<?xml version='1.0' encoding='utf-8'?>
<!-- 2021-11-09 -->
<LexicalResource dtdVersion="16">
  <GlobalInformation>
    <feat att="languageCoding" val="ISO 639-3" />
  </GlobalInformation>
  <Lexicon>
    <feat att="language" val="swe" />
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="beck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--beck..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--beck..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;beck&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bik&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bik&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;beg&lt;/i&gt;, f sax. &lt;i&gt;pik&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;peh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pech&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;pic&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pitch&lt;/i&gt;), lån från lat. &lt;i&gt;pix&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;picis&lt;/i&gt;); besl. med grek. &lt;i&gt;píssa&lt;/i&gt;, beck (av &lt;i&gt;*piki̯a&lt;/i&gt;), o. möjl. lat. &lt;i&gt;pīnus&lt;/i&gt;, gran, fura (jfr &lt;sp&gt;pinje&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0122" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;beck&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bik&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bik&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;beg&lt;/i&gt;, f sax. &lt;i&gt;pik&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;peh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pech&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;pic&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pitch&lt;/i&gt;), lån från lat. &lt;i&gt;pix&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;picis&lt;/i&gt;); besl. med grek. &lt;i&gt;píssa&lt;/i&gt;, beck (av &lt;i&gt;*piki̯a&lt;/i&gt;), o. möjl. lat. &lt;i&gt;pīnus&lt;/i&gt;, gran, fura (jfr &lt;sp&gt;pinje&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="pinje" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="besvära" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--besvära..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--besvära..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;besvära&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;besvǣra&lt;/i&gt;, = da. &lt;i&gt;besvære&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;beswêren&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;beschweren&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;swâr&lt;/i&gt;, tung (se &lt;sp&gt;svår&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: tynga på. I ä. nsv. även &lt;i&gt;besvara&lt;/i&gt;. -- Den refl. anv. i betyd. 'klaga o. d.', 1561, kommer från ty. &lt;i&gt;sich beschweren&lt;/i&gt;; möjl. utvecklat ur betyd. 'känna sig betungad av ngt'." />
        <feat att="faksimilID" val="0127" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;besvära&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;besvǣra&lt;/i&gt;, = da. &lt;i&gt;besvære&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;beswêren&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;beschweren&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;swâr&lt;/i&gt;, tung (se &lt;sp&gt;svår&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: tynga på. I ä. nsv. även &lt;i&gt;besvara&lt;/i&gt;. -- Den refl. anv. i betyd. 'klaga o. d.', 1561, kommer från ty. &lt;i&gt;sich beschweren&lt;/i&gt;; möjl. utvecklat ur betyd. 'känna sig betungad av ngt'." />
        <feat att="see" val="svår" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fysik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fysik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fysik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fysik&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;physique&lt;/i&gt; osv., till grek. adj. &lt;i&gt;physikós&lt;/i&gt;, avledn. av grek. &lt;i&gt;phýsis&lt;/i&gt; f., natur = ie. &lt;i&gt;*bhu-ti-s&lt;/i&gt;, till roten &lt;i&gt;bhu&lt;/i&gt;, växa, vara, bliva, i grek. &lt;i&gt;phýō&lt;/i&gt;, alstrar, lat. &lt;i&gt;fūi&lt;/i&gt;, har varit, sv. &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt; osv. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0253" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fysik&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;physique&lt;/i&gt; osv., till grek. adj. &lt;i&gt;physikós&lt;/i&gt;, avledn. av grek. &lt;i&gt;phýsis&lt;/i&gt; f., natur = ie. &lt;i&gt;*bhu-ti-s&lt;/i&gt;, till roten &lt;i&gt;bhu&lt;/i&gt;, växa, vara, bliva, i grek. &lt;i&gt;phýō&lt;/i&gt;, alstrar, lat. &lt;i&gt;fūi&lt;/i&gt;, har varit, sv. &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt; osv. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="fysionomi 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bjäfs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bjäfs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bjäfs..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bjäfs&lt;/b&gt;, egentl.: bård, frans o. dyl., o. 1630; sedan i utvidgad bemärkelse, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;bjäfsa&lt;/i&gt;, bård, garnering, Var. rer. 1538 m. fl.; av okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0133" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bjäfs&lt;/b&gt;, egentl.: bård, frans o. dyl., o. 1630; sedan i utvidgad bemärkelse, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;bjäfsa&lt;/i&gt;, bård, garnering, Var. rer. 1538 m. fl.; av okänt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avvita" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avvita..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avvita..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avvita&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;afvita&lt;/i&gt;, av till i betyd. 'från' o. fsv. &lt;i&gt;vit&lt;/i&gt;, vett; jfr fsv. &lt;i&gt;vanvita&lt;/i&gt;; fsv. &lt;i&gt;avita&lt;/i&gt; bör kanske jämföras med mlty. &lt;i&gt;âwitte&lt;/i&gt;, dårskap; se f. ö. &lt;sp&gt;vett&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0113" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avvita&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;afvita&lt;/i&gt;, av till i betyd. 'från' o. fsv. &lt;i&gt;vit&lt;/i&gt;, vett; jfr fsv. &lt;i&gt;vanvita&lt;/i&gt;; fsv. &lt;i&gt;avita&lt;/i&gt; bör kanske jämföras med mlty. &lt;i&gt;âwitte&lt;/i&gt;, dårskap; se f. ö. &lt;sp&gt;vett&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vett" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bjälke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bjälke..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bjälke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bjälke&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;biælke&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bjalke&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bjelke&lt;/i&gt;, ett speciellt nordiskt ord, av germ. &lt;i&gt;*belkan-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;balk&lt;/sp&gt; (se d. o). — I sv. dial. även som fisknamn, Leuciscus grislagine, likbetydande med sv. dial. &lt;i&gt;stamm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;stävling&lt;/i&gt; (: &lt;sp&gt;stav&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;väling&lt;/i&gt; (: isl. &lt;i&gt;vǫir&lt;/i&gt;, käpp); jfr under &lt;sp&gt;mört&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0133" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bjälke&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;biælke&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bjalke&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bjelke&lt;/i&gt;, ett speciellt nordiskt ord, av germ. &lt;i&gt;*belkan-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;balk&lt;/sp&gt; (se d. o). — I sv. dial. även som fisknamn, Leuciscus grislagine, likbetydande med sv. dial. &lt;i&gt;stamm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;stävling&lt;/i&gt; (: &lt;sp&gt;stav&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;väling&lt;/i&gt; (: isl. &lt;i&gt;vǫir&lt;/i&gt;, käpp); jfr under &lt;sp&gt;mört&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="mört" />
        <feat att="see" val="stav" />
        <feat att="see" val="balk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ende" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ende..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ende..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ende&lt;/b&gt; = fsv., en speciellt svensk bildning efter ordningstalen på &lt;i&gt;-de&lt;/i&gt;, vartill senare superl. &lt;sp&gt;endaste&lt;/sp&gt; o. adv. &lt;sp&gt;endast&lt;/sp&gt;, i fsv. uttryckt med &lt;i&gt;ēnaster&lt;/i&gt;, adv.: &lt;i&gt;ēnast(a), at ēnasto&lt;/i&gt;. — Om sv. dial. &lt;i&gt;enka&lt;/i&gt;, ende, se &lt;sp&gt;enkom&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ende&lt;/b&gt; = fsv., en speciellt svensk bildning efter ordningstalen på &lt;i&gt;-de&lt;/i&gt;, vartill senare superl. &lt;sp&gt;endaste&lt;/sp&gt; o. adv. &lt;sp&gt;endast&lt;/sp&gt;, i fsv. uttryckt med &lt;i&gt;ēnaster&lt;/i&gt;, adv.: &lt;i&gt;ēnast(a), at ēnasto&lt;/i&gt;. — Om sv. dial. &lt;i&gt;enka&lt;/i&gt;, ende, se &lt;sp&gt;enkom&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="energi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--energi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--energi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;energi&lt;/b&gt;, 1773, av fra. &lt;i&gt;énergie&lt;/i&gt;, ett mode- o. slagord under franska revolutionen o. väl egentligen först då allmänt, av grek. &lt;i&gt;enérgeia&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;energós&lt;/i&gt;, verksam, till &lt;i&gt;en&lt;/i&gt;, i, o. &lt;i&gt;érgon&lt;/i&gt;, arbete (= &lt;sp&gt;verk&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;energi&lt;/b&gt;, 1773, av fra. &lt;i&gt;énergie&lt;/i&gt;, ett mode- o. slagord under franska revolutionen o. väl egentligen först då allmänt, av grek. &lt;i&gt;enérgeia&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;energós&lt;/i&gt;, verksam, till &lt;i&gt;en&lt;/i&gt;, i, o. &lt;i&gt;érgon&lt;/i&gt;, arbete (= &lt;sp&gt;verk&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="en" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--en..ab.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--en..3">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;en&lt;/b&gt;, adv., framför räkneord: vid pass, efter ty. &lt;i&gt;ein&lt;/i&gt; i samma betyd., egentl. neutr. till &lt;i&gt;ein&lt;/i&gt;, en, såsom attribut till det följ. uttr." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;en&lt;/b&gt;, adv., framför räkneord: vid pass, efter ty. &lt;i&gt;ein&lt;/i&gt; i samma betyd., egentl. neutr. till &lt;i&gt;ein&lt;/i&gt;, en, såsom attribut till det följ. uttr." />
        <feat att="see" val="en 4" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="en" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--en..nl.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--en..4">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;en&lt;/b&gt;, räkneord, pron. o. obest, art., fsv. &lt;i&gt;en&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;æn&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;einn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;en&lt;/i&gt; got. &lt;i&gt;ains&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;én&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;ein&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;án&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;one&lt;/i&gt;,  &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*aina-&lt;/i&gt;, av ie. &lt;i&gt;*oi-no-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt; (ä. &lt;i&gt;oinos&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;noll 1&lt;/sp&gt;), en, grek. dial. &lt;i&gt;oinós&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;oinḗ&lt;/i&gt; f.), etta på tärning, fir. &lt;i&gt;oen&lt;/i&gt;, preuss. &lt;i&gt;ains&lt;/i&gt; osv.; jfr grek. &lt;i&gt;oĩos&lt;/i&gt;, ensam, av &lt;i&gt;*oi-u̯o-&lt;/i&gt;, o. sanskr. &lt;i&gt;ēka-&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*oi-ko-&lt;/i&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;enbett&lt;/sp&gt;, sbst. o. adv., väl neutr. till fsv. &lt;i&gt;enbetter&lt;/i&gt; (uppvisat bl. i betyd. 'envis'), till &lt;sp&gt;beta 2&lt;/sp&gt;, här i betyd.: betsla o. d.; jfr no. &lt;i&gt;einbeite&lt;/i&gt; n., till &lt;i&gt;beite&lt;/i&gt;, förspänning med betsel, formellt = &lt;sp&gt;bete  2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Endräkt&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-dräkt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Enstaka&lt;/sp&gt;, adj. = fsv., isl., till &lt;sp&gt;stake&lt;/sp&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;enstika&lt;/i&gt;, motsv. da. (vard.) &lt;i&gt;enstig&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;stika&lt;/i&gt;, stör, stake (resp. &lt;i&gt;stik&lt;/i&gt;, pålar); se &lt;sp&gt;enstöring&lt;/sp&gt; (slutet). Hos Bureus Suml. o. 1600: &lt;i&gt;enstakat&lt;/i&gt; m. sg." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;en&lt;/b&gt;, räkneord, pron. o. obest, art., fsv. &lt;i&gt;en&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;æn&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;einn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;en&lt;/i&gt; got. &lt;i&gt;ains&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;én&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;ein&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;án&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;one&lt;/i&gt;,  &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*aina-&lt;/i&gt;, av ie. &lt;i&gt;*oi-no-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt; (ä. &lt;i&gt;oinos&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;noll 1&lt;/sp&gt;), en, grek. dial. &lt;i&gt;oinós&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;oinḗ&lt;/i&gt; f.), etta på tärning, fir. &lt;i&gt;oen&lt;/i&gt;, preuss. &lt;i&gt;ains&lt;/i&gt; osv.; jfr grek. &lt;i&gt;oĩos&lt;/i&gt;, ensam, av &lt;i&gt;*oi-u̯o-&lt;/i&gt;, o. sanskr. &lt;i&gt;ēka-&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*oi-ko-&lt;/i&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;enbett&lt;/sp&gt;, sbst. o. adv., väl neutr. till fsv. &lt;i&gt;enbetter&lt;/i&gt; (uppvisat bl. i betyd. 'envis'), till &lt;sp&gt;beta 2&lt;/sp&gt;, här i betyd.: betsla o. d.; jfr no. &lt;i&gt;einbeite&lt;/i&gt; n., till &lt;i&gt;beite&lt;/i&gt;, förspänning med betsel, formellt = &lt;sp&gt;bete  2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Endräkt&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-dräkt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Enstaka&lt;/sp&gt;, adj. = fsv., isl., till &lt;sp&gt;stake&lt;/sp&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;enstika&lt;/i&gt;, motsv. da. (vard.) &lt;i&gt;enstig&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;stika&lt;/i&gt;, stör, stake (resp. &lt;i&gt;stik&lt;/i&gt;, pålar); se &lt;sp&gt;enstöring&lt;/sp&gt; (slutet). Hos Bureus Suml. o. 1600: &lt;i&gt;enstakat&lt;/i&gt; m. sg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Emån" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Emån..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Emån..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Emån&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;Äm-&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;Eem&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;Emma-ån&lt;/sp&gt; Nke, gårdn. &lt;sp&gt;Emma&lt;/sp&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;Ema-(qvarn)&lt;/i&gt; vid Hällestadsån Ögtl., som tydl. också hetat &lt;i&gt;Em&lt;/i&gt;, samt en del sjönamn &lt;sp&gt;Emmern&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ämmen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Emsjön&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Emsen&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;Emsjön&lt;/i&gt;); till fsv. &lt;i&gt;ember&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;eem&lt;/i&gt;, imma - isl. &lt;i&gt;eimr&lt;/i&gt;, dimma, rök, alltså med samma betyd. som sjön &lt;sp&gt;Åmmen&lt;/sp&gt;,  &lt;sp&gt;Åmmelången&lt;/sp&gt; (till ett fsv. älvnamn &lt;i&gt;Āma&lt;/i&gt;), varom under &lt;sp&gt;Omberg&lt;/sp&gt;. Besl. med &lt;sp&gt;Emån&lt;/sp&gt; äro vissa sjön. på &lt;sp&gt;Im-&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;Immen&lt;/sp&gt;,  &lt;sp&gt;Immeln)&lt;/sp&gt;, dels av &lt;i&gt;ēm-&lt;/i&gt; o. dels av avljudsformen &lt;i&gt;īm-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;imma&lt;/sp&gt;. Se närmare förf. Sjön. under anf. namn." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Emån&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;Äm-&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;Eem&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;Emma-ån&lt;/sp&gt; Nke, gårdn. &lt;sp&gt;Emma&lt;/sp&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;Ema-(qvarn)&lt;/i&gt; vid Hällestadsån Ögtl., som tydl. också hetat &lt;i&gt;Em&lt;/i&gt;, samt en del sjönamn &lt;sp&gt;Emmern&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ämmen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Emsjön&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Emsen&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;Emsjön&lt;/i&gt;); till fsv. &lt;i&gt;ember&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;eem&lt;/i&gt;, imma - isl. &lt;i&gt;eimr&lt;/i&gt;, dimma, rök, alltså med samma betyd. som sjön &lt;sp&gt;Åmmen&lt;/sp&gt;,  &lt;sp&gt;Åmmelången&lt;/sp&gt; (till ett fsv. älvnamn &lt;i&gt;Āma&lt;/i&gt;), varom under &lt;sp&gt;Omberg&lt;/sp&gt;. Besl. med &lt;sp&gt;Emån&lt;/sp&gt; äro vissa sjön. på &lt;sp&gt;Im-&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;Immen&lt;/sp&gt;,  &lt;sp&gt;Immeln)&lt;/sp&gt;, dels av &lt;i&gt;ēm-&lt;/i&gt; o. dels av avljudsformen &lt;i&gt;īm-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;imma&lt;/sp&gt;. Se närmare förf. Sjön. under anf. namn." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="en" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--en..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--en..2">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;en&lt;/b&gt;, sbst., fsv. en, sannol. analogibildning för &lt;i&gt;*ēne(r)&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;ēnebær&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;enelag&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;einir&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;eine&lt;/i&gt; m., da. &lt;i&gt;ene-&lt;/i&gt;, jfr sydsv. dial., da. &lt;i&gt;ener&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;einer&lt;/i&gt; m. m., ävensom lty. &lt;i&gt;ênberen&lt;/i&gt;, enbär, mhty. &lt;i&gt;eynholz&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;einberbaum&lt;/i&gt;. Då det synes väl djärvt att, såsom skett, antaga, att de tyska orden lånats från nord., måste man väl låta den gamla sammanställningen med lat. &lt;i&gt;jūniperus&lt;/i&gt;, en (av &lt;i&gt;*joini-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*jūni-&lt;/i&gt;), falla; det senare har f. ö. tolkats på flera andra sätt; se Walde o. Charpentier Glotta 9: 55; jfr det därifrån härstammande &lt;sp&gt;genever&lt;/sp&gt;. — Till avledn. &lt;sp&gt;ene&lt;/sp&gt; n. hör t. ex. &lt;sp&gt;enelag&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;en&lt;/b&gt;, sbst., fsv. en, sannol. analogibildning för &lt;i&gt;*ēne(r)&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;ēnebær&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;enelag&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;einir&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;eine&lt;/i&gt; m., da. &lt;i&gt;ene-&lt;/i&gt;, jfr sydsv. dial., da. &lt;i&gt;ener&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;einer&lt;/i&gt; m. m., ävensom lty. &lt;i&gt;ênberen&lt;/i&gt;, enbär, mhty. &lt;i&gt;eynholz&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;einberbaum&lt;/i&gt;. Då det synes väl djärvt att, såsom skett, antaga, att de tyska orden lånats från nord., måste man väl låta den gamla sammanställningen med lat. &lt;i&gt;jūniperus&lt;/i&gt;, en (av &lt;i&gt;*joini-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*jūni-&lt;/i&gt;), falla; det senare har f. ö. tolkats på flera andra sätt; se Walde o. Charpentier Glotta 9: 55; jfr det därifrån härstammande &lt;sp&gt;genever&lt;/sp&gt;. — Till avledn. &lt;sp&gt;ene&lt;/sp&gt; n. hör t. ex. &lt;sp&gt;enelag&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="empir" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--empir..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--empir..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;empir&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;empirstil&lt;/b&gt;, till fra. &lt;i&gt;empire&lt;/i&gt;, kejsardöme m. m., av lat. &lt;i&gt;imperium&lt;/i&gt;; efter första franska kejsardömet under Napoleon I (1804-1815)." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;empir&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;empirstil&lt;/b&gt;, till fra. &lt;i&gt;empire&lt;/i&gt;, kejsardöme m. m., av lat. &lt;i&gt;imperium&lt;/i&gt;; efter första franska kejsardömet under Napoleon I (1804-1815)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enkannerligen" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--enkannerligen..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enkannerligen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enkannerligen&lt;/b&gt;, adv., fsv. &lt;i&gt;enkan(n)elika, enkannar-&lt;/i&gt;, adv. till &lt;i&gt;enkan(ner)liker&lt;/i&gt;, särskild, synnerlig, motsv. isl. &lt;i&gt;einkanligr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;einkenniligr&lt;/i&gt;, särskild, utomordentlig, jfr &lt;i&gt;einkanna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;einkenna&lt;/i&gt;, utvälja; av &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; o. stammen i &lt;sp&gt;känna&lt;/sp&gt; o. isl. &lt;i&gt;kanna&lt;/i&gt;, söka få veta; alltså: som kännes ensam för sig l. dyl.; &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;et beror på analogi, j fr &lt;sp&gt;evinnerlig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enkannerligen&lt;/b&gt;, adv., fsv. &lt;i&gt;enkan(n)elika, enkannar-&lt;/i&gt;, adv. till &lt;i&gt;enkan(ner)liker&lt;/i&gt;, särskild, synnerlig, motsv. isl. &lt;i&gt;einkanligr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;einkenniligr&lt;/i&gt;, särskild, utomordentlig, jfr &lt;i&gt;einkanna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;einkenna&lt;/i&gt;, utvälja; av &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; o. stammen i &lt;sp&gt;känna&lt;/sp&gt; o. isl. &lt;i&gt;kanna&lt;/i&gt;, söka få veta; alltså: som kännes ensam för sig l. dyl.; &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;et beror på analogi, j fr &lt;sp&gt;evinnerlig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enig&lt;/b&gt;, Messenius 1614 = da., från ty. &lt;i&gt;einig&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;ens&lt;/sp&gt;. Formellt identiskt är ä. nsv. (t. ex. Bib. 1541), fsv. &lt;i&gt;ēnigher&lt;/i&gt;, ende, ävensom isl. &lt;i&gt;einigr&lt;/i&gt;, vem helst som, ingen, fhty. &lt;i&gt;einîg&lt;/i&gt;; se även under &lt;sp&gt;enkom&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;enlig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enig&lt;/b&gt;, Messenius 1614 = da., från ty. &lt;i&gt;einig&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;ens&lt;/sp&gt;. Formellt identiskt är ä. nsv. (t. ex. Bib. 1541), fsv. &lt;i&gt;ēnigher&lt;/i&gt;, ende, ävensom isl. &lt;i&gt;einigr&lt;/i&gt;, vem helst som, ingen, fhty. &lt;i&gt;einîg&lt;/i&gt;; se även under &lt;sp&gt;enkom&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;enlig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enhällig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enhällig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enhällig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enhällig&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: enig, ense; 1593: &lt;i&gt;riksens stenders&lt;/i&gt; ... &lt;i&gt;enhellige begären&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;einhellig&lt;/i&gt;, besl. med mlty. &lt;i&gt;gehellen&lt;/i&gt;, överensstämma, fhty. &lt;i&gt;hellan&lt;/i&gt;, ljuda, &lt;i&gt;hell&lt;/i&gt;, ljudande, sedan: klar, ty. &lt;i&gt;hallen&lt;/i&gt;, skälla; till en del ord med enkelt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;, t. ex. isl. &lt;i&gt;hjala&lt;/i&gt;, prata (jfr fsv. ånamnet &lt;i&gt;*Hiæla&lt;/i&gt;, i &lt;i&gt;Hiæluby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Jäleby&lt;/sp&gt; Ögtl.), lat. &lt;i&gt;calāre&lt;/i&gt;, ropa, grek. &lt;i&gt;kélados&lt;/i&gt;, skrik osv.; alltså urspr.: enstämmig (i detta ords egentliga betyd.). — En växelform är det i ä. nsv. vanliga &lt;i&gt;enhällelig&lt;/i&gt;, t. ex. 1619, som torde vara en utvidgning av &lt;sp&gt;enhällig&lt;/sp&gt; o. sålunda knappast grundord till detta. — Jfr f. ö. ä. nsv. &lt;i&gt;samhällig&lt;/i&gt;: 'Alle himlar sjunger / Med samhällig mun' i Gamla psalmboken." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enhällig&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: enig, ense; 1593: &lt;i&gt;riksens stenders&lt;/i&gt; ... &lt;i&gt;enhellige begären&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;einhellig&lt;/i&gt;, besl. med mlty. &lt;i&gt;gehellen&lt;/i&gt;, överensstämma, fhty. &lt;i&gt;hellan&lt;/i&gt;, ljuda, &lt;i&gt;hell&lt;/i&gt;, ljudande, sedan: klar, ty. &lt;i&gt;hallen&lt;/i&gt;, skälla; till en del ord med enkelt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;, t. ex. isl. &lt;i&gt;hjala&lt;/i&gt;, prata (jfr fsv. ånamnet &lt;i&gt;*Hiæla&lt;/i&gt;, i &lt;i&gt;Hiæluby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Jäleby&lt;/sp&gt; Ögtl.), lat. &lt;i&gt;calāre&lt;/i&gt;, ropa, grek. &lt;i&gt;kélados&lt;/i&gt;, skrik osv.; alltså urspr.: enstämmig (i detta ords egentliga betyd.). — En växelform är det i ä. nsv. vanliga &lt;i&gt;enhällelig&lt;/i&gt;, t. ex. 1619, som torde vara en utvidgning av &lt;sp&gt;enhällig&lt;/sp&gt; o. sålunda knappast grundord till detta. — Jfr f. ö. ä. nsv. &lt;i&gt;samhällig&lt;/i&gt;: 'Alle himlar sjunger / Med samhällig mun' i Gamla psalmboken." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enhörning" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enhörning..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enhörning..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enhörning&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;enhyrninger&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;einhyrningr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;enhjørning&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;; jfr fhty. &lt;i&gt;einhurno&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;einhorn&lt;/i&gt;), ä. nsv. &lt;i&gt;enhörne&lt;/i&gt; Var. rer. 1538 osv.; efter lat. &lt;i&gt;ūnicornis&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;cornu&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;) o. grek. &lt;i&gt;monokérōs&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;mónos&lt;/i&gt;, ensam, enda, jfr sv. &lt;sp&gt;monad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;monogami&lt;/sp&gt; o. grek. &lt;i&gt;kéras&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;hjort&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enhörning&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;enhyrninger&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;einhyrningr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;enhjørning&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;; jfr fhty. &lt;i&gt;einhurno&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;einhorn&lt;/i&gt;), ä. nsv. &lt;i&gt;enhörne&lt;/i&gt; Var. rer. 1538 osv.; efter lat. &lt;i&gt;ūnicornis&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;cornu&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;) o. grek. &lt;i&gt;monokérōs&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;mónos&lt;/i&gt;, ensam, enda, jfr sv. &lt;sp&gt;monad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;monogami&lt;/sp&gt; o. grek. &lt;i&gt;kéras&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;hjort&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Engelbrekt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Engelbrekt..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Engelbrekt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Engelbrekt&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., där även &lt;i&gt;Engelbert&lt;/i&gt;, från mlty., till folkslagsnamnet &lt;i&gt;Angler&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;engelsk&lt;/sp&gt;) o. germ. adj. &lt;i&gt;*berhta-&lt;/i&gt;, glänsande, ljus (= sv. &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;, se d. o.); jfr &lt;sp&gt;Albert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Robert&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Engelbrekt&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., där även &lt;i&gt;Engelbert&lt;/i&gt;, från mlty., till folkslagsnamnet &lt;i&gt;Angler&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;engelsk&lt;/sp&gt;) o. germ. adj. &lt;i&gt;*berhta-&lt;/i&gt;, glänsande, ljus (= sv. &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;, se d. o.); jfr &lt;sp&gt;Albert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Robert&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="engelsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--engelsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--engelsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;engelsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ængilsker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ænglisker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;engilskr&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;enskr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;englisc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;english&lt;/i&gt;) osv.; avledn. av ags. &lt;i&gt;Engle&lt;/i&gt;, angler, en av de forngermanska stammar, som på 400-t. togo England i besittning. Enl. somliga av ett landsnamn &lt;i&gt;Angul&lt;/i&gt; (Beda) = &lt;i&gt;*angul&lt;/i&gt; i betyd. 'trång, långsmal havsvik', egentl. namn på havsviken Schley i Slesvig, trol. besl. med &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-ånger&lt;/sp&gt; i ortnamn. Dock enl. Erdmann Ober die Heimat und den Namen der Ängeln s. 114 i stället avledn. av germ. &lt;i&gt;*angan-&lt;/i&gt;, spjut (se &lt;sp&gt;angel 1, 2&lt;/sp&gt;), o. egentl. betydande 'spjutmännen'; jfr t. ex. folknamnet &lt;sp&gt;saxare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;engelsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ængilsker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ænglisker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;engilskr&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;enskr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;englisc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;english&lt;/i&gt;) osv.; avledn. av ags. &lt;i&gt;Engle&lt;/i&gt;, angler, en av de forngermanska stammar, som på 400-t. togo England i besittning. Enl. somliga av ett landsnamn &lt;i&gt;Angul&lt;/i&gt; (Beda) = &lt;i&gt;*angul&lt;/i&gt; i betyd. 'trång, långsmal havsvik', egentl. namn på havsviken Schley i Slesvig, trol. besl. med &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-ånger&lt;/sp&gt; i ortnamn. Dock enl. Erdmann Ober die Heimat und den Namen der Ängeln s. 114 i stället avledn. av germ. &lt;i&gt;*angan-&lt;/i&gt;, spjut (se &lt;sp&gt;angel 1, 2&lt;/sp&gt;), o. egentl. betydande 'spjutmännen'; jfr t. ex. folknamnet &lt;sp&gt;saxare&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enfaldig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enfaldig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enfaldig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enfaldig&lt;/b&gt;, ä. nsv. ofta även &lt;i&gt;-fallig(h)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-fållig(h)&lt;/i&gt;, i betyd. 'menlös' t. ex. Bib. 1541 (&lt;i&gt;enfållighe som duffuor&lt;/i&gt;), i betyd. 'enkel' ännu t. ex. Dalins Årg.: &lt;i&gt;enfaldiga kläder&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;enfaldogher&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-fall-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-fald-&lt;/i&gt;,  &lt;i&gt;foll-&lt;/i&gt;), enkel (i motsats till tvåfaldig), konstlös, uppriktig, simpel, enfaldig = da. &lt;i&gt;enfoldig&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;einfältig&lt;/i&gt; osv.; utvidgning av ett adj. motsv. fsv. &lt;i&gt;enfalder&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;einfaldr&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;ainfalþs&lt;/i&gt; osv.; av germ. &lt;i&gt;-falð-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-falþ-&lt;/i&gt;; egentl.: som har en 'fåll', ett veck (se &lt;sp&gt;-faldig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fåll&lt;/sp&gt;); jfr till betyd.-utvecklingen lat. &lt;i&gt;simplex&lt;/i&gt;, egentl.: med ett veck, enkel = sv. lånordet &lt;sp&gt;simpel&lt;/sp&gt;. — Fsv. &lt;i&gt;-fald-&lt;/i&gt; ger ljudlagsenligt nsv. &lt;i&gt;-fåld-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-fåll-&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;halda&lt;/i&gt; &gt; &lt;sp&gt;hålla&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;-fall-&lt;/i&gt; kvarstår (jfr &lt;sp&gt;falla&lt;/sp&gt;). Nsv. &lt;i&gt;-faldig&lt;/i&gt; kan bero på kontamination, varjämte möjl. accentförhållandena inverkat. — Sbst. &lt;sp&gt;enfald&lt;/sp&gt;, o. 1750, är en analogisk nybildning till &lt;sp&gt;enfaldig&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;enfaldighet&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enfaldig&lt;/b&gt;, ä. nsv. ofta även &lt;i&gt;-fallig(h)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-fållig(h)&lt;/i&gt;, i betyd. 'menlös' t. ex. Bib. 1541 (&lt;i&gt;enfållighe som duffuor&lt;/i&gt;), i betyd. 'enkel' ännu t. ex. Dalins Årg.: &lt;i&gt;enfaldiga kläder&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;enfaldogher&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-fall-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-fald-&lt;/i&gt;,  &lt;i&gt;foll-&lt;/i&gt;), enkel (i motsats till tvåfaldig), konstlös, uppriktig, simpel, enfaldig = da. &lt;i&gt;enfoldig&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;einfältig&lt;/i&gt; osv.; utvidgning av ett adj. motsv. fsv. &lt;i&gt;enfalder&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;einfaldr&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;ainfalþs&lt;/i&gt; osv.; av germ. &lt;i&gt;-falð-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-falþ-&lt;/i&gt;; egentl.: som har en 'fåll', ett veck (se &lt;sp&gt;-faldig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fåll&lt;/sp&gt;); jfr till betyd.-utvecklingen lat. &lt;i&gt;simplex&lt;/i&gt;, egentl.: med ett veck, enkel = sv. lånordet &lt;sp&gt;simpel&lt;/sp&gt;. — Fsv. &lt;i&gt;-fald-&lt;/i&gt; ger ljudlagsenligt nsv. &lt;i&gt;-fåld-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-fåll-&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;halda&lt;/i&gt; &gt; &lt;sp&gt;hålla&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;-fall-&lt;/i&gt; kvarstår (jfr &lt;sp&gt;falla&lt;/sp&gt;). Nsv. &lt;i&gt;-faldig&lt;/i&gt; kan bero på kontamination, varjämte möjl. accentförhållandena inverkat. — Sbst. &lt;sp&gt;enfald&lt;/sp&gt;, o. 1750, är en analogisk nybildning till &lt;sp&gt;enfaldig&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;enfaldighet&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="engel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--engel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--engel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;engel&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ängel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0207" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;engel&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ängel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ensam" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ensam..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ensam..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ensam&lt;/b&gt;, se = &lt;sp&gt;sam&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ensam&lt;/b&gt;, se = &lt;sp&gt;sam&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ense" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ense..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ense..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ense&lt;/b&gt;, yngre utvidgning av &lt;sp&gt;ens&lt;/sp&gt; (efter adj. på &lt;i&gt;-se&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;gramse&lt;/sp&gt; o. d.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ense&lt;/b&gt;, yngre utvidgning av &lt;sp&gt;ens&lt;/sp&gt; (efter adj. på &lt;i&gt;-se&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;gramse&lt;/sp&gt; o. d.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enorm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enorm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enorm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enorm&lt;/b&gt;, 1637, av fra. &lt;i&gt;énorme&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;enormis&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ē-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ex&lt;/i&gt;), ur, från, o. &lt;i&gt;norma&lt;/i&gt;, rättesnöre, norm (se d. o.). Jfr &lt;sp&gt;abnorm&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enorm&lt;/b&gt;, 1637, av fra. &lt;i&gt;énorme&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;enormis&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ē-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ex&lt;/i&gt;), ur, från, o. &lt;i&gt;norma&lt;/i&gt;, rättesnöre, norm (se d. o.). Jfr &lt;sp&gt;abnorm&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ens..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ens&lt;/b&gt;, adv. = fsv., da. (i da.: enahanda) = isl. &lt;i&gt;eins&lt;/i&gt;, genit. sg. av &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;; i &lt;sp&gt;icke ens&lt;/sp&gt;, icke en gång o. d., dock väl från lty., jfr ty. &lt;i&gt;nicht eins&lt;/i&gt;, liksom även sammans. &lt;sp&gt;överens&lt;/sp&gt; har lty. ursprung, lty. &lt;i&gt;overêns&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ens&lt;/b&gt;, adv. = fsv., da. (i da.: enahanda) = isl. &lt;i&gt;eins&lt;/i&gt;, genit. sg. av &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;; i &lt;sp&gt;icke ens&lt;/sp&gt;, icke en gång o. d., dock väl från lty., jfr ty. &lt;i&gt;nicht eins&lt;/i&gt;, liksom även sammans. &lt;sp&gt;överens&lt;/sp&gt; har lty. ursprung, lty. &lt;i&gt;overêns&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enlevera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enlevera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enlevera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enlevera&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;enlever&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;inde&lt;/i&gt;, därifrån, o. &lt;i&gt;levāre&lt;/i&gt;, borttaga (egentl.: göra lättare, till &lt;i&gt;levis&lt;/i&gt;, lätt)." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enlevera&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;enlever&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;inde&lt;/i&gt;, därifrån, o. &lt;i&gt;levāre&lt;/i&gt;, borttaga (egentl.: göra lättare, till &lt;i&gt;levis&lt;/i&gt;, lätt)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enlig" />
          <feat att="writtenForm" val="enligt 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enlig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enlig(t)&lt;/b&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;enliga&lt;/i&gt;, på ett o. samma sätt, &lt;i&gt;enlig&lt;/i&gt; som adj. bl. a.: jämlik, likartad, enig, fsv. &lt;i&gt;ēnlig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ēnliker&lt;/i&gt;, ensam (= da. &lt;i&gt;enlig&lt;/i&gt;), särskild, jämte adv. &lt;i&gt;ēnliga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ēnlika&lt;/i&gt;, ensamt, särskilt, gemensamt." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enlig(t)&lt;/b&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;enliga&lt;/i&gt;, på ett o. samma sätt, &lt;i&gt;enlig&lt;/i&gt; som adj. bl. a.: jämlik, likartad, enig, fsv. &lt;i&gt;ēnlig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ēnliker&lt;/i&gt;, ensam (= da. &lt;i&gt;enlig&lt;/i&gt;), särskild, jämte adv. &lt;i&gt;ēnliga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ēnlika&lt;/i&gt;, ensamt, särskilt, gemensamt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enkel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enkel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enkel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enkel&lt;/b&gt;, t. ex. 1655 (1643: &lt;i&gt;inkell&lt;/i&gt;) = da., från mlty. &lt;i&gt;ênkel&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ainkila-&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;ainakls&lt;/i&gt;, ensam, o. i fråga om bildning o. betyd. lat. &lt;i&gt;singulus&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;); avlett av en &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;bildning till &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;; se f. ö. följ., &lt;sp&gt;änkling&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;änka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enkel&lt;/b&gt;, t. ex. 1655 (1643: &lt;i&gt;inkell&lt;/i&gt;) = da., från mlty. &lt;i&gt;ênkel&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ainkila-&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;ainakls&lt;/i&gt;, ensam, o. i fråga om bildning o. betyd. lat. &lt;i&gt;singulus&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;); avlett av en &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;bildning till &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;; se f. ö. följ., &lt;sp&gt;änkling&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;änka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="enkom 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enkom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enkom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enkom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enkom&lt;/b&gt; = fsv., da. dial. = isl. &lt;i&gt;einkum&lt;/i&gt;, särskilt, särdeles; egentl. dat. plur. (bildat som &lt;sp&gt;ömsom&lt;/sp&gt;) till fsv. adj. &lt;i&gt;enka&lt;/i&gt;, ende = sv. dial. (sydsv. &lt;i&gt;ynka&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;einka&lt;/i&gt;, säregen, speciell; till &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;. Jfr även fsv. &lt;i&gt;enge&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;einga&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;ainaha&lt;/i&gt;, ende, svaga former till ett adj., som kan motsvara lat. &lt;i&gt;ūnicus&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*oin-iko&lt;/i&gt;); jfr under &lt;sp&gt;enig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enkom&lt;/b&gt; = fsv., da. dial. = isl. &lt;i&gt;einkum&lt;/i&gt;, särskilt, särdeles; egentl. dat. plur. (bildat som &lt;sp&gt;ömsom&lt;/sp&gt;) till fsv. adj. &lt;i&gt;enka&lt;/i&gt;, ende = sv. dial. (sydsv. &lt;i&gt;ynka&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;einka&lt;/i&gt;, säregen, speciell; till &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;. Jfr även fsv. &lt;i&gt;enge&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;einga&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;ainaha&lt;/i&gt;, ende, svaga former till ett adj., som kan motsvara lat. &lt;i&gt;ūnicus&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*oin-iko&lt;/i&gt;); jfr under &lt;sp&gt;enig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="estrad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--estrad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--estrad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;estrad&lt;/b&gt;, 1832, från fra. (egentl. provenc.) &lt;i&gt;estrade&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;strada&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;strāta (via)&lt;/i&gt;, stenlagd väg (se närmare &lt;sp&gt;stråt&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;estrad&lt;/b&gt;, 1832, från fra. (egentl. provenc.) &lt;i&gt;estrade&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;strada&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;strāta (via)&lt;/i&gt;, stenlagd väg (se närmare &lt;sp&gt;stråt&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enständig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enständig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enständig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enständig&lt;/b&gt;, t. ex. 1677, äldre: &lt;i&gt;i(h)nständig&lt;/i&gt;, t. ex. 1657 = da. &lt;i&gt;indstændig&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;instendich&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;inständig&lt;/i&gt;, med utbyte i sv. av prefixet &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt; mot &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; efter &lt;sp&gt;enträgen&lt;/sp&gt; o. d.; jfr fhty. &lt;i&gt;instendîgo&lt;/i&gt;, ihållande, got. &lt;i&gt;instandan&lt;/i&gt;, för vilket i ett fall en liknande betydelse brukar angivas (2 Timot. 4: 2: &lt;i&gt;instand&lt;/i&gt;, motsv. grek. &lt;i&gt;epístethi&lt;/i&gt;); av &lt;i&gt;in&lt;/i&gt; (se i) o. &lt;i&gt;stand-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;stånd(a)&lt;/sp&gt;. Bildning o. betyd.-utveckling erinra starkt om lat. &lt;i&gt;instans&lt;/i&gt; med adv. &lt;i&gt;instanter&lt;/i&gt;, enständigt, o. &lt;i&gt;instare&lt;/i&gt;, egentl.: stå på, samt &lt;i&gt;insistere&lt;/i&gt;, egentl.: ställa (sig) på, sedan: insistera." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enständig&lt;/b&gt;, t. ex. 1677, äldre: &lt;i&gt;i(h)nständig&lt;/i&gt;, t. ex. 1657 = da. &lt;i&gt;indstændig&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;instendich&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;inständig&lt;/i&gt;, med utbyte i sv. av prefixet &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt; mot &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; efter &lt;sp&gt;enträgen&lt;/sp&gt; o. d.; jfr fhty. &lt;i&gt;instendîgo&lt;/i&gt;, ihållande, got. &lt;i&gt;instandan&lt;/i&gt;, för vilket i ett fall en liknande betydelse brukar angivas (2 Timot. 4: 2: &lt;i&gt;instand&lt;/i&gt;, motsv. grek. &lt;i&gt;epístethi&lt;/i&gt;); av &lt;i&gt;in&lt;/i&gt; (se i) o. &lt;i&gt;stand-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;stånd(a)&lt;/sp&gt;. Bildning o. betyd.-utveckling erinra starkt om lat. &lt;i&gt;instans&lt;/i&gt; med adv. &lt;i&gt;instanter&lt;/i&gt;, enständigt, o. &lt;i&gt;instare&lt;/i&gt;, egentl.: stå på, samt &lt;i&gt;insistere&lt;/i&gt;, egentl.: ställa (sig) på, sedan: insistera." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enskild" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enskild..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enskild..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enskild&lt;/b&gt;, ä. &lt;i&gt;-skylt&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-skilt&lt;/i&gt;, v. fsv. &lt;i&gt;ēnskilder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;einskildr&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; o. part. pf. till &lt;i&gt;skilia&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;enskylder&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;skylder&lt;/i&gt;, skyldig. Om deras inbördes förh. se Kock Sv. ljudh. 1: 450." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enskild&lt;/b&gt;, ä. &lt;i&gt;-skylt&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-skilt&lt;/i&gt;, v. fsv. &lt;i&gt;ēnskilder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;einskildr&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; o. part. pf. till &lt;i&gt;skilia&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;enskylder&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;skylder&lt;/i&gt;, skyldig. Om deras inbördes förh. se Kock Sv. ljudh. 1: 450." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enstaka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enstaka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enstaka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enstaka&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0208" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enstaka&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enär&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;e- 2&lt;/sp&gt;; i ä. nsv. även ren tidskonjunktion." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enär&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;e- 2&lt;/sp&gt;; i ä. nsv. även ren tidskonjunktion." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="eon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--eon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--eon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;eon&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;eon&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="entusiasm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--entusiasm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--entusiasm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;entusiasm&lt;/b&gt;, 1760-t. (1735: &lt;i&gt;-asmus&lt;/i&gt;) från fra. &lt;i&gt;enthousiasme&lt;/i&gt;, från grek. &lt;i&gt;enthusiasmós&lt;/i&gt; Plato, bildning ytterst till &lt;i&gt;én-theos&lt;/i&gt;, havande Gud i sig, ingiven av Gud, av &lt;i&gt;en&lt;/i&gt; (se &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;theós&lt;/i&gt;, gud (i &lt;sp&gt;teologi&lt;/sp&gt; osv.), egentl.: ande (urbesl. med &lt;sp&gt;best, djur&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;entusiasm&lt;/b&gt;, 1760-t. (1735: &lt;i&gt;-asmus&lt;/i&gt;) från fra. &lt;i&gt;enthousiasme&lt;/i&gt;, från grek. &lt;i&gt;enthusiasmós&lt;/i&gt; Plato, bildning ytterst till &lt;i&gt;én-theos&lt;/i&gt;, havande Gud i sig, ingiven av Gud, av &lt;i&gt;en&lt;/i&gt; (se &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;theós&lt;/i&gt;, gud (i &lt;sp&gt;teologi&lt;/sp&gt; osv.), egentl.: ande (urbesl. med &lt;sp&gt;best, djur&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="envig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--envig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--envig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;envig&lt;/b&gt;, upptaget från fornspr., jfr fsv. &lt;i&gt;envīghe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;einvígi&lt;/i&gt; n., tvekamp (egentl.: enskild strid), jfr fsv. &lt;i&gt;vīgh&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;víg&lt;/i&gt;, n., strid, fhty. &lt;i&gt;wîc&lt;/i&gt; m. (i t. ex. &lt;sp&gt;Hedvig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ludvig&lt;/sp&gt;), av verbstammen i fsax. osv. &lt;i&gt;wîgand&lt;/i&gt; (familjenamnet &lt;i&gt;Weigand&lt;/i&gt;), krigare; se f. ö. &lt;sp&gt;vig&lt;/sp&gt;, adj." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;envig&lt;/b&gt;, upptaget från fornspr., jfr fsv. &lt;i&gt;envīghe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;einvígi&lt;/i&gt; n., tvekamp (egentl.: enskild strid), jfr fsv. &lt;i&gt;vīgh&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;víg&lt;/i&gt;, n., strid, fhty. &lt;i&gt;wîc&lt;/i&gt; m. (i t. ex. &lt;sp&gt;Hedvig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ludvig&lt;/sp&gt;), av verbstammen i fsax. osv. &lt;i&gt;wîgand&lt;/i&gt; (familjenamnet &lt;i&gt;Weigand&lt;/i&gt;), krigare; se f. ö. &lt;sp&gt;vig&lt;/sp&gt;, adj." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="entente" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--entente..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--entente..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;entente&lt;/b&gt;, svenskt ord först med världskriget, om sammanslutningen mot centralmakterna, av fra. &lt;i&gt;entente&lt;/i&gt;, bl. a.: överensstämmelse, gott förhållande, samförstånd, till &lt;i&gt;entendre&lt;/i&gt;, höra, förstå m. m. (lat. &lt;i&gt;intendere&lt;/i&gt;, ha för avsikt m. m.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;entente&lt;/b&gt;, svenskt ord först med världskriget, om sammanslutningen mot centralmakterna, av fra. &lt;i&gt;entente&lt;/i&gt;, bl. a.: överensstämmelse, gott förhållande, samförstånd, till &lt;i&gt;entendre&lt;/i&gt;, höra, förstå m. m. (lat. &lt;i&gt;intendere&lt;/i&gt;, ha för avsikt m. m.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="entlediga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--entlediga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--entlediga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;entlediga&lt;/b&gt;, 1561 (om fångar), från lty., ty. &lt;i&gt;entledigen&lt;/i&gt;, avledn. av ty. &lt;i&gt;ledig&lt;/i&gt;, fri (sv. &lt;sp&gt;ledig&lt;/sp&gt;). &lt;i&gt;Ent-&lt;/i&gt; av ä. &lt;i&gt;ant&lt;/i&gt;, i nominala sammans.: emot, i verbala vanl.: bort från, motsv. sv. &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;, se även &lt;sp&gt;und&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;entlediga&lt;/b&gt;, 1561 (om fångar), från lty., ty. &lt;i&gt;entledigen&lt;/i&gt;, avledn. av ty. &lt;i&gt;ledig&lt;/i&gt;, fri (sv. &lt;sp&gt;ledig&lt;/sp&gt;). &lt;i&gt;Ent-&lt;/i&gt; av ä. &lt;i&gt;ant&lt;/i&gt;, i nominala sammans.: emot, i verbala vanl.: bort från, motsv. sv. &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;, se även &lt;sp&gt;und&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="und" />
        <feat att="see" val="an-" />
        <feat att="see" val="ledig" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="enstöring" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--enstöring..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--enstöring..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;enstöring&lt;/b&gt;, Dalins Arg., jämte ä. nsv o. sv. dial. &lt;i&gt;enstö(h)ling&lt;/i&gt; (med tjockt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;) möjl. av ett ä. &lt;i&gt;*enstörding&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;*störd&lt;/i&gt;, stel (av fsv. &lt;i&gt;stirdher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;styrdher&lt;/i&gt;), jfr Noreen Sv. etym. s. 15; väl ombildning av ä. sv. &lt;i&gt;enstöding&lt;/i&gt;, (ännu Dalin 1850), fsv. &lt;i&gt;enstöþinger&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;enstøding&lt;/i&gt;, även om ensamt stående föremål; väl närmast avlett av ett adj. motsv. isl. &lt;i&gt;einstǿðr&lt;/i&gt; (bl. i fem.), bildat till &lt;i&gt;standa&lt;/i&gt;, ipf. &lt;i&gt;stóð&lt;/i&gt;, som t. ex. adj. &lt;i&gt;fǿrr&lt;/i&gt; (sv. för) till &lt;i&gt;fara&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fór&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;städse&lt;/sp&gt;. Hör emellertid &lt;sp&gt;enstaka&lt;/sp&gt; direkt till &lt;sp&gt;stake&lt;/sp&gt; liksom isl. &lt;i&gt;einstika&lt;/i&gt; till sbst. &lt;i&gt;stika&lt;/i&gt;, stör m. m., kunde ju &lt;i&gt;enstöding&lt;/i&gt; tänkas närmast avlett av &lt;sp&gt;stod&lt;/sp&gt; i betyd. stolpe. — Ett likbetyd. o. snarlikt ord är även &lt;i&gt;enstöking&lt;/i&gt; Lind 1749, ävensom &lt;i&gt;enstöving&lt;/i&gt; Dalin 1850 (under &lt;i&gt;enstöding&lt;/i&gt;). — Härtill adj. &lt;sp&gt;enstörig&lt;/sp&gt;, t. ex. 1821; jfr Swedberg 1709: &lt;i&gt;enstyrig(t)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;enstöring&lt;/b&gt;, Dalins Arg., jämte ä. nsv o. sv. dial. &lt;i&gt;enstö(h)ling&lt;/i&gt; (med tjockt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;) möjl. av ett ä. &lt;i&gt;*enstörding&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;*störd&lt;/i&gt;, stel (av fsv. &lt;i&gt;stirdher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;styrdher&lt;/i&gt;), jfr Noreen Sv. etym. s. 15; väl ombildning av ä. sv. &lt;i&gt;enstöding&lt;/i&gt;, (ännu Dalin 1850), fsv. &lt;i&gt;enstöþinger&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;enstøding&lt;/i&gt;, även om ensamt stående föremål; väl närmast avlett av ett adj. motsv. isl. &lt;i&gt;einstǿðr&lt;/i&gt; (bl. i fem.), bildat till &lt;i&gt;standa&lt;/i&gt;, ipf. &lt;i&gt;stóð&lt;/i&gt;, som t. ex. adj. &lt;i&gt;fǿrr&lt;/i&gt; (sv. för) till &lt;i&gt;fara&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fór&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;städse&lt;/sp&gt;. Hör emellertid &lt;sp&gt;enstaka&lt;/sp&gt; direkt till &lt;sp&gt;stake&lt;/sp&gt; liksom isl. &lt;i&gt;einstika&lt;/i&gt; till sbst. &lt;i&gt;stika&lt;/i&gt;, stör m. m., kunde ju &lt;i&gt;enstöding&lt;/i&gt; tänkas närmast avlett av &lt;sp&gt;stod&lt;/sp&gt; i betyd. stolpe. — Ett likbetyd. o. snarlikt ord är även &lt;i&gt;enstöking&lt;/i&gt; Lind 1749, ävensom &lt;i&gt;enstöving&lt;/i&gt; Dalin 1850 (under &lt;i&gt;enstöding&lt;/i&gt;). — Härtill adj. &lt;sp&gt;enstörig&lt;/sp&gt;, t. ex. 1821; jfr Swedberg 1709: &lt;i&gt;enstyrig(t)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="enstörig" />
        <feat att="see" val="stod" />
        <feat att="see" val="stake" />
        <feat att="see" val="enstaka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="epitet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--epitet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--epitet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;epitet&lt;/b&gt;, Sahlstedt 1759, tidigare den grek. formen = fra. &lt;i&gt;épithète&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epilheton&lt;/i&gt;, egentl.: det tillagda, tillfogade, till &lt;i&gt;epí&lt;/i&gt;, på m. m., o. &lt;i&gt;títhēmi&lt;/i&gt;, lägger, ställer (jfr &lt;sp&gt;tema, tes&lt;/sp&gt;, urbesl. med &lt;sp&gt;dåd&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;epitet&lt;/b&gt;, Sahlstedt 1759, tidigare den grek. formen = fra. &lt;i&gt;épithète&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epilheton&lt;/i&gt;, egentl.: det tillagda, tillfogade, till &lt;i&gt;epí&lt;/i&gt;, på m. m., o. &lt;i&gt;títhēmi&lt;/i&gt;, lägger, ställer (jfr &lt;sp&gt;tema, tes&lt;/sp&gt;, urbesl. med &lt;sp&gt;dåd&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="epok" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--epok..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--epok..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;epok&lt;/b&gt;, Linné 1741: &lt;i&gt;epocher&lt;/i&gt; plur.; av fra. &lt;i&gt;époque&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epokhḗ&lt;/i&gt;, hållpunkt i tideräkningen, egentl.: hållande, till &lt;i&gt;epékhō&lt;/i&gt;, håller på (jfr under &lt;sp&gt;seger&lt;/sp&gt;). — I sv. tidigare: &lt;i&gt;epocha&lt;/i&gt; (ännu Lind 1749)." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;epok&lt;/b&gt;, Linné 1741: &lt;i&gt;epocher&lt;/i&gt; plur.; av fra. &lt;i&gt;époque&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epokhḗ&lt;/i&gt;, hållpunkt i tideräkningen, egentl.: hållande, till &lt;i&gt;epékhō&lt;/i&gt;, håller på (jfr under &lt;sp&gt;seger&lt;/sp&gt;). — I sv. tidigare: &lt;i&gt;epocha&lt;/i&gt; (ännu Lind 1749)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="episod" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--episod..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--episod..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;episod&lt;/b&gt;, o. 1750: &lt;i&gt;'En ful Episode'&lt;/i&gt;; av fra. &lt;i&gt;épisode&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epeisódion&lt;/i&gt;, egentl.: inskott, utifrån inkommet, i sht om den i korsångerna inskjutna dialogen el. handlingen, som urspr. var av mindre betydelse för dramat, av &lt;i&gt;epí&lt;/i&gt;, på, &lt;i&gt;eis&lt;/i&gt;, i, o. en avledn. av &lt;i&gt;(h)odós&lt;/i&gt;, väg (urbesl. med &lt;sp&gt;sitta&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;metod&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;episod&lt;/b&gt;, o. 1750: &lt;i&gt;'En ful Episode'&lt;/i&gt;; av fra. &lt;i&gt;épisode&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epeisódion&lt;/i&gt;, egentl.: inskott, utifrån inkommet, i sht om den i korsångerna inskjutna dialogen el. handlingen, som urspr. var av mindre betydelse för dramat, av &lt;i&gt;epí&lt;/i&gt;, på, &lt;i&gt;eis&lt;/i&gt;, i, o. en avledn. av &lt;i&gt;(h)odós&lt;/i&gt;, väg (urbesl. med &lt;sp&gt;sitta&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;metod&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="epistel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--epistel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--epistel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;epistel&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;epistola&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epistolḗ&lt;/i&gt;, egentl.: något översänt, till &lt;i&gt;epistéllein&lt;/i&gt;, sända till (se &lt;sp&gt;apostel&lt;/sp&gt;). Jfr fsv. &lt;i&gt;epistola&lt;/i&gt;, oblik kasus: &lt;i&gt;epistolo&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;epistel&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;epistola&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epistolḗ&lt;/i&gt;, egentl.: något översänt, till &lt;i&gt;epistéllein&lt;/i&gt;, sända till (se &lt;sp&gt;apostel&lt;/sp&gt;). Jfr fsv. &lt;i&gt;epistola&lt;/i&gt;, oblik kasus: &lt;i&gt;epistolo&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="epilepsi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--epilepsi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--epilepsi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;epilepsi&lt;/b&gt;, Linné o. 1750; förr: former på &lt;i&gt;-ia&lt;/i&gt;, t. ex. B. Olai 1578 = ty. &lt;i&gt;epilepsie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;épilepsie&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epilēpsía&lt;/i&gt;, anfall, i sht av fallandesot, egentl.: gripande el. fattande i, till &lt;i&gt;epilambánō&lt;/i&gt;, griper el. fattar i." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;epilepsi&lt;/b&gt;, Linné o. 1750; förr: former på &lt;i&gt;-ia&lt;/i&gt;, t. ex. B. Olai 1578 = ty. &lt;i&gt;epilepsie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;épilepsie&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epilēpsía&lt;/i&gt;, anfall, i sht av fallandesot, egentl.: gripande el. fattande i, till &lt;i&gt;epilambánō&lt;/i&gt;, griper el. fattar i." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="epilog" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--epilog..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--epilog..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;epilog&lt;/b&gt;, Lenngren = ty. &lt;i&gt;epilog&lt;/i&gt;, fra, &lt;i&gt;épilogue&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epílogos&lt;/i&gt;, sluttal, slut, av &lt;i&gt;epí&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lógos&lt;/i&gt;, tal (se &lt;sp&gt;logik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;epilog&lt;/b&gt;, Lenngren = ty. &lt;i&gt;epilog&lt;/i&gt;, fra, &lt;i&gt;épilogue&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epílogos&lt;/i&gt;, sluttal, slut, av &lt;i&gt;epí&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lógos&lt;/i&gt;, tal (se &lt;sp&gt;logik&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="epidemi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--epidemi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--epidemi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;epidemi&lt;/b&gt;, Höpken 1772: &lt;i&gt;epidemie&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;fahrsot&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;epidemie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;épidémie&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epidēmia&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;epidḗmios&lt;/i&gt;, egentl.: bland folket, kringspridd över ett helt land, vanlig, i sht om sjukdomar, av &lt;i&gt;epi-&lt;/i&gt;, i, på, o. &lt;i&gt;dēmos&lt;/i&gt;, folk (jfr &lt;sp&gt;demagog&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;epidemi&lt;/b&gt;, Höpken 1772: &lt;i&gt;epidemie&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;fahrsot&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;epidemie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;épidémie&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epidēmia&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;epidḗmios&lt;/i&gt;, egentl.: bland folket, kringspridd över ett helt land, vanlig, i sht om sjukdomar, av &lt;i&gt;epi-&lt;/i&gt;, i, på, o. &lt;i&gt;dēmos&lt;/i&gt;, folk (jfr &lt;sp&gt;demagog&lt;/sp&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="epigram" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--epigram..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--epigram..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;epigram&lt;/b&gt;, Kellgren, Leopold; tidigare: former på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;epigramm&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;épigramme&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epigramma&lt;/i&gt;, egentl.: påskrift, om kortfattade dikter å byggnader, minnesmärken m. m., till epí, på, o. &lt;i&gt;gramma&lt;/i&gt;, skrift (se &lt;sp&gt;grammatik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;epigram&lt;/b&gt;, Kellgren, Leopold; tidigare: former på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;epigramm&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;épigramme&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;epigramma&lt;/i&gt;, egentl.: påskrift, om kortfattade dikter å byggnader, minnesmärken m. m., till epí, på, o. &lt;i&gt;gramma&lt;/i&gt;, skrift (se &lt;sp&gt;grammatik&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Erik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Erik..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Erik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Erik&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Ērīker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Eiríkr&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;*Ein-rīkr&lt;/i&gt;; av &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;rīk-&lt;/i&gt;, mäktig, härskare o. d. (se &lt;sp&gt;rik&lt;/sp&gt;); med dialektisk diftongisering av &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;je&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jä&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Järker&lt;/i&gt; (med bevarad nominativändelse &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;). — Med avs. på &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;bortfallet i &lt;i&gt;*Einrīkr&lt;/i&gt; jfr under &lt;sp&gt;lärft&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Erik&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Ērīker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Eiríkr&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;*Ein-rīkr&lt;/i&gt;; av &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;rīk-&lt;/i&gt;, mäktig, härskare o. d. (se &lt;sp&gt;rik&lt;/sp&gt;); med dialektisk diftongisering av &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;je&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jä&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Järker&lt;/i&gt; (med bevarad nominativändelse &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;). — Med avs. på &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;bortfallet i &lt;i&gt;*Einrīkr&lt;/i&gt; jfr under &lt;sp&gt;lärft&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="eriksgata" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--eriksgata..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--eriksgata..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;eriksgata&lt;/b&gt; = fsv.; av mycket omtvistad härledning. Man har tänkt sig en sammansättning med personnamnet Erik som kunganamn el. med samma ord som appellativ med betyd. 'allhärskare'; el. en fördunklad bildning av &lt;i&gt;*ēþvreks-gata&lt;/i&gt; till fsv. &lt;i&gt;vræka ēþ&lt;/i&gt;) i betyd. 'gå el. avlägga ed'; el. av &lt;i&gt;*ēþrīkis-gata&lt;/i&gt; i betyd. 'edbekräftarens färd' el. snarare 'edbekräftelsens väg' till ett &lt;i&gt;*rīkia ēþ&lt;/i&gt;, bekräfta ed (avledn. av &lt;sp&gt;rik&lt;/sp&gt; i betyd. 'mäktig', jfr Häls.-lagens &lt;i&gt;eþrikiæ, *ēþrīkiar&lt;/i&gt;, edsavläggare el. dyl.). Litteratur se Lindroth Hist. tidskr. 1912 s. 126 f. jfr senare Wadstein s. tidskr. 1914 s. 38 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;eriksgata&lt;/b&gt; = fsv.; av mycket omtvistad härledning. Man har tänkt sig en sammansättning med personnamnet Erik som kunganamn el. med samma ord som appellativ med betyd. 'allhärskare'; el. en fördunklad bildning av &lt;i&gt;*ēþvreks-gata&lt;/i&gt; till fsv. &lt;i&gt;vræka ēþ&lt;/i&gt;) i betyd. 'gå el. avlägga ed'; el. av &lt;i&gt;*ēþrīkis-gata&lt;/i&gt; i betyd. 'edbekräftarens färd' el. snarare 'edbekräftelsens väg' till ett &lt;i&gt;*rīkia ēþ&lt;/i&gt;, bekräfta ed (avledn. av &lt;sp&gt;rik&lt;/sp&gt; i betyd. 'mäktig', jfr Häls.-lagens &lt;i&gt;eþrikiæ, *ēþrīkiar&lt;/i&gt;, edsavläggare el. dyl.). Litteratur se Lindroth Hist. tidskr. 1912 s. 126 f. jfr senare Wadstein s. tidskr. 1914 s. 38 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="eremit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--eremit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--eremit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;eremit&lt;/b&gt;, O. o. L. Petri: &lt;i&gt;h-&lt;/i&gt;; Schroderus 1635: &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;eremit&lt;/i&gt; osv., från lat. &lt;i&gt;eremīta&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;erēmítēs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;érēmos&lt;/i&gt;, ensam; alltså: ensittare." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;eremit&lt;/b&gt;, O. o. L. Petri: &lt;i&gt;h-&lt;/i&gt;; Schroderus 1635: &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;eremit&lt;/i&gt; osv., från lat. &lt;i&gt;eremīta&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;erēmítēs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;érēmos&lt;/i&gt;, ensam; alltså: ensittare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="erg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--erg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--erg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;erg&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ärg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;erg&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ärg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ärg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="er-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--er-..sxc.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--er-..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;er-&lt;/b&gt;, prefix, nu betonat, förr obetonat, från lty., ty. &lt;i&gt;er-&lt;/i&gt; = fht. &lt;i&gt;ir-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ar-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ur-&lt;/i&gt;, egentl.: ur, ut, i verb o. deverbativa ord uppkommen obetonad sidoform till fsax., fhty. &lt;i&gt;ur-&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;ur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ur-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;er-&lt;/b&gt;, prefix, nu betonat, förr obetonat, från lty., ty. &lt;i&gt;er-&lt;/i&gt; = fht. &lt;i&gt;ir-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ar-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ur-&lt;/i&gt;, egentl.: ur, ut, i verb o. deverbativa ord uppkommen obetonad sidoform till fsax., fhty. &lt;i&gt;ur-&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;ur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ur-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ur" />
        <feat att="see" val="ur" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="erbarmlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--erbarmlig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--erbarmlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;erbarmlig&lt;/b&gt;, Tegel 1622: &lt;i&gt;ärbarmeligit Tyrannij&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;erbärmlich&lt;/i&gt;, egentl.: som uppväcker medlidande; se &lt;sp&gt;barmhärtig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förbarma&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;erbarmlig&lt;/b&gt;, Tegel 1622: &lt;i&gt;ärbarmeligit Tyrannij&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;erbärmlich&lt;/i&gt;, egentl.: som uppväcker medlidande; se &lt;sp&gt;barmhärtig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förbarma&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="förbarma" />
        <feat att="see" val="barmhärtig" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="epålätt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--epålätt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--epålätt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;epålätt&lt;/b&gt;, 1790-t., från fra. &lt;i&gt;épaulette&lt;/i&gt;, avledn. av fra. &lt;i&gt;épaule&lt;/i&gt;, skuldra, av lat. &lt;i&gt;spat(h)ula&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;spatel&lt;/sp&gt; (avledn. av &lt;i&gt;spatha&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;portepé, spade&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;spader&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0209" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;epålätt&lt;/b&gt;, 1790-t., från fra. &lt;i&gt;épaulette&lt;/i&gt;, avledn. av fra. &lt;i&gt;épaule&lt;/i&gt;, skuldra, av lat. &lt;i&gt;spat(h)ula&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;spatel&lt;/sp&gt; (avledn. av &lt;i&gt;spatha&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;portepé, spade&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;spader&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="er" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--er..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--er..2">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;er&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;eder&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;er&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;eder&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="erotisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--erotisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--erotisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;erotisk&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;erotisch&lt;/i&gt;, efter fra. &lt;i&gt;érotique&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;erōtikós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;érōs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;érōtos&lt;/i&gt;), kärlek; av dunkelt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;erotisk&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;erotisch&lt;/i&gt;, efter fra. &lt;i&gt;érotique&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;erōtikós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;érōs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;érōtos&lt;/i&gt;), kärlek; av dunkelt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Erland" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Erland..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Erland..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Erland&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Ærland (-lænd)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Erlendr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Erland(e)&lt;/i&gt; m. m.; även stam &lt;i&gt;erl-&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;Ærling&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Erlingr&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Erland&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Ærland (-lænd)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Erlendr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Erland(e)&lt;/i&gt; m. m.; även stam &lt;i&gt;erl-&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;Ærling&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Erlingr&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ernst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ernst..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ernst..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ernst&lt;/b&gt;, mansn., från ty., av fhty. &lt;i&gt;Ernust&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;ernust&lt;/i&gt;, allvar, strid, o. möjl. även isl. &lt;i&gt;orrusta&lt;/i&gt;, strid." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ernst&lt;/b&gt;, mansn., från ty., av fhty. &lt;i&gt;Ernust&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;ernust&lt;/i&gt;, allvar, strid, o. möjl. även isl. &lt;i&gt;orrusta&lt;/i&gt;, strid." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lina" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lina..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lina..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lina&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;līna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lína&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;line&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lîne&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lîna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leine&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;líne&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;line&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*līniōn&lt;/i&gt;, egentl.: gjord av lin (bildat som t. ex. &lt;sp&gt;gryta&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, sten); jfr &lt;sp&gt;linje&lt;/sp&gt;. Betyd. ’lina, snöre’ finns f. ö. redan i grundordet i t. ex. fsv. o. lat. — &lt;sp&gt;Löpa linan ut&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. eng., väl egentl. om hästar, som tämjas." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lina&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;līna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lína&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;line&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lîne&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lîna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leine&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;líne&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;line&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*līniōn&lt;/i&gt;, egentl.: gjord av lin (bildat som t. ex. &lt;sp&gt;gryta&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, sten); jfr &lt;sp&gt;linje&lt;/sp&gt;. Betyd. ’lina, snöre’ finns f. ö. redan i grundordet i t. ex. fsv. o. lat. — &lt;sp&gt;Löpa linan ut&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. eng., väl egentl. om hästar, som tämjas." />
        <feat att="see" val="Löpa linan ut" />
        <feat att="see" val="linje" />
        <feat att="see" val="gryt" />
        <feat att="see" val="gryta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ester" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ester..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ester..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ester&lt;/b&gt;, kvinnon., från hebr., möjl. av ett persiskt ord för 'stjärna', motsv. avest, &lt;i&gt;star-&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;stár-&lt;/i&gt; (urbesl. med &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ester&lt;/b&gt;, kvinnon., från hebr., möjl. av ett persiskt ord för 'stjärna', motsv. avest, &lt;i&gt;star-&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;stár-&lt;/i&gt; (urbesl. med &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="essay" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--essay..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--essay..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;essay&lt;/b&gt;, från fra. (&gt;. eng.), av lat. &lt;i&gt;exagium&lt;/i&gt;, försök; nära besl. med &lt;sp&gt;examen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;essay&lt;/b&gt;, från fra. (&gt;. eng.), av lat. &lt;i&gt;exagium&lt;/i&gt;, försök; nära besl. med &lt;sp&gt;examen&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="esse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--esse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--esse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;esse&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ässe&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;esse&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ässe&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Eslöv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Eslöv..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Eslöv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Eslöv&lt;/b&gt;, fda. &lt;i&gt;Esleff&lt;/i&gt;, av ett personnamn o. det i sydsv. ortnamn vanliga &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;, av äldre &lt;i&gt;-lēv&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Eslöv&lt;/b&gt;, fda. &lt;i&gt;Esleff&lt;/i&gt;, av ett personnamn o. det i sydsv. ortnamn vanliga &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;, av äldre &lt;i&gt;-lēv&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Esmeralda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Esmeralda..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Esmeralda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Esmeralda&lt;/b&gt;, kvinnon., se &lt;sp&gt;smaragd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Esmeralda&lt;/b&gt;, kvinnon., se &lt;sp&gt;smaragd&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="eskader" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--eskader..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--eskader..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;eskader&lt;/b&gt;, 1687: &lt;i&gt;esqwadre&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;escadre&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;squadra&lt;/i&gt;, bildat till &lt;i&gt;squadrare&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;exquadrāre&lt;/i&gt;, göra fyrkantig; jfr &lt;sp&gt;skvadron&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kader&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kadrilj&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;eskader&lt;/b&gt;, 1687: &lt;i&gt;esqwadre&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;escadre&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;squadra&lt;/i&gt;, bildat till &lt;i&gt;squadrare&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;exquadrāre&lt;/i&gt;, göra fyrkantig; jfr &lt;sp&gt;skvadron&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kader&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kadrilj&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Eskil" />
          <feat att="writtenForm" val="Äskil" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Eskil..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Eskil..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Eskil, Äskil&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Æskil&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;Eskil&lt;/i&gt;, motsv. isl.-fno. &lt;i&gt;Áskell&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ásketill&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; (med omljudda o. oomljudda former) o, &lt;sp&gt;kittel&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Torkel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Eskil, Äskil&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Æskil&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;Eskil&lt;/i&gt;, motsv. isl.-fno. &lt;i&gt;Áskell&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ásketill&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; (med omljudda o. oomljudda former) o, &lt;sp&gt;kittel&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Torkel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ertappa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ertappa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ertappa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ertappa&lt;/b&gt; 1636, från ty. &lt;i&gt;ertappen&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;er-&lt;/i&gt; med resultativ betyd. o. &lt;i&gt;tappen&lt;/i&gt;, famla, treva (besl. med &lt;i&gt;tappe&lt;/i&gt;, tass, fot), alltså: genom trevande el. famlande nå fram till el. få tag i." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ertappa&lt;/b&gt; 1636, från ty. &lt;i&gt;ertappen&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;er-&lt;/i&gt; med resultativ betyd. o. &lt;i&gt;tappen&lt;/i&gt;, famla, treva (besl. med &lt;i&gt;tappe&lt;/i&gt;, tass, fot), alltså: genom trevande el. famlande nå fram till el. få tag i." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="erövra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--erövra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--erövra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;erövra&lt;/b&gt;, Sv. Sture 1563: &lt;i&gt;äröuere&lt;/i&gt;, Gustaf II Adolf 1615 = ä. da. &lt;i&gt;erøvre&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;erövern&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;erobern&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;erobre&lt;/i&gt;), av &lt;i&gt;er-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;over&lt;/i&gt;, över; alltså egentl.: övervinna." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;erövra&lt;/b&gt;, Sv. Sture 1563: &lt;i&gt;äröuere&lt;/i&gt;, Gustaf II Adolf 1615 = ä. da. &lt;i&gt;erøvre&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;erövern&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;erobern&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;erobre&lt;/i&gt;), av &lt;i&gt;er-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;over&lt;/i&gt;, över; alltså egentl.: övervinna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="essens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--essens..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--essens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;essens&lt;/b&gt;, i sammans. med &lt;i&gt;citron-&lt;/i&gt; 1688, i betyd. 'väsen' 1648 = ty. &lt;i&gt;essenz&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;essence&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;essentia&lt;/i&gt;, ett tings väsen, till &lt;i&gt;esse&lt;/i&gt;, vara (urbesl. med pres. &lt;sp&gt;är&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;kvintessens&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;essens&lt;/b&gt;, i sammans. med &lt;i&gt;citron-&lt;/i&gt; 1688, i betyd. 'väsen' 1648 = ty. &lt;i&gt;essenz&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;essence&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;essentia&lt;/i&gt;, ett tings väsen, till &lt;i&gt;esse&lt;/i&gt;, vara (urbesl. med pres. &lt;sp&gt;är&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;kvintessens&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="est" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--est..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--est..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;est&lt;/b&gt;, folkslag, fsv. &lt;i&gt;ester&lt;/i&gt; m. plur. (i ä. nsv. ofta i betyd. 'livegna') = isl. &lt;i&gt;eistr&lt;/i&gt; plur., Tacitus: &lt;i&gt;Æstii&lt;/i&gt; osv. Av mycket omstritt ursprung.; anses numera snarast för germanskt. Enligt T. E. Karsten Germ.- finn. Lehnwortstud. s. 210 är &lt;i&gt;Est-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Estland&lt;/i&gt; en omskrivning för bärnsten: germ. &lt;i&gt;*aist-&lt;/i&gt;, besl. med lat. &lt;i&gt;æstus (*aidh-st-)&lt;/i&gt;, glöd, isl. &lt;i&gt;eisa (*aidh-sā-)&lt;/i&gt;, eld (jfr lat. &lt;i&gt;glēsum&lt;/i&gt;, bärnsten, egentl.: det lysande o. &lt;sp&gt;bärnsten&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;); enl. Tacitus samlade Aestii denna produkt; folknamnet vore i så fall sekundärt. Andra förslagsmeningar se Lindroth NoB 5: 41; jfr även Noreen Fornv. 1920, s. 35. Mot dessa tolkningar med utgångspunkt i landsnamnet se dock förf. Ark. 34: 193 med not l: namn typen på &lt;i&gt;-land&lt;/i&gt; är för ung för att kunna bilda en antaglig utgångspunkt vid härledningen av dylika urgamla folknamn; jfr &lt;sp&gt;Danmark&lt;/sp&gt;. — Esternas namn ingår i åtskilliga sv. ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Estö&lt;/sp&gt; Sdml., &lt;sp&gt;Estamåla&lt;/sp&gt; Smål." />
        <feat att="faksimilID" val="0210" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;est&lt;/b&gt;, folkslag, fsv. &lt;i&gt;ester&lt;/i&gt; m. plur. (i ä. nsv. ofta i betyd. 'livegna') = isl. &lt;i&gt;eistr&lt;/i&gt; plur., Tacitus: &lt;i&gt;Æstii&lt;/i&gt; osv. Av mycket omstritt ursprung.; anses numera snarast för germanskt. Enligt T. E. Karsten Germ.- finn. Lehnwortstud. s. 210 är &lt;i&gt;Est-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Estland&lt;/i&gt; en omskrivning för bärnsten: germ. &lt;i&gt;*aist-&lt;/i&gt;, besl. med lat. &lt;i&gt;æstus (*aidh-st-)&lt;/i&gt;, glöd, isl. &lt;i&gt;eisa (*aidh-sā-)&lt;/i&gt;, eld (jfr lat. &lt;i&gt;glēsum&lt;/i&gt;, bärnsten, egentl.: det lysande o. &lt;sp&gt;bärnsten&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;); enl. Tacitus samlade Aestii denna produkt; folknamnet vore i så fall sekundärt. Andra förslagsmeningar se Lindroth NoB 5: 41; jfr även Noreen Fornv. 1920, s. 35. Mot dessa tolkningar med utgångspunkt i landsnamnet se dock förf. Ark. 34: 193 med not l: namn typen på &lt;i&gt;-land&lt;/i&gt; är för ung för att kunna bilda en antaglig utgångspunkt vid härledningen av dylika urgamla folknamn; jfr &lt;sp&gt;Danmark&lt;/sp&gt;. — Esternas namn ingår i åtskilliga sv. ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Estö&lt;/sp&gt; Sdml., &lt;sp&gt;Estamåla&lt;/sp&gt; Smål." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="diagnos" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--diagnos..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--diagnos..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;diagnos&lt;/b&gt;, 1813, av grek. &lt;i&gt;diágnōsis&lt;/i&gt;, urskiljande, undersökning, till &lt;i&gt;diagignṓskein&lt;/i&gt;, urskilja, undersöka (urbesl. med &lt;sp&gt;kunna&lt;/sp&gt;). — Tidigare med den lat.-grek. formen." />
        <feat att="faksimilID" val="0179" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;diagnos&lt;/b&gt;, 1813, av grek. &lt;i&gt;diágnōsis&lt;/i&gt;, urskiljande, undersökning, till &lt;i&gt;diagignṓskein&lt;/i&gt;, urskilja, undersöka (urbesl. med &lt;sp&gt;kunna&lt;/sp&gt;). — Tidigare med den lat.-grek. formen." />
        <feat att="see" val="kunna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="juver" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--juver..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--juver..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;juver&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;iūwer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;iūger&lt;/i&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;jur&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;júgr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;yver&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;ᵹ&lt;/i&gt; (jfr sv. dial. &lt;i&gt;tjuva&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;tjuga&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;ruva 2&lt;/sp&gt;) av &lt;i&gt;ð&lt;/i&gt; i urnord. &lt;i&gt;*euður&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till fsax., ags. &lt;i&gt;ûder&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;udder&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;ûtar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;euter&lt;/i&gt; m.), av ie. &lt;i&gt;*(e)udh-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;ûdhar&lt;/i&gt; n. (genit. &lt;i&gt;ū́dhnas&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;oũthar&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-atos&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*-n̥tos&lt;/i&gt;), lat. &lt;i&gt;ūber&lt;/i&gt;, spene el. juver; jfr litau. &lt;i&gt;ūdrůti&lt;/i&gt;, vara dräktig, samt fslav. &lt;i&gt;vyme&lt;/i&gt;, juver (av ie. &lt;i&gt;*ūdh-men-&lt;/i&gt;). — Om utvecklingen av urnord. &lt;i&gt;*euður&lt;/i&gt; se Noreen Sv. etym. s. 40 o. Kock t. ex. Ark. 14: 253." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;juver&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;iūwer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;iūger&lt;/i&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;jur&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;júgr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;yver&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;ᵹ&lt;/i&gt; (jfr sv. dial. &lt;i&gt;tjuva&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;tjuga&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;ruva 2&lt;/sp&gt;) av &lt;i&gt;ð&lt;/i&gt; i urnord. &lt;i&gt;*euður&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till fsax., ags. &lt;i&gt;ûder&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;udder&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;ûtar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;euter&lt;/i&gt; m.), av ie. &lt;i&gt;*(e)udh-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;ûdhar&lt;/i&gt; n. (genit. &lt;i&gt;ū́dhnas&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;oũthar&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-atos&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*-n̥tos&lt;/i&gt;), lat. &lt;i&gt;ūber&lt;/i&gt;, spene el. juver; jfr litau. &lt;i&gt;ūdrůti&lt;/i&gt;, vara dräktig, samt fslav. &lt;i&gt;vyme&lt;/i&gt;, juver (av ie. &lt;i&gt;*ūdh-men-&lt;/i&gt;). — Om utvecklingen av urnord. &lt;i&gt;*euður&lt;/i&gt; se Noreen Sv. etym. s. 40 o. Kock t. ex. Ark. 14: 253." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bej" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bej..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bej..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bej&lt;/b&gt;, turkisk titel, av turk. &lt;i&gt;beg&lt;/i&gt;, furste, ståthållare, herre; jfr under &lt;sp&gt;bergamott&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bej&lt;/b&gt;, turkisk titel, av turk. &lt;i&gt;beg&lt;/i&gt;, furste, ståthållare, herre; jfr under &lt;sp&gt;bergamott&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bergamott" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="turk">beg</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vægher&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;vegr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vei&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wigs&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ty., ags. &lt;i&gt;weg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;way&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*weᵹa-&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;u̯egh&lt;/i&gt;, fara, föra, i lat. &lt;i&gt;vehere&lt;/i&gt; osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;väga&lt;/sp&gt;. — Däremot hör ej, såsom stundom antagits, lat. &lt;i&gt;via&lt;/i&gt; tillsammans med &lt;i&gt;vehere&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Gå till väga&lt;/sp&gt;, möjl. till fsv. genit. sg. &lt;i&gt;vægha(r)&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;koma til vægha&lt;/i&gt;, gå för sig, åstadkomma, åvägabringa = isl. &lt;i&gt;koma til vegar&lt;/i&gt; (jfr dock även mlty. &lt;i&gt;to wege&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zuwegebringen&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Vara i vägen&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;være i veien&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;im wege sein&lt;/i&gt;. — Ofta i ortnamn, t. ex. Väg Väsene Vgtl. (1540: &lt;i&gt;Wey&lt;/i&gt;) o. Himmeta Vstml., av samma slag som &lt;sp&gt;Bröt&lt;/sp&gt; (= fsv.): fsv. &lt;i&gt;bröt&lt;/i&gt;, väg (se &lt;sp&gt;bort&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;Gata&lt;/sp&gt; (= fsv.) Klm. l. o. Ögtl.; vidare &lt;sp&gt;Vägby&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Væghby&lt;/i&gt; Vstml., vartill även &lt;sp&gt;Väppeby&lt;/sp&gt; Uppl. (såsom t. ex. &lt;sp&gt;Bäppeby&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Bæppy&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Bækkiaby&lt;/i&gt;, osv.; se förf. Ortn. på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt; s. 26, 38, 43), &lt;sp&gt;Redväg&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Växiö&lt;/sp&gt; (se d. o.), ävensom t. ex. &lt;sp&gt;Genneved&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Gænnavegh&lt;/i&gt; ('den gena vägen', jfr &lt;sp&gt;Lampa&lt;/sp&gt; Sv. lm. 1908 s, 30). — &lt;sp&gt;Vägbreda&lt;/sp&gt;, Plantago, groblad, ett urgammalt växtnamn, i sht Skå. o. Hall., y. fsv. &lt;i&gt;væghbredha&lt;/i&gt; Läkeb., från fda. væghbreth, da. veibred, snarast från mlty. wegebréde, -breide, fsax. wegbréda = fhty. &lt;i&gt;wegebreite&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wegebreit&lt;/i&gt;, i sht Pl. major), ags. &lt;i&gt;wegbrǽde&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-bráde&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;waybread&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*weᵹa-braiðiōn&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bred&lt;/sp&gt;, med syftning på de breda bladen o. växtens förekomst vid vägar o. dikesrenar. I s. Sv. även &lt;i&gt;*vägbredeblad&lt;/i&gt;, t. ex. Blek., y. fsv. &lt;i&gt;væghbredhobladh&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;vey-bredeblad&lt;/i&gt;; av Linné Sk. r. s. 240 kallad &lt;i&gt;wäfweredsblad&lt;/i&gt; Klörup Skå. I ty. även &lt;i&gt;wegerich&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;wegarîh&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;rik-&lt;/i&gt; i betyd. 'konung' (se &lt;sp&gt;rik&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Vägvårda&lt;/sp&gt;, Cichorium intybus, Franckenius 1659, jfr Schroderus 1640: &lt;i&gt;wägwålsbloma&lt;/i&gt;; efter ty. &lt;i&gt;wegwart&lt;/i&gt; (sen fhty. &lt;i&gt;weg[e]wart&lt;/i&gt;), till ty. &lt;i&gt;warten&lt;/i&gt; osv., vakta = &lt;sp&gt;vårda&lt;/sp&gt;, med syftning på att växten ofta växer vid vägar; enl. folktron i vissa trakter en förtrollad ungmö som väntar på sin käresta, jfr ty. &lt;i&gt;warten&lt;/i&gt; även i denna betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="1248" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vægher&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;vegr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vei&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wigs&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ty., ags. &lt;i&gt;weg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;way&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*weᵹa-&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;u̯egh&lt;/i&gt;, fara, föra, i lat. &lt;i&gt;vehere&lt;/i&gt; osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;väga&lt;/sp&gt;. — Däremot hör ej, såsom stundom antagits, lat. &lt;i&gt;via&lt;/i&gt; tillsammans med &lt;i&gt;vehere&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Gå till väga&lt;/sp&gt;, möjl. till fsv. genit. sg. &lt;i&gt;vægha(r)&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;koma til vægha&lt;/i&gt;, gå för sig, åstadkomma, åvägabringa = isl. &lt;i&gt;koma til vegar&lt;/i&gt; (jfr dock även mlty. &lt;i&gt;to wege&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zuwegebringen&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Vara i vägen&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;være i veien&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;im wege sein&lt;/i&gt;. — Ofta i ortnamn, t. ex. Väg Väsene Vgtl. (1540: &lt;i&gt;Wey&lt;/i&gt;) o. Himmeta Vstml., av samma slag som &lt;sp&gt;Bröt&lt;/sp&gt; (= fsv.): fsv. &lt;i&gt;bröt&lt;/i&gt;, väg (se &lt;sp&gt;bort&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;Gata&lt;/sp&gt; (= fsv.) Klm. l. o. Ögtl.; vidare &lt;sp&gt;Vägby&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Væghby&lt;/i&gt; Vstml., vartill även &lt;sp&gt;Väppeby&lt;/sp&gt; Uppl. (såsom t. ex. &lt;sp&gt;Bäppeby&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Bæppy&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Bækkiaby&lt;/i&gt;, osv.; se förf. Ortn. på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt; s. 26, 38, 43), &lt;sp&gt;Redväg&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Växiö&lt;/sp&gt; (se d. o.), ävensom t. ex. &lt;sp&gt;Genneved&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Gænnavegh&lt;/i&gt; ('den gena vägen', jfr &lt;sp&gt;Lampa&lt;/sp&gt; Sv. lm. 1908 s, 30). — &lt;sp&gt;Vägbreda&lt;/sp&gt;, Plantago, groblad, ett urgammalt växtnamn, i sht Skå. o. Hall., y. fsv. &lt;i&gt;væghbredha&lt;/i&gt; Läkeb., från fda. væghbreth, da. veibred, snarast från mlty. wegebréde, -breide, fsax. wegbréda = fhty. &lt;i&gt;wegebreite&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wegebreit&lt;/i&gt;, i sht Pl. major), ags. &lt;i&gt;wegbrǽde&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-bráde&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;waybread&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*weᵹa-braiðiōn&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bred&lt;/sp&gt;, med syftning på de breda bladen o. växtens förekomst vid vägar o. dikesrenar. I s. Sv. även &lt;i&gt;*vägbredeblad&lt;/i&gt;, t. ex. Blek., y. fsv. &lt;i&gt;væghbredhobladh&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;vey-bredeblad&lt;/i&gt;; av Linné Sk. r. s. 240 kallad &lt;i&gt;wäfweredsblad&lt;/i&gt; Klörup Skå. I ty. även &lt;i&gt;wegerich&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;wegarîh&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;rik-&lt;/i&gt; i betyd. 'konung' (se &lt;sp&gt;rik&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Vägvårda&lt;/sp&gt;, Cichorium intybus, Franckenius 1659, jfr Schroderus 1640: &lt;i&gt;wägwålsbloma&lt;/i&gt;; efter ty. &lt;i&gt;wegwart&lt;/i&gt; (sen fhty. &lt;i&gt;weg[e]wart&lt;/i&gt;), till ty. &lt;i&gt;warten&lt;/i&gt; osv., vakta = &lt;sp&gt;vårda&lt;/sp&gt;, med syftning på att växten ofta växer vid vägar; enl. folktron i vissa trakter en förtrollad ungmö som väntar på sin käresta, jfr ty. &lt;i&gt;warten&lt;/i&gt; även i denna betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vægha&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vōgh&lt;/i&gt;, motsv. ä. nsv. o. dial. &lt;i&gt;vōg&lt;/i&gt;, arkais. ännu hos Bååth; &lt;i&gt;vægde&lt;/i&gt;), lyfta, väga, avväga m. m. = isl. &lt;i&gt;vega&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vá&lt;/i&gt;), ungef. ds., da. &lt;i&gt;veie&lt;/i&gt;, väga, got. &lt;i&gt;gawigan&lt;/i&gt;, röra, mlty. &lt;i&gt;wegen&lt;/i&gt;, väga, fhty. &lt;i&gt;wegan&lt;/i&gt;, röra (sig), väga (jfr ty. &lt;i&gt;wägen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;erwägen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wegan&lt;/i&gt;, föra, väga, röra sig (eng. &lt;i&gt;weigh&lt;/i&gt;, väga), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*weᵹan&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;u̯egh&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vehere&lt;/i&gt;, föra, grek. &lt;i&gt;okheĩn&lt;/i&gt;, bära, med.: fara, resa (avljudsform &lt;i&gt;*u̯ogh-&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;váhali&lt;/i&gt;, bl. a.: för, far, litau. &lt;i&gt;vežù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vèžti&lt;/i&gt;, fara, fsla v. &lt;i&gt;veza̧&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vesti&lt;/i&gt;, fara. — Kausativum: got. &lt;i&gt;wagjan&lt;/i&gt;, sätta i rörelse, fhty. &lt;i&gt;wegen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bewegen&lt;/i&gt; trans.) osv. — &lt;sp&gt;Väga ett hekto&lt;/sp&gt; alltså etymol. = 'lyfta ett hekto'. — &lt;sp&gt;Bliva vägd på en våg och befunnen för lätt&lt;/sp&gt;, efter bibeln, Dan. 5: 27 i en förklaring av ordet 'Tekel'. — &lt;sp&gt;Väga sina ord på guldvikt&lt;/sp&gt;, efter bibeln, Jes. Syr. 21: 27, 28: 29. — Betr. betyd. i &lt;sp&gt;överväga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;övirvægha&lt;/i&gt; (från mlty. &lt;i&gt;overweghen&lt;/i&gt;), jfr da. &lt;i&gt;pønse&lt;/i&gt;, fundera (från lty.), o. fra. &lt;i&gt;penser&lt;/i&gt;, tänka, till &lt;i&gt;pens-&lt;/i&gt; till lat. &lt;i&gt;pendere&lt;/i&gt;, väga, el. lat. &lt;i&gt;librāre&lt;/i&gt;, väga o. överväga, till &lt;i&gt;lībra&lt;/i&gt;, våg. — Se f. ö. &lt;sp&gt;bevåg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;oförvägen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;uppvigla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vackla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagga 1, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vikt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våg l, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väja&lt;/sp&gt;. — Av helt annat ursprung är fsv. &lt;i&gt;vægha&lt;/i&gt;, strida, dräpa = isl. &lt;i&gt;vega&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;i&gt;vīg&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;envig&lt;/sp&gt;. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr t. ex. &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1248" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vægha&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vōgh&lt;/i&gt;, motsv. ä. nsv. o. dial. &lt;i&gt;vōg&lt;/i&gt;, arkais. ännu hos Bååth; &lt;i&gt;vægde&lt;/i&gt;), lyfta, väga, avväga m. m. = isl. &lt;i&gt;vega&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vá&lt;/i&gt;), ungef. ds., da. &lt;i&gt;veie&lt;/i&gt;, väga, got. &lt;i&gt;gawigan&lt;/i&gt;, röra, mlty. &lt;i&gt;wegen&lt;/i&gt;, väga, fhty. &lt;i&gt;wegan&lt;/i&gt;, röra (sig), väga (jfr ty. &lt;i&gt;wägen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;erwägen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wegan&lt;/i&gt;, föra, väga, röra sig (eng. &lt;i&gt;weigh&lt;/i&gt;, väga), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*weᵹan&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;u̯egh&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vehere&lt;/i&gt;, föra, grek. &lt;i&gt;okheĩn&lt;/i&gt;, bära, med.: fara, resa (avljudsform &lt;i&gt;*u̯ogh-&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;váhali&lt;/i&gt;, bl. a.: för, far, litau. &lt;i&gt;vežù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vèžti&lt;/i&gt;, fara, fsla v. &lt;i&gt;veza̧&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vesti&lt;/i&gt;, fara. — Kausativum: got. &lt;i&gt;wagjan&lt;/i&gt;, sätta i rörelse, fhty. &lt;i&gt;wegen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bewegen&lt;/i&gt; trans.) osv. — &lt;sp&gt;Väga ett hekto&lt;/sp&gt; alltså etymol. = 'lyfta ett hekto'. — &lt;sp&gt;Bliva vägd på en våg och befunnen för lätt&lt;/sp&gt;, efter bibeln, Dan. 5: 27 i en förklaring av ordet 'Tekel'. — &lt;sp&gt;Väga sina ord på guldvikt&lt;/sp&gt;, efter bibeln, Jes. Syr. 21: 27, 28: 29. — Betr. betyd. i &lt;sp&gt;överväga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;övirvægha&lt;/i&gt; (från mlty. &lt;i&gt;overweghen&lt;/i&gt;), jfr da. &lt;i&gt;pønse&lt;/i&gt;, fundera (från lty.), o. fra. &lt;i&gt;penser&lt;/i&gt;, tänka, till &lt;i&gt;pens-&lt;/i&gt; till lat. &lt;i&gt;pendere&lt;/i&gt;, väga, el. lat. &lt;i&gt;librāre&lt;/i&gt;, väga o. överväga, till &lt;i&gt;lībra&lt;/i&gt;, våg. — Se f. ö. &lt;sp&gt;bevåg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;oförvägen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;uppvigla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vackla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagga 1, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vikt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våg l, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väja&lt;/sp&gt;. — Av helt annat ursprung är fsv. &lt;i&gt;vægha&lt;/i&gt;, strida, dräpa = isl. &lt;i&gt;vega&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;i&gt;vīg&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;envig&lt;/sp&gt;. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr t. ex. &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vägbreda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vägbreda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vägbreda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vägbreda&lt;/b&gt;, växtn., se &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1248" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vägbreda&lt;/b&gt;, växtn., se &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="väg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vägg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vägg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vägg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vägg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væg&lt;/i&gt; f. o. &lt;i&gt;vægger&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;veggr&lt;/i&gt; m., da. &lt;i&gt;væg&lt;/i&gt; (med nord. inskott av &lt;i&gt;gg&lt;/i&gt; såsom i &lt;sp&gt;ägg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ovum&lt;/sp&gt;) = got. &lt;i&gt;waddjus&lt;/i&gt; f. ds., av germ. &lt;i&gt;*wajju-&lt;/i&gt;; jfr med annat bildningssätt fsax. &lt;i&gt;wêg&lt;/i&gt; m., ags. &lt;i&gt;wág&lt;/i&gt; ds., i ags. även: risflätning; egentl.: flätverk, till ieur. roten &lt;i&gt;u̯í&lt;/i&gt;, fläta; se f. ö. &lt;sp&gt;vide&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vidja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vira&lt;/sp&gt; samt under &lt;sp&gt;vin&lt;/sp&gt;. På samma tillverkningssätt hänvisa en del andra beteckningar för 'vägg', t. ex. ty. &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt;) = got. &lt;i&gt;wandus&lt;/i&gt;, spö, osv. (se under &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt;, vb); ävensom isl. &lt;i&gt;hurð&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;haúrds&lt;/i&gt;, dörr, fhty. &lt;i&gt;hurt&lt;/i&gt; osv., flätverk, nära besl. med lat. &lt;i&gt;crātis&lt;/i&gt;, flätverk, fålla m. m.; jfr ry. &lt;i&gt;o-plótŭ&lt;/i&gt;, mur, till &lt;i&gt;plesti&lt;/i&gt;, fläta, o. slov. &lt;i&gt;lěsa&lt;/i&gt;, en av vidjor flätad vägg m. m. (om vilket Lidén Ein balt.-slav. anlautgesetz s. 26, jfr dock Berneker Et. Wb. s. 713). Byggnadsrester med av flätade spön bestående väggar har man funnit i Sverige från den yngre stenåldern o. från vikingatiden; jfr även isl. &lt;i&gt;vandahús&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;vǫndr&lt;/i&gt;, spö). Se bl. a. Meringer Etymol. zum geflochtenen Haus (i Festgabe für Heinzel) o. IF 17: 132 f. Om de äldsta germanernas obekantskap med stenbyggnader jfr under de ytterst från romarna komna orden &lt;sp&gt;kalk 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;källare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tegel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Prata uppåt väggarna&lt;/sp&gt;, motsvar. da. &lt;i&gt;tale op ad vægge&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Vägglus&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;væggialūs&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;veggjalús&lt;/i&gt;, mholl. &lt;i&gt;weegluis&lt;/i&gt;. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;väggpanka&lt;/i&gt; (se Tillägg under &lt;sp&gt;braxen&lt;/sp&gt;), da. &lt;i&gt;væggetøj&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;-tyg&lt;/i&gt;); holl. &lt;i&gt;wandluis&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;wandlûs&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;wandlaus&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt;, vägg (jfr ty. &lt;i&gt;wanze&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;skäkta 1&lt;/sp&gt;); tjeck. &lt;i&gt;stěnice&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;stěna&lt;/i&gt;, vägg. Andra, ofta eufemistiska benämningar se under &lt;sp&gt;skäkta 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1248" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vägg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væg&lt;/i&gt; f. o. &lt;i&gt;vægger&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;veggr&lt;/i&gt; m., da. &lt;i&gt;væg&lt;/i&gt; (med nord. inskott av &lt;i&gt;gg&lt;/i&gt; såsom i &lt;sp&gt;ägg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ovum&lt;/sp&gt;) = got. &lt;i&gt;waddjus&lt;/i&gt; f. ds., av germ. &lt;i&gt;*wajju-&lt;/i&gt;; jfr med annat bildningssätt fsax. &lt;i&gt;wêg&lt;/i&gt; m., ags. &lt;i&gt;wág&lt;/i&gt; ds., i ags. även: risflätning; egentl.: flätverk, till ieur. roten &lt;i&gt;u̯í&lt;/i&gt;, fläta; se f. ö. &lt;sp&gt;vide&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vidja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vira&lt;/sp&gt; samt under &lt;sp&gt;vin&lt;/sp&gt;. På samma tillverkningssätt hänvisa en del andra beteckningar för 'vägg', t. ex. ty. &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt;) = got. &lt;i&gt;wandus&lt;/i&gt;, spö, osv. (se under &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt;, vb); ävensom isl. &lt;i&gt;hurð&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;haúrds&lt;/i&gt;, dörr, fhty. &lt;i&gt;hurt&lt;/i&gt; osv., flätverk, nära besl. med lat. &lt;i&gt;crātis&lt;/i&gt;, flätverk, fålla m. m.; jfr ry. &lt;i&gt;o-plótŭ&lt;/i&gt;, mur, till &lt;i&gt;plesti&lt;/i&gt;, fläta, o. slov. &lt;i&gt;lěsa&lt;/i&gt;, en av vidjor flätad vägg m. m. (om vilket Lidén Ein balt.-slav. anlautgesetz s. 26, jfr dock Berneker Et. Wb. s. 713). Byggnadsrester med av flätade spön bestående väggar har man funnit i Sverige från den yngre stenåldern o. från vikingatiden; jfr även isl. &lt;i&gt;vandahús&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;vǫndr&lt;/i&gt;, spö). Se bl. a. Meringer Etymol. zum geflochtenen Haus (i Festgabe für Heinzel) o. IF 17: 132 f. Om de äldsta germanernas obekantskap med stenbyggnader jfr under de ytterst från romarna komna orden &lt;sp&gt;kalk 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;källare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tegel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Prata uppåt väggarna&lt;/sp&gt;, motsvar. da. &lt;i&gt;tale op ad vægge&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Vägglus&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;væggialūs&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;veggjalús&lt;/i&gt;, mholl. &lt;i&gt;weegluis&lt;/i&gt;. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;väggpanka&lt;/i&gt; (se Tillägg under &lt;sp&gt;braxen&lt;/sp&gt;), da. &lt;i&gt;væggetøj&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;-tyg&lt;/i&gt;); holl. &lt;i&gt;wandluis&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;wandlûs&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;wandlaus&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt;, vägg (jfr ty. &lt;i&gt;wanze&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;skäkta 1&lt;/sp&gt;); tjeck. &lt;i&gt;stěnice&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;stěna&lt;/i&gt;, vägg. Andra, ofta eufemistiska benämningar se under &lt;sp&gt;skäkta 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="skäkta 1" />
        <feat att="see" val="skäkta 1" />
        <feat att="see" val="braxen" />
        <feat att="see" val="Vägglus" />
        <feat att="see" val="Prata uppåt väggarna" />
        <feat att="see" val="tegel" />
        <feat att="see" val="mur" />
        <feat att="see" val="källare" />
        <feat att="see" val="kalk" />
        <feat att="see" val="vinda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vägnar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vägnar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vägnar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vägnar&lt;/b&gt; i uttr. &lt;sp&gt;(p)å någons vägnar&lt;/sp&gt;, med sekundärt tillkommet &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, t. ex. Schroderus 1635 (i betyd. 'beträffande'), Stiernhielm osv.; under 1500-t. o. i regel förra hälften av 1600-t. &lt;i&gt;väg(h)na&lt;/i&gt; (enstaka även senare, t. ex. Swedberg, jfr gamla bibelövers.: &lt;i&gt;på trones wägna&lt;/i&gt; 2 Cor. 1: 24), fsv. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;) . . &lt;i&gt;væghna&lt;/i&gt; = senisl. &lt;i&gt;á(af) . . vegna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vegne&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;paa ens vegne&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;van ènes wegene&lt;/i&gt; = ffris. &lt;i&gt;fan . . wegena&lt;/i&gt;; ombildat av mlty. &lt;i&gt;van . . wegen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;(von) wegen&lt;/i&gt;, av dat. plur. till &lt;i&gt;weg&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;. — En gammal plural genitivform till &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt; ingår däremot i fsv. &lt;i&gt;væghna&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;aldra v.&lt;/i&gt;, på alla sidor m. m., dial. &lt;i&gt;alla väjna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;allra vegna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;allevegne&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;allerwegene&lt;/i&gt;; jfr mlty. allewege, alltid, ags. ealne weg (eng. ahvags). — Ett förr vanligt uttryck var även &lt;i&gt;vida vägnar&lt;/i&gt;, långa vägar, t. ex. Swedberg 1690: 'spriddes wida wegna'; sedermera förstärkande t. ex. 1728: 'wida wägnar olikt', Geijer: 'Förtjensten deraf var vida vägnar mera hans'; ännu i finnl. framför superl. (o. kompar.), t. ex. Cygnæus 1848 (i båda dessa ställningar), Elmgren 1885, Sederholm 1893." />
        <feat att="faksimilID" val="1249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vägnar&lt;/b&gt; i uttr. &lt;sp&gt;(p)å någons vägnar&lt;/sp&gt;, med sekundärt tillkommet &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, t. ex. Schroderus 1635 (i betyd. 'beträffande'), Stiernhielm osv.; under 1500-t. o. i regel förra hälften av 1600-t. &lt;i&gt;väg(h)na&lt;/i&gt; (enstaka även senare, t. ex. Swedberg, jfr gamla bibelövers.: &lt;i&gt;på trones wägna&lt;/i&gt; 2 Cor. 1: 24), fsv. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;) . . &lt;i&gt;væghna&lt;/i&gt; = senisl. &lt;i&gt;á(af) . . vegna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vegne&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;paa ens vegne&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;van ènes wegene&lt;/i&gt; = ffris. &lt;i&gt;fan . . wegena&lt;/i&gt;; ombildat av mlty. &lt;i&gt;van . . wegen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;(von) wegen&lt;/i&gt;, av dat. plur. till &lt;i&gt;weg&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;. — En gammal plural genitivform till &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt; ingår däremot i fsv. &lt;i&gt;væghna&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;aldra v.&lt;/i&gt;, på alla sidor m. m., dial. &lt;i&gt;alla väjna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;allra vegna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;allevegne&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;allerwegene&lt;/i&gt;; jfr mlty. allewege, alltid, ags. ealne weg (eng. ahvags). — Ett förr vanligt uttryck var även &lt;i&gt;vida vägnar&lt;/i&gt;, långa vägar, t. ex. Swedberg 1690: 'spriddes wida wegna'; sedermera förstärkande t. ex. 1728: 'wida wägnar olikt', Geijer: 'Förtjensten deraf var vida vägnar mera hans'; ännu i finnl. framför superl. (o. kompar.), t. ex. Cygnæus 1848 (i båda dessa ställningar), Elmgren 1885, Sederholm 1893." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Wägner" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Wägner..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Wägner..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Wägner&lt;/b&gt; o. &lt;b&gt;Wagner&lt;/b&gt;, familjen., åtm. i vissa fall från ty.; egentl. yrkesnamn (liksom &lt;sp&gt;Schuhmacher&lt;/sp&gt; osv.) = mlty. &lt;i&gt;wegener&lt;/i&gt;, vagnmakare, ty. &lt;i&gt;wagner&lt;/i&gt; ds., tidigare även: forman, till &lt;sp&gt;vagn&lt;/sp&gt;. Stundom nybildning till ortnamn i anslutning till övriga familjen. på &lt;i&gt;-ner&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Wägner&lt;/b&gt; o. &lt;b&gt;Wagner&lt;/b&gt;, familjen., åtm. i vissa fall från ty.; egentl. yrkesnamn (liksom &lt;sp&gt;Schuhmacher&lt;/sp&gt; osv.) = mlty. &lt;i&gt;wegener&lt;/i&gt;, vagnmakare, ty. &lt;i&gt;wagner&lt;/i&gt; ds., tidigare även: forman, till &lt;sp&gt;vagn&lt;/sp&gt;. Stundom nybildning till ortnamn i anslutning till övriga familjen. på &lt;i&gt;-ner&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu" />
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vägra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vägra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vägra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vägra&lt;/b&gt;, med &lt;i&gt;-ä-&lt;/i&gt; 1562, Angermannus 1587, Schroderus 1635 osv., den vanligaste formen under åtm. 16- o. 1700-t., av äldre &lt;i&gt;vēghra&lt;/i&gt; O. Petri, Handling 1706, Serenius 1741 (f. ö. sällsynt; jfr nedan), under 1500-t. enstaka &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ey-&lt;/i&gt;, i ä. nsv. ofta reflex, framför infin. (jfr ty. &lt;i&gt;sich weigern&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;vēghra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;forvæghra&lt;/i&gt;, = da. &lt;i&gt;vægre&lt;/i&gt;, ä. da. även &lt;i&gt;vegre&lt;/i&gt; o. i da. dial. ofta &lt;i&gt;væjre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;wêgeren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;weigeren&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;weigarôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;weigern&lt;/i&gt;), till mholl. &lt;i&gt;weiger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wêger&lt;/i&gt;, motsträvig, halsstarrig, fhty. &lt;i&gt;weigar&lt;/i&gt;, dumdristig, en avljudsbildning med suffixalt &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; (uteslutande i de kontinental-västgerm. spr.) till &lt;sp&gt;vig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;envig&lt;/sp&gt;, med grundbetyd.: kämpa; alltså egentl.: som kämpar (emot); jfr sydty. dial, &lt;i&gt;er hat sich gewihen&lt;/i&gt;, han har vägrat, ävensom fsax. &lt;i&gt;weigan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;weigen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wǽgan&lt;/i&gt;, plåga, litau. &lt;i&gt;ap-veĩkti&lt;/i&gt;, betvinga, &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;bildningen &lt;i&gt;vikrùs&lt;/i&gt;, livlig, rask. — Formen med &lt;i&gt;-ä-&lt;/i&gt; är dunkel. Den är för gammal för att, med Seip Lånordst. 2: 88, kunna förklaras såsom beroende på inflytande från danskt skriftspråk." />
        <feat att="faksimilID" val="1249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vägra&lt;/b&gt;, med &lt;i&gt;-ä-&lt;/i&gt; 1562, Angermannus 1587, Schroderus 1635 osv., den vanligaste formen under åtm. 16- o. 1700-t., av äldre &lt;i&gt;vēghra&lt;/i&gt; O. Petri, Handling 1706, Serenius 1741 (f. ö. sällsynt; jfr nedan), under 1500-t. enstaka &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ey-&lt;/i&gt;, i ä. nsv. ofta reflex, framför infin. (jfr ty. &lt;i&gt;sich weigern&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;vēghra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;forvæghra&lt;/i&gt;, = da. &lt;i&gt;vægre&lt;/i&gt;, ä. da. även &lt;i&gt;vegre&lt;/i&gt; o. i da. dial. ofta &lt;i&gt;væjre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;wêgeren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;weigeren&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;weigarôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;weigern&lt;/i&gt;), till mholl. &lt;i&gt;weiger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wêger&lt;/i&gt;, motsträvig, halsstarrig, fhty. &lt;i&gt;weigar&lt;/i&gt;, dumdristig, en avljudsbildning med suffixalt &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; (uteslutande i de kontinental-västgerm. spr.) till &lt;sp&gt;vig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;envig&lt;/sp&gt;, med grundbetyd.: kämpa; alltså egentl.: som kämpar (emot); jfr sydty. dial, &lt;i&gt;er hat sich gewihen&lt;/i&gt;, han har vägrat, ävensom fsax. &lt;i&gt;weigan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;weigen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wǽgan&lt;/i&gt;, plåga, litau. &lt;i&gt;ap-veĩkti&lt;/i&gt;, betvinga, &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;bildningen &lt;i&gt;vikrùs&lt;/i&gt;, livlig, rask. — Formen med &lt;i&gt;-ä-&lt;/i&gt; är dunkel. Den är för gammal för att, med Seip Lånordst. 2: 88, kunna förklaras såsom beroende på inflytande från danskt skriftspråk." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vägvårda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vägvårda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vägvårda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vägvårda&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vägvårda&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="väg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Väddö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Väddö..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Väddö..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Väddö&lt;/b&gt;, ortn. i Uppl. (dial. &lt;i&gt;Vödde&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;ved&lt;/sp&gt; i betyd. skog, med uppl.-dial. ljudutveckling." />
        <feat att="faksimilID" val="1246" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Väddö&lt;/b&gt;, ortn. i Uppl. (dial. &lt;i&gt;Vödde&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;ved&lt;/sp&gt; i betyd. skog, med uppl.-dial. ljudutveckling." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väder..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väder&lt;/b&gt;, i ä. nsv. (o. ännu i slutet av 1700-t.) ofta, där y. nsv. har &lt;i&gt;vind&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;væþer&lt;/i&gt; n., vind, väder, luft, väder (i inälvorna), väderkorn, väderlek = isl. &lt;i&gt;veðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vejr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wedar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wetar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;welter&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weder&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;weather&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*weðra-&lt;/i&gt; i avljudsförh. till fslav. &lt;i&gt;větrŭ&lt;/i&gt;, luft, vind, litau. &lt;i&gt;vėtra&lt;/i&gt;, oväder, storm (båda av ie. &lt;i&gt;*uētr-&lt;/i&gt;); ytterst till ie. roten &lt;i&gt;u̯e&lt;/i&gt;, blåsa, antingen med &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;suffix till &lt;i&gt;u̯et&lt;/i&gt; i ir. &lt;i&gt;-fethim&lt;/i&gt;, blåser, el. direkt till roten &lt;i&gt;u̯e&lt;/i&gt;, i så fall snarast med suff. &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt; el. möjl. &lt;i&gt;-dhr-&lt;/i&gt; (motsv. fslav. &lt;i&gt;vedro&lt;/i&gt;, klart väder); alltså väl egentl.: (upprörd) luft. Till roten &lt;i&gt;u̯e&lt;/i&gt;, blåsa o. d., höra även &lt;sp&gt;vaja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vinge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vind 1&lt;/sp&gt; m. fl., jfr även &lt;sp&gt;vittra 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;I ogjort väder&lt;/sp&gt;, i t. ex. &lt;sp&gt;löpa&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;springa&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;vara ute i o. v.&lt;/sp&gt;, dvs. i otid o. d., motsv. i ä. da., jfr fsv. &lt;i&gt;thæth dughir ey at sighla i vgiorth wädhir&lt;/i&gt;, säkerl. till &lt;i&gt;göra&lt;/i&gt; i betyd. 'använda magiska medel, trolla o. d.' (jfr sv. &lt;sp&gt;förgöra&lt;/sp&gt;), alltså egentl. om vind el. väder, som icke gjorts lämplig genom dylika medel; jfr uttr. &lt;i&gt;göra vind&lt;/i&gt; el. t. ex. sägnen om Erik Väderhatt o. se Sdw. under &lt;i&gt;ogiorþer&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tala&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;prata i vädret&lt;/sp&gt;, jfr Bib. 1541: j talen i wädhret' (1 Cor. 14: 9; Luther: 'ihr werdet in den Wind reden'); jfr även fra. &lt;i&gt;parler en l'air&lt;/i&gt; osv. I vissa dial. även &lt;i&gt;i vinn och vär&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Väderbiten&lt;/sp&gt;, Serenius 1734 = da. &lt;i&gt;vejrbidt&lt;/i&gt;. Eng. &lt;i&gt;weather-beaten&lt;/i&gt; hör däremot till &lt;i&gt;beat&lt;/i&gt;, slå (varom under &lt;sp&gt;bautasten&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bösta&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Väderflöjel&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;vejrfløj&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;flöjel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Väderhane&lt;/sp&gt;, nu nästan blott om en flyktig o. opålitlig person, P. Erici 1582, egentl.: tupp som visar vindens riktning = da. &lt;i&gt;vejrhane&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;wetterhahn&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;weather-cock&lt;/i&gt; (även i bildl. betyd.); jfr även ä. nsv. &lt;i&gt;vädertupp&lt;/i&gt; i bildlig betyd., Triewald, ävensom ä. nsv. &lt;i&gt;väderhöns&lt;/i&gt;; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;väder-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vindflöjel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Väderkorn&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vædherkorn&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vedrkorn&lt;/i&gt;; tänkt såsom ett korn i nosen el. näsan. — &lt;sp&gt;Väderkvarn&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vædherkværn&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;vejr-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vindmølle&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;windmühle&lt;/i&gt; osv. Väderkvarnar omnämnas på germ. område åtminstone 833 (i en anglosax. urkund). — &lt;sp&gt;Väderlek&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vædherlēker&lt;/i&gt; (god) vind, (gott) väder, väderlek = isl. &lt;i&gt;veðrleikr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vejrlig&lt;/i&gt;; se närmare &lt;sp&gt;lek&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-lek&lt;/sp&gt;. Det motsvar. mht. weterleich betyder 'blixt' o. har i ä. ty. folketymologiskt ombildats till &lt;i&gt;wetterleucht&lt;/i&gt;, vartill ty. &lt;i&gt;wetterleuchten&lt;/i&gt;, blixtra. — &lt;sp&gt;Väderstreck&lt;/sp&gt;, Möller 1755, jfr Columbus Ordesk.: &lt;i&gt;wäderstråk&lt;/i&gt;; egentl. om vart o. ett av de streck som tänkas avdela horisonten för en ort i vissa lika stora delar, särsk. om de fyra huvudväderstrecken. Till &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt; i betyd. 'luft', alltså till innebörden egentl. = &lt;sp&gt;luftstreck&lt;/sp&gt;, klimat, ty. &lt;i&gt;luftstrich&lt;/i&gt;. Betyd. 'luft' ingår även i ä. nsv. &lt;i&gt;väderrör&lt;/i&gt;, luftrör, o. &lt;i&gt;väderådra&lt;/i&gt; (t. ex. Var. rer. 1538), pulsåder, jfr ty. &lt;i&gt;luftader&lt;/i&gt; (i anslutning till den äldre uppfattningen att pulsådrorna vore luftförande; jfr sv. &lt;sp&gt;artär&lt;/sp&gt; 1728 osv., grek. &lt;i&gt;artēria&lt;/i&gt;, som förr härleddes från &lt;i&gt;aḗr&lt;/i&gt;, luft). — Ett dialektiskt ord för 'väderlek' är &lt;sp&gt;vä(de)råtta&lt;/sp&gt;, även (med speciell dial. ljudutveckling) &lt;sp&gt;-akt&lt;/sp&gt; = isl. &lt;i&gt;veðrátta&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vedraatta (-[h]aatt, -ætt)&lt;/i&gt;, även: väderstreck o. d.; möjl. till sv. dial. &lt;i&gt;hått&lt;/i&gt; n., beskaffenhet = no. &lt;i&gt;haatt&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;háttr&lt;/i&gt; (av germ. &lt;i&gt;*hahtu-&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;çakti-&lt;/i&gt;, förmåga, se f. ö. de rotbesl. &lt;sp&gt;behaga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;höger&lt;/sp&gt; osv.); knappast däremot till &lt;sp&gt;ätt 1&lt;/sp&gt; (i isl. även &lt;i&gt;átt&lt;/i&gt;), där även betyd. 'väderstreck' uppträder." />
        <feat att="faksimilID" val="1246" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väder&lt;/b&gt;, i ä. nsv. (o. ännu i slutet av 1700-t.) ofta, där y. nsv. har &lt;i&gt;vind&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;væþer&lt;/i&gt; n., vind, väder, luft, väder (i inälvorna), väderkorn, väderlek = isl. &lt;i&gt;veðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vejr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wedar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wetar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;welter&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weder&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;weather&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*weðra-&lt;/i&gt; i avljudsförh. till fslav. &lt;i&gt;větrŭ&lt;/i&gt;, luft, vind, litau. &lt;i&gt;vėtra&lt;/i&gt;, oväder, storm (båda av ie. &lt;i&gt;*uētr-&lt;/i&gt;); ytterst till ie. roten &lt;i&gt;u̯e&lt;/i&gt;, blåsa, antingen med &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;suffix till &lt;i&gt;u̯et&lt;/i&gt; i ir. &lt;i&gt;-fethim&lt;/i&gt;, blåser, el. direkt till roten &lt;i&gt;u̯e&lt;/i&gt;, i så fall snarast med suff. &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt; el. möjl. &lt;i&gt;-dhr-&lt;/i&gt; (motsv. fslav. &lt;i&gt;vedro&lt;/i&gt;, klart väder); alltså väl egentl.: (upprörd) luft. Till roten &lt;i&gt;u̯e&lt;/i&gt;, blåsa o. d., höra även &lt;sp&gt;vaja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vinge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vind 1&lt;/sp&gt; m. fl., jfr även &lt;sp&gt;vittra 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;I ogjort väder&lt;/sp&gt;, i t. ex. &lt;sp&gt;löpa&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;springa&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;vara ute i o. v.&lt;/sp&gt;, dvs. i otid o. d., motsv. i ä. da., jfr fsv. &lt;i&gt;thæth dughir ey at sighla i vgiorth wädhir&lt;/i&gt;, säkerl. till &lt;i&gt;göra&lt;/i&gt; i betyd. 'använda magiska medel, trolla o. d.' (jfr sv. &lt;sp&gt;förgöra&lt;/sp&gt;), alltså egentl. om vind el. väder, som icke gjorts lämplig genom dylika medel; jfr uttr. &lt;i&gt;göra vind&lt;/i&gt; el. t. ex. sägnen om Erik Väderhatt o. se Sdw. under &lt;i&gt;ogiorþer&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tala&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;prata i vädret&lt;/sp&gt;, jfr Bib. 1541: j talen i wädhret' (1 Cor. 14: 9; Luther: 'ihr werdet in den Wind reden'); jfr även fra. &lt;i&gt;parler en l'air&lt;/i&gt; osv. I vissa dial. även &lt;i&gt;i vinn och vär&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Väderbiten&lt;/sp&gt;, Serenius 1734 = da. &lt;i&gt;vejrbidt&lt;/i&gt;. Eng. &lt;i&gt;weather-beaten&lt;/i&gt; hör däremot till &lt;i&gt;beat&lt;/i&gt;, slå (varom under &lt;sp&gt;bautasten&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bösta&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Väderflöjel&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;vejrfløj&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;flöjel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Väderhane&lt;/sp&gt;, nu nästan blott om en flyktig o. opålitlig person, P. Erici 1582, egentl.: tupp som visar vindens riktning = da. &lt;i&gt;vejrhane&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;wetterhahn&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;weather-cock&lt;/i&gt; (även i bildl. betyd.); jfr även ä. nsv. &lt;i&gt;vädertupp&lt;/i&gt; i bildlig betyd., Triewald, ävensom ä. nsv. &lt;i&gt;väderhöns&lt;/i&gt;; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;väder-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vindflöjel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Väderkorn&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vædherkorn&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vedrkorn&lt;/i&gt;; tänkt såsom ett korn i nosen el. näsan. — &lt;sp&gt;Väderkvarn&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vædherkværn&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;vejr-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vindmølle&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;windmühle&lt;/i&gt; osv. Väderkvarnar omnämnas på germ. område åtminstone 833 (i en anglosax. urkund). — &lt;sp&gt;Väderlek&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vædherlēker&lt;/i&gt; (god) vind, (gott) väder, väderlek = isl. &lt;i&gt;veðrleikr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vejrlig&lt;/i&gt;; se närmare &lt;sp&gt;lek&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-lek&lt;/sp&gt;. Det motsvar. mht. weterleich betyder 'blixt' o. har i ä. ty. folketymologiskt ombildats till &lt;i&gt;wetterleucht&lt;/i&gt;, vartill ty. &lt;i&gt;wetterleuchten&lt;/i&gt;, blixtra. — &lt;sp&gt;Väderstreck&lt;/sp&gt;, Möller 1755, jfr Columbus Ordesk.: &lt;i&gt;wäderstråk&lt;/i&gt;; egentl. om vart o. ett av de streck som tänkas avdela horisonten för en ort i vissa lika stora delar, särsk. om de fyra huvudväderstrecken. Till &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt; i betyd. 'luft', alltså till innebörden egentl. = &lt;sp&gt;luftstreck&lt;/sp&gt;, klimat, ty. &lt;i&gt;luftstrich&lt;/i&gt;. Betyd. 'luft' ingår även i ä. nsv. &lt;i&gt;väderrör&lt;/i&gt;, luftrör, o. &lt;i&gt;väderådra&lt;/i&gt; (t. ex. Var. rer. 1538), pulsåder, jfr ty. &lt;i&gt;luftader&lt;/i&gt; (i anslutning till den äldre uppfattningen att pulsådrorna vore luftförande; jfr sv. &lt;sp&gt;artär&lt;/sp&gt; 1728 osv., grek. &lt;i&gt;artēria&lt;/i&gt;, som förr härleddes från &lt;i&gt;aḗr&lt;/i&gt;, luft). — Ett dialektiskt ord för 'väderlek' är &lt;sp&gt;vä(de)råtta&lt;/sp&gt;, även (med speciell dial. ljudutveckling) &lt;sp&gt;-akt&lt;/sp&gt; = isl. &lt;i&gt;veðrátta&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vedraatta (-[h]aatt, -ætt)&lt;/i&gt;, även: väderstreck o. d.; möjl. till sv. dial. &lt;i&gt;hått&lt;/i&gt; n., beskaffenhet = no. &lt;i&gt;haatt&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;háttr&lt;/i&gt; (av germ. &lt;i&gt;*hahtu-&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;çakti-&lt;/i&gt;, förmåga, se f. ö. de rotbesl. &lt;sp&gt;behaga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;höger&lt;/sp&gt; osv.); knappast däremot till &lt;sp&gt;ätt 1&lt;/sp&gt; (i isl. även &lt;i&gt;átt&lt;/i&gt;), där även betyd. 'väderstreck' uppträder." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Väderstad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Väderstad..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Väderstad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Väderstad&lt;/b&gt;, sn i Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Wædherstadha sokn&lt;/i&gt;, innehåller icke sbst. &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt;, utan ett personn. (jfr det dock svagt bestyrkta fsv. &lt;i&gt;Vædher&lt;/i&gt;), som även uppträder i &lt;sp&gt;Värsta&lt;/sp&gt; Uppl. o. Nke, fsv. &lt;i&gt;Vædherstom&lt;/i&gt;; jfr under &lt;sp&gt;Vederslöv&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt; samt se Lundgren-Brate Sv. lm. X. 6: 302." />
        <feat att="faksimilID" val="1246" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Väderstad&lt;/b&gt;, sn i Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Wædherstadha sokn&lt;/i&gt;, innehåller icke sbst. &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt;, utan ett personn. (jfr det dock svagt bestyrkta fsv. &lt;i&gt;Vædher&lt;/i&gt;), som även uppträder i &lt;sp&gt;Värsta&lt;/sp&gt; Uppl. o. Nke, fsv. &lt;i&gt;Vædherstom&lt;/i&gt;; jfr under &lt;sp&gt;Vederslöv&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt; samt se Lundgren-Brate Sv. lm. X. 6: 302." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vädja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vädja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vädja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vädja&lt;/b&gt;, appellera (till), egentl. o. i överförd anv., i ä. nsv. även: hålla el. slå vad (jfr nedan), fsv. &lt;i&gt;væðia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aþe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vadde&lt;/i&gt;, jfr nedan) i båda betyd., även: sätta upp, våga ('wädia min hals' Rkr. II) = isl. &lt;i&gt;veðja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-að-&lt;/i&gt;) ds., da. &lt;i&gt;vædde&lt;/i&gt;, slå vad (i betyd. 'vädja': appellere m. m.) = got. &lt;i&gt;gawadjôn&lt;/i&gt;, förlova, mlty. &lt;i&gt;wedden&lt;/i&gt;, mhty., ty. &lt;i&gt;wetten&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;weddian&lt;/i&gt;, i vgerm. spr. med skiftande betyd.: sluta föredrag, slå vad o. d., i ags. även: lova, gifta bort (eng. &lt;i&gt;wed&lt;/i&gt;, gifta sig; jfr &lt;i&gt;wedlock&lt;/i&gt;, äktenskap, av ags. &lt;i&gt;wedlác&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;förlova&lt;/sp&gt;); avledn. av germ. &lt;i&gt;*waðja-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;vad 3&lt;/sp&gt;). Betyd. 'förlova', 'gifta bort' beror på det forngermanska äktenskapets karaktär av ett köp. — Den germ. grundformen är &lt;i&gt;*waðjōn&lt;/i&gt;, bildat som de likaledes till &lt;i&gt;ja-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jō-&lt;/i&gt;stammar hörande &lt;sp&gt;härja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klövja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skönja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ägga&lt;/sp&gt;; ipf. &lt;i&gt;vadde&lt;/i&gt;, även i ä. nsv., är sekundärt. — Depon. &lt;i&gt;vädias&lt;/i&gt; i betyd. 'slå vad' är i sv. dial. o. ä. nsv. ytterst vanligt, bl. a. i det stående uttr. &lt;i&gt;kom väds (väss)&lt;/i&gt;, t. ex. ännu Bellman: 'Kom väds du flaskan fatta' (Fredman ep. 49). — Sammansättningsformerna &lt;sp&gt;vädjo-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vädje-&lt;/sp&gt; ha en förebild i ä. nsv. &lt;i&gt;vädielopp&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;vædhiolop&lt;/i&gt;, kapplöpning, bildat i anslutning till &lt;sp&gt;vädja&lt;/sp&gt; (= mlty. &lt;i&gt;wedden&lt;/i&gt;) efter mlty. &lt;i&gt;weddelôp&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;wedde&lt;/i&gt; i betyd. 'insats som tävlingspris' (se &lt;sp&gt;vad 3&lt;/sp&gt;); jfr Tamm Sammans. ord s. 153 f. — &lt;sp&gt;Vädjobana&lt;/sp&gt;, Bib. 1541: 'the som löpa på wedhiobanan' (1 Cor. 9: 24) i betyd. 'kapplöpningsbana', brukas nu endast bildl. i högre stil: 'livets vädjobana' o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="1247" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vädja&lt;/b&gt;, appellera (till), egentl. o. i överförd anv., i ä. nsv. även: hålla el. slå vad (jfr nedan), fsv. &lt;i&gt;væðia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aþe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vadde&lt;/i&gt;, jfr nedan) i båda betyd., även: sätta upp, våga ('wädia min hals' Rkr. II) = isl. &lt;i&gt;veðja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-að-&lt;/i&gt;) ds., da. &lt;i&gt;vædde&lt;/i&gt;, slå vad (i betyd. 'vädja': appellere m. m.) = got. &lt;i&gt;gawadjôn&lt;/i&gt;, förlova, mlty. &lt;i&gt;wedden&lt;/i&gt;, mhty., ty. &lt;i&gt;wetten&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;weddian&lt;/i&gt;, i vgerm. spr. med skiftande betyd.: sluta föredrag, slå vad o. d., i ags. även: lova, gifta bort (eng. &lt;i&gt;wed&lt;/i&gt;, gifta sig; jfr &lt;i&gt;wedlock&lt;/i&gt;, äktenskap, av ags. &lt;i&gt;wedlác&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;förlova&lt;/sp&gt;); avledn. av germ. &lt;i&gt;*waðja-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;vad 3&lt;/sp&gt;). Betyd. 'förlova', 'gifta bort' beror på det forngermanska äktenskapets karaktär av ett köp. — Den germ. grundformen är &lt;i&gt;*waðjōn&lt;/i&gt;, bildat som de likaledes till &lt;i&gt;ja-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jō-&lt;/i&gt;stammar hörande &lt;sp&gt;härja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klövja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skönja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ägga&lt;/sp&gt;; ipf. &lt;i&gt;vadde&lt;/i&gt;, även i ä. nsv., är sekundärt. — Depon. &lt;i&gt;vädias&lt;/i&gt; i betyd. 'slå vad' är i sv. dial. o. ä. nsv. ytterst vanligt, bl. a. i det stående uttr. &lt;i&gt;kom väds (väss)&lt;/i&gt;, t. ex. ännu Bellman: 'Kom väds du flaskan fatta' (Fredman ep. 49). — Sammansättningsformerna &lt;sp&gt;vädjo-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vädje-&lt;/sp&gt; ha en förebild i ä. nsv. &lt;i&gt;vädielopp&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;vædhiolop&lt;/i&gt;, kapplöpning, bildat i anslutning till &lt;sp&gt;vädja&lt;/sp&gt; (= mlty. &lt;i&gt;wedden&lt;/i&gt;) efter mlty. &lt;i&gt;weddelôp&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;wedde&lt;/i&gt; i betyd. 'insats som tävlingspris' (se &lt;sp&gt;vad 3&lt;/sp&gt;); jfr Tamm Sammans. ord s. 153 f. — &lt;sp&gt;Vädjobana&lt;/sp&gt;, Bib. 1541: 'the som löpa på wedhiobanan' (1 Cor. 9: 24) i betyd. 'kapplöpningsbana', brukas nu endast bildl. i högre stil: 'livets vädjobana' o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vädur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vädur..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vädur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vädur&lt;/b&gt;, Tiällman 1696: vädur (så i Sydskåne som läsuttal), Bib. 1541: &lt;i&gt;vädrar&lt;/i&gt; plur., i dial. även &lt;i&gt;vär(e)&lt;/i&gt; (jfr till ljudutveckl. &lt;sp&gt;lur&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;væþur&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;veðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;væd(d)er&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wiþrus&lt;/i&gt; (lamm, i &lt;i&gt;sa ist wiþrus guþs&lt;/i&gt; Joh. 1: 29), fsax. &lt;i&gt;wethar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;widar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;widder&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weder&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wether&lt;/i&gt;), alltså en samgerm. beteckning, av germ. &lt;i&gt;*weþura-&lt;/i&gt; (o. med sekundär &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stamsböjning &lt;i&gt;*weþru-&lt;/i&gt;), egentl.: ett-åring, till ie. &lt;i&gt;*u̯et-&lt;/i&gt;, år, i grek. &lt;i&gt;étos&lt;/i&gt;, år, lat. &lt;i&gt;vetus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;), gammal, väl egentl. sbst. med betyd. 'ålder av ett år' (jfr &lt;sp&gt;veteran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;veterinär&lt;/sp&gt;), osv., vartill även sanskr. &lt;i&gt;vatsá-&lt;/i&gt;, kalv, nötkreatur, ett års gammalt djur, grek. (eol.) &lt;i&gt;étalon&lt;/i&gt;, årsgammalt husdjur, osv.; se f. ö. under &lt;sp&gt;fjor&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;år&lt;/sp&gt;). Alltså med samma betyd.-utveckling som hos sv. dial. &lt;i&gt;gimmer&lt;/i&gt;, ung tacka (se under det obesl. &lt;sp&gt;gumse&lt;/sp&gt;, o. &lt;sp&gt;horsgök&lt;/sp&gt; slutet), el. de under &lt;sp&gt;vinter&lt;/sp&gt; anförda djurnamnen, isl. &lt;i&gt;vetrungr&lt;/i&gt; osv. — Från fin.-ugr. spr. ha fin. &lt;i&gt;vuosi&lt;/i&gt;, år, ostjak. &lt;i&gt;ôt&lt;/i&gt; osv. anförts såsom möjl. besl. med ie. &lt;i&gt;u̯et-&lt;/i&gt; o. jämte ett större antal andra överensstämmelser visande hän på ursläktskap med denna språkstam; jfr under &lt;sp&gt;mjöd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;val 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;. — Ordet &lt;sp&gt;vädur&lt;/sp&gt; förekommer i riksspr. i sht i högre stil; i dial. (vanl. under formen &lt;i&gt;vär[e]&lt;/i&gt;) tillhör det huvudsakligen Götal. (o. Gotl.). I riksspr. uppträder annars &lt;sp&gt;bagge&lt;/sp&gt; (vilket i dial., liksom fem. &lt;i&gt;bägga&lt;/i&gt;, har särskilt gamla anor o. fast fot i Ögtl.) o., i sht i mell. o. norra Sv., &lt;sp&gt;gumse&lt;/sp&gt; (liksom i vissa motsv. dial.); å somliga håll betecknar &lt;sp&gt;bagge&lt;/sp&gt; osnöpt o. &lt;sp&gt;gumse&lt;/sp&gt; snöpt vädur. För 'snöpt gumse' förekommer i riksspr. även lånordet &lt;sp&gt;hammel&lt;/sp&gt; (se d. o.). — En för Dalsl., Vrml., Dal. o. Finnl. (även i Vgtl., Nke o. Norrl.) karakteristisk beteckning är &lt;i&gt;bäs(s)e&lt;/i&gt;, bildat till &lt;i&gt;bä&lt;/i&gt;, såsom norrl. &lt;i&gt;bäkre&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bekre&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;bekri&lt;/i&gt;, vädur, hör till sv. dial. &lt;i&gt;bäkra&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bekra&lt;/i&gt;, bräka. — För 'snöpt vädur' brukas i ett stort antal götalandsdial. &lt;i&gt;bete (bede)&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;gällbete&lt;/i&gt; = da. dial. &lt;i&gt;bede&lt;/i&gt;, till da. vb. &lt;i&gt;bede&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bøde&lt;/i&gt;, kastrera, efter lty. &lt;i&gt;böten&lt;/i&gt; i samma betyd., egentl.: läka, till &lt;sp&gt;bot&lt;/sp&gt; o. etymologiskt = vb. &lt;sp&gt;böta&lt;/sp&gt;. Jfr lånordet &lt;sp&gt;hammel&lt;/sp&gt; med samma grundbetyd.; ävensom ty. &lt;i&gt;schöps&lt;/i&gt; ds. från slav. spr.: tjeck. &lt;i&gt;skopec&lt;/i&gt; osv., till &lt;i&gt;skopiti&lt;/i&gt;, kastrera. — I isl. finns dessutom &lt;i&gt;hrútr&lt;/i&gt;, osnöpt vädur, egentl.: försedd med horn, o. avljudsbildning till &lt;sp&gt;hjort&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;*herut-&lt;/i&gt;); se d. o.; även som tilln. isl. &lt;i&gt;Hrútr&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;Rūter&lt;/i&gt; (t. ex. å Vordingborgsstenen). — För att beteckna 'osnöpt vädur' användes i många nynord. dial. sammans. med &lt;i&gt;runn-&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ränna&lt;/sp&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;rån(n)e&lt;/i&gt;, fargalt, under det dock ej besläktade &lt;sp&gt;orne&lt;/sp&gt;); t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;runnbagge, -bäss, -väre&lt;/i&gt;; jfr även sv. dial. &lt;i&gt;runte&lt;/i&gt;, vädur. — Om eng. &lt;i&gt;ram&lt;/i&gt; o. motsv. västgerm. ord för 'vädur' se &lt;sp&gt;ram 3&lt;/sp&gt; slutet. — Om sammans. &lt;sp&gt;väretorn&lt;/sp&gt;, Rhamnus cathartica, se d. o. — &lt;sp&gt;Vädur&lt;/sp&gt;, som beteckning för en stjärnbild o. ett av djurkretsens tecken, Luth. 1584, ytterst efter lat. &lt;i&gt;aries&lt;/i&gt; osv. — Dessutom betyder ordet i sv., da. o. ty. 'murbräcka', 'ramm' o. förekommer i andra tekn. anv. alldeles som urspr. likbetyd. &lt;sp&gt;ramm&lt;/sp&gt;; se närmare d. o. o. i fråga om djurnamn i liknande överförda betyd. även under &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kran&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1247" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vädur&lt;/b&gt;, Tiällman 1696: vädur (så i Sydskåne som läsuttal), Bib. 1541: &lt;i&gt;vädrar&lt;/i&gt; plur., i dial. även &lt;i&gt;vär(e)&lt;/i&gt; (jfr till ljudutveckl. &lt;sp&gt;lur&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;væþur&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;veðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;væd(d)er&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wiþrus&lt;/i&gt; (lamm, i &lt;i&gt;sa ist wiþrus guþs&lt;/i&gt; Joh. 1: 29), fsax. &lt;i&gt;wethar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;widar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;widder&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weder&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wether&lt;/i&gt;), alltså en samgerm. beteckning, av germ. &lt;i&gt;*weþura-&lt;/i&gt; (o. med sekundär &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stamsböjning &lt;i&gt;*weþru-&lt;/i&gt;), egentl.: ett-åring, till ie. &lt;i&gt;*u̯et-&lt;/i&gt;, år, i grek. &lt;i&gt;étos&lt;/i&gt;, år, lat. &lt;i&gt;vetus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;), gammal, väl egentl. sbst. med betyd. 'ålder av ett år' (jfr &lt;sp&gt;veteran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;veterinär&lt;/sp&gt;), osv., vartill även sanskr. &lt;i&gt;vatsá-&lt;/i&gt;, kalv, nötkreatur, ett års gammalt djur, grek. (eol.) &lt;i&gt;étalon&lt;/i&gt;, årsgammalt husdjur, osv.; se f. ö. under &lt;sp&gt;fjor&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;år&lt;/sp&gt;). Alltså med samma betyd.-utveckling som hos sv. dial. &lt;i&gt;gimmer&lt;/i&gt;, ung tacka (se under det obesl. &lt;sp&gt;gumse&lt;/sp&gt;, o. &lt;sp&gt;horsgök&lt;/sp&gt; slutet), el. de under &lt;sp&gt;vinter&lt;/sp&gt; anförda djurnamnen, isl. &lt;i&gt;vetrungr&lt;/i&gt; osv. — Från fin.-ugr. spr. ha fin. &lt;i&gt;vuosi&lt;/i&gt;, år, ostjak. &lt;i&gt;ôt&lt;/i&gt; osv. anförts såsom möjl. besl. med ie. &lt;i&gt;u̯et-&lt;/i&gt; o. jämte ett större antal andra överensstämmelser visande hän på ursläktskap med denna språkstam; jfr under &lt;sp&gt;mjöd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;val 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;. — Ordet &lt;sp&gt;vädur&lt;/sp&gt; förekommer i riksspr. i sht i högre stil; i dial. (vanl. under formen &lt;i&gt;vär[e]&lt;/i&gt;) tillhör det huvudsakligen Götal. (o. Gotl.). I riksspr. uppträder annars &lt;sp&gt;bagge&lt;/sp&gt; (vilket i dial., liksom fem. &lt;i&gt;bägga&lt;/i&gt;, har särskilt gamla anor o. fast fot i Ögtl.) o., i sht i mell. o. norra Sv., &lt;sp&gt;gumse&lt;/sp&gt; (liksom i vissa motsv. dial.); å somliga håll betecknar &lt;sp&gt;bagge&lt;/sp&gt; osnöpt o. &lt;sp&gt;gumse&lt;/sp&gt; snöpt vädur. För 'snöpt gumse' förekommer i riksspr. även lånordet &lt;sp&gt;hammel&lt;/sp&gt; (se d. o.). — En för Dalsl., Vrml., Dal. o. Finnl. (även i Vgtl., Nke o. Norrl.) karakteristisk beteckning är &lt;i&gt;bäs(s)e&lt;/i&gt;, bildat till &lt;i&gt;bä&lt;/i&gt;, såsom norrl. &lt;i&gt;bäkre&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bekre&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;bekri&lt;/i&gt;, vädur, hör till sv. dial. &lt;i&gt;bäkra&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bekra&lt;/i&gt;, bräka. — För 'snöpt vädur' brukas i ett stort antal götalandsdial. &lt;i&gt;bete (bede)&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;gällbete&lt;/i&gt; = da. dial. &lt;i&gt;bede&lt;/i&gt;, till da. vb. &lt;i&gt;bede&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bøde&lt;/i&gt;, kastrera, efter lty. &lt;i&gt;böten&lt;/i&gt; i samma betyd., egentl.: läka, till &lt;sp&gt;bot&lt;/sp&gt; o. etymologiskt = vb. &lt;sp&gt;böta&lt;/sp&gt;. Jfr lånordet &lt;sp&gt;hammel&lt;/sp&gt; med samma grundbetyd.; ävensom ty. &lt;i&gt;schöps&lt;/i&gt; ds. från slav. spr.: tjeck. &lt;i&gt;skopec&lt;/i&gt; osv., till &lt;i&gt;skopiti&lt;/i&gt;, kastrera. — I isl. finns dessutom &lt;i&gt;hrútr&lt;/i&gt;, osnöpt vädur, egentl.: försedd med horn, o. avljudsbildning till &lt;sp&gt;hjort&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;*herut-&lt;/i&gt;); se d. o.; även som tilln. isl. &lt;i&gt;Hrútr&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;Rūter&lt;/i&gt; (t. ex. å Vordingborgsstenen). — För att beteckna 'osnöpt vädur' användes i många nynord. dial. sammans. med &lt;i&gt;runn-&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ränna&lt;/sp&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;rån(n)e&lt;/i&gt;, fargalt, under det dock ej besläktade &lt;sp&gt;orne&lt;/sp&gt;); t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;runnbagge, -bäss, -väre&lt;/i&gt;; jfr även sv. dial. &lt;i&gt;runte&lt;/i&gt;, vädur. — Om eng. &lt;i&gt;ram&lt;/i&gt; o. motsv. västgerm. ord för 'vädur' se &lt;sp&gt;ram 3&lt;/sp&gt; slutet. — Om sammans. &lt;sp&gt;väretorn&lt;/sp&gt;, Rhamnus cathartica, se d. o. — &lt;sp&gt;Vädur&lt;/sp&gt;, som beteckning för en stjärnbild o. ett av djurkretsens tecken, Luth. 1584, ytterst efter lat. &lt;i&gt;aries&lt;/i&gt; osv. — Dessutom betyder ordet i sv., da. o. ty. 'murbräcka', 'ramm' o. förekommer i andra tekn. anv. alldeles som urspr. likbetyd. &lt;sp&gt;ramm&lt;/sp&gt;; se närmare d. o. o. i fråga om djurnamn i liknande överförda betyd. även under &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kran&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väffse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väffse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väffse..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;väffse&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;väfs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väspe&lt;/i&gt; m., sv. dial. (åtm. i Vgtl., Dalsl. o. Vrml.), bålgeting = da. &lt;i&gt;hveps&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wespe&lt;/i&gt; osv., geting; se närmare under &lt;sp&gt;geting&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1248" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;väffse&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;väfs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väspe&lt;/i&gt; m., sv. dial. (åtm. i Vgtl., Dalsl. o. Vrml.), bålgeting = da. &lt;i&gt;hveps&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wespe&lt;/i&gt; osv., geting; se närmare under &lt;sp&gt;geting&lt;/sp&gt; slutet.]" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">hveps</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">wespe</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väft" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väft..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väft..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väft&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;väv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1248" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väft&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;väv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="väv" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välde..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;välde&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælde&lt;/i&gt; n. (ngn gg f.) = isl. &lt;i&gt;veldi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vælde&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;(ge)welde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*walðia-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;*walða-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;våld&lt;/sp&gt;); möjl. lösgjort ur sammans. såsom &lt;i&gt;ivir-vælde&lt;/i&gt;, övervälde, o. a., där dylika bildningar på &lt;i&gt;-ia&lt;/i&gt; äro särsk. vanliga. — Om det ej hithörande &lt;i&gt;välde&lt;/i&gt; i en av domarreglerna se föreg. — En likbetydande speciellt gotisk avledning av vb. &lt;i&gt;*walðan&lt;/i&gt; är &lt;i&gt;waldufni&lt;/i&gt; n., bildat (ungef.) som &lt;i&gt;fraist-ubni&lt;/i&gt; f., frestelse, &lt;i&gt;witnbni&lt;/i&gt; n., kunskap, m. fl., med &lt;i&gt;-fn-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-bn-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-mn-&lt;/i&gt;, jfr t. ex. lat. &lt;i&gt;calumnia&lt;/i&gt;, falsk beskyllning," />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;välde&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælde&lt;/i&gt; n. (ngn gg f.) = isl. &lt;i&gt;veldi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vælde&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;(ge)welde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*walðia-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;*walða-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;våld&lt;/sp&gt;); möjl. lösgjort ur sammans. såsom &lt;i&gt;ivir-vælde&lt;/i&gt;, övervälde, o. a., där dylika bildningar på &lt;i&gt;-ia&lt;/i&gt; äro särsk. vanliga. — Om det ej hithörande &lt;i&gt;välde&lt;/i&gt; i en av domarreglerna se föreg. — En likbetydande speciellt gotisk avledning av vb. &lt;i&gt;*walðan&lt;/i&gt; är &lt;i&gt;waldufni&lt;/i&gt; n., bildat (ungef.) som &lt;i&gt;fraist-ubni&lt;/i&gt; f., frestelse, &lt;i&gt;witnbni&lt;/i&gt; n., kunskap, m. fl., med &lt;i&gt;-fn-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-bn-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-mn-&lt;/i&gt;, jfr t. ex. lat. &lt;i&gt;calumnia&lt;/i&gt;, falsk beskyllning," />
        <feat att="see" val="väld 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väles" />
          <feat att="writtenForm" val="välis" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väles..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väles..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;väles&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välis&lt;/sp&gt;, sv. dial., hell!, lycklig du!, se &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;väles&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välis&lt;/sp&gt;, sv. dial., hell!, lycklig du!, se &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="väl" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Välinge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Välinge..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Välinge..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Välinge&lt;/sp&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;Valinge&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Välinge&lt;/sp&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;Valinge&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Valinge" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väja&lt;/b&gt; = y. fsv., av ä. &lt;i&gt;vǣghia&lt;/i&gt;, väja, vika undan för, skona, sv. dial. &lt;i&gt;väja&lt;/i&gt; även: akta, ära = isl. &lt;i&gt;vǽgja&lt;/i&gt;, ge efter, lämpa, skona, no. &lt;i&gt;vægja&lt;/i&gt;, vika för, foga sig; möjl. direkt avlett av germ. &lt;i&gt;*wǣᵹia-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽgr&lt;/i&gt;, som (gärna) väjer undan, no. &lt;i&gt;-væg&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wâgi&lt;/i&gt;, som lutar mot, gynnsam, ett möjlighetsadjektiv till germ. &lt;i&gt;*weᵹan&lt;/i&gt;, röra (sig) m. m. = &lt;sp&gt;väga&lt;/sp&gt;, bildat som gäv, häv, isl. &lt;i&gt;kvǽmr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;nǽmr&lt;/i&gt; osv., vartill isl. &lt;i&gt;vǽgð&lt;/i&gt;, skonsamhet, eftergivenhet; el. också en parallellbildning till detta adj., på ie. &lt;i&gt;-ei̯ō&lt;/i&gt;, med iterat.-intensiv. betyd. av samma slag som t. ex. isl. &lt;i&gt;nǽma&lt;/i&gt;, taga, nå, o. formellt motsv. sanskr. kausativet &lt;i&gt;vāháyati&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;váhati&lt;/i&gt;, far), bildat med samma avljudsstadium som t. ex. isl. &lt;i&gt;kvǽfa&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;kväva&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;svǽfa&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;söva&lt;/sp&gt;) osv. — Ä. sv. &lt;i&gt;väja orden&lt;/i&gt;, Lenngren o. ännu Wallin o. 1830, är en fortsättning av den gamla fsv. konstr. med dat. (sedan ackus.); dock redan i fsv. därjämte &lt;i&gt;for&lt;/i&gt;. Dalin 1853 har även &lt;i&gt;väja stenar, pussar&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Väja&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;vǣghia&lt;/i&gt;, med förkortning av långt &lt;i&gt;ä&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;, jfr t. ex. &lt;sp&gt;leja&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;lēghia&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;speja&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;spēia&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väja&lt;/b&gt; = y. fsv., av ä. &lt;i&gt;vǣghia&lt;/i&gt;, väja, vika undan för, skona, sv. dial. &lt;i&gt;väja&lt;/i&gt; även: akta, ära = isl. &lt;i&gt;vǽgja&lt;/i&gt;, ge efter, lämpa, skona, no. &lt;i&gt;vægja&lt;/i&gt;, vika för, foga sig; möjl. direkt avlett av germ. &lt;i&gt;*wǣᵹia-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽgr&lt;/i&gt;, som (gärna) väjer undan, no. &lt;i&gt;-væg&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wâgi&lt;/i&gt;, som lutar mot, gynnsam, ett möjlighetsadjektiv till germ. &lt;i&gt;*weᵹan&lt;/i&gt;, röra (sig) m. m. = &lt;sp&gt;väga&lt;/sp&gt;, bildat som gäv, häv, isl. &lt;i&gt;kvǽmr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;nǽmr&lt;/i&gt; osv., vartill isl. &lt;i&gt;vǽgð&lt;/i&gt;, skonsamhet, eftergivenhet; el. också en parallellbildning till detta adj., på ie. &lt;i&gt;-ei̯ō&lt;/i&gt;, med iterat.-intensiv. betyd. av samma slag som t. ex. isl. &lt;i&gt;nǽma&lt;/i&gt;, taga, nå, o. formellt motsv. sanskr. kausativet &lt;i&gt;vāháyati&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;váhati&lt;/i&gt;, far), bildat med samma avljudsstadium som t. ex. isl. &lt;i&gt;kvǽfa&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;kväva&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;svǽfa&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;söva&lt;/sp&gt;) osv. — Ä. sv. &lt;i&gt;väja orden&lt;/i&gt;, Lenngren o. ännu Wallin o. 1830, är en fortsättning av den gamla fsv. konstr. med dat. (sedan ackus.); dock redan i fsv. därjämte &lt;i&gt;for&lt;/i&gt;. Dalin 1853 har även &lt;i&gt;väja stenar, pussar&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Väja&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;vǣghia&lt;/i&gt;, med förkortning av långt &lt;i&gt;ä&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;, jfr t. ex. &lt;sp&gt;leja&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;lēghia&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;speja&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;spēia&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väkt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väkt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väkt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väkt&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;morgonväkt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nattväkt&lt;/sp&gt;, L. Petri osv., Frese 1719: 'Månan i sin Wäkt', fsv. &lt;i&gt;vækt&lt;/i&gt; i betyd. 'vakt, bevakning', till vb &lt;sp&gt;vaka&lt;/sp&gt; (el. möjl. det dithörande fsv. adj. &lt;i&gt;vaker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vakr&lt;/i&gt;) liksom t. ex. &lt;sp&gt;-täkt&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;lövtäkt&lt;/sp&gt; osv. till &lt;i&gt;taka&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;taga&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;vakt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väkt&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;morgonväkt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nattväkt&lt;/sp&gt;, L. Petri osv., Frese 1719: 'Månan i sin Wäkt', fsv. &lt;i&gt;vækt&lt;/i&gt; i betyd. 'vakt, bevakning', till vb &lt;sp&gt;vaka&lt;/sp&gt; (el. möjl. det dithörande fsv. adj. &lt;i&gt;vaker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vakr&lt;/i&gt;) liksom t. ex. &lt;sp&gt;-täkt&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;lövtäkt&lt;/sp&gt; osv. till &lt;i&gt;taka&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;taga&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;vakt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väktare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väktare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väktare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väktare&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væktare&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;vaktare&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;vægter&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;wachter&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;wächter&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;vakt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Väktare på Sions (Zions) murar&lt;/sp&gt;, ett bevingat uttr. efter Psalmb. 319 (Vid en biskops inställande i ämbetet), jfr bibeln Es. 52: 8: 'Dine waktare (osv.)' o. Jerem. klagov. 2: 8: 'Herren tänkte till att förderfwa dottrenes Zions murar'; liknande uttr. f. ö. hos Bellman, Rydberg, Rundgren m. fl.; motsvar. i ty. — En annan likartad förb. är &lt;sp&gt;väktare i Israel&lt;/sp&gt;, t. ex. Hedborn, efter ty. (Luther: 'der Hüter Israel' Psalt. 121: 4, där vår gamla bibelövers. har 'den som Israel bewarar')." />
