Syntagtabeller

Mening 1

En brittisk expert uttalade 1910 som sin mening att den övre effektgränsen för motorer förmodligen skulle komma att ligga mellan 100 och 200 axelhästkrafter.

Mening 2

Femtio år senare (i dec 1959) antydde tekniske direktören Anders Lindén vid Götaverken att varvets nya typ av dieselmotor torde komma upp till en effekt på bortåt 27.000 hk och detta uttalande konkretiserades förra året , då Götaverken levererade en 12-cylindrig motor som utvecklar 26.400 hk.

Mening 3

Redaktör Ture Rinman har i sin bok The story of an engine tagit dessa båda uttalanden som utgångspunkt i ett kapitel om vad framtiden kan tänkas innebära.

Mening 4

Rinman försöker inte definitivt rycka undan förlåten utan han menar snarare att här öppnar sig nästan oändlighetsperspektiv.

Mening 5

Man kan väl tolka hans intentioner så när han försäkrar att det inte är någon utopisk tanke att åstadkomma ett dieselmaskineri med en propeller för ett tankfartyg på 500.000 ton (preliminära ritningar till en sådan bjässe har faktiskt dragits upp).

Mening 6

Dieselmotorn har hittills hängt fint med i den accelererande utvecklingen av fartygsstorlekarna och författaren synes vara ganska övertygad om att den inte heller i framtiden skall komma på efterkälken.

Mening 7

Samtidigt påpekar han att även om kommande enheter av enormt format inte skulle utrustas med dieslar så har ändå dieseltillverkarna fullt upp att göra för långa tider på den redan vunna marknaden.

Mening 8

The story of an engine är en götaverksbok men skildringen har inte stannat inom ramen av detta varv utan har blivit till en betydligt bredare motorhistorik.

Mening 9

Götaverken har emellertid goda skäl att blicka tillbaka och i dagens hårda konkurrensläge är det väl heller ingen som sätter sitt ljus under ena skäppo.

Mening 10

Faktum är att Götaverken är en av pionjärerna ifråga om dieselmotorns utveckling , varvet har satsat allt hårdare på denna tillverkningsgren och det är nu drygt 25 år sedan det levererade sin första huvudmotor av egen konstruktion.

Mening 11

Vidare kan noteras att varvet 1963 levererade motorer med en sammanlagd effekt på omkring 250.000 ahk , vilket torde vara den högsta produktionssiffra som någon enskild verkstad uppnådde nämnda år.

Mening 12

1912 skedde dieselmotorns egentliga genombrott som framdrivningsmaskineri till sjöss och namnet Selandia har blivit symbolen för begynnelsen av denna era.

Mening 13

Det var detta år som det danska ostasiatiska kompaniet beställde systerfartygen Selandia och Fionia hos Burmeister & Wain , och de utrustades med 8-cylindriga dieselmotorer.

Mening 14

Selandia blev den förstfödde tvillingen och därmed gick också detta namn till hävderna.

Mening 15

Tre år senare undertecknade dåvarande chefen för Götaverken dr Hugo Hammar ett avtal , som gav hans varv rätt att bygga B & W-motorerna på licens.

Mening 16

Vi skall inte här försöka att räkna upp alla milstolparna under den långa vägen fram till Götaverkens överladdade Large-bore-motor och varvets eget automationssystem , men ett namn till måste nämnas , nämligen civilingenjör John Olsson , som i sjöfartskretsar för det mesta kallades för Motor-Olle.

Mening 17

En färgstark och energisk herre , som författaren med all rätt ägnat ett särskilt kapitel.

Mening 18

Han konstruerade Götaverkens första egna motor , som placerades i det norska fartyget Dicto.

Mening 19

Det är en svår uppgift att skriva en bok av detta slag , det kan lätt bli ett torrt dokument , men Ture Rinman har åstadkommit en livfull och intressant skildring , som kompletteras med goda illustrationer.

Mening 20

Nästan omärkligt sugs sakuppgifterna in i ens medvetande och det skulle inte vara överraskande om boken anammades i vissa läroanstalter med motorlära på schemat.