        <feat att="faksimilID" val="1250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väktare&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væktare&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;vaktare&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;vægter&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;wachter&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;wächter&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;vakt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Väktare på Sions (Zions) murar&lt;/sp&gt;, ett bevingat uttr. efter Psalmb. 319 (Vid en biskops inställande i ämbetet), jfr bibeln Es. 52: 8: 'Dine waktare (osv.)' o. Jerem. klagov. 2: 8: 'Herren tänkte till att förderfwa dottrenes Zions murar'; liknande uttr. f. ö. hos Bellman, Rydberg, Rundgren m. fl.; motsvar. i ty. — En annan likartad förb. är &lt;sp&gt;väktare i Israel&lt;/sp&gt;, t. ex. Hedborn, efter ty. (Luther: 'der Hüter Israel' Psalt. 121: 4, där vår gamla bibelövers. har 'den som Israel bewarar')." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väl..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väl&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væl&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;vel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;val&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;vel&lt;/i&gt; (fno. även &lt;i&gt;val&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;vel&lt;/i&gt;, motsv. fsax., ags. &lt;i&gt;wel&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;well&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;wela&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wola&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wohl&lt;/i&gt;); jfr fsax. &lt;i&gt;wala&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wal(e)&lt;/i&gt; samt got. &lt;i&gt;waila&lt;/i&gt;, ävensom möjl. fslav. &lt;i&gt;vole&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;volje&lt;/i&gt;, välan. Härledningen försvåras genom det got. ordet med dess mycket omstridda o. alltjämt oklara &lt;i&gt;-ai-&lt;/i&gt;. Enl. Brugmann IF 15: 99 f., 16: 503, Grundr. II. 2: 717 är &lt;i&gt;waila&lt;/i&gt; snarast instrum. fem. till ett ord, motsv. sanskr. &lt;i&gt;vḗlā&lt;/i&gt;, tillfälle, med grundbetyd.: 'på passande sätt' el. också temporalt. Fhty. &lt;i&gt;wela&lt;/i&gt; osv. utgår enl. B. från avljudsformen &lt;i&gt;*wila&lt;/i&gt;. Jfr dock härtill Meringer IF 16: 149, v. Helten ZfdW 13: 74, Trautmann Germ. lautges. s. 35, vilka mer el. mindre bestämt skilja &lt;i&gt;wela&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;) från det got. ordet, o. av vilka de två första (m. fl.) anse &lt;i&gt;wela&lt;/i&gt; besl. med &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;vára-&lt;/i&gt;, val, önskan, ack. adv. &lt;i&gt;váram&lt;/i&gt;, efter önskan, som adj.: bäst. Även i det senare fallet kunde got. &lt;i&gt;waila&lt;/i&gt; höra samman med &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;, därest det förra med Braune m. fl. vore att läsa &lt;i&gt;waíla&lt;/i&gt; (med germ. &lt;i&gt;ĕ&lt;/i&gt;). — För de olika germ. biformerna med &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; (jfr meng. &lt;i&gt;wēl&lt;/i&gt;) finnas flera förklaringsmöjligheter. I vissa fall kunna de bero på särspråklig utveckling: meng. &lt;i&gt;wēl&lt;/i&gt; är möjl. en senare förlängd form, o. nord. &lt;i&gt;val-&lt;/i&gt; skulle kunna tänkas under vissa betoningsförhållanden utvecklat ur &lt;i&gt;wail-&lt;/i&gt;, om nu verkligen någon dylik diftongisk form någonsin existerat. I alla händelser bör säkerl. ej (med Kock Sv. ljudhist. 1: 202) fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;weel&lt;/i&gt; anföras såsom stöd för en dylik bildning: den beror på särsvensk förlängning av &lt;i&gt;wel&lt;/i&gt; (jfr även R. Pipping Erikskrön. ljudl. s. 14). Sannolikast är, att samtliga de germanska formerna höra tillsamman (germ. &lt;i&gt;*wela&lt;/i&gt;) o. stt den skiftande vokalisationen sammanhänger med växling av stark- o. svagton. — Förr (redan i fsv.) även som förstärkningsord i betyd. 'mycket, synnerligen' el. 'ganska'; jfr gamla bibelövers.: 'dertill de yppersta qwinnor, wäl många' (Ap.-g. 17: 4, motsvar. i Bib. 1541; i nya: 'ganska'); i nsv. betyder däremot detta uttr. 'nästan allt för'. — Betyd. 'förmodligen, nog' finnes redan i fsv., utvecklad ur 'säkert, utan tvivel', med samma slags betyd.-försvagning som i &lt;sp&gt;ganska&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rätt&lt;/sp&gt; osv. — I sammans. urspr, tillsammans med particip, jfr fsv. &lt;i&gt;vælfrægdhadher&lt;/i&gt;, välfrejdad, &lt;i&gt;vælklædder&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vælluktande&lt;/i&gt; osv., sedan även med &lt;sp&gt;verbalsbst&lt;/sp&gt;. såsom redan i got. &lt;i&gt;waíladêds&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;wohltat&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;vælgærdh&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vælgærning&lt;/i&gt;, ävensom lat. &lt;i&gt;beneficium&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;evergesía&lt;/i&gt;, o. slutligen också i förb. med andra sbst., t. ex. &lt;sp&gt;vällust&lt;/sp&gt;. — Härtill substantiveringen väl n., jfr ty. &lt;i&gt;das wohl&lt;/i&gt;; ävensom en avledn. på germ. &lt;i&gt;-iþō&lt;/i&gt;: eng. &lt;i&gt;wealth&lt;/i&gt;, rikedom = fhty. &lt;i&gt;welida&lt;/i&gt; m. m. — &lt;sp&gt;Välboren&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælborin&lt;/i&gt;, av god börd, adlig, förnäm = isl. &lt;i&gt;velborinn&lt;/i&gt; (jfr Atlamál: &lt;i&gt;vǫknoþo velborin&lt;/i&gt;, om Gunnarr o. Glaumvǫr), da. &lt;i&gt;velbaaren&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wolgeboren&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wohlgeboren&lt;/i&gt;. I titlar från mlty. o. ty. I sv. där äldst om högadeln (t. ex. riddare 1350; Svante o. Nils Sture); på 1600-t. inskränkt till den lägre adeln. Till den högre adeln brukades under 1600-t:s senare hälft i stället &lt;sp&gt;högvälboren&lt;/sp&gt;. Till furstliga personer användes (redan i P. Brahes krön.) &lt;sp&gt;högboren&lt;/sp&gt; såsom ännu i dag; mera undantagsvis till landets i övrigt högst uppsatta personer, t. ex. stundom till M. G. De la Gardie o. Ebba Brahe. I Svenska rang-ordningarne 1865 förklaras samtliga dylika epitet »bortlagda», alltså även t. ex. &lt;sp&gt;höglärde&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;högvördige&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;högädle&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;boren&lt;/sp&gt; o. se närmare förf. Om namn o. titlar s. 89. På samma sätt förekom &lt;i&gt;väl-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;vällärd&lt;/i&gt; till icke promoverade medlemmar av det andliga ståndet; jfr fru Lenngren: 'husets vällärde adjunkt'; annars &lt;i&gt;höglärd&lt;/i&gt; ('höglärde herr magister'); liksom också under 1700-t. &lt;i&gt;välärevördig&lt;/i&gt; till lägre prästmän (se närmare under &lt;sp&gt;vördig&lt;/sp&gt;). I regel med tyska förebilder. — &lt;sp&gt;Välfärd&lt;/sp&gt;, se under &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;, vb. — &lt;sp&gt;Välgörenhet&lt;/sp&gt;, PostTidn. 1791, Wallqvist 1797, Rosenstein 1819 (hos R. annars sbst. &lt;i&gt;välgörande&lt;/i&gt; i samma betyd.), övers, av ty. &lt;i&gt;wohltäligkeit&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bienfaisance&lt;/i&gt;; bildat som t. ex. &lt;sp&gt;nedlåtenhet&lt;/sp&gt;, varom närmare under &lt;sp&gt;-het&lt;/sp&gt;. Vid slutet av 1700-t. i stället enstaka &lt;i&gt;välgörighet&lt;/i&gt;, i närmare anslutning till ty.; klandrat av kritiken. — &lt;sp&gt;Välkommen&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælkomin&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;velkominn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;velkommen&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wolkommen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;welcome&lt;/i&gt; (det senare möjl. från nord. språk); egentl. ombildat efter ett med &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt; sammansatt ord, mlty. &lt;i&gt;willekome(n)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;willicumo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;willkommen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wilcuma&lt;/i&gt;, alltså: kommen efter någons önskan el. vilja. — &lt;sp&gt;Vällust&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vællust&lt;/i&gt;, njutning, fröjd, särsk. om sinnlig njutning o. världslig fröjd = da. &lt;i&gt;vellyst&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;wollust&lt;/i&gt;. Ännu hos t. ex. Lidner har ordet undantagsvis den hos upplysningstidens skalder allmännna betyd. av 'upphöjda och ömma själsrörelser'. Med avs. på den i nsv. (först under 1800-t.) specialiserade betyd. av 'könsnjutning' jfr den likartade betyd.-utvecklingen av &lt;sp&gt;otukt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Välmåga&lt;/sp&gt;, Gustaf I 1558 (i brev till h. Magnus): 'tijtt tilstand och välmåge', L. Petri osv., till fsv. &lt;i&gt;magha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mogha&lt;/i&gt;, varav &lt;sp&gt;må 2&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;förmåga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Välsigna&lt;/sp&gt;, se d. o. — &lt;sp&gt;Välstånd&lt;/sp&gt;, Phrygius 1615, Wallius 1620 (jfr 1561: &lt;i&gt;-stend&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;velstand&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;wohlstand&lt;/i&gt; el. mlty. &lt;i&gt;wolstant&lt;/i&gt;; jfr uttr. &lt;sp&gt;stå sig bra&lt;/sp&gt;. — Hit hör också nord. o. mellansv. samt finnl. dial. &lt;i&gt;väles&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;välis&lt;/i&gt;, hell!, lycklig du!, m. m., motsvar. ä. nsv. &lt;i&gt;wälis dig&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;wäl ästu&lt;/i&gt;; jfr Kock Sv. ljud-hist. 1: 234 f." />
        <feat att="faksimilID" val="1250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väl&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væl&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;vel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;val&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;vel&lt;/i&gt; (fno. även &lt;i&gt;val&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;vel&lt;/i&gt;, motsv. fsax., ags. &lt;i&gt;wel&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;well&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;wela&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wola&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wohl&lt;/i&gt;); jfr fsax. &lt;i&gt;wala&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wal(e)&lt;/i&gt; samt got. &lt;i&gt;waila&lt;/i&gt;, ävensom möjl. fslav. &lt;i&gt;vole&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;volje&lt;/i&gt;, välan. Härledningen försvåras genom det got. ordet med dess mycket omstridda o. alltjämt oklara &lt;i&gt;-ai-&lt;/i&gt;. Enl. Brugmann IF 15: 99 f., 16: 503, Grundr. II. 2: 717 är &lt;i&gt;waila&lt;/i&gt; snarast instrum. fem. till ett ord, motsv. sanskr. &lt;i&gt;vḗlā&lt;/i&gt;, tillfälle, med grundbetyd.: 'på passande sätt' el. också temporalt. Fhty. &lt;i&gt;wela&lt;/i&gt; osv. utgår enl. B. från avljudsformen &lt;i&gt;*wila&lt;/i&gt;. Jfr dock härtill Meringer IF 16: 149, v. Helten ZfdW 13: 74, Trautmann Germ. lautges. s. 35, vilka mer el. mindre bestämt skilja &lt;i&gt;wela&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;) från det got. ordet, o. av vilka de två första (m. fl.) anse &lt;i&gt;wela&lt;/i&gt; besl. med &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;vára-&lt;/i&gt;, val, önskan, ack. adv. &lt;i&gt;váram&lt;/i&gt;, efter önskan, som adj.: bäst. Även i det senare fallet kunde got. &lt;i&gt;waila&lt;/i&gt; höra samman med &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;, därest det förra med Braune m. fl. vore att läsa &lt;i&gt;waíla&lt;/i&gt; (med germ. &lt;i&gt;ĕ&lt;/i&gt;). — För de olika germ. biformerna med &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; (jfr meng. &lt;i&gt;wēl&lt;/i&gt;) finnas flera förklaringsmöjligheter. I vissa fall kunna de bero på särspråklig utveckling: meng. &lt;i&gt;wēl&lt;/i&gt; är möjl. en senare förlängd form, o. nord. &lt;i&gt;val-&lt;/i&gt; skulle kunna tänkas under vissa betoningsförhållanden utvecklat ur &lt;i&gt;wail-&lt;/i&gt;, om nu verkligen någon dylik diftongisk form någonsin existerat. I alla händelser bör säkerl. ej (med Kock Sv. ljudhist. 1: 202) fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;weel&lt;/i&gt; anföras såsom stöd för en dylik bildning: den beror på särsvensk förlängning av &lt;i&gt;wel&lt;/i&gt; (jfr även R. Pipping Erikskrön. ljudl. s. 14). Sannolikast är, att samtliga de germanska formerna höra tillsamman (germ. &lt;i&gt;*wela&lt;/i&gt;) o. stt den skiftande vokalisationen sammanhänger med växling av stark- o. svagton. — Förr (redan i fsv.) även som förstärkningsord i betyd. 'mycket, synnerligen' el. 'ganska'; jfr gamla bibelövers.: 'dertill de yppersta qwinnor, wäl många' (Ap.-g. 17: 4, motsvar. i Bib. 1541; i nya: 'ganska'); i nsv. betyder däremot detta uttr. 'nästan allt för'. — Betyd. 'förmodligen, nog' finnes redan i fsv., utvecklad ur 'säkert, utan tvivel', med samma slags betyd.-försvagning som i &lt;sp&gt;ganska&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rätt&lt;/sp&gt; osv. — I sammans. urspr, tillsammans med particip, jfr fsv. &lt;i&gt;vælfrægdhadher&lt;/i&gt;, välfrejdad, &lt;i&gt;vælklædder&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vælluktande&lt;/i&gt; osv., sedan även med &lt;sp&gt;verbalsbst&lt;/sp&gt;. såsom redan i got. &lt;i&gt;waíladêds&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;wohltat&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;vælgærdh&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vælgærning&lt;/i&gt;, ävensom lat. &lt;i&gt;beneficium&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;evergesía&lt;/i&gt;, o. slutligen också i förb. med andra sbst., t. ex. &lt;sp&gt;vällust&lt;/sp&gt;. — Härtill substantiveringen väl n., jfr ty. &lt;i&gt;das wohl&lt;/i&gt;; ävensom en avledn. på germ. &lt;i&gt;-iþō&lt;/i&gt;: eng. &lt;i&gt;wealth&lt;/i&gt;, rikedom = fhty. &lt;i&gt;welida&lt;/i&gt; m. m. — &lt;sp&gt;Välboren&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælborin&lt;/i&gt;, av god börd, adlig, förnäm = isl. &lt;i&gt;velborinn&lt;/i&gt; (jfr Atlamál: &lt;i&gt;vǫknoþo velborin&lt;/i&gt;, om Gunnarr o. Glaumvǫr), da. &lt;i&gt;velbaaren&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wolgeboren&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wohlgeboren&lt;/i&gt;. I titlar från mlty. o. ty. I sv. där äldst om högadeln (t. ex. riddare 1350; Svante o. Nils Sture); på 1600-t. inskränkt till den lägre adeln. Till den högre adeln brukades under 1600-t:s senare hälft i stället &lt;sp&gt;högvälboren&lt;/sp&gt;. Till furstliga personer användes (redan i P. Brahes krön.) &lt;sp&gt;högboren&lt;/sp&gt; såsom ännu i dag; mera undantagsvis till landets i övrigt högst uppsatta personer, t. ex. stundom till M. G. De la Gardie o. Ebba Brahe. I Svenska rang-ordningarne 1865 förklaras samtliga dylika epitet »bortlagda», alltså även t. ex. &lt;sp&gt;höglärde&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;högvördige&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;högädle&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;boren&lt;/sp&gt; o. se närmare förf. Om namn o. titlar s. 89. På samma sätt förekom &lt;i&gt;väl-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;vällärd&lt;/i&gt; till icke promoverade medlemmar av det andliga ståndet; jfr fru Lenngren: 'husets vällärde adjunkt'; annars &lt;i&gt;höglärd&lt;/i&gt; ('höglärde herr magister'); liksom också under 1700-t. &lt;i&gt;välärevördig&lt;/i&gt; till lägre prästmän (se närmare under &lt;sp&gt;vördig&lt;/sp&gt;). I regel med tyska förebilder. — &lt;sp&gt;Välfärd&lt;/sp&gt;, se under &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;, vb. — &lt;sp&gt;Välgörenhet&lt;/sp&gt;, PostTidn. 1791, Wallqvist 1797, Rosenstein 1819 (hos R. annars sbst. &lt;i&gt;välgörande&lt;/i&gt; i samma betyd.), övers, av ty. &lt;i&gt;wohltäligkeit&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bienfaisance&lt;/i&gt;; bildat som t. ex. &lt;sp&gt;nedlåtenhet&lt;/sp&gt;, varom närmare under &lt;sp&gt;-het&lt;/sp&gt;. Vid slutet av 1700-t. i stället enstaka &lt;i&gt;välgörighet&lt;/i&gt;, i närmare anslutning till ty.; klandrat av kritiken. — &lt;sp&gt;Välkommen&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælkomin&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;velkominn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;velkommen&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wolkommen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;welcome&lt;/i&gt; (det senare möjl. från nord. språk); egentl. ombildat efter ett med &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt; sammansatt ord, mlty. &lt;i&gt;willekome(n)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;willicumo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;willkommen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wilcuma&lt;/i&gt;, alltså: kommen efter någons önskan el. vilja. — &lt;sp&gt;Vällust&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vællust&lt;/i&gt;, njutning, fröjd, särsk. om sinnlig njutning o. världslig fröjd = da. &lt;i&gt;vellyst&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;wollust&lt;/i&gt;. Ännu hos t. ex. Lidner har ordet undantagsvis den hos upplysningstidens skalder allmännna betyd. av 'upphöjda och ömma själsrörelser'. Med avs. på den i nsv. (först under 1800-t.) specialiserade betyd. av 'könsnjutning' jfr den likartade betyd.-utvecklingen av &lt;sp&gt;otukt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Välmåga&lt;/sp&gt;, Gustaf I 1558 (i brev till h. Magnus): 'tijtt tilstand och välmåge', L. Petri osv., till fsv. &lt;i&gt;magha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mogha&lt;/i&gt;, varav &lt;sp&gt;må 2&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;förmåga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Välsigna&lt;/sp&gt;, se d. o. — &lt;sp&gt;Välstånd&lt;/sp&gt;, Phrygius 1615, Wallius 1620 (jfr 1561: &lt;i&gt;-stend&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;velstand&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;wohlstand&lt;/i&gt; el. mlty. &lt;i&gt;wolstant&lt;/i&gt;; jfr uttr. &lt;sp&gt;stå sig bra&lt;/sp&gt;. — Hit hör också nord. o. mellansv. samt finnl. dial. &lt;i&gt;väles&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;välis&lt;/i&gt;, hell!, lycklig du!, m. m., motsvar. ä. nsv. &lt;i&gt;wälis dig&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;wäl ästu&lt;/i&gt;; jfr Kock Sv. ljud-hist. 1: 234 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="*väla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--*väla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--*väla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;*väla&lt;/b&gt;, sv. dial., smål. &lt;i&gt;vele&lt;/i&gt;, arbeta träget (enl. Bergman Samnord. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; s. 54), fsv. &lt;i&gt;vǣla um (vēla)&lt;/i&gt; III, syssla (med), överlägga = isl. &lt;i&gt;véla um&lt;/i&gt;, styra el. ställa med, reparera, no. &lt;i&gt;vøla&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;væle om&lt;/i&gt;; möjl. med Bugge Ark. 2: 354 av germ. &lt;i&gt;*wīhalian&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;veikalóti&lt;/i&gt;, besörja, en avledn. av &lt;i&gt;veĩkalas&lt;/i&gt;, sysselsättning, &lt;i&gt;veĩkti&lt;/i&gt;, göra, ha att beställa." />
        <feat att="faksimilID" val="1251" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;*väla&lt;/b&gt;, sv. dial., smål. &lt;i&gt;vele&lt;/i&gt;, arbeta träget (enl. Bergman Samnord. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; s. 54), fsv. &lt;i&gt;vǣla um (vēla)&lt;/i&gt; III, syssla (med), överlägga = isl. &lt;i&gt;véla um&lt;/i&gt;, styra el. ställa med, reparera, no. &lt;i&gt;vøla&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;væle om&lt;/i&gt;; möjl. med Bugge Ark. 2: 354 av germ. &lt;i&gt;*wīhalian&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;veikalóti&lt;/i&gt;, besörja, en avledn. av &lt;i&gt;veĩkalas&lt;/i&gt;, sysselsättning, &lt;i&gt;veĩkti&lt;/i&gt;, göra, ha att beställa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väla..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väla..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;väla&lt;/sp&gt;, sv. dial., i uttr. i &lt;i&gt;välä mä&lt;/i&gt;, i sällskap med, se &lt;sp&gt;Våla&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1251" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;väla&lt;/sp&gt;, sv. dial., i uttr. i &lt;i&gt;välä mä&lt;/i&gt;, i sällskap med, se &lt;sp&gt;Våla&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="Våla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Väla" />
          <feat att="writtenForm" val="Väle" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Väla..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Väla..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Väla, Väle&lt;/sp&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;vad 5&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1251" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Väla, Väle&lt;/sp&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;vad 5&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="vad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väld" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väld..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väld..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väld&lt;/b&gt;, partiskhet, ä. nsv. &lt;i&gt;ve(e)ld&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vild&lt;/i&gt;, vilja, välvilja, 15-1600-t., Serenius 1741: &lt;i&gt;veld&lt;/i&gt;, partiskhet, Sahlstedt 1773: &lt;i&gt;veld&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väld&lt;/i&gt; ds., fsv. &lt;i&gt;vild, -ä-&lt;/i&gt;, vilja, välvilja, partisk välvilja m. m. = isl. &lt;i&gt;vild&lt;/i&gt;, även: anseende; av germ. &lt;i&gt;*wiliþō&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;*wilja-&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;gawiljis&lt;/i&gt;, villig, endräktig, isl. &lt;i&gt;vil-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;vilhallr&lt;/i&gt;, partisk. Vokalväxlingen är av samma slag som i &lt;sp&gt;välk&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;velnas&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välnas&lt;/sp&gt; (se d. o. o. Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 213). — Hit hör även fsv. &lt;i&gt;vilder&lt;/i&gt;, god, lätt, ä. nsv. &lt;i&gt;vild&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;veld&lt;/i&gt;, partisk, 15- o. 1600-t. = isl. &lt;i&gt;vildr&lt;/i&gt;, behaglig, god, egentl.: som är efter önskan (se under &lt;sp&gt;välk&lt;/sp&gt;). — &lt;i&gt;Hvar och en är sin väldes i vån&lt;/i&gt;, en av domarreglerna i den i något äldre lageditioner (t. ex. Uppström) anförda formen, Lag 1734: &lt;i&gt;Hwar och en är sin Weeldes i Wån&lt;/i&gt; = E. Schroderus (Waldt) Rättegångs-Oordning (dvs. -ordning) 1619; dvs.: var och en är i förhoppning om (hoppas på), att man skall visa välvilja mot honom. Med genit. &lt;i&gt;weeldes&lt;/i&gt; ombildat av äldre &lt;i&gt;vēldar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vildar&lt;/i&gt; liksom hennes av &lt;i&gt;hænnar&lt;/i&gt;. Sedermera uppfattat såsom innehållande &lt;sp&gt;välde&lt;/sp&gt;. I Sveriges rikes lag, utg. av Hj. Westring 1921, återgivet med: &lt;i&gt;Var och en är sin välds vän&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1251" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väld&lt;/b&gt;, partiskhet, ä. nsv. &lt;i&gt;ve(e)ld&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vild&lt;/i&gt;, vilja, välvilja, 15-1600-t., Serenius 1741: &lt;i&gt;veld&lt;/i&gt;, partiskhet, Sahlstedt 1773: &lt;i&gt;veld&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väld&lt;/i&gt; ds., fsv. &lt;i&gt;vild, -ä-&lt;/i&gt;, vilja, välvilja, partisk välvilja m. m. = isl. &lt;i&gt;vild&lt;/i&gt;, även: anseende; av germ. &lt;i&gt;*wiliþō&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;*wilja-&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;gawiljis&lt;/i&gt;, villig, endräktig, isl. &lt;i&gt;vil-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;vilhallr&lt;/i&gt;, partisk. Vokalväxlingen är av samma slag som i &lt;sp&gt;välk&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;velnas&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välnas&lt;/sp&gt; (se d. o. o. Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 213). — Hit hör även fsv. &lt;i&gt;vilder&lt;/i&gt;, god, lätt, ä. nsv. &lt;i&gt;vild&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;veld&lt;/i&gt;, partisk, 15- o. 1600-t. = isl. &lt;i&gt;vildr&lt;/i&gt;, behaglig, god, egentl.: som är efter önskan (se under &lt;sp&gt;välk&lt;/sp&gt;). — &lt;i&gt;Hvar och en är sin väldes i vån&lt;/i&gt;, en av domarreglerna i den i något äldre lageditioner (t. ex. Uppström) anförda formen, Lag 1734: &lt;i&gt;Hwar och en är sin Weeldes i Wån&lt;/i&gt; = E. Schroderus (Waldt) Rättegångs-Oordning (dvs. -ordning) 1619; dvs.: var och en är i förhoppning om (hoppas på), att man skall visa välvilja mot honom. Med genit. &lt;i&gt;weeldes&lt;/i&gt; ombildat av äldre &lt;i&gt;vēldar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vildar&lt;/i&gt; liksom hennes av &lt;i&gt;hænnar&lt;/i&gt;. Sedermera uppfattat såsom innehållande &lt;sp&gt;välde&lt;/sp&gt;. I Sveriges rikes lag, utg. av Hj. Westring 1921, återgivet med: &lt;i&gt;Var och en är sin välds vän&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="våra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--våra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--våra..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;våra&lt;/sp&gt;, sv. dial., knippa av tio torkade fiskar, hank, se &lt;sp&gt;våla 2&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1244" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;våra&lt;/sp&gt;, sv. dial., knippa av tio torkade fiskar, hank, se &lt;sp&gt;våla 2&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="våla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vård" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vård..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vård..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vård&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;varþer&lt;/i&gt;, akt, vakt, hägn, dessutom konkret: väktare, samma ord som sv. dial. &lt;i&gt;vård&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vål&lt;/i&gt;, skyddsande, vålnad (se d. o.) = isl. &lt;i&gt;vǫrðr&lt;/i&gt;, väktare, ags. &lt;i&gt;weard&lt;/i&gt; ds., herre (eng. &lt;i&gt;ward&lt;/i&gt;; bl. a. även i &lt;sp&gt;lord&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;lev&lt;/sp&gt;), fhty., ty. &lt;i&gt;wart&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*warðu-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*u̯or-tu-&lt;/i&gt; till roten i &lt;sp&gt;var 3&lt;/sp&gt; (varsam); se d. o. (möjl. avljudsform till &lt;i&gt;*werþu-&lt;/i&gt; = sbst. &lt;sp&gt;värd&lt;/sp&gt;). Egentl. abstraktbildning på ie. &lt;i&gt;-tu&lt;/i&gt; med samma övergång till konkret som i sanskr. &lt;i&gt;mántu-&lt;/i&gt;, rådslag &gt; rådgivare, el. som i &lt;sp&gt;bud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vittne&lt;/sp&gt; osv. — Andra bildningar till samma rot: 1. germ. &lt;i&gt;*warðō-&lt;/i&gt;: mlty. &lt;i&gt;warde&lt;/i&gt;, vakt, vakttorn, fhty. &lt;i&gt;warta&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;warte&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;Wartburg&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weard&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ward&lt;/i&gt;). Avledn.: &lt;sp&gt;vårda&lt;/sp&gt; (se d. o.). 2. germ. &lt;i&gt;*warðan-&lt;/i&gt;: isl. &lt;i&gt;varði&lt;/i&gt; m, (även &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; f.), trä- el. stenhög till märke (se &lt;sp&gt;varde&lt;/sp&gt;), no. &lt;i&gt;varde&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;varde&lt;/i&gt;, märke på fiskredskap; jfr sv. &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;minnesvård&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vårdkas&lt;/sp&gt;. 3. got. &lt;i&gt;wardja&lt;/i&gt;, väktare = finska lånordet &lt;i&gt;vartia&lt;/i&gt; ds. 4. got. &lt;i&gt;daúrawards&lt;/i&gt;, mask. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stam, o. &lt;i&gt;daúrawarda&lt;/i&gt;, dörrvaktare. — Se f. ö. &lt;sp&gt;Valbo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Varberg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vartofta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vålveta&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vårdtecken&lt;/sp&gt;, 1563, 1697, vanligt först under senare hälften av 1700-t., Sahlstedt 1773; hos P. Svart: &lt;i&gt;ward-&lt;/i&gt;; folketymologisk ombildning av ä. nsv. &lt;i&gt;vårtecken (-tekn)&lt;/i&gt;, vanlig form, 1564 — Bolin 1789, &lt;i&gt;vartecken&lt;/i&gt;, 15-1700-t. (dock mindre allmänt), under 1800-t. särsk. hos V. Rydberg, fsv. &lt;i&gt;vārtekn (-e)&lt;/i&gt;, el. &lt;i&gt;vărtekn&lt;/i&gt;?, tecken, kännemärke = da. &lt;i&gt;varetegn&lt;/i&gt;, förebud, sjömärke (jfr nedan), från mlty. &lt;i&gt;wârzeichen&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;wăr-&lt;/i&gt;?, kännemärke = mhty. &lt;i&gt;wârzeichen&lt;/i&gt; o. 1200, ty. &lt;i&gt;wahrzeichen&lt;/i&gt;, åtm. numera anslutet till ty. &lt;i&gt;wahr&lt;/i&gt;, sann (se &lt;sp&gt;allvar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vera&lt;/sp&gt;) liksom i da. till &lt;sp&gt;vare&lt;/sp&gt;, taga i akt, jfr &lt;i&gt;advare&lt;/i&gt;, varna (se &lt;sp&gt;vara 3&lt;/sp&gt;), på vilken verbstam, &lt;i&gt;wăr-&lt;/i&gt;, ordet möjl. ytterst går tillbaka. Enl. somliga (se Fischer Lehnw. s. 32) har även järtecken osv. lånats från mlty. &lt;i&gt;wartêken&lt;/i&gt;, varvid dock &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;et blir svårförklarligt. Med avs. på ombildningen &lt;sp&gt;vårdtecken&lt;/sp&gt; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;vårdnagel&lt;/i&gt; av fsv. &lt;i&gt;varnaghle&lt;/i&gt;. Ett annat ord är väl fsax. &lt;i&gt;wordtêkan&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;wortzeichen&lt;/i&gt;, egentl.: ordtecken, av vilket dock enl. somliga mlty. &lt;i&gt;wartêken&lt;/i&gt; vore omdanat. — &lt;sp&gt;Vårdträd&lt;/sp&gt;, träd på gårdstomten tänkt som hemvist för gårdens skyddsande (&lt;i&gt;vård&lt;/i&gt;, se ovan o. jfr &lt;sp&gt;vålnad&lt;/sp&gt;); även kallat &lt;i&gt;bo(s)trä&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1244" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vård&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;varþer&lt;/i&gt;, akt, vakt, hägn, dessutom konkret: väktare, samma ord som sv. dial. &lt;i&gt;vård&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vål&lt;/i&gt;, skyddsande, vålnad (se d. o.) = isl. &lt;i&gt;vǫrðr&lt;/i&gt;, väktare, ags. &lt;i&gt;weard&lt;/i&gt; ds., herre (eng. &lt;i&gt;ward&lt;/i&gt;; bl. a. även i &lt;sp&gt;lord&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;lev&lt;/sp&gt;), fhty., ty. &lt;i&gt;wart&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*warðu-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*u̯or-tu-&lt;/i&gt; till roten i &lt;sp&gt;var 3&lt;/sp&gt; (varsam); se d. o. (möjl. avljudsform till &lt;i&gt;*werþu-&lt;/i&gt; = sbst. &lt;sp&gt;värd&lt;/sp&gt;). Egentl. abstraktbildning på ie. &lt;i&gt;-tu&lt;/i&gt; med samma övergång till konkret som i sanskr. &lt;i&gt;mántu-&lt;/i&gt;, rådslag &gt; rådgivare, el. som i &lt;sp&gt;bud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vittne&lt;/sp&gt; osv. — Andra bildningar till samma rot: 1. germ. &lt;i&gt;*warðō-&lt;/i&gt;: mlty. &lt;i&gt;warde&lt;/i&gt;, vakt, vakttorn, fhty. &lt;i&gt;warta&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;warte&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;Wartburg&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weard&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ward&lt;/i&gt;). Avledn.: &lt;sp&gt;vårda&lt;/sp&gt; (se d. o.). 2. germ. &lt;i&gt;*warðan-&lt;/i&gt;: isl. &lt;i&gt;varði&lt;/i&gt; m, (även &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; f.), trä- el. stenhög till märke (se &lt;sp&gt;varde&lt;/sp&gt;), no. &lt;i&gt;varde&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;varde&lt;/i&gt;, märke på fiskredskap; jfr sv. &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;minnesvård&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vårdkas&lt;/sp&gt;. 3. got. &lt;i&gt;wardja&lt;/i&gt;, väktare = finska lånordet &lt;i&gt;vartia&lt;/i&gt; ds. 4. got. &lt;i&gt;daúrawards&lt;/i&gt;, mask. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stam, o. &lt;i&gt;daúrawarda&lt;/i&gt;, dörrvaktare. — Se f. ö. &lt;sp&gt;Valbo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Varberg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vartofta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vålveta&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vårdtecken&lt;/sp&gt;, 1563, 1697, vanligt först under senare hälften av 1700-t., Sahlstedt 1773; hos P. Svart: &lt;i&gt;ward-&lt;/i&gt;; folketymologisk ombildning av ä. nsv. &lt;i&gt;vårtecken (-tekn)&lt;/i&gt;, vanlig form, 1564 — Bolin 1789, &lt;i&gt;vartecken&lt;/i&gt;, 15-1700-t. (dock mindre allmänt), under 1800-t. särsk. hos V. Rydberg, fsv. &lt;i&gt;vārtekn (-e)&lt;/i&gt;, el. &lt;i&gt;vărtekn&lt;/i&gt;?, tecken, kännemärke = da. &lt;i&gt;varetegn&lt;/i&gt;, förebud, sjömärke (jfr nedan), från mlty. &lt;i&gt;wârzeichen&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;wăr-&lt;/i&gt;?, kännemärke = mhty. &lt;i&gt;wârzeichen&lt;/i&gt; o. 1200, ty. &lt;i&gt;wahrzeichen&lt;/i&gt;, åtm. numera anslutet till ty. &lt;i&gt;wahr&lt;/i&gt;, sann (se &lt;sp&gt;allvar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vera&lt;/sp&gt;) liksom i da. till &lt;sp&gt;vare&lt;/sp&gt;, taga i akt, jfr &lt;i&gt;advare&lt;/i&gt;, varna (se &lt;sp&gt;vara 3&lt;/sp&gt;), på vilken verbstam, &lt;i&gt;wăr-&lt;/i&gt;, ordet möjl. ytterst går tillbaka. Enl. somliga (se Fischer Lehnw. s. 32) har även järtecken osv. lånats från mlty. &lt;i&gt;wartêken&lt;/i&gt;, varvid dock &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;et blir svårförklarligt. Med avs. på ombildningen &lt;sp&gt;vårdtecken&lt;/sp&gt; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;vårdnagel&lt;/i&gt; av fsv. &lt;i&gt;varnaghle&lt;/i&gt;. Ett annat ord är väl fsax. &lt;i&gt;wordtêkan&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;wortzeichen&lt;/i&gt;, egentl.: ordtecken, av vilket dock enl. somliga mlty. &lt;i&gt;wartêken&lt;/i&gt; vore omdanat. — &lt;sp&gt;Vårdträd&lt;/sp&gt;, träd på gårdstomten tänkt som hemvist för gårdens skyddsande (&lt;i&gt;vård&lt;/i&gt;, se ovan o. jfr &lt;sp&gt;vålnad&lt;/sp&gt;); även kallat &lt;i&gt;bo(s)trä&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vårda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vårda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vårda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vårda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;varþa&lt;/i&gt;, y. &lt;i&gt;wordha&lt;/i&gt;, akta, bry sig om (se &lt;sp&gt;våla&lt;/sp&gt;), vårda, ansvara för, vara av vikt (opers.; vanligt ännu under reformationstiden), angå (ännu på 1600-t.) = isl. &lt;i&gt;varða&lt;/i&gt; ungef. ds., fsax. &lt;i&gt;wardôn&lt;/i&gt;, hålla vakt, fhty. &lt;i&gt;wartên&lt;/i&gt;, hålla utkik m. m. (ty. &lt;i&gt;warten&lt;/i&gt;, även: vänta; jfr &lt;sp&gt;Markvard&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;weardian&lt;/i&gt;, vakta, bevara (eng. &lt;i&gt;ward&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wardðō- (-ēn), avledn. av &lt;i&gt;*warðō-&lt;/i&gt;, varom föreg. Jfr &lt;sp&gt;vägvårda&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1244" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vårda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;varþa&lt;/i&gt;, y. &lt;i&gt;wordha&lt;/i&gt;, akta, bry sig om (se &lt;sp&gt;våla&lt;/sp&gt;), vårda, ansvara för, vara av vikt (opers.; vanligt ännu under reformationstiden), angå (ännu på 1600-t.) = isl. &lt;i&gt;varða&lt;/i&gt; ungef. ds., fsax. &lt;i&gt;wardôn&lt;/i&gt;, hålla vakt, fhty. &lt;i&gt;wartên&lt;/i&gt;, hålla utkik m. m. (ty. &lt;i&gt;warten&lt;/i&gt;, även: vänta; jfr &lt;sp&gt;Markvard&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;weardian&lt;/i&gt;, vakta, bevara (eng. &lt;i&gt;ward&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wardðō- (-ēn), avledn. av &lt;i&gt;*warðō-&lt;/i&gt;, varom föreg. Jfr &lt;sp&gt;vägvårda&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vård 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vårdinge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vårdinge..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vårdinge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vårdinge&lt;/b&gt;, sn i Sdml., fsv. &lt;i&gt;Vardhunge&lt;/i&gt; m. m., egentl.: Vårdungarnas by, till ett fsv. &lt;i&gt;*Vardhunger&lt;/i&gt;, bildat av den personnamnsstam, som ingår i fhty. &lt;i&gt;Wardo (-t-)&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;Weardhere&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Wearda&lt;/i&gt; osv., jfr även &lt;i&gt;*Vardh-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*Vardh-gēr&lt;/i&gt;? = fty. &lt;i&gt;Wartger&lt;/i&gt;) i fsv. &lt;i&gt;Wardhistom&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Vålsta Nykyrka&lt;/sp&gt; sn Sdml. Se förf. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 294 o. under &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1244" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vårdinge&lt;/b&gt;, sn i Sdml., fsv. &lt;i&gt;Vardhunge&lt;/i&gt; m. m., egentl.: Vårdungarnas by, till ett fsv. &lt;i&gt;*Vardhunger&lt;/i&gt;, bildat av den personnamnsstam, som ingår i fhty. &lt;i&gt;Wardo (-t-)&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;Weardhere&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Wearda&lt;/i&gt; osv., jfr även &lt;i&gt;*Vardh-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*Vardh-gēr&lt;/i&gt;? = fty. &lt;i&gt;Wartger&lt;/i&gt;) i fsv. &lt;i&gt;Wardhistom&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Vålsta Nykyrka&lt;/sp&gt; sn Sdml. Se förf. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 294 o. under &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vårdsberg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vårdsberg..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vårdsberg..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Vårdsberg&lt;/sp&gt;, sn i Ögtl., se under &lt;sp&gt;Varberg&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1244" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Vårdsberg&lt;/sp&gt;, sn i Ögtl., se under &lt;sp&gt;Varberg&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Varberg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vårdtecken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vårdtecken..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vårdtecken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vårdtecken&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1244" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vårdtecken&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="see" val="vård" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vårfrudagen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vårfrudagen..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vårfrudagen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vårfrudagen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vārfrūdagher&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;vār(r)a frū&lt;/i&gt; (dvs. 'frus') &lt;i&gt;dagher&lt;/i&gt;, högtidsdag firad till Jungfru Marias minne, även &lt;i&gt;varfrumæssa&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;vaarfrumessa&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;maríumessa&lt;/i&gt;. Med avs. på &lt;i&gt;Vår fru&lt;/i&gt; om jungfru Maria jfr fra. &lt;i&gt;Nôtre Dame&lt;/i&gt;. — Härav i sv. dial. &lt;i&gt;våfferdagen&lt;/i&gt;, uppfattat som innehållande ordet &lt;sp&gt;våffla&lt;/sp&gt;, varefter bruket att d. 25 mars äta våfflor (liksom skärbönorna å skärtorsdag ha sin grund i liknande missförstånd). Därjämte, med tidig förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; på grund av ställning framför två konsonanter, sv. dial. &lt;i&gt;varfedan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaffe(r)dan&lt;/i&gt; (jfr Sv. Hof Dial. Vestr.: &lt;i&gt;vafferda&lt;/i&gt;). — Liksom &lt;i&gt;Jungfru Maria&lt;/i&gt; ingår &lt;i&gt;Vår fru&lt;/i&gt; stundom i gamla växtnamn såsom sv. dial. &lt;i&gt;vårfrudagslök&lt;/i&gt;, vårlök, &lt;i&gt;vårfrulin&lt;/i&gt;, Antirrhinum, skalleblomma." />
        <feat att="faksimilID" val="1244" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vårfrudagen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vārfrūdagher&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;vār(r)a frū&lt;/i&gt; (dvs. 'frus') &lt;i&gt;dagher&lt;/i&gt;, högtidsdag firad till Jungfru Marias minne, även &lt;i&gt;varfrumæssa&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;vaarfrumessa&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;maríumessa&lt;/i&gt;. Med avs. på &lt;i&gt;Vår fru&lt;/i&gt; om jungfru Maria jfr fra. &lt;i&gt;Nôtre Dame&lt;/i&gt;. — Härav i sv. dial. &lt;i&gt;våfferdagen&lt;/i&gt;, uppfattat som innehållande ordet &lt;sp&gt;våffla&lt;/sp&gt;, varefter bruket att d. 25 mars äta våfflor (liksom skärbönorna å skärtorsdag ha sin grund i liknande missförstånd). Därjämte, med tidig förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; på grund av ställning framför två konsonanter, sv. dial. &lt;i&gt;varfedan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaffe(r)dan&lt;/i&gt; (jfr Sv. Hof Dial. Vestr.: &lt;i&gt;vafferda&lt;/i&gt;). — Liksom &lt;i&gt;Jungfru Maria&lt;/i&gt; ingår &lt;i&gt;Vår fru&lt;/i&gt; stundom i gamla växtnamn såsom sv. dial. &lt;i&gt;vårfrudagslök&lt;/i&gt;, vårlök, &lt;i&gt;vårfrulin&lt;/i&gt;, Antirrhinum, skalleblomma." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vårskäl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vårskäl..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vårskäl..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Vårskäl&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., av fsv. &lt;i&gt;Varisskælf&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;Skälf&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Vårskäl&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., av fsv. &lt;i&gt;Varisskælf&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;Skälf&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Skälf" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Varisskælf</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vånge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vånge..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vånge..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vånge&lt;/sp&gt;, sv. dial., inhägnad plats vid skallgång m. m., se &lt;sp&gt;vång&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1242" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vånge&lt;/sp&gt;, sv. dial., inhägnad plats vid skallgång m. m., se &lt;sp&gt;vång&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="vång" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vångla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vångla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vångla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vångla&lt;/b&gt;, vingla o. d., närmast dialektord, se under &lt;sp&gt;vingla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1242" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vångla&lt;/b&gt;, vingla o. d., närmast dialektord, se under &lt;sp&gt;vingla&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="våning" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--våning..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--våning..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;våning&lt;/b&gt;, under 15- o. 1600-t. inpå 1700-t. vanl.: bostad, t. ex. NT 1526: 'j mins fadhers hws äro monga woningar' (kvar i gamla bibelövers.), jfr Serenius 1741, y. fsv. &lt;i&gt;vaning&lt;/i&gt; 1444 = da. &lt;i&gt;vaaning&lt;/i&gt; (i förb. &lt;i&gt;vaaningshus&lt;/i&gt; = ä. nsv. &lt;i&gt;våningshus&lt;/i&gt; t. ex. Serenius 1741), från ty.: mlty. &lt;i&gt;woninge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;waninge&lt;/i&gt;, uppehåll, bostad m. m. = fhty. &lt;i&gt;wonunga&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wohnung&lt;/i&gt;) ds., ags. &lt;i&gt;wunung&lt;/i&gt;; till fsax. &lt;i&gt;wonôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wonôn, -ên&lt;/i&gt;, förbliva, bo, vara van m. m. (ty. &lt;i&gt;wohnen&lt;/i&gt;, bo), ags. &lt;i&gt;wunian&lt;/i&gt; = fsv., isl. &lt;i&gt;una&lt;/i&gt;, vara nöjd (med urnord. &lt;i&gt;w-&lt;/i&gt;bortfall såsom i &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;), jfr da. &lt;i&gt;ynde&lt;/i&gt;, behag = isl. &lt;i&gt;yndi&lt;/i&gt; osv., f. ö. rotbesl. med &lt;sp&gt;van 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vän&lt;/sp&gt; sbst; jfr &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;innevånare&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;inne&lt;/sp&gt;. Alltså bildat ungefär som &lt;sp&gt;boning&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;. — I den yngre svenska betyd. (om 'första, andra v.') har danskan i stället &lt;i&gt;etage&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(förste) sal&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1242" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;våning&lt;/b&gt;, under 15- o. 1600-t. inpå 1700-t. vanl.: bostad, t. ex. NT 1526: 'j mins fadhers hws äro monga woningar' (kvar i gamla bibelövers.), jfr Serenius 1741, y. fsv. &lt;i&gt;vaning&lt;/i&gt; 1444 = da. &lt;i&gt;vaaning&lt;/i&gt; (i förb. &lt;i&gt;vaaningshus&lt;/i&gt; = ä. nsv. &lt;i&gt;våningshus&lt;/i&gt; t. ex. Serenius 1741), från ty.: mlty. &lt;i&gt;woninge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;waninge&lt;/i&gt;, uppehåll, bostad m. m. = fhty. &lt;i&gt;wonunga&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wohnung&lt;/i&gt;) ds., ags. &lt;i&gt;wunung&lt;/i&gt;; till fsax. &lt;i&gt;wonôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wonôn, -ên&lt;/i&gt;, förbliva, bo, vara van m. m. (ty. &lt;i&gt;wohnen&lt;/i&gt;, bo), ags. &lt;i&gt;wunian&lt;/i&gt; = fsv., isl. &lt;i&gt;una&lt;/i&gt;, vara nöjd (med urnord. &lt;i&gt;w-&lt;/i&gt;bortfall såsom i &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;), jfr da. &lt;i&gt;ynde&lt;/i&gt;, behag = isl. &lt;i&gt;yndi&lt;/i&gt; osv., f. ö. rotbesl. med &lt;sp&gt;van 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vän&lt;/sp&gt; sbst; jfr &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;innevånare&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;inne&lt;/sp&gt;. Alltså bildat ungefär som &lt;sp&gt;boning&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;. — I den yngre svenska betyd. (om 'första, andra v.') har danskan i stället &lt;i&gt;etage&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(förste) sal&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vånna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vånna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vånna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vånna&lt;/b&gt;, ä. nsv. ofta &lt;i&gt;vånda&lt;/i&gt;, ännu Bellman: 'Jag vånda att . .' o. Weste 1807, stundom även &lt;i&gt;vanda&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;vanda&lt;/i&gt;, vårda, bry sig om = isl., no. &lt;i&gt;vanda&lt;/i&gt;, vara granntyckt el. nogräknad; avledn. av fsv. adj. &lt;i&gt;vander&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;vandr&lt;/i&gt;, nogräknad, svår, varav även sbst. &lt;sp&gt;vånda&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1243" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vånna&lt;/b&gt;, ä. nsv. ofta &lt;i&gt;vånda&lt;/i&gt;, ännu Bellman: 'Jag vånda att . .' o. Weste 1807, stundom även &lt;i&gt;vanda&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;vanda&lt;/i&gt;, vårda, bry sig om = isl., no. &lt;i&gt;vanda&lt;/i&gt;, vara granntyckt el. nogräknad; avledn. av fsv. adj. &lt;i&gt;vander&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;vandr&lt;/i&gt;, nogräknad, svår, varav även sbst. &lt;sp&gt;vånda&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="våp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--våp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--våp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;våp&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vāp&lt;/i&gt; n., i ä. nsv. även mask., t. ex. 1669, jfr sv. dial. &lt;i&gt;våper&lt;/i&gt;, med samma genusväxling som hos &lt;sp&gt;sjåp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tok&lt;/sp&gt;; i ä. sv. även fem. &lt;i&gt;våpa&lt;/i&gt; t. ex. Dalins Arg. Enl. Persson Indog. Wortf. s. 236 rot-besl. med litau. &lt;i&gt;vëbanas&lt;/i&gt;, lättsinnig; med annan stamkonsonant i litau. &lt;i&gt;vėplỹs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vëpelis&lt;/i&gt;, glop o. d. Däremot av Noreen Sv. etym. s. 73 ställt till sv. dial. &lt;i&gt;väpa&lt;/i&gt;, sladdra (av urnord. &lt;i&gt;*wāpian&lt;/i&gt;), antagl. avljudsform till dalm. &lt;i&gt;*öpa (yæpa)&lt;/i&gt;, ropa, gala (om göken), fsv. &lt;i&gt;öpa&lt;/i&gt;, ropa = isl. &lt;i&gt;ǿpa&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;øbæ&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;wôpian&lt;/i&gt;, klaga, gråta, fhty. &lt;i&gt;wuoffan&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;wôpjan&lt;/i&gt;, svaga verb, o. fsax. &lt;i&gt;wôpan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;wiop&lt;/i&gt;), klaga, ags. &lt;i&gt;wépan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;wéop&lt;/i&gt;; eng. &lt;i&gt;weep&lt;/i&gt;, gråta), fhty. &lt;i&gt;wuofan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;wiaf&lt;/i&gt;), klaga; jfr lapska lånordet &lt;i&gt;vuoppat&lt;/i&gt;, ropa, skrika; väl med Uhlenbeck PBB 22: 193 besl. med fslav. &lt;i&gt;vabiti&lt;/i&gt;, kalla fram o. d.; ty dl. till en ljudhärmande rot; jfr litau. &lt;i&gt;vapëti&lt;/i&gt;, pladdra, med bland dylika slags verb vanlig ljudväxling. Eng. &lt;i&gt;whoop&lt;/i&gt;, skrika, utgår däremot från fra. &lt;i&gt;houper&lt;/i&gt;; jfr interjekt. &lt;i&gt;houp&lt;/i&gt;! — Ordspråket 'Vår Herre är de dårars förmyndare' (redan hos Grubb 1678) har sin motsvarighet i ä. nsv. &lt;i&gt;Wår Herre gieer och wåpom Lycka&lt;/i&gt; Grubb, jfr lat. &lt;i&gt;eventus stultorum magister&lt;/i&gt; (Livius)." />
        <feat att="faksimilID" val="1243" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;våp&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vāp&lt;/i&gt; n., i ä. nsv. även mask., t. ex. 1669, jfr sv. dial. &lt;i&gt;våper&lt;/i&gt;, med samma genusväxling som hos &lt;sp&gt;sjåp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tok&lt;/sp&gt;; i ä. sv. även fem. &lt;i&gt;våpa&lt;/i&gt; t. ex. Dalins Arg. Enl. Persson Indog. Wortf. s. 236 rot-besl. med litau. &lt;i&gt;vëbanas&lt;/i&gt;, lättsinnig; med annan stamkonsonant i litau. &lt;i&gt;vėplỹs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vëpelis&lt;/i&gt;, glop o. d. Däremot av Noreen Sv. etym. s. 73 ställt till sv. dial. &lt;i&gt;väpa&lt;/i&gt;, sladdra (av urnord. &lt;i&gt;*wāpian&lt;/i&gt;), antagl. avljudsform till dalm. &lt;i&gt;*öpa (yæpa)&lt;/i&gt;, ropa, gala (om göken), fsv. &lt;i&gt;öpa&lt;/i&gt;, ropa = isl. &lt;i&gt;ǿpa&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;øbæ&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;wôpian&lt;/i&gt;, klaga, gråta, fhty. &lt;i&gt;wuoffan&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;wôpjan&lt;/i&gt;, svaga verb, o. fsax. &lt;i&gt;wôpan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;wiop&lt;/i&gt;), klaga, ags. &lt;i&gt;wépan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;wéop&lt;/i&gt;; eng. &lt;i&gt;weep&lt;/i&gt;, gråta), fhty. &lt;i&gt;wuofan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;wiaf&lt;/i&gt;), klaga; jfr lapska lånordet &lt;i&gt;vuoppat&lt;/i&gt;, ropa, skrika; väl med Uhlenbeck PBB 22: 193 besl. med fslav. &lt;i&gt;vabiti&lt;/i&gt;, kalla fram o. d.; ty dl. till en ljudhärmande rot; jfr litau. &lt;i&gt;vapëti&lt;/i&gt;, pladdra, med bland dylika slags verb vanlig ljudväxling. Eng. &lt;i&gt;whoop&lt;/i&gt;, skrika, utgår däremot från fra. &lt;i&gt;houper&lt;/i&gt;; jfr interjekt. &lt;i&gt;houp&lt;/i&gt;! — Ordspråket 'Vår Herre är de dårars förmyndare' (redan hos Grubb 1678) har sin motsvarighet i ä. nsv. &lt;i&gt;Wår Herre gieer och wåpom Lycka&lt;/i&gt; Grubb, jfr lat. &lt;i&gt;eventus stultorum magister&lt;/i&gt; (Livius)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vår" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vår..pn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vår..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;vår&lt;/b&gt;, poss. pronom., i dalm. även &lt;i&gt;*ōr&lt;/i&gt; (jfr nedan), fsv. &lt;i&gt;vār&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;várr (or-)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vor&lt;/i&gt; (i ä. da. o. i nda. talspr. &lt;i&gt;vores&lt;/i&gt; med sekundärt &lt;i&gt;-es&lt;/i&gt;). Man vill mycket ogärna skilja detta ord från de övriga germ.: got. &lt;i&gt;unsar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;unsêr&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;unser&lt;/i&gt;) fsax. &lt;i&gt;ûsa-, -e&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ús(s)er&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;úre&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;our&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;uns-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;oss&lt;/sp&gt;. Sannolikt har i äldre tid böjningen varit: (isl.) nom. sg. m. &lt;i&gt;*unnarr&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;unʀ-&lt;/i&gt;, med grammatisk växling av &lt;i&gt;uns-&lt;/i&gt;), dat. &lt;i&gt;órum&lt;/i&gt;, plur. nom. &lt;i&gt;órer&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*unʀ-reʀ&lt;/i&gt;), där &lt;i&gt;*unnarr&lt;/i&gt; ersatts av &lt;i&gt;*ōarr&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*ūarr&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;yð(v)arr&lt;/i&gt; : &lt;i&gt;yðrum&lt;/i&gt;), varav &lt;i&gt;várr&lt;/i&gt;. Den tvåstaviga formen finnes i gotl. &lt;i&gt;ævar&lt;/i&gt;, enl. Noreen av &lt;i&gt;*ūar&lt;/i&gt;. Se (Noreen o.) Friesen Nord. språkh. 1: 63 f. (med litter.). — I alla händelser säkerl. ej, såsom stundom antagits, till pron.-stammen &lt;i&gt;u̯e&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;vi 2&lt;/sp&gt;); ej heller (med Brugmann Ber. d. sächs. G. d. W. 1908, s. 11 f.) av germ. &lt;i&gt;*nǣra-&lt;/i&gt; (jfr ir. &lt;i&gt;nār&lt;/i&gt;) med &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; efter pronom. &lt;sp&gt;vi&lt;/sp&gt;. — Nom. &lt;i&gt;våran&lt;/i&gt; (dial. o. vard.), i t. ex. 'våran prost', utgår från en analogiskt uppkommen ackus. sg. mask. (y. fsv. &lt;i&gt;vāran&lt;/i&gt;), vartill, med våran uppfattat som ett adj. på &lt;i&gt;-an&lt;/i&gt;, neutr. &lt;i&gt;vårat&lt;/i&gt;; dial. &lt;i&gt;vånn&lt;/i&gt;, vår, från den normala fsv. ackus. &lt;i&gt;vārn&lt;/i&gt;. — Genit. sg. m. fsv. &lt;i&gt;vārs&lt;/i&gt; kvarlever i vissa uttryck, varom under &lt;sp&gt;vaserra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1243" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;vår&lt;/b&gt;, poss. pronom., i dalm. även &lt;i&gt;*ōr&lt;/i&gt; (jfr nedan), fsv. &lt;i&gt;vār&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;várr (or-)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vor&lt;/i&gt; (i ä. da. o. i nda. talspr. &lt;i&gt;vores&lt;/i&gt; med sekundärt &lt;i&gt;-es&lt;/i&gt;). Man vill mycket ogärna skilja detta ord från de övriga germ.: got. &lt;i&gt;unsar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;unsêr&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;unser&lt;/i&gt;) fsax. &lt;i&gt;ûsa-, -e&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ús(s)er&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;úre&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;our&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;uns-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;oss&lt;/sp&gt;. Sannolikt har i äldre tid böjningen varit: (isl.) nom. sg. m. &lt;i&gt;*unnarr&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;unʀ-&lt;/i&gt;, med grammatisk växling av &lt;i&gt;uns-&lt;/i&gt;), dat. &lt;i&gt;órum&lt;/i&gt;, plur. nom. &lt;i&gt;órer&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*unʀ-reʀ&lt;/i&gt;), där &lt;i&gt;*unnarr&lt;/i&gt; ersatts av &lt;i&gt;*ōarr&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*ūarr&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;yð(v)arr&lt;/i&gt; : &lt;i&gt;yðrum&lt;/i&gt;), varav &lt;i&gt;várr&lt;/i&gt;. Den tvåstaviga formen finnes i gotl. &lt;i&gt;ævar&lt;/i&gt;, enl. Noreen av &lt;i&gt;*ūar&lt;/i&gt;. Se (Noreen o.) Friesen Nord. språkh. 1: 63 f. (med litter.). — I alla händelser säkerl. ej, såsom stundom antagits, till pron.-stammen &lt;i&gt;u̯e&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;vi 2&lt;/sp&gt;); ej heller (med Brugmann Ber. d. sächs. G. d. W. 1908, s. 11 f.) av germ. &lt;i&gt;*nǣra-&lt;/i&gt; (jfr ir. &lt;i&gt;nār&lt;/i&gt;) med &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; efter pronom. &lt;sp&gt;vi&lt;/sp&gt;. — Nom. &lt;i&gt;våran&lt;/i&gt; (dial. o. vard.), i t. ex. 'våran prost', utgår från en analogiskt uppkommen ackus. sg. mask. (y. fsv. &lt;i&gt;vāran&lt;/i&gt;), vartill, med våran uppfattat som ett adj. på &lt;i&gt;-an&lt;/i&gt;, neutr. &lt;i&gt;vårat&lt;/i&gt;; dial. &lt;i&gt;vånn&lt;/i&gt;, vår, från den normala fsv. ackus. &lt;i&gt;vārn&lt;/i&gt;. — Genit. sg. m. fsv. &lt;i&gt;vārs&lt;/i&gt; kvarlever i vissa uttryck, varom under &lt;sp&gt;vaserra&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vår" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vår..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vår..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;vår&lt;/b&gt; (årstid), fsv. &lt;i&gt;vār&lt;/i&gt; f. = isl. &lt;i&gt;vár&lt;/i&gt; n., no. &lt;i&gt;vaar&lt;/i&gt; m. o. n., da. &lt;i&gt;vaar&lt;/i&gt; c. (förr även n.), utan motsvar. i got. el. väst-germ. spr., av germ. &lt;i&gt;*wǣzra-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*u̯ēs-ro-&lt;/i&gt;, varav lat. &lt;i&gt;vēr&lt;/i&gt; n.; jfr grek. &lt;i&gt;éar&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯esar&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;vasar&lt;/i&gt;, tidigt, avest. &lt;i&gt;vañri-&lt;/i&gt;, vår (av &lt;i&gt;*vasri-&lt;/i&gt;), armen. &lt;i&gt;garun&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*vasr-&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;vasarà&lt;/i&gt;, sommar, samt med &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledn. sanskr. &lt;i&gt;vasantá-&lt;/i&gt;, vår, fslav. &lt;i&gt;vesna&lt;/i&gt;, sommar, osv.; alltså en gammal indoeuropeisk beteckning; f. ö. ett av de icke så få nordiska ord som först i utomgerm. spr. ega närmare anknytning (se &lt;sp&gt;agn 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vämjas&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;årder&lt;/sp&gt;). Föres ofta till roten &lt;i&gt;au̯es&lt;/i&gt;, lysa, jfr &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt;. — Det är kanske ej en tillfällighet, att ordet bildats med &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;avledn. liksom &lt;sp&gt;sommar&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vinter&lt;/sp&gt;. — Mytologisk innebörd har sammans. i västsv. dial. &lt;i&gt;våroxe&lt;/i&gt;, om dallringen i luften, då jorden vår och sommar starkt uppvärmes av solen; jfr &lt;i&gt;våroxen dricker, går, ryker&lt;/i&gt;, Rietz, Jungner Gudinnan Frigg o. Als härad s. 204; i Ydre hd Ögtl.: &lt;i&gt;solhjort&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;soloxe&lt;/i&gt;; tydl. ett minne av en växtlighetsdemon, jfr föreställningarna om &lt;i&gt;bäckahästen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gloson&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;urkon&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ärtak(a)tten&lt;/i&gt; m. m. — Ett, som det förefaller, inhemskt ord för 'vår' ingår i fgutn. &lt;i&gt;lāþigs&lt;/i&gt;, om våren, sv. dial. &lt;i&gt;lådi(n)g&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lade&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;låe&lt;/i&gt; m. m., vår, vårtid, från Norrl., Sveal. o. Vrml.; jfr Rz s. 387, Lindroth Spr. o. st. 12: 91. Enl. en ganska bestickande hypotes av Björkman Anglia Beibl. 29: 336 är dock ordet (möjl. på 1200-t.) lånat (antagl. i samband med pälshandeln) från meng. uttr. ss. &lt;i&gt;our ladye in march&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þe lady in lent&lt;/i&gt;, 'Lady-day', Vårfrudagen. — Om en annan germ. beteckning för 'vår', ty. &lt;i&gt;lenz&lt;/i&gt; osv., se under &lt;sp&gt;lång&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. ty. &lt;i&gt;frühling&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;früh&lt;/i&gt;, tidig (se &lt;sp&gt;frukost&lt;/sp&gt;), o. fra. &lt;i&gt;printemps&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;prīmum tempus&lt;/i&gt;, egentl.: den första tiden, som erinrar om sv. dial. &lt;i&gt;framtiden&lt;/i&gt; Skåne i samma betyd. — Avledn.: vb. &lt;sp&gt;våras&lt;/sp&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;vára(st)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vaarast&lt;/i&gt;, medan &lt;i&gt;somra (-s)&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vintra&lt;/i&gt; endast förekomma i dial. (dock förtjänta att upptagas i riksspr., såsom också stundom sker i poesi). Isl. o. no. ha även &lt;i&gt;hausta&lt;/i&gt;, bliva höst, vars östnord. motsvar. &lt;sp&gt;hösta&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;høste&lt;/i&gt; däremot betyda 'skörda' (i sv. dock med dial. anstrykning utom i &lt;sp&gt;inhösta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1243" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;vår&lt;/b&gt; (årstid), fsv. &lt;i&gt;vār&lt;/i&gt; f. = isl. &lt;i&gt;vár&lt;/i&gt; n., no. &lt;i&gt;vaar&lt;/i&gt; m. o. n., da. &lt;i&gt;vaar&lt;/i&gt; c. (förr även n.), utan motsvar. i got. el. väst-germ. spr., av germ. &lt;i&gt;*wǣzra-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*u̯ēs-ro-&lt;/i&gt;, varav lat. &lt;i&gt;vēr&lt;/i&gt; n.; jfr grek. &lt;i&gt;éar&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯esar&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;vasar&lt;/i&gt;, tidigt, avest. &lt;i&gt;vañri-&lt;/i&gt;, vår (av &lt;i&gt;*vasri-&lt;/i&gt;), armen. &lt;i&gt;garun&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*vasr-&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;vasarà&lt;/i&gt;, sommar, samt med &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledn. sanskr. &lt;i&gt;vasantá-&lt;/i&gt;, vår, fslav. &lt;i&gt;vesna&lt;/i&gt;, sommar, osv.; alltså en gammal indoeuropeisk beteckning; f. ö. ett av de icke så få nordiska ord som först i utomgerm. spr. ega närmare anknytning (se &lt;sp&gt;agn 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vämjas&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;årder&lt;/sp&gt;). Föres ofta till roten &lt;i&gt;au̯es&lt;/i&gt;, lysa, jfr &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt;. — Det är kanske ej en tillfällighet, att ordet bildats med &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;avledn. liksom &lt;sp&gt;sommar&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vinter&lt;/sp&gt;. — Mytologisk innebörd har sammans. i västsv. dial. &lt;i&gt;våroxe&lt;/i&gt;, om dallringen i luften, då jorden vår och sommar starkt uppvärmes av solen; jfr &lt;i&gt;våroxen dricker, går, ryker&lt;/i&gt;, Rietz, Jungner Gudinnan Frigg o. Als härad s. 204; i Ydre hd Ögtl.: &lt;i&gt;solhjort&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;soloxe&lt;/i&gt;; tydl. ett minne av en växtlighetsdemon, jfr föreställningarna om &lt;i&gt;bäckahästen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gloson&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;urkon&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ärtak(a)tten&lt;/i&gt; m. m. — Ett, som det förefaller, inhemskt ord för 'vår' ingår i fgutn. &lt;i&gt;lāþigs&lt;/i&gt;, om våren, sv. dial. &lt;i&gt;lådi(n)g&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lade&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;låe&lt;/i&gt; m. m., vår, vårtid, från Norrl., Sveal. o. Vrml.; jfr Rz s. 387, Lindroth Spr. o. st. 12: 91. Enl. en ganska bestickande hypotes av Björkman Anglia Beibl. 29: 336 är dock ordet (möjl. på 1200-t.) lånat (antagl. i samband med pälshandeln) från meng. uttr. ss. &lt;i&gt;our ladye in march&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þe lady in lent&lt;/i&gt;, 'Lady-day', Vårfrudagen. — Om en annan germ. beteckning för 'vår', ty. &lt;i&gt;lenz&lt;/i&gt; osv., se under &lt;sp&gt;lång&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. ty. &lt;i&gt;frühling&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;früh&lt;/i&gt;, tidig (se &lt;sp&gt;frukost&lt;/sp&gt;), o. fra. &lt;i&gt;printemps&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;prīmum tempus&lt;/i&gt;, egentl.: den första tiden, som erinrar om sv. dial. &lt;i&gt;framtiden&lt;/i&gt; Skåne i samma betyd. — Avledn.: vb. &lt;sp&gt;våras&lt;/sp&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;vára(st)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vaarast&lt;/i&gt;, medan &lt;i&gt;somra (-s)&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vintra&lt;/i&gt; endast förekomma i dial. (dock förtjänta att upptagas i riksspr., såsom också stundom sker i poesi). Isl. o. no. ha även &lt;i&gt;hausta&lt;/i&gt;, bliva höst, vars östnord. motsvar. &lt;sp&gt;hösta&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;høste&lt;/i&gt; däremot betyda 'skörda' (i sv. dock med dial. anstrykning utom i &lt;sp&gt;inhösta&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väcka..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väcka..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;väcka&lt;/b&gt; (fågel), egentl.: som hugger; se föreg. o. &lt;sp&gt;nötväcka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;väcka&lt;/b&gt; (fågel), egentl.: som hugger; se föreg. o. &lt;sp&gt;nötväcka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="väcka 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Väckelsång" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Väckelsång..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Väckelsång..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Väckelsång&lt;/b&gt;, socken i Smål., fsv. &lt;i&gt;Vekulsangh&lt;/i&gt;. Senare leden &lt;i&gt;-ång&lt;/i&gt; är besl. med det i norrl. ortn. uppträdande &lt;i&gt;-ånger&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;-anger&lt;/i&gt;, egentl.: bukt (se &lt;sp&gt;Ångermanland&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äng&lt;/sp&gt;). Första leden kan innehålla genit. av ett gammalt namn &lt;i&gt;*Vekul&lt;/i&gt; på den nära kyrkan belägna stora Fiskestadssjön = &lt;sp&gt;Veekeln&lt;/sp&gt;, sjö i Sdml., el. möjl. ett personn. &lt;i&gt;*Vekul&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;Vekulstadhum&lt;/i&gt; Ögtl.). Nordväst om sjön är ett &lt;i&gt;Väcklinge ö&lt;/i&gt; beläget. Se närmare förf. Sjön. 1: 696 f. o. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 171 (under &lt;i&gt;*Væklinge&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Väckelsång&lt;/b&gt;, socken i Smål., fsv. &lt;i&gt;Vekulsangh&lt;/i&gt;. Senare leden &lt;i&gt;-ång&lt;/i&gt; är besl. med det i norrl. ortn. uppträdande &lt;i&gt;-ånger&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;-anger&lt;/i&gt;, egentl.: bukt (se &lt;sp&gt;Ångermanland&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äng&lt;/sp&gt;). Första leden kan innehålla genit. av ett gammalt namn &lt;i&gt;*Vekul&lt;/i&gt; på den nära kyrkan belägna stora Fiskestadssjön = &lt;sp&gt;Veekeln&lt;/sp&gt;, sjö i Sdml., el. möjl. ett personn. &lt;i&gt;*Vekul&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;Vekulstadhum&lt;/i&gt; Ögtl.). Nordväst om sjön är ett &lt;i&gt;Väcklinge ö&lt;/i&gt; beläget. Se närmare förf. Sjön. 1: 696 f. o. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 171 (under &lt;i&gt;*Væklinge&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vädd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vädd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vädd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vädd&lt;/b&gt;, Scabiosa, Linné 1745; av okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="1246" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vädd&lt;/b&gt;, Scabiosa, Linné 1745; av okänt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Miltopé" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Miltopé..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Miltopé..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Miltopé&lt;/b&gt;, familjen., av äldre (ännu kvarlevan de) &lt;sp&gt;Miltopæus&lt;/sp&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;Modé(e)&lt;/sp&gt; a v &lt;i&gt;Modeus&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Thomé&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Thomæus&lt;/sp&gt;), egentl. av ett finskt namn med betyd. 'rödhuvud', varvid det finska &lt;i&gt;ruskea&lt;/i&gt;, röd, översatts till grek. &lt;i&gt;míltos&lt;/i&gt; (rödfärg), men det finska &lt;i&gt;pää&lt;/i&gt;, huvud, bibehållits o. försetts med latinsk ändelse. E. H. Tegnér i Nord. tidskr. 1882 s. 131." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Miltopé&lt;/b&gt;, familjen., av äldre (ännu kvarlevan de) &lt;sp&gt;Miltopæus&lt;/sp&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;Modé(e)&lt;/sp&gt; a v &lt;i&gt;Modeus&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Thomé&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Thomæus&lt;/sp&gt;), egentl. av ett finskt namn med betyd. 'rödhuvud', varvid det finska &lt;i&gt;ruskea&lt;/i&gt;, röd, översatts till grek. &lt;i&gt;míltos&lt;/i&gt; (rödfärg), men det finska &lt;i&gt;pää&lt;/i&gt;, huvud, bibehållits o. försetts med latinsk ändelse. E. H. Tegnér i Nord. tidskr. 1882 s. 131." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="million" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--million..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--million..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;million&lt;/b&gt;, t. ex. 1690 = ty., av fra. &lt;i&gt;million&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;milione&lt;/i&gt;, med förstoringssuffixet &lt;i&gt;-one&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;mille&lt;/i&gt;, tusen, jfr föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;million&lt;/b&gt;, t. ex. 1690 = ty., av fra. &lt;i&gt;million&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;milione&lt;/i&gt;, med förstoringssuffixet &lt;i&gt;-one&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;mille&lt;/i&gt;, tusen, jfr föreg." />
        <feat att="see" val="milliard 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vält" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vält..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vält..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vält&lt;/b&gt;, rund stock som rullas över åkern att jämna den, i norrl. dial.: plog, plog-bill, y. fsv. &lt;i&gt;vælter&lt;/i&gt;, Cod. Ups. G 20 s. 228: &lt;i&gt;harff ok wälther&lt;/i&gt;, jfr no. &lt;i&gt;velt&lt;/i&gt; m. abstr., till &lt;sp&gt;välta 1&lt;/sp&gt;. — I skå. dial. &lt;i&gt;trumla&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1253" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vält&lt;/b&gt;, rund stock som rullas över åkern att jämna den, i norrl. dial.: plog, plog-bill, y. fsv. &lt;i&gt;vælter&lt;/i&gt;, Cod. Ups. G 20 s. 228: &lt;i&gt;harff ok wälther&lt;/i&gt;, jfr no. &lt;i&gt;velt&lt;/i&gt; m. abstr., till &lt;sp&gt;välta 1&lt;/sp&gt;. — I skå. dial. &lt;i&gt;trumla&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vårta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vårta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vårta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vårta&lt;/b&gt;, = y. fsv. P. Månsson s. 639 (&lt;i&gt;wårtor&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;varta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;varta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vorte&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;warta&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;warza&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;warze&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wearte&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wort&lt;/i&gt;); besl. med npers. &lt;i&gt;bālū&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;u̯arda-&lt;/i&gt;; enl. P. Horn), till en ie. rot &lt;i&gt;u̯erd&lt;/i&gt;, höja sig o. d., växl. med &lt;i&gt;u̯ers&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;verrūca&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*versūca&lt;/i&gt;), vårta, sanskr. &lt;i&gt;varṣman-&lt;/i&gt;, höjd, ags. &lt;i&gt;wearr&lt;/i&gt;, hård hud; vartill även de under &lt;sp&gt;verna&lt;/sp&gt; anförda orden. Jfr Bugge Bezz. B. 3: 112 f., Walde s. 823 (med litter.) o. under &lt;sp&gt;värre&lt;/sp&gt;. Med avs. på rotutvidgningen med ie. &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; jfr t. ex. under &lt;sp&gt;stjärt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vårta&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;vārta&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;vărta&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;årta&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;ārta&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;ărta&lt;/i&gt;. I vissa sv. dial. utan förlängning framför &lt;i&gt;rt&lt;/i&gt;; jfr att &lt;i&gt;varta&lt;/i&gt; i en del äldre ordb. är normalform (Serenius, Lind) el. växelform (Sahlstedt, Weste). — En gammal väsentl. västnordisk sammans. är vrml. &lt;i&gt;gervarta&lt;/i&gt;, bröstvårta (Jösse hd, alltså gränslandskapet till Norge; ännu brukligt?) = fsv. &lt;i&gt;genvarta&lt;/i&gt; (felskrivning), fno., no. &lt;i&gt;geirvarta&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;geirr&lt;/i&gt; osv., spjut (se &lt;sp&gt;garfågel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gissel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;navare&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vårta&lt;/b&gt;, = y. fsv. P. Månsson s. 639 (&lt;i&gt;wårtor&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;varta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;varta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vorte&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;warta&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;warza&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;warze&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wearte&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wort&lt;/i&gt;); besl. med npers. &lt;i&gt;bālū&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;u̯arda-&lt;/i&gt;; enl. P. Horn), till en ie. rot &lt;i&gt;u̯erd&lt;/i&gt;, höja sig o. d., växl. med &lt;i&gt;u̯ers&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;verrūca&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*versūca&lt;/i&gt;), vårta, sanskr. &lt;i&gt;varṣman-&lt;/i&gt;, höjd, ags. &lt;i&gt;wearr&lt;/i&gt;, hård hud; vartill även de under &lt;sp&gt;verna&lt;/sp&gt; anförda orden. Jfr Bugge Bezz. B. 3: 112 f., Walde s. 823 (med litter.) o. under &lt;sp&gt;värre&lt;/sp&gt;. Med avs. på rotutvidgningen med ie. &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; jfr t. ex. under &lt;sp&gt;stjärt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vårta&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;vārta&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;vărta&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;årta&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;ārta&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;ărta&lt;/i&gt;. I vissa sv. dial. utan förlängning framför &lt;i&gt;rt&lt;/i&gt;; jfr att &lt;i&gt;varta&lt;/i&gt; i en del äldre ordb. är normalform (Serenius, Lind) el. växelform (Sahlstedt, Weste). — En gammal väsentl. västnordisk sammans. är vrml. &lt;i&gt;gervarta&lt;/i&gt;, bröstvårta (Jösse hd, alltså gränslandskapet till Norge; ännu brukligt?) = fsv. &lt;i&gt;genvarta&lt;/i&gt; (felskrivning), fno., no. &lt;i&gt;geirvarta&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;geirr&lt;/i&gt; osv., spjut (se &lt;sp&gt;garfågel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gissel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;navare&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="våt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--våt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--våt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;våt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vāter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vátr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vaad&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;wêt&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wǽt&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wet&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wǣta-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*u̯ēdo-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;; ett nordiskt-fris.-anglosax. ord (jfr t. ex. &lt;sp&gt;bane&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sämre&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;valv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vidja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vår&lt;/sp&gt;, sbst.). Avledn.: &lt;sp&gt;väta&lt;/sp&gt;, sbst. o. vb., &lt;sp&gt;vätska&lt;/sp&gt;; se d. o. Ett sbst., fsv. &lt;i&gt;Vāte&lt;/i&gt;, med betyd. 'vatten, sjön' ingår i fsv. &lt;i&gt;Vātahult&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Våthult&lt;/sp&gt; Smål., egentl.'hultet vid sjön &lt;i&gt;Vāte&lt;/i&gt;', dvs. Smörhultssjön i samma socken (se förf. Sjön. 1: 696). Den allmänt forngerm. stammen för 'våt' är annars &lt;i&gt;nat-&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;nass&lt;/i&gt; osv.); se &lt;sp&gt;nata&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;I vått och torrt&lt;/sp&gt;, gammalt uttr., jfr fsv. i &lt;i&gt;vāto&lt;/i&gt; ok &lt;i&gt;þörro&lt;/i&gt;, dvs. i vatten o. på land (stående formel i köpehandlingar o. d.). I ty.&lt;i&gt; durch dick und dünn&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;through thick and thin&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;våt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vāter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vátr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vaad&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;wêt&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wǽt&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wet&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wǣta-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*u̯ēdo-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;; ett nordiskt-fris.-anglosax. ord (jfr t. ex. &lt;sp&gt;bane&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sämre&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;valv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vidja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vår&lt;/sp&gt;, sbst.). Avledn.: &lt;sp&gt;väta&lt;/sp&gt;, sbst. o. vb., &lt;sp&gt;vätska&lt;/sp&gt;; se d. o. Ett sbst., fsv. &lt;i&gt;Vāte&lt;/i&gt;, med betyd. 'vatten, sjön' ingår i fsv. &lt;i&gt;Vātahult&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Våthult&lt;/sp&gt; Smål., egentl.'hultet vid sjön &lt;i&gt;Vāte&lt;/i&gt;', dvs. Smörhultssjön i samma socken (se förf. Sjön. 1: 696). Den allmänt forngerm. stammen för 'våt' är annars &lt;i&gt;nat-&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;nass&lt;/i&gt; osv.); se &lt;sp&gt;nata&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;I vått och torrt&lt;/sp&gt;, gammalt uttr., jfr fsv. i &lt;i&gt;vāto&lt;/i&gt; ok &lt;i&gt;þörro&lt;/i&gt;, dvs. i vatten o. på land (stående formel i köpehandlingar o. d.). I ty.&lt;i&gt; durch dick und dünn&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;through thick and thin&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Våthult" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Våthult..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Våthult..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Våthult&lt;/sp&gt;, ortn. Smål., se föreg.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Våthult&lt;/sp&gt;, ortn. Smål., se föreg.]" />
        <feat att="see" val="våt 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="våtsäck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--våtsäck..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--våtsäck..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;våtsäck&lt;/sp&gt;, ä. sv., kappsäck, se &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;väska&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;våtsäck&lt;/sp&gt;, ä. sv., kappsäck, se &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;väska&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="väska" />
        <feat att="see" val="våd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vä" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vä..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vä..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vä&lt;/b&gt;, socken i Gärds bd Skå., fda. &lt;i&gt;Vǣ&lt;/i&gt;; även namn på en där förr belägen stad = isl. &lt;i&gt;vé&lt;/i&gt;, helig plats, offerplats; en inom böjningen uppkommen växelform till fsv. &lt;i&gt;vī&lt;/i&gt; (i ortn.; se &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;Ale&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Harg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hov&lt;/sp&gt; [under &lt;sp&gt;hov 3&lt;/sp&gt;], &lt;sp&gt;Ål 6&lt;/sp&gt;). — Ett fsv. ortnamn &lt;i&gt;Væ&lt;/i&gt; även i Smål. Härtill &lt;sp&gt;Väse&lt;/sp&gt; Vrml., av genit. sg. &lt;i&gt;vǣs&lt;/i&gt;. — Formerna med &lt;i&gt;-æ-&lt;/i&gt; höra i regel till Götaland, de med &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; till Svealand o. Ögtl. (v. Friesen Rökst. s. 51)." />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vä&lt;/b&gt;, socken i Gärds bd Skå., fda. &lt;i&gt;Vǣ&lt;/i&gt;; även namn på en där förr belägen stad = isl. &lt;i&gt;vé&lt;/i&gt;, helig plats, offerplats; en inom böjningen uppkommen växelform till fsv. &lt;i&gt;vī&lt;/i&gt; (i ortn.; se &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;Ale&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Harg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hov&lt;/sp&gt; [under &lt;sp&gt;hov 3&lt;/sp&gt;], &lt;sp&gt;Ål 6&lt;/sp&gt;). — Ett fsv. ortnamn &lt;i&gt;Væ&lt;/i&gt; även i Smål. Härtill &lt;sp&gt;Väse&lt;/sp&gt; Vrml., av genit. sg. &lt;i&gt;vǣs&lt;/i&gt;. — Formerna med &lt;i&gt;-æ-&lt;/i&gt; höra i regel till Götaland, de med &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; till Svealand o. Ögtl. (v. Friesen Rökst. s. 51)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väbel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väbel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väbel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väbel&lt;/b&gt;, L. P. Gothus 1629: 'Webel eller Wachtmestare' (dvs. rättstjänare), jfr 1535: &lt;i&gt;vefflere&lt;/i&gt; plur.; 1535: &lt;i&gt;feltweffuel&lt;/i&gt;, 1626: &lt;i&gt;feldtweibel&lt;/i&gt;, 1677: &lt;i&gt;fältwäbel eller chergiant&lt;/i&gt; (dvs. sergeant), 1696: &lt;i&gt;feltväflare&lt;/i&gt;; från ty. &lt;i&gt;(feld)webel&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;weibel&lt;/i&gt;, rättstjänare, av fhty. &lt;i&gt;weibil&lt;/i&gt;: vanl. fört till fhty. &lt;i&gt;weibôn&lt;/i&gt;, röra sig fram o. tillbaka, vackla m. m. (se &lt;sp&gt;veva 1&lt;/sp&gt;). Annorlunda dock Bezzenberger KZ 41: 282: av ie. &lt;i&gt;*u̯oi(k)-pó-&lt;/i&gt;, jfr ved. &lt;i&gt;viç-páti-&lt;/i&gt;, husbonde (se &lt;sp&gt;despot&lt;/sp&gt;), med liknande härledning av &lt;sp&gt;viv&lt;/sp&gt;; mycket osäkert." />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väbel&lt;/b&gt;, L. P. Gothus 1629: 'Webel eller Wachtmestare' (dvs. rättstjänare), jfr 1535: &lt;i&gt;vefflere&lt;/i&gt; plur.; 1535: &lt;i&gt;feltweffuel&lt;/i&gt;, 1626: &lt;i&gt;feldtweibel&lt;/i&gt;, 1677: &lt;i&gt;fältwäbel eller chergiant&lt;/i&gt; (dvs. sergeant), 1696: &lt;i&gt;feltväflare&lt;/i&gt;; från ty. &lt;i&gt;(feld)webel&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;weibel&lt;/i&gt;, rättstjänare, av fhty. &lt;i&gt;weibil&lt;/i&gt;: vanl. fört till fhty. &lt;i&gt;weibôn&lt;/i&gt;, röra sig fram o. tillbaka, vackla m. m. (se &lt;sp&gt;veva 1&lt;/sp&gt;). Annorlunda dock Bezzenberger KZ 41: 282: av ie. &lt;i&gt;*u̯oi(k)-pó-&lt;/i&gt;, jfr ved. &lt;i&gt;viç-páti-&lt;/i&gt;, husbonde (se &lt;sp&gt;despot&lt;/sp&gt;), med liknande härledning av &lt;sp&gt;viv&lt;/sp&gt;; mycket osäkert." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väcka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;väcka&lt;/b&gt; (upp o. d.), fsv. &lt;i&gt;væk(k)ia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vekja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vække&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;uswakjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wekkian&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;wecken&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;weccan&lt;/i&gt;, kausativum till ags. &lt;i&gt;wæcnan&lt;/i&gt;, ipf. &lt;i&gt;wók&lt;/i&gt;, bl. a.: vakna (se &lt;sp&gt;vakna&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;vaka 1&lt;/sp&gt;), jfr sanskr. &lt;i&gt;vājáyati&lt;/i&gt;, eggar, sporrar. — Eng. har i stället &lt;i&gt;awake(n)&lt;/i&gt; (även: vakna), av ags. &lt;i&gt;áwæcn(i)an&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;väcka&lt;/b&gt; (upp o. d.), fsv. &lt;i&gt;væk(k)ia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vekja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vække&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;uswakjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wekkian&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;wecken&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;weccan&lt;/i&gt;, kausativum till ags. &lt;i&gt;wæcnan&lt;/i&gt;, ipf. &lt;i&gt;wók&lt;/i&gt;, bl. a.: vakna (se &lt;sp&gt;vakna&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;vaka 1&lt;/sp&gt;), jfr sanskr. &lt;i&gt;vājáyati&lt;/i&gt;, eggar, sporrar. — Eng. har i stället &lt;i&gt;awake(n)&lt;/i&gt; (även: vakna), av ags. &lt;i&gt;áwæcn(i)an&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väcka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väcka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;väcka&lt;/b&gt; i uttr. &lt;i&gt;v. ond&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ont blod&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;vækia&lt;/i&gt;, hugga (om vak på is), sv. dial. &lt;i&gt;väcka&lt;/i&gt;, hugga spånor av furu (till tjärberedning) = isl. &lt;i&gt;vekja&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;vøkva (blóð)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vekkja&lt;/i&gt;, om blod o. vak i is; egentl.: bringa att flyta, alltså kausativum till ie. roten &lt;i&gt;u̯eg&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;vǫkr&lt;/i&gt;, fuktig (se &lt;sp&gt;vak&lt;/sp&gt;). Betyd. 'hugga spånor' är sålunda sekundär; jfr &lt;sp&gt;nötväcka&lt;/sp&gt;. — Om innebörden av uttr. &lt;sp&gt;väcka ond blod&lt;/sp&gt; se under &lt;sp&gt;blod&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1245" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;väcka&lt;/b&gt; i uttr. &lt;i&gt;v. ond&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ont blod&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;vækia&lt;/i&gt;, hugga (om vak på is), sv. dial. &lt;i&gt;väcka&lt;/i&gt;, hugga spånor av furu (till tjärberedning) = isl. &lt;i&gt;vekja&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;vøkva (blóð)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vekkja&lt;/i&gt;, om blod o. vak i is; egentl.: bringa att flyta, alltså kausativum till ie. roten &lt;i&gt;u̯eg&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;vǫkr&lt;/i&gt;, fuktig (se &lt;sp&gt;vak&lt;/sp&gt;). Betyd. 'hugga spånor' är sålunda sekundär; jfr &lt;sp&gt;nötväcka&lt;/sp&gt;. — Om innebörden av uttr. &lt;sp&gt;väcka ond blod&lt;/sp&gt; se under &lt;sp&gt;blod&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;välsk&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;valsk&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;væælst&lt;/i&gt; n., jämte &lt;i&gt;valsker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;valskr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vælsk&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;valsk&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;valske bønner&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;welsch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;walsch&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;walhisċ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;welhisċ&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;welsch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wíelisc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;welsh&lt;/i&gt;); i skiftande betyd.: utländsk, romansk, keltisk; avledn. av germ. &lt;i&gt;*walha-&lt;/i&gt;, kelt m. m.; se f. ö. &lt;sp&gt;rotvälska&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;valnöt&lt;/sp&gt;. I nsv. att betrakta som lån, dels från mlty. o. (i historisk stil) från fornspr. En avledning av samma stam är fra. &lt;i&gt;wallon&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wallone&lt;/i&gt;, en romansk folkstam i Belgien o. norra Frankrike, varifrån sv. vallon. Hit hör även familjen. &lt;sp&gt;de Wahl&lt;/sp&gt;, egentl.: vallonen. — Ordet &lt;sp&gt;välsk&lt;/sp&gt; uppträder bl. a. i förb. &lt;sp&gt;välska bönor&lt;/sp&gt; t. ex. 1831, även &lt;sp&gt;bondbönor&lt;/sp&gt; (Gadd 1775 osv.); jfr &lt;sp&gt;tursk&lt;/sp&gt; (egentl.: turkisk) i &lt;sp&gt;turska bönor&lt;/sp&gt;. I da. &lt;i&gt;hestebønner&lt;/i&gt;, i ty. &lt;i&gt;saubohnen&lt;/i&gt;, emedan de även användas till foder. Den välska bönan el. bondbönan är känd redan från neolitisk tid från Italien, Spanien o. Ungern." />
        <feat att="faksimilID" val="1253" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;välsk&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;valsk&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;væælst&lt;/i&gt; n., jämte &lt;i&gt;valsker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;valskr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vælsk&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;valsk&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;valske bønner&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;welsch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;walsch&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;walhisċ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;welhisċ&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;welsch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wíelisc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;welsh&lt;/i&gt;); i skiftande betyd.: utländsk, romansk, keltisk; avledn. av germ. &lt;i&gt;*walha-&lt;/i&gt;, kelt m. m.; se f. ö. &lt;sp&gt;rotvälska&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;valnöt&lt;/sp&gt;. I nsv. att betrakta som lån, dels från mlty. o. (i historisk stil) från fornspr. En avledning av samma stam är fra. &lt;i&gt;wallon&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wallone&lt;/i&gt;, en romansk folkstam i Belgien o. norra Frankrike, varifrån sv. vallon. Hit hör även familjen. &lt;sp&gt;de Wahl&lt;/sp&gt;, egentl.: vallonen. — Ordet &lt;sp&gt;välsk&lt;/sp&gt; uppträder bl. a. i förb. &lt;sp&gt;välska bönor&lt;/sp&gt; t. ex. 1831, även &lt;sp&gt;bondbönor&lt;/sp&gt; (Gadd 1775 osv.); jfr &lt;sp&gt;tursk&lt;/sp&gt; (egentl.: turkisk) i &lt;sp&gt;turska bönor&lt;/sp&gt;. I da. &lt;i&gt;hestebønner&lt;/i&gt;, i ty. &lt;i&gt;saubohnen&lt;/i&gt;, emedan de även användas till foder. Den välska bönan el. bondbönan är känd redan från neolitisk tid från Italien, Spanien o. Ungern." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välnas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välnas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välnas..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;välnas&lt;/sp&gt;, sv. dial., hoppas m. m., se &lt;sp&gt;velnas&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1253" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;välnas&lt;/sp&gt;, sv. dial., hoppas m. m., se &lt;sp&gt;velnas&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="velnas" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välsigna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välsigna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välsigna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;välsigna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælsighna&lt;/i&gt; = fda., da. &lt;i&gt;velsigne&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;signa 2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Välsignad&lt;/sp&gt; i uttr. ss. &lt;sp&gt;ditt välsignade kräk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välsignat bråk&lt;/sp&gt;, egentl. en i sitt slag täml. enastående eufemism i st. f. &lt;sp&gt;förbannad&lt;/sp&gt; o. d. (alltså med rakt motsatt betyd.); motsv. eng. &lt;i&gt;bless&lt;/i&gt; i samma anv.; jfr vissa uttr. i bibeln: 1 Kon. 21:10 (o.3): 'Du hafwer välsignat Gud och Konungen' (Luther: &lt;i&gt;gesegnet&lt;/i&gt;; i betyd. av 'förbannat'; nya övers.: 'Du har talat förgripligt' osv.) o. Joh 1: 11: 'han (dvs. Job) skall wälsigna dig (dvs. Gud) i ansiktet' (= 2: 5; i betyd. 'förbanna'). — &lt;sp&gt;Guds välsignelse av&lt;/sp&gt;, dvs. överflöd av, motsv. i da., jfr iy. &lt;i&gt;Gottes segen von&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Vara i välsignat tillstånd&lt;/sp&gt;, motsvar. i da., jfr t. ex. ty. &lt;i&gt;gesegneten leibes sein&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;in gesegneten umständen&lt;/i&gt;, ett av de många eufemistiska uttr. för 'vara havande' (se &lt;sp&gt;omständighet&lt;/sp&gt;). — Got. har för 'välsignelse' även en sammans. med &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;, näml. &lt;i&gt;wailaqiss&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;qidan&lt;/i&gt;, säga)." />
        <feat att="faksimilID" val="1253" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;välsigna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælsighna&lt;/i&gt; = fda., da. &lt;i&gt;velsigne&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;signa 2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Välsignad&lt;/sp&gt; i uttr. ss. &lt;sp&gt;ditt välsignade kräk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välsignat bråk&lt;/sp&gt;, egentl. en i sitt slag täml. enastående eufemism i st. f. &lt;sp&gt;förbannad&lt;/sp&gt; o. d. (alltså med rakt motsatt betyd.); motsv. eng. &lt;i&gt;bless&lt;/i&gt; i samma anv.; jfr vissa uttr. i bibeln: 1 Kon. 21:10 (o.3): 'Du hafwer välsignat Gud och Konungen' (Luther: &lt;i&gt;gesegnet&lt;/i&gt;; i betyd. av 'förbannat'; nya övers.: 'Du har talat förgripligt' osv.) o. Joh 1: 11: 'han (dvs. Job) skall wälsigna dig (dvs. Gud) i ansiktet' (= 2: 5; i betyd. 'förbanna'). — &lt;sp&gt;Guds välsignelse av&lt;/sp&gt;, dvs. överflöd av, motsv. i da., jfr iy. &lt;i&gt;Gottes segen von&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Vara i välsignat tillstånd&lt;/sp&gt;, motsvar. i da., jfr t. ex. ty. &lt;i&gt;gesegneten leibes sein&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;in gesegneten umständen&lt;/i&gt;, ett av de många eufemistiska uttr. för 'vara havande' (se &lt;sp&gt;omständighet&lt;/sp&gt;). — Got. har för 'välsignelse' även en sammans. med &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;, näml. &lt;i&gt;wailaqiss&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;qidan&lt;/i&gt;, säga)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;välja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;velja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vælge&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;waljan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wellen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wählen&lt;/i&gt;, varifrån på 1500-t. lty. &lt;i&gt;welen&lt;/i&gt;); jfr fin. lånordet &lt;i&gt;valia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;valita&lt;/i&gt;; snarast icke avlett av &lt;sp&gt;val&lt;/sp&gt; utan en bildning på ie. &lt;i&gt;-ei̯ō&lt;/i&gt; till ie. roten &lt;i&gt;u̯el&lt;/i&gt; (i &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt;) = sanskr. &lt;i&gt;varayati&lt;/i&gt;, utväljer, fslav. &lt;i&gt;voliti&lt;/i&gt;, vilja, föredraga; alltså i stället en parallellbildning till &lt;sp&gt;val&lt;/sp&gt; (el. möjl. grundordet till detta sbst.) o. av samma slag som &lt;sp&gt;lägga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sätta&lt;/sp&gt; osv., men med intensivisk betyd. F. ö. formellt = fsax. &lt;i&gt;wellian&lt;/i&gt;., vilja, osv. (se &lt;sp&gt;vilja 1&lt;/sp&gt;). — Analogibildningen ipf. &lt;i&gt;väljde&lt;/i&gt; förekommer t. ex. hos Kellgren, av samma slag som det särsk. under 1700-t. vanliga &lt;i&gt;döljde&lt;/i&gt; el. det i litter. mera sällsynta &lt;i&gt;vänjde&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;välja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vælia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;velja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vælge&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;waljan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wellen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wählen&lt;/i&gt;, varifrån på 1500-t. lty. &lt;i&gt;welen&lt;/i&gt;); jfr fin. lånordet &lt;i&gt;valia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;valita&lt;/i&gt;; snarast icke avlett av &lt;sp&gt;val&lt;/sp&gt; utan en bildning på ie. &lt;i&gt;-ei̯ō&lt;/i&gt; till ie. roten &lt;i&gt;u̯el&lt;/i&gt; (i &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt;) = sanskr. &lt;i&gt;varayati&lt;/i&gt;, utväljer, fslav. &lt;i&gt;voliti&lt;/i&gt;, vilja, föredraga; alltså i stället en parallellbildning till &lt;sp&gt;val&lt;/sp&gt; (el. möjl. grundordet till detta sbst.) o. av samma slag som &lt;sp&gt;lägga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sätta&lt;/sp&gt; osv., men med intensivisk betyd. F. ö. formellt = fsax. &lt;i&gt;wellian&lt;/i&gt;., vilja, osv. (se &lt;sp&gt;vilja 1&lt;/sp&gt;). — Analogibildningen ipf. &lt;i&gt;väljde&lt;/i&gt; förekommer t. ex. hos Kellgren, av samma slag som det särsk. under 1700-t. vanliga &lt;i&gt;döljde&lt;/i&gt; el. det i litter. mera sällsynta &lt;i&gt;vänjde&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;välk&lt;/b&gt;, sv. dial., duktig, god, ofta i kompar. o. superl., jfr t. ex. L. Petri: &lt;i&gt;welkare&lt;/i&gt;, Serenius, Lind: &lt;i&gt;wälkare&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;velk&lt;/i&gt;, tämligen stor, i sv. dial. även &lt;i&gt;välk(j)en&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;välkog&lt;/i&gt; ds., stor, fyllig; med den ursprungligare växelformen no. &lt;i&gt;vilk&lt;/i&gt;, kraftig, frisk, duktig (i kroppsligt häns.), o. no., sv. dial. &lt;i&gt;vilkare&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vilkast&lt;/i&gt;, bättre, bäst; till stammen i &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt; (jfr sv. dial. &lt;i&gt;villare, -ast&lt;/i&gt;, bättre, bäst, no. &lt;i&gt;vildre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vilst&lt;/i&gt; ds., till fsv. &lt;i&gt;vilder&lt;/i&gt;, god, varom under &lt;sp&gt;väld&lt;/sp&gt;); med &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; sannol. närmast från en verbal &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. (jfr sv. dial. &lt;i&gt;vilka&lt;/i&gt;, uppmuntra, no. &lt;i&gt;vilkast&lt;/i&gt;, bliva friskare, som dock kan vara sekundärt i förh. till &lt;i&gt;vilk&lt;/i&gt;). Jfr om vokalväxlingen Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 213 f., 216." />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;välk&lt;/b&gt;, sv. dial., duktig, god, ofta i kompar. o. superl., jfr t. ex. L. Petri: &lt;i&gt;welkare&lt;/i&gt;, Serenius, Lind: &lt;i&gt;wälkare&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;velk&lt;/i&gt;, tämligen stor, i sv. dial. även &lt;i&gt;välk(j)en&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;välkog&lt;/i&gt; ds., stor, fyllig; med den ursprungligare växelformen no. &lt;i&gt;vilk&lt;/i&gt;, kraftig, frisk, duktig (i kroppsligt häns.), o. no., sv. dial. &lt;i&gt;vilkare&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vilkast&lt;/i&gt;, bättre, bäst; till stammen i &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt; (jfr sv. dial. &lt;i&gt;villare, -ast&lt;/i&gt;, bättre, bäst, no. &lt;i&gt;vildre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vilst&lt;/i&gt; ds., till fsv. &lt;i&gt;vilder&lt;/i&gt;, god, varom under &lt;sp&gt;väld&lt;/sp&gt;); med &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; sannol. närmast från en verbal &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. (jfr sv. dial. &lt;i&gt;vilka&lt;/i&gt;, uppmuntra, no. &lt;i&gt;vilkast&lt;/i&gt;, bliva friskare, som dock kan vara sekundärt i förh. till &lt;i&gt;vilk&lt;/i&gt;). Jfr om vokalväxlingen Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 213 f., 216." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välkommen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välkommen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välkommen..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;välkommen&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;välkommen&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="väl" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väll..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väll..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;väll&lt;/sp&gt;, sv. dial., starkt (gen)ljudande, se under &lt;sp&gt;valp&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;väll&lt;/sp&gt;, sv. dial., starkt (gen)ljudande, se under &lt;sp&gt;valp&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="valp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välla..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;välla&lt;/b&gt; i förb. &lt;sp&gt;förvälla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;välla ihop&lt;/sp&gt; (svetsa), fsv. &lt;i&gt;vælla&lt;/i&gt;, bringa att koka el. smälta = isl. &lt;i&gt;vella&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-lda&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;vælde&lt;/i&gt;, svetsa, mlty. &lt;i&gt;wellen&lt;/i&gt;, förvälla, svetsa, mhty., ty. &lt;i&gt;wellen&lt;/i&gt;, svetsa; eng. &lt;i&gt;weld&lt;/i&gt;, svetsa, väl från nord.; av germ. &lt;i&gt;*wallian&lt;/i&gt;, kausativum till germ. &lt;i&gt;*wellan&lt;/i&gt; st. vb = fsv. &lt;i&gt;vælla&lt;/i&gt;, bubbla, koka (intrans.), kräla, kvar i nsv. &lt;sp&gt;välla fram, upp&lt;/sp&gt; (nu svagt böjt), isl. &lt;i&gt;vella&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vall&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;vælde&lt;/i&gt; (liksom t. ex. &lt;sp&gt;svälta&lt;/sp&gt; trans.: &lt;sp&gt;svälta&lt;/sp&gt; intr., &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt; trans.: &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt; intr. osv.), i avljudsförh. till det reduplicerade germ. &lt;i&gt;*wallan&lt;/i&gt; = fsax. o. fhty. &lt;i&gt;wallan&lt;/i&gt;, koka, sjuda, intr. (ty. &lt;i&gt;wallen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weallan&lt;/i&gt; (såsom det nord. st. vb. &lt;i&gt;velta&lt;/i&gt;~västgerm. redupl. &lt;i&gt;*waltan&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt;), till germ. stammen &lt;i&gt;*well-&lt;/i&gt;, väl av &lt;i&gt;*weln-&lt;/i&gt;, i alla händelser besl. med fhty. &lt;i&gt;walo&lt;/i&gt; adv., ljumt, västgerm. &lt;i&gt;*walm-&lt;/i&gt;, kokande, bränning, böljande m. m. (bildat som &lt;sp&gt;kvalm&lt;/sp&gt; osv.) = fhty. &lt;i&gt;walm&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wylm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wælm&lt;/i&gt; ~ got. &lt;i&gt;wulan&lt;/i&gt;, koka, isl. &lt;i&gt;ylr&lt;/i&gt; (av &lt;sp&gt;*wulju-&lt;/sp&gt;), värme, sv. dial. &lt;i&gt;olm&lt;/i&gt;, folkilsken o. d. (se &lt;sp&gt;olm&lt;/sp&gt;); i utomgerm. spr. alban. &lt;i&gt;val'ɛ&lt;/i&gt;, koka (grek. &lt;i&gt;(h)aléa&lt;/i&gt;, solvärme, som också förts hit, hör däremot samman med &lt;sp&gt;sval&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*swelan&lt;/i&gt;, brinna). En motsvarighet till vgerm. &lt;i&gt;*walm-&lt;/i&gt; ingår sannol. i det gamla namnet på Djurgårdsön vid Sthlm, fsv. &lt;i&gt;Valmundsö&lt;/i&gt;, utvidgning av ett önamn på &lt;i&gt;-und&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*Valmund&lt;/i&gt; (Brate NoB 2: 84); med syftning på böljegången utanför öns södra strand vid hårt väder. Jfr följ., &lt;sp&gt;ulma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vallört&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Ölme&lt;/sp&gt;. — Om sv. dial. &lt;i&gt;vrälla&lt;/i&gt;, framvälla, kräla, se under &lt;sp&gt;vimla&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;välla&lt;/b&gt; i förb. &lt;sp&gt;förvälla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;välla ihop&lt;/sp&gt; (svetsa), fsv. &lt;i&gt;vælla&lt;/i&gt;, bringa att koka el. smälta = isl. &lt;i&gt;vella&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-lda&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;vælde&lt;/i&gt;, svetsa, mlty. &lt;i&gt;wellen&lt;/i&gt;, förvälla, svetsa, mhty., ty. &lt;i&gt;wellen&lt;/i&gt;, svetsa; eng. &lt;i&gt;weld&lt;/i&gt;, svetsa, väl från nord.; av germ. &lt;i&gt;*wallian&lt;/i&gt;, kausativum till germ. &lt;i&gt;*wellan&lt;/i&gt; st. vb = fsv. &lt;i&gt;vælla&lt;/i&gt;, bubbla, koka (intrans.), kräla, kvar i nsv. &lt;sp&gt;välla fram, upp&lt;/sp&gt; (nu svagt böjt), isl. &lt;i&gt;vella&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vall&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;vælde&lt;/i&gt; (liksom t. ex. &lt;sp&gt;svälta&lt;/sp&gt; trans.: &lt;sp&gt;svälta&lt;/sp&gt; intr., &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt; trans.: &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt; intr. osv.), i avljudsförh. till det reduplicerade germ. &lt;i&gt;*wallan&lt;/i&gt; = fsax. o. fhty. &lt;i&gt;wallan&lt;/i&gt;, koka, sjuda, intr. (ty. &lt;i&gt;wallen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weallan&lt;/i&gt; (såsom det nord. st. vb. &lt;i&gt;velta&lt;/i&gt;~västgerm. redupl. &lt;i&gt;*waltan&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt;), till germ. stammen &lt;i&gt;*well-&lt;/i&gt;, väl av &lt;i&gt;*weln-&lt;/i&gt;, i alla händelser besl. med fhty. &lt;i&gt;walo&lt;/i&gt; adv., ljumt, västgerm. &lt;i&gt;*walm-&lt;/i&gt;, kokande, bränning, böljande m. m. (bildat som &lt;sp&gt;kvalm&lt;/sp&gt; osv.) = fhty. &lt;i&gt;walm&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wylm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wælm&lt;/i&gt; ~ got. &lt;i&gt;wulan&lt;/i&gt;, koka, isl. &lt;i&gt;ylr&lt;/i&gt; (av &lt;sp&gt;*wulju-&lt;/sp&gt;), värme, sv. dial. &lt;i&gt;olm&lt;/i&gt;, folkilsken o. d. (se &lt;sp&gt;olm&lt;/sp&gt;); i utomgerm. spr. alban. &lt;i&gt;val'ɛ&lt;/i&gt;, koka (grek. &lt;i&gt;(h)aléa&lt;/i&gt;, solvärme, som också förts hit, hör däremot samman med &lt;sp&gt;sval&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*swelan&lt;/i&gt;, brinna). En motsvarighet till vgerm. &lt;i&gt;*walm-&lt;/i&gt; ingår sannol. i det gamla namnet på Djurgårdsön vid Sthlm, fsv. &lt;i&gt;Valmundsö&lt;/i&gt;, utvidgning av ett önamn på &lt;i&gt;-und&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*Valmund&lt;/i&gt; (Brate NoB 2: 84); med syftning på böljegången utanför öns södra strand vid hårt väder. Jfr följ., &lt;sp&gt;ulma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vallört&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Ölme&lt;/sp&gt;. — Om sv. dial. &lt;i&gt;vrälla&lt;/i&gt;, framvälla, kräla, se under &lt;sp&gt;vimla&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="see" val="välling 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="välling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--välling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--välling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;välling&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vællinger&lt;/i&gt; m., även: gröt, soppa = fno. &lt;i&gt;vellingr&lt;/i&gt; (Stjórn), no. &lt;i&gt;velling&lt;/i&gt; (mest i öno.), da. &lt;i&gt;vælling&lt;/i&gt;, motsvar. mlty. &lt;i&gt;wellinge&lt;/i&gt; f., välling, soppa, även: uppkok o. d.; till &lt;sp&gt;välla&lt;/sp&gt;, koka. Ett av de få äldre nord. ex. på maskulin &lt;i&gt;ing-&lt;/i&gt;avledn. till verbalstammen (om yngre sådana se t. ex. &lt;sp&gt;strandrulling&lt;/sp&gt;); o. på grund därav knappast (såsom tycks vara den allmänna uppfattningen) ett samnordiskt ord, utan möjl. en i något nordiskt spr. uppkommen nybildning, som sedermera lånats till de övriga, såvida det ej rent av (med förändrat kön) inkommit från mlty. Jfr f. ö. till bildningen finnl. dial. &lt;i&gt;fräsing&lt;/i&gt;, om ett slags välling, till &lt;sp&gt;fräsa&lt;/sp&gt;. — Ett minne av vällingens betydelse i allmogens matordning ha vi i det åtm. i Götaland allmänna &lt;sp&gt;välling(s)klocka&lt;/sp&gt;, som budar arbetsfolket till måltiderna, t. ex. 1797 osv. = da. dial. &lt;i&gt;vællingklokke&lt;/i&gt;. Gaslanlander 1774 (Sv. lm. Bih. I. 3: 62[306]) uppräknar som frukosträtter ('davar' = dagvård) bl. a. 'ärte-välling, rofve-välling, skärvasla-välling, mjölk-välling' (här f. ö. i vissa fall snarast motsv. nsv. 'soppa'). Att 'äta strömingh och wällingh huar eneste dagh' anser 'drängen' Dromo (Rondeletius 1614) vara 'effter herragårdz lagh' (i motsättning mot vilken läckrare kost nämnas 'mölia' och 'flesket'); alltså samma rätter, som uppträda i den bekanta efterhärmningen av vällingklockans toner 'blå välling, sur strömming' (med varianten 'sur sill'). — Även i riksspr. förekommer icke så sällan sammans. &lt;sp&gt;bänkvälling&lt;/sp&gt;, i sht i överflyttad bem., t. ex. Hagberg Shaksp. 1849: 'frasernas bänkvälling'; i egentl. betyd. t. ex. Linné, O. v. Dalin, ett (åtm. väsentl.) sydsvenskt dialektord, omblandning av el. välling som kokats på allehanda matavskräden. Enl. Rietz s. 829 slogos dessa i en därtill avsedd bänk för att nyttjas till svinmat. Då man emellertid brukade kasta brödkanter o. d. under (den väggfasta) bänken el. i dess utdragslådor ('bänkkistan'), syftar namnet snarast på den föda, som bereddes av sådant. En folklivsskildrare uppger däremot att dessa avskräden kastades i fördjupningar el. 'hoar', som funnos i bänkarna, men några dylika äro knappast kända. — &lt;sp&gt;Välling&lt;/sp&gt; återges i ty. med &lt;i&gt;suppe&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;brei&lt;/i&gt; betyder närmast 'gröt')." />
        <feat att="faksimilID" val="1252" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;välling&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vællinger&lt;/i&gt; m., även: gröt, soppa = fno. &lt;i&gt;vellingr&lt;/i&gt; (Stjórn), no. &lt;i&gt;velling&lt;/i&gt; (mest i öno.), da. &lt;i&gt;vælling&lt;/i&gt;, motsvar. mlty. &lt;i&gt;wellinge&lt;/i&gt; f., välling, soppa, även: uppkok o. d.; till &lt;sp&gt;välla&lt;/sp&gt;, koka. Ett av de få äldre nord. ex. på maskulin &lt;i&gt;ing-&lt;/i&gt;avledn. till verbalstammen (om yngre sådana se t. ex. &lt;sp&gt;strandrulling&lt;/sp&gt;); o. på grund därav knappast (såsom tycks vara den allmänna uppfattningen) ett samnordiskt ord, utan möjl. en i något nordiskt spr. uppkommen nybildning, som sedermera lånats till de övriga, såvida det ej rent av (med förändrat kön) inkommit från mlty. Jfr f. ö. till bildningen finnl. dial. &lt;i&gt;fräsing&lt;/i&gt;, om ett slags välling, till &lt;sp&gt;fräsa&lt;/sp&gt;. — Ett minne av vällingens betydelse i allmogens matordning ha vi i det åtm. i Götaland allmänna &lt;sp&gt;välling(s)klocka&lt;/sp&gt;, som budar arbetsfolket till måltiderna, t. ex. 1797 osv. = da. dial. &lt;i&gt;vællingklokke&lt;/i&gt;. Gaslanlander 1774 (Sv. lm. Bih. I. 3: 62[306]) uppräknar som frukosträtter ('davar' = dagvård) bl. a. 'ärte-välling, rofve-välling, skärvasla-välling, mjölk-välling' (här f. ö. i vissa fall snarast motsv. nsv. 'soppa'). Att 'äta strömingh och wällingh huar eneste dagh' anser 'drängen' Dromo (Rondeletius 1614) vara 'effter herragårdz lagh' (i motsättning mot vilken läckrare kost nämnas 'mölia' och 'flesket'); alltså samma rätter, som uppträda i den bekanta efterhärmningen av vällingklockans toner 'blå välling, sur strömming' (med varianten 'sur sill'). — Även i riksspr. förekommer icke så sällan sammans. &lt;sp&gt;bänkvälling&lt;/sp&gt;, i sht i överflyttad bem., t. ex. Hagberg Shaksp. 1849: 'frasernas bänkvälling'; i egentl. betyd. t. ex. Linné, O. v. Dalin, ett (åtm. väsentl.) sydsvenskt dialektord, omblandning av el. välling som kokats på allehanda matavskräden. Enl. Rietz s. 829 slogos dessa i en därtill avsedd bänk för att nyttjas till svinmat. Då man emellertid brukade kasta brödkanter o. d. under (den väggfasta) bänken el. i dess utdragslådor ('bänkkistan'), syftar namnet snarast på den föda, som bereddes av sådant. En folklivsskildrare uppger däremot att dessa avskräden kastades i fördjupningar el. 'hoar', som funnos i bänkarna, men några dylika äro knappast kända. — &lt;sp&gt;Välling&lt;/sp&gt; återges i ty. med &lt;i&gt;suppe&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;brei&lt;/i&gt; betyder närmast 'gröt')." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vällingsö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vällingsö..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vällingsö..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Vällingsö&lt;/sp&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1253" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Vällingsö&lt;/sp&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="öde" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vällust" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vällust..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vällust..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vällust&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1253" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vällust&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;väl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="väl" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ministär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ministär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ministär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ministär&lt;/b&gt;, i ä. tid, t. ex. Dalins Arg., i betyd. 'utrikespolitik', av fra. &lt;i&gt;ministère&lt;/i&gt;, yngre bildning av lat. &lt;i&gt;ministerium&lt;/i&gt;, tjänst m. m., varav även det folkliga fra. &lt;i&gt;métier&lt;/i&gt;, yrke," />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ministär&lt;/b&gt;, i ä. tid, t. ex. Dalins Arg., i betyd. 'utrikespolitik', av fra. &lt;i&gt;ministère&lt;/i&gt;, yngre bildning av lat. &lt;i&gt;ministerium&lt;/i&gt;, tjänst m. m., varav även det folkliga fra. &lt;i&gt;métier&lt;/i&gt;, yrke," />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="minister" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--minister..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--minister..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;minister&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;minister&lt;/i&gt; 1502, sändebud ä. nsv.: föreståndare, G. I:s reg. = ty. osv., av fra. &lt;i&gt;ministre&lt;/i&gt; ds., av lat. &lt;i&gt;minister&lt;/i&gt;, tjänare, hjälpare, bildat till lat. &lt;i&gt;minus&lt;/i&gt;, mindre (se d. o.) såsom &lt;i&gt;magister&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;magis&lt;/i&gt;, med (se &lt;sp&gt;mästare&lt;/sp&gt;). De nuvarande betydelserna ha utvecklats ur förb. &lt;i&gt;minister regis&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;regni&lt;/i&gt;), dvs. konungens (el. rikets) tjänare el. hjälpare." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;minister&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;minister&lt;/i&gt; 1502, sändebud ä. nsv.: föreståndare, G. I:s reg. = ty. osv., av fra. &lt;i&gt;ministre&lt;/i&gt; ds., av lat. &lt;i&gt;minister&lt;/i&gt;, tjänare, hjälpare, bildat till lat. &lt;i&gt;minus&lt;/i&gt;, mindre (se d. o.) såsom &lt;i&gt;magister&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;magis&lt;/i&gt;, med (se &lt;sp&gt;mästare&lt;/sp&gt;). De nuvarande betydelserna ha utvecklats ur förb. &lt;i&gt;minister regis&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;regni&lt;/i&gt;), dvs. konungens (el. rikets) tjänare el. hjälpare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="minimal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--minimal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--minimal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;minimal&lt;/b&gt; = ty., av nlat. &lt;i&gt;minimālis&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;minimus&lt;/i&gt;, minst (se &lt;sp&gt;mindre&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;minimal&lt;/b&gt; = ty., av nlat. &lt;i&gt;minimālis&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;minimus&lt;/i&gt;, minst (se &lt;sp&gt;mindre&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nlat.">minimālis</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="miniatyr" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--miniatyr..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--miniatyr..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;miniatyr&lt;/b&gt;, 1711, av fra. &lt;i&gt;miniature&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;miniatura&lt;/i&gt;, egentl.: (liten) målning med mönja, i sht. om dylika prydnader i äldre handskrifter, till lat. &lt;i&gt;miniāre&lt;/i&gt;, färga med mönja (lat. &lt;i&gt;minium&lt;/i&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;mönja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;miniatyr&lt;/b&gt;, 1711, av fra. &lt;i&gt;miniature&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;miniatura&lt;/i&gt;, egentl.: (liten) målning med mönja, i sht. om dylika prydnader i äldre handskrifter, till lat. &lt;i&gt;miniāre&lt;/i&gt;, färga med mönja (lat. &lt;i&gt;minium&lt;/i&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;mönja&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">miniature</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">miniatura</orth>
            <note>egentl.: (liten) målning med mönja, i sht. om
            dylika prydnader i äldre handskrifter</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mineral" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mineral..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mineral..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mineral&lt;/b&gt;, S. A. Forsius 1643, från ty. &lt;i&gt;mineral&lt;/i&gt; el. fra. &lt;i&gt;minéral&lt;/i&gt; = ital., mlat. &lt;i&gt;minerale&lt;/i&gt;, avledn. av mlat. o. fspan. &lt;i&gt;minera&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;minière&lt;/i&gt;, bergverk, till &lt;sp&gt;minera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;mina&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mineral&lt;/b&gt;, S. A. Forsius 1643, från ty. &lt;i&gt;mineral&lt;/i&gt; el. fra. &lt;i&gt;minéral&lt;/i&gt; = ital., mlat. &lt;i&gt;minerale&lt;/i&gt;, avledn. av mlat. o. fspan. &lt;i&gt;minera&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;minière&lt;/i&gt;, bergverk, till &lt;sp&gt;minera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;mina&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">mineral</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">minéral</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">minerale</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="mlat.">minerale</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mindre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mindre..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mindre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mindre&lt;/b&gt;, adj. = fsv., da., med analogiskt tillagt &lt;i&gt;-r&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt;inskott) av fsv. o. fda. &lt;i&gt;minne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;minni&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*minniʀē&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;minniza&lt;/i&gt;, fsax. fhty. &lt;i&gt;minniro&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;minder&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt;inskott mellan &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; som i nord. spr.); med germ. &lt;i&gt;-nn-&lt;/i&gt; antagl. av &lt;i&gt;-nw-&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rinna&lt;/sp&gt;), till ie. &lt;i&gt;minu-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;minuo&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;minýō&lt;/i&gt;, förminskar; besl. med lat. &lt;i&gt;minor&lt;/i&gt;, mindre, &lt;i&gt;minimus&lt;/i&gt;, minst, fslav. &lt;i&gt;mĭnij&lt;/i&gt;, mindre; jfr sanskr. &lt;i&gt;minā́ti&lt;/i&gt;, minskar; till roten &lt;i&gt;mi&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;meíōn&lt;/i&gt;, ringare; se f. ö. &lt;sp&gt;mes 1, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Mjö-&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;minska&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;mesallians&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;minut&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;meny&lt;/sp&gt;. — Som adverb = fsv. &lt;i&gt;mindre&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;minne, -a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;minnr&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;mins&lt;/i&gt;, ffris., fhty. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;. De ursprungligare fsv. formerna &lt;i&gt;minne, -a&lt;/i&gt; kvarleva oförändrade i småländskan. — Superl. &lt;sp&gt;minst&lt;/sp&gt; = fsv. &lt;i&gt;minster&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;minstr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;minst&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;minnists&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;minnisto&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;minnist&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;mindest&lt;/i&gt;). Jfr åtminstone. — Ett speciellt fris.-eng. (o. fsax.) ord för 'mindre' är ags. &lt;i&gt;lǽssa&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;less&lt;/i&gt;), ffris. &lt;i&gt;lêssa&lt;/i&gt;, jfr fsax. adv. &lt;i&gt;lés&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;lǽs&lt;/i&gt;, av germ. kompar.-stammen &lt;i&gt;*laistz-&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;lë'sas&lt;/i&gt;, mager, tunn." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mindre&lt;/b&gt;, adj. = fsv., da., med analogiskt tillagt &lt;i&gt;-r&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt;inskott) av fsv. o. fda. &lt;i&gt;minne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;minni&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*minniʀē&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;minniza&lt;/i&gt;, fsax. fhty. &lt;i&gt;minniro&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;minder&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt;inskott mellan &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; som i nord. spr.); med germ. &lt;i&gt;-nn-&lt;/i&gt; antagl. av &lt;i&gt;-nw-&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rinna&lt;/sp&gt;), till ie. &lt;i&gt;minu-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;minuo&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;minýō&lt;/i&gt;, förminskar; besl. med lat. &lt;i&gt;minor&lt;/i&gt;, mindre, &lt;i&gt;minimus&lt;/i&gt;, minst, fslav. &lt;i&gt;mĭnij&lt;/i&gt;, mindre; jfr sanskr. &lt;i&gt;minā́ti&lt;/i&gt;, minskar; till roten &lt;i&gt;mi&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;meíōn&lt;/i&gt;, ringare; se f. ö. &lt;sp&gt;mes 1, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Mjö-&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;minska&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;mesallians&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;minut&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;meny&lt;/sp&gt;. — Som adverb = fsv. &lt;i&gt;mindre&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;minne, -a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;minnr&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;mins&lt;/i&gt;, ffris., fhty. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;. De ursprungligare fsv. formerna &lt;i&gt;minne, -a&lt;/i&gt; kvarleva oförändrade i småländskan. — Superl. &lt;sp&gt;minst&lt;/sp&gt; = fsv. &lt;i&gt;minster&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;minstr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;minst&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;minnists&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;minnisto&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;minnist&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;mindest&lt;/i&gt;). Jfr åtminstone. — Ett speciellt fris.-eng. (o. fsax.) ord för 'mindre' är ags. &lt;i&gt;lǽssa&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;less&lt;/i&gt;), ffris. &lt;i&gt;lêssa&lt;/i&gt;, jfr fsax. adv. &lt;i&gt;lés&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;lǽs&lt;/i&gt;, av germ. kompar.-stammen &lt;i&gt;*laistz-&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;lë'sas&lt;/i&gt;, mager, tunn." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="minaret" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--minaret..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--minaret..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;minaret&lt;/b&gt; = fra., från arabiskan." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;minaret&lt;/b&gt; = fra., från arabiskan." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">minaret</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mina" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mina..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mina..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mina&lt;/b&gt;, t. ex. Gustaf II Adolf; &lt;i&gt;minen&lt;/i&gt; best. f. = da., ty. &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt; = ital., span. &lt;i&gt;mina&lt;/i&gt;; sannol. egentl. keltiskt, jfr fir. &lt;i&gt;méin&lt;/i&gt;, obearbetad metall (av &lt;i&gt;*meini-&lt;/i&gt;), osv. Kelterna såväl på de britanniska öarna som på kontinenten voro skickliga bergsmän; se t. ex. Cæsar De bello gallico 7: 22. Jfr &lt;sp&gt;mineral&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;minera&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;minieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;miner&lt;/i&gt;, egentl.: gräva en gruva för att söka efter metaller." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mina&lt;/b&gt;, t. ex. Gustaf II Adolf; &lt;i&gt;minen&lt;/i&gt; best. f. = da., ty. &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt; = ital., span. &lt;i&gt;mina&lt;/i&gt;; sannol. egentl. keltiskt, jfr fir. &lt;i&gt;méin&lt;/i&gt;, obearbetad metall (av &lt;i&gt;*meini-&lt;/i&gt;), osv. Kelterna såväl på de britanniska öarna som på kontinenten voro skickliga bergsmän; se t. ex. Cæsar De bello gallico 7: 22. Jfr &lt;sp&gt;mineral&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;minera&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;minieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;miner&lt;/i&gt;, egentl.: gräva en gruva för att söka efter metaller." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="min" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--min..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--min..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;min&lt;/b&gt;, sbst. 1634: &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt; i betyd. 'avsikt o. d.', 1639, 1658: 'icke den ringaste mine wijser att willia . .' = da. &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;miene&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt; 1400-t., av dunkelt ursprung, enl. somliga urspr. keltiskt, jfr kymr. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;, läpp, mun. — &lt;sp&gt;Hålla god min i elakt spel&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty. o. fra. (där dock med verb för 'göra')." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;min&lt;/b&gt;, sbst. 1634: &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt; i betyd. 'avsikt o. d.', 1639, 1658: 'icke den ringaste mine wijser att willia . .' = da. &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;miene&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt; 1400-t., av dunkelt ursprung, enl. somliga urspr. keltiskt, jfr kymr. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;, läpp, mun. — &lt;sp&gt;Hålla god min i elakt spel&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty. o. fra. (där dock med verb för 'göra')." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="min" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--min..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--min..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;min&lt;/b&gt;, pron., fsv. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;minn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;meins&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;mîn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;mein&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;my&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*mīna-&lt;/i&gt;; sannol. bildat av genit. el. lokat. (ie. &lt;i&gt;*mei&lt;/i&gt;) till stammen &lt;i&gt;me&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;mig&lt;/sp&gt;, alltså ie. &lt;i&gt;*mei-no-&lt;/i&gt;; specifikt germ. bildning; annars t. ex. lat. &lt;i&gt;meus&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*mei-o-s&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;emós&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;mãnas&lt;/i&gt; efter ackus. &lt;i&gt;manę̀&lt;/i&gt;, mig, osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;min&lt;/b&gt;, pron., fsv. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;minn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;meins&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;mîn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;mein&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;min&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;my&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mine&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*mīna-&lt;/i&gt;; sannol. bildat av genit. el. lokat. (ie. &lt;i&gt;*mei&lt;/i&gt;) till stammen &lt;i&gt;me&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;mig&lt;/sp&gt;, alltså ie. &lt;i&gt;*mei-no-&lt;/i&gt;; specifikt germ. bildning; annars t. ex. lat. &lt;i&gt;meus&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*mei-o-s&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;emós&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;mãnas&lt;/i&gt; efter ackus. &lt;i&gt;manę̀&lt;/i&gt;, mig, osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mimik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mimik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mimik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mimik&lt;/b&gt;, Hammarsköld 1818 = ty. &lt;i&gt;mimik&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;mimique&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;mīmica&lt;/i&gt;, fem. sg. till adj. &lt;i&gt;mīmiçus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;mīmikós&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;mĩmos&lt;/i&gt;, skådespelare, härmare, jfr &lt;i&gt;mīmeĩsthai&lt;/i&gt;, härma; f. ö. dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mimik&lt;/b&gt;, Hammarsköld 1818 = ty. &lt;i&gt;mimik&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;mimique&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;mīmica&lt;/i&gt;, fem. sg. till adj. &lt;i&gt;mīmiçus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;mīmikós&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;mĩmos&lt;/i&gt;, skådespelare, härmare, jfr &lt;i&gt;mīmeĩsthai&lt;/i&gt;, härma; f. ö. dunkelt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrinda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrinda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrinda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrinda&lt;/b&gt;, släde (el. vagn; ofta av flät-el. spjälverk, t. ex. kolskrin da), G. I:s reg. 1557: 'en skrinde koll', 1614: skrin-der (med hö), Schroderus Com. 1640-' 'Widior . . aff hwilkas sam(m)anflätände blifwa Korgar och Skryndor' (ty. texten: Hiirden, Wagenkörbe); jfr no. skrinda, (som i ä. nsv.) ryggkorg av videkvistar, grind på släde, skrinnslce(d)a; egentl.: korg; till germ. roten skrend, skära, klyva, i fhty. scrintan, mhty. schrinden, klyvas, brista (se skrinn); jfr germ. skrent i ty dial. schrenzen, klyva, ävensom fpreuss. skrundos plur., sax, o. möjl. de under sk rot t anförda orden. Avljudsform: no. skrunda, ett slags träkasse för flatbröd. Jfr Torp Etym. Ordb. s. 620. En god parallell föreligger i mes 3, därest detta hör tillsammans med germ. * mattan, hugga, skära. - Ordet kan ej sammanställas med fsv. skrifjanda, ett slags fordon." />
        <feat att="faksimilID" val="0836" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrinda&lt;/b&gt;, släde (el. vagn; ofta av flät-el. spjälverk, t. ex. kolskrin da), G. I:s reg. 1557: 'en skrinde koll', 1614: skrin-der (med hö), Schroderus Com. 1640-' 'Widior . . aff hwilkas sam(m)anflätände blifwa Korgar och Skryndor' (ty. texten: Hiirden, Wagenkörbe); jfr no. skrinda, (som i ä. nsv.) ryggkorg av videkvistar, grind på släde, skrinnslce(d)a; egentl.: korg; till germ. roten skrend, skära, klyva, i fhty. scrintan, mhty. schrinden, klyvas, brista (se skrinn); jfr germ. skrent i ty dial. schrenzen, klyva, ävensom fpreuss. skrundos plur., sax, o. möjl. de under sk rot t anförda orden. Avljudsform: no. skrunda, ett slags träkasse för flatbröd. Jfr Torp Etym. Ordb. s. 620. En god parallell föreligger i mes 3, därest detta hör tillsammans med germ. * mattan, hugga, skära. - Ordet kan ej sammanställas med fsv. skrifjanda, ett slags fordon." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrin&lt;/b&gt; = fsv., da. = isl. skrin, mlty. schrin, fhty. scrini (ty. schrein m.), ags. scrin (eng. shrine); i fornspr. särsk. ofta: relik-, helgonskrin; från lat. scrinium, kapsel, skrin (varav fra. écrin, juvel-, relikskrin, ävensom lånord i slavobalt, spr.), av ovisst ursprung. — Betyd. 'helgonskrin' ingår sannol. i folkvisans 'Du ädela ros och förgyllande skrin'; jfr fra. belle comme une chdsse; se Y. Hirn Det heliga skrinet kap. XXI, Stenhagen i Spr. o. st. 12:. 131. — Från lat. härröra även de (ungef.) likabetyd. ark 2 o. k i sta." />
        <feat att="faksimilID" val="0836" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrin&lt;/b&gt; = fsv., da. = isl. skrin, mlty. schrin, fhty. scrini (ty. schrein m.), ags. scrin (eng. shrine); i fornspr. särsk. ofta: relik-, helgonskrin; från lat. scrinium, kapsel, skrin (varav fra. écrin, juvel-, relikskrin, ävensom lånord i slavobalt, spr.), av ovisst ursprung. — Betyd. 'helgonskrin' ingår sannol. i folkvisans 'Du ädela ros och förgyllande skrin'; jfr fra. belle comme une chdsse; se Y. Hirn Det heliga skrinet kap. XXI, Stenhagen i Spr. o. st. 12:. 131. — Från lat. härröra även de (ungef.) likabetyd. ark 2 o. k i sta." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrinn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrinn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrinn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrinn&lt;/b&gt;, mager, torr, ofruktbar, nu väsen ti. dial., Spegel 1685, y. fsv. skrinder P. Månsson = no. skrinn, av germ. *skrenpa-, jfr litau. skrentu, skrésti, betäckas med en torr skorpa, mhty. schrinden, brista, klyvas, osv.; se Torp Etym. Ordb. s. 620 o. skrinda. — En biform synes föreligga i ä. nsv. skrin. ds. — De hos Rietz s. 599 anförda formerna på skrän- höra ej hit, lika litet som no. skroten, utan till de under skrå l behandlade orden." />
        <feat att="faksimilID" val="0837" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrinn&lt;/b&gt;, mager, torr, ofruktbar, nu väsen ti. dial., Spegel 1685, y. fsv. skrinder P. Månsson = no. skrinn, av germ. *skrenpa-, jfr litau. skrentu, skrésti, betäckas med en torr skorpa, mhty. schrinden, brista, klyvas, osv.; se Torp Etym. Ordb. s. 620 o. skrinda. — En biform synes föreligga i ä. nsv. skrin. ds. — De hos Rietz s. 599 anförda formerna på skrän- höra ej hit, lika litet som no. skroten, utan till de under skrå l behandlade orden." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skribler" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skribler..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skribler..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skribler&lt;/b&gt; (uttalat skriblér, men hos Weste 1807 även skriblér, jfr ty.), dålig författare o. d., Kellgren 1777: 'Den mängd Scriblerer i vårt Land, / Som med Apollos lager pråla'; vanligt hos gustavianerna o. nyromantikerna; från ty. skriblér, förr även latiniserat: scri-blerus, till ä. ty. skribeln, av fhty. scri-bilön, skriva ideligen el. mycket, itera-tivum-intensivum till scriban = skriva. - Hos Weste 1807 även med acc. skri'bler, efter ty." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skribler&lt;/b&gt; (uttalat skriblér, men hos Weste 1807 även skriblér, jfr ty.), dålig författare o. d., Kellgren 1777: 'Den mängd Scriblerer i vårt Land, / Som med Apollos lager pråla'; vanligt hos gustavianerna o. nyromantikerna; från ty. skriblér, förr även latiniserat: scri-blerus, till ä. ty. skribeln, av fhty. scri-bilön, skriva ideligen el. mycket, itera-tivum-intensivum till scriban = skriva. - Hos Weste 1807 även med acc. skri'bler, efter ty." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skribent" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skribent..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skribent..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skribent&lt;/b&gt;, L. Petri osv.; förr i ädlare bem. än nu, använt t. ex. av Leopold till o. om Gustaf III = ty., av lat. scri-bens (genit. -entis), part. pres. till scri-bere (se skriva). Med samma betyd.-försämring som i ty.; jfr enahanda förh. med aktör, artist, poet." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skribent&lt;/b&gt;, L. Petri osv.; förr i ädlare bem. än nu, använt t. ex. av Leopold till o. om Gustaf III = ty., av lat. scri-bens (genit. -entis), part. pres. till scri-bere (se skriva). Med samma betyd.-försämring som i ty.; jfr enahanda förh. med aktör, artist, poet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrida" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrida..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrida..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrida&lt;/b&gt;, fsv. skridha = isl. skrida, även: krypa, da. skride, fsax. skrithan, -d-, fhty. scritan (ty. schreilen), ags. scridan, av ett germ. st. vb. *skripan, -Ö-, som väl egentl. betecknar en slingrande rörelse o. vanl. förbindes med lett. skritulis, hjul, till en ie. rot skrit, växlande med skrid i litau. skreczå, skresli, vrida, skrinda, skristi, flyga, kretsa, löpa snabbt. — Skridsko, Verelius 1681; tidigare skrit(t)sko Ekeblad 1650 osv., som kan återgå på ä. ty. schrittschuh (nu i stället ombildningen schlittschuh, jfr släde; möjl. uppkommet i uttr. schrittschuh laufen). Om dial. skrillsko, skricksko se skrilla. Med avs. på germ. vb. *skrldan i denna el. likn. betyd. jfr ags. folknamnet Scride- finnas = Procopius Skrithiphinoi (från norra Sverige), snarast om skidåkning. I sv. dial. (åtm. ännu på 1870-t. i Smal.) i stället lägger plur., å andra st. isläg-gor, egentl. om glättade läggben som bundos under foten, motsv. no. islegg, isl. islegg r, till lägg, ben. Samma betyd. har urspr, även da. sk0ite, ytterst till lty. schake, lägg. Dessutom sv. dial. skeuer plur.,ett inhemskt ord = no.skina, liten skiva o. d., besl. med det lånade skena 2 (se d. o.). — Avledn.: (sv. dial.) skricka, skrilla o. skrinna (se dessa ord)." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrida&lt;/b&gt;, fsv. skridha = isl. skrida, även: krypa, da. skride, fsax. skrithan, -d-, fhty. scritan (ty. schreilen), ags. scridan, av ett germ. st. vb. *skripan, -Ö-, som väl egentl. betecknar en slingrande rörelse o. vanl. förbindes med lett. skritulis, hjul, till en ie. rot skrit, växlande med skrid i litau. skreczå, skresli, vrida, skrinda, skristi, flyga, kretsa, löpa snabbt. — Skridsko, Verelius 1681; tidigare skrit(t)sko Ekeblad 1650 osv., som kan återgå på ä. ty. schrittschuh (nu i stället ombildningen schlittschuh, jfr släde; möjl. uppkommet i uttr. schrittschuh laufen). Om dial. skrillsko, skricksko se skrilla. Med avs. på germ. vb. *skrldan i denna el. likn. betyd. jfr ags. folknamnet Scride- finnas = Procopius Skrithiphinoi (från norra Sverige), snarast om skidåkning. I sv. dial. (åtm. ännu på 1870-t. i Smal.) i stället lägger plur., å andra st. isläg-gor, egentl. om glättade läggben som bundos under foten, motsv. no. islegg, isl. islegg r, till lägg, ben. Samma betyd. har urspr, även da. sk0ite, ytterst till lty. schake, lägg. Dessutom sv. dial. skeuer plur.,ett inhemskt ord = no.skina, liten skiva o. d., besl. med det lånade skena 2 (se d. o.). — Avledn.: (sv. dial.) skricka, skrilla o. skrinna (se dessa ord)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skricka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skricka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skricka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skricka&lt;/b&gt; (dial.), skrida, åka skridsko, se under s kr i l la." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skricka&lt;/b&gt; (dial.), skrida, åka skridsko, se under s kr i l la." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrift" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrift..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrift..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;skrift&lt;/b&gt;, skriftermål, fsv. skrift, skript, föreläggande av bot el. penitens, bikt, bot, straff = isl. skript ds., från ags. scrift, till scrifan, bestämma, ålägga bot, mottaga bikt; med grundbetyd.: bestämma, föreskriva (jfr lat. pratscrlbere); samma ord som skrift l o. skriva. - Gå till skrift, fsv. gänga til skripta (genit. sg. till skript) = isl. gänga til skriptar, da. gaa til skrifte, från ags. gån lo scrifle. - Härtill vb. skrifta (sig), fsv., isl. skripta, da. skrifte. - Skriftermål, fsv. skriptermäl (dock osäkert belagt), ombildning av fsv. skrip-lamäl, sv. dial. skriftemål = da. skrifte-maal. - Skriftställare, t. ex. Möller 1755, men ej hos Sahlstedt 1773; åren 1792 o. 1793 tvistades om, huruvida ordet var god svenska el. ej (vid denna tid i stället vanl. skribent); efter ty. schriftsteller, till ä. ty. stellen i betyd. 'författa'. Förr, t. ex. O. v. Dalin, även skriftvexlare." />
        <feat att="faksimilID" val="0836" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;skrift&lt;/b&gt;, skriftermål, fsv. skrift, skript, föreläggande av bot el. penitens, bikt, bot, straff = isl. skript ds., från ags. scrift, till scrifan, bestämma, ålägga bot, mottaga bikt; med grundbetyd.: bestämma, föreskriva (jfr lat. pratscrlbere); samma ord som skrift l o. skriva. - Gå till skrift, fsv. gänga til skripta (genit. sg. till skript) = isl. gänga til skriptar, da. gaa til skrifte, från ags. gån lo scrifle. - Härtill vb. skrifta (sig), fsv., isl. skripta, da. skrifte. - Skriftermål, fsv. skriptermäl (dock osäkert belagt), ombildning av fsv. skrip-lamäl, sv. dial. skriftemål = da. skrifte-maal. - Skriftställare, t. ex. Möller 1755, men ej hos Sahlstedt 1773; åren 1792 o. 1793 tvistades om, huruvida ordet var god svenska el. ej (vid denna tid i stället vanl. skribent); efter ty. schriftsteller, till ä. ty. stellen i betyd. 'författa'. Förr, t. ex. O. v. Dalin, även skriftvexlare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrift" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrift..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrift..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;skrift&lt;/b&gt; (i handskrift o. d.), fsv. skrift, skripl f. - isl. skript, da. skrift, mlty. schrift, fhty. scrift (ty. schrift); till skriva under inflytande från lat. scriptum; i nord. spr. väsentligen lån från gran n sp råken. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0836" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;skrift&lt;/b&gt; (i handskrift o. d.), fsv. skrift, skripl f. - isl. skript, da. skrift, mlty. schrift, fhty. scrift (ty. schrift); till skriva under inflytande från lat. scriptum; i nord. spr. väsentligen lån från gran n sp råken. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="skrift 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrilla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrilla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrilla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrilla&lt;/b&gt; (nu dial.), åka skridsko, t. ex. 1725, i dial. även: halka, slinta, av *skridia, Z-avledn. av skrida (jfr frilla av fridia); ytterligare avlett med -t i no. skrilta. Härtill ä. nsv. (t. ex. Lind 1749) o. sv. dial. skrillsko. - Parallellbildning: ä. nsv. o. sv. dial. skricka, åka skridsko, skrida (av skridka), vartill sv. dial. skricksko. Se även skr in na." />
        <feat att="faksimilID" val="0836" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrilla&lt;/b&gt; (nu dial.), åka skridsko, t. ex. 1725, i dial. även: halka, slinta, av *skridia, Z-avledn. av skrida (jfr frilla av fridia); ytterligare avlett med -t i no. skrilta. Härtill ä. nsv. (t. ex. Lind 1749) o. sv. dial. skrillsko. - Parallellbildning: ä. nsv. o. sv. dial. skricka, åka skridsko, skrida (av skridka), vartill sv. dial. skricksko. Se även skr in na." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrika" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrika..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrika..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrika&lt;/b&gt;, vb, äldst, som det synes, belagt från finnl.: Murenius 1640, Pro tok. fr. Åbo 1648, 1657, 1671, med formerna skrikte, skrijkt, skricka It, skrickit; Lucidor 1672: skreek (i Lex. Linc. 1640 i st. skria, skränet); i dial. t. ex. Sdml. även 'bräka' = no. skrika st. vb, även 'kvittra', da. skrige, jfr nisl. skrikja sv. vb, besl. med fsax. skrikön, meng. schri-ken (eng. shriek), av ie. roten (s)krig i grek. krizo (av *krigio), skriker, knarkar, krigé, surrande, isl. hrika, knarka, braka, sv. dial. rék ds. (av *hrika); jfr det väl avlägset besl. ir. sgréach, skrik osv. - Skrikande färg, motsv. da. skrigende farve, efter ty. schrei-ende f arbe, fra. couleur criarde. - Stundom i nord. vattendragsnamn, t. ex. sjön. Skrik e gal le n Kim. 1., jfr fsv. gårdn. Skrikogalla, till ett ånamn Skrika = no., o. gäll 2, med en i dylika namn vanlig betyd., syftande på åns el. sjöns sorl el. brus; se förf. Sjön. 1: 544. - Härtill sbst. skrik, t. ex. Stiernhielm - no. (n. o. m.), da. skrig. - Skrika, även i fågeln, lav-, nötskrika, t. ex. o. 1673, o. 1708. Linné = no. skrikja, nisl. skrikja; jfr eng. shrike, törnskata. Mager som e 11 skrika förekommer t. ex. hos O. v. Dalin o. anspelning härpå i ett belägg från 1670-t. - Ett annat germ. ord för 'skrika, ropa' är annars got. wöpjan osv.; se våp slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="0836" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrika&lt;/b&gt;, vb, äldst, som det synes, belagt från finnl.: Murenius 1640, Pro tok. fr. Åbo 1648, 1657, 1671, med formerna skrikte, skrijkt, skricka It, skrickit; Lucidor 1672: skreek (i Lex. Linc. 1640 i st. skria, skränet); i dial. t. ex. Sdml. även 'bräka' = no. skrika st. vb, även 'kvittra', da. skrige, jfr nisl. skrikja sv. vb, besl. med fsax. skrikön, meng. schri-ken (eng. shriek), av ie. roten (s)krig i grek. krizo (av *krigio), skriker, knarkar, krigé, surrande, isl. hrika, knarka, braka, sv. dial. rék ds. (av *hrika); jfr det väl avlägset besl. ir. sgréach, skrik osv. - Skrikande färg, motsv. da. skrigende farve, efter ty. schrei-ende f arbe, fra. couleur criarde. - Stundom i nord. vattendragsnamn, t. ex. sjön. Skrik e gal le n Kim. 1., jfr fsv. gårdn. Skrikogalla, till ett ånamn Skrika = no., o. gäll 2, med en i dylika namn vanlig betyd., syftande på åns el. sjöns sorl el. brus; se förf. Sjön. 1: 544. - Härtill sbst. skrik, t. ex. Stiernhielm - no. (n. o. m.), da. skrig. - Skrika, även i fågeln, lav-, nötskrika, t. ex. o. 1673, o. 1708. Linné = no. skrikja, nisl. skrikja; jfr eng. shrike, törnskata. Mager som e 11 skrika förekommer t. ex. hos O. v. Dalin o. anspelning härpå i ett belägg från 1670-t. - Ett annat germ. ord för 'skrika, ropa' är annars got. wöpjan osv.; se våp slutet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrattabborre" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--skrattabborre..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrattabborre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrattabborre&lt;/b&gt; (dial.), vattenödla, Linné 1734, till ä. nsv. skratte, narr, dåre, L. Petri (även i sv. dial.), tomte 1657, sv. dial. skratten, den onde, fsv. skratte, tomte = isl. skratti, trollkarl, i nisl. om den onde, mhty. schratze, skogsdjävul, tomte, osv., besl. med sv. dial. skrate, spöke, tomte; jfr med germ. -d-: fhty. ser åto. Av ovisst ursprung; snarast till germ. skrat, larma (se skratta); knappast däremot, med Torp Etym. Ordb. s. 615 sp. 1, egentl.: hopskrumpet väsen, till germ. roten skre(n)f) i sk rinn. — Formväxlingen beror åtm. delvis på eufemistiska o. hypokoristiska inflytelser; jfr med avs. på den långa konsonanten de till samma sfär hörande jätte, raggen cl. t. ex. ags. scucca, demon, ond ande, vid sidan av sena (i dcadsciia). — Hit hör även sv. dial. skrutt, den onde. — Namnet skrattabborre syftar på det fula utseendet; jfr det ävenledes förekommande troll fisk." />
        <feat att="faksimilID" val="0834" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrattabborre&lt;/b&gt; (dial.), vattenödla, Linné 1734, till ä. nsv. skratte, narr, dåre, L. Petri (även i sv. dial.), tomte 1657, sv. dial. skratten, den onde, fsv. skratte, tomte = isl. skratti, trollkarl, i nisl. om den onde, mhty. schratze, skogsdjävul, tomte, osv., besl. med sv. dial. skrate, spöke, tomte; jfr med germ. -d-: fhty. ser åto. Av ovisst ursprung; snarast till germ. skrat, larma (se skratta); knappast däremot, med Torp Etym. Ordb. s. 615 sp. 1, egentl.: hopskrumpet väsen, till germ. roten skre(n)f) i sk rinn. — Formväxlingen beror åtm. delvis på eufemistiska o. hypokoristiska inflytelser; jfr med avs. på den långa konsonanten de till samma sfär hörande jätte, raggen cl. t. ex. ags. scucca, demon, ond ande, vid sidan av sena (i dcadsciia). — Hit hör även sv. dial. skrutt, den onde. — Namnet skrattabborre syftar på det fula utseendet; jfr det ävenledes förekommande troll fisk." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skratta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skratta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skratta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skratta&lt;/b&gt;, Putzdrummel o. 1690: skrattar hijsliga, Spegel Gl. 1712 - no. skratta, larma, dundra, skratta högt, da. dial. skratte, ljuda ihåligt o. d.; intensivbildning till sv. dial. skrata, skrälla, no.: skratta högt, skvallra, kackla, da. skrade, skallra ^ sv. dial. skrata, larma, skvattra, vartill /-avledn. no. skratta, skratta högt, rassla, skramla, skvallra, möjl. delvis också da. skralde (se under skrälla), jfr no. skratta, Silene infläta, o. da. skralde ds., i no. även: mager knotig ko o. d. (med samma betyd.-utveckling som i sv. dial. skråe under skrå l o. i skrälle), till en germ. ljudrot skrat(t), av samma slag som (men knappast att direkt förbinda med) den i mhty. schratzeln, rispa, klösa, eng. dial. scral, ge ett skrapande ljud. Ordets onornato-poetiska karaktär har insetts redan av Ihre Gloss. suiog. (under skratta). - Deverbativ: skratt, Schroderus Gom. 1640, vanligt dock först på 1700-t.; under 1600-t. i stället i regel skrattlöje, Messenius osv. o. ännu Weste 1807. Skratt har ersatt det gamla löje, som nu nästan uteslutande betyder 'leende'. - Det allmänt germ. ordet för 'skratta' är det urspr, likaledes ljudhärmande *hlahjan = sv. le (med numera förändrad betyd.), vilket också i betyd. 'skratta' var det enda brukliga till framemot slutet av 1600-t. o. f. ö. användes ännu i början av 1800-t. (jfr Weste 1807 under le). Skratta synes i normalprosan ha införts från det lägre språket o. i början uteslutande använts om ett högljutt o. bullrande skratt, - Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0834" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skratta&lt;/b&gt;, Putzdrummel o. 1690: skrattar hijsliga, Spegel Gl. 1712 - no. skratta, larma, dundra, skratta högt, da. dial. skratte, ljuda ihåligt o. d.; intensivbildning till sv. dial. skrata, skrälla, no.: skratta högt, skvallra, kackla, da. skrade, skallra ^ sv. dial. skrata, larma, skvattra, vartill /-avledn. no. skratta, skratta högt, rassla, skramla, skvallra, möjl. delvis också da. skralde (se under skrälla), jfr no. skratta, Silene infläta, o. da. skralde ds., i no. även: mager knotig ko o. d. (med samma betyd.-utveckling som i sv. dial. skråe under skrå l o. i skrälle), till en germ. ljudrot skrat(t), av samma slag som (men knappast att direkt förbinda med) den i mhty. schratzeln, rispa, klösa, eng. dial. scral, ge ett skrapande ljud. Ordets onornato-poetiska karaktär har insetts redan av Ihre Gloss. suiog. (under skratta). - Deverbativ: skratt, Schroderus Gom. 1640, vanligt dock först på 1700-t.; under 1600-t. i stället i regel skrattlöje, Messenius osv. o. ännu Weste 1807. Skratt har ersatt det gamla löje, som nu nästan uteslutande betyder 'leende'. - Det allmänt germ. ordet för 'skratta' är det urspr, likaledes ljudhärmande *hlahjan = sv. le (med numera förändrad betyd.), vilket också i betyd. 'skratta' var det enda brukliga till framemot slutet av 1600-t. o. f. ö. användes ännu i början av 1800-t. (jfr Weste 1807 under le). Skratta synes i normalprosan ha införts från det lägre språket o. i början uteslutande använts om ett högljutt o. bullrande skratt, - Jfr följ." />
        <feat att="see" val="skrattabborre 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skred" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skred..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skred..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skred&lt;/b&gt;, o. 1640 = nisl., no. skrid, da. dial. skre(d), av germ. * skrid a- n., avljudsform till skrida; med vanlig växling mellan nord. neutr. a-stam o. (särsk.) vgerm. mask. i-stam: mlty. schrede, fhty. sen'/, skritt (ty. schriit, varav sv. skritt), ags. scriÖe, ser ide, lopp, isl. skriar, långsamt glidande rörelse. Jfr till bildningen t. ex. bett, drev, grepp, rev 5, skott 1, steg, svek. — I nu föråldrad an v. t. ex. Ru-deen 1697: 'han gick sitt vissa skred' (Hans. 8: 310)." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skred&lt;/b&gt;, o. 1640 = nisl., no. skrid, da. dial. skre(d), av germ. * skrid a- n., avljudsform till skrida; med vanlig växling mellan nord. neutr. a-stam o. (särsk.) vgerm. mask. i-stam: mlty. schrede, fhty. sen'/, skritt (ty. schriit, varav sv. skritt), ags. scriÖe, ser ide, lopp, isl. skriar, långsamt glidande rörelse. Jfr till bildningen t. ex. bett, drev, grepp, rev 5, skott 1, steg, svek. — I nu föråldrad an v. t. ex. Ru-deen 1697: 'han gick sitt vissa skred' (Hans. 8: 310)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skratte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skratte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skratte..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;skratte&lt;/sp&gt;, sv. dial., narr, dåre, &lt;sp&gt;skratten&lt;/sp&gt;, den onde, se föreg.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;skratte&lt;/sp&gt;, sv. dial., narr, dåre, &lt;sp&gt;skratten&lt;/sp&gt;, den onde, se föreg.]" />
        <feat att="see" val="skratten" />
        <feat att="see" val="skrattabborre 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skreva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skreva..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skreva..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;skreva&lt;/b&gt;, sbst., ä. nsv. ofta skräfua, fsv. skriva ds., samma ord som sv. dial. skrivu, cunnus, av germ. *skribön, jfr *skriba- i skrev, vartill vb. skreva (se d. o.); egentl.: skåra o. d., besl. med mlty. schreve, streck, linje; fhty.schrévön, rista, ävensom med lett. skrlpa, -e, rispa (sbsi.),scripät, inrista; jfr riva (till en s-lös växelform). - Från en ie. växelrot skrib (el. med p av -p n-) utgå da. dial. skripp, färd, sv. dial. skripa, skreva, cunnus. - Till mlty. schreve, linje, hör ä. nsv. gå öfver skrevet, t. ex. Lucidor, Kolmo-din, o. gå utom skrefvet, t. ex. Spegel 1712 (dial.), motsv. da. gaa över skrovet, dvs. hoppa över skacklorna, gå för långt, efter mlty. över el. boven den schreve gån, egentl. om det streck som vid dueller, rättsförhandlingar m. m. ingen fick överskrida." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;skreva&lt;/b&gt;, sbst., ä. nsv. ofta skräfua, fsv. skriva ds., samma ord som sv. dial. skrivu, cunnus, av germ. *skribön, jfr *skriba- i skrev, vartill vb. skreva (se d. o.); egentl.: skåra o. d., besl. med mlty. schreve, streck, linje; fhty.schrévön, rista, ävensom med lett. skrlpa, -e, rispa (sbsi.),scripät, inrista; jfr riva (till en s-lös växelform). - Från en ie. växelrot skrib (el. med p av -p n-) utgå da. dial. skripp, färd, sv. dial. skripa, skreva, cunnus. - Till mlty. schreve, linje, hör ä. nsv. gå öfver skrevet, t. ex. Lucidor, Kolmo-din, o. gå utom skrefvet, t. ex. Spegel 1712 (dial.), motsv. da. gaa över skrovet, dvs. hoppa över skacklorna, gå för långt, efter mlty. över el. boven den schreve gån, egentl. om det streck som vid dueller, rättsförhandlingar m. m. ingen fick överskrida." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrev..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrev..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrev&lt;/b&gt;, vinkeln mellan benen, 1805 (å byxor), Weste 1807, även: klyfta, Lidner o. 1785 m. fl. - no. skriv (även: steg), da. skrcev ds., isl. skref, steg, av germ. *skriba- n.; se följ. - Om ä. nsv. gå utom el. öfver skrefvet se under följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrev&lt;/b&gt;, vinkeln mellan benen, 1805 (å byxor), Weste 1807, även: klyfta, Lidner o. 1785 m. fl. - no. skriv (även: steg), da. skrcev ds., isl. skref, steg, av germ. *skriba- n.; se följ. - Om ä. nsv. gå utom el. öfver skrefvet se under följ." />
        <feat att="see" val="skreva 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skria" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skria..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skria..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skria&lt;/b&gt; = fsv. (även: klaga, jämra sig), no.; åtm. i sv. lån från mlty. schrien st. o. sv. vb, även: gråta = fhty. scrian (ty. schreien), till ie. roten (s)kri i isl. hrina, no. rinn, skrika, gnägga, grymta, is. hreimr, skrik; jfr skrika. — Skriande orättvisa, Svedelius 1876, motsv. da. skrigende uretfcerdighed, efter tXX. schreiendcs unrecht. — Härtill sbst. skri = fsv., från mlty. schrie = ty. (ge)schrei." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skria&lt;/b&gt; = fsv. (även: klaga, jämra sig), no.; åtm. i sv. lån från mlty. schrien st. o. sv. vb, även: gråta = fhty. scrian (ty. schreien), till ie. roten (s)kri i isl. hrina, no. rinn, skrika, gnägga, grymta, is. hreimr, skrik; jfr skrika. — Skriande orättvisa, Svedelius 1876, motsv. da. skrigende uretfcerdighed, efter tXX. schreiendcs unrecht. — Härtill sbst. skri = fsv., från mlty. schrie = ty. (ge)schrei." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skreva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skreva..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skreva..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;skreva&lt;/b&gt;, vb, skeka, vanligt i ordb., Lex. Linc. 1640 osv. under 17 -1800-t., jfr Växiö 1706: uthskrefwandes medh benen, men betraktat som simpelt o. därför sällsynt i litter. =. isl. skrefa, da. skrceve; till skrev o. föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0835" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;skreva&lt;/b&gt;, vb, skeka, vanligt i ordb., Lex. Linc. 1640 osv. under 17 -1800-t., jfr Växiö 1706: uthskrefwandes medh benen, men betraktat som simpelt o. därför sällsynt i litter. =. isl. skrefa, da. skrceve; till skrev o. föreg." />
        <feat att="see" val="skreva 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skraltig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skraltig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skraltig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skraltig&lt;/b&gt; (vard.), bräcklig, skral, jfr skralta, vara svag, i t. ex. 'gå och skralta', o. skralt, stackare, t. ex. 1741; kanske nybildningar till skral; möjl. dock att sammanställa med sv. dial. skralta, gå ojämnt = no.: gå med små o. svaga steg, av ovisst urspr. (knappast till skrälla)." />
        <feat att="faksimilID" val="0833" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skraltig&lt;/b&gt; (vard.), bräcklig, skral, jfr skralta, vara svag, i t. ex. 'gå och skralta', o. skralt, stackare, t. ex. 1741; kanske nybildningar till skral; möjl. dock att sammanställa med sv. dial. skralta, gå ojämnt = no.: gå med små o. svaga steg, av ovisst urspr. (knappast till skrälla)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skranglig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skranglig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skranglig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skranglig&lt;/b&gt;, Envallsson, till sv. dial. skrangel, skrangla, benrangel, mager person, no. skrangl(a), da. dial. skrangel, ävensom no. skrangla, gå osäkert ~ sv. dial. skringla ds., med denna betyd. utvecklad ur den av 'vara lång o. d'. Tydl. egentl.: som skallrar, knakar o. d., till no. skrangla ~ sv. dial. skringla med dessa betyd.; alltså med samma betyd.-utveckling som i no. skrella, magert djur (se skrälle), till vb. skrälla, o. i sv. dial. skråe, mager person (se skrå 1). Germ. skrang- ~ skreng, en ljudrot av samma slag som (o. möjl. nasalerad biform till) skreh i skrå 1. — Om fhty. schrangolön, vackla, hör hit, är ovisst. Däremot torde hit böra föras ä. nsv. skr angå, Var. rer. 1538 osv., galler, gallerverk. — Med avs. på a i skranglig för väntat skranglig (såsom i vissa dial.) jfr sv. dial. skanglig o. skånglig (-og), lång o. mager, rangla, ranglig o. sv. dial. rangla samt hångla o. hångla. Om anledningarna till den olikartade utvecklingen se Kock Sv. ljudhist. 1: 370 f., men även under rangla, där en annan möjlighet anföres." />
        <feat att="faksimilID" val="0833" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skranglig&lt;/b&gt;, Envallsson, till sv. dial. skrangel, skrangla, benrangel, mager person, no. skrangl(a), da. dial. skrangel, ävensom no. skrangla, gå osäkert ~ sv. dial. skringla ds., med denna betyd. utvecklad ur den av 'vara lång o. d'. Tydl. egentl.: som skallrar, knakar o. d., till no. skrangla ~ sv. dial. skringla med dessa betyd.; alltså med samma betyd.-utveckling som i no. skrella, magert djur (se skrälle), till vb. skrälla, o. i sv. dial. skråe, mager person (se skrå 1). Germ. skrang- ~ skreng, en ljudrot av samma slag som (o. möjl. nasalerad biform till) skreh i skrå 1. — Om fhty. schrangolön, vackla, hör hit, är ovisst. Däremot torde hit böra föras ä. nsv. skr angå, Var. rer. 1538 osv., galler, gallerverk. — Med avs. på a i skranglig för väntat skranglig (såsom i vissa dial.) jfr sv. dial. skanglig o. skånglig (-og), lång o. mager, rangla, ranglig o. sv. dial. rangla samt hångla o. hångla. Om anledningarna till den olikartade utvecklingen se Kock Sv. ljudhist. 1: 370 f., men även under rangla, där en annan möjlighet anföres." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skramla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skramla..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skramla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skramla&lt;/b&gt;, vb, Bröl. besv. ihugk., i ä. nsv. o. dial. även: slamra, prata, t. ex. Kolmodin 1732, fsv. *skrambla i tilln. (Peter) Skrambla (förf. Xen. Lid. s. 109) = no. skramla = da. skramle; jfr avljudsformen no. skramla, ge ett ihåligt ljud, larma, okväda, ä. da. skrumle, larma, osv., samt isl. skruma, skryta (jfr till betyd.-övergången skryta), no.: tala hårt, banna; liksom ramla: rumla med grundbetyd. 'bullra, larma'. Möjl. är formen skrum- äldst o. skräm- yngre avljudsbildning; i så fall till ljudroten skru i skryta osv. — Deverbat.: skramla, sbst. Schroderus o. 1638 (jfr fsv. tilln. Skrambla ovan), liksom likbetyd. da. rangle o. skrälla till möt-svar, verb." />
        <feat att="faksimilID" val="0833" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skramla&lt;/b&gt;, vb, Bröl. besv. ihugk., i ä. nsv. o. dial. även: slamra, prata, t. ex. Kolmodin 1732, fsv. *skrambla i tilln. (Peter) Skrambla (förf. Xen. Lid. s. 109) = no. skramla = da. skramle; jfr avljudsformen no. skramla, ge ett ihåligt ljud, larma, okväda, ä. da. skrumle, larma, osv., samt isl. skruma, skryta (jfr till betyd.-övergången skryta), no.: tala hårt, banna; liksom ramla: rumla med grundbetyd. 'bullra, larma'. Möjl. är formen skrum- äldst o. skräm- yngre avljudsbildning; i så fall till ljudroten skru i skryta osv. — Deverbat.: skramla, sbst. Schroderus o. 1638 (jfr fsv. tilln. Skrambla ovan), liksom likbetyd. da. rangle o. skrälla till möt-svar, verb." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skranka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skranka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skranka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skranka&lt;/b&gt;, jämte da. skranke från ty. schranke f., skranka, gräns, galler = mhty., mlty. schranke\\ nära besl. med föreg. Ordet uppträder i ä. tid, liksom alltjämt, nästan uteslutande i plur.: skrancker t. ex. 1G44 osv. (vanligt), skrankor Serenius 1741, skrankar 1700-t., ävensom skrankor 1644, skrankor 1654, skrenkior 1698; sg. skranka t. ex. Eld 1725; i övrigt nästan uteslutande i samma el. liknande förbindelser som i nsv.: hålla sig, bliva, träda (inom) osv., alltså icke i konkret betyd. motsv. den hos det nära besläktade skrank." />
        <feat att="faksimilID" val="0834" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skranka&lt;/b&gt;, jämte da. skranke från ty. schranke f., skranka, gräns, galler = mhty., mlty. schranke\\ nära besl. med föreg. Ordet uppträder i ä. tid, liksom alltjämt, nästan uteslutande i plur.: skrancker t. ex. 1G44 osv. (vanligt), skrankor Serenius 1741, skrankar 1700-t., ävensom skrankor 1644, skrankor 1654, skrenkior 1698; sg. skranka t. ex. Eld 1725; i övrigt nästan uteslutande i samma el. liknande förbindelser som i nsv.: hålla sig, bliva, träda (inom) osv., alltså icke i konkret betyd. motsv. den hos det nära besläktade skrank." />
        <feat att="see" val="skrank 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrank" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrank..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrank..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrank&lt;/b&gt;, Bureus 16&gt;i4, från ty.: mlty. schrank m., avspärrning, galler, inhägnad - mhty. (ty. schrank, skåp, skänk); besl. med mlty., mhty. schrenken, ställa snett, lägga i kors m. m. (ty. schränken -- skranka), ags. screncan, lägga hinder i vägen, o. möjl. även med sv. dial. skranka, vricka o. d.; väl egentl. till en germ. stam skrank- med betyd. 'sned o. d.', nasalerad form till ty. schråge, sned, osv. Jfr f. ö. följ. o. inskränka." />
        <feat att="faksimilID" val="0834" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrank&lt;/b&gt;, Bureus 16&gt;i4, från ty.: mlty. schrank m., avspärrning, galler, inhägnad - mhty. (ty. schrank, skåp, skänk); besl. med mlty., mhty. schrenken, ställa snett, lägga i kors m. m. (ty. schränken -- skranka), ags. screncan, lägga hinder i vägen, o. möjl. även med sv. dial. skranka, vricka o. d.; väl egentl. till en germ. stam skrank- med betyd. 'sned o. d.', nasalerad form till ty. schråge, sned, osv. Jfr f. ö. följ. o. inskränka." />
        <feat att="see" val="skranka 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrapa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrapa..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrapa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;skrapa&lt;/b&gt;, sbst., t. ex. Serenius 1741 = da. skrabe, väl från mlty. schrape ds.; till föreg.; i avljudsförh. till ags. screopu ds. (*skrep-)." />
        <feat att="faksimilID" val="0834" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;skrapa&lt;/b&gt;, sbst., t. ex. Serenius 1741 = da. skrabe, väl från mlty. schrape ds.; till föreg.; i avljudsförh. till ags. screopu ds. (*skrep-)." />
        <feat att="see" val="skrapa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrapa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrapa..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrapa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;skrapa&lt;/b&gt;, vb - fsv., isl. = da. skrabe ds., mlty. schrapen, skava, kratsa (varav ty. schrapen), mhty. schraffen, rispa o. d,, (eng. scrape är lånat), av germ. *skrapön. Andra bildningar: germ. *skrapjan = mhty. schrepfen, rista, koppa (ty. schröp-fen); med -pp- i lty. schrappen (m. fl.), skava; med -bb-: sv. dial. skrabba, skava, kratsa = lty., holl. schrabben (vilka dock snarast äro intensivbildningar till en germ. rot skrat); jfr skrävla). I avljudsförh. till germ. *skrepan, st. vb = ags. screpan, skrapa, mhty. schreffen, rispa, kratsa (jfr skräp). Besl. med germ. *skerpan, st. vb = ags. sceorpan, skava, kratsa (se skarp). le. rot *skereb i fslav. o-skreba, skaver, kratsar, lett. skr abl, skava o. d., m. fl. (jfr skörbjugg).} Knappast att skilja från isl. skrapa, skrävla, jfr skräppa 1." />
        <feat att="faksimilID" val="0834" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;skrapa&lt;/b&gt;, vb - fsv., isl. = da. skrabe ds., mlty. schrapen, skava, kratsa (varav ty. schrapen), mhty. schraffen, rispa o. d,, (eng. scrape är lånat), av germ. *skrapön. Andra bildningar: germ. *skrapjan = mhty. schrepfen, rista, koppa (ty. schröp-fen); med -pp- i lty. schrappen (m. fl.), skava; med -bb-: sv. dial. skrabba, skava, kratsa = lty., holl. schrabben (vilka dock snarast äro intensivbildningar till en germ. rot skrat); jfr skrävla). I avljudsförh. till germ. *skrepan, st. vb = ags. screpan, skrapa, mhty. schreffen, rispa, kratsa (jfr skräp). Besl. med germ. *skerpan, st. vb = ags. sceorpan, skava, kratsa (se skarp). le. rot *skereb i fslav. o-skreba, skaver, kratsar, lett. skr abl, skava o. d., m. fl. (jfr skörbjugg).} Knappast att skilja från isl. skrapa, skrävla, jfr skräppa 1." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrake" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrake..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrake..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrake&lt;/b&gt;, fågelsläktet Mergus, i sht storskraken, t. ex. Rothof 1762 (skraka), efter storskrakens läte, som återges bl. a. med skraak. Jfr s kr ack a 2 o. pracka 1. - Däremot ej, med Noreen V. spr. 3: 169, till no. skr åklä, knarra, o. isl. skrékr, skrik, vilka f. ö. själva ha ett likartat onomatopoetiskt ursprung. Jfr s al s kr a k e." />
        <feat att="faksimilID" val="0833" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrake&lt;/b&gt;, fågelsläktet Mergus, i sht storskraken, t. ex. Rothof 1762 (skraka), efter storskrakens läte, som återges bl. a. med skraak. Jfr s kr ack a 2 o. pracka 1. - Däremot ej, med Noreen V. spr. 3: 169, till no. skr åklä, knarra, o. isl. skrékr, skrik, vilka f. ö. själva ha ett likartat onomatopoetiskt ursprung. Jfr s al s kr a k e." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrabbig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrabbig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrabbig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrabbig&lt;/b&gt;, bräcklig, sjuklig, gammal o. rankig, Gissler 1762, till (de i sht dialekt.) skrabb(er), skrabbe, skrabba, gammal bräcklig stackare, vb. skrabba, vara bräcklig el. sjuklig, motsv. no. sbst. skrabb, inskrumpen o. skröplig varelse; med hypokoristiskt -bb- till ä. nsv. skrafvel, skräp (se skrävel), till no. skrävla, skrapa (se skrävla); egentl.: ge ifrån sig ett rasslande ljud; jfr sv. dial., no. skrabba, skrapa, skrubba, lty., holl. schrabben ds. (se skrubba 2), o. om betyd.-utvecklingen under skräp." />
        <feat att="faksimilID" val="0833" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrabbig&lt;/b&gt;, bräcklig, sjuklig, gammal o. rankig, Gissler 1762, till (de i sht dialekt.) skrabb(er), skrabbe, skrabba, gammal bräcklig stackare, vb. skrabba, vara bräcklig el. sjuklig, motsv. no. sbst. skrabb, inskrumpen o. skröplig varelse; med hypokoristiskt -bb- till ä. nsv. skrafvel, skräp (se skrävel), till no. skrävla, skrapa (se skrävla); egentl.: ge ifrån sig ett rasslande ljud; jfr sv. dial., no. skrabba, skrapa, skrubba, lty., holl. schrabben ds. (se skrubba 2), o. om betyd.-utvecklingen under skräp." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fröjd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fröjd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fröjd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fröjd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;frögdh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fryghþ&lt;/i&gt;, fröjd = isl. &lt;i&gt;fryg♭&lt;/i&gt;, härlighet, yppighet, no. &lt;i&gt;frygd&lt;/i&gt;, livslust, livlighet, ä. da. &lt;i&gt;frygd&lt;/i&gt;, kraft, fröjd, da. &lt;i&gt;fryd&lt;/i&gt;, fröjd; av urnord. &lt;i&gt;*friggwiþō&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*frewiþō-&lt;/i&gt;, el. möjl. av urnord. &lt;i&gt;*fruggwiþō-&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*fruwiþō-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*frawiþō&lt;/i&gt; i mlty. &lt;i&gt;vrouwede&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;frawida&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;freude&lt;/i&gt;); till germ. adj. &lt;i&gt;*frawa-&lt;/i&gt; i fsax. &lt;i&gt;frâ&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;frô&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;froh&lt;/i&gt;, varav da. &lt;i&gt;fro&lt;/i&gt;), glad, isl. &lt;i&gt;frár&lt;/i&gt;, rask, fsv. &lt;i&gt;ār-frā&lt;/i&gt;, morgonkry. I övrigt osäkra släktskapsförh,; se Falk-Torp s. 276 (under &lt;i&gt;fro&lt;/i&gt;), där adj. &lt;i&gt;frár&lt;/i&gt; föres till ie. &lt;i&gt;pro-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fram&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;för 3&lt;/sp&gt;), jfr isl. &lt;i&gt;forr&lt;/i&gt;, våldsam; o. Persson Indog. Wortf. s. 876 n." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fröjd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;frögdh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fryghþ&lt;/i&gt;, fröjd = isl. &lt;i&gt;fryg♭&lt;/i&gt;, härlighet, yppighet, no. &lt;i&gt;frygd&lt;/i&gt;, livslust, livlighet, ä. da. &lt;i&gt;frygd&lt;/i&gt;, kraft, fröjd, da. &lt;i&gt;fryd&lt;/i&gt;, fröjd; av urnord. &lt;i&gt;*friggwiþō&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*frewiþō-&lt;/i&gt;, el. möjl. av urnord. &lt;i&gt;*fruggwiþō-&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*fruwiþō-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*frawiþō&lt;/i&gt; i mlty. &lt;i&gt;vrouwede&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;frawida&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;freude&lt;/i&gt;); till germ. adj. &lt;i&gt;*frawa-&lt;/i&gt; i fsax. &lt;i&gt;frâ&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;frô&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;froh&lt;/i&gt;, varav da. &lt;i&gt;fro&lt;/i&gt;), glad, isl. &lt;i&gt;frár&lt;/i&gt;, rask, fsv. &lt;i&gt;ār-frā&lt;/i&gt;, morgonkry. I övrigt osäkra släktskapsförh,; se Falk-Torp s. 276 (under &lt;i&gt;fro&lt;/i&gt;), där adj. &lt;i&gt;frár&lt;/i&gt; föres till ie. &lt;i&gt;pro-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fram&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;för 3&lt;/sp&gt;), jfr isl. &lt;i&gt;forr&lt;/i&gt;, våldsam; o. Persson Indog. Wortf. s. 876 n." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skral" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skral..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skral..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skral&lt;/b&gt;, Serenius Sjö- o. Handl. 1757, om vind, - da. skral, även om vind, i sv. o. da. dial. även 'torr', från lty. schräl, knapp, dålig, mager, torr, besl. med de inhemskt nordiska: no. skraal n., litet skröpligt redskap, isl. skrcelna, skrumpna, no. dial. skrwlen, dålig, no. skrceling, stackare, isl. skrceling j ar, infödingar i Vinland, da. skrcelling-, jfr f. ö. skrälle. Germ. väl *skrcéhla-, avljuds-form till s k r å (se f. ö. d. o.): alltså egentl.: rasslande &gt; torr. - lä. nsv. även sbst. skra(a)l n., skralhet, uselhet, 1690-t." />
        <feat att="faksimilID" val="0833" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skral&lt;/b&gt;, Serenius Sjö- o. Handl. 1757, om vind, - da. skral, även om vind, i sv. o. da. dial. även 'torr', från lty. schräl, knapp, dålig, mager, torr, besl. med de inhemskt nordiska: no. skraal n., litet skröpligt redskap, isl. skrcelna, skrumpna, no. dial. skrwlen, dålig, no. skrceling, stackare, isl. skrceling j ar, infödingar i Vinland, da. skrcelling-, jfr f. ö. skrälle. Germ. väl *skrcéhla-, avljuds-form till s k r å (se f. ö. d. o.): alltså egentl.: rasslande &gt; torr. - lä. nsv. även sbst. skra(a)l n., skralhet, uselhet, 1690-t." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrota" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrota..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrota..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrota&lt;/b&gt;, krossa grovt, gröpa; löshugga ett mindre metallstycke från ett större m. m., 1839, om mässingspjeser; från ty. schroten, av fhty. scrötan st. vb, skära el. hugga i stycken - mlty. schrö-den (jfr under skräddare), ags. scréa-dian (eng. shred); besl. med föreg. o. väl även med lat. scraiitnm 'pelliceum, in quo sagittse reconduntur', scrötum, testikelpung (varom närmare under det obesl. rar slutet), scrnfäri, undersöka, utvidgningar på ie. -t av en ie. rot skreu (osv.), skära el. hugga, vartill även, med ie. -d, osv. dial. skröyto, rispa, cunnus, no. skrota, skåra, litau. skraudus, sprucken, ojämn; jfr under skrov." />
        <feat att="faksimilID" val="0838" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrota&lt;/b&gt;, krossa grovt, gröpa; löshugga ett mindre metallstycke från ett större m. m., 1839, om mässingspjeser; från ty. schroten, av fhty. scrötan st. vb, skära el. hugga i stycken - mlty. schrö-den (jfr under skräddare), ags. scréa-dian (eng. shred); besl. med föreg. o. väl även med lat. scraiitnm 'pelliceum, in quo sagittse reconduntur', scrötum, testikelpung (varom närmare under det obesl. rar slutet), scrnfäri, undersöka, utvidgningar på ie. -t av en ie. rot skreu (osv.), skära el. hugga, vartill även, med ie. -d, osv. dial. skröyto, rispa, cunnus, no. skrota, skåra, litau. skraudus, sprucken, ojämn; jfr under skrov." />
        <feat att="see" val="skrot 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skott" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skott..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skott..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;skott&lt;/b&gt;, plank- el. brädvägg i fartyg, t. ex. Weste 1807 = da. skod, från mlty. schot (-tt-) n., även: lås, skjutdörr, av germ. *skutta-, väl = ie. *skudnö-, avljuds-form till skjuta; alltså egentl.: vad som skjutes för; sedan: avskilt rum; jfr samma betyd.-skiftning under lock. Av samma germ. stam komma: ags. scyttan, regla för, innestänga (eng. shut), o. mhty., ty. schutzen (ej besl. med likbetyd. skydda)." />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;skott&lt;/b&gt;, plank- el. brädvägg i fartyg, t. ex. Weste 1807 = da. skod, från mlty. schot (-tt-) n., även: lås, skjutdörr, av germ. *skutta-, väl = ie. *skudnö-, avljuds-form till skjuta; alltså egentl.: vad som skjutes för; sedan: avskilt rum; jfr samma betyd.-skiftning under lock. Av samma germ. stam komma: ags. scyttan, regla för, innestänga (eng. shut), o. mhty., ty. schutzen (ej besl. med likbetyd. skydda)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skott" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skott..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skott..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;skott&lt;/b&gt;, fsv. skot = isl., former med a-omljud av det i fsv. (o. fda.) vanligaste skut, skjutande, skott, skjutvapen, tillskott, skatt m. m. = da. skud = mlty., ags. (ge)skot (eng. shot), ungef. ds., fhty. scoz (ty. schoss), telning m. m., mhty. även: avgift, av germ. *skuta- n., med biformen *skuti- m. (jfr under bett, grepp, slag osv.) = mlty. schote, skott, pil, fhty. scuz (ty. schnss), i ty. även: häftig, reumatisk smärta (jfr sv. ryggskott o. d.); avljudsformer till skjuta. Betyd. 'skott på växter, telning' kommer från ty. Från germ. spr. har lånats fra. écot, bidrag till en fest, sammanskott. — Skottspole, se under skyttel. — Skottår, Bureus Suml. o. 1600 = da. skudaar; övers, av ty. schaltjahr ds., jfr ty. einschalten, skjuta in." />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;skott&lt;/b&gt;, fsv. skot = isl., former med a-omljud av det i fsv. (o. fda.) vanligaste skut, skjutande, skott, skjutvapen, tillskott, skatt m. m. = da. skud = mlty., ags. (ge)skot (eng. shot), ungef. ds., fhty. scoz (ty. schoss), telning m. m., mhty. även: avgift, av germ. *skuta- n., med biformen *skuti- m. (jfr under bett, grepp, slag osv.) = mlty. schote, skott, pil, fhty. scuz (ty. schnss), i ty. även: häftig, reumatisk smärta (jfr sv. ryggskott o. d.); avljudsformer till skjuta. Betyd. 'skott på växter, telning' kommer från ty. Från germ. spr. har lånats fra. écot, bidrag till en fest, sammanskott. — Skottspole, se under skyttel. — Skottår, Bureus Suml. o. 1600 = da. skudaar; övers, av ty. schaltjahr ds., jfr ty. einschalten, skjuta in." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skotte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skotte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skotte..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;skotte&lt;/sp&gt;, sv. dial., skyttel, se &lt;sp&gt;skyttel&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;skotte&lt;/sp&gt;, sv. dial., skyttel, se &lt;sp&gt;skyttel&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="skyttel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skotta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skotta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skotta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skotta&lt;/b&gt;, ä. nsv. o. vissa dial. även skata Arvidi 1651, Wallenberg Min son på gal. m. fl., fsv. *skota, egentl. samma ord som fsv. skota, med laga formaliteter överlåta jord, egentl.: skjuta jord ifrån sig; avljudsbildning till skjuta. - Växl. skotta o. skata är av samma slag som i t. ex. brottas o. ä. nsv., sv. dial. bråtas, flotte o. flåte osv. o. beror på olika utveckling i olika dial. av fsv. skot-, bröt- osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skotta&lt;/b&gt;, ä. nsv. o. vissa dial. även skata Arvidi 1651, Wallenberg Min son på gal. m. fl., fsv. *skota, egentl. samma ord som fsv. skota, med laga formaliteter överlåta jord, egentl.: skjuta jord ifrån sig; avljudsbildning till skjuta. - Växl. skotta o. skata är av samma slag som i t. ex. brottas o. ä. nsv., sv. dial. bråtas, flotte o. flåte osv. o. beror på olika utveckling i olika dial. av fsv. skot-, bröt- osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skov" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skov..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skov..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skov&lt;/b&gt;, stund, mellantid, dial. också: slag, stöt, anfall, paroxysm, i dial. även skuv = no. sköv, framryckning, kort vägstycke, anfall, dust, kamp, ty. schub, skjuvande (jfr in einem schub, i sträck), som är grundbetyd.; till sk j u va såsom t. ex. skott till skjuta; jfr lånordet uppskov. - Uttalet med slutet o beror väl på inverkan från uppskov, som ofta så uttalas, el. från skriften. - Härtill även sv. dial. skoft n., överarbete under fritid - no.: vilostund, från lty. schoft, sammanhängande arbetstid, möjl. genom felaktig upplösning av mlty. schof-tid, arbetstid på tre timmar, jfr ofris. schof ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skov&lt;/b&gt;, stund, mellantid, dial. också: slag, stöt, anfall, paroxysm, i dial. även skuv = no. sköv, framryckning, kort vägstycke, anfall, dust, kamp, ty. schub, skjuvande (jfr in einem schub, i sträck), som är grundbetyd.; till sk j u va såsom t. ex. skott till skjuta; jfr lånordet uppskov. - Uttalet med slutet o beror väl på inverkan från uppskov, som ofta så uttalas, el. från skriften. - Härtill även sv. dial. skoft n., överarbete under fritid - no.: vilostund, från lty. schoft, sammanhängande arbetstid, möjl. genom felaktig upplösning av mlty. schof-tid, arbetstid på tre timmar, jfr ofris. schof ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Skottland" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Skottland..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Skottland..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Skottland&lt;/b&gt;, landsn., efter skotern a (senlat, scotti), en keltisk folkstam, som från Irland utvandrat till norra Britannien. Jfr Schotte." />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Skottland&lt;/b&gt;, landsn., efter skotern a (senlat, scotti), en keltisk folkstam, som från Irland utvandrat till norra Britannien. Jfr Schotte." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skovor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skovor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skovor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skovor&lt;/b&gt; plur., Eneman 1712: skofvor af linne = no. sköva, nisl. sköfir f. plur., bildat till skava som t. ex. sbst. fora till fara. Samma avljudsstadium föreligger i ty. dial. schuebet ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0833" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skovor&lt;/b&gt; plur., Eneman 1712: skofvor af linne = no. sköva, nisl. sköfir f. plur., bildat till skava som t. ex. sbst. fora till fara. Samma avljudsstadium föreligger i ty. dial. schuebet ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skovel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skovel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skovel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skovel&lt;/b&gt;, fsv. skofl = da. skovl, mlty. schuffele (varav skyffel), fhty. scubla, ags. scofl (eng. shovel}; i avljudsförh. till mlty. schnfte, fhty. scufala (ty. schaufel); bildat med instrumentalsuf-fixet -Z till sk j uv a, föra undan, skjuta, såsom t. ex. skjul till skeu-, täcka, el. tvål till två. - Ett annat germ. ord för 'skovel' är fhty. scora, got. winpi-skaurö (kastskovel), sv. dial. skura, besl. med ty. schären, röra om, underblåsa (elden); se skura. Ett nordiskt sådant föreligger i nordsv. dial. räka, isl., no. reka-, lty. reka o. ty. rechen däremot 'räfsa'; i avljudsförh. till raka 2 (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0833" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skovel&lt;/b&gt;, fsv. skofl = da. skovl, mlty. schuffele (varav skyffel), fhty. scubla, ags. scofl (eng. shovel}; i avljudsförh. till mlty. schnfte, fhty. scufala (ty. schaufel); bildat med instrumentalsuf-fixet -Z till sk j uv a, föra undan, skjuta, såsom t. ex. skjul till skeu-, täcka, el. tvål till två. - Ett annat germ. ord för 'skovel' är fhty. scora, got. winpi-skaurö (kastskovel), sv. dial. skura, besl. med ty. schären, röra om, underblåsa (elden); se skura. Ett nordiskt sådant föreligger i nordsv. dial. räka, isl., no. reka-, lty. reka o. ty. rechen däremot 'räfsa'; i avljudsförh. till raka 2 (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skorpa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skorpa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skorpa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skorpa&lt;/b&gt; = fsv., nisl., rio. = da. skorpe (i betyd. 'kant' o. d., jfr osteskorpe o. d., om bakverk: tvebak)-, egentl.: det in-skrumpna; till ie. roten skerb (se skarp); jfr sv. dial. skärpen, skrumpen, torr, isl. skorpinn osv., vartill inkoativet fsv., sv. dial., isl., no. skorpna, skrympa i hop. Nasalerad biform se skrympa." />
        <feat att="faksimilID" val="0831" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skorpa&lt;/b&gt; = fsv., nisl., rio. = da. skorpe (i betyd. 'kant' o. d., jfr osteskorpe o. d., om bakverk: tvebak)-, egentl.: det in-skrumpna; till ie. roten skerb (se skarp); jfr sv. dial. skärpen, skrumpen, torr, isl. skorpinn osv., vartill inkoativet fsv., sv. dial., isl., no. skorpna, skrympa i hop. Nasalerad biform se skrympa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skopa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skopa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skopa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skopa&lt;/b&gt; - y. fsv., från mlty. schope = mhty. schuofe (sydty. dial. schuepfe; jfr [?] ty. schoppen, ett mått, egentl. lty.), av delvis omstridd förhistoria. Enl. en utförlig o. grundlig utredning av Schuchardt ZfromPhil. 33: 641 f. (särsk. s. 652 f.) skulle ordet ha uppkommit genom sammansmältning av mlat. scyphus, bägare, kopp (från grek. skyphos m.), o. cöpa, biform till ciipa. Ty. schöpfen, ösa (fhty. scepfan}, som annars vanl. betraktas som ett inhemskt ord (== scepfan: s k a p a) o. enl. somliga som grundord till föreg, (vilket dock möter formella svårigheter), vore ett denomi-nativ av ty. dial. schapf(e) m. m., schaff, fat, närmast till lat. scaphium, bäcken, kärl, bägare (avgrek.s/rap/i/'on),o.scap/ia, båt. Liknande uppfattning även hos H. Zimmer (se Schuchardt s. 641). Sannol. föreligga här emellertid inhemska germ. ord (möjl. dock med påverkan från lat.), o. skopa står i avljudsförh. till det nämnda fhty. scepfan, ösa, ävensom till skåp o. skäppa. Det synes nämligen mycket djärvt att för denna vitt spridda o. i en mängd olika avledningar förgrenade ordgrupp antaga främmande ursprung. Till vissa av dessa, såsom skäppa, tager f. ö. Schuchardt ingen hänsyn. - Från germ. spr. (snarast mlty.): fra. écope (escope, écoupe), ös-skopa o. d. Eng. scoop (meng. scope) från ffra. el. mlty." />
        <feat att="faksimilID" val="0830" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skopa&lt;/b&gt; - y. fsv., från mlty. schope = mhty. schuofe (sydty. dial. schuepfe; jfr [?] ty. schoppen, ett mått, egentl. lty.), av delvis omstridd förhistoria. Enl. en utförlig o. grundlig utredning av Schuchardt ZfromPhil. 33: 641 f. (särsk. s. 652 f.) skulle ordet ha uppkommit genom sammansmältning av mlat. scyphus, bägare, kopp (från grek. skyphos m.), o. cöpa, biform till ciipa. Ty. schöpfen, ösa (fhty. scepfan}, som annars vanl. betraktas som ett inhemskt ord (== scepfan: s k a p a) o. enl. somliga som grundord till föreg, (vilket dock möter formella svårigheter), vore ett denomi-nativ av ty. dial. schapf(e) m. m., schaff, fat, närmast till lat. scaphium, bäcken, kärl, bägare (avgrek.s/rap/i/'on),o.scap/ia, båt. Liknande uppfattning även hos H. Zimmer (se Schuchardt s. 641). Sannol. föreligga här emellertid inhemska germ. ord (möjl. dock med påverkan från lat.), o. skopa står i avljudsförh. till det nämnda fhty. scepfan, ösa, ävensom till skåp o. skäppa. Det synes nämligen mycket djärvt att för denna vitt spridda o. i en mängd olika avledningar förgrenade ordgrupp antaga främmande ursprung. Till vissa av dessa, såsom skäppa, tager f. ö. Schuchardt ingen hänsyn. - Från germ. spr. (snarast mlty.): fra. écope (escope, écoupe), ös-skopa o. d. Eng. scoop (meng. scope) från ffra. el. mlty." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skorra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skorra..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skorra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skorra&lt;/b&gt;, om musikinstrument t. ex. J. Rudbeckius 1662: 'det illa skärrar och snorrar'; synnerl. vanligt om allehanda djurläten, t. ex. av korpar (Ley-onstedt), nattskärran (Linné), kornknar- ren (Topelius, Bååth m. fl.), ringduvor, grodor, gräshoppor m. m.; om språkljud Salberg 1696 (osv.): 'R är en skärrande bokstaf; (sällsynt) även skurra t. ex. Bellman (om skeppsklockan), Götheb. mag. 1760 (om språkljud), fsv. skurra, kurra, bullra - no. skurra, skrubba, skrapa m. m., da. skurre, skorra, i ä. da. även: knota, brumma, mlty. schur-ren, ge ett skorrande ljud; antingen självständigt uppkommen ljudhärmning; el., såsom vanl. antages, avljudsform till sv. dial., fsv. skärra, ge ett skrapande ljud o. d., skrälla, i no. även: skorra (om uttal av r), mlty., mhty., ty. scharren, i mhty. även: snarka, en avljudsform till f sax. afskerran, kratsa bort, fhty. scerran st. vb, kratsa, skrapa, enl. Torp Etym. ordb. s. 588 av ie. (s)kers- i sanskr. kasati, kratsar, litau. karszti, karda ull, m. m.; av andra däremot med skära; båda förmodandena högst osäkra. I alla händelser har skorra (osv.) ursprungligt rr (ej rz av rs) av onomatopoetisk upprinnelse, liksom t. ex. det likbetydande ä. nsv. snor ra." />
        <feat att="faksimilID" val="0831" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skorra&lt;/b&gt;, om musikinstrument t. ex. J. Rudbeckius 1662: 'det illa skärrar och snorrar'; synnerl. vanligt om allehanda djurläten, t. ex. av korpar (Ley-onstedt), nattskärran (Linné), kornknar- ren (Topelius, Bååth m. fl.), ringduvor, grodor, gräshoppor m. m.; om språkljud Salberg 1696 (osv.): 'R är en skärrande bokstaf; (sällsynt) även skurra t. ex. Bellman (om skeppsklockan), Götheb. mag. 1760 (om språkljud), fsv. skurra, kurra, bullra - no. skurra, skrubba, skrapa m. m., da. skurre, skorra, i ä. da. även: knota, brumma, mlty. schur-ren, ge ett skorrande ljud; antingen självständigt uppkommen ljudhärmning; el., såsom vanl. antages, avljudsform till sv. dial., fsv. skärra, ge ett skrapande ljud o. d., skrälla, i no. även: skorra (om uttal av r), mlty., mhty., ty. scharren, i mhty. även: snarka, en avljudsform till f sax. afskerran, kratsa bort, fhty. scerran st. vb, kratsa, skrapa, enl. Torp Etym. ordb. s. 588 av ie. (s)kers- i sanskr. kasati, kratsar, litau. karszti, karda ull, m. m.; av andra däremot med skära; båda förmodandena högst osäkra. I alla händelser har skorra (osv.) ursprungligt rr (ej rz av rs) av onomatopoetisk upprinnelse, liksom t. ex. det likbetydande ä. nsv. snor ra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skorpion" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skorpion..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skorpion..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skorpion&lt;/b&gt; = fsv., ty. osv., jfr got. skaurpjö, av lat. scorpio (genit. -anis). av grek. skorpios, urbesl. med skor v (se d. o.). - I den gamla bibelövers., l Kon. 12: 11: 'jag skall tukta eder med skorpioner' (motsv. hos Luther o. i kyrkolat.), betyder ordet 'piska med taggar' (i den nya övers.: skorpiongissel)." />
        <feat att="faksimilID" val="0831" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skorpion&lt;/b&gt; = fsv., ty. osv., jfr got. skaurpjö, av lat. scorpio (genit. -anis). av grek. skorpios, urbesl. med skor v (se d. o.). - I den gamla bibelövers., l Kon. 12: 11: 'jag skall tukta eder med skorpioner' (motsv. hos Luther o. i kyrkolat.), betyder ordet 'piska med taggar' (i den nya övers.: skorpiongissel)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Skorteby" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Skorteby..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Skorteby..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Skorteby&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., se &lt;sp&gt;skjorta&lt;/sp&gt; slutet]" />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Skorteby&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., se &lt;sp&gt;skjorta&lt;/sp&gt; slutet]" />
        <feat att="see" val="skjorta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skorsten" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skorsten..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skorsten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skorsten&lt;/b&gt; = fsv.: eldstad, spisel (så t. ex. i Bib. 1541 o. ännu på 1700-t.), skorsten = fgutn. skurslain, isl. skorsteinn, da. skorsten, från mlty. scoren-stein, schorstén, eldstad, kamin, skorsten = fhty., ty. schornstein. Vanligast o. väl med rätta uppfattat såsom sammansatt med mlty. schore, stöd, strävbjälke - meng. schore (eng. shore), no. sköra, stötta under båt; besl. med isl. skörda, sbst. o. vb., stötta (särsk. under sidorna av ett fartyg), no. skörda, stötta, kilsten i mur, y. fsv. skordha, vb (se Sdw.), ä. sv. skola (t. ex. 1734 års lag), vb., stötta, sv. dial. skola, sbst. o. vb. (av -rö- liksom stel osv.), bl. a.: sten använd som stöd vid undersalning av större stenläggning; väl till roten i skära, sålunda äldst: kluvet trästycke el. dyl.: skorsten alltså egentl.: sten använd som stöd, här urspr. om den kragsten på vilken rökfånget vilade. Mhty. schiir-stein beror på folketymologisk anslutning till ty. schuren, röra om i elden. Annorlunda Kock Sv. 1m. XV. 8: 20 f.: egentl. 'eldsten', till ett germ. *skura-, eld = gotl. skurr, bohusl. -skar. — Samma ord ingår väl även i fsv. ortn. Viby Scurosten Ögtl., SRP nr 1294 fr. 1377, även nämnt nr 1096 fr. 1374 (Vigbyskorsten, här antagl. normaliserat). — Skorstenen uppträder i Skandinavien o. 1300, men förblev länge en sällsynthet: ännu på Linnés tid voro på landsbygden skorstenar en nyhet, o. röken fick utgå genom dörren (jfr t. ex. Sk. resa s. 130). Den kallas på isl. även reykberi, dvs. rökbäraren." />
        <feat att="faksimilID" val="0831" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skorsten&lt;/b&gt; = fsv.: eldstad, spisel (så t. ex. i Bib. 1541 o. ännu på 1700-t.), skorsten = fgutn. skurslain, isl. skorsteinn, da. skorsten, från mlty. scoren-stein, schorstén, eldstad, kamin, skorsten = fhty., ty. schornstein. Vanligast o. väl med rätta uppfattat såsom sammansatt med mlty. schore, stöd, strävbjälke - meng. schore (eng. shore), no. sköra, stötta under båt; besl. med isl. skörda, sbst. o. vb., stötta (särsk. under sidorna av ett fartyg), no. skörda, stötta, kilsten i mur, y. fsv. skordha, vb (se Sdw.), ä. sv. skola (t. ex. 1734 års lag), vb., stötta, sv. dial. skola, sbst. o. vb. (av -rö- liksom stel osv.), bl. a.: sten använd som stöd vid undersalning av större stenläggning; väl till roten i skära, sålunda äldst: kluvet trästycke el. dyl.: skorsten alltså egentl.: sten använd som stöd, här urspr. om den kragsten på vilken rökfånget vilade. Mhty. schiir-stein beror på folketymologisk anslutning till ty. schuren, röra om i elden. Annorlunda Kock Sv. 1m. XV. 8: 20 f.: egentl. 'eldsten', till ett germ. *skura-, eld = gotl. skurr, bohusl. -skar. — Samma ord ingår väl även i fsv. ortn. Viby Scurosten Ögtl., SRP nr 1294 fr. 1377, även nämnt nr 1096 fr. 1374 (Vigbyskorsten, här antagl. normaliserat). — Skorstenen uppträder i Skandinavien o. 1300, men förblev länge en sällsynthet: ännu på Linnés tid voro på landsbygden skorstenar en nyhet, o. röken fick utgå genom dörren (jfr t. ex. Sk. resa s. 130). Den kallas på isl. även reykberi, dvs. rökbäraren." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skot" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skot..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skot..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skot&lt;/b&gt;, 1698, från (m)lty. schöt, holl. schoot n. (varav även ty. scholé), av germ. *skauta- (= det inhemska sköt 1) i betyd. 'hörn' ;&gt; 'nedre hörn på segel' &gt; 'det däri fastade tåget'; jfr likbetyd. ags. scéata m., av germ. *skautan-. Under 1600-t. uppträder dessutom det inhemska sköt i betyd. av 'skot', t. ex. A. Oxenstierna, Spegel 1685 = da. sk0de. — Från germ. spr. härrör fra. écoute, ital. scotta, span. escota, en av de många sjötermer som romanerna lånat från germanerna; se t. ex. båt, mast, matros, segla, stag." />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skot&lt;/b&gt;, 1698, från (m)lty. schöt, holl. schoot n. (varav även ty. scholé), av germ. *skauta- (= det inhemska sköt 1) i betyd. 'hörn' ;&gt; 'nedre hörn på segel' &gt; 'det däri fastade tåget'; jfr likbetyd. ags. scéata m., av germ. *skautan-. Under 1600-t. uppträder dessutom det inhemska sköt i betyd. av 'skot', t. ex. A. Oxenstierna, Spegel 1685 = da. sk0de. — Från germ. spr. härrör fra. écoute, ital. scotta, span. escota, en av de många sjötermer som romanerna lånat från germanerna; se t. ex. båt, mast, matros, segla, stag." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skorv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skorv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skorv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skorv&lt;/b&gt;, fsv. skorver m., motsv. no. skur u (n., kollekt.), skurva, da. skurv, mlty. schorf m., fhty. scorf-, mhty. schorf (även schorpf; ty. schorf), ags. sc(é)orf (eng. scurf9 påverkat av el. rent av lånat från nord. spr.)&gt; av germ. *skurf)a-, besl. med ags. sceorfan, gnaga, bita, o. grek. skorpios, skorpion (se d. o.), samt mera avlägset med en mängd germ. ord för 'vara skrovlig, skrapa, rista, skära o. d.'; se skarv 2, skärva, skrovlig, skrubb a, ävensom (med indoeur. b) skarp o. skrapa. Betyd.-utvecklingen i sjukdomsnamnet är densamma som i skabb o. där anförda ord. Om sv. dial. skorv, spärgel, se under sp är g el. - Om två andra germ. ordgrupper för 'skorv' med samma betyd.-utveckling se under ruva 1." />
        <feat att="faksimilID" val="0832" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skorv&lt;/b&gt;, fsv. skorver m., motsv. no. skur u (n., kollekt.), skurva, da. skurv, mlty. schorf m., fhty. scorf-, mhty. schorf (även schorpf; ty. schorf), ags. sc(é)orf (eng. scurf9 påverkat av el. rent av lånat från nord. spr.)&gt; av germ. *skurf)a-, besl. med ags. sceorfan, gnaga, bita, o. grek. skorpios, skorpion (se d. o.), samt mera avlägset med en mängd germ. ord för 'vara skrovlig, skrapa, rista, skära o. d.'; se skarv 2, skärva, skrovlig, skrubb a, ävensom (med indoeur. b) skarp o. skrapa. Betyd.-utvecklingen i sjukdomsnamnet är densamma som i skabb o. där anförda ord. Om sv. dial. skorv, spärgel, se under sp är g el. - Om två andra germ. ordgrupper för 'skorv' med samma betyd.-utveckling se under ruva 1." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skolla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skolla..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skolla..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;skolla&lt;/b&gt;, flundra, särsk. i sydsv. dial., Linné Syst. nät. 1740: skålla (i uppl. 1748: rödspotla) = da. skulle o. (om-bildningen) no. skuldra, skullra (efter flijndra, flundra?), från mlty. scholle, schulle, varav även iy. scholle; till föreg.; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen t. ex. ty. dial. flinger, flundra, sv. dial. flingra, till flinga; ty. dial. scharren, flundra, holl. schar, eng. sharde, fra. écharde, av germ. stam. *skard-, till fra. écharde, flinga, flisa. Förf. Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891 - 94 s. 86 o. jfr under skäd da." />
        <feat att="faksimilID" val="0830" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;skolla&lt;/b&gt;, flundra, särsk. i sydsv. dial., Linné Syst. nät. 1740: skålla (i uppl. 1748: rödspotla) = da. skulle o. (om-bildningen) no. skuldra, skullra (efter flijndra, flundra?), från mlty. scholle, schulle, varav även iy. scholle; till föreg.; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen t. ex. ty. dial. flinger, flundra, sv. dial. flingra, till flinga; ty. dial. scharren, flundra, holl. schar, eng. sharde, fra. écharde, av germ. stam. *skard-, till fra. écharde, flinga, flisa. Förf. Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891 - 94 s. 86 o. jfr under skäd da." />
        <feat att="see" val="skolla 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skolla, skulla" />
          <feat att="writtenForm" val="skulla" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--skolla, skulla..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skolla, skulla..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;skolla, skulla&lt;/sp&gt;, sv. dial., skifta i färger, hägra m. m., se under &lt;sp&gt;hägra, skrolla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skrylla&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0830" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;skolla, skulla&lt;/sp&gt;, sv. dial., skifta i färger, hägra m. m., se under &lt;sp&gt;hägra, skrolla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skrylla&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="skrylla" />
        <feat att="see" val="hägra" />
        <feat att="see" val="skrolla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skolla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skolla..vb.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skolla..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;skolla&lt;/b&gt;, vb, se &lt;sp&gt;skålla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0830" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;skolla&lt;/b&gt;, vb, se &lt;sp&gt;skålla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="skålla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skona" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skona..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skona..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skona&lt;/b&gt; = fsv.: visa vänlighet mot, göra till viljes, skona, överse med, lia försyn för (den senare betyd. även i Bib. 1541: 'then siwnde daghen skalt tu skona') - da. skaane, från mlty. schönen, hänsynsfullt behandla, skona (även: bliva vacker) = mhty. sc(h)önen (ty. schönen), avledn. av vgerm. *sköni- (- skön), alltså egentl.: behandla på ett vackert sätt. - Fsv. ipf. -adhe, men i ä. sv. ofta &quot;té (såsom stundom ännu i mindre vårdat spr.). - Om ett inhemskt fnord. ord för 'skona', isl. eira, se under ära. - Skonslös, B. E. Malmström 1844, Börjesson 1846, Dalin 1853, ej hos Weste 1807; möjl. från da. skaansellös, till skaansel (= ä. nsv. skonsel 1538, bildat med avledn. -sel till skaane, jfr känsel, vigsel osv.); kanske efter det äldre skonsmål, 1619 (skoondzmål), 1626, 1627 osv., ävenledes en påfallande bildning. Jfr Tamm Spr. o. st. 1: 186. - Ungefär samtidigt som skonslös uppträder skonlös, t. ex. 1842, sedermera rätt allmänt i litter., även i nyaste tid. - Jfr till bildningen under sköteslös." />
        <feat att="faksimilID" val="0830" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skona&lt;/b&gt; = fsv.: visa vänlighet mot, göra till viljes, skona, överse med, lia försyn för (den senare betyd. även i Bib. 1541: 'then siwnde daghen skalt tu skona') - da. skaane, från mlty. schönen, hänsynsfullt behandla, skona (även: bliva vacker) = mhty. sc(h)önen (ty. schönen), avledn. av vgerm. *sköni- (- skön), alltså egentl.: behandla på ett vackert sätt. - Fsv. ipf. -adhe, men i ä. sv. ofta &quot;té (såsom stundom ännu i mindre vårdat spr.). - Om ett inhemskt fnord. ord för 'skona', isl. eira, se under ära. - Skonslös, B. E. Malmström 1844, Börjesson 1846, Dalin 1853, ej hos Weste 1807; möjl. från da. skaansellös, till skaansel (= ä. nsv. skonsel 1538, bildat med avledn. -sel till skaane, jfr känsel, vigsel osv.); kanske efter det äldre skonsmål, 1619 (skoondzmål), 1626, 1627 osv., ävenledes en påfallande bildning. Jfr Tamm Spr. o. st. 1: 186. - Ungefär samtidigt som skonslös uppträder skonlös, t. ex. 1842, sedermera rätt allmänt i litter., även i nyaste tid. - Jfr till bildningen under sköteslös." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skomakare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skomakare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skomakare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skomakare&lt;/b&gt;, fsv. skomakare, bl. a. (liksom skräddare) i Skåiiel., Stadsl. = fno. sko makar i, da. sko m äg er; liksom så många andra beteckningar för hantverkare (t. ex. garvar e, skräddare, snickare) från mlty.: mltj^. schomaker = ty. schuhmacher (varav sv. familjen. Schuhmacher); till sko o. lty. maken, göra (se maka); alltså med samma be- tyd, som ligger till grund för familjen. Schubert. En annan beteckning är fsv. (osv.) sulare; se s ut ar e. - Ingår i åtskilliga gårdnamn på -bo, -gården, -torp m. m. - lä. nsv. o. vissa dial. även i den förkortade formen skom-(m)are, B. Olai 1578, y. fsv. Jon sko-mare 1482 (Liden SNF I. 1: 18), jfr ortn. Skomareby 1545 Medelp.; möjl. en analogibildning efter skräddare o. d. el. också, med Liden anf. uppsats s. 19, av fsv. skomaghare (med förlust av gli i svagtonig ställning). Härtill ä. nsv. o. sv. dial. skom(m)ra, göra skor, såsom snickra till snickare." />
        <feat att="faksimilID" val="0830" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skomakare&lt;/b&gt;, fsv. skomakare, bl. a. (liksom skräddare) i Skåiiel., Stadsl. = fno. sko makar i, da. sko m äg er; liksom så många andra beteckningar för hantverkare (t. ex. garvar e, skräddare, snickare) från mlty.: mltj^. schomaker = ty. schuhmacher (varav sv. familjen. Schuhmacher); till sko o. lty. maken, göra (se maka); alltså med samma be- tyd, som ligger till grund för familjen. Schubert. En annan beteckning är fsv. (osv.) sulare; se s ut ar e. - Ingår i åtskilliga gårdnamn på -bo, -gården, -torp m. m. - lä. nsv. o. vissa dial. även i den förkortade formen skom-(m)are, B. Olai 1578, y. fsv. Jon sko-mare 1482 (Liden SNF I. 1: 18), jfr ortn. Skomareby 1545 Medelp.; möjl. en analogibildning efter skräddare o. d. el. också, med Liden anf. uppsats s. 19, av fsv. skomaghare (med förlust av gli i svagtonig ställning). Härtill ä. nsv. o. sv. dial. skom(m)ra, göra skor, såsom snickra till snickare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skonert" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skonert..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skonert..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skonert&lt;/b&gt;, Chapman 1775, förr stundom även scooner - da. skonnert = föreg., med sekundärt t; jfr klyverto. klyvare." />
        <feat att="faksimilID" val="0830" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skonert&lt;/b&gt;, Chapman 1775, förr stundom även scooner - da. skonnert = föreg., med sekundärt t; jfr klyverto. klyvare." />
        <feat att="see" val="skonare 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skonare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skonare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skonare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skonare&lt;/b&gt;, t. ex. 1870-t.; 1791: Schona-re-Skeppet = da. skonner, holl. schooner, schoener, ty. schoner, från eng. schooner (den första byggd i Massachusetts Amerika 1713), till eng. dial. scoon, stryka fram längs vattenytan (möjl. lånat från nord.). Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0830" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skonare&lt;/b&gt;, t. ex. 1870-t.; 1791: Schona-re-Skeppet = da. skonner, holl. schooner, schoener, ty. schoner, från eng. schooner (den första byggd i Massachusetts Amerika 1713), till eng. dial. scoon, stryka fram längs vattenytan (möjl. lånat från nord.). Jfr följ." />
        <feat att="see" val="skonert 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skropp-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skropp-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skropp-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skropp-&lt;/b&gt;, sv. dial., som förstärkningsord, t. ex. skroppfuU, -mätt, -stor (även med två huvudaccenter), skroppljuga osv., motsv. da. skrub-, skrup-; se närmare under skrov- 3." />
        <feat att="faksimilID" val="0838" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skropp-&lt;/b&gt;, sv. dial., som förstärkningsord, t. ex. skroppfuU, -mätt, -stor (även med två huvudaccenter), skroppljuga osv., motsv. da. skrub-, skrup-; se närmare under skrov- 3." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrolla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrolla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrolla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrolla&lt;/b&gt; (ihattskrolla osv.), Cramer 1845: 'så hett skiner solen på »skrol-lorna» ner' (om roddarmadamernas bredsky ggiga halmhattar) = no. skrolla, något som skrymmer, jfr sv. dial. skrylle n. ds.; till no. skrolla, upptaga stort rum, da. skrolle, visa sig större än i verkligheten, jfr sv. dial. o. ä. n sv. skrylla ds., vartill sv. dial. skrylla, fruntimmershatt med brett bräm, hatt-skrolla. Knappast med Torp Etym. Ordb. s. 621 = sv. dial. skrylla vb, rynka. Då no. skolla bl. a. betyder 'skrymma' = sv. dial. skolla, hägra (varom d. o.), o. betyd. 'hägra, se stor ut på avstånd' även uppträder i ordgruppen skrolla, böra sannol. skrolla o. skrylla förklaras som kontaminationer av skolla o. skrymma; jfr under t. ex. skam p er o. trast o. se f. ö. skrylla." />
        <feat att="faksimilID" val="0838" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrolla&lt;/b&gt; (ihattskrolla osv.), Cramer 1845: 'så hett skiner solen på »skrol-lorna» ner' (om roddarmadamernas bredsky ggiga halmhattar) = no. skrolla, något som skrymmer, jfr sv. dial. skrylle n. ds.; till no. skrolla, upptaga stort rum, da. skrolle, visa sig större än i verkligheten, jfr sv. dial. o. ä. n sv. skrylla ds., vartill sv. dial. skrylla, fruntimmershatt med brett bräm, hatt-skrolla. Knappast med Torp Etym. Ordb. s. 621 = sv. dial. skrylla vb, rynka. Då no. skolla bl. a. betyder 'skrymma' = sv. dial. skolla, hägra (varom d. o.), o. betyd. 'hägra, se stor ut på avstånd' även uppträder i ordgruppen skrolla, böra sannol. skrolla o. skrylla förklaras som kontaminationer av skolla o. skrymma; jfr under t. ex. skam p er o. trast o. se f. ö. skrylla." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skritt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skritt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skritt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skritt&lt;/b&gt;, Widekindi 1671: 'widh pass ett skridt', dvs. steg; förr ofta -e-t. ex. O. v. Dalin = da. skridt, frän ty. schritt; se skred o. jfr med avs. på bildningen ritt (varav sv. ritt) till rida." />
        <feat att="faksimilID" val="0837" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skritt&lt;/b&gt;, Widekindi 1671: 'widh pass ett skridt', dvs. steg; förr ofta -e-t. ex. O. v. Dalin = da. skridt, frän ty. schritt; se skred o. jfr med avs. på bildningen ritt (varav sv. ritt) till rida." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrinna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrinna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrinna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrinna&lt;/b&gt; (dial. o. i finnl.), glida, halka, åka kälke el. skridsko, Burens 1601, Hund 1605: framskiinne (om skepp), av skridna (jfr Peringskiöld: skredna, skrina), till skrida. Jfr under skr il la." />
        <feat att="faksimilID" val="0837" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrinna&lt;/b&gt; (dial. o. i finnl.), glida, halka, åka kälke el. skridsko, Burens 1601, Hund 1605: framskiinne (om skepp), av skridna (jfr Peringskiöld: skredna, skrina), till skrida. Jfr under skr il la." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrock..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrock&lt;/b&gt;, i dial.: skvaller, fsv. skrok (dat. skrukke), lögn, falskt prat, vidskeplig dikt = isl. skrpk, osant tal, no. skrok, prat, osant tal, ett speciellt nordiskt ord med grundbetyd. 'prat, skrän' av germ. *skrakwa-, besl. med no. skråklä 9 giva ifrån sig ett skrapande ljud, skrakla, redskap som knarrar i fogarna, till en ljudrot skrak-, alltså med ungefär samma betyd.-utveckling som i sv. dial. skrokka, pladdrade skrocka); jfr även skrävla, skr än a m. fl. ord på skr-. — I ä. nsv. har ur den abstr. betyd. 'vidskeplig dikt' utvecklats den av 'spöke, troll', t. ex. Spegel. — Hit hör även förstärkningsprefixet sv. dial. skrock- till skrock i dess grundbetyd. 'rasslande ljud'; jfr de analogt uppkomna skropp-, skrov- 3 m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0837" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrock&lt;/b&gt;, i dial.: skvaller, fsv. skrok (dat. skrukke), lögn, falskt prat, vidskeplig dikt = isl. skrpk, osant tal, no. skrok, prat, osant tal, ett speciellt nordiskt ord med grundbetyd. 'prat, skrän' av germ. *skrakwa-, besl. med no. skråklä 9 giva ifrån sig ett skrapande ljud, skrakla, redskap som knarrar i fogarna, till en ljudrot skrak-, alltså med ungefär samma betyd.-utveckling som i sv. dial. skrokka, pladdrade skrocka); jfr även skrävla, skr än a m. fl. ord på skr-. — I ä. nsv. har ur den abstr. betyd. 'vidskeplig dikt' utvecklats den av 'spöke, troll', t. ex. Spegel. — Hit hör även förstärkningsprefixet sv. dial. skrock- till skrock i dess grundbetyd. 'rasslande ljud'; jfr de analogt uppkomna skropp-, skrov- 3 m. fl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skriva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skriva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skriva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skriva&lt;/b&gt; - fsv.: teckna, rista, skriva m. m. - isl. skri fa ds., da. skrive, fsax. skriban, fhty. scriban (ty. schreiben); om ags. scrifan i annan betyd. se skrift 2; starkt böjt verb utom i isl. (ipf. -ad a} o. stundom i fsv. (ipf. -adhe)-, gammalt lån (i samband med införandet av de latinska skrivtecknen) från lat. ser ib er c9 skriva, inrista med griffel (jfr skribent), besl. med grek. skarlphos, griffel, kontur, osv.; grundbetyd.: rista, kratsa (såsom i grek. grdphein o. eng. write, jfr rita). - I nord. spr. väl (åtminstone delvis) lån från grannspråken, fsax., mlty. resp. ags. - Jfr skrift, skribler. - Ett inhemskt germ. ord för 'skriva' (närmast om inristande av runor) se rita. Got. har méljan, egentl.: måla." />
        <feat att="faksimilID" val="0837" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skriva&lt;/b&gt; - fsv.: teckna, rista, skriva m. m. - isl. skri fa ds., da. skrive, fsax. skriban, fhty. scriban (ty. schreiben); om ags. scrifan i annan betyd. se skrift 2; starkt böjt verb utom i isl. (ipf. -ad a} o. stundom i fsv. (ipf. -adhe)-, gammalt lån (i samband med införandet av de latinska skrivtecknen) från lat. ser ib er c9 skriva, inrista med griffel (jfr skribent), besl. med grek. skarlphos, griffel, kontur, osv.; grundbetyd.: rista, kratsa (såsom i grek. grdphein o. eng. write, jfr rita). - I nord. spr. väl (åtminstone delvis) lån från grannspråken, fsax., mlty. resp. ags. - Jfr skrift, skribler. - Ett inhemskt germ. ord för 'skriva' (närmast om inristande av runor) se rita. Got. har méljan, egentl.: måla." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrocka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrocka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrocka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrocka&lt;/b&gt;, om hönsens läte, Schroderus Com. 1640, I. Erici o. 1645, jfr skrock, skrockande, Columbus = da. skrukkc, samma ord som sv. dial. skrokka, ä. da. skrokke, pladdra, jfr no. skrnkla, giva ifrån sig ett sprucket skramlande ljud;, till en ljudrot skruk av samma slag som skrak i skrock ovan. Möjl. ha dock vissa av de anförda bildningarna uppstått oberoende av varandra. Betyd.-växlingen 'skrocka' o. 'prata' uppträder emellertid även i sv. dial. skroa (se skro-dera). I dylika bildningar bör ej (med Holthausen Anglia Beibl. 15: 72) utan nödtvång antagas assimilationsformer av germ. -jn-. — Ett hithörande verb ligger till grund för det fsv. ånamn, Skrnka, som ingår i fsv. Skrnknby, nu Skrukeby Ögtl., ävensom i Skruk e Nke (= fsv.); alltså med syftning på vattensorlet, liksom t. ex. Svallerbäcken (av Skv-) till skvallra, no. ånamnen Drnm-ma, *Dnna, Kuina (av *Hvina), Skrälla, Skrika, *Sladra osv.; se förf. Ortn. på -bij s. 47." />
        <feat att="faksimilID" val="0837" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrocka&lt;/b&gt;, om hönsens läte, Schroderus Com. 1640, I. Erici o. 1645, jfr skrock, skrockande, Columbus = da. skrukkc, samma ord som sv. dial. skrokka, ä. da. skrokke, pladdra, jfr no. skrnkla, giva ifrån sig ett sprucket skramlande ljud;, till en ljudrot skruk av samma slag som skrak i skrock ovan. Möjl. ha dock vissa av de anförda bildningarna uppstått oberoende av varandra. Betyd.-växlingen 'skrocka' o. 'prata' uppträder emellertid även i sv. dial. skroa (se skro-dera). I dylika bildningar bör ej (med Holthausen Anglia Beibl. 15: 72) utan nödtvång antagas assimilationsformer av germ. -jn-. — Ett hithörande verb ligger till grund för det fsv. ånamn, Skrnka, som ingår i fsv. Skrnknby, nu Skrukeby Ögtl., ävensom i Skruk e Nke (= fsv.); alltså med syftning på vattensorlet, liksom t. ex. Svallerbäcken (av Skv-) till skvallra, no. ånamnen Drnm-ma, *Dnna, Kuina (av *Hvina), Skrälla, Skrika, *Sladra osv.; se förf. Ortn. på -bij s. 47." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrock-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrock-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrock-..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;skrock-&lt;/sp&gt;, sv. dial., förstärkningsord, se föreg., &lt;sp&gt;skropp-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skrov-&lt;/sp&gt; 3.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0837" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;skrock-&lt;/sp&gt;, sv. dial., förstärkningsord, se föreg., &lt;sp&gt;skropp-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skrov-&lt;/sp&gt; 3.]" />
        <feat att="see" val="skrov-" />
        <feat att="see" val="skropp-" />
        <feat att="see" val="skrock 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrofler" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrofler..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrofler..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrofler&lt;/b&gt;, Vet. Ak. Alman. 1766, från ty. skrofeln el., föga sannol., mlty. schrö-fulen plur., av lat. scröfalce, plur., skrofler, halssvulster, dimin. av scröfa, sugga, so; med samma till sitt ursprung oklara betyd.-utveckling som i grek. khoirds, skrofler, till khoiros, gris, svin. Om växlingen av slutet o. öppet o jfr Kock Sv. ljudh. 2: 161; se även Noreen V. spr. 3: 95. Båda dessa förf. förutsätta möjligheten av lån direkt från lat." />
        <feat att="faksimilID" val="0838" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrofler&lt;/b&gt;, Vet. Ak. Alman. 1766, från ty. skrofeln el., föga sannol., mlty. schrö-fulen plur., av lat. scröfalce, plur., skrofler, halssvulster, dimin. av scröfa, sugga, so; med samma till sitt ursprung oklara betyd.-utveckling som i grek. khoirds, skrofler, till khoiros, gris, svin. Om växlingen av slutet o. öppet o jfr Kock Sv. ljudh. 2: 161; se även Noreen V. spr. 3: 95. Båda dessa förf. förutsätta möjligheten av lån direkt från lat." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrodera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrodera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrodera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrodera&lt;/b&gt;, 1733 (i betyd. 'skrika, fara ut emot el. dyl.'), f. ö. ett 1800-talsord, en, som det t}rcks, speciellt svensk bildning (möjl. i anslutning till det likbetydande ty. schwadronieren, jfr nedan) av sv. dial. skroa, skrävla, skryta, även: skrocka, jollra, dåna (om is), bullra, jfr skroe, skroare, skrävlare, motsv. no. skröa, skröva, prata, skryta, möjl., om formen med -v- är den ursprungliga, en avljudsform till sv. dial., no. skraua, prata, skrävla, i sv. dial. även *knarra o. d.; med även i enskildheter samma betyd.-utveckling som i det i så fall hithörande skrävla o. därmed besläktade ord ävensom skrappa 1; i alla händelser till en med skr- begynnande ljudrot av sarnma slag som i skrock, skrocka, skryta, skräiia. Mindre sannolikt är, att sk rö de ra utgår från det föga spridda sv. dial. skrota, prata, skryta. — På fullt analogt sätt har ty. schwadronieren, skrodera, om-bildats av ä. ty. schwadern, prata, sladdra. — Härtill: skrodör, Dalin 1853, Sturzen-Becker-osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0837" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrodera&lt;/b&gt;, 1733 (i betyd. 'skrika, fara ut emot el. dyl.'), f. ö. ett 1800-talsord, en, som det t}rcks, speciellt svensk bildning (möjl. i anslutning till det likbetydande ty. schwadronieren, jfr nedan) av sv. dial. skroa, skrävla, skryta, även: skrocka, jollra, dåna (om is), bullra, jfr skroe, skroare, skrävlare, motsv. no. skröa, skröva, prata, skryta, möjl., om formen med -v- är den ursprungliga, en avljudsform till sv. dial., no. skraua, prata, skrävla, i sv. dial. även *knarra o. d.; med även i enskildheter samma betyd.-utveckling som i det i så fall hithörande skrävla o. därmed besläktade ord ävensom skrappa 1; i alla händelser till en med skr- begynnande ljudrot av sarnma slag som i skrock, skrocka, skryta, skräiia. Mindre sannolikt är, att sk rö de ra utgår från det föga spridda sv. dial. skrota, prata, skryta. — På fullt analogt sätt har ty. schwadronieren, skrodera, om-bildats av ä. ty. schwadern, prata, sladdra. — Härtill: skrodör, Dalin 1853, Sturzen-Becker-osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skrot" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skrot..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skrot..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skrot&lt;/b&gt;, metallbitar, bly- el. järnkulor i kartescher o. d., 1636: schrot och lodh, om mynt; 1657, om laddning till kanoner; i ä. nsv. o. sv. dial. även 'avfall' = no. skrot, avfall, ä. da.: skrot (att skjuta med), avskuret stycke, från mlty. schrot, -d-, snitt, avskuret stycke (från (l-formen kommer y. fsv. skrödh, utmyiitning, det som utmyntas, ä. nsv. skrod (skråd), skrot (om mynt)) = fhty. scröt, snitt, i mhty. även: avskuret stycke (ty. schrot), ags. scréad(e), tygstycke (eng. shred, lapp, trasa m. m.), av germ. *skrauÖa-, i avljudsförh. till isl. skrjöör, gammal trasig bok, o. till skrud, till en verbrot med betyd. 'skära o. d.'; se f. ö. skrota. — Hit hör också skrot i förb. skrot och korn, som beteckning för ett mynts bruttovikt (varvid korn syftar på nettovikten av ädel metall), jfr 1592: korn och skrödh, efter ty. schrot und korn (resp. motsv. uttr. i lty.); i båda spr. ofta även i bildlig betyd.; egentl.: avskuret metallstycke, mynt bestämt till prägling (= y. fsv. skrödh, se ovan). — Om ä. nsv., sv. dial. skrå, järnskrot, avskräde, se skräda. Om inhemska nord. bildningar med likartad betyd. o. utgående från germ. växelroten skrud- (jfr skrota slutet) se Torp Etym. ordb. under skröt." />
        <feat att="faksimilID" val="0838" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skrot&lt;/b&gt;, metallbitar, bly- el. järnkulor i kartescher o. d., 1636: schrot och lodh, om mynt; 1657, om laddning till kanoner; i ä. nsv. o. sv. dial. även 'avfall' = no. skrot, avfall, ä. da.: skrot (att skjuta med), avskuret stycke, från mlty. schrot, -d-, snitt, avskuret stycke (från (l-formen kommer y. fsv. skrödh, utmyiitning, det som utmyntas, ä. nsv. skrod (skråd), skrot (om mynt)) = fhty. scröt, snitt, i mhty. även: avskuret stycke (ty. schrot), ags. scréad(e), tygstycke (eng. shred, lapp, trasa m. m.), av germ. *skrauÖa-, i avljudsförh. till isl. skrjöör, gammal trasig bok, o. till skrud, till en verbrot med betyd. 'skära o. d.'; se f. ö. skrota. — Hit hör också skrot i förb. skrot och korn, som beteckning för ett mynts bruttovikt (varvid korn syftar på nettovikten av ädel metall), jfr 1592: korn och skrödh, efter ty. schrot und korn (resp. motsv. uttr. i lty.); i båda spr. ofta även i bildlig betyd.; egentl.: avskuret metallstycke, mynt bestämt till prägling (= y. fsv. skrödh, se ovan). — Om ä. nsv., sv. dial. skrå, järnskrot, avskräde, se skräda. Om inhemska nord. bildningar med likartad betyd. o. utgående från germ. växelroten skrud- (jfr skrota slutet) se Torp Etym. ordb. under skröt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fumla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fumla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fumla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fumla&lt;/b&gt;, 1600-t. = no. &lt;i&gt;fumla&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;fummeln&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fumble&lt;/i&gt; snarast nord.); till sv. dial. &lt;i&gt;fumma&lt;/i&gt;, vara darrhänt, yra, no. &lt;i&gt;fuma&lt;/i&gt;, fubbla m. m., nisl.: förhasta sig ~ sv. &lt;sp&gt;famla&lt;/sp&gt; ~ no. &lt;i&gt;fimla&lt;/i&gt;, famla." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fumla&lt;/b&gt;, 1600-t. = no. &lt;i&gt;fumla&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;fummeln&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fumble&lt;/i&gt; snarast nord.); till sv. dial. &lt;i&gt;fumma&lt;/i&gt;, vara darrhänt, yra, no. &lt;i&gt;fuma&lt;/i&gt;, fubbla m. m., nisl.: förhasta sig ~ sv. &lt;sp&gt;famla&lt;/sp&gt; ~ no. &lt;i&gt;fimla&lt;/i&gt;, famla." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fund..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fund..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fund&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;komma under fund med&lt;/sp&gt;, plur. &lt;i&gt;fynder&lt;/i&gt; (1500-t; i ä. nsv. även &lt;i&gt;fund&lt;/i&gt;, t. ex. Psalmb. 1695: 'Bevara oss för satans fund'), &lt;sp&gt;påfund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samfund&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;fund&lt;/i&gt; f. o. yngre n. el. &lt;i&gt;funder&lt;/i&gt; m., oomljudd biform till &lt;sp&gt;fynd&lt;/sp&gt;, se d. o. Plur. &lt;i&gt;funder&lt;/i&gt; (med acc. 1) = no. &lt;i&gt;funder&lt;/i&gt; kunde dock närmast höra till &lt;i&gt;fundra&lt;/i&gt; (se följ.) o. sålunda endast medelbart vara besläktat." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fund&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;komma under fund med&lt;/sp&gt;, plur. &lt;i&gt;fynder&lt;/i&gt; (1500-t; i ä. nsv. även &lt;i&gt;fund&lt;/i&gt;, t. ex. Psalmb. 1695: 'Bevara oss för satans fund'), &lt;sp&gt;påfund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samfund&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;fund&lt;/i&gt; f. o. yngre n. el. &lt;i&gt;funder&lt;/i&gt; m., oomljudd biform till &lt;sp&gt;fynd&lt;/sp&gt;, se d. o. Plur. &lt;i&gt;funder&lt;/i&gt; (med acc. 1) = no. &lt;i&gt;funder&lt;/i&gt; kunde dock närmast höra till &lt;i&gt;fundra&lt;/i&gt; (se följ.) o. sålunda endast medelbart vara besläktat." />
        <feat att="see" val="fundera 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fullborda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fullborda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fullborda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fullborda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fulbordha&lt;/i&gt;, samtycka till, fullborda, jämte fda. &lt;i&gt;fuldbordhe&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;-byrde&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;vulborden&lt;/i&gt;, samtycka till, avledn. av &lt;i&gt;vulbort&lt;/i&gt;, samtycke (varav fsv. &lt;i&gt;fulbordh&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt; o. (sannol.) ett vbalsbst. till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;börd&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fullborda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fulbordha&lt;/i&gt;, samtycka till, fullborda, jämte fda. &lt;i&gt;fuldbordhe&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;-byrde&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;vulborden&lt;/i&gt;, samtycka till, avledn. av &lt;i&gt;vulbort&lt;/i&gt;, samtycke (varav fsv. &lt;i&gt;fulbordh&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt; o. (sannol.) ett vbalsbst. till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;börd&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fullmakt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fullmakt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fullmakt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fullmakt&lt;/b&gt;, t. ex. Hund 1605 = da. &lt;i&gt;fuldmagt&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vulmacht&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;makt&lt;/sp&gt;, översättning av lat. &lt;i&gt;plenipotentia&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Fullmakt på en tjänst&lt;/sp&gt;, t. ex. Karl XII Bref." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fullmakt&lt;/b&gt;, t. ex. Hund 1605 = da. &lt;i&gt;fuldmagt&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vulmacht&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;makt&lt;/sp&gt;, översättning av lat. &lt;i&gt;plenipotentia&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Fullmakt på en tjänst&lt;/sp&gt;, t. ex. Karl XII Bref." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ful" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ful..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ful..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ful&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: rutten, stinkande, oren, lat, i sv. dial.: rutten, i norrl. dial. också brunstig (m. m.) som i no. dial., fsv. &lt;i&gt;fūl&lt;/i&gt;, stinkande, ful, skändlig m. m. = isl. &lt;i&gt;fúll&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;ful&lt;/i&gt;, ful, i no.-da.: listig, i no. dial.: motbjudande, vred, brunstig, got. &lt;i&gt;fûls&lt;/i&gt;, rutten, mlty. &lt;i&gt;vûl&lt;/i&gt;, stinkande, oren, dålig, lat, fhty., mhty. &lt;i&gt;fûl&lt;/i&gt; ungefär ds. (ty. &lt;i&gt;faul&lt;/i&gt;, murken, lat, trög), ags. &lt;i&gt;fúl&lt;/i&gt;, rutten, oren, dålig (eng. &lt;i&gt;foul&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*fūla-&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;púliai&lt;/i&gt; plur., etter. Till den allm. spridda ie. roten &lt;i&gt;pu&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;pūs&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;pýon&lt;/i&gt;, etter, sanskr. &lt;i&gt;pūyati&lt;/i&gt;, stinker, litau. &lt;i&gt;púti&lt;/i&gt;, ruttna, isl. &lt;i&gt;fúinn&lt;/i&gt;, rutten; jfr &lt;sp&gt;potpurri&lt;/sp&gt; samt under &lt;sp&gt;futtig&lt;/sp&gt;. Roten &lt;i&gt;pu&lt;/i&gt; är säkerligen egent. en interjektion för avsky; jfr t. ex. bantuspråkets &lt;i&gt;pu&lt;/i&gt; i betyd. 'böld'. Se under &lt;sp&gt;fy&lt;/sp&gt;. — Jfr även &lt;sp&gt;hundfila&lt;/sp&gt;. — Med avs. på uttr. &lt;i&gt;den fule, fulingen&lt;/i&gt; om den onde jfr ä. nsv. &lt;i&gt;ljoten&lt;/i&gt;, dalm. &lt;i&gt;ljotingen&lt;/i&gt; i samma betyd., till isl. &lt;i&gt;ljótr&lt;/i&gt; osv., ful (se &lt;sp&gt;lyte&lt;/sp&gt;), o. sv. &lt;i&gt;styggen&lt;/i&gt; ds. till &lt;sp&gt;stygg&lt;/sp&gt; i betyd. 'ful, vederstygglig'. Ordet användes i fsv. även som beteckning för bödeln: 'aff fulum manne ... halshuggin'." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ful&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: rutten, stinkande, oren, lat, i sv. dial.: rutten, i norrl. dial. också brunstig (m. m.) som i no. dial., fsv. &lt;i&gt;fūl&lt;/i&gt;, stinkande, ful, skändlig m. m. = isl. &lt;i&gt;fúll&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;ful&lt;/i&gt;, ful, i no.-da.: listig, i no. dial.: motbjudande, vred, brunstig, got. &lt;i&gt;fûls&lt;/i&gt;, rutten, mlty. &lt;i&gt;vûl&lt;/i&gt;, stinkande, oren, dålig, lat, fhty., mhty. &lt;i&gt;fûl&lt;/i&gt; ungefär ds. (ty. &lt;i&gt;faul&lt;/i&gt;, murken, lat, trög), ags. &lt;i&gt;fúl&lt;/i&gt;, rutten, oren, dålig (eng. &lt;i&gt;foul&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*fūla-&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;púliai&lt;/i&gt; plur., etter. Till den allm. spridda ie. roten &lt;i&gt;pu&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;pūs&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;pýon&lt;/i&gt;, etter, sanskr. &lt;i&gt;pūyati&lt;/i&gt;, stinker, litau. &lt;i&gt;púti&lt;/i&gt;, ruttna, isl. &lt;i&gt;fúinn&lt;/i&gt;, rutten; jfr &lt;sp&gt;potpurri&lt;/sp&gt; samt under &lt;sp&gt;futtig&lt;/sp&gt;. Roten &lt;i&gt;pu&lt;/i&gt; är säkerligen egent. en interjektion för avsky; jfr t. ex. bantuspråkets &lt;i&gt;pu&lt;/i&gt; i betyd. 'böld'. Se under &lt;sp&gt;fy&lt;/sp&gt;. — Jfr även &lt;sp&gt;hundfila&lt;/sp&gt;. — Med avs. på uttr. &lt;i&gt;den fule, fulingen&lt;/i&gt; om den onde jfr ä. nsv. &lt;i&gt;ljoten&lt;/i&gt;, dalm. &lt;i&gt;ljotingen&lt;/i&gt; i samma betyd., till isl. &lt;i&gt;ljótr&lt;/i&gt; osv., ful (se &lt;sp&gt;lyte&lt;/sp&gt;), o. sv. &lt;i&gt;styggen&lt;/i&gt; ds. till &lt;sp&gt;stygg&lt;/sp&gt; i betyd. 'ful, vederstygglig'. Ordet användes i fsv. även som beteckning för bödeln: 'aff fulum manne ... halshuggin'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="full" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--full..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--full..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;full&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fulder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fullr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fuld&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fulls&lt;/i&gt;, fsax., ags., eng. &lt;i&gt;full&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;vol&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;voll&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*fulla-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pl̥nó-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;pūrṇá-&lt;/i&gt;, ir. &lt;i&gt;lán&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;pìlnas&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;plŭnŭ&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till lat. &lt;i&gt;plēnus&lt;/i&gt;, full; båda part. pf. pass. på &lt;i&gt;-no-&lt;/i&gt; till roten &lt;i&gt;pele&lt;/i&gt;, fylla; besl. med grek. &lt;i&gt;polýs&lt;/i&gt;, mycken (se &lt;sp&gt;poly-&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;purú-&lt;/i&gt; osv., i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*felu-&lt;/i&gt; = got., fsax. &lt;i&gt;filu&lt;/i&gt;, mycket, fhty. &lt;i&gt;filu&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;viel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;feolu&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fjǫl-&lt;/i&gt;; se f. ö. under &lt;sp&gt;folk&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Full&lt;/sp&gt; i betyd. 'drucken' uppträder redan i fsv. &lt;i&gt;fulder ok drukkin&lt;/i&gt;; där även om mat: övermätt; egentl. elliptiskt av fullständigare uttryck, jfr bibelns: &lt;i&gt;druckne av sött vin&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Full som en kaja&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;kaja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;full&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fulder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fullr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fuld&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fulls&lt;/i&gt;, fsax., ags., eng. &lt;i&gt;full&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;vol&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;voll&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*fulla-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pl̥nó-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;pūrṇá-&lt;/i&gt;, ir. &lt;i&gt;lán&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;pìlnas&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;plŭnŭ&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till lat. &lt;i&gt;plēnus&lt;/i&gt;, full; båda part. pf. pass. på &lt;i&gt;-no-&lt;/i&gt; till roten &lt;i&gt;pele&lt;/i&gt;, fylla; besl. med grek. &lt;i&gt;polýs&lt;/i&gt;, mycken (se &lt;sp&gt;poly-&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;purú-&lt;/i&gt; osv., i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*felu-&lt;/i&gt; = got., fsax. &lt;i&gt;filu&lt;/i&gt;, mycket, fhty. &lt;i&gt;filu&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;viel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;feolu&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fjǫl-&lt;/i&gt;; se f. ö. under &lt;sp&gt;folk&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Full&lt;/sp&gt; i betyd. 'drucken' uppträder redan i fsv. &lt;i&gt;fulder ok drukkin&lt;/i&gt;; där även om mat: övermätt; egentl. elliptiskt av fullständigare uttryck, jfr bibelns: &lt;i&gt;druckne av sött vin&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Full som en kaja&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;kaja&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fuktel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fuktel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fuktel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fuktel&lt;/b&gt;, prygel (med sabel), från ty. &lt;i&gt;fuchtel&lt;/i&gt;, bred värja (till &lt;i&gt;fechten&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;fäkta&lt;/sp&gt;). Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr &lt;sp&gt;prygel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fuktel&lt;/b&gt;, prygel (med sabel), från ty. &lt;i&gt;fuchtel&lt;/i&gt;, bred värja (till &lt;i&gt;fechten&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;fäkta&lt;/sp&gt;). Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr &lt;sp&gt;prygel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fukter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fukter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fukter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fukter&lt;/b&gt;, 1680, från ty., jfr sydty. dial. &lt;i&gt;fucht&lt;/i&gt;, häftig rörelse. Avljudsform: ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;fakter&lt;/i&gt; plur., y. fsv. &lt;i&gt;fakt&lt;/i&gt;, skapnad, utseende, ä. da. &lt;i&gt;fakt&lt;/i&gt; (nda. &lt;i&gt;fagter&lt;/i&gt; plur.), no. &lt;i&gt;faktir&lt;/i&gt; pl., sätt, åtbörder, någon gång även i nsv. &lt;sp&gt;fakter&lt;/sp&gt;; möjl. till mlty. &lt;i&gt;vacht(e)&lt;/i&gt;, fäktning; bildning till &lt;i&gt;vechten&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;fäkta&lt;/sp&gt;. Enl. Torp Etym. ordb. skulle dock &lt;i&gt;fakter&lt;/i&gt; vara inhemskt nordiskt o. besl. med ty. &lt;i&gt;fackeln&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fukter&lt;/b&gt;, 1680, från ty., jfr sydty. dial. &lt;i&gt;fucht&lt;/i&gt;, häftig rörelse. Avljudsform: ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;fakter&lt;/i&gt; plur., y. fsv. &lt;i&gt;fakt&lt;/i&gt;, skapnad, utseende, ä. da. &lt;i&gt;fakt&lt;/i&gt; (nda. &lt;i&gt;fagter&lt;/i&gt; plur.), no. &lt;i&gt;faktir&lt;/i&gt; pl., sätt, åtbörder, någon gång även i nsv. &lt;sp&gt;fakter&lt;/sp&gt;; möjl. till mlty. &lt;i&gt;vacht(e)&lt;/i&gt;, fäktning; bildning till &lt;i&gt;vechten&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;fäkta&lt;/sp&gt;. Enl. Torp Etym. ordb. skulle dock &lt;i&gt;fakter&lt;/i&gt; vara inhemskt nordiskt o. besl. med ty. &lt;i&gt;fackeln&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fundera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fundera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fundera..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fundera&lt;/b&gt;, grundlägga, stifta = fsv., allm. i sht på 1500- o. 1600-t., nu sällsynt; från mlty. &lt;i&gt;fundêren&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;fundāre&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;fundus&lt;/i&gt;, grund (= &lt;sp&gt;fond&lt;/sp&gt;; urbesl. m. &lt;sp&gt;botten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fundera&lt;/b&gt;, grundlägga, stifta = fsv., allm. i sht på 1500- o. 1600-t., nu sällsynt; från mlty. &lt;i&gt;fundêren&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;fundāre&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;fundus&lt;/i&gt;, grund (= &lt;sp&gt;fond&lt;/sp&gt;; urbesl. m. &lt;sp&gt;botten&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fundera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fundera..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fundera..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fundera&lt;/b&gt;, tänka på, grunda, under 1600-t. bl. enstaka (Columbus 1678); en ombildning efter föreg, av sv. dial. &lt;i&gt;fundra&lt;/i&gt; ds. = no.: lura, lista o. d., avlett av det sällsynta ä. nsv. &lt;i&gt;funda&lt;/i&gt; 16-1700-t. (även &lt;i&gt;funda på&lt;/i&gt;), utfinna, fundera = sv. dial. &lt;i&gt;funna(s)&lt;/i&gt;, ana, få hum om, fundera (sig till), till &lt;sp&gt;fund&lt;/sp&gt; (se d. o.), till &lt;sp&gt;finna&lt;/sp&gt;. Jfr v. Friesen Spr. o. st. 1: 233 f. — En parallellbildning till &lt;i&gt;fundra&lt;/i&gt; är sv. dial. &lt;i&gt;funta&lt;/i&gt; i samma betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fundera&lt;/b&gt;, tänka på, grunda, under 1600-t. bl. enstaka (Columbus 1678); en ombildning efter föreg, av sv. dial. &lt;i&gt;fundra&lt;/i&gt; ds. = no.: lura, lista o. d., avlett av det sällsynta ä. nsv. &lt;i&gt;funda&lt;/i&gt; 16-1700-t. (även &lt;i&gt;funda på&lt;/i&gt;), utfinna, fundera = sv. dial. &lt;i&gt;funna(s)&lt;/i&gt;, ana, få hum om, fundera (sig till), till &lt;sp&gt;fund&lt;/sp&gt; (se d. o.), till &lt;sp&gt;finna&lt;/sp&gt;. Jfr v. Friesen Spr. o. st. 1: 233 f. — En parallellbildning till &lt;i&gt;fundra&lt;/i&gt; är sv. dial. &lt;i&gt;funta&lt;/i&gt; i samma betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fungera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fungera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fungera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fungera&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;fungieren&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;fungi&lt;/i&gt;, uträtta, förvalta o. d., av omstritt ursprung. Till part.-stammen &lt;i&gt;funct-&lt;/i&gt; hör &lt;i&gt;functio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), varav sv. &lt;sp&gt;funktion&lt;/sp&gt; = ty." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fungera&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;fungieren&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;fungi&lt;/i&gt;, uträtta, förvalta o. d., av omstritt ursprung. Till part.-stammen &lt;i&gt;funct-&lt;/i&gt; hör &lt;i&gt;functio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), varav sv. &lt;sp&gt;funktion&lt;/sp&gt; = ty." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bjärke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bjärke..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bjarke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bjärke&lt;/b&gt;, härad i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Biærka hæradh&lt;/i&gt;, till brytningsformen &lt;i&gt;biærk-&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;björk&lt;/sp&gt;; jfr SOÄ 3: 1." />
        <feat att="faksimilID" val="0133" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bjärke&lt;/b&gt;, härad i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Biærka hæradh&lt;/i&gt;, till brytningsformen &lt;i&gt;biærk-&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;björk&lt;/sp&gt;; jfr SOÄ 3: 1." />
        <feat att="see" val="björk" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Biærka</orth>
            <note>härad i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Biærka
            hæradh&lt;/i&gt;</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="polis-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--polis-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--polis-..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;polis-&lt;/b&gt; (-konstapel o. d.), av fra. &lt;i&gt;police&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;politia&lt;/i&gt;, upprätthållande av ordningen i en stad, av grek. &lt;i&gt;politeía&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;pólis&lt;/i&gt;, stad; se &lt;sp&gt;politik&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0676" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;polis-&lt;/b&gt; (-konstapel o. d.), av fra. &lt;i&gt;police&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;politia&lt;/i&gt;, upprätthållande av ordningen i en stad, av grek. &lt;i&gt;politeía&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;pólis&lt;/i&gt;, stad; se &lt;sp&gt;politik&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="överlägga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--överlägga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--överlägga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;överlägga&lt;/b&gt; i betyd. 'överväga, eftertänka, rådslå', fsv. &lt;i&gt;ovirlæggia&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;overlægge&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;overleggen&lt;/i&gt;, avlägga räkenskap, överväga, även: lägga till last = ty. &lt;i&gt;überlegen&lt;/i&gt; (i betyd. 'eftertänka' först sl. av 1600-t.). Av omstridd o. alltjämt rätt dunkel betyd.-utveckling. Enl. Falk-Torp närmast från betyd. 'sammanräkna' el. 'avsluta en räkning'; jfr i så fall vissa ex. hos Sdw. o. t. ex. ä. nsv. 'öffuerlagt sina vpbörd och sina vthgifft' G. I:s reg., 'offuerlegger bekostningen' Bib. 1541 (där Luther har &lt;i&gt;überschlägt&lt;/i&gt;); möjl. med syftning antingen på de över varandra lagda räknestenarna (jfr &lt;sp&gt;kalkulera&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;kalkyl&lt;/sp&gt;) el. på karvstockar som läggas på varandra för att jämföra skårorna. Dock föga troligt. Kanske snarast en absolut anv. av uttr. ss. (ä.) ty. &lt;i&gt;rechnung&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rechenschaft legen&lt;/i&gt; el. andra, där objekten bortfallit (som i &lt;sp&gt;värpa&lt;/sp&gt; o. d.), jfr sv. &lt;i&gt;lägga råd&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;leggja hug á&lt;/i&gt; d o. d.; 'över' (&lt;i&gt;over&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;über&lt;/i&gt;) kan bero på anslutning till verb ss. 'övertänka', 'överväga' o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="1334" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;överlägga&lt;/b&gt; i betyd. 'överväga, eftertänka, rådslå', fsv. &lt;i&gt;ovirlæggia&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;overlægge&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;overleggen&lt;/i&gt;, avlägga räkenskap, överväga, även: lägga till last = ty. &lt;i&gt;überlegen&lt;/i&gt; (i betyd. 'eftertänka' först sl. av 1600-t.). Av omstridd o. alltjämt rätt dunkel betyd.-utveckling. Enl. Falk-Torp närmast från betyd. 'sammanräkna' el. 'avsluta en räkning'; jfr i så fall vissa ex. hos Sdw. o. t. ex. ä. nsv. 'öffuerlagt sina vpbörd och sina vthgifft' G. I:s reg., 'offuerlegger bekostningen' Bib. 1541 (där Luther har &lt;i&gt;überschlägt&lt;/i&gt;); möjl. med syftning antingen på de över varandra lagda räknestenarna (jfr &lt;sp&gt;kalkulera&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;kalkyl&lt;/sp&gt;) el. på karvstockar som läggas på varandra för att jämföra skårorna. Dock föga troligt. Kanske snarast en absolut anv. av uttr. ss. (ä.) ty. &lt;i&gt;rechnung&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rechenschaft legen&lt;/i&gt; el. andra, där objekten bortfallit (som i &lt;sp&gt;värpa&lt;/sp&gt; o. d.), jfr sv. &lt;i&gt;lägga råd&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;leggja hug á&lt;/i&gt; d o. d.; 'över' (&lt;i&gt;over&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;über&lt;/i&gt;) kan bero på anslutning till verb ss. 'övertänka', 'överväga' o. d." />
        <feat att="see" val="värpa" />
        <feat att="see" val="kalkyl" />
        <feat att="see" val="kalkulera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="banka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--banka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--banka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;banka&lt;/b&gt; = fsv. = no. &lt;i&gt;banka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;banke&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;banken&lt;/i&gt;; jfr i samma betyd. fsv. &lt;i&gt;bunka&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;bunchen&lt;/i&gt;, slå, dänga; kan, såsom vanl. antages, vara en avledn. på &lt;i&gt;-k&lt;/i&gt; (med intensivisk-iterativisk betyd.) av ett vb. motsv. isl. &lt;i&gt;banga&lt;/i&gt;, slå, hamra (jfr sv. &lt;sp&gt;bång&lt;/sp&gt;), men är snarast en oberoende av detta uppkommen självständig bildning av en stam bank med onomatopoietisk karaktär. Jfr &lt;sp&gt;dunka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;banka&lt;/b&gt; = fsv. = no. &lt;i&gt;banka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;banke&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;banken&lt;/i&gt;; jfr i samma betyd. fsv. &lt;i&gt;bunka&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;bunchen&lt;/i&gt;, slå, dänga; kan, såsom vanl. antages, vara en avledn. på &lt;i&gt;-k&lt;/i&gt; (med intensivisk-iterativisk betyd.) av ett vb. motsv. isl. &lt;i&gt;banga&lt;/i&gt;, slå, hamra (jfr sv. &lt;sp&gt;bång&lt;/sp&gt;), men är snarast en oberoende av detta uppkommen självständig bildning av en stam bank med onomatopoietisk karaktär. Jfr &lt;sp&gt;dunka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="dunka" />
        <feat att="see" val="bång" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="poliklinik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--poliklinik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--poliklinik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;poliklinik&lt;/b&gt;, av grek. &lt;i&gt;pólis&lt;/i&gt;, stad (se &lt;sp&gt;politik&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;klinik&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0676" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;poliklinik&lt;/b&gt;, av grek. &lt;i&gt;pólis&lt;/i&gt;, stad (se &lt;sp&gt;politik&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;klinik&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="ell">pólis</orth>
            <note>stad</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bjärt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bjärt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bjärt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bjärt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;biærter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bjartr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bjært&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;bairhts&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;berht&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;beraht&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;beorht&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;briht&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bright&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*berhta-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*bherklo-&lt;/i&gt;, bildning på &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; snarast till ie. roten &lt;i&gt;bherek&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;bhrāç-&lt;/i&gt;, lysa, grek. &lt;i&gt;phorkós&lt;/i&gt;, vitaktig, osv., ävensom mhty. &lt;i&gt;brehen&lt;/i&gt;, skimra (se &lt;sp&gt;brås&lt;/sp&gt;); fjärmare släktingar se &lt;sp&gt;björk&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;Albert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Albrekt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Engelbrekt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Robert&lt;/sp&gt; ävensom under &lt;sp&gt;Bertil&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0133" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bjärt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;biærter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bjartr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bjært&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;bairhts&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;berht&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;beraht&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;beorht&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;briht&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bright&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*berhta-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*bherklo-&lt;/i&gt;, bildning på &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; snarast till ie. roten &lt;i&gt;bherek&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;bhrāç-&lt;/i&gt;, lysa, grek. &lt;i&gt;phorkós&lt;/i&gt;, vitaktig, osv., ävensom mhty. &lt;i&gt;brehen&lt;/i&gt;, skimra (se &lt;sp&gt;brås&lt;/sp&gt;); fjärmare släktingar se &lt;sp&gt;björk&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;Albert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Albrekt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Engelbrekt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Robert&lt;/sp&gt; ävensom under &lt;sp&gt;Bertil&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Bertil" />
        <feat att="see" val="Albert" />
        <feat att="see" val="Albrekt" />
        <feat att="see" val="Engelbrekt" />
        <feat att="see" val="Robert" />
        <feat att="see" val="björk" />
        <feat att="see" val="brås" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ballong" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ballong..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ballong..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ballong&lt;/b&gt;, ytterst från ital. &lt;i&gt;ballone&lt;/i&gt;, stor boll, medelst suffixet &lt;i&gt;-one&lt;/i&gt; bildat av &lt;i&gt;balla&lt;/i&gt;, boll, vilket har germ. ursprung; se &lt;sp&gt;bal 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt;. — Om luftballong i sv. 1788." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ballong&lt;/b&gt;, ytterst från ital. &lt;i&gt;ballone&lt;/i&gt;, stor boll, medelst suffixet &lt;i&gt;-one&lt;/i&gt; bildat av &lt;i&gt;balla&lt;/i&gt;, boll, vilket har germ. ursprung; se &lt;sp&gt;bal 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt;. — Om luftballong i sv. 1788." />
        <feat att="see" val="boll" />
        <feat att="see" val="bal 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">ballone</orth>
            <note>stor boll</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ballra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ballra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ballra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ballra&lt;/b&gt;, prata, sladdra, se &lt;sp&gt;bullra&lt;/sp&gt;. I den äldre betyd. 'bullra' redan 1599." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ballra&lt;/b&gt;, prata, sladdra, se &lt;sp&gt;bullra&lt;/sp&gt;. I den äldre betyd. 'bullra' redan 1599." />
        <feat att="see" val="bullra" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="man" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--man..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense>
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;man&lt;/b&gt;, obest. pron. = fsv., i ä. fsv. sällsynt, något vanligare i y. fsv.; i fsv. i stället i denna betyd. oftast plur. &lt;i&gt;mæn&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;menn&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;men&lt;/i&gt; i samma betyd. = da., ty. &lt;i&gt;man&lt;/i&gt;; till föreg. Alltså med samma betyd.-utveckling som i fra. &lt;i&gt;on&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;om&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;homo&lt;/i&gt;, man, människa. — Utvecklingen av &lt;sp&gt;man&lt;/sp&gt; till obest. pron. har skett under tysk påverkan. Detsamma är förhållandet med &lt;sp&gt;en&lt;/sp&gt; i samma anv. (motsv. i da., ty. o. eng.). Se E. H. Tegnér Ark. 5: 337 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0542" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;man&lt;/b&gt;, obest. pron. = fsv., i ä. fsv. sällsynt, något vanligare i y. fsv.; i fsv. i stället i denna betyd. oftast plur. &lt;i&gt;mæn&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;menn&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;men&lt;/i&gt; i samma betyd. = da., ty. &lt;i&gt;man&lt;/i&gt;; till föreg. Alltså med samma betyd.-utveckling som i fra. &lt;i&gt;on&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;om&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;homo&lt;/i&gt;, man, människa. — Utvecklingen av &lt;sp&gt;man&lt;/sp&gt; till obest. pron. har skett under tysk påverkan. Detsamma är förhållandet med &lt;sp&gt;en&lt;/sp&gt; i samma anv. (motsv. i da., ty. o. eng.). Se E. H. Tegnér Ark. 5: 337 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blå..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blå&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blā&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blár&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blaa&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blâ(w)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blâo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blau&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bláw&lt;/i&gt;; från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;bleu&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;blue&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*blǣwa-&lt;/i&gt;; möjl. trots olikheten i betyd. besl. med lat. &lt;i&gt;flāvus&lt;/i&gt;, guldgul, blond (: &lt;sp&gt;blå&lt;/sp&gt; = lat. &lt;i&gt;rāvus&lt;/i&gt;, grå, grågul: grå); jfr om formutvecklingen (ie. &lt;i&gt;eu&lt;/i&gt; › lat. &lt;i&gt;āv?&lt;/i&gt;) Hirt IF 37: 223 f., som dock anser orden obesläktade. Ordet betydde i äldre tid även: svart, blåsvart, kolmörk, t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;blåman&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;blāman&lt;/i&gt;, neger, mor o. d. (se under &lt;sp&gt;neger&lt;/sp&gt;), Gamla psalmbokens: &lt;i&gt;mörkret blå&lt;/i&gt;, tillnamnet &lt;i&gt;(Harald) Blåtand&lt;/i&gt; osv. — En sammanfattande o. gemensam beteckning för 'blå' saknas i de indoeur. språken. - &lt;sp&gt;Blånad&lt;/sp&gt; fsv. &lt;i&gt;blānaþer&lt;/i&gt;, hör närmast till fsv. inkoativet &lt;i&gt;blāna&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;blåna&lt;/sp&gt;; jfr likbetyd. fsv. &lt;i&gt;blāne&lt;/i&gt;, ä. nsv., sv. dial. o. ä. da. &lt;i&gt;blåne&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Blått blod&lt;/sp&gt;, 1891, motsv. i da., ty. o. eng., efter span. &lt;i&gt;sangre azul&lt;/i&gt;, blått blod, betecknande de äldsta kastilianska släkterna, o. sannol. syftande därpå, att ådrorna hos dessa, som härstammade från germaner (goter osv.), företedde en mera blå färg än de mera mörkhyade landsmännens. — &lt;sp&gt;Blåstrumpa&lt;/sp&gt;, 1842, motsv. da. &lt;i&gt;blaastrømpe&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blaustrumpf&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;blue-stocking&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bas-bleu&lt;/i&gt;; av omtvistat ursprung; kanske snarast från ett vitterhetssällskap i Venedig, 'Strumpsällskapet' (Società della calza), vilket bestod av både herrar o, damer." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blå&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blā&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blár&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blaa&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blâ(w)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blâo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blau&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bláw&lt;/i&gt;; från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;bleu&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;blue&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*blǣwa-&lt;/i&gt;; möjl. trots olikheten i betyd. besl. med lat. &lt;i&gt;flāvus&lt;/i&gt;, guldgul, blond (: &lt;sp&gt;blå&lt;/sp&gt; = lat. &lt;i&gt;rāvus&lt;/i&gt;, grå, grågul: grå); jfr om formutvecklingen (ie. &lt;i&gt;eu&lt;/i&gt; › lat. &lt;i&gt;āv?&lt;/i&gt;) Hirt IF 37: 223 f., som dock anser orden obesläktade. Ordet betydde i äldre tid även: svart, blåsvart, kolmörk, t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;blåman&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;blāman&lt;/i&gt;, neger, mor o. d. (se under &lt;sp&gt;neger&lt;/sp&gt;), Gamla psalmbokens: &lt;i&gt;mörkret blå&lt;/i&gt;, tillnamnet &lt;i&gt;(Harald) Blåtand&lt;/i&gt; osv. — En sammanfattande o. gemensam beteckning för 'blå' saknas i de indoeur. språken. - &lt;sp&gt;Blånad&lt;/sp&gt; fsv. &lt;i&gt;blānaþer&lt;/i&gt;, hör närmast till fsv. inkoativet &lt;i&gt;blāna&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;blåna&lt;/sp&gt;; jfr likbetyd. fsv. &lt;i&gt;blāne&lt;/i&gt;, ä. nsv., sv. dial. o. ä. da. &lt;i&gt;blåne&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Blått blod&lt;/sp&gt;, 1891, motsv. i da., ty. o. eng., efter span. &lt;i&gt;sangre azul&lt;/i&gt;, blått blod, betecknande de äldsta kastilianska släkterna, o. sannol. syftande därpå, att ådrorna hos dessa, som härstammade från germaner (goter osv.), företedde en mera blå färg än de mera mörkhyade landsmännens. — &lt;sp&gt;Blåstrumpa&lt;/sp&gt;, 1842, motsv. da. &lt;i&gt;blaastrømpe&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blaustrumpf&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;blue-stocking&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bas-bleu&lt;/i&gt;; av omtvistat ursprung; kanske snarast från ett vitterhetssällskap i Venedig, 'Strumpsällskapet' (Società della calza), vilket bestod av både herrar o, damer." />
        <feat att="see" val="Blåstrumpa" />
        <feat att="see" val="Blått blod" />
        <feat att="see" val="blåna" />
        <feat att="see" val="Blånad" />
        <feat att="see" val="neger" />
        <feat att="see" val="blå" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balsam" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balsam..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balsam..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;balsam&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;balsam(a)&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;balsamr&lt;/i&gt;, ty., eng. &lt;i&gt;balsam&lt;/i&gt;, ffra. &lt;i&gt;balsme&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;baume&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;balm&lt;/i&gt;) av lat. &lt;i&gt;balsamum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;bálsamon&lt;/i&gt;, väl av semitiskt ursprung; jfr &lt;sp&gt;balsamin&lt;/sp&gt; o. även &lt;sp&gt;bisam(-oxe)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;balsam&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;balsam(a)&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;balsamr&lt;/i&gt;, ty., eng. &lt;i&gt;balsam&lt;/i&gt;, ffra. &lt;i&gt;balsme&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;baume&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;balm&lt;/i&gt;) av lat. &lt;i&gt;balsamum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;bálsamon&lt;/i&gt;, väl av semitiskt ursprung; jfr &lt;sp&gt;balsamin&lt;/sp&gt; o. även &lt;sp&gt;bisam(-oxe)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bisam(-oxe)" />
        <feat att="see" val="balsamin" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balsamin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balsamin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balsamin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;balsamin&lt;/b&gt;, 1790, ytterst av grek. &lt;i&gt;balsamínē&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;bálsamon&lt;/i&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;balsamin&lt;/b&gt;, 1790, ytterst av grek. &lt;i&gt;balsamínē&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;bálsamon&lt;/i&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="balsam 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="övrig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--övrig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--övrig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;övrig&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf 1625: &lt;i&gt;i thet öfveriga&lt;/i&gt;, för övrigt, jfr formen &lt;i&gt;öffverigx&lt;/i&gt; (adv.); ej i da.; efter lty. &lt;i&gt;äwrig&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;übrig&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;überec&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;über&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1336" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;övrig&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf 1625: &lt;i&gt;i thet öfveriga&lt;/i&gt;, för övrigt, jfr formen &lt;i&gt;öffverigx&lt;/i&gt; (adv.); ej i da.; efter lty. &lt;i&gt;äwrig&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;übrig&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;überec&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;über&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="över" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balkong" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balkong..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balkong..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;balkong&lt;/b&gt;, 1656, av fra. &lt;i&gt;balcon&lt;/i&gt;, liksom ital. &lt;i&gt;balcone&lt;/i&gt;, sannol. av provenç. &lt;i&gt;balcon&lt;/i&gt;, bildat medelst det romanska suffixet &lt;i&gt;-one&lt;/i&gt; av den germ. stammen &lt;i&gt;balk-&lt;/i&gt; (ej nödvändigt just av fhty. &lt;i&gt;balcho&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;balk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;balkong&lt;/b&gt;, 1656, av fra. &lt;i&gt;balcon&lt;/i&gt;, liksom ital. &lt;i&gt;balcone&lt;/i&gt;, sannol. av provenç. &lt;i&gt;balcon&lt;/i&gt;, bildat medelst det romanska suffixet &lt;i&gt;-one&lt;/i&gt; av den germ. stammen &lt;i&gt;balk-&lt;/i&gt; (ej nödvändigt just av fhty. &lt;i&gt;balcho&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;balk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="balk" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">balcon</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">balcone</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="provenç.">balcon</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tidsanda" />
          <feat att="writtenForm" val="-fördriv" />
          <feat att="writtenForm" val="-enlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tidsanda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tidsanda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tidsanda, -enlig, -fördriv&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1056" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tidsanda, -enlig, -fördriv&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tid" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tidning" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tidning..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tidning..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tidning&lt;/b&gt;, i betyd. 'underrättelse, nyhet' nu nästan blott i högtidlig stil, y. fsv. &lt;i&gt;tīdhning&lt;/i&gt; 1496, underrättelse, nyhet, jämte &lt;i&gt;tīdhing&lt;/i&gt; (= ä. sv. &lt;i&gt;tiding&lt;/i&gt; ännu på 1700-t.) = ä. da. &lt;i&gt;tidhing&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tîdinge&lt;/i&gt; (enl. Kluge ombildning av det fnord. &lt;i&gt;tíðindi&lt;/i&gt;) = mhty. &lt;i&gt;zîtunge&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zeitung&lt;/i&gt;; enl. vanligt antagande en efterbildning av det mlty. ordet), ags. &lt;i&gt;tídung&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tidings&lt;/i&gt; plur.); till ett vb motsv. ags. &lt;i&gt;tídan&lt;/i&gt;, hända, sv. dial. &lt;i&gt;tida&lt;/i&gt; ('det har så titt'), no. &lt;i&gt;tidast&lt;/i&gt; ds., i isl.: vara gängse el. i bruk, en avledn. av sbst. &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt; resp. fsv. adj. &lt;i&gt;tīdher&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;titt&lt;/sp&gt;). I t. ex. Runebergs Julqvällen: 'Kom, Augusta, och se jultidningar' ingår den äldre betyd. 'nyheter'. — Den moderna betyd. av 'nyhetsblad' har utvecklat sig ur plur., jfr t. ex. 1729: 'Hafva I läset tidningarna (la gazette)' el. namnen &lt;i&gt;Post- o. inrikes tidningar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Norrköpings tidningar&lt;/i&gt;, egentl.: nyheter; efter tysk förebild, förr plur. &lt;i&gt;zeitungen&lt;/i&gt;, nu sing. &lt;i&gt;zeitung&lt;/i&gt;; jfr t. ex. &lt;i&gt;Münchener Nachrichten&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;Moskovskija vjedomosti&lt;/i&gt; (plur., egentl.: underrättelser) osv. — Om en äldre benämning på 'tidning' se &lt;sp&gt;avisa&lt;/sp&gt; (nu blott skämts.), med samma betyd.utveckling som i &lt;sp&gt;tidning&lt;/sp&gt;; en annan var &lt;i&gt;gasett&lt;/i&gt; (o. 1780-1800), av fra. &lt;i&gt;gazette&lt;/i&gt;, egentl. betecknande ett venetianskt mynt o. sålunda ursprungl. om priset på tidningsnumret. Båda upptagas som synonymer till &lt;i&gt;tidning&lt;/i&gt; ännu av Dalin 1853. — Sammans. &lt;sp&gt;tidningsman&lt;/sp&gt; är ett rätt ungt ord, egentl. vanligt först på 1890-t., t. ex. GHT, Hedenstjerna ('Sigurd'); tidigare mera enstaka ss. C. R. Nyblom 1874 i en övers. av Mark Twain o. J. Jolin 1877 med ordet inom citationstecken." />
        <feat att="faksimilID" val="1056" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tidning&lt;/b&gt;, i betyd. 'underrättelse, nyhet' nu nästan blott i högtidlig stil, y. fsv. &lt;i&gt;tīdhning&lt;/i&gt; 1496, underrättelse, nyhet, jämte &lt;i&gt;tīdhing&lt;/i&gt; (= ä. sv. &lt;i&gt;tiding&lt;/i&gt; ännu på 1700-t.) = ä. da. &lt;i&gt;tidhing&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tîdinge&lt;/i&gt; (enl. Kluge ombildning av det fnord. &lt;i&gt;tíðindi&lt;/i&gt;) = mhty. &lt;i&gt;zîtunge&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zeitung&lt;/i&gt;; enl. vanligt antagande en efterbildning av det mlty. ordet), ags. &lt;i&gt;tídung&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tidings&lt;/i&gt; plur.); till ett vb motsv. ags. &lt;i&gt;tídan&lt;/i&gt;, hända, sv. dial. &lt;i&gt;tida&lt;/i&gt; ('det har så titt'), no. &lt;i&gt;tidast&lt;/i&gt; ds., i isl.: vara gängse el. i bruk, en avledn. av sbst. &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt; resp. fsv. adj. &lt;i&gt;tīdher&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;titt&lt;/sp&gt;). I t. ex. Runebergs Julqvällen: 'Kom, Augusta, och se jultidningar' ingår den äldre betyd. 'nyheter'. — Den moderna betyd. av 'nyhetsblad' har utvecklat sig ur plur., jfr t. ex. 1729: 'Hafva I läset tidningarna (la gazette)' el. namnen &lt;i&gt;Post- o. inrikes tidningar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Norrköpings tidningar&lt;/i&gt;, egentl.: nyheter; efter tysk förebild, förr plur. &lt;i&gt;zeitungen&lt;/i&gt;, nu sing. &lt;i&gt;zeitung&lt;/i&gt;; jfr t. ex. &lt;i&gt;Münchener Nachrichten&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;Moskovskija vjedomosti&lt;/i&gt; (plur., egentl.: underrättelser) osv. — Om en äldre benämning på 'tidning' se &lt;sp&gt;avisa&lt;/sp&gt; (nu blott skämts.), med samma betyd.utveckling som i &lt;sp&gt;tidning&lt;/sp&gt;; en annan var &lt;i&gt;gasett&lt;/i&gt; (o. 1780-1800), av fra. &lt;i&gt;gazette&lt;/i&gt;, egentl. betecknande ett venetianskt mynt o. sålunda ursprungl. om priset på tidningsnumret. Båda upptagas som synonymer till &lt;i&gt;tidning&lt;/i&gt; ännu av Dalin 1853. — Sammans. &lt;sp&gt;tidningsman&lt;/sp&gt; är ett rätt ungt ord, egentl. vanligt först på 1890-t., t. ex. GHT, Hedenstjerna ('Sigurd'); tidigare mera enstaka ss. C. R. Nyblom 1874 i en övers. av Mark Twain o. J. Jolin 1877 med ordet inom citationstecken." />
        <feat att="see" val="tidningsman" />
        <feat att="see" val="tidning" />
        <feat att="see" val="avisa" />
        <feat att="see" val="titt" />
        <feat att="see" val="tid" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tidlösa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tidlösa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tidlösa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tidlösa&lt;/b&gt;, växten Golchicum autumnale, 'Nakna jungfrun' (odlad), Franckenius 1659 (Månsson 1642 om Primula veris) = da. &lt;i&gt;tid(e)løs&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;zeitlose&lt;/i&gt; ds.; så kallad, därför att blomman skjuter fram på hösten, medan den korta stjälken o. de långa bladen uppträda först på våren = fhty. &lt;i&gt;zîtilôsa&lt;/i&gt;, 'ermodactilus (dvs. colchicum), citamus', mlty. &lt;i&gt;tidlôse&lt;/i&gt;, där dock blott om vissa vårväxter (såsom krokus, narciss). — Även namnet &lt;i&gt;nakna jungfrun&lt;/i&gt; beror på samma egendomligheter vid blomningen." />
        <feat att="faksimilID" val="1056" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tidlösa&lt;/b&gt;, växten Golchicum autumnale, 'Nakna jungfrun' (odlad), Franckenius 1659 (Månsson 1642 om Primula veris) = da. &lt;i&gt;tid(e)løs&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;zeitlose&lt;/i&gt; ds.; så kallad, därför att blomman skjuter fram på hösten, medan den korta stjälken o. de långa bladen uppträda först på våren = fhty. &lt;i&gt;zîtilôsa&lt;/i&gt;, 'ermodactilus (dvs. colchicum), citamus', mlty. &lt;i&gt;tidlôse&lt;/i&gt;, där dock blott om vissa vårväxter (såsom krokus, narciss). — Även namnet &lt;i&gt;nakna jungfrun&lt;/i&gt; beror på samma egendomligheter vid blomningen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tidig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tidig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tidig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tidig&lt;/b&gt;, i en äldre betyd. 'som sker i rätt el. god tid' vanligt under 15- o. 1600-t., t. ex. L. Petri — 1693; i den forna betyd. 'mogen, fullgången' t. ex. Bib. 1541, i ä. nsv. även 'brådmogen' o. 'hungrig, glupsk' (se &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;), y. fsv. &lt;i&gt;tīdhugt&lt;/i&gt;, tidigt? = no. &lt;i&gt;tidig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tîdich&lt;/i&gt;, även: mogen, efter årstiden = mhty. &lt;i&gt;zîtec&lt;/i&gt;, mogen, passande till omständigheterna (ty. &lt;i&gt;zeitig&lt;/i&gt;); jfr eng. &lt;i&gt;tidy&lt;/i&gt;, nätt, ordentlig; i vissa germ. dial. o. språk dessutom med andra betyd. (jfr &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;); till &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;otidig&lt;/sp&gt;. — I da. i stället &lt;i&gt;tidlig&lt;/i&gt;, tidig = ä. nsv. &lt;i&gt;tid(e)lig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilig&lt;/i&gt;, sydsv. dial. &lt;i&gt;tilig&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;tīdhelīker&lt;/i&gt;, timlig, ä. nsv. &lt;i&gt;tidlig&lt;/i&gt; ds., motsv. isl. &lt;i&gt;tíðligr&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tîdelîk&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zeitlich&lt;/i&gt; (jfr parallellbildningen &lt;sp&gt;timlig&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1055" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tidig&lt;/b&gt;, i en äldre betyd. 'som sker i rätt el. god tid' vanligt under 15- o. 1600-t., t. ex. L. Petri — 1693; i den forna betyd. 'mogen, fullgången' t. ex. Bib. 1541, i ä. nsv. även 'brådmogen' o. 'hungrig, glupsk' (se &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;), y. fsv. &lt;i&gt;tīdhugt&lt;/i&gt;, tidigt? = no. &lt;i&gt;tidig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tîdich&lt;/i&gt;, även: mogen, efter årstiden = mhty. &lt;i&gt;zîtec&lt;/i&gt;, mogen, passande till omständigheterna (ty. &lt;i&gt;zeitig&lt;/i&gt;); jfr eng. &lt;i&gt;tidy&lt;/i&gt;, nätt, ordentlig; i vissa germ. dial. o. språk dessutom med andra betyd. (jfr &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;); till &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;otidig&lt;/sp&gt;. — I da. i stället &lt;i&gt;tidlig&lt;/i&gt;, tidig = ä. nsv. &lt;i&gt;tid(e)lig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilig&lt;/i&gt;, sydsv. dial. &lt;i&gt;tilig&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;tīdhelīker&lt;/i&gt;, timlig, ä. nsv. &lt;i&gt;tidlig&lt;/i&gt; ds., motsv. isl. &lt;i&gt;tíðligr&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tîdelîk&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zeitlich&lt;/i&gt; (jfr parallellbildningen &lt;sp&gt;timlig&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="timlig" />
        <feat att="see" val="otidig" />
        <feat att="see" val="tidd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tigga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tigga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tigga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tigga&lt;/b&gt;, ä. nsv. ofta &lt;i&gt;tiggia&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þiggia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;thigdhe&lt;/i&gt;, äldre þā), få, utbedja sig, tigga = isl. &lt;i&gt;þiggja&lt;/i&gt;, få, antaga, da. &lt;i&gt;tigge&lt;/i&gt;, tigga, fsax. &lt;i&gt;thiggian&lt;/i&gt;, anropa, mottaga, fhty. &lt;i&gt;dicken&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;diggen&lt;/i&gt;, bedja om, ags. &lt;i&gt;þicgan&lt;/i&gt;, få, av germ. &lt;i&gt;*þeᵹjan&lt;/i&gt; st. vb, väl, med Bezzenberger, Fick m. fl., besl. med fir. &lt;i&gt;ateoch&lt;/i&gt;, jag ber (av &lt;i&gt;-tek-&lt;/i&gt;). Alltså samma betyd.-utveckling från 'bedja' till 'tigga' som &lt;sp&gt;i begära&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;gå och b.&lt;/i&gt;, mellersta Sv. o. Finnl.) el. det från ty. lånade &lt;sp&gt;bettla&lt;/sp&gt;. Ex. på likartad betyd.-inskränkning se under &lt;sp&gt;&lt;i&gt;sälja&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;tiggare&lt;/sp&gt;, Bib. 1541, såsom ty. &lt;i&gt;bettler&lt;/i&gt; till betteln&lt;/i&gt;, ösv. dial. &lt;i&gt;bejsare&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;beiss&lt;/i&gt;, tigga (= isl. &lt;i&gt;beiðas&lt;/i&gt;), el. got. &lt;i&gt;bidagwa&lt;/i&gt; (enl. somliga för &lt;i&gt;bidaqa&lt;/i&gt;) till &lt;i&gt;bidjan&lt;/i&gt;. Eng. &lt;i&gt;beggar&lt;/i&gt; (av ffra. &lt;i&gt;begard&lt;/i&gt;, jfr till bildningen under &lt;sp&gt;bastard&lt;/sp&gt;) är däremot ej avlett av &lt;i&gt;beg&lt;/i&gt;, tigga, utan det senare kommer av substantivet. Det gamla fsv. ordet för (kringvandrande) tiggare är &lt;i&gt;stafkarl&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;stackare&lt;/sp&gt;). Grekiskan har bl. a. den målande beteckningen &lt;i&gt;ptōkhós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ptōssō&lt;/i&gt;, hukar sig ned." />
        <feat att="faksimilID" val="1057" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tigga&lt;/b&gt;, ä. nsv. ofta &lt;i&gt;tiggia&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þiggia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;thigdhe&lt;/i&gt;, äldre þā), få, utbedja sig, tigga = isl. &lt;i&gt;þiggja&lt;/i&gt;, få, antaga, da. &lt;i&gt;tigge&lt;/i&gt;, tigga, fsax. &lt;i&gt;thiggian&lt;/i&gt;, anropa, mottaga, fhty. &lt;i&gt;dicken&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;diggen&lt;/i&gt;, bedja om, ags. &lt;i&gt;þicgan&lt;/i&gt;, få, av germ. &lt;i&gt;*þeᵹjan&lt;/i&gt; st. vb, väl, med Bezzenberger, Fick m. fl., besl. med fir. &lt;i&gt;ateoch&lt;/i&gt;, jag ber (av &lt;i&gt;-tek-&lt;/i&gt;). Alltså samma betyd.-utveckling från 'bedja' till 'tigga' som &lt;sp&gt;i begära&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;gå och b.&lt;/i&gt;, mellersta Sv. o. Finnl.) el. det från ty. lånade &lt;sp&gt;bettla&lt;/sp&gt;. Ex. på likartad betyd.-inskränkning se under &lt;sp&gt;&lt;i&gt;sälja&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;tiggare&lt;/sp&gt;, Bib. 1541, såsom ty. &lt;i&gt;bettler&lt;/i&gt; till betteln&lt;/i&gt;, ösv. dial. &lt;i&gt;bejsare&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;beiss&lt;/i&gt;, tigga (= isl. &lt;i&gt;beiðas&lt;/i&gt;), el. got. &lt;i&gt;bidagwa&lt;/i&gt; (enl. somliga för &lt;i&gt;bidaqa&lt;/i&gt;) till &lt;i&gt;bidjan&lt;/i&gt;. Eng. &lt;i&gt;beggar&lt;/i&gt; (av ffra. &lt;i&gt;begard&lt;/i&gt;, jfr till bildningen under &lt;sp&gt;bastard&lt;/sp&gt;) är däremot ej avlett av &lt;i&gt;beg&lt;/i&gt;, tigga, utan det senare kommer av substantivet. Det gamla fsv. ordet för (kringvandrande) tiggare är &lt;i&gt;stafkarl&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;stackare&lt;/sp&gt;). Grekiskan har bl. a. den målande beteckningen &lt;i&gt;ptōkhós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ptōssō&lt;/i&gt;, hukar sig ned." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tiger" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tiger..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tiger..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tiger&lt;/b&gt;, Brahe Oec. 1581: &lt;i&gt;tyger&lt;/i&gt;, Spegel 1685 &lt;i&gt;tiger&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;tigerdjur&lt;/i&gt; = da., ty., eng. &lt;i&gt;tiger&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;tigertier&lt;/i&gt; 1000-t.), av lat. &lt;i&gt;tigris&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;tigre&lt;/i&gt;), av grek. &lt;i&gt;tígris&lt;/i&gt;, från iranska spr., jfr avest. &lt;i&gt;tigri-&lt;/i&gt;, pil (till &lt;i&gt;tigra-&lt;/i&gt;, spetsig, skarp, till roten &lt;i&gt;(s)tig&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;sticka 2&lt;/sp&gt;). Möjl. alltså: den pilsnabba, liksom det etymologiskt identiska flodn. &lt;i&gt;Tigris&lt;/i&gt;, el. snarare (enl. förslag av H. Petersson) en förkortning av ett med &lt;i&gt;tigra-&lt;/i&gt; sammansatt ord med betyd. 'Skarptandad' el. dyl. — Tigern omnämnes varken i Rigveda el. i Avesta; i Atharvaveda kallas han &lt;i&gt;vyāghrá-&lt;/i&gt; (varom Persson Indog. Wortf. ss. 300,304: det förstärkande vi + ett adj. = grek. &lt;i&gt;ōkhrós&lt;/i&gt;, smutsgul); dessutom i sanskr. &lt;i&gt;çārdūla-&lt;/i&gt; (varom H. Petersson Ar. u. arm. stud. s. 40). I Europa uppges den första tigern ha blivit sedd o. 300 f. Kr., då en sådan skänktes atenarna av konung Seleukos Segraren i Syrien." />
        <feat att="faksimilID" val="1057" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tiger&lt;/b&gt;, Brahe Oec. 1581: &lt;i&gt;tyger&lt;/i&gt;, Spegel 1685 &lt;i&gt;tiger&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;tigerdjur&lt;/i&gt; = da., ty., eng. &lt;i&gt;tiger&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;tigertier&lt;/i&gt; 1000-t.), av lat. &lt;i&gt;tigris&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;tigre&lt;/i&gt;), av grek. &lt;i&gt;tígris&lt;/i&gt;, från iranska spr., jfr avest. &lt;i&gt;tigri-&lt;/i&gt;, pil (till &lt;i&gt;tigra-&lt;/i&gt;, spetsig, skarp, till roten &lt;i&gt;(s)tig&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;sticka 2&lt;/sp&gt;). Möjl. alltså: den pilsnabba, liksom det etymologiskt identiska flodn. &lt;i&gt;Tigris&lt;/i&gt;, el. snarare (enl. förslag av H. Petersson) en förkortning av ett med &lt;i&gt;tigra-&lt;/i&gt; sammansatt ord med betyd. 'Skarptandad' el. dyl. — Tigern omnämnes varken i Rigveda el. i Avesta; i Atharvaveda kallas han &lt;i&gt;vyāghrá-&lt;/i&gt; (varom Persson Indog. Wortf. ss. 300,304: det förstärkande vi + ett adj. = grek. &lt;i&gt;ōkhrós&lt;/i&gt;, smutsgul); dessutom i sanskr. &lt;i&gt;çārdūla-&lt;/i&gt; (varom H. Petersson Ar. u. arm. stud. s. 40). I Europa uppges den första tigern ha blivit sedd o. 300 f. Kr., då en sådan skänktes atenarna av konung Seleukos Segraren i Syrien." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tiga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tiga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tiga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tiga&lt;/b&gt;, med analogiskt &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; (liksom i &lt;sp&gt;säga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;viga&lt;/sp&gt;) för ljudlagsenligt ä. nsv. o. fsv. &lt;i&gt;t(h)i(i)a&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;tia&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;þighia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;þig(h)þe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thagdhe&lt;/i&gt;, sup. &lt;i&gt;thighet&lt;/i&gt; [varav nsv. &lt;i&gt;tegat&lt;/i&gt;], &lt;i&gt;thakt&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;tagt&lt;/i&gt;, ännu t. ex. Rudeen 1687), av &lt;i&gt;*þæghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þegja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tie&lt;/i&gt;, motsv. fsax. &lt;i&gt;thagian&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;thagôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dagen&lt;/i&gt; o., med grammatisk växling, got. &lt;i&gt;þahan&lt;/i&gt;, ett &lt;i&gt;ē-&lt;/i&gt;verb (germ. &lt;i&gt;*þaᵹēn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*þahén&lt;/i&gt;, med i fnord. spr. analogiskt &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;) = lat. &lt;i&gt;tacēre&lt;/i&gt; ds. Inkoativ: isl. &lt;i&gt;þagna&lt;/i&gt;, tystna = ä. da. &lt;i&gt;taune&lt;/i&gt;. Kausativum: fsv. &lt;i&gt;thöghia&lt;/i&gt;, tysta, bildat till &lt;i&gt;þag-&lt;/i&gt; (i t. ex. isl. &lt;i&gt;-þaga&lt;/i&gt;, tystnad) såsom t. ex. &lt;sp&gt;föra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. isl. &lt;i&gt;þagall&lt;/i&gt;, tystlåten, o. da. &lt;i&gt;taus&lt;/i&gt;, tyst, väl av &lt;i&gt;*þagse&lt;/i&gt; (jfr med avs. på bildningen t. ex. &lt;sp&gt;ledsen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varse&lt;/sp&gt;). — Verbet har i nsv. antagit stark böjning (ipf. &lt;i&gt;teg&lt;/i&gt; redan Verelius 1664) liksom &lt;sp&gt;kvida&lt;/sp&gt;, (stundom) &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pipa&lt;/sp&gt;, (ofta) &lt;sp&gt;sprida&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strida&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vina&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;hinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knyta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skryta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;snyta&lt;/sp&gt; o. (stundom) &lt;sp&gt;rycka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sluka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stupa&lt;/sp&gt;; ett minne av den svaga är dock &lt;i&gt;tegat&lt;/i&gt; (se ovan). — De västgerm. språken ha dessutom bildningar motsv. ett germ. &lt;i&gt;*swiᵹōn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*swīzēn&lt;/i&gt; (fsax. &lt;i&gt;swîgôn&lt;/i&gt;, ty, &lt;i&gt;schweigen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;swígian&lt;/i&gt;), avlägset besl. med grek. &lt;i&gt;sīgãn&lt;/i&gt;, tiga. — Gotiskan har, utom &lt;i&gt;þahan&lt;/i&gt;, ett f. ö. isolerat &lt;i&gt;slawan&lt;/i&gt;, tiga, vara stilla, vilket sannol. är besläktat med &lt;sp&gt;slumra&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Den som tiger, han samtycker&lt;/sp&gt;, från den av påven Bonifacius VIII utgivna 6:te boken av de s. k. dekretalerna i den kanoniska rätten: &lt;i&gt;qui lacet, consentire videtur&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Kvinnan txige i församlingen&lt;/sp&gt;, efter 1 Kor. 14: 34: 'Edra qwinnor tige uti församlingarna, ty dem är icke tillstadt att tala' (gamla övers.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1056" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tiga&lt;/b&gt;, med analogiskt &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; (liksom i &lt;sp&gt;säga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;viga&lt;/sp&gt;) för ljudlagsenligt ä. nsv. o. fsv. &lt;i&gt;t(h)i(i)a&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;tia&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;þighia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;þig(h)þe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thagdhe&lt;/i&gt;, sup. &lt;i&gt;thighet&lt;/i&gt; [varav nsv. &lt;i&gt;tegat&lt;/i&gt;], &lt;i&gt;thakt&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;tagt&lt;/i&gt;, ännu t. ex. Rudeen 1687), av &lt;i&gt;*þæghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þegja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tie&lt;/i&gt;, motsv. fsax. &lt;i&gt;thagian&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;thagôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dagen&lt;/i&gt; o., med grammatisk växling, got. &lt;i&gt;þahan&lt;/i&gt;, ett &lt;i&gt;ē-&lt;/i&gt;verb (germ. &lt;i&gt;*þaᵹēn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*þahén&lt;/i&gt;, med i fnord. spr. analogiskt &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;) = lat. &lt;i&gt;tacēre&lt;/i&gt; ds. Inkoativ: isl. &lt;i&gt;þagna&lt;/i&gt;, tystna = ä. da. &lt;i&gt;taune&lt;/i&gt;. Kausativum: fsv. &lt;i&gt;thöghia&lt;/i&gt;, tysta, bildat till &lt;i&gt;þag-&lt;/i&gt; (i t. ex. isl. &lt;i&gt;-þaga&lt;/i&gt;, tystnad) såsom t. ex. &lt;sp&gt;föra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. isl. &lt;i&gt;þagall&lt;/i&gt;, tystlåten, o. da. &lt;i&gt;taus&lt;/i&gt;, tyst, väl av &lt;i&gt;*þagse&lt;/i&gt; (jfr med avs. på bildningen t. ex. &lt;sp&gt;ledsen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varse&lt;/sp&gt;). — Verbet har i nsv. antagit stark böjning (ipf. &lt;i&gt;teg&lt;/i&gt; redan Verelius 1664) liksom &lt;sp&gt;kvida&lt;/sp&gt;, (stundom) &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pipa&lt;/sp&gt;, (ofta) &lt;sp&gt;sprida&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strida&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vina&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;hinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knyta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skryta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;snyta&lt;/sp&gt; o. (stundom) &lt;sp&gt;rycka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sluka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stupa&lt;/sp&gt;; ett minne av den svaga är dock &lt;i&gt;tegat&lt;/i&gt; (se ovan). — De västgerm. språken ha dessutom bildningar motsv. ett germ. &lt;i&gt;*swiᵹōn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*swīzēn&lt;/i&gt; (fsax. &lt;i&gt;swîgôn&lt;/i&gt;, ty, &lt;i&gt;schweigen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;swígian&lt;/i&gt;), avlägset besl. med grek. &lt;i&gt;sīgãn&lt;/i&gt;, tiga. — Gotiskan har, utom &lt;i&gt;þahan&lt;/i&gt;, ett f. ö. isolerat &lt;i&gt;slawan&lt;/i&gt;, tiga, vara stilla, vilket sannol. är besläktat med &lt;sp&gt;slumra&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Den som tiger, han samtycker&lt;/sp&gt;, från den av påven Bonifacius VIII utgivna 6:te boken av de s. k. dekretalerna i den kanoniska rätten: &lt;i&gt;qui lacet, consentire videtur&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Kvinnan txige i församlingen&lt;/sp&gt;, efter 1 Kor. 14: 34: 'Edra qwinnor tige uti församlingarna, ty dem är icke tillstadt att tala' (gamla övers.)." />
        <feat att="see" val="slumra" />
        <feat att="see" val="stupa" />
        <feat att="see" val="sluka" />
        <feat att="see" val="rycka" />
        <feat att="see" val="snyta" />
        <feat att="see" val="skryta" />
        <feat att="see" val="knyta" />
        <feat att="see" val="hinna" />
        <feat att="see" val="vina" />
        <feat att="see" val="strida" />
        <feat att="see" val="sprida" />
        <feat att="see" val="pipa" />
        <feat att="see" val="lita" />
        <feat att="see" val="kvida" />
        <feat att="see" val="varse" />
        <feat att="see" val="ledsen" />
        <feat att="see" val="fara" />
        <feat att="see" val="föra" />
        <feat att="see" val="viga" />
        <feat att="see" val="säga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tierp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tierp..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tierp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tierp&lt;/b&gt;, socken m. m. i Uppl., fsv. &lt;i&gt;Tierp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Tiarp (Ty-)&lt;/i&gt;-, förr felaktigt tolkat som 'trälinnetorpet', till fsv. &lt;i&gt;þy&lt;/i&gt;, trälinna (se &lt;sp&gt;tjäna&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;; se härom Noreen Sv. lm. 1911 s. 283, vars egen (med tvekan framställda) härledning dock icke heller synes antaglig: det av nämnda förf. konstruerade fnord. &lt;i&gt;tī-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ȳy-&lt;/i&gt;, bi, har knappast existerat (jfr &lt;sp&gt;Tiveden&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1056" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tierp&lt;/b&gt;, socken m. m. i Uppl., fsv. &lt;i&gt;Tierp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Tiarp (Ty-)&lt;/i&gt;-, förr felaktigt tolkat som 'trälinnetorpet', till fsv. &lt;i&gt;þy&lt;/i&gt;, trälinna (se &lt;sp&gt;tjäna&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;; se härom Noreen Sv. lm. 1911 s. 283, vars egen (med tvekan framställda) härledning dock icke heller synes antaglig: det av nämnda förf. konstruerade fnord. &lt;i&gt;tī-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ȳy-&lt;/i&gt;, bi, har knappast existerat (jfr &lt;sp&gt;Tiveden&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="Tiveden" />
        <feat att="see" val="torp" />
        <feat att="see" val="tjäna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tik..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tik..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tik&lt;/b&gt;, I. Erici o. 1645, f. ö. rätt sällsynt utanför jakt- o. facklitteraturen = isl. &lt;i&gt;tík&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tik&lt;/i&gt; (även: rävhona; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tispa&lt;/i&gt;, rävhona, men da. &lt;i&gt;tispe&lt;/i&gt;, hynda, under &lt;sp&gt;täva&lt;/sp&gt;), ä. da. &lt;i&gt;tig&lt;/i&gt;, i da. dial. 'hundhanne', mlty. &lt;i&gt;tîke&lt;/i&gt;, tik; eng. dial. &lt;i&gt;tike&lt;/i&gt;, bondhund (väl från nord. spr.). Är ej, såsom antagits, besl. med no. &lt;i&gt;tikka&lt;/i&gt;, tacka, ty. &lt;i&gt;ziege&lt;/i&gt;, get, osv. (om vilka se &lt;sp&gt;tacka 1&lt;/sp&gt;). Ordet bör bedömas i samband med likbetydande nord. o. germ. bildningar såsom (sv. dial.) &lt;sp&gt;täva&lt;/sp&gt;, fhty. &lt;i&gt;zaga&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;tache&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;zûp(e)&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;zaupe&lt;/i&gt;), ty. dial. &lt;i&gt;zupp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zauche&lt;/i&gt; (jfr enl. Lindroth Sv. lm. 1911 s. 270 f. fsv. &lt;i&gt;*hortūka&lt;/i&gt;, Schlyter: &lt;i&gt;hortutu&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;zatz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;luppe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;petze&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;läusche&lt;/i&gt;, dalm. &lt;i&gt;*sjäppa&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;racka&lt;/sp&gt;, vilka samtliga äro el. göra intryck av hypokoristiska bildningar, f. ö. sannol. uppkomna i jägarspr., möjl. stundom också utgående från tillrop el. dyl. Se f. ö. under &lt;sp&gt;hynda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;racka 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;täva&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1057" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tik&lt;/b&gt;, I. Erici o. 1645, f. ö. rätt sällsynt utanför jakt- o. facklitteraturen = isl. &lt;i&gt;tík&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tik&lt;/i&gt; (även: rävhona; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tispa&lt;/i&gt;, rävhona, men da. &lt;i&gt;tispe&lt;/i&gt;, hynda, under &lt;sp&gt;täva&lt;/sp&gt;), ä. da. &lt;i&gt;tig&lt;/i&gt;, i da. dial. 'hundhanne', mlty. &lt;i&gt;tîke&lt;/i&gt;, tik; eng. dial. &lt;i&gt;tike&lt;/i&gt;, bondhund (väl från nord. spr.). Är ej, såsom antagits, besl. med no. &lt;i&gt;tikka&lt;/i&gt;, tacka, ty. &lt;i&gt;ziege&lt;/i&gt;, get, osv. (om vilka se &lt;sp&gt;tacka 1&lt;/sp&gt;). Ordet bör bedömas i samband med likbetydande nord. o. germ. bildningar såsom (sv. dial.) &lt;sp&gt;täva&lt;/sp&gt;, fhty. &lt;i&gt;zaga&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;tache&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;zûp(e)&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;zaupe&lt;/i&gt;), ty. dial. &lt;i&gt;zupp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zauche&lt;/i&gt; (jfr enl. Lindroth Sv. lm. 1911 s. 270 f. fsv. &lt;i&gt;*hortūka&lt;/i&gt;, Schlyter: &lt;i&gt;hortutu&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;zatz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;luppe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;petze&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;läusche&lt;/i&gt;, dalm. &lt;i&gt;*sjäppa&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;racka&lt;/sp&gt;, vilka samtliga äro el. göra intryck av hypokoristiska bildningar, f. ö. sannol. uppkomna i jägarspr., möjl. stundom också utgående från tillrop el. dyl. Se f. ö. under &lt;sp&gt;hynda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;racka 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;täva&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tiggeby" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tiggeby..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tiggeby..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Tiggeby&lt;/sp&gt;, ortn. Sdml., egentl.: tjockbyn, se under &lt;sp&gt;Tibble&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tjock&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1057" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Tiggeby&lt;/sp&gt;, ortn. Sdml., egentl.: tjockbyn, se under &lt;sp&gt;Tibble&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tjock&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="tjock" />
        <feat att="see" val="Tibble" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tilig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tilig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tilig..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tilig&lt;/sp&gt;, sydsv. dial., tidig, se under &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1057" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tilig&lt;/sp&gt;, sydsv. dial., tidig, se under &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="tidig" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="territorium" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--territorium..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--territorium..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;territorium&lt;/b&gt;, från lat. =; vanl. fört till &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord; dock på grund av bildningssättet ej säkert. Jfr, utom litteraturen hos Walde, även Fay IF 33:357 f." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;territorium&lt;/b&gt;, från lat. =; vanl. fört till &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord; dock på grund av bildningssättet ej säkert. Jfr, utom litteraturen hos Walde, även Fay IF 33:357 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terrin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terrin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terrin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terrin&lt;/b&gt;, Posttid. 1758, av fra. &lt;i&gt;terrine&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord; alltså egentl.: (kärl) av ler el. jord." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terrin&lt;/b&gt;, Posttid. 1758, av fra. &lt;i&gt;terrine&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord; alltså egentl.: (kärl) av ler el. jord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terrier" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terrier..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terrier..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terrier&lt;/b&gt;, från eng. =, förkortning av &lt;i&gt;terrier dog&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;terrier-&lt;/i&gt;, jord- (senlat. &lt;i&gt;terrārius&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord), o. &lt;i&gt;dog&lt;/i&gt;, hund (se &lt;sp&gt;dogg&lt;/sp&gt;); motsv. fra. &lt;i&gt;chien terrier&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;de terre&lt;/i&gt;: vissa råtthundar begagnas till jakt på villebråd, som bo i jordkulor." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terrier&lt;/b&gt;, från eng. =, förkortning av &lt;i&gt;terrier dog&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;terrier-&lt;/i&gt;, jord- (senlat. &lt;i&gt;terrārius&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord), o. &lt;i&gt;dog&lt;/i&gt;, hund (se &lt;sp&gt;dogg&lt;/sp&gt;); motsv. fra. &lt;i&gt;chien terrier&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;de terre&lt;/i&gt;: vissa råtthundar begagnas till jakt på villebråd, som bo i jordkulor." />
        <feat att="see" val="dogg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terrass" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terrass..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terrass..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terrass&lt;/b&gt;, 1780-t.; Spegel 1711: &lt;i&gt;torasser&lt;/i&gt; (så!) plur.; från fra. &lt;i&gt;terrasse&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;terre&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;), jord; egentl. ytterst från ital. (jfr &lt;sp&gt;galeas&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;populas&lt;/sp&gt;). — Redan t. ex. i mhty. &lt;i&gt;terraz&lt;/i&gt;, vall, bastion." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terrass&lt;/b&gt;, 1780-t.; Spegel 1711: &lt;i&gt;torasser&lt;/i&gt; (så!) plur.; från fra. &lt;i&gt;terrasse&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;terre&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;), jord; egentl. ytterst från ital. (jfr &lt;sp&gt;galeas&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;populas&lt;/sp&gt;). — Redan t. ex. i mhty. &lt;i&gt;terraz&lt;/i&gt;, vall, bastion." />
        <feat att="see" val="galeas" />
        <feat att="see" val="populas)" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terserol" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terserol..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terserol..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terserol&lt;/b&gt;, fickpistol, Dagl. Alleh. 1824 = ty. &lt;i&gt;terzerol&lt;/i&gt;, från ital. &lt;i&gt;terzeruolo&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;terzuolo&lt;/i&gt;, ett slags jaktfalk; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;musköt&lt;/sp&gt; o. där anförda beteckningar för skjutvapen." />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terserol&lt;/b&gt;, fickpistol, Dagl. Alleh. 1824 = ty. &lt;i&gt;terzerol&lt;/i&gt;, från ital. &lt;i&gt;terzeruolo&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;terzuolo&lt;/i&gt;, ett slags jaktfalk; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;musköt&lt;/sp&gt; o. där anförda beteckningar för skjutvapen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ters" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ters..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ters..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ters&lt;/b&gt;, mus., 1739: &lt;i&gt;tertzen&lt;/i&gt;, jfr 1563: 'Twå ters bassuner'; fäktk., 1741: &lt;i&gt;tertz&lt;/i&gt;; från ty. &lt;i&gt;terz&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;tertia&lt;/i&gt;, den tredje, fem. sg. till &lt;i&gt;tertius&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt;). — Härav även fsv. &lt;i&gt;tærz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;terz&lt;/i&gt;, den tredje av de s. k. kanoniska timmarna (kl. 9 f. m.); närmast från mlty. &lt;i&gt;terz(e)&lt;/i&gt;. — Som dryckesterm, t. ex. Strindberg 1880: &lt;i&gt;terz&lt;/i&gt;. — Skrivningen &lt;i&gt;terts&lt;/i&gt; (som musikterm) ännu på 1880-t. Fordom i denna betyd. (liksom också såsom fäktterm, 1693) även den lat. formen &lt;i&gt;tertia&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ters&lt;/b&gt;, mus., 1739: &lt;i&gt;tertzen&lt;/i&gt;, jfr 1563: 'Twå ters bassuner'; fäktk., 1741: &lt;i&gt;tertz&lt;/i&gt;; från ty. &lt;i&gt;terz&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;tertia&lt;/i&gt;, den tredje, fem. sg. till &lt;i&gt;tertius&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt;). — Härav även fsv. &lt;i&gt;tærz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;terz&lt;/i&gt;, den tredje av de s. k. kanoniska timmarna (kl. 9 f. m.); närmast från mlty. &lt;i&gt;terz(e)&lt;/i&gt;. — Som dryckesterm, t. ex. Strindberg 1880: &lt;i&gt;terz&lt;/i&gt;. — Skrivningen &lt;i&gt;terts&lt;/i&gt; (som musikterm) ännu på 1880-t. Fordom i denna betyd. (liksom också såsom fäktterm, 1693) även den lat. formen &lt;i&gt;tertia&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="tre" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terräng" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terräng..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terräng..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terräng&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;terrain&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terräng&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;terrain&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terror" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terror..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terror..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terror&lt;/b&gt;, vanligt under världskriget, 'den röda, vita terrorn' (i Finnl.) osv., av lat. &lt;i&gt;terror&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōris&lt;/i&gt;), skräck, varav fra. &lt;i&gt;terreur&lt;/i&gt; om den radikala vänsterns skräckvälde under franska revolutionen (särsk. 1793—94), med sitt motstycke i &lt;i&gt;terreur blanche&lt;/i&gt;, vita skräckväldet (om rojalisternas förföljelser 1815 av revolutionens män). — Härtill fra. &lt;i&gt;terroriser&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;terrorisera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terror&lt;/b&gt;, vanligt under världskriget, 'den röda, vita terrorn' (i Finnl.) osv., av lat. &lt;i&gt;terror&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōris&lt;/i&gt;), skräck, varav fra. &lt;i&gt;terreur&lt;/i&gt; om den radikala vänsterns skräckvälde under franska revolutionen (särsk. 1793—94), med sitt motstycke i &lt;i&gt;terreur blanche&lt;/i&gt;, vita skräckväldet (om rojalisternas förföljelser 1815 av revolutionens män). — Härtill fra. &lt;i&gt;terroriser&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;terrorisera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="terrorisera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tesa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tesa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tesa..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tesa&lt;/sp&gt;, sv. dial., plocka sönder; se &lt;sp&gt;test&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;tistel 2&lt;/sp&gt; slutet o. &lt;sp&gt;tina 3&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tesa&lt;/sp&gt;, sv. dial., plocka sönder; se &lt;sp&gt;test&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;tistel 2&lt;/sp&gt; slutet o. &lt;sp&gt;tina 3&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="tina" />
        <feat att="see" val="tistel" />
        <feat att="see" val="test" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tes&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;these&lt;/i&gt; osv., av fra. &lt;i&gt;thèse&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;thésis&lt;/i&gt;, sättande, ställande, till &lt;i&gt;tithé-nai&lt;/i&gt;, sätta, ställa (urbesl. med &lt;sp&gt;dåd&lt;/sp&gt; osv.); bildat som &lt;i&gt;básis&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bas 3&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;gnṓsis&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;diagnos&lt;/sp&gt;); även ingående i &lt;sp&gt;hypotes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;parentes&lt;/sp&gt; o. nära besl. med &lt;sp&gt;epitet&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;tema&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tes&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;these&lt;/i&gt; osv., av fra. &lt;i&gt;thèse&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;thésis&lt;/i&gt;, sättande, ställande, till &lt;i&gt;tithé-nai&lt;/i&gt;, sätta, ställa (urbesl. med &lt;sp&gt;dåd&lt;/sp&gt; osv.); bildat som &lt;i&gt;básis&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bas 3&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;gnṓsis&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;diagnos&lt;/sp&gt;); även ingående i &lt;sp&gt;hypotes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;parentes&lt;/sp&gt; o. nära besl. med &lt;sp&gt;epitet&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;tema&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tersmeden" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tersmeden..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tersmeden..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tersmeden&lt;/b&gt; (&lt;i&gt;av T.&lt;/i&gt;), familjen., enl. uppgift från en fransk familj (Saint Lary de Terme); osannolikt, då namnet måste ha tyskt ursprung; av lty. &lt;i&gt;ter smeden&lt;/i&gt;, vid smedjan, tillhörande en vanlig grupp av tyska familjenamn, bildade med prepos. o. sbst., som beteckna en lokalitet, här &lt;i&gt;ter&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zur&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;, till, vid + best. art.), motsv. t. ex. lty. &lt;i&gt;Terstegen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Termühlen&lt;/i&gt; (= hty. &lt;i&gt;Zurmühlen&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;zur Linde&lt;/i&gt; (jfr ä. sv. &lt;i&gt;von der Linde&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;Zurlinden&lt;/i&gt; osv. En högtysk motsvarighet till namnet är &lt;i&gt;Zeer-Schmitten&lt;/i&gt;, såsom det förr också skrivits. Alltså att till sitt ursprung i viss mån jämföra med familjen. &lt;sp&gt;Schmidt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Smith&lt;/sp&gt; osv. (se &lt;sp&gt;smed&lt;/sp&gt;), liksom ty. &lt;i&gt;Zurmühlen&lt;/i&gt; med &lt;sp&gt;Müller&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tersmeden&lt;/b&gt; (&lt;i&gt;av T.&lt;/i&gt;), familjen., enl. uppgift från en fransk familj (Saint Lary de Terme); osannolikt, då namnet måste ha tyskt ursprung; av lty. &lt;i&gt;ter smeden&lt;/i&gt;, vid smedjan, tillhörande en vanlig grupp av tyska familjenamn, bildade med prepos. o. sbst., som beteckna en lokalitet, här &lt;i&gt;ter&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zur&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;, till, vid + best. art.), motsv. t. ex. lty. &lt;i&gt;Terstegen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Termühlen&lt;/i&gt; (= hty. &lt;i&gt;Zurmühlen&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;zur Linde&lt;/i&gt; (jfr ä. sv. &lt;i&gt;von der Linde&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;Zurlinden&lt;/i&gt; osv. En högtysk motsvarighet till namnet är &lt;i&gt;Zeer-Schmitten&lt;/i&gt;, såsom det förr också skrivits. Alltså att till sitt ursprung i viss mån jämföra med familjen. &lt;sp&gt;Schmidt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Smith&lt;/sp&gt; osv. (se &lt;sp&gt;smed&lt;/sp&gt;), liksom ty. &lt;i&gt;Zurmühlen&lt;/i&gt; med &lt;sp&gt;Müller&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tilja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tilja..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tilja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tilja&lt;/b&gt;, o. 1555: &lt;i&gt;tillier&lt;/i&gt; plur., 1558: &lt;i&gt;tälije&lt;/i&gt;; 1549 även &lt;i&gt;tijlor&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þilja&lt;/i&gt;, bottenbräda i båt, da. dial. &lt;i&gt;tillie&lt;/i&gt;, tilja, ags. &lt;i&gt;þille&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þeljōn&lt;/i&gt;; jfr det urgamla finska lånordet &lt;i&gt;teljo&lt;/i&gt;, roddarbänk. Andra bildningar: fsv. &lt;i&gt;(planko) thili&lt;/i&gt; (ack. plur. &lt;i&gt;-thilia&lt;/i&gt;) m., plankvägg; isl. &lt;i&gt;þili&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þil&lt;/i&gt; n. ds., panelning; fhty. &lt;i&gt;dilla&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*þeljō&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;diele&lt;/i&gt;, tilja, golv, loge, mlty. &lt;i&gt;dele&lt;/i&gt; f., tilja; fhty. &lt;i&gt;dil&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dilo&lt;/i&gt; m., m. m. Jfr litau. &lt;i&gt;tili&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilji&lt;/i&gt;, bro. Avledn. till germ. &lt;i&gt;*þela-&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;þiæl&lt;/i&gt; n., botten i tyg, isl. &lt;i&gt;þel&lt;/i&gt; ds. m. m., motsv. fin. lånordet &lt;i&gt;tela&lt;/i&gt;, rullstock, kavel; besl. med sanskr. &lt;i&gt;tala-&lt;/i&gt; n., flata, fotsula, ir. &lt;i&gt;talam&lt;/i&gt;, jord, fpreuss. &lt;i&gt;talus&lt;/i&gt;, golv, fslav. &lt;i&gt;tĭlo&lt;/i&gt;, (jord)golv o. d., lat. &lt;i&gt;tellus&lt;/i&gt;, jord; se f. ö. &lt;sp&gt;latin&lt;/sp&gt; o. jfr även &lt;sp&gt;tjäle&lt;/sp&gt;. — Kollektivbildningar (utom det ovannämnda isl. &lt;i&gt;þil(i)&lt;/i&gt; n.): fsv. &lt;i&gt;thilde&lt;/i&gt; n., bräder, sv. dial. &lt;i&gt;tilde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þeliþia-&lt;/i&gt;, bildat som isl. &lt;i&gt;kvende&lt;/i&gt;, kvinnor, &lt;i&gt;skǿði&lt;/i&gt;, fgutn. &lt;i&gt;skyþi&lt;/i&gt;, skotyg, fsv. &lt;i&gt;kærlde&lt;/i&gt;, personer av mankön, sv. dial. &lt;i&gt;mägde&lt;/i&gt;, pack, följe, fhty. &lt;i&gt;juhhidi&lt;/i&gt;, spann osv. (förf. Ark. 7: 35 f.); fsv. &lt;i&gt;thilster&lt;/i&gt; n., golvplankor, ä. nsv. &lt;i&gt;telster&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;tilster&lt;/i&gt;, till isl. vb. &lt;i&gt;þilja&lt;/i&gt;, förse med golv (W. Cederschiöld Xen. Lid. s. 80), bildat som &lt;sp&gt;blomster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1057" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tilja&lt;/b&gt;, o. 1555: &lt;i&gt;tillier&lt;/i&gt; plur., 1558: &lt;i&gt;tälije&lt;/i&gt;; 1549 även &lt;i&gt;tijlor&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þilja&lt;/i&gt;, bottenbräda i båt, da. dial. &lt;i&gt;tillie&lt;/i&gt;, tilja, ags. &lt;i&gt;þille&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þeljōn&lt;/i&gt;; jfr det urgamla finska lånordet &lt;i&gt;teljo&lt;/i&gt;, roddarbänk. Andra bildningar: fsv. &lt;i&gt;(planko) thili&lt;/i&gt; (ack. plur. &lt;i&gt;-thilia&lt;/i&gt;) m., plankvägg; isl. &lt;i&gt;þili&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þil&lt;/i&gt; n. ds., panelning; fhty. &lt;i&gt;dilla&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*þeljō&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;diele&lt;/i&gt;, tilja, golv, loge, mlty. &lt;i&gt;dele&lt;/i&gt; f., tilja; fhty. &lt;i&gt;dil&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dilo&lt;/i&gt; m., m. m. Jfr litau. &lt;i&gt;tili&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilji&lt;/i&gt;, bro. Avledn. till germ. &lt;i&gt;*þela-&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;þiæl&lt;/i&gt; n., botten i tyg, isl. &lt;i&gt;þel&lt;/i&gt; ds. m. m., motsv. fin. lånordet &lt;i&gt;tela&lt;/i&gt;, rullstock, kavel; besl. med sanskr. &lt;i&gt;tala-&lt;/i&gt; n., flata, fotsula, ir. &lt;i&gt;talam&lt;/i&gt;, jord, fpreuss. &lt;i&gt;talus&lt;/i&gt;, golv, fslav. &lt;i&gt;tĭlo&lt;/i&gt;, (jord)golv o. d., lat. &lt;i&gt;tellus&lt;/i&gt;, jord; se f. ö. &lt;sp&gt;latin&lt;/sp&gt; o. jfr även &lt;sp&gt;tjäle&lt;/sp&gt;. — Kollektivbildningar (utom det ovannämnda isl. &lt;i&gt;þil(i)&lt;/i&gt; n.): fsv. &lt;i&gt;thilde&lt;/i&gt; n., bräder, sv. dial. &lt;i&gt;tilde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þeliþia-&lt;/i&gt;, bildat som isl. &lt;i&gt;kvende&lt;/i&gt;, kvinnor, &lt;i&gt;skǿði&lt;/i&gt;, fgutn. &lt;i&gt;skyþi&lt;/i&gt;, skotyg, fsv. &lt;i&gt;kærlde&lt;/i&gt;, personer av mankön, sv. dial. &lt;i&gt;mägde&lt;/i&gt;, pack, följe, fhty. &lt;i&gt;juhhidi&lt;/i&gt;, spann osv. (förf. Ark. 7: 35 f.); fsv. &lt;i&gt;thilster&lt;/i&gt; n., golvplankor, ä. nsv. &lt;i&gt;telster&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;tilster&lt;/i&gt;, till isl. vb. &lt;i&gt;þilja&lt;/i&gt;, förse med golv (W. Cederschiöld Xen. Lid. s. 80), bildat som &lt;sp&gt;blomster&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tep" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tep..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tep..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tep&lt;/b&gt;, allm. dialektord, tok, tåp, våp; &lt;sp&gt;tepa&lt;/sp&gt;, vb, vara våpig, bära sig tafatt åt, i ä. nsv. t. ex. hos Lucidor, Spegel, hos Stiernhielm om dåraktigt tal, förr även: gyckla, narras; tepa, sbst., våpig kvinna, t. ex. Düben 1721 o. i götal. dial.; &lt;sp&gt;tepig&lt;/sp&gt;, våpig, t. ex. Onkel Adam, i ä. nsv. &lt;i&gt;tepot&lt;/i&gt;, t. ex. 1536, &lt;i&gt;tepug&lt;/i&gt;, t. ex. Mörk 1742, allm. i dial. Tydl. varianter till &lt;sp&gt;tåp&lt;/sp&gt; osv. Då de båda grupperna höra till olika avljudsklasser, &lt;sp&gt;tep&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;tåp&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt;serien, skulle de dock enl. antagna ljudlagar ej gärna kunna etymologiskt förbindas. Säkerl. föreligga här emellertid imitativa bildningar, o. det inbördes förhållandet blir då ungefär av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;tipp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tapp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;topp&lt;/sp&gt; el. som de under &lt;sp&gt;kräla&lt;/sp&gt; anförda orden, som också tillhöra olika avljudsserier. Ord, där dylik 'oregelbunden' vokalväxling uppträder, kunna i regel inordnas under vissa likartade betydelsegrupper, alldeles som jag sökt uppvisa i fråga om de germ. bildningarna med mediageminata." />
        <feat att="faksimilID" val="1050" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tep&lt;/b&gt;, allm. dialektord, tok, tåp, våp; &lt;sp&gt;tepa&lt;/sp&gt;, vb, vara våpig, bära sig tafatt åt, i ä. nsv. t. ex. hos Lucidor, Spegel, hos Stiernhielm om dåraktigt tal, förr även: gyckla, narras; tepa, sbst., våpig kvinna, t. ex. Düben 1721 o. i götal. dial.; &lt;sp&gt;tepig&lt;/sp&gt;, våpig, t. ex. Onkel Adam, i ä. nsv. &lt;i&gt;tepot&lt;/i&gt;, t. ex. 1536, &lt;i&gt;tepug&lt;/i&gt;, t. ex. Mörk 1742, allm. i dial. Tydl. varianter till &lt;sp&gt;tåp&lt;/sp&gt; osv. Då de båda grupperna höra till olika avljudsklasser, &lt;sp&gt;tep&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;tåp&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt;serien, skulle de dock enl. antagna ljudlagar ej gärna kunna etymologiskt förbindas. Säkerl. föreligga här emellertid imitativa bildningar, o. det inbördes förhållandet blir då ungefär av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;tipp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tapp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;topp&lt;/sp&gt; el. som de under &lt;sp&gt;kräla&lt;/sp&gt; anförda orden, som också tillhöra olika avljudsserier. Ord, där dylik 'oregelbunden' vokalväxling uppträder, kunna i regel inordnas under vissa likartade betydelsegrupper, alldeles som jag sökt uppvisa i fråga om de germ. bildningarna med mediageminata." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="teori" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--teori..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--teori..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;teori&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;theorie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;théorie&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;theōría&lt;/i&gt;, åskådande, i sht i andlig hem.: undersökande, kontemplation o. d., till &lt;i&gt;theōrós&lt;/i&gt;, åskådare, av &lt;i&gt;*theā-orós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;théā&lt;/i&gt;, åskådande, kontemplation (se &lt;sp&gt;teater&lt;/sp&gt;), o. ie. &lt;i&gt;u̯or-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;var 3&lt;/sp&gt;, varse. Däremot ej besl. med &lt;i&gt;theós&lt;/i&gt;, gud." />
        <feat att="faksimilID" val="1050" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;teori&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;theorie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;théorie&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;theōría&lt;/i&gt;, åskådande, i sht i andlig hem.: undersökande, kontemplation o. d., till &lt;i&gt;theōrós&lt;/i&gt;, åskådare, av &lt;i&gt;*theā-orós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;théā&lt;/i&gt;, åskådande, kontemplation (se &lt;sp&gt;teater&lt;/sp&gt;), o. ie. &lt;i&gt;u̯or-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;var 3&lt;/sp&gt;, varse. Däremot ej besl. med &lt;i&gt;theós&lt;/i&gt;, gud." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="teodolit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--teodolit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--teodolit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;teodolit&lt;/b&gt;, astronomiskt instrument (för horisontens koordinater), Ekström 1750: 'Ängelska Theod'olits', Thersner 1819 = ty. &lt;i&gt;theodolit&lt;/i&gt; osv., från eng. &lt;i&gt;theodolite&lt;/i&gt;, av ä. eng. &lt;i&gt;theodelitus&lt;/i&gt; (så kallad av Digges 1571), av trots framställda förklaringsförsök okänt ursprung. I alla händelser ej, såsom bl. a. antagits, ombildning av &lt;i&gt;alydeday&lt;/i&gt; W. Bourne 1578, från fra. &lt;i&gt;alidade&lt;/i&gt;, vilket liksom så många andra astronomiska o. geometriska termer lånats från arab." />
        <feat att="faksimilID" val="1050" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;teodolit&lt;/b&gt;, astronomiskt instrument (för horisontens koordinater), Ekström 1750: 'Ängelska Theod'olits', Thersner 1819 = ty. &lt;i&gt;theodolit&lt;/i&gt; osv., från eng. &lt;i&gt;theodolite&lt;/i&gt;, av ä. eng. &lt;i&gt;theodelitus&lt;/i&gt; (så kallad av Digges 1571), av trots framställda förklaringsförsök okänt ursprung. I alla händelser ej, såsom bl. a. antagits, ombildning av &lt;i&gt;alydeday&lt;/i&gt; W. Bourne 1578, från fra. &lt;i&gt;alidade&lt;/i&gt;, vilket liksom så många andra astronomiska o. geometriska termer lånats från arab." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ter(e)" />
          <feat att="writtenForm" val="tere 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ter(e)..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ter(e)..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;ter(e)&lt;/sp&gt;, sv. dial., hårt trä m. m., se under &lt;sp&gt;tjör&lt;/sp&gt;, sv. dial.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;ter(e)&lt;/sp&gt;, sv. dial., hårt trä m. m., se under &lt;sp&gt;tjör&lt;/sp&gt;, sv. dial.]" />
        <feat att="see" val="tjör" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="skita" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--skita..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--skita..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;skita&lt;/b&gt; = fsv. = isl. skiia, da. skide, mlty. schiten, fhty. scizan (ty. scheisseri), ags. scitan (eng. shit), allm. germ. st. vb, till ie. roten sk(h)id, skilja, klyva, i grek. skhizö, klyver, lat. scindo (perf. scidi) ds.; osv., växelrot till sk(h)it i sked, skida osv.; alltså egentl. med samma grundbetyd. 'avskilja, avsöndra' som exkrement o. skarn. - Härtill vbalsbst. germ. *skita- n., *skiti- m. = nisl., no. skit, sv. dial. sket (även m.) ~ Hy. schete m., ty. schiss (jfr den analoga växlingen under bett, grepp); jämte, i anslutning till verbets f, sv. skit, isl. skitr m., da. dial. skid (bildat som bit). — Ett annat germ. vb är sv. dial. drita st. vb, Vrml., Dal. = isl. drita, da. dial. dritte, mlty. driten, ags. drilan, med vbalsbst. isl. dritr m. ~ *drit- i sv. dial. dret m., isl., ags. drit n. (eng. dirt); jfr ry. driskat', ha diarré (av ie. *dhreid-sk-)." />
        <feat att="faksimilID" val="0826" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;skita&lt;/b&gt; = fsv. = isl. skiia, da. skide, mlty. schiten, fhty. scizan (ty. scheisseri), ags. scitan (eng. shit), allm. germ. st. vb, till ie. roten sk(h)id, skilja, klyva, i grek. skhizö, klyver, lat. scindo (perf. scidi) ds.; osv., växelrot till sk(h)it i sked, skida osv.; alltså egentl. med samma grundbetyd. 'avskilja, avsöndra' som exkrement o. skarn. - Härtill vbalsbst. germ. *skita- n., *skiti- m. = nisl., no. skit, sv. dial. sket (även m.) ~ Hy. schete m., ty. schiss (jfr den analoga växlingen under bett, grepp); jämte, i anslutning till verbets f, sv. skit, isl. skitr m., da. dial. skid (bildat som bit). — Ett annat germ. vb är sv. dial. drita st. vb, Vrml., Dal. = isl. drita, da. dial. dritte, mlty. driten, ags. drilan, med vbalsbst. isl. dritr m. ~ *drit- i sv. dial. dret m., isl., ags. drit n. (eng. dirt); jfr ry. driskat', ha diarré (av ie. *dhreid-sk-)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terapi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terapi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terapi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terapi&lt;/b&gt;, av grek. &lt;i&gt;therapeía&lt;/i&gt;, (sjuk)vård, till &lt;i&gt;théraps&lt;/i&gt;, tjänare." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terapi&lt;/b&gt;, av grek. &lt;i&gt;therapeía&lt;/i&gt;, (sjuk)vård, till &lt;i&gt;théraps&lt;/i&gt;, tjänare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="teragelse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--teragelse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--teragelse..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;teragelse&lt;/sp&gt;, skå. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;teragelse&lt;/sp&gt;, skå. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="teriak" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="term" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--term..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--term..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;term&lt;/b&gt;, Salberg 1696: 'Ovanlige Svenske termer', av fra. &lt;i&gt;terme&lt;/i&gt; ds., även: termin, gräns, gränsmärke, hyra, av lat. &lt;i&gt;termen&lt;/i&gt; n. o. &lt;i&gt;terminum&lt;/i&gt;, ackus. till &lt;i&gt;terminus&lt;/i&gt;, gränsmärke, gränssten (= &lt;sp&gt;termin&lt;/sp&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;trans-&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;term&lt;/b&gt;, Salberg 1696: 'Ovanlige Svenske termer', av fra. &lt;i&gt;terme&lt;/i&gt; ds., även: termin, gräns, gränsmärke, hyra, av lat. &lt;i&gt;termen&lt;/i&gt; n. o. &lt;i&gt;terminum&lt;/i&gt;, ackus. till &lt;i&gt;terminus&lt;/i&gt;, gränsmärke, gränssten (= &lt;sp&gt;termin&lt;/sp&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;trans-&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="trans-" />