Mening 21

Det ger något av förklaringen till Birgit Wärnlöfs enorma kapacitet , men det är ingen patentlösning.

Mening 22

Människor har olika sömnbehov och vem som helst kan inte göra natten till dag.

Mening 23

Men de flesta mammor vet att den tidpunkt då himmelsk tystnad lägrar sig över hemmet är idealisk för varje sorts jobb som inte ingår i de dagliga rutingöromålen.

Mening 24

Är man då lycklig nog att klara sig med mindre sömn än de kanoniserade åtta timmarna så kan man faktiskt få en del gjort.

Mening 25

Vilket bland annat Birgit Wärnlöf bevisat.

Mening 26

Hon kan hundra hantverkares jobb och har fått göra dem , för när det inte finns tillräckligt med målare och snickare eller dekorationssömmerskor så måste ju någon hoppa in.

Mening 27

Denna någon är för det mesta Birgit Wärnlöf.

Mening 28

Hennes föräldrar ville att hon skulle utbilda sig till teckningslärarinna , ett ordentligt och tryggt yrke för en flicka med konstnärliga anlag.

Mening 29

De skickade henne därför till Tekniska skolan i Stockholm (föregångare till Konstfack) där fröken Afzelius mycket snart kom underfund med att teckningslärarinna tänkte hon i alla fall inte bli.

Mening 30

I stället startade hon en ateljé för handtryckta tyger och klänningar , gjorde stor succé och sålde både till NK och PUB.

Mening 31

Men beställningarna höll på att växa den unga designern över huvudet , hon komponerade och tryckte och slet tills hon höll på att kollapsa.

Mening 32

Då bestämde hon sig för att bli skådespelerska i stället.

Mening 33

Förutom Knut fanns det bara en målare , så jag fick jobba med allt : jag var springflicka , handräckning , lärling och hjälpreda i största allmänhet.

Mening 34

Men jag måtte ändå haft på känn att det här inte var något yrke för mig.

Mening 35

Jag hade luktat på för mycket målarfärg och sågspån i Knut Ströms verkstad , och dessutom skulle jag just gifta mig.

Mening 36

Eftersom ett fortsatt skådespelande hade inneburit engagemang vid andra städers teatrar beslöt jag mig för att slå in på något annat.

Mening 37

Så blev det allt det här i stället.

Mening 38

Allt det här : 1.500 scenbilder på Cabarethallen , 400 teaterdekorer , en oräknelig rad restauranger , skolor , sjukhus , ålderdomshem , socialbyråer och barnkrubbor.

Mening 39

Även kyrkor ; bland annat blev hon tillkallad för färgsättning i Domkyrkan vid senaste restaureringen.

Mening 40

Nätterna är visserligen bra arbetstid , men inte heller de är oändliga.

Mening 41

Med ett barnbarn i knäet satt Birgit Wärnlöf förra året och gjorde skisser för Stadsteatern , klockan fem morgon efter morgon.

Mening 42

Cirka 30 år tidigare satt hon i en taxi och instruerade maken , HT:s Herbert Wärnlöf , om alla detaljer inför kvällens genrep på Soldaten Svejk , där hon hade 16 olika scenbilder och en enda paus på den tekniskt primitivt utrustade gamla Folkan.

Mening 43

Taxin var på väg till KK , några timmar tidigare hade den blivande modern ringt till överläkaren och frågat om det inte fanns några medel att uppskjuta förlossningen.

Mening 44

Han hade skrattat hjärtligt.

Mening 45

En av recensenterna skrev att jag lyckats göra något 'enkelt och väsentligt' och de orden har sedan blivit ett slags motto för mig.

Mening 46

Det gäller teaterdekor , det gäller på alla andra områden lika mycket.

Mening 47

Birgit Wärnlöf har ännu aldrig sökt ett jobb , det är uppgifterna som har sökt henne.

Mening 48

För ett år sedan debuterade hon som operadekoratör med Eugen Onegin , fick fin press och fortsatta anbud från Storan.

Mening 49

Annars är Stadsteatern hennes huvudsakliga arbetsgivare , men hon har bara bundit sig för ett visst antal pjäser och har fria händer att därutöver ägna sig åt andra ting.