        <feat att="see" val="termin 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="teriak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--teriak..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--teriak..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;teriak&lt;/b&gt;, O. Petri: &lt;i&gt;tyriack&lt;/i&gt;, P. Erici 1582: &lt;i&gt;thiriak&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;te(i)riak&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;tyriack&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;thiriak&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;theriak&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;thēriacus&lt;/i&gt;, tjänlig mot djurgift, i sht ormbett, av grek. &lt;i&gt;thēriakós&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;thērion&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;thḗr&lt;/i&gt; m., vilt djur (av ie. &lt;i&gt;*ghu̯ēr&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;i&gt;*ghu̯er-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;ferus&lt;/i&gt;, vild). — En avledning härav är ffra. &lt;i&gt;triacle&lt;/i&gt;, motgift, varav mhty. &lt;i&gt;trîakel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;drîakel&lt;/i&gt; ds. (ty. &lt;i&gt;dreiacker&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;triackel&lt;/i&gt; (holl. &lt;i&gt;triakel&lt;/i&gt;, även: sirap, den enda betyd. i eng. &lt;i&gt;treacle&lt;/i&gt;), varifrån fno. &lt;i&gt;trehakl&lt;/i&gt;, motgift, no. &lt;i&gt;tre(h)akel&lt;/i&gt;, lakrits, fsv. &lt;i&gt;treakilse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trækerse&lt;/i&gt;, motgift, ä. nsv. &lt;i&gt;theriakilse&lt;/i&gt; Var. rer. 1538 m. fl., &lt;i&gt;treakelse&lt;/i&gt; P. Erici 1582, f. ö. &lt;i&gt;triakelse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trähakelse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;träjakelse&lt;/i&gt; m. m. ds., sv. dial. &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tre-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;träjakel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trähackelse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;teragelse&lt;/i&gt; m. m., i betyd. 'lakrits'. Betyd.-utvecklingen från 'motgift' till 'sirap, lakrits' beror därpå, att sirap o. d. förr användes i medicinen i detta syfte." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;teriak&lt;/b&gt;, O. Petri: &lt;i&gt;tyriack&lt;/i&gt;, P. Erici 1582: &lt;i&gt;thiriak&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;te(i)riak&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;tyriack&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;thiriak&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;theriak&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;thēriacus&lt;/i&gt;, tjänlig mot djurgift, i sht ormbett, av grek. &lt;i&gt;thēriakós&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;thērion&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;thḗr&lt;/i&gt; m., vilt djur (av ie. &lt;i&gt;*ghu̯ēr&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;i&gt;*ghu̯er-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;ferus&lt;/i&gt;, vild). — En avledning härav är ffra. &lt;i&gt;triacle&lt;/i&gt;, motgift, varav mhty. &lt;i&gt;trîakel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;drîakel&lt;/i&gt; ds. (ty. &lt;i&gt;dreiacker&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;triackel&lt;/i&gt; (holl. &lt;i&gt;triakel&lt;/i&gt;, även: sirap, den enda betyd. i eng. &lt;i&gt;treacle&lt;/i&gt;), varifrån fno. &lt;i&gt;trehakl&lt;/i&gt;, motgift, no. &lt;i&gt;tre(h)akel&lt;/i&gt;, lakrits, fsv. &lt;i&gt;treakilse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trækerse&lt;/i&gt;, motgift, ä. nsv. &lt;i&gt;theriakilse&lt;/i&gt; Var. rer. 1538 m. fl., &lt;i&gt;treakelse&lt;/i&gt; P. Erici 1582, f. ö. &lt;i&gt;triakelse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trähakelse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;träjakelse&lt;/i&gt; m. m. ds., sv. dial. &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tre-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;träjakel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trähackelse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;teragelse&lt;/i&gt; m. m., i betyd. 'lakrits'. Betyd.-utvecklingen från 'motgift' till 'sirap, lakrits' beror därpå, att sirap o. d. förr användes i medicinen i detta syfte." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Terese" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Terese..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Terese..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Terese&lt;/b&gt;, kvinnon., se &lt;sp&gt;Therese&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Terese&lt;/b&gt;, kvinnon., se &lt;sp&gt;Therese&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Therese" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terebint" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terebint..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terebint..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terebint&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;terpentin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terebint&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;terpentin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="terpentin" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terrakotta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terrakotta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terrakotta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terrakotta&lt;/b&gt;, 1837: 'terracotter och bronzer', av ital. &lt;i&gt;terra colta&lt;/i&gt;, egentl.: bränd lera, till lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord, land, o. &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt;, koka, bränna (se &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terrakotta&lt;/b&gt;, 1837: 'terracotter och bronzer', av ital. &lt;i&gt;terra colta&lt;/i&gt;, egentl.: bränd lera, till lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord, land, o. &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt;, koka, bränna (se &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="koka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="terpentin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--terpentin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--terpentin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;terpentin&lt;/b&gt;, B. Olai 1578, från ty. =, av mlat. &lt;i&gt;terebintina&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;resīna&lt;/i&gt;, kåda, harts), till grek. &lt;i&gt;terebinthinos&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;terébinthos&lt;/i&gt;, terpentinträd (= sv. &lt;sp&gt;terebint&lt;/sp&gt;), med biformerna &lt;i&gt;términthos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trémithos&lt;/i&gt;, hos Xenophon. som fann terpentinolja hos armenierna; säkerl. ett grek. lånord från öster, där terpentinträdet (som dock är inhemskt i södra Europa) tidigt spelat en mera betydande roll." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;terpentin&lt;/b&gt;, B. Olai 1578, från ty. =, av mlat. &lt;i&gt;terebintina&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;resīna&lt;/i&gt;, kåda, harts), till grek. &lt;i&gt;terebinthinos&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;terébinthos&lt;/i&gt;, terpentinträd (= sv. &lt;sp&gt;terebint&lt;/sp&gt;), med biformerna &lt;i&gt;términthos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trémithos&lt;/i&gt;, hos Xenophon. som fann terpentinolja hos armenierna; säkerl. ett grek. lånord från öster, där terpentinträdet (som dock är inhemskt i södra Europa) tidigt spelat en mera betydande roll." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tern" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tern..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tern..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tern&lt;/b&gt;, tre (el. sex) ark brev- el. skrivpapper, t. ex. Wingård 1847, lotteriterm, 1791, i den senare betyd. = ty., fra. &lt;i&gt;terne&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;terno&lt;/i&gt;; i båda betyd. ytterst till lat. &lt;i&gt;ternus&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;terni&lt;/i&gt;, tre i sänder (av ie. &lt;i&gt;*tris-no-&lt;/i&gt;, avledn. av ie. &lt;i&gt;*tris&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;trenne&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;tärning&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tern&lt;/b&gt;, tre (el. sex) ark brev- el. skrivpapper, t. ex. Wingård 1847, lotteriterm, 1791, i den senare betyd. = ty., fra. &lt;i&gt;terne&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;terno&lt;/i&gt;; i båda betyd. ytterst till lat. &lt;i&gt;ternus&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;terni&lt;/i&gt;, tre i sänder (av ie. &lt;i&gt;*tris-no-&lt;/i&gt;, avledn. av ie. &lt;i&gt;*tris&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;trenne&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;tärning&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tärning" />
        <feat att="see" val="trenne)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="termin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--termin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--termin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;termin&lt;/b&gt;, t. ex. G. I:s reg. 1556 (om ett visst tidsavsnitt) = ty., av lat. &lt;i&gt;terminus&lt;/i&gt;, gränsmärke, gränssten, avledn. av &lt;i&gt;termen&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;terminis&lt;/i&gt;) ds.; se f. ö. &lt;sp&gt;term&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trum&lt;/sp&gt;. I betyd. '(skol)termin o. d.' användes i ty. i stället &lt;i&gt;semester&lt;/i&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1051" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;termin&lt;/b&gt;, t. ex. G. I:s reg. 1556 (om ett visst tidsavsnitt) = ty., av lat. &lt;i&gt;terminus&lt;/i&gt;, gränsmärke, gränssten, avledn. av &lt;i&gt;termen&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;terminis&lt;/i&gt;) ds.; se f. ö. &lt;sp&gt;term&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trum&lt;/sp&gt;. I betyd. '(skol)termin o. d.' användes i ty. i stället &lt;i&gt;semester&lt;/i&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="trum" />
        <feat att="see" val="term" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ticka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ticka..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ticka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;ticka&lt;/b&gt;, vb, ungt i litter., motsv. no. &lt;i&gt;tikka&lt;/i&gt;, lätt beröra, slå lätt, ä. da. o. da. dial. &lt;i&gt;tikke&lt;/i&gt; ds., lty. &lt;i&gt;tikken&lt;/i&gt; ds., picka, ticka, mhty., sydty. dial. &lt;i&gt;zikken&lt;/i&gt;, lätt stöta el. beröra, eng. &lt;i&gt;tick&lt;/i&gt;, ticka; ljudhärmande liksom väl delvis &lt;sp&gt;picka&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ticktack&lt;/sp&gt;, t. ex. Bellman; jfr om spel o. lek: Stiernhielm (&lt;i&gt;tick-tack&lt;/i&gt;) o. Lucidor (&lt;i&gt;ticketack&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;ticktack&lt;/i&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;tik&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;tic&lt;/i&gt;; bildat som &lt;sp&gt;klingklang&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;virrvarr&lt;/sp&gt; osv.; ljudmålande." />
        <feat att="faksimilID" val="1054" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;ticka&lt;/b&gt;, vb, ungt i litter., motsv. no. &lt;i&gt;tikka&lt;/i&gt;, lätt beröra, slå lätt, ä. da. o. da. dial. &lt;i&gt;tikke&lt;/i&gt; ds., lty. &lt;i&gt;tikken&lt;/i&gt; ds., picka, ticka, mhty., sydty. dial. &lt;i&gt;zikken&lt;/i&gt;, lätt stöta el. beröra, eng. &lt;i&gt;tick&lt;/i&gt;, ticka; ljudhärmande liksom väl delvis &lt;sp&gt;picka&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ticktack&lt;/sp&gt;, t. ex. Bellman; jfr om spel o. lek: Stiernhielm (&lt;i&gt;tick-tack&lt;/i&gt;) o. Lucidor (&lt;i&gt;ticketack&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;ticktack&lt;/i&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;tik&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;tic&lt;/i&gt;; bildat som &lt;sp&gt;klingklang&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;virrvarr&lt;/sp&gt; osv.; ljudmålande." />
        <feat att="see" val="klingklang" />
        <feat att="see" val="virrvarr" />
        <feat att="see" val="Ticktack" />
        <feat att="see" val="picka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ticka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ticka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ticka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ticka&lt;/b&gt;, svampsläktet Polyporus (hos Linné även om rörsopparna), Columbus Ordesk.: 'Torr som ticka', Aspelin 1749; möjl. lån från nordsv. dial., där ordet är mycket spritt, även under formen &lt;i&gt;tjuk(a)&lt;/i&gt;; i ösv. dial. bl. a. &lt;i&gt;tikku&lt;/i&gt;; f. ö. dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="1054" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ticka&lt;/b&gt;, svampsläktet Polyporus (hos Linné även om rörsopparna), Columbus Ordesk.: 'Torr som ticka', Aspelin 1749; möjl. lån från nordsv. dial., där ordet är mycket spritt, även under formen &lt;i&gt;tjuk(a)&lt;/i&gt;; i ösv. dial. bl. a. &lt;i&gt;tikku&lt;/i&gt;; f. ö. dunkelt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tibble" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tibble..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tibble..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tibble&lt;/b&gt;, ortn. i Mellan-Sverige, fsv. &lt;i&gt;Tybbele&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thygbele&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thykbyle&lt;/i&gt; m. m., av ett äldre &lt;i&gt;þyk-böle&lt;/i&gt;, till en omljudsform av &lt;sp&gt;tjock&lt;/sp&gt; o. en avledn. av &lt;sp&gt;bol&lt;/sp&gt;, gård o. d., alltså 'den tätt bebyggda gården' (jfr uttr. 'tjocka skogen') el. möjl. 'den stora g.' Jfr sv. &lt;sp&gt;Nibble&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Nybble&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Ny-böle&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;hybble&lt;/sp&gt; o. i fråga om utvecklingen av fsv. &lt;i&gt;-kb-&lt;/i&gt; ortn. &lt;sp&gt;Tiggeby&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tjugby&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;tjock&lt;/sp&gt;. Se Noreen Minnesskr. t. A. Erdmann s. 1 f., P. Persson NoB 2: 235 f. (med betydelseparalleller), G. Ekholm NoB 7: 54 f. o. med avs. på ljudutvecklingen Lindroth NoB 3: 37 f. Flera orter med detta namn äro enl. Ekholm mycket viktiga fyndplatser för fornminnen o. ha tydl. utgjort högst betydande bebyggelsecentra, något som i sin mån styrker den ovan forordade grundbetydelsen." />
        <feat att="faksimilID" val="1054" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tibble&lt;/b&gt;, ortn. i Mellan-Sverige, fsv. &lt;i&gt;Tybbele&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thygbele&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thykbyle&lt;/i&gt; m. m., av ett äldre &lt;i&gt;þyk-böle&lt;/i&gt;, till en omljudsform av &lt;sp&gt;tjock&lt;/sp&gt; o. en avledn. av &lt;sp&gt;bol&lt;/sp&gt;, gård o. d., alltså 'den tätt bebyggda gården' (jfr uttr. 'tjocka skogen') el. möjl. 'den stora g.' Jfr sv. &lt;sp&gt;Nibble&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Nybble&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Ny-böle&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;hybble&lt;/sp&gt; o. i fråga om utvecklingen av fsv. &lt;i&gt;-kb-&lt;/i&gt; ortn. &lt;sp&gt;Tiggeby&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tjugby&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;tjock&lt;/sp&gt;. Se Noreen Minnesskr. t. A. Erdmann s. 1 f., P. Persson NoB 2: 235 f. (med betydelseparalleller), G. Ekholm NoB 7: 54 f. o. med avs. på ljudutvecklingen Lindroth NoB 3: 37 f. Flera orter med detta namn äro enl. Ekholm mycket viktiga fyndplatser för fornminnen o. ha tydl. utgjort högst betydande bebyggelsecentra, något som i sin mån styrker den ovan forordade grundbetydelsen." />
        <feat att="see" val="tjock" />
        <feat att="see" val="Tjugby" />
        <feat att="see" val="Tiggeby" />
        <feat att="see" val="hybble" />
        <feat att="see" val="Nibble" />
        <feat att="see" val="Nybble" />
        <feat att="see" val="bol" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tibast" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tibast..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tibast..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tibast&lt;/b&gt;, Daphne mezereum, Serenius Bot. Reg. 1757 (Broocman 1736: &lt;i&gt;tibost&lt;/i&gt;), förr även &lt;i&gt;tid(e)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tis(t)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tivel-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;divel-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tirsbast&lt;/i&gt; m. m., motsvar. i dial., där också &lt;i&gt;tjur-&lt;/i&gt;; i ä. nsv. även &lt;i&gt;tived (-weedh)&lt;/i&gt; t. ex. Franckenius 1638 m. fl., y. fsv. &lt;i&gt;tybast&lt;/i&gt; Läkeb. = no. &lt;i&gt;ty(s)bast (kjus-, kjuk-)&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;tived&lt;/i&gt;, jfr mhty. &lt;i&gt;zidelbast&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;seidelbast&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;zeibast&lt;/i&gt; ävensom isl. &lt;i&gt;týviðr&lt;/i&gt; o. fhty. &lt;i&gt;zîlant&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zeiland&lt;/i&gt;). Av trots framställda förklaringar dunkelt ursprung. Med gudanamnet &lt;i&gt;Tyr&lt;/i&gt; kan ordet ej, såsom antages av M. Lundgren m. fl., (urspr.) sammanhänga (åtm. ej direkt); häremot talar den ty. formen &lt;i&gt;zeibast&lt;/i&gt;, varjämte ett av &lt;i&gt;Tyr&lt;/i&gt; avlett urgerm. &lt;i&gt;*tī-þla-&lt;/i&gt;, som måste förutsättas för mhty. &lt;i&gt;zidel-&lt;/i&gt;, vore otänkbart: att å andra sidan betrakta mhty. &lt;i&gt;zidelbast&lt;/i&gt; som en ombildning av ett &lt;i&gt;*zîbast&lt;/i&gt; förefaller mindre troligt. Ej heller vill man gärna, med Falk-Torp under &lt;i&gt;tybast&lt;/i&gt;, här antaga en med &lt;i&gt;Tyr&lt;/i&gt; rotbesläktad bildning (till ie. &lt;i&gt;di&lt;/i&gt;, glänsa), om också (trots Noreen Sv. lm. 1911 s. 281) blommorna mycket väl kunna betraktas som glänsande. Noreen anf. st. uppkonstruerar däremot för &lt;sp&gt;tibast&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;Tiveden&lt;/sp&gt;; se d. o.) ett urgerm. &lt;i&gt;ti-&lt;/i&gt;, bi (: sanskr. &lt;i&gt;dī-ya-ti&lt;/i&gt;, flyger), vartill med suffixet &lt;i&gt;-þla-&lt;/i&gt; germ. &lt;i&gt;*tī-þla-&lt;/i&gt;, svärm, bisvärm, bigård (= fhty. &lt;i&gt;zîdal-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;zîdalweida&lt;/i&gt;, skogsområde där biskötsel drives = fra. dial. &lt;i&gt;tīlo&lt;/i&gt;, bigård, jfr mlty. &lt;i&gt;tīl(e)bere&lt;/i&gt;, björn som plundrar bistockar): de tidiga blommorna uppsökas gärna av bina om våren. Men ett dylikt ord &lt;i&gt;ti-&lt;/i&gt;, bi, är f. ö. alldeles okänt o. ingår i alla händelser säkerl. ej i &lt;sp&gt;Tiveden&lt;/sp&gt;. — Det nord. ordet är sannol. tvärtemot vad som vanl. antages ett lånord, som f. ö. i Norden trol. anslutits till &lt;i&gt;Tyr&lt;/i&gt;. Den yngre formen &lt;i&gt;tibast&lt;/i&gt; behöver ej direkt utgå från fsv. &lt;i&gt;tybast&lt;/i&gt;, utan kan ha utvecklats ur det äldre &lt;i&gt;tid(e)bast&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;tîdelbast&lt;/i&gt;, som väl förutsätter ett lty. &lt;i&gt;*tîdel-bast&lt;/i&gt;. Namnet syftar urspr. på bastet, som bl. a. användes inom läkekonsten, och har, såsom så många andra sådana beteckningar, vandrat från folk till folk och undergått allehanda folketymologiska ombildningar. — Om likbetydande &lt;sp&gt;källarhals&lt;/sp&gt; se under &lt;sp&gt;källare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tibast&lt;/b&gt;, Daphne mezereum, Serenius Bot. Reg. 1757 (Broocman 1736: &lt;i&gt;tibost&lt;/i&gt;), förr även &lt;i&gt;tid(e)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tis(t)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tivel-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;divel-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tirsbast&lt;/i&gt; m. m., motsvar. i dial., där också &lt;i&gt;tjur-&lt;/i&gt;; i ä. nsv. även &lt;i&gt;tived (-weedh)&lt;/i&gt; t. ex. Franckenius 1638 m. fl., y. fsv. &lt;i&gt;tybast&lt;/i&gt; Läkeb. = no. &lt;i&gt;ty(s)bast (kjus-, kjuk-)&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;tived&lt;/i&gt;, jfr mhty. &lt;i&gt;zidelbast&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;seidelbast&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;zeibast&lt;/i&gt; ävensom isl. &lt;i&gt;týviðr&lt;/i&gt; o. fhty. &lt;i&gt;zîlant&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zeiland&lt;/i&gt;). Av trots framställda förklaringar dunkelt ursprung. Med gudanamnet &lt;i&gt;Tyr&lt;/i&gt; kan ordet ej, såsom antages av M. Lundgren m. fl., (urspr.) sammanhänga (åtm. ej direkt); häremot talar den ty. formen &lt;i&gt;zeibast&lt;/i&gt;, varjämte ett av &lt;i&gt;Tyr&lt;/i&gt; avlett urgerm. &lt;i&gt;*tī-þla-&lt;/i&gt;, som måste förutsättas för mhty. &lt;i&gt;zidel-&lt;/i&gt;, vore otänkbart: att å andra sidan betrakta mhty. &lt;i&gt;zidelbast&lt;/i&gt; som en ombildning av ett &lt;i&gt;*zîbast&lt;/i&gt; förefaller mindre troligt. Ej heller vill man gärna, med Falk-Torp under &lt;i&gt;tybast&lt;/i&gt;, här antaga en med &lt;i&gt;Tyr&lt;/i&gt; rotbesläktad bildning (till ie. &lt;i&gt;di&lt;/i&gt;, glänsa), om också (trots Noreen Sv. lm. 1911 s. 281) blommorna mycket väl kunna betraktas som glänsande. Noreen anf. st. uppkonstruerar däremot för &lt;sp&gt;tibast&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;Tiveden&lt;/sp&gt;; se d. o.) ett urgerm. &lt;i&gt;ti-&lt;/i&gt;, bi (: sanskr. &lt;i&gt;dī-ya-ti&lt;/i&gt;, flyger), vartill med suffixet &lt;i&gt;-þla-&lt;/i&gt; germ. &lt;i&gt;*tī-þla-&lt;/i&gt;, svärm, bisvärm, bigård (= fhty. &lt;i&gt;zîdal-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;zîdalweida&lt;/i&gt;, skogsområde där biskötsel drives = fra. dial. &lt;i&gt;tīlo&lt;/i&gt;, bigård, jfr mlty. &lt;i&gt;tīl(e)bere&lt;/i&gt;, björn som plundrar bistockar): de tidiga blommorna uppsökas gärna av bina om våren. Men ett dylikt ord &lt;i&gt;ti-&lt;/i&gt;, bi, är f. ö. alldeles okänt o. ingår i alla händelser säkerl. ej i &lt;sp&gt;Tiveden&lt;/sp&gt;. — Det nord. ordet är sannol. tvärtemot vad som vanl. antages ett lånord, som f. ö. i Norden trol. anslutits till &lt;i&gt;Tyr&lt;/i&gt;. Den yngre formen &lt;i&gt;tibast&lt;/i&gt; behöver ej direkt utgå från fsv. &lt;i&gt;tybast&lt;/i&gt;, utan kan ha utvecklats ur det äldre &lt;i&gt;tid(e)bast&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;tîdelbast&lt;/i&gt;, som väl förutsätter ett lty. &lt;i&gt;*tîdel-bast&lt;/i&gt;. Namnet syftar urspr. på bastet, som bl. a. användes inom läkekonsten, och har, såsom så många andra sådana beteckningar, vandrat från folk till folk och undergått allehanda folketymologiska ombildningar. — Om likbetydande &lt;sp&gt;källarhals&lt;/sp&gt; se under &lt;sp&gt;källare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="källare" />
        <feat att="see" val="källarhals" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tidd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tidd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tidd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tidd&lt;/b&gt; (dial.), dräktig = no. ds., även: parningslysten (om djur), lysten, egentl. part. pf. till sv. &lt;i&gt;tidas&lt;/i&gt;, vara brunstig, fsv. &lt;i&gt;tīdhas&lt;/i&gt;, para sig, no. &lt;i&gt;tida&lt;/i&gt;, göra dräktig; motsv. isl. &lt;i&gt;tíða&lt;/i&gt; (opers.), no. &lt;i&gt;tida&lt;/i&gt;, ha lust till, längta; jfr sv. o. no. dial. &lt;i&gt;tidig&lt;/i&gt;, brunstig, lysten, ä. nsv. glupsk (t. ex. Dalins Arg.), da. dial.: lysten efter mat, eng. dial. &lt;i&gt;tidy&lt;/i&gt;, bl. a.: dräktig; formellt = &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;. Ytterst till &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;, alltså egentl.: 'passande, resp. göra el. bliva passande för tiden (årstiden, parningstiden)'. Betr. betyd. 'para sig' jfr sv. dial., fsv. &lt;i&gt;tīmas&lt;/i&gt; ds. till &lt;i&gt;tīme&lt;/i&gt;, tid (se &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt;), o. i fråga om betyd. 'ha lust till, längta' jfr &lt;sp&gt;åstunda&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;stund&lt;/sp&gt;. — Se även under &lt;sp&gt;tidelag&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1055" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tidd&lt;/b&gt; (dial.), dräktig = no. ds., även: parningslysten (om djur), lysten, egentl. part. pf. till sv. &lt;i&gt;tidas&lt;/i&gt;, vara brunstig, fsv. &lt;i&gt;tīdhas&lt;/i&gt;, para sig, no. &lt;i&gt;tida&lt;/i&gt;, göra dräktig; motsv. isl. &lt;i&gt;tíða&lt;/i&gt; (opers.), no. &lt;i&gt;tida&lt;/i&gt;, ha lust till, längta; jfr sv. o. no. dial. &lt;i&gt;tidig&lt;/i&gt;, brunstig, lysten, ä. nsv. glupsk (t. ex. Dalins Arg.), da. dial.: lysten efter mat, eng. dial. &lt;i&gt;tidy&lt;/i&gt;, bl. a.: dräktig; formellt = &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;. Ytterst till &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;, alltså egentl.: 'passande, resp. göra el. bliva passande för tiden (årstiden, parningstiden)'. Betr. betyd. 'para sig' jfr sv. dial., fsv. &lt;i&gt;tīmas&lt;/i&gt; ds. till &lt;i&gt;tīme&lt;/i&gt;, tid (se &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt;), o. i fråga om betyd. 'ha lust till, längta' jfr &lt;sp&gt;åstunda&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;stund&lt;/sp&gt;. — Se även under &lt;sp&gt;tidelag&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tidelag." />
        <feat att="see" val="stund." />
        <feat att="see" val="åstunda" />
        <feat att="see" val="timme" />
        <feat att="see" val="tid" />
        <feat att="see" val="tidig." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tidan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tidan..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tidan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tidan&lt;/b&gt;, älvnamn, dial. &lt;i&gt;Tían&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;Tīþa&lt;/i&gt; (oblik kasus &lt;i&gt;Tīþu, -o&lt;/i&gt;), av en germ. stam &lt;i&gt;*tīþ-&lt;/i&gt;, sannol. till en adjektivisk bildning på ie. &lt;i&gt;-to&lt;/i&gt; av den ie. roten &lt;i&gt;dī&lt;/i&gt;, lysa, skina, i sanskr. &lt;i&gt;dī́dēti&lt;/i&gt;, skiner, lyser, synes, osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt; o. jfr till betyd. de vanliga vattendragsnamnen på &lt;sp&gt;Ljus-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lyse-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Skir-&lt;/sp&gt;, älvnamnet &lt;sp&gt;Klaran&lt;/sp&gt; osv., ävensom under &lt;sp&gt;Tisnaren&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tindra.&lt;/sp&gt; Förf. Sjön. 1: 617. Annorlunda SOÄ 10: 274, som för namnet till isl. &lt;i&gt;tíðr&lt;/i&gt;, som är på färde, vanlig, här i betyd. 'snabb'; men häremot förf. Ark. 25: 205: ordet är aldrig liktydigt med 'hastig' utan med 'i täta repriser'. — Härav: &lt;sp&gt;Tidaholm&lt;/sp&gt; o. sockenn. &lt;sp&gt;Tidavad&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Tiovadh&lt;/i&gt; 1392). — Jfr &lt;sp&gt;Tirserum&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;-rum.&lt;/sp&gt;" />
        <feat att="faksimilID" val="1055" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tidan&lt;/b&gt;, älvnamn, dial. &lt;i&gt;Tían&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;Tīþa&lt;/i&gt; (oblik kasus &lt;i&gt;Tīþu, -o&lt;/i&gt;), av en germ. stam &lt;i&gt;*tīþ-&lt;/i&gt;, sannol. till en adjektivisk bildning på ie. &lt;i&gt;-to&lt;/i&gt; av den ie. roten &lt;i&gt;dī&lt;/i&gt;, lysa, skina, i sanskr. &lt;i&gt;dī́dēti&lt;/i&gt;, skiner, lyser, synes, osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt; o. jfr till betyd. de vanliga vattendragsnamnen på &lt;sp&gt;Ljus-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lyse-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Skir-&lt;/sp&gt;, älvnamnet &lt;sp&gt;Klaran&lt;/sp&gt; osv., ävensom under &lt;sp&gt;Tisnaren&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tindra.&lt;/sp&gt; Förf. Sjön. 1: 617. Annorlunda SOÄ 10: 274, som för namnet till isl. &lt;i&gt;tíðr&lt;/i&gt;, som är på färde, vanlig, här i betyd. 'snabb'; men häremot förf. Ark. 25: 205: ordet är aldrig liktydigt med 'hastig' utan med 'i täta repriser'. — Härav: &lt;sp&gt;Tidaholm&lt;/sp&gt; o. sockenn. &lt;sp&gt;Tidavad&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Tiovadh&lt;/i&gt; 1392). — Jfr &lt;sp&gt;Tirserum&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;-rum.&lt;/sp&gt;" />
        <feat att="see" val="-rum." />
        <feat att="see" val="Tirserum" />
        <feat att="see" val="Tidavad" />
        <feat att="see" val="Tidaholm" />
        <feat att="see" val="tindra." />
        <feat att="see" val="Tisnaren" />
        <feat att="see" val="Klaran" />
        <feat att="see" val="Ljus-" />
        <feat att="see" val="Lyse-" />
        <feat att="see" val="Skir-" />
        <feat att="see" val="Tyr" />
        <feat att="see" val="sira" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tida" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tida..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tida..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tida&lt;/b&gt; (i &lt;sp&gt;sent och tida&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;tidast&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;titt&lt;/sp&gt;, adv." />
        <feat att="faksimilID" val="1055" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tida&lt;/b&gt; (i &lt;sp&gt;sent och tida&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;tidast&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;titt&lt;/sp&gt;, adv." />
        <feat att="see" val="titt" />
        <feat att="see" val="tidast" />
        <feat att="see" val="tida" />
        <feat att="see" val="sent" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tid" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tid..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tid..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tid&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tiþ&lt;/i&gt; f., även: gudstjänsttid, mässa, reningstid, menstruation (jfr om dessa betyd. under &lt;sp&gt;tidevatten&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;tið&lt;/i&gt; f. (i fsv. o. isl. även m., varom nedan), da. &lt;i&gt;tid&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tîd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zît&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zîdh&lt;/i&gt; (även neutr.; ty. &lt;i&gt;zeit&lt;/i&gt; f.), ags. &lt;i&gt;tíd&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tide&lt;/i&gt;; om betyd. se &lt;sp&gt;tidevatten&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*tiði-&lt;/i&gt; (knappast därjämte &lt;i&gt;*tiþa-&lt;/i&gt;; det neutrala könet i fhty. kan vara sekundärt), möjl., med Lidén Armen. Stud. s. 92 urspr. en konsonantstam på &lt;i&gt;-t-&lt;/i&gt;, ie. &lt;i&gt;*dī-t-&lt;/i&gt;, av samme förf. säkerl. med rätta förbundet med armen. &lt;i&gt;ti&lt;/i&gt;, ålder, tid m. m. (av &lt;i&gt;*dī-to&lt;/i&gt;?); en parallellbildning till &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt;, till en ie. rot &lt;i&gt;dī&lt;/i&gt;, enl. det vanligaste o. mest sannolika antagandet (Fick 1&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;: 450, Persson Wurzelerw. s. 115 m. fl.) samma som i grek. &lt;i&gt;daíomai&lt;/i&gt;, delar, sanskr. &lt;i&gt;dáyatē&lt;/i&gt;, utdelar, i så fall egentl.: avdelning, avsnitt (jfr &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt;); med flera betyd.-analogier, t. ex. isl. &lt;i&gt;hríð&lt;/i&gt;, stund: grek. &lt;i&gt;krísis&lt;/i&gt;, till ie. &lt;i&gt;(s)kri&lt;/i&gt;, dela, klyva (se &lt;sp&gt;kris&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rid&lt;/sp&gt;), sv. &lt;sp&gt;skede&lt;/sp&gt; till got. &lt;i&gt;skaidan&lt;/i&gt;, klyva, osv. Knappast däremot, såsom också föreslagits, med grundbetyd. 'utsträcka' (jfr lat. &lt;i&gt;tempus&lt;/i&gt;, tid, väl till ie. &lt;i&gt;temp&lt;/i&gt;, spänna, tämja, i t. ex. litau.; el. fir. &lt;i&gt;tan&lt;/i&gt;, tid, till ie. &lt;i&gt;ten&lt;/i&gt; ds. i vb. &lt;sp&gt;tänja&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;). Ej heller, med Kluge ZfdW 8: 145, besl. med lat. &lt;i&gt;dies&lt;/i&gt;, dag. — Nsv. &lt;sp&gt;i sinom tid&lt;/sp&gt; (varom se &lt;sp&gt;sin&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;i rättan tid&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;þan tiþ&lt;/i&gt; osv., isl. &lt;i&gt;í þann tíð&lt;/i&gt; visa hän på maskulint kön, som dock säkerl. ej är ursprungligt utan, med Siljestrand Ordböjn. i Västmannalagen 1: 111, beror på inverkan från fsv. &lt;i&gt;annan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þan tíma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dagh&lt;/i&gt; o. d. Om ordets kön i sv. se f. ö. Tegnér Om genus i sv. s. 146 n. — &lt;sp&gt;Tiden i baklås är&lt;/sp&gt;, Tegnér Kronbruden. — &lt;sp&gt;Tidens tand&lt;/sp&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;der zahn der zeit&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;tooth of time&lt;/i&gt; (t. ex. Shaksp.) osv., jfr lat. &lt;i&gt;tempus edax rerum&lt;/i&gt; Ovidius Metam. — &lt;sp&gt;Tids nog&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;tids nok&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tide (ge)nôch&lt;/i&gt;. Jfr de förr brukliga uttr. &lt;i&gt;så tids&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hur(u) tids&lt;/i&gt; (ännu i dial., t. ex. Vrml.). — &lt;sp&gt;Tide-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;tideräkning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tideböcker&lt;/sp&gt; osv., av fsv. genit. sg. &lt;i&gt;tēþa(r)&lt;/i&gt; el. plur. &lt;i&gt;tīþa&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tidsanda&lt;/sp&gt;, t. ex. Fenix den tredje 1825, Tegnér i skoltal 1835: 'Eolus hade vädret i en säck; och på samma sätt ha även desse (dvs. 'menniskoslägtets lycksaliggörare, verldens förbättrare') tidsandan i sin skinnsäck, och släppa ut så mycket väder deraf, som de behaga'; även f. ö. icke sällan hos Tegnér; efter ty. &lt;i&gt;zeitgeist&lt;/i&gt;, där modeord o. 1800 o. som sådant förlöjligat av Voss 1804, sedermera åter väckt till liv av 'das junge Deutschland'. — &lt;sp&gt;Tidsenlig&lt;/sp&gt;, Fahlcrantz 1840, 1865: 'föga »tidsenliga»' (om åsikter o. d.), Aftonbl. 1845: 'tidsenlig samhällsfrihet', Snällposten 1848: 'tidsenliga reformer'; efter ty. &lt;i&gt;zeitgemäss&lt;/i&gt;, o. 1800, där snart modeord, se R. M. Meyer 400 Schlagworte s. 46 jämfört med Gombert ZfdW 2: 315. I svenskan tydl. först ett mode- o. slagord inom tidningspressen, särsk. om politiska förh. Att ordet för Fahlcrantz föreföll nytt o. slagordsmässigt framgår av citationstecknen. — &lt;sp&gt;Tidsfördriv&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;tīdh-&lt;/i&gt;, O. Petri Kr.: &lt;i&gt;tijd-&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;tid-&lt;/i&gt; rätt vanligt till o. 1750 (ännu Sahlstedt 1773), &lt;i&gt;tids-&lt;/i&gt; t. ex. Spegel 1685 o. vanligt fr. o. m. 1700-t:s första årtionden = ä. da. &lt;i&gt;tidfordriv&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tidsfordriv&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tîtfordrîf&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;zîtvertrîp&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zeitvertreib&lt;/i&gt;), en övers. av fra. &lt;i&gt;passe-temps&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;pastime&lt;/i&gt;). — I st. f. sammans. &lt;sp&gt;forntid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;medeltid&lt;/sp&gt; (i histor. betyd.) förr &lt;i&gt;fornålder&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;medelålder&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;middelalder&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;mîttelalter&lt;/i&gt;. Sahlstedt 1773, Lagerbring 1788 har &lt;i&gt;medelåldren&lt;/i&gt;, Weste 1807 hänvisning från d. o. till &lt;i&gt;medeltiden;&lt;/i&gt; Dalin 1853 &lt;i&gt;forntid&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;fornâlder&lt;/i&gt;, men (i hist. betyd.) blott &lt;i&gt;medeltid.&lt;/i&gt; — Jfr f. ö. &lt;sp&gt;bittida&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidender&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidevatten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidlösa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;titt&lt;/sp&gt; (adv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1054" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tid&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tiþ&lt;/i&gt; f., även: gudstjänsttid, mässa, reningstid, menstruation (jfr om dessa betyd. under &lt;sp&gt;tidevatten&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;tið&lt;/i&gt; f. (i fsv. o. isl. även m., varom nedan), da. &lt;i&gt;tid&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tîd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zît&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zîdh&lt;/i&gt; (även neutr.; ty. &lt;i&gt;zeit&lt;/i&gt; f.), ags. &lt;i&gt;tíd&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tide&lt;/i&gt;; om betyd. se &lt;sp&gt;tidevatten&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*tiði-&lt;/i&gt; (knappast därjämte &lt;i&gt;*tiþa-&lt;/i&gt;; det neutrala könet i fhty. kan vara sekundärt), möjl., med Lidén Armen. Stud. s. 92 urspr. en konsonantstam på &lt;i&gt;-t-&lt;/i&gt;, ie. &lt;i&gt;*dī-t-&lt;/i&gt;, av samme förf. säkerl. med rätta förbundet med armen. &lt;i&gt;ti&lt;/i&gt;, ålder, tid m. m. (av &lt;i&gt;*dī-to&lt;/i&gt;?); en parallellbildning till &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt;, till en ie. rot &lt;i&gt;dī&lt;/i&gt;, enl. det vanligaste o. mest sannolika antagandet (Fick 1&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;: 450, Persson Wurzelerw. s. 115 m. fl.) samma som i grek. &lt;i&gt;daíomai&lt;/i&gt;, delar, sanskr. &lt;i&gt;dáyatē&lt;/i&gt;, utdelar, i så fall egentl.: avdelning, avsnitt (jfr &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt;); med flera betyd.-analogier, t. ex. isl. &lt;i&gt;hríð&lt;/i&gt;, stund: grek. &lt;i&gt;krísis&lt;/i&gt;, till ie. &lt;i&gt;(s)kri&lt;/i&gt;, dela, klyva (se &lt;sp&gt;kris&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rid&lt;/sp&gt;), sv. &lt;sp&gt;skede&lt;/sp&gt; till got. &lt;i&gt;skaidan&lt;/i&gt;, klyva, osv. Knappast däremot, såsom också föreslagits, med grundbetyd. 'utsträcka' (jfr lat. &lt;i&gt;tempus&lt;/i&gt;, tid, väl till ie. &lt;i&gt;temp&lt;/i&gt;, spänna, tämja, i t. ex. litau.; el. fir. &lt;i&gt;tan&lt;/i&gt;, tid, till ie. &lt;i&gt;ten&lt;/i&gt; ds. i vb. &lt;sp&gt;tänja&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;). Ej heller, med Kluge ZfdW 8: 145, besl. med lat. &lt;i&gt;dies&lt;/i&gt;, dag. — Nsv. &lt;sp&gt;i sinom tid&lt;/sp&gt; (varom se &lt;sp&gt;sin&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;i rättan tid&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;þan tiþ&lt;/i&gt; osv., isl. &lt;i&gt;í þann tíð&lt;/i&gt; visa hän på maskulint kön, som dock säkerl. ej är ursprungligt utan, med Siljestrand Ordböjn. i Västmannalagen 1: 111, beror på inverkan från fsv. &lt;i&gt;annan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þan tíma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dagh&lt;/i&gt; o. d. Om ordets kön i sv. se f. ö. Tegnér Om genus i sv. s. 146 n. — &lt;sp&gt;Tiden i baklås är&lt;/sp&gt;, Tegnér Kronbruden. — &lt;sp&gt;Tidens tand&lt;/sp&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;der zahn der zeit&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;tooth of time&lt;/i&gt; (t. ex. Shaksp.) osv., jfr lat. &lt;i&gt;tempus edax rerum&lt;/i&gt; Ovidius Metam. — &lt;sp&gt;Tids nog&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;tids nok&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tide (ge)nôch&lt;/i&gt;. Jfr de förr brukliga uttr. &lt;i&gt;så tids&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hur(u) tids&lt;/i&gt; (ännu i dial., t. ex. Vrml.). — &lt;sp&gt;Tide-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;tideräkning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tideböcker&lt;/sp&gt; osv., av fsv. genit. sg. &lt;i&gt;tēþa(r)&lt;/i&gt; el. plur. &lt;i&gt;tīþa&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tidsanda&lt;/sp&gt;, t. ex. Fenix den tredje 1825, Tegnér i skoltal 1835: 'Eolus hade vädret i en säck; och på samma sätt ha även desse (dvs. 'menniskoslägtets lycksaliggörare, verldens förbättrare') tidsandan i sin skinnsäck, och släppa ut så mycket väder deraf, som de behaga'; även f. ö. icke sällan hos Tegnér; efter ty. &lt;i&gt;zeitgeist&lt;/i&gt;, där modeord o. 1800 o. som sådant förlöjligat av Voss 1804, sedermera åter väckt till liv av 'das junge Deutschland'. — &lt;sp&gt;Tidsenlig&lt;/sp&gt;, Fahlcrantz 1840, 1865: 'föga »tidsenliga»' (om åsikter o. d.), Aftonbl. 1845: 'tidsenlig samhällsfrihet', Snällposten 1848: 'tidsenliga reformer'; efter ty. &lt;i&gt;zeitgemäss&lt;/i&gt;, o. 1800, där snart modeord, se R. M. Meyer 400 Schlagworte s. 46 jämfört med Gombert ZfdW 2: 315. I svenskan tydl. först ett mode- o. slagord inom tidningspressen, särsk. om politiska förh. Att ordet för Fahlcrantz föreföll nytt o. slagordsmässigt framgår av citationstecknen. — &lt;sp&gt;Tidsfördriv&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;tīdh-&lt;/i&gt;, O. Petri Kr.: &lt;i&gt;tijd-&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;tid-&lt;/i&gt; rätt vanligt till o. 1750 (ännu Sahlstedt 1773), &lt;i&gt;tids-&lt;/i&gt; t. ex. Spegel 1685 o. vanligt fr. o. m. 1700-t:s första årtionden = ä. da. &lt;i&gt;tidfordriv&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tidsfordriv&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tîtfordrîf&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;zîtvertrîp&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zeitvertreib&lt;/i&gt;), en övers. av fra. &lt;i&gt;passe-temps&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;pastime&lt;/i&gt;). — I st. f. sammans. &lt;sp&gt;forntid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;medeltid&lt;/sp&gt; (i histor. betyd.) förr &lt;i&gt;fornålder&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;medelålder&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;middelalder&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;mîttelalter&lt;/i&gt;. Sahlstedt 1773, Lagerbring 1788 har &lt;i&gt;medelåldren&lt;/i&gt;, Weste 1807 hänvisning från d. o. till &lt;i&gt;medeltiden;&lt;/i&gt; Dalin 1853 &lt;i&gt;forntid&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;fornâlder&lt;/i&gt;, men (i hist. betyd.) blott &lt;i&gt;medeltid.&lt;/i&gt; — Jfr f. ö. &lt;sp&gt;bittida&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidender&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidevatten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidlösa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tidning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;titt&lt;/sp&gt; (adv.)." />
        <feat att="see" val="bittida" />
        <feat att="see" val="tidd" />
        <feat att="see" val="tidender" />
        <feat att="see" val="tidevatten" />
        <feat att="see" val="tidig" />
        <feat att="see" val="tidlösa" />
        <feat att="see" val="tidning" />
        <feat att="see" val="titt" />
        <feat att="see" val="forntid" />
        <feat att="see" val="medeltid" />
        <feat att="see" val="Tidsfördriv" />
        <feat att="see" val="Tidsenlig" />
        <feat att="see" val="Tidsanda" />
        <feat att="see" val="tideräkning" />
        <feat att="see" val="tideböcker" />
        <feat att="see" val="Tide-" />
        <feat att="see" val="Tids nog" />
        <feat att="see" val="Tidens tand" />
        <feat att="see" val="Tiden i baklås är" />
        <feat att="see" val="i rättan tid" />
        <feat att="see" val="sin" />
        <feat att="see" val="i sinom tid" />
        <feat att="see" val="ting" />
        <feat att="see" val="tänja" />
        <feat att="see" val="skede" />
        <feat att="see" val="rid" />
        <feat att="see" val="kris" />
        <feat att="see" val="till" />
        <feat att="see" val="timme" />
        <feat att="see" val="timme" />
        <feat att="see" val="tidevatten" />
        <feat att="see" val="tidevatten" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tidvatten" />
          <feat att="writtenForm" val="tidevatten 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tidvatten..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tidvatten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tid(e)vatten&lt;/b&gt;, 1777 (&lt;i&gt;tid-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;tidevand&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;(ge)tîde&lt;/i&gt; n. = ty. &lt;i&gt;gezeiten&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;tide&lt;/i&gt; ds.; egentl. till betyd. 'regelbundet återkommande tid'; jfr fsv. &lt;i&gt;tīþ&lt;/i&gt; osv. i betyd. 'gudstjänst, mässa' samt 'menstruation' (sv. dial. i plur. &lt;i&gt;tider&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zeiten&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1055" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tid(e)vatten&lt;/b&gt;, 1777 (&lt;i&gt;tid-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;tidevand&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;(ge)tîde&lt;/i&gt; n. = ty. &lt;i&gt;gezeiten&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;tide&lt;/i&gt; ds.; egentl. till betyd. 'regelbundet återkommande tid'; jfr fsv. &lt;i&gt;tīþ&lt;/i&gt; osv. i betyd. 'gudstjänst, mässa' samt 'menstruation' (sv. dial. i plur. &lt;i&gt;tider&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zeiten&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="tid" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tidender" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tidender..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tidender..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tidender&lt;/b&gt; (ålderd.), fsv. &lt;i&gt;tīdhende&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tīþande&lt;/i&gt; n. (vanl. i plur.), händelse, underrättelse, nyhet = isl. &lt;i&gt;tíðindi&lt;/i&gt; n. pl. ds., da. &lt;i&gt;tidende&lt;/i&gt;, nyhet, även: tidning (t. ex. &lt;i&gt;Berlingske tidende;&lt;/i&gt; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;Ordinari Posttijdender&lt;/i&gt; 1645, dvs. egentl.: nyheter komna el. meddelade med posten); meng. &lt;i&gt;tīthende&lt;/i&gt; från nord.; till fsv. adj. &lt;i&gt;tīdher&lt;/i&gt;, som händer el. timar (se &lt;sp&gt;titt&lt;/sp&gt;), bildat som t. ex. fsv. &lt;i&gt;sannindi&lt;/i&gt; n. o. &lt;i&gt;sannind&lt;/i&gt; f. till &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;sanning&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;tidning.&lt;/sp&gt;" />
        <feat att="faksimilID" val="1055" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tidender&lt;/b&gt; (ålderd.), fsv. &lt;i&gt;tīdhende&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tīþande&lt;/i&gt; n. (vanl. i plur.), händelse, underrättelse, nyhet = isl. &lt;i&gt;tíðindi&lt;/i&gt; n. pl. ds., da. &lt;i&gt;tidende&lt;/i&gt;, nyhet, även: tidning (t. ex. &lt;i&gt;Berlingske tidende;&lt;/i&gt; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;Ordinari Posttijdender&lt;/i&gt; 1645, dvs. egentl.: nyheter komna el. meddelade med posten); meng. &lt;i&gt;tīthende&lt;/i&gt; från nord.; till fsv. adj. &lt;i&gt;tīdher&lt;/i&gt;, som händer el. timar (se &lt;sp&gt;titt&lt;/sp&gt;), bildat som t. ex. fsv. &lt;i&gt;sannindi&lt;/i&gt; n. o. &lt;i&gt;sannind&lt;/i&gt; f. till &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;sanning&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;tidning.&lt;/sp&gt;" />
        <feat att="see" val="tidning." />
        <feat att="see" val="sanning" />
        <feat att="see" val="sann" />
        <feat att="see" val="titt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tidelag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tidelag..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tidelag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tidelag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tīde-, tīdholagh&lt;/i&gt;, köttslig beblandelse, särsk. om otukt med djur, redan i fsv. (efter övergången av &lt;i&gt;þ&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; i uddljud) försiggången ombildning efter fsv. &lt;i&gt;tīdhas&lt;/i&gt;, para sig (se &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;), av äldre &lt;i&gt;þȳþilagh (þȳþo-, -a-)&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;þýðr&lt;/i&gt;, vänlig, &lt;i&gt;þýða&lt;/i&gt;, göra vänlig, fsv. &lt;i&gt;-thȳdhin&lt;/i&gt;, vänlig (se f. ö. &lt;sp&gt;ty till&lt;/sp&gt;), med &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; stundom ännu i ä. nsv. t. ex. L. Petri. Jfr Kock Sv. ljudhist. 1: 483. — Fsv. &lt;i&gt;þyþi-&lt;/i&gt; innehåller antingen den adjektiviska &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*þeuðia-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;þýðr&lt;/i&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;öde-&lt;/sp&gt; i ödemark) el. verbstammen i &lt;i&gt;*þeuðian (= þýða)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1055" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tidelag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tīde-, tīdholagh&lt;/i&gt;, köttslig beblandelse, särsk. om otukt med djur, redan i fsv. (efter övergången av &lt;i&gt;þ&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; i uddljud) försiggången ombildning efter fsv. &lt;i&gt;tīdhas&lt;/i&gt;, para sig (se &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;), av äldre &lt;i&gt;þȳþilagh (þȳþo-, -a-)&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;þýðr&lt;/i&gt;, vänlig, &lt;i&gt;þýða&lt;/i&gt;, göra vänlig, fsv. &lt;i&gt;-thȳdhin&lt;/i&gt;, vänlig (se f. ö. &lt;sp&gt;ty till&lt;/sp&gt;), med &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; stundom ännu i ä. nsv. t. ex. L. Petri. Jfr Kock Sv. ljudhist. 1: 483. — Fsv. &lt;i&gt;þyþi-&lt;/i&gt; innehåller antingen den adjektiviska &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*þeuðia-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;þýðr&lt;/i&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;öde-&lt;/sp&gt; i ödemark) el. verbstammen i &lt;i&gt;*þeuðian (= þýða)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="öde-" />
        <feat att="see" val="tidd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="test" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--test..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--test..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;test&lt;/sp&gt;, fågeln., se &lt;sp&gt;tejst&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;test&lt;/sp&gt;, fågeln., se &lt;sp&gt;tejst&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="tejst" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="test" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--test..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--test..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;test&lt;/b&gt; (i &lt;sp&gt;hårtest&lt;/sp&gt; o. d.), 1731: &lt;i&gt;ulltestar&lt;/i&gt; (jfr nedan), ösv. dial. &lt;i&gt;tjäst&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;test&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;teista&lt;/i&gt;; besl. med sv. dial. &lt;i&gt;te(s)s(a)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;teis(a)&lt;/i&gt;, plocka sönder, reda (&lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt; o. d.), da. &lt;i&gt;tese&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tæse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;têsen&lt;/i&gt;, mhty., ty. dial. &lt;i&gt;zeisen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tǽsan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tease&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*taisian&lt;/i&gt;, med avledn. fhty. &lt;i&gt;zeisala&lt;/i&gt;, karda, ags. &lt;i&gt;tǽsel&lt;/i&gt;, tistel, o. sv. dial. &lt;i&gt;testra&lt;/i&gt;, plocka sönder, holl. &lt;i&gt;teisteren&lt;/i&gt;; till samma grundrot som &lt;sp&gt;tina 3&lt;/sp&gt;. — Arvidis form (1651) &lt;i&gt;teest&lt;/i&gt; kan syfta på den redan 1554 uppträdande tekn. termen &lt;i&gt;test&lt;/i&gt; = Spegel &lt;i&gt;teest&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;test&lt;/b&gt; (i &lt;sp&gt;hårtest&lt;/sp&gt; o. d.), 1731: &lt;i&gt;ulltestar&lt;/i&gt; (jfr nedan), ösv. dial. &lt;i&gt;tjäst&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;test&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;teista&lt;/i&gt;; besl. med sv. dial. &lt;i&gt;te(s)s(a)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;teis(a)&lt;/i&gt;, plocka sönder, reda (&lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt; o. d.), da. &lt;i&gt;tese&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tæse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;têsen&lt;/i&gt;, mhty., ty. dial. &lt;i&gt;zeisen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tǽsan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tease&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*taisian&lt;/i&gt;, med avledn. fhty. &lt;i&gt;zeisala&lt;/i&gt;, karda, ags. &lt;i&gt;tǽsel&lt;/i&gt;, tistel, o. sv. dial. &lt;i&gt;testra&lt;/i&gt;, plocka sönder, holl. &lt;i&gt;teisteren&lt;/i&gt;; till samma grundrot som &lt;sp&gt;tina 3&lt;/sp&gt;. — Arvidis form (1651) &lt;i&gt;teest&lt;/i&gt; kan syfta på den redan 1554 uppträdande tekn. termen &lt;i&gt;test&lt;/i&gt; = Spegel &lt;i&gt;teest&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tespiskärra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tespiskärra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tespiskärra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tespiskärra&lt;/b&gt;, med avs. på kringresande skådespelarsällskap, t. ex. Strindberg = ty. &lt;i&gt;thespiskarre&lt;/i&gt;, efter Horatius Ep. ad Pis. s. 276: 'Dicitur et plaustris vexisse poëmata Thespis', till grek. &lt;i&gt;Théspis&lt;/i&gt;, forngrekisk skald, ansedd som skapare av den grekiska tragedien, egentl.: gudomlig o. d., till en form &lt;i&gt;thes-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;the(s)ós&lt;/i&gt;, gud (se &lt;sp&gt;teo-&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tespiskärra&lt;/b&gt;, med avs. på kringresande skådespelarsällskap, t. ex. Strindberg = ty. &lt;i&gt;thespiskarre&lt;/i&gt;, efter Horatius Ep. ad Pis. s. 276: 'Dicitur et plaustris vexisse poëmata Thespis', till grek. &lt;i&gt;Théspis&lt;/i&gt;, forngrekisk skald, ansedd som skapare av den grekiska tragedien, egentl.: gudomlig o. d., till en form &lt;i&gt;thes-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;the(s)ós&lt;/i&gt;, gud (se &lt;sp&gt;teo-&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tête" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tête..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tête..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tête&lt;/b&gt;, spets, egentl.: &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt;, se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tête&lt;/b&gt;, spets, egentl.: &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt;, se följ." />
        <feat att="see" val="tête-á-tête 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="testimonium" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--testimonium..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--testimonium..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;testimonium&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;testimōnium&lt;/i&gt;, i ä. lat. även &lt;i&gt;testu-&lt;/i&gt;, vittnesbörd, till &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, vittne, o. avledn. &lt;i&gt;-mōnium&lt;/i&gt; (av suffixet &lt;i&gt;-mōn&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;sermo&lt;/i&gt; + &lt;i&gt;-i̯um&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;gaudimōnium&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;acrimōnia&lt;/i&gt; osv.). Härav även fra. &lt;i&gt;témoin&lt;/i&gt;, nu: vittne (se under d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;testimonium&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;testimōnium&lt;/i&gt;, i ä. lat. även &lt;i&gt;testu-&lt;/i&gt;, vittnesbörd, till &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, vittne, o. avledn. &lt;i&gt;-mōnium&lt;/i&gt; (av suffixet &lt;i&gt;-mōn&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;sermo&lt;/i&gt; + &lt;i&gt;-i̯um&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;gaudimōnium&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;acrimōnia&lt;/i&gt; osv.). Härav även fra. &lt;i&gt;témoin&lt;/i&gt;, nu: vittne (se under d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="testikel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--testikel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--testikel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;testikel&lt;/b&gt;, Acrel 1750, från lat. &lt;i&gt;testiculus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;testicule&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;testicle&lt;/i&gt;), dimin. av likbetydande &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, egentl. samma ord som &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, vittne (se föreg.); samma urspr. skämtsamma anv. som av fra. &lt;i&gt;témoins&lt;/i&gt; (plur.) i båda betyd. — Likartade uttr. äro grek. &lt;i&gt;dídymoi&lt;/i&gt;, egentl.: tvillingar, o. ty. &lt;i&gt;brüder&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;brödern&lt;/i&gt;. — Inhemsk beteckning: sv. dial. &lt;i&gt;ball&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bǫllr&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt;). I västgerm. spr. (utom ags.): ty. &lt;i&gt;hode&lt;/i&gt; osv. (dunkelt) o. i ags. (utom &lt;i&gt;bealloc&lt;/i&gt;, se ovan) &lt;i&gt;skeallan&lt;/i&gt; plur. (väl besl. med &lt;sp&gt;skalle&lt;/sp&gt; osv.). Om en allmän syd- o. östindoeur. beteckning se under &lt;sp&gt;orkidé&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;testikel&lt;/b&gt;, Acrel 1750, från lat. &lt;i&gt;testiculus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;testicule&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;testicle&lt;/i&gt;), dimin. av likbetydande &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, egentl. samma ord som &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, vittne (se föreg.); samma urspr. skämtsamma anv. som av fra. &lt;i&gt;témoins&lt;/i&gt; (plur.) i båda betyd. — Likartade uttr. äro grek. &lt;i&gt;dídymoi&lt;/i&gt;, egentl.: tvillingar, o. ty. &lt;i&gt;brüder&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;brödern&lt;/i&gt;. — Inhemsk beteckning: sv. dial. &lt;i&gt;ball&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bǫllr&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt;). I västgerm. spr. (utom ags.): ty. &lt;i&gt;hode&lt;/i&gt; osv. (dunkelt) o. i ags. (utom &lt;i&gt;bealloc&lt;/i&gt;, se ovan) &lt;i&gt;skeallan&lt;/i&gt; plur. (väl besl. med &lt;sp&gt;skalle&lt;/sp&gt; osv.). Om en allmän syd- o. östindoeur. beteckning se under &lt;sp&gt;orkidé&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="testamente 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="testamente" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--testamente..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--testamente..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;testamente&lt;/b&gt;, om betyd. se nedan, fsv. &lt;i&gt;testament(e)&lt;/i&gt;, testamentarisk förordnande, i testamente disponerat gods, förbund el. löfte (i relig. mening jfr nedan), huvudavdelning av bibeln = isl., ty. &lt;i&gt;testament&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;testāmentum&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;testāri&lt;/i&gt;, bevittna, betyga + ie. suff. &lt;i&gt;-mn̥-to-&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;-mund&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;leumund&lt;/i&gt;, rykte) till &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, vittne (på grund av bl. a. osk. &lt;i&gt;trstus&lt;/i&gt; ds. numera vanl. tolkat som 'den tredje'; urbesl. med &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt;). Jfr följ., &lt;sp&gt;attest&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;protest&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;testimonium&lt;/sp&gt;. — I betyd. 'testamentarisk förordnande' uppträder ordet redan i våra landskapslagar. Bl. a. dess latinska ursprung visar hän på att testamentet är ett rent romerskt institut; det förekommer även i antikens Grekland. Under Taciti tid voro testamenten okända för germanerna. Dock finnas inhemska germanska beteckningar: langob. &lt;i&gt;thingare&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;) o. ags. &lt;i&gt;cwyde&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;kväda&lt;/sp&gt;, säga). I samindoeur. tid var det på grund av familjens organisation otänkbart, att någon av fri vilja kunde förfoga över sin förmögenhet. — Den fsv. betyd. 'förbund', 'löfte' även i gamla bibelövers. (= Luther), t. ex. Ebr. 10:16: 'Det är det Testamentet, som jag dem göra vill' (nya övers.: det förbund), där got. har &lt;i&gt;triggwa&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;trygg&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Hjärnes testamente&lt;/sp&gt;, ett förr o. hos allmogen väl stundom ännu använt namn på ett fordom mycket populärt magstärkande medel, uppfunnet av hovmedikus K. H. Hjärne († 1794); jfr fru Lenngren Min salig man: 'Tog se'n Sötkummin i en kopp, / Försatt med Hjernes Testamente'." />
        <feat att="faksimilID" val="1052" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;testamente&lt;/b&gt;, om betyd. se nedan, fsv. &lt;i&gt;testament(e)&lt;/i&gt;, testamentarisk förordnande, i testamente disponerat gods, förbund el. löfte (i relig. mening jfr nedan), huvudavdelning av bibeln = isl., ty. &lt;i&gt;testament&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;testāmentum&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;testāri&lt;/i&gt;, bevittna, betyga + ie. suff. &lt;i&gt;-mn̥-to-&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;-mund&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;leumund&lt;/i&gt;, rykte) till &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, vittne (på grund av bl. a. osk. &lt;i&gt;trstus&lt;/i&gt; ds. numera vanl. tolkat som 'den tredje'; urbesl. med &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt;). Jfr följ., &lt;sp&gt;attest&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;protest&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;testimonium&lt;/sp&gt;. — I betyd. 'testamentarisk förordnande' uppträder ordet redan i våra landskapslagar. Bl. a. dess latinska ursprung visar hän på att testamentet är ett rent romerskt institut; det förekommer även i antikens Grekland. Under Taciti tid voro testamenten okända för germanerna. Dock finnas inhemska germanska beteckningar: langob. &lt;i&gt;thingare&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;) o. ags. &lt;i&gt;cwyde&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;kväda&lt;/sp&gt;, säga). I samindoeur. tid var det på grund av familjens organisation otänkbart, att någon av fri vilja kunde förfoga över sin förmögenhet. — Den fsv. betyd. 'förbund', 'löfte' även i gamla bibelövers. (= Luther), t. ex. Ebr. 10:16: 'Det är det Testamentet, som jag dem göra vill' (nya övers.: det förbund), där got. har &lt;i&gt;triggwa&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;trygg&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Hjärnes testamente&lt;/sp&gt;, ett förr o. hos allmogen väl stundom ännu använt namn på ett fordom mycket populärt magstärkande medel, uppfunnet av hovmedikus K. H. Hjärne († 1794); jfr fru Lenngren Min salig man: 'Tog se'n Sötkummin i en kopp, / Försatt med Hjernes Testamente'." />
        <feat att="see" val="testikel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="textil" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--textil..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--textil..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;textil&lt;/b&gt;, i sammans. = ty., av lat, &lt;i&gt;textīlis&lt;/i&gt;, vävd, till &lt;i&gt;texere&lt;/i&gt;, väva; se föreg. o. jfr under &lt;sp&gt;subtil&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;textil&lt;/b&gt;, i sammans. = ty., av lat, &lt;i&gt;textīlis&lt;/i&gt;, vävd, till &lt;i&gt;texere&lt;/i&gt;, väva; se föreg. o. jfr under &lt;sp&gt;subtil&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="text 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="text" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--text..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--text..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;text&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tæxter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;textr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tekst&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;text&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;textus&lt;/i&gt; ds., sammanfogning av ord, vävnad, till &lt;i&gt;texere&lt;/i&gt;, väva; se följ., &lt;sp&gt;Textorius&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;toalett&lt;/sp&gt; (ävensom under det dock ej säkert hithörande &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Läsa texten för någon&lt;/sp&gt;, läxa upp, hålla straffpredikan, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;einem den text lesen&lt;/i&gt;, urspr. om ett av biskopen i anslutning till ett uppläst bibelstycke inför sitt prästerskap hållet strafftal; i ty. även &lt;i&gt;einem das kapitel lesen, die leviten lesen&lt;/i&gt; (efter 3 Moseb., Leviticus), no.-da. &lt;i&gt;læse Pauli ord&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;läsa lagen&lt;/i&gt; (nu vanligare än &lt;i&gt;läsa texten&lt;/i&gt;). I ital. i stället &lt;i&gt;cantar la zolfa a uno&lt;/i&gt;, sjunga skalan för någon. — Härtill vb. &lt;sp&gt;texta&lt;/sp&gt;, Serenius 1741, Nyrén 1765; i da. i stället &lt;i&gt;kalligrafere&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;text&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tæxter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;textr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tekst&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;text&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;textus&lt;/i&gt; ds., sammanfogning av ord, vävnad, till &lt;i&gt;texere&lt;/i&gt;, väva; se följ., &lt;sp&gt;Textorius&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;toalett&lt;/sp&gt; (ävensom under det dock ej säkert hithörande &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Läsa texten för någon&lt;/sp&gt;, läxa upp, hålla straffpredikan, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;einem den text lesen&lt;/i&gt;, urspr. om ett av biskopen i anslutning till ett uppläst bibelstycke inför sitt prästerskap hållet strafftal; i ty. även &lt;i&gt;einem das kapitel lesen, die leviten lesen&lt;/i&gt; (efter 3 Moseb., Leviticus), no.-da. &lt;i&gt;læse Pauli ord&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;läsa lagen&lt;/i&gt; (nu vanligare än &lt;i&gt;läsa texten&lt;/i&gt;). I ital. i stället &lt;i&gt;cantar la zolfa a uno&lt;/i&gt;, sjunga skalan för någon. — Härtill vb. &lt;sp&gt;texta&lt;/sp&gt;, Serenius 1741, Nyrén 1765; i da. i stället &lt;i&gt;kalligrafere&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="textil 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="teutoner" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--teutoner..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--teutoner..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;teutoner&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;tyda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;teutoner&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;tyda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tyda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tête-á-tête" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tête-á-tête..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tête-á-tête..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tête-á-tête&lt;/b&gt;, från fra. =, egentl.: huvud mot huvud, av &lt;i&gt;tête&lt;/i&gt;, huvud (= föreg.) (av lat. &lt;i&gt;testa&lt;/i&gt;, skål o. d.; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen under &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kopp&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;sköldpadda&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tête-á-tête&lt;/b&gt;, från fra. =, egentl.: huvud mot huvud, av &lt;i&gt;tête&lt;/i&gt;, huvud (= föreg.) (av lat. &lt;i&gt;testa&lt;/i&gt;, skål o. d.; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen under &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kopp&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;sköldpadda&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="tête 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tiara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tiara..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tiara..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tiara&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;tiar&lt;/b&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;tiára&lt;/i&gt;, om persernas huvudbonad, från pers." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tiara&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;tiar&lt;/b&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;tiára&lt;/i&gt;, om persernas huvudbonad, från pers." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="ell">tiára</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Thyselius" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Thyselius..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Thyselius..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Thyselius&lt;/b&gt;, familjen., efter &lt;sp&gt;Tysslinge&lt;/sp&gt; sn Nke." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Thyselius&lt;/b&gt;, familjen., efter &lt;sp&gt;Tysslinge&lt;/sp&gt; sn Nke." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Therese" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Therese..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Therese..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Therese&lt;/b&gt;, kvinnon. = ty. &lt;i&gt;Therese&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;Thérèse&lt;/i&gt;, efter det spanska helgonet &lt;i&gt;Theresa&lt;/i&gt; († 1582)," />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Therese&lt;/b&gt;, kvinnon. = ty. &lt;i&gt;Therese&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;Thérèse&lt;/i&gt;, efter det spanska helgonet &lt;i&gt;Theresa&lt;/i&gt; († 1582)," />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Textorius" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Textorius..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Textorius..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Textorius&lt;/b&gt;, familjen., från ty., latinisering av ty. familjen. &lt;i&gt;Weber&lt;/i&gt;, egentl. vävare, till lat. &lt;i&gt;textor&lt;/i&gt; ds. (se under &lt;sp&gt;text&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt;). Jfr även &lt;sp&gt;Piscator&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sartor&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1053" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Textorius&lt;/b&gt;, familjen., från ty., latinisering av ty. familjen. &lt;i&gt;Weber&lt;/i&gt;, egentl. vävare, till lat. &lt;i&gt;textor&lt;/i&gt; ds. (se under &lt;sp&gt;text&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt;). Jfr även &lt;sp&gt;Piscator&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sartor&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jämn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jämn..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jämn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jämn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;iæmn&lt;/i&gt;, ä. fsv. &lt;i&gt;iamn&lt;/i&gt;, även: rättvis (lika mot alla) = isl. &lt;i&gt;jafn&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;jævn&lt;/i&gt;; brutna former = got. &lt;i&gt;ibns&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;eƀan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;eban&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;eben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;efn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;emn&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;even&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*eƀna&lt;/i&gt;; av omtvistat ursprung, dock alltjämt dunkelt; se litteraturen hos Falk-Torp s. 1492 o. senare Sommer IF 31: 361 (av ie. &lt;i&gt;*epnó-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;epi&lt;/i&gt;, vid; egentl.: beiseiend, beikommend, æqualis) samt Brugmann IF 37: 161. — &lt;sp&gt;Jäm-&lt;/sp&gt; i sammans. t. ex. &lt;sp&gt;jämlik&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;iæmliker&lt;/i&gt;, med bortfall av &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; o. konsonant, ss. i neutr. &lt;sp&gt;jämt&lt;/sp&gt; o. adv. &lt;sp&gt;jäms&lt;/sp&gt;; av verb blott i &lt;sp&gt;jämföra&lt;/sp&gt; = &lt;i&gt;iæmföra&lt;/i&gt; (i betyd.: dela i lika stora delar). — Jfr &lt;sp&gt;även&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;oäven&lt;/sp&gt;, — &lt;sp&gt;För jämnan&lt;/sp&gt;, med något oklar bildning; kanske till ett fsv. &lt;i&gt;*iæmne&lt;/i&gt; m., jfr isl. &lt;i&gt;jafni&lt;/i&gt;, jämt förhållande, el. sammandraget av &lt;i&gt;*jämnaden&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;iæmnaþer&lt;/i&gt;, jämt förhållande, el. = isl. adv. &lt;i&gt;jafnan&lt;/i&gt; ds. med senare tillagt för." />
        <feat att="faksimilID" val="0373" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jämn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;iæmn&lt;/i&gt;, ä. fsv. &lt;i&gt;iamn&lt;/i&gt;, även: rättvis (lika mot alla) = isl. &lt;i&gt;jafn&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;jævn&lt;/i&gt;; brutna former = got. &lt;i&gt;ibns&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;eƀan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;eban&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;eben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;efn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;emn&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;even&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*eƀna&lt;/i&gt;; av omtvistat ursprung, dock alltjämt dunkelt; se litteraturen hos Falk-Torp s. 1492 o. senare Sommer IF 31: 361 (av ie. &lt;i&gt;*epnó-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;epi&lt;/i&gt;, vid; egentl.: beiseiend, beikommend, æqualis) samt Brugmann IF 37: 161. — &lt;sp&gt;Jäm-&lt;/sp&gt; i sammans. t. ex. &lt;sp&gt;jämlik&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;iæmliker&lt;/i&gt;, med bortfall av &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; o. konsonant, ss. i neutr. &lt;sp&gt;jämt&lt;/sp&gt; o. adv. &lt;sp&gt;jäms&lt;/sp&gt;; av verb blott i &lt;sp&gt;jämföra&lt;/sp&gt; = &lt;i&gt;iæmföra&lt;/i&gt; (i betyd.: dela i lika stora delar). — Jfr &lt;sp&gt;även&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;oäven&lt;/sp&gt;, — &lt;sp&gt;För jämnan&lt;/sp&gt;, med något oklar bildning; kanske till ett fsv. &lt;i&gt;*iæmne&lt;/i&gt; m., jfr isl. &lt;i&gt;jafni&lt;/i&gt;, jämt förhållande, el. sammandraget av &lt;i&gt;*jämnaden&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;iæmnaþer&lt;/i&gt;, jämt förhållande, el. = isl. adv. &lt;i&gt;jafnan&lt;/i&gt; ds. med senare tillagt för." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inkorporera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inkorporera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inkorporera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inkorporera&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;korporation&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inkorporera&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;korporation&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inkognito" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inkognito..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inkognito..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inkognito&lt;/b&gt; = ty., från ital. &lt;i&gt;incognito&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;incognito&lt;/i&gt;, ovetande, ablativus till lat. &lt;i&gt;incognitus&lt;/i&gt;, okänd (urbesl. med &lt;sp&gt;kunna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;känna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inkognito&lt;/b&gt; = ty., från ital. &lt;i&gt;incognito&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;incognito&lt;/i&gt;, ovetande, ablativus till lat. &lt;i&gt;incognitus&lt;/i&gt;, okänd (urbesl. med &lt;sp&gt;kunna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;känna&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inkiett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inkiett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inkiett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inkiett&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;inquiet&lt;/i&gt;, orolig, otålig, av lat. &lt;i&gt;inquiētus&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;quiēs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ētis&lt;/i&gt;), vila, rö (urbesl. med &lt;sp&gt;vila&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inkiett&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;inquiet&lt;/i&gt;, orolig, otålig, av lat. &lt;i&gt;inquiētus&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;quiēs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ētis&lt;/i&gt;), vila, rö (urbesl. med &lt;sp&gt;vila&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="initiativ" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--initiativ..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--initiativ..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;initiativ&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;initiative&lt;/i&gt; (där betecknat som 'nytt' o. 1800), till lat. &lt;i&gt;initium&lt;/i&gt;, början; se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;initiativ&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;initiative&lt;/i&gt; (där betecknat som 'nytt' o. 1800), till lat. &lt;i&gt;initium&lt;/i&gt;, början; se föreg." />
        <feat att="see" val="initial 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="initial" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--initial..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--initial..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;initial&lt;/b&gt;, begynnelsebokstav = da. = ty. &lt;i&gt;initiale&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;initiālis&lt;/i&gt;, adj. till &lt;i&gt;initium&lt;/i&gt;, början (till &lt;i&gt;in-īre&lt;/i&gt;, egentl.: gå in i)." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;initial&lt;/b&gt;, begynnelsebokstav = da. = ty. &lt;i&gt;initiale&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;initiālis&lt;/i&gt;, adj. till &lt;i&gt;initium&lt;/i&gt;, början (till &lt;i&gt;in-īre&lt;/i&gt;, egentl.: gå in i)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inhändiga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inhändiga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inhändiga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inhändiga&lt;/b&gt;, i ä. nsv.: lämna i handom, t. ex. 1664-1717 = ä. da. &lt;i&gt;inhændige&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;einhändigen&lt;/i&gt; ds.; avledn. av &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;. Från o. 1750 (Serenius osv.) uppträder i sv. den moderna betyd. av 'få i handom', väl genom part. pf. som uppfattats såsom 'mottagen' i st. f. 'given, överlämnad*." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inhändiga&lt;/b&gt;, i ä. nsv.: lämna i handom, t. ex. 1664-1717 = ä. da. &lt;i&gt;inhændige&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;einhändigen&lt;/i&gt; ds.; avledn. av &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;. Från o. 1750 (Serenius osv.) uppträder i sv. den moderna betyd. av 'få i handom', väl genom part. pf. som uppfattats såsom 'mottagen' i st. f. 'given, överlämnad*." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inhyses" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inhyses..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inhyses..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inhyses&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;inhȳsis&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;innhýsis&lt;/i&gt;; bildat till &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;inbördes&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inhyses&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;inhȳsis&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;innhýsis&lt;/i&gt;; bildat till &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;inbördes&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ingvar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ingvar..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ingvar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ingvar&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., fda. = isl., fno. &lt;i&gt;Ingvarr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Yngvarr&lt;/i&gt;, jfr det fornryska lånordet &lt;i&gt;Igor&lt;/i&gt; av urnord. &lt;i&gt;*Ingu-harir&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;-ᵹeiʀʀ&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;); enl. Noreen NoB 8: 5 grammatisk växelform till &lt;sp&gt;Ivar&lt;/sp&gt; (se dock d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ingvar&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., fda. = isl., fno. &lt;i&gt;Ingvarr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Yngvarr&lt;/i&gt;, jfr det fornryska lånordet &lt;i&gt;Igor&lt;/i&gt; av urnord. &lt;i&gt;*Ingu-harir&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;-ᵹeiʀʀ&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;); enl. Noreen NoB 8: 5 grammatisk växelform till &lt;sp&gt;Ivar&lt;/sp&gt; (se dock d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inkvartera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inkvartera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inkvartera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inkvartera&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;einquartieren&lt;/i&gt;; därjämte ä. nsv. &lt;i&gt;kvartera&lt;/i&gt; ds. A. Oxenstierna; till ty. &lt;i&gt;quartier&lt;/i&gt; i betyd. 'ståndläger' o. 'boning' (se &lt;sp&gt;kvarter&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inkvartera&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;einquartieren&lt;/i&gt;; därjämte ä. nsv. &lt;i&gt;kvartera&lt;/i&gt; ds. A. Oxenstierna; till ty. &lt;i&gt;quartier&lt;/i&gt; i betyd. 'ståndläger' o. 'boning' (se &lt;sp&gt;kvarter&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inkräkta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inkräkta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inkräkta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inkräkta&lt;/b&gt;, i ä. nsv.: intaga, erövra O. Petri Kr., A. Oxenstierna 1644, inbegripa P. Svart Kr., instänga G. I:s reg. IV, inskränka L. Petri 1563, liksom ä. nsv. &lt;i&gt;bekräkta&lt;/i&gt; från mlty. med &lt;i&gt;kt&lt;/i&gt; av lty. &lt;i&gt;cht&lt;/i&gt; av äldre &lt;i&gt;ft&lt;/i&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;akter&lt;/sp&gt;); alltså egentl. = ä. da. &lt;i&gt;indkræfte&lt;/i&gt;, intaga med makt, jfr mlty. &lt;i&gt;kreften&lt;/i&gt; ds.; jfr sv. &lt;sp&gt;bekräfta&lt;/sp&gt; i annan betyd.; avledn. av mlty. &lt;i&gt;kraft&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;kraft&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inkräkta&lt;/b&gt;, i ä. nsv.: intaga, erövra O. Petri Kr., A. Oxenstierna 1644, inbegripa P. Svart Kr., instänga G. I:s reg. IV, inskränka L. Petri 1563, liksom ä. nsv. &lt;i&gt;bekräkta&lt;/i&gt; från mlty. med &lt;i&gt;kt&lt;/i&gt; av lty. &lt;i&gt;cht&lt;/i&gt; av äldre &lt;i&gt;ft&lt;/i&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;akter&lt;/sp&gt;); alltså egentl. = ä. da. &lt;i&gt;indkræfte&lt;/i&gt;, intaga med makt, jfr mlty. &lt;i&gt;kreften&lt;/i&gt; ds.; jfr sv. &lt;sp&gt;bekräfta&lt;/sp&gt; i annan betyd.; avledn. av mlty. &lt;i&gt;kraft&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;kraft&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inkråm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inkråm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inkråm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inkråm&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;inkrommet&lt;/i&gt;. I. Erici 1642 om höns, Salé 1664 om bröd, &lt;i&gt;inkråm&lt;/i&gt; 1762, till ä. nsv. &lt;i&gt;kråm&lt;/i&gt; n. ds., kanske inhemskt, motsv. isl. &lt;i&gt;krumr&lt;/i&gt; (~ kraumr) i ungef. samma betyd.; i alla händelser besl. med ä. nsv., y. fsv. &lt;i&gt;krome&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krumme&lt;/i&gt; m., malle i bröd, m. fl. former, jämte da. &lt;i&gt;krumme&lt;/i&gt; ds. från mlty. &lt;i&gt;krome&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;krumme&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;cruma&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crum(b)&lt;/i&gt;), i avljudsförh. till mholl. &lt;i&gt;crûme&lt;/i&gt;; jfr lat. &lt;i&gt;grūmus&lt;/i&gt;, jordhög (vartill fra. &lt;i&gt;grumeau&lt;/i&gt;, klimp, eng. &lt;i&gt;grume&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;gryméa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grýtē&lt;/i&gt;, skräp o. d., till ie. roten &lt;i&gt;gru&lt;/i&gt;, krafsa, mala sönder (variant till &lt;i&gt;ghru&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gröt&lt;/sp&gt; osv.). — Man har för &lt;sp&gt;inkråm&lt;/sp&gt; även utgått från ett &lt;i&gt;*krofn&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*kromn&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt;, kropp av slaktat djur, jfr Fårömålet (Gottl.) &lt;i&gt;krungi&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*krufni&lt;/i&gt;), inkråm, soppklimp; se Noreen Sv. lm. 1: 322, Kock NTfF 2 R 9: 156 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inkråm&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;inkrommet&lt;/i&gt;. I. Erici 1642 om höns, Salé 1664 om bröd, &lt;i&gt;inkråm&lt;/i&gt; 1762, till ä. nsv. &lt;i&gt;kråm&lt;/i&gt; n. ds., kanske inhemskt, motsv. isl. &lt;i&gt;krumr&lt;/i&gt; (~ kraumr) i ungef. samma betyd.; i alla händelser besl. med ä. nsv., y. fsv. &lt;i&gt;krome&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krumme&lt;/i&gt; m., malle i bröd, m. fl. former, jämte da. &lt;i&gt;krumme&lt;/i&gt; ds. från mlty. &lt;i&gt;krome&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;krumme&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;cruma&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crum(b)&lt;/i&gt;), i avljudsförh. till mholl. &lt;i&gt;crûme&lt;/i&gt;; jfr lat. &lt;i&gt;grūmus&lt;/i&gt;, jordhög (vartill fra. &lt;i&gt;grumeau&lt;/i&gt;, klimp, eng. &lt;i&gt;grume&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;gryméa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grýtē&lt;/i&gt;, skräp o. d., till ie. roten &lt;i&gt;gru&lt;/i&gt;, krafsa, mala sönder (variant till &lt;i&gt;ghru&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gröt&lt;/sp&gt; osv.). — Man har för &lt;sp&gt;inkråm&lt;/sp&gt; även utgått från ett &lt;i&gt;*krofn&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*kromn&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt;, kropp av slaktat djur, jfr Fårömålet (Gottl.) &lt;i&gt;krungi&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*krufni&lt;/i&gt;), inkråm, soppklimp; se Noreen Sv. lm. 1: 322, Kock NTfF 2 R 9: 156 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ingefära" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ingefära..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ingefära..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ingefära&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ingefæra&lt;/i&gt;, biform till fsv. &lt;i&gt;ingefær&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;ingifer&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ingefær&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;ingever&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;ingwer&lt;/i&gt;; jämte ags. &lt;i&gt;gingifer(e)&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ginger&lt;/i&gt;) osv. från ffra. &lt;i&gt;gingibre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gingivere&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;gingembre&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;gingiber&lt;/i&gt;, av sengrek. &lt;i&gt;zingíberis&lt;/i&gt;, ett indiskt ord = pâli &lt;i&gt;singivera&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;c̣r̥ṇgavēra-&lt;/i&gt;, ingefära, till &lt;i&gt;c̣r̥ṇga-&lt;/i&gt;, horn (rotbesl. med &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;, se d. o.), o. &lt;i&gt;vēra-&lt;/i&gt;, kropp, efter rotstockens form." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ingefära&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ingefæra&lt;/i&gt;, biform till fsv. &lt;i&gt;ingefær&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;ingifer&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ingefær&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;ingever&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;ingwer&lt;/i&gt;; jämte ags. &lt;i&gt;gingifer(e)&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ginger&lt;/i&gt;) osv. från ffra. &lt;i&gt;gingibre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gingivere&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;gingembre&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;gingiber&lt;/i&gt;, av sengrek. &lt;i&gt;zingíberis&lt;/i&gt;, ett indiskt ord = pâli &lt;i&gt;singivera&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;c̣r̥ṇgavēra-&lt;/i&gt;, ingefära, till &lt;i&gt;c̣r̥ṇga-&lt;/i&gt;, horn (rotbesl. med &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;, se d. o.), o. &lt;i&gt;vēra-&lt;/i&gt;, kropp, efter rotstockens form." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ingeborg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ingeborg..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ingeborg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ingeborg&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Ingeborgh&lt;/i&gt; = fda. = isl.-fno. &lt;i&gt;Ingiborg&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;-bjǫrg&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;bärga&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ingeborg&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Ingeborgh&lt;/i&gt; = fda. = isl.-fno. &lt;i&gt;Ingiborg&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;-bjǫrg&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;bärga&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-inge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---inge..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="h" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---inge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;/b&gt;-inge&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;-unge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-unga&lt;/sp&gt;, ortnamnsändelser. De flesta innehålla gen. plur. av &lt;sp&gt;personbeteckningar&lt;/sp&gt; på &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ling&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;-ung&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;Sværting&lt;/i&gt;, avkomling av en &lt;i&gt;Svart&lt;/i&gt; el. medlem av hans familj, el. &lt;i&gt;Aklung&lt;/i&gt;, till ett kortnamn &lt;i&gt;*Akle&lt;/i&gt;, el., med geografiskt grundord, &lt;i&gt;Utrung&lt;/i&gt;, en som bor vid sjön Uttran; härav genit. plur. &lt;i&gt;Sværtinga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Utrunga&lt;/i&gt; osv., dvs. deras (by) som höra till &lt;i&gt;Svart&lt;/i&gt; el. som bo vid Uttran osv., jfr &lt;sp&gt;Göinge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Konga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lösing&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Memming&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Närdinghundra&lt;/sp&gt; osv. De till grund liggande personnamnen ha ofta karaktär av kortnamn (jfr under &lt;sp&gt;Ribbing&lt;/sp&gt;). Ortnamnen ha ofta etymologiska motsvarigheter i Tyskland o. England. De flesta torde härstamma från äldre järnåldern o. folkvandringstiden. — Dessutom finnas en del grupper »oäkta» &lt;i&gt;inge-&lt;/i&gt;namn, t. ex. stelnade kasusformer av medelst suff. &lt;i&gt;-ing-&lt;/i&gt; bildade namn (utan förmedling av personbeteckningar), t. ex. nom. sg. fsv. &lt;i&gt;*Risinger&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ris&lt;/i&gt;, småskog, dat. &lt;i&gt;Risingi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*Sændinger&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sand&lt;/i&gt; osv., i sv. &lt;sp&gt;Risinge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sänninge&lt;/sp&gt; osv. — Se förf. Om de sv. ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-unge&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-unga&lt;/i&gt; Gborg 1904 samt betr. åldern Ortn. på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt; s. 133. — Av dessa ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; ha sekundärt en del familjenamn på &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt; bildats, t. ex. (i vissa fall) &lt;sp&gt;Billing&lt;/sp&gt;. Ytterst få dylika härstamma nämligen från de gamla släktskapsord på &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt;. som till en stor del ligga till grund för dessa ortnamn. Ett sådant är emellertid &lt;sp&gt;Ribbing&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;/b&gt;-inge&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;-unge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-unga&lt;/sp&gt;, ortnamnsändelser. De flesta innehålla gen. plur. av &lt;sp&gt;personbeteckningar&lt;/sp&gt; på &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ling&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;-ung&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;Sværting&lt;/i&gt;, avkomling av en &lt;i&gt;Svart&lt;/i&gt; el. medlem av hans familj, el. &lt;i&gt;Aklung&lt;/i&gt;, till ett kortnamn &lt;i&gt;*Akle&lt;/i&gt;, el., med geografiskt grundord, &lt;i&gt;Utrung&lt;/i&gt;, en som bor vid sjön Uttran; härav genit. plur. &lt;i&gt;Sværtinga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Utrunga&lt;/i&gt; osv., dvs. deras (by) som höra till &lt;i&gt;Svart&lt;/i&gt; el. som bo vid Uttran osv., jfr &lt;sp&gt;Göinge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Konga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lösing&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Memming&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Närdinghundra&lt;/sp&gt; osv. De till grund liggande personnamnen ha ofta karaktär av kortnamn (jfr under &lt;sp&gt;Ribbing&lt;/sp&gt;). Ortnamnen ha ofta etymologiska motsvarigheter i Tyskland o. England. De flesta torde härstamma från äldre järnåldern o. folkvandringstiden. — Dessutom finnas en del grupper »oäkta» &lt;i&gt;inge-&lt;/i&gt;namn, t. ex. stelnade kasusformer av medelst suff. &lt;i&gt;-ing-&lt;/i&gt; bildade namn (utan förmedling av personbeteckningar), t. ex. nom. sg. fsv. &lt;i&gt;*Risinger&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ris&lt;/i&gt;, småskog, dat. &lt;i&gt;Risingi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*Sændinger&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sand&lt;/i&gt; osv., i sv. &lt;sp&gt;Risinge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sänninge&lt;/sp&gt; osv. — Se förf. Om de sv. ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-unge&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-unga&lt;/i&gt; Gborg 1904 samt betr. åldern Ortn. på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt; s. 133. — Av dessa ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; ha sekundärt en del familjenamn på &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt; bildats, t. ex. (i vissa fall) &lt;sp&gt;Billing&lt;/sp&gt;. Ytterst få dylika härstamma nämligen från de gamla släktskapsord på &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt;. som till en stor del ligga till grund för dessa ortnamn. Ett sådant är emellertid &lt;sp&gt;Ribbing&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Inge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Inge..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Inge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Inge&lt;/b&gt;, mansn. = fsv. (vanligt), fda.; i fno. o. isl. lån från östnord, språk; kortform till namn såsom fsv. &lt;i&gt;Ingebiörn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ingemar&lt;/i&gt; osv., el. med Noreen NoB 8: 2, till den fsv. form, som motsvarat isl. &lt;i&gt;Yngvin&lt;/i&gt; (vartill &lt;sp&gt;Yngve&lt;/sp&gt;). Ingår i en del ortnamn såsom &lt;sp&gt;Ingaboo&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Ingeby&lt;/sp&gt;. Härtill fsv. ättnamnet &lt;i&gt;*Inglinger&lt;/i&gt;, vartill nsv. &lt;sp&gt;Inglinge&lt;/sp&gt;. Här ingår kanske ett fornnordiskt guda- o. herosnamn &lt;i&gt;Ing-&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*Inguz&lt;/i&gt;; jfr även lat.-germ. &lt;i&gt;Inguæones&lt;/i&gt;, en gammal germansk kultsammanslutning. Har möjl. med rätta sammanställts med grek. &lt;i&gt;énkhos&lt;/i&gt;, lans. Se senast Noreen NoB 8: 1 f., enl. vilken namnet skulle ha phallisk betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Inge&lt;/b&gt;, mansn. = fsv. (vanligt), fda.; i fno. o. isl. lån från östnord, språk; kortform till namn såsom fsv. &lt;i&gt;Ingebiörn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ingemar&lt;/i&gt; osv., el. med Noreen NoB 8: 2, till den fsv. form, som motsvarat isl. &lt;i&gt;Yngvin&lt;/i&gt; (vartill &lt;sp&gt;Yngve&lt;/sp&gt;). Ingår i en del ortnamn såsom &lt;sp&gt;Ingaboo&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Ingeby&lt;/sp&gt;. Härtill fsv. ättnamnet &lt;i&gt;*Inglinger&lt;/i&gt;, vartill nsv. &lt;sp&gt;Inglinge&lt;/sp&gt;. Här ingår kanske ett fornnordiskt guda- o. herosnamn &lt;i&gt;Ing-&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*Inguz&lt;/i&gt;; jfr även lat.-germ. &lt;i&gt;Inguæones&lt;/i&gt;, en gammal germansk kultsammanslutning. Har möjl. med rätta sammanställts med grek. &lt;i&gt;énkhos&lt;/i&gt;, lans. Se senast Noreen NoB 8: 1 f., enl. vilken namnet skulle ha phallisk betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ingalunda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ingalunda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ingalunda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ingalunda&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ingalunda&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-lunda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-ing" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---ing..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nnh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---ing..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-ing&lt;/b&gt;, familjenamnsändelse, se &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-ing&lt;/b&gt;, familjenamnsändelse, se &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt; (slutet)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="införliva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--införliva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--införliva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;införliva&lt;/b&gt;, t. ex. Sahlstedt 1773, för ä. &lt;i&gt;inlifva&lt;/i&gt; o. 1550 till början av 1800-t.; från mlty. &lt;i&gt;invorlîven&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;einverleiben&lt;/i&gt;, resp. mlty. &lt;i&gt;inlîven&lt;/i&gt;; till mlty. (osv.) &lt;i&gt;lîf&lt;/i&gt;, kropp (se &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;); väl översättning av lat. &lt;i&gt;incorporāre&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;inkorporera&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;corpus&lt;/i&gt;, kropp." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;införliva&lt;/b&gt;, t. ex. Sahlstedt 1773, för ä. &lt;i&gt;inlifva&lt;/i&gt; o. 1550 till början av 1800-t.; från mlty. &lt;i&gt;invorlîven&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;einverleiben&lt;/i&gt;, resp. mlty. &lt;i&gt;inlîven&lt;/i&gt;; till mlty. (osv.) &lt;i&gt;lîf&lt;/i&gt;, kropp (se &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;); väl översättning av lat. &lt;i&gt;incorporāre&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;inkorporera&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;corpus&lt;/i&gt;, kropp." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ingrid" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ingrid..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ingrid..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ingrid&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Ing(e)ridh&lt;/i&gt; (vanligt) = fda. &lt;i&gt;Ing(e)ridh&lt;/i&gt;, isl.-fno. &lt;i&gt;Ingiriðri&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;Astrid&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Sigrid&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;frid 1&lt;/sp&gt;, vacker, vars &lt;i&gt;f&lt;/i&gt; i vissa ställningar försvunnit, varefter ett namnelement &lt;i&gt;-rið-&lt;/i&gt; uppstått. — Om &lt;sp&gt;Ing-&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ingrid&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Ing(e)ridh&lt;/i&gt; (vanligt) = fda. &lt;i&gt;Ing(e)ridh&lt;/i&gt;, isl.-fno. &lt;i&gt;Ingiriðri&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;Astrid&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Sigrid&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;frid 1&lt;/sp&gt;, vacker, vars &lt;i&gt;f&lt;/i&gt; i vissa ställningar försvunnit, varefter ett namnelement &lt;i&gt;-rið-&lt;/i&gt; uppstått. — Om &lt;sp&gt;Ing-&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ingrediens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ingrediens..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ingrediens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ingrediens&lt;/b&gt;, jfr fra. ingrédient, till lat. &lt;i&gt;ingredi&lt;/i&gt;, gå in i, till &lt;i&gt;gradi&lt;/i&gt;, gå (se  &lt;sp&gt;grad 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;grassera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kongress&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ingrediens&lt;/b&gt;, jfr fra. ingrédient, till lat. &lt;i&gt;ingredi&lt;/i&gt;, gå in i, till &lt;i&gt;gradi&lt;/i&gt;, gå (se  &lt;sp&gt;grad 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;grassera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kongress&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ingolf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ingolf..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ingolf..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ingolf&lt;/b&gt;, mansn., i nsv. lån från isl. &lt;i&gt;Ingolfr&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;Ingulf&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Ingolwer&lt;/i&gt;) = fda.; till &lt;i&gt;Ing-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ingolf&lt;/b&gt;, mansn., i nsv. lån från isl. &lt;i&gt;Ingolfr&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;Ingulf&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Ingolwer&lt;/i&gt;) = fda.; till &lt;i&gt;Ing-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ingenstädes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ingenstädes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ingenstädes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ingenstädes&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-städes&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ingenstädes&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-städes&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-städes" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ingenjör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ingenjör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ingenjör..1">
        <feat att="styledText"
        val="1620-t. = ty. &lt;i&gt;ingenieur&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;ingénieur&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;engineer&lt;/i&gt;), avledn. av ett ord motsv. fra. &lt;i&gt;engin&lt;/i&gt;, bl. a. 'maskin', förr om krigsmaskiner, mlat. &lt;i&gt;ingenium&lt;/i&gt;, maskin, i lat.: (medfödd) begåvning, uppfinningsförmåga m. m.; se &lt;sp&gt;geniofficer&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gina&lt;/sp&gt;, sbst. Ordet finns i ital. redan 1196 under formen &lt;i&gt;encignerius&lt;/i&gt; (för &lt;i&gt;ingignerius&lt;/i&gt;) i betyd. 'krigsbyggmästare'; jfr Feldhaus ZdV:s deutscher Ingenieure 1906 s. 1599, Malmborg Tekn. för. månadsblad 3: 11. — Den gamla betydelsen kvarlever t. ex. i  &lt;sp&gt;ingenjörtrupper&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="1620-t. = ty. &lt;i&gt;ingenieur&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;ingénieur&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;engineer&lt;/i&gt;), avledn. av ett ord motsv. fra. &lt;i&gt;engin&lt;/i&gt;, bl. a. 'maskin', förr om krigsmaskiner, mlat. &lt;i&gt;ingenium&lt;/i&gt;, maskin, i lat.: (medfödd) begåvning, uppfinningsförmåga m. m.; se &lt;sp&gt;geniofficer&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gina&lt;/sp&gt;, sbst. Ordet finns i ital. redan 1196 under formen &lt;i&gt;encignerius&lt;/i&gt; (för &lt;i&gt;ingignerius&lt;/i&gt;) i betyd. 'krigsbyggmästare'; jfr Feldhaus ZdV:s deutscher Ingenieure 1906 s. 1599, Malmborg Tekn. för. månadsblad 3: 11. — Den gamla betydelsen kvarlever t. ex. i  &lt;sp&gt;ingenjörtrupper&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ingen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ingen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ingen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ingen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ingin&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;ē-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;æi-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;ingen&lt;/i&gt;; med biformen fsv. &lt;i&gt;ængin&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;engi&lt;/i&gt;. Till en + partikeln &lt;i&gt;-ghi(n&lt;/i&gt;) = isl. .&lt;i&gt;gi(n)&lt;/i&gt;, med urspr, förallmänligande, sedan nekande betyd.; alltså egentl.: icke en (se &lt;sp&gt;aldrig&lt;/sp&gt; o. ej o. jfr &lt;sp&gt;varken&lt;/sp&gt;). Med bevarad negation o. besl. partikel: got. &lt;i&gt;ni ainshun&lt;/i&gt;, ingen. — Härtill de gamla neutralformerna &lt;sp&gt;icke&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;inte&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;intet&lt;/sp&gt;), se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ingen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ingin&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;ē-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;æi-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;ingen&lt;/i&gt;; med biformen fsv. &lt;i&gt;ængin&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;engi&lt;/i&gt;. Till en + partikeln &lt;i&gt;-ghi(n&lt;/i&gt;) = isl. .&lt;i&gt;gi(n)&lt;/i&gt;, med urspr, förallmänligande, sedan nekande betyd.; alltså egentl.: icke en (se &lt;sp&gt;aldrig&lt;/sp&gt; o. ej o. jfr &lt;sp&gt;varken&lt;/sp&gt;). Med bevarad negation o. besl. partikel: got. &lt;i&gt;ni ainshun&lt;/i&gt;, ingen. — Härtill de gamla neutralformerna &lt;sp&gt;icke&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;inte&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;intet&lt;/sp&gt;), se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ingemar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ingemar..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ingemar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ingemar&lt;/b&gt;, mansn., = fsv., fda. = isl.-fno. &lt;i&gt;Ingimarr&lt;/i&gt;, jfr Tacitus: &lt;i&gt;Inguiomerus&lt;/i&gt;, en cheruskerfurste; till isl. &lt;i&gt;mǽrr&lt;/i&gt;, berömd = got. &lt;i&gt;-mêrs&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;mâri&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;mǽre&lt;/i&gt;, besl. med grek. &lt;i&gt;-mōros&lt;/i&gt;, berömd, gall. &lt;i&gt;-mārus&lt;/i&gt; i personn. &lt;i&gt;Viridomārus&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;mār&lt;/i&gt;, mor, stor; även i appell. el. släktn. &lt;i&gt;mæringa&lt;/i&gt; (genit. plur.) å Rökstenen; se &lt;sp&gt;mer&lt;/sp&gt;. Kanske &lt;sp&gt;Ingemar&lt;/sp&gt; även i fråga om förleden är besl. med grek. &lt;i&gt;enkhesí-mōros&lt;/i&gt;, spjut- el. lansfrejdad (jfr &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt;) o. möjl. rent av är urtypen för namnen på &lt;sp&gt;Inge-&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;Valdemar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ingemar&lt;/b&gt;, mansn., = fsv., fda. = isl.-fno. &lt;i&gt;Ingimarr&lt;/i&gt;, jfr Tacitus: &lt;i&gt;Inguiomerus&lt;/i&gt;, en cheruskerfurste; till isl. &lt;i&gt;mǽrr&lt;/i&gt;, berömd = got. &lt;i&gt;-mêrs&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;mâri&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;mǽre&lt;/i&gt;, besl. med grek. &lt;i&gt;-mōros&lt;/i&gt;, berömd, gall. &lt;i&gt;-mārus&lt;/i&gt; i personn. &lt;i&gt;Viridomārus&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;mār&lt;/i&gt;, mor, stor; även i appell. el. släktn. &lt;i&gt;mæringa&lt;/i&gt; (genit. plur.) å Rökstenen; se &lt;sp&gt;mer&lt;/sp&gt;. Kanske &lt;sp&gt;Ingemar&lt;/sp&gt; även i fråga om förleden är besl. med grek. &lt;i&gt;enkhesí-mōros&lt;/i&gt;, spjut- el. lansfrejdad (jfr &lt;sp&gt;Inge&lt;/sp&gt;) o. möjl. rent av är urtypen för namnen på &lt;sp&gt;Inge-&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;Valdemar&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ingelstad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ingelstad..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ingelstad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ingelstad&lt;/b&gt;, härad i Skåne, fda., fsv. &lt;i&gt;Ingelstet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ingilstatheret&lt;/i&gt; m. m.; väl till fsv. o. fda. person n. &lt;i&gt;Ingild&lt;/i&gt;, växelform till &lt;i&gt;Ingiæld&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;Ingjald illråde&lt;/i&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;stad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0360" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ingelstad&lt;/b&gt;, härad i Skåne, fda., fsv. &lt;i&gt;Ingelstet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ingilstatheret&lt;/i&gt; m. m.; väl till fsv. o. fda. person n. &lt;i&gt;Ingild&lt;/i&gt;, växelform till &lt;i&gt;Ingiæld&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;Ingjald illråde&lt;/i&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;stad&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inflammation" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inflammation..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inflammation..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inflammation&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;inflammātio&lt;/i&gt;, antändning, till &lt;i&gt;inflammāre&lt;/i&gt;, antända (= &lt;sp&gt;inflammera&lt;/sp&gt;); se &lt;sp&gt;flamma&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inflammation&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;inflammātio&lt;/i&gt;, antändning, till &lt;i&gt;inflammāre&lt;/i&gt;, antända (= &lt;sp&gt;inflammera&lt;/sp&gt;); se &lt;sp&gt;flamma&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="infinitiv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--infinitiv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--infinitiv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;infinitiv&lt;/b&gt;, förr ofta lat. form = ty., av lat. &lt;i&gt;(modus) infīnītīvus&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;infīnītus&lt;/i&gt;, obestämd, till &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt;, o-, o. &lt;i&gt;fīnīre&lt;/i&gt;, bestämma, sluta, (jfr &lt;sp&gt;definition&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;final&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;infinitiv&lt;/b&gt;, förr ofta lat. form = ty., av lat. &lt;i&gt;(modus) infīnītīvus&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;infīnītus&lt;/i&gt;, obestämd, till &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt;, o-, o. &lt;i&gt;fīnīre&lt;/i&gt;, bestämma, sluta, (jfr &lt;sp&gt;definition&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;final&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="infanteri" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--infanteri..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--infanteri..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;infanteri&lt;/b&gt;, J. Baner 1629, ytterst från span. &lt;i&gt;infanteria&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;infantes&lt;/i&gt;, adliga ynglingar, fotsoldater, plur. till föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;infanteri&lt;/b&gt;, J. Baner 1629, ytterst från span. &lt;i&gt;infanteria&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;infantes&lt;/i&gt;, adliga ynglingar, fotsoldater, plur. till föreg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="infant" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--infant..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--infant..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;infant&lt;/b&gt;, kunglig prins av Spanien, av span. &lt;i&gt;infante&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;infans&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ntis&lt;/i&gt;), litet barn (&gt; fra. &lt;i&gt;enfant&lt;/i&gt;), se f. ö. &lt;sp&gt;fant&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;infant&lt;/b&gt;, kunglig prins av Spanien, av span. &lt;i&gt;infante&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;infans&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ntis&lt;/i&gt;), litet barn (&gt; fra. &lt;i&gt;enfant&lt;/i&gt;), se f. ö. &lt;sp&gt;fant&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="infanteri 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="infam" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--infam..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--infam..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;infam&lt;/b&gt;, nedrig = ty. = fra. &lt;i&gt;infâme&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;infāmis&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt;, nekande partikel (till form o. betyd. = sv. o- i &lt;sp&gt;oduglig&lt;/sp&gt; o. d.), o. &lt;i&gt;fāma&lt;/i&gt;, rykte (besl. med &lt;sp&gt;fabel&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: ärelös o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;infam&lt;/b&gt;, nedrig = ty. = fra. &lt;i&gt;infâme&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;infāmis&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt;, nekande partikel (till form o. betyd. = sv. o- i &lt;sp&gt;oduglig&lt;/sp&gt; o. d.), o. &lt;i&gt;fāma&lt;/i&gt;, rykte (besl. med &lt;sp&gt;fabel&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: ärelös o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="industri" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--industri..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--industri..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;industri&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1790-t. (ungefär samtidigt i Tyskland); tidigare, t. ex. 1600-t. o. ännu 1780, i betyd. 'flit' o. d. = ty. &lt;i&gt;industrie&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;industrie&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;industria&lt;/i&gt;, flit, idoghet, till &lt;i&gt;indu-&lt;/i&gt;, i, o. &lt;i&gt;struere&lt;/i&gt;, hopfoga, bygga (jfr &lt;sp&gt;instrument&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;konstruera&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Industririddare&lt;/sp&gt;, efter fra. &lt;sp&gt;Chevalier d'industrie&lt;/sp&gt;, bedragare." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;industri&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1790-t. (ungefär samtidigt i Tyskland); tidigare, t. ex. 1600-t. o. ännu 1780, i betyd. 'flit' o. d. = ty. &lt;i&gt;industrie&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;industrie&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;industria&lt;/i&gt;, flit, idoghet, till &lt;i&gt;indu-&lt;/i&gt;, i, o. &lt;i&gt;struere&lt;/i&gt;, hopfoga, bygga (jfr &lt;sp&gt;instrument&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;konstruera&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Industririddare&lt;/sp&gt;, efter fra. &lt;sp&gt;Chevalier d'industrie&lt;/sp&gt;, bedragare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="indräktig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--indräktig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--indräktig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;indräktig&lt;/b&gt;, 1709, till ä. nsv. &lt;i&gt;indrägt&lt;/i&gt;, vinst, L. Petri, 16- o. 1700-t. o. ännu in på 1800-talet, en bildning till &lt;sp&gt;indraga&lt;/sp&gt; i betyd. 'inbringa' = ä. da. &lt;i&gt;inddrage&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;eintragen&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;-dräkt 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;indräktig&lt;/b&gt;, 1709, till ä. nsv. &lt;i&gt;indrägt&lt;/i&gt;, vinst, L. Petri, 16- o. 1700-t. o. ännu in på 1800-talet, en bildning till &lt;sp&gt;indraga&lt;/sp&gt; i betyd. 'inbringa' = ä. da. &lt;i&gt;inddrage&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;eintragen&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;-dräkt 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="individ" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--individ..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--individ..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;individ&lt;/b&gt;, o. 1790, Weste 1807 ('m. el. n.'), jfr fra. &lt;i&gt;individu&lt;/i&gt;, den tidigare i sv. vanliga formen (o. 1750 — Almqvist 1833), jämte den latinska på &lt;i&gt;-um&lt;/i&gt;; till lat. adj. &lt;i&gt;indīviduus&lt;/i&gt;, odelad, odelbar, neutr. &lt;i&gt;indīviduum&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;division&lt;/sp&gt;). — Som vctensk. term (biol. o. filos.) icke sällan ännu neutr." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;individ&lt;/b&gt;, o. 1790, Weste 1807 ('m. el. n.'), jfr fra. &lt;i&gt;individu&lt;/i&gt;, den tidigare i sv. vanliga formen (o. 1750 — Almqvist 1833), jämte den latinska på &lt;i&gt;-um&lt;/i&gt;; till lat. adj. &lt;i&gt;indīviduus&lt;/i&gt;, odelad, odelbar, neutr. &lt;i&gt;indīviduum&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;division&lt;/sp&gt;). — Som vctensk. term (biol. o. filos.) icke sällan ännu neutr." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inpiskare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inpiskare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inpiskare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inpiskare&lt;/b&gt;, vid politiska val, om svenska politiska förh. Ups. n. tidn. 1896, översättning av eng. &lt;i&gt;whip&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;whipper&lt;/i&gt;. Något tidigare i sv., 1893, om eng. förh., med citationstecken." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inpiskare&lt;/b&gt;, vid politiska val, om svenska politiska förh. Ups. n. tidn. 1896, översättning av eng. &lt;i&gt;whip&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;whipper&lt;/i&gt;. Något tidigare i sv., 1893, om eng. förh., med citationstecken." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inföding" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inföding..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inföding..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inföding&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;infödhinger&lt;/i&gt;, även: landsman, till &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;föda&lt;/sp&gt;, en av de sällsynta fsv. deverbativa bildningar på &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt;, som beteckna personer o. ha passiv betyd. ('infödd'); jfr &lt;sp&gt;vettvilling&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inföding&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;infödhinger&lt;/i&gt;, även: landsman, till &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;föda&lt;/sp&gt;, en av de sällsynta fsv. deverbativa bildningar på &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt;, som beteckna personer o. ha passiv betyd. ('infödd'); jfr &lt;sp&gt;vettvilling&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="informator" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--informator..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--informator..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;informator&lt;/b&gt;, t. ex. 1617 = ty., av lat. =, till lat. &lt;i&gt;informāre&lt;/i&gt;, dana, bilda, bilda genom undervisning (varav sv. &lt;sp&gt;informera&lt;/sp&gt;; se form)." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;informator&lt;/b&gt;, t. ex. 1617 = ty., av lat. =, till lat. &lt;i&gt;informāre&lt;/i&gt;, dana, bilda, bilda genom undervisning (varav sv. &lt;sp&gt;informera&lt;/sp&gt;; se form)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="influensa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--influensa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--influensa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;influensa&lt;/b&gt;, 1783, 1837, 1841, av ital. &lt;i&gt;influenza&lt;/i&gt;, farsot (år 1782 allmänt europeiskt namn på den då härjande influensaepidemien), motsv. lat. &lt;i&gt;*influentia&lt;/i&gt;, inflytande, till &lt;i&gt;fluere&lt;/i&gt;, flyta; ytterst sammanhängande med en astrologisk vidskepelse, nämligen antagandet att från stjärnorna ett visst fluidum utgick, som inverkade på människornas handlingar. Härav är sv. &lt;sp&gt;inflytande&lt;/sp&gt; ett översättningsord." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;influensa&lt;/b&gt;, 1783, 1837, 1841, av ital. &lt;i&gt;influenza&lt;/i&gt;, farsot (år 1782 allmänt europeiskt namn på den då härjande influensaepidemien), motsv. lat. &lt;i&gt;*influentia&lt;/i&gt;, inflytande, till &lt;i&gt;fluere&lt;/i&gt;, flyta; ytterst sammanhängande med en astrologisk vidskepelse, nämligen antagandet att från stjärnorna ett visst fluidum utgick, som inverkade på människornas handlingar. Härav är sv. &lt;sp&gt;inflytande&lt;/sp&gt; ett översättningsord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="impuls" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--impuls..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--impuls..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;impuls&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;impulsus&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;impellere&lt;/i&gt;, stöta emot, sätta i rörelse, av &lt;i&gt;in&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pellere&lt;/i&gt;, stöta (se &lt;sp&gt;puls&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;impuls&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;impulsus&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;impellere&lt;/i&gt;, stöta emot, sätta i rörelse, av &lt;i&gt;in&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pellere&lt;/i&gt;, stöta (se &lt;sp&gt;puls&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="improvisera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--improvisera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--improvisera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;improvisera&lt;/b&gt;, = ty. &lt;i&gt;improvisieren&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;improvisare&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;improviser&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;improvīsus&lt;/i&gt;, part., icke förutsedd, oförmodad, till lat. &lt;i&gt;providēre&lt;/i&gt;, förutse (jfr &lt;sp&gt;proviant&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;provisor&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;improvisera&lt;/b&gt;, = ty. &lt;i&gt;improvisieren&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;improvisare&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;improviser&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;improvīsus&lt;/i&gt;, part., icke förutsedd, oförmodad, till lat. &lt;i&gt;providēre&lt;/i&gt;, förutse (jfr &lt;sp&gt;proviant&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;provisor&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="impressionism" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--impressionism..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--impressionism..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;impressionism&lt;/b&gt;, modern konstterm, efter en 1874 utställd tavla av Claude Monet, kallad 'Soleil levant. Impression', efter vilken den franska skämttidningen Charivari döpte den då radikalaste målareklicken till 'impressionistes'; av fra. &lt;i&gt;impression&lt;/i&gt;, intryck, av lat. &lt;i&gt;impressio&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;imprimere&lt;/i&gt;, trycka in (part. pf. pass. &lt;i&gt;impressus&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;pressa&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;impressionism&lt;/b&gt;, modern konstterm, efter en 1874 utställd tavla av Claude Monet, kallad 'Soleil levant. Impression', efter vilken den franska skämttidningen Charivari döpte den då radikalaste målareklicken till 'impressionistes'; av fra. &lt;i&gt;impression&lt;/i&gt;, intryck, av lat. &lt;i&gt;impressio&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;imprimere&lt;/i&gt;, trycka in (part. pf. pass. &lt;i&gt;impressus&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;pressa&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="impressario" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--impressario..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--impressario..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;impressario&lt;/b&gt; = ty., fra. &lt;i&gt;impresario&lt;/i&gt;, från ital. =, till &lt;i&gt;impresa&lt;/i&gt;, företag = ä. fra. &lt;i&gt;emprise&lt;/i&gt;, till ital. &lt;i&gt;imprendere&lt;/i&gt;, företaga = ä. fra. &lt;i&gt;emprendre&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pre(he)ndere&lt;/i&gt;. taga (jfr &lt;sp&gt;pris 1, 2&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;gitta&lt;/sp&gt;). Alltså med samma innebörd som fra. &lt;i&gt;entrepreneur&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;entreprenör&lt;/sp&gt;); jfr fra. &lt;i&gt;entreprise&lt;/i&gt;, företag." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;impressario&lt;/b&gt; = ty., fra. &lt;i&gt;impresario&lt;/i&gt;, från ital. =, till &lt;i&gt;impresa&lt;/i&gt;, företag = ä. fra. &lt;i&gt;emprise&lt;/i&gt;, till ital. &lt;i&gt;imprendere&lt;/i&gt;, företaga = ä. fra. &lt;i&gt;emprendre&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pre(he)ndere&lt;/i&gt;. taga (jfr &lt;sp&gt;pris 1, 2&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;gitta&lt;/sp&gt;). Alltså med samma innebörd som fra. &lt;i&gt;entrepreneur&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;entreprenör&lt;/sp&gt;); jfr fra. &lt;i&gt;entreprise&lt;/i&gt;, företag." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="impregnera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--impregnera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--impregnera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;impregnera&lt;/b&gt;, indränka med vätska = ty. &lt;i&gt;imprägnieren&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;imprægnāre&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;in&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;prægnans&lt;/i&gt;, havande, full." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;impregnera&lt;/b&gt;, indränka med vätska = ty. &lt;i&gt;imprägnieren&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;imprægnāre&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;in&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;prægnans&lt;/i&gt;, havande, full." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="importera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--importera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--importera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;importera&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;importāre&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;in&lt;/i&gt;, in, o. &lt;i&gt;portāre&lt;/i&gt;, föra, bära, urbesl. med vb. &lt;sp&gt;fraa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;importera&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;importāre&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;in&lt;/i&gt;, in, o. &lt;i&gt;portāre&lt;/i&gt;, föra, bära, urbesl. med vb. &lt;sp&gt;fraa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="imponera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--imponera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--imponera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;imponera&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;imponieren&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;impōnere&lt;/i&gt;, förorsaka, tillfoga, lägga el. sätta på (jfr &lt;sp&gt;ponera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;position&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;post  1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kompost&lt;/sp&gt;). Sålunda egentl. elliptiskt (underförstått: beundran, respekt el. dyl.). — &lt;sp&gt;Imposant&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;imposant&lt;/i&gt;, part. pres. till &lt;i&gt;imposer&lt;/i&gt;, väcka beundran; av samma stam som &lt;sp&gt;position&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;imponera&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;imponieren&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;impōnere&lt;/i&gt;, förorsaka, tillfoga, lägga el. sätta på (jfr &lt;sp&gt;ponera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;position&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;post  1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kompost&lt;/sp&gt;). Sålunda egentl. elliptiskt (underförstått: beundran, respekt el. dyl.). — &lt;sp&gt;Imposant&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;imposant&lt;/i&gt;, part. pres. till &lt;i&gt;imposer&lt;/i&gt;, väcka beundran; av samma stam som &lt;sp&gt;position&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="indignerad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--indignerad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--indignerad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;indignerad&lt;/b&gt;, efter fra. &lt;i&gt;indigné&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;indigner&lt;/i&gt;, förarga, till &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;digne&lt;/i&gt;, värdig, av lat. &lt;i&gt;dignus&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;indignerad&lt;/b&gt;, efter fra. &lt;i&gt;indigné&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;indigner&lt;/i&gt;, förarga, till &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;digne&lt;/i&gt;, värdig, av lat. &lt;i&gt;dignus&lt;/i&gt; ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="indigo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--indigo..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--indigo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;indigo&lt;/b&gt;, Oxenst. brefv. 1637, Linné = ty., fra., av span. &lt;i&gt;indigo&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;indicum&lt;/i&gt;, det indiska. — Sanskritnamnet på indigoväxten ingår i &lt;sp&gt;anilin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;indigo&lt;/b&gt;, Oxenst. brefv. 1637, Linné = ty., fra., av span. &lt;i&gt;indigo&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;indicum&lt;/i&gt;, det indiska. — Sanskritnamnet på indigoväxten ingår i &lt;sp&gt;anilin&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="indifferent" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--indifferent..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--indifferent..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;indifferent&lt;/b&gt; = ty., av fra. &lt;i&gt;indifférent&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;indifferens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), egentl.: som ej har el. gör någon skillnad, till &lt;i&gt;differre&lt;/i&gt;, åtskilja, till &lt;i&gt;dis-&lt;/i&gt;, i sär, o. &lt;i&gt;ferre&lt;/i&gt;, bära." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;indifferent&lt;/b&gt; = ty., av fra. &lt;i&gt;indifférent&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;indifferens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), egentl.: som ej har el. gör någon skillnad, till &lt;i&gt;differre&lt;/i&gt;, åtskilja, till &lt;i&gt;dis-&lt;/i&gt;, i sär, o. &lt;i&gt;ferre&lt;/i&gt;, bära." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="indian" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--indian..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--indian..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;indian&lt;/b&gt;, Schroderus 1635 = ty., av span. &lt;i&gt;indiano&lt;/i&gt;, egentl.: invånare i Indien. Ordets nuv. betyd beror på att även Amerika i ä. tid kallades Indien (jfr ännu &lt;i&gt;Västindien&lt;/i&gt;). Om invånarna i Ostindien brukas &lt;sp&gt;indian&lt;/sp&gt; ännu t. ex. hos Iser Folkslagens hist. s. 253 (1807); jfr även Weste 1807 o. Lindfors 1815 (&lt;i&gt;Indian&lt;/i&gt; . . 1. &lt;i&gt;Indus&lt;/i&gt;. 2. &lt;i&gt;Americanus&lt;/i&gt;); stundom kallas de 'österländske indianer', t. ex. Åtsk. nationers löjligheter 1789, s. 25. Om ett fall av dylik förblandning av Indien o. Amerika se under &lt;sp&gt;kalkon&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;hindu&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Indiansommar&lt;/sp&gt;, från eng. &lt;i&gt;indian summer&lt;/i&gt;; jfr Fr. Bremer Hemmen i den nya verlden 1: 39 o. Longfellow Evangeline II. Se även &lt;sp&gt;brittsommar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;indian&lt;/b&gt;, Schroderus 1635 = ty., av span. &lt;i&gt;indiano&lt;/i&gt;, egentl.: invånare i Indien. Ordets nuv. betyd beror på att även Amerika i ä. tid kallades Indien (jfr ännu &lt;i&gt;Västindien&lt;/i&gt;). Om invånarna i Ostindien brukas &lt;sp&gt;indian&lt;/sp&gt; ännu t. ex. hos Iser Folkslagens hist. s. 253 (1807); jfr även Weste 1807 o. Lindfors 1815 (&lt;i&gt;Indian&lt;/i&gt; . . 1. &lt;i&gt;Indus&lt;/i&gt;. 2. &lt;i&gt;Americanus&lt;/i&gt;); stundom kallas de 'österländske indianer', t. ex. Åtsk. nationers löjligheter 1789, s. 25. Om ett fall av dylik förblandning av Indien o. Amerika se under &lt;sp&gt;kalkon&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;hindu&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Indiansommar&lt;/sp&gt;, från eng. &lt;i&gt;indian summer&lt;/i&gt;; jfr Fr. Bremer Hemmen i den nya verlden 1: 39 o. Longfellow Evangeline II. Se även &lt;sp&gt;brittsommar&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inbördes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inbördes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inbördes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inbördes&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;inbyrþis&lt;/i&gt; ds., ä. fsv.: inombords, ombord; Bib. 1541: inomhus = isl. &lt;i&gt;innbyrðis&lt;/i&gt;, inombords, da. &lt;i&gt;indbørdes&lt;/i&gt;, inbördes; urspr, genit. sg. av en &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;avledn. till &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt; (som sjöterm); något enkelt &lt;i&gt;byrþe&lt;/i&gt; behöver icke ha funnits." />
        <feat att="faksimilID" val="0359" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inbördes&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;inbyrþis&lt;/i&gt; ds., ä. fsv.: inombords, ombord; Bib. 1541: inomhus = isl. &lt;i&gt;innbyrðis&lt;/i&gt;, inombords, da. &lt;i&gt;indbørdes&lt;/i&gt;, inbördes; urspr, genit. sg. av en &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;avledn. till &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt; (som sjöterm); något enkelt &lt;i&gt;byrþe&lt;/i&gt; behöver icke ha funnits." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inbilla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inbilla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inbilla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inbilla&lt;/b&gt;, 1604 m. fl.: &lt;i&gt;inbilda&lt;/i&gt;, under 1600-t. o. början av 1700-t.: föreställa (sig), övertyga (sig) om; den moderna betyd. t. ex. Serenius 1741. Från mlty. &lt;i&gt;inbilden&lt;/i&gt;, inprägla (jfr ä. da.), samt ä, ty. &lt;i&gt;einbilden&lt;/i&gt; ds., även: föreställa sig; den nyaste betyd. 'ingiva falska  föreställningar' härrör från nhty. Egentl.: giva en bild el. föreställning o. liksom &lt;sp&gt;bilda&lt;/sp&gt; avlett av &lt;sp&gt;bild&lt;/sp&gt;. I ty. kanske en översättning av lat. &lt;i&gt;imagināri&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;imāgo&lt;/i&gt;, bild. — Den äldre betyd. av ordet föreligger i Kellgrens &lt;i&gt;Inbildningens Verld&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;indbildningskraft&lt;/i&gt;. Jfr även t. ex. Leopold: &lt;i&gt;inbillningens&lt;/i&gt; (dvs. fantasiens) &lt;i&gt;vingar&lt;/i&gt;, i motsats till &lt;i&gt;raisonnementets många fötter&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inbilla&lt;/b&gt;, 1604 m. fl.: &lt;i&gt;inbilda&lt;/i&gt;, under 1600-t. o. början av 1700-t.: föreställa (sig), övertyga (sig) om; den moderna betyd. t. ex. Serenius 1741. Från mlty. &lt;i&gt;inbilden&lt;/i&gt;, inprägla (jfr ä. da.), samt ä, ty. &lt;i&gt;einbilden&lt;/i&gt; ds., även: föreställa sig; den nyaste betyd. 'ingiva falska  föreställningar' härrör från nhty. Egentl.: giva en bild el. föreställning o. liksom &lt;sp&gt;bilda&lt;/sp&gt; avlett av &lt;sp&gt;bild&lt;/sp&gt;. I ty. kanske en översättning av lat. &lt;i&gt;imagināri&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;imāgo&lt;/i&gt;, bild. — Den äldre betyd. av ordet föreligger i Kellgrens &lt;i&gt;Inbildningens Verld&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;indbildningskraft&lt;/i&gt;. Jfr även t. ex. Leopold: &lt;i&gt;inbillningens&lt;/i&gt; (dvs. fantasiens) &lt;i&gt;vingar&lt;/i&gt;, i motsats till &lt;i&gt;raisonnementets många fötter&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inalles" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inalles..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inalles..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inalles&lt;/b&gt;, 1579, 1600-t., väl från lty. = ä. holl. &lt;i&gt;in alles&lt;/i&gt;, egentl.: i allt, av prep. &lt;i&gt;in&lt;/i&gt;, i, o. &lt;i&gt;alles&lt;/i&gt;, gen. sg. iieutr. av adj. &lt;i&gt;al&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;all&lt;/i&gt;. Jfr varianten &lt;i&gt;i alls&lt;/i&gt; Sahlstedt 1773 o. sv. dial. &lt;i&gt;i alles&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inalles&lt;/b&gt;, 1579, 1600-t., väl från lty. = ä. holl. &lt;i&gt;in alles&lt;/i&gt;, egentl.: i allt, av prep. &lt;i&gt;in&lt;/i&gt;, i, o. &lt;i&gt;alles&lt;/i&gt;, gen. sg. iieutr. av adj. &lt;i&gt;al&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;all&lt;/i&gt;. Jfr varianten &lt;i&gt;i alls&lt;/i&gt; Sahlstedt 1773 o. sv. dial. &lt;i&gt;i alles&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="in" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--in..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--in..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;in&lt;/b&gt;, adv., fsv. in = isl. &lt;i&gt;inn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ind&lt;/i&gt;, got., ags. &lt;i&gt;inn&lt;/i&gt;, en förstärkt form till germ. prep. &lt;i&gt;in&lt;/i&gt; = i; jfr fsax., fhty. adv. &lt;i&gt;in&lt;/i&gt;, i fhty. även &lt;i&gt;īn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ein&lt;/i&gt;). Parallella bildningar i germ. &lt;i&gt;up&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;upp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ūp&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;upp&lt;/sp&gt;. — Prefixet &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt; är dels inhemskt, t. ex. &lt;sp&gt;inbördes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;inhyses&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;intäkt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;inälvor&lt;/sp&gt;, dels lånat från ty., t. ex. &lt;sp&gt;inbilla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;intyg&lt;/sp&gt;; se f. ö. nedan." />
        <feat att="faksimilID" val="0358" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;in&lt;/b&gt;, adv., fsv. in = isl. &lt;i&gt;inn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ind&lt;/i&gt;, got., ags. &lt;i&gt;inn&lt;/i&gt;, en förstärkt form till germ. prep. &lt;i&gt;in&lt;/i&gt; = i; jfr fsax., fhty. adv. &lt;i&gt;in&lt;/i&gt;, i fhty. även &lt;i&gt;īn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ein&lt;/i&gt;). Parallella bildningar i germ. &lt;i&gt;up&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;upp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ūp&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;upp&lt;/sp&gt;. — Prefixet &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt; är dels inhemskt, t. ex. &lt;sp&gt;inbördes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;inhyses&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;intäkt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;inälvor&lt;/sp&gt;, dels lånat från ty., t. ex. &lt;sp&gt;inbilla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;intyg&lt;/sp&gt;; se f. ö. nedan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="innanmäte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--innanmäte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--innanmäte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;innanmäte&lt;/b&gt;, Serenius 1734, även &lt;sp&gt;inmäte&lt;/sp&gt;, G. Warg 1734, jfr ä. (n)sv. &lt;i&gt;inmat&lt;/i&gt; o. 1550, &lt;i&gt;innanmat&lt;/i&gt; Lind 1749, motsv. resp. no. &lt;i&gt;innmete&lt;/i&gt; m., no. &lt;i&gt;innmat&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;indmat&lt;/i&gt;; bildat till &lt;sp&gt;mat&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;lystmäte&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;innanmäte&lt;/b&gt;, Serenius 1734, även &lt;sp&gt;inmäte&lt;/sp&gt;, G. Warg 1734, jfr ä. (n)sv. &lt;i&gt;inmat&lt;/i&gt; o. 1550, &lt;i&gt;innanmat&lt;/i&gt; Lind 1749, motsv. resp. no. &lt;i&gt;innmete&lt;/i&gt; m., no. &lt;i&gt;innmat&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;indmat&lt;/i&gt;; bildat till &lt;sp&gt;mat&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;lystmäte&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="innandöme" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--innandöme..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--innandöme..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;innandöme&lt;/b&gt;, ombildning av mlty. &lt;i&gt;ingedôme&lt;/i&gt;, motsv. sv. &lt;sp&gt;-döme&lt;/sp&gt;, till lty. &lt;i&gt;dôm&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;dom 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;innandöme&lt;/b&gt;, ombildning av mlty. &lt;i&gt;ingedôme&lt;/i&gt;, motsv. sv. &lt;sp&gt;-döme&lt;/sp&gt;, till lty. &lt;i&gt;dôm&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;dom 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="innan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--innan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--innan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;innan&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;innan&lt;/i&gt;, om rum o. tid, med betyd., som nu uttryckas med 'innantill', 'innanför', 'inom', 'härunder', 'före' m. m., Bib. 1541: inom, innantill, osv.; även i uttr. &lt;i&gt;innan þæt at&lt;/i&gt;, varav nu genom ellips &lt;sp&gt;innan&lt;/sp&gt;, förr än = isl., fsax., fhty., ags. &lt;i&gt;innan&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;inden&lt;/i&gt;, got., fhty. &lt;i&gt;innana&lt;/i&gt;; avledn. av germ. &lt;i&gt;inn&lt;/i&gt; = sv. adv. &lt;sp&gt;in&lt;/sp&gt;, med samma suffix som i &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hädan&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: inifrån." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;innan&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;innan&lt;/i&gt;, om rum o. tid, med betyd., som nu uttryckas med 'innantill', 'innanför', 'inom', 'härunder', 'före' m. m., Bib. 1541: inom, innantill, osv.; även i uttr. &lt;i&gt;innan þæt at&lt;/i&gt;, varav nu genom ellips &lt;sp&gt;innan&lt;/sp&gt;, förr än = isl., fsax., fhty., ags. &lt;i&gt;innan&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;inden&lt;/i&gt;, got., fhty. &lt;i&gt;innana&lt;/i&gt;; avledn. av germ. &lt;i&gt;inn&lt;/i&gt; = sv. adv. &lt;sp&gt;in&lt;/sp&gt;, med samma suffix som i &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hädan&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: inifrån." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inmundiga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inmundiga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inmundiga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inmundiga&lt;/b&gt;, o. 1850, skämtsam bildning till mun efter &lt;sp&gt;inhändiga&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;. — Ordet förses i ett språkprov av 1854 med citationstecken." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inmundiga&lt;/b&gt;, o. 1850, skämtsam bildning till mun efter &lt;sp&gt;inhändiga&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;. — Ordet förses i ett språkprov av 1854 med citationstecken." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inmarig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inmarig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inmarig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inmarig&lt;/b&gt; t. ex. Almqvist 1838, jfr no. &lt;i&gt;innmarisk&lt;/i&gt; o. adv. &lt;i&gt;innmari&lt;/i&gt;; av stammen &lt;i&gt;mar-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;illmarig&lt;/sp&gt; (se d. o.) o. det förstärkande &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt;, motsv. t. ex. osv. dial. &lt;i&gt;inlistig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;inslug&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;innful&lt;/i&gt; o. ä. da. &lt;i&gt;indglad&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inmarig&lt;/b&gt; t. ex. Almqvist 1838, jfr no. &lt;i&gt;innmarisk&lt;/i&gt; o. adv. &lt;i&gt;innmari&lt;/i&gt;; av stammen &lt;i&gt;mar-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;illmarig&lt;/sp&gt; (se d. o.) o. det förstärkande &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt;, motsv. t. ex. osv. dial. &lt;i&gt;inlistig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;inslug&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;innful&lt;/i&gt; o. ä. da. &lt;i&gt;indglad&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Inland" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Inland..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Inland..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Inland&lt;/b&gt;, (sammanfattningsnamn på fyra) härad i Bohusl. = fsv., fno. (sl. av 1400-t.); bildat med utgångspunkt från öarna utanför, el. möjl. i motsättning till &lt;i&gt;Utlanden&lt;/i&gt;, varmed avsågs de bygder av det gamla svenska väldet som lågo längst ut mot Västerhavet (Hisingen, Askim, Sävedal o. Vättle). Jfr Lindroth Bohusl. härads- o. sockennamn s. 22 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Inland&lt;/b&gt;, (sammanfattningsnamn på fyra) härad i Bohusl. = fsv., fno. (sl. av 1400-t.); bildat med utgångspunkt från öarna utanför, el. möjl. i motsättning till &lt;i&gt;Utlanden&lt;/i&gt;, varmed avsågs de bygder av det gamla svenska väldet som lågo längst ut mot Västerhavet (Hisingen, Askim, Sävedal o. Vättle). Jfr Lindroth Bohusl. härads- o. sockennamn s. 22 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inlagsfä" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inlagsfä..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inlagsfä..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inlagsfä&lt;/b&gt;, 1734 års lag, fsv. &lt;i&gt;inlaghsfæ&lt;/i&gt;, deponerat gods, till ett. &lt;i&gt;*inlag&lt;/i&gt;, sbst. till &lt;i&gt;inlæggia&lt;/i&gt;, bl. a. deponera, o. &lt;i&gt;fæ&lt;/i&gt; i betyd. rörlig egendom (se &lt;sp&gt;fä&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inlagsfä&lt;/b&gt;, 1734 års lag, fsv. &lt;i&gt;inlaghsfæ&lt;/i&gt;, deponerat gods, till ett. &lt;i&gt;*inlag&lt;/i&gt;, sbst. till &lt;i&gt;inlæggia&lt;/i&gt;, bl. a. deponera, o. &lt;i&gt;fæ&lt;/i&gt; i betyd. rörlig egendom (se &lt;sp&gt;fä&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inkvisition" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inkvisition..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inkvisition..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inkvisition&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;inquisition&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;inquīsitio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), undersökning, efterforskning, sökande, till &lt;i&gt;inquīrere&lt;/i&gt;, undersöka o. d. (till in o. &lt;i&gt;quærere&lt;/i&gt;, undersöka, söka (av okänt ursprung). — Av ett vulg.-lat. &lt;i&gt;inquærere&lt;/i&gt; kommer fra. &lt;i&gt;enquérir&lt;/i&gt;, göra sig underrättad om o. d., vartill participsbst. &lt;i&gt;enquête&lt;/i&gt;, varifrån sv. &lt;sp&gt;enquête&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;enkät&lt;/sp&gt;, olämpligt tidningsord i st. f. &lt;sp&gt;rundfråga&lt;/sp&gt; el. dyl." />
        <feat att="faksimilID" val="0361" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inkvisition&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;inquisition&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;inquīsitio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), undersökning, efterforskning, sökande, till &lt;i&gt;inquīrere&lt;/i&gt;, undersöka o. d. (till in o. &lt;i&gt;quærere&lt;/i&gt;, undersöka, söka (av okänt ursprung). — Av ett vulg.-lat. &lt;i&gt;inquærere&lt;/i&gt; kommer fra. &lt;i&gt;enquérir&lt;/i&gt;, göra sig underrättad om o. d., vartill participsbst. &lt;i&gt;enquête&lt;/i&gt;, varifrån sv. &lt;sp&gt;enquête&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;enkät&lt;/sp&gt;, olämpligt tidningsord i st. f. &lt;sp&gt;rundfråga&lt;/sp&gt; el. dyl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="innerlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--innerlig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--innerlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;innerlig&lt;/b&gt;, ä. nsv. även: inre, inbördes, fsv. &lt;i&gt;innar-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;innerliker&lt;/i&gt;, inre, innerlig, da. &lt;i&gt;inderlig&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;innarliga&lt;/i&gt; adv., på inre sidan, det komparativiska fsv. &lt;i&gt;innar-&lt;/i&gt; (= isl.), t. ex. &lt;i&gt;innarmer&lt;/i&gt;, längre in, isl. &lt;i&gt;innar(r)&lt;/i&gt; ds. o. ty. &lt;i&gt;innerlich&lt;/i&gt;, invärtes. Därjämte fsv. &lt;i&gt;inneliker&lt;/i&gt;, väl till &lt;sp&gt;inne&lt;/sp&gt;, liksom ty. &lt;i&gt;innig&lt;/i&gt; av motsv. ty. &lt;i&gt;inne&lt;/i&gt; (varav ä. nsv. &lt;i&gt;innig&lt;/i&gt;, innerlig, vilket kanske dock i betyd. 'inbunden' är en inhemsk bildning)." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;innerlig&lt;/b&gt;, ä. nsv. även: inre, inbördes, fsv. &lt;i&gt;innar-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;innerliker&lt;/i&gt;, inre, innerlig, da. &lt;i&gt;inderlig&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;innarliga&lt;/i&gt; adv., på inre sidan, det komparativiska fsv. &lt;i&gt;innar-&lt;/i&gt; (= isl.), t. ex. &lt;i&gt;innarmer&lt;/i&gt;, längre in, isl. &lt;i&gt;innar(r)&lt;/i&gt; ds. o. ty. &lt;i&gt;innerlich&lt;/i&gt;, invärtes. Därjämte fsv. &lt;i&gt;inneliker&lt;/i&gt;, väl till &lt;sp&gt;inne&lt;/sp&gt;, liksom ty. &lt;i&gt;innig&lt;/i&gt; av motsv. ty. &lt;i&gt;inne&lt;/i&gt; (varav ä. nsv. &lt;i&gt;innig&lt;/i&gt;, innerlig, vilket kanske dock i betyd. 'inbunden' är en inhemsk bildning)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inne..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inne..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inne&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;inni&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;inde&lt;/i&gt;, motsv. got., fsax., fhty. &lt;i&gt;inna&lt;/i&gt; o. fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;inne&lt;/i&gt;, väl i regel dativ- el. lokativformer till germ. &lt;i&gt;inn&lt;/i&gt; = sv. in&lt;sp&gt;;&lt;/sp&gt; bildat som &lt;sp&gt;uppe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ute&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nere&lt;/sp&gt; m. fl. I förb. med vb o. därav bildade sbst. ofta växlande med &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt; (se d. o.), t, ex. &lt;sp&gt;inne-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;invånare&lt;/sp&gt;, från mlty. &lt;i&gt;inwoner&lt;/i&gt; — ty. &lt;i&gt;einwohner&lt;/i&gt; o. ett mlty. &lt;i&gt;*innewoner&lt;/i&gt; = mhty., jfr &lt;sp&gt;våning&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inne&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;inni&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;inde&lt;/i&gt;, motsv. got., fsax., fhty. &lt;i&gt;inna&lt;/i&gt; o. fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;inne&lt;/i&gt;, väl i regel dativ- el. lokativformer till germ. &lt;i&gt;inn&lt;/i&gt; = sv. in&lt;sp&gt;;&lt;/sp&gt; bildat som &lt;sp&gt;uppe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ute&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nere&lt;/sp&gt; m. fl. I förb. med vb o. därav bildade sbst. ofta växlande med &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt; (se d. o.), t, ex. &lt;sp&gt;inne-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;invånare&lt;/sp&gt;, från mlty. &lt;i&gt;inwoner&lt;/i&gt; — ty. &lt;i&gt;einwohner&lt;/i&gt; o. ett mlty. &lt;i&gt;*innewoner&lt;/i&gt; = mhty., jfr &lt;sp&gt;våning&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inpass" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inpass..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inpass..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inpass&lt;/b&gt;, med den unga betyd. 'inkast' (t. ex. 1861, jfr dock nedan) o. som spelterm, Weste 1807; i ä. (n)sv.: intrång, streck i räkningen, Gustaf II Adolf o. ännu Weste = ä. da. &lt;i&gt;indpas&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;inpass&lt;/i&gt;, ingrepp o. d.; väl av romanskt urspr. = ital. &lt;i&gt;impaccio&lt;/i&gt;, hinder, bekymmer. — En länk mellan den äldre o. yngre betyd. är väl t. ex. Geijers: 'det inpass mot hela tankeledningen, som han gjort'." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inpass&lt;/b&gt;, med den unga betyd. 'inkast' (t. ex. 1861, jfr dock nedan) o. som spelterm, Weste 1807; i ä. (n)sv.: intrång, streck i räkningen, Gustaf II Adolf o. ännu Weste = ä. da. &lt;i&gt;indpas&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;inpass&lt;/i&gt;, ingrepp o. d.; väl av romanskt urspr. = ital. &lt;i&gt;impaccio&lt;/i&gt;, hinder, bekymmer. — En länk mellan den äldre o. yngre betyd. är väl t. ex. Geijers: 'det inpass mot hela tankeledningen, som han gjort'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kuckla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kuckla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kuckla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kuckla&lt;/b&gt;, nemligen göra upp el. samråda, smida ränker o. d., Bark 1704 (i brev), i t. ex. &lt;sp&gt;kuckla ihop&lt;/sp&gt; Sahlstedt 1773 osv.; egentl.: trolla, såsom t. ex. Hels. 1587 o. i sv. dial.; i ä. nsv. o. sv. dial. även kockla, jfr fsv. &lt;i&gt;kokel&lt;/i&gt;, trolldom, förtrollning (jfr sv. &lt;sp&gt;kuckel&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;koklare&lt;/i&gt;, trollkarl, gycklare, motsv. no. &lt;i&gt;kukla, -o-&lt;/i&gt;, trolla, besvärja, da. &lt;i&gt;kogle&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;kukl&lt;/i&gt;, trolldom, &lt;i&gt;kuklari&lt;/i&gt;, gycklare; från mlty. &lt;i&gt;kôkeIen&lt;/i&gt;, trolla, gyckla, &lt;i&gt;kôkeler&lt;/i&gt;, gycklare, från m lat. &lt;i&gt;caucularius&lt;/i&gt;, gycklare, egentl.: en som leker el. gör konster med bägare, till lat. &lt;i&gt;canculus&lt;/i&gt;, bägare, dimin. till &lt;i&gt;caucum&lt;/i&gt; ds., jfr grek. &lt;i&gt;kaũka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kaukálion&lt;/i&gt;, kymr. &lt;i&gt;cawg&lt;/i&gt;, f. ö. av okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kuckla&lt;/b&gt;, nemligen göra upp el. samråda, smida ränker o. d., Bark 1704 (i brev), i t. ex. &lt;sp&gt;kuckla ihop&lt;/sp&gt; Sahlstedt 1773 osv.; egentl.: trolla, såsom t. ex. Hels. 1587 o. i sv. dial.; i ä. nsv. o. sv. dial. även kockla, jfr fsv. &lt;i&gt;kokel&lt;/i&gt;, trolldom, förtrollning (jfr sv. &lt;sp&gt;kuckel&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;koklare&lt;/i&gt;, trollkarl, gycklare, motsv. no. &lt;i&gt;kukla, -o-&lt;/i&gt;, trolla, besvärja, da. &lt;i&gt;kogle&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;kukl&lt;/i&gt;, trolldom, &lt;i&gt;kuklari&lt;/i&gt;, gycklare; från mlty. &lt;i&gt;kôkeIen&lt;/i&gt;, trolla, gyckla, &lt;i&gt;kôkeler&lt;/i&gt;, gycklare, från m lat. &lt;i&gt;caucularius&lt;/i&gt;, gycklare, egentl.: en som leker el. gör konster med bägare, till lat. &lt;i&gt;canculus&lt;/i&gt;, bägare, dimin. till &lt;i&gt;caucum&lt;/i&gt; ds., jfr grek. &lt;i&gt;kaũka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kaukálion&lt;/i&gt;, kymr. &lt;i&gt;cawg&lt;/i&gt;, f. ö. av okänt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krön" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krön..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krön..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krön&lt;/b&gt;, 1795, 1797, men ej hos Weste 1807; sannol. från holl. &lt;i&gt;kruin&lt;/i&gt; (uttalat &lt;i&gt;kröin&lt;/i&gt;), hjässa, topp, krön, av mholl. &lt;i&gt;crûne&lt;/i&gt;, hårkrans, tonsur, samma ord som &lt;sp&gt;krona&lt;/sp&gt;. I sv. troligen formellt anslutet till &lt;sp&gt;kröna&lt;/sp&gt;. Jfr Tamm Gr. s. 15. — Ordet användes äldst uteslutande som teknisk term, om bröstvärn o. murar; i litteraturen blir det vanligt först under 1800-talets senare årtionden." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krön&lt;/b&gt;, 1795, 1797, men ej hos Weste 1807; sannol. från holl. &lt;i&gt;kruin&lt;/i&gt; (uttalat &lt;i&gt;kröin&lt;/i&gt;), hjässa, topp, krön, av mholl. &lt;i&gt;crûne&lt;/i&gt;, hårkrans, tonsur, samma ord som &lt;sp&gt;krona&lt;/sp&gt;. I sv. troligen formellt anslutet till &lt;sp&gt;kröna&lt;/sp&gt;. Jfr Tamm Gr. s. 15. — Ordet användes äldst uteslutande som teknisk term, om bröstvärn o. murar; i litteraturen blir det vanligt först under 1800-talets senare årtionden." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kröna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kröna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kröna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kröna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;krona&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kröna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;krona&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krögare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krögare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krögare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krögare&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;krog&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krögare&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;krog&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="krog" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kröka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kröka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kröka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kröka&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kröka&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="krok" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krös" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krös..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krös..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krös&lt;/b&gt;, tarmkäx, Linné (även: &lt;i&gt;-an&lt;/i&gt;, Berlin Läseb. 1852 = da. &lt;i&gt;krøs&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;kröse&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;gekröse&lt;/i&gt;, innanmäte, gåskrås, avledn. till lty. &lt;i&gt;krôs&lt;/i&gt;, varav &lt;sp&gt;krås 2&lt;/sp&gt;, o. besl. med &lt;sp&gt;krås 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krös&lt;/b&gt;, tarmkäx, Linné (även: &lt;i&gt;-an&lt;/i&gt;, Berlin Läseb. 1852 = da. &lt;i&gt;krøs&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;kröse&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;gekröse&lt;/i&gt;, innanmäte, gåskrås, avledn. till lty. &lt;i&gt;krôs&lt;/i&gt;, varav &lt;sp&gt;krås 2&lt;/sp&gt;, o. besl. med &lt;sp&gt;krås 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kröson" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kröson..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kröson..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kröson&lt;/b&gt;, lingon, t. ex. I. Erici 1642: &lt;i&gt;krösan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krösona-&lt;/i&gt;, allmänt dialektord: &lt;i&gt;krösen&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;krösa&lt;/i&gt; f. (plur. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;), finnl. &lt;i&gt;kröjson&lt;/i&gt;, Nucköm. &lt;i&gt;kraus&lt;/i&gt; osv., med det vanliga fruktnamnssuffixet &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; till en stam &lt;i&gt;kraus-&lt;/i&gt;, av ovisst ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kröson&lt;/b&gt;, lingon, t. ex. I. Erici 1642: &lt;i&gt;krösan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krösona-&lt;/i&gt;, allmänt dialektord: &lt;i&gt;krösen&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;krösa&lt;/i&gt; f. (plur. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;), finnl. &lt;i&gt;kröjson&lt;/i&gt;, Nucköm. &lt;i&gt;kraus&lt;/i&gt; osv., med det vanliga fruktnamnssuffixet &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; till en stam &lt;i&gt;kraus-&lt;/i&gt;, av ovisst ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krönika" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krönika..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krönika..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;krönika&lt;/b&gt; = fsv. (även &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;krönik&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;krønike&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kroneke&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;chronik&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;khroniká&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;biblía&lt;/i&gt;, böcker), n. plur. till adj. &lt;i&gt;khronikós&lt;/i&gt;, hörande till tiden, till &lt;i&gt;khrónos&lt;/i&gt;, tid; alltså egentl.: tidebok. — Härtill även: &lt;sp&gt;kronologi&lt;/sp&gt;, egentl.: tideräkning (jfr &lt;sp&gt;logik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;krönika&lt;/b&gt; = fsv. (även &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;krönik&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;krønike&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kroneke&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;chronik&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;khroniká&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;biblía&lt;/i&gt;, böcker), n. plur. till adj. &lt;i&gt;khronikós&lt;/i&gt;, hörande till tiden, till &lt;i&gt;khrónos&lt;/i&gt;, tid; alltså egentl.: tidebok. — Härtill även: &lt;sp&gt;kronologi&lt;/sp&gt;, egentl.: tideräkning (jfr &lt;sp&gt;logik&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krönika" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krönika..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krönika..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;krönika&lt;/b&gt; (dialektord), mindre stång med ett bukigt tvärträ i ändan att lyfta upp stockar o. stenar med; egentl. ett lågtysk diminutivum (av samma slag som &lt;sp&gt;nejlika&lt;/sp&gt; osv.) till mlty. &lt;i&gt;krane&lt;/i&gt;, trana (se d. o.), el. kanske direkt att förbinda med en lågtysk motsvarighet till ty. &lt;i&gt;kranich&lt;/i&gt;, trana, som i ä. ty. också betecknade en hissinrättning; i alla händelser med samma slags bildliga anv. som i de hithörande &lt;sp&gt;kran&lt;/sp&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;*trana&lt;/i&gt;, om ett slags järnställning å spiseln, ävensom i vissa andra under &lt;sp&gt;kran&lt;/sp&gt; anförda redskapsbeteckningar." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;krönika&lt;/b&gt; (dialektord), mindre stång med ett bukigt tvärträ i ändan att lyfta upp stockar o. stenar med; egentl. ett lågtysk diminutivum (av samma slag som &lt;sp&gt;nejlika&lt;/sp&gt; osv.) till mlty. &lt;i&gt;krane&lt;/i&gt;, trana (se d. o.), el. kanske direkt att förbinda med en lågtysk motsvarighet till ty. &lt;i&gt;kranich&lt;/i&gt;, trana, som i ä. ty. också betecknade en hissinrättning; i alla händelser med samma slags bildliga anv. som i de hithörande &lt;sp&gt;kran&lt;/sp&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;*trana&lt;/i&gt;, om ett slags järnställning å spiseln, ävensom i vissa andra under &lt;sp&gt;kran&lt;/sp&gt; anförda redskapsbeteckningar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kub" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kub..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kub..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kub&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;cubus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;kýbos&lt;/i&gt;, tärning, även: höfthåla (urbesl. med &lt;sp&gt;höft&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;hop&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nypon&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;kubik-&lt;/sp&gt; i sammans. = ty., av fra. &lt;i&gt;cubique&lt;/i&gt;, fyrkantig som en tärning, ytterst av grek. &lt;i&gt;kybikós&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Kubism&lt;/sp&gt;, modern konstterm, av fra. &lt;i&gt;cubisme&lt;/i&gt;, urspr. en skämtsam beteckning, 1908 använd av målaren Matisse; med syftning på denna konstarts matematiska prägel (stereometriska färgfigurer o. d.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kub&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;cubus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;kýbos&lt;/i&gt;, tärning, även: höfthåla (urbesl. med &lt;sp&gt;höft&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;hop&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nypon&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;kubik-&lt;/sp&gt; i sammans. = ty., av fra. &lt;i&gt;cubique&lt;/i&gt;, fyrkantig som en tärning, ytterst av grek. &lt;i&gt;kybikós&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Kubism&lt;/sp&gt;, modern konstterm, av fra. &lt;i&gt;cubisme&lt;/i&gt;, urspr. en skämtsam beteckning, 1908 använd av målaren Matisse; med syftning på denna konstarts matematiska prägel (stereometriska färgfigurer o. d.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kubb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kubb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kubb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kubb&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;huggkubb&lt;/sp&gt;, 1643, osv., i betyd. 'bistock' hos Spegel 1685, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;kubba&lt;/i&gt;, jordkoka, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;kubb&lt;/i&gt;, utom såsom i riksspr. även: vält, större båt med flat botten, &lt;i&gt;kubbe&lt;/i&gt;, kvist, stjälk, även &lt;i&gt;kobb(e)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;kubb(e)&lt;/i&gt;, kubb, nisl. &lt;i&gt;kubbi&lt;/i&gt;; jfr även ä. nsv. &lt;i&gt;kubbot&lt;/i&gt;, knubbig, 1630; övriga hithörande nord. ord se under &lt;sp&gt;kobbe&lt;/sp&gt;; en hypokoristisk intensivform antingen till no. &lt;i&gt;kumb&lt;/i&gt;, kubb, isl. &lt;i&gt;trékumbr&lt;/i&gt;, el. till nord. stammen &lt;i&gt;kuƀ-&lt;/i&gt; i sv. dial. &lt;i&gt;kūv&lt;/i&gt;, hösåte, översta delen av ryggen (jfr &lt;sp&gt;alkuva&lt;/sp&gt;), no.: rund topp, puckel, isl. kúfóttr, rund, om vars släktskapsförh. se under &lt;sp&gt;kobolt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kopp&lt;/sp&gt;, ävensom (delvis dock osäkra) hos v. Friesen Mediagem. s. 62 f. (med annan förklaring av &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt;). Om såsom under &lt;sp&gt;kobolt&lt;/sp&gt; antagits, dessa senare ord äro besl. med grek. &lt;i&gt;gýpē&lt;/i&gt;, håla, föreligger samma betyd.-växling av 'konkav o. konvex böjning' som (sannol.) i de under &lt;sp&gt;dal&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;huv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kula&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kupa&lt;/sp&gt; anförda orden. — Jfr de på likartat sätt uppkomna &lt;sp&gt;klabb&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stubb&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trubb-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;trubbig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0451" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kubb&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;huggkubb&lt;/sp&gt;, 1643, osv., i betyd. 'bistock' hos Spegel 1685, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;kubba&lt;/i&gt;, jordkoka, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;kubb&lt;/i&gt;, utom såsom i riksspr. även: vält, större båt med flat botten, &lt;i&gt;kubbe&lt;/i&gt;, kvist, stjälk, även &lt;i&gt;kobb(e)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;kubb(e)&lt;/i&gt;, kubb, nisl. &lt;i&gt;kubbi&lt;/i&gt;; jfr även ä. nsv. &lt;i&gt;kubbot&lt;/i&gt;, knubbig, 1630; övriga hithörande nord. ord se under &lt;sp&gt;kobbe&lt;/sp&gt;; en hypokoristisk intensivform antingen till no. &lt;i&gt;kumb&lt;/i&gt;, kubb, isl. &lt;i&gt;trékumbr&lt;/i&gt;, el. till nord. stammen &lt;i&gt;kuƀ-&lt;/i&gt; i sv. dial. &lt;i&gt;kūv&lt;/i&gt;, hösåte, översta delen av ryggen (jfr &lt;sp&gt;alkuva&lt;/sp&gt;), no.: rund topp, puckel, isl. kúfóttr, rund, om vars släktskapsförh. se under &lt;sp&gt;kobolt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kopp&lt;/sp&gt;, ävensom (delvis dock osäkra) hos v. Friesen Mediagem. s. 62 f. (med annan förklaring av &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt;). Om såsom under &lt;sp&gt;kobolt&lt;/sp&gt; antagits, dessa senare ord äro besl. med grek. &lt;i&gt;gýpē&lt;/i&gt;, håla, föreligger samma betyd.-växling av 'konkav o. konvex böjning' som (sannol.) i de under &lt;sp&gt;dal&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;huv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kula&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kupa&lt;/sp&gt; anförda orden. — Jfr de på likartat sätt uppkomna &lt;sp&gt;klabb&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stubb&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trubb-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;trubbig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vafalls" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vafalls..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vafalls..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vafalls&lt;/b&gt;, även: vafalles (t. ex. Bremer 1834), vafalle, av vad befall(e)s? förr även: vad befallert (t. ex. Bellman); jfr vaba, t. ex. Bellman: Hvaba, av vad behagar?, motsv. da. hvaba." />
        <feat att="faksimilID" val="1165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vafalls&lt;/b&gt;, även: vafalles (t. ex. Bremer 1834), vafalle, av vad befall(e)s? förr även: vad befallert (t. ex. Bellman); jfr vaba, t. ex. Bellman: Hvaba, av vad behagar?, motsv. da. hvaba." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vadmal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vadmal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vadmal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vadmal&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vaþmal&lt;/i&gt; n., jämte yngre &lt;i&gt;vammal&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vanmaal&lt;/i&gt; (även hos t. ex. P. Svart), &lt;i&gt;valmal(l)&lt;/i&gt; m. m. motsv. sv. dial. &lt;i&gt;vammal&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;valmar&lt;/i&gt; (huvudformen hos t. ex. Weste 1807; genom dissimilation av &lt;i&gt;valmal&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;vaðmal&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vadmel&lt;/i&gt;, motsv. de väl från nord. spr. lånade mlty. &lt;i&gt;wâtmâl&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wadmal&lt;/i&gt;; av fsv. &lt;i&gt;vāþ&lt;/i&gt;, tygstycke (&lt;sp&gt;-våd&lt;/sp&gt;), mal, mått (- mål), alltså egentl.: ett visst mått tyg, förr begagnat som betalningsmedel (jämte t. ex. linne,lärft). Isl. vadmal liksom fsv. vapmal förutsätta alltså ett äldre väÖmäl, med förkortning av ä framför två konsonanter (jfr t. ex. Arboga, blaggarn, fattig, sarga); nsv. -mal för -mål beror på vokalens förkortning i svagt betonad sammansättningsled. Formen valmal kan bero på ljudlagsenlig övergång; jfr E. Noreen NoB 1921 s. 53. — Åtm. i formen vallmar förr ofta mask. — Vadmal (o. fsv. väp = vad) var förr den allmänna nordiska beteckningen för inhemskt ylletyg, medan de utländska ylletygen kallades kläde. In i senare tid använt av allmogen, har vadmalsdräkten liksom blivit en symbol för denna o. bl. a. givit anledning till det under 1600-t. synnerligen vanliga bonde grå o. d. (gentemot t. ex. kncck-ten blåa, blårocken; se förf. 1600-t:s sv. s. 227). Motsättningen mellan den vad-malsklädde bonden o. herremannen i dräkt av kläde avspeglas i dansvisans: 'Grårocken å och blårocken på, Bonddräng i fjor och nämndeman i år, Och nästa år så är jag herre'. I dylikt sammanhang ofta i sammans. vadmalströja, t. ex. Grubb 1678: 'Man finner och weth vnder Walmarströyan', Ad. prot. 1800: 'ifrån Purpurn till Walmars-Tröjaii', Wallin 1807: 'Inunder vallmars-tröjan som kraschanen'." />
        <feat att="faksimilID" val="1164" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vadmal&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vaþmal&lt;/i&gt; n., jämte yngre &lt;i&gt;vammal&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vanmaal&lt;/i&gt; (även hos t. ex. P. Svart), &lt;i&gt;valmal(l)&lt;/i&gt; m. m. motsv. sv. dial. &lt;i&gt;vammal&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;valmar&lt;/i&gt; (huvudformen hos t. ex. Weste 1807; genom dissimilation av &lt;i&gt;valmal&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;vaðmal&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vadmel&lt;/i&gt;, motsv. de väl från nord. spr. lånade mlty. &lt;i&gt;wâtmâl&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wadmal&lt;/i&gt;; av fsv. &lt;i&gt;vāþ&lt;/i&gt;, tygstycke (&lt;sp&gt;-våd&lt;/sp&gt;), mal, mått (- mål), alltså egentl.: ett visst mått tyg, förr begagnat som betalningsmedel (jämte t. ex. linne,lärft). Isl. vadmal liksom fsv. vapmal förutsätta alltså ett äldre väÖmäl, med förkortning av ä framför två konsonanter (jfr t. ex. Arboga, blaggarn, fattig, sarga); nsv. -mal för -mål beror på vokalens förkortning i svagt betonad sammansättningsled. Formen valmal kan bero på ljudlagsenlig övergång; jfr E. Noreen NoB 1921 s. 53. — Åtm. i formen vallmar förr ofta mask. — Vadmal (o. fsv. väp = vad) var förr den allmänna nordiska beteckningen för inhemskt ylletyg, medan de utländska ylletygen kallades kläde. In i senare tid använt av allmogen, har vadmalsdräkten liksom blivit en symbol för denna o. bl. a. givit anledning till det under 1600-t. synnerligen vanliga bonde grå o. d. (gentemot t. ex. kncck-ten blåa, blårocken; se förf. 1600-t:s sv. s. 227). Motsättningen mellan den vad-malsklädde bonden o. herremannen i dräkt av kläde avspeglas i dansvisans: 'Grårocken å och blårocken på, Bonddräng i fjor och nämndeman i år, Och nästa år så är jag herre'. I dylikt sammanhang ofta i sammans. vadmalströja, t. ex. Grubb 1678: 'Man finner och weth vnder Walmarströyan', Ad. prot. 1800: 'ifrån Purpurn till Walmars-Tröjaii', Wallin 1807: 'Inunder vallmars-tröjan som kraschanen'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vademekum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vademekum..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vademekum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vademekum&lt;/b&gt;, en hjälpreda med allehanda råd o. upplysningar i form av en fickbok; f. ö. namn på en skrift av tysken Peter Lotichius († 1669) o. av Lessing: 'Ein &lt;i&gt;Vade Mecum&lt;/i&gt; für den Herrn Sam. Gotth. Lange . .' 1754; nu även om ett slags preparat; av lat. &lt;i&gt;vade mecum&lt;/i&gt;, gå med mig (se &lt;sp&gt;vad 5&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1164" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vademekum&lt;/b&gt;, en hjälpreda med allehanda råd o. upplysningar i form av en fickbok; f. ö. namn på en skrift av tysken Peter Lotichius († 1669) o. av Lessing: 'Ein &lt;i&gt;Vade Mecum&lt;/i&gt; für den Herrn Sam. Gotth. Lange . .' 1754; nu även om ett slags preparat; av lat. &lt;i&gt;vade mecum&lt;/i&gt;, gå med mig (se &lt;sp&gt;vad 5&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vadd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vadd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vadd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vadd&lt;/b&gt;, 1755 (neutr.), Sahlstedt 1773 (neutr.), Weste 1807 (mask.), se f. ö. nedan; väl närmast från eng. &lt;i&gt;wad&lt;/i&gt;, motsvar. da. &lt;i&gt;vat&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;watten&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;watte&lt;/i&gt; 1715 osv., fra. &lt;i&gt;ouate&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;ovata&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;huata&lt;/i&gt; (vanl. dock &lt;i&gt;algodon&lt;/i&gt;); tidigast uppvisat 1380 som mlat. &lt;i&gt;wadda&lt;/i&gt;. Tydl. ett gammalt vandringsord, vars vägar dock delvis äro okända, liksom dess förhistoria är höljd i dunkel. Samtliga tidigare förklaringsförsök måste särsk. av formella skäl betraktas som oantagliga (t. ex. samhörighet med &lt;sp&gt;vadmal&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt; el. avledn. av lat. &lt;i&gt;ovis&lt;/i&gt;, får, alltså ett &lt;i&gt;*ovāta&lt;/i&gt; resp. &lt;i&gt;*ōvāta&lt;/i&gt;). Senast har &lt;sp&gt;vadd&lt;/sp&gt; osv. av Seybold ZfdW 10: 222 tolkats som ytterst härrörande från arab. &lt;i&gt;baṭn (bāṭin)&lt;/i&gt;, foder, jfr &lt;i&gt;baṭṭana&lt;/i&gt;, fodra med pälsverk, bomull m. m., men härledningen är formellt något betänklig. Att ordet har österländskt ursprung, synes dock icke osannolikt. — En tidigare svensk hithörande beteckning är &lt;i&gt;water&lt;/i&gt;, varmed Lind 1749 översätter ty. &lt;i&gt;watte&lt;/i&gt;; hos Möller 1755 återges fra. &lt;i&gt;ouate&lt;/i&gt; med &lt;i&gt;floret-silke&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1164" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vadd&lt;/b&gt;, 1755 (neutr.), Sahlstedt 1773 (neutr.), Weste 1807 (mask.), se f. ö. nedan; väl närmast från eng. &lt;i&gt;wad&lt;/i&gt;, motsvar. da. &lt;i&gt;vat&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;watten&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;watte&lt;/i&gt; 1715 osv., fra. &lt;i&gt;ouate&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;ovata&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;huata&lt;/i&gt; (vanl. dock &lt;i&gt;algodon&lt;/i&gt;); tidigast uppvisat 1380 som mlat. &lt;i&gt;wadda&lt;/i&gt;. Tydl. ett gammalt vandringsord, vars vägar dock delvis äro okända, liksom dess förhistoria är höljd i dunkel. Samtliga tidigare förklaringsförsök måste särsk. av formella skäl betraktas som oantagliga (t. ex. samhörighet med &lt;sp&gt;vadmal&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt; el. avledn. av lat. &lt;i&gt;ovis&lt;/i&gt;, får, alltså ett &lt;i&gt;*ovāta&lt;/i&gt; resp. &lt;i&gt;*ōvāta&lt;/i&gt;). Senast har &lt;sp&gt;vadd&lt;/sp&gt; osv. av Seybold ZfdW 10: 222 tolkats som ytterst härrörande från arab. &lt;i&gt;baṭn (bāṭin)&lt;/i&gt;, foder, jfr &lt;i&gt;baṭṭana&lt;/i&gt;, fodra med pälsverk, bomull m. m., men härledningen är formellt något betänklig. Att ordet har österländskt ursprung, synes dock icke osannolikt. — En tidigare svensk hithörande beteckning är &lt;i&gt;water&lt;/i&gt;, varmed Lind 1749 översätter ty. &lt;i&gt;watte&lt;/i&gt;; hos Möller 1755 återges fra. &lt;i&gt;ouate&lt;/i&gt; med &lt;i&gt;floret-silke&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vadan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vadan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vadan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vadan&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvaþan&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvaðan&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hveden&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; från &lt;i&gt;heden&lt;/i&gt;, hädan), av den germ. stammen &lt;i&gt;hwa-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;vad 4&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;var 2&lt;/sp&gt; osv. + suff. &lt;i&gt;-ð&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;hwaþ&lt;/i&gt;, vart, o. &lt;i&gt;þad-ei&lt;/i&gt;, dit som + suff. &lt;i&gt;-ana&lt;/i&gt;, med betyd. av riktning från, i fsax., fhty. &lt;i&gt;hwanana&lt;/i&gt;, varifrån (ty. &lt;i&gt;wannen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hwanon&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;whence&lt;/i&gt;, med tillagt &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; som i &lt;i&gt;thence&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;since&lt;/i&gt; osv.); se f. ö. &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;. Annorlunda Falk-Torp s. 437." />
        <feat att="faksimilID" val="1164" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vadan&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvaþan&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvaðan&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hveden&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; från &lt;i&gt;heden&lt;/i&gt;, hädan), av den germ. stammen &lt;i&gt;hwa-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;vad 4&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;var 2&lt;/sp&gt; osv. + suff. &lt;i&gt;-ð&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;hwaþ&lt;/i&gt;, vart, o. &lt;i&gt;þad-ei&lt;/i&gt;, dit som + suff. &lt;i&gt;-ana&lt;/i&gt;, med betyd. av riktning från, i fsax., fhty. &lt;i&gt;hwanana&lt;/i&gt;, varifrån (ty. &lt;i&gt;wannen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hwanon&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;whence&lt;/i&gt;, med tillagt &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; som i &lt;i&gt;thence&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;since&lt;/i&gt; osv.); se f. ö. &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;. Annorlunda Falk-Torp s. 437." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vada" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vada..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vada..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;vada&lt;/b&gt;, vb, se &lt;sp&gt;vad 5&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1164" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;vada&lt;/b&gt;, vb, se &lt;sp&gt;vad 5&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="*vada" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--*vada..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--*vada..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;*vada&lt;/b&gt;, sv. dial., fradga, skum, ä. västg. &lt;i&gt;hvaa&lt;/i&gt;, finnl. &lt;i&gt;vado&lt;/i&gt; m. m., jfr da. dial. &lt;i&gt;vae&lt;/i&gt; n., motsv. got. &lt;i&gt;hwaþô&lt;/i&gt; f., skum, jfr &lt;i&gt;hwaþjan&lt;/i&gt;, skumma; väl besl. med sanskr. &lt;i&gt;kváthati&lt;/i&gt;, sjuder." />
        <feat att="faksimilID" val="1164" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;*vada&lt;/b&gt;, sv. dial., fradga, skum, ä. västg. &lt;i&gt;hvaa&lt;/i&gt;, finnl. &lt;i&gt;vado&lt;/i&gt; m. m., jfr da. dial. &lt;i&gt;vae&lt;/i&gt; n., motsv. got. &lt;i&gt;hwaþô&lt;/i&gt; f., skum, jfr &lt;i&gt;hwaþjan&lt;/i&gt;, skumma; väl besl. med sanskr. &lt;i&gt;kváthati&lt;/i&gt;, sjuder." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vad..e.5" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vad..5">
        <feat att="styledText"
        val="5. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, vadställe, fsv. &lt;i&gt;vaþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vað&lt;/i&gt;, ä. da. o. da. dial. &lt;i&gt;vad&lt;/i&gt;, mlty., fhty. &lt;i&gt;wat&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wæd&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*waða-&lt;/i&gt; n., jfr lat. &lt;i&gt;vadum&lt;/i&gt; ds.; till vb. &lt;sp&gt;vada&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vaþa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vodh&lt;/i&gt; för ljudlagsenligt &lt;i&gt;*ōdh&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;óð&lt;/i&gt;; jfr gamla bibel övers.: 'wad [imper.] öfwer floderna'), vada, gå, utbreda sig (om livlösa ting) = isl. &lt;i&gt;vaða&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vade&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;waden&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;watan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;waten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wadan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wade&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waðan&lt;/i&gt;, st. vb, i avljudsförh. till lat. &lt;i&gt;vādere&lt;/i&gt;, skrida, gå (se &lt;sp&gt;vademecum&lt;/sp&gt;), jfr &lt;i&gt;vadāre&lt;/i&gt;, vada (det senare denominativt av &lt;i&gt;vadum&lt;/i&gt; n.). Jfr &lt;sp&gt;vass 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Alvastra&lt;/sp&gt;. — Avledn.: isl. &lt;i&gt;veðill&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaðill&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vǫðull&lt;/i&gt;, vadställe, grund (= no. &lt;i&gt;vaul&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vodl&lt;/i&gt;), vartill bl. a. ortn. fsv. &lt;i&gt;Vædhla&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Väla&lt;/sp&gt; Vgtl., Nke, Sdml., Uppl. (egentl. plur. liksom t. ex. &lt;sp&gt;Floda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Stranda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Strömma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vada&lt;/sp&gt; o. m. a.), &lt;sp&gt;Väle&lt;/sp&gt; Ögtl., da. &lt;i&gt;Vejle&lt;/i&gt; osv., el. fsv. &lt;i&gt;Vædhlabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Värlebo&lt;/sp&gt; Långemåla sn Klm. 1.; se f. ö. förf. Sjön. 1: 734 f." />
        <feat att="faksimilID" val="1163" />
        <feat att="etym"
        val="5. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, vadställe, fsv. &lt;i&gt;vaþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vað&lt;/i&gt;, ä. da. o. da. dial. &lt;i&gt;vad&lt;/i&gt;, mlty., fhty. &lt;i&gt;wat&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wæd&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*waða-&lt;/i&gt; n., jfr lat. &lt;i&gt;vadum&lt;/i&gt; ds.; till vb. &lt;sp&gt;vada&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vaþa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vodh&lt;/i&gt; för ljudlagsenligt &lt;i&gt;*ōdh&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;óð&lt;/i&gt;; jfr gamla bibel övers.: 'wad [imper.] öfwer floderna'), vada, gå, utbreda sig (om livlösa ting) = isl. &lt;i&gt;vaða&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vade&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;waden&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;watan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;waten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wadan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wade&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waðan&lt;/i&gt;, st. vb, i avljudsförh. till lat. &lt;i&gt;vādere&lt;/i&gt;, skrida, gå (se &lt;sp&gt;vademecum&lt;/sp&gt;), jfr &lt;i&gt;vadāre&lt;/i&gt;, vada (det senare denominativt av &lt;i&gt;vadum&lt;/i&gt; n.). Jfr &lt;sp&gt;vass 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Alvastra&lt;/sp&gt;. — Avledn.: isl. &lt;i&gt;veðill&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaðill&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vǫðull&lt;/i&gt;, vadställe, grund (= no. &lt;i&gt;vaul&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vodl&lt;/i&gt;), vartill bl. a. ortn. fsv. &lt;i&gt;Vædhla&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Väla&lt;/sp&gt; Vgtl., Nke, Sdml., Uppl. (egentl. plur. liksom t. ex. &lt;sp&gt;Floda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Stranda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Strömma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vada&lt;/sp&gt; o. m. a.), &lt;sp&gt;Väle&lt;/sp&gt; Ögtl., da. &lt;i&gt;Vejle&lt;/i&gt; osv., el. fsv. &lt;i&gt;Vædhlabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Värlebo&lt;/sp&gt; Långemåla sn Klm. 1.; se f. ö. förf. Sjön. 1: 734 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vad..e.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vad..4">
        <feat att="styledText"
        val="4. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, pronom., i sv. dial. även &lt;i&gt;hot&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvadh&lt;/i&gt;, hvat = isl. &lt;i&gt;hvat&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;kvat&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kot&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hot&lt;/i&gt; m. m., da. &lt;i&gt;hvad&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hwat&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;(h)waz&lt;/i&gt; (utt.: &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;was&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hwæt&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;what&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;hva&lt;/i&gt; (med bortfall av slutkons, i obeton. ställning) = ie. &lt;i&gt;*kᵘ̯od&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;quod&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;kad&lt;/i&gt;; neutr. till ie. &lt;i&gt;*kᵘ̯o-&lt;/i&gt; i sanskr., litau. &lt;i&gt;kas&lt;/i&gt;, vem, lat. &lt;i&gt;quī&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*kᵘ̯oi&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;po-&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;co-&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hvas&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hwá&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;h(v)a(r)&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ho&lt;/sp&gt;); jfr fhty. &lt;i&gt;(h)wër&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wer&lt;/i&gt;). Se f. ö. &lt;sp&gt;vadan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vem&lt;/sp&gt;, pron. o. adv. &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vi 2&lt;/sp&gt;. — Jfr ie. &lt;i&gt;*kᵘ̯i-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;quis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;quid&lt;/i&gt;, vem, vad, grek. &lt;i&gt;tís&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tí&lt;/i&gt;; sanskr. &lt;i&gt;kím&lt;/i&gt;, vad, fslav. &lt;i&gt;čĭ-to&lt;/i&gt;, osv. — Fsv. &lt;i&gt;hvat&lt;/i&gt; har i obeton. ställning givit &lt;i&gt;hvadh&lt;/i&gt; (liksom t. ex. &lt;i&gt;þæt&lt;/i&gt;, det, blivit &lt;i&gt;þædh&lt;/i&gt;), varav nsv. vard. &lt;sp&gt;va?&lt;/sp&gt; (liksom vard. &lt;sp&gt;de&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dä&lt;/sp&gt;). — Förr i delvis annan anv. än nu, t. ex. i fsv.: 'huru' i frågesatser o. utrop, t. ex. 'hwat west tu thæt'; i fsv.: 'varför?', även i ä. nsv., t. ex. gamla bibelövers.: 'Hvad kallen I mig Herra, Herra', 1687: 'hwad dröijer Iag?', Bellman Fredm. ep. nr 40: 'Hvad står du och trampar!'; i ä. nsv. o. allmänt t. ex. hos Gustavianerna i betyd. 'vad för (en), vilken, vilka', t. ex. i gamla bibelövers.: 'på hvad dag du deraf äter, skall du döden dö', Gustaf III: 'Hvad skön upptäckt', 'Hvad grundlig lärdom' osv. — I förb. med eller förr i betyd. 'vare sig-eller', fsv. &lt;i&gt;hvat-ælla (æller)&lt;/i&gt;, motsv. t. ex. Bureus, el. fsv. &lt;i&gt;hvat hælder — ælla&lt;/i&gt;, motsv. t. ex. Brasck 1648: 'Hwadh eller han är högh eller lågh'." />
        <feat att="faksimilID" val="1163" />
        <feat att="etym"
        val="4. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, pronom., i sv. dial. även &lt;i&gt;hot&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvadh&lt;/i&gt;, hvat = isl. &lt;i&gt;hvat&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;kvat&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kot&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hot&lt;/i&gt; m. m., da. &lt;i&gt;hvad&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hwat&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;(h)waz&lt;/i&gt; (utt.: &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;was&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hwæt&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;what&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;hva&lt;/i&gt; (med bortfall av slutkons, i obeton. ställning) = ie. &lt;i&gt;*kᵘ̯od&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;quod&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;kad&lt;/i&gt;; neutr. till ie. &lt;i&gt;*kᵘ̯o-&lt;/i&gt; i sanskr., litau. &lt;i&gt;kas&lt;/i&gt;, vem, lat. &lt;i&gt;quī&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*kᵘ̯oi&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;po-&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;co-&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hvas&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hwá&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;h(v)a(r)&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ho&lt;/sp&gt;); jfr fhty. &lt;i&gt;(h)wër&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wer&lt;/i&gt;). Se f. ö. &lt;sp&gt;vadan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vem&lt;/sp&gt;, pron. o. adv. &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vi 2&lt;/sp&gt;. — Jfr ie. &lt;i&gt;*kᵘ̯i-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;quis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;quid&lt;/i&gt;, vem, vad, grek. &lt;i&gt;tís&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tí&lt;/i&gt;; sanskr. &lt;i&gt;kím&lt;/i&gt;, vad, fslav. &lt;i&gt;čĭ-to&lt;/i&gt;, osv. — Fsv. &lt;i&gt;hvat&lt;/i&gt; har i obeton. ställning givit &lt;i&gt;hvadh&lt;/i&gt; (liksom t. ex. &lt;i&gt;þæt&lt;/i&gt;, det, blivit &lt;i&gt;þædh&lt;/i&gt;), varav nsv. vard. &lt;sp&gt;va?&lt;/sp&gt; (liksom vard. &lt;sp&gt;de&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dä&lt;/sp&gt;). — Förr i delvis annan anv. än nu, t. ex. i fsv.: 'huru' i frågesatser o. utrop, t. ex. 'hwat west tu thæt'; i fsv.: 'varför?', även i ä. nsv., t. ex. gamla bibelövers.: 'Hvad kallen I mig Herra, Herra', 1687: 'hwad dröijer Iag?', Bellman Fredm. ep. nr 40: 'Hvad står du och trampar!'; i ä. nsv. o. allmänt t. ex. hos Gustavianerna i betyd. 'vad för (en), vilken, vilka', t. ex. i gamla bibelövers.: 'på hvad dag du deraf äter, skall du döden dö', Gustaf III: 'Hvad skön upptäckt', 'Hvad grundlig lärdom' osv. — I förb. med eller förr i betyd. 'vare sig-eller', fsv. &lt;i&gt;hvat-ælla (æller)&lt;/i&gt;, motsv. t. ex. Bureus, el. fsv. &lt;i&gt;hvat hælder — ælla&lt;/i&gt;, motsv. t. ex. Brasck 1648: 'Hwadh eller han är högh eller lågh'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vadstena" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vadstena..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vadstena..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vadstena&lt;/b&gt;, egentl. folketymologisk skrivning, fsv. Vatsstenar (Vaz-) 1200-t. Senare leden innehåller plur. av sten. Första leden har bl. a. förklarats såsom innehållande ett ord motsv. fno. vpzt (genit. vaztar), fiskeplats ute i vattnet, bildat av stammen vät- i vatten o. ett urgammalt rotsubstantiv, motsv. det i sanskr. gö-stha, fähus, jfr isl. naust, båthus, till roten i stå (se Tjust o. jfr Noreen Spr. stud. 3: 95). Man har dock även tänkt på sammans. direkt med vatten el. någon form därav. I så fall kanske helst som benämning på Vättern, vilket självt är besläktat o. betyder 'vattnet, sjön'." />
        <feat att="faksimilID" val="1165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vadstena&lt;/b&gt;, egentl. folketymologisk skrivning, fsv. Vatsstenar (Vaz-) 1200-t. Senare leden innehåller plur. av sten. Första leden har bl. a. förklarats såsom innehållande ett ord motsv. fno. vpzt (genit. vaztar), fiskeplats ute i vattnet, bildat av stammen vät- i vatten o. ett urgammalt rotsubstantiv, motsv. det i sanskr. gö-stha, fähus, jfr isl. naust, båthus, till roten i stå (se Tjust o. jfr Noreen Spr. stud. 3: 95). Man har dock även tänkt på sammans. direkt med vatten el. någon form därav. I så fall kanske helst som benämning på Vättern, vilket självt är besläktat o. betyder 'vattnet, sjön'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vadsbo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vadsbo..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vadsbo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vadsbo&lt;/b&gt;, härad i Vgtl., fsv. Vadhsbo, jfr VGLI: 'Vaclsbo pret a?r helt bo', till bo l, här som förvaltningsterm (motsv. husaby), varom Schiick Upsala öd s. 20 f. (Inbj.-skr. 1914), efter namnet på kungsgården Väp (t. ex. VGL II), där konungens fogde bodde (nu Vaholm ? i Vads sn i samma hd). Sålunda till sin uppkomst att skilja från häradsn. A Ib o, Bråbo, Hölebo, Sunnerbo, Val- k eho, Vedbo l, 2, som innehålla genit. plur. av fsv. böe, innebyggare, alltså: deras (härad) som bo i älskogen, vid Bråviken osv. (se -bo 4)." />
        <feat att="faksimilID" val="1164" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vadsbo&lt;/b&gt;, härad i Vgtl., fsv. Vadhsbo, jfr VGLI: 'Vaclsbo pret a?r helt bo', till bo l, här som förvaltningsterm (motsv. husaby), varom Schiick Upsala öd s. 20 f. (Inbj.-skr. 1914), efter namnet på kungsgården Väp (t. ex. VGL II), där konungens fogde bodde (nu Vaholm ? i Vads sn i samma hd). Sålunda till sin uppkomst att skilja från häradsn. A Ib o, Bråbo, Hölebo, Sunnerbo, Val- k eho, Vedbo l, 2, som innehålla genit. plur. av fsv. böe, innebyggare, alltså: deras (härad) som bo i älskogen, vid Bråviken osv. (se -bo 4)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krysantemum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krysantemum..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krysantemum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krysantemum&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;chrȳsanthemum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;khrysánthemon&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;khrȳsós&lt;/i&gt;, guld (ett semitiskt lånord), o. &lt;i&gt;ánthemon&lt;/i&gt;, blomma; alltså egentl: guldblomma." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krysantemum&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;chrȳsanthemum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;khrysánthemon&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;khrȳsós&lt;/i&gt;, guld (ett semitiskt lånord), o. &lt;i&gt;ánthemon&lt;/i&gt;, blomma; alltså egentl: guldblomma." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kryss" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kryss..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kryss..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kryss&lt;/b&gt;, kors o. d., ä. nsv. ofta i förb., &lt;i&gt;kr. titt kryss&lt;/i&gt;, t. ex. P. Svart Kr. (till &lt;i&gt;krytze&lt;/i&gt;), jfr &lt;i&gt;krydz sadell giord&lt;/i&gt; 1546 osv. = da. &lt;i&gt;kryds&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krûze&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;crûci&lt;/i&gt; n., f. = fhty. &lt;i&gt;krûzi&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;kreuz&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;crūcem&lt;/i&gt;, ackus. sg. till &lt;i&gt;crux&lt;/i&gt;, kors; se f. ö. &lt;sp&gt;kors&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;kryssa&lt;/sp&gt;, t. ex. 1644: &lt;i&gt;krytza&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;krydse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;krûzen&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;kruisen&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;cruise&lt;/i&gt;; egentl.: skära korsvis." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kryss&lt;/b&gt;, kors o. d., ä. nsv. ofta i förb., &lt;i&gt;kr. titt kryss&lt;/i&gt;, t. ex. P. Svart Kr. (till &lt;i&gt;krytze&lt;/i&gt;), jfr &lt;i&gt;krydz sadell giord&lt;/i&gt; 1546 osv. = da. &lt;i&gt;kryds&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krûze&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;crûci&lt;/i&gt; n., f. = fhty. &lt;i&gt;krûzi&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;kreuz&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;crūcem&lt;/i&gt;, ackus. sg. till &lt;i&gt;crux&lt;/i&gt;, kors; se f. ö. &lt;sp&gt;kors&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;kryssa&lt;/sp&gt;, t. ex. 1644: &lt;i&gt;krytza&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;krydse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;krûzen&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;kruisen&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;cruise&lt;/i&gt;; egentl.: skära korsvis." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="laschera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--laschera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--laschera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;laschera&lt;/b&gt;, spelt.: ej sticka över, maska, av fra. &lt;i&gt;lâcher&lt;/i&gt;, egentl.: släppa efter, göra slak, av lat. &lt;i&gt;laxāre&lt;/i&gt;, lätta, lossa (= &lt;sp&gt;laxera&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;laxus&lt;/i&gt;, slak m. m. (urbesl. med &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0486" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;laschera&lt;/b&gt;, spelt.: ej sticka över, maska, av fra. &lt;i&gt;lâcher&lt;/i&gt;, egentl.: släppa efter, göra slak, av lat. &lt;i&gt;laxāre&lt;/i&gt;, lätta, lossa (= &lt;sp&gt;laxera&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;laxus&lt;/i&gt;, slak m. m. (urbesl. med &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krypta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krypta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krypta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krypta&lt;/b&gt;, av grek.-lat. &lt;i&gt;crypta&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;krýptē&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;krýptō&lt;/i&gt;, döljer, etymol. identiskt med &lt;sp&gt;grotta&lt;/sp&gt;; se även under &lt;sp&gt;grift&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krypta&lt;/b&gt;, av grek.-lat. &lt;i&gt;crypta&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;krýptē&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;krýptō&lt;/i&gt;, döljer, etymol. identiskt med &lt;sp&gt;grotta&lt;/sp&gt;; se även under &lt;sp&gt;grift&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kråkbär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kråkbär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kråkbär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kråkbär&lt;/b&gt;, Empetrum nigrum (egentl. bären därav), Franckenius 1659: &lt;i&gt;kråkebär&lt;/i&gt;, i sammans. med &lt;i&gt;-liung&lt;/i&gt; Bureus Suml. o. 1600 = no. &lt;i&gt;kraakebær&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kragebær&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;krähenbeere&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;crow-berry&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;raisin de corneilles&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;kråka&lt;/sp&gt;; på grund av färgen el. snarare emedan bären ätas av kråkorna. — Dessutom i sv. dial. &lt;i&gt;kräkling&lt;/i&gt; Vgtl. = no. &lt;i&gt;krekling&lt;/i&gt;, avledn. på &lt;i&gt;-ling&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;kråka&lt;/sp&gt;; ävensom &lt;i&gt;kräkon&lt;/i&gt;, väl med &lt;i&gt;ä&lt;/i&gt; från &lt;i&gt;kräkling&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kråkbär&lt;/b&gt;, Empetrum nigrum (egentl. bären därav), Franckenius 1659: &lt;i&gt;kråkebär&lt;/i&gt;, i sammans. med &lt;i&gt;-liung&lt;/i&gt; Bureus Suml. o. 1600 = no. &lt;i&gt;kraakebær&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kragebær&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;krähenbeere&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;crow-berry&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;raisin de corneilles&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;kråka&lt;/sp&gt;; på grund av färgen el. snarare emedan bären ätas av kråkorna. — Dessutom i sv. dial. &lt;i&gt;kräkling&lt;/i&gt; Vgtl. = no. &lt;i&gt;krekling&lt;/i&gt;, avledn. på &lt;i&gt;-ling&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;kråka&lt;/sp&gt;; ävensom &lt;i&gt;kräkon&lt;/i&gt;, väl med &lt;i&gt;ä&lt;/i&gt; från &lt;i&gt;kräkling&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kråma sig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kråma sig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vbm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kråma sig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kråma sig&lt;/b&gt;, 1797, väl med Noreen V. spr. 3: 126 (alternativt), från ett mlty. &lt;i&gt;*krōmen&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;*krŏmen&lt;/i&gt;, vid sidan av &lt;i&gt;krummen&lt;/i&gt;, varav ä. nsv. &lt;i&gt;krumma&lt;/i&gt;, kröka, o. &lt;i&gt;krumma sig&lt;/i&gt;, kråma sig, t. ex. O. v. Dalin, Envallsson, till &lt;sp&gt;krum&lt;/sp&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;krümmen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kråma sig&lt;/b&gt;, 1797, väl med Noreen V. spr. 3: 126 (alternativt), från ett mlty. &lt;i&gt;*krōmen&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;*krŏmen&lt;/i&gt;, vid sidan av &lt;i&gt;krummen&lt;/i&gt;, varav ä. nsv. &lt;i&gt;krumma&lt;/i&gt;, kröka, o. &lt;i&gt;krumma sig&lt;/i&gt;, kråma sig, t. ex. O. v. Dalin, Envallsson, till &lt;sp&gt;krum&lt;/sp&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;krümmen&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krysta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krysta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krysta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krysta&lt;/b&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;kryste&lt;/i&gt;, samma ord som got. st. vb. &lt;i&gt;kriustan&lt;/i&gt;, skära tänder; av en ljudhärmande rot av samma slag som el. besl. med den i &lt;sp&gt;krossa&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;krasa&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Krysta&lt;/sp&gt; betyder alltså urspr.: åstadkomma ett krasande ljud. En motsvarande &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;rot föreligger i fsv. &lt;i&gt;kristet&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;kriste&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;krîsten&lt;/i&gt;, isl., no. &lt;i&gt;kreista&lt;/i&gt;. Som släktingar vanl. anförda utomgerm. ord äro ytterst osäkra." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krysta&lt;/b&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;kryste&lt;/i&gt;, samma ord som got. st. vb. &lt;i&gt;kriustan&lt;/i&gt;, skära tänder; av en ljudhärmande rot av samma slag som el. besl. med den i &lt;sp&gt;krossa&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;krasa&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Krysta&lt;/sp&gt; betyder alltså urspr.: åstadkomma ett krasande ljud. En motsvarande &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;rot föreligger i fsv. &lt;i&gt;kristet&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;kriste&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;krîsten&lt;/i&gt;, isl., no. &lt;i&gt;kreista&lt;/i&gt;. Som släktingar vanl. anförda utomgerm. ord äro ytterst osäkra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kråka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kråka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kråka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kråka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krāka&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kráka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krage&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;krákr&lt;/i&gt;, korp, till en germ. stam &lt;i&gt;krǣk-&lt;/i&gt; el. med &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;suffix (vanligt i djurnamn) till &lt;i&gt;krǣ-&lt;/i&gt; i det västgerm. ordet för 'kråka': fsax. &lt;i&gt;krâia&lt;/i&gt;, fhty. även &lt;i&gt;krâwa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krähe&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cráwe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crow&lt;/i&gt;), med motsv. verb: ty. &lt;i&gt;krähen&lt;/i&gt; osv.; i båda fallen ljudhärmande, ie. &lt;i&gt;*grē(g)-&lt;/i&gt;, av samma slag som ie. &lt;i&gt;grak-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;graculus&lt;/i&gt;, kaja, el. ie. &lt;i&gt;krōg-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;råka&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;kraxa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;korp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ramsvart&lt;/sp&gt; med likartat ursprung, ävensom t. ex. sanskr. &lt;i&gt;kāka-&lt;/i&gt; (KZ 45: 146). — &lt;sp&gt;Kråkfötter&lt;/sp&gt;, om dålig skrift, t. ex. Dalins Arg., motsv. no. &lt;i&gt;kraakeføtter&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kragetæer&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;krähenfüsse&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Kråkvinkel&lt;/sp&gt;, kälkborgerlig håla, efter ty. &lt;i&gt;krähwinkel&lt;/i&gt;, i denna betyd. begagnat av Kotzebue 1803 som skådeplats för hans lustspel 'Die deutschen Kleinstädter'; efter ty. bynamnet &lt;i&gt;Krähwinkel&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;Chrâwinchil&lt;/i&gt;; egentl.: vrå där kråkorna bygga bo. — Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kråka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krāka&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kráka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krage&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;krákr&lt;/i&gt;, korp, till en germ. stam &lt;i&gt;krǣk-&lt;/i&gt; el. med &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;suffix (vanligt i djurnamn) till &lt;i&gt;krǣ-&lt;/i&gt; i det västgerm. ordet för 'kråka': fsax. &lt;i&gt;krâia&lt;/i&gt;, fhty. även &lt;i&gt;krâwa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krähe&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cráwe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crow&lt;/i&gt;), med motsv. verb: ty. &lt;i&gt;krähen&lt;/i&gt; osv.; i båda fallen ljudhärmande, ie. &lt;i&gt;*grē(g)-&lt;/i&gt;, av samma slag som ie. &lt;i&gt;grak-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;graculus&lt;/i&gt;, kaja, el. ie. &lt;i&gt;krōg-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;råka&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;kraxa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;korp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ramsvart&lt;/sp&gt; med likartat ursprung, ävensom t. ex. sanskr. &lt;i&gt;kāka-&lt;/i&gt; (KZ 45: 146). — &lt;sp&gt;Kråkfötter&lt;/sp&gt;, om dålig skrift, t. ex. Dalins Arg., motsv. no. &lt;i&gt;kraakeføtter&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kragetæer&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;krähenfüsse&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Kråkvinkel&lt;/sp&gt;, kälkborgerlig håla, efter ty. &lt;i&gt;krähwinkel&lt;/i&gt;, i denna betyd. begagnat av Kotzebue 1803 som skådeplats för hans lustspel 'Die deutschen Kleinstädter'; efter ty. bynamnet &lt;i&gt;Krähwinkel&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;Chrâwinchil&lt;/i&gt;; egentl.: vrå där kråkorna bygga bo. — Jfr följ." />
        <feat att="see" val="kråkbär 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krås..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krås..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;krås&lt;/b&gt;, innanmäte, tarmkäx, bl. a. i sammans. &lt;sp&gt;gås-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kalvkrås&lt;/sp&gt;, G. I:s reg. 1555: &lt;sp&gt;krosit&lt;/sp&gt; eller &lt;sp&gt;inmathen&lt;/sp&gt;; Serenius 1741 &lt;i&gt;kråtz&lt;/i&gt; o. Lind 1749 &lt;i&gt;kråts&lt;/i&gt; (med oetymologiskt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;) = no., da. &lt;i&gt;kraas&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;krôs&lt;/i&gt;, vartill avledn. lty. &lt;i&gt;kröse&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;gekroese&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gekröse&lt;/i&gt;) = sv. &lt;sp&gt;krös&lt;/sp&gt;, av germ. stammen &lt;i&gt;kraus-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;i&gt;krūs-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;krusa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krusig&lt;/sp&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;krûse&lt;/i&gt; ds., varav ä. nsv. &lt;i&gt;krus&lt;/i&gt;; alltså egentl.: det krusiga, besl. med föreg. Jfr Tamm Gr. s. 14 f. — Hit hör uttr. &lt;sp&gt;smörja kråset&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0449" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;krås&lt;/b&gt;, innanmäte, tarmkäx, bl. a. i sammans. &lt;sp&gt;gås-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kalvkrås&lt;/sp&gt;, G. I:s reg. 1555: &lt;sp&gt;krosit&lt;/sp&gt; eller &lt;sp&gt;inmathen&lt;/sp&gt;; Serenius 1741 &lt;i&gt;kråtz&lt;/i&gt; o. Lind 1749 &lt;i&gt;kråts&lt;/i&gt; (med oetymologiskt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;) = no., da. &lt;i&gt;kraas&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;krôs&lt;/i&gt;, vartill avledn. lty. &lt;i&gt;kröse&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;gekroese&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gekröse&lt;/i&gt;) = sv. &lt;sp&gt;krös&lt;/sp&gt;, av germ. stammen &lt;i&gt;kraus-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;i&gt;krūs-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;krusa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krusig&lt;/sp&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;krûse&lt;/i&gt; ds., varav ä. nsv. &lt;i&gt;krus&lt;/i&gt;; alltså egentl.: det krusiga, besl. med föreg. Jfr Tamm Gr. s. 14 f. — Hit hör uttr. &lt;sp&gt;smörja kråset&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="smörja kråset" />
        <feat att="see" val="krusig" />
        <feat att="see" val="krusa" />
        <feat att="see" val="krös" />
        <feat att="see" val="inmathen" />
        <feat att="see" val="krosit" />
        <feat att="see" val="kalvkrås" />
        <feat att="see" val="gås" />
        <feat att="see" val="krås 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krås..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krås..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;krås&lt;/b&gt; (dial.), läckerhet m. m., se &lt;sp&gt;kräsen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0449" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;krås&lt;/b&gt; (dial.), läckerhet m. m., se &lt;sp&gt;kräsen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="kräsen" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krångla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krångla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krångla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krångla&lt;/b&gt;, 1758: &lt;i&gt;krångla sig upp&lt;/i&gt;, Weste 1807 (betecknat som 'fam.') = no. &lt;i&gt;krangla&lt;/i&gt;, släpa sig fram, bråka, da. dial. &lt;i&gt;krangle&lt;/i&gt;, vackla vid gåendet, motsv. ty. dial. &lt;i&gt;krangeln&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;chrangeln&lt;/i&gt;, slingra sig, visa sig krånglig; &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;avledn. till fno. &lt;i&gt;kranga&lt;/i&gt;, släpa sig fram; i avljudsförh. till sv. dial. &lt;i&gt;kringla&lt;/i&gt;, gå i krokar = no.: gå i ring; av germ. &lt;i&gt;*krang-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*kreng-&lt;/i&gt;, se f. ö. &lt;sp&gt;kring&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kränga&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;krångel&lt;/sp&gt;, formellt = no. &lt;i&gt;krangl&lt;/i&gt; n., trång, krokig passage." />
        <feat att="faksimilID" val="0449" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krångla&lt;/b&gt;, 1758: &lt;i&gt;krångla sig upp&lt;/i&gt;, Weste 1807 (betecknat som 'fam.') = no. &lt;i&gt;krangla&lt;/i&gt;, släpa sig fram, bråka, da. dial. &lt;i&gt;krangle&lt;/i&gt;, vackla vid gåendet, motsv. ty. dial. &lt;i&gt;krangeln&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;chrangeln&lt;/i&gt;, slingra sig, visa sig krånglig; &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;avledn. till fno. &lt;i&gt;kranga&lt;/i&gt;, släpa sig fram; i avljudsförh. till sv. dial. &lt;i&gt;kringla&lt;/i&gt;, gå i krokar = no.: gå i ring; av germ. &lt;i&gt;*krang-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*kreng-&lt;/i&gt;, se f. ö. &lt;sp&gt;kring&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kränga&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;krångel&lt;/sp&gt;, formellt = no. &lt;i&gt;krangl&lt;/i&gt; n., trång, krokig passage." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krås..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krås..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;krås&lt;/b&gt; (bröst-, hals-), Sahlstedt 1773, Envallsson 1781; med ljudsubstitution av &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; för hty. &lt;i&gt;au&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;krause&lt;/i&gt; ds., närmast till adj. &lt;i&gt;kraus&lt;/i&gt;, krusig (se &lt;sp&gt;krusa&lt;/sp&gt;), enl. somliga ombildning av det likbetyd. ä. ty. &lt;i&gt;kröss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kalbskröss&lt;/i&gt;, egentl.: kalvkrås (se &lt;sp&gt;krås 2&lt;/sp&gt;) o. så benämnt på grund av likheten; med samma dubbelhet i betyd. som i fra. &lt;i&gt;fraise&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0449" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;krås&lt;/b&gt; (bröst-, hals-), Sahlstedt 1773, Envallsson 1781; med ljudsubstitution av &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; för hty. &lt;i&gt;au&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;krause&lt;/i&gt; ds., närmast till adj. &lt;i&gt;kraus&lt;/i&gt;, krusig (se &lt;sp&gt;krusa&lt;/sp&gt;), enl. somliga ombildning av det likbetyd. ä. ty. &lt;i&gt;kröss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kalbskröss&lt;/i&gt;, egentl.: kalvkrås (se &lt;sp&gt;krås 2&lt;/sp&gt;) o. så benämnt på grund av likheten; med samma dubbelhet i betyd. som i fra. &lt;i&gt;fraise&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="krås 2" />
        <feat att="see" val="krusa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräkas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräkas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräkas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kräkas&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krækias&lt;/i&gt;, känna benägenhet att kräkas; ljudhärmande bildning av samma slag som sv. dial. &lt;i&gt;klöka(s)&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;kløge(s)&lt;/i&gt; el. sv. dial. &lt;i&gt;glypa&lt;/i&gt; Häls. osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0449" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kräkas&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krækias&lt;/i&gt;, känna benägenhet att kräkas; ljudhärmande bildning av samma slag som sv. dial. &lt;i&gt;klöka(s)&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;kløge(s)&lt;/i&gt; el. sv. dial. &lt;i&gt;glypa&lt;/i&gt; Häls. osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräkla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräkla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräkla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kräkla&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;kräckla&lt;/b&gt;, biskopsstav; 1804 i sammans. &lt;i&gt;ärkebiskops-&lt;/i&gt;, 1814 (förklarat som 'krokig käpp'), egentl. samma ord som &lt;sp&gt;kräkla&lt;/sp&gt; i betyd. trädredskap för omröring av gröt m. m. (Serenius, Lind), sv. dial. ds., även: mångkvistig gren att fästa blånorna på, trästycke att sätta mellan hästar, då de vilja trängas (se Rietz s. 349) = no. &lt;i&gt;krekla&lt;/i&gt;, krokigt trä, kluven stång att hänga tvätt på, nisl.: böjd gren; avledning av ett fsv. &lt;i&gt;*krækil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;*krekill&lt;/i&gt;, i östsv. dial. &lt;i&gt;kräkil&lt;/i&gt;, taggigt trä o. d., dimin. till &lt;sp&gt;krake 1&lt;/sp&gt;, egentl.: krokigt trä(d); avljudsform till &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt;, vartill dimin. fsv. &lt;i&gt;krökla&lt;/i&gt;, kräkla, krumstav = no. &lt;i&gt;krøkla&lt;/i&gt;, förkrympt träd m. m., ävensom isl. &lt;i&gt;krǿkill&lt;/i&gt; krumstav; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;kröke&lt;/i&gt;, kräkla, Lucidor, ävensom mhty. &lt;i&gt;krücke&lt;/i&gt; ds., som sannol. är identiskt med &lt;sp&gt;krycka&lt;/sp&gt;, men av somliga, trol. med orätt, föres till mlat. &lt;i&gt;crucea&lt;/i&gt; (till lat. &lt;i&gt;crux&lt;/i&gt;, kors); jfr Brüch Einfl. d. germ. Spr. auf das Vulgärlatein s. 9. Alltså egentl.: krokigt trä: biskopskräklan var först rak, men erhöll sedermera den nuvarande krokiga formen." />
        <feat att="faksimilID" val="0449" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kräkla&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;kräckla&lt;/b&gt;, biskopsstav; 1804 i sammans. &lt;i&gt;ärkebiskops-&lt;/i&gt;, 1814 (förklarat som 'krokig käpp'), egentl. samma ord som &lt;sp&gt;kräkla&lt;/sp&gt; i betyd. trädredskap för omröring av gröt m. m. (Serenius, Lind), sv. dial. ds., även: mångkvistig gren att fästa blånorna på, trästycke att sätta mellan hästar, då de vilja trängas (se Rietz s. 349) = no. &lt;i&gt;krekla&lt;/i&gt;, krokigt trä, kluven stång att hänga tvätt på, nisl.: böjd gren; avledning av ett fsv. &lt;i&gt;*krækil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;*krekill&lt;/i&gt;, i östsv. dial. &lt;i&gt;kräkil&lt;/i&gt;, taggigt trä o. d., dimin. till &lt;sp&gt;krake 1&lt;/sp&gt;, egentl.: krokigt trä(d); avljudsform till &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt;, vartill dimin. fsv. &lt;i&gt;krökla&lt;/i&gt;, kräkla, krumstav = no. &lt;i&gt;krøkla&lt;/i&gt;, förkrympt träd m. m., ävensom isl. &lt;i&gt;krǿkill&lt;/i&gt; krumstav; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;kröke&lt;/i&gt;, kräkla, Lucidor, ävensom mhty. &lt;i&gt;krücke&lt;/i&gt; ds., som sannol. är identiskt med &lt;sp&gt;krycka&lt;/sp&gt;, men av somliga, trol. med orätt, föres till mlat. &lt;i&gt;crucea&lt;/i&gt; (till lat. &lt;i&gt;crux&lt;/i&gt;, kors); jfr Brüch Einfl. d. germ. Spr. auf das Vulgärlatein s. 9. Alltså egentl.: krokigt trä: biskopskräklan var först rak, men erhöll sedermera den nuvarande krokiga formen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräfta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräfta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräfta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kräfta&lt;/b&gt;, Astacus, förr vanl. &lt;i&gt;kräfveta&lt;/i&gt;, ännu Sahlstedt 1773 o. mera enstaka under 1800-t:s förra hälft (åtm. om sjukdomen); Möller 1745 o. Lind 1749 båda formerna; Spegel 1712 har &lt;i&gt;kräfveta&lt;/i&gt;, men &lt;i&gt;kräftklo&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;krævet(a)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krævete&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krevet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kreft&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;krebaz(o)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krebs&lt;/i&gt;, varav da. &lt;i&gt;krebs&lt;/i&gt;) Från fhty.: fra. &lt;i&gt;écrevisse&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;crayfish&lt;/i&gt; (ombildat i anslutning till &lt;i&gt;fish&lt;/i&gt;). I sv. dial. &lt;i&gt;kräveka&lt;/i&gt;, med lågty. diminutivändelse. — Härav även sjukdomsnamnet, fsv., da. (&lt;i&gt;kræft&lt;/i&gt;), mlty., ty., efter lat. &lt;i&gt;cancer&lt;/i&gt; i båda betyd. (med &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt; genom dissimilation av &lt;i&gt;-r-&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;karkínos&lt;/i&gt;, kräfta, osv.). I ä. nsv. även &lt;i&gt;likmadk&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;līkmadhker&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lik 1&lt;/sp&gt;). — Namnet på stjärnbilden, t. ex. I. Erici 1642 (&lt;i&gt;kräfveta&lt;/i&gt;), härstammar från lat. o. grek.; motsv. även i sanskr. o. fornegypt. — I fsv. o. ä. nsv. även benämning på ett slags pansar; jfr sanskr. &lt;i&gt;kankaṭa-&lt;/i&gt;, pansar, dissimilerat av &lt;i&gt;karkaṭa-&lt;/i&gt;, kräfta. — Besl. med &lt;sp&gt;krabba&lt;/sp&gt;; se närmare d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0449" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kräfta&lt;/b&gt;, Astacus, förr vanl. &lt;i&gt;kräfveta&lt;/i&gt;, ännu Sahlstedt 1773 o. mera enstaka under 1800-t:s förra hälft (åtm. om sjukdomen); Möller 1745 o. Lind 1749 båda formerna; Spegel 1712 har &lt;i&gt;kräfveta&lt;/i&gt;, men &lt;i&gt;kräftklo&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;krævet(a)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krævete&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krevet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kreft&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;krebaz(o)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krebs&lt;/i&gt;, varav da. &lt;i&gt;krebs&lt;/i&gt;) Från fhty.: fra. &lt;i&gt;écrevisse&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;crayfish&lt;/i&gt; (ombildat i anslutning till &lt;i&gt;fish&lt;/i&gt;). I sv. dial. &lt;i&gt;kräveka&lt;/i&gt;, med lågty. diminutivändelse. — Härav även sjukdomsnamnet, fsv., da. (&lt;i&gt;kræft&lt;/i&gt;), mlty., ty., efter lat. &lt;i&gt;cancer&lt;/i&gt; i båda betyd. (med &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt; genom dissimilation av &lt;i&gt;-r-&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;karkínos&lt;/i&gt;, kräfta, osv.). I ä. nsv. även &lt;i&gt;likmadk&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;līkmadhker&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lik 1&lt;/sp&gt;). — Namnet på stjärnbilden, t. ex. I. Erici 1642 (&lt;i&gt;kräfveta&lt;/i&gt;), härstammar från lat. o. grek.; motsv. även i sanskr. o. fornegypt. — I fsv. o. ä. nsv. även benämning på ett slags pansar; jfr sanskr. &lt;i&gt;kankaṭa-&lt;/i&gt;, pansar, dissimilerat av &lt;i&gt;karkaṭa-&lt;/i&gt;, kräfta. — Besl. med &lt;sp&gt;krabba&lt;/sp&gt;; se närmare d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kräk&lt;/b&gt;, (litet) djur, stackare, äldst om krypande djur, jfr &lt;i&gt;etterkräk&lt;/i&gt; 1688, hos Linné som beteckning för en djurklass (Amphibia), om små barn 1731, om hästar 1709, i betyd. 'stackare' 1712; i ä. nsv. stundom &lt;i&gt;kräck&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;krek&lt;/i&gt;, kryp, i Shetl.-dial. även 'kreatur med klena bakben', jutl. dial. &lt;i&gt;kræg&lt;/i&gt;, stackare; till fsv. &lt;i&gt;kræka&lt;/i&gt;, krypa (ännu t. ex. i gamla bibelövers.), sv. dial. &lt;i&gt;kräka&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;kreka&lt;/i&gt; (st. vb) ds. fsv., no. &lt;i&gt;kraka&lt;/i&gt; ds.; möjl. egentl.: 'kröka sig' o. besl. med &lt;sp&gt;krake&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt; (jfr under &lt;sp&gt;kräla&lt;/sp&gt;). — Sv. dial. &lt;i&gt;krek&lt;/i&gt; utgår i vissa mål från en biform &lt;i&gt;kreka&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0449" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kräk&lt;/b&gt;, (litet) djur, stackare, äldst om krypande djur, jfr &lt;i&gt;etterkräk&lt;/i&gt; 1688, hos Linné som beteckning för en djurklass (Amphibia), om små barn 1731, om hästar 1709, i betyd. 'stackare' 1712; i ä. nsv. stundom &lt;i&gt;kräck&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;krek&lt;/i&gt;, kryp, i Shetl.-dial. även 'kreatur med klena bakben', jutl. dial. &lt;i&gt;kræg&lt;/i&gt;, stackare; till fsv. &lt;i&gt;kræka&lt;/i&gt;, krypa (ännu t. ex. i gamla bibelövers.), sv. dial. &lt;i&gt;kräka&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;kreka&lt;/i&gt; (st. vb) ds. fsv., no. &lt;i&gt;kraka&lt;/i&gt; ds.; möjl. egentl.: 'kröka sig' o. besl. med &lt;sp&gt;krake&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt; (jfr under &lt;sp&gt;kräla&lt;/sp&gt;). — Sv. dial. &lt;i&gt;krek&lt;/i&gt; utgår i vissa mål från en biform &lt;i&gt;kreka&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krämare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krämare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krämare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krämare&lt;/b&gt;, = fsv. = da. &lt;i&gt;kræmmer&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krêmer&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;krâmer&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;kram 1&lt;/sp&gt;. — Hit höra familjen. &lt;sp&gt;Kræmer&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Kramer&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krämare&lt;/b&gt;, = fsv. = da. &lt;i&gt;kræmmer&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krêmer&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;krâmer&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;kram 1&lt;/sp&gt;. — Hit höra familjen. &lt;sp&gt;Kræmer&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Kramer&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krämla" />
          <feat att="writtenForm" val="kremla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krämla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krämla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krämla, kremla&lt;/b&gt;, E. Fries 1861; dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krämla, kremla&lt;/b&gt;, E. Fries 1861; dunkelt." />
        <feat att="see" val="dunkelt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kräla&lt;/b&gt;, O. Petri Miskans ärl. skap. (ändrat från &lt;i&gt;kräka&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;kræla&lt;/i&gt;; jfr ä. sv. &lt;i&gt;krälla&lt;/i&gt;, t. ex. Lucidor, Tegnér, i sv. dial. även med stark böjning, ävensom sv. dial. &lt;i&gt;kråla&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;kraala&lt;/i&gt;; sv. dial. &lt;i&gt;kralla&lt;/i&gt;; no. &lt;i&gt;kraula&lt;/i&gt; m. fl. likartade bildningar, samtliga med betyd. 'kräla' o. 'myllra'. Formväxlingen sammanhänger med ordens egenskap av imitativer. — &lt;sp&gt;Kräla&lt;/sp&gt; har i sv. undanträngt fsv. &lt;i&gt;kræka&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;kräka&lt;/i&gt; (t. ex. i Bib. 1541) = no. &lt;i&gt;kreka&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;kræka&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;kræge&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*krekan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kräk&lt;/sp&gt;), växl. med &lt;i&gt;*kreukan&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;kriechen&lt;/i&gt; osv.; jfr f. ö., likaledes med begynnande &lt;i&gt;kr-&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;krypa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kravla&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;kribbeln&lt;/i&gt; osv. Sannolikt äro &lt;sp&gt;kräla&lt;/sp&gt; osv. nordiska nybildningar av diminutivisk-imitativ karaktär till en 'rot', som eliminerats ur dessa äldre ord för 'krypa o. d.'; däremot torde de ej, med Torp Etym. ordb. s. 319, 332, innehålla en germ. stam &lt;i&gt;kraw-&lt;/i&gt; o. böra förbindas med mlty. o. ty. ord för 'klo, hake o. d.' el. 'kratsa, klia'. — Att &lt;sp&gt;kräla&lt;/sp&gt; efterhand ersatt &lt;i&gt;kräka&lt;/i&gt;, beror på den formella överensstämmelsen mellan detta senare ord och &lt;sp&gt;kräka(s)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kräla&lt;/b&gt;, O. Petri Miskans ärl. skap. (ändrat från &lt;i&gt;kräka&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;kræla&lt;/i&gt;; jfr ä. sv. &lt;i&gt;krälla&lt;/i&gt;, t. ex. Lucidor, Tegnér, i sv. dial. även med stark böjning, ävensom sv. dial. &lt;i&gt;kråla&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;kraala&lt;/i&gt;; sv. dial. &lt;i&gt;kralla&lt;/i&gt;; no. &lt;i&gt;kraula&lt;/i&gt; m. fl. likartade bildningar, samtliga med betyd. 'kräla' o. 'myllra'. Formväxlingen sammanhänger med ordens egenskap av imitativer. — &lt;sp&gt;Kräla&lt;/sp&gt; har i sv. undanträngt fsv. &lt;i&gt;kræka&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;kräka&lt;/i&gt; (t. ex. i Bib. 1541) = no. &lt;i&gt;kreka&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;kræka&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;kræge&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*krekan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kräk&lt;/sp&gt;), växl. med &lt;i&gt;*kreukan&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;kriechen&lt;/i&gt; osv.; jfr f. ö., likaledes med begynnande &lt;i&gt;kr-&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;krypa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kravla&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;kribbeln&lt;/i&gt; osv. Sannolikt äro &lt;sp&gt;kräla&lt;/sp&gt; osv. nordiska nybildningar av diminutivisk-imitativ karaktär till en 'rot', som eliminerats ur dessa äldre ord för 'krypa o. d.'; däremot torde de ej, med Torp Etym. ordb. s. 319, 332, innehålla en germ. stam &lt;i&gt;kraw-&lt;/i&gt; o. böra förbindas med mlty. o. ty. ord för 'klo, hake o. d.' el. 'kratsa, klia'. — Att &lt;sp&gt;kräla&lt;/sp&gt; efterhand ersatt &lt;i&gt;kräka&lt;/i&gt;, beror på den formella överensstämmelsen mellan detta senare ord och &lt;sp&gt;kräka(s)&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kräm&lt;/b&gt;, 1664: &lt;i&gt;cresme&lt;/i&gt;, 1730: &lt;i&gt;kräm&lt;/i&gt;, G. Warg 1755: &lt;i&gt;crem&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;crème&lt;/i&gt;, kräm, grädde (varav eng. &lt;i&gt;cream&lt;/i&gt;), jfr ital. &lt;i&gt;crema&lt;/i&gt;, grädde, av omtvistad härledning; snarast över ffra. &lt;i&gt;cresme&lt;/i&gt; av grek. &lt;i&gt;khrīsma&lt;/i&gt;, smörjelse, i vilket fall ital., span. &lt;i&gt;crema&lt;/i&gt; måste betraktas som lån från fra.; säkerl. ej, såsom också antagits, av lat. &lt;i&gt;cremor&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōns&lt;/i&gt;), utpressad saft av frökorn. Jfr Meyer-Lübke Arch. f. d. Stud. d. neu. Spr. 126: 185 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kräm&lt;/b&gt;, 1664: &lt;i&gt;cresme&lt;/i&gt;, 1730: &lt;i&gt;kräm&lt;/i&gt;, G. Warg 1755: &lt;i&gt;crem&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;crème&lt;/i&gt;, kräm, grädde (varav eng. &lt;i&gt;cream&lt;/i&gt;), jfr ital. &lt;i&gt;crema&lt;/i&gt;, grädde, av omtvistad härledning; snarast över ffra. &lt;i&gt;cresme&lt;/i&gt; av grek. &lt;i&gt;khrīsma&lt;/i&gt;, smörjelse, i vilket fall ital., span. &lt;i&gt;crema&lt;/i&gt; måste betraktas som lån från fra.; säkerl. ej, såsom också antagits, av lat. &lt;i&gt;cremor&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōns&lt;/i&gt;), utpressad saft av frökorn. Jfr Meyer-Lübke Arch. f. d. Stud. d. neu. Spr. 126: 185 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kränka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kränka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kränka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kränka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krænka&lt;/i&gt;, försvaga, förstöra, kränka, överträda = y. fno. &lt;i&gt;krenkja&lt;/i&gt;, försvaga, no.: skada, överträda m. m., da. &lt;i&gt;krænke&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krenken&lt;/i&gt;, försvaga = ty. &lt;i&gt;kränken&lt;/i&gt;, förnärma. I den senare betyd. har det ty. ordet sannol. påverkat det svenska. Avledn. av &lt;sp&gt;krank&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kränka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krænka&lt;/i&gt;, försvaga, förstöra, kränka, överträda = y. fno. &lt;i&gt;krenkja&lt;/i&gt;, försvaga, no.: skada, överträda m. m., da. &lt;i&gt;krænke&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krenken&lt;/i&gt;, försvaga = ty. &lt;i&gt;kränken&lt;/i&gt;, förnärma. I den senare betyd. har det ty. ordet sannol. påverkat det svenska. Avledn. av &lt;sp&gt;krank&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräpp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräpp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräpp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kräpp&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1824 = ty. &lt;i&gt;krepp&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;crêpe&lt;/i&gt;, ay ä. fra. &lt;i&gt;crespe&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;crispus&lt;/i&gt;, krusig; vartill även &lt;sp&gt;krepong&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kräpp&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1824 = ty. &lt;i&gt;krepp&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;crêpe&lt;/i&gt;, ay ä. fra. &lt;i&gt;crespe&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;crispus&lt;/i&gt;, krusig; vartill även &lt;sp&gt;krepong&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krämpa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krämpa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krämpa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krämpa&lt;/b&gt;, = fsv.; i ä. nsv. även: kramp; möjl. en inhemsk avledning av germ. adj. &lt;i&gt;*krampa-&lt;/i&gt;, krokig, krökt = ösv. dial. &lt;i&gt;kramp(ur)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krampf&lt;/i&gt;, vartill även lånordet &lt;sp&gt;kramp&lt;/sp&gt;, el. en ombildning av detta senare ord; i alla händelser en avljudsform till &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt;. — Härtill ä. nsv. &lt;i&gt;krämpling&lt;/i&gt;, sjukling." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krämpa&lt;/b&gt;, = fsv.; i ä. nsv. även: kramp; möjl. en inhemsk avledning av germ. adj. &lt;i&gt;*krampa-&lt;/i&gt;, krokig, krökt = ösv. dial. &lt;i&gt;kramp(ur)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krampf&lt;/i&gt;, vartill även lånordet &lt;sp&gt;kramp&lt;/sp&gt;, el. en ombildning av detta senare ord; i alla händelser en avljudsform till &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt;. — Härtill ä. nsv. &lt;i&gt;krämpling&lt;/i&gt;, sjukling." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kränga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kränga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kränga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kränga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krængia&lt;/i&gt;? (blott i part. &lt;i&gt;kränkt&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;krengja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krænge&lt;/i&gt;, vränga, lty., holl. &lt;i&gt;krengen&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*krangian&lt;/i&gt;, kausativisk avljudsbildning till stammen i &lt;sp&gt;kring&lt;/sp&gt; (såsom &lt;sp&gt;blända&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt; osv.); nära besl. med &lt;sp&gt;krångla&lt;/sp&gt;. Såsom sjömans uttryck i betyd. 'lägga sig på sidan' (om skepp) väl från lty. el. holl." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kränga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krængia&lt;/i&gt;? (blott i part. &lt;i&gt;kränkt&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;krengja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krænge&lt;/i&gt;, vränga, lty., holl. &lt;i&gt;krengen&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*krangian&lt;/i&gt;, kausativisk avljudsbildning till stammen i &lt;sp&gt;kring&lt;/sp&gt; (såsom &lt;sp&gt;blända&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt; osv.); nära besl. med &lt;sp&gt;krångla&lt;/sp&gt;. Såsom sjömans uttryck i betyd. 'lägga sig på sidan' (om skepp) väl från lty. el. holl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vaffla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vaffla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vaffla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vaffla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;våffla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vaffla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;våffla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="våffla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräsen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräsen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräsen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kräsen&lt;/b&gt;, ett egentl. sydsvenskt riksspråksord, Spegel 1705, Dalins Arg. = isl. &lt;i&gt;krǽsinn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kræsen&lt;/i&gt;; till fsv. &lt;i&gt;krǣsa&lt;/i&gt;; förpläga, isl. &lt;i&gt;krǽsask&lt;/i&gt;, förpläga sig; avledn. av fsv. &lt;i&gt;krās&lt;/i&gt;, läcker mat, ä. nsv. &lt;i&gt;krås&lt;/i&gt;, t. ex. Lucidor, (i sv. dial.: bakelse, även: 'doppa', ett slags mos av mjöl o. mjölk), isl. &lt;i&gt;krás&lt;/i&gt; (vanl. i plur.), no. &lt;i&gt;kraas&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;crás&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*krǣsō-&lt;/i&gt; f. = ie. &lt;i&gt;*grēsā-&lt;/i&gt;, redan av Curtius med rätta sammanställt med sanskr. &lt;i&gt;grásati&lt;/i&gt;, slukar, äter, grek. &lt;i&gt;gráä&lt;/i&gt; (av äldre &lt;i&gt;*grasō&lt;/i&gt;; ie. väl &lt;i&gt;*gṛsō&lt;/i&gt;), gnager, &lt;i&gt;grástis&lt;/i&gt;, grönfoder, m. m.; jfr möjl. även grek. &lt;i&gt;gastḗr&lt;/i&gt;, mage, mat (av &lt;i&gt;*grastêr&lt;/i&gt;) enl. Prellwitz KZ 47: 297 o. (utförligt) Lagercrantz Minnesskr. utg. av Fil. samf. i Gbg 1920 s. 64; se f. ö. &lt;sp&gt;krasse&lt;/sp&gt;. — I nysvensk litteratur beror nog ordet stundom på inverkan från da. — En annan avledning av &lt;i&gt;krās&lt;/i&gt;, läckerhet, är &lt;sp&gt;kräslig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;kræseliker&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;krǽsiligr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;kræselig&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kräsen&lt;/b&gt;, ett egentl. sydsvenskt riksspråksord, Spegel 1705, Dalins Arg. = isl. &lt;i&gt;krǽsinn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kræsen&lt;/i&gt;; till fsv. &lt;i&gt;krǣsa&lt;/i&gt;; förpläga, isl. &lt;i&gt;krǽsask&lt;/i&gt;, förpläga sig; avledn. av fsv. &lt;i&gt;krās&lt;/i&gt;, läcker mat, ä. nsv. &lt;i&gt;krås&lt;/i&gt;, t. ex. Lucidor, (i sv. dial.: bakelse, även: 'doppa', ett slags mos av mjöl o. mjölk), isl. &lt;i&gt;krás&lt;/i&gt; (vanl. i plur.), no. &lt;i&gt;kraas&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;crás&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*krǣsō-&lt;/i&gt; f. = ie. &lt;i&gt;*grēsā-&lt;/i&gt;, redan av Curtius med rätta sammanställt med sanskr. &lt;i&gt;grásati&lt;/i&gt;, slukar, äter, grek. &lt;i&gt;gráä&lt;/i&gt; (av äldre &lt;i&gt;*grasō&lt;/i&gt;; ie. väl &lt;i&gt;*gṛsō&lt;/i&gt;), gnager, &lt;i&gt;grástis&lt;/i&gt;, grönfoder, m. m.; jfr möjl. även grek. &lt;i&gt;gastḗr&lt;/i&gt;, mage, mat (av &lt;i&gt;*grastêr&lt;/i&gt;) enl. Prellwitz KZ 47: 297 o. (utförligt) Lagercrantz Minnesskr. utg. av Fil. samf. i Gbg 1920 s. 64; se f. ö. &lt;sp&gt;krasse&lt;/sp&gt;. — I nysvensk litteratur beror nog ordet stundom på inverkan från da. — En annan avledning av &lt;i&gt;krās&lt;/i&gt;, läckerhet, är &lt;sp&gt;kräslig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;kræseliker&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;krǽsiligr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;kræselig&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kräva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kräva..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kräva..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;kräva&lt;/b&gt;, sbst., P. Erici 1582: &lt;i&gt;fogla kräffuor&lt;/i&gt;, i dial. även: bröst, av Johansson BB 18: 21 sammanställt med grek. &lt;i&gt;bréphos&lt;/i&gt; n., frukt i livmodern, foster, (av &lt;i&gt;*gᵘ̯rebhos&lt;/i&gt;) osv., ävensom med isl. &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt;, kropp av slagtat djur, o. med germ. &lt;i&gt;*kruppa-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*kruƀna-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;kropf&lt;/i&gt;, etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt;, av vilka dock åtminstone &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt; möjl. böra förklaras på annat sätt. — Härtill även ä. nsv. &lt;i&gt;kraf&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;), t. ex. 1736. — Förhållandet till likbetydande da. &lt;i&gt;kro&lt;/i&gt; med avljudsformen no. &lt;i&gt;kraae&lt;/i&gt; är oklart; kanske snarast ej besl. med &lt;sp&gt;kräva&lt;/sp&gt;. — Ä. da. o. da. dial. &lt;i&gt;krave&lt;/i&gt;, kräva, utgår från &lt;i&gt;*kraghe&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;kraghi&lt;/i&gt;, bl. a.: kräva = sv. &lt;sp&gt;krage&lt;/sp&gt;, egentl.: hals o. d.; se närmare d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0450" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;kräva&lt;/b&gt;, sbst., P. Erici 1582: &lt;i&gt;fogla kräffuor&lt;/i&gt;, i dial. även: bröst, av Johansson BB 18: 21 sammanställt med grek. &lt;i&gt;bréphos&lt;/i&gt; n., frukt i livmodern, foster, (av &lt;i&gt;*gᵘ̯rebhos&lt;/i&gt;) osv., ävensom med isl. &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt;, kropp av slagtat djur, o. med germ. &lt;i&gt;*kruppa-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*kruƀna-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;kropf&lt;/i&gt;, etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt;, av vilka dock åtminstone &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt; möjl. böra förklaras på annat sätt. — Härtill även ä. nsv. &lt;i&gt;kraf&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;), t. ex. 1736. — Förhållandet till likbetydande da. &lt;i&gt;kro&lt;/i&gt; med avljudsformen no. &lt;i&gt;kraae&lt;/i&gt; är oklart; kanske snarast ej besl. med &lt;sp&gt;kräva&lt;/sp&gt;. — Ä. da. o. da. dial. &lt;i&gt;krave&lt;/i&gt;, kräva, utgår från &lt;i&gt;*kraghe&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;kraghi&lt;/i&gt;, bl. a.: kräva = sv. &lt;sp&gt;krage&lt;/sp&gt;, egentl.: hals o. d.; se närmare d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Laura" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Laura..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Laura..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Laura&lt;/b&gt;, kvinnon., av ital. =; populärt genom namnet på skalden Petrarcas älskade (Laure de Noves?)." />
        <feat att="faksimilID" val="0488" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Laura&lt;/b&gt;, kvinnon., av ital. =; populärt genom namnet på skalden Petrarcas älskade (Laure de Noves?)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">Laura</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Laurits" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Laurits..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Laurits..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Laurits&lt;/b&gt;, mansn., se &lt;sp&gt;Lars&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0488" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Laurits&lt;/b&gt;, mansn., se &lt;sp&gt;Lars&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Lars" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lav" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lav..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lav..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lav&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;laaff&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;-laf&lt;/i&gt; i sammans. &lt;i&gt;äppletrælaf&lt;/i&gt; = no., da. &lt;i&gt;lav&lt;/i&gt;; i no. även om hängande spindelväv m. m., till isl. &lt;i&gt;lafa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-fði&lt;/i&gt;), hänga fast vid, no. &lt;i&gt;lava&lt;/i&gt;, hänga, dingla; se f. ö. &lt;sp&gt;labba&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lapp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;laber&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0488" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lav&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;laaff&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;-laf&lt;/i&gt; i sammans. &lt;i&gt;äppletrælaf&lt;/i&gt; = no., da. &lt;i&gt;lav&lt;/i&gt;; i no. även om hängande spindelväv m. m., till isl. &lt;i&gt;lafa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-fði&lt;/i&gt;), hänga fast vid, no. &lt;i&gt;lava&lt;/i&gt;, hänga, dingla; se f. ö. &lt;sp&gt;labba&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lapp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;laber&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kroppduva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kroppduva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kroppduva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kroppduva&lt;/b&gt;, Linné 1731 (&lt;i&gt;krop-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;kropdue&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;kropftaube&lt;/i&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;kröpper&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;cropper&lt;/i&gt; m. m., till ty. &lt;i&gt;kropf&lt;/i&gt; i betyd. 'hudsäck på halsen av vissa fåglar' = &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt; (se f. ö. d. o.); så kallad på grund av den stora uttänjbarheten av halshuden." />
        <feat att="faksimilID" val="0445" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kroppduva&lt;/b&gt;, Linné 1731 (&lt;i&gt;krop-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;kropdue&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;kropftaube&lt;/i&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;kröpper&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;cropper&lt;/i&gt; m. m., till ty. &lt;i&gt;kropf&lt;/i&gt; i betyd. 'hudsäck på halsen av vissa fåglar' = &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt; (se f. ö. d. o.); så kallad på grund av den stora uttänjbarheten av halshuden." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kroppkaka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kroppkaka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kroppkaka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kroppkaka&lt;/b&gt;, 1820-t., jfr sv. dial. &lt;i&gt;kropp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kroppa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kroppning&lt;/i&gt;, kokad klimp av mjöl o. vatten (i soppa), även 'blodpalt'. Väl besl. med &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt;, men på grund av dialektformerna &lt;i&gt;kråpa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kröpa&lt;/i&gt; knappast identiskt med detta ord." />
        <feat att="faksimilID" val="0445" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kroppkaka&lt;/b&gt;, 1820-t., jfr sv. dial. &lt;i&gt;kropp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kroppa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kroppning&lt;/i&gt;, kokad klimp av mjöl o. vatten (i soppa), även 'blodpalt'. Väl besl. med &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt;, men på grund av dialektformerna &lt;i&gt;kråpa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kröpa&lt;/i&gt; knappast identiskt med detta ord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lavett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lavett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lavett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lavett&lt;/b&gt;, Grundell o. 1695, L. Kagg 1704 m. fl.: &lt;i&gt;lavet&lt;/i&gt;, Karl XII 1717: &lt;i&gt;lavett&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;lavet&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;lafette&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;l'affût&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;l'affust&lt;/i&gt;, egentl.: om det trä (sedermera järn el. stål), som utgör underlaget till ett tungt eldvapen, till &lt;i&gt;fût&lt;/i&gt;, stock, skaft, av lat. &lt;i&gt;fustis&lt;/i&gt;, påk, stake (väl urbesl. med &lt;sp&gt;bösta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0488" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lavett&lt;/b&gt;, Grundell o. 1695, L. Kagg 1704 m. fl.: &lt;i&gt;lavet&lt;/i&gt;, Karl XII 1717: &lt;i&gt;lavett&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;lavet&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;lafette&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;l'affût&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;l'affust&lt;/i&gt;, egentl.: om det trä (sedermera järn el. stål), som utgör underlaget till ett tungt eldvapen, till &lt;i&gt;fût&lt;/i&gt;, stock, skaft, av lat. &lt;i&gt;fustis&lt;/i&gt;, påk, stake (väl urbesl. med &lt;sp&gt;bösta&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kropp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kropp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kropp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;i&gt;&lt;b&gt;kropp&lt;/b&gt;, fsv. kropper&lt;/i&gt;, kropp, bål = isl. &lt;i&gt;kroppr&lt;/i&gt;, da.&lt;i&gt; krop&lt;/i&gt; ds., mlty. krop, bål, lik; i no. liksom i sv. (skämts.) även: person, av germ. &lt;i&gt;*kruppa-&lt;/i&gt;, väl = mlty. &lt;i&gt;krop&lt;/i&gt;, rund utväxt, struma, kräva (varav fsv. &lt;i&gt;krop(per)&lt;/i&gt;, körtelsvulst), fhty., ty. &lt;i&gt;kropf&lt;/i&gt; ds. (jfr &lt;sp&gt;kroppduva&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;cropp&lt;/i&gt;, sädesax, kräva m. m. (eng. &lt;i&gt;crop&lt;/i&gt;, spets, sädesax, skörd, m. m.); av omstridd härledning; nu vanligast, jämte isl. &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt;, kropp, bål, ställt till grek. &lt;i&gt;grypós&lt;/i&gt;, krokig, böjd; alltså egentl. 'utböjning, utböjt föremål' o. förutsättande ett tidigare germ. &lt;i&gt;*kruƀná-&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;krypa&lt;/sp&gt;. Grundbetyd. 'runt föremål' el. dyl. föreligger även i de romanska orden ital. &lt;i&gt;groppo&lt;/i&gt;, klump, hop (varav fra. &lt;i&gt;groupe&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;grupp&lt;/sp&gt;), o. fra. &lt;i&gt;croupe&lt;/i&gt;, bergstopp, länd på hästar m. m., som vanl. betraktas som lånade från germ. &lt;i&gt;kropp-&lt;/i&gt;. Från ett germ. &lt;i&gt;*kruƀa-&lt;/i&gt; utgår isl. &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt;, uppskuren djurkropp, no. &lt;i&gt;krov&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;skrov&lt;/sp&gt;). — Samma ord är väl även sv. dial. &lt;i&gt;kropp&lt;/i&gt;, det översta av ett tak, jfr sv. &lt;sp&gt;kroppås&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;kruppås&lt;/i&gt;; (fsv. &lt;i&gt;kroppadamber&lt;/i&gt; hör ej hit utan betyder 'ruddamm', till sv. dial. &lt;i&gt;kroppa&lt;/i&gt;, ruda). Jfr ortn. &lt;sp&gt;Kroppefjäll&lt;/sp&gt; Dalsl. — Obesläktat är naturligtvis däremot lat. &lt;i&gt;corpus&lt;/i&gt;, kropp = sv. lånordet &lt;sp&gt;kår&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Kroppshydda&lt;/sp&gt;, Hedborn 1835: 'den vanskliga kroppshyddan' (i regel ej i ordb.), efter 2 Kor. 5:1 (o. 4): 'om denna hyddones vårt jordiska hus nederslaget varder' (nya övers.: 'vår kroppshydda, vår jordiska boning'); alltså urspr. om kroppen såsom själens bostad; nu ofta i vidsträcktare anv.: 'En väldig kroppshydda'. Jfr Maj Lagerheim Nord. stud. tillegn. A. Noreen s. 81 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0445" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;i&gt;&lt;b&gt;kropp&lt;/b&gt;, fsv. kropper&lt;/i&gt;, kropp, bål = isl. &lt;i&gt;kroppr&lt;/i&gt;, da.&lt;i&gt; krop&lt;/i&gt; ds., mlty. krop, bål, lik; i no. liksom i sv. (skämts.) även: person, av germ. &lt;i&gt;*kruppa-&lt;/i&gt;, väl = mlty. &lt;i&gt;krop&lt;/i&gt;, rund utväxt, struma, kräva (varav fsv. &lt;i&gt;krop(per)&lt;/i&gt;, körtelsvulst), fhty., ty. &lt;i&gt;kropf&lt;/i&gt; ds. (jfr &lt;sp&gt;kroppduva&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;cropp&lt;/i&gt;, sädesax, kräva m. m. (eng. &lt;i&gt;crop&lt;/i&gt;, spets, sädesax, skörd, m. m.); av omstridd härledning; nu vanligast, jämte isl. &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt;, kropp, bål, ställt till grek. &lt;i&gt;grypós&lt;/i&gt;, krokig, böjd; alltså egentl. 'utböjning, utböjt föremål' o. förutsättande ett tidigare germ. &lt;i&gt;*kruƀná-&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;krypa&lt;/sp&gt;. Grundbetyd. 'runt föremål' el. dyl. föreligger även i de romanska orden ital. &lt;i&gt;groppo&lt;/i&gt;, klump, hop (varav fra. &lt;i&gt;groupe&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;grupp&lt;/sp&gt;), o. fra. &lt;i&gt;croupe&lt;/i&gt;, bergstopp, länd på hästar m. m., som vanl. betraktas som lånade från germ. &lt;i&gt;kropp-&lt;/i&gt;. Från ett germ. &lt;i&gt;*kruƀa-&lt;/i&gt; utgår isl. &lt;i&gt;krof&lt;/i&gt;, uppskuren djurkropp, no. &lt;i&gt;krov&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;skrov&lt;/sp&gt;). — Samma ord är väl även sv. dial. &lt;i&gt;kropp&lt;/i&gt;, det översta av ett tak, jfr sv. &lt;sp&gt;kroppås&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;kruppås&lt;/i&gt;; (fsv. &lt;i&gt;kroppadamber&lt;/i&gt; hör ej hit utan betyder 'ruddamm', till sv. dial. &lt;i&gt;kroppa&lt;/i&gt;, ruda). Jfr ortn. &lt;sp&gt;Kroppefjäll&lt;/sp&gt; Dalsl. — Obesläktat är naturligtvis däremot lat. &lt;i&gt;corpus&lt;/i&gt;, kropp = sv. lånordet &lt;sp&gt;kår&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Kroppshydda&lt;/sp&gt;, Hedborn 1835: 'den vanskliga kroppshyddan' (i regel ej i ordb.), efter 2 Kor. 5:1 (o. 4): 'om denna hyddones vårt jordiska hus nederslaget varder' (nya övers.: 'vår kroppshydda, vår jordiska boning'); alltså urspr. om kroppen såsom själens bostad; nu ofta i vidsträcktare anv.: 'En väldig kroppshydda'. Jfr Maj Lagerheim Nord. stud. tillegn. A. Noreen s. 81 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krucifix" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krucifix..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krucifix..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krucifix&lt;/b&gt;, L. Petri (&lt;i&gt;cr-&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;kruzifix&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;crûzifix&lt;/i&gt;, osv., av mlat. &lt;i&gt;crucifixum&lt;/i&gt;, egentl.: fästat vid korset, till lat. &lt;i&gt;crux&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kors&lt;/sp&gt;) o. part. pf. pass. till &lt;i&gt;fīgere&lt;/i&gt;, fästa (se &lt;sp&gt;fixera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krucifix&lt;/b&gt;, L. Petri (&lt;i&gt;cr-&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;kruzifix&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;crûzifix&lt;/i&gt;, osv., av mlat. &lt;i&gt;crucifixum&lt;/i&gt;, egentl.: fästat vid korset, till lat. &lt;i&gt;crux&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kors&lt;/sp&gt;) o. part. pf. pass. till &lt;i&gt;fīgere&lt;/i&gt;, fästa (se &lt;sp&gt;fixera&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Krüger" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Krüger..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Krüger..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Krüger&lt;/b&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;krog&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Krüger&lt;/b&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;krog&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="krog" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krossa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krossa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krossa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krossa&lt;/b&gt; = fsv., från mlty. &lt;i&gt;krossen&lt;/i&gt;; besl. med det inhemska fsv. &lt;i&gt;krosa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krusa&lt;/i&gt;, liksom &lt;sp&gt;krasa&lt;/sp&gt; av en ljudhärmande rot, vartill även &lt;sp&gt;krysta&lt;/sp&gt;; jfr en liknande bildning under &lt;sp&gt;krokan&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0445" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krossa&lt;/b&gt; = fsv., från mlty. &lt;i&gt;krossen&lt;/i&gt;; besl. med det inhemska fsv. &lt;i&gt;krosa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krusa&lt;/i&gt;, liksom &lt;sp&gt;krasa&lt;/sp&gt; av en ljudhärmande rot, vartill även &lt;sp&gt;krysta&lt;/sp&gt;; jfr en liknande bildning under &lt;sp&gt;krokan&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krubba" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krubba..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krubba..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krubba&lt;/b&gt; = y. fsv. (även &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt;), no. = ä. da. &lt;i&gt;krubbe&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krybbe&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krubbe&lt;/i&gt;; avljudsform till fsax. &lt;i&gt;kribbia&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krippa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krippe&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cribb&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crib&lt;/i&gt;); med en biform med germ. &lt;i&gt;-p-&lt;/i&gt; i fhty. (alem.) &lt;i&gt;krippha&lt;/i&gt; ~ ä. ty. &lt;i&gt;krupf&lt;/i&gt;; sannol. besl. med mhty. &lt;i&gt;krebe&lt;/i&gt;, korg (se under &lt;sp&gt;kärve&lt;/sp&gt; o. det dock ej säkert hithörande &lt;sp&gt;korg&lt;/sp&gt;): ordet användes även om flätverk av pålar o. ris, varmed havsstranden stärkes. Från germ. spr.: ital. &lt;i&gt;greppia&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;crèche&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;cratch&lt;/i&gt;). — Ett inhemskt ord för 'krubba' är fsv. &lt;i&gt;iæta&lt;/i&gt; (kvar i dalm. &lt;i&gt;(i)eta&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;jata&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;eta&lt;/i&gt;, brutna (o. obrutna) former till roten i &lt;sp&gt;äta&lt;/sp&gt;. Jfr det besl. got. &lt;i&gt;uzêta&lt;/i&gt;, sammans. med &lt;i&gt;uz-&lt;/i&gt;, ur. — &lt;sp&gt;Barnkrubba&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;barn&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krubbitare&lt;/sp&gt;, snål el. enstörig person, i dial. även: stackare, egentl. om häst som har ovanan att bita i krubban = da. &lt;i&gt;krybbebider&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;krubbenbider&lt;/i&gt; i egentl. betyd. o. bildl.: odugling, stackare, ty. &lt;i&gt;krippenbeisser&lt;/i&gt; i egentl. betyd. o. bildl.: vresig, tadelsjuk person." />
        <feat att="faksimilID" val="0445" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krubba&lt;/b&gt; = y. fsv. (även &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt;), no. = ä. da. &lt;i&gt;krubbe&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krybbe&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krubbe&lt;/i&gt;; avljudsform till fsax. &lt;i&gt;kribbia&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krippa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krippe&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cribb&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crib&lt;/i&gt;); med en biform med germ. &lt;i&gt;-p-&lt;/i&gt; i fhty. (alem.) &lt;i&gt;krippha&lt;/i&gt; ~ ä. ty. &lt;i&gt;krupf&lt;/i&gt;; sannol. besl. med mhty. &lt;i&gt;krebe&lt;/i&gt;, korg (se under &lt;sp&gt;kärve&lt;/sp&gt; o. det dock ej säkert hithörande &lt;sp&gt;korg&lt;/sp&gt;): ordet användes även om flätverk av pålar o. ris, varmed havsstranden stärkes. Från germ. spr.: ital. &lt;i&gt;greppia&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;crèche&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;cratch&lt;/i&gt;). — Ett inhemskt ord för 'krubba' är fsv. &lt;i&gt;iæta&lt;/i&gt; (kvar i dalm. &lt;i&gt;(i)eta&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;jata&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;eta&lt;/i&gt;, brutna (o. obrutna) former till roten i &lt;sp&gt;äta&lt;/sp&gt;. Jfr det besl. got. &lt;i&gt;uzêta&lt;/i&gt;, sammans. med &lt;i&gt;uz-&lt;/i&gt;, ur. — &lt;sp&gt;Barnkrubba&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;barn&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krubbitare&lt;/sp&gt;, snål el. enstörig person, i dial. även: stackare, egentl. om häst som har ovanan att bita i krubban = da. &lt;i&gt;krybbebider&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;krubbenbider&lt;/i&gt; i egentl. betyd. o. bildl.: odugling, stackare, ty. &lt;i&gt;krippenbeisser&lt;/i&gt; i egentl. betyd. o. bildl.: vresig, tadelsjuk person." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vaba" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vaba..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vaba..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vaba&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;vafalls&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1162" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vaba&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;vafalls&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krum..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krum&lt;/b&gt;, R. Foss 1621 = da., från mlty. &lt;i&gt;krum&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;krumb&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;krump&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krumm&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;crumb&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*krumba-&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;*krumpa-&lt;/i&gt; = ags., eng. &lt;i&gt;crump&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krumpf&lt;/i&gt;, med avljudsformerna fhty. &lt;i&gt;krampf&lt;/i&gt; o. mhty. &lt;i&gt;krimpf&lt;/i&gt; ds.; besl. med &lt;sp&gt;kramp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krampa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;krapp 1&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o. — &lt;sp&gt;Krumgädda&lt;/sp&gt; (jämte &lt;sp&gt;kråm-&lt;/sp&gt;), efter ty. &lt;i&gt;krummhecht&lt;/i&gt;. Med avs. på biformen &lt;sp&gt;kråm-&lt;/sp&gt; jfr &lt;sp&gt;kråma&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krumlinde&lt;/sp&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;Krokek&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krumsprång&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;krummsprung&lt;/i&gt;. — Inhemskt nordiska äro däremot sv. dial. &lt;i&gt;krummen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krumsen&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;krum&lt;/i&gt;, styv o. krokig i fingrarna av väta o. köld, som närmast stå i avljudsförh. till &lt;sp&gt;kram(m)a&lt;/sp&gt;, medan däremot &lt;sp&gt;kram&lt;/sp&gt; (om snö) snarast icke är urspr. besläktat (se &lt;sp&gt;kram 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krum&lt;/b&gt;, R. Foss 1621 = da., från mlty. &lt;i&gt;krum&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;krumb&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;krump&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krumm&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;crumb&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*krumba-&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;*krumpa-&lt;/i&gt; = ags., eng. &lt;i&gt;crump&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krumpf&lt;/i&gt;, med avljudsformerna fhty. &lt;i&gt;krampf&lt;/i&gt; o. mhty. &lt;i&gt;krimpf&lt;/i&gt; ds.; besl. med &lt;sp&gt;kramp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krampa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;krapp 1&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o. — &lt;sp&gt;Krumgädda&lt;/sp&gt; (jämte &lt;sp&gt;kråm-&lt;/sp&gt;), efter ty. &lt;i&gt;krummhecht&lt;/i&gt;. Med avs. på biformen &lt;sp&gt;kråm-&lt;/sp&gt; jfr &lt;sp&gt;kråma&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krumlinde&lt;/sp&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;Krokek&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krumsprång&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;krummsprung&lt;/i&gt;. — Inhemskt nordiska äro däremot sv. dial. &lt;i&gt;krummen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krumsen&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;krum&lt;/i&gt;, styv o. krokig i fingrarna av väta o. köld, som närmast stå i avljudsförh. till &lt;sp&gt;kram(m)a&lt;/sp&gt;, medan däremot &lt;sp&gt;kram&lt;/sp&gt; (om snö) snarast icke är urspr. besläktat (se &lt;sp&gt;kram 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kruka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kruka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kruka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;kruka&lt;/b&gt; = fsv., från mlty. &lt;i&gt;krûke&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;krûka&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;crúce&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;krûche&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;krauche&lt;/i&gt;); härav även fra. &lt;i&gt;cruche&lt;/i&gt;. Da. &lt;i&gt;krukke&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;krukka&lt;/i&gt; sannol. från ags. &lt;i&gt;crocca&lt;/i&gt;. Jfr även fhty. &lt;i&gt;kruog&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krug&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cróg&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;krog&lt;/sp&gt;). Formväxlingen tyder snarast på lån: kanske i så fall på ett el. annat sätt sammanhängande med grek. &lt;i&gt;krōssós&lt;/i&gt; (av *krōk̑i̯o), krus, urna, o. ir. &lt;i&gt;crocan&lt;/i&gt; (som väl knappast med Thurneysen är lån från germ. spr.). — Got. har i stället aúrkeis (från lat. &lt;i&gt;urceus&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;urna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;kruka&lt;/b&gt; = fsv., från mlty. &lt;i&gt;krûke&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;krûka&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;crúce&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;krûche&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;krauche&lt;/i&gt;); härav även fra. &lt;i&gt;cruche&lt;/i&gt;. Da. &lt;i&gt;krukke&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;krukka&lt;/i&gt; sannol. från ags. &lt;i&gt;crocca&lt;/i&gt;. Jfr även fhty. &lt;i&gt;kruog&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krug&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cróg&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;krog&lt;/sp&gt;). Formväxlingen tyder snarast på lån: kanske i så fall på ett el. annat sätt sammanhängande med grek. &lt;i&gt;krōssós&lt;/i&gt; (av *krōk̑i̯o), krus, urna, o. ir. &lt;i&gt;crocan&lt;/i&gt; (som väl knappast med Thurneysen är lån från germ. spr.). — Got. har i stället aúrkeis (från lat. &lt;i&gt;urceus&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;urna&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kruka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kruka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kruka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;kruka&lt;/b&gt;, rädd stackare, t. ex. S. E. Brenner 1700: &lt;i&gt;rädda krukor&lt;/i&gt;. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;krūker&lt;/i&gt; o. no. &lt;i&gt;krūk&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;kruken&lt;/i&gt;, rädd, försagd, men även: nedböjd, krokig; tydligen till sv. dial. &lt;i&gt;krūka&lt;/i&gt;, gå krokig, stå el. sitta hopkrupen, no.: huka sig ned, i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*kreukan&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;krjuka&lt;/i&gt;, krypa ihop, krypa, ty. &lt;i&gt;kriechen&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;krêken&lt;/i&gt;. Sv. dial. &lt;i&gt;krūker&lt;/i&gt; betyder alltså egentl.: den som kryper ihop el. hukar sig ned; formen &lt;sp&gt;kruka&lt;/sp&gt; kan bero på anslutning till föreg. Delvis samma betyd.-utveckling föreligger i &lt;sp&gt;krake 2&lt;/sp&gt; o. i no. &lt;i&gt;krok&lt;/i&gt; ds. Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 127; sv. &lt;sp&gt;kräk&lt;/sp&gt;, som där föres till lty. &lt;i&gt;krêken&lt;/i&gt;, har dock ett annat, men liknande urspr. — I detta sammanhang må även jämföras Runius: &lt;i&gt;fast jag blef en kryckia&lt;/i&gt; Hanselli 14: 156, väl i betyd. 'stackare'. — Å andra sidan förekomma med &lt;sp&gt;kruka 1&lt;/sp&gt; likbetydande ord i nedsättande betyd., t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;kakel&lt;/i&gt; = ä. da., jfr ä. da. &lt;i&gt;kakel&lt;/i&gt;, kruka (se förf. 1600-t.:s sv. s. 37), ävensom nsv. &lt;sp&gt;potta&lt;/sp&gt;. Kanske bör därför den gamla sammanställningen med &lt;sp&gt;kruka 1&lt;/sp&gt; föredragas." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;kruka&lt;/b&gt;, rädd stackare, t. ex. S. E. Brenner 1700: &lt;i&gt;rädda krukor&lt;/i&gt;. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;krūker&lt;/i&gt; o. no. &lt;i&gt;krūk&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;kruken&lt;/i&gt;, rädd, försagd, men även: nedböjd, krokig; tydligen till sv. dial. &lt;i&gt;krūka&lt;/i&gt;, gå krokig, stå el. sitta hopkrupen, no.: huka sig ned, i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*kreukan&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;krjuka&lt;/i&gt;, krypa ihop, krypa, ty. &lt;i&gt;kriechen&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;krêken&lt;/i&gt;. Sv. dial. &lt;i&gt;krūker&lt;/i&gt; betyder alltså egentl.: den som kryper ihop el. hukar sig ned; formen &lt;sp&gt;kruka&lt;/sp&gt; kan bero på anslutning till föreg. Delvis samma betyd.-utveckling föreligger i &lt;sp&gt;krake 2&lt;/sp&gt; o. i no. &lt;i&gt;krok&lt;/i&gt; ds. Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 127; sv. &lt;sp&gt;kräk&lt;/sp&gt;, som där föres till lty. &lt;i&gt;krêken&lt;/i&gt;, har dock ett annat, men liknande urspr. — I detta sammanhang må även jämföras Runius: &lt;i&gt;fast jag blef en kryckia&lt;/i&gt; Hanselli 14: 156, väl i betyd. 'stackare'. — Å andra sidan förekomma med &lt;sp&gt;kruka 1&lt;/sp&gt; likbetydande ord i nedsättande betyd., t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;kakel&lt;/i&gt; = ä. da., jfr ä. da. &lt;i&gt;kakel&lt;/i&gt;, kruka (se förf. 1600-t.:s sv. s. 37), ävensom nsv. &lt;sp&gt;potta&lt;/sp&gt;. Kanske bör därför den gamla sammanställningen med &lt;sp&gt;kruka 1&lt;/sp&gt; föredragas." />
        <feat att="see" val="kruka 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krupp" />
          <feat att="writtenForm" val="-hosta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krupp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krupp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krupp, -hosta&lt;/b&gt;, strypsjuka = ty. &lt;i&gt;krupp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krupphusten&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;croup&lt;/i&gt;, av ett skotskt folkord &lt;i&gt;croup&lt;/i&gt; ds., som 1765 upptogs av den skotske läkaren Francis Home i hans arbete Traité du croup; besl. med eng. &lt;i&gt;croup&lt;/i&gt;, kraxa o. d., ljudhärmande." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krupp, -hosta&lt;/b&gt;, strypsjuka = ty. &lt;i&gt;krupp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krupphusten&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;croup&lt;/i&gt;, av ett skotskt folkord &lt;i&gt;croup&lt;/i&gt; ds., som 1765 upptogs av den skotske läkaren Francis Home i hans arbete Traité du croup; besl. med eng. &lt;i&gt;croup&lt;/i&gt;, kraxa o. d., ljudhärmande." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">krupp</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">croup</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krus" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krus..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krus..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krus&lt;/b&gt;, kärl = fsv. n. = senisl. &lt;i&gt;krús&lt;/i&gt; (f.), da. &lt;i&gt;krus&lt;/i&gt;; väl från mlty. &lt;i&gt;krûs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krôs&lt;/i&gt;; jfr mhty. &lt;i&gt;krûse&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;krause&lt;/i&gt;); dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krus&lt;/b&gt;, kärl = fsv. n. = senisl. &lt;i&gt;krús&lt;/i&gt; (f.), da. &lt;i&gt;krus&lt;/i&gt;; väl från mlty. &lt;i&gt;krûs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krôs&lt;/i&gt;; jfr mhty. &lt;i&gt;krûse&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;krause&lt;/i&gt;); dunkelt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krumelur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krumelur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krumelur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krumelur&lt;/b&gt;, 1780-t., då även (såsom i vissa sv. dial., t. ex. Hall.) &lt;i&gt;kromelur&lt;/i&gt;; romaniserande bildning till &lt;sp&gt;krum&lt;/sp&gt;, krokig, möjl. med utländsk (lågtysk?) förebild." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krumelur&lt;/b&gt;, 1780-t., då även (såsom i vissa sv. dial., t. ex. Hall.) &lt;i&gt;kromelur&lt;/i&gt;; romaniserande bildning till &lt;sp&gt;krum&lt;/sp&gt;, krokig, möjl. med utländsk (lågtysk?) förebild." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krumpen" />
          <feat att="writtenForm" val="krumpna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krumpen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krumpen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krumpen, krumpna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krumpen, krumpna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="krympa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Kruse" />
          <feat att="writtenForm" val="Kruuse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Kruse..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Kruse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Kruse, Kruuse&lt;/b&gt;, familjen., (åtm. i vissa fall) från lty.; urspr. tillnamn med betyd. '(krus)lockig' (se &lt;sp&gt;krusa&lt;/sp&gt;) o. etymol. identiskt med de från hty. införda familjen. &lt;sp&gt;Kraus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Krause&lt;/sp&gt;; jfr det ty. familjen. &lt;i&gt;Krauskopf&lt;/i&gt;, egentl.: krushuvud. Alltså av samma slag som familjen. &lt;sp&gt;Kleen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lange&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Schéele&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0447" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Kruse, Kruuse&lt;/b&gt;, familjen., (åtm. i vissa fall) från lty.; urspr. tillnamn med betyd. '(krus)lockig' (se &lt;sp&gt;krusa&lt;/sp&gt;) o. etymol. identiskt med de från hty. införda familjen. &lt;sp&gt;Kraus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Krause&lt;/sp&gt;; jfr det ty. familjen. &lt;i&gt;Krauskopf&lt;/i&gt;, egentl.: krushuvud. Alltså av samma slag som familjen. &lt;sp&gt;Kleen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lange&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Schéele&lt;/sp&gt; m. fl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vacker" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vacker..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vacker..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vacker&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vakker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaker&lt;/i&gt;, vakande, vaksam, vaken, rask, ivrig, i fsv. delvis inhemskt o. väl delvis lånat = isl. &lt;i&gt;vakr&lt;/i&gt;, vaksam, rask, djärv, no. &lt;i&gt;vak&lt;/i&gt;, vaken, skygg m. m., ä. da. &lt;i&gt;vakker&lt;/i&gt;, vaksam o. d., i nda.: vacker, mlty. &lt;i&gt;wacker&lt;/i&gt;, vaksam, rask, duktig, fhty. &lt;i&gt;wackar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wacker&lt;/i&gt;, duktig, tapper), ags. &lt;i&gt;wacor&lt;/i&gt;, vaksam, av germ. &lt;i&gt;*wakra-&lt;/i&gt;, till ieur. roten &lt;i&gt;u̯eg&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;vaka&lt;/sp&gt;, bildat som &lt;sp&gt;bitter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vitter&lt;/sp&gt; osv. Betyd. 'täck, vacker' synes utvecklad på nordisk botten; den uppträder i sv. redan under 1500-t:s senare hälft, t. ex. P. Brahe o. 1585; 'wackra händer' (om Gustaf Vasa), jfr Rudeen 1689: 'min, ehr, sin vackra', min sköna (osv.). F. ö. betyder ordet i ä. nsv. 'bra, duktig, utmärkt' t. ex. 1603, o. är i denna betyd. lån från ty. Till betyd. 'vacker' ~ 'skön' jfr språkprovet från O. v. Dalin under &lt;sp&gt;skön&lt;/sp&gt; slutet. — Ingår i namnet på den germanske krigar-hövdingen &lt;i&gt;Odovacar&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;Odoacar&lt;/i&gt; m. m.) = ags. &lt;i&gt;Éadwaker&lt;/i&gt; osv. — I vissa dial. (t. ex. Smål., Hall.) &lt;i&gt;vack&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vak&lt;/i&gt;, där &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; uppfattats som nominativmärke liksom i &lt;sp&gt;snäv&lt;/sp&gt;. — &lt;i&gt;De vackra konsterna&lt;/i&gt;, t. ex. Kellgren, förr i st. f. nsv. &lt;sp&gt;de sköna konsterna&lt;/sp&gt;, efter fra. &lt;i&gt;les beaux arts&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Vackra pengar&lt;/sp&gt;, mycket p., redan t. ex. C. Bonde 1640: 'kosta (kronan) vackra peningar'." />
        <feat att="faksimilID" val="1162" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vacker&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vakker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaker&lt;/i&gt;, vakande, vaksam, vaken, rask, ivrig, i fsv. delvis inhemskt o. väl delvis lånat = isl. &lt;i&gt;vakr&lt;/i&gt;, vaksam, rask, djärv, no. &lt;i&gt;vak&lt;/i&gt;, vaken, skygg m. m., ä. da. &lt;i&gt;vakker&lt;/i&gt;, vaksam o. d., i nda.: vacker, mlty. &lt;i&gt;wacker&lt;/i&gt;, vaksam, rask, duktig, fhty. &lt;i&gt;wackar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wacker&lt;/i&gt;, duktig, tapper), ags. &lt;i&gt;wacor&lt;/i&gt;, vaksam, av germ. &lt;i&gt;*wakra-&lt;/i&gt;, till ieur. roten &lt;i&gt;u̯eg&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;vaka&lt;/sp&gt;, bildat som &lt;sp&gt;bitter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vitter&lt;/sp&gt; osv. Betyd. 'täck, vacker' synes utvecklad på nordisk botten; den uppträder i sv. redan under 1500-t:s senare hälft, t. ex. P. Brahe o. 1585; 'wackra händer' (om Gustaf Vasa), jfr Rudeen 1689: 'min, ehr, sin vackra', min sköna (osv.). F. ö. betyder ordet i ä. nsv. 'bra, duktig, utmärkt' t. ex. 1603, o. är i denna betyd. lån från ty. Till betyd. 'vacker' ~ 'skön' jfr språkprovet från O. v. Dalin under &lt;sp&gt;skön&lt;/sp&gt; slutet. — Ingår i namnet på den germanske krigar-hövdingen &lt;i&gt;Odovacar&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;Odoacar&lt;/i&gt; m. m.) = ags. &lt;i&gt;Éadwaker&lt;/i&gt; osv. — I vissa dial. (t. ex. Smål., Hall.) &lt;i&gt;vack&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vak&lt;/i&gt;, där &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; uppfattats som nominativmärke liksom i &lt;sp&gt;snäv&lt;/sp&gt;. — &lt;i&gt;De vackra konsterna&lt;/i&gt;, t. ex. Kellgren, förr i st. f. nsv. &lt;sp&gt;de sköna konsterna&lt;/sp&gt;, efter fra. &lt;i&gt;les beaux arts&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Vackra pengar&lt;/sp&gt;, mycket p., redan t. ex. C. Bonde 1640: 'kosta (kronan) vackra peningar'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krusa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krusa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krusa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krusa&lt;/b&gt; = fsv.: göra krusig = da. &lt;i&gt;kruse&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krûsen&lt;/i&gt; = mhty. (ty. &lt;i&gt;krausen&lt;/i&gt;); avledn. av mlty. &lt;i&gt;krûs&lt;/i&gt;, krusig, lockig (varav ä. nsv. &lt;i&gt;krus&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;krushårig&lt;/sp&gt; osv.) = mhty. &lt;i&gt;krûs&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kraus&lt;/i&gt;), meng. &lt;i&gt;crûs&lt;/i&gt;; jfr familjen. &lt;sp&gt;Kraus(e)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kruse&lt;/sp&gt;; med avljudsformen germ. &lt;i&gt;*krausa-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;krås 2&lt;/sp&gt;); möjl. besl. med &lt;sp&gt;krulla sig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krullhårig&lt;/sp&gt;. — I överförd bemärkelse: ä. nsv. &lt;i&gt;krusa&lt;/i&gt;, pryda, grant utstyra, nsv.: vara överdrivet artig o. d., no. i båda betyd., da. &lt;i&gt;kruse (for en)&lt;/i&gt;; med samma betyd.-utveckling som i ty. &lt;i&gt;ziererei&lt;/i&gt;, krus, till &lt;i&gt;zieren&lt;/i&gt;, pryda. — &lt;sp&gt;Kruserlig&lt;/sp&gt;, bildat som el. efter &lt;sp&gt;manerlig&lt;/sp&gt; (till &lt;sp&gt;maner&lt;/sp&gt;); jfr Tamm Avl. hos. adj. s. 41. — &lt;sp&gt;Krusmynta&lt;/sp&gt;, 1572, fsv. &lt;i&gt;krūsamynta&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;krusemynte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krûsminte&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;krauseminze&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;krause minze&lt;/i&gt;, egentl.: krusig mynta; jfr lat. &lt;i&gt;mentha crispa&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0446" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krusa&lt;/b&gt; = fsv.: göra krusig = da. &lt;i&gt;kruse&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krûsen&lt;/i&gt; = mhty. (ty. &lt;i&gt;krausen&lt;/i&gt;); avledn. av mlty. &lt;i&gt;krûs&lt;/i&gt;, krusig, lockig (varav ä. nsv. &lt;i&gt;krus&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;krushårig&lt;/sp&gt; osv.) = mhty. &lt;i&gt;krûs&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kraus&lt;/i&gt;), meng. &lt;i&gt;crûs&lt;/i&gt;; jfr familjen. &lt;sp&gt;Kraus(e)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kruse&lt;/sp&gt;; med avljudsformen germ. &lt;i&gt;*krausa-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;krås 2&lt;/sp&gt;); möjl. besl. med &lt;sp&gt;krulla sig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krullhårig&lt;/sp&gt;. — I överförd bemärkelse: ä. nsv. &lt;i&gt;krusa&lt;/i&gt;, pryda, grant utstyra, nsv.: vara överdrivet artig o. d., no. i båda betyd., da. &lt;i&gt;kruse (for en)&lt;/i&gt;; med samma betyd.-utveckling som i ty. &lt;i&gt;ziererei&lt;/i&gt;, krus, till &lt;i&gt;zieren&lt;/i&gt;, pryda. — &lt;sp&gt;Kruserlig&lt;/sp&gt;, bildat som el. efter &lt;sp&gt;manerlig&lt;/sp&gt; (till &lt;sp&gt;maner&lt;/sp&gt;); jfr Tamm Avl. hos. adj. s. 41. — &lt;sp&gt;Krusmynta&lt;/sp&gt;, 1572, fsv. &lt;i&gt;krūsamynta&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;krusemynte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;krûsminte&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;krauseminze&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;krause minze&lt;/i&gt;, egentl.: krusig mynta; jfr lat. &lt;i&gt;mentha crispa&lt;/i&gt; ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krusbär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krusbär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krusbär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krusbär&lt;/b&gt;, o. 1640, från mlty. &lt;i&gt;krussbeere&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krûselbeer&lt;/i&gt;, väl till &lt;i&gt;krûs&lt;/i&gt;, krusig; se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0447" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krusbär&lt;/b&gt;, o. 1640, från mlty. &lt;i&gt;krussbeere&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krûselbeer&lt;/i&gt;, väl till &lt;i&gt;krûs&lt;/i&gt;, krusig; se föreg." />
        <feat att="see" val="krusa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krycka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krycka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krycka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krycka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;kryk(k)ia&lt;/i&gt;, krökt stav, krycka = no. &lt;i&gt;krykkja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krykke&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;krucke&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krucka&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krücke&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;crycc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crutch&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*krukjōn&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;krake 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt;. — Om det härmed sannol. identiska mhty. &lt;i&gt;krücke&lt;/i&gt; i betyd. 'kräkla' se under &lt;sp&gt;kräkla&lt;/sp&gt;. — Om sv. dial. &lt;i&gt;krycka&lt;/i&gt; i betyd. 'lysningsgåva' se under &lt;sp&gt;predikstol&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0447" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krycka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;kryk(k)ia&lt;/i&gt;, krökt stav, krycka = no. &lt;i&gt;krykkja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krykke&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;krucke&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krucka&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krücke&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;crycc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crutch&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*krukjōn&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;krake 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt;. — Om det härmed sannol. identiska mhty. &lt;i&gt;krücke&lt;/i&gt; i betyd. 'kräkla' se under &lt;sp&gt;kräkla&lt;/sp&gt;. — Om sv. dial. &lt;i&gt;krycka&lt;/i&gt; i betyd. 'lysningsgåva' se under &lt;sp&gt;predikstol&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krydda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krydda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krydda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krydda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krydde&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kryde&lt;/i&gt; n., vanl. plur., örter, kryddor = no. &lt;i&gt;krydda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krydder&lt;/i&gt; (egentl. plur.), från mlty. &lt;i&gt;krûde&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt; (gen. &lt;i&gt;-des&lt;/i&gt;), ört, krydda; se &lt;sp&gt;krut&lt;/sp&gt;. Sv. dial. &lt;i&gt;kryddkvast&lt;/i&gt; betyder 'blombukett'; se under &lt;sp&gt;bukett&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0447" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krydda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krydde&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kryde&lt;/i&gt; n., vanl. plur., örter, kryddor = no. &lt;i&gt;krydda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krydder&lt;/i&gt; (egentl. plur.), från mlty. &lt;i&gt;krûde&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt; (gen. &lt;i&gt;-des&lt;/i&gt;), ört, krydda; se &lt;sp&gt;krut&lt;/sp&gt;. Sv. dial. &lt;i&gt;kryddkvast&lt;/i&gt; betyder 'blombukett'; se under &lt;sp&gt;bukett&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krut..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krut&lt;/b&gt; = fsv. (jämte &lt;i&gt;krūd(h)&lt;/i&gt;), no., ä. da. (da. &lt;i&gt;krudt&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt; (ellips för &lt;i&gt;bussenkrût&lt;/i&gt;, bösskrut) = holl. &lt;i&gt;kruit&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;kraut&lt;/i&gt;; egentl. samma ord som mlty. &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;krûdes&lt;/i&gt;), ört, krydda, varav fsv. &lt;i&gt;krūt (krūd(h)&lt;/i&gt;), ä. da. &lt;i&gt;krud&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;ukrud&lt;/i&gt;, ogräs) = fsax. &lt;i&gt;krûd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kraut&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;Krautmeyer&lt;/sp&gt;); se &lt;sp&gt;krydda&lt;/sp&gt;. Betyd. 'krut' härrör från krutets likhet med sönderstötta kryddor. Germ. &lt;i&gt;*krūða-&lt;/i&gt;, möjl. med Froehde, Persson m. fl. besl. med grek. &lt;i&gt;brýō&lt;/i&gt;, sväller, jäser, är full av, slår ut (om blommor), &lt;i&gt;brýon&lt;/i&gt;, mossa, &lt;i&gt;émbryon&lt;/i&gt;, foster (jfr sv. &lt;sp&gt;embryologi&lt;/sp&gt;), om detta utgår från ett ie. &lt;i&gt;*g&lt;sup&gt;ᵘ̯&lt;/sup&gt;ru-&lt;/i&gt; (dock ovisst; jfr en annan möjlighet hos Boisacq). Jfr &lt;sp&gt;kry&lt;/sp&gt;. — Med avs. på betyd. 'ört' erinras om ordstävet: 'Jag känner kru- tet, sa hin onde om nässlan'. — &lt;sp&gt;Ont krut förgås ej så lätt&lt;/sp&gt;; på grund av missuppfattning av mlty. &lt;i&gt;unkrût&lt;/i&gt; = mhty. (ty. &lt;i&gt;unkraut&lt;/i&gt;), ogräs. Med avs. på &lt;sp&gt;krut&lt;/sp&gt; om elaka kvinnor ('ett riktigt krut'; kanske dial.) jfr ä. ty. &lt;i&gt;ein poes kraut&lt;/i&gt; ('ein böses kraut'), t. ex. H. Sachs. — &lt;sp&gt;Krutgubbe&lt;/sp&gt;, Wallmark 1832 (om en skräddare o. stadsmajor), möjl., med Noreen V. spr. 3: 252, egentl. till &lt;sp&gt;krut&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'ört', alltså likbetyd. med ty. &lt;i&gt;krautjunker&lt;/i&gt;, lantjunkare; dock brukas i ä. tid ordet med förkärlek om gamla militärer." />
        <feat att="faksimilID" val="0447" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krut&lt;/b&gt; = fsv. (jämte &lt;i&gt;krūd(h)&lt;/i&gt;), no., ä. da. (da. &lt;i&gt;krudt&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt; (ellips för &lt;i&gt;bussenkrût&lt;/i&gt;, bösskrut) = holl. &lt;i&gt;kruit&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;kraut&lt;/i&gt;; egentl. samma ord som mlty. &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;krûdes&lt;/i&gt;), ört, krydda, varav fsv. &lt;i&gt;krūt (krūd(h)&lt;/i&gt;), ä. da. &lt;i&gt;krud&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;ukrud&lt;/i&gt;, ogräs) = fsax. &lt;i&gt;krûd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kraut&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;Krautmeyer&lt;/sp&gt;); se &lt;sp&gt;krydda&lt;/sp&gt;. Betyd. 'krut' härrör från krutets likhet med sönderstötta kryddor. Germ. &lt;i&gt;*krūða-&lt;/i&gt;, möjl. med Froehde, Persson m. fl. besl. med grek. &lt;i&gt;brýō&lt;/i&gt;, sväller, jäser, är full av, slår ut (om blommor), &lt;i&gt;brýon&lt;/i&gt;, mossa, &lt;i&gt;émbryon&lt;/i&gt;, foster (jfr sv. &lt;sp&gt;embryologi&lt;/sp&gt;), om detta utgår från ett ie. &lt;i&gt;*g&lt;sup&gt;ᵘ̯&lt;/sup&gt;ru-&lt;/i&gt; (dock ovisst; jfr en annan möjlighet hos Boisacq). Jfr &lt;sp&gt;kry&lt;/sp&gt;. — Med avs. på betyd. 'ört' erinras om ordstävet: 'Jag känner kru- tet, sa hin onde om nässlan'. — &lt;sp&gt;Ont krut förgås ej så lätt&lt;/sp&gt;; på grund av missuppfattning av mlty. &lt;i&gt;unkrût&lt;/i&gt; = mhty. (ty. &lt;i&gt;unkraut&lt;/i&gt;), ogräs. Med avs. på &lt;sp&gt;krut&lt;/sp&gt; om elaka kvinnor ('ett riktigt krut'; kanske dial.) jfr ä. ty. &lt;i&gt;ein poes kraut&lt;/i&gt; ('ein böses kraut'), t. ex. H. Sachs. — &lt;sp&gt;Krutgubbe&lt;/sp&gt;, Wallmark 1832 (om en skräddare o. stadsmajor), möjl., med Noreen V. spr. 3: 252, egentl. till &lt;sp&gt;krut&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'ört', alltså likbetyd. med ty. &lt;i&gt;krautjunker&lt;/i&gt;, lantjunkare; dock brukas i ä. tid ordet med förkärlek om gamla militärer." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kry" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kry..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kry..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kry&lt;/b&gt;, o. 1580 (som övers, av lat. &lt;i&gt;alacer&lt;/i&gt;) = no., da.; i da.: modig, stolt, i dial. även 'rask'; jämte vb. &lt;sp&gt;krya på&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;till sig&lt;/sp&gt; = no. &lt;i&gt;krya seg&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;kry sig&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;kryna&lt;/i&gt;, bli frisk(are); vanl. sammanställt med grek. &lt;i&gt;brýō&lt;/i&gt;, sväller m. m. (se &lt;sp&gt;krut&lt;/sp&gt;). En avljudsform är no. &lt;i&gt;kraa seg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kraana&lt;/i&gt;, krya på sig. — Ett allmänt kontinentalgerm. ord för 'kry' är östfris. &lt;i&gt;krüdig&lt;/i&gt; osv., varav no. &lt;i&gt;krydig&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;krûd&lt;/i&gt;, ört; alltså möjl. medelbart besl. med &lt;sp&gt;kry&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0447" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kry&lt;/b&gt;, o. 1580 (som övers, av lat. &lt;i&gt;alacer&lt;/i&gt;) = no., da.; i da.: modig, stolt, i dial. även 'rask'; jämte vb. &lt;sp&gt;krya på&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;till sig&lt;/sp&gt; = no. &lt;i&gt;krya seg&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;kry sig&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;kryna&lt;/i&gt;, bli frisk(are); vanl. sammanställt med grek. &lt;i&gt;brýō&lt;/i&gt;, sväller m. m. (se &lt;sp&gt;krut&lt;/sp&gt;). En avljudsform är no. &lt;i&gt;kraa seg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kraana&lt;/i&gt;, krya på sig. — Ett allmänt kontinentalgerm. ord för 'kry' är östfris. &lt;i&gt;krüdig&lt;/i&gt; osv., varav no. &lt;i&gt;krydig&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;krûd&lt;/i&gt;, ört; alltså möjl. medelbart besl. med &lt;sp&gt;kry&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krypa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krypa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krypa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krypa&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;krjúpa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krybe&lt;/i&gt;, y. fsax. &lt;i&gt;criepen&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;krûpen&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;kriefen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;créopan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;creep&lt;/i&gt;); väl egentl.: kröka sig; jfr ags. &lt;i&gt;cryppan&lt;/i&gt;, kröka; trol. rotbesl. med &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt; (se d. o.). Vid sidan av germ. &lt;i&gt;*kreup-&lt;/i&gt;, krypa, förekommer ett likbetyd. &lt;i&gt;*kreuk-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;krjuka&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;kriechen&lt;/i&gt; osv. — Kausativum: no. &lt;i&gt;krøypa&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;críepan&lt;/i&gt;, draga ihop. — &lt;sp&gt;Krypand&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;kricka&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krypin&lt;/sp&gt;, E. Lundgren 1849, som krognamn hos Bellman, bildat t. ex. som ortnamnen &lt;i&gt;Vändom&lt;/i&gt; (vid körvägens slut), &lt;i&gt;Tittut&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Bialitt&lt;/i&gt; ('vänta lite'), krognamn, &lt;i&gt;Blåsut&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;Vegesack&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krypa&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;krjúpa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;krybe&lt;/i&gt;, y. fsax. &lt;i&gt;criepen&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;krûpen&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;kriefen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;créopan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;creep&lt;/i&gt;); väl egentl.: kröka sig; jfr ags. &lt;i&gt;cryppan&lt;/i&gt;, kröka; trol. rotbesl. med &lt;sp&gt;kropp&lt;/sp&gt; (se d. o.). Vid sidan av germ. &lt;i&gt;*kreup-&lt;/i&gt;, krypa, förekommer ett likbetyd. &lt;i&gt;*kreuk-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;krjuka&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;kriechen&lt;/i&gt; osv. — Kausativum: no. &lt;i&gt;krøypa&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;críepan&lt;/i&gt;, draga ihop. — &lt;sp&gt;Krypand&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;kricka&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krypin&lt;/sp&gt;, E. Lundgren 1849, som krognamn hos Bellman, bildat t. ex. som ortnamnen &lt;i&gt;Vändom&lt;/i&gt; (vid körvägens slut), &lt;i&gt;Tittut&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Bialitt&lt;/i&gt; ('vänta lite'), krognamn, &lt;i&gt;Blåsut&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;Vegesack&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krympa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krympa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krympa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krympa&lt;/b&gt; (ipf. &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;, sup. &lt;i&gt;krympt&lt;/i&gt; o. intrans. även &lt;i&gt;krumpit&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;krympa&lt;/i&gt;, st. vb., hopdraga (part. &lt;i&gt;krumpin&lt;/i&gt;; ej belagt i ipf.), av äldre &lt;i&gt;*krimpa&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;skrympa&lt;/sp&gt; = mlty. &lt;i&gt;schrimpen&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;krympe&lt;/i&gt;, formellt = det germ. intrans. vb. &lt;i&gt;*krimpan&lt;/i&gt;, kröka sig, krympa = isl., no. &lt;i&gt;kreppa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;krapp&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;krimpen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krimpfan&lt;/i&gt;, vartill adj. (part.) &lt;sp&gt;krumpen&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;krumpin&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kroppinn&lt;/i&gt;, o. inkoativet &lt;sp&gt;krumpna&lt;/sp&gt; = fsv. I nsv. med både intrans. o. trans. betyd. Den senare uttrycktes i ä. tid av det i sv. dial. ännu kvarlevande kausativet &lt;i&gt;*krampian&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;(*)krämpa&lt;/i&gt; (t. ex. Uppl., Vbtn), isl. &lt;i&gt;kreppa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-ta&lt;/i&gt;), mhty. &lt;i&gt;krempfen&lt;/i&gt; osv. Germ. rot &lt;i&gt;kremp&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;gremb&lt;/i&gt; i t. ex. lett. &lt;i&gt;grumba&lt;/i&gt;, rynka (jfr &lt;sp&gt;kramp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krampa&lt;/sp&gt;), nasalerad form till &lt;i&gt;greb&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gerb&lt;/i&gt; i t. ex. fslav. &lt;i&gt;grŭbŭ&lt;/i&gt;, rygg, serb. &lt;i&gt;grbati se&lt;/i&gt;, bocka sig (jfr &lt;sp&gt;krapp 1&lt;/sp&gt;). Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0447" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krympa&lt;/b&gt; (ipf. &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;, sup. &lt;i&gt;krympt&lt;/i&gt; o. intrans. även &lt;i&gt;krumpit&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;krympa&lt;/i&gt;, st. vb., hopdraga (part. &lt;i&gt;krumpin&lt;/i&gt;; ej belagt i ipf.), av äldre &lt;i&gt;*krimpa&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;skrympa&lt;/sp&gt; = mlty. &lt;i&gt;schrimpen&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;krympe&lt;/i&gt;, formellt = det germ. intrans. vb. &lt;i&gt;*krimpan&lt;/i&gt;, kröka sig, krympa = isl., no. &lt;i&gt;kreppa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;krapp&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;krimpen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;krimpfan&lt;/i&gt;, vartill adj. (part.) &lt;sp&gt;krumpen&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;krumpin&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kroppinn&lt;/i&gt;, o. inkoativet &lt;sp&gt;krumpna&lt;/sp&gt; = fsv. I nsv. med både intrans. o. trans. betyd. Den senare uttrycktes i ä. tid av det i sv. dial. ännu kvarlevande kausativet &lt;i&gt;*krampian&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;(*)krämpa&lt;/i&gt; (t. ex. Uppl., Vbtn), isl. &lt;i&gt;kreppa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-ta&lt;/i&gt;), mhty. &lt;i&gt;krempfen&lt;/i&gt; osv. Germ. rot &lt;i&gt;kremp&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;gremb&lt;/i&gt; i t. ex. lett. &lt;i&gt;grumba&lt;/i&gt;, rynka (jfr &lt;sp&gt;kramp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krampa&lt;/sp&gt;), nasalerad form till &lt;i&gt;greb&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gerb&lt;/i&gt; i t. ex. fslav. &lt;i&gt;grŭbŭ&lt;/i&gt;, rygg, serb. &lt;i&gt;grbati se&lt;/i&gt;, bocka sig (jfr &lt;sp&gt;krapp 1&lt;/sp&gt;). Jfr följ." />
        <feat att="see" val="krympling 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krympling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krympling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krympling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krympling&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krymplinger&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;krimp-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krip-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krōp-&lt;/i&gt; (= sv. dial. kröppling), snarast = isl. &lt;i&gt;krypplingr&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*krumplingaʀ&lt;/i&gt;; avledn. av ett fsv. &lt;i&gt;*krympil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kryppill&lt;/i&gt; ds. (knappast däremot av ett &lt;i&gt;*krumpiōn&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kryppa&lt;/i&gt;, puckel); till &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt;. Formellt sett kunde &lt;sp&gt;krympling&lt;/sp&gt; även utgå från ett &lt;i&gt;krimp-&lt;/i&gt;, liksom fsv. &lt;i&gt;bryms&lt;/i&gt;, broms, av &lt;i&gt;brims&lt;/i&gt;; men häremot talar det isl. ordet; fsv. &lt;i&gt;krimplinger&lt;/i&gt; är snarast utvecklat ur &lt;i&gt;krymplinger&lt;/i&gt; genom inverkan av avledningsändelsens &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;. — En annan bildning är da. &lt;i&gt;krøbling&lt;/i&gt;, till ä. da. &lt;i&gt;krøbel&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;crypel&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;cripple&lt;/i&gt;) osv., till svaga rotstadiet av &lt;sp&gt;krypa&lt;/sp&gt;; alltså fullt analog med &lt;sp&gt;krympling&lt;/sp&gt; enl. den här förordade tolkningen." />
        <feat att="faksimilID" val="0448" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krympling&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;krymplinger&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;krimp-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krip-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;krōp-&lt;/i&gt; (= sv. dial. kröppling), snarast = isl. &lt;i&gt;krypplingr&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*krumplingaʀ&lt;/i&gt;; avledn. av ett fsv. &lt;i&gt;*krympil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kryppill&lt;/i&gt; ds. (knappast däremot av ett &lt;i&gt;*krumpiōn&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kryppa&lt;/i&gt;, puckel); till &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt;. Formellt sett kunde &lt;sp&gt;krympling&lt;/sp&gt; även utgå från ett &lt;i&gt;krimp-&lt;/i&gt;, liksom fsv. &lt;i&gt;bryms&lt;/i&gt;, broms, av &lt;i&gt;brims&lt;/i&gt;; men häremot talar det isl. ordet; fsv. &lt;i&gt;krimplinger&lt;/i&gt; är snarast utvecklat ur &lt;i&gt;krymplinger&lt;/i&gt; genom inverkan av avledningsändelsens &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;. — En annan bildning är da. &lt;i&gt;krøbling&lt;/i&gt;, till ä. da. &lt;i&gt;krøbel&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;crypel&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;cripple&lt;/i&gt;) osv., till svaga rotstadiet av &lt;sp&gt;krypa&lt;/sp&gt;; alltså fullt analog med &lt;sp&gt;krympling&lt;/sp&gt; enl. den här förordade tolkningen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vad..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vad..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vaþ&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;væþ&lt;/i&gt; (dat. pl. &lt;i&gt;-ium&lt;/i&gt;), vad, vädjande, vadepenningar, pant = isl. &lt;i&gt;veð&lt;/i&gt;, pant m. m., da. &lt;i&gt;ved&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;slaa til veds&lt;/i&gt;, hålla vad), got. &lt;i&gt;wadi&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;weddi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wetti&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wette&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wedd&lt;/i&gt;; i allm. 'pant, fördrag, vad'; av germ. &lt;i&gt;*waðja-&lt;/i&gt; n.; besl. med (knappast, såsom också antages, lånat från) lat. &lt;i&gt;vas&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;vadis&lt;/i&gt;), borgen, litau. &lt;i&gt;vadů'ti&lt;/i&gt;, inlösa en pant, osv. o. enl. somliga även med det till härledningen mycket omtvistade grek. &lt;i&gt;á(p)ethlon&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ãthlon&lt;/i&gt;, kamppris. Jfr &lt;sp&gt;gage&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. &lt;i&gt;sätta i vad&lt;/i&gt;, sätta på spel (jfr &lt;sp&gt;spel&lt;/sp&gt;). — Om saknaden av omljud i fsv. (sv.) jfr Lindroth IF 35: 299 f. — Avledn.: &lt;sp&gt;vädja&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="1163" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vaþ&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;væþ&lt;/i&gt; (dat. pl. &lt;i&gt;-ium&lt;/i&gt;), vad, vädjande, vadepenningar, pant = isl. &lt;i&gt;veð&lt;/i&gt;, pant m. m., da. &lt;i&gt;ved&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;slaa til veds&lt;/i&gt;, hålla vad), got. &lt;i&gt;wadi&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;weddi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wetti&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wette&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wedd&lt;/i&gt;; i allm. 'pant, fördrag, vad'; av germ. &lt;i&gt;*waðja-&lt;/i&gt; n.; besl. med (knappast, såsom också antages, lånat från) lat. &lt;i&gt;vas&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;vadis&lt;/i&gt;), borgen, litau. &lt;i&gt;vadů'ti&lt;/i&gt;, inlösa en pant, osv. o. enl. somliga även med det till härledningen mycket omtvistade grek. &lt;i&gt;á(p)ethlon&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ãthlon&lt;/i&gt;, kamppris. Jfr &lt;sp&gt;gage&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. &lt;i&gt;sätta i vad&lt;/i&gt;, sätta på spel (jfr &lt;sp&gt;spel&lt;/sp&gt;). — Om saknaden av omljud i fsv. (sv.) jfr Lindroth IF 35: 299 f. — Avledn.: &lt;sp&gt;vädja&lt;/sp&gt;, se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vad..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vad..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, not, stort nät, fsv. &lt;i&gt;vaþ&lt;/i&gt; f. = no. &lt;i&gt;vad&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vod&lt;/i&gt; n., mlty. &lt;i&gt;wate&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;wate&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wade&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;wate&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waðō-&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;vaðr&lt;/i&gt; m., metrev, o. det finska lånordet &lt;i&gt;wata&lt;/i&gt;, nät; besl. med lett. &lt;i&gt;wad(u)s&lt;/i&gt;, stort nät, fslav. &lt;i&gt;nevodŭ&lt;/i&gt;, nät. Enl. Lidén Stud. s. 29 m. fl. till ie. roten &lt;i&gt;au̯edh&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;áudmi&lt;/i&gt;, väver, osv., till en enklare bas &lt;i&gt;ve&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;váyati&lt;/i&gt;, väver, flätar, grek. &lt;i&gt;ḗtrion&lt;/i&gt;, ränning, väv; jfr &lt;sp&gt;vase 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ydd&lt;/sp&gt;. Uhlenbeck m. fl. föra ordet till germ. &lt;i&gt;*weð-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;gawi-dan&lt;/i&gt;, binda, fhty. &lt;i&gt;wetan&lt;/i&gt;. Enl. Kock Sv. ljudh. 1: 362 vore däremot &lt;sp&gt;vad&lt;/sp&gt; egentl. identiskt med &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt;, o. dess &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; berodde på inverkan från mlty. — Med avs. på betyd.-växlingen 'fläta' o. 'väva' se under &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1163" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, not, stort nät, fsv. &lt;i&gt;vaþ&lt;/i&gt; f. = no. &lt;i&gt;vad&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vod&lt;/i&gt; n., mlty. &lt;i&gt;wate&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;wate&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wade&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;wate&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waðō-&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;vaðr&lt;/i&gt; m., metrev, o. det finska lånordet &lt;i&gt;wata&lt;/i&gt;, nät; besl. med lett. &lt;i&gt;wad(u)s&lt;/i&gt;, stort nät, fslav. &lt;i&gt;nevodŭ&lt;/i&gt;, nät. Enl. Lidén Stud. s. 29 m. fl. till ie. roten &lt;i&gt;au̯edh&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;áudmi&lt;/i&gt;, väver, osv., till en enklare bas &lt;i&gt;ve&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;váyati&lt;/i&gt;, väver, flätar, grek. &lt;i&gt;ḗtrion&lt;/i&gt;, ränning, väv; jfr &lt;sp&gt;vase 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ydd&lt;/sp&gt;. Uhlenbeck m. fl. föra ordet till germ. &lt;i&gt;*weð-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;gawi-dan&lt;/i&gt;, binda, fhty. &lt;i&gt;wetan&lt;/i&gt;. Enl. Kock Sv. ljudh. 1: 362 vore däremot &lt;sp&gt;vad&lt;/sp&gt; egentl. identiskt med &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt;, o. dess &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; berodde på inverkan från mlty. — Med avs. på betyd.-växlingen 'fläta' o. 'väva' se under &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt; slutet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vad..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, på ben, Weste 1807, Berlin 1852; nybildning (kanske närmast från plur. &lt;i&gt;vader&lt;/i&gt;, liksom &lt;i&gt;färg&lt;/i&gt; åtm. delvis till &lt;i&gt;färger&lt;/i&gt;) till tidigare &lt;i&gt;vada&lt;/i&gt;, 16- o. 1700-t. (stundom ännu o. 1850), med plur. nästan regelbundet &lt;i&gt;vador&lt;/i&gt;; Sahlstedt o. några andra lexikografer ha däremot sg. &lt;i&gt;vade&lt;/i&gt;; från ty. &lt;i&gt;wade&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;wado&lt;/i&gt; m. = fsax. &lt;i&gt;watho&lt;/i&gt; ds, o. de inhemska isl. &lt;i&gt;vǫdvi&lt;/i&gt;, muskel, köttrik del av kroppen, fsv. &lt;i&gt;vaþve&lt;/i&gt; ds. Enl. Lidén KZ 41: 396 besl. med lat. &lt;i&gt;vatax&lt;/i&gt;, som har krokiga el. sneda fötter, &lt;i&gt;vatius&lt;/i&gt;, böjd inåt, krokig, till en ie. rot. &lt;i&gt;u̯a-&lt;/i&gt;, vara krokig, vartill väl t. ex. lat. &lt;i&gt;vārus&lt;/i&gt;, böjd utåt (Persson Wurzelerw. ss. 67, 174), jfr sanskr. &lt;i&gt;ūrú-&lt;/i&gt;, lår, länd. I så fall samma betyd.-utveckl. som i &lt;sp&gt;lår&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lägg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skänkel&lt;/sp&gt;. Betyd.-skiftningen 'vad ~ muskel' förekommer i en del exempel hos Lidén IF 19: 366. — Ett annat nord. ord för 'vad' är sv. dial. &lt;i&gt;kalv&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;kalve&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;kalfi&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;kalve&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kalv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1162" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;vad&lt;/b&gt;, på ben, Weste 1807, Berlin 1852; nybildning (kanske närmast från plur. &lt;i&gt;vader&lt;/i&gt;, liksom &lt;i&gt;färg&lt;/i&gt; åtm. delvis till &lt;i&gt;färger&lt;/i&gt;) till tidigare &lt;i&gt;vada&lt;/i&gt;, 16- o. 1700-t. (stundom ännu o. 1850), med plur. nästan regelbundet &lt;i&gt;vador&lt;/i&gt;; Sahlstedt o. några andra lexikografer ha däremot sg. &lt;i&gt;vade&lt;/i&gt;; från ty. &lt;i&gt;wade&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;wado&lt;/i&gt; m. = fsax. &lt;i&gt;watho&lt;/i&gt; ds, o. de inhemska isl. &lt;i&gt;vǫdvi&lt;/i&gt;, muskel, köttrik del av kroppen, fsv. &lt;i&gt;vaþve&lt;/i&gt; ds. Enl. Lidén KZ 41: 396 besl. med lat. &lt;i&gt;vatax&lt;/i&gt;, som har krokiga el. sneda fötter, &lt;i&gt;vatius&lt;/i&gt;, böjd inåt, krokig, till en ie. rot. &lt;i&gt;u̯a-&lt;/i&gt;, vara krokig, vartill väl t. ex. lat. &lt;i&gt;vārus&lt;/i&gt;, böjd utåt (Persson Wurzelerw. ss. 67, 174), jfr sanskr. &lt;i&gt;ūrú-&lt;/i&gt;, lår, länd. I så fall samma betyd.-utveckl. som i &lt;sp&gt;lår&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lägg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skänkel&lt;/sp&gt;. Betyd.-skiftningen 'vad ~ muskel' förekommer i en del exempel hos Lidén IF 19: 366. — Ett annat nord. ord för 'vad' är sv. dial. &lt;i&gt;kalv&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;kalve&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;kalfi&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;kalve&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kalv&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bäcken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bäcken..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bäcken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bäcken&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bækken&lt;/i&gt; = da., från mlty. &lt;i&gt;becken&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;becckîn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;becken&lt;/i&gt;), från senlat. &lt;i&gt;bac(c)hīnum&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;bacino&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bassin&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;bassäng&lt;/sp&gt;); se &lt;sp&gt;back 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;balja 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bägare&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pickelhuva&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bäcken&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bækken&lt;/i&gt; = da., från mlty. &lt;i&gt;becken&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;becckîn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;becken&lt;/i&gt;), från senlat. &lt;i&gt;bac(c)hīnum&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;bacino&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bassin&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;bassäng&lt;/sp&gt;); se &lt;sp&gt;back 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;balja 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bägare&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pickelhuva&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="pickelhuva" />
        <feat att="see" val="back 1" />
        <feat att="see" val="balja 1" />
        <feat att="see" val="bägare" />
        <feat att="see" val="bassäng" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bäck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bäck..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bäck..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bäck&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bækker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bekkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bæk&lt;/i&gt;; meng. &lt;i&gt;bek&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;beck&lt;/i&gt;) kan vara nordiskt; snarast av germ. &lt;i&gt;*bakja-&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;*baki-&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;beki&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bah&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bach&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bece&lt;/i&gt;; jfr (?) fir. &lt;i&gt;búal&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*bhogl-&lt;/i&gt;), vatten (enl. Zimmer), o. fslav. &lt;i&gt;bagno&lt;/i&gt;, träsk (enl. Mikkola m. fl.); numera ofta o. möjl. riktigt fört till litau. &lt;i&gt;bėgti&lt;/i&gt;, löpa, fslav. &lt;i&gt;běžą&lt;/i&gt;, löper; jfr lat. &lt;i&gt;rīvus&lt;/i&gt;, flod, o. det egentl. keltiska flod-namnet &lt;sp&gt;Rhen&lt;/sp&gt;, till roten &lt;i&gt;ri&lt;/i&gt;, rinna, löpa." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bäck&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bækker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bekkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bæk&lt;/i&gt;; meng. &lt;i&gt;bek&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;beck&lt;/i&gt;) kan vara nordiskt; snarast av germ. &lt;i&gt;*bakja-&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;*baki-&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;beki&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bah&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bach&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bece&lt;/i&gt;; jfr (?) fir. &lt;i&gt;búal&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*bhogl-&lt;/i&gt;), vatten (enl. Zimmer), o. fslav. &lt;i&gt;bagno&lt;/i&gt;, träsk (enl. Mikkola m. fl.); numera ofta o. möjl. riktigt fört till litau. &lt;i&gt;bėgti&lt;/i&gt;, löpa, fslav. &lt;i&gt;běžą&lt;/i&gt;, löper; jfr lat. &lt;i&gt;rīvus&lt;/i&gt;, flod, o. det egentl. keltiska flod-namnet &lt;sp&gt;Rhen&lt;/sp&gt;, till roten &lt;i&gt;ri&lt;/i&gt;, rinna, löpa." />
        <feat att="see" val="Rhen" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Båven" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Båven..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Båven..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Båven&lt;/b&gt;, sjönamn, se &lt;sp&gt;Bohus&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Båven&lt;/b&gt;, sjönamn, se &lt;sp&gt;Bohus&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Bohus" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="båta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--båta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--båta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;båta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bāta&lt;/i&gt;, även: vinna, förbättras, liksom da. &lt;i&gt;baade&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bâten&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;băten&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;bazên&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;batian&lt;/i&gt;, vara i gott tillstånd. Inhemskt nordiskt är no. &lt;i&gt;bata&lt;/i&gt;, gagna, ha fördel. Av germ. &lt;i&gt;bat-&lt;/i&gt; i bättre, bäst, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bot&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;båtnad&lt;/sp&gt;, 1555 (&lt;i&gt;-t&lt;/i&gt;), 1587 (&lt;i&gt;-dh&lt;/i&gt;), ombildning efter &lt;sp&gt;båta&lt;/sp&gt; av ett inhemskt &lt;i&gt;*batnaþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;batnaðr&lt;/i&gt;, till fsv., isl. &lt;i&gt;batna&lt;/i&gt;, bli bättre, gagna. Jfr likbetyd. isl. &lt;i&gt;bati&lt;/i&gt; m." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;båta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bāta&lt;/i&gt;, även: vinna, förbättras, liksom da. &lt;i&gt;baade&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bâten&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;băten&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;bazên&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;batian&lt;/i&gt;, vara i gott tillstånd. Inhemskt nordiskt är no. &lt;i&gt;bata&lt;/i&gt;, gagna, ha fördel. Av germ. &lt;i&gt;bat-&lt;/i&gt; i bättre, bäst, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bot&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;båtnad&lt;/sp&gt;, 1555 (&lt;i&gt;-t&lt;/i&gt;), 1587 (&lt;i&gt;-dh&lt;/i&gt;), ombildning efter &lt;sp&gt;båta&lt;/sp&gt; av ett inhemskt &lt;i&gt;*batnaþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;batnaðr&lt;/i&gt;, till fsv., isl. &lt;i&gt;batna&lt;/i&gt;, bli bättre, gagna. Jfr likbetyd. isl. &lt;i&gt;bati&lt;/i&gt; m." />
        <feat att="see" val="båta" />
        <feat att="see" val="båtnad" />
        <feat att="see" val="bot" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jämmer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jämmer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jämmer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jämmer&lt;/b&gt;, Bib. 1541 (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;) = fda. &lt;i&gt;iæmber&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;jammer&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;jammer&lt;/i&gt; = ty.; substantivering av fsax., fhty. adj. &lt;i&gt;jâmar&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;geómor&lt;/i&gt;, sorgsen o. d.; av ljudhärmande ursprung. — &lt;sp&gt;Jämmerdal&lt;/sp&gt;, motsv. i ty., eng., fra.; efter Bib., Psalt. 84: 7." />
        <feat att="faksimilID" val="0373" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jämmer&lt;/b&gt;, Bib. 1541 (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;) = fda. &lt;i&gt;iæmber&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;jammer&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;jammer&lt;/i&gt; = ty.; substantivering av fsax., fhty. adj. &lt;i&gt;jâmar&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;geómor&lt;/i&gt;, sorgsen o. d.; av ljudhärmande ursprung. — &lt;sp&gt;Jämmerdal&lt;/sp&gt;, motsv. i ty., eng., fra.; efter Bib., Psalt. 84: 7." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trikin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trikin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trikin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trikin&lt;/b&gt;, 1860-t. = ty. &lt;i&gt;trichine&lt;/i&gt;, av engelsmannen R. Owen år 1835 beskriven under benämningen Trichina spiralis; bildat av grek. &lt;i&gt;thríx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;trikhós&lt;/i&gt;) f., hår, alltså egentl.: hårdjur." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trikin&lt;/b&gt;, 1860-t. = ty. &lt;i&gt;trichine&lt;/i&gt;, av engelsmannen R. Owen år 1835 beskriven under benämningen Trichina spiralis; bildat av grek. &lt;i&gt;thríx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;trikhós&lt;/i&gt;) f., hår, alltså egentl.: hårdjur." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trikolor" />
          <feat att="writtenForm" val="trikoloren 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trikolor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trikolor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trikolor(en)&lt;/b&gt;, den franska fanan (1789), av fra. &lt;i&gt;tricolore&lt;/i&gt;, urspr. lärd bildning av lat. &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre, o. &lt;i&gt;color&lt;/i&gt;, färg (se &lt;sp&gt;kulör&lt;/sp&gt;); efter de tre färgerna blått, vitt o. rött, av vilka vitt var kungahusets o. blått o. rött staden Paris' färger." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trikolor(en)&lt;/b&gt;, den franska fanan (1789), av fra. &lt;i&gt;tricolore&lt;/i&gt;, urspr. lärd bildning av lat. &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre, o. &lt;i&gt;color&lt;/i&gt;, färg (se &lt;sp&gt;kulör&lt;/sp&gt;); efter de tre färgerna blått, vitt o. rött, av vilka vitt var kungahusets o. blått o. rött staden Paris' färger." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hälta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hälta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hälta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hälta&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;halt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0345" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hälta&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;halt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="halt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trift" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trift..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trift..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trift&lt;/b&gt;, Armeria, gräsnejlika, Retzius 1806 osv., från eng. &lt;i&gt;thrift&lt;/i&gt;, samma ord som eng. &lt;i&gt;thrift&lt;/i&gt;, vacker växt, lycka, trevnad m. m., av meng. &lt;i&gt;þrift&lt;/i&gt;, från isl. &lt;i&gt;þrift&lt;/i&gt;, vbalabstr. på ie. &lt;i&gt;-ti&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt;. Namnet har tydl. inkommit från eng. såsom beteckning för en som prydnadsväxt odlad rarietet; jfr &lt;i&gt;engelskt gräs&lt;/i&gt; 1838 m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trift&lt;/b&gt;, Armeria, gräsnejlika, Retzius 1806 osv., från eng. &lt;i&gt;thrift&lt;/i&gt;, samma ord som eng. &lt;i&gt;thrift&lt;/i&gt;, vacker växt, lycka, trevnad m. m., av meng. &lt;i&gt;þrift&lt;/i&gt;, från isl. &lt;i&gt;þrift&lt;/i&gt;, vbalabstr. på ie. &lt;i&gt;-ti&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt;. Namnet har tydl. inkommit från eng. såsom beteckning för en som prydnadsväxt odlad rarietet; jfr &lt;i&gt;engelskt gräs&lt;/i&gt; 1838 m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trilla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trilla..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trilla..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;trilla&lt;/b&gt;, sbst, i sht dial., trissa, jfr sv. dial. &lt;i&gt;trill&lt;/i&gt;, växelhjul i kvarn, vävbom, motsv. no. &lt;i&gt;trill&lt;/i&gt; n., da. &lt;i&gt;trille&lt;/i&gt;; ej identiskt med det under &lt;sp&gt;trilla 1&lt;/sp&gt; omnämnda sbst., utan lån från lty. &lt;i&gt;trille&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trîle&lt;/i&gt;, rund skiva, av ovisst ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;trilla&lt;/b&gt;, sbst, i sht dial., trissa, jfr sv. dial. &lt;i&gt;trill&lt;/i&gt;, växelhjul i kvarn, vävbom, motsv. no. &lt;i&gt;trill&lt;/i&gt; n., da. &lt;i&gt;trille&lt;/i&gt;; ej identiskt med det under &lt;sp&gt;trilla 1&lt;/sp&gt; omnämnda sbst., utan lån från lty. &lt;i&gt;trille&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trîle&lt;/i&gt;, rund skiva, av ovisst ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trilla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trilla..nn.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trilla..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;trilla&lt;/b&gt;, sbst., lätt vagn, se &lt;sp&gt;trilla 1&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;trilla&lt;/b&gt;, sbst., lätt vagn, se &lt;sp&gt;trilla 1&lt;/sp&gt; slutet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trikå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trikå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trikå..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trikå&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1824, av fra. &lt;i&gt;tricot&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trikå&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1824, av fra. &lt;i&gt;tricot&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">tricot</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trilla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trilla..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trilla..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;trilla&lt;/b&gt;, vb, L. Petri (om bloddroppar), P. Svart 1558 (om tårar), Hildebrand 1654 i trans. anv., Columbus Ordesk.; i dial. såsom intr. även ipf. &lt;i&gt;trall&lt;/i&gt;, så också Sehlstedt m. fl. = no. &lt;i&gt;trilla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trille&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;trillen&lt;/i&gt; (eng. dial. &lt;i&gt;trill&lt;/i&gt;, jfr Björkman Scand. loanw. s. 256). Enl. somliga möjl. av germ. &lt;i&gt;*trīzl-&lt;/i&gt;, grammatisk växelform till det f. ö. dunkla mlty. &lt;i&gt;trîseln&lt;/i&gt;, rulla (jfr under &lt;sp&gt;trissa&lt;/sp&gt;). Snarare dock imitativt, liksom eng. &lt;sp&gt;troll&lt;/sp&gt;, rulla (se &lt;sp&gt;tralla 2&lt;/sp&gt;). — Härtill: sbst. &lt;sp&gt;trilla&lt;/sp&gt;, lätt vagn = no. ds., även: skottkärra. Jfr &lt;i&gt;trillvagn&lt;/i&gt; C. F. Dahlgren. — Om ä. nsv. vb. &lt;i&gt;trillra&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;tillra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;trilla&lt;/b&gt;, vb, L. Petri (om bloddroppar), P. Svart 1558 (om tårar), Hildebrand 1654 i trans. anv., Columbus Ordesk.; i dial. såsom intr. även ipf. &lt;i&gt;trall&lt;/i&gt;, så också Sehlstedt m. fl. = no. &lt;i&gt;trilla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trille&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;trillen&lt;/i&gt; (eng. dial. &lt;i&gt;trill&lt;/i&gt;, jfr Björkman Scand. loanw. s. 256). Enl. somliga möjl. av germ. &lt;i&gt;*trīzl-&lt;/i&gt;, grammatisk växelform till det f. ö. dunkla mlty. &lt;i&gt;trîseln&lt;/i&gt;, rulla (jfr under &lt;sp&gt;trissa&lt;/sp&gt;). Snarare dock imitativt, liksom eng. &lt;sp&gt;troll&lt;/sp&gt;, rulla (se &lt;sp&gt;tralla 2&lt;/sp&gt;). — Härtill: sbst. &lt;sp&gt;trilla&lt;/sp&gt;, lätt vagn = no. ds., även: skottkärra. Jfr &lt;i&gt;trillvagn&lt;/i&gt; C. F. Dahlgren. — Om ä. nsv. vb. &lt;i&gt;trillra&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;tillra&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trin..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;trin&lt;/sp&gt;, sv. dial., steg, se &lt;sp&gt;tren&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;trin&lt;/sp&gt;, sv. dial., steg, se &lt;sp&gt;tren&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="tren" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trind" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trind..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trind..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;trind&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trinder&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;trind&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;trint&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;trint (-e-, -n-)&lt;/i&gt;, rund (vartill sbst. &lt;i&gt;trent&lt;/i&gt;, vartill det från mlty. lånade da. &lt;i&gt;omtrent&lt;/i&gt;, omkring); jfr ags. &lt;i&gt;trinde&lt;/i&gt;, rund klump, med &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;bildningen: ags. &lt;i&gt;trendel&lt;/i&gt;, krets, skiva (eng. &lt;i&gt;trendle&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;trendele&lt;/i&gt; (fsv. &lt;i&gt;trindhel&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;trinnel&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;trennila&lt;/i&gt;, kula, snurra (av germ. &lt;i&gt;*trend-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*trand-&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;avledn.: sv. dial. &lt;i&gt;trinse&lt;/i&gt; f., trissa Bohusl., no. &lt;i&gt;trinsa&lt;/i&gt;, ett slags rulle, ä. da. &lt;i&gt;trindse&lt;/i&gt;, trissa ~ ags. &lt;i&gt;tryndle&lt;/i&gt;, hjul (eng. &lt;i&gt;trundle&lt;/i&gt;, vals); vartill även mlty. &lt;i&gt;trendelen&lt;/i&gt;, rulla (trans.), fhty. &lt;i&gt;trennilôn&lt;/i&gt;, vrida sig runt, ags. &lt;i&gt;trendlian&lt;/i&gt;, göra rund ~ lty. &lt;i&gt;tründelen&lt;/i&gt;, rulla. Väl av samma grundrot som &lt;sp&gt;trilla 1&lt;/sp&gt;. Svårligen däremot, såsom bl. a. också antagits av Falk-Torp m. fl., till mhty. &lt;i&gt;trinnen&lt;/i&gt;, skilja sig från ~ ty. &lt;i&gt;trennen&lt;/i&gt; osv., alltså egentl.: 'avskilt stycke' &gt; 'skiva' &gt; 'rund skiva' osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;trind&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trinder&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;trind&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;trint&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;trint (-e-, -n-)&lt;/i&gt;, rund (vartill sbst. &lt;i&gt;trent&lt;/i&gt;, vartill det från mlty. lånade da. &lt;i&gt;omtrent&lt;/i&gt;, omkring); jfr ags. &lt;i&gt;trinde&lt;/i&gt;, rund klump, med &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;bildningen: ags. &lt;i&gt;trendel&lt;/i&gt;, krets, skiva (eng. &lt;i&gt;trendle&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;trendele&lt;/i&gt; (fsv. &lt;i&gt;trindhel&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;trinnel&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;trennila&lt;/i&gt;, kula, snurra (av germ. &lt;i&gt;*trend-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*trand-&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;avledn.: sv. dial. &lt;i&gt;trinse&lt;/i&gt; f., trissa Bohusl., no. &lt;i&gt;trinsa&lt;/i&gt;, ett slags rulle, ä. da. &lt;i&gt;trindse&lt;/i&gt;, trissa ~ ags. &lt;i&gt;tryndle&lt;/i&gt;, hjul (eng. &lt;i&gt;trundle&lt;/i&gt;, vals); vartill även mlty. &lt;i&gt;trendelen&lt;/i&gt;, rulla (trans.), fhty. &lt;i&gt;trennilôn&lt;/i&gt;, vrida sig runt, ags. &lt;i&gt;trendlian&lt;/i&gt;, göra rund ~ lty. &lt;i&gt;tründelen&lt;/i&gt;, rulla. Väl av samma grundrot som &lt;sp&gt;trilla 1&lt;/sp&gt;. Svårligen däremot, såsom bl. a. också antagits av Falk-Torp m. fl., till mhty. &lt;i&gt;trinnen&lt;/i&gt;, skilja sig från ~ ty. &lt;i&gt;trennen&lt;/i&gt; osv., alltså egentl.: 'avskilt stycke' &gt; 'skiva' &gt; 'rund skiva' osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trilobit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trilobit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trilobit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trilobit&lt;/b&gt;, en utdöd djurgrupp, vanl. förd till kräftdjuren, Dalman 1822 = ty. = fra., eng. &lt;i&gt;trilobite&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre, o. &lt;i&gt;lóbos&lt;/i&gt;, flik (av öra, lever m. m.); efter de tre partier i vilka ryggskalet är delat medelst två längsgående fåror. Med avs. på bildningen se &lt;sp&gt;syenit&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trilobit&lt;/b&gt;, en utdöd djurgrupp, vanl. förd till kräftdjuren, Dalman 1822 = ty. = fra., eng. &lt;i&gt;trilobite&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre, o. &lt;i&gt;lóbos&lt;/i&gt;, flik (av öra, lever m. m.); efter de tre partier i vilka ryggskalet är delat medelst två längsgående fåror. Med avs. på bildningen se &lt;sp&gt;syenit&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trilsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trilsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trilsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trilsk&lt;/b&gt;, i litter. först under 1800-t:s senare hälft, av Dalin 1853 betecknat som dialekt; &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;former uppträda dock enstaka under 15- o. 1600-t: &lt;i&gt;trälsk&lt;/i&gt; 1527, &lt;i&gt;tre(e)lsk&lt;/i&gt; 1596, Schroderus 1635, Växiö domkap. 1675, men knappast sedermera under 1700-t; i skå. dial. även &lt;i&gt;entrílsk&lt;/i&gt;. Ombildning av &lt;sp&gt;tredsk&lt;/sp&gt; (t. ex. Sv. Hof jämte &lt;i&gt;tresk&lt;/i&gt;), ä. nsv. &lt;i&gt;treezk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;träzk&lt;/i&gt; o. d., fsv. &lt;i&gt;þrēsker&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tredzsker&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;þrizker&lt;/i&gt;, motspänstig, motsv. no. &lt;i&gt;treisk&lt;/i&gt;, besvärlig, tröttande, hårdnackad, trotsig. Snarast, med Noreen V. spr. 4: 103, lånat från ett mlty. &lt;i&gt;*drêtsch&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; från det inhemska o. i så fall etymol. identiska fsv. &lt;i&gt;tryzker&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;þrȳzker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrjózkr&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt;), på samma sätt som det även hithörande &lt;sp&gt;förtreta&lt;/sp&gt; av mlty. &lt;i&gt;vordrêten&lt;/i&gt; fått sitt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; från &lt;sp&gt;förtryta&lt;/sp&gt;. I no. &lt;i&gt;treisk&lt;/i&gt; uppträder dessutom ljudsubstitution av &lt;i&gt;ei&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;. — Enl. Torp Etym. Ordb. s. 803 i stället ombildning av mhty. tr&lt;i&gt;&lt;/i&gt;etzig, trotsig. — För svenskans vidkommande passar ej det antagande av depalatalisering &lt;i&gt;øy&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;ei&lt;/i&gt;, som Seip 2: 81 f. förmodar för no. &lt;i&gt;treisk&lt;/i&gt;, vilket han sammanställer med no. &lt;i&gt;trøyskleg&lt;/i&gt;, förtretlig o. d. (&lt;i&gt;*þrautiska-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt;). — Övergången &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;trilsk&lt;/sp&gt; kan vara ljudlagsenlig; påverkan från &lt;sp&gt;ilsk&lt;/sp&gt; är dock tänkbar (jfr Kock Sv. ljudh. 1: 181). Hur &lt;i&gt;-l-&lt;/i&gt; (redan 1527) inkommit i ordet är dunkelt. — Ett helt annat ord är skånska &lt;i&gt;tresk&lt;/i&gt;, förståndig, ä. da. &lt;i&gt;trædsk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trærsk&lt;/i&gt;, slug (i no. ombildat till &lt;i&gt;treisk&lt;/i&gt;, klok, skarpsinnig), från lty. &lt;i&gt;trêrsch&lt;/i&gt;, slug, jfr mlty. &lt;i&gt;trêrinc&lt;/i&gt;, bedragare." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trilsk&lt;/b&gt;, i litter. först under 1800-t:s senare hälft, av Dalin 1853 betecknat som dialekt; &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;former uppträda dock enstaka under 15- o. 1600-t: &lt;i&gt;trälsk&lt;/i&gt; 1527, &lt;i&gt;tre(e)lsk&lt;/i&gt; 1596, Schroderus 1635, Växiö domkap. 1675, men knappast sedermera under 1700-t; i skå. dial. även &lt;i&gt;entrílsk&lt;/i&gt;. Ombildning av &lt;sp&gt;tredsk&lt;/sp&gt; (t. ex. Sv. Hof jämte &lt;i&gt;tresk&lt;/i&gt;), ä. nsv. &lt;i&gt;treezk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;träzk&lt;/i&gt; o. d., fsv. &lt;i&gt;þrēsker&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tredzsker&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;þrizker&lt;/i&gt;, motspänstig, motsv. no. &lt;i&gt;treisk&lt;/i&gt;, besvärlig, tröttande, hårdnackad, trotsig. Snarast, med Noreen V. spr. 4: 103, lånat från ett mlty. &lt;i&gt;*drêtsch&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; från det inhemska o. i så fall etymol. identiska fsv. &lt;i&gt;tryzker&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;þrȳzker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrjózkr&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt;), på samma sätt som det även hithörande &lt;sp&gt;förtreta&lt;/sp&gt; av mlty. &lt;i&gt;vordrêten&lt;/i&gt; fått sitt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; från &lt;sp&gt;förtryta&lt;/sp&gt;. I no. &lt;i&gt;treisk&lt;/i&gt; uppträder dessutom ljudsubstitution av &lt;i&gt;ei&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;. — Enl. Torp Etym. Ordb. s. 803 i stället ombildning av mhty. tr&lt;i&gt;&lt;/i&gt;etzig, trotsig. — För svenskans vidkommande passar ej det antagande av depalatalisering &lt;i&gt;øy&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;ei&lt;/i&gt;, som Seip 2: 81 f. förmodar för no. &lt;i&gt;treisk&lt;/i&gt;, vilket han sammanställer med no. &lt;i&gt;trøyskleg&lt;/i&gt;, förtretlig o. d. (&lt;i&gt;*þrautiska-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt;). — Övergången &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;trilsk&lt;/sp&gt; kan vara ljudlagsenlig; påverkan från &lt;sp&gt;ilsk&lt;/sp&gt; är dock tänkbar (jfr Kock Sv. ljudh. 1: 181). Hur &lt;i&gt;-l-&lt;/i&gt; (redan 1527) inkommit i ordet är dunkelt. — Ett helt annat ord är skånska &lt;i&gt;tresk&lt;/i&gt;, förståndig, ä. da. &lt;i&gt;trædsk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trærsk&lt;/i&gt;, slug (i no. ombildat till &lt;i&gt;treisk&lt;/i&gt;, klok, skarpsinnig), från lty. &lt;i&gt;trêrsch&lt;/i&gt;, slug, jfr mlty. &lt;i&gt;trêrinc&lt;/i&gt;, bedragare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tripp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tripp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tripp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tripp&lt;/b&gt;, i betyd. 'liten utflykt' av ungt datum (ej hos Dalin 1853) = no.-da. I den betyd. av 'små steg', som ordet har i da., är däremot ordet äldre, t. ex. Bellman, även i förb. &lt;sp&gt;tripp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trav&lt;/sp&gt;, Bellman osv. Till &lt;sp&gt;trippa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tripp&lt;/b&gt;, i betyd. 'liten utflykt' av ungt datum (ej hos Dalin 1853) = no.-da. I den betyd. av 'små steg', som ordet har i da., är däremot ordet äldre, t. ex. Bellman, även i förb. &lt;sp&gt;tripp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trav&lt;/sp&gt;, Bellman osv. Till &lt;sp&gt;trippa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trippa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trippa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trippa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trippa&lt;/b&gt;, Stiernhielm, Arvidi 1651 = da. &lt;i&gt;trippe&lt;/i&gt;, väl från (m)lty. &lt;i&gt;trippen&lt;/i&gt; = meng. &lt;i&gt;trippen&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;trip&lt;/i&gt;); jfr ty. &lt;i&gt;trippeln&lt;/i&gt;; snarast en sekundär diminutivisk avljudsform till mlty. &lt;i&gt;trappen&lt;/i&gt;, trampa (se &lt;sp&gt;trappa&lt;/sp&gt;), av ungefär samma slag som &lt;sp&gt;knirka&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;knarka&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;tripp&lt;/sp&gt;. — Om motsv. romanska lånord med den (sannol.) ursprungliga betyd. 'stampande dansa' se Brück Einfl. d. germ. Spr. auf das Vulg.-lat. s. 167. — &lt;sp&gt;Tripp trapp trull&lt;/sp&gt;, Bellman 1782; &lt;i&gt;tripp-trapp&lt;/i&gt; om danssteg hos Stiernhielm, jfr Kolmodin 1732: &lt;i&gt;tripp trapp tripp&lt;/i&gt;, om steg, motsv. da. &lt;i&gt;trip trap&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;tripp trapp (trul)&lt;/i&gt;, jfr holl. &lt;i&gt;tripptrappen&lt;/i&gt;, trippa; unga förbindelser av samma slag som &lt;sp&gt;krimskrams&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sliddersladder&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trippa&lt;/b&gt;, Stiernhielm, Arvidi 1651 = da. &lt;i&gt;trippe&lt;/i&gt;, väl från (m)lty. &lt;i&gt;trippen&lt;/i&gt; = meng. &lt;i&gt;trippen&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;trip&lt;/i&gt;); jfr ty. &lt;i&gt;trippeln&lt;/i&gt;; snarast en sekundär diminutivisk avljudsform till mlty. &lt;i&gt;trappen&lt;/i&gt;, trampa (se &lt;sp&gt;trappa&lt;/sp&gt;), av ungefär samma slag som &lt;sp&gt;knirka&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;knarka&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;tripp&lt;/sp&gt;. — Om motsv. romanska lånord med den (sannol.) ursprungliga betyd. 'stampande dansa' se Brück Einfl. d. germ. Spr. auf das Vulg.-lat. s. 167. — &lt;sp&gt;Tripp trapp trull&lt;/sp&gt;, Bellman 1782; &lt;i&gt;tripp-trapp&lt;/i&gt; om danssteg hos Stiernhielm, jfr Kolmodin 1732: &lt;i&gt;tripp trapp tripp&lt;/i&gt;, om steg, motsv. da. &lt;i&gt;trip trap&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;tripp trapp (trul)&lt;/i&gt;, jfr holl. &lt;i&gt;tripptrappen&lt;/i&gt;, trippa; unga förbindelser av samma slag som &lt;sp&gt;krimskrams&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sliddersladder&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trind" />
          <feat att="writtenForm" val="trinna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trind..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trind..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;trind, trinna&lt;/b&gt;, sv, dial,, gärdselstång, jämte koll. &lt;sp&gt;trinne&lt;/sp&gt; n., gärdsle av kluvna trän, väl ej till &lt;sp&gt;trind 1&lt;/sp&gt;, utan liksom det likbetyd. &lt;sp&gt;trod&lt;/sp&gt; till en utvidgning av ie. roten &lt;i&gt;der(ē)&lt;/i&gt;, klyva (se särsk. &lt;sp&gt;tära&lt;/sp&gt; o. där uppräknade ord); jfr kanske närmast ty. &lt;i&gt;trennen&lt;/i&gt;, skilja, av germ. &lt;i&gt;*trannian&lt;/i&gt;, vartill väl även no. &lt;i&gt;trandle&lt;/i&gt; m., kluven stock till golv. Se Torp Etym. Ordb. s. 800." />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;trind, trinna&lt;/b&gt;, sv, dial,, gärdselstång, jämte koll. &lt;sp&gt;trinne&lt;/sp&gt; n., gärdsle av kluvna trän, väl ej till &lt;sp&gt;trind 1&lt;/sp&gt;, utan liksom det likbetyd. &lt;sp&gt;trod&lt;/sp&gt; till en utvidgning av ie. roten &lt;i&gt;der(ē)&lt;/i&gt;, klyva (se särsk. &lt;sp&gt;tära&lt;/sp&gt; o. där uppräknade ord); jfr kanske närmast ty. &lt;i&gt;trennen&lt;/i&gt;, skilja, av germ. &lt;i&gt;*trannian&lt;/i&gt;, vartill väl även no. &lt;i&gt;trandle&lt;/i&gt; m., kluven stock till golv. Se Torp Etym. Ordb. s. 800." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trio" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trio..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trio..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trio&lt;/b&gt;, av ital. &lt;i&gt;trio&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre." />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trio&lt;/b&gt;, av ital. &lt;i&gt;trio&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trissa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trissa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trissa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trissa&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;tridzorna&lt;/i&gt; plur. P. Månsson s. 505 = ä. da. &lt;i&gt;tridse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tridtze&lt;/i&gt; 1622, da. &lt;i&gt;trisse&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;triss&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;trissel&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;trîtse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trîsse&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;trîsel&lt;/i&gt;), hissblock, hiss-skiva o. d., varav även ty. &lt;i&gt;trieze&lt;/i&gt;, meng., eng. &lt;i&gt;trise&lt;/i&gt;. Att döma av de mlty. formerna med &lt;i&gt;-ts-&lt;/i&gt; kanske ej att sammanställa med det under &lt;sp&gt;trilla 1&lt;/sp&gt; omnämnda mlty. &lt;i&gt;triseln&lt;/i&gt;, rulla (jfr Hirt-Weigand under &lt;i&gt;aufdrieseln&lt;/i&gt;), utan möjl. ett lånord, jfr mlat. &lt;i&gt;trīcia&lt;/i&gt; ds. (som av Falk-Torp s. 1567 sammanställts med lat. &lt;i&gt;trīcæ&lt;/i&gt;, ränker, intriger, se &lt;sp&gt;intrigera&lt;/sp&gt;: att grundbetyd. hos &lt;i&gt;trīcæ&lt;/i&gt; möjl. varit 'böjning, vridning' el. dyl. utgör dock icke tillräckligt skäl för denna sammanställning)." />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trissa&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;tridzorna&lt;/i&gt; plur. P. Månsson s. 505 = ä. da. &lt;i&gt;tridse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tridtze&lt;/i&gt; 1622, da. &lt;i&gt;trisse&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;triss&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;trissel&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;trîtse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trîsse&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;trîsel&lt;/i&gt;), hissblock, hiss-skiva o. d., varav även ty. &lt;i&gt;trieze&lt;/i&gt;, meng., eng. &lt;i&gt;trise&lt;/i&gt;. Att döma av de mlty. formerna med &lt;i&gt;-ts-&lt;/i&gt; kanske ej att sammanställa med det under &lt;sp&gt;trilla 1&lt;/sp&gt; omnämnda mlty. &lt;i&gt;triseln&lt;/i&gt;, rulla (jfr Hirt-Weigand under &lt;i&gt;aufdrieseln&lt;/i&gt;), utan möjl. ett lånord, jfr mlat. &lt;i&gt;trīcia&lt;/i&gt; ds. (som av Falk-Torp s. 1567 sammanställts med lat. &lt;i&gt;trīcæ&lt;/i&gt;, ränker, intriger, se &lt;sp&gt;intrigera&lt;/sp&gt;: att grundbetyd. hos &lt;i&gt;trīcæ&lt;/i&gt; möjl. varit 'böjning, vridning' el. dyl. utgör dock icke tillräckligt skäl för denna sammanställning)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trist" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trist..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trist..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trist&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;triste&lt;/i&gt;, sorgsen, dyster, av lat. &lt;i&gt;trīstis&lt;/i&gt;, även: kärv (om smak), av ovisst urspr." />
        <feat att="faksimilID" val="1095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trist&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;triste&lt;/i&gt;, sorgsen, dyster, av lat. &lt;i&gt;trīstis&lt;/i&gt;, även: kärv (om smak), av ovisst urspr." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trippel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trippel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trippel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trippel&lt;/b&gt;, 1630-t., Linné osv. = ty. &lt;i&gt;tripel&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tripoli&lt;/i&gt; = eng., av &lt;i&gt;Tripolis&lt;/i&gt; i norra Afrika (egentl.: trestad; se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;politik&lt;/sp&gt;), där den stenart (tripolit), av vilken trippeln males, först skall ha uppmärksammats." />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trippel&lt;/b&gt;, 1630-t., Linné osv. = ty. &lt;i&gt;tripel&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tripoli&lt;/i&gt; = eng., av &lt;i&gt;Tripolis&lt;/i&gt; i norra Afrika (egentl.: trestad; se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;politik&lt;/sp&gt;), där den stenart (tripolit), av vilken trippeln males, först skall ha uppmärksammats." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trippelallians" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--trippelallians..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trippelallians..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trippelallians&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;tripelallianz&lt;/i&gt;, till fra. &lt;i&gt;triple&lt;/i&gt;, trefaldig, av lat. &lt;i&gt;triplus&lt;/i&gt; (jämte triplex); se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;allians&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trippelallians&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;tripelallianz&lt;/i&gt;, till fra. &lt;i&gt;triple&lt;/i&gt;, trefaldig, av lat. &lt;i&gt;triplus&lt;/i&gt; (jämte triplex); se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;allians&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trivas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trivas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trivas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trivas&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrīvas&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;þrēfs&lt;/i&gt;), framskrida, ha framgång, trivas = isl. &lt;i&gt;þrífast&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trives&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thrive&lt;/i&gt; från nord.); ett blott nord. ord, vilket kan tala för, att det, såsom förmodats, hör till nord. &lt;i&gt;þrifa&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;treva&lt;/sp&gt;), alltså med samma betyd.-utveckling som &lt;sp&gt;ta(ga) sig&lt;/sp&gt;, bli friskare el. fetare; möjl. annars, med Wood, till en ie. rot &lt;i&gt;tereip&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;terep&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;tėrpō&lt;/i&gt;, tillfredsställer, gläder, sanskr. &lt;i&gt;tŕ̥pyati&lt;/i&gt;, blir nöjd el. mätt, litau. &lt;i&gt;tarpstù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tãrpti&lt;/i&gt;, taga sig, trivas. Jfr &lt;sp&gt;treven&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trevlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trift&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trivas&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrīvas&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;þrēfs&lt;/i&gt;), framskrida, ha framgång, trivas = isl. &lt;i&gt;þrífast&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trives&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thrive&lt;/i&gt; från nord.); ett blott nord. ord, vilket kan tala för, att det, såsom förmodats, hör till nord. &lt;i&gt;þrifa&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;treva&lt;/sp&gt;), alltså med samma betyd.-utveckling som &lt;sp&gt;ta(ga) sig&lt;/sp&gt;, bli friskare el. fetare; möjl. annars, med Wood, till en ie. rot &lt;i&gt;tereip&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;terep&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;tėrpō&lt;/i&gt;, tillfredsställer, gläder, sanskr. &lt;i&gt;tŕ̥pyati&lt;/i&gt;, blir nöjd el. mätt, litau. &lt;i&gt;tarpstù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tãrpti&lt;/i&gt;, taga sig, trivas. Jfr &lt;sp&gt;treven&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trevlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trift&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trivial" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trivial..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trivial..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trivial&lt;/b&gt;, i modern betyd. mera allmänt först på 1790-t. = ty., av fra. =, av lat. &lt;i&gt;triviālis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;trivium&lt;/i&gt;, plats där tre vägar mötas, skiljeväg, till &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre (jfr &lt;sp&gt;tribun&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;via&lt;/i&gt;, väg (jfr &lt;sp&gt;via&lt;/sp&gt;); alltså: för alla tillgänglig, vanlig (redan i lat,); sedermera (såsom i fra.): vardaglig, utnött. — &lt;i&gt;Trivium&lt;/i&gt; användes förr också i överförd bemärkelse att beteckna de tre ämnen, som lades till grund för undervisningen; härtill &lt;sp&gt;trivialskola&lt;/sp&gt;, 1617 (även: &lt;i&gt;triviale scholar&lt;/i&gt; plur. Hof), förr brukad benämning på 'allmänt lägre läroverk', alltså utan den nedsättande bibetyd. ordet genom fransk förmedling erhållit." />
        <feat att="faksimilID" val="1095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trivial&lt;/b&gt;, i modern betyd. mera allmänt först på 1790-t. = ty., av fra. =, av lat. &lt;i&gt;triviālis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;trivium&lt;/i&gt;, plats där tre vägar mötas, skiljeväg, till &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre (jfr &lt;sp&gt;tribun&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;via&lt;/i&gt;, väg (jfr &lt;sp&gt;via&lt;/sp&gt;); alltså: för alla tillgänglig, vanlig (redan i lat,); sedermera (såsom i fra.): vardaglig, utnött. — &lt;i&gt;Trivium&lt;/i&gt; användes förr också i överförd bemärkelse att beteckna de tre ämnen, som lades till grund för undervisningen; härtill &lt;sp&gt;trivialskola&lt;/sp&gt;, 1617 (även: &lt;i&gt;triviale scholar&lt;/i&gt; plur. Hof), förr brukad benämning på 'allmänt lägre läroverk', alltså utan den nedsättande bibetyd. ordet genom fransk förmedling erhållit." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="triton" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--triton..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--triton..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;triton&lt;/b&gt;, grekisk havsgudomlighet, av grek. &lt;i&gt;trítōn (T-)&lt;/i&gt;, besl. med fir. &lt;i&gt;triath&lt;/i&gt;, hav (genit. &lt;i&gt;trethan&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;triton&lt;/b&gt;, grekisk havsgudomlighet, av grek. &lt;i&gt;trítōn (T-)&lt;/i&gt;, besl. med fir. &lt;i&gt;triath&lt;/i&gt;, hav (genit. &lt;i&gt;trethan&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="triumf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--triumf..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--triumf..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;triumf&lt;/b&gt;, L. Petri = ty. &lt;i&gt;triumph&lt;/i&gt; osv., från lat. &lt;i&gt;triumphus&lt;/i&gt;, vars förhållande till grek. &lt;i&gt;thríambos&lt;/i&gt;, festsång, festtåg, är outrett. Jfr &lt;sp&gt;trumf&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;triumf&lt;/b&gt;, L. Petri = ty. &lt;i&gt;triumph&lt;/i&gt; osv., från lat. &lt;i&gt;triumphus&lt;/i&gt;, vars förhållande till grek. &lt;i&gt;thríambos&lt;/i&gt;, festsång, festtåg, är outrett. Jfr &lt;sp&gt;trumf&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trockla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trockla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trockla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trockla&lt;/b&gt;, C. Warg 1755 = no.-da. &lt;i&gt;trokle&lt;/i&gt;, från ett mlty. &lt;i&gt;*trokelen&lt;/i&gt; (lty. &lt;i&gt;trakeln&lt;/i&gt;); möjl. på ett el. annat sätt sammanhängande med ags. &lt;i&gt;getréagian&lt;/i&gt; ds. — I sv. dial. även &lt;i&gt;tråssla&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trockla&lt;/b&gt;, C. Warg 1755 = no.-da. &lt;i&gt;trokle&lt;/i&gt;, från ett mlty. &lt;i&gt;*trokelen&lt;/i&gt; (lty. &lt;i&gt;trakeln&lt;/i&gt;); möjl. på ett el. annat sätt sammanhängande med ags. &lt;i&gt;getréagian&lt;/i&gt; ds. — I sv. dial. även &lt;i&gt;tråssla&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hälsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hälsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hälsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;hälsa&lt;/b&gt;, sbst, fsv. &lt;i&gt;hælsa&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;), även: välfärd, hälsning = isl. &lt;i&gt;heilsa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;helse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hilse&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hailisōn&lt;/i&gt;, avledn. av den germ. &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*hailis-&lt;/i&gt;, som växlande med &lt;i&gt;*hailiz&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-uz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-as&lt;/i&gt;) uppträdtr i fsv. &lt;i&gt;hēl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hæl(l)&lt;/i&gt; f. o. n., lycka, isl. &lt;i&gt;heill&lt;/i&gt; n. o. f., lycka, gynnsamt förebud m. m., da. &lt;i&gt;held&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hêl&lt;/i&gt; n., fhty., ty. &lt;i&gt;heil&lt;/i&gt; n., lycka, frälsning, ags. &lt;i&gt;hǽl&lt;/i&gt; n. o. f., förebud, lycka, hälsa (eng. &lt;i&gt;hail&lt;/i&gt; från nord.), ags. &lt;i&gt;hálor&lt;/i&gt; n. o. &lt;i&gt;háls&lt;/i&gt; f., frälsning (efter lat. &lt;i&gt;salus&lt;/i&gt;); jfr fir. &lt;i&gt;cél&lt;/i&gt;, förebud; till adj. &lt;sp&gt;hel&lt;/sp&gt;; se även interj. &lt;sp&gt;hell&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0344" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;hälsa&lt;/b&gt;, sbst, fsv. &lt;i&gt;hælsa&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;), även: välfärd, hälsning = isl. &lt;i&gt;heilsa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;helse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hilse&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hailisōn&lt;/i&gt;, avledn. av den germ. &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*hailis-&lt;/i&gt;, som växlande med &lt;i&gt;*hailiz&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-uz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-as&lt;/i&gt;) uppträdtr i fsv. &lt;i&gt;hēl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hæl(l)&lt;/i&gt; f. o. n., lycka, isl. &lt;i&gt;heill&lt;/i&gt; n. o. f., lycka, gynnsamt förebud m. m., da. &lt;i&gt;held&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hêl&lt;/i&gt; n., fhty., ty. &lt;i&gt;heil&lt;/i&gt; n., lycka, frälsning, ags. &lt;i&gt;hǽl&lt;/i&gt; n. o. f., förebud, lycka, hälsa (eng. &lt;i&gt;hail&lt;/i&gt; från nord.), ags. &lt;i&gt;hálor&lt;/i&gt; n. o. &lt;i&gt;háls&lt;/i&gt; f., frälsning (efter lat. &lt;i&gt;salus&lt;/i&gt;); jfr fir. &lt;i&gt;cél&lt;/i&gt;, förebud; till adj. &lt;sp&gt;hel&lt;/sp&gt;; se även interj. &lt;sp&gt;hell&lt;/sp&gt; (slutet)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tro" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tro..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tro..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tro&lt;/b&gt;, sbst., fsv. &lt;i&gt;trō&lt;/i&gt;, även: trohetslöfte, motsv. isl. &lt;i&gt;trú&lt;/i&gt;, försäkran, tro, &lt;i&gt;trúa&lt;/i&gt;, tro, da. &lt;i&gt;tro&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;trûwe&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;trúwa&lt;/i&gt; m., av germ. &lt;i&gt;*trūwō&lt;/i&gt; (osv.); med avljudsformen &lt;i&gt;*trewwō(n)&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;triggwa&lt;/i&gt;, överenskommelse, fsax. &lt;i&gt;treuwa&lt;/i&gt;, trohet, fhty. &lt;i&gt;triuwa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;treue&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tréow&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;trygg&lt;/sp&gt;. Härtill vidare adj. fsv. &lt;i&gt;trō(r)&lt;/i&gt;, trogen = isl. &lt;i&gt;trúr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tro&lt;/i&gt;; kvar i &lt;sp&gt;troman&lt;/sp&gt;, egentl.: trogen man (jfr y. fsv. (1506): 'min och richesens troman Bencht Knwtsson'), o. &lt;sp&gt;trotjänare&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;trogen&lt;/sp&gt;). — Vb. &lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;trō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trōa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;trúa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tro&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;trauan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;trûôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;trûên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;trauen&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*trūwēn&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*trōw-&lt;/i&gt;), väl med grundbetyd. 'vara fast o. d.' besl. med &lt;sp&gt;tröst&lt;/sp&gt; o. f. ö. med grek. &lt;i&gt;droón&lt;/i&gt; (neutr.), stark (av &lt;i&gt;*drou̯-&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;drútas&lt;/i&gt;, stark, o. sannol. även med &lt;sp&gt;trä&lt;/sp&gt; (se Osthoff Etym. Parerga s. 138); jfr att avledningarna av fslav. &lt;i&gt;dǫbŭ&lt;/i&gt;, ek, träd, antagit betyd. 'fast, hård'. — Samma verb är vb. &lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt;, jäg., om orre, rapphöna osv. som ligger stilla (trycker) för stående fågelhund, egentl.: som är trygg el. litar på att vara skyddad. — &lt;sp&gt;Tro, hopp och kärlek&lt;/sp&gt;, jfr gamla bibelövers.: 'Men nu blifwer tron, hoppet, kärleken desse try; men störst ibland dem är kärleken', i Cor. 13: 13. — Sammans. &lt;sp&gt;tros-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;trosartikel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-bekännelse&lt;/sp&gt;, med &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; mot bruket i motsvar. fall (&lt;sp&gt;skopligg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skydrag&lt;/sp&gt;), bero (liksom da. &lt;i&gt;tros-&lt;/i&gt;) sannol. på utländska förebilder med &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;glaubens-&lt;/i&gt;); däremot &lt;sp&gt;trofast, -lös&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;trolova&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tro&lt;/b&gt;, sbst., fsv. &lt;i&gt;trō&lt;/i&gt;, även: trohetslöfte, motsv. isl. &lt;i&gt;trú&lt;/i&gt;, försäkran, tro, &lt;i&gt;trúa&lt;/i&gt;, tro, da. &lt;i&gt;tro&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;trûwe&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;trúwa&lt;/i&gt; m., av germ. &lt;i&gt;*trūwō&lt;/i&gt; (osv.); med avljudsformen &lt;i&gt;*trewwō(n)&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;triggwa&lt;/i&gt;, överenskommelse, fsax. &lt;i&gt;treuwa&lt;/i&gt;, trohet, fhty. &lt;i&gt;triuwa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;treue&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tréow&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;trygg&lt;/sp&gt;. Härtill vidare adj. fsv. &lt;i&gt;trō(r)&lt;/i&gt;, trogen = isl. &lt;i&gt;trúr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tro&lt;/i&gt;; kvar i &lt;sp&gt;troman&lt;/sp&gt;, egentl.: trogen man (jfr y. fsv. (1506): 'min och richesens troman Bencht Knwtsson'), o. &lt;sp&gt;trotjänare&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;trogen&lt;/sp&gt;). — Vb. &lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;trō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trōa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;trúa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tro&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;trauan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;trûôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;trûên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;trauen&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*trūwēn&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*trōw-&lt;/i&gt;), väl med grundbetyd. 'vara fast o. d.' besl. med &lt;sp&gt;tröst&lt;/sp&gt; o. f. ö. med grek. &lt;i&gt;droón&lt;/i&gt; (neutr.), stark (av &lt;i&gt;*drou̯-&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;drútas&lt;/i&gt;, stark, o. sannol. även med &lt;sp&gt;trä&lt;/sp&gt; (se Osthoff Etym. Parerga s. 138); jfr att avledningarna av fslav. &lt;i&gt;dǫbŭ&lt;/i&gt;, ek, träd, antagit betyd. 'fast, hård'. — Samma verb är vb. &lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt;, jäg., om orre, rapphöna osv. som ligger stilla (trycker) för stående fågelhund, egentl.: som är trygg el. litar på att vara skyddad. — &lt;sp&gt;Tro, hopp och kärlek&lt;/sp&gt;, jfr gamla bibelövers.: 'Men nu blifwer tron, hoppet, kärleken desse try; men störst ibland dem är kärleken', i Cor. 13: 13. — Sammans. &lt;sp&gt;tros-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;trosartikel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-bekännelse&lt;/sp&gt;, med &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; mot bruket i motsvar. fall (&lt;sp&gt;skopligg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skydrag&lt;/sp&gt;), bero (liksom da. &lt;i&gt;tros-&lt;/i&gt;) sannol. på utländska förebilder med &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;glaubens-&lt;/i&gt;); däremot &lt;sp&gt;trofast, -lös&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;trolova&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tro" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tro..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tro..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt;, vb, som jägarterm, se föreg.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1095" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt;, vb, som jägarterm, se föreg.]" />
        <feat att="see" val="tro 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hälla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hälla..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hälla..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;hälla&lt;/b&gt;, sbst., i riksspr. vanl.: byxrem under foten; ä. nsv. o. sv. dial.: bindsel kring foten om häst (får osv.) ss. också i fsv. &lt;i&gt;hælda&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;helda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hilde&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;hælde&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;helde&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*haldiōn-&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;hålla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0344" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;hälla&lt;/b&gt;, sbst., i riksspr. vanl.: byxrem under foten; ä. nsv. o. sv. dial.: bindsel kring foten om häst (får osv.) ss. också i fsv. &lt;i&gt;hælda&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;helda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hilde&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;hælde&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;helde&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*haldiōn-&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;hålla&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hälla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hälla..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hälla..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;hälla&lt;/b&gt;, vb, fsv. &lt;i&gt;hælla&lt;/i&gt;, bringa att luta, hälla = isl. &lt;i&gt;hella&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hælde&lt;/i&gt; ds. = fsax. &lt;i&gt;af-heldian&lt;/i&gt;, stupa nedåt, fhty. &lt;i&gt;helden&lt;/i&gt;, luta, ags. &lt;i&gt;hieldan&lt;/i&gt; böja sig (eng. &lt;i&gt;heel&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*halþian&lt;/i&gt;, avledn. av germ. adj. &lt;i&gt;*halþa-&lt;/i&gt;, lutande = sv. dial. hall, isl. &lt;i&gt;hallr&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hald&lt;/i&gt; osv.; antingen till ie. roten &lt;i&gt;kal&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;at-si-kõlti&lt;/i&gt;, luta sig, sanskr. &lt;i&gt;kaṭaka-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*kalt-&lt;/i&gt;), sluttning, el. till ie. &lt;i&gt;kel&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;szalis&lt;/i&gt;, sida, trakt (vartill &lt;i&gt;klei̯-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;clīno&lt;/i&gt;, böjer, se &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;). Jfr under &lt;sp&gt;hallon&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;heller&lt;/sp&gt;. — På &lt;sp&gt;häll&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;paa hæld&lt;/i&gt;, möjl. av en tvåstavig form, jfr sv. dial. &lt;i&gt;å hålle&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;ad hælde&lt;/i&gt;, väl = got. &lt;i&gt;-halþei&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;wiljahalþei&lt;/i&gt;, gunst), bildning på &lt;i&gt;-īn-&lt;/i&gt; till adj. &lt;i&gt;*halþa-&lt;/i&gt;, lutande." />
        <feat att="faksimilID" val="0344" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;hälla&lt;/b&gt;, vb, fsv. &lt;i&gt;hælla&lt;/i&gt;, bringa att luta, hälla = isl. &lt;i&gt;hella&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hælde&lt;/i&gt; ds. = fsax. &lt;i&gt;af-heldian&lt;/i&gt;, stupa nedåt, fhty. &lt;i&gt;helden&lt;/i&gt;, luta, ags. &lt;i&gt;hieldan&lt;/i&gt; böja sig (eng. &lt;i&gt;heel&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*halþian&lt;/i&gt;, avledn. av germ. adj. &lt;i&gt;*halþa-&lt;/i&gt;, lutande = sv. dial. hall, isl. &lt;i&gt;hallr&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hald&lt;/i&gt; osv.; antingen till ie. roten &lt;i&gt;kal&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;at-si-kõlti&lt;/i&gt;, luta sig, sanskr. &lt;i&gt;kaṭaka-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*kalt-&lt;/i&gt;), sluttning, el. till ie. &lt;i&gt;kel&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;szalis&lt;/i&gt;, sida, trakt (vartill &lt;i&gt;klei̯-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;clīno&lt;/i&gt;, böjer, se &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;). Jfr under &lt;sp&gt;hallon&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;heller&lt;/sp&gt;. — På &lt;sp&gt;häll&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;paa hæld&lt;/i&gt;, möjl. av en tvåstavig form, jfr sv. dial. &lt;i&gt;å hålle&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;ad hælde&lt;/i&gt;, väl = got. &lt;i&gt;-halþei&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;wiljahalþei&lt;/i&gt;, gunst), bildning på &lt;i&gt;-īn-&lt;/i&gt; till adj. &lt;i&gt;*halþa-&lt;/i&gt;, lutande." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häll..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häll..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;häll&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;på häll&lt;/sp&gt;, se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0344" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;häll&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;på häll&lt;/sp&gt;, se följ." />
        <feat att="see" val="hälla 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häll..in.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häll..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;häll&lt;/b&gt;, interj., se &lt;sp&gt;hell&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0344" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;häll&lt;/b&gt;, interj., se &lt;sp&gt;hell&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hell" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="travellera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--travellera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--travellera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;travellera&lt;/b&gt;, dial. o. vard. talspr., i t. ex. &lt;sp&gt;gå och travellera&lt;/sp&gt;, ungef.: gå o. pyssla, i dial. även &lt;i&gt;trabellera&lt;/i&gt; = no.-da. &lt;i&gt;trabellere&lt;/i&gt;; i sv. dial. dessutom &lt;i&gt;travalla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trafalja&lt;/i&gt; m. m., flitigt arbeta, beskäftigt löpa omkring (med anslutning till &lt;sp&gt;trava&lt;/sp&gt;), no. &lt;i&gt;travla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;travle&lt;/i&gt;, vartill da. adj. &lt;i&gt;travl&lt;/i&gt;, flitig, strävsam, från lty. &lt;i&gt;travallen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;travaljen&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;travailler&lt;/i&gt;, arbeta (vartill sbst. &lt;i&gt;travail&lt;/i&gt; osv.), till lat. &lt;i&gt;tripālium&lt;/i&gt;, av tre pålar bestående tortyrredskap (se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;påle&lt;/sp&gt;); alltså äldst med starkare betyd.: torteras, plågas." />
        <feat att="faksimilID" val="1091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;travellera&lt;/b&gt;, dial. o. vard. talspr., i t. ex. &lt;sp&gt;gå och travellera&lt;/sp&gt;, ungef.: gå o. pyssla, i dial. även &lt;i&gt;trabellera&lt;/i&gt; = no.-da. &lt;i&gt;trabellere&lt;/i&gt;; i sv. dial. dessutom &lt;i&gt;travalla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trafalja&lt;/i&gt; m. m., flitigt arbeta, beskäftigt löpa omkring (med anslutning till &lt;sp&gt;trava&lt;/sp&gt;), no. &lt;i&gt;travla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;travle&lt;/i&gt;, vartill da. adj. &lt;i&gt;travl&lt;/i&gt;, flitig, strävsam, från lty. &lt;i&gt;travallen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;travaljen&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;travailler&lt;/i&gt;, arbeta (vartill sbst. &lt;i&gt;travail&lt;/i&gt; osv.), till lat. &lt;i&gt;tripālium&lt;/i&gt;, av tre pålar bestående tortyrredskap (se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;påle&lt;/sp&gt;); alltså äldst med starkare betyd.: torteras, plågas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="travestera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--travestera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--travestera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;travestera&lt;/b&gt; (i sht om ett slags skämtsam ombildning av en dikt o. d.), Hammarsköld i Phosph. 1811, närmast från ty. &lt;i&gt;travestieren&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;travestir&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;travesty&lt;/i&gt;), av ital. &lt;i&gt;travestire&lt;/i&gt;, förkläda, av lat. &lt;i&gt;trans-&lt;/i&gt;, över (se &lt;sp&gt;trans-&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;vestīre&lt;/i&gt;, kläda (se &lt;sp&gt;revetera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;väst 1&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;travesti&lt;/sp&gt;, Ljunggren Est. syst. 1860, från ty. &lt;i&gt;travestie&lt;/i&gt; 1700-t., av eng. &lt;i&gt;travesty&lt;/i&gt; 1674, en substantivering av fra. partic. &lt;i&gt;travesti&lt;/i&gt;, fem. &lt;i&gt;-ie&lt;/i&gt; (även i eng. 1660-t.), till &lt;i&gt;travestir&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;travestera&lt;/b&gt; (i sht om ett slags skämtsam ombildning av en dikt o. d.), Hammarsköld i Phosph. 1811, närmast från ty. &lt;i&gt;travestieren&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;travestir&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;travesty&lt;/i&gt;), av ital. &lt;i&gt;travestire&lt;/i&gt;, förkläda, av lat. &lt;i&gt;trans-&lt;/i&gt;, över (se &lt;sp&gt;trans-&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;vestīre&lt;/i&gt;, kläda (se &lt;sp&gt;revetera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;väst 1&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;travesti&lt;/sp&gt;, Ljunggren Est. syst. 1860, från ty. &lt;i&gt;travestie&lt;/i&gt; 1700-t., av eng. &lt;i&gt;travesty&lt;/i&gt; 1674, en substantivering av fra. partic. &lt;i&gt;travesti&lt;/i&gt;, fem. &lt;i&gt;-ie&lt;/i&gt; (även i eng. 1660-t.), till &lt;i&gt;travestir&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ymta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ymta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ymta..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;ymta&lt;/sp&gt;, sv. dial., idissla, se under &lt;sp&gt;ömt&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1272" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;ymta&lt;/sp&gt;, sv. dial., idissla, se under &lt;sp&gt;ömt&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="ömt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trave" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trave..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trave..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trave&lt;/b&gt;, stapel, t. ex. &lt;sp&gt;vedtrave&lt;/sp&gt;, (i sht. i götalandsdial.) även: sädesskyl, långskyl (dvs. i rad uppställda kärvar), fsv. &lt;i&gt;þravi&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;trave&lt;/i&gt;; med annan vokalisation: sv. dial. &lt;i&gt;träve&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;treve&lt;/i&gt;, Boh.-l., Hall., no. &lt;i&gt;treve&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þrefi&lt;/i&gt;; meng. &lt;i&gt;þrave&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þreve&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thrave&lt;/i&gt;, i dial. även &lt;i&gt;threave&lt;/i&gt;) från nord.; ett speciellt nordiskt ord; efter en framställd förmodan till fsv. &lt;i&gt;thrava&lt;/i&gt;, treva, gripa, sv. dial. &lt;i&gt;trava&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;trave&lt;/i&gt;, resp. isl. &lt;i&gt;þrifa&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;treva&lt;/sp&gt;; dock mycket osäkert, då huvudbetyd. i dessa båda senare ordgrupper icke är 'gripa el. taga med händerna' utan 'treva, känna efter' — Sädestravens storlek är i Smål. t. ex. 24, 32 el. 40 nekar el. kärvar, i Vgtl. t. ex. på 2 &lt;i&gt;stukor&lt;/i&gt; fördelade 20 par (heltrave) el. 10 (el. 8) par (halvtrave el. korttrave), undantagsvis 23 par (vissa trakter av Skarab. L), i Boh.-l. t. ex. 32 nekar (= 4 el. 8 &lt;i&gt;kurar&lt;/i&gt;), i Skåne o. Danmark oftast 20 (numera mindre strängt iakttaget), i Norge (vanl.) 24. — Om ordets begränsning till Götal. se under &lt;sp&gt;skyl&lt;/sp&gt;. I Ögtl. förekommer i stället åtm. i vissa trakter uteslutande &lt;sp&gt;rök&lt;/sp&gt; (redan i Östg.-lagen), så ock i (åtm. delar av) Nke (= hattskyl, av råg) o. på Gotl. &lt;i&gt;rauk&lt;/i&gt; (jfr Gotl.-lagens &lt;i&gt;raukr&lt;/i&gt;). På somliga håll i Smål. begagnas &lt;i&gt;röke&lt;/i&gt; om trave på åkern, medan &lt;i&gt;trave&lt;/i&gt; användes om ett visst antal till tröskning avsedda kärvar. Travar (långskylar) kallas i vissa trakter av Nke &lt;i&gt;mugar&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;allmoge&lt;/sp&gt;). — Uppgiften från Vgtl. om 23 par kärvar (för väntade 24) är märklig. Föreligger här möjl. något samband med övertron om »den siste kärven» på åkern?" />
        <feat att="faksimilID" val="1090" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trave&lt;/b&gt;, stapel, t. ex. &lt;sp&gt;vedtrave&lt;/sp&gt;, (i sht. i götalandsdial.) även: sädesskyl, långskyl (dvs. i rad uppställda kärvar), fsv. &lt;i&gt;þravi&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;trave&lt;/i&gt;; med annan vokalisation: sv. dial. &lt;i&gt;träve&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;treve&lt;/i&gt;, Boh.-l., Hall., no. &lt;i&gt;treve&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þrefi&lt;/i&gt;; meng. &lt;i&gt;þrave&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þreve&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thrave&lt;/i&gt;, i dial. även &lt;i&gt;threave&lt;/i&gt;) från nord.; ett speciellt nordiskt ord; efter en framställd förmodan till fsv. &lt;i&gt;thrava&lt;/i&gt;, treva, gripa, sv. dial. &lt;i&gt;trava&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;trave&lt;/i&gt;, resp. isl. &lt;i&gt;þrifa&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;treva&lt;/sp&gt;; dock mycket osäkert, då huvudbetyd. i dessa båda senare ordgrupper icke är 'gripa el. taga med händerna' utan 'treva, känna efter' — Sädestravens storlek är i Smål. t. ex. 24, 32 el. 40 nekar el. kärvar, i Vgtl. t. ex. på 2 &lt;i&gt;stukor&lt;/i&gt; fördelade 20 par (heltrave) el. 10 (el. 8) par (halvtrave el. korttrave), undantagsvis 23 par (vissa trakter av Skarab. L), i Boh.-l. t. ex. 32 nekar (= 4 el. 8 &lt;i&gt;kurar&lt;/i&gt;), i Skåne o. Danmark oftast 20 (numera mindre strängt iakttaget), i Norge (vanl.) 24. — Om ordets begränsning till Götal. se under &lt;sp&gt;skyl&lt;/sp&gt;. I Ögtl. förekommer i stället åtm. i vissa trakter uteslutande &lt;sp&gt;rök&lt;/sp&gt; (redan i Östg.-lagen), så ock i (åtm. delar av) Nke (= hattskyl, av råg) o. på Gotl. &lt;i&gt;rauk&lt;/i&gt; (jfr Gotl.-lagens &lt;i&gt;raukr&lt;/i&gt;). På somliga håll i Smål. begagnas &lt;i&gt;röke&lt;/i&gt; om trave på åkern, medan &lt;i&gt;trave&lt;/i&gt; användes om ett visst antal till tröskning avsedda kärvar. Travar (långskylar) kallas i vissa trakter av Nke &lt;i&gt;mugar&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;allmoge&lt;/sp&gt;). — Uppgiften från Vgtl. om 23 par kärvar (för väntade 24) är märklig. Föreligger här möjl. något samband med övertron om »den siste kärven» på åkern?" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tredje" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tredje..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tredje..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tredje&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;tridie&lt;/i&gt; (ännu o. 1700), fsv. &lt;i&gt;t(h)ridhie&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tredje&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; från oblika kasus (jfr sbst. &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt;) av ä. fsv. &lt;i&gt;þriþi&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;þriþia&lt;/i&gt; (dalm. &lt;i&gt;treden&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;þriði&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þridja&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thriddio&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dritto&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dritte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þridda&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;third&lt;/i&gt;), svag form till ett adj. motsv. ieur. &lt;i&gt;*triti̯ó-&lt;/i&gt; i avest. &lt;i&gt;þritya&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;tertius&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*trit-&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;ters&lt;/sp&gt;; härav fra. &lt;i&gt;tiers&lt;/i&gt;, i regel ersatt av &lt;i&gt;troisième&lt;/i&gt;) osv.; med avljudsformen &lt;i&gt;*tr̥ti̯ó-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;tr̥tīya-&lt;/i&gt; m. fl.; jfr, utan &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;avledn., grek. &lt;i&gt;tritós&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tértos&lt;/i&gt; m. m.). Grek. &lt;i&gt;trissós&lt;/i&gt; (att. &lt;i&gt;trittós&lt;/i&gt;), trefaldig, utgår från ett ie. &lt;i&gt;*tri-kh-i̯os&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tredje statsmakten&lt;/sp&gt;, om tidningspressen, se under &lt;sp&gt;stat 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tredje&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;tridie&lt;/i&gt; (ännu o. 1700), fsv. &lt;i&gt;t(h)ridhie&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tredje&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; från oblika kasus (jfr sbst. &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt;) av ä. fsv. &lt;i&gt;þriþi&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;þriþia&lt;/i&gt; (dalm. &lt;i&gt;treden&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;þriði&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þridja&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thriddio&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dritto&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dritte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þridda&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;third&lt;/i&gt;), svag form till ett adj. motsv. ieur. &lt;i&gt;*triti̯ó-&lt;/i&gt; i avest. &lt;i&gt;þritya&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;tertius&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*trit-&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;ters&lt;/sp&gt;; härav fra. &lt;i&gt;tiers&lt;/i&gt;, i regel ersatt av &lt;i&gt;troisième&lt;/i&gt;) osv.; med avljudsformen &lt;i&gt;*tr̥ti̯ó-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;tr̥tīya-&lt;/i&gt; m. fl.; jfr, utan &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;avledn., grek. &lt;i&gt;tritós&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tértos&lt;/i&gt; m. m.). Grek. &lt;i&gt;trissós&lt;/i&gt; (att. &lt;i&gt;trittós&lt;/i&gt;), trefaldig, utgår från ett ie. &lt;i&gt;*tri-kh-i̯os&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tredje statsmakten&lt;/sp&gt;, om tidningspressen, se under &lt;sp&gt;stat 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tredsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tredsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tredsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tredsk&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;trilsk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tredsk&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;trilsk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="trilsk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tre..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tre&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;t(h)rē&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrē&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tre&lt;/i&gt;, väsentl. gammal ackus. mask. till fsv. &lt;i&gt;þrīr&lt;/i&gt; (= ä. nsv. &lt;i&gt;tri&lt;/i&gt;, vanligt hos Bellman), jfr även fsv. fem. &lt;i&gt;þrēa(r)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrē&lt;/i&gt;, vartill neutr. &lt;i&gt;þrȳ&lt;/i&gt; (se nedan) = isl. &lt;i&gt;þrír&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;þrjár&lt;/i&gt;, n. &lt;i&gt;þrjú&lt;/i&gt;, urnord. &lt;i&gt;þrijōʀ&lt;/i&gt; nom. fem. (Tune), got. &lt;i&gt;þreis&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thrie&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;drî&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;drei&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þrie&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;three&lt;/i&gt;), motsv. sanskr. &lt;i&gt;tráyas&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;treĩs&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;trēs&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;tri&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;trije&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;trỹs&lt;/i&gt; osv. — Fsv. &lt;i&gt;þrȳ&lt;/i&gt; n. = ä. nsv. &lt;i&gt;try&lt;/i&gt;, t. ex. gamla bibelövers. 'nu blifwer tron, hoppet, kärleken desse try', 1 Cor. 13: 13, med &lt;i&gt;try&lt;/i&gt; som sammanfattning av olika kön; vanligt ännu på 1700-t.; jfr Tegnér Nore: 'Och slár med try par armar som Starkotter'. — Jfr &lt;sp&gt;dräll&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tredje&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trefaldighet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;treggehanda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trenne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tretton&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tretton dagen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tribun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trilobit&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trio&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trippel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trippelallians&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trivial&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trojadus&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Trea&lt;/sp&gt;, i kortspel o. d., med den gamla &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;formen hos t. ex. Bellman: 'Tuan, trian' Fredm. ep. nr 42. — &lt;sp&gt;Treenig&lt;/sp&gt;, i högtidl. stil även &lt;i&gt;treénig&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;dreieínig&lt;/i&gt;. Weste 1807 har &lt;i&gt;trèenig&lt;/i&gt;, men &lt;i&gt;treénighet&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tremänning&lt;/sp&gt;, dial., syssling, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="1091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tre&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;t(h)rē&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrē&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tre&lt;/i&gt;, väsentl. gammal ackus. mask. till fsv. &lt;i&gt;þrīr&lt;/i&gt; (= ä. nsv. &lt;i&gt;tri&lt;/i&gt;, vanligt hos Bellman), jfr även fsv. fem. &lt;i&gt;þrēa(r)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrē&lt;/i&gt;, vartill neutr. &lt;i&gt;þrȳ&lt;/i&gt; (se nedan) = isl. &lt;i&gt;þrír&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;þrjár&lt;/i&gt;, n. &lt;i&gt;þrjú&lt;/i&gt;, urnord. &lt;i&gt;þrijōʀ&lt;/i&gt; nom. fem. (Tune), got. &lt;i&gt;þreis&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thrie&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;drî&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;drei&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þrie&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;three&lt;/i&gt;), motsv. sanskr. &lt;i&gt;tráyas&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;treĩs&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;trēs&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;tri&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;trije&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;trỹs&lt;/i&gt; osv. — Fsv. &lt;i&gt;þrȳ&lt;/i&gt; n. = ä. nsv. &lt;i&gt;try&lt;/i&gt;, t. ex. gamla bibelövers. 'nu blifwer tron, hoppet, kärleken desse try', 1 Cor. 13: 13, med &lt;i&gt;try&lt;/i&gt; som sammanfattning av olika kön; vanligt ännu på 1700-t.; jfr Tegnér Nore: 'Och slár med try par armar som Starkotter'. — Jfr &lt;sp&gt;dräll&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tredje&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trefaldighet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;treggehanda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trenne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tretton&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tretton dagen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tribun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trilobit&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trio&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trippel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trippelallians&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trivial&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trojadus&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Trea&lt;/sp&gt;, i kortspel o. d., med den gamla &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;formen hos t. ex. Bellman: 'Tuan, trian' Fredm. ep. nr 42. — &lt;sp&gt;Treenig&lt;/sp&gt;, i högtidl. stil även &lt;i&gt;treénig&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;dreieínig&lt;/i&gt;. Weste 1807 har &lt;i&gt;trèenig&lt;/i&gt;, men &lt;i&gt;treénighet&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tremänning&lt;/sp&gt;, dial., syssling, se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="treakelse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--treakelse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--treakelse..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;treakelse&lt;/sp&gt;, sv. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1091" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;treakelse&lt;/sp&gt;, sv. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="teriak" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tren" />
          <feat att="writtenForm" val="trin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tren..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tren..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tren&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;trin&lt;/b&gt;, sv. dial. (Norrl. o. Skå.) o. ä. nsv., t. ex. gamla bibelövers. (2 Sam. 6: 13), fsv. &lt;i&gt;trin&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;thren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thriin&lt;/i&gt;) = ä. da. &lt;i&gt;tren&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;trin&lt;/i&gt;); vbalsbst. till sv. dial. &lt;i&gt;trena&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trina&lt;/i&gt;, gå med avmätta steg, trampa, fsv. &lt;i&gt;trina&lt;/i&gt;, stiga, gå, da. &lt;i&gt;trine&lt;/i&gt;. Ett av de många ord för 'träda, trampa' o. d., som i germ. börja med &lt;i&gt;tr-&lt;/i&gt; (därjämte även flera på &lt;i&gt;þr-&lt;/i&gt;), varom närmare under &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tren&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;trin&lt;/b&gt;, sv. dial. (Norrl. o. Skå.) o. ä. nsv., t. ex. gamla bibelövers. (2 Sam. 6: 13), fsv. &lt;i&gt;trin&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;thren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thriin&lt;/i&gt;) = ä. da. &lt;i&gt;tren&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;trin&lt;/i&gt;); vbalsbst. till sv. dial. &lt;i&gt;trena&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trina&lt;/i&gt;, gå med avmätta steg, trampa, fsv. &lt;i&gt;trina&lt;/i&gt;, stiga, gå, da. &lt;i&gt;trine&lt;/i&gt;. Ett av de många ord för 'träda, trampa' o. d., som i germ. börja med &lt;i&gt;tr-&lt;/i&gt; (därjämte även flera på &lt;i&gt;þr-&lt;/i&gt;), varom närmare under &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trenne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trenne..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trenne..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trenne&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrænne&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;þrennir&lt;/i&gt; (plur. till &lt;i&gt;þrennr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrinnr&lt;/i&gt;, tredubbel), da. &lt;i&gt;trende&lt;/i&gt;, former med o. utan &lt;i&gt;ɑ-&lt;/i&gt;omljud, av germ. stammen &lt;i&gt;*þriz-n-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*tris-n-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;terni&lt;/i&gt;, tre i sänder m. m. (se &lt;sp&gt;tern&lt;/sp&gt;), en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning av ie. &lt;i&gt;*tris&lt;/i&gt;, tre gånger, i sanskr. &lt;i&gt;tris&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;trís&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;ter&lt;/i&gt;, ävensom första delen i det f. ö. formellt o. etymologiskt oklara o. flertydiga fsv. &lt;i&gt;trisvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trysvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trösvar&lt;/i&gt;, tre gånger, trefallt = isl. &lt;i&gt;þrisvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrysvar&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;thryswer&lt;/i&gt;, motsv. fhty. &lt;i&gt;driror&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trenne&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrænne&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;þrennir&lt;/i&gt; (plur. till &lt;i&gt;þrennr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrinnr&lt;/i&gt;, tredubbel), da. &lt;i&gt;trende&lt;/i&gt;, former med o. utan &lt;i&gt;ɑ-&lt;/i&gt;omljud, av germ. stammen &lt;i&gt;*þriz-n-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*tris-n-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;terni&lt;/i&gt;, tre i sänder m. m. (se &lt;sp&gt;tern&lt;/sp&gt;), en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning av ie. &lt;i&gt;*tris&lt;/i&gt;, tre gånger, i sanskr. &lt;i&gt;tris&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;trís&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;ter&lt;/i&gt;, ävensom första delen i det f. ö. formellt o. etymologiskt oklara o. flertydiga fsv. &lt;i&gt;trisvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trysvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trösvar&lt;/i&gt;, tre gånger, trefallt = isl. &lt;i&gt;þrisvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrysvar&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;thryswer&lt;/i&gt;, motsv. fhty. &lt;i&gt;driror&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trefaldighet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trefaldighet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trefaldighet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trefaldighet&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;Trefaldighetssöndag&lt;/sp&gt;,&lt;sp&gt; Heliga trefaldighetsafton&lt;/sp&gt; osv., fsv. &lt;i&gt;thræfaldoghet&lt;/i&gt;, särsk. om det trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet, efter mlty. &lt;i&gt;drêvaldicheit&lt;/i&gt;, övers. av lat. &lt;i&gt;trīnitas&lt;/i&gt;; se f. ö. enfaldig. — &lt;sp&gt;Trefaldighetsört&lt;/sp&gt;, sv. dial. o. ä. nsv., om Viola tricolor, med syftning på blomkronans tre färger." />
        <feat att="faksimilID" val="1091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trefaldighet&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;Trefaldighetssöndag&lt;/sp&gt;,&lt;sp&gt; Heliga trefaldighetsafton&lt;/sp&gt; osv., fsv. &lt;i&gt;thræfaldoghet&lt;/i&gt;, särsk. om det trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet, efter mlty. &lt;i&gt;drêvaldicheit&lt;/i&gt;, övers. av lat. &lt;i&gt;trīnitas&lt;/i&gt;; se f. ö. enfaldig. — &lt;sp&gt;Trefaldighetsört&lt;/sp&gt;, sv. dial. o. ä. nsv., om Viola tricolor, med syftning på blomkronans tre färger." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="treggehanda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--treggehanda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--treggehanda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;treggehanda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thræggia handa&lt;/i&gt;, egentl.: av tre slag, genit. plur. till &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt; i betyd. 'art, slag' o. &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt;; fsv. &lt;i&gt;thræggia&lt;/i&gt;, ombildning (efter &lt;i&gt;þvæggia&lt;/i&gt;, tvegge) av &lt;i&gt;þriggia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þriggja&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*þrijjō&lt;/i&gt;, motsvar. got. &lt;i&gt;þrijē&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;drî(er)o&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dreier&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þréora&lt;/i&gt; osv.; genit. av &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;tveggehanda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;treggehanda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thræggia handa&lt;/i&gt;, egentl.: av tre slag, genit. plur. till &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt; i betyd. 'art, slag' o. &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt;; fsv. &lt;i&gt;thræggia&lt;/i&gt;, ombildning (efter &lt;i&gt;þvæggia&lt;/i&gt;, tvegge) av &lt;i&gt;þriggia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þriggja&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*þrijjō&lt;/i&gt;, motsvar. got. &lt;i&gt;þrijē&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;drî(er)o&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dreier&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þréora&lt;/i&gt; osv.; genit. av &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;tveggehanda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tveggehanda" />
        <feat att="see" val="tre" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tress" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tress..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tress..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tress&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;träss&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tress&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;träss&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="träss" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trettio" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trettio..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trettio..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trettio&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;thrætīo&lt;/i&gt;, ombildning av ä. fsv. &lt;i&gt;þrætighi&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrír tigir&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;þrjátigi&lt;/i&gt; (egentl. ackus.), fda. &lt;i&gt;thretiuge&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tredive&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;*þreis tigjus&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;dreissig&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;thirty&lt;/i&gt; osv.; av &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*teᵹu-&lt;/i&gt;, tiotal = ie. &lt;i&gt;*dekm̥t&lt;/i&gt; (se f. ö. t. ex. &lt;sp&gt;femtio&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;tjog&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trettio&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;thrætīo&lt;/i&gt;, ombildning av ä. fsv. &lt;i&gt;þrætighi&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrír tigir&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;þrjátigi&lt;/i&gt; (egentl. ackus.), fda. &lt;i&gt;thretiuge&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tredive&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;*þreis tigjus&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;dreissig&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;thirty&lt;/i&gt; osv.; av &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*teᵹu-&lt;/i&gt;, tiotal = ie. &lt;i&gt;*dekm̥t&lt;/i&gt; (se f. ö. t. ex. &lt;sp&gt;femtio&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;tjog&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trepanera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trepanera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trepanera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trepanera&lt;/b&gt;, genomborra huvudskålen, av fra. &lt;i&gt;trépaner&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;trépan&lt;/i&gt;, borr, av grek. &lt;i&gt;trýpanon&lt;/i&gt;, borr, till &lt;i&gt;trȳpãn&lt;/i&gt;, borra (till en rot &lt;i&gt;trūp&lt;/i&gt;, avlägset besl. med de under &lt;sp&gt;durk 2&lt;/sp&gt; anförda orden)." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trepanera&lt;/b&gt;, genomborra huvudskålen, av fra. &lt;i&gt;trépaner&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;trépan&lt;/i&gt;, borr, av grek. &lt;i&gt;trýpanon&lt;/i&gt;, borr, till &lt;i&gt;trȳpãn&lt;/i&gt;, borra (till en rot &lt;i&gt;trūp&lt;/i&gt;, avlägset besl. med de under &lt;sp&gt;durk 2&lt;/sp&gt; anförda orden)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tresk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tresk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tresk..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tresk&lt;/sp&gt;, sv. dial., klok, se under det obesl. &lt;sp&gt;trilsk&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tresk&lt;/sp&gt;, sv. dial., klok, se under det obesl. &lt;sp&gt;trilsk&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="trilsk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="treva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--treva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--treva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;treva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thriva&lt;/i&gt;, taga på = isl. &lt;i&gt;þrifa (-aða)&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;treve&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;þrífa&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;þreif&lt;/i&gt;) o. till &lt;i&gt;þreifa (-aða)&lt;/i&gt;; dunkelt; bl. a. sammanställt med litau. &lt;i&gt;trypiù&lt;/i&gt;, trampar. Växelform: sv. dial. &lt;i&gt;trava&lt;/i&gt;, treva, gripa efter, fsv. &lt;i&gt;thrava&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;trave&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;trave&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;treva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thriva&lt;/i&gt;, taga på = isl. &lt;i&gt;þrifa (-aða)&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;treve&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;þrífa&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;þreif&lt;/i&gt;) o. till &lt;i&gt;þreifa (-aða)&lt;/i&gt;; dunkelt; bl. a. sammanställt med litau. &lt;i&gt;trypiù&lt;/i&gt;, trampar. Växelform: sv. dial. &lt;i&gt;trava&lt;/i&gt;, treva, gripa efter, fsv. &lt;i&gt;thrava&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;trave&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;trave&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="treven" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--treven..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--treven..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;treven&lt;/b&gt;, i den gamla betyd. 'verksam' ännu på 1700-t., t. ex. Kolmodin 1732, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;trifven&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrivin&lt;/i&gt;, verksam, rask, käck = isl. &lt;i&gt;þrifinn&lt;/i&gt;, verksam, som frodas, ä. da. &lt;i&gt;treven&lt;/i&gt; ungef. ds. (eng. &lt;i&gt;thriven&lt;/i&gt; från nord.); egentl. part. pf. till &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt;. I modern. betyd. förr ofta i stället &lt;i&gt;treflig&lt;/i&gt; (se följ.). — Da. &lt;i&gt;treven&lt;/i&gt; betyder 'trög, långsam, ohågad', i anslutning till &lt;i&gt;træg&lt;/i&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;trevnad&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. även: drift, verksamhet, t. ex. Schroderus Lex. 1637, el. välfärd, t. ex. Dalins Arg., fsv. &lt;i&gt;thrifnadher&lt;/i&gt;, framgång, välfärd = isl. &lt;i&gt;þrifnaðr&lt;/i&gt;; liksom &lt;sp&gt;lystnad&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;lysten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;treven&lt;/b&gt;, i den gamla betyd. 'verksam' ännu på 1700-t., t. ex. Kolmodin 1732, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;trifven&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrivin&lt;/i&gt;, verksam, rask, käck = isl. &lt;i&gt;þrifinn&lt;/i&gt;, verksam, som frodas, ä. da. &lt;i&gt;treven&lt;/i&gt; ungef. ds. (eng. &lt;i&gt;thriven&lt;/i&gt; från nord.); egentl. part. pf. till &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt;. I modern. betyd. förr ofta i stället &lt;i&gt;treflig&lt;/i&gt; (se följ.). — Da. &lt;i&gt;treven&lt;/i&gt; betyder 'trög, långsam, ohågad', i anslutning till &lt;i&gt;træg&lt;/i&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;trevnad&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. även: drift, verksamhet, t. ex. Schroderus Lex. 1637, el. välfärd, t. ex. Dalins Arg., fsv. &lt;i&gt;thrifnadher&lt;/i&gt;, framgång, välfärd = isl. &lt;i&gt;þrifnaðr&lt;/i&gt;; liksom &lt;sp&gt;lystnad&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;lysten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="trevlig 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tretton" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tretton..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tretton..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tretton&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrættan&lt;/i&gt; (m. fl. former), motsv. isl. &lt;i&gt;þrettán&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tretten&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;dreizehn&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;thirteen&lt;/i&gt; osv.; ej belagt i got.; av &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*tehun&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;) el. (i de nord. spr.) enl. somliga, säkerl. med orätt, en avljudsform härtill &lt;i&gt;*tǣh-&lt;/i&gt;; se f. ö. under &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;femton&lt;/sp&gt; o. följ. — Betr. &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt; i nord. spr. se v. Friesen Rökst. s. 145 (med litter.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tretton&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrættan&lt;/i&gt; (m. fl. former), motsv. isl. &lt;i&gt;þrettán&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tretten&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;dreizehn&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;thirteen&lt;/i&gt; osv.; ej belagt i got.; av &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*tehun&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;) el. (i de nord. spr.) enl. somliga, säkerl. med orätt, en avljudsform härtill &lt;i&gt;*tǣh-&lt;/i&gt;; se f. ö. under &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;femton&lt;/sp&gt; o. följ. — Betr. &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt; i nord. spr. se v. Friesen Rökst. s. 145 (med litter.)." />
        <feat att="see" val="Trettondagen 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Trettondagen" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--Trettondagen..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Trettondagen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Trettondagen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrættandi dagher (iula)&lt;/i&gt;, dvs. den trettonde dagen från Jul (jfr till ljudutvecklingen &lt;sp&gt;tjugondagen&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;tjugonde dagen&lt;/i&gt;), motsv. isl. &lt;i&gt;þrettándi&lt;/i&gt; dagr osv. — I fsv. även, då icke juldagen medräknades, &lt;i&gt;tolfte dagher&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;twelfthday&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;die zwölften&lt;/i&gt;. Dessutom förr &lt;i&gt;Heliga tre konungars dag&lt;/i&gt; såsom ännu i Danmark &lt;i&gt;Hellig trekongersdag&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Trettonafton&lt;/sp&gt; för &lt;i&gt;trettondeafton&lt;/i&gt;, ellips för &lt;i&gt;tretton(de)dagsafton&lt;/i&gt;; liksom eng. &lt;i&gt;twelfth-night&lt;/i&gt;, dagen före &lt;i&gt;twelfth-day&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;sonnabend&lt;/i&gt;, lördag, för &lt;i&gt;sonntagsabend&lt;/i&gt; osv. — Dial. &lt;i&gt;trättnada(g)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trättnati(d)&lt;/i&gt; utgå från den oblika kasusformen fsv. &lt;i&gt;þrættanda&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Trettondagen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrættandi dagher (iula)&lt;/i&gt;, dvs. den trettonde dagen från Jul (jfr till ljudutvecklingen &lt;sp&gt;tjugondagen&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;tjugonde dagen&lt;/i&gt;), motsv. isl. &lt;i&gt;þrettándi&lt;/i&gt; dagr osv. — I fsv. även, då icke juldagen medräknades, &lt;i&gt;tolfte dagher&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;twelfthday&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;die zwölften&lt;/i&gt;. Dessutom förr &lt;i&gt;Heliga tre konungars dag&lt;/i&gt; såsom ännu i Danmark &lt;i&gt;Hellig trekongersdag&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Trettonafton&lt;/sp&gt; för &lt;i&gt;trettondeafton&lt;/i&gt;, ellips för &lt;i&gt;tretton(de)dagsafton&lt;/i&gt;; liksom eng. &lt;i&gt;twelfth-night&lt;/i&gt;, dagen före &lt;i&gt;twelfth-day&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;sonnabend&lt;/i&gt;, lördag, för &lt;i&gt;sonntagsabend&lt;/i&gt; osv. — Dial. &lt;i&gt;trättnada(g)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trättnati(d)&lt;/i&gt; utgå från den oblika kasusformen fsv. &lt;i&gt;þrættanda&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="triangel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--triangel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--triangel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;triangel&lt;/b&gt;, förr även: &lt;i&gt;treangel&lt;/i&gt; t. ex. Rydelius = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;triangulum&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre (se d. o.), o. &lt;i&gt;angulus&lt;/i&gt;, hörn, vinkel, möjl. besl. med &lt;sp&gt;angel 1&lt;/sp&gt; (metkrok), som dock är ett inhemskt germ. ord o. närmast hör samman med lat. &lt;i&gt;uncus&lt;/i&gt;, hake m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;triangel&lt;/b&gt;, förr även: &lt;i&gt;treangel&lt;/i&gt; t. ex. Rydelius = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;triangulum&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre (se d. o.), o. &lt;i&gt;angulus&lt;/i&gt;, hörn, vinkel, möjl. besl. med &lt;sp&gt;angel 1&lt;/sp&gt; (metkrok), som dock är ett inhemskt germ. ord o. närmast hör samman med lat. &lt;i&gt;uncus&lt;/i&gt;, hake m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tribun" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tribun..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tribun..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tribun&lt;/b&gt;, upphöjd plats, talarstol = ty. &lt;i&gt;tribüne&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;tribune&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;tribuna&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;tribūnal&lt;/i&gt;, (upphöjt) domarsäte (varav &lt;sp&gt;tribunal&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;tribūnus&lt;/i&gt;, tribun, benämning på flera olika slag av romerska ämbetsmän, urspr. = föreståndare för en av de tre romerska stammarna el. &lt;i&gt;tribus&lt;/i&gt; (väl egentl.: tredjedel, sedan: stadskvarter, till &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre, i t. ex. &lt;sp&gt;trivial&lt;/sp&gt;, o. roten i &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;bo 2&lt;/sp&gt;). Lat. &lt;i&gt;tribūnus&lt;/i&gt; är bildat med samma &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledn. som lat. &lt;i&gt;dominus&lt;/i&gt;, herre (se &lt;sp&gt;domino&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;patrōnus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;patron&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;drōtin&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;drott&lt;/sp&gt;) osv. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tribun&lt;/b&gt;, upphöjd plats, talarstol = ty. &lt;i&gt;tribüne&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;tribune&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;tribuna&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;tribūnal&lt;/i&gt;, (upphöjt) domarsäte (varav &lt;sp&gt;tribunal&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;tribūnus&lt;/i&gt;, tribun, benämning på flera olika slag av romerska ämbetsmän, urspr. = föreståndare för en av de tre romerska stammarna el. &lt;i&gt;tribus&lt;/i&gt; (väl egentl.: tredjedel, sedan: stadskvarter, till &lt;i&gt;tri-&lt;/i&gt;, tre, i t. ex. &lt;sp&gt;trivial&lt;/sp&gt;, o. roten i &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;bo 2&lt;/sp&gt;). Lat. &lt;i&gt;tribūnus&lt;/i&gt; är bildat med samma &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledn. som lat. &lt;i&gt;dominus&lt;/i&gt;, herre (se &lt;sp&gt;domino&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;patrōnus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;patron&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;drōtin&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;drott&lt;/sp&gt;) osv. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="tribut 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trevlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trevlig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trevlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trevlig&lt;/b&gt;, i sv. dial. o. ä. sv. in på 1800-t. även 'frodig, välmående, yppig', t. ex. I. Erici o. 1645: 'Hafra är en trefligh och wäxande Sädh', Wallins Dityramb 1808: 'Mellan de trefliga lunder af lager'; något yngre, om platser: angenäm, behaglig, där man trivs, t. ex. 1805 el. Runeberg Hanna:'trefliga byar Skymta på stränderna fram' (dvs. trevna); om personer: behaglig, som man trivs med, glad, Lindforss 1824 (övers.: lætus); får efter hand en viss vardaglig karaktär o. undvikes av nyromantikerna, i ä. nsv. o. dial. ofta &lt;i&gt;trivlig&lt;/i&gt;, fsv. (som adv.) &lt;i&gt;þriflika&lt;/i&gt;, med kraft, skyndsamt = isl. &lt;i&gt;þrifligr&lt;/i&gt;, med gott utseende, da. &lt;i&gt;trivelig&lt;/i&gt;, som trives, frodig, kraftig; avljudsform till &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt;. Jfr W. Cederschiöld Spr. o. st. 16: 248." />
        <feat att="faksimilID" val="1092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trevlig&lt;/b&gt;, i sv. dial. o. ä. sv. in på 1800-t. även 'frodig, välmående, yppig', t. ex. I. Erici o. 1645: 'Hafra är en trefligh och wäxande Sädh', Wallins Dityramb 1808: 'Mellan de trefliga lunder af lager'; något yngre, om platser: angenäm, behaglig, där man trivs, t. ex. 1805 el. Runeberg Hanna:'trefliga byar Skymta på stränderna fram' (dvs. trevna); om personer: behaglig, som man trivs med, glad, Lindforss 1824 (övers.: lætus); får efter hand en viss vardaglig karaktär o. undvikes av nyromantikerna, i ä. nsv. o. dial. ofta &lt;i&gt;trivlig&lt;/i&gt;, fsv. (som adv.) &lt;i&gt;þriflika&lt;/i&gt;, med kraft, skyndsamt = isl. &lt;i&gt;þrifligr&lt;/i&gt;, med gott utseende, da. &lt;i&gt;trivelig&lt;/i&gt;, som trives, frodig, kraftig; avljudsform till &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt;. Jfr W. Cederschiöld Spr. o. st. 16: 248." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="triakel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--triakel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--triakel..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;triakel&lt;/sp&gt;, sv. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;triakel&lt;/sp&gt;, sv. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="teriak" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trick" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trick..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trick..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;trick&lt;/b&gt;, i t. ex. preferens o. vist varje taget stick över sex, Almquist Ar. May 1838: 'få tricken' = ty.; egentl. samma ord som föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;trick&lt;/b&gt;, i t. ex. preferens o. vist varje taget stick över sex, Almquist Ar. May 1838: 'få tricken' = ty.; egentl. samma ord som föreg." />
        <feat att="see" val="trick 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tribut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tribut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tribut..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tribut&lt;/b&gt; = y. fsv. = mlty. &lt;i&gt;tribût&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;tribut&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;tribūtum&lt;/i&gt;, avgift till det allmänna, skatt, kontribution, substantiv, part. pf. pass. n. till &lt;i&gt;tribuere&lt;/i&gt;, utdela, dela, avledn. av &lt;i&gt;tribus&lt;/i&gt; (se föreg.). Jfr &lt;sp&gt;distribuera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tribut&lt;/b&gt; = y. fsv. = mlty. &lt;i&gt;tribût&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;tribut&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;tribūtum&lt;/i&gt;, avgift till det allmänna, skatt, kontribution, substantiv, part. pf. pass. n. till &lt;i&gt;tribuere&lt;/i&gt;, utdela, dela, avledn. av &lt;i&gt;tribus&lt;/i&gt; (se föreg.). Jfr &lt;sp&gt;distribuera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tribun 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trick" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trick..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trick..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;trick&lt;/b&gt;, knep, 1903 (i fotbollsspel), sedermera vanligt även i andra anv. = ty., från eng. &lt;i&gt;trick&lt;/i&gt;, list o. d., till ffra. &lt;i&gt;triquer&lt;/i&gt;, bedraga, biform till &lt;i&gt;tricher&lt;/i&gt; (även i nfra.), av okänt ursprung: härledningen från mlty., ty. dial. &lt;i&gt;trecken&lt;/i&gt;, draga, är av ljudhistoriska o. även semasiologiska skäl oantaglig; knappast äger heller samband rum med lat. &lt;i&gt;trīcæ&lt;/i&gt;, ränker, lappri, vartill bl. a. &lt;sp&gt;intrigera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1093" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;trick&lt;/b&gt;, knep, 1903 (i fotbollsspel), sedermera vanligt även i andra anv. = ty., från eng. &lt;i&gt;trick&lt;/i&gt;, list o. d., till ffra. &lt;i&gt;triquer&lt;/i&gt;, bedraga, biform till &lt;i&gt;tricher&lt;/i&gt; (även i nfra.), av okänt ursprung: härledningen från mlty., ty. dial. &lt;i&gt;trecken&lt;/i&gt;, draga, är av ljudhistoriska o. även semasiologiska skäl oantaglig; knappast äger heller samband rum med lat. &lt;i&gt;trīcæ&lt;/i&gt;, ränker, lappri, vartill bl. a. &lt;sp&gt;intrigera&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väta..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väta..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;väta&lt;/b&gt;, sbst., fsv. &lt;i&gt;vǣta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;væde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wǣtiōn&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt; ss. t. ex. &lt;sp&gt;fylla&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;halta&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;halt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;svärta&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;svart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;syra&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;sur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sälta&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;salt&lt;/sp&gt; m. fl.; jfr ags. &lt;i&gt;wǽta&lt;/i&gt; m." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;väta&lt;/b&gt;, sbst., fsv. &lt;i&gt;vǣta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;væde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wǣtiōn&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt; ss. t. ex. &lt;sp&gt;fylla&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;halta&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;halt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;svärta&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;svart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;syra&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;sur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sälta&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;salt&lt;/sp&gt; m. fl.; jfr ags. &lt;i&gt;wǽta&lt;/i&gt; m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väta..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väta..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;väta&lt;/b&gt;, vb, fsv. &lt;i&gt;vǣta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;væde&lt;/i&gt;; ags. &lt;i&gt;wǽtan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wet&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wǣtian&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt;, liksom t. ex. &lt;sp&gt;göda&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;god&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;härda&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;möda&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;mōþer&lt;/i&gt;, trött, osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;väta&lt;/b&gt;, vb, fsv. &lt;i&gt;vǣta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;væde&lt;/i&gt;; ags. &lt;i&gt;wǽtan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wet&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wǣtian&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt;, liksom t. ex. &lt;sp&gt;göda&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;god&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;härda&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;möda&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;mōþer&lt;/i&gt;, trött, osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="västgoter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--västgoter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--västgoter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;västgoter&lt;/b&gt;, forngerm. folkn., ombildning (i anslutning till väderstrecksnamnet) av germ.(-lat.) &lt;i&gt;wisigothæ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vesegothæ&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;visi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vesi&lt;/i&gt;, enl. Streitberg IF 4: 300 f. till ieur. adj. &lt;i&gt;*u̯esu-&lt;/i&gt;, god = sanskr. &lt;i&gt;vásu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Vásu-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;eũ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Eṽ-&lt;/i&gt;, kelt. &lt;i&gt;vesu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;visu-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;Wisu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Wisi-&lt;/i&gt;, möjl. i avljudsförh. (ieur. &lt;i&gt;*eus-&lt;/i&gt;) till got. &lt;i&gt;iusiza&lt;/i&gt;, bättre." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;västgoter&lt;/b&gt;, forngerm. folkn., ombildning (i anslutning till väderstrecksnamnet) av germ.(-lat.) &lt;i&gt;wisigothæ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vesegothæ&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;visi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vesi&lt;/i&gt;, enl. Streitberg IF 4: 300 f. till ieur. adj. &lt;i&gt;*u̯esu-&lt;/i&gt;, god = sanskr. &lt;i&gt;vásu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Vásu-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;eũ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Eṽ-&lt;/i&gt;, kelt. &lt;i&gt;vesu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;visu-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;Wisu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Wisi-&lt;/i&gt;, möjl. i avljudsförh. (ieur. &lt;i&gt;*eus-&lt;/i&gt;) till got. &lt;i&gt;iusiza&lt;/i&gt;, bättre." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Västorp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Västorp..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Västorp..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Västorp&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., till fsv. personn. &lt;i&gt;Væste&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;-torp&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;vist&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Västorp&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., till fsv. personn. &lt;i&gt;Væste&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;-torp&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;vist&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="vist" />
        <feat att="see" val="-torp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Västerås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Västerås..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Västerås..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Västerås&lt;/b&gt;, stadsn., fsv. &lt;i&gt;Væstra Arōs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Arus&lt;/i&gt;, sammandraget &lt;i&gt;-ā(r)s&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ār&lt;/i&gt;, genit. sg. till &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;, o. &lt;i&gt;ōs&lt;/i&gt;, mynning (se &lt;sp&gt;os&lt;/sp&gt;), jfr de likabetyd. &lt;sp&gt;Åhus&lt;/sp&gt; o, da. &lt;i&gt;Aarhus&lt;/i&gt; (fda. &lt;i&gt;Arōs&lt;/i&gt;). Med tillägget &lt;i&gt;Væstra&lt;/i&gt; i motsättning till &lt;i&gt;Östra Arōs&lt;/i&gt; (Uppsala). — Jfr familjen &lt;sp&gt;Arhusiander&lt;/sp&gt; (om senare leden se &lt;sp&gt;Anders&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Neander&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Arosenius&lt;/sp&gt;; under 1600-t. även &lt;i&gt;Arosiandrinus&lt;/i&gt;. — Däremot utgår gårdn. &lt;sp&gt;Västerås&lt;/sp&gt; i Bolmsö sn Smål. från fsv. &lt;i&gt;Væstrusa&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*Væster-husa&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt;, alltså = &lt;sp&gt;Västersum&lt;/sp&gt; Kättilstads sn Smål., med samma grundform; jfr t. ex. fsv. &lt;i&gt;Östrusa&lt;/i&gt; Vstml., nu &lt;sp&gt;Ustersta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Västerås&lt;/b&gt;, stadsn., fsv. &lt;i&gt;Væstra Arōs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Arus&lt;/i&gt;, sammandraget &lt;i&gt;-ā(r)s&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ār&lt;/i&gt;, genit. sg. till &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;, o. &lt;i&gt;ōs&lt;/i&gt;, mynning (se &lt;sp&gt;os&lt;/sp&gt;), jfr de likabetyd. &lt;sp&gt;Åhus&lt;/sp&gt; o, da. &lt;i&gt;Aarhus&lt;/i&gt; (fda. &lt;i&gt;Arōs&lt;/i&gt;). Med tillägget &lt;i&gt;Væstra&lt;/i&gt; i motsättning till &lt;i&gt;Östra Arōs&lt;/i&gt; (Uppsala). — Jfr familjen &lt;sp&gt;Arhusiander&lt;/sp&gt; (om senare leden se &lt;sp&gt;Anders&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Neander&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Arosenius&lt;/sp&gt;; under 1600-t. även &lt;i&gt;Arosiandrinus&lt;/i&gt;. — Däremot utgår gårdn. &lt;sp&gt;Västerås&lt;/sp&gt; i Bolmsö sn Smål. från fsv. &lt;i&gt;Væstrusa&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*Væster-husa&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt;, alltså = &lt;sp&gt;Västersum&lt;/sp&gt; Kättilstads sn Smål., med samma grundform; jfr t. ex. fsv. &lt;i&gt;Östrusa&lt;/i&gt; Vstml., nu &lt;sp&gt;Ustersta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Wästfelt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Wästfelt..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Wästfelt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Wästfelt&lt;/b&gt;, adligt familjen., ombildat av &lt;i&gt;Westeman&lt;/i&gt; (1600-t.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Wästfelt&lt;/b&gt;, adligt familjen., ombildat av &lt;i&gt;Westeman&lt;/i&gt; (1600-t.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="västern" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--västern..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--västern..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;västern&lt;/b&gt;, sbst., se under &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;västern&lt;/b&gt;, sbst., se under &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Västerplana" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Västerplana..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Västerplana..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Västerplana&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se &lt;sp&gt;Uppland&lt;/sp&gt; (slutet).]" />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Västerplana&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se &lt;sp&gt;Uppland&lt;/sp&gt; (slutet).]" />
        <feat att="see" val="Uppland" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häcka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;häcka&lt;/b&gt;, para sig (om fåglar), Weste 1807 = da. &lt;i&gt;hække&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;hecken&lt;/i&gt; = meng. &lt;i&gt;hacchen&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hatch&lt;/i&gt;); hålles vanl. för besl. med mhty. &lt;i&gt;hagen&lt;/i&gt;, avelstjur, ty. dial. &lt;i&gt;hegel&lt;/i&gt;, testikel, ags. &lt;i&gt;hagan&lt;/i&gt; pl., genitalia, fslav. &lt;i&gt;kočanŭ&lt;/i&gt;, manslem; i så fall utgår &lt;i&gt;-kk-&lt;/i&gt; från förgerm. &lt;i&gt;-ᵹn-&lt;/i&gt;. — Verbet är rätt sent uppvisat, men sammans. &lt;sp&gt;häckbur&lt;/sp&gt; finns redan på 1770-talet o. &lt;sp&gt;häck&lt;/sp&gt;, fågelhäck, hos Spegel 1712; det senare = da. &lt;i&gt;hæk&lt;/i&gt;, från lty., ty. &lt;i&gt;hecke&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0342" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;häcka&lt;/b&gt;, para sig (om fåglar), Weste 1807 = da. &lt;i&gt;hække&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;hecken&lt;/i&gt; = meng. &lt;i&gt;hacchen&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hatch&lt;/i&gt;); hålles vanl. för besl. med mhty. &lt;i&gt;hagen&lt;/i&gt;, avelstjur, ty. dial. &lt;i&gt;hegel&lt;/i&gt;, testikel, ags. &lt;i&gt;hagan&lt;/i&gt; pl., genitalia, fslav. &lt;i&gt;kočanŭ&lt;/i&gt;, manslem; i så fall utgår &lt;i&gt;-kk-&lt;/i&gt; från förgerm. &lt;i&gt;-ᵹn-&lt;/i&gt;. — Verbet är rätt sent uppvisat, men sammans. &lt;sp&gt;häckbur&lt;/sp&gt; finns redan på 1770-talet o. &lt;sp&gt;häck&lt;/sp&gt;, fågelhäck, hos Spegel 1712; det senare = da. &lt;i&gt;hæk&lt;/i&gt;, från lty., ty. &lt;i&gt;hecke&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="häck" />
        <feat att="see" val="häckbur" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häck..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häck..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;häck&lt;/b&gt; (fågel-), se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0342" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;häck&lt;/b&gt; (fågel-), se följ." />
        <feat att="see" val="häcka 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häck..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häck..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;häck&lt;/b&gt;, foderhäck (o. 1645), vagnshäck (1676), jfr (?) fsv. &lt;i&gt;hek&lt;/i&gt; (se Sdw.) = da. &lt;i&gt;hæk&lt;/i&gt;, foderhäck; från lty. &lt;i&gt;hek&lt;/i&gt;, grind, halvdörr, vagnshäck m. m. = ags. &lt;i&gt;hæc&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hæcc-&lt;/i&gt;, grind, halvdörr (eng. &lt;i&gt;hatch&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*hakja-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*hakjō-&lt;/i&gt;, möjl. till &lt;sp&gt;hake&lt;/sp&gt;: egentl.: något upphakat el. uppfäst?" />
        <feat att="faksimilID" val="0342" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;häck&lt;/b&gt;, foderhäck (o. 1645), vagnshäck (1676), jfr (?) fsv. &lt;i&gt;hek&lt;/i&gt; (se Sdw.) = da. &lt;i&gt;hæk&lt;/i&gt;, foderhäck; från lty. &lt;i&gt;hek&lt;/i&gt;, grind, halvdörr, vagnshäck m. m. = ags. &lt;i&gt;hæc&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hæcc-&lt;/i&gt;, grind, halvdörr (eng. &lt;i&gt;hatch&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*hakja-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*hakjō-&lt;/i&gt;, möjl. till &lt;sp&gt;hake&lt;/sp&gt;: egentl.: något upphakat el. uppfäst?" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häck..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häck..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;häck&lt;/b&gt;, av buskar o. dyl., Rålamb 1690 = da. &lt;i&gt;hæk&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;hecke&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;hecka&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;hege&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;hegge&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hedge&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*haᵹjō-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;hag-&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;hagtorn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hägg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0342" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;häck&lt;/b&gt;, av buskar o. dyl., Rålamb 1690 = da. &lt;i&gt;hæk&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;hecke&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;hecka&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;hege&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;hegge&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hedge&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*haᵹjō-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;hag-&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;hagtorn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hägg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hägg" />
        <feat att="see" val="hage" />
        <feat att="see" val="hagtorn" />
        <feat att="see" val="hag-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vätta" />
          <feat att="writtenForm" val="vättans 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vätta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vätta..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vätta(ns)&lt;/sp&gt; m.m. i förb. &lt;sp&gt;int(e)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lite&lt;/sp&gt; v. se följ.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vätta(ns)&lt;/sp&gt; m.m. i förb. &lt;sp&gt;int(e)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lite&lt;/sp&gt; v. se följ.]" />
        <feat att="see" val="lite" />
        <feat att="see" val="int(e)" />
        <feat att="see" val="vätte 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="håvor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--håvor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--håvor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;håvor&lt;/b&gt;, plur. till ä. nsv. &lt;i&gt;håva&lt;/i&gt; (ännu på 1720-t.), fsv. &lt;i&gt;hāva&lt;/i&gt;, egodel = fno. &lt;i&gt;háfa&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;hafa&lt;/i&gt;?), från mlty. &lt;i&gt;have&lt;/i&gt; (med förlängt &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;haba&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;habe&lt;/i&gt;); till &lt;sp&gt;hava&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0342" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;håvor&lt;/b&gt;, plur. till ä. nsv. &lt;i&gt;håva&lt;/i&gt; (ännu på 1720-t.), fsv. &lt;i&gt;hāva&lt;/i&gt;, egodel = fno. &lt;i&gt;háfa&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;hafa&lt;/i&gt;?), från mlty. &lt;i&gt;have&lt;/i&gt; (med förlängt &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;haba&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;habe&lt;/i&gt;); till &lt;sp&gt;hava&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hava" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väte&lt;/b&gt;, Ekeberg Nomenkl. f. Chemien s. 12 (1795): 'Hydrogene, hvilket vi vågat i brist af annat at uttrycka med Väte'; bildat som &lt;sp&gt;syre&lt;/sp&gt;. Da. har i stället &lt;i&gt;brint&lt;/i&gt; (bildat av 0rsted) för &lt;i&gt;vandstof&lt;/i&gt; (det senare i sht i no.-da.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väte&lt;/b&gt;, Ekeberg Nomenkl. f. Chemien s. 12 (1795): 'Hydrogene, hvilket vi vågat i brist af annat at uttrycka med Väte'; bildat som &lt;sp&gt;syre&lt;/sp&gt;. Da. har i stället &lt;i&gt;brint&lt;/i&gt; (bildat av 0rsted) för &lt;i&gt;vandstof&lt;/i&gt; (det senare i sht i no.-da.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vätska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vätska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vätska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vätska&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vætska&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽtska&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vædske&lt;/i&gt;, en speciellt nordisk bildning av urnord. &lt;i&gt;*wātiskōn&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt;; bildat som &lt;sp&gt;grönska&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;grön&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;onska&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;ond&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. o. (som deponens) sv. dial. även som verb: väta." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vätska&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vætska&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽtska&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vædske&lt;/i&gt;, en speciellt nordisk bildning av urnord. &lt;i&gt;*wātiskōn&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt;; bildat som &lt;sp&gt;grönska&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;grön&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;onska&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;ond&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. o. (som deponens) sv. dial. även som verb: väta." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väska&lt;/b&gt;, P. Svart Kr.: veskor plur., Hels. 1587: &lt;i&gt;wäska&lt;/i&gt;, i ä. nsv. stundom även: &lt;i&gt;vätska&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;væske&lt;/i&gt;, senisl. &lt;i&gt;veski&lt;/i&gt; n., från mlty. &lt;i&gt;weske&lt;/i&gt;, lån från slav. spr., som i sin tur fått ordet från mlty. &lt;i&gt;wâtsak&lt;/i&gt;, kappsäck = ä. nsv. &lt;i&gt;våtsäck&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;wât&lt;/i&gt;, klädnad (= &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;kappsäck&lt;/sp&gt;). — Ordet har undanträngt det förr allmänna o. i dial. ännu kvarlevande &lt;i&gt;taska&lt;/i&gt; (även: ficka); se d. o. Om det likbetyd. eng. &lt;i&gt;bag&lt;/i&gt;, se under &lt;sp&gt;bagge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väska&lt;/b&gt;, P. Svart Kr.: veskor plur., Hels. 1587: &lt;i&gt;wäska&lt;/i&gt;, i ä. nsv. stundom även: &lt;i&gt;vätska&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;væske&lt;/i&gt;, senisl. &lt;i&gt;veski&lt;/i&gt; n., från mlty. &lt;i&gt;weske&lt;/i&gt;, lån från slav. spr., som i sin tur fått ordet från mlty. &lt;i&gt;wâtsak&lt;/i&gt;, kappsäck = ä. nsv. &lt;i&gt;våtsäck&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;wât&lt;/i&gt;, klädnad (= &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;kappsäck&lt;/sp&gt;). — Ordet har undanträngt det förr allmänna o. i dial. ännu kvarlevande &lt;i&gt;taska&lt;/i&gt; (även: ficka); se d. o. Om det likbetyd. eng. &lt;i&gt;bag&lt;/i&gt;, se under &lt;sp&gt;bagge&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väsnas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väsnas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väsnas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väsnas&lt;/b&gt;, föra väsen, bråka, Envallsson 1781, Weste 1807, i sv. dial. o. hos finnl. förf. (t. ex. Collan 1864) även &lt;i&gt;väsna&lt;/i&gt; ds., det senare också: vara beställsam, fjäska; avledn. av &lt;sp&gt;väsen&lt;/sp&gt; (se d. o.); i sv. dial. i en något ursprungligare betyd.; jfr ty. &lt;i&gt;sein wesen treiben&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väsnas&lt;/b&gt;, föra väsen, bråka, Envallsson 1781, Weste 1807, i sv. dial. o. hos finnl. förf. (t. ex. Collan 1864) även &lt;i&gt;väsna&lt;/i&gt; ds., det senare också: vara beställsam, fjäska; avledn. av &lt;sp&gt;väsen&lt;/sp&gt; (se d. o.); i sv. dial. i en något ursprungligare betyd.; jfr ty. &lt;i&gt;sein wesen treiben&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väsentlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väsentlig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väsentlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väsentlig&lt;/b&gt;, 1542,1600-t.: verklig, egentlig; (t. ex.) Serenius 1741 osv. med modern betyd.: som utgör ett tings väsende, huvudsaklig = da. &lt;i&gt;væsentlig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;wesen(t)lich&lt;/i&gt;, verklig o. d., o. ty. &lt;i&gt;wesentlich&lt;/i&gt;, väsentlig (mhty. &lt;i&gt;wesen[t]lich)&lt;/i&gt;, påverkat av lat. &lt;i&gt;essentialis&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;essential&lt;/i&gt; ds.); till föreg.; alltså: i överensstämmelse med någons väsen; med &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;inskott som i &lt;sp&gt;egentlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;offentlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ordentlig&lt;/sp&gt;. — I sv. med huvudton på andra stav., ss. i &lt;sp&gt;egentlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fientlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;månatlig&lt;/sp&gt; (oftast), &lt;sp&gt;ordentlig&lt;/sp&gt;; i da. o. ty. däremot med huvudtonvikten på första stavelsen." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väsentlig&lt;/b&gt;, 1542,1600-t.: verklig, egentlig; (t. ex.) Serenius 1741 osv. med modern betyd.: som utgör ett tings väsende, huvudsaklig = da. &lt;i&gt;væsentlig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;wesen(t)lich&lt;/i&gt;, verklig o. d., o. ty. &lt;i&gt;wesentlich&lt;/i&gt;, väsentlig (mhty. &lt;i&gt;wesen[t]lich)&lt;/i&gt;, påverkat av lat. &lt;i&gt;essentialis&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;essential&lt;/i&gt; ds.); till föreg.; alltså: i överensstämmelse med någons väsen; med &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;inskott som i &lt;sp&gt;egentlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;offentlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ordentlig&lt;/sp&gt;. — I sv. med huvudton på andra stav., ss. i &lt;sp&gt;egentlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fientlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;månatlig&lt;/sp&gt; (oftast), &lt;sp&gt;ordentlig&lt;/sp&gt;; i da. o. ty. däremot med huvudtonvikten på första stavelsen." />
        <feat att="see" val="väsen 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Väsentorp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Väsentorp..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Väsentorp..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Väsentorp&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., se &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Väsentorp&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., se &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="växa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Väse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Väse..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Väse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Väse&lt;/b&gt;, härad i Vrml., ä. nsv. &lt;i&gt;Wäsze-&lt;/i&gt; 1532 m. m., fsv. &lt;i&gt;Vǣshæraþ&lt;/i&gt;, till genit. sg. &lt;i&gt;vǣs&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;vǣ&lt;/i&gt;, helgedom, tempel, se &lt;sp&gt;Vä&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt;. Jfr G. Bergman Samnord. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; s. 27." />
        <feat att="faksimilID" val="1264" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Väse&lt;/b&gt;, härad i Vrml., ä. nsv. &lt;i&gt;Wäsze-&lt;/i&gt; 1532 m. m., fsv. &lt;i&gt;Vǣshæraþ&lt;/i&gt;, till genit. sg. &lt;i&gt;vǣs&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;vǣ&lt;/i&gt;, helgedom, tempel, se &lt;sp&gt;Vä&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt;. Jfr G. Bergman Samnord. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; s. 27." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väsen" />
          <feat att="writtenForm" val="väsende" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väsen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väsen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väsen, väsende&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;väsende&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väsent&lt;/i&gt;, vistelseort, verksamhet o. d., Bib. 1541, 1600-t. jfr gamla bibelövers., Es. 57: 6: 'Ditt wäsende är med de släta stenar i bäckenom'; &lt;i&gt;väsen&lt;/i&gt; Spegel 1685: 'it farligt Wäsen håller' (om den skarpa luftens inverkan på kroppen); t. ex. Serenius 1741 (osv. under 1700-t.) &lt;i&gt;väsende&lt;/i&gt; i betyd. '(levande) varelse, oväsen, sätt att föra sig o. d.'; Weste 1807 har både &lt;i&gt;väsende&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;väsen&lt;/i&gt;, i betyd. 'oväsen' med, såsom det framgår av ex., företräde för den senare formen, vilken i samma betyd. är för Dalin 1853 den enda möjliga = da. &lt;i&gt;væsen&lt;/i&gt; (ej i betyd. 'oväsen'); från mlty. &lt;i&gt;wesen(t)&lt;/i&gt;, tillstånd, tillvaro, uppförande, vistelse m. m., o. ty. &lt;i&gt;wesen&lt;/i&gt;, i nhty. även: levande väsen o. oväsen (= mhty.). Egentl. substantiverad infinitiv, &lt;i&gt;wesen&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wesan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vara 1&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;väsende&lt;/sp&gt; osv. utgår från den mlty. växelformen &lt;i&gt;wesent&lt;/i&gt;. I betyd. 'tillstånd, varelse' påverkat av mlat. &lt;i&gt;esse&lt;/i&gt; (jfr fra. &lt;i&gt;être&lt;/i&gt; o. se &lt;sp&gt;ässe&lt;/sp&gt;), lat. &lt;i&gt;essentia&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;essens&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kvintessens&lt;/sp&gt;), jfr grek. &lt;i&gt;ousía&lt;/i&gt; ds. (till &lt;i&gt;oŭsa&lt;/i&gt;, fem. av &lt;i&gt;ṓn&lt;/i&gt;, varande), ävensom eng. &lt;i&gt;being&lt;/i&gt;, varelse, väsen (till &lt;i&gt;be&lt;/i&gt;, vara). Inhemska bildningar äro. fsv. &lt;i&gt;vara&lt;/i&gt; f., vistelse, väsende, o. &lt;sp&gt;varelse&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Föra väsen&lt;/sp&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;sein wesen treiben&lt;/i&gt;, jfr även &lt;sp&gt;oväsen&lt;/sp&gt; o. till betyd. &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;leverne&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Göra mycket väsen av&lt;/sp&gt;, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;viel wesens von etwas machen&lt;/i&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;väsnas&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1264" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väsen, väsende&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;väsende&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väsent&lt;/i&gt;, vistelseort, verksamhet o. d., Bib. 1541, 1600-t. jfr gamla bibelövers., Es. 57: 6: 'Ditt wäsende är med de släta stenar i bäckenom'; &lt;i&gt;väsen&lt;/i&gt; Spegel 1685: 'it farligt Wäsen håller' (om den skarpa luftens inverkan på kroppen); t. ex. Serenius 1741 (osv. under 1700-t.) &lt;i&gt;väsende&lt;/i&gt; i betyd. '(levande) varelse, oväsen, sätt att föra sig o. d.'; Weste 1807 har både &lt;i&gt;väsende&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;väsen&lt;/i&gt;, i betyd. 'oväsen' med, såsom det framgår av ex., företräde för den senare formen, vilken i samma betyd. är för Dalin 1853 den enda möjliga = da. &lt;i&gt;væsen&lt;/i&gt; (ej i betyd. 'oväsen'); från mlty. &lt;i&gt;wesen(t)&lt;/i&gt;, tillstånd, tillvaro, uppförande, vistelse m. m., o. ty. &lt;i&gt;wesen&lt;/i&gt;, i nhty. även: levande väsen o. oväsen (= mhty.). Egentl. substantiverad infinitiv, &lt;i&gt;wesen&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wesan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vara 1&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;väsende&lt;/sp&gt; osv. utgår från den mlty. växelformen &lt;i&gt;wesent&lt;/i&gt;. I betyd. 'tillstånd, varelse' påverkat av mlat. &lt;i&gt;esse&lt;/i&gt; (jfr fra. &lt;i&gt;être&lt;/i&gt; o. se &lt;sp&gt;ässe&lt;/sp&gt;), lat. &lt;i&gt;essentia&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;essens&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kvintessens&lt;/sp&gt;), jfr grek. &lt;i&gt;ousía&lt;/i&gt; ds. (till &lt;i&gt;oŭsa&lt;/i&gt;, fem. av &lt;i&gt;ṓn&lt;/i&gt;, varande), ävensom eng. &lt;i&gt;being&lt;/i&gt;, varelse, väsen (till &lt;i&gt;be&lt;/i&gt;, vara). Inhemska bildningar äro. fsv. &lt;i&gt;vara&lt;/i&gt; f., vistelse, väsende, o. &lt;sp&gt;varelse&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Föra väsen&lt;/sp&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;sein wesen treiben&lt;/i&gt;, jfr även &lt;sp&gt;oväsen&lt;/sp&gt; o. till betyd. &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;leverne&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Göra mycket väsen av&lt;/sp&gt;, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;viel wesens von etwas machen&lt;/i&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;väsnas&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Troilius" />
          <feat att="writtenForm" val="Troil" />
          <feat att="writtenForm" val="Troili" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Troilius..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Troilius..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Troilius, Troili, Troil&lt;/b&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;Truls&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1096" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Troilius, Troili, Troil&lt;/b&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;Truls&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Truls" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väsa&lt;/b&gt;, i vissa norrl. dial. även: andas tungt, fsv. &lt;i&gt;hvǣsa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvǽsa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hvæse&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;hwǽsan&lt;/i&gt;, redupl. vb, av germ. &lt;i&gt;*hwǣsian&lt;/i&gt;, ie. &lt;i&gt;*ku̯ēs-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;i&gt;*ku̯es-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;çvásiti&lt;/i&gt;, frustar o. d., samt väl även lat. &lt;i&gt;queror (questus)&lt;/i&gt;, klagar; egentl. ljudhärmande liksom roten i &lt;sp&gt;vissla&lt;/sp&gt;. En likartad ljudrot är &lt;i&gt;kᵘ̯ās&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hosta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1264" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väsa&lt;/b&gt;, i vissa norrl. dial. även: andas tungt, fsv. &lt;i&gt;hvǣsa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvǽsa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hvæse&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;hwǽsan&lt;/i&gt;, redupl. vb, av germ. &lt;i&gt;*hwǣsian&lt;/i&gt;, ie. &lt;i&gt;*ku̯ēs-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;i&gt;*ku̯es-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;çvásiti&lt;/i&gt;, frustar o. d., samt väl även lat. &lt;i&gt;queror (questus)&lt;/i&gt;, klagar; egentl. ljudhärmande liksom roten i &lt;sp&gt;vissla&lt;/sp&gt;. En likartad ljudrot är &lt;i&gt;kᵘ̯ās&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hosta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väster..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väster&lt;/b&gt;, adv., fsv. &lt;i&gt;væster&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;væst&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;vestr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vest&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vester-&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;westar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;west(ar)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;west&lt;/i&gt;, sbst.), ags., eng. &lt;i&gt;west&lt;/i&gt; (från västgerm. spr. kommer fra. &lt;i&gt;ouest&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*westra-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*westa-&lt;/i&gt;, bildat som &lt;sp&gt;norr&lt;/sp&gt; osv.; besl. med lat. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt;, afton, grek. &lt;i&gt;(h)ésperos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)espéra&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;(h)espérios&lt;/i&gt;, västlig, m. fl. (se &lt;sp&gt;vesper&lt;/sp&gt;). Dessa ord ville man gärna sammanhålla med litau. &lt;i&gt;vãkaras&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯eker-&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;večerŭ&lt;/i&gt;, afton; i så fall snarast med Pott o. Brugmann till ie. &lt;i&gt;*(a)u̯e&lt;/i&gt;, ned, resp. &lt;i&gt;*(a)u̯e-s&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;áva&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;avás&lt;/i&gt;, ned, grek. &lt;i&gt;av-&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;au-&lt;/i&gt; (i t. ex. &lt;i&gt;aufero&lt;/i&gt;, bortför) osv.; alltså med syftning på den nedgående solen; jfr anm. under &lt;sp&gt;norr&lt;/sp&gt;. Grundbetyd. vore alltså 'afton'; jfr ty. &lt;i&gt;abend&lt;/i&gt; med samma dubbelbetyd.; analoga väderstrecksbeteckningar efter dagstider se &lt;sp&gt;söder&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt;. Växlingen av &lt;i&gt;-per&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ker&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;vãkaras&lt;/i&gt; blir i alla händelser dunkel, trots flera förklaringsförsök. Om &lt;i&gt;-per&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt; jfr en förmodan hos Holthausen IF 32: 336. — H. Petersson Heterokl. s. 231 f. är benägen att godtaga sambandet mellan &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt; o. lat. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt; samt den ovan anförda härledningen från ie. &lt;i&gt;aᵘ̯e-s&lt;/i&gt;, ned, men skiljer orden etymologiskt från de slavo-balt. beteckningarna för 'afton'; se närmare anf. avh. — Den gamla förklaringen av &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt;: ie. &lt;i&gt;(a)u̯es&lt;/i&gt;, lysa, i &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt; torde icke kunna upprätthållas. — I fsv. med superl. &lt;i&gt;væstarser&lt;/i&gt;, västligast = sv. dial. (t. ex. skå.) &lt;i&gt;västerst&lt;/i&gt; isl. &lt;i&gt;vestastr&lt;/i&gt;. — Även som sbst.: fsv. &lt;i&gt;væster&lt;/i&gt; n. = isl. &lt;i&gt;vestr&lt;/i&gt; osv., vartill i sv. &lt;i&gt;från&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mot v.&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;i v.&lt;/i&gt; osv.); adv. &lt;i&gt;väster&lt;/i&gt; i betyd. 'i, åt el. mot v.' är däremot nu föråldrat. I nsv. även &lt;sp&gt;västern&lt;/sp&gt;, påverkat av ty. &lt;i&gt;westen&lt;/i&gt; m. (fhty. &lt;i&gt;westan&lt;/i&gt; n.) = mlty. &lt;i&gt;westen&lt;/i&gt;, som utgå från motsvarigheter till adv. &lt;sp&gt;västan&lt;/sp&gt; (= fhty. &lt;i&gt;westana&lt;/i&gt; osv.). — Härtill adj. &lt;sp&gt;västra&lt;/sp&gt;, från oblika kasus av fsv. &lt;i&gt;væstre&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vestri&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väster&lt;/b&gt;, adv., fsv. &lt;i&gt;væster&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;væst&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;vestr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vest&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vester-&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;westar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;west(ar)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;west&lt;/i&gt;, sbst.), ags., eng. &lt;i&gt;west&lt;/i&gt; (från västgerm. spr. kommer fra. &lt;i&gt;ouest&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*westra-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*westa-&lt;/i&gt;, bildat som &lt;sp&gt;norr&lt;/sp&gt; osv.; besl. med lat. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt;, afton, grek. &lt;i&gt;(h)ésperos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)espéra&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;(h)espérios&lt;/i&gt;, västlig, m. fl. (se &lt;sp&gt;vesper&lt;/sp&gt;). Dessa ord ville man gärna sammanhålla med litau. &lt;i&gt;vãkaras&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯eker-&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;večerŭ&lt;/i&gt;, afton; i så fall snarast med Pott o. Brugmann till ie. &lt;i&gt;*(a)u̯e&lt;/i&gt;, ned, resp. &lt;i&gt;*(a)u̯e-s&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;áva&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;avás&lt;/i&gt;, ned, grek. &lt;i&gt;av-&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;au-&lt;/i&gt; (i t. ex. &lt;i&gt;aufero&lt;/i&gt;, bortför) osv.; alltså med syftning på den nedgående solen; jfr anm. under &lt;sp&gt;norr&lt;/sp&gt;. Grundbetyd. vore alltså 'afton'; jfr ty. &lt;i&gt;abend&lt;/i&gt; med samma dubbelbetyd.; analoga väderstrecksbeteckningar efter dagstider se &lt;sp&gt;söder&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt;. Växlingen av &lt;i&gt;-per&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ker&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;vãkaras&lt;/i&gt; blir i alla händelser dunkel, trots flera förklaringsförsök. Om &lt;i&gt;-per&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt; jfr en förmodan hos Holthausen IF 32: 336. — H. Petersson Heterokl. s. 231 f. är benägen att godtaga sambandet mellan &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt; o. lat. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt; samt den ovan anförda härledningen från ie. &lt;i&gt;aᵘ̯e-s&lt;/i&gt;, ned, men skiljer orden etymologiskt från de slavo-balt. beteckningarna för 'afton'; se närmare anf. avh. — Den gamla förklaringen av &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;vesper&lt;/i&gt;: ie. &lt;i&gt;(a)u̯es&lt;/i&gt;, lysa, i &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt; torde icke kunna upprätthållas. — I fsv. med superl. &lt;i&gt;væstarser&lt;/i&gt;, västligast = sv. dial. (t. ex. skå.) &lt;i&gt;västerst&lt;/i&gt; isl. &lt;i&gt;vestastr&lt;/i&gt;. — Även som sbst.: fsv. &lt;i&gt;væster&lt;/i&gt; n. = isl. &lt;i&gt;vestr&lt;/i&gt; osv., vartill i sv. &lt;i&gt;från&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mot v.&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;i v.&lt;/i&gt; osv.); adv. &lt;i&gt;väster&lt;/i&gt; i betyd. 'i, åt el. mot v.' är däremot nu föråldrat. I nsv. även &lt;sp&gt;västern&lt;/sp&gt;, påverkat av ty. &lt;i&gt;westen&lt;/i&gt; m. (fhty. &lt;i&gt;westan&lt;/i&gt; n.) = mlty. &lt;i&gt;westen&lt;/i&gt;, som utgå från motsvarigheter till adv. &lt;sp&gt;västan&lt;/sp&gt; (= fhty. &lt;i&gt;westana&lt;/i&gt; osv.). — Härtill adj. &lt;sp&gt;västra&lt;/sp&gt;, från oblika kasus av fsv. &lt;i&gt;væstre&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vestri&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Västerbotten" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--Västerbotten..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Västerbotten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Västerbotten&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;Væstra butn&lt;/i&gt;; till fsv. &lt;i&gt;botn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;butn&lt;/i&gt; i betyd. 'vik'; se &lt;sp&gt;Bottenhavet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Bottniska viken&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Norrbotten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Västerbotten&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;Væstra butn&lt;/i&gt;; till fsv. &lt;i&gt;botn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;butn&lt;/i&gt; i betyd. 'vik'; se &lt;sp&gt;Bottenhavet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Bottniska viken&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Norrbotten&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väst..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väst..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;väst&lt;/b&gt;, väster, i sjömansspr., Palmcron 1640, liksom &lt;sp&gt;ost&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;syd&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;nord&lt;/sp&gt;) lån från lty., ty. el. holl.; se f. ö. &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt;. Från samma spr. kommer även &lt;sp&gt;nord-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sydväst&lt;/sp&gt;, som förr uttrycktes med omkastade leder, liksom ännu i vissa norrl. o. finnl. dial.: fsv. &lt;i&gt;væstan nordhan&lt;/i&gt;, nordväst om, &lt;i&gt;væstersudher&lt;/i&gt;, i sydväst, norrl. dial. &lt;i&gt;*västannorda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*västernord&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;väst&lt;/b&gt;, väster, i sjömansspr., Palmcron 1640, liksom &lt;sp&gt;ost&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;syd&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;nord&lt;/sp&gt;) lån från lty., ty. el. holl.; se f. ö. &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt;. Från samma spr. kommer även &lt;sp&gt;nord-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sydväst&lt;/sp&gt;, som förr uttrycktes med omkastade leder, liksom ännu i vissa norrl. o. finnl. dial.: fsv. &lt;i&gt;væstan nordhan&lt;/i&gt;, nordväst om, &lt;i&gt;væstersudher&lt;/i&gt;, i sydväst, norrl. dial. &lt;i&gt;*västannorda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*västernord&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="västan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--västan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--västan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;västan&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væstan&lt;/i&gt; osv.; med bildning o. släktförh. fullt analoga med &lt;sp&gt;nordan&lt;/sp&gt; osv. Jfr sbst. &lt;sp&gt;västern&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;västan&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væstan&lt;/i&gt; osv.; med bildning o. släktförh. fullt analoga med &lt;sp&gt;nordan&lt;/sp&gt; osv. Jfr sbst. &lt;sp&gt;västern&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;väster&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="*vässel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--*vässel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--*vässel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;*vässel&lt;/b&gt;, dalm., hårtäcke, resfilt = isl. &lt;i&gt;vesl&lt;/i&gt; n., ett överplagg (= &lt;i&gt;slagningr&lt;/i&gt;), ryttarkappa, till ie. &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;wasti&lt;/i&gt; f., klädnad, osv. o. i &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt;, överdrag; se närmare d. o. och &lt;sp&gt;väst&lt;/sp&gt;. Alltså ett av de icke få i sv. annars försvunna ord, som dalm. (stundom jämte gotl.) har gemensamt med isl. o. fno.; jfr t. ex. &lt;sp&gt;tad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;*vässel&lt;/b&gt;, dalm., hårtäcke, resfilt = isl. &lt;i&gt;vesl&lt;/i&gt; n., ett överplagg (= &lt;i&gt;slagningr&lt;/i&gt;), ryttarkappa, till ie. &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;wasti&lt;/i&gt; f., klädnad, osv. o. i &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt;, överdrag; se närmare d. o. och &lt;sp&gt;väst&lt;/sp&gt;. Alltså ett av de icke få i sv. annars försvunna ord, som dalm. (stundom jämte gotl.) har gemensamt med isl. o. fno.; jfr t. ex. &lt;sp&gt;tad&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väst..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väst..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;väst&lt;/b&gt; (ett klädesplagg), 1708 = da. &lt;i&gt;vest&lt;/i&gt; ds., i no. dial. även 'jacka', jämte ty. &lt;i&gt;weste&lt;/i&gt; 1706 från fra. &lt;i&gt;veste&lt;/i&gt;, väst, jacka, av lat. &lt;i&gt;vestis&lt;/i&gt;, kläder (vartill &lt;i&gt;vestīre&lt;/i&gt;, kläda, jfr &lt;sp&gt;revetera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;travestera&lt;/sp&gt;), till ieur. &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;(h)énnymi&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯es-n-&lt;/i&gt;), kläder mig, &lt;i&gt;ésthos&lt;/i&gt;, klädnad, sanskr. &lt;i&gt;vása-nam&lt;/i&gt;, dräkt osv., samt i armen. o. alban. En urbesläktad germansk avljudsbildning är got. &lt;i&gt;wasti&lt;/i&gt; f., klädnad, ags. &lt;i&gt;wæstling&lt;/i&gt;; jfr även &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt;, överdrag, o. &lt;sp&gt;vässel&lt;/sp&gt;. — Alltså ett av de många språkliga vittnesbörden om Frankrikes inflytande på herrmodena; jfr &lt;sp&gt;paletå&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pantalonger&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;redingote&lt;/sp&gt; (ytterst engelskt), &lt;sp&gt;syrtut&lt;/sp&gt;. — Alldeles obesläktat är naturl. det engelska ordet för 'väst': &lt;i&gt;waist-coat&lt;/i&gt;, egentl.: livrock, till &lt;i&gt;waist&lt;/i&gt;, liv, midja, egentl.: växt (meng. &lt;i&gt;wast&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;väst&lt;/b&gt; (ett klädesplagg), 1708 = da. &lt;i&gt;vest&lt;/i&gt; ds., i no. dial. även 'jacka', jämte ty. &lt;i&gt;weste&lt;/i&gt; 1706 från fra. &lt;i&gt;veste&lt;/i&gt;, väst, jacka, av lat. &lt;i&gt;vestis&lt;/i&gt;, kläder (vartill &lt;i&gt;vestīre&lt;/i&gt;, kläda, jfr &lt;sp&gt;revetera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;travestera&lt;/sp&gt;), till ieur. &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;(h)énnymi&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯es-n-&lt;/i&gt;), kläder mig, &lt;i&gt;ésthos&lt;/i&gt;, klädnad, sanskr. &lt;i&gt;vása-nam&lt;/i&gt;, dräkt osv., samt i armen. o. alban. En urbesläktad germansk avljudsbildning är got. &lt;i&gt;wasti&lt;/i&gt; f., klädnad, ags. &lt;i&gt;wæstling&lt;/i&gt;; jfr även &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt;, överdrag, o. &lt;sp&gt;vässel&lt;/sp&gt;. — Alltså ett av de många språkliga vittnesbörden om Frankrikes inflytande på herrmodena; jfr &lt;sp&gt;paletå&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pantalonger&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;redingote&lt;/sp&gt; (ytterst engelskt), &lt;sp&gt;syrtut&lt;/sp&gt;. — Alldeles obesläktat är naturl. det engelska ordet för 'väst': &lt;i&gt;waist-coat&lt;/i&gt;, egentl.: livrock, till &lt;i&gt;waist&lt;/i&gt;, liv, midja, egentl.: växt (meng. &lt;i&gt;wast&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väspe" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väspe..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väspe..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;väspe&lt;/sp&gt; osv., sv. dial., bålgeting, se &lt;sp&gt;väfse&lt;/sp&gt; o. särsk. under &lt;sp&gt;geting&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;väspe&lt;/sp&gt; osv., sv. dial., bålgeting, se &lt;sp&gt;väfse&lt;/sp&gt; o. särsk. under &lt;sp&gt;geting&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="geting" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vässa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vässa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vässa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vässa&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;vass 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1265" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vässa&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;vass 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vass" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Håkan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Håkan..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Håkan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Håkan&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Hākan&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;Hākon&lt;/i&gt; = fda. = fno. (isl.) &lt;i&gt;Hákon&lt;/i&gt;, jfr de fornir. lånorden &lt;i&gt;Agonn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Acond&lt;/i&gt;; ofta latiniserat &lt;i&gt;Haquinus&lt;/i&gt;, jfr det fornir. lånordet &lt;i&gt;Acuind&lt;/i&gt; o. (?) fhty. &lt;i&gt;Hancwin&lt;/i&gt;. Första leden oklar; den senare väl fnord. &lt;i&gt;vin&lt;/i&gt; (= sbst. &lt;sp&gt;vän&lt;/sp&gt;). Jfr Noreen Upps.-stud, s. 201, NoB 8: 2 o. betr. formen H. Pipping SNF XII. 1: 65. Se även &lt;sp&gt;Hakon&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0341" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Håkan&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Hākan&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;Hākon&lt;/i&gt; = fda. = fno. (isl.) &lt;i&gt;Hákon&lt;/i&gt;, jfr de fornir. lånorden &lt;i&gt;Agonn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Acond&lt;/i&gt;; ofta latiniserat &lt;i&gt;Haquinus&lt;/i&gt;, jfr det fornir. lånordet &lt;i&gt;Acuind&lt;/i&gt; o. (?) fhty. &lt;i&gt;Hancwin&lt;/i&gt;. Första leden oklar; den senare väl fnord. &lt;i&gt;vin&lt;/i&gt; (= sbst. &lt;sp&gt;vän&lt;/sp&gt;). Jfr Noreen Upps.-stud, s. 201, NoB 8: 2 o. betr. formen H. Pipping SNF XII. 1: 65. Se även &lt;sp&gt;Hakon&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Hakon" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="håg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--håg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--håg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;håg&lt;/b&gt;, med biformen &lt;sp&gt;hug&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;hogher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hugher&lt;/i&gt;, sinne, mod, håg, tanke = isl. &lt;i&gt;hugr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hu&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hugs&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hugi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hugu&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hyge&lt;/i&gt;, sinne (stundom: glädje), av germ. *&lt;i&gt;huᵹi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*huᵹu-&lt;/i&gt;, kanske urspr. &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam: &lt;i&gt;*huᵹiz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;huᵹuz&lt;/i&gt; (bevarad i fsv., sv. dial. &lt;i&gt;huxa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hugsa&lt;/i&gt;, tänka, komma ihåg); av okänt ursprung trots flera tolkningsförsök. — Härtill fsv. vb. &lt;i&gt;hughas&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hoghas&lt;/i&gt;, få mod, isl. &lt;i&gt;huga&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hugê&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hogian&lt;/i&gt;, tänka, vartill sv. part. &lt;sp&gt;hugad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hågad&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;-hughaþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hugaðr&lt;/i&gt;, sinnad m. m. Se f. ö. &lt;sp&gt;hygga sig&lt;/sp&gt;. — En växelform till &lt;sp&gt;håg&lt;/sp&gt; föreligger i sammans. på &lt;sp&gt;-håga&lt;/sp&gt;, av oblika kasus till fsv. &lt;i&gt;hoghi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hughi&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;hugi&lt;/i&gt;; i &lt;sp&gt;farhåga&lt;/sp&gt; till sbst. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;räddhåga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;rædd(h)oghe&lt;/i&gt;, o. &lt;sp&gt;åhåga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;āhoghe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;áhugi&lt;/i&gt;. — Om avledn. &lt;sp&gt;hågad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hugad&lt;/sp&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;-hugadher&lt;/i&gt; i sammans., se &lt;sp&gt;sinnad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0341" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;håg&lt;/b&gt;, med biformen &lt;sp&gt;hug&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;hogher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hugher&lt;/i&gt;, sinne, mod, håg, tanke = isl. &lt;i&gt;hugr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hu&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hugs&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hugi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hugu&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hyge&lt;/i&gt;, sinne (stundom: glädje), av germ. *&lt;i&gt;huᵹi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*huᵹu-&lt;/i&gt;, kanske urspr. &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam: &lt;i&gt;*huᵹiz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;huᵹuz&lt;/i&gt; (bevarad i fsv., sv. dial. &lt;i&gt;huxa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hugsa&lt;/i&gt;, tänka, komma ihåg); av okänt ursprung trots flera tolkningsförsök. — Härtill fsv. vb. &lt;i&gt;hughas&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hoghas&lt;/i&gt;, få mod, isl. &lt;i&gt;huga&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hugê&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hogian&lt;/i&gt;, tänka, vartill sv. part. &lt;sp&gt;hugad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hågad&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;-hughaþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hugaðr&lt;/i&gt;, sinnad m. m. Se f. ö. &lt;sp&gt;hygga sig&lt;/sp&gt;. — En växelform till &lt;sp&gt;håg&lt;/sp&gt; föreligger i sammans. på &lt;sp&gt;-håga&lt;/sp&gt;, av oblika kasus till fsv. &lt;i&gt;hoghi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hughi&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;hugi&lt;/i&gt;; i &lt;sp&gt;farhåga&lt;/sp&gt; till sbst. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;räddhåga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;rædd(h)oghe&lt;/i&gt;, o. &lt;sp&gt;åhåga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;āhoghe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;áhugi&lt;/i&gt;. — Om avledn. &lt;sp&gt;hågad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hugad&lt;/sp&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;-hugadher&lt;/i&gt; i sammans., se &lt;sp&gt;sinnad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="sinnad" />
        <feat att="see" val="hågad" />
        <feat att="see" val="hugad" />
        <feat att="see" val="åhåga" />
        <feat att="see" val="räddhåga" />
        <feat att="see" val="fara" />
        <feat att="see" val="farhåga" />
        <feat att="see" val="-håga" />
        <feat att="see" val="håg" />
        <feat att="see" val="hygga sig" />
        <feat att="see" val="hågad" />
        <feat att="see" val="hugad" />
        <feat att="see" val="hug" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hå..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;hå&lt;/sp&gt;, sv. dial., årtull, se &lt;sp&gt;haj&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0341" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;hå&lt;/sp&gt;, sv. dial., årtull, se &lt;sp&gt;haj&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="haj" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Hå-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Hå-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Hå-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Hå-&lt;/b&gt; i vissa ortnamn t. ex. &lt;sp&gt;Håtuna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Hatuna&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*hawa-&lt;/i&gt;, hög, besl. med &lt;sp&gt;hög&lt;/sp&gt;, adj." />
        <feat att="faksimilID" val="0341" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Hå-&lt;/b&gt; i vissa ortnamn t. ex. &lt;sp&gt;Håtuna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Hatuna&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*hawa-&lt;/i&gt;, hög, besl. med &lt;sp&gt;hög&lt;/sp&gt;, adj." />
        <feat att="see" val="hög" />
        <feat att="see" val="Håtuna" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Hatuna</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hyvens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hyvens..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hyvens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hyvens&lt;/b&gt;, slangspr., bra, utmärkt, även &lt;i&gt;hivens&lt;/i&gt;; både som attribut o. predikativ; av somliga tillika med no. &lt;i&gt;hiva&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ein hiva kar&lt;/i&gt;) härlett från fin. &lt;i&gt;hyvä&lt;/i&gt;, god, bra; i sv. i så fall en ombildning; annorlunda Reitan i MoM 1912, s. 115 f., som även anför ett no. &lt;i&gt;hivannes&lt;/i&gt;; jfr Wigforss S. Hall. folkm. s. 79." />
        <feat att="faksimilID" val="0341" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hyvens&lt;/b&gt;, slangspr., bra, utmärkt, även &lt;i&gt;hivens&lt;/i&gt;; både som attribut o. predikativ; av somliga tillika med no. &lt;i&gt;hiva&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ein hiva kar&lt;/i&gt;) härlett från fin. &lt;i&gt;hyvä&lt;/i&gt;, god, bra; i sv. i så fall en ombildning; annorlunda Reitan i MoM 1912, s. 115 f., som även anför ett no. &lt;i&gt;hivannes&lt;/i&gt;; jfr Wigforss S. Hall. folkm. s. 79." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hyvel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hyvel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hyvel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hyvel&lt;/b&gt;, 1691, Serenius 1741 osv. = no.; Var. rer. 1538 o. ännu Weste 1807: &lt;i&gt;höfvel&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;høvel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høvl&lt;/i&gt;; från skilda ty. former; jfr mlty., ty. &lt;i&gt;hobel&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;hövel&lt;/i&gt;, o. mty. &lt;i&gt;hyvel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hubel&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;hübel&lt;/i&gt;; ett nord- o. mellantyskt ord, av dunkelt urspr., kanske, såsom man gissat, bildat av vb. &lt;i&gt;hobeln&lt;/i&gt;, i sin tur av fhty. &lt;i&gt;hubal&lt;/i&gt;, liten hög, alltså egentl.: borttaga förhöjningarna. Det gamla inhemska (liksom allm. germanska) namnet på hyveln är väl annars fsv. &lt;i&gt;skavi&lt;/i&gt; m., jfr isl. &lt;i&gt;-skafa&lt;/i&gt; f., fhty. &lt;i&gt;scaba&lt;/i&gt; f., ags. &lt;i&gt;scafa&lt;/i&gt; m., till &lt;sp&gt;skava&lt;/sp&gt;. Jfr även ags. &lt;i&gt;locer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lokarr&lt;/i&gt; (möjl. lån från ags.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hyvel&lt;/b&gt;, 1691, Serenius 1741 osv. = no.; Var. rer. 1538 o. ännu Weste 1807: &lt;i&gt;höfvel&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;høvel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høvl&lt;/i&gt;; från skilda ty. former; jfr mlty., ty. &lt;i&gt;hobel&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;hövel&lt;/i&gt;, o. mty. &lt;i&gt;hyvel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hubel&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;hübel&lt;/i&gt;; ett nord- o. mellantyskt ord, av dunkelt urspr., kanske, såsom man gissat, bildat av vb. &lt;i&gt;hobeln&lt;/i&gt;, i sin tur av fhty. &lt;i&gt;hubal&lt;/i&gt;, liten hög, alltså egentl.: borttaga förhöjningarna. Det gamla inhemska (liksom allm. germanska) namnet på hyveln är väl annars fsv. &lt;i&gt;skavi&lt;/i&gt; m., jfr isl. &lt;i&gt;-skafa&lt;/i&gt; f., fhty. &lt;i&gt;scaba&lt;/i&gt; f., ags. &lt;i&gt;scafa&lt;/i&gt; m., till &lt;sp&gt;skava&lt;/sp&gt;. Jfr även ags. &lt;i&gt;locer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lokarr&lt;/i&gt; (möjl. lån från ags.)." />
        <feat att="see" val="skava" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hytta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hytta..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hytta..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;hytta&lt;/b&gt; (åt ngn) se under &lt;sp&gt;hot&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;hytta&lt;/b&gt; (åt ngn) se under &lt;sp&gt;hot&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hot" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hytta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hytta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hytta..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;hytta&lt;/b&gt; = fsv.: smälthytta, bergsmansord, från mhty. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt;, även: hydda, tält; i ä. nsv. dessutom som sjömansord, hos Serenius 1741 översatt med 'roundhouse', från lty. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;hytt&lt;/sp&gt;), vilket, liksom da. &lt;i&gt;hytte&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;huttía&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;hut&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;hutte&lt;/i&gt;, utgår från det fhty., mhty. ordet (= ty. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*huðjōn-&lt;/i&gt;, till roten i ags. &lt;i&gt;hýdan&lt;/i&gt;, dölja (eng. &lt;i&gt;hide&lt;/i&gt;) osv.; ie. rot &lt;i&gt;kudh&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;kut&lt;/i&gt;; se under &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt;. Jfr om ett hithörande ä. nsv. uttr. under &lt;sp&gt;rubb och stubb&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hydda&lt;/sp&gt; är möjl. besläktat, men f. ö. en helt annan bildning; se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;hytta&lt;/b&gt; = fsv.: smälthytta, bergsmansord, från mhty. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt;, även: hydda, tält; i ä. nsv. dessutom som sjömansord, hos Serenius 1741 översatt med 'roundhouse', från lty. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;hytt&lt;/sp&gt;), vilket, liksom da. &lt;i&gt;hytte&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;huttía&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;hut&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;hutte&lt;/i&gt;, utgår från det fhty., mhty. ordet (= ty. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*huðjōn-&lt;/i&gt;, till roten i ags. &lt;i&gt;hýdan&lt;/i&gt;, dölja (eng. &lt;i&gt;hide&lt;/i&gt;) osv.; ie. rot &lt;i&gt;kudh&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;kut&lt;/i&gt;; se under &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt;. Jfr om ett hithörande ä. nsv. uttr. under &lt;sp&gt;rubb och stubb&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hydda&lt;/sp&gt; är möjl. besläktat, men f. ö. en helt annan bildning; se d. o." />
        <feat att="see" val="Hydda" />
        <feat att="see" val="rubb och stubb" />
        <feat att="see" val="hus" />
        <feat att="see" val="hytt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hytt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hytt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hytt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hytt&lt;/b&gt;, t. ex. 1875, ungt lån från lty. &lt;i&gt;hütt&lt;/i&gt;, för ä. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt;, egentl. 'hydda' = &lt;sp&gt;hytta&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Om passagerarehytt brukades &lt;i&gt;hytta&lt;/i&gt; ännu in på 1800-talet." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hytt&lt;/b&gt;, t. ex. 1875, ungt lån från lty. &lt;i&gt;hütt&lt;/i&gt;, för ä. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt;, egentl. 'hydda' = &lt;sp&gt;hytta&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Om passagerarehytt brukades &lt;i&gt;hytta&lt;/i&gt; ännu in på 1800-talet." />
        <feat att="see" val="hytta" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">hütt</orth>
            <note>för ä. &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt;</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hysterisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hysterisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hysterisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hysterisk&lt;/b&gt;, 1783, efter grek. &lt;i&gt;(h)ysterikós&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;(h)ysterā&lt;/i&gt;, livmoder, besl. med lat. &lt;i&gt;uterus&lt;/i&gt; ds., jfr grek. &lt;i&gt;(h)ýstros&lt;/i&gt;, mage (se under &lt;sp&gt;mage&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hysterisk&lt;/b&gt;, 1783, efter grek. &lt;i&gt;(h)ysterikós&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;(h)ysterā&lt;/i&gt;, livmoder, besl. med lat. &lt;i&gt;uterus&lt;/i&gt; ds., jfr grek. &lt;i&gt;(h)ýstros&lt;/i&gt;, mage (se under &lt;sp&gt;mage&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="see" val="mage" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hysta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hysta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hysta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hysta&lt;/b&gt;, med dial. färgning, kasta upp i luften, slunga, = no.; av likartat ursprung som &lt;sp&gt;hyssa 1&lt;/sp&gt;, närmast om den susning i luften som uppstår vid häftig kastning; jfr även &lt;sp&gt;hissa&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hysta&lt;/b&gt;, med dial. färgning, kasta upp i luften, slunga, = no.; av likartat ursprung som &lt;sp&gt;hyssa 1&lt;/sp&gt;, närmast om den susning i luften som uppstår vid häftig kastning; jfr även &lt;sp&gt;hissa&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="see" val="hissa" />
        <feat att="see" val="hyssa l" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">hysta</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hyssa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hyssa..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hyssa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;hyssa&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;hyssja&lt;/b&gt;, i modern betyd. (&lt;i&gt;-ssj-&lt;/i&gt;) t. ex. 1849, motsv. no. &lt;i&gt;hysja&lt;/i&gt; ds., även: susa starkt, da. &lt;i&gt;hysse&lt;/i&gt;, hyssja; närmast till interj. &lt;sp&gt;hyss o. hysch&lt;/sp&gt;. — Förr även 'gunga i sömn, vyssja' o. d., t. ex. 1753, 1817; jfr under &lt;sp&gt;hyssa 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;hyssa&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;hyssja&lt;/b&gt;, i modern betyd. (&lt;i&gt;-ssj-&lt;/i&gt;) t. ex. 1849, motsv. no. &lt;i&gt;hysja&lt;/i&gt; ds., även: susa starkt, da. &lt;i&gt;hysse&lt;/i&gt;, hyssja; närmast till interj. &lt;sp&gt;hyss o. hysch&lt;/sp&gt;. — Förr även 'gunga i sömn, vyssja' o. d., t. ex. 1753, 1817; jfr under &lt;sp&gt;hyssa 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hyssa 1." />
        <feat att="see" val="hyss o. hysch." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hyssa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hyssa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hyssa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;hyssa&lt;/b&gt; (ett barn), gunga el. lyfta i vädret: möjl. sammanhängande med ä. nsv. &lt;i&gt;hyssa&lt;/i&gt;, biform till &lt;sp&gt;hissa&lt;/sp&gt; (se d. o); jfr lty. &lt;i&gt;hüssen&lt;/i&gt;, gunga i sömn, vyssja, no. &lt;i&gt;hussa&lt;/i&gt;, ä. sv. &lt;i&gt;hyssja&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hyssa 2&lt;/sp&gt; sluta), osv. Säkerl. åtminstone delvis av varandra oberoende bildningar av likartad onomatopoietisk upprinnelse." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;hyssa&lt;/b&gt; (ett barn), gunga el. lyfta i vädret: möjl. sammanhängande med ä. nsv. &lt;i&gt;hyssa&lt;/i&gt;, biform till &lt;sp&gt;hissa&lt;/sp&gt; (se d. o); jfr lty. &lt;i&gt;hüssen&lt;/i&gt;, gunga i sömn, vyssja, no. &lt;i&gt;hussa&lt;/i&gt;, ä. sv. &lt;i&gt;hyssja&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hyssa 2&lt;/sp&gt; sluta), osv. Säkerl. åtminstone delvis av varandra oberoende bildningar av likartad onomatopoietisk upprinnelse." />
        <feat att="see" val="hyssa 2" />
        <feat att="see" val="hissa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hyss" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hyss..in.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hyss..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;hyss&lt;/b&gt; o. &lt;b&gt;hysch&lt;/b&gt;, interj., motsv. no. &lt;i&gt;hyss&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hys&lt;/i&gt;; ljudhärmande. Jfr Noreen V. spr. 1: 471." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;hyss&lt;/b&gt; o. &lt;b&gt;hysch&lt;/b&gt;, interj., motsv. no. &lt;i&gt;hyss&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hys&lt;/i&gt;; ljudhärmande. Jfr Noreen V. spr. 1: 471." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hyss" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hyss..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hyss..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;hyss&lt;/b&gt;, sbst., mest sydsv.: knep, skälmstycke, egentl. = sv. dial. &lt;i&gt;hyss&lt;/i&gt; i betyd.: hopp o. kast, till &lt;sp&gt;hyssa 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0340" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;hyss&lt;/b&gt;, sbst., mest sydsv.: knep, skälmstycke, egentl. = sv. dial. &lt;i&gt;hyss&lt;/i&gt; i betyd.: hopp o. kast, till &lt;sp&gt;hyssa 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ylle" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ylle..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ylle..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ylle&lt;/b&gt;, Schroderus o. 1638, av adj. neutr. yllet, t. ex. o. 1600: 'yllett klädhe', uppfattat som neutr. best. f. till ett sbst. &lt;i&gt;*ylle&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;linne&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;linnet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;linnen&lt;/i&gt;); till adj. &lt;i&gt;yllen&lt;/i&gt;, o. 1540, biform till fsv. &lt;i&gt;ullin&lt;/i&gt;, av ull = da. &lt;i&gt;ulden&lt;/i&gt; (vartill &lt;i&gt;uldent&lt;/i&gt;, ylle), fhty. &lt;i&gt;wullin&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wollen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wyllen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wullen&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;woollen&lt;/i&gt;) osv., av germ. &lt;i&gt;*wullīna-&lt;/i&gt;, bildat till &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt; med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;-īn&lt;/i&gt; som t. ex. &lt;sp&gt;gyllene&lt;/sp&gt; osv. — Med avs. på missuppfattningen av &lt;i&gt;yllet&lt;/i&gt; som best. f. jfr t. ex. da. &lt;i&gt;tæppe&lt;/i&gt;, täcke, av äldre &lt;i&gt;tæppet&lt;/i&gt; o. liknande fall under &lt;sp&gt;gry&lt;/sp&gt; (för &lt;i&gt;gryt&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;märg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nys&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sate&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tallrik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öde 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1272" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ylle&lt;/b&gt;, Schroderus o. 1638, av adj. neutr. yllet, t. ex. o. 1600: 'yllett klädhe', uppfattat som neutr. best. f. till ett sbst. &lt;i&gt;*ylle&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;linne&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;linnet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;linnen&lt;/i&gt;); till adj. &lt;i&gt;yllen&lt;/i&gt;, o. 1540, biform till fsv. &lt;i&gt;ullin&lt;/i&gt;, av ull = da. &lt;i&gt;ulden&lt;/i&gt; (vartill &lt;i&gt;uldent&lt;/i&gt;, ylle), fhty. &lt;i&gt;wullin&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wollen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wyllen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wullen&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;woollen&lt;/i&gt;) osv., av germ. &lt;i&gt;*wullīna-&lt;/i&gt;, bildat till &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt; med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;-īn&lt;/i&gt; som t. ex. &lt;sp&gt;gyllene&lt;/sp&gt; osv. — Med avs. på missuppfattningen av &lt;i&gt;yllet&lt;/i&gt; som best. f. jfr t. ex. da. &lt;i&gt;tæppe&lt;/i&gt;, täcke, av äldre &lt;i&gt;tæppet&lt;/i&gt; o. liknande fall under &lt;sp&gt;gry&lt;/sp&gt; (för &lt;i&gt;gryt&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;märg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nys&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sate&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tallrik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öde 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væver&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vefr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;vefjar&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;væv&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;webbi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;weppi&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;gewebe&lt;/i&gt; n.), ags. &lt;i&gt;webb&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;web&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waƀja-&lt;/i&gt; m., i avljudsförh. till &lt;i&gt;*(w)uƀja-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;wuppi&lt;/i&gt;, väv, sv. dial. &lt;i&gt;öv&lt;/i&gt;, inslag (se &lt;sp&gt;öv&lt;/sp&gt;); till &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt;. — En annan bildning är &lt;i&gt;väft&lt;/i&gt;, inslag, Var. rer. 1538, Bib. 1541 (neutr.), i ä. nsv. även 'väv' t. ex. Schroderus 1626 = isl. &lt;i&gt;veptr&lt;/i&gt; m., inslag i väv, no. &lt;i&gt;veft&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wefta-&lt;/i&gt; el. snarare &lt;i&gt;*weftu-&lt;/i&gt; (jfr till bildningen likbetyd. sanskr. &lt;i&gt;ōtú-&lt;/i&gt;), motsvar. med annan avledn. ags. &lt;i&gt;weft&lt;/i&gt; f. (= eng.) ds., mhty. &lt;i&gt;wift&lt;/i&gt;, tråd, honungskaka (se &lt;sp&gt;våffla&lt;/sp&gt;). Dessutom i samma betyd. en &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;avledn.: mlty. &lt;i&gt;wevel&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;weval&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wefl&lt;/i&gt;. I ä. nsv. (t. ex. Lex. Linc. 1640 under &lt;i&gt;trama&lt;/i&gt;) o. vissa dial. i stället &lt;i&gt;islag&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;inslach&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;einschlag&lt;/i&gt; (jfr nsv. &lt;sp&gt;inslag&lt;/sp&gt;); jfr även skå. &lt;i&gt;islätt&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;islæt&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*slahti-&lt;/i&gt;, slående (se under &lt;sp&gt;slakta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slåtter&lt;/sp&gt;). Det likbetyd. grek. &lt;i&gt;krókē&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;krekō&lt;/i&gt;, väver, har en nordisk släkting i isl. &lt;i&gt;hrǽll&lt;/i&gt; (av germ. &lt;i&gt;*hrahila-&lt;/i&gt;), ett redskap att bringa vävtrådarna i sitt rätta läge, senare även: skyttel (varom senast Falk Altn. Kleiderk. s. 12 f.); lat. &lt;i&gt;trāma&lt;/i&gt;, väft, inslag, är etymologiskt omtvistat. — &lt;sp&gt;Vävbom&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;væverbom&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;weberbaum&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;bôm&lt;/i&gt;, stång (se &lt;sp&gt;bom 1&lt;/sp&gt;). Om en gammal inhemsk nordisk beteckning, sv. dial. &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;rifr&lt;/i&gt; osv., se under &lt;sp&gt;rev 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vävkam&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;væverkam&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wevekam&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;weberkamm&lt;/i&gt; osv., jfr i samma betyd. lat. &lt;i&gt;pecten&lt;/i&gt;, kam, o. det besl. grek. &lt;i&gt;kteís&lt;/i&gt; (rotbesl. med &lt;sp&gt;faxe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ullfätt&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;); efter de i ramen infattade tunna stickorna ('tänder', ty. 'zähne'). I sv., utom &lt;sp&gt;vävsked&lt;/sp&gt; (se följ.), stundom även &lt;i&gt;ritt&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;riet&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ried&lt;/i&gt;), egentl.: rör (&lt;sp&gt;Arundo&lt;/sp&gt;), vass (Phragmites); med syftning därpå att 'tänderna' ofta bestå av (spanskt) rör. — &lt;sp&gt;Vävsked&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;vævskēdh&lt;/i&gt; Cod. Ups. 20 s. 421, motsv. i Var. rer. 1538 osv.; i ä. nsv. även &lt;i&gt;väfve-&lt;/i&gt; t. ex. 1556 (: &lt;i&gt;væffe-&lt;/i&gt;), motsv. no., da. &lt;i&gt;væverske&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;skeið&lt;/i&gt; ds. = &lt;sp&gt;sked&lt;/sp&gt; med grundbetyd. 'kluvet trästycke'; jfr ags. &lt;i&gt;scáðel&lt;/i&gt; ds. (av &lt;i&gt;*skaiþ-&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;sked&lt;/sp&gt;. Förr svärdformigt; jfr Njála-sagan: 'sverđ var fyrir skeiđ' o. de likbetyd. lat. &lt;i&gt;spatha&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;spáthē&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;spathíon&lt;/i&gt;), egentl.: svärd (se &lt;sp&gt;spade&lt;/sp&gt;). I ags. även &lt;i&gt;sléa&lt;/i&gt; (?, &lt;i&gt;slahæ&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;slay&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;slå&lt;/sp&gt;: användes att slå fast väften. — &lt;sp&gt;Vävskyttel&lt;/sp&gt;, se under &lt;sp&gt;skyttel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vävstol&lt;/sp&gt;, t. ex. Salander 1727, motsv. da. &lt;i&gt;væverstol&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;weberstuhl&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;stol&lt;/sp&gt; i betyd. 'ställning' o. d. (se &lt;sp&gt;stol&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;takstol&lt;/sp&gt;); jfr isl. &lt;i&gt;vefstaðr&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)istós&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;stãklės&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;stāwi, -e&lt;/i&gt;; samtliga till ie. &lt;i&gt;stha&lt;/i&gt;, stå; syftande på den förr vanl. upprättstående vävstolen (med vertikalt utspänd varp), vid vilken man under vävningen stod el. gick, jfr sanskr. &lt;i&gt;sthavis&lt;/i&gt;, vävare, o. Homerus Odyssé X: 'Någon där gick under klingande sång vid den resliga vävstoln' (xxxxx 'xxxxx xxxxxxxxxx); se härtill under &lt;sp&gt;ränning&lt;/sp&gt; o. jfr f. ö. lat. &lt;i&gt;stāmen&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;stḗmōn&lt;/i&gt;, varp (se d. o.). Den upprättstående vävstolen användes f. ö. ännu vid gobelinvävnad. I isl. även &lt;i&gt;vefr&lt;/i&gt; (o. möjl. fsv. &lt;i&gt;væver&lt;/i&gt;); i ä. nsv. också &lt;i&gt;virkestol&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;virka&lt;/sp&gt;). Gemensam indoeur. beteckning saknas, men vävstolen har (i primitiva former) urgamla anor. De vävbitar, som tillvaratagits från stenålderns schweiziska pålbyggnader, ha väl dock tillverkats utan tillhjälp av sådan, efter metoder snarast analoga med dem, som ännu för några årtionden sedan användes hos amerikanska indianstammar. — Om andra vävtermer se &lt;sp&gt;lad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ränning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spole 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;varp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1267" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væver&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vefr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;vefjar&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;væv&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;webbi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;weppi&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;gewebe&lt;/i&gt; n.), ags. &lt;i&gt;webb&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;web&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waƀja-&lt;/i&gt; m., i avljudsförh. till &lt;i&gt;*(w)uƀja-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;wuppi&lt;/i&gt;, väv, sv. dial. &lt;i&gt;öv&lt;/i&gt;, inslag (se &lt;sp&gt;öv&lt;/sp&gt;); till &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt;. — En annan bildning är &lt;i&gt;väft&lt;/i&gt;, inslag, Var. rer. 1538, Bib. 1541 (neutr.), i ä. nsv. även 'väv' t. ex. Schroderus 1626 = isl. &lt;i&gt;veptr&lt;/i&gt; m., inslag i väv, no. &lt;i&gt;veft&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wefta-&lt;/i&gt; el. snarare &lt;i&gt;*weftu-&lt;/i&gt; (jfr till bildningen likbetyd. sanskr. &lt;i&gt;ōtú-&lt;/i&gt;), motsvar. med annan avledn. ags. &lt;i&gt;weft&lt;/i&gt; f. (= eng.) ds., mhty. &lt;i&gt;wift&lt;/i&gt;, tråd, honungskaka (se &lt;sp&gt;våffla&lt;/sp&gt;). Dessutom i samma betyd. en &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;avledn.: mlty. &lt;i&gt;wevel&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;weval&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wefl&lt;/i&gt;. I ä. nsv. (t. ex. Lex. Linc. 1640 under &lt;i&gt;trama&lt;/i&gt;) o. vissa dial. i stället &lt;i&gt;islag&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;inslach&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;einschlag&lt;/i&gt; (jfr nsv. &lt;sp&gt;inslag&lt;/sp&gt;); jfr även skå. &lt;i&gt;islätt&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;islæt&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*slahti-&lt;/i&gt;, slående (se under &lt;sp&gt;slakta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slåtter&lt;/sp&gt;). Det likbetyd. grek. &lt;i&gt;krókē&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;krekō&lt;/i&gt;, väver, har en nordisk släkting i isl. &lt;i&gt;hrǽll&lt;/i&gt; (av germ. &lt;i&gt;*hrahila-&lt;/i&gt;), ett redskap att bringa vävtrådarna i sitt rätta läge, senare även: skyttel (varom senast Falk Altn. Kleiderk. s. 12 f.); lat. &lt;i&gt;trāma&lt;/i&gt;, väft, inslag, är etymologiskt omtvistat. — &lt;sp&gt;Vävbom&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;væverbom&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;weberbaum&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;bôm&lt;/i&gt;, stång (se &lt;sp&gt;bom 1&lt;/sp&gt;). Om en gammal inhemsk nordisk beteckning, sv. dial. &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;rifr&lt;/i&gt; osv., se under &lt;sp&gt;rev 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vävkam&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;væverkam&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wevekam&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;weberkamm&lt;/i&gt; osv., jfr i samma betyd. lat. &lt;i&gt;pecten&lt;/i&gt;, kam, o. det besl. grek. &lt;i&gt;kteís&lt;/i&gt; (rotbesl. med &lt;sp&gt;faxe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ullfätt&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;); efter de i ramen infattade tunna stickorna ('tänder', ty. 'zähne'). I sv., utom &lt;sp&gt;vävsked&lt;/sp&gt; (se följ.), stundom även &lt;i&gt;ritt&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;riet&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ried&lt;/i&gt;), egentl.: rör (&lt;sp&gt;Arundo&lt;/sp&gt;), vass (Phragmites); med syftning därpå att 'tänderna' ofta bestå av (spanskt) rör. — &lt;sp&gt;Vävsked&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;vævskēdh&lt;/i&gt; Cod. Ups. 20 s. 421, motsv. i Var. rer. 1538 osv.; i ä. nsv. även &lt;i&gt;väfve-&lt;/i&gt; t. ex. 1556 (: &lt;i&gt;væffe-&lt;/i&gt;), motsv. no., da. &lt;i&gt;væverske&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;skeið&lt;/i&gt; ds. = &lt;sp&gt;sked&lt;/sp&gt; med grundbetyd. 'kluvet trästycke'; jfr ags. &lt;i&gt;scáðel&lt;/i&gt; ds. (av &lt;i&gt;*skaiþ-&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;sked&lt;/sp&gt;. Förr svärdformigt; jfr Njála-sagan: 'sverđ var fyrir skeiđ' o. de likbetyd. lat. &lt;i&gt;spatha&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;spáthē&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;spathíon&lt;/i&gt;), egentl.: svärd (se &lt;sp&gt;spade&lt;/sp&gt;). I ags. även &lt;i&gt;sléa&lt;/i&gt; (?, &lt;i&gt;slahæ&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;slay&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;slå&lt;/sp&gt;: användes att slå fast väften. — &lt;sp&gt;Vävskyttel&lt;/sp&gt;, se under &lt;sp&gt;skyttel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vävstol&lt;/sp&gt;, t. ex. Salander 1727, motsv. da. &lt;i&gt;væverstol&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;weberstuhl&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;stol&lt;/sp&gt; i betyd. 'ställning' o. d. (se &lt;sp&gt;stol&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;takstol&lt;/sp&gt;); jfr isl. &lt;i&gt;vefstaðr&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)istós&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;stãklės&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;stāwi, -e&lt;/i&gt;; samtliga till ie. &lt;i&gt;stha&lt;/i&gt;, stå; syftande på den förr vanl. upprättstående vävstolen (med vertikalt utspänd varp), vid vilken man under vävningen stod el. gick, jfr sanskr. &lt;i&gt;sthavis&lt;/i&gt;, vävare, o. Homerus Odyssé X: 'Någon där gick under klingande sång vid den resliga vävstoln' (xxxxx 'xxxxx xxxxxxxxxx); se härtill under &lt;sp&gt;ränning&lt;/sp&gt; o. jfr f. ö. lat. &lt;i&gt;stāmen&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;stḗmōn&lt;/i&gt;, varp (se d. o.). Den upprättstående vävstolen användes f. ö. ännu vid gobelinvävnad. I isl. även &lt;i&gt;vefr&lt;/i&gt; (o. möjl. fsv. &lt;i&gt;væver&lt;/i&gt;); i ä. nsv. också &lt;i&gt;virkestol&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;virka&lt;/sp&gt;). Gemensam indoeur. beteckning saknas, men vävstolen har (i primitiva former) urgamla anor. De vävbitar, som tillvaratagits från stenålderns schweiziska pålbyggnader, ha väl dock tillverkats utan tillhjälp av sådan, efter metoder snarast analoga med dem, som ännu för några årtionden sedan användes hos amerikanska indianstammar. — Om andra vävtermer se &lt;sp&gt;lad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ränning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spole 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;varp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="väva 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="väva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--väva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--väva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;väva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væva&lt;/i&gt; (ipf. plur. &lt;i&gt;vāvo&lt;/i&gt;; jfr ipf. &lt;i&gt;vōf&lt;/i&gt; hos Linné o. Celsius 1774 samt i vissa dial. t. ex. i Vgtl. o. sup. &lt;i&gt;väfvit&lt;/i&gt; t. ex. hos Runeberg) = isl. &lt;i&gt;vefa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;væve&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;weven&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;weban&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;weben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wefan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;weave&lt;/i&gt;), st. vb, även: fläta, spinna, röra sig fram o. tillbaka (fhty.). Härtill kausativbildningen &lt;i&gt;*waƀjan&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;væfia&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;vefja&lt;/i&gt;, svepa, hölja, mlty. &lt;i&gt;weffen&lt;/i&gt;, väva, fläta, knyta, ags. &lt;i&gt;webbian&lt;/i&gt;, väva. Därjämte: germ. &lt;i&gt;*waƀōn&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vava&lt;/i&gt;, veckla om. Ieur. rot &lt;i&gt;u̯ebh&lt;/i&gt; (osv.) i grek. &lt;i&gt;(h)yphaínō&lt;/i&gt;, väver, sanskr. &lt;i&gt;ūṇna-vābhi-&lt;/i&gt; m., spindel, egentl.: ullvävare; jfr isl. &lt;i&gt;kǫngurváfa&lt;/i&gt;, spindel, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;kang-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kångro&lt;/i&gt; m. m. ds. (första leden möjl. till finska lånordet &lt;i&gt;kangas&lt;/i&gt;, väv, i vilket fall &lt;i&gt;kangro&lt;/i&gt; betyder 'vävvävare'), sannol. eufemistiska omskrivningar (se &lt;sp&gt;spindel 1&lt;/sp&gt;). Till avljudsstadiet germ. &lt;i&gt;*waƀ-&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;vævia&lt;/i&gt; osv. hör det från den poet. Eddan bekanta jättenamnet &lt;i&gt;Vafþrúðnir&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;þrúðr&lt;/i&gt;, styrka), alltså 'den som är stark i invecklade spörsmål o. gåtor' el. dyl. Till ie. &lt;i&gt;u̯ebh&lt;/i&gt;, väva, hör väl också det samindoeur. ordet för 'geting', da. &lt;i&gt;hveps&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wespe&lt;/i&gt; osv.; se närmare under &lt;sp&gt;geting&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;Weber&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väv&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;öv&lt;/sp&gt;. — En parallellrot med en mängd likbetyd. avlägg se &lt;sp&gt;veva 1&lt;/sp&gt;. — Till en annan (möjl. urspr. identisk) ie. rot &lt;i&gt;u̯ebh&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit, höra däremot: mhty. &lt;i&gt;weben&lt;/i&gt;, röra, svänga (ty. &lt;i&gt;weben&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waƀjan&lt;/i&gt;; ags. &lt;i&gt;wafian&lt;/i&gt;, svinga (eng. &lt;i&gt;wave&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waƀōn&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;avledn. isl. &lt;i&gt;vafra&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit, no. &lt;i&gt;vavra&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;vavre&lt;/i&gt;, vackla m. m., motsv. i vgerm. spr., vartill isl. &lt;i&gt;vafrlogi&lt;/i&gt;, fladdrande låga; sv. dial. &lt;i&gt;vavla&lt;/i&gt;, fara hit o. dit i tal, no.: gå planlöst fram o. tillbaka, isl. &lt;i&gt;vafla&lt;/i&gt;, vackla, jfr lty. &lt;i&gt;wabbeln&lt;/i&gt;, dingla, osv. (sammansmält med en imitativ bildning, jfr no. &lt;i&gt;vavla&lt;/i&gt;, lalla, osv. o. se under &lt;sp&gt;vapla&lt;/sp&gt;); isl. &lt;i&gt;váfa&lt;/i&gt;, dingla, av germ. &lt;i&gt;*wǣƀēn&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;virvel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;väppling&lt;/sp&gt;. — Betyd.-växlingen 'fläta' o. 'väva' beror därpå, att vävningen äldst var ett slags flätning. Flätade tyger ha påträffats i de neolitiska pålbyggnaderna i Schweiz. Jfr &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt;, besl. med &lt;sp&gt;vad 2&lt;/sp&gt; o. med got. &lt;i&gt;gawidan&lt;/i&gt;, binda, mhty. &lt;i&gt;weten&lt;/i&gt;, fläta; ävensom ty. &lt;i&gt;gewand&lt;/i&gt;, klädnad, till ie. &lt;i&gt;u̯endh&lt;/i&gt;, fläta o. d., i t. ex. ty. &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt;, vägg, egentl.: flätverk (se under &lt;sp&gt;vägg&lt;/sp&gt;); o. lat. &lt;i&gt;texere&lt;/i&gt;, väva, fläta (jfr under &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt;). — De många språkliga överensstämmelserna göra det mycket sannolikt, att indoeuropéerna känt vävkonsten (i en primitiv form): det är föga troligt, att denna specialbetydelse självständigt utvecklat sig inom de olika språkfamiljerna från en allmännare grundbetydelse. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr t. ex. &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;. — 'Väva' uttryckes i ä. nsv. ofta med &lt;sp&gt;virka&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1268" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;väva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væva&lt;/i&gt; (ipf. plur. &lt;i&gt;vāvo&lt;/i&gt;; jfr ipf. &lt;i&gt;vōf&lt;/i&gt; hos Linné o. Celsius 1774 samt i vissa dial. t. ex. i Vgtl. o. sup. &lt;i&gt;väfvit&lt;/i&gt; t. ex. hos Runeberg) = isl. &lt;i&gt;vefa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;væve&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;weven&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;weban&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;weben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wefan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;weave&lt;/i&gt;), st. vb, även: fläta, spinna, röra sig fram o. tillbaka (fhty.). Härtill kausativbildningen &lt;i&gt;*waƀjan&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;væfia&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;vefja&lt;/i&gt;, svepa, hölja, mlty. &lt;i&gt;weffen&lt;/i&gt;, väva, fläta, knyta, ags. &lt;i&gt;webbian&lt;/i&gt;, väva. Därjämte: germ. &lt;i&gt;*waƀōn&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vava&lt;/i&gt;, veckla om. Ieur. rot &lt;i&gt;u̯ebh&lt;/i&gt; (osv.) i grek. &lt;i&gt;(h)yphaínō&lt;/i&gt;, väver, sanskr. &lt;i&gt;ūṇna-vābhi-&lt;/i&gt; m., spindel, egentl.: ullvävare; jfr isl. &lt;i&gt;kǫngurváfa&lt;/i&gt;, spindel, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;kang-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kångro&lt;/i&gt; m. m. ds. (första leden möjl. till finska lånordet &lt;i&gt;kangas&lt;/i&gt;, väv, i vilket fall &lt;i&gt;kangro&lt;/i&gt; betyder 'vävvävare'), sannol. eufemistiska omskrivningar (se &lt;sp&gt;spindel 1&lt;/sp&gt;). Till avljudsstadiet germ. &lt;i&gt;*waƀ-&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;vævia&lt;/i&gt; osv. hör det från den poet. Eddan bekanta jättenamnet &lt;i&gt;Vafþrúðnir&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;þrúðr&lt;/i&gt;, styrka), alltså 'den som är stark i invecklade spörsmål o. gåtor' el. dyl. Till ie. &lt;i&gt;u̯ebh&lt;/i&gt;, väva, hör väl också det samindoeur. ordet för 'geting', da. &lt;i&gt;hveps&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wespe&lt;/i&gt; osv.; se närmare under &lt;sp&gt;geting&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;Weber&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väv&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;öv&lt;/sp&gt;. — En parallellrot med en mängd likbetyd. avlägg se &lt;sp&gt;veva 1&lt;/sp&gt;. — Till en annan (möjl. urspr. identisk) ie. rot &lt;i&gt;u̯ebh&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit, höra däremot: mhty. &lt;i&gt;weben&lt;/i&gt;, röra, svänga (ty. &lt;i&gt;weben&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waƀjan&lt;/i&gt;; ags. &lt;i&gt;wafian&lt;/i&gt;, svinga (eng. &lt;i&gt;wave&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*waƀōn&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;avledn. isl. &lt;i&gt;vafra&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit, no. &lt;i&gt;vavra&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;vavre&lt;/i&gt;, vackla m. m., motsv. i vgerm. spr., vartill isl. &lt;i&gt;vafrlogi&lt;/i&gt;, fladdrande låga; sv. dial. &lt;i&gt;vavla&lt;/i&gt;, fara hit o. dit i tal, no.: gå planlöst fram o. tillbaka, isl. &lt;i&gt;vafla&lt;/i&gt;, vackla, jfr lty. &lt;i&gt;wabbeln&lt;/i&gt;, dingla, osv. (sammansmält med en imitativ bildning, jfr no. &lt;i&gt;vavla&lt;/i&gt;, lalla, osv. o. se under &lt;sp&gt;vapla&lt;/sp&gt;); isl. &lt;i&gt;váfa&lt;/i&gt;, dingla, av germ. &lt;i&gt;*wǣƀēn&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;virvel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;väppling&lt;/sp&gt;. — Betyd.-växlingen 'fläta' o. 'väva' beror därpå, att vävningen äldst var ett slags flätning. Flätade tyger ha påträffats i de neolitiska pålbyggnaderna i Schweiz. Jfr &lt;sp&gt;våd&lt;/sp&gt;, besl. med &lt;sp&gt;vad 2&lt;/sp&gt; o. med got. &lt;i&gt;gawidan&lt;/i&gt;, binda, mhty. &lt;i&gt;weten&lt;/i&gt;, fläta; ävensom ty. &lt;i&gt;gewand&lt;/i&gt;, klädnad, till ie. &lt;i&gt;u̯endh&lt;/i&gt;, fläta o. d., i t. ex. ty. &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt;, vägg, egentl.: flätverk (se under &lt;sp&gt;vägg&lt;/sp&gt;); o. lat. &lt;i&gt;texere&lt;/i&gt;, väva, fläta (jfr under &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt;). — De många språkliga överensstämmelserna göra det mycket sannolikt, att indoeuropéerna känt vävkonsten (i en primitiv form): det är föga troligt, att denna specialbetydelse självständigt utvecklat sig inom de olika språkfamiljerna från en allmännare grundbetydelse. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr t. ex. &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;. — 'Väva' uttryckes i ä. nsv. ofta med &lt;sp&gt;virka&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vättja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vättja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vättja..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vättja&lt;/sp&gt;, sv. dial., vässa, se &lt;sp&gt;vass 2&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1267" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vättja&lt;/sp&gt;, sv. dial., vässa, se &lt;sp&gt;vass 2&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="vass" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vättle" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vättle..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vättle..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vättle&lt;/b&gt;, härad i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Vætlu hæraþ&lt;/i&gt;, till ett fsv. &lt;i&gt;*vætla&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*watliōn&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*wǣtliōn&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt; osv. Häradet är ovanligt rikt på sjöar o. älvar. En annan besläktad bildning på &lt;i&gt;-l&lt;/i&gt; är &lt;sp&gt;vassle&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;vatle&lt;/i&gt;. SoÄ 13: 1. Jfr &lt;sp&gt;Villand&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1267" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vättle&lt;/b&gt;, härad i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Vætlu hæraþ&lt;/i&gt;, till ett fsv. &lt;i&gt;*vætla&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*watliōn&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*wǣtliōn&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt; osv. Häradet är ovanligt rikt på sjöar o. älvar. En annan besläktad bildning på &lt;i&gt;-l&lt;/i&gt; är &lt;sp&gt;vassle&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;vatle&lt;/i&gt;. SoÄ 13: 1. Jfr &lt;sp&gt;Villand&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vätte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vätte..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vätte..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;vätte&lt;/b&gt;, lockfågel, se &lt;sp&gt;vette&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1267" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;vätte&lt;/b&gt;, lockfågel, se &lt;sp&gt;vette&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vette" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vättern" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vättern..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vättern..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vättern&lt;/b&gt;, sjö mellan Vgtl., Smål. o. Ögtl., ä. nsv. &lt;i&gt;Väter&lt;/i&gt; (jfr dial. &lt;i&gt;Vä'tern&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;Vätter&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Vättren&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;Vetur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Vætor&lt;/i&gt;; av en urgammal beteckning för 'vatten', i avljudsförh. till &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt; o. med avs. på bildningen att jämföra med eng. &lt;i&gt;water&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)ýdōr&lt;/i&gt; osv.; alltså ieur. &lt;i&gt;*u̯edōr&lt;/i&gt;, jfr till rotvokalen &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; (det dock ganska osäkra) frygiska &lt;i&gt;bédy&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯edu-&lt;/i&gt;). F. ö. som sjö- o. viknamn i Vstml. o. vid Göteborg samt i sammans. &lt;sp&gt;Alk-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hål-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Öjevättern&lt;/sp&gt; m. fl. Med avs. på betyd. jfr t. ex. sjön. &lt;sp&gt;Naten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Unden&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Unnen&lt;/sp&gt;, älvn. &lt;sp&gt;Lagan&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;Dānuvius&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Don&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Donau&lt;/i&gt; (: avest. &lt;i&gt;dānu&lt;/i&gt;, flod, osset. &lt;i&gt;don&lt;/i&gt;, vatten, flod), fbrit. &lt;i&gt;Dubris&lt;/i&gt;, nu eng. &lt;i&gt;Dover&lt;/i&gt;, o. gall. &lt;i&gt;Dubra&lt;/i&gt;, nu ty. &lt;i&gt;Tauber&lt;/i&gt; (: ir. &lt;i&gt;do-bar&lt;/i&gt;, vatten), samt förf. Sjön. under &lt;sp&gt;Näken&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt;. Se f. ö. Kock Ark. 2: 214, förf. Sjön. 1: 748 (med litter.) o. om de växlande uttalsformerna i nsv. Noreen V. spr. 4: 52 n. 1. — Ingår i en del familjenamn såsom &lt;sp&gt;Wetter(?)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wetterberg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wetterlund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;af Wetterstedt&lt;/sp&gt;; jfr parallellerna under &lt;sp&gt;Siljan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vänern&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Örten&lt;/sp&gt;. — Sannol. syftar det i isl. Sǫgubrots framställning av Bråvallaslaget anförda ånamnet &lt;i&gt;Vatá&lt;/i&gt; på Motala ström, som tydl. förr, i likhet med de flesta större svenska älvar, måste ha egt ett självständigt, på älvens egen beskaffenhet syftande namn; se förf. Sjön. 1: 750; jfr bl. a. även E. Hjärne NoB 1917 s. 53 f., J. Svensson De sydsv. folkn. hos Jordanes s. 16. Om dylik urgammal avljudsväxling mellan sjönamnet och beteckningen för den med sjön sammanhängande ån se förf. Sjön. 5: 111. — Jfr &lt;sp&gt;Vättle&lt;/sp&gt; samt om besl. vattendragsnamn under &lt;sp&gt;vattu-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1267" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vättern&lt;/b&gt;, sjö mellan Vgtl., Smål. o. Ögtl., ä. nsv. &lt;i&gt;Väter&lt;/i&gt; (jfr dial. &lt;i&gt;Vä'tern&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;Vätter&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Vättren&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;Vetur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Vætor&lt;/i&gt;; av en urgammal beteckning för 'vatten', i avljudsförh. till &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt; o. med avs. på bildningen att jämföra med eng. &lt;i&gt;water&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)ýdōr&lt;/i&gt; osv.; alltså ieur. &lt;i&gt;*u̯edōr&lt;/i&gt;, jfr till rotvokalen &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; (det dock ganska osäkra) frygiska &lt;i&gt;bédy&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯edu-&lt;/i&gt;). F. ö. som sjö- o. viknamn i Vstml. o. vid Göteborg samt i sammans. &lt;sp&gt;Alk-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hål-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Öjevättern&lt;/sp&gt; m. fl. Med avs. på betyd. jfr t. ex. sjön. &lt;sp&gt;Naten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Unden&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Unnen&lt;/sp&gt;, älvn. &lt;sp&gt;Lagan&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;Dānuvius&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Don&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Donau&lt;/i&gt; (: avest. &lt;i&gt;dānu&lt;/i&gt;, flod, osset. &lt;i&gt;don&lt;/i&gt;, vatten, flod), fbrit. &lt;i&gt;Dubris&lt;/i&gt;, nu eng. &lt;i&gt;Dover&lt;/i&gt;, o. gall. &lt;i&gt;Dubra&lt;/i&gt;, nu ty. &lt;i&gt;Tauber&lt;/i&gt; (: ir. &lt;i&gt;do-bar&lt;/i&gt;, vatten), samt förf. Sjön. under &lt;sp&gt;Näken&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt;. Se f. ö. Kock Ark. 2: 214, förf. Sjön. 1: 748 (med litter.) o. om de växlande uttalsformerna i nsv. Noreen V. spr. 4: 52 n. 1. — Ingår i en del familjenamn såsom &lt;sp&gt;Wetter(?)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wetterberg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wetterlund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;af Wetterstedt&lt;/sp&gt;; jfr parallellerna under &lt;sp&gt;Siljan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vänern&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Örten&lt;/sp&gt;. — Sannol. syftar det i isl. Sǫgubrots framställning av Bråvallaslaget anförda ånamnet &lt;i&gt;Vatá&lt;/i&gt; på Motala ström, som tydl. förr, i likhet med de flesta större svenska älvar, måste ha egt ett självständigt, på älvens egen beskaffenhet syftande namn; se förf. Sjön. 1: 750; jfr bl. a. även E. Hjärne NoB 1917 s. 53 f., J. Svensson De sydsv. folkn. hos Jordanes s. 16. Om dylik urgammal avljudsväxling mellan sjönamnet och beteckningen för den med sjön sammanhängande ån se förf. Sjön. 5: 111. — Jfr &lt;sp&gt;Vättle&lt;/sp&gt; samt om besl. vattendragsnamn under &lt;sp&gt;vattu-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;våt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hår" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hår..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hår..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hår&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hār&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hár&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;haar&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;hâr&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;haar&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hǽr&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hair&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*hǣra-&lt;/i&gt;; vanl. fört till ie. &lt;i&gt;(s)ker&lt;/i&gt;, skära, i grek. &lt;i&gt;keírō&lt;/i&gt;, skär, isl. &lt;i&gt;skǫr&lt;/i&gt; f., huvudhår = fhty. &lt;i&gt;scara&lt;/i&gt;; snarare till ie. &lt;i&gt;ker&lt;/i&gt; (osv.), vara styv o. dyl.; i mlty. &lt;i&gt;haren&lt;/i&gt;, vara skarp el. torr, isl. &lt;i&gt;hara&lt;/i&gt;, stirra, jfr fslav. &lt;i&gt;srŭstĬ&lt;/i&gt;, hår, o. fhty. &lt;i&gt;hurst&lt;/i&gt;, tofs o. dyl. (jfr &lt;sp&gt;horst&lt;/sp&gt;). — Däremot ej besl. med isl. &lt;i&gt;haddr&lt;/i&gt;, huvudhår på kvinnor, ags. &lt;i&gt;heord&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hazda-&lt;/i&gt;, jfr fslav. &lt;i&gt;kosa&lt;/i&gt; f., hår, då man i så fall väntat ett nord. &lt;i&gt;*hǣr-&lt;/i&gt; (med R-omljud); möjl. besl. med &lt;sp&gt;hör&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0342" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hår&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hār&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hár&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;haar&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;hâr&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;haar&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hǽr&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hair&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*hǣra-&lt;/i&gt;; vanl. fört till ie. &lt;i&gt;(s)ker&lt;/i&gt;, skära, i grek. &lt;i&gt;keírō&lt;/i&gt;, skär, isl. &lt;i&gt;skǫr&lt;/i&gt; f., huvudhår = fhty. &lt;i&gt;scara&lt;/i&gt;; snarare till ie. &lt;i&gt;ker&lt;/i&gt; (osv.), vara styv o. dyl.; i mlty. &lt;i&gt;haren&lt;/i&gt;, vara skarp el. torr, isl. &lt;i&gt;hara&lt;/i&gt;, stirra, jfr fslav. &lt;i&gt;srŭstĬ&lt;/i&gt;, hår, o. fhty. &lt;i&gt;hurst&lt;/i&gt;, tofs o. dyl. (jfr &lt;sp&gt;horst&lt;/sp&gt;). — Däremot ej besl. med isl. &lt;i&gt;haddr&lt;/i&gt;, huvudhår på kvinnor, ags. &lt;i&gt;heord&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hazda-&lt;/i&gt;, jfr fslav. &lt;i&gt;kosa&lt;/i&gt; f., hår, då man i så fall väntat ett nord. &lt;i&gt;*hǣr-&lt;/i&gt; (med R-omljud); möjl. besl. med &lt;sp&gt;hör&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hör" />
        <feat att="see" val="horst" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vätte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vätte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vätte..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;vätte&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;vätt&lt;/b&gt;, tomte, underjordiskt väsen o. d., i ä. nsv. (t. ex. L. Petri) o. sv. dial. även &lt;i&gt;vätter (-e-)&lt;/i&gt; m. plur., &lt;i&gt;vättrar&lt;/i&gt;, ävensom (i nordsv. mål) &lt;i&gt;vit(t)er&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;væt(t)er&lt;/i&gt; f., plur. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt;, vätte, t. ex. 'skalt thu ey thro vppa tompta gudha ælla oppa waettir', varelse, väsen, särsk. om ond varelse (även &lt;i&gt;vætta&lt;/i&gt; f.) = isl. &lt;i&gt;vǽttr&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vítr&lt;/i&gt; f., no. &lt;i&gt;vett&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vitt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vetter&lt;/i&gt; f. (även &lt;i&gt;godvetra&lt;/i&gt;), ä. da. &lt;i&gt;vætte&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;waíhts&lt;/i&gt; f., ting, fsax. &lt;i&gt;wiht&lt;/i&gt; ds., mlty. &lt;i&gt;wicht&lt;/i&gt;, väsen, holl. (n.), skälm, litet barn, fhty. &lt;i&gt;wiht&lt;/i&gt; (m. o. n.), ting, person (ty. &lt;i&gt;wicht&lt;/i&gt; m., jfr &lt;i&gt;bösewicht&lt;/i&gt;, bov, o. &lt;i&gt;wichtelmännchen&lt;/i&gt;, tomte), ags. &lt;i&gt;wiht&lt;/i&gt; (f., n.), ting, vätte (eng. &lt;i&gt;wight&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;whit&lt;/i&gt;); jfr fsv. &lt;i&gt;vætta&lt;/i&gt; i förb. &lt;i&gt;litit&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;nokot&lt;/i&gt;, något litet osv., &lt;i&gt;ække&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ænkte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ikke&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;eigh&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;vætta&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;vætte&lt;/i&gt;, icke ett grand, alls intet, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;int(e)&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;lite vätt(a)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vättana&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väTtans&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vättandis&lt;/i&gt; (huvudsakl. i norrl. o. finnl. mål), isl. &lt;i&gt;ekki&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;nǫkkut vǽtta&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ikkje&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;lite vetta&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;ei vætte&lt;/i&gt;; y. fno. &lt;i&gt;vætt&lt;/i&gt; n., ting, no. &lt;i&gt;vett&lt;/i&gt; ds., isl. &lt;i&gt;vǽtr&lt;/i&gt; n., väsen m. m., got. &lt;i&gt;ni-waíht(s)&lt;/i&gt;, intet, ty. &lt;i&gt;nicht(s)&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;not&lt;/i&gt; osv. (varom närmare &lt;sp&gt;nit 2&lt;/sp&gt;); av germ. &lt;i&gt;*wehti-&lt;/i&gt; resp. &lt;i&gt;*wehta-&lt;/i&gt;; jfr fslav. &lt;i&gt;věstĭ&lt;/i&gt;. ting, sak (som dock möjl. lånats från germ. spr.). F. ö., trots framställda förmodanden, utan antaglig anknytning; se även &lt;sp&gt;vittra&lt;/sp&gt;. — Till betyd.-utvecklingen 'ting, sak' &gt; 'andeväsen' jfr t. ex. ffra. &lt;i&gt;males choses&lt;/i&gt;, onda andar (till &lt;i&gt;chose&lt;/i&gt;, sak); i båda fallen av eufemistiskt ursprung. — Om den västnord. övergången &lt;i&gt;é&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ǽ&lt;/i&gt; se Kock Ark. 14: 243 o. förf. Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 241; om &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;vokalen Kock Sv. ljudhist. 1: 135 f. (jfr även under &lt;sp&gt;stätta&lt;/sp&gt;). — I vissa sv. dial. (t. ex. västg.) även om den sjukdom som man får, om man ser el. blir sedd av en vätt(e); jfr likartade fall under &lt;sp&gt;älva 2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vätteljus&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;vätta-&lt;/i&gt;), dial., ett slags försteningar (belemniter) = no. &lt;i&gt;vetteljos&lt;/i&gt;, lyktgubbe, ä. da. &lt;i&gt;vættelys&lt;/i&gt;, belemnit. — &lt;sp&gt;Vättasmed&lt;/sp&gt;, dial., en insekt, Cerambyx, timmerman (i väggar). — Vättarna kallas i vissa dial. även &lt;i&gt;de underjordiske&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1266" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;vätte&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;vätt&lt;/b&gt;, tomte, underjordiskt väsen o. d., i ä. nsv. (t. ex. L. Petri) o. sv. dial. även &lt;i&gt;vätter (-e-)&lt;/i&gt; m. plur., &lt;i&gt;vättrar&lt;/i&gt;, ävensom (i nordsv. mål) &lt;i&gt;vit(t)er&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;væt(t)er&lt;/i&gt; f., plur. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt;, vätte, t. ex. 'skalt thu ey thro vppa tompta gudha ælla oppa waettir', varelse, väsen, särsk. om ond varelse (även &lt;i&gt;vætta&lt;/i&gt; f.) = isl. &lt;i&gt;vǽttr&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vítr&lt;/i&gt; f., no. &lt;i&gt;vett&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vitt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vetter&lt;/i&gt; f. (även &lt;i&gt;godvetra&lt;/i&gt;), ä. da. &lt;i&gt;vætte&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;waíhts&lt;/i&gt; f., ting, fsax. &lt;i&gt;wiht&lt;/i&gt; ds., mlty. &lt;i&gt;wicht&lt;/i&gt;, väsen, holl. (n.), skälm, litet barn, fhty. &lt;i&gt;wiht&lt;/i&gt; (m. o. n.), ting, person (ty. &lt;i&gt;wicht&lt;/i&gt; m., jfr &lt;i&gt;bösewicht&lt;/i&gt;, bov, o. &lt;i&gt;wichtelmännchen&lt;/i&gt;, tomte), ags. &lt;i&gt;wiht&lt;/i&gt; (f., n.), ting, vätte (eng. &lt;i&gt;wight&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;whit&lt;/i&gt;); jfr fsv. &lt;i&gt;vætta&lt;/i&gt; i förb. &lt;i&gt;litit&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;nokot&lt;/i&gt;, något litet osv., &lt;i&gt;ække&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ænkte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ikke&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;eigh&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;vætta&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;vætte&lt;/i&gt;, icke ett grand, alls intet, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;int(e)&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;lite vätt(a)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vättana&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;väTtans&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vättandis&lt;/i&gt; (huvudsakl. i norrl. o. finnl. mål), isl. &lt;i&gt;ekki&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;nǫkkut vǽtta&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ikkje&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;lite vetta&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;ei vætte&lt;/i&gt;; y. fno. &lt;i&gt;vætt&lt;/i&gt; n., ting, no. &lt;i&gt;vett&lt;/i&gt; ds., isl. &lt;i&gt;vǽtr&lt;/i&gt; n., väsen m. m., got. &lt;i&gt;ni-waíht(s)&lt;/i&gt;, intet, ty. &lt;i&gt;nicht(s)&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;not&lt;/i&gt; osv. (varom närmare &lt;sp&gt;nit 2&lt;/sp&gt;); av germ. &lt;i&gt;*wehti-&lt;/i&gt; resp. &lt;i&gt;*wehta-&lt;/i&gt;; jfr fslav. &lt;i&gt;věstĭ&lt;/i&gt;. ting, sak (som dock möjl. lånats från germ. spr.). F. ö., trots framställda förmodanden, utan antaglig anknytning; se även &lt;sp&gt;vittra&lt;/sp&gt;. — Till betyd.-utvecklingen 'ting, sak' &gt; 'andeväsen' jfr t. ex. ffra. &lt;i&gt;males choses&lt;/i&gt;, onda andar (till &lt;i&gt;chose&lt;/i&gt;, sak); i båda fallen av eufemistiskt ursprung. — Om den västnord. övergången &lt;i&gt;é&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ǽ&lt;/i&gt; se Kock Ark. 14: 243 o. förf. Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 241; om &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;vokalen Kock Sv. ljudhist. 1: 135 f. (jfr även under &lt;sp&gt;stätta&lt;/sp&gt;). — I vissa sv. dial. (t. ex. västg.) även om den sjukdom som man får, om man ser el. blir sedd av en vätt(e); jfr likartade fall under &lt;sp&gt;älva 2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vätteljus&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;vätta-&lt;/i&gt;), dial., ett slags försteningar (belemniter) = no. &lt;i&gt;vetteljos&lt;/i&gt;, lyktgubbe, ä. da. &lt;i&gt;vættelys&lt;/i&gt;, belemnit. — &lt;sp&gt;Vättasmed&lt;/sp&gt;, dial., en insekt, Cerambyx, timmerman (i väggar). — Vättarna kallas i vissa dial. även &lt;i&gt;de underjordiske&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hån" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hån..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hån..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hån&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;haan&lt;/i&gt; (m. liksom ofta i ä. nsv.) = da., från mlty. &lt;i&gt;hôn&lt;/i&gt; = mhty. (ty. &lt;i&gt;hohn&lt;/i&gt;); till ett adj., motsv. mlty. &lt;i&gt;hôn-&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;hônheit&lt;/i&gt;, hån, varifrån ä. da. &lt;i&gt;haan&lt;/i&gt;, sydsv. dial. &lt;i&gt;hån&lt;/i&gt;, kvar i da. &lt;i&gt;lade haant om&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;héan&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;hauns&lt;/i&gt;, ödmjuk, jfr fhty. &lt;i&gt;hôni&lt;/i&gt;, föraktad, eländig = ie. &lt;i&gt;*kaun-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;kavnós&lt;/i&gt;, dålig, lett. &lt;i&gt;kauns&lt;/i&gt;, skam; &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning av roten &lt;i&gt;*keu&lt;/i&gt; (osv.) i litau. &lt;i&gt;kuvėtis&lt;/i&gt;, skämmas, germ. &lt;i&gt;*hawiþa-&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;hāþ&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;hāþher&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;háð&lt;/i&gt;, hån o. dyl. (vartill vb. &lt;sp&gt;häda&lt;/sp&gt;). — En germ. bildning &lt;i&gt;*hauniþō-&lt;/i&gt; föreligger i fhty. &lt;i&gt;hônida&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hônda&lt;/i&gt;, varifrån fra. &lt;i&gt;honte&lt;/i&gt;, skam, skymf. — I ä. nsv. t. ex. Prytz 1622 (rimmande med &lt;i&gt;lön&lt;/i&gt;), finns också ett &lt;i&gt;hön&lt;/i&gt; i samma betyd. som &lt;sp&gt;hån&lt;/sp&gt;; jfr mhty. sbst. o. adj. &lt;i&gt;höne&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0342" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hån&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;haan&lt;/i&gt; (m. liksom ofta i ä. nsv.) = da., från mlty. &lt;i&gt;hôn&lt;/i&gt; = mhty. (ty. &lt;i&gt;hohn&lt;/i&gt;); till ett adj., motsv. mlty. &lt;i&gt;hôn-&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;hônheit&lt;/i&gt;, hån, varifrån ä. da. &lt;i&gt;haan&lt;/i&gt;, sydsv. dial. &lt;i&gt;hån&lt;/i&gt;, kvar i da. &lt;i&gt;lade haant om&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;héan&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;hauns&lt;/i&gt;, ödmjuk, jfr fhty. &lt;i&gt;hôni&lt;/i&gt;, föraktad, eländig = ie. &lt;i&gt;*kaun-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;kavnós&lt;/i&gt;, dålig, lett. &lt;i&gt;kauns&lt;/i&gt;, skam; &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning av roten &lt;i&gt;*keu&lt;/i&gt; (osv.) i litau. &lt;i&gt;kuvėtis&lt;/i&gt;, skämmas, germ. &lt;i&gt;*hawiþa-&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;hāþ&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;hāþher&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;háð&lt;/i&gt;, hån o. dyl. (vartill vb. &lt;sp&gt;häda&lt;/sp&gt;). — En germ. bildning &lt;i&gt;*hauniþō-&lt;/i&gt; föreligger i fhty. &lt;i&gt;hônida&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hônda&lt;/i&gt;, varifrån fra. &lt;i&gt;honte&lt;/i&gt;, skam, skymf. — I ä. nsv. t. ex. Prytz 1622 (rimmande med &lt;i&gt;lön&lt;/i&gt;), finns också ett &lt;i&gt;hön&lt;/i&gt; i samma betyd. som &lt;sp&gt;hån&lt;/sp&gt;; jfr mhty. sbst. o. adj. &lt;i&gt;höne&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="hån" />
        <feat att="see" val="häda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="håmma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--håmma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--håmma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;håmma&lt;/b&gt;, ett Götalandsord, väsentl. dial.: ryssja, mjärde, ä. nsv. &lt;i&gt;håm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;håm(m)a&lt;/i&gt;, I. Erici 1642, Linné osv., y. fsv. &lt;i&gt;haamor&lt;/i&gt; plur. P. Månsson, från mlty. &lt;i&gt;hame&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;ham(e)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hamen&lt;/i&gt;); samma ord som germ. &lt;i&gt;*hama-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*haman-&lt;/i&gt;, hölje, i &lt;sp&gt;hamn 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lekamen&lt;/sp&gt;; se d. o. Jfr Setälä FUF 13: 317." />
        <feat att="faksimilID" val="0341" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;håmma&lt;/b&gt;, ett Götalandsord, väsentl. dial.: ryssja, mjärde, ä. nsv. &lt;i&gt;håm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;håm(m)a&lt;/i&gt;, I. Erici 1642, Linné osv., y. fsv. &lt;i&gt;haamor&lt;/i&gt; plur. P. Månsson, från mlty. &lt;i&gt;hame&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;ham(e)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hamen&lt;/i&gt;); samma ord som germ. &lt;i&gt;*hama-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*haman-&lt;/i&gt;, hölje, i &lt;sp&gt;hamn 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lekamen&lt;/sp&gt;; se d. o. Jfr Setälä FUF 13: 317." />
        <feat att="see" val="lekamen" />
        <feat att="see" val="hamn 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vörda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vörda..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vörda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vörda&lt;/b&gt;, ä. n sv. ofta &lt;i&gt;vyrd(h)a&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;vördha, vyrdha&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vörde, vyrdhe&lt;/i&gt;), även: &lt;i&gt;værdha&lt;/i&gt;, av ä. fsv. &lt;i&gt;virþa&lt;/i&gt;, värdera, bry sig om, ha försyn för = no. &lt;i&gt;vyrda (vyra, vøre&lt;/i&gt; m. m.), värdera, bry sig om, isl.,-fno. &lt;i&gt;vyrða, virða&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;virde&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;gewyrðan&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;wirden&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*werþian&lt;/i&gt;; jämte &lt;i&gt;*werþōn&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;waírþôn&lt;/i&gt;, värdera, fsax. &lt;i&gt;giwerthôn&lt;/i&gt;, skatta, ags. &lt;i&gt;weorðian&lt;/i&gt;, även: prisa; avledn. av adj. &lt;sp&gt;värd&lt;/sp&gt;. Etymol. = &lt;sp&gt;våla&lt;/sp&gt; 1. Med avs. på ljudutvecklingen &lt;i&gt;-ir-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;-yr-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;-ör-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;Börje&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Birger&lt;/sp&gt; samt under &lt;sp&gt;vört&lt;/sp&gt;. Övergången från böjningen &lt;i&gt;vörde&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;vördade&lt;/i&gt; är densamma som i t. ex. &lt;sp&gt;flöda, gärda, härda, möda, skynda, skända&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;sälla&lt;/i&gt;, sålla (fsv. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt;, men isl. &lt;i&gt;-da&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Vördig&lt;/sp&gt;, förr (ännu åtm. vid slutet av 1600-t.) till präster av lägre rang, medan vid samma tid domprostar, prostar, kyrkoherdar o. gymnasielektorer buro epitetet &lt;i&gt;ärevördig (Ers ärevördighet)&lt;/i&gt; o. biskopen &lt;i&gt;högvördig&lt;/i&gt;. Under 1700-t. höjdes dessa titlar, så att under senare hälften lägre prästmän kallades &lt;i&gt;välärevördig&lt;/i&gt;, kyrkoherdar o. prästvigda lektorer &lt;i&gt;högärevördig&lt;/i&gt; (ännu Göteb. Aftonbl. 14. 2. 1911) o. domprostar &lt;i&gt;högvördig&lt;/i&gt;. I muntligt tilltal förkortades &lt;i&gt;(hög)ärevördig&lt;/i&gt; vanl. till &lt;i&gt;värdig&lt;/i&gt;, så att det rätt o. slätt blev &lt;i&gt;vördig&lt;/i&gt; prosten av &lt;i&gt;vördige pr&lt;/i&gt;. med på grund av obetonig bortfallet &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; (såsom i &lt;i&gt;gunsti junker, nådi herrn&lt;/i&gt; osv.). Under senare delen av medeltiden nöjde man sig däremot med 'vördig' &lt;i&gt;(vyrdogher)&lt;/i&gt; t. o. m. i fråga om ärkebiskopen, dock även superl., t. ex. 'werdhoghiste fadher ok herre ärchebiskop jacob'. Ordet är ej avlett av vb. &lt;sp&gt;vörda&lt;/sp&gt; utan av ett sbst. motsvar. fsv. &lt;i&gt;virþa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;-virða&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;virde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*werd-iōn&lt;/i&gt;, el. av den zn-bildning, germ. &lt;i&gt;*werð-īn&lt;/i&gt;, som ligger till grund för ml ty. &lt;i&gt;werde&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wirdî&lt;/i&gt;, vartill bl. a. fhty. &lt;i&gt;wirdig&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;würdig&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1270" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vörda&lt;/b&gt;, ä. n sv. ofta &lt;i&gt;vyrd(h)a&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;vördha, vyrdha&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;vörde, vyrdhe&lt;/i&gt;), även: &lt;i&gt;værdha&lt;/i&gt;, av ä. fsv. &lt;i&gt;virþa&lt;/i&gt;, värdera, bry sig om, ha försyn för = no. &lt;i&gt;vyrda (vyra, vøre&lt;/i&gt; m. m.), värdera, bry sig om, isl.,-fno. &lt;i&gt;vyrða, virða&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;virde&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;gewyrðan&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;wirden&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*werþian&lt;/i&gt;; jämte &lt;i&gt;*werþōn&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;waírþôn&lt;/i&gt;, värdera, fsax. &lt;i&gt;giwerthôn&lt;/i&gt;, skatta, ags. &lt;i&gt;weorðian&lt;/i&gt;, även: prisa; avledn. av adj. &lt;sp&gt;värd&lt;/sp&gt;. Etymol. = &lt;sp&gt;våla&lt;/sp&gt; 1. Med avs. på ljudutvecklingen &lt;i&gt;-ir-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;-yr-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;-ör-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;Börje&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Birger&lt;/sp&gt; samt under &lt;sp&gt;vört&lt;/sp&gt;. Övergången från böjningen &lt;i&gt;vörde&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;vördade&lt;/i&gt; är densamma som i t. ex. &lt;sp&gt;flöda, gärda, härda, möda, skynda, skända&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;sälla&lt;/i&gt;, sålla (fsv. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt;, men isl. &lt;i&gt;-da&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Vördig&lt;/sp&gt;, förr (ännu åtm. vid slutet av 1600-t.) till präster av lägre rang, medan vid samma tid domprostar, prostar, kyrkoherdar o. gymnasielektorer buro epitetet &lt;i&gt;ärevördig (Ers ärevördighet)&lt;/i&gt; o. biskopen &lt;i&gt;högvördig&lt;/i&gt;. Under 1700-t. höjdes dessa titlar, så att under senare hälften lägre prästmän kallades &lt;i&gt;välärevördig&lt;/i&gt;, kyrkoherdar o. prästvigda lektorer &lt;i&gt;högärevördig&lt;/i&gt; (ännu Göteb. Aftonbl. 14. 2. 1911) o. domprostar &lt;i&gt;högvördig&lt;/i&gt;. I muntligt tilltal förkortades &lt;i&gt;(hög)ärevördig&lt;/i&gt; vanl. till &lt;i&gt;värdig&lt;/i&gt;, så att det rätt o. slätt blev &lt;i&gt;vördig&lt;/i&gt; prosten av &lt;i&gt;vördige pr&lt;/i&gt;. med på grund av obetonig bortfallet &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; (såsom i &lt;i&gt;gunsti junker, nådi herrn&lt;/i&gt; osv.). Under senare delen av medeltiden nöjde man sig däremot med 'vördig' &lt;i&gt;(vyrdogher)&lt;/i&gt; t. o. m. i fråga om ärkebiskopen, dock även superl., t. ex. 'werdhoghiste fadher ok herre ärchebiskop jacob'. Ordet är ej avlett av vb. &lt;sp&gt;vörda&lt;/sp&gt; utan av ett sbst. motsvar. fsv. &lt;i&gt;virþa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;-virða&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;virde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*werd-iōn&lt;/i&gt;, el. av den zn-bildning, germ. &lt;i&gt;*werð-īn&lt;/i&gt;, som ligger till grund för ml ty. &lt;i&gt;werde&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wirdî&lt;/i&gt;, vartill bl. a. fhty. &lt;i&gt;wirdig&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;würdig&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="vörda" />
        <feat att="see" val="Vördig" />
        <feat att="see" val="flöda" />
        <feat att="see" val="gärda" />
        <feat att="see" val="härda" />
        <feat att="see" val="möda" />
        <feat att="see" val="skynda" />
        <feat att="see" val="skända" />
        <feat att="see" val="vört" />
        <feat att="see" val="Birger" />
        <feat att="see" val="Börje" />
        <feat att="see" val="våla" />
        <feat att="see" val="värd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vört" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vört..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vört..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vört&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1539 &lt;i&gt;(wördt)&lt;/i&gt;, Bureus Suml. o. 1600, Schroderus o. 1638, I. Erici o. 1645 osv.; lån från lty. &lt;i&gt;wört&lt;/i&gt; el. också av &lt;i&gt;*vyrt&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*virt-&lt;/i&gt; (såsom t. ex. &lt;sp&gt;vörda&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;vyrdha&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;virþa&lt;/i&gt;), motsv. no.-da. &lt;i&gt;vørter&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vyrter&lt;/i&gt; n., isl. &lt;i&gt;virtr&lt;/i&gt; n., da. &lt;i&gt;(øl)urt&lt;/i&gt; (med samma ljudutveckling som i &lt;i&gt;uge&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vecka&lt;/sp&gt;), mlty. &lt;i&gt;(mêsch-)-wert(e)&lt;/i&gt; f., fhty. &lt;i&gt;wirz&lt;/i&gt; (päronmust; ty. &lt;i&gt;würze&lt;/i&gt;, vört), ags. &lt;i&gt;wyrt&lt;/i&gt; f., vört (eng. &lt;i&gt;wort&lt;/i&gt;); jfr finska lånordet &lt;i&gt;vierre, verre&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;vertehen&lt;/i&gt;) (Setälä FUF 13: 471 samt utförligt Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 172 ävensom s. förf. Frågen aus dem Gebiete der germ.-finn, Berührungen s. 126); av germ. &lt;i&gt;s&lt;/i&gt;-stammen &lt;i&gt;*wirtiz, *wertiz-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;i&gt;*wurt-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ört&lt;/sp&gt;. Alltså ett samgermanskt ord, liksom även t. ex. &lt;sp&gt;malt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;öl&lt;/sp&gt; äro gemensamma för de germanska språken." />
        <feat att="faksimilID" val="1270" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vört&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1539 &lt;i&gt;(wördt)&lt;/i&gt;, Bureus Suml. o. 1600, Schroderus o. 1638, I. Erici o. 1645 osv.; lån från lty. &lt;i&gt;wört&lt;/i&gt; el. också av &lt;i&gt;*vyrt&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*virt-&lt;/i&gt; (såsom t. ex. &lt;sp&gt;vörda&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;vyrdha&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;virþa&lt;/i&gt;), motsv. no.-da. &lt;i&gt;vørter&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vyrter&lt;/i&gt; n., isl. &lt;i&gt;virtr&lt;/i&gt; n., da. &lt;i&gt;(øl)urt&lt;/i&gt; (med samma ljudutveckling som i &lt;i&gt;uge&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vecka&lt;/sp&gt;), mlty. &lt;i&gt;(mêsch-)-wert(e)&lt;/i&gt; f., fhty. &lt;i&gt;wirz&lt;/i&gt; (päronmust; ty. &lt;i&gt;würze&lt;/i&gt;, vört), ags. &lt;i&gt;wyrt&lt;/i&gt; f., vört (eng. &lt;i&gt;wort&lt;/i&gt;); jfr finska lånordet &lt;i&gt;vierre, verre&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;vertehen&lt;/i&gt;) (Setälä FUF 13: 471 samt utförligt Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 172 ävensom s. förf. Frågen aus dem Gebiete der germ.-finn, Berührungen s. 126); av germ. &lt;i&gt;s&lt;/i&gt;-stammen &lt;i&gt;*wirtiz, *wertiz-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;i&gt;*wurt-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ört&lt;/sp&gt;. Alltså ett samgermanskt ord, liksom även t. ex. &lt;sp&gt;malt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;öl&lt;/sp&gt; äro gemensamma för de germanska språken." />
        <feat att="see" val="öl" />
        <feat att="see" val="malt" />
        <feat att="see" val="ört" />
        <feat att="see" val="vecka" />
        <feat att="see" val="vörda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Växiö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Växiö..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Växiö..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Växiö&lt;/b&gt;, stadsn., fsv. &lt;i&gt;Væxio(r)&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sjö&lt;/sp&gt;, alltså: sjön vid vägarna, o. etymol. = sjön. &lt;sp&gt;Vägsjön&lt;/sp&gt;. Formellt förhåller sig &lt;i&gt;Växiö&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;Vägsjön&lt;/sp&gt; som det jämtl. sjönamnet &lt;i&gt;Våxen&lt;/i&gt; 1559 till &lt;sp&gt;Vågsjön&lt;/sp&gt;. Förf. Sjön. 1: 267. Mot L. Larssons sammanställning i Ark. 27: 187 (jfr även Langenfelt NoB 8: 79) med fsv. &lt;i&gt;vǣ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vī&lt;/i&gt;, helgedom (i så fall av ett urnord. &lt;i&gt;*wīha-saiwiʀ&lt;/i&gt;, egentl.: sjön vid offerplatsen el. offerplatserna) resa sig betänkligheter av ljudhistorisk art; möjligheten av den antagna ljudutvecklingen kan dock icke bestämt förnekas. Om en annan dock osannolik förmodan se Pipping Finl. ortn. s. 121 f. — I sådana förb. som t. ex. &lt;i&gt;Växiö stift&lt;/i&gt; föreligger historiskt sett fsv. genit. &lt;i&gt;Væxioar&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1269" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Växiö&lt;/b&gt;, stadsn., fsv. &lt;i&gt;Væxio(r)&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;väg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sjö&lt;/sp&gt;, alltså: sjön vid vägarna, o. etymol. = sjön. &lt;sp&gt;Vägsjön&lt;/sp&gt;. Formellt förhåller sig &lt;i&gt;Växiö&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;Vägsjön&lt;/sp&gt; som det jämtl. sjönamnet &lt;i&gt;Våxen&lt;/i&gt; 1559 till &lt;sp&gt;Vågsjön&lt;/sp&gt;. Förf. Sjön. 1: 267. Mot L. Larssons sammanställning i Ark. 27: 187 (jfr även Langenfelt NoB 8: 79) med fsv. &lt;i&gt;vǣ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vī&lt;/i&gt;, helgedom (i så fall av ett urnord. &lt;i&gt;*wīha-saiwiʀ&lt;/i&gt;, egentl.: sjön vid offerplatsen el. offerplatserna) resa sig betänkligheter av ljudhistorisk art; möjligheten av den antagna ljudutvecklingen kan dock icke bestämt förnekas. Om en annan dock osannolik förmodan se Pipping Finl. ortn. s. 121 f. — I sådana förb. som t. ex. &lt;i&gt;Växiö stift&lt;/i&gt; föreligger historiskt sett fsv. genit. &lt;i&gt;Væxioar&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="växt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--växt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--växt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;växt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væxter&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;vaxter&lt;/i&gt;), redan i fsv. även med konkret betyd. = isl. &lt;i&gt;vǫxtr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vækst&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wahstus&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wahstu-&lt;/i&gt;; jämte germ. &lt;i&gt;*wahsti-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;-wahsts&lt;/i&gt; f., fhty. &lt;i&gt;wahst&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;. Härtill &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-avledn. ags. &lt;i&gt;wæstm&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wastum&lt;/i&gt; (jfr t. ex. ags. &lt;i&gt;bearhtm&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;brahtum&lt;/i&gt;, larm, till fhty. &lt;i&gt;braht&lt;/i&gt; ds.). Jfr även (direkt till &lt;i&gt;wahs-&lt;/i&gt;): ags. &lt;i&gt;wæsma&lt;/i&gt; m., fhty. &lt;i&gt;wahsmo&lt;/i&gt;, växt. Nhty. har i betyd. 'växt (abstr.)' i stället den unga avljudsbildningen &lt;i&gt;wuchs&lt;/i&gt; o. sammans. &lt;i&gt;wachstum&lt;/i&gt;. — Med avs. på växlingen &lt;sp&gt;växt&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;vaxter&lt;/i&gt; osv. jfr under &lt;sp&gt;blåst&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tvätt&lt;/sp&gt;. — I stället för &lt;sp&gt;växt&lt;/sp&gt; hade man väntat sig ett ljudlagsenligt &lt;i&gt;*väst&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;mistr&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*mihst-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;mist&lt;/sp&gt;); tydl. har ordet påverkats av &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;; jfr Pipping Nord. spr. ljudl. s. 176." />
        <feat att="faksimilID" val="1270" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;växt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;væxter&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;vaxter&lt;/i&gt;), redan i fsv. även med konkret betyd. = isl. &lt;i&gt;vǫxtr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vækst&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wahstus&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wahstu-&lt;/i&gt;; jämte germ. &lt;i&gt;*wahsti-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;-wahsts&lt;/i&gt; f., fhty. &lt;i&gt;wahst&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;. Härtill &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-avledn. ags. &lt;i&gt;wæstm&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wastum&lt;/i&gt; (jfr t. ex. ags. &lt;i&gt;bearhtm&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;brahtum&lt;/i&gt;, larm, till fhty. &lt;i&gt;braht&lt;/i&gt; ds.). Jfr även (direkt till &lt;i&gt;wahs-&lt;/i&gt;): ags. &lt;i&gt;wæsma&lt;/i&gt; m., fhty. &lt;i&gt;wahsmo&lt;/i&gt;, växt. Nhty. har i betyd. 'växt (abstr.)' i stället den unga avljudsbildningen &lt;i&gt;wuchs&lt;/i&gt; o. sammans. &lt;i&gt;wachstum&lt;/i&gt;. — Med avs. på växlingen &lt;sp&gt;växt&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;vaxter&lt;/i&gt; osv. jfr under &lt;sp&gt;blåst&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tvätt&lt;/sp&gt;. — I stället för &lt;sp&gt;växt&lt;/sp&gt; hade man väntat sig ett ljudlagsenligt &lt;i&gt;*väst&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;mistr&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*mihst-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;mist&lt;/sp&gt;); tydl. har ordet påverkats av &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;; jfr Pipping Nord. spr. ljudl. s. 176." />
        <feat att="see" val="växa" />
        <feat att="see" val="mist" />
        <feat att="see" val="växt" />
        <feat att="see" val="tvätt" />
        <feat att="see" val="blåst" />
        <feat att="see" val="växt" />
        <feat att="see" val="växa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="växa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--växa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--växa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;växa&lt;/b&gt;, i åtsk. dial. med ipf. &lt;i&gt;vax&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;væxa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaxa&lt;/i&gt; (ipf. blott &lt;i&gt;væxte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaxte&lt;/i&gt;; part. pf. &lt;i&gt;væxin&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaxen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;væxt&lt;/i&gt;, men ännu ej &lt;i&gt;vuxen&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;voxen&lt;/i&gt; är en danism) = isl. &lt;i&gt;vaxa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vexa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;óx&lt;/i&gt;, sällan &lt;i&gt;vexta&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;vokse&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;va-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;vo-&lt;/i&gt; liksom i &lt;i&gt;vogn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;voks&lt;/i&gt; osv.), got. &lt;i&gt;wahsjan&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;wahsan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wachsen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weaxan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wax&lt;/i&gt;), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*wahsian&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*wahsan&lt;/i&gt;; jfr sanskr. &lt;i&gt;vakṣáyati&lt;/i&gt;, låter växa; av ieur. roten &lt;i&gt;au̯egs&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;aéxō&lt;/i&gt;, ökar, medium: växer, lat. &lt;i&gt;auxilium&lt;/i&gt;, hjälp, egentl.: tillväxt, litau. &lt;i&gt;áuksztas&lt;/i&gt;, hög, osv., jfr &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen i sanskr. &lt;i&gt;ṓas&lt;/i&gt; n., kraft, styrka, lat. &lt;i&gt;augus-tus&lt;/i&gt;, upphöjd, hög; till ie. &lt;i&gt;au̯(e)g&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;öka&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;växt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ocker&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ockla&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Växa&lt;/sp&gt; bör snarast ej identifieras med got. &lt;i&gt;wahsjan&lt;/i&gt;, utan har väl ombildats av &lt;i&gt;vaxa&lt;/i&gt; i anslutning till fsv. pres. &lt;i&gt;væx&lt;/i&gt; (av urnord. &lt;i&gt;*wahsiʀ&lt;/i&gt;) osv. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr till t. ex. &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt;. — Till ett härav bildat fsv. personn. &lt;i&gt;Væzxande&lt;/i&gt; hör fsv. ortn. &lt;i&gt;Væxandathorp&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Väsenthorp&lt;/sp&gt; Ögtl. (jfr fsv. personn. &lt;i&gt;*Farande&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;Farneby&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;*Stighande&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;). — Härtill kausativet germ. &lt;i&gt;*wōhsian&lt;/i&gt;, varav nisl. &lt;i&gt;ǿxa&lt;/i&gt;, låta växa (bildat som &lt;sp&gt;föra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; osv.), vartill &lt;i&gt;(s)l-&lt;/i&gt;avledn. isl. &lt;i&gt;ǿksl&lt;/i&gt; n., utväxt, no. o. da. dial. &lt;i&gt;øksel&lt;/i&gt; ds., i no. även: yngel o. d., vartill avledn. isl. &lt;i&gt;ǿxla&lt;/i&gt;, föröka (pres. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;) = fsv. &lt;i&gt;öxla&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;), ä. da. &lt;i&gt;øksle&lt;/i&gt;. Med avs. på övergången av germ. &lt;i&gt;-hsl-&lt;/i&gt; till nord. &lt;i&gt;-ksl-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;axel 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;täxla&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vara någon vuxen&lt;/sp&gt;, motsvar. i da., efter ty. &lt;i&gt;einem gewachsen sein&lt;/i&gt;. — Om två andra germ. verb för 'växa' se under &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;luden&lt;/sp&gt; (got. &lt;i&gt;liudan&lt;/i&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1269" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;växa&lt;/b&gt;, i åtsk. dial. med ipf. &lt;i&gt;vax&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;væxa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaxa&lt;/i&gt; (ipf. blott &lt;i&gt;væxte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaxte&lt;/i&gt;; part. pf. &lt;i&gt;væxin&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaxen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;væxt&lt;/i&gt;, men ännu ej &lt;i&gt;vuxen&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;voxen&lt;/i&gt; är en danism) = isl. &lt;i&gt;vaxa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vexa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;óx&lt;/i&gt;, sällan &lt;i&gt;vexta&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;vokse&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;va-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;vo-&lt;/i&gt; liksom i &lt;i&gt;vogn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;voks&lt;/i&gt; osv.), got. &lt;i&gt;wahsjan&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;wahsan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wachsen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weaxan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wax&lt;/i&gt;), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*wahsian&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*wahsan&lt;/i&gt;; jfr sanskr. &lt;i&gt;vakṣáyati&lt;/i&gt;, låter växa; av ieur. roten &lt;i&gt;au̯egs&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;aéxō&lt;/i&gt;, ökar, medium: växer, lat. &lt;i&gt;auxilium&lt;/i&gt;, hjälp, egentl.: tillväxt, litau. &lt;i&gt;áuksztas&lt;/i&gt;, hög, osv., jfr &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen i sanskr. &lt;i&gt;ṓas&lt;/i&gt; n., kraft, styrka, lat. &lt;i&gt;augus-tus&lt;/i&gt;, upphöjd, hög; till ie. &lt;i&gt;au̯(e)g&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;öka&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;växt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ocker&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ockla&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Växa&lt;/sp&gt; bör snarast ej identifieras med got. &lt;i&gt;wahsjan&lt;/i&gt;, utan har väl ombildats av &lt;i&gt;vaxa&lt;/i&gt; i anslutning till fsv. pres. &lt;i&gt;væx&lt;/i&gt; (av urnord. &lt;i&gt;*wahsiʀ&lt;/i&gt;) osv. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr till t. ex. &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt;. — Till ett härav bildat fsv. personn. &lt;i&gt;Væzxande&lt;/i&gt; hör fsv. ortn. &lt;i&gt;Væxandathorp&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Väsenthorp&lt;/sp&gt; Ögtl. (jfr fsv. personn. &lt;i&gt;*Farande&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;Farneby&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;*Stighande&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;). — Härtill kausativet germ. &lt;i&gt;*wōhsian&lt;/i&gt;, varav nisl. &lt;i&gt;ǿxa&lt;/i&gt;, låta växa (bildat som &lt;sp&gt;föra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; osv.), vartill &lt;i&gt;(s)l-&lt;/i&gt;avledn. isl. &lt;i&gt;ǿksl&lt;/i&gt; n., utväxt, no. o. da. dial. &lt;i&gt;øksel&lt;/i&gt; ds., i no. även: yngel o. d., vartill avledn. isl. &lt;i&gt;ǿxla&lt;/i&gt;, föröka (pres. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;) = fsv. &lt;i&gt;öxla&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;), ä. da. &lt;i&gt;øksle&lt;/i&gt;. Med avs. på övergången av germ. &lt;i&gt;-hsl-&lt;/i&gt; till nord. &lt;i&gt;-ksl-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;axel 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;täxla&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vara någon vuxen&lt;/sp&gt;, motsvar. i da., efter ty. &lt;i&gt;einem gewachsen sein&lt;/i&gt;. — Om två andra germ. verb för 'växa' se under &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;luden&lt;/sp&gt; (got. &lt;i&gt;liudan&lt;/i&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="växel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--växel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--växel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;växel&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;vexel-&lt;/i&gt; 1545, &lt;i&gt;vexel&lt;/i&gt;, växelbank, 1574, i betyd. 'pänningväxel' t. ex. 1635, 1690 = da. &lt;i&gt;væxel&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;wechsel&lt;/i&gt;, av fhty. weh&lt;i&gt;&lt;/i&gt;sal = fsax., varav mlty. &lt;i&gt;wessele&lt;/i&gt;, vartill fsv. lånorden &lt;i&gt;væslare&lt;/i&gt;, växlare (även i Bib. 1541), &lt;i&gt;væsla&lt;/i&gt;, växla (= ä. nsv. &lt;i&gt;vässla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vessla&lt;/i&gt;, t. ex. Serenius 1741 som biform); bildning med avledn. &lt;i&gt;-sl&lt;/i&gt; till roten i lat. &lt;i&gt;vicēs&lt;/i&gt; plur., växling (se närmare sbst. &lt;sp&gt;vecka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vika&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vice&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vikarie&lt;/sp&gt;). Jfr isl. &lt;i&gt;víxl&lt;/i&gt;, byte. — Härav vb. &lt;sp&gt;växla&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;væxle&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;wechseln&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;wehsalôn&lt;/i&gt; osv. Jfr isl. &lt;i&gt;víxla&lt;/i&gt;, växla, byta (av &lt;i&gt;*wehslian&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1269" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;växel&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;vexel-&lt;/i&gt; 1545, &lt;i&gt;vexel&lt;/i&gt;, växelbank, 1574, i betyd. 'pänningväxel' t. ex. 1635, 1690 = da. &lt;i&gt;væxel&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;wechsel&lt;/i&gt;, av fhty. weh&lt;i&gt;&lt;/i&gt;sal = fsax., varav mlty. &lt;i&gt;wessele&lt;/i&gt;, vartill fsv. lånorden &lt;i&gt;væslare&lt;/i&gt;, växlare (även i Bib. 1541), &lt;i&gt;væsla&lt;/i&gt;, växla (= ä. nsv. &lt;i&gt;vässla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vessla&lt;/i&gt;, t. ex. Serenius 1741 som biform); bildning med avledn. &lt;i&gt;-sl&lt;/i&gt; till roten i lat. &lt;i&gt;vicēs&lt;/i&gt; plur., växling (se närmare sbst. &lt;sp&gt;vecka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vika&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vice&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vikarie&lt;/sp&gt;). Jfr isl. &lt;i&gt;víxl&lt;/i&gt;, byte. — Härav vb. &lt;sp&gt;växla&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;væxle&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;wechseln&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;wehsalôn&lt;/i&gt; osv. Jfr isl. &lt;i&gt;víxla&lt;/i&gt;, växla, byta (av &lt;i&gt;*wehslian&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ukas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ukas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ukas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ukas&lt;/b&gt; = ty., från ry. &lt;i&gt;ukásŭ&lt;/i&gt;, befallning, lag, till &lt;i&gt;ukasatĭ&lt;/i&gt;, befalla, förordna. Av C. F. Dahlgren Förlofn. 1832 kallas Ryssland skämts. &lt;i&gt;Ukasenland&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1144" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ukas&lt;/b&gt; = ty., från ry. &lt;i&gt;ukásŭ&lt;/i&gt;, befallning, lag, till &lt;i&gt;ukasatĭ&lt;/i&gt;, befalla, förordna. Av C. F. Dahlgren Förlofn. 1832 kallas Ryssland skämts. &lt;i&gt;Ukasenland&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">ukas</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="rys.">ukásŭ</orth>
            <note>befallning, lag</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="uppkomling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--uppkomling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--uppkomling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;uppkomling,&lt;/b&gt; (antagl.) först, med tvekan, prövat av Moberg 1815: 'un parvenu .. månne uppkomling?, Fryxell 1833 m. m., Dalin 1853 (betecknat som nytt ord), Beskow osv., väl efter ty. &lt;i&gt;emporkömmling&lt;/i&gt;, ett modeord från o. med 1880-t., som övers. av fra. &lt;i&gt;parvenu&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;parveny&lt;/sp&gt;). Jfr till bildningen sv. &lt;sp&gt;av-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;nykomling&lt;/sp&gt;. — I sammans. även använt av Crusenstolpe 1847, vilken gärna upptog nyare ord o. själv skapade sådana (ex. hos förf. Festskr. t. Sdw. s. 260)." />
        <feat att="faksimilID" val="1153" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;uppkomling,&lt;/b&gt; (antagl.) först, med tvekan, prövat av Moberg 1815: 'un parvenu .. månne uppkomling?, Fryxell 1833 m. m., Dalin 1853 (betecknat som nytt ord), Beskow osv., väl efter ty. &lt;i&gt;emporkömmling&lt;/i&gt;, ett modeord från o. med 1880-t., som övers. av fra. &lt;i&gt;parvenu&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;parveny&lt;/sp&gt;). Jfr till bildningen sv. &lt;sp&gt;av-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;nykomling&lt;/sp&gt;. — I sammans. även använt av Crusenstolpe 1847, vilken gärna upptog nyare ord o. själv skapade sådana (ex. hos förf. Festskr. t. Sdw. s. 260)." />
        <feat att="see" val="nykomling" />
        <feat att="see" val="av-" />
        <feat att="see" val="parveny" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="upphöra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--upphöra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--upphöra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;upphöra,&lt;/b&gt; t. ex. Prytz 1620: Ther medh måsten i vphööra' = da. &lt;i&gt;ophøre&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;aufhören&lt;/i&gt; el. mlty. &lt;i&gt;uphôren&lt;/i&gt;; egentl. om det avbrott i arbetet osv., som förorsakades då man hörde på el. lyssnade; jfr till betyd.-utvecklingen under &lt;sp&gt;ljud&lt;/sp&gt;. På grund av denna urspr. betyd. har också ä. ty. konstruktionen &lt;i&gt;von etwas aufhören&lt;/i&gt;; sedermera &lt;i&gt;mit&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;mit etwas anfangen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1153" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;upphöra,&lt;/b&gt; t. ex. Prytz 1620: Ther medh måsten i vphööra' = da. &lt;i&gt;ophøre&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;aufhören&lt;/i&gt; el. mlty. &lt;i&gt;uphôren&lt;/i&gt;; egentl. om det avbrott i arbetet osv., som förorsakades då man hörde på el. lyssnade; jfr till betyd.-utvecklingen under &lt;sp&gt;ljud&lt;/sp&gt;. På grund av denna urspr. betyd. har också ä. ty. konstruktionen &lt;i&gt;von etwas aufhören&lt;/i&gt;; sedermera &lt;i&gt;mit&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;mit etwas anfangen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="ljud" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bleking" />
          <feat att="writtenForm" val="Blekinge 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bleking..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bleking..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bleking(e)&lt;/b&gt;, fda. &lt;i&gt;Blēkyng(h)&lt;/i&gt; osv., fsv.-lat. &lt;i&gt;Blekingia&lt;/i&gt; (under medeltiden ej omfattande Listers härad); möjl. avledn. av sv. dial., fsv. &lt;i&gt;blēka&lt;/i&gt;, kalk, krita = isl. &lt;i&gt;bleikja&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*blaikiōn&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;; jfr Noreen Spr. stud. 3: 83." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bleking(e)&lt;/b&gt;, fda. &lt;i&gt;Blēkyng(h)&lt;/i&gt; osv., fsv.-lat. &lt;i&gt;Blekingia&lt;/i&gt; (under medeltiden ej omfattande Listers härad); möjl. avledn. av sv. dial., fsv. &lt;i&gt;blēka&lt;/i&gt;, kalk, krita = isl. &lt;i&gt;bleikja&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*blaikiōn&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;; jfr Noreen Spr. stud. 3: 83." />
        <feat att="see" val="blek" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Walmstedt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Walmstedt..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Walmstedt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Walmstedt&lt;/b&gt;, familjen., se under &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="1174" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Walmstedt&lt;/b&gt;, familjen., se under &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="see" val="-stad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jälmaren" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jälmaren..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jälmaren..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jälmaren&lt;/b&gt;, sjön., o. 1175 &lt;i&gt;ialmans&lt;/i&gt; (gen.), 1502: &lt;i&gt;Jælmaren&lt;/i&gt; osv., på 15—1800-t. allmänt skrivet med &lt;i&gt;Hj-&lt;/i&gt;; väl till fsv. obest. f. &lt;i&gt;*Ialman&lt;/i&gt;, avledn. av ett fsv. &lt;i&gt;*iælmber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;jalmr&lt;/i&gt;, buller, stoj, norrl. dial. &lt;i&gt;jalm&lt;/i&gt;, skrik, olåt; likbetydande med t. ex. sjön. &lt;sp&gt;Bjälmen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Galmaren&lt;/sp&gt; (vilka även avletts av abstr. på &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Tjutingen&lt;/sp&gt; m. fl., alltså egentl.: den vinande sjön, stormsjön. Se närmare förf. Sjön. 1: 279." />
        <feat att="faksimilID" val="0373" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jälmaren&lt;/b&gt;, sjön., o. 1175 &lt;i&gt;ialmans&lt;/i&gt; (gen.), 1502: &lt;i&gt;Jælmaren&lt;/i&gt; osv., på 15—1800-t. allmänt skrivet med &lt;i&gt;Hj-&lt;/i&gt;; väl till fsv. obest. f. &lt;i&gt;*Ialman&lt;/i&gt;, avledn. av ett fsv. &lt;i&gt;*iælmber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;jalmr&lt;/i&gt;, buller, stoj, norrl. dial. &lt;i&gt;jalm&lt;/i&gt;, skrik, olåt; likbetydande med t. ex. sjön. &lt;sp&gt;Bjälmen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Galmaren&lt;/sp&gt; (vilka även avletts av abstr. på &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Tjutingen&lt;/sp&gt; m. fl., alltså egentl.: den vinande sjön, stormsjön. Se närmare förf. Sjön. 1: 279." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="beskänkt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--beskänkt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--beskänkt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;beskänkt&lt;/b&gt;, drucken, fsv. &lt;i&gt;beskænkt&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;beskjænket&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;beschenkt&lt;/i&gt;, part. pf. av &lt;i&gt;beschenken&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;skänka&lt;/sp&gt;), ursprungl.: förplägad, sedan: väl plägad." />
        <feat att="faksimilID" val="0126" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;beskänkt&lt;/b&gt;, drucken, fsv. &lt;i&gt;beskænkt&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;beskjænket&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;beschenkt&lt;/i&gt;, part. pf. av &lt;i&gt;beschenken&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;skänka&lt;/sp&gt;), ursprungl.: förplägad, sedan: väl plägad." />
        <feat att="see" val="skänka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rak..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rak..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rak&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = isl. &lt;i&gt;rakr&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;rag&lt;/i&gt;; mlty. &lt;i&gt;rak&lt;/i&gt;, riktig, i ordning; i avljudsförh. till mhty. &lt;i&gt;gerech&lt;/i&gt;, rak, upprätt, i gott stånd m. m., o. till germ. &lt;i&gt;*rehta-&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;rät&lt;/sp&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;reg&lt;/i&gt;, sträcka, alltså egentl.: utsträckt (liksom &lt;sp&gt;rät&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;korrekt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rank&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;raka 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;råk l&lt;/sp&gt; (i is), &lt;sp&gt;råka&lt;/sp&gt; vb, &lt;sp&gt;räcka 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;räkna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rack 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0710" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rak&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = isl. &lt;i&gt;rakr&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;rag&lt;/i&gt;; mlty. &lt;i&gt;rak&lt;/i&gt;, riktig, i ordning; i avljudsförh. till mhty. &lt;i&gt;gerech&lt;/i&gt;, rak, upprätt, i gott stånd m. m., o. till germ. &lt;i&gt;*rehta-&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;rät&lt;/sp&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;reg&lt;/i&gt;, sträcka, alltså egentl.: utsträckt (liksom &lt;sp&gt;rät&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;korrekt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rank&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;raka 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;råk l&lt;/sp&gt; (i is), &lt;sp&gt;råka&lt;/sp&gt; vb, &lt;sp&gt;räcka 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;räkna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rack 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rajgräs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rajgräs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rajgräs..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rajgräs&lt;/b&gt;, Lolium perenne, Rothof 1762 = da. &lt;i&gt;raigræs&lt;/i&gt;, väl närmast från ty. &lt;i&gt;raigras&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;raygrass&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;ryegrass&lt;/i&gt;, efter &lt;i&gt;rye&lt;/i&gt;, råg), från holl. &lt;i&gt;raai&lt;/i&gt;; samma ord som fsax. &lt;i&gt;râda&lt;/i&gt;, Agrostemma githago, fhty. &lt;i&gt;râto&lt;/i&gt;, Lolium (ty. &lt;i&gt;rade(n)&lt;/i&gt;, Agrostemma) ; f. ö. av okänt ursprung. Björkman ZfdW 3: 273 n. — I fra. kallas båda växterna &lt;i&gt;iwraie&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ivre&lt;/i&gt;, berusad; jfr med avseende på denna betyd. hos Lolium o. Agrostemma under &lt;sp&gt;dodra&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0710" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rajgräs&lt;/b&gt;, Lolium perenne, Rothof 1762 = da. &lt;i&gt;raigræs&lt;/i&gt;, väl närmast från ty. &lt;i&gt;raigras&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;raygrass&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;ryegrass&lt;/i&gt;, efter &lt;i&gt;rye&lt;/i&gt;, råg), från holl. &lt;i&gt;raai&lt;/i&gt;; samma ord som fsax. &lt;i&gt;râda&lt;/i&gt;, Agrostemma githago, fhty. &lt;i&gt;râto&lt;/i&gt;, Lolium (ty. &lt;i&gt;rade(n)&lt;/i&gt;, Agrostemma) ; f. ö. av okänt ursprung. Björkman ZfdW 3: 273 n. — I fra. kallas båda växterna &lt;i&gt;iwraie&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ivre&lt;/i&gt;, berusad; jfr med avseende på denna betyd. hos Lolium o. Agrostemma under &lt;sp&gt;dodra&lt;/sp&gt; (slutet)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="raka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--raka..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--raka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;raka&lt;/b&gt;, om skägg o. d. samt i förb. med &lt;sp&gt;tillsamman&lt;/sp&gt; o. d. = fsv., isl., no. = da. &lt;i&gt;rage&lt;/i&gt; ds., mlty. &lt;i&gt;raken&lt;/i&gt;, raka (tillsamman), eng. &lt;i&gt;rake&lt;/i&gt;; avljudsbildning till got. &lt;i&gt;rikan&lt;/i&gt;, samla i högar, mlty. &lt;i&gt;reken&lt;/i&gt;, raka (tillsamman), mhty. &lt;i&gt;rechen&lt;/i&gt;; väl med rätta fört till ie. &lt;i&gt;reg&lt;/i&gt;, sträcka, i lat. &lt;i&gt;regere&lt;/i&gt;, styra, o. &lt;sp&gt;rak&lt;/sp&gt;, alltså egentl. med syftning på den för rakandet utsträckta handen. Hit hör antagl. också lat. &lt;i&gt;rogus&lt;/i&gt;, bål (åt en död); jfr Meringer IF 17: 145. F. ö. besl. med &lt;sp&gt;racka&lt;/sp&gt; (ned på), &lt;sp&gt;rackare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;råk 2&lt;/sp&gt;. — Got. har i stället &lt;i&gt;skaban&lt;/i&gt;, skava (1 Kor. 11: 5, 6) = eng. &lt;i&gt;shave&lt;/i&gt;. Ty. &lt;i&gt;rasieren&lt;/i&gt; är etymol. = &lt;sp&gt;rasera&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;raka&lt;/sp&gt; (ugns-), fsv. &lt;i&gt;(glödh)raka&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rage&lt;/i&gt;; jfr fsax., ags. &lt;i&gt;raca&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;raku&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;rake&lt;/i&gt;); liksom till det besl. germ. vb. &lt;i&gt;*rekan&lt;/i&gt; höra isl. &lt;i&gt;reka&lt;/i&gt;, skovel, o. fhty. &lt;i&gt;recho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;rechen&lt;/i&gt;) osv., räfsa (jfr fsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;riva&lt;/i&gt; o. sv. &lt;sp&gt;räfsa&lt;/sp&gt; sbst. till motsv. verb). — &lt;sp&gt;Rakkniv&lt;/sp&gt;, Bib. 1541: &lt;i&gt;rakoknijff&lt;/i&gt;, varav ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;rakeknif&lt;/i&gt;, bildat till vb. &lt;sp&gt;raka&lt;/sp&gt; efter mönstret av sammans. med subst. på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; såsom &lt;sp&gt;vilodag&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0710" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;raka&lt;/b&gt;, om skägg o. d. samt i förb. med &lt;sp&gt;tillsamman&lt;/sp&gt; o. d. = fsv., isl., no. = da. &lt;i&gt;rage&lt;/i&gt; ds., mlty. &lt;i&gt;raken&lt;/i&gt;, raka (tillsamman), eng. &lt;i&gt;rake&lt;/i&gt;; avljudsbildning till got. &lt;i&gt;rikan&lt;/i&gt;, samla i högar, mlty. &lt;i&gt;reken&lt;/i&gt;, raka (tillsamman), mhty. &lt;i&gt;rechen&lt;/i&gt;; väl med rätta fört till ie. &lt;i&gt;reg&lt;/i&gt;, sträcka, i lat. &lt;i&gt;regere&lt;/i&gt;, styra, o. &lt;sp&gt;rak&lt;/sp&gt;, alltså egentl. med syftning på den för rakandet utsträckta handen. Hit hör antagl. också lat. &lt;i&gt;rogus&lt;/i&gt;, bål (åt en död); jfr Meringer IF 17: 145. F. ö. besl. med &lt;sp&gt;racka&lt;/sp&gt; (ned på), &lt;sp&gt;rackare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;råk 2&lt;/sp&gt;. — Got. har i stället &lt;i&gt;skaban&lt;/i&gt;, skava (1 Kor. 11: 5, 6) = eng. &lt;i&gt;shave&lt;/i&gt;. Ty. &lt;i&gt;rasieren&lt;/i&gt; är etymol. = &lt;sp&gt;rasera&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;raka&lt;/sp&gt; (ugns-), fsv. &lt;i&gt;(glödh)raka&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rage&lt;/i&gt;; jfr fsax., ags. &lt;i&gt;raca&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;raku&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;rake&lt;/i&gt;); liksom till det besl. germ. vb. &lt;i&gt;*rekan&lt;/i&gt; höra isl. &lt;i&gt;reka&lt;/i&gt;, skovel, o. fhty. &lt;i&gt;recho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;rechen&lt;/i&gt;) osv., räfsa (jfr fsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;riva&lt;/i&gt; o. sv. &lt;sp&gt;räfsa&lt;/sp&gt; sbst. till motsv. verb). — &lt;sp&gt;Rakkniv&lt;/sp&gt;, Bib. 1541: &lt;i&gt;rakoknijff&lt;/i&gt;, varav ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;rakeknif&lt;/i&gt;, bildat till vb. &lt;sp&gt;raka&lt;/sp&gt; efter mönstret av sammans. med subst. på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; såsom &lt;sp&gt;vilodag&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ur-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ur-..sxc.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ur-..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;ur-&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;uroxe&lt;/sp&gt;, även osammansatt, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;urnöt&lt;/i&gt; Var. rer. 1538, Bib. 1541, motsv. isl. &lt;i&gt;úrr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;úrar&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;ûrosse&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ûro&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ûrohso&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;auerochs&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;úr&lt;/i&gt;; ävensom sv. dial. &lt;i&gt;ure&lt;/i&gt;, ilsken tjur; av germ. &lt;i&gt;*ūru-&lt;/i&gt;; lånat i lat. &lt;i&gt;ūrus&lt;/i&gt; (liksom t. ex. djurn. &lt;i&gt;alces&lt;/i&gt;, älg, &lt;i&gt;biber&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ganta&lt;/i&gt;, gås, &lt;i&gt;taxo&lt;/i&gt;, grävsvin, &lt;i&gt;visons&lt;/i&gt;, bison). Enl. förf. Etymol. Bemerk. s. VIII egentl. 'hanndjur, betäckare,  avlare', egentl. 'som fuktar, väter', till roten i &lt;sp&gt;ur 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;urin&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;var 6&lt;/sp&gt;; alltså med samma betyd.-utveckling o. grundbetyd. som i &lt;sp&gt;oxe&lt;/sp&gt; o. i sanskr. &lt;i&gt;vr̥ṣan-&lt;/i&gt;, tjur, jfr även &lt;sp&gt;orne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;orre&lt;/sp&gt;, vilka tre sistnämnda ord f. ö. innehålla en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;utvidgning av den i ur- ingående roten. — Annars, säkerl. med orätt, ofta härlett från ett germ. &lt;i&gt;*uzru-&lt;/i&gt;, besl. med sanskr. &lt;i&gt;usrá-&lt;/i&gt;, oxe, som vanl. identifierats med &lt;i&gt;usrá-&lt;/i&gt;, rödaktig, el. också (K. F. Johansson IF 2: 60) förts till den ie. &lt;i&gt;u̯ēē̆-s&lt;/i&gt;, vatten, som jag i Ark. 7: 42 uppställt för några germ. ord (alltså i sistn. fall med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;ur-&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1157" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;ur-&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;uroxe&lt;/sp&gt;, även osammansatt, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;urnöt&lt;/i&gt; Var. rer. 1538, Bib. 1541, motsv. isl. &lt;i&gt;úrr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;úrar&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;ûrosse&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ûro&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ûrohso&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;auerochs&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;úr&lt;/i&gt;; ävensom sv. dial. &lt;i&gt;ure&lt;/i&gt;, ilsken tjur; av germ. &lt;i&gt;*ūru-&lt;/i&gt;; lånat i lat. &lt;i&gt;ūrus&lt;/i&gt; (liksom t. ex. djurn. &lt;i&gt;alces&lt;/i&gt;, älg, &lt;i&gt;biber&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ganta&lt;/i&gt;, gås, &lt;i&gt;taxo&lt;/i&gt;, grävsvin, &lt;i&gt;visons&lt;/i&gt;, bison). Enl. förf. Etymol. Bemerk. s. VIII egentl. 'hanndjur, betäckare,  avlare', egentl. 'som fuktar, väter', till roten i &lt;sp&gt;ur 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;urin&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;var 6&lt;/sp&gt;; alltså med samma betyd.-utveckling o. grundbetyd. som i &lt;sp&gt;oxe&lt;/sp&gt; o. i sanskr. &lt;i&gt;vr̥ṣan-&lt;/i&gt;, tjur, jfr även &lt;sp&gt;orne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;orre&lt;/sp&gt;, vilka tre sistnämnda ord f. ö. innehålla en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;utvidgning av den i ur- ingående roten. — Annars, säkerl. med orätt, ofta härlett från ett germ. &lt;i&gt;*uzru-&lt;/i&gt;, besl. med sanskr. &lt;i&gt;usrá-&lt;/i&gt;, oxe, som vanl. identifierats med &lt;i&gt;usrá-&lt;/i&gt;, rödaktig, el. också (K. F. Johansson IF 2: 60) förts till den ie. &lt;i&gt;u̯ēē̆-s&lt;/i&gt;, vatten, som jag i Ark. 7: 42 uppställt för några germ. ord (alltså i sistn. fall med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;ur-&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bladdra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bladdra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bladdra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bladdra&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = isl. &lt;i&gt;blaðra&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bladre&lt;/i&gt; osv.; ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;pladdra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sladdra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0134" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bladdra&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = isl. &lt;i&gt;blaðra&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bladre&lt;/i&gt; osv.; ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;pladdra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sladdra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="sladdra" />
        <feat att="see" val="pladdra" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">blaðra</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ä. da.">bladre</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvär..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvär&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þvær&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;þvar&lt;/i&gt;), tvär, motig, ovänlig = isl. &lt;i&gt;þverr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tvær&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;þwaírhs&lt;/i&gt;, vred (egentl.: vriden; jfr &lt;sp&gt;vresig&lt;/sp&gt;), fsax. &lt;i&gt;thwerh&lt;/i&gt;, tvärvänd, fhty. &lt;i&gt;dwer&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwerch-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;zwerchfell&lt;/i&gt;, mellangärdet; &lt;i&gt;quer&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;tw-&lt;/i&gt; liksom det besl. &lt;i&gt;quirl&lt;/i&gt;, visp, av &lt;i&gt;twirl&lt;/i&gt;); eng. &lt;i&gt;thwart&lt;/i&gt; från fnord. &lt;i&gt;þwært&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*þwerha-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*tu̯erko-&lt;/i&gt;, som förhåller sig till ie. &lt;i&gt;*terk-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;torquēre&lt;/i&gt;, vrida (se &lt;sp&gt;tårta&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;tarkú-&lt;/i&gt;, spindel, jfr grek. &lt;i&gt;átraktos&lt;/i&gt; ds. (egentl.: vävaren el. dyl.), som t. ex. &lt;i&gt;*su̯e-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*se-&lt;/i&gt; i (orden för) &lt;sp&gt;sex&lt;/sp&gt; el. som got. &lt;i&gt;swēs&lt;/i&gt;, egen, till &lt;sp&gt;sig&lt;/sp&gt;, el. som isl. &lt;i&gt;svefn&lt;/i&gt;, sömn, till litau. &lt;i&gt;sãpnas&lt;/i&gt; osv. Om en enklare bas &lt;i&gt;tu̯er&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;törel 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvärs&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;þværs&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tvers&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tværs&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;dwers&lt;/i&gt; (som adj.), mhty. &lt;i&gt;twerhes&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þwéores&lt;/i&gt; osv., adverbiell genit. av samma slag som &lt;sp&gt;flux&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förgäves&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;invärtes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;längs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strax&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvärt&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;þvært&lt;/i&gt;, tvärt, rakt = isl. &lt;i&gt;þvert&lt;/i&gt;; med avs. på den nsv. (vard.) betyd. 'genast' jfr den analoga betyd.-utvecklingen hos &lt;sp&gt;genast&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strax&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvärvigg&lt;/sp&gt;, Kling Spect. 1735, i boktitel 1761: 'Le Grondeur Eller Tvärviggen', förr ofta &lt;i&gt;-vigge&lt;/i&gt;, jfr till betyd.-utveckl. no. &lt;i&gt;tverbløyg&lt;/i&gt;, egentl.: tvärplugg, o. lty. &lt;i&gt;dweernägel&lt;/i&gt;, egentl.: tvärspik." />
        <feat att="faksimilID" val="1125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvär&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þvær&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;þvar&lt;/i&gt;), tvär, motig, ovänlig = isl. &lt;i&gt;þverr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tvær&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;þwaírhs&lt;/i&gt;, vred (egentl.: vriden; jfr &lt;sp&gt;vresig&lt;/sp&gt;), fsax. &lt;i&gt;thwerh&lt;/i&gt;, tvärvänd, fhty. &lt;i&gt;dwer&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwerch-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;zwerchfell&lt;/i&gt;, mellangärdet; &lt;i&gt;quer&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;tw-&lt;/i&gt; liksom det besl. &lt;i&gt;quirl&lt;/i&gt;, visp, av &lt;i&gt;twirl&lt;/i&gt;); eng. &lt;i&gt;thwart&lt;/i&gt; från fnord. &lt;i&gt;þwært&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*þwerha-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*tu̯erko-&lt;/i&gt;, som förhåller sig till ie. &lt;i&gt;*terk-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;torquēre&lt;/i&gt;, vrida (se &lt;sp&gt;tårta&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;tarkú-&lt;/i&gt;, spindel, jfr grek. &lt;i&gt;átraktos&lt;/i&gt; ds. (egentl.: vävaren el. dyl.), som t. ex. &lt;i&gt;*su̯e-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*se-&lt;/i&gt; i (orden för) &lt;sp&gt;sex&lt;/sp&gt; el. som got. &lt;i&gt;swēs&lt;/i&gt;, egen, till &lt;sp&gt;sig&lt;/sp&gt;, el. som isl. &lt;i&gt;svefn&lt;/i&gt;, sömn, till litau. &lt;i&gt;sãpnas&lt;/i&gt; osv. Om en enklare bas &lt;i&gt;tu̯er&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;törel 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvärs&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;þværs&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tvers&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tværs&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;dwers&lt;/i&gt; (som adj.), mhty. &lt;i&gt;twerhes&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þwéores&lt;/i&gt; osv., adverbiell genit. av samma slag som &lt;sp&gt;flux&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förgäves&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;invärtes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;längs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strax&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvärt&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;þvært&lt;/i&gt;, tvärt, rakt = isl. &lt;i&gt;þvert&lt;/i&gt;; med avs. på den nsv. (vard.) betyd. 'genast' jfr den analoga betyd.-utvecklingen hos &lt;sp&gt;genast&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strax&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvärvigg&lt;/sp&gt;, Kling Spect. 1735, i boktitel 1761: 'Le Grondeur Eller Tvärviggen', förr ofta &lt;i&gt;-vigge&lt;/i&gt;, jfr till betyd.-utveckl. no. &lt;i&gt;tverbløyg&lt;/i&gt;, egentl.: tvärplugg, o. lty. &lt;i&gt;dweernägel&lt;/i&gt;, egentl.: tvärspik." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tväng" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tväng..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tväng..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tväng&lt;/b&gt;, (dial.), skorem, fsv. &lt;i&gt;skōthvænger&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þvengr&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;tveng&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;skotvinge&lt;/i&gt;, motsv. ags. &lt;i&gt;þwang&lt;/i&gt; m., f. (eng. &lt;i&gt;thong&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;þweng&lt;/i&gt; f.; jfr mliy. &lt;i&gt;dwenge&lt;/i&gt;, doppsko m. m., ty. &lt;i&gt;zwinge&lt;/i&gt; ds., även: skorem, klämma; av germ. &lt;i&gt;*þwanᵹi-&lt;/i&gt;, parallellform till &lt;sp&gt;tvång&lt;/sp&gt;, till &lt;sp&gt;tvinga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tväng&lt;/b&gt;, (dial.), skorem, fsv. &lt;i&gt;skōthvænger&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þvengr&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;tveng&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;skotvinge&lt;/i&gt;, motsv. ags. &lt;i&gt;þwang&lt;/i&gt; m., f. (eng. &lt;i&gt;thong&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;þweng&lt;/i&gt; f.; jfr mliy. &lt;i&gt;dwenge&lt;/i&gt;, doppsko m. m., ty. &lt;i&gt;zwinge&lt;/i&gt; ds., även: skorem, klämma; av germ. &lt;i&gt;*þwanᵹi-&lt;/i&gt;, parallellform till &lt;sp&gt;tvång&lt;/sp&gt;, till &lt;sp&gt;tvinga&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tväbäck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tväbäck..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tväbäck..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Tväbäck&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1125" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Tväbäck&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="tve-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvång" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvång..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvång..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvång&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þvang&lt;/i&gt; f. (jämte &lt;i&gt;þvange&lt;/i&gt;, blott i rimslut) = fgutn. &lt;i&gt;þuang&lt;/i&gt; n., no. &lt;i&gt;tvang&lt;/i&gt; m., da. &lt;i&gt;tvang&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;dwank (-g-)&lt;/i&gt; m., fhty. &lt;i&gt;gidwang&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwang&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;tvinga&lt;/sp&gt;. Härjämte, bildat av presens-stadiet, fsv. &lt;i&gt;thving&lt;/i&gt; f., betryck, tvång m. m., jfr fsax. &lt;i&gt;gethwing&lt;/i&gt; n. osv. Jfr till bildningen &lt;sp&gt;skall&lt;/sp&gt;: fsv. st. vb. &lt;i&gt;skælla&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;skalv&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;skälva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;språng&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;springa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varp&lt;/sp&gt; : fsv. st. vb. &lt;i&gt;værpa&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;varv&lt;/sp&gt; : fsv. st. vb. &lt;i&gt;hværva&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;vrak&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;. Se även &lt;sp&gt;tväng&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvång&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þvang&lt;/i&gt; f. (jämte &lt;i&gt;þvange&lt;/i&gt;, blott i rimslut) = fgutn. &lt;i&gt;þuang&lt;/i&gt; n., no. &lt;i&gt;tvang&lt;/i&gt; m., da. &lt;i&gt;tvang&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;dwank (-g-)&lt;/i&gt; m., fhty. &lt;i&gt;gidwang&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwang&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;tvinga&lt;/sp&gt;. Härjämte, bildat av presens-stadiet, fsv. &lt;i&gt;thving&lt;/i&gt; f., betryck, tvång m. m., jfr fsax. &lt;i&gt;gethwing&lt;/i&gt; n. osv. Jfr till bildningen &lt;sp&gt;skall&lt;/sp&gt;: fsv. st. vb. &lt;i&gt;skælla&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;skalv&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;skälva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;språng&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;springa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varp&lt;/sp&gt; : fsv. st. vb. &lt;i&gt;værpa&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;varv&lt;/sp&gt; : fsv. st. vb. &lt;i&gt;hværva&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;vrak&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;. Se även &lt;sp&gt;tväng&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvål" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvål..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvål..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvål&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även neutr. t. ex. U. Hiärne, fsv. &lt;i&gt;thvāl&lt;/i&gt; n. (o. m ?) ds. = isl. &lt;i&gt;þvál&lt;/i&gt; n. ds. = got. &lt;i&gt;þwahl&lt;/i&gt; n., bad, fhty. &lt;i&gt;dwahal&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;dwahel&lt;/i&gt;, badkar, ags. &lt;i&gt;þwéal&lt;/i&gt; n,, m., tvätt, av germ. &lt;i&gt;*þwah-la-&lt;/i&gt;, urgammal &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;avledn. till &lt;i&gt;*þwahan&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;) såsom i t. ex. &lt;sp&gt;avel&lt;/sp&gt; el. med (väl i vissa fall sekundärt) konkret betyd. (såsom i det nord. ordet) &lt;sp&gt;dravel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skavel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sovel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagel&lt;/sp&gt;. — Därjämte fsax. &lt;i&gt;thwahila&lt;/i&gt; f., handduk, tvättlapp, mlty. &lt;i&gt;dweile&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dwêle&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;dveil&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dvæl&lt;/i&gt;, skurtrasa, svabb) = fhty. &lt;i&gt;dwahil(j)a&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;zwehle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;quehle&lt;/i&gt;). Från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;touaille&lt;/i&gt;, handduk (eng. &lt;i&gt;towel&lt;/i&gt;). — 'Tvål' betecknas i da. med &lt;i&gt;(toilet)-sæbe&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;såpa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvål&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även neutr. t. ex. U. Hiärne, fsv. &lt;i&gt;thvāl&lt;/i&gt; n. (o. m ?) ds. = isl. &lt;i&gt;þvál&lt;/i&gt; n. ds. = got. &lt;i&gt;þwahl&lt;/i&gt; n., bad, fhty. &lt;i&gt;dwahal&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;dwahel&lt;/i&gt;, badkar, ags. &lt;i&gt;þwéal&lt;/i&gt; n,, m., tvätt, av germ. &lt;i&gt;*þwah-la-&lt;/i&gt;, urgammal &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;avledn. till &lt;i&gt;*þwahan&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;) såsom i t. ex. &lt;sp&gt;avel&lt;/sp&gt; el. med (väl i vissa fall sekundärt) konkret betyd. (såsom i det nord. ordet) &lt;sp&gt;dravel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skavel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sovel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagel&lt;/sp&gt;. — Därjämte fsax. &lt;i&gt;thwahila&lt;/i&gt; f., handduk, tvättlapp, mlty. &lt;i&gt;dweile&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dwêle&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;dveil&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dvæl&lt;/i&gt;, skurtrasa, svabb) = fhty. &lt;i&gt;dwahil(j)a&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;zwehle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;quehle&lt;/i&gt;). Från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;touaille&lt;/i&gt;, handduk (eng. &lt;i&gt;towel&lt;/i&gt;). — 'Tvål' betecknas i da. med &lt;i&gt;(toilet)-sæbe&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;såpa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="två" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--två..nl.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--två..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;två&lt;/b&gt; (räkneord), med minnen av den gamla böjningen, dat. &lt;i&gt;tvēm&lt;/i&gt;, t. ex. i Bib. 1541 o. Lag 1734, fsv. &lt;i&gt;tvā&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tvo&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tvaa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;tvā&lt;/i&gt; som vb. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;thvā&lt;/i&gt;); egentl. ackus. mask. (o. delvis kanske även nom. o. ackus. fem.) till fsv. &lt;i&gt;tvē(r)&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;tvā(r)&lt;/i&gt;, n. &lt;i&gt;tū&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tu&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;tveir&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvǽer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvau&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;twai&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twôs&lt;/i&gt;, twå, fsax. &lt;i&gt;twêne&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;twô&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twê&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwêne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zwô&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;zwâ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zwei&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwei&lt;/i&gt; alltså egentl. neutr. liksom t. ex. sv. &lt;sp&gt;tu&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;twégen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twá&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tú&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;twá&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;two&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twain&lt;/i&gt;), av en ie. stam &lt;i&gt;*du̯o-&lt;/i&gt; osv. i lat. &lt;i&gt;duo&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;duett&lt;/sp&gt;; ffra. &lt;i&gt;dous&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;deux&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;sinkadus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trojadus&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;dýō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dýo&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;d(u)vā́(u)&lt;/i&gt;, f. o. n. &lt;i&gt;dvḗ&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;da&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dá&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dáu&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;di&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dí&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;d(ŭ)va&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;d(u)vĕ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;dù&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;dvì&lt;/i&gt;, osv. Jfr &lt;sp&gt;tolv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tu&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Tuhundra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvegge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tveka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvilling&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvivel&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;tjuga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvåa&lt;/sp&gt; i kortspel kallas hos Bellman &lt;i&gt;tua(n)&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tu&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1125" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;två&lt;/b&gt; (räkneord), med minnen av den gamla böjningen, dat. &lt;i&gt;tvēm&lt;/i&gt;, t. ex. i Bib. 1541 o. Lag 1734, fsv. &lt;i&gt;tvā&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tvo&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tvaa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;tvā&lt;/i&gt; som vb. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;thvā&lt;/i&gt;); egentl. ackus. mask. (o. delvis kanske även nom. o. ackus. fem.) till fsv. &lt;i&gt;tvē(r)&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;tvā(r)&lt;/i&gt;, n. &lt;i&gt;tū&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tu&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;tveir&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvǽer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvau&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;twai&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twôs&lt;/i&gt;, twå, fsax. &lt;i&gt;twêne&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;twô&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twê&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwêne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zwô&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;zwâ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zwei&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwei&lt;/i&gt; alltså egentl. neutr. liksom t. ex. sv. &lt;sp&gt;tu&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;twégen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twá&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tú&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;twá&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;two&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twain&lt;/i&gt;), av en ie. stam &lt;i&gt;*du̯o-&lt;/i&gt; osv. i lat. &lt;i&gt;duo&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;duett&lt;/sp&gt;; ffra. &lt;i&gt;dous&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;deux&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;sinkadus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trojadus&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;dýō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dýo&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;d(u)vā́(u)&lt;/i&gt;, f. o. n. &lt;i&gt;dvḗ&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;da&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dá&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dáu&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;di&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dí&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;d(ŭ)va&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;d(u)vĕ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;dù&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;dvì&lt;/i&gt;, osv. Jfr &lt;sp&gt;tolv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tu&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Tuhundra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvegge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tveka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvilling&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvivel&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;tjuga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvåa&lt;/sp&gt; i kortspel kallas hos Bellman &lt;i&gt;tua(n)&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;tre&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tu&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="två" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--två..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--två..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;två&lt;/b&gt;, tvätta, fsv. &lt;i&gt;þvā&lt;/i&gt;, dels stark böjn.: ipf. þwō (med analogiskt &lt;i&gt;w&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;*þō&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;þwōgh&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;gh&lt;/i&gt; från plur., jfr &lt;i&gt;slog&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;slå&lt;/sp&gt;), part. pf. &lt;i&gt;þwaghin (-æ-)&lt;/i&gt;, o. dels svag: &lt;i&gt;thwadhe, -dd-&lt;/i&gt;, men ej i part. pf.) = isl. &lt;i&gt;þvá&lt;/i&gt; (ipf. þó o. analogiskt &lt;i&gt;þvó&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt; (= skån. &lt;i&gt;to(a)&lt;/i&gt;; av fda. &lt;i&gt;thvā&lt;/i&gt; såsom räkneordet &lt;i&gt;to&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;tvā&lt;/i&gt;), svagt böjt = got. &lt;i&gt;þwahan&lt;/i&gt;, st. vb, fsax. &lt;i&gt;thwahan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;twagen, dw-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dwahan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twahan&lt;/i&gt; (sydty. &lt;i&gt;zwagen&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;-g-&lt;/i&gt; från ipf. o. part. pf.), ags. &lt;i&gt;þwéan&lt;/i&gt;; jfr fpreuss. &lt;i&gt;twaxtan&lt;/i&gt;, badkvast; f. ö. blott osäkra anknytningar. Jfr &lt;sp&gt;tvaga 1, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvätt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Två sina händer&lt;/sp&gt; i betyd. 'fritaga sig från ansvar', efter Matt. 27: 24, där det omtalas, huru Pilatus 'tog vatten och tvådde sina händer för folket' för att symboliskt beteckna att han var 'oskyldig . . i denne rättfärdige mannens blod'. — Ett omljutt particip av vb. &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt; ingår i ortn. &lt;sp&gt;Utvängstorp&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Otwæghensthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Otwæghin&lt;/i&gt;, egentl. tillnamn med betyd. 'den otvagne, icke tvättade'." />
        <feat att="faksimilID" val="1125" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;två&lt;/b&gt;, tvätta, fsv. &lt;i&gt;þvā&lt;/i&gt;, dels stark böjn.: ipf. þwō (med analogiskt &lt;i&gt;w&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;*þō&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;þwōgh&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;gh&lt;/i&gt; från plur., jfr &lt;i&gt;slog&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;slå&lt;/sp&gt;), part. pf. &lt;i&gt;þwaghin (-æ-)&lt;/i&gt;, o. dels svag: &lt;i&gt;thwadhe, -dd-&lt;/i&gt;, men ej i part. pf.) = isl. &lt;i&gt;þvá&lt;/i&gt; (ipf. þó o. analogiskt &lt;i&gt;þvó&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt; (= skån. &lt;i&gt;to(a)&lt;/i&gt;; av fda. &lt;i&gt;thvā&lt;/i&gt; såsom räkneordet &lt;i&gt;to&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;tvā&lt;/i&gt;), svagt böjt = got. &lt;i&gt;þwahan&lt;/i&gt;, st. vb, fsax. &lt;i&gt;thwahan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;twagen, dw-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dwahan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;twahan&lt;/i&gt; (sydty. &lt;i&gt;zwagen&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;-g-&lt;/i&gt; från ipf. o. part. pf.), ags. &lt;i&gt;þwéan&lt;/i&gt;; jfr fpreuss. &lt;i&gt;twaxtan&lt;/i&gt;, badkvast; f. ö. blott osäkra anknytningar. Jfr &lt;sp&gt;tvaga 1, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvätt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Två sina händer&lt;/sp&gt; i betyd. 'fritaga sig från ansvar', efter Matt. 27: 24, där det omtalas, huru Pilatus 'tog vatten och tvådde sina händer för folket' för att symboliskt beteckna att han var 'oskyldig . . i denne rättfärdige mannens blod'. — Ett omljutt particip av vb. &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt; ingår i ortn. &lt;sp&gt;Utvängstorp&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Otwæghensthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Otwæghin&lt;/i&gt;, egentl. tillnamn med betyd. 'den otvagne, icke tvättade'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvy" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvy..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvy..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvy&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tvi&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvy&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tvi&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tvi" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvivel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvivel..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvivel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvivel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvīfl&lt;/i&gt; n.?, tvehågsenhet, betänklighet, tvivel = da. &lt;i&gt;tvivl&lt;/i&gt; (ä. da. o. no.-da. &lt;i&gt;tvil&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;twîvel&lt;/i&gt; m. = fhty. &lt;i&gt;zwîval&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zweifel&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;tweifl&lt;/i&gt; ackus., jfr fsax. &lt;i&gt;twîfli&lt;/i&gt;, tveksam; en blott kontinentalgermansk bildning; besl. med &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;; väl med Solmsen m. fl. snarast att närmast förbinda med de besl., men ej fullt identiska grek. &lt;i&gt;diplóos&lt;/i&gt;, dubbel (se &lt;sp&gt;diplom&lt;/sp&gt;), o. lat. &lt;i&gt;duplus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;dubbel&lt;/sp&gt;); alltså egentl. en sammansättning med en bildning till ie. roten &lt;i&gt;pel&lt;/i&gt;, vika o. d. (jfr &lt;sp&gt;simpel&lt;/sp&gt; ävensom de urbesl. &lt;sp&gt;enfaldig&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fåll&lt;/sp&gt;). Dock enl. andra: (med en i germ. spr. ej ovanlig, delvis icke nöjaktigt utredd växling av labial o. guttural) av en ie. rot &lt;i&gt;du̯eikᵘ̯-&lt;/i&gt;, vartill också fhty. &lt;i&gt;zwîfo&lt;/i&gt;, tvivel, ävensom fsax. &lt;i&gt;twého&lt;/i&gt; m., tvivel, fhty. &lt;i&gt;zwîvo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zweho&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;twéo&lt;/i&gt;; i alla händelser till ie. &lt;i&gt;du̯i-&lt;/i&gt;, tve-. Samma grundbetyd. har isl. &lt;i&gt;týja&lt;/i&gt;, tvivel (ehuru grundformen kan ansättas på flera sätt), ävensom lat. &lt;i&gt;dubius&lt;/i&gt;, tvivelaktig, grek. &lt;i&gt;doiḗ&lt;/i&gt;, tvivel; fslav. &lt;i&gt;dŭvo-dušĭje&lt;/i&gt; ds.; alla närmare el. fjärmare besläktade med &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;tveka&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ingen tvivel&lt;/sp&gt; i &lt;i&gt;därom råder i. tv.&lt;/i&gt; o. d. kan vara mask. som i mlty. (möjl. även i fsv.), men innehåller snarast neutr. plur. såsom i &lt;i&gt;ingen råd&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ting&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;under&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tvivelsutan&lt;/sp&gt;, t. ex. Gustaf II Adolf, efter ty. &lt;i&gt;zweifelsohne&lt;/i&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;tvivla&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvīfla&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tvivle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;twîvelen&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;twîflôn&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;zwif(a)lön&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zweifeln&lt;/i&gt;); däremot betyder &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;avledn. got. &lt;i&gt;tweifljan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;twîfljan&lt;/i&gt; 'bringa i tvivel'." />
        <feat att="faksimilID" val="1124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvivel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvīfl&lt;/i&gt; n.?, tvehågsenhet, betänklighet, tvivel = da. &lt;i&gt;tvivl&lt;/i&gt; (ä. da. o. no.-da. &lt;i&gt;tvil&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;twîvel&lt;/i&gt; m. = fhty. &lt;i&gt;zwîval&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zweifel&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;tweifl&lt;/i&gt; ackus., jfr fsax. &lt;i&gt;twîfli&lt;/i&gt;, tveksam; en blott kontinentalgermansk bildning; besl. med &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;; väl med Solmsen m. fl. snarast att närmast förbinda med de besl., men ej fullt identiska grek. &lt;i&gt;diplóos&lt;/i&gt;, dubbel (se &lt;sp&gt;diplom&lt;/sp&gt;), o. lat. &lt;i&gt;duplus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;dubbel&lt;/sp&gt;); alltså egentl. en sammansättning med en bildning till ie. roten &lt;i&gt;pel&lt;/i&gt;, vika o. d. (jfr &lt;sp&gt;simpel&lt;/sp&gt; ävensom de urbesl. &lt;sp&gt;enfaldig&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fåll&lt;/sp&gt;). Dock enl. andra: (med en i germ. spr. ej ovanlig, delvis icke nöjaktigt utredd växling av labial o. guttural) av en ie. rot &lt;i&gt;du̯eikᵘ̯-&lt;/i&gt;, vartill också fhty. &lt;i&gt;zwîfo&lt;/i&gt;, tvivel, ävensom fsax. &lt;i&gt;twého&lt;/i&gt; m., tvivel, fhty. &lt;i&gt;zwîvo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zweho&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;twéo&lt;/i&gt;; i alla händelser till ie. &lt;i&gt;du̯i-&lt;/i&gt;, tve-. Samma grundbetyd. har isl. &lt;i&gt;týja&lt;/i&gt;, tvivel (ehuru grundformen kan ansättas på flera sätt), ävensom lat. &lt;i&gt;dubius&lt;/i&gt;, tvivelaktig, grek. &lt;i&gt;doiḗ&lt;/i&gt;, tvivel; fslav. &lt;i&gt;dŭvo-dušĭje&lt;/i&gt; ds.; alla närmare el. fjärmare besläktade med &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;tveka&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ingen tvivel&lt;/sp&gt; i &lt;i&gt;därom råder i. tv.&lt;/i&gt; o. d. kan vara mask. som i mlty. (möjl. även i fsv.), men innehåller snarast neutr. plur. såsom i &lt;i&gt;ingen råd&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ting&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;under&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tvivelsutan&lt;/sp&gt;, t. ex. Gustaf II Adolf, efter ty. &lt;i&gt;zweifelsohne&lt;/i&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;tvivla&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvīfla&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tvivle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;twîvelen&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;twîflôn&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;zwif(a)lön&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zweifeln&lt;/i&gt;); däremot betyder &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;avledn. got. &lt;i&gt;tweifljan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;twîfljan&lt;/i&gt; 'bringa i tvivel'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvist" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvist..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvist..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvist&lt;/b&gt; = fsv., da., från mlty. &lt;i&gt;twist&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zwist&lt;/i&gt;; avledn. av germ. &lt;i&gt;twis-&lt;/i&gt;, i sär o. d., varom under &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tvinna&lt;/sp&gt;; alltså med urspr. betyd. av 'söndrig' o. etymologiskt identiskt med ags. &lt;i&gt;twist&lt;/i&gt;, två gånger tvinnad tråd (eng. &lt;i&gt;twist&lt;/i&gt;, ett slags grovt bomullstyg), ävensom med &lt;i&gt;-tvist&lt;/i&gt; i da. &lt;i&gt;ørentvist&lt;/i&gt;, tvetjärt (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvist&lt;/b&gt; = fsv., da., från mlty. &lt;i&gt;twist&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zwist&lt;/i&gt;; avledn. av germ. &lt;i&gt;twis-&lt;/i&gt;, i sär o. d., varom under &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tvinna&lt;/sp&gt;; alltså med urspr. betyd. av 'söndrig' o. etymologiskt identiskt med ags. &lt;i&gt;twist&lt;/i&gt;, två gånger tvinnad tråd (eng. &lt;i&gt;twist&lt;/i&gt;, ett slags grovt bomullstyg), ävensom med &lt;i&gt;-tvist&lt;/i&gt; i da. &lt;i&gt;ørentvist&lt;/i&gt;, tvetjärt (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvätt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvätt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvätt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvätt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þvǣtter&lt;/i&gt;, tvagning, tvätt = da. &lt;i&gt;tvæt&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þváttr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tvaatt&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*þwah-tu-&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;*þwahan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;; med samma växling av omljudda o. icke omljudda former som i de likartade bildningarna da. &lt;i&gt;blæst&lt;/i&gt; ~ sv. &lt;sp&gt;blåst&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;væxter&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;växt&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;vaxter&lt;/i&gt; osv., jfr även under &lt;sp&gt;svål&lt;/sp&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;tvätta&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;thvætta&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;þvǽtta&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;tvætte&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tvätta en neger vit&lt;/sp&gt;, ett gammalt o. redan i antiken uppträdande talesätt, t. ex. i grek. 'tvätta en etiopier ren'. Jfr bibeln, Jerem. 13: 23: 'Kan ock en Ethioper förwandla sina hud, eller en parde sina fläckar?'; hos Luther i stället &lt;i&gt;ein Mohr&lt;/i&gt;; jfr fru Lenngren: 'Bjud icke til at Moren tvätta'. Se Hjelmqvist Bibelgeogr. namn s. 70. — &lt;sp&gt;Tvättäkta&lt;/sp&gt;, i bildl. bem. från början i sht tidningsord, Göteb. Aftonbl. 1909 nr 283 s. 5: 'De riktigt tvättäkta salongsradikalerna af hrr P:s o. Å:s kynne', V. Norström 1910, NDA 1913, Steffen, F. Månsson m. fl.; i egentl. betyd. tidigare, t. ex. Tekn. tidskr. 1878; efter ty. &lt;i&gt;waschecht&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1126" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvätt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þvǣtter&lt;/i&gt;, tvagning, tvätt = da. &lt;i&gt;tvæt&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þváttr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tvaatt&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*þwah-tu-&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;*þwahan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;; med samma växling av omljudda o. icke omljudda former som i de likartade bildningarna da. &lt;i&gt;blæst&lt;/i&gt; ~ sv. &lt;sp&gt;blåst&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;væxter&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;växt&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;vaxter&lt;/i&gt; osv., jfr även under &lt;sp&gt;svål&lt;/sp&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;tvätta&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;thvætta&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;þvǽtta&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;tvætte&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tvätta en neger vit&lt;/sp&gt;, ett gammalt o. redan i antiken uppträdande talesätt, t. ex. i grek. 'tvätta en etiopier ren'. Jfr bibeln, Jerem. 13: 23: 'Kan ock en Ethioper förwandla sina hud, eller en parde sina fläckar?'; hos Luther i stället &lt;i&gt;ein Mohr&lt;/i&gt;; jfr fru Lenngren: 'Bjud icke til at Moren tvätta'. Se Hjelmqvist Bibelgeogr. namn s. 70. — &lt;sp&gt;Tvättäkta&lt;/sp&gt;, i bildl. bem. från början i sht tidningsord, Göteb. Aftonbl. 1909 nr 283 s. 5: 'De riktigt tvättäkta salongsradikalerna af hrr P:s o. Å:s kynne', V. Norström 1910, NDA 1913, Steffen, F. Månsson m. fl.; i egentl. betyd. tidigare, t. ex. Tekn. tidskr. 1878; efter ty. &lt;i&gt;waschecht&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hake" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hake..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hake..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;hake&lt;/b&gt;, fsv., nisl. &lt;i&gt;haki&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;hage&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hako&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;haca&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hakan-&lt;/i&gt; m.; i avljudsförh. till fhty. &lt;i&gt;hâko&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hâggo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;haken&lt;/i&gt;) o. ags. &lt;i&gt;hóc&lt;/i&gt;, hake (eng. &lt;i&gt;hook&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;hôk&lt;/i&gt; m., krok, samt isl. &lt;i&gt;hǿkja&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*hōkion&lt;/i&gt;), krycka; jfr lett. &lt;i&gt;keýis&lt;/i&gt;, krycka. — En avledning av denna stam är germ. &lt;i&gt;*hakið-&lt;/i&gt; osv. (ty. &lt;i&gt;hecht&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;gädda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0308" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;hake&lt;/b&gt;, fsv., nisl. &lt;i&gt;haki&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;hage&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hako&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;haca&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hakan-&lt;/i&gt; m.; i avljudsförh. till fhty. &lt;i&gt;hâko&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hâggo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;haken&lt;/i&gt;) o. ags. &lt;i&gt;hóc&lt;/i&gt;, hake (eng. &lt;i&gt;hook&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;hôk&lt;/i&gt; m., krok, samt isl. &lt;i&gt;hǿkja&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*hōkion&lt;/i&gt;), krycka; jfr lett. &lt;i&gt;keýis&lt;/i&gt;, krycka. — En avledning av denna stam är germ. &lt;i&gt;*hakið-&lt;/i&gt; osv. (ty. &lt;i&gt;hecht&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;gädda&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvinna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvinna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvinna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvinna&lt;/b&gt; = fsv., isl. (i isl.: fördubbla) = da. &lt;i&gt;tvinde&lt;/i&gt;, tvinna, med nordisk assimilation av palatalt &lt;i&gt;r (R)&lt;/i&gt; o. n = mlty. &lt;i&gt;twernen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwirnôn, -ên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwirnen&lt;/i&gt;); avledn. av ett sbst. motsv. mlty. &lt;i&gt;twern&lt;/i&gt;, tvinnad tråd = mhty., ty. &lt;i&gt;zwirn&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*twizna-&lt;/i&gt;, formellt identiskt med isl. &lt;i&gt;tvinnr&lt;/i&gt;, dubbel, osv., varom under &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;. Ags. &lt;i&gt;twín&lt;/i&gt;, linne (eng. &lt;i&gt;twine&lt;/i&gt;, snöre), holl. &lt;i&gt;twijn&lt;/i&gt;, tråd (jämte &lt;i&gt;tweern&lt;/i&gt;) anses vanl. vara identiskt med &lt;i&gt;zwirn&lt;/i&gt; osv. o. förhålla sig till detta som fsax. &lt;i&gt;lînôn&lt;/i&gt;, lära sig, till ty. &lt;i&gt;lernen&lt;/i&gt; osv.; jfr dock Weyhe PBB 30: 59. — Om det nära besl. da. dial. &lt;i&gt;øretvinde&lt;/i&gt;, tvestjärt, se d. o. — Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvinna&lt;/b&gt; = fsv., isl. (i isl.: fördubbla) = da. &lt;i&gt;tvinde&lt;/i&gt;, tvinna, med nordisk assimilation av palatalt &lt;i&gt;r (R)&lt;/i&gt; o. n = mlty. &lt;i&gt;twernen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwirnôn, -ên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwirnen&lt;/i&gt;); avledn. av ett sbst. motsv. mlty. &lt;i&gt;twern&lt;/i&gt;, tvinnad tråd = mhty., ty. &lt;i&gt;zwirn&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*twizna-&lt;/i&gt;, formellt identiskt med isl. &lt;i&gt;tvinnr&lt;/i&gt;, dubbel, osv., varom under &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;. Ags. &lt;i&gt;twín&lt;/i&gt;, linne (eng. &lt;i&gt;twine&lt;/i&gt;, snöre), holl. &lt;i&gt;twijn&lt;/i&gt;, tråd (jämte &lt;i&gt;tweern&lt;/i&gt;) anses vanl. vara identiskt med &lt;i&gt;zwirn&lt;/i&gt; osv. o. förhålla sig till detta som fsax. &lt;i&gt;lînôn&lt;/i&gt;, lära sig, till ty. &lt;i&gt;lernen&lt;/i&gt; osv.; jfr dock Weyhe PBB 30: 59. — Om det nära besl. da. dial. &lt;i&gt;øretvinde&lt;/i&gt;, tvestjärt, se d. o. — Jfr följ." />
        <feat att="see" val="tvist 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvinga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvinga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvinga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvinga&lt;/b&gt;, med den gamla betyd. 'trycka, klämma' ännu hos fru Lenngren (jfr Weste 1807), fsv. &lt;i&gt;þvinga&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aþe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;thwang&lt;/i&gt;), trycka, förtrycka, tvinga = isl. &lt;i&gt;þvinga&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;tvinge&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thwingan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dwingan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwingen&lt;/i&gt;), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*þwengan&lt;/i&gt;, väl av ie. &lt;i&gt;tu̯enk&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tvanakti&lt;/i&gt;, trycker samman, grek. &lt;i&gt;sáttō (-ss-)&lt;/i&gt;, stoppar full, utrustar m. m. (av &lt;i&gt;*tu̯n̥ki̯ō&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;tviñkti&lt;/i&gt;, svälla upp, vartill antagl. också, med grammatisk växling, ags. &lt;i&gt;þýn&lt;/i&gt;, trycka, fhty. &lt;i&gt;dûhen&lt;/i&gt; osv., av germ. &lt;i&gt;*þunhian&lt;/i&gt; (Fick&lt;sp&gt;4&lt;/sp&gt; 4: 64, 449, Zupitza Gutt. s. 141 osv.). Annorlunda Bartholomae Airan. Wb. sp. 798. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr &lt;sp&gt;baka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stöta&lt;/sp&gt; m. fl. — Jfr &lt;sp&gt;tvång&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tväng&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvinga&lt;/b&gt;, med den gamla betyd. 'trycka, klämma' ännu hos fru Lenngren (jfr Weste 1807), fsv. &lt;i&gt;þvinga&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aþe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;thwang&lt;/i&gt;), trycka, förtrycka, tvinga = isl. &lt;i&gt;þvinga&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;tvinge&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thwingan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dwingan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwingen&lt;/i&gt;), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*þwengan&lt;/i&gt;, väl av ie. &lt;i&gt;tu̯enk&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tvanakti&lt;/i&gt;, trycker samman, grek. &lt;i&gt;sáttō (-ss-)&lt;/i&gt;, stoppar full, utrustar m. m. (av &lt;i&gt;*tu̯n̥ki̯ō&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;tviñkti&lt;/i&gt;, svälla upp, vartill antagl. också, med grammatisk växling, ags. &lt;i&gt;þýn&lt;/i&gt;, trycka, fhty. &lt;i&gt;dûhen&lt;/i&gt; osv., av germ. &lt;i&gt;*þunhian&lt;/i&gt; (Fick&lt;sp&gt;4&lt;/sp&gt; 4: 64, 449, Zupitza Gutt. s. 141 osv.). Annorlunda Bartholomae Airan. Wb. sp. 798. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr &lt;sp&gt;baka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stöta&lt;/sp&gt; m. fl. — Jfr &lt;sp&gt;tvång&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tväng&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvina" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvina..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvina..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvina&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thvīna&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tvina&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tvine&lt;/i&gt;, motsv. det möjl. st. vb. ags. &lt;i&gt;þwínan&lt;/i&gt; ds. (vartill kausativet &lt;i&gt;þwǽnan&lt;/i&gt;, göra mjuk); jfr. med urspr. &lt;i&gt;ĭ&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;thvænande&lt;/i&gt;, matt, trög, &lt;i&gt;thvænadher&lt;/i&gt;, tvinsot, vanmakt o. d.; till en germ. stam &lt;i&gt;þwĭn-&lt;/i&gt;, vars &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; är ett urspr. presenssuffix, med grundbetyd.: 'smälta, upplösa sig i en vätska', varifrån: 'förtäras av sjukdom, trånad'. Ieur. rot &lt;i&gt;tu̯i&lt;/i&gt;, som kan vara en utvidgning av svaga stadiet &lt;i&gt;tu&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tāu&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;töa&lt;/sp&gt;). Se Lidén IF 19: 348 f. Jfr &lt;sp&gt;tyna&lt;/sp&gt;. — Parallellt med germ. &lt;i&gt;*þwīnan&lt;/i&gt; gå de likbetydande &lt;i&gt;*dwīnan&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;dwínan&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;dwindle&lt;/i&gt;) osv., &lt;i&gt;*kwīnan&lt;/i&gt; i t. ex. mlty. o. ags. o. &lt;i&gt;*swīnan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;svinna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvina&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thvīna&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tvina&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tvine&lt;/i&gt;, motsv. det möjl. st. vb. ags. &lt;i&gt;þwínan&lt;/i&gt; ds. (vartill kausativet &lt;i&gt;þwǽnan&lt;/i&gt;, göra mjuk); jfr. med urspr. &lt;i&gt;ĭ&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;thvænande&lt;/i&gt;, matt, trög, &lt;i&gt;thvænadher&lt;/i&gt;, tvinsot, vanmakt o. d.; till en germ. stam &lt;i&gt;þwĭn-&lt;/i&gt;, vars &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; är ett urspr. presenssuffix, med grundbetyd.: 'smälta, upplösa sig i en vätska', varifrån: 'förtäras av sjukdom, trånad'. Ieur. rot &lt;i&gt;tu̯i&lt;/i&gt;, som kan vara en utvidgning av svaga stadiet &lt;i&gt;tu&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tāu&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;töa&lt;/sp&gt;). Se Lidén IF 19: 348 f. Jfr &lt;sp&gt;tyna&lt;/sp&gt;. — Parallellt med germ. &lt;i&gt;*þwīnan&lt;/i&gt; gå de likbetydande &lt;i&gt;*dwīnan&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;dwínan&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;dwindle&lt;/i&gt;) osv., &lt;i&gt;*kwīnan&lt;/i&gt; i t. ex. mlty. o. ags. o. &lt;i&gt;*swīnan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;svinna&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvilling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvilling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvilling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvilling&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvillinger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvinlinger&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tvinnling&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;twinlingh&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tvilling&lt;/i&gt;, till isl. (osv.) &lt;i&gt;tvinnr&lt;/i&gt;, dubbel (se &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;); med assimilation av &lt;i&gt;-nl-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ll-&lt;/i&gt; såsom i t. ex. &lt;sp&gt;elva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mullög&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;älling&lt;/sp&gt;. Parallellbildningar: ä. da. &lt;i&gt;tvinning&lt;/i&gt;, ävensom fhty. &lt;i&gt;zwineling&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwilling&lt;/i&gt;) : &lt;i&gt;zwinal&lt;/i&gt;; eng. &lt;i&gt;twinling&lt;/i&gt; : ags. &lt;i&gt;getwinne&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;); mlty. &lt;i&gt;twelink&lt;/i&gt; osv.: germ. &lt;i&gt;*twe-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tve&lt;/sp&gt;); isl., no. &lt;i&gt;tviburar&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;-buror&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;, föda); fsax. &lt;i&gt;gitwiso&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;getwisa&lt;/i&gt; : germ. &lt;i&gt;*twis-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;); litau. &lt;i&gt;dvynù&lt;/i&gt;, tvillingar; ry. &lt;i&gt;dvojni&lt;/i&gt; ds. — Ett annat nord. ord för 'tvilling' är sv. o. no. &lt;i&gt;billing&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;billingr&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bild&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Billingen&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvilling&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvillinger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvinlinger&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tvinnling&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;twinlingh&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tvilling&lt;/i&gt;, till isl. (osv.) &lt;i&gt;tvinnr&lt;/i&gt;, dubbel (se &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;); med assimilation av &lt;i&gt;-nl-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ll-&lt;/i&gt; såsom i t. ex. &lt;sp&gt;elva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mullög&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;älling&lt;/sp&gt;. Parallellbildningar: ä. da. &lt;i&gt;tvinning&lt;/i&gt;, ävensom fhty. &lt;i&gt;zwineling&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwilling&lt;/i&gt;) : &lt;i&gt;zwinal&lt;/i&gt;; eng. &lt;i&gt;twinling&lt;/i&gt; : ags. &lt;i&gt;getwinne&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;); mlty. &lt;i&gt;twelink&lt;/i&gt; osv.: germ. &lt;i&gt;*twe-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tve&lt;/sp&gt;); isl., no. &lt;i&gt;tviburar&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;-buror&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;, föda); fsax. &lt;i&gt;gitwiso&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;getwisa&lt;/i&gt; : germ. &lt;i&gt;*twis-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;); litau. &lt;i&gt;dvynù&lt;/i&gt;, tvillingar; ry. &lt;i&gt;dvojni&lt;/i&gt; ds. — Ett annat nord. ord för 'tvilling' är sv. o. no. &lt;i&gt;billing&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;billingr&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bild&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Billingen&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvi&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = isl. &lt;i&gt;tví&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tvi&lt;/i&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;tfi&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;tfu&lt;/i&gt;; ljudord liksom det likbetyd. isl. &lt;i&gt;sví&lt;/i&gt;. Därjämte nsv. &lt;sp&gt;tvy&lt;/sp&gt;, NT 1526 osv., fsv. &lt;i&gt;tvȳ&lt;/i&gt; Rimkr. III; med samma vokal som i &lt;sp&gt;fy&lt;/sp&gt;, varav dock ordet ej behöver vara påverkat. Om sv. dial. o. ä. nsv. &lt;i&gt;tvi vale&lt;/i&gt; se under &lt;sp&gt;trå&lt;/sp&gt; slutet. — Härtill avledn. sv. dial. &lt;i&gt;tvia&lt;/i&gt;, spotta åt ngn, förakta = ä. nsv., t. ex. P. Svart, Gjörwell." />
        <feat att="faksimilID" val="1123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvi&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = isl. &lt;i&gt;tví&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tvi&lt;/i&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;tfi&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;tfu&lt;/i&gt;; ljudord liksom det likbetyd. isl. &lt;i&gt;sví&lt;/i&gt;. Därjämte nsv. &lt;sp&gt;tvy&lt;/sp&gt;, NT 1526 osv., fsv. &lt;i&gt;tvȳ&lt;/i&gt; Rimkr. III; med samma vokal som i &lt;sp&gt;fy&lt;/sp&gt;, varav dock ordet ej behöver vara påverkat. Om sv. dial. o. ä. nsv. &lt;i&gt;tvi vale&lt;/i&gt; se under &lt;sp&gt;trå&lt;/sp&gt; slutet. — Härtill avledn. sv. dial. &lt;i&gt;tvia&lt;/i&gt;, spotta åt ngn, förakta = ä. nsv., t. ex. P. Svart, Gjörwell." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvetola" />
          <feat att="writtenForm" val="-tussla" />
          <feat att="writtenForm" val="-torna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvetola..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvetola..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tvetola, -torna, -tussla&lt;/sp&gt; m. m., hermafrodit, se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1123" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tvetola, -torna, -tussla&lt;/sp&gt; m. m., hermafrodit, se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="tve-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tveta" />
          <feat att="writtenForm" val="Tveten 1" />
          <feat att="writtenForm" val="Tvet 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tveta..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tveta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tveta, Tvet(en)&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;Tvēta&lt;/i&gt; osv., motsv. fno. &lt;i&gt;-þveit&lt;/i&gt; i ortnamn, no. &lt;i&gt;tveit&lt;/i&gt;, röjning, da. &lt;i&gt;tvede&lt;/i&gt;, näs, halvö (eng. &lt;i&gt;thwaite&lt;/i&gt;, röjning, från nord.); egentl. samma ord som ä. nsv. &lt;i&gt;tvet&lt;/i&gt;, huggspån m. m., sv. dial. &lt;i&gt;tvet&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tveit&lt;/i&gt;) m., inskärning el. uthuggning i träd, plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;, trästumpar, trästockar, fällda träd, huggspån, no. &lt;i&gt;tveit&lt;/i&gt; f., inskärning o. d., m.: huggspån, isl. &lt;i&gt;þveitr&lt;/i&gt; m., inskärning; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tveta&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tveita&lt;/i&gt;, hugga, klyva, ävensom ags. &lt;i&gt;þwítan&lt;/i&gt; st. vb., skära, vartill fnord. &lt;i&gt;*þveit-&lt;/i&gt; såsom t. ex. &lt;i&gt;*leið-&lt;/i&gt;, resa o. d. (= &lt;sp&gt;led&lt;/sp&gt;, väg) till &lt;sp&gt;lida&lt;/sp&gt;, gå, osv.; jfr &lt;sp&gt;blodvite&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Tveta&lt;/sp&gt; har tolkats såsom betydande 'avsöndrade jordstycken'; dock torde åtminstone i vissa namn på &lt;sp&gt;Tvet-&lt;/sp&gt; i stället betyd. 'röjning' ingå. — Formen på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; utgår från plur. liksom t. ex. &lt;sp&gt;Löta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Måla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vånga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Åkra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Änga&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tveta, Tvet(en)&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;Tvēta&lt;/i&gt; osv., motsv. fno. &lt;i&gt;-þveit&lt;/i&gt; i ortnamn, no. &lt;i&gt;tveit&lt;/i&gt;, röjning, da. &lt;i&gt;tvede&lt;/i&gt;, näs, halvö (eng. &lt;i&gt;thwaite&lt;/i&gt;, röjning, från nord.); egentl. samma ord som ä. nsv. &lt;i&gt;tvet&lt;/i&gt;, huggspån m. m., sv. dial. &lt;i&gt;tvet&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tveit&lt;/i&gt;) m., inskärning el. uthuggning i träd, plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;, trästumpar, trästockar, fällda träd, huggspån, no. &lt;i&gt;tveit&lt;/i&gt; f., inskärning o. d., m.: huggspån, isl. &lt;i&gt;þveitr&lt;/i&gt; m., inskärning; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tveta&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tveita&lt;/i&gt;, hugga, klyva, ävensom ags. &lt;i&gt;þwítan&lt;/i&gt; st. vb., skära, vartill fnord. &lt;i&gt;*þveit-&lt;/i&gt; såsom t. ex. &lt;i&gt;*leið-&lt;/i&gt;, resa o. d. (= &lt;sp&gt;led&lt;/sp&gt;, väg) till &lt;sp&gt;lida&lt;/sp&gt;, gå, osv.; jfr &lt;sp&gt;blodvite&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Tveta&lt;/sp&gt; har tolkats såsom betydande 'avsöndrade jordstycken'; dock torde åtminstone i vissa namn på &lt;sp&gt;Tvet-&lt;/sp&gt; i stället betyd. 'röjning' ingå. — Formen på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; utgår från plur. liksom t. ex. &lt;sp&gt;Löta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Måla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vånga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Åkra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Änga&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvestjärt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvestjärt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvestjärt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvestjärt&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvestjärt&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="see" val="tve-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvenne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvenne..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvenne..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tvenne&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvænne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvinn-&lt;/i&gt; (se även nedan), två slags, två för sig, två = isl. &lt;i&gt;tvennir&lt;/i&gt; (två, plur. till &lt;i&gt;tvennr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvinnr&lt;/i&gt;, dubbel), da. &lt;i&gt;tvende&lt;/i&gt;, former med o. utan &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;omljud, av germ. stammen &lt;i&gt;*twiz-n-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*du̯is-n-&lt;/i&gt;, väl åtminstone delvis i lat. &lt;i&gt;bīni&lt;/i&gt;, två i sänder, två; en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning av ie. &lt;i&gt;*du̯is&lt;/i&gt;, två gånger = sanskr. &lt;i&gt;dviṣ&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;bis&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;zwis&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;zwisk(i)&lt;/i&gt;, tvåfaldig m. m. (ty. &lt;i&gt;zwischen&lt;/i&gt;, emellan; jfr &lt;sp&gt;tusmörker&lt;/sp&gt;), ävensom första delen av det f. ö. formellt o. etymologiskt oklara o. flertydiga fsv. &lt;i&gt;twisvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tysvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tösvar&lt;/i&gt;, två gånger, tvafallt = isl. &lt;i&gt;tvisvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tysvar&lt;/i&gt;, motsv. fhty. &lt;i&gt;zwiro(r)&lt;/i&gt; (ä. ty. &lt;i&gt;zwier&lt;/i&gt;), jfr grek. &lt;i&gt;dis&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*dis&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*du̯is&lt;/i&gt;; etymologiskt = germ. prefixet &lt;i&gt;*twis-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;twis-standan&lt;/i&gt;, skiljas (jämte möjl. &lt;i&gt;*tis-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*tiz-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;zir-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zer-&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zer-&lt;/i&gt;); utvidgning av ie. &lt;i&gt;di-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt;). Stammen i &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt; vill man ogärna skilja från ags. &lt;i&gt;getwinne&lt;/i&gt;, dubbel, som också av somliga identifieras härmed; av formella skäl kanske dock snarast att härleda från germ. &lt;i&gt;*twinja-&lt;/i&gt;; jfr fsax. &lt;i&gt;twêne&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwêne&lt;/i&gt;, två. En annan parallellbildning: got. &lt;i&gt;tweihnai&lt;/i&gt;, båda, två o. två, av germ. &lt;i&gt;*twīh-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*du̯eik-&lt;/i&gt;, jfr med grammatisk växling fhty. &lt;i&gt;zwîg&lt;/i&gt;, gren (ty. &lt;i&gt;zweig&lt;/i&gt;), egentl.: tvådelad, kluven el. dyl., ävensom sanskr. &lt;i&gt;dviká-&lt;/i&gt;, av två bestående (jfr under &lt;sp&gt;tjuga&lt;/sp&gt; slutet). — De sällsynta fsv. skrivningarna &lt;i&gt;tvann-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tveni&lt;/i&gt; ha, i motsats till vad stundom antagits, ingen etymologisk betydelse. — Jfr &lt;sp&gt;tvinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvilling&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tvenne&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvænne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvinn-&lt;/i&gt; (se även nedan), två slags, två för sig, två = isl. &lt;i&gt;tvennir&lt;/i&gt; (två, plur. till &lt;i&gt;tvennr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvinnr&lt;/i&gt;, dubbel), da. &lt;i&gt;tvende&lt;/i&gt;, former med o. utan &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;omljud, av germ. stammen &lt;i&gt;*twiz-n-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*du̯is-n-&lt;/i&gt;, väl åtminstone delvis i lat. &lt;i&gt;bīni&lt;/i&gt;, två i sänder, två; en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning av ie. &lt;i&gt;*du̯is&lt;/i&gt;, två gånger = sanskr. &lt;i&gt;dviṣ&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;bis&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;zwis&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;zwisk(i)&lt;/i&gt;, tvåfaldig m. m. (ty. &lt;i&gt;zwischen&lt;/i&gt;, emellan; jfr &lt;sp&gt;tusmörker&lt;/sp&gt;), ävensom första delen av det f. ö. formellt o. etymologiskt oklara o. flertydiga fsv. &lt;i&gt;twisvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tysvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tösvar&lt;/i&gt;, två gånger, tvafallt = isl. &lt;i&gt;tvisvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tysvar&lt;/i&gt;, motsv. fhty. &lt;i&gt;zwiro(r)&lt;/i&gt; (ä. ty. &lt;i&gt;zwier&lt;/i&gt;), jfr grek. &lt;i&gt;dis&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*dis&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*du̯is&lt;/i&gt;; etymologiskt = germ. prefixet &lt;i&gt;*twis-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;twis-standan&lt;/i&gt;, skiljas (jämte möjl. &lt;i&gt;*tis-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*tiz-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;zir-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zer-&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zer-&lt;/i&gt;); utvidgning av ie. &lt;i&gt;di-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt;). Stammen i &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt; vill man ogärna skilja från ags. &lt;i&gt;getwinne&lt;/i&gt;, dubbel, som också av somliga identifieras härmed; av formella skäl kanske dock snarast att härleda från germ. &lt;i&gt;*twinja-&lt;/i&gt;; jfr fsax. &lt;i&gt;twêne&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwêne&lt;/i&gt;, två. En annan parallellbildning: got. &lt;i&gt;tweihnai&lt;/i&gt;, båda, två o. två, av germ. &lt;i&gt;*twīh-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*du̯eik-&lt;/i&gt;, jfr med grammatisk växling fhty. &lt;i&gt;zwîg&lt;/i&gt;, gren (ty. &lt;i&gt;zweig&lt;/i&gt;), egentl.: tvådelad, kluven el. dyl., ävensom sanskr. &lt;i&gt;dviká-&lt;/i&gt;, av två bestående (jfr under &lt;sp&gt;tjuga&lt;/sp&gt; slutet). — De sällsynta fsv. skrivningarna &lt;i&gt;tvann-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tveni&lt;/i&gt; ha, i motsats till vad stundom antagits, ingen etymologisk betydelse. — Jfr &lt;sp&gt;tvinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvilling&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tveka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tveka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tveka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tveka&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;tväka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tvi(j)ka&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;tveka (-æ-, -i-)&lt;/i&gt;, tveka, tvivla (den senare betyd. även i ä. nsv.) = no. dial. &lt;i&gt;tvĭka&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av pref. &lt;i&gt;tvi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tve-&lt;/i&gt;, två- (se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt;). — Att utvecklingen av &lt;i&gt;tvika&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;tveka&lt;/sp&gt; blivit en annan än t. ex. &lt;i&gt;vika&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;vecka&lt;/sp&gt;, beror på att orden i riksspr. inkommit från skilda dialektområden." />
        <feat att="faksimilID" val="1123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tveka&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;tväka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tvi(j)ka&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;tveka (-æ-, -i-)&lt;/i&gt;, tveka, tvivla (den senare betyd. även i ä. nsv.) = no. dial. &lt;i&gt;tvĭka&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av pref. &lt;i&gt;tvi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tve-&lt;/i&gt;, två- (se &lt;sp&gt;tve-&lt;/sp&gt;). — Att utvecklingen av &lt;i&gt;tvika&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;tveka&lt;/sp&gt; blivit en annan än t. ex. &lt;i&gt;vika&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;vecka&lt;/sp&gt;, beror på att orden i riksspr. inkommit från skilda dialektområden." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tveggehanda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tveggehanda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tveggehanda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tveggehanda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvæggia handa&lt;/i&gt;, egentl.: av två slag, av genit. plur. till &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt; i betyd. 'art, slag' o. &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;: fsv. tvæggia = isl. &lt;i&gt;tveggja&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*twajjō&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;twaddjê&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tweio&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zweio&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zweier&lt;/i&gt; med annat bildningssätt), ags. &lt;i&gt;twég(r)a&lt;/i&gt;; i nord. spr. med s. k. &lt;i&gt;gg-&lt;/i&gt;inskott som i &lt;sp&gt;bägge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tregge-(handa)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tveggehanda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tvæggia handa&lt;/i&gt;, egentl.: av två slag, av genit. plur. till &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt; i betyd. 'art, slag' o. &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;: fsv. tvæggia = isl. &lt;i&gt;tveggja&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*twajjō&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;twaddjê&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tweio&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zweio&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zweier&lt;/i&gt; med annat bildningssätt), ags. &lt;i&gt;twég(r)a&lt;/i&gt;; i nord. spr. med s. k. &lt;i&gt;gg-&lt;/i&gt;inskott som i &lt;sp&gt;bägge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tregge-(handa)&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tve-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tve-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tve-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tve-&lt;/b&gt;, sv. dial. även &lt;i&gt;tvä-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvi-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;tve-&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;tvæ-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvi-&lt;/i&gt;, fgutn. &lt;i&gt;tvi-&lt;/i&gt;, motsv. isl., da. &lt;i&gt;tve-&lt;/i&gt;, isl. även &lt;i&gt;tví-&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;twe-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwi-&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;twi-&lt;/i&gt;, ävensom sanskr. &lt;i&gt;dvi-&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;bi-&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*du̯i&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;dvi-&lt;/i&gt;; jfr grek. &lt;i&gt;di-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*di-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*du̯i-&lt;/i&gt; ävensom t. ex. sanskr. &lt;i&gt;dvayá-&lt;/i&gt;, tvåfaldig, grek. &lt;i&gt;doiós&lt;/i&gt;, dubbel, av &lt;i&gt;*du̯oi-&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt; osv., jfr särskilt &lt;sp&gt;tveka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvivel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvist&lt;/sp&gt;. — De nord. formernas förhållande till germ. &lt;i&gt;*twi-&lt;/i&gt; är delvis oklart o. på grund av den ovissa kvantiteten mångtydigt. Noreen Aschw. Gr. 83 3 a ansätter fsv. &lt;i&gt;tvē-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvǣ-&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;tvé-&lt;/i&gt; o. utgår för dessa former från germ. &lt;i&gt;*twīh-&lt;/i&gt; (= got. &lt;i&gt;tweih-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tweihnai&lt;/i&gt;, två o. två; jfr &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;); man vill dock endast i nödfall skilja dem från det västgerm. &lt;i&gt;twi-&lt;/i&gt;. Om ordet se f. ö. utförligt G. Bergman Ark. 37: 160 f. — &lt;sp&gt;Tveba(c)k&lt;/sp&gt;, sydsv. dial. o. gotl., ett slags surt o. mjukt rågbröd, även i ä. nsv., motsv. da. &lt;i&gt;tvebak&lt;/i&gt;, skorpa, från lty. &lt;i&gt;twebak&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zwieback&lt;/i&gt;; egentl.: två gånger bakat; jfr f. ö. &lt;sp&gt;biscui&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvedräkt&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-dräkt 3&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvestjärt&lt;/sp&gt;, insekten Forficula auricularia, fsv. &lt;i&gt;twestiærter&lt;/i&gt;, Läk.-B.: 'for madk j öronen som kallas twestiert' = no. &lt;i&gt;tvistert&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;tvestjert&lt;/i&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tvestyrta&lt;/i&gt;; syftande på den kluvna 'stjärten' (kitintången i bakkroppens spets), liksom också da. &lt;i&gt;øre(n)tvist&lt;/i&gt; = sydsv. dial. &lt;i&gt;örontvist&lt;/i&gt; (till germ. &lt;i&gt;*twis-&lt;/i&gt;, i sär; se &lt;sp&gt;tvist&lt;/sp&gt;), ä. da. &lt;i&gt;ørnetvinge&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;øretvinde&lt;/i&gt; (germ. &lt;i&gt;*twizn-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;tvinna&lt;/sp&gt;). Ett stort antal beteckningar härröra från den allmänt spridda folktron, att tvestjärten gärna kryper in i öronen o. kniper sönder trumhinnan, ss. (utom de redan nämnda) sv. &lt;i&gt;öronmask&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;ohrwurm, -käfer, -bohrer, -kneifer [-p-]&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;öhrlein&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;oorworm&lt;/i&gt; m. m., ags. &lt;i&gt;éarwicga&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ear-wig&lt;/i&gt;), fra. &lt;i&gt;perce-oreille&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;percer&lt;/i&gt;, genomborra; bildat som &lt;i&gt;pince-nez&lt;/i&gt;), rumän. &lt;i&gt;urechiuşă&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;urechiță&lt;/i&gt; (dimin. av &lt;i&gt;ureche&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;auricula&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;verme auricutare&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;ucho-vertka&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;ucho&lt;/i&gt;, öra). Med avs. på ursprunget till namnen med betyd. 'mask' (jfr språkprovet från fsv.) se under &lt;sp&gt;vurm&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tve-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvätola&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-torad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-to(r)ling&lt;/sp&gt; m. m., sv. dial., som tillhör båda könen, hermafrodit, motsvar. nisl. &lt;i&gt;tví-tóli, -a&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tvitola&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tvetulle&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;tōl&lt;/i&gt; osv., verktyg, redskap (här: genitale), varom &lt;sp&gt;to 1&lt;/sp&gt; slutet. Sv. dial.&lt;i&gt; tvetussla, -tössla&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;tvitusla&lt;/i&gt; (varav &lt;i&gt;-tutla&lt;/i&gt;), ä. da. &lt;i&gt;tvetosse&lt;/i&gt; föras av Torp Etym. Ordb. till &lt;sp&gt;turs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tuss&lt;/sp&gt; (jättarna ansågos stundom för tvekönade); men häremot talar bl. a. ä. nsv. &lt;i&gt;tvätose&lt;/i&gt;, Spegel 1712 från Smål. ('som är både tose och töös'), &lt;i&gt;tvetosa&lt;/i&gt;, Mörk Adalr. 1742 — 3. Sv. dial. &lt;i&gt;tveto(r)na&lt;/i&gt; ds. erinrar starkt om ä. ty. &lt;i&gt;zwiedorn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwitter&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;zwitar(a)n&lt;/i&gt;), vars senare led är dunkel; jfr även ty. dial. &lt;i&gt;zwister&lt;/i&gt; ds. o. sv. dial. &lt;i&gt;turre&lt;/i&gt;, hermafrodit, gallhöna. — Härtill även ortn. &lt;sp&gt;Tväbäck&lt;/sp&gt; Vgtl., beläget vid sammanflödet av två bäckar. SOÄ IX. 2: 54." />
        <feat att="faksimilID" val="1122" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tve-&lt;/b&gt;, sv. dial. även &lt;i&gt;tvä-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvi-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;tve-&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;tvæ-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvi-&lt;/i&gt;, fgutn. &lt;i&gt;tvi-&lt;/i&gt;, motsv. isl., da. &lt;i&gt;tve-&lt;/i&gt;, isl. även &lt;i&gt;tví-&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;twe-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwi-&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;twi-&lt;/i&gt;, ävensom sanskr. &lt;i&gt;dvi-&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;bi-&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*du̯i&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;dvi-&lt;/i&gt;; jfr grek. &lt;i&gt;di-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*di-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*du̯i-&lt;/i&gt; ävensom t. ex. sanskr. &lt;i&gt;dvayá-&lt;/i&gt;, tvåfaldig, grek. &lt;i&gt;doiós&lt;/i&gt;, dubbel, av &lt;i&gt;*du̯oi-&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt; osv., jfr särskilt &lt;sp&gt;tveka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvivel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvist&lt;/sp&gt;. — De nord. formernas förhållande till germ. &lt;i&gt;*twi-&lt;/i&gt; är delvis oklart o. på grund av den ovissa kvantiteten mångtydigt. Noreen Aschw. Gr. 83 3 a ansätter fsv. &lt;i&gt;tvē-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvǣ-&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;tvé-&lt;/i&gt; o. utgår för dessa former från germ. &lt;i&gt;*twīh-&lt;/i&gt; (= got. &lt;i&gt;tweih-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tweihnai&lt;/i&gt;, två o. två; jfr &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;); man vill dock endast i nödfall skilja dem från det västgerm. &lt;i&gt;twi-&lt;/i&gt;. Om ordet se f. ö. utförligt G. Bergman Ark. 37: 160 f. — &lt;sp&gt;Tveba(c)k&lt;/sp&gt;, sydsv. dial. o. gotl., ett slags surt o. mjukt rågbröd, även i ä. nsv., motsv. da. &lt;i&gt;tvebak&lt;/i&gt;, skorpa, från lty. &lt;i&gt;twebak&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zwieback&lt;/i&gt;; egentl.: två gånger bakat; jfr f. ö. &lt;sp&gt;biscui&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvedräkt&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-dräkt 3&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tvestjärt&lt;/sp&gt;, insekten Forficula auricularia, fsv. &lt;i&gt;twestiærter&lt;/i&gt;, Läk.-B.: 'for madk j öronen som kallas twestiert' = no. &lt;i&gt;tvistert&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;tvestjert&lt;/i&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tvestyrta&lt;/i&gt;; syftande på den kluvna 'stjärten' (kitintången i bakkroppens spets), liksom också da. &lt;i&gt;øre(n)tvist&lt;/i&gt; = sydsv. dial. &lt;i&gt;örontvist&lt;/i&gt; (till germ. &lt;i&gt;*twis-&lt;/i&gt;, i sär; se &lt;sp&gt;tvist&lt;/sp&gt;), ä. da. &lt;i&gt;ørnetvinge&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;øretvinde&lt;/i&gt; (germ. &lt;i&gt;*twizn-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;tvinna&lt;/sp&gt;). Ett stort antal beteckningar härröra från den allmänt spridda folktron, att tvestjärten gärna kryper in i öronen o. kniper sönder trumhinnan, ss. (utom de redan nämnda) sv. &lt;i&gt;öronmask&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;ohrwurm, -käfer, -bohrer, -kneifer [-p-]&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;öhrlein&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;oorworm&lt;/i&gt; m. m., ags. &lt;i&gt;éarwicga&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ear-wig&lt;/i&gt;), fra. &lt;i&gt;perce-oreille&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;percer&lt;/i&gt;, genomborra; bildat som &lt;i&gt;pince-nez&lt;/i&gt;), rumän. &lt;i&gt;urechiuşă&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;urechiță&lt;/i&gt; (dimin. av &lt;i&gt;ureche&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;auricula&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;verme auricutare&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;ucho-vertka&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;ucho&lt;/i&gt;, öra). Med avs. på ursprunget till namnen med betyd. 'mask' (jfr språkprovet från fsv.) se under &lt;sp&gt;vurm&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tve-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tvätola&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-torad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-to(r)ling&lt;/sp&gt; m. m., sv. dial., som tillhör båda könen, hermafrodit, motsvar. nisl. &lt;i&gt;tví-tóli, -a&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tvitola&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tvetulle&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;tōl&lt;/i&gt; osv., verktyg, redskap (här: genitale), varom &lt;sp&gt;to 1&lt;/sp&gt; slutet. Sv. dial.&lt;i&gt; tvetussla, -tössla&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;tvitusla&lt;/i&gt; (varav &lt;i&gt;-tutla&lt;/i&gt;), ä. da. &lt;i&gt;tvetosse&lt;/i&gt; föras av Torp Etym. Ordb. till &lt;sp&gt;turs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tuss&lt;/sp&gt; (jättarna ansågos stundom för tvekönade); men häremot talar bl. a. ä. nsv. &lt;i&gt;tvätose&lt;/i&gt;, Spegel 1712 från Smål. ('som är både tose och töös'), &lt;i&gt;tvetosa&lt;/i&gt;, Mörk Adalr. 1742 — 3. Sv. dial. &lt;i&gt;tveto(r)na&lt;/i&gt; ds. erinrar starkt om ä. ty. &lt;i&gt;zwiedorn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwitter&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;zwitar(a)n&lt;/i&gt;), vars senare led är dunkel; jfr även ty. dial. &lt;i&gt;zwister&lt;/i&gt; ds. o. sv. dial. &lt;i&gt;turre&lt;/i&gt;, hermafrodit, gallhöna. — Härtill även ortn. &lt;sp&gt;Tväbäck&lt;/sp&gt; Vgtl., beläget vid sammanflödet av två bäckar. SOÄ IX. 2: 54." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvaga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvaga..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvaga..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tvaga&lt;/b&gt;, vb, två, I. Erici o. 1645: 'twaga Heetan aff . . Såret', Spegel 1712: 'in hymno: twaga'; nu blott högtidl. o. i poesi, t. ex. 1909, 1915; en nybildning till &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt; efter &lt;i&gt;tvagen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvagning&lt;/i&gt; (såsom t. ex. ty. &lt;i&gt;zwagen&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;två 1&lt;/sp&gt;). De under &lt;sp&gt;tvaga 1&lt;/sp&gt; nämnda verben äro väl denominativer." />
        <feat att="faksimilID" val="1122" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tvaga&lt;/b&gt;, vb, två, I. Erici o. 1645: 'twaga Heetan aff . . Såret', Spegel 1712: 'in hymno: twaga'; nu blott högtidl. o. i poesi, t. ex. 1909, 1915; en nybildning till &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt; efter &lt;i&gt;tvagen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tvagning&lt;/i&gt; (såsom t. ex. ty. &lt;i&gt;zwagen&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;två 1&lt;/sp&gt;). De under &lt;sp&gt;tvaga 1&lt;/sp&gt; nämnda verben äro väl denominativer." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tvaga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tvaga..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tvaga..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tvaga&lt;/b&gt;, sbst., (gran)viska, Murenius 1640; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tvaga&lt;/i&gt;, sopa med viska, no.: tvätta i varmt vatten, &lt;i&gt;tvag&lt;/i&gt; n., varmt vatten, nisl. &lt;i&gt;þvag&lt;/i&gt;, urin (använt till lut), till vb. &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt; med samma på grammatisk växling beroende &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; som i part. &lt;i&gt;tvagen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1122" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tvaga&lt;/b&gt;, sbst., (gran)viska, Murenius 1640; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tvaga&lt;/i&gt;, sopa med viska, no.: tvätta i varmt vatten, &lt;i&gt;tvag&lt;/i&gt; n., varmt vatten, nisl. &lt;i&gt;þvag&lt;/i&gt;, urin (använt till lut), till vb. &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt; med samma på grammatisk växling beroende &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; som i part. &lt;i&gt;tvagen&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tuve" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tuve..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tuve..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tuve&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., fda.; i fornspr. liksom ännu i dag vanligast i Skåne, numera i sht i familjen. &lt;sp&gt;Tu(f)veson&lt;/sp&gt;. Kortnamnsform, som förhåller sig till det också väsentligen sydskand. &lt;i&gt;Tove&lt;/i&gt; (= fno. &lt;i&gt;Tófi&lt;/i&gt;) såsom de med dessa möjl. etymol. besläktade kortnamnen &lt;i&gt;Tubbe&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;Tobbe&lt;/i&gt;, jfr även fsv. &lt;i&gt;Tuke&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;Toke&lt;/i&gt;. Mansn. &lt;i&gt;Tubbe&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Tobbe&lt;/i&gt; uppträder bl. a. på en av stenarna å runstenshögen i Lund (&lt;i&gt;tuba&lt;/i&gt;). — Runda. &lt;i&gt;tufi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tufa&lt;/i&gt; kunde väl stundom med lika stort skäl utläsas &lt;i&gt;Tuve&lt;/i&gt; (osv.) som (med Wimmer) &lt;i&gt;Tove&lt;/i&gt;. — Mansn. &lt;i&gt;Tove&lt;/i&gt; ingår i nsv. ortn. &lt;sp&gt;Tobo&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Towabodha&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Tovaryd&lt;/sp&gt; Smål. = fsv., &lt;sp&gt;Tovetorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;sp&gt;Touathorp&lt;/sp&gt;. &lt;i&gt;Tubbe&lt;/i&gt; utgör första leden i &lt;sp&gt;Tubbetorp&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Tubbathorp&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1122" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tuve&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., fda.; i fornspr. liksom ännu i dag vanligast i Skåne, numera i sht i familjen. &lt;sp&gt;Tu(f)veson&lt;/sp&gt;. Kortnamnsform, som förhåller sig till det också väsentligen sydskand. &lt;i&gt;Tove&lt;/i&gt; (= fno. &lt;i&gt;Tófi&lt;/i&gt;) såsom de med dessa möjl. etymol. besläktade kortnamnen &lt;i&gt;Tubbe&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;Tobbe&lt;/i&gt;, jfr även fsv. &lt;i&gt;Tuke&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;Toke&lt;/i&gt;. Mansn. &lt;i&gt;Tubbe&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Tobbe&lt;/i&gt; uppträder bl. a. på en av stenarna å runstenshögen i Lund (&lt;i&gt;tuba&lt;/i&gt;). — Runda. &lt;i&gt;tufi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tufa&lt;/i&gt; kunde väl stundom med lika stort skäl utläsas &lt;i&gt;Tuve&lt;/i&gt; (osv.) som (med Wimmer) &lt;i&gt;Tove&lt;/i&gt;. — Mansn. &lt;i&gt;Tove&lt;/i&gt; ingår i nsv. ortn. &lt;sp&gt;Tobo&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Towabodha&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Tovaryd&lt;/sp&gt; Smål. = fsv., &lt;sp&gt;Tovetorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;sp&gt;Touathorp&lt;/sp&gt;. &lt;i&gt;Tubbe&lt;/i&gt; utgör första leden i &lt;sp&gt;Tubbetorp&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Tubbathorp&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tuva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tuva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tuva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tuva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thūva&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þúfa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tue&lt;/i&gt; (med bortfall av &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; som i &lt;i&gt;drue&lt;/i&gt;, druva, &lt;i&gt;due&lt;/i&gt;, duva, &lt;i&gt;stue&lt;/i&gt; av stuve osv.); jfr no. tuv, topp, knuta, ags. &lt;i&gt;þúf&lt;/i&gt;, tofs, knippe, &lt;i&gt;geþúf&lt;/i&gt;, med tätt löv; besl. med lat. &lt;i&gt;tūber&lt;/i&gt;, puckel, svulst, mullvadshög m. m. (se &lt;sp&gt;tuberkel&lt;/sp&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;tū-bh&lt;/i&gt;, med varianten &lt;i&gt;tū-m&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tumme&lt;/sp&gt;, till &lt;i&gt;tu&lt;/i&gt;, svälla o. d., varom under &lt;sp&gt;Tjörn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tysk&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;tryffel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1122" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tuva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thūva&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þúfa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tue&lt;/i&gt; (med bortfall av &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; som i &lt;i&gt;drue&lt;/i&gt;, druva, &lt;i&gt;due&lt;/i&gt;, duva, &lt;i&gt;stue&lt;/i&gt; av stuve osv.); jfr no. tuv, topp, knuta, ags. &lt;i&gt;þúf&lt;/i&gt;, tofs, knippe, &lt;i&gt;geþúf&lt;/i&gt;, med tätt löv; besl. med lat. &lt;i&gt;tūber&lt;/i&gt;, puckel, svulst, mullvadshög m. m. (se &lt;sp&gt;tuberkel&lt;/sp&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;tū-bh&lt;/i&gt;, med varianten &lt;i&gt;tū-m&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tumme&lt;/sp&gt;, till &lt;i&gt;tu&lt;/i&gt;, svälla o. d., varom under &lt;sp&gt;Tjörn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tysk&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;tryffel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tutta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tutta..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tutta..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tutta&lt;/b&gt;, vb, Weste 1807: &lt;i&gt;tutla på&lt;/i&gt;; ej, såsom Noreen förmodar, V. spr. 3: 276, av &lt;i&gt;tutt&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;tott&lt;/i&gt;, alltså: 'tända på medelst en tott av blår o. d.' o. = fsv. &lt;i&gt;tutta&lt;/i&gt;, göra tottar; snarare besl. med sv. dial., no. &lt;i&gt;tutt&lt;/i&gt;, spets, o. alltså med betyd. 'sticka', jfr &lt;sp&gt;sticka eld på&lt;/sp&gt; o. d. (se &lt;sp&gt;tut&lt;/sp&gt; o. under det ej besl. &lt;sp&gt;tott&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1122" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tutta&lt;/b&gt;, vb, Weste 1807: &lt;i&gt;tutla på&lt;/i&gt;; ej, såsom Noreen förmodar, V. spr. 3: 276, av &lt;i&gt;tutt&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;tott&lt;/i&gt;, alltså: 'tända på medelst en tott av blår o. d.' o. = fsv. &lt;i&gt;tutta&lt;/i&gt;, göra tottar; snarare besl. med sv. dial., no. &lt;i&gt;tutt&lt;/i&gt;, spets, o. alltså med betyd. 'sticka', jfr &lt;sp&gt;sticka eld på&lt;/sp&gt; o. d. (se &lt;sp&gt;tut&lt;/sp&gt; o. under det ej besl. &lt;sp&gt;tott&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tutta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tutta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tutta..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tutta&lt;/b&gt;, liten flicka, o. &lt;sp&gt;tutte&lt;/sp&gt;, liten gosse, jfr isl. &lt;i&gt;tuttr&lt;/i&gt;, pyssling, ävensom nisl. &lt;i&gt;tútr&lt;/i&gt; ds.; barnord liksom t. ex. grek. &lt;i&gt;tytthós&lt;/i&gt;, liten, osv., el. sv. dial. &lt;i&gt;babbe&lt;/i&gt;, liten gosse. Samma stam förekommer även i flera germ. ord för 'patt, bröstvårta, kvinnobröst, t. ex. sv. dial., fhty. &lt;i&gt;tutta&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;tutto&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;tit(t)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tett-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;tilta&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zitze&lt;/i&gt;, armen. &lt;i&gt;tit&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;tette&lt;/i&gt; osv.). Dylika betyd.-överensstämmelser i barnord äro mycket vanliga, utan att man därför bör antaga ursprunglig släktskap o. ännu mindre, såsom skett, någon urrot med betyd. 'sticka fram, vara spetsig'; jfr under &lt;sp&gt;pappa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt; o. förf. NTfF 3 R 12: 54, Olson Ark. 28: 308. Sv. dial., no. &lt;i&gt;tutt&lt;/i&gt;, spets, är sålunda ej besl.; se &lt;sp&gt;tut&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tutta 2&lt;/sp&gt; o. under det ej hithörande &lt;sp&gt;tott&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1121" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tutta&lt;/b&gt;, liten flicka, o. &lt;sp&gt;tutte&lt;/sp&gt;, liten gosse, jfr isl. &lt;i&gt;tuttr&lt;/i&gt;, pyssling, ävensom nisl. &lt;i&gt;tútr&lt;/i&gt; ds.; barnord liksom t. ex. grek. &lt;i&gt;tytthós&lt;/i&gt;, liten, osv., el. sv. dial. &lt;i&gt;babbe&lt;/i&gt;, liten gosse. Samma stam förekommer även i flera germ. ord för 'patt, bröstvårta, kvinnobröst, t. ex. sv. dial., fhty. &lt;i&gt;tutta&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;tutto&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;tit(t)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tett-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;tilta&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zitze&lt;/i&gt;, armen. &lt;i&gt;tit&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;tette&lt;/i&gt; osv.). Dylika betyd.-överensstämmelser i barnord äro mycket vanliga, utan att man därför bör antaga ursprunglig släktskap o. ännu mindre, såsom skett, någon urrot med betyd. 'sticka fram, vara spetsig'; jfr under &lt;sp&gt;pappa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt; o. förf. NTfF 3 R 12: 54, Olson Ark. 28: 308. Sv. dial., no. &lt;i&gt;tutt&lt;/i&gt;, spets, är sålunda ej besl.; se &lt;sp&gt;tut&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tutta 2&lt;/sp&gt; o. under det ej hithörande &lt;sp&gt;tott&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tutt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tutt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tutt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tutt&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;i hela tutten&lt;/sp&gt;, Oxenstierna 1772, Bellman: 'Strunt hela tutten', egentl. = &lt;sp&gt;tott&lt;/sp&gt;, jfr Spegel 1685: 'all Tutten på sin Slenda'. Knappast, såsom Nordfelt m. fl. förmodat, efter fra. &lt;i&gt;tout&lt;/i&gt;, allt, det hela." />
        <feat att="faksimilID" val="1121" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tutt&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;i hela tutten&lt;/sp&gt;, Oxenstierna 1772, Bellman: 'Strunt hela tutten', egentl. = &lt;sp&gt;tott&lt;/sp&gt;, jfr Spegel 1685: 'all Tutten på sin Slenda'. Knappast, såsom Nordfelt m. fl. förmodat, efter fra. &lt;i&gt;tout&lt;/i&gt;, allt, det hela." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tuting" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tuting..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tuting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tuting&lt;/b&gt;, Nyblom 1864: 'en kunglig Svensk tuting', Sehlstedt osv., skämtsam ombildning av &lt;sp&gt;toddy&lt;/sp&gt;, liksom &lt;sp&gt;pluring&lt;/sp&gt; osv. Ordet kommer sålunda ej, såsom gissats, av &lt;i&gt;tu ting&lt;/i&gt; (dvs. vatten o. konjak, rom osv.), ej heller, såsom Noreen förmodar V. spr. 3: 486, av eng. &lt;i&gt;toothing&lt;/i&gt;, tandsprickning (jfr &lt;i&gt;toothful&lt;/i&gt;, tår på tand), el. av eng. &lt;i&gt;tutenag&lt;/i&gt;, kinesiskt nysilver, varvid skulle föreligga en betyd.-utveckling av samma slag som i &lt;i&gt;stångjärn&lt;/i&gt;, ett slangnamn för brännvin." />
        <feat att="faksimilID" val="1121" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tuting&lt;/b&gt;, Nyblom 1864: 'en kunglig Svensk tuting', Sehlstedt osv., skämtsam ombildning av &lt;sp&gt;toddy&lt;/sp&gt;, liksom &lt;sp&gt;pluring&lt;/sp&gt; osv. Ordet kommer sålunda ej, såsom gissats, av &lt;i&gt;tu ting&lt;/i&gt; (dvs. vatten o. konjak, rom osv.), ej heller, såsom Noreen förmodar V. spr. 3: 486, av eng. &lt;i&gt;toothing&lt;/i&gt;, tandsprickning (jfr &lt;i&gt;toothful&lt;/i&gt;, tår på tand), el. av eng. &lt;i&gt;tutenag&lt;/i&gt;, kinesiskt nysilver, varvid skulle föreligga en betyd.-utveckling av samma slag som i &lt;i&gt;stångjärn&lt;/i&gt;, ett slangnamn för brännvin." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tuta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tuta..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tuta..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tuta&lt;/b&gt;, vb, ä. nsv. även &lt;i&gt;tutta&lt;/i&gt;, t. ex. 1688 = no. &lt;i&gt;tuta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tude&lt;/i&gt; = (el. möjl. lånat från) mlty. &lt;i&gt;tûten&lt;/i&gt;, blåsa på horn (holl. &lt;i&gt;tuiten&lt;/i&gt;, klinga, susa), eng. &lt;i&gt;toot&lt;/i&gt;, pipa (om fåglar); ljudord; i nord. spr. kanske delvis sammansmält med ett ord = ags. &lt;i&gt;þútan&lt;/i&gt; (avljudsform till &lt;sp&gt;tjuta&lt;/sp&gt;) o. i mlty. väl också associerat med mlty. tûte, ngt spetsigt utstående, horn (se &lt;sp&gt;tuta 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1121" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tuta&lt;/b&gt;, vb, ä. nsv. även &lt;i&gt;tutta&lt;/i&gt;, t. ex. 1688 = no. &lt;i&gt;tuta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tude&lt;/i&gt; = (el. möjl. lånat från) mlty. &lt;i&gt;tûten&lt;/i&gt;, blåsa på horn (holl. &lt;i&gt;tuiten&lt;/i&gt;, klinga, susa), eng. &lt;i&gt;toot&lt;/i&gt;, pipa (om fåglar); ljudord; i nord. spr. kanske delvis sammansmält med ett ord = ags. &lt;i&gt;þútan&lt;/i&gt; (avljudsform till &lt;sp&gt;tjuta&lt;/sp&gt;) o. i mlty. väl också associerat med mlty. tûte, ngt spetsigt utstående, horn (se &lt;sp&gt;tuta 1&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tuta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tuta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tuta..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tuta&lt;/b&gt;, sbst, Broocman 1736, jfr sv. dial. &lt;i&gt;tyto&lt;/i&gt;., pip, spetsig ända = nisl. &lt;i&gt;túta&lt;/i&gt;, något spetsigt utstående, mlty. &lt;i&gt;tûte&lt;/i&gt;, horn, något spetsigt utstående (ty. &lt;i&gt;tüte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tute&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;düte&lt;/i&gt;, strut); jfr &lt;sp&gt;tut&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;tuta 2&lt;/sp&gt; (slutet). Hit höra väl också fsv. &lt;i&gt;hōrtūta&lt;/i&gt;, sköka (formen dock osäker; se under &lt;sp&gt;tik&lt;/sp&gt;), o. sv. &lt;sp&gt;sömntuta&lt;/sp&gt;, jfr Gustav Vasa: &lt;i&gt;mölnaretut&lt;/i&gt; (som okvädinsord), Prytz 1620: &lt;i&gt;Tin sompntuut&lt;/i&gt; (dock med något oviss betydelsehistoria). Jfr &lt;sp&gt;tyssling&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1121" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tuta&lt;/b&gt;, sbst, Broocman 1736, jfr sv. dial. &lt;i&gt;tyto&lt;/i&gt;., pip, spetsig ända = nisl. &lt;i&gt;túta&lt;/i&gt;, något spetsigt utstående, mlty. &lt;i&gt;tûte&lt;/i&gt;, horn, något spetsigt utstående (ty. &lt;i&gt;tüte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tute&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;düte&lt;/i&gt;, strut); jfr &lt;sp&gt;tut&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;tuta 2&lt;/sp&gt; (slutet). Hit höra väl också fsv. &lt;i&gt;hōrtūta&lt;/i&gt;, sköka (formen dock osäker; se under &lt;sp&gt;tik&lt;/sp&gt;), o. sv. &lt;sp&gt;sömntuta&lt;/sp&gt;, jfr Gustav Vasa: &lt;i&gt;mölnaretut&lt;/i&gt; (som okvädinsord), Prytz 1620: &lt;i&gt;Tin sompntuut&lt;/i&gt; (dock med något oviss betydelsehistoria). Jfr &lt;sp&gt;tyssling&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tut..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tut&lt;/b&gt;, Spegel 1795 (mynning el. dyl.), Möller 1755 (på en vattenkanna), jfr dalm. &lt;i&gt;taut&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;tūt&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;tut&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tud&lt;/i&gt;, fris. &lt;i&gt;tût&lt;/i&gt;, mun, snut; av germ. &lt;i&gt;*tūta-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till no. &lt;i&gt;-tot&lt;/i&gt;, mun, mynning, &lt;i&gt;tota&lt;/i&gt;, något som sticker ut, nisl. &lt;i&gt;toti&lt;/i&gt; m., snut, &lt;i&gt;tota&lt;/i&gt;, snabel, tryne, spets av handskfinger el. strumpfot, mlty. &lt;i&gt;tote&lt;/i&gt;, kanna med pip, sydty. dial. &lt;i&gt;zutte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zott&lt;/i&gt;, tat; se f. ö. &lt;sp&gt;tuta 1&lt;/sp&gt;. Egentl, ett ljud- el. barnord av samma slag som t. ex. ty. &lt;i&gt;tüttel&lt;/i&gt;, punkt, mlty. &lt;i&gt;tuttel&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;tøddel&lt;/i&gt;, skån. &lt;i&gt;töttel&lt;/i&gt;). Härtill även med i dylika bildningar vanlig konsonantförlängning sv. dial., no. &lt;i&gt;tutt&lt;/i&gt;, spets, topp (se under det obesl. &lt;sp&gt;tott&lt;/sp&gt;). Med avs. på betyd.-växlingen 'tut' ~ 'mun' jfr under &lt;sp&gt;trut&lt;/sp&gt;. — Stammen har knappast urgamla anor o. bör nog därför ej, med H. Petersson Ar. u. armen. Stud. s. 100 (jfr även samma förf. Griech. u. lat. Wortstud. s. 25), sammanställas med armen. &lt;i&gt;tutn&lt;/i&gt;, svans, stjärt (ie. &lt;i&gt;*dud-ō̆n&lt;/i&gt;), så mycket mindre som släktingar från andra språk f. ö. ej äro kända." />
        <feat att="faksimilID" val="1121" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tut&lt;/b&gt;, Spegel 1795 (mynning el. dyl.), Möller 1755 (på en vattenkanna), jfr dalm. &lt;i&gt;taut&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;tūt&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;tut&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tud&lt;/i&gt;, fris. &lt;i&gt;tût&lt;/i&gt;, mun, snut; av germ. &lt;i&gt;*tūta-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till no. &lt;i&gt;-tot&lt;/i&gt;, mun, mynning, &lt;i&gt;tota&lt;/i&gt;, något som sticker ut, nisl. &lt;i&gt;toti&lt;/i&gt; m., snut, &lt;i&gt;tota&lt;/i&gt;, snabel, tryne, spets av handskfinger el. strumpfot, mlty. &lt;i&gt;tote&lt;/i&gt;, kanna med pip, sydty. dial. &lt;i&gt;zutte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zott&lt;/i&gt;, tat; se f. ö. &lt;sp&gt;tuta 1&lt;/sp&gt;. Egentl, ett ljud- el. barnord av samma slag som t. ex. ty. &lt;i&gt;tüttel&lt;/i&gt;, punkt, mlty. &lt;i&gt;tuttel&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;tøddel&lt;/i&gt;, skån. &lt;i&gt;töttel&lt;/i&gt;). Härtill även med i dylika bildningar vanlig konsonantförlängning sv. dial., no. &lt;i&gt;tutt&lt;/i&gt;, spets, topp (se under det obesl. &lt;sp&gt;tott&lt;/sp&gt;). Med avs. på betyd.-växlingen 'tut' ~ 'mun' jfr under &lt;sp&gt;trut&lt;/sp&gt;. — Stammen har knappast urgamla anor o. bör nog därför ej, med H. Petersson Ar. u. armen. Stud. s. 100 (jfr även samma förf. Griech. u. lat. Wortstud. s. 25), sammanställas med armen. &lt;i&gt;tutn&lt;/i&gt;, svans, stjärt (ie. &lt;i&gt;*dud-ō̆n&lt;/i&gt;), så mycket mindre som släktingar från andra språk f. ö. ej äro kända." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tusse&lt;/b&gt;, dial., jätte m. m. = no. &lt;i&gt;tuss(e)&lt;/i&gt;, vätte o. d., isl. &lt;i&gt;þurs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þors&lt;/i&gt;, troll, nisl. även &lt;i&gt;þursi&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tusse&lt;/i&gt;, även: dålig människa, fhty. &lt;i&gt;thur(i)s&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dur(i)s&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þyrs&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þur(i)sa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*þur(a)sa-&lt;/i&gt;; jfr fin. lånordet &lt;i&gt;tursas&lt;/i&gt;; besl. med isl. &lt;i&gt;þyrja&lt;/i&gt;, störta larmande fram, till ie. &lt;i&gt;(s)tur-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;storm&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;tossa 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Rimtussar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rimtursar&lt;/sp&gt;, mytol., från isl. &lt;i&gt;hrímþursar&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;hrím&lt;/i&gt;, frost (= &lt;sp&gt;rim 2&lt;/sp&gt;); alltså: frost- el. köldjättar. — Ordet ingår möjl. i sv. dial. &lt;i&gt;torsa-, tossebett&lt;/i&gt;, om det s. k. onda bettet, i så fall = no. &lt;i&gt;tussbit&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;onda bettet&lt;/sp&gt;); men att döma bl. a. av den sv. biformen &lt;i&gt;torskbett&lt;/i&gt; har det åtm. anslutit sig till de under &lt;sp&gt;tossa 2&lt;/sp&gt; omtalade orden för 'groda'." />
        <feat att="faksimilID" val="1121" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tusse&lt;/b&gt;, dial., jätte m. m. = no. &lt;i&gt;tuss(e)&lt;/i&gt;, vätte o. d., isl. &lt;i&gt;þurs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þors&lt;/i&gt;, troll, nisl. även &lt;i&gt;þursi&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tusse&lt;/i&gt;, även: dålig människa, fhty. &lt;i&gt;thur(i)s&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dur(i)s&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þyrs&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þur(i)sa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*þur(a)sa-&lt;/i&gt;; jfr fin. lånordet &lt;i&gt;tursas&lt;/i&gt;; besl. med isl. &lt;i&gt;þyrja&lt;/i&gt;, störta larmande fram, till ie. &lt;i&gt;(s)tur-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;storm&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;tossa 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Rimtussar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rimtursar&lt;/sp&gt;, mytol., från isl. &lt;i&gt;hrímþursar&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;hrím&lt;/i&gt;, frost (= &lt;sp&gt;rim 2&lt;/sp&gt;); alltså: frost- el. köldjättar. — Ordet ingår möjl. i sv. dial. &lt;i&gt;torsa-, tossebett&lt;/i&gt;, om det s. k. onda bettet, i så fall = no. &lt;i&gt;tussbit&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;onda bettet&lt;/sp&gt;); men att döma bl. a. av den sv. biformen &lt;i&gt;torskbett&lt;/i&gt; har det åtm. anslutit sig till de under &lt;sp&gt;tossa 2&lt;/sp&gt; omtalade orden för 'groda'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tussa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tussa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tussa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tussa&lt;/b&gt; (ihop hundar o. d.), 1645 (se nedan), Swedberg 1709, Dalins Arg.: 'tussa hiorden sins emellan ihop'; imitativt till interj. &lt;i&gt;tuss&lt;/i&gt; (t. ex. A. Jensen 1898) av samma slag som de likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;hussa&lt;/i&gt; till interj. &lt;i&gt;huss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pussa&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;puss&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;hissa&lt;/i&gt; (mlty. &lt;i&gt;hissen&lt;/i&gt;) till &lt;i&gt;hiss&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;hetsa&lt;/sp&gt;). Andra, icke antagliga förslag se Noreen V. spr. 3: 292. — Hit hör också ä. nsv. &lt;i&gt;optusa&lt;/i&gt;, uppegga, 1645 (enl. Rääf Ydre h.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1120" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tussa&lt;/b&gt; (ihop hundar o. d.), 1645 (se nedan), Swedberg 1709, Dalins Arg.: 'tussa hiorden sins emellan ihop'; imitativt till interj. &lt;i&gt;tuss&lt;/i&gt; (t. ex. A. Jensen 1898) av samma slag som de likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;hussa&lt;/i&gt; till interj. &lt;i&gt;huss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pussa&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;puss&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;hissa&lt;/i&gt; (mlty. &lt;i&gt;hissen&lt;/i&gt;) till &lt;i&gt;hiss&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;hetsa&lt;/sp&gt;). Andra, icke antagliga förslag se Noreen V. spr. 3: 292. — Hit hör också ä. nsv. &lt;i&gt;optusa&lt;/i&gt;, uppegga, 1645 (enl. Rääf Ydre h.)." />
        <feat att="see" val="hetsa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusmörker" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusmörker..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusmörker..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tusmörker&lt;/b&gt;, i sht i sydsv. dial., Dalin 1747: &lt;i&gt;tuss-mörkret&lt;/i&gt; (om sextiden på aftonen), även i Arg.; f. ö. mycket sällsynt åtm. i äldre litteratur = da. &lt;i&gt;tusmørke&lt;/i&gt; (ä. da. även &lt;i&gt;tys-&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;tussemyrkn&lt;/i&gt;; av Rietz översatt med 'beckmörker', men i da. betydande 'skymning', den ursprungliga betyd.; snarast efter ett mlty. &lt;i&gt;*tuschenlicht&lt;/i&gt; (jfr holl. &lt;i&gt;tusschen&lt;/i&gt;, emellan), motsv. mhty. &lt;i&gt;zwischenlicht&lt;/i&gt;, egentl.: mellanljus (om &lt;i&gt;zwischen&lt;/i&gt; se det besl. &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;), alltså av samma slag som lty. &lt;i&gt;twelecht&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zwielicht&lt;/i&gt;, jfr lat. &lt;i&gt;diluculum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dubia lux&lt;/i&gt;; el., föga troligt, till germ. &lt;i&gt;tus-&lt;/i&gt;, i sär (till ie. &lt;i&gt;du-&lt;/i&gt;, två, i lat. &lt;i&gt;du-bius&lt;/i&gt; osv. som germ. &lt;i&gt;tvis-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;zwischen&lt;/i&gt; osv. till ie. &lt;i&gt;du̯i-&lt;/i&gt;, två); i båda fallen med samma grundbetyd. Förf. Etymol. Bemerk. s. IV f." />
        <feat att="faksimilID" val="1120" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tusmörker&lt;/b&gt;, i sht i sydsv. dial., Dalin 1747: &lt;i&gt;tuss-mörkret&lt;/i&gt; (om sextiden på aftonen), även i Arg.; f. ö. mycket sällsynt åtm. i äldre litteratur = da. &lt;i&gt;tusmørke&lt;/i&gt; (ä. da. även &lt;i&gt;tys-&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;tussemyrkn&lt;/i&gt;; av Rietz översatt med 'beckmörker', men i da. betydande 'skymning', den ursprungliga betyd.; snarast efter ett mlty. &lt;i&gt;*tuschenlicht&lt;/i&gt; (jfr holl. &lt;i&gt;tusschen&lt;/i&gt;, emellan), motsv. mhty. &lt;i&gt;zwischenlicht&lt;/i&gt;, egentl.: mellanljus (om &lt;i&gt;zwischen&lt;/i&gt; se det besl. &lt;sp&gt;tvenne&lt;/sp&gt;), alltså av samma slag som lty. &lt;i&gt;twelecht&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zwielicht&lt;/i&gt;, jfr lat. &lt;i&gt;diluculum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dubia lux&lt;/i&gt;; el., föga troligt, till germ. &lt;i&gt;tus-&lt;/i&gt;, i sär (till ie. &lt;i&gt;du-&lt;/i&gt;, två, i lat. &lt;i&gt;du-bius&lt;/i&gt; osv. som germ. &lt;i&gt;tvis-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;zwischen&lt;/i&gt; osv. till ie. &lt;i&gt;du̯i-&lt;/i&gt;, två); i båda fallen med samma grundbetyd. Förf. Etymol. Bemerk. s. IV f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ty" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ty..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="kn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ty..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ty&lt;/b&gt;, konjunkt., i ä. nsv. även &lt;i&gt;dy&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þy&lt;/i&gt;, ty, även o. ursprungligare: därför att, emedan (jämte &lt;i&gt;þy at&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thy thæt&lt;/i&gt;), dessutom o. äldst adv.: därför (ännu i ä. nsv.), dess (i förb. med kompar.), dock, motsv. fno. &lt;i&gt;þý&lt;/i&gt;, isl.-fno. &lt;i&gt;því&lt;/i&gt;, sällan &lt;i&gt;þí&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;di&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ti&lt;/i&gt;. Egentl. dat. sg. neutr. till &lt;sp&gt;det&lt;/sp&gt;, kvar i sv. i &lt;sp&gt;ty fall&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;icke för ty&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;dylik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dymedelst&lt;/sp&gt;, ännu i gamla bibelövers. t. ex. 'hafwer han dock, af thy han led, lärt lydno'. Fsv. &lt;i&gt;þȳ&lt;/i&gt; utgår enl. somliga från äldre &lt;i&gt;*þīu&lt;/i&gt; (&gt;&lt;i&gt;þȳ&lt;/i&gt; genom &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;omljud) = instrumentalerna fsax. &lt;i&gt;thiu&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;diu&lt;/i&gt; (jfr t. ex. Noreen Gesch.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; s. 183; dock tveksamt). Enl. Kock Ark. 6: 21 har &lt;i&gt;þȳ&lt;/i&gt; utvecklats ur &lt;i&gt;*þvī&lt;/i&gt; (= isl. &lt;i&gt;því&lt;/i&gt;) i relativt oaccentuerad stavelse. Isl. pvi är i alla händelser en ombildning av &lt;i&gt;þí&lt;/i&gt; i anslutning till &lt;i&gt;hví&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;vi 2&lt;/sp&gt;). Detta &lt;i&gt;þí&lt;/i&gt; (= got. &lt;i&gt;þei&lt;/i&gt;, att m. m.) innehåller (med Bechtel osv.) i sin tur en gammal ie. lokativ &lt;i&gt;tei&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;dit&lt;/sp&gt;). En annan bildning är den got. instrument. &lt;i&gt;þê&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tyvärr&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;thy wær&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;þy&lt;/i&gt; i betyd. 'dess, desto'. Förr även &lt;i&gt;tyvärre&lt;/i&gt;, t. ex. Bellman: 'Han svarar ej tyvärre'; jfr fsv. &lt;i&gt;thy ær værra&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1126" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ty&lt;/b&gt;, konjunkt., i ä. nsv. även &lt;i&gt;dy&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þy&lt;/i&gt;, ty, även o. ursprungligare: därför att, emedan (jämte &lt;i&gt;þy at&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thy thæt&lt;/i&gt;), dessutom o. äldst adv.: därför (ännu i ä. nsv.), dess (i förb. med kompar.), dock, motsv. fno. &lt;i&gt;þý&lt;/i&gt;, isl.-fno. &lt;i&gt;því&lt;/i&gt;, sällan &lt;i&gt;þí&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;di&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ti&lt;/i&gt;. Egentl. dat. sg. neutr. till &lt;sp&gt;det&lt;/sp&gt;, kvar i sv. i &lt;sp&gt;ty fall&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;icke för ty&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;dylik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dymedelst&lt;/sp&gt;, ännu i gamla bibelövers. t. ex. 'hafwer han dock, af thy han led, lärt lydno'. Fsv. &lt;i&gt;þȳ&lt;/i&gt; utgår enl. somliga från äldre &lt;i&gt;*þīu&lt;/i&gt; (&gt;&lt;i&gt;þȳ&lt;/i&gt; genom &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;omljud) = instrumentalerna fsax. &lt;i&gt;thiu&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;diu&lt;/i&gt; (jfr t. ex. Noreen Gesch.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; s. 183; dock tveksamt). Enl. Kock Ark. 6: 21 har &lt;i&gt;þȳ&lt;/i&gt; utvecklats ur &lt;i&gt;*þvī&lt;/i&gt; (= isl. &lt;i&gt;því&lt;/i&gt;) i relativt oaccentuerad stavelse. Isl. pvi är i alla händelser en ombildning av &lt;i&gt;þí&lt;/i&gt; i anslutning till &lt;i&gt;hví&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;vi 2&lt;/sp&gt;). Detta &lt;i&gt;þí&lt;/i&gt; (= got. &lt;i&gt;þei&lt;/i&gt;, att m. m.) innehåller (med Bechtel osv.) i sin tur en gammal ie. lokativ &lt;i&gt;tei&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;dit&lt;/sp&gt;). En annan bildning är den got. instrument. &lt;i&gt;þê&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tyvärr&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;thy wær&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;þy&lt;/i&gt; i betyd. 'dess, desto'. Förr även &lt;i&gt;tyvärre&lt;/i&gt;, t. ex. Bellman: 'Han svarar ej tyvärre'; jfr fsv. &lt;i&gt;thy ær værra&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tuska till" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tuska till..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vbm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tuska till..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tuska till&lt;/b&gt;, tufsa till, banna, 'sträcka upp', Jolin 1845 = no. &lt;i&gt;tuska&lt;/i&gt;, aga, tukta, isl.: stöta, puffa, ä. da. &lt;i&gt;tuske&lt;/i&gt; ds.; besl. med ä. nsv. &lt;i&gt;tussa&lt;/i&gt; 1660 o. da. dial. &lt;i&gt;tusse&lt;/i&gt;, ruska i, bringa i oordning, mlty. &lt;i&gt;tosen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tûsen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zirzûzôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zerzausen&lt;/i&gt;), riva i sär, meng. &lt;i&gt;tōtūsen&lt;/i&gt;, riva i (eng. dial. &lt;i&gt;touse&lt;/i&gt;), mhty. &lt;i&gt;zûse&lt;/i&gt;, hårlockar, buske; kanske med Fröhde o. Osthoff även lat. &lt;i&gt;dūmus&lt;/i&gt;, buske, småskog (flat. &lt;i&gt;dusm-&lt;/i&gt;), ir. &lt;i&gt;doss&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*dusto-&lt;/i&gt;), buske; jfr &lt;sp&gt;tuss&lt;/sp&gt;, o. med avs. på betyd.-skiftningarna &lt;sp&gt;tufsa till&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;tufs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tofs&lt;/sp&gt;. — Ett helt annat ord är ä. sv. &lt;i&gt;tuska&lt;/i&gt;, byta, ännu i finnl. (Lagus 1904), av lty. &lt;i&gt;tuschen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;tauschen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1120" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tuska till&lt;/b&gt;, tufsa till, banna, 'sträcka upp', Jolin 1845 = no. &lt;i&gt;tuska&lt;/i&gt;, aga, tukta, isl.: stöta, puffa, ä. da. &lt;i&gt;tuske&lt;/i&gt; ds.; besl. med ä. nsv. &lt;i&gt;tussa&lt;/i&gt; 1660 o. da. dial. &lt;i&gt;tusse&lt;/i&gt;, ruska i, bringa i oordning, mlty. &lt;i&gt;tosen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tûsen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zirzûzôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zerzausen&lt;/i&gt;), riva i sär, meng. &lt;i&gt;tōtūsen&lt;/i&gt;, riva i (eng. dial. &lt;i&gt;touse&lt;/i&gt;), mhty. &lt;i&gt;zûse&lt;/i&gt;, hårlockar, buske; kanske med Fröhde o. Osthoff även lat. &lt;i&gt;dūmus&lt;/i&gt;, buske, småskog (flat. &lt;i&gt;dusm-&lt;/i&gt;), ir. &lt;i&gt;doss&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*dusto-&lt;/i&gt;), buske; jfr &lt;sp&gt;tuss&lt;/sp&gt;, o. med avs. på betyd.-skiftningarna &lt;sp&gt;tufsa till&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;tufs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tofs&lt;/sp&gt;. — Ett helt annat ord är ä. sv. &lt;i&gt;tuska&lt;/i&gt;, byta, ännu i finnl. (Lagus 1904), av lty. &lt;i&gt;tuschen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;tauschen&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusenskön" />
          <feat att="writtenForm" val="tusensköna 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusenskön..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusenskön..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tusenskön(a)&lt;/b&gt;, Bellis perennis (förr även om vissa andra blommor), Schroderus Com. 1640, Bellman m. fl.: &lt;i&gt;tusenskön&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;tausendschön&lt;/i&gt;; jfr da. &lt;i&gt;tusindfryd&lt;/i&gt;. — Ett annat germ. namn på tusenskönan är eng. &lt;i&gt;daisy&lt;/i&gt;, av ags. &lt;i&gt;dægeséage&lt;/i&gt;, egentl.: dagsöga, väl = solen, som blomman liknar." />
        <feat att="faksimilID" val="1120" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tusenskön(a)&lt;/b&gt;, Bellis perennis (förr även om vissa andra blommor), Schroderus Com. 1640, Bellman m. fl.: &lt;i&gt;tusenskön&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;tausendschön&lt;/i&gt;; jfr da. &lt;i&gt;tusindfryd&lt;/i&gt;. — Ett annat germ. namn på tusenskönan är eng. &lt;i&gt;daisy&lt;/i&gt;, av ags. &lt;i&gt;dægeséage&lt;/i&gt;, egentl.: dagsöga, väl = solen, som blomman liknar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusengyllen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusengyllen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusengyllen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tusengyllen&lt;/b&gt;, växtsl. Eithræa, särsk. E. centaurium (Gentiana c.), arun, Månsson 1642: &lt;i&gt;tusend gylden&lt;/i&gt; (där även kallat &lt;i&gt;S. Oluffs ört&lt;/i&gt;); efter ty. &lt;i&gt;tausendgüldenkraut&lt;/i&gt; (även &lt;i&gt;hundertgüldenkraut&lt;/i&gt;); uppkommet genom felaktig övers. av lat. växtn. &lt;i&gt;centaurium&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;centaurée&lt;/i&gt; osv.), från grek. &lt;i&gt;kentaúrion&lt;/i&gt;, som är en avledn. av &lt;i&gt;kéntauros&lt;/i&gt;, centaur, men oriktigt härleddes från lat. &lt;i&gt;centum auri&lt;/i&gt;, hundra gyllen. — Från senare leden av samma lat. växtnamn kommer även likbetyd. &lt;sp&gt;arun&lt;/sp&gt;, Linné 1751 (från Everlövs sn i Skå.) osv. = da. &lt;i&gt;auryn&lt;/i&gt; osv., mlty., fhty. &lt;i&gt;aurine&lt;/i&gt;. — I ä. nsv. även &lt;i&gt;tusendygdefeberört&lt;/i&gt; (motsv. sv. dial. &lt;i&gt;tusend-dygde-febers-gräs&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;tusendygdört&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;tusengren&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1120" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tusengyllen&lt;/b&gt;, växtsl. Eithræa, särsk. E. centaurium (Gentiana c.), arun, Månsson 1642: &lt;i&gt;tusend gylden&lt;/i&gt; (där även kallat &lt;i&gt;S. Oluffs ört&lt;/i&gt;); efter ty. &lt;i&gt;tausendgüldenkraut&lt;/i&gt; (även &lt;i&gt;hundertgüldenkraut&lt;/i&gt;); uppkommet genom felaktig övers. av lat. växtn. &lt;i&gt;centaurium&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;centaurée&lt;/i&gt; osv.), från grek. &lt;i&gt;kentaúrion&lt;/i&gt;, som är en avledn. av &lt;i&gt;kéntauros&lt;/i&gt;, centaur, men oriktigt härleddes från lat. &lt;i&gt;centum auri&lt;/i&gt;, hundra gyllen. — Från senare leden av samma lat. växtnamn kommer även likbetyd. &lt;sp&gt;arun&lt;/sp&gt;, Linné 1751 (från Everlövs sn i Skå.) osv. = da. &lt;i&gt;auryn&lt;/i&gt; osv., mlty., fhty. &lt;i&gt;aurine&lt;/i&gt;. — I ä. nsv. även &lt;i&gt;tusendygdefeberört&lt;/i&gt; (motsv. sv. dial. &lt;i&gt;tusend-dygde-febers-gräs&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;tusendygdört&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;tusengren&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusengren" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusengren..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusengren..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tusengren&lt;/b&gt;, sv. dial., Achillaæ millefolium, röllika = ä. nsv. (t. ex. Tillandz 1683); jfr &lt;i&gt;millefolium&lt;/i&gt; = tusenbladig. I dial. även &lt;i&gt;tusendygder&lt;/i&gt; (med syftning på växtens användning som läkeört), o,, i ä. nsv. bl. a. &lt;i&gt;tusenbladsört&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;näsegräs&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sårläkia&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1120" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tusengren&lt;/b&gt;, sv. dial., Achillaæ millefolium, röllika = ä. nsv. (t. ex. Tillandz 1683); jfr &lt;i&gt;millefolium&lt;/i&gt; = tusenbladig. I dial. även &lt;i&gt;tusendygder&lt;/i&gt; (med syftning på växtens användning som läkeört), o,, i ä. nsv. bl. a. &lt;i&gt;tusenbladsört&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;näsegräs&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sårläkia&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusen" />
          <feat att="writtenForm" val="tusende 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusen..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tusen(de)&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þūsand(a)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þūsæn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þūsund&lt;/i&gt; m. m., oböjl., motsv. da. &lt;i&gt;tusind(e)&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þúsund&lt;/i&gt; f., got. &lt;i&gt;þûsundi&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thûsind&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;thûsunt&lt;/i&gt; (f. o. n.) (ty. &lt;i&gt;tausend&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þúsend&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;thousand&lt;/i&gt;), ävensom litau. &lt;i&gt;túkstantis&lt;/i&gt;, urspr. f., sedan m., fslav. &lt;i&gt;tysąšta&lt;/i&gt; f. (nog ej lånade från germ.; jfr &lt;sp&gt;elva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tolv&lt;/sp&gt;). Möjl. av ett adj. på ie. &lt;i&gt;-nt&lt;/i&gt; med betyd. 'kraftig, stark', bildat av ie. &lt;i&gt;tūs-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till sanskr. &lt;i&gt;távas&lt;/i&gt; n., styrka (såsom t. ex. &lt;i&gt;mahánt&lt;/i&gt;, stor), o. ett i nämnda bildningar sedermera bortfallet &lt;i&gt;*km̥tó-&lt;/i&gt;, 100 (= &lt;i&gt;hund&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hundra&lt;/sp&gt;), vilket sbst. emellertid kvarstode i det av samma &lt;i&gt;tūs&lt;/i&gt; bildade sal.-frank. &lt;i&gt;þuschunde&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þúshund&lt;/i&gt; (jfr isl., runsv. &lt;i&gt;þūshundraþ&lt;/i&gt;), alltså: storhundra el. dyl. Enl. somliga bero emellertid formerna med &lt;i&gt;-hund&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-hundraþ&lt;/i&gt; på senare ombildning. F. ö. rotbesl. med t. ex. &lt;sp&gt;tumme&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*þeuðō-&lt;/i&gt;, folk (se &lt;sp&gt;tyda&lt;/sp&gt;). Se t. ex. Brugmann Grundr. II. 2: 48 (med litter.). Jfr &lt;sp&gt;tusan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tusengyllen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tusenskön(a)&lt;/sp&gt;. — Gemensam indoeur. beteckning för 'tusen' saknas. Sanskr. &lt;i&gt;sahásram&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;kheílioi&lt;/i&gt; o. lat. &lt;i&gt;mille&lt;/i&gt; kunna, om också icke utan delvis stora svårigheter, etymologiskt förbindas under antagande av ett ie. sbst. &lt;i&gt;*gheslo-&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;*ghslī&lt;/i&gt;, i sanskr. o. lat. föregångna av ett ord för 'en' (jfr &lt;sp&gt;mil&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Tusenfoting&lt;/sp&gt;, Thorell 1865, förr &lt;i&gt;tusen(d)fot&lt;/i&gt; Dalin 1853 o. &lt;i&gt;tusenfota&lt;/i&gt; Wetterbergh 1847, förr även &lt;i&gt;tusenben&lt;/i&gt; t. ex. Lindfors 1824, motsv. da. &lt;i&gt;tusindben&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;tausendfuss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tausendfússlerin&lt;/i&gt;, övers. av lat. &lt;i&gt;millepeda&lt;/i&gt; Plinius, grek. &lt;i&gt;khiliópous&lt;/i&gt;. I sv. dial. i stället &lt;i&gt;attanbenling&lt;/i&gt; Vgtl. — Jfr &lt;sp&gt;tusengren, -gyllen, -skön(a)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tusen(de)&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þūsand(a)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þūsæn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þūsund&lt;/i&gt; m. m., oböjl., motsv. da. &lt;i&gt;tusind(e)&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þúsund&lt;/i&gt; f., got. &lt;i&gt;þûsundi&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thûsind&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;thûsunt&lt;/i&gt; (f. o. n.) (ty. &lt;i&gt;tausend&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þúsend&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;thousand&lt;/i&gt;), ävensom litau. &lt;i&gt;túkstantis&lt;/i&gt;, urspr. f., sedan m., fslav. &lt;i&gt;tysąšta&lt;/i&gt; f. (nog ej lånade från germ.; jfr &lt;sp&gt;elva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tolv&lt;/sp&gt;). Möjl. av ett adj. på ie. &lt;i&gt;-nt&lt;/i&gt; med betyd. 'kraftig, stark', bildat av ie. &lt;i&gt;tūs-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till sanskr. &lt;i&gt;távas&lt;/i&gt; n., styrka (såsom t. ex. &lt;i&gt;mahánt&lt;/i&gt;, stor), o. ett i nämnda bildningar sedermera bortfallet &lt;i&gt;*km̥tó-&lt;/i&gt;, 100 (= &lt;i&gt;hund&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hundra&lt;/sp&gt;), vilket sbst. emellertid kvarstode i det av samma &lt;i&gt;tūs&lt;/i&gt; bildade sal.-frank. &lt;i&gt;þuschunde&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þúshund&lt;/i&gt; (jfr isl., runsv. &lt;i&gt;þūshundraþ&lt;/i&gt;), alltså: storhundra el. dyl. Enl. somliga bero emellertid formerna med &lt;i&gt;-hund&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-hundraþ&lt;/i&gt; på senare ombildning. F. ö. rotbesl. med t. ex. &lt;sp&gt;tumme&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*þeuðō-&lt;/i&gt;, folk (se &lt;sp&gt;tyda&lt;/sp&gt;). Se t. ex. Brugmann Grundr. II. 2: 48 (med litter.). Jfr &lt;sp&gt;tusan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tusengyllen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tusenskön(a)&lt;/sp&gt;. — Gemensam indoeur. beteckning för 'tusen' saknas. Sanskr. &lt;i&gt;sahásram&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;kheílioi&lt;/i&gt; o. lat. &lt;i&gt;mille&lt;/i&gt; kunna, om också icke utan delvis stora svårigheter, etymologiskt förbindas under antagande av ett ie. sbst. &lt;i&gt;*gheslo-&lt;/i&gt;, f. &lt;i&gt;*ghslī&lt;/i&gt;, i sanskr. o. lat. föregångna av ett ord för 'en' (jfr &lt;sp&gt;mil&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Tusenfoting&lt;/sp&gt;, Thorell 1865, förr &lt;i&gt;tusen(d)fot&lt;/i&gt; Dalin 1853 o. &lt;i&gt;tusenfota&lt;/i&gt; Wetterbergh 1847, förr även &lt;i&gt;tusenben&lt;/i&gt; t. ex. Lindfors 1824, motsv. da. &lt;i&gt;tusindben&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;tausendfuss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tausendfússlerin&lt;/i&gt;, övers. av lat. &lt;i&gt;millepeda&lt;/i&gt; Plinius, grek. &lt;i&gt;khiliópous&lt;/i&gt;. I sv. dial. i stället &lt;i&gt;attanbenling&lt;/i&gt; Vgtl. — Jfr &lt;sp&gt;tusengren, -gyllen, -skön(a)&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tusculum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tusculum..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tusculum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tusculum&lt;/b&gt;, ofta i betyd.: ställe dit en statsman, lärd m. m. drager sig tillbaka undan världsbullret t. ex. Sv. lit.-tidn. 1818 (om orientalisten Agrell) osv.; efter Ciceros vid den gamla staden &lt;i&gt;Tusculum&lt;/i&gt; i Latium belägna lantgård (villa) &lt;i&gt;Tusculānum&lt;/i&gt;, efter vilken ett av hans filosofiska arbeten uppkallats (&lt;i&gt;Disputationes tusculancæ&lt;/i&gt;). I den överflyttade anv. hade man sålunda närmast väntat sig formen på &lt;i&gt;-ānum&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tusculum&lt;/b&gt;, ofta i betyd.: ställe dit en statsman, lärd m. m. drager sig tillbaka undan världsbullret t. ex. Sv. lit.-tidn. 1818 (om orientalisten Agrell) osv.; efter Ciceros vid den gamla staden &lt;i&gt;Tusculum&lt;/i&gt; i Latium belägna lantgård (villa) &lt;i&gt;Tusculānum&lt;/i&gt;, efter vilken ett av hans filosofiska arbeten uppkallats (&lt;i&gt;Disputationes tusculancæ&lt;/i&gt;). I den överflyttade anv. hade man sålunda närmast väntat sig formen på &lt;i&gt;-ānum&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusch..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusch..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tusch&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;kinesiskt t.&lt;/sp&gt;, ett svart färgstoff sammansatt av sot av olika slag med ett visst bindeämne m. m., 1737, från ty. &lt;i&gt;tusche&lt;/i&gt;, där även i allmännare betyd., om färg som förekommer i stänger eller kakor o. rives med vatten, även &lt;i&gt;tuschfarbe&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;tuschen&lt;/i&gt;, måla med tusch, av fra. &lt;i&gt;toucher&lt;/i&gt;, lägga på färg, egentl.: vidröra (se &lt;sp&gt;retuschera&lt;/sp&gt;). Detta anses vanl. som självt lånat från germ. spr., näml. från ett vb &lt;i&gt;*tukkōn&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;zucken&lt;/i&gt;, hastigt rycka, en intensivbildning till &lt;i&gt;ziehen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tåg 3&lt;/sp&gt;), en härledning som dock icke är alldeles oanfäktbar. — Hit hör också &lt;sp&gt;tusch&lt;/sp&gt; i betyd. 'framställningssätt, pänselföring' av likbetyd. fra. &lt;i&gt;touche&lt;/i&gt;; ävensom (medic. o. spelt.) &lt;sp&gt;tuschera&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;touchera&lt;/sp&gt;) = ty. &lt;i&gt;tuschieren&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tusch&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;kinesiskt t.&lt;/sp&gt;, ett svart färgstoff sammansatt av sot av olika slag med ett visst bindeämne m. m., 1737, från ty. &lt;i&gt;tusche&lt;/i&gt;, där även i allmännare betyd., om färg som förekommer i stänger eller kakor o. rives med vatten, även &lt;i&gt;tuschfarbe&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;tuschen&lt;/i&gt;, måla med tusch, av fra. &lt;i&gt;toucher&lt;/i&gt;, lägga på färg, egentl.: vidröra (se &lt;sp&gt;retuschera&lt;/sp&gt;). Detta anses vanl. som självt lånat från germ. spr., näml. från ett vb &lt;i&gt;*tukkōn&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;zucken&lt;/i&gt;, hastigt rycka, en intensivbildning till &lt;i&gt;ziehen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tåg 3&lt;/sp&gt;), en härledning som dock icke är alldeles oanfäktbar. — Hit hör också &lt;sp&gt;tusch&lt;/sp&gt; i betyd. 'framställningssätt, pänselföring' av likbetyd. fra. &lt;i&gt;touche&lt;/i&gt;; ävensom (medic. o. spelt.) &lt;sp&gt;tuschera&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;touchera&lt;/sp&gt;) = ty. &lt;i&gt;tuschieren&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusch..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tusch&lt;/b&gt;, mus. i betyd. 'fanfar o. d.', t. ex. Stockh. Dagbl. 1897: '(hofkapellet) utbragte en touche'; ej, såsom det stundom förekommande stavsättet kunde ge orsak att antaga, från fra., utan från ty. &lt;i&gt;tusch&lt;/i&gt;, ett i litter. rätt sent uppträdande ord, egentl. sydtyskt dialektord (även &lt;i&gt;dusch&lt;/i&gt;), till bayerska &lt;i&gt;tuschen&lt;/i&gt;, dovt ljuda, slå, stöta; möjl. besl. med mhty. &lt;i&gt;duz&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;ljud), skall, buller. — Franskt ursprung har däremot &lt;sp&gt;tusch&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;touche&lt;/i&gt;) i betyd. anslag å tangentinstrument, t. ex. 1782, Vogler 1798 osv., jfr fra. &lt;i&gt;touche&lt;/i&gt;, tangent, till &lt;i&gt;toucher&lt;/i&gt;, vidröra, varom se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tusch&lt;/b&gt;, mus. i betyd. 'fanfar o. d.', t. ex. Stockh. Dagbl. 1897: '(hofkapellet) utbragte en touche'; ej, såsom det stundom förekommande stavsättet kunde ge orsak att antaga, från fra., utan från ty. &lt;i&gt;tusch&lt;/i&gt;, ett i litter. rätt sent uppträdande ord, egentl. sydtyskt dialektord (även &lt;i&gt;dusch&lt;/i&gt;), till bayerska &lt;i&gt;tuschen&lt;/i&gt;, dovt ljuda, slå, stöta; möjl. besl. med mhty. &lt;i&gt;duz&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;ljud), skall, buller. — Franskt ursprung har däremot &lt;sp&gt;tusch&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;touche&lt;/i&gt;) i betyd. anslag å tangentinstrument, t. ex. 1782, Vogler 1798 osv., jfr fra. &lt;i&gt;touche&lt;/i&gt;, tangent, till &lt;i&gt;toucher&lt;/i&gt;, vidröra, varom se följ." />
        <feat att="see" val="tusch 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tusan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tusan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tusan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tusan&lt;/b&gt;, svordom, förr även &lt;i&gt;tusand&lt;/i&gt;, t. ex. Hallman, Envallsson, av fsv. &lt;i&gt;tūsan(d)&lt;/i&gt;, tusen (se d. o.); med bevarat &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; på grund av accentförhållandena; uppkommen genom ellips av fullständigare uttr. såsom 'Åh, för attan tusan skockar' Bellman; i ä. tid växlande med &lt;i&gt;tusen-&lt;/i&gt;, t. ex. 'hwadh siw twsende knefflar' o. 1599, 'ränn för atton tusend böfflar' Runius, 'för tusen' Bellman, osv. — Knappast däremot påverkat av lty. &lt;i&gt;dûs&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;daus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tauz&lt;/i&gt; i svordomar, motsv. eng. &lt;i&gt;deuce&lt;/i&gt; (av omstritt urspr.). — &lt;sp&gt;Tusan också!&lt;/sp&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;den dübel ôk&lt;/i&gt; (Onkel Bräsig), ty. &lt;i&gt;den teufel auch&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tusan&lt;/b&gt;, svordom, förr även &lt;i&gt;tusand&lt;/i&gt;, t. ex. Hallman, Envallsson, av fsv. &lt;i&gt;tūsan(d)&lt;/i&gt;, tusen (se d. o.); med bevarat &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; på grund av accentförhållandena; uppkommen genom ellips av fullständigare uttr. såsom 'Åh, för attan tusan skockar' Bellman; i ä. tid växlande med &lt;i&gt;tusen-&lt;/i&gt;, t. ex. 'hwadh siw twsende knefflar' o. 1599, 'ränn för atton tusend böfflar' Runius, 'för tusen' Bellman, osv. — Knappast däremot påverkat av lty. &lt;i&gt;dûs&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;daus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tauz&lt;/i&gt; i svordomar, motsv. eng. &lt;i&gt;deuce&lt;/i&gt; (av omstritt urspr.). — &lt;sp&gt;Tusan också!&lt;/sp&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;den dübel ôk&lt;/i&gt; (Onkel Bräsig), ty. &lt;i&gt;den teufel auch&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turturduva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turturduva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turturduva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;turturduva&lt;/b&gt;, förr även &lt;i&gt;turtel-&lt;/i&gt; Linné 1740 (men 1748: &lt;i&gt;turtur-&lt;/i&gt;), Möller 1755, fsv. &lt;i&gt;turturdūva&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;turtil-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tyrtil-, -o-, -ö-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;turteldue&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;turtel-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;torteldûve&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;turtuldûva&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;turteltaube&lt;/i&gt;), motsv. ags. &lt;i&gt;turtur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;turtle&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;turtle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;turtledove&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;turtari&lt;/i&gt;; från lat. &lt;i&gt;turtur&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;tourtre&lt;/i&gt;), av ljudhärmande ursprung (jfr under &lt;sp&gt;duva&lt;/sp&gt;); med &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;formerna uppkomna genom dissimilation (jfr t. ex. under &lt;sp&gt;pilgrim&lt;/sp&gt;). — I sht förr o. poetiskt även &lt;i&gt;turtur&lt;/i&gt;, t. ex. Adlerbeth, Atterbom, Stagnelius." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;turturduva&lt;/b&gt;, förr även &lt;i&gt;turtel-&lt;/i&gt; Linné 1740 (men 1748: &lt;i&gt;turtur-&lt;/i&gt;), Möller 1755, fsv. &lt;i&gt;turturdūva&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;turtil-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tyrtil-, -o-, -ö-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;turteldue&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;turtel-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;torteldûve&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;turtuldûva&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;turteltaube&lt;/i&gt;), motsv. ags. &lt;i&gt;turtur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;turtle&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;turtle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;turtledove&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;turtari&lt;/i&gt;; från lat. &lt;i&gt;turtur&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;tourtre&lt;/i&gt;), av ljudhärmande ursprung (jfr under &lt;sp&gt;duva&lt;/sp&gt;); med &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;formerna uppkomna genom dissimilation (jfr t. ex. under &lt;sp&gt;pilgrim&lt;/sp&gt;). — I sht förr o. poetiskt även &lt;i&gt;turtur&lt;/i&gt;, t. ex. Adlerbeth, Atterbom, Stagnelius." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tursk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tursk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tursk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tursk&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;turska bönor&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;turkiske bønner&lt;/i&gt;, alltså egentl.: turkisk, jfr holl. &lt;i&gt;turksch&lt;/i&gt;. På samma sätt uppträder en synkoperad form &lt;sp&gt;lybsk&lt;/sp&gt; i t. ex. &lt;i&gt;lybsk skinka&lt;/i&gt; vid sidan av &lt;i&gt;lybecksk&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tursk&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;turska bönor&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;turkiske bønner&lt;/i&gt;, alltså egentl.: turkisk, jfr holl. &lt;i&gt;turksch&lt;/i&gt;. På samma sätt uppträder en synkoperad form &lt;sp&gt;lybsk&lt;/sp&gt; i t. ex. &lt;i&gt;lybsk skinka&lt;/i&gt; vid sidan av &lt;i&gt;lybecksk&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turs..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;turs&lt;/b&gt;, mytol., jätte, upptaget från isl.; se tusse." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;turs&lt;/b&gt;, mytol., jätte, upptaget från isl.; se tusse." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turnyr" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turnyr..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turnyr..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;turnyr&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1771: 'tournuren av sina . . infall'; om det under 1870-t. brukliga fruntimmersplagget t. ex. Freja 1873; av fra. &lt;i&gt;tournure&lt;/i&gt; ds., egentl.: vändning, skick, till &lt;i&gt;tourner&lt;/i&gt;, vända (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;turnyr&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1771: 'tournuren av sina . . infall'; om det under 1870-t. brukliga fruntimmersplagget t. ex. Freja 1873; av fra. &lt;i&gt;tournure&lt;/i&gt; ds., egentl.: vändning, skick, till &lt;i&gt;tourner&lt;/i&gt;, vända (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="turné 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turné" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turné..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turné..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;turné&lt;/b&gt;, i kortspel, 1818 = ty. &lt;i&gt;tourné&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tournée&lt;/i&gt;, vändning, till &lt;i&gt;tourner&lt;/i&gt;, vända, varav ty. &lt;i&gt;tournieren&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;turnera&lt;/sp&gt; (etymol. = &lt;sp&gt;tornera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;turné&lt;/b&gt;, i kortspel, 1818 = ty. &lt;i&gt;tourné&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tournée&lt;/i&gt;, vändning, till &lt;i&gt;tourner&lt;/i&gt;, vända, varav ty. &lt;i&gt;tournieren&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;turnera&lt;/sp&gt; (etymol. = &lt;sp&gt;tornera&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turné" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turné..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turné..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;turné&lt;/b&gt;, rundresa o. d., G. M. Armfelt 1810 = ty. &lt;i&gt;tourné&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tournée&lt;/i&gt; ds., av participet till &lt;i&gt;tourner&lt;/i&gt;, vända, svänga omkring m. m., avledn. av ffra. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;tur 1, 2, 3&lt;/sp&gt;). Jfr följ. o. &lt;sp&gt;turnera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;turné&lt;/b&gt;, rundresa o. d., G. M. Armfelt 1810 = ty. &lt;i&gt;tourné&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tournée&lt;/i&gt; ds., av participet till &lt;i&gt;tourner&lt;/i&gt;, vända, svänga omkring m. m., avledn. av ffra. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;tur 1, 2, 3&lt;/sp&gt;). Jfr följ. o. &lt;sp&gt;turnera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="turné 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turkos" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turkos..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turkos..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;turkos&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538, Bib. 1541, från mlty. &lt;i&gt;turkôs&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;turquoise&lt;/i&gt;, motsvar. ital. &lt;i&gt;turchese&lt;/i&gt;, varav ty. &lt;i&gt;türkis&lt;/i&gt;; egentl.: den turkiska. Jfr &lt;sp&gt;tursk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1119" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;turkos&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538, Bib. 1541, från mlty. &lt;i&gt;turkôs&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;turquoise&lt;/i&gt;, motsvar. ital. &lt;i&gt;turchese&lt;/i&gt;, varav ty. &lt;i&gt;türkis&lt;/i&gt;; egentl.: den turkiska. Jfr &lt;sp&gt;tursk&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;turk&lt;/b&gt;, t. ex. L. Petri o. G. I:s reg. 1550-t. = mty., mhty. &lt;i&gt;turk(e)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;türke&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;turco&lt;/i&gt; osv., av turk. &lt;i&gt;turk&lt;/i&gt;. Jfr följ. o. &lt;sp&gt;tursk&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;Turkiet&lt;/sp&gt; = mhty. &lt;i&gt;Türkîe&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;Turquie&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;Turchía&lt;/i&gt;, med samma (egentl.) romanska ändelse som &lt;sp&gt;Lombardiet&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kofferdi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;maskopi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;staffli&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;värdi&lt;/sp&gt;. — Folkslagsnamnet &lt;sp&gt;Turkomaner&lt;/sp&gt; (i Turkestan m. m.), även &lt;sp&gt;Turkmener&lt;/sp&gt;, innehåller egentl. suff. &lt;i&gt;-men&lt;/i&gt;, till betyd. ungef. motsvar. sv. &lt;sp&gt;-het&lt;/sp&gt;, alltså: turkiskhet." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;turk&lt;/b&gt;, t. ex. L. Petri o. G. I:s reg. 1550-t. = mty., mhty. &lt;i&gt;turk(e)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;türke&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;turco&lt;/i&gt; osv., av turk. &lt;i&gt;turk&lt;/i&gt;. Jfr följ. o. &lt;sp&gt;tursk&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;Turkiet&lt;/sp&gt; = mhty. &lt;i&gt;Türkîe&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;Turquie&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;Turchía&lt;/i&gt;, med samma (egentl.) romanska ändelse som &lt;sp&gt;Lombardiet&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kofferdi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;maskopi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;staffli&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;värdi&lt;/sp&gt;. — Folkslagsnamnet &lt;sp&gt;Turkomaner&lt;/sp&gt; (i Turkestan m. m.), även &lt;sp&gt;Turkmener&lt;/sp&gt;, innehåller egentl. suff. &lt;i&gt;-men&lt;/i&gt;, till betyd. ungef. motsvar. sv. &lt;sp&gt;-het&lt;/sp&gt;, alltså: turkiskhet." />
        <feat att="see" val="turkos 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turist" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turist..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turist..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;turist&lt;/b&gt;, Sv. Tidn. 1852: 'Den bekanta turisten från Wien, fru Ida Pfeiffer' (1834 i numera obr. el. möjl. skämtsam anv.) = ty. &lt;i&gt;tourist&lt;/i&gt; m. fl., från eng. &lt;i&gt;tourist&lt;/i&gt;, en engelsk bildning av fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tur 1&lt;/sp&gt;), sedermera lånad till fra. under formen &lt;i&gt;touriste&lt;/i&gt;; med den grek. avledn. &lt;i&gt;-ist&lt;/i&gt; såsom de likaledes (jämförelsevis) unga (från olika spr. härstammande) &lt;sp&gt;absolutist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;purist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;romanist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;socialist&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;turist&lt;/b&gt;, Sv. Tidn. 1852: 'Den bekanta turisten från Wien, fru Ida Pfeiffer' (1834 i numera obr. el. möjl. skämtsam anv.) = ty. &lt;i&gt;tourist&lt;/i&gt; m. fl., från eng. &lt;i&gt;tourist&lt;/i&gt;, en engelsk bildning av fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tur 1&lt;/sp&gt;), sedermera lånad till fra. under formen &lt;i&gt;touriste&lt;/i&gt;; med den grek. avledn. &lt;i&gt;-ist&lt;/i&gt; såsom de likaledes (jämförelsevis) unga (från olika spr. härstammande) &lt;sp&gt;absolutist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;purist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;romanist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;socialist&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Turinge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Turinge..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Turinge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Turinge&lt;/b&gt;, sn i Sdml., fsv. &lt;i&gt;Thorunge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thuringe&lt;/i&gt;, egentl. 'Turungarnas (by)', till ett släktnamn, som snarast bildats av det fsv. personn. &lt;i&gt;þōr&lt;/i&gt; el. därmed sammansatta personnamn; se f. ö. förf. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 154 o. under &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt;. Härtill växelformen &lt;sp&gt;Tyringe&lt;/sp&gt; Skå.; jfr ortn. &lt;sp&gt;Burunge&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Byringe&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Turinge&lt;/b&gt;, sn i Sdml., fsv. &lt;i&gt;Thorunge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thuringe&lt;/i&gt;, egentl. 'Turungarnas (by)', till ett släktnamn, som snarast bildats av det fsv. personn. &lt;i&gt;þōr&lt;/i&gt; el. därmed sammansatta personnamn; se f. ö. förf. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 154 o. under &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt;. Härtill växelformen &lt;sp&gt;Tyringe&lt;/sp&gt; Skå.; jfr ortn. &lt;sp&gt;Burunge&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Byringe&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Thorunge</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Thuringe</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ture" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ture..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ture..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ture&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Thūre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thūrir&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;Thūre&lt;/i&gt;, kortformer till namnen på &lt;sp&gt;Tor-&lt;/sp&gt; (jämte fsv. &lt;i&gt;Thūr&lt;/i&gt;), med inom paradigmet uppkommen växling av &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Tore&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ture&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Thūre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thūrir&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;Thūre&lt;/i&gt;, kortformer till namnen på &lt;sp&gt;Tor-&lt;/sp&gt; (jämte fsv. &lt;i&gt;Thūr&lt;/i&gt;), med inom paradigmet uppkommen växling av &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Tore&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Thūre</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Thūrir</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="fda.">Thūre</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ture" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ture..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ture..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ture&lt;/b&gt;, oftast i förb. &lt;sp&gt;en lustig t&lt;/sp&gt;., Columbus o. 1678: 'En Skiämtsam Ture', Runius 1712 osv. På samma &lt;sp&gt;ture&lt;/sp&gt; syftas väl även hos Ekeblad 1656: 'hälsa . . herr Ture och flere turar, som där turelura'. Väl sammanhängande med likbetyd. sv. dial. o. ä. nsv. &lt;i&gt;tule&lt;/i&gt; (se d. o.), vilket i så fall på grund av sin större spridning måste betraktas som det primära. &lt;sp&gt;Ture&lt;/sp&gt; har kanske uppkommit genom ljudsubstitution (&lt;i&gt;r&lt;/i&gt; för s. k. tjockt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;); möjl. genom folketymologisk anslutning till personn. &lt;sp&gt;Ture&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ture&lt;/b&gt;, oftast i förb. &lt;sp&gt;en lustig t&lt;/sp&gt;., Columbus o. 1678: 'En Skiämtsam Ture', Runius 1712 osv. På samma &lt;sp&gt;ture&lt;/sp&gt; syftas väl även hos Ekeblad 1656: 'hälsa . . herr Ture och flere turar, som där turelura'. Väl sammanhängande med likbetyd. sv. dial. o. ä. nsv. &lt;i&gt;tule&lt;/i&gt; (se d. o.), vilket i så fall på grund av sin större spridning måste betraktas som det primära. &lt;sp&gt;Ture&lt;/sp&gt; har kanske uppkommit genom ljudsubstitution (&lt;i&gt;r&lt;/i&gt; för s. k. tjockt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;); möjl. genom folketymologisk anslutning till personn. &lt;sp&gt;Ture&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turbin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turbin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turbin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;turbin&lt;/b&gt;, Rusch 1843 = ty. &lt;i&gt;turbine&lt;/i&gt;, från fra. =, till lat. &lt;i&gt;turbo&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-inis&lt;/i&gt;), virvel, hjul (besl. med &lt;i&gt;turba&lt;/i&gt;, skara, förvirring; jfr under det dock ej besl. &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;turbin&lt;/b&gt;, Rusch 1843 = ty. &lt;i&gt;turbine&lt;/i&gt;, från fra. =, till lat. &lt;i&gt;turbo&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-inis&lt;/i&gt;), virvel, hjul (besl. med &lt;i&gt;turba&lt;/i&gt;, skara, förvirring; jfr under det dock ej besl. &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="turban" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--turban..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--turban..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;turban&lt;/b&gt;, 1788 (jämte &lt;i&gt;turband&lt;/i&gt;); förr &lt;i&gt;turbant (turband)&lt;/i&gt; S. A. Forsius 1613 o. (alternativt) ännu Weste 1807; Rudbeck 1698: &lt;i&gt;tulbant&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;turban&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;turban&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;turbant&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;turban&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;turbante&lt;/i&gt;, av turk. &lt;i&gt;tulbend&lt;/i&gt; (jfr Goethe: &lt;i&gt;tulbend&lt;/i&gt;). Härtill också &lt;sp&gt;tulpan&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;turban&lt;/b&gt;, 1788 (jämte &lt;i&gt;turband&lt;/i&gt;); förr &lt;i&gt;turbant (turband)&lt;/i&gt; S. A. Forsius 1613 o. (alternativt) ännu Weste 1807; Rudbeck 1698: &lt;i&gt;tulbant&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;turban&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;turban&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;turbant&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;turban&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;turbante&lt;/i&gt;, av turk. &lt;i&gt;tulbend&lt;/i&gt; (jfr Goethe: &lt;i&gt;tulbend&lt;/i&gt;). Härtill också &lt;sp&gt;tulpan&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tur..e.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tur..4">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;tur&lt;/b&gt;, löshår, o. 1700 = da. &lt;i&gt;(haar)-tur&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, samma ord som &lt;sp&gt;tur 1, 2&lt;/sp&gt;; väl egentl. syftande på den runda formen." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;tur&lt;/b&gt;, löshår, o. 1700 = da. &lt;i&gt;(haar)-tur&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, samma ord som &lt;sp&gt;tur 1, 2&lt;/sp&gt;; väl egentl. syftande på den runda formen." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">(haar)-tur</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">tour</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="deu" />
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">tour</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tur..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tur..3">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tur&lt;/b&gt;, lycka, i uttr. &lt;i&gt;spela med tur&lt;/i&gt; 1815, en speciellt svensk betyd.-skiftning av föreg., utgående från den av 'gynnsam vändning': jfr 1774: 'för den fördelacktiga Tour jag står uti'." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tur&lt;/b&gt;, lycka, i uttr. &lt;i&gt;spela med tur&lt;/i&gt; 1815, en speciellt svensk betyd.-skiftning av föreg., utgående från den av 'gynnsam vändning': jfr 1774: 'för den fördelacktiga Tour jag står uti'." />
        <feat att="see" val="tur 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tur..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tur..2">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tur&lt;/b&gt;, resa, tripp o. d., J. Rosenhane 1639: 'giöra een liten tour' = da. &lt;i&gt;tur&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, av ffra. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;torno&lt;/i&gt; ds., av grek.-lat. &lt;i&gt;tornus&lt;/i&gt; (uppvisat i betyd. 'svarvstol'), av grek. &lt;i&gt;tórnos&lt;/i&gt;, tur, cirkelformig rörelse, svarvareverktyg, väl egentl. 'vridning' el. dyl. (besl. bl. a. med lat. &lt;i&gt;teres&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;-etis&lt;/i&gt;, lång o. rund m. m., samt avlägsnare med ty. &lt;i&gt;drehen&lt;/i&gt;, vrida = sv. &lt;sp&gt;dreja&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;tur 2, 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kontur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;retur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tornera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;turist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;turné&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;törn&lt;/sp&gt;. — Till den härmed sammanhängande, även i da., ty. o. fra. uppträdande betyd. 'ordning' o. d. (o. 1700: 'Nu kom touren att . .') hör avledn. &lt;sp&gt;tura om&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1118" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tur&lt;/b&gt;, resa, tripp o. d., J. Rosenhane 1639: 'giöra een liten tour' = da. &lt;i&gt;tur&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, av ffra. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;torno&lt;/i&gt; ds., av grek.-lat. &lt;i&gt;tornus&lt;/i&gt; (uppvisat i betyd. 'svarvstol'), av grek. &lt;i&gt;tórnos&lt;/i&gt;, tur, cirkelformig rörelse, svarvareverktyg, väl egentl. 'vridning' el. dyl. (besl. bl. a. med lat. &lt;i&gt;teres&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;-etis&lt;/i&gt;, lång o. rund m. m., samt avlägsnare med ty. &lt;i&gt;drehen&lt;/i&gt;, vrida = sv. &lt;sp&gt;dreja&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;tur 2, 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kontur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;retur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tornera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;turist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;turné&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;törn&lt;/sp&gt;. — Till den härmed sammanhängande, även i da., ty. o. fra. uppträdande betyd. 'ordning' o. d. (o. 1700: 'Nu kom touren att . .') hör avledn. &lt;sp&gt;tura om&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blaggarn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blaggarn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blaggarn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blaggarn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blagarn&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;blår&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;garn&lt;/sp&gt;; vokalväxlingen beror på att &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;blagarn&lt;/i&gt; i fsv. tid förkortats och därför ej, såsom i &lt;sp&gt;blår&lt;/sp&gt;, övergått till &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0134" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blaggarn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blagarn&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;blår&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;garn&lt;/sp&gt;; vokalväxlingen beror på att &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;blagarn&lt;/i&gt; i fsv. tid förkortats och därför ej, såsom i &lt;sp&gt;blår&lt;/sp&gt;, övergått till &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="blår" />
        <feat att="see" val="garn" />
        <feat att="see" val="blår" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">blagarn</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tarald" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tarald..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tarald..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tarald&lt;/b&gt; (Gotl.), Silene inflata, maritima, Linné (från Gotl.): &lt;i&gt;tarall&lt;/i&gt;; enl. E. Fries snarast ombildat av ty. &lt;i&gt;tarant&lt;/i&gt;, Gentiana pneumonanthe, som har uppblåst blomkrona, liksom taralden mycket uppblåst blomfoder; dock ovisst; kanske ett urgammalt gotländskt växtnamn. — Annars kallad &lt;i&gt;pungar&lt;/i&gt; el. med namn på &lt;i&gt;smäll-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;smäck-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1043" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tarald&lt;/b&gt; (Gotl.), Silene inflata, maritima, Linné (från Gotl.): &lt;i&gt;tarall&lt;/i&gt;; enl. E. Fries snarast ombildat av ty. &lt;i&gt;tarant&lt;/i&gt;, Gentiana pneumonanthe, som har uppblåst blomkrona, liksom taralden mycket uppblåst blomfoder; dock ovisst; kanske ett urgammalt gotländskt växtnamn. — Annars kallad &lt;i&gt;pungar&lt;/i&gt; el. med namn på &lt;i&gt;smäll-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;smäck-&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tarachim" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tarachim..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tarachim..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tarachim&lt;/b&gt;, numera i regel bortlagd, men av de äldre stundom ännu använd beteckning från (åtm.) 1860-1880-t. på sämre varieté, 'tingeltangel', 'fröjd', jfr t. ex. B. Schöldström: 'den tidens tarachim-repertoar' (i Värjhugg o. nålsting s. 90); efter refrängen i vissa varieté-kupletter, t. ex. &lt;i&gt;tarachim tralerallala&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1043" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tarachim&lt;/b&gt;, numera i regel bortlagd, men av de äldre stundom ännu använd beteckning från (åtm.) 1860-1880-t. på sämre varieté, 'tingeltangel', 'fröjd', jfr t. ex. B. Schöldström: 'den tidens tarachim-repertoar' (i Värjhugg o. nålsting s. 90); efter refrängen i vissa varieté-kupletter, t. ex. &lt;i&gt;tarachim tralerallala&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tapisseri" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tapisseri..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tapisseri..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tapisseri&lt;/b&gt;, förr i en äldre betyd. av '(vävda) tapeter' o. d., 1558: &lt;i&gt;tapiszerij&lt;/i&gt;, 1563: 'Ett . . tappitzeri med guldh och silche' osv.; i fullt modern betyd. t. ex. 1831; från fra. &lt;i&gt;tapisserie&lt;/i&gt;, broderi, till &lt;i&gt;tapis&lt;/i&gt;, tapet, överdrag, täcke (se &lt;sp&gt;tapet&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tapisseri&lt;/b&gt;, förr i en äldre betyd. av '(vävda) tapeter' o. d., 1558: &lt;i&gt;tapiszerij&lt;/i&gt;, 1563: 'Ett . . tappitzeri med guldh och silche' osv.; i fullt modern betyd. t. ex. 1831; från fra. &lt;i&gt;tapisserie&lt;/i&gt;, broderi, till &lt;i&gt;tapis&lt;/i&gt;, tapet, överdrag, täcke (se &lt;sp&gt;tapet&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tapet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tapet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tapet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tapet&lt;/b&gt;, Bib. 1541: n., plur. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;, best. pl. &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt;, Ljælius 1588: &lt;i&gt;Ett Tappet&lt;/i&gt;, Karl IX 1592: &lt;i&gt;någre tapett&lt;/i&gt;, i ä. nsv. (neutr.): täcke, tält, matta = da. &lt;i&gt;tapet&lt;/i&gt;; vid olika tidpunkter inlånat från ty.: mlty. &lt;i&gt;tappêt&lt;/i&gt;, matta, tapet = ä. ty. &lt;i&gt;tapet&lt;/i&gt; n., matta, täcke, ty. &lt;i&gt;tapete&lt;/i&gt; f., (pappers)tapet, från ital. &lt;i&gt;tappeto&lt;/i&gt;, matta, av lat. &lt;i&gt;tapētum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tapēte&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tapisseri&lt;/sp&gt;), av grek. &lt;i&gt;tápēs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ētos&lt;/i&gt;), redan hos Homerus, sannol. av iranskt ursprung o. nära samhörigt med &lt;sp&gt;taft&lt;/sp&gt;. — De grek. formerna med &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;dápides&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;dápētes&lt;/i&gt;) äro oursprungliga (jfr Fraenkel KZ 43: 206). — Ett äldre lån föreligger i fsv. &lt;i&gt;tæpidhe&lt;/i&gt;, matta, ä. nsv. &lt;i&gt;täpete&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;täppe&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;tæppet&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tæppe&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; uppfattat som best. artikel; jfr liknande fall under &lt;sp&gt;gry 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ylle&lt;/sp&gt;), från mlty. &lt;i&gt;teppet&lt;/i&gt; osv. = fhty. &lt;i&gt;teppid&lt;/i&gt; (ombildat i ty. &lt;i&gt;teppich&lt;/i&gt; osv.), från vulg.-lat. &lt;i&gt;tappitus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;tapis&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Bringa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vara på tapeten&lt;/sp&gt;, Hermelin 1706 (&lt;i&gt;på tapetet&lt;/i&gt;), C. Gyllenborg 1716, motsv. i da., ty., eng., fra., ital., span., m. fl., bevarar den äldre betyd. av 'täcke, matta, duk', egentl.: bringa på duken å förhandlingsbordet. Jfr Kellgren : 'hvad ämne på tapeten / För alla Hofvets skämtare!'. — &lt;sp&gt;Stå på tapeten&lt;/sp&gt; (att), t. ex. Envallsson." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tapet&lt;/b&gt;, Bib. 1541: n., plur. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;, best. pl. &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt;, Ljælius 1588: &lt;i&gt;Ett Tappet&lt;/i&gt;, Karl IX 1592: &lt;i&gt;någre tapett&lt;/i&gt;, i ä. nsv. (neutr.): täcke, tält, matta = da. &lt;i&gt;tapet&lt;/i&gt;; vid olika tidpunkter inlånat från ty.: mlty. &lt;i&gt;tappêt&lt;/i&gt;, matta, tapet = ä. ty. &lt;i&gt;tapet&lt;/i&gt; n., matta, täcke, ty. &lt;i&gt;tapete&lt;/i&gt; f., (pappers)tapet, från ital. &lt;i&gt;tappeto&lt;/i&gt;, matta, av lat. &lt;i&gt;tapētum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tapēte&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tapisseri&lt;/sp&gt;), av grek. &lt;i&gt;tápēs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ētos&lt;/i&gt;), redan hos Homerus, sannol. av iranskt ursprung o. nära samhörigt med &lt;sp&gt;taft&lt;/sp&gt;. — De grek. formerna med &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;dápides&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;dápētes&lt;/i&gt;) äro oursprungliga (jfr Fraenkel KZ 43: 206). — Ett äldre lån föreligger i fsv. &lt;i&gt;tæpidhe&lt;/i&gt;, matta, ä. nsv. &lt;i&gt;täpete&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;täppe&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;tæppet&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tæppe&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; uppfattat som best. artikel; jfr liknande fall under &lt;sp&gt;gry 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ylle&lt;/sp&gt;), från mlty. &lt;i&gt;teppet&lt;/i&gt; osv. = fhty. &lt;i&gt;teppid&lt;/i&gt; (ombildat i ty. &lt;i&gt;teppich&lt;/i&gt; osv.), från vulg.-lat. &lt;i&gt;tappitus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;tapis&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Bringa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vara på tapeten&lt;/sp&gt;, Hermelin 1706 (&lt;i&gt;på tapetet&lt;/i&gt;), C. Gyllenborg 1716, motsv. i da., ty., eng., fra., ital., span., m. fl., bevarar den äldre betyd. av 'täcke, matta, duk', egentl.: bringa på duken å förhandlingsbordet. Jfr Kellgren : 'hvad ämne på tapeten / För alla Hofvets skämtare!'. — &lt;sp&gt;Stå på tapeten&lt;/sp&gt; (att), t. ex. Envallsson." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tappa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tappa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tappa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tappa&lt;/b&gt; (öl o. d.) = isl., no. &lt;i&gt;tappa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tappe&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tappen&lt;/i&gt; ~ ty. &lt;i&gt;zapfen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tappa&lt;/b&gt; (öl o. d.) = isl., no. &lt;i&gt;tappa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tappe&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tappen&lt;/i&gt; ~ ty. &lt;i&gt;zapfen&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tapp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tapp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tapp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tapp&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tapper&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tunnotapper (twnno)&lt;/i&gt; Cod. Ups. G 20 s. 202 = no. &lt;i&gt;tapp&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tap&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stammarna nisl. &lt;i&gt;tappi&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tappe&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zapfo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zapfen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tæppa&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tap&lt;/i&gt;). Från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;tampon&lt;/i&gt; osv. (varav sv. &lt;sp&gt;tampong&lt;/sp&gt;). Sannol. i avljudsförh. till &lt;sp&gt;tipp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;topp&lt;/sp&gt;. Dessa avljudsformer passa ej in i det vanliga skemat, vilket säkerl. beror därpå, att de uppkommit jämförelsevis sent o. att orden äro av imitativ natur. På samma sätt förhåller sig no. &lt;i&gt;tigg&lt;/i&gt;, spets, till &lt;sp&gt;tagg&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;tapto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tappa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;täppa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tapp&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tapper&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tunnotapper (twnno)&lt;/i&gt; Cod. Ups. G 20 s. 202 = no. &lt;i&gt;tapp&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tap&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stammarna nisl. &lt;i&gt;tappi&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tappe&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zapfo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zapfen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tæppa&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tap&lt;/i&gt;). Från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;tampon&lt;/i&gt; osv. (varav sv. &lt;sp&gt;tampong&lt;/sp&gt;). Sannol. i avljudsförh. till &lt;sp&gt;tipp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;topp&lt;/sp&gt;. Dessa avljudsformer passa ej in i det vanliga skemat, vilket säkerl. beror därpå, att de uppkommit jämförelsevis sent o. att orden äro av imitativ natur. På samma sätt förhåller sig no. &lt;i&gt;tigg&lt;/i&gt;, spets, till &lt;sp&gt;tagg&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;tapto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tappa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;täppa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tapper" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tapper..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tapper..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tapper&lt;/b&gt;, Asteropherus 1609 (ungef. 'duktig'), J. De la Gardie 1613: 'een tapper . . krigzman'; i ä. nsv. även &lt;i&gt;daffert&lt;/i&gt; adv. 1561, &lt;i&gt;dapper(t)&lt;/i&gt; (jfr nedan), &lt;i&gt;tapfer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;taffer&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tapper&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tapper&lt;/i&gt;, även: ivrig, duktig, tung = fhty. &lt;i&gt;tapfar&lt;/i&gt;, stridbar, uthållig, dräktig, fast m. m. (ty. &lt;i&gt;tapfer&lt;/i&gt;); med &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt; i mlty. från sydligare ty. dial.; därjämte det inhemska mlty. &lt;i&gt;dapper&lt;/i&gt;, varifrån (över holl.) eng. &lt;i&gt;dapper&lt;/i&gt;, nätt, flink, ä. da. o. ä. nsv. dapper, tapper, i ä. nsv. även &lt;i&gt;-ff-&lt;/i&gt;; väl, trots framställda invändningar, etymologiskt = isl. &lt;i&gt;dapr&lt;/i&gt;, nedslagen, tung (jfr sv. 'tung till sinnet'), no. &lt;i&gt;daper&lt;/i&gt; ds., även: dräktig. Grundhetyd.: tung, fast; äldst kanske snarast: fast sammanfogad, till en ie. växelform på &lt;i&gt;-b&lt;/i&gt; till ie. &lt;i&gt;dhabh&lt;/i&gt;, passa, foga (se &lt;sp&gt;fabrik&lt;/sp&gt;). Dock, enl. somliga (t. ex. Falk-Torp), att skilja från denna rot o. med Bezzenberger att förbinda med fslav. &lt;i&gt;debelŭ&lt;/i&gt;, tjock, fpreuss. &lt;i&gt;debīkan&lt;/i&gt;, stor." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tapper&lt;/b&gt;, Asteropherus 1609 (ungef. 'duktig'), J. De la Gardie 1613: 'een tapper . . krigzman'; i ä. nsv. även &lt;i&gt;daffert&lt;/i&gt; adv. 1561, &lt;i&gt;dapper(t)&lt;/i&gt; (jfr nedan), &lt;i&gt;tapfer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;taffer&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tapper&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tapper&lt;/i&gt;, även: ivrig, duktig, tung = fhty. &lt;i&gt;tapfar&lt;/i&gt;, stridbar, uthållig, dräktig, fast m. m. (ty. &lt;i&gt;tapfer&lt;/i&gt;); med &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt; i mlty. från sydligare ty. dial.; därjämte det inhemska mlty. &lt;i&gt;dapper&lt;/i&gt;, varifrån (över holl.) eng. &lt;i&gt;dapper&lt;/i&gt;, nätt, flink, ä. da. o. ä. nsv. dapper, tapper, i ä. nsv. även &lt;i&gt;-ff-&lt;/i&gt;; väl, trots framställda invändningar, etymologiskt = isl. &lt;i&gt;dapr&lt;/i&gt;, nedslagen, tung (jfr sv. 'tung till sinnet'), no. &lt;i&gt;daper&lt;/i&gt; ds., även: dräktig. Grundhetyd.: tung, fast; äldst kanske snarast: fast sammanfogad, till en ie. växelform på &lt;i&gt;-b&lt;/i&gt; till ie. &lt;i&gt;dhabh&lt;/i&gt;, passa, foga (se &lt;sp&gt;fabrik&lt;/sp&gt;). Dock, enl. somliga (t. ex. Falk-Torp), att skilja från denna rot o. med Bezzenberger att förbinda med fslav. &lt;i&gt;debelŭ&lt;/i&gt;, tjock, fpreuss. &lt;i&gt;debīkan&lt;/i&gt;, stor." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tappa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tappa..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tappa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tappa&lt;/b&gt;, i ä. nsv. o. dial. även &lt;i&gt;tapa&lt;/i&gt; (jfr t. ex. Ps. 268. 2: rimmen &lt;i&gt;skapat&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;förtappadt&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;tappa&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tapa&lt;/i&gt;, tappa, förlora, ss. refl. &lt;i&gt;tapas&lt;/i&gt;, omkomma, motsv. isl. &lt;i&gt;tapa&lt;/i&gt;, göra slut på, förlora, da. &lt;i&gt;tabe&lt;/i&gt;, förlora; ett blott nordiskt ord av dunkelt urspr., liksom även &lt;i&gt;-pp-&lt;/i&gt; i formen &lt;sp&gt;tappa&lt;/sp&gt; är oklart. Ordet har sammanställts med lat. &lt;i&gt;damnum&lt;/i&gt;, förlust, skada (Lidén, Wood). Då detta synes utgå från ett &lt;i&gt;*dapnom&lt;/i&gt; (jfr grek. &lt;i&gt;dapánē&lt;/i&gt;, utgift, slöseri, till grek. &lt;i&gt;dáptō&lt;/i&gt;, delar), skulle sålunda &lt;sp&gt;tappa&lt;/sp&gt; kunna ha uppstått ur en stam &lt;i&gt;*dapn-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tapa&lt;/i&gt; i så fall bero på kontamination av germ. &lt;i&gt;tapp-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;taƀ-&lt;/i&gt;. Dock osäkert. — &lt;sp&gt;Ge tappt&lt;/sp&gt;, Prytz 1622: &lt;i&gt;giffna tapt&lt;/i&gt;, egentl.: ge förlorat, motsv. i da., till fsv. partic. &lt;i&gt;tapt&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tabt&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tappa&lt;/b&gt;, i ä. nsv. o. dial. även &lt;i&gt;tapa&lt;/i&gt; (jfr t. ex. Ps. 268. 2: rimmen &lt;i&gt;skapat&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;förtappadt&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;tappa&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tapa&lt;/i&gt;, tappa, förlora, ss. refl. &lt;i&gt;tapas&lt;/i&gt;, omkomma, motsv. isl. &lt;i&gt;tapa&lt;/i&gt;, göra slut på, förlora, da. &lt;i&gt;tabe&lt;/i&gt;, förlora; ett blott nordiskt ord av dunkelt urspr., liksom även &lt;i&gt;-pp-&lt;/i&gt; i formen &lt;sp&gt;tappa&lt;/sp&gt; är oklart. Ordet har sammanställts med lat. &lt;i&gt;damnum&lt;/i&gt;, förlust, skada (Lidén, Wood). Då detta synes utgå från ett &lt;i&gt;*dapnom&lt;/i&gt; (jfr grek. &lt;i&gt;dapánē&lt;/i&gt;, utgift, slöseri, till grek. &lt;i&gt;dáptō&lt;/i&gt;, delar), skulle sålunda &lt;sp&gt;tappa&lt;/sp&gt; kunna ha uppstått ur en stam &lt;i&gt;*dapn-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tapa&lt;/i&gt; i så fall bero på kontamination av germ. &lt;i&gt;tapp-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;taƀ-&lt;/i&gt;. Dock osäkert. — &lt;sp&gt;Ge tappt&lt;/sp&gt;, Prytz 1622: &lt;i&gt;giffna tapt&lt;/i&gt;, egentl.: ge förlorat, motsv. i da., till fsv. partic. &lt;i&gt;tapt&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tabt&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tara..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tara..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tara&lt;/b&gt;, 1730, Serenius 1734 (: &lt;i&gt;tarans&lt;/i&gt; genit. best. f.) = ty. osv., från ital. &lt;i&gt;tara&lt;/i&gt;, avdrag o, d., av arab. &lt;i&gt;ṭarḥa&lt;/i&gt;, bortkastande. Alltså samma ursprungsland (över ital.) som &lt;sp&gt;tariff&lt;/sp&gt;. Betr. de övriga från ital. lånade bank- o. handelstermerna se särsk. listan under &lt;sp&gt;tratta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1043" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tara&lt;/b&gt;, 1730, Serenius 1734 (: &lt;i&gt;tarans&lt;/i&gt; genit. best. f.) = ty. osv., från ital. &lt;i&gt;tara&lt;/i&gt;, avdrag o, d., av arab. &lt;i&gt;ṭarḥa&lt;/i&gt;, bortkastande. Alltså samma ursprungsland (över ital.) som &lt;sp&gt;tariff&lt;/sp&gt;. Betr. de övriga från ital. lånade bank- o. handelstermerna se särsk. listan under &lt;sp&gt;tratta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tapto" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tapto..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tapto..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tapto&lt;/b&gt;, 1669, 1679 (: &lt;i&gt;Tapp To är slagit&lt;/i&gt;), Runius 1713 (: &lt;i&gt;tapp to&lt;/i&gt;), hos t. ex. Spegel o. ännu Weste 1807 o. Dalin 1853 accentuerat &lt;i&gt;tap(p)tó&lt;/i&gt;, men i nyare sv. &lt;i&gt;tápto&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;tàpto&lt;/i&gt; = da., da.-no. &lt;i&gt;tapto&lt;/i&gt; (i musik), från lty. &lt;i&gt;taptô&lt;/i&gt; = holl. &lt;i&gt;taptoe&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;taptoe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tattoo&lt;/i&gt;, ett uttr. från Trettiåriga krigets dagar, egentl.: tappen till, alltså signal att tappen skulle slås i öltunnorna o. dryckeslagen o. d. sålunda upphöra. Jfr med avs. på bildningen det göteborgska gatnamhet &lt;i&gt;Luntantu&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;. — Likbetydande är da. &lt;i&gt;tappenstreg&lt;/i&gt;, övers, av ty. &lt;i&gt;zapfenstreich&lt;/i&gt;, egentl.: tappslag; jfr ä. da. &lt;i&gt;tappeslag&lt;/i&gt;. Alltså motsv. det stående ä. nsv. uttr. &lt;i&gt;slå tapto&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1043" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tapto&lt;/b&gt;, 1669, 1679 (: &lt;i&gt;Tapp To är slagit&lt;/i&gt;), Runius 1713 (: &lt;i&gt;tapp to&lt;/i&gt;), hos t. ex. Spegel o. ännu Weste 1807 o. Dalin 1853 accentuerat &lt;i&gt;tap(p)tó&lt;/i&gt;, men i nyare sv. &lt;i&gt;tápto&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;tàpto&lt;/i&gt; = da., da.-no. &lt;i&gt;tapto&lt;/i&gt; (i musik), från lty. &lt;i&gt;taptô&lt;/i&gt; = holl. &lt;i&gt;taptoe&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;taptoe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tattoo&lt;/i&gt;, ett uttr. från Trettiåriga krigets dagar, egentl.: tappen till, alltså signal att tappen skulle slås i öltunnorna o. dryckeslagen o. d. sålunda upphöra. Jfr med avs. på bildningen det göteborgska gatnamhet &lt;i&gt;Luntantu&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;. — Likbetydande är da. &lt;i&gt;tappenstreg&lt;/i&gt;, övers, av ty. &lt;i&gt;zapfenstreich&lt;/i&gt;, egentl.: tappslag; jfr ä. da. &lt;i&gt;tappeslag&lt;/i&gt;. Alltså motsv. det stående ä. nsv. uttr. &lt;i&gt;slå tapto&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tarantel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tarantel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tarantel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tarantel&lt;/b&gt;, en giftig spindel, S. Westhius 1676, förr (liksom i ä. ty.) även &lt;i&gt;tarentul&lt;/i&gt; t. ex. 1757, 1758 = ty. &lt;i&gt;tarantel&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;tarantola&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;Taranto&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;Tarentum&lt;/i&gt;) i s. Italien, där den förekommer i stort antal. — Härtill &lt;sp&gt;tarantella&lt;/sp&gt;, en ital. folkdans, Snoilsky Ital. bild.: På bara fötter i tarantellan / Hon dansar sorgerna lätt förbi'; från ital. =. Dansas i mycket snabbt o. alltjämt stegrat tempo o. har fått sitt namn efter den konvulsiviska dans, som bl. a. kännetecknade en under 13- o. 1400-t. i Italien uppträdande sjukdom ('tarantism'), vilken ansågs orsakad av tarantelns bett. Förr även &lt;i&gt;taranteldans&lt;/i&gt;, t. ex. Journ. f. litt. 1812: 'denna filosofiska Taranteldans'." />
        <feat att="faksimilID" val="1043" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tarantel&lt;/b&gt;, en giftig spindel, S. Westhius 1676, förr (liksom i ä. ty.) även &lt;i&gt;tarentul&lt;/i&gt; t. ex. 1757, 1758 = ty. &lt;i&gt;tarantel&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;tarantola&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;Taranto&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;Tarentum&lt;/i&gt;) i s. Italien, där den förekommer i stort antal. — Härtill &lt;sp&gt;tarantella&lt;/sp&gt;, en ital. folkdans, Snoilsky Ital. bild.: På bara fötter i tarantellan / Hon dansar sorgerna lätt förbi'; från ital. =. Dansas i mycket snabbt o. alltjämt stegrat tempo o. har fått sitt namn efter den konvulsiviska dans, som bl. a. kännetecknade en under 13- o. 1400-t. i Italien uppträdande sjukdom ('tarantism'), vilken ansågs orsakad av tarantelns bett. Förr även &lt;i&gt;taranteldans&lt;/i&gt;, t. ex. Journ. f. litt. 1812: 'denna filosofiska Taranteldans'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talmi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talmi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talmi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talmi&lt;/b&gt;, 1872 (: &lt;i&gt;talmiguld&lt;/i&gt;), från fra. &lt;i&gt;talmi&lt;/i&gt;, egentl. en förkortning: &lt;i&gt;Tal. mi-or&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;Tallois&lt;/i&gt;, namnet på den förste framställaren (1840), o. &lt;i&gt;mi-or&lt;/i&gt;, halvguld; urspr. en legering av koppar (90 %), zink o. guld, sedermera även om varor av tunt förgylld mässing; ofta, fr. o. m. 1880-t., om mycket annat, som är el. verkar oäkta, t. ex. &lt;i&gt;talmiherrskap&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talmi&lt;/b&gt;, 1872 (: &lt;i&gt;talmiguld&lt;/i&gt;), från fra. &lt;i&gt;talmi&lt;/i&gt;, egentl. en förkortning: &lt;i&gt;Tal. mi-or&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;Tallois&lt;/i&gt;, namnet på den förste framställaren (1840), o. &lt;i&gt;mi-or&lt;/i&gt;, halvguld; urspr. en legering av koppar (90 %), zink o. guld, sedermera även om varor av tunt förgylld mässing; ofta, fr. o. m. 1880-t., om mycket annat, som är el. verkar oäkta, t. ex. &lt;i&gt;talmiherrskap&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tallrik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tallrik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tallrik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tallrik&lt;/b&gt;, i sydsv. dial. &lt;i&gt;tallärk&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tallark&lt;/i&gt;) Skå., Blek., Hall. (med växlande accentuering), &lt;i&gt;talék&lt;/i&gt; m. m., ä. nsv. &lt;i&gt;talerk&lt;/i&gt; P. Svart Kr., &lt;i&gt;talreckor&lt;/i&gt; plur. 1562? (efter Nordlander Norrl. saml.), &lt;i&gt;talrick&lt;/i&gt; Hels. 1587, osv., y. fsv. &lt;i&gt;talerk&lt;/i&gt;, motsv. ä. da. &lt;i&gt;tellerken&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tallerken&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tallorken&lt;/i&gt;, diminutiv på &lt;i&gt;-ken&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;fröken&lt;/sp&gt;) till &lt;i&gt;tallôr&lt;/i&gt; (varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;tallere&lt;/i&gt; Var. rer. 1538), &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt; m. m. 1300-t. = mhty. &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;taller&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt;): från rom. spr.: fra. &lt;i&gt;tailloir&lt;/i&gt;, skärbräde, ital. &lt;i&gt;tagliere&lt;/i&gt;, till fra. vb. &lt;i&gt;tailler&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;tagliare&lt;/i&gt;, skära; se f. ö. &lt;sp&gt;talja&lt;/sp&gt;. — Den svenska formen utan &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt; beror på missuppfattning av ordet som slutande på best. artikel; jfr &lt;sp&gt;fastlagen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gry&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kapplake&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;marg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nys&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sate&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ylle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;. — Tallriken (i mera modern bem.) härstammar i Norden från 1500-t. (i Tyskland tidigare). Dess närmaste föregångare är &lt;i&gt;disken&lt;/i&gt;, egentl. en skiva varpå den fasta födan lades o. av vilken man begagnade sig två o. två (se &lt;sp&gt;disk&lt;/sp&gt;); jfr även det likbetydande isl. &lt;i&gt;skutill&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;schüssel&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;scutula&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;scutella&lt;/i&gt;. Tidigast hade även ty. &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt; osv. denna betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="1038" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tallrik&lt;/b&gt;, i sydsv. dial. &lt;i&gt;tallärk&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tallark&lt;/i&gt;) Skå., Blek., Hall. (med växlande accentuering), &lt;i&gt;talék&lt;/i&gt; m. m., ä. nsv. &lt;i&gt;talerk&lt;/i&gt; P. Svart Kr., &lt;i&gt;talreckor&lt;/i&gt; plur. 1562? (efter Nordlander Norrl. saml.), &lt;i&gt;talrick&lt;/i&gt; Hels. 1587, osv., y. fsv. &lt;i&gt;talerk&lt;/i&gt;, motsv. ä. da. &lt;i&gt;tellerken&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tallerken&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tallorken&lt;/i&gt;, diminutiv på &lt;i&gt;-ken&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;fröken&lt;/sp&gt;) till &lt;i&gt;tallôr&lt;/i&gt; (varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;tallere&lt;/i&gt; Var. rer. 1538), &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt; m. m. 1300-t. = mhty. &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;taller&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt;): från rom. spr.: fra. &lt;i&gt;tailloir&lt;/i&gt;, skärbräde, ital. &lt;i&gt;tagliere&lt;/i&gt;, till fra. vb. &lt;i&gt;tailler&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;tagliare&lt;/i&gt;, skära; se f. ö. &lt;sp&gt;talja&lt;/sp&gt;. — Den svenska formen utan &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt; beror på missuppfattning av ordet som slutande på best. artikel; jfr &lt;sp&gt;fastlagen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gry&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kapplake&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;marg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nys&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sate&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ylle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;. — Tallriken (i mera modern bem.) härstammar i Norden från 1500-t. (i Tyskland tidigare). Dess närmaste föregångare är &lt;i&gt;disken&lt;/i&gt;, egentl. en skiva varpå den fasta födan lades o. av vilken man begagnade sig två o. två (se &lt;sp&gt;disk&lt;/sp&gt;); jfr även det likbetydande isl. &lt;i&gt;skutill&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;schüssel&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;scutula&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;scutella&lt;/i&gt;. Tidigast hade även ty. &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt; osv. denna betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talong" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talong..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talong..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talong&lt;/b&gt;, spelt., hög av spelkort som återstår efter givningen, köpkort, 1847, av fra. &lt;i&gt;talon&lt;/i&gt; ds., egentl.: häl, klack, utvidgning av lat. &lt;i&gt;tālus&lt;/i&gt;, häl, fotknöl (se &lt;sp&gt;talar&lt;/sp&gt;). — Från samma franska ord kommer även &lt;sp&gt;talong&lt;/sp&gt; som byggn.-term (ett slags list) o. som beteckning för den del av ett kupongark o. d., som icke upptages av kupongerna." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talong&lt;/b&gt;, spelt., hög av spelkort som återstår efter givningen, köpkort, 1847, av fra. &lt;i&gt;talon&lt;/i&gt; ds., egentl.: häl, klack, utvidgning av lat. &lt;i&gt;tālus&lt;/i&gt;, häl, fotknöl (se &lt;sp&gt;talar&lt;/sp&gt;). — Från samma franska ord kommer även &lt;sp&gt;talong&lt;/sp&gt; som byggn.-term (ett slags list) o. som beteckning för den del av ett kupongark o. d., som icke upptages av kupongerna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tare&lt;/b&gt;, vsv. dial. (Boh.-l.), bandtång, bändling (Zostera) o. bladtång (Laminaria), Linné Fl. su. (från Boh.-l.) = no. &lt;i&gt;tar(r)e&lt;/i&gt;, Laminaria (varifrån da. &lt;i&gt;tar(r)e)&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þari&lt;/i&gt;; enl. en förmodan av Falk-Torp av germ. &lt;i&gt;*þarhan-&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;torquēre&lt;/i&gt;, vrida m. m. (jfr &lt;sp&gt;tortyr&lt;/sp&gt;), fslav. &lt;i&gt;trakŭ&lt;/i&gt;, band, gördel, osv. (se under &lt;sp&gt;durk 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slända 1&lt;/sp&gt; slutet); i så fall egentl.: band." />
        <feat att="faksimilID" val="1043" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tare&lt;/b&gt;, vsv. dial. (Boh.-l.), bandtång, bändling (Zostera) o. bladtång (Laminaria), Linné Fl. su. (från Boh.-l.) = no. &lt;i&gt;tar(r)e&lt;/i&gt;, Laminaria (varifrån da. &lt;i&gt;tar(r)e)&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þari&lt;/i&gt;; enl. en förmodan av Falk-Torp av germ. &lt;i&gt;*þarhan-&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;torquēre&lt;/i&gt;, vrida m. m. (jfr &lt;sp&gt;tortyr&lt;/sp&gt;), fslav. &lt;i&gt;trakŭ&lt;/i&gt;, band, gördel, osv. (se under &lt;sp&gt;durk 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slända 1&lt;/sp&gt; slutet); i så fall egentl.: band." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;talgher&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;talg&lt;/i&gt; f., nisl. &lt;i&gt;tólg(r)&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*tǫlg-&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;talg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tælle&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;talch (-g-)&lt;/i&gt; n. (varav ty. &lt;i&gt;talg&lt;/i&gt;), meng. &lt;i&gt;talgh&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tallow&lt;/i&gt;). Möjl. med rätta av somliga betraktat som en avljudsform till got. &lt;i&gt;tulgus&lt;/i&gt;, fast, fsax. &lt;i&gt;tulgo&lt;/i&gt;, mycket (se &lt;sp&gt;Tolg&lt;/sp&gt;); i så fall egentl.: det stelnade, fasta, med samma betyd.-utveckling som grek. &lt;i&gt;stéar&lt;/i&gt;, talg (se &lt;sp&gt;stearin&lt;/sp&gt;). En motsatt grundbetyd. föreligger emellertid i det fslav. ordet för 'talg' &lt;i&gt;lojŭ&lt;/i&gt;, en avljudsform till &lt;i&gt;lĕjǫ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;liti&lt;/i&gt;, gjuta, litau. &lt;i&gt;lýti&lt;/i&gt;, regna (vartill bl. a. isl. &lt;i&gt;líð&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;leiþu&lt;/i&gt; ackus. sg., fruktvin; jfr sv. dial. &lt;i&gt;li(d)köp&lt;/i&gt;, köpskål, motsv. i fsv.), ävensom i ry. &lt;i&gt;vólozĭ&lt;/i&gt;, fett, talg, besl. med fslav. &lt;i&gt;vlŭgŭkŭ&lt;/i&gt;, fuktig, osv. (se under &lt;sp&gt;lake&lt;/sp&gt;). Bl. a. på grund härav för H. Petersson Heterokl. s. 198 f. ordet &lt;sp&gt;talg&lt;/sp&gt; till en ie. rot &lt;i&gt;del&lt;/i&gt;, droppa o. d., vartill han ställer (o. delvis förut ställt) en del kelt. o. armen. ord för resp. 'fuktig' o. 'regn' (armen' &lt;i&gt;tel&lt;/i&gt; osv.); de även anförda balt. (o. sanskr.) orden på &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt; böra lämnas ur räkningen. — Ordet &lt;sp&gt;talg&lt;/sp&gt; är (som inhemskt) främmande för högtyskan, som i stället har det etymologiskt dunkla &lt;i&gt;unschlitt&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;unsliht&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Talgoxe&lt;/sp&gt;, t. ex. 1609 = no. &lt;i&gt;talgukse&lt;/i&gt;; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;talghatt&lt;/i&gt; 1619, sv. dial. &lt;i&gt;talgmes&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;talgtita&lt;/i&gt; (= no.), ä. da. &lt;i&gt;tællepikker&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;talghacker&lt;/i&gt; o. d.: äter med begärlighet talg. I osv. dial. även &lt;i&gt;tjetuks&lt;/i&gt;, dvs. titoxe, efter lätet. Jfr med avs. på senare leden djurnamnen ekoxe, sv. dial. granoxe, ekorre, m. fl. Ofta även benämnd efter ord för 'kött' o. 'fläsk': sv. dial. spikekötte fågel, da. k0dmeis, flatsketyv, fra. lardiére (till lärd, fläsk) osv., på grund av sin förkärlek för denna föda." />
        <feat att="faksimilID" val="1037" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;talgher&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;talg&lt;/i&gt; f., nisl. &lt;i&gt;tólg(r)&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*tǫlg-&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;talg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tælle&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;talch (-g-)&lt;/i&gt; n. (varav ty. &lt;i&gt;talg&lt;/i&gt;), meng. &lt;i&gt;talgh&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tallow&lt;/i&gt;). Möjl. med rätta av somliga betraktat som en avljudsform till got. &lt;i&gt;tulgus&lt;/i&gt;, fast, fsax. &lt;i&gt;tulgo&lt;/i&gt;, mycket (se &lt;sp&gt;Tolg&lt;/sp&gt;); i så fall egentl.: det stelnade, fasta, med samma betyd.-utveckling som grek. &lt;i&gt;stéar&lt;/i&gt;, talg (se &lt;sp&gt;stearin&lt;/sp&gt;). En motsatt grundbetyd. föreligger emellertid i det fslav. ordet för 'talg' &lt;i&gt;lojŭ&lt;/i&gt;, en avljudsform till &lt;i&gt;lĕjǫ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;liti&lt;/i&gt;, gjuta, litau. &lt;i&gt;lýti&lt;/i&gt;, regna (vartill bl. a. isl. &lt;i&gt;líð&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;leiþu&lt;/i&gt; ackus. sg., fruktvin; jfr sv. dial. &lt;i&gt;li(d)köp&lt;/i&gt;, köpskål, motsv. i fsv.), ävensom i ry. &lt;i&gt;vólozĭ&lt;/i&gt;, fett, talg, besl. med fslav. &lt;i&gt;vlŭgŭkŭ&lt;/i&gt;, fuktig, osv. (se under &lt;sp&gt;lake&lt;/sp&gt;). Bl. a. på grund härav för H. Petersson Heterokl. s. 198 f. ordet &lt;sp&gt;talg&lt;/sp&gt; till en ie. rot &lt;i&gt;del&lt;/i&gt;, droppa o. d., vartill han ställer (o. delvis förut ställt) en del kelt. o. armen. ord för resp. 'fuktig' o. 'regn' (armen' &lt;i&gt;tel&lt;/i&gt; osv.); de även anförda balt. (o. sanskr.) orden på &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt; böra lämnas ur räkningen. — Ordet &lt;sp&gt;talg&lt;/sp&gt; är (som inhemskt) främmande för högtyskan, som i stället har det etymologiskt dunkla &lt;i&gt;unschlitt&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;unsliht&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Talgoxe&lt;/sp&gt;, t. ex. 1609 = no. &lt;i&gt;talgukse&lt;/i&gt;; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;talghatt&lt;/i&gt; 1619, sv. dial. &lt;i&gt;talgmes&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;talgtita&lt;/i&gt; (= no.), ä. da. &lt;i&gt;tællepikker&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;talghacker&lt;/i&gt; o. d.: äter med begärlighet talg. I osv. dial. även &lt;i&gt;tjetuks&lt;/i&gt;, dvs. titoxe, efter lätet. Jfr med avs. på senare leden djurnamnen ekoxe, sv. dial. granoxe, ekorre, m. fl. Ofta även benämnd efter ord för 'kött' o. 'fläsk': sv. dial. spikekötte fågel, da. k0dmeis, flatsketyv, fra. lardiére (till lärd, fläsk) osv., på grund av sin förkärlek för denna föda." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talent" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talent..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talent..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talent&lt;/b&gt;, vikt = &lt;sp&gt;talang&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="1037" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talent&lt;/b&gt;, vikt = &lt;sp&gt;talang&lt;/sp&gt;, se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talisman" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talisman..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talisman..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talisman&lt;/b&gt;, Litt.-tidn. 1796: &lt;i&gt;talismaner&lt;/i&gt; plur. = ty., fra., span. &lt;i&gt;talisman&lt;/i&gt;, av arab. &lt;i&gt;ṭilsamā́n&lt;/i&gt;, magiskt tecken, trollbild, av mgrek. &lt;i&gt;télesma&lt;/i&gt;, magisk ceremoni el. rit, till grek. &lt;i&gt;teleĩn&lt;/i&gt;, fullborda, utföra, o. &lt;i&gt;télos&lt;/i&gt;, resultat, slut, mål (se &lt;sp&gt;tele-&lt;/sp&gt;). — Stundom folketymologiskt uttalat &lt;i&gt;tàlis-man&lt;/i&gt; (efter &lt;sp&gt;tala&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;man&lt;/sp&gt;); jfr Dybeck Runa 1849: &lt;i&gt;talismän&lt;/i&gt; plur." />
        <feat att="faksimilID" val="1038" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talisman&lt;/b&gt;, Litt.-tidn. 1796: &lt;i&gt;talismaner&lt;/i&gt; plur. = ty., fra., span. &lt;i&gt;talisman&lt;/i&gt;, av arab. &lt;i&gt;ṭilsamā́n&lt;/i&gt;, magiskt tecken, trollbild, av mgrek. &lt;i&gt;télesma&lt;/i&gt;, magisk ceremoni el. rit, till grek. &lt;i&gt;teleĩn&lt;/i&gt;, fullborda, utföra, o. &lt;i&gt;télos&lt;/i&gt;, resultat, slut, mål (se &lt;sp&gt;tele-&lt;/sp&gt;). — Stundom folketymologiskt uttalat &lt;i&gt;tàlis-man&lt;/i&gt; (efter &lt;sp&gt;tala&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;man&lt;/sp&gt;); jfr Dybeck Runa 1849: &lt;i&gt;talismän&lt;/i&gt; plur." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Talga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Talga..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Talga..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Talga&lt;/sp&gt;, ortn., se under &lt;sp&gt;Tälje&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1038" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Talga&lt;/sp&gt;, ortn., se under &lt;sp&gt;Tälje&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="Tälje" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talk&lt;/b&gt;, U. Hiärne 1687, y. fsv. &lt;i&gt;talch&lt;/i&gt; P. Månsson s. 492 = ty. &lt;i&gt;talk&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;talc&lt;/i&gt;, från arabiskan." />
        <feat att="faksimilID" val="1038" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talk&lt;/b&gt;, U. Hiärne 1687, y. fsv. &lt;i&gt;talch&lt;/i&gt; P. Månsson s. 492 = ty. &lt;i&gt;talk&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;talc&lt;/i&gt;, från arabiskan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talja&lt;/b&gt;, o. 1695, Rosenfeldt 1698 = da. &lt;i&gt;talje&lt;/i&gt;, från lty., holl. &lt;i&gt;talje&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;taglia&lt;/i&gt; ds., även: inskärning, karvstock, snitt på kläder, kroppsform, växt (= fra. &lt;i&gt;taille&lt;/i&gt;, växt, midja), till ital. &lt;i&gt;tagliare&lt;/i&gt;, skära, av lat. &lt;i&gt;taliāre&lt;/i&gt; ds. (avledn. av &lt;i&gt;tālea&lt;/i&gt;, liten stav o. d.); jfr &lt;sp&gt;tallrik&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1038" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talja&lt;/b&gt;, o. 1695, Rosenfeldt 1698 = da. &lt;i&gt;talje&lt;/i&gt;, från lty., holl. &lt;i&gt;talje&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;taglia&lt;/i&gt; ds., även: inskärning, karvstock, snitt på kläder, kroppsform, växt (= fra. &lt;i&gt;taille&lt;/i&gt;, växt, midja), till ital. &lt;i&gt;tagliare&lt;/i&gt;, skära, av lat. &lt;i&gt;taliāre&lt;/i&gt; ds. (avledn. av &lt;i&gt;tālea&lt;/i&gt;, liten stav o. d.); jfr &lt;sp&gt;tallrik&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talle" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talle..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talle..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;talle&lt;/sp&gt; m., sv. dial., gödsel, se &lt;sp&gt;tad&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1038" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;talle&lt;/sp&gt; m., sv. dial., gödsel, se &lt;sp&gt;tad&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="tad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tall" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tall..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tall..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tall&lt;/b&gt;, fur, Schroderus Com. 1640: &lt;i&gt;Furun&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tollen&lt;/i&gt;), i tyska texten: die &lt;i&gt;weisstanne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þǫll&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;toll&lt;/i&gt;, da.-no. &lt;i&gt;tall&lt;/i&gt; (ej i da.), ett speciellt nordiskt trädnamn, dock av urgamla anor, snarast av ie. &lt;i&gt;*tolnā&lt;/i&gt;, en participial &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;bildning till roten &lt;i&gt;tel&lt;/i&gt; i t. ex. sanskr. &lt;i&gt;tulāyati&lt;/i&gt;, lyfter upp, osv. (se &lt;sp&gt;tåla&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: som stigit el. stiger i vädret. — I fsv. uppvisat blott genom &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;avledn. &lt;i&gt;*þælle&lt;/i&gt; i y. fsv. &lt;i&gt;tælleskogher&lt;/i&gt; Cod. Ups. G 20 s. 543 o. i många ortnamn, t. ex. fsv. &lt;i&gt;Thælle&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Tälla&lt;/sp&gt; Ögtl., &lt;i&gt;T(h)ællebærghe&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Tällberg&lt;/sp&gt; Dalarna, &lt;i&gt;Thælleby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Täll(e)by&lt;/sp&gt; Sdml. m. fl. (jfr &lt;i&gt;Æliby&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;al&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ekeby&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;Thællesætra&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Tällsätra&lt;/sp&gt; Sdml., osv. — Härtill även avledn. sv. dial. &lt;i&gt;tälla&lt;/i&gt;, liten tall el. gran = isl. &lt;i&gt;þella&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tella&lt;/i&gt; (bildat såsom t. ex. &lt;sp&gt;hörna&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;). — Isl. &lt;i&gt;þollr&lt;/i&gt;, träd, är snarast = &lt;sp&gt;tull 1&lt;/sp&gt;. — I ä. tid synes betyd. av &lt;sp&gt;tall&lt;/sp&gt; stundom varit något svävande. Franckenius 1659 översätter t. ex. Abies mas med 'Hwijt Graan, andre kallat hwijt Tall'. I dial. betyder ordet stundom 'granris'. Jfr Linné 1741: 'Man bör lära skilnaden på tall, fur, gårtall etc.'. — Det vanliga germ. ordet för 'tall' är annars &lt;sp&gt;fura&lt;/sp&gt; med sammans. ty. &lt;i&gt;kiefer&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;kienföhre&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;kien&lt;/i&gt;, kåda). — &lt;sp&gt;Tallstrunt&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;strunt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Talltrast&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;taltrast&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1038" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tall&lt;/b&gt;, fur, Schroderus Com. 1640: &lt;i&gt;Furun&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tollen&lt;/i&gt;), i tyska texten: die &lt;i&gt;weisstanne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þǫll&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;toll&lt;/i&gt;, da.-no. &lt;i&gt;tall&lt;/i&gt; (ej i da.), ett speciellt nordiskt trädnamn, dock av urgamla anor, snarast av ie. &lt;i&gt;*tolnā&lt;/i&gt;, en participial &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;bildning till roten &lt;i&gt;tel&lt;/i&gt; i t. ex. sanskr. &lt;i&gt;tulāyati&lt;/i&gt;, lyfter upp, osv. (se &lt;sp&gt;tåla&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: som stigit el. stiger i vädret. — I fsv. uppvisat blott genom &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;avledn. &lt;i&gt;*þælle&lt;/i&gt; i y. fsv. &lt;i&gt;tælleskogher&lt;/i&gt; Cod. Ups. G 20 s. 543 o. i många ortnamn, t. ex. fsv. &lt;i&gt;Thælle&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Tälla&lt;/sp&gt; Ögtl., &lt;i&gt;T(h)ællebærghe&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Tällberg&lt;/sp&gt; Dalarna, &lt;i&gt;Thælleby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Täll(e)by&lt;/sp&gt; Sdml. m. fl. (jfr &lt;i&gt;Æliby&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;al&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ekeby&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;Thællesætra&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Tällsätra&lt;/sp&gt; Sdml., osv. — Härtill även avledn. sv. dial. &lt;i&gt;tälla&lt;/i&gt;, liten tall el. gran = isl. &lt;i&gt;þella&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tella&lt;/i&gt; (bildat såsom t. ex. &lt;sp&gt;hörna&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;). — Isl. &lt;i&gt;þollr&lt;/i&gt;, träd, är snarast = &lt;sp&gt;tull 1&lt;/sp&gt;. — I ä. tid synes betyd. av &lt;sp&gt;tall&lt;/sp&gt; stundom varit något svävande. Franckenius 1659 översätter t. ex. Abies mas med 'Hwijt Graan, andre kallat hwijt Tall'. I dial. betyder ordet stundom 'granris'. Jfr Linné 1741: 'Man bör lära skilnaden på tall, fur, gårtall etc.'. — Det vanliga germ. ordet för 'tall' är annars &lt;sp&gt;fura&lt;/sp&gt; med sammans. ty. &lt;i&gt;kiefer&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;kienföhre&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;kien&lt;/i&gt;, kåda). — &lt;sp&gt;Tallstrunt&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;strunt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Talltrast&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;taltrast&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="takt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--takt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--takt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;takt&lt;/b&gt;, 1708, 1731 (i förb. med &lt;i&gt;slå&lt;/i&gt;) osv.; G. A. Ehrensvärd 1795, flerst., om känsla för el. uppfattning av det passande (bl. a. med »definition» på &lt;i&gt;takt&lt;/i&gt; i denna anv.) = da., från ty. &lt;i&gt;takt&lt;/i&gt; el. fra. &lt;i&gt;tact&lt;/i&gt; (= eng.), av lat. &lt;i&gt;tactus&lt;/i&gt;, beröring, till &lt;i&gt;tangere&lt;/i&gt;, beröra (jfr &lt;sp&gt;antasta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tangent&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kontingent&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;taxa&lt;/sp&gt;); sedan: taktslag &gt; rytm, takt; i lat. även: känsla, varifrån betyd.: sinne för vad som passar," />
        <feat att="faksimilID" val="1036" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;takt&lt;/b&gt;, 1708, 1731 (i förb. med &lt;i&gt;slå&lt;/i&gt;) osv.; G. A. Ehrensvärd 1795, flerst., om känsla för el. uppfattning av det passande (bl. a. med »definition» på &lt;i&gt;takt&lt;/i&gt; i denna anv.) = da., från ty. &lt;i&gt;takt&lt;/i&gt; el. fra. &lt;i&gt;tact&lt;/i&gt; (= eng.), av lat. &lt;i&gt;tactus&lt;/i&gt;, beröring, till &lt;i&gt;tangere&lt;/i&gt;, beröra (jfr &lt;sp&gt;antasta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tangent&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kontingent&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;taxa&lt;/sp&gt;); sedan: taktslag &gt; rytm, takt; i lat. även: känsla, varifrån betyd.: sinne för vad som passar," />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="taklök" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--taklök..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--taklök..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;taklök&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tak&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1036" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;taklök&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tak&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tak" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tal..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tal..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tal&lt;/b&gt;, antal, siffertal = fsv.: räkning, uppräkning, antal, tal; samtal, talan m. m. = isl. ds., da.: siffertal o. d., i ä. da. även: tal(ande) (i denna betyd. nu &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, se nedan), fsax. &lt;i&gt;gital&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;(ge)-tal&lt;/i&gt;, antal o. d., ags. &lt;i&gt;(ge)tæl&lt;/i&gt;, antal, beräkning o. d.; av germ. &lt;i&gt;*tala-&lt;/i&gt; n. Därjämte germ. &lt;i&gt;*talō-&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;*talōn&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;tala&lt;/i&gt;, (an)tal, mlty. &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, bl. a.: tal(ande), fhty. &lt;i&gt;zala&lt;/i&gt; i båda betyd. (ty. &lt;i&gt;zahl&lt;/i&gt;, antal), ags. &lt;i&gt;talu&lt;/i&gt;, berättelse m. m. (eng. &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, räkning, berättelse); resp. svagt fsv. &lt;i&gt;tala&lt;/i&gt;, tal, yttrande o. d., isl.: tal, räkning, tal(ande), da. &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, tal(ande). Jfr vb. &lt;sp&gt;tälja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tala&lt;/sp&gt;, men det inbördes förhållandet i fråga om bildningssättet mellan sbst. o. vb kan ej i enskildheter bestämmas (jfr nedan). Med avs. på betyd.-växlingen 'räkna' ~ 'tala' se paralleller under &lt;sp&gt;räcka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;räkna&lt;/sp&gt;; jfr särsk. got. &lt;i&gt;raþjô&lt;/i&gt;, räkning, men ty. &lt;i&gt;rede&lt;/i&gt;, tal. Om härledningen se &lt;sp&gt;tälja 2&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;-tals&lt;/sp&gt; i sammans. med subst. kvantitetsbeteckningar, t. ex. &lt;sp&gt;aln-&lt;/sp&gt; (1617), &lt;sp&gt;hög-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tid-&lt;/sp&gt; osv.; bildat efter genitivadv. på &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt;; utan motsvar. i grannspr.; i da. i &lt;i&gt;alenvis&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1037" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tal&lt;/b&gt;, antal, siffertal = fsv.: räkning, uppräkning, antal, tal; samtal, talan m. m. = isl. ds., da.: siffertal o. d., i ä. da. även: tal(ande) (i denna betyd. nu &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, se nedan), fsax. &lt;i&gt;gital&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;(ge)-tal&lt;/i&gt;, antal o. d., ags. &lt;i&gt;(ge)tæl&lt;/i&gt;, antal, beräkning o. d.; av germ. &lt;i&gt;*tala-&lt;/i&gt; n. Därjämte germ. &lt;i&gt;*talō-&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;*talōn&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;tala&lt;/i&gt;, (an)tal, mlty. &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, bl. a.: tal(ande), fhty. &lt;i&gt;zala&lt;/i&gt; i båda betyd. (ty. &lt;i&gt;zahl&lt;/i&gt;, antal), ags. &lt;i&gt;talu&lt;/i&gt;, berättelse m. m. (eng. &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, räkning, berättelse); resp. svagt fsv. &lt;i&gt;tala&lt;/i&gt;, tal, yttrande o. d., isl.: tal, räkning, tal(ande), da. &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, tal(ande). Jfr vb. &lt;sp&gt;tälja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tala&lt;/sp&gt;, men det inbördes förhållandet i fråga om bildningssättet mellan sbst. o. vb kan ej i enskildheter bestämmas (jfr nedan). Med avs. på betyd.-växlingen 'räkna' ~ 'tala' se paralleller under &lt;sp&gt;räcka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;räkna&lt;/sp&gt;; jfr särsk. got. &lt;i&gt;raþjô&lt;/i&gt;, räkning, men ty. &lt;i&gt;rede&lt;/i&gt;, tal. Om härledningen se &lt;sp&gt;tälja 2&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;-tals&lt;/sp&gt; i sammans. med subst. kvantitetsbeteckningar, t. ex. &lt;sp&gt;aln-&lt;/sp&gt; (1617), &lt;sp&gt;hög-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tid-&lt;/sp&gt; osv.; bildat efter genitivadv. på &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt;; utan motsvar. i grannspr.; i da. i &lt;i&gt;alenvis&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="taktik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--taktik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--taktik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;taktik&lt;/b&gt; = ty., av fra. &lt;i&gt;tactique&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;tactica&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;taktikḗ&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;tékhnē&lt;/i&gt;, konst), dvs. konsten att ställa upp, till grek. &lt;i&gt;táttō&lt;/i&gt; (att.), ordnar, anvisar plats, bestämmer, &lt;i&gt;tássō&lt;/i&gt;, med vbaladj. &lt;i&gt;taktós&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;syntax&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1037" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;taktik&lt;/b&gt; = ty., av fra. &lt;i&gt;tactique&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;tactica&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;taktikḗ&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;tékhnē&lt;/i&gt;, konst), dvs. konsten att ställa upp, till grek. &lt;i&gt;táttō&lt;/i&gt; (att.), ordnar, anvisar plats, bestämmer, &lt;i&gt;tássō&lt;/i&gt;, med vbaladj. &lt;i&gt;taktós&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;syntax&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tala" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tala..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tala..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tala&lt;/b&gt; = fsv., isl. ds. = da. &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;talôn&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;talen&lt;/i&gt;, räkna, beräkna, betala (jfr nedan), mhty. ds. (ty. &lt;i&gt;zahlen&lt;/i&gt;, betala), ags. &lt;i&gt;talian&lt;/i&gt;, uppräkna, anse, av germ. &lt;i&gt;*talōn&lt;/i&gt;; sannol. denominativt (till germ. &lt;i&gt;*talō-&lt;/i&gt; .el. &lt;i&gt;*tala&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;tal 1&lt;/sp&gt;), liksom t. ex. ty. &lt;i&gt;reden&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;rede&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;räcka 1&lt;/sp&gt; slutet). Om betyd.-växlingen 'tala' ~ 'räkna' se föreg. — Ett annat fnord. ord för 'tala' är isl. röda, i avljudsförh. till ty. reden. — &lt;sp&gt;Tala i skägget&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;mumle i skægget&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;in seinen&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;in den bart hineinsprechen&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;murmeln&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;brummen&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Tala&lt;/sp&gt; (el. &lt;sp&gt;prata&lt;/sp&gt;) &lt;sp&gt;i vädret&lt;/sp&gt;, se under &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tala om rep i hängd mans hus&lt;/sp&gt;, motsv. t. ex. i fra. &lt;i&gt;parler de corde dans la maison d'un pendu&lt;/i&gt;. — En sammans. med pref. &lt;i&gt;be-&lt;/i&gt; är &lt;sp&gt;betala&lt;/sp&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;betale&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;betalen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;bezahlen&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;betall&lt;/i&gt;, till mlty. talen i betyd. 'räkna upp (pänningar)', till &lt;sp&gt;tal&lt;/sp&gt; i betyd. 'räknetal'; med samma betyd.-utveckling som i lat. &lt;i&gt;numerāre&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;arithmeĩn&lt;/i&gt;, räkna, betala. I fsv. i samma betyd. vanligen &lt;i&gt;gælda&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;gälda&lt;/sp&gt;, vilket dock började trängas tillbaka under 1500-t. för att efter hand huvudsakl. blott brukas i högtidlig el. jur. stil. — Sammans. &lt;sp&gt;övertala&lt;/sp&gt; i modern betyd. = da. &lt;i&gt;overtale&lt;/i&gt; är en övers. av ty. &lt;i&gt;überreden&lt;/i&gt;. Under 1600-t. (o. in på 1700-t.) ofta i stället i betyd. 'intala, övertyga' t. ex. Schroderus Com. 1640 (i tyska texten: &lt;i&gt;bereden&lt;/i&gt;), Widekindi 1671, Serenius 1727 osv.; dessutom 'avtala' t. ex. L. Petri 1555, m. fl. betyd. — Böjningen &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;tala&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;betala&lt;/sp&gt; förekommer ännu ej i fsv." />
        <feat att="faksimilID" val="1037" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tala&lt;/b&gt; = fsv., isl. ds. = da. &lt;i&gt;tale&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;talôn&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;talen&lt;/i&gt;, räkna, beräkna, betala (jfr nedan), mhty. ds. (ty. &lt;i&gt;zahlen&lt;/i&gt;, betala), ags. &lt;i&gt;talian&lt;/i&gt;, uppräkna, anse, av germ. &lt;i&gt;*talōn&lt;/i&gt;; sannol. denominativt (till germ. &lt;i&gt;*talō-&lt;/i&gt; .el. &lt;i&gt;*tala&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;tal 1&lt;/sp&gt;), liksom t. ex. ty. &lt;i&gt;reden&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;rede&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;räcka 1&lt;/sp&gt; slutet). Om betyd.-växlingen 'tala' ~ 'räkna' se föreg. — Ett annat fnord. ord för 'tala' är isl. röda, i avljudsförh. till ty. reden. — &lt;sp&gt;Tala i skägget&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;mumle i skægget&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;in seinen&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;in den bart hineinsprechen&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;murmeln&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;brummen&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Tala&lt;/sp&gt; (el. &lt;sp&gt;prata&lt;/sp&gt;) &lt;sp&gt;i vädret&lt;/sp&gt;, se under &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tala om rep i hängd mans hus&lt;/sp&gt;, motsv. t. ex. i fra. &lt;i&gt;parler de corde dans la maison d'un pendu&lt;/i&gt;. — En sammans. med pref. &lt;i&gt;be-&lt;/i&gt; är &lt;sp&gt;betala&lt;/sp&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;betale&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;betalen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;bezahlen&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;betall&lt;/i&gt;, till mlty. talen i betyd. 'räkna upp (pänningar)', till &lt;sp&gt;tal&lt;/sp&gt; i betyd. 'räknetal'; med samma betyd.-utveckling som i lat. &lt;i&gt;numerāre&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;arithmeĩn&lt;/i&gt;, räkna, betala. I fsv. i samma betyd. vanligen &lt;i&gt;gælda&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;gälda&lt;/sp&gt;, vilket dock började trängas tillbaka under 1500-t. för att efter hand huvudsakl. blott brukas i högtidlig el. jur. stil. — Sammans. &lt;sp&gt;övertala&lt;/sp&gt; i modern betyd. = da. &lt;i&gt;overtale&lt;/i&gt; är en övers. av ty. &lt;i&gt;überreden&lt;/i&gt;. Under 1600-t. (o. in på 1700-t.) ofta i stället i betyd. 'intala, övertyga' t. ex. Schroderus Com. 1640 (i tyska texten: &lt;i&gt;bereden&lt;/i&gt;), Widekindi 1671, Serenius 1727 osv.; dessutom 'avtala' t. ex. L. Petri 1555, m. fl. betyd. — Böjningen &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;tala&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;betala&lt;/sp&gt; förekommer ännu ej i fsv." />
        <feat att="see" val="tal 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tal..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tal..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tal&lt;/b&gt;, talande = föreg. Jfr &lt;sp&gt;taltrast&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1037" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tal&lt;/b&gt;, talande = föreg. Jfr &lt;sp&gt;taltrast&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tal 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talar&lt;/b&gt;, 1729, Ad. prot. 1786, om riksrådens dräkt, Lenngren Porträtterna = ty., från ital. &lt;i&gt;talare&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;talāris&lt;/i&gt;, räckande till fotknölarna, avledn. av &lt;i&gt;tālns&lt;/i&gt;, fotknöl (av ovisst ursprung); jfr &lt;sp&gt;talong&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1037" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talar&lt;/b&gt;, 1729, Ad. prot. 1786, om riksrådens dräkt, Lenngren Porträtterna = ty., från ital. &lt;i&gt;talare&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;talāris&lt;/i&gt;, räckande till fotknölarna, avledn. av &lt;i&gt;tālns&lt;/i&gt;, fotknöl (av ovisst ursprung); jfr &lt;sp&gt;talong&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="talang" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--talang..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--talang..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;talang&lt;/b&gt;, o. 1700: &lt;i&gt;talanger&lt;/i&gt;, Serenius 1734, Lind 1749, i litter. vanligt egentl. först under Gustaf III = ty. &lt;i&gt;talent&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;talent&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;talentum&lt;/i&gt; (av ä. &lt;i&gt;*tá-lantom&lt;/i&gt;), av grek. &lt;i&gt;tálanton&lt;/i&gt;, vikt, pänningsumma; med betyd.-utvecklingen till 'goda naturgåvor, skicklighet' från samma bibelställe som &lt;sp&gt;pund&lt;/sp&gt; i denna användning. — Ordet förefaller ännu på 1780-talet icke vara fullt införlivat med det svenska ordförrådet (jfr E. Ljunggren Sv. Akademiens Ordb. s. 43 (1904)). — I sv. dial. (genom folketymologisk anslutning till &lt;i&gt;tala&lt;/i&gt;) ofta: talgåva, utförsgåvor, stundom: talesätt o. munart." />
        <feat att="faksimilID" val="1037" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;talang&lt;/b&gt;, o. 1700: &lt;i&gt;talanger&lt;/i&gt;, Serenius 1734, Lind 1749, i litter. vanligt egentl. först under Gustaf III = ty. &lt;i&gt;talent&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;talent&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;talentum&lt;/i&gt; (av ä. &lt;i&gt;*tá-lantom&lt;/i&gt;), av grek. &lt;i&gt;tálanton&lt;/i&gt;, vikt, pänningsumma; med betyd.-utvecklingen till 'goda naturgåvor, skicklighet' från samma bibelställe som &lt;sp&gt;pund&lt;/sp&gt; i denna användning. — Ordet förefaller ännu på 1780-talet icke vara fullt införlivat med det svenska ordförrådet (jfr E. Ljunggren Sv. Akademiens Ordb. s. 43 (1904)). — I sv. dial. (genom folketymologisk anslutning till &lt;i&gt;tala&lt;/i&gt;) ofta: talgåva, utförsgåvor, stundom: talesätt o. munart." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="frö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--frö..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--frö..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;frö&lt;/b&gt;, groda, ä. nsv., fsv. &lt;i&gt;frödh&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;frödher&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;frauð(r)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;frau&lt;/i&gt;. Andra besl. bildningar: germ. &lt;i&gt;*froska-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;froskr&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vorsch&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;frosch&lt;/i&gt;; isl. &lt;i&gt;fraukr&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;frauki&lt;/i&gt; ävensom ags. &lt;i&gt;frogga&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;frog&lt;/i&gt;). Med avs. på &lt;i&gt;frosk-&lt;/i&gt; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tosk&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;tossa 2&lt;/sp&gt;); med avs. på &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. i &lt;i&gt;fraukr&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;frauki&lt;/i&gt;) jfr likbetyd. lty. &lt;i&gt;lork&lt;/i&gt; ävensom ags. &lt;i&gt;paddoc&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;padda&lt;/sp&gt;); om diminutiviska &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;avledningar till likbetyd. ord se under &lt;sp&gt;tossa&lt;/sp&gt;. Ags. &lt;i&gt;frogga&lt;/i&gt; är en kortform av samma slag som &lt;sp&gt;padda&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;pugga&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tadde&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tossa 2&lt;/sp&gt;). Formväxlingen sammanhänger med den hypokoristiska o. diminutiva karaktär, som tillkommer så många ord för 'groda, padda'. Jfr även groda samt förf. NTfF 3 R XII. 62 f. — I övrigt blott mycket osäkra anknytningar enl. Falk-Torp besl. med &lt;sp&gt;fradga&lt;/sp&gt;, alltså: den slemmiga; även tolkat som 'den hoppande', till sanskr. &lt;i&gt;právati&lt;/i&gt;, hoppar, m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="0248" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;frö&lt;/b&gt;, groda, ä. nsv., fsv. &lt;i&gt;frödh&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;frödher&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;frauð(r)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;frau&lt;/i&gt;. Andra besl. bildningar: germ. &lt;i&gt;*froska-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;froskr&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vorsch&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;frosch&lt;/i&gt;; isl. &lt;i&gt;fraukr&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;frauki&lt;/i&gt; ävensom ags. &lt;i&gt;frogga&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;frog&lt;/i&gt;). Med avs. på &lt;i&gt;frosk-&lt;/i&gt; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tosk&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;tossa 2&lt;/sp&gt;); med avs. på &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. i &lt;i&gt;fraukr&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;frauki&lt;/i&gt;) jfr likbetyd. lty. &lt;i&gt;lork&lt;/i&gt; ävensom ags. &lt;i&gt;paddoc&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;padda&lt;/sp&gt;); om diminutiviska &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;avledningar till likbetyd. ord se under &lt;sp&gt;tossa&lt;/sp&gt;. Ags. &lt;i&gt;frogga&lt;/i&gt; är en kortform av samma slag som &lt;sp&gt;padda&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;pugga&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tadde&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tossa 2&lt;/sp&gt;). Formväxlingen sammanhänger med den hypokoristiska o. diminutiva karaktär, som tillkommer så många ord för 'groda, padda'. Jfr även groda samt förf. NTfF 3 R XII. 62 f. — I övrigt blott mycket osäkra anknytningar enl. Falk-Torp besl. med &lt;sp&gt;fradga&lt;/sp&gt;, alltså: den slemmiga; även tolkat som 'den hoppande', till sanskr. &lt;i&gt;právati&lt;/i&gt;, hoppar, m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Frö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Frö..pm.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Frö..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;Frö&lt;/b&gt;, ofta även &lt;sp&gt;Frey&lt;/sp&gt;, gudanamn, ombildning av (i anslutning till svenska ljudlagar), resp. lån från isl.-fno. &lt;i&gt;Freyr&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Frøyr&lt;/i&gt;) = fsv. &lt;i&gt;Frö&lt;/i&gt; (Saxo), av germ. &lt;i&gt;*Frauja-&lt;/i&gt;, urspr. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam, motsv. got. &lt;i&gt;frauja&lt;/i&gt;, herre, fsax. &lt;i&gt;frôho&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;frô&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fréa&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*fraujan-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*frawan-&lt;/i&gt;, besl. med sanskr. adj. &lt;i&gt;pūrvyá-&lt;/i&gt; osv., främre, ävensom lat. &lt;i&gt;prō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;præ&lt;/i&gt;, framför, &lt;sp&gt;för&lt;/sp&gt;, prepos. o. adv.; jfr &lt;sp&gt;Freja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fru&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;provins&lt;/sp&gt;. Alltså egentl. appellativ, såsom t. ex. det kristna &lt;i&gt;Herren&lt;/i&gt; o. sannol. &lt;sp&gt;Balder&lt;/sp&gt; (se d:o); jfr även sanskr. &lt;i&gt;asura&lt;/i&gt;, herre, som epitet till guden Varuna. Troligen ett s. k. noa-namn (jfr under &lt;sp&gt;Freja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;björn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varg&lt;/sp&gt;) i stället för &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt; el. möjl. något annat gudanamn, som blivit tabu. — I sv. ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Fröslunda&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Fröstuna&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Frustuna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Frösvi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Frösåker&lt;/sp&gt;, möjl. också &lt;sp&gt;Frövättern&lt;/sp&gt; (sjö i Vrml., nära &lt;sp&gt;Ullvättern&lt;/sp&gt;; se dock E. Noreen NoB 8: 30 n. 4) samt en del nu föga el. icke använda personnamn såsom fsv. &lt;i&gt;Fröbiorn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Frömund&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Frösten&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;Frö&lt;/b&gt;, ofta även &lt;sp&gt;Frey&lt;/sp&gt;, gudanamn, ombildning av (i anslutning till svenska ljudlagar), resp. lån från isl.-fno. &lt;i&gt;Freyr&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Frøyr&lt;/i&gt;) = fsv. &lt;i&gt;Frö&lt;/i&gt; (Saxo), av germ. &lt;i&gt;*Frauja-&lt;/i&gt;, urspr. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam, motsv. got. &lt;i&gt;frauja&lt;/i&gt;, herre, fsax. &lt;i&gt;frôho&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;frô&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fréa&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*fraujan-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*frawan-&lt;/i&gt;, besl. med sanskr. adj. &lt;i&gt;pūrvyá-&lt;/i&gt; osv., främre, ävensom lat. &lt;i&gt;prō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;præ&lt;/i&gt;, framför, &lt;sp&gt;för&lt;/sp&gt;, prepos. o. adv.; jfr &lt;sp&gt;Freja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fru&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;provins&lt;/sp&gt;. Alltså egentl. appellativ, såsom t. ex. det kristna &lt;i&gt;Herren&lt;/i&gt; o. sannol. &lt;sp&gt;Balder&lt;/sp&gt; (se d:o); jfr även sanskr. &lt;i&gt;asura&lt;/i&gt;, herre, som epitet till guden Varuna. Troligen ett s. k. noa-namn (jfr under &lt;sp&gt;Freja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;björn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varg&lt;/sp&gt;) i stället för &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt; el. möjl. något annat gudanamn, som blivit tabu. — I sv. ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Fröslunda&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Fröstuna&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Frustuna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Frösvi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Frösåker&lt;/sp&gt;, möjl. också &lt;sp&gt;Frövättern&lt;/sp&gt; (sjö i Vrml., nära &lt;sp&gt;Ullvättern&lt;/sp&gt;; se dock E. Noreen NoB 8: 30 n. 4) samt en del nu föga el. icke använda personnamn såsom fsv. &lt;i&gt;Fröbiorn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Frömund&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Frösten&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fräta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fräta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fräta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fräta&lt;/b&gt; = fsv., från mlty. &lt;i&gt;vreten&lt;/i&gt;, äta glupskt, fräta = fhty. &lt;i&gt;frezzan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fressen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fretan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fret&lt;/i&gt;) ds., got. &lt;i&gt;fra-itan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;frêt&lt;/i&gt;), äta upp; av &lt;sp&gt;äta&lt;/sp&gt; o. pref. got. &lt;i&gt;fra-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fr-&lt;/i&gt;, vgerm. &lt;i&gt;fr-&lt;/i&gt;, jfr sv. &lt;sp&gt;för-&lt;/sp&gt; o. ty. &lt;i&gt;ver-&lt;/i&gt;; jfr även &lt;sp&gt;frat&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;frossa&lt;/sp&gt;, vb." />
        <feat att="faksimilID" val="0248" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fräta&lt;/b&gt; = fsv., från mlty. &lt;i&gt;vreten&lt;/i&gt;, äta glupskt, fräta = fhty. &lt;i&gt;frezzan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fressen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fretan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fret&lt;/i&gt;) ds., got. &lt;i&gt;fra-itan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;frêt&lt;/i&gt;), äta upp; av &lt;sp&gt;äta&lt;/sp&gt; o. pref. got. &lt;i&gt;fra-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fr-&lt;/i&gt;, vgerm. &lt;i&gt;fr-&lt;/i&gt;, jfr sv. &lt;sp&gt;för-&lt;/sp&gt; o. ty. &lt;i&gt;ver-&lt;/i&gt;; jfr även &lt;sp&gt;frat&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;frossa&lt;/sp&gt;, vb." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="frö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--frö..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--frö..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;frö&lt;/b&gt; = fsv., da., no., motsv. isl. &lt;i&gt;frjó&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frǽ&lt;/i&gt;, gottl. &lt;i&gt;froy&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fraiw&lt;/i&gt; n., av germ. &lt;i&gt;*fraiwa-&lt;/i&gt;; jfr adj. fsv. &lt;i&gt;ofrö&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;frö&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;frjór&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frǽr&lt;/i&gt;, fruktbar, fortplantningsduglig; dunkelt; möjl. avlägset besl. med grek. &lt;i&gt;spérma&lt;/i&gt; n., frö o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="0248" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;frö&lt;/b&gt; = fsv., da., no., motsv. isl. &lt;i&gt;frjó&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frǽ&lt;/i&gt;, gottl. &lt;i&gt;froy&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fraiw&lt;/i&gt; n., av germ. &lt;i&gt;*fraiwa-&lt;/i&gt;; jfr adj. fsv. &lt;i&gt;ofrö&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;frö&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;frjór&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frǽr&lt;/i&gt;, fruktbar, fortplantningsduglig; dunkelt; möjl. avlägset besl. med grek. &lt;i&gt;spérma&lt;/i&gt; n., frö o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fräsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fräsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fräsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fräsa&lt;/b&gt; = fsv., no., jfr isl. &lt;i&gt;frǽs&lt;/i&gt; f, väsning; utan omljud: sv. dial. &lt;i&gt;fråsa&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;fraase&lt;/i&gt;; avljudsform till &lt;sp&gt;frasa&lt;/sp&gt;. Jfr Persson Indog. Wortf. s. 875 n. 2." />
        <feat att="faksimilID" val="0248" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fräsa&lt;/b&gt; = fsv., no., jfr isl. &lt;i&gt;frǽs&lt;/i&gt; f, väsning; utan omljud: sv. dial. &lt;i&gt;fråsa&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;fraase&lt;/i&gt;; avljudsform till &lt;sp&gt;frasa&lt;/sp&gt;. Jfr Persson Indog. Wortf. s. 875 n. 2." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fräsch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fräsch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fräsch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fräsch&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;fraîche&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;frisk-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;frisk&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;fresk(o)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0248" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fräsch&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;fraîche&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;frisk-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;frisk&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;fresk(o)&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tantiem" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tantiem..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tantiem..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tantiem&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;tantième&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;tant&lt;/i&gt;, så mycket = lat. &lt;i&gt;tantus&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tantiem&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;tantième&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;tant&lt;/i&gt;, så mycket = lat. &lt;i&gt;tantus&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tantalisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tantalisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tantalisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tantalisk&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;tantaliska kval&lt;/sp&gt; o. d., till grek. &lt;i&gt;Tántalos&lt;/i&gt;, en grekisk sagokonung som enl. Odysséen (osv.) i underjorden pinades av ständig hunger o. törst, ur stånd att nå det vatten, i vilket han stod ända till hakan, el. de frukter, som hängde över hans huvud; med intensivreduplikation till roten i &lt;sp&gt;tåla&lt;/sp&gt; (jfr till bildningen under &lt;sp&gt;gigant&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;titan&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tantalisk&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;tantaliska kval&lt;/sp&gt; o. d., till grek. &lt;i&gt;Tántalos&lt;/i&gt;, en grekisk sagokonung som enl. Odysséen (osv.) i underjorden pinades av ständig hunger o. törst, ur stånd att nå det vatten, i vilket han stod ända till hakan, el. de frukter, som hängde över hans huvud; med intensivreduplikation till roten i &lt;sp&gt;tåla&lt;/sp&gt; (jfr till bildningen under &lt;sp&gt;gigant&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;titan&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="frysa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--frysa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--frysa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;frysa&lt;/b&gt; - fsv. = isl. &lt;i&gt;frjósa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fryse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vrésen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;friosan&lt;/i&gt; (motsv. ty. &lt;i&gt;frieren&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fréosan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;freeze&lt;/i&gt;); växlingen &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; beror på s. k. grammatisk växling (jfr &lt;sp&gt;hare&lt;/sp&gt; ~ ty. &lt;i&gt;hase&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*freusan&lt;/i&gt;, till den ie. roten &lt;i&gt;prus&lt;/i&gt;, frysa o. bränna, i lat. &lt;i&gt;prūna&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*prusnā&lt;/i&gt;), glödande kol, &lt;i&gt;prūrīre&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*prus-&lt;/i&gt;), klia, bränna; jfr &lt;sp&gt;frost&lt;/sp&gt;. Betyd.-växlingen är densamma som i &lt;sp&gt;sval&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0247" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;frysa&lt;/b&gt; - fsv. = isl. &lt;i&gt;frjósa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fryse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vrésen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;friosan&lt;/i&gt; (motsv. ty. &lt;i&gt;frieren&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fréosan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;freeze&lt;/i&gt;); växlingen &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; beror på s. k. grammatisk växling (jfr &lt;sp&gt;hare&lt;/sp&gt; ~ ty. &lt;i&gt;hase&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*freusan&lt;/i&gt;, till den ie. roten &lt;i&gt;prus&lt;/i&gt;, frysa o. bränna, i lat. &lt;i&gt;prūna&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*prusnā&lt;/i&gt;), glödande kol, &lt;i&gt;prūrīre&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*prus-&lt;/i&gt;), klia, bränna; jfr &lt;sp&gt;frost&lt;/sp&gt;. Betyd.-växlingen är densamma som i &lt;sp&gt;sval&lt;/sp&gt; m. fl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tanum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tanum..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tanum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tanum&lt;/b&gt;, härad i Boh.-l., fno. &lt;i&gt;Tūn(h)æim&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Tunhem&lt;/i&gt;, etymologiskt identiskt med sockenn. &lt;sp&gt;Tunhem&lt;/sp&gt; Vgtl.; av &lt;i&gt;tūn&lt;/i&gt;, inhägnad plats (se &lt;sp&gt;Tuna&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;hem&lt;/sp&gt;. Om övergången &lt;i&gt;ū&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ă&lt;/i&gt; se Lindroth Bohusl. härads- o. sockenn. s. 54 jämfört med Sahlgren NoB 6: 181." />
        <feat att="faksimilID" val="1042" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tanum&lt;/b&gt;, härad i Boh.-l., fno. &lt;i&gt;Tūn(h)æim&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Tunhem&lt;/i&gt;, etymologiskt identiskt med sockenn. &lt;sp&gt;Tunhem&lt;/sp&gt; Vgtl.; av &lt;i&gt;tūn&lt;/i&gt;, inhägnad plats (se &lt;sp&gt;Tuna&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;hem&lt;/sp&gt;. Om övergången &lt;i&gt;ū&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ă&lt;/i&gt; se Lindroth Bohusl. härads- o. sockenn. s. 54 jämfört med Sahlgren NoB 6: 181." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fryna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fryna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fryna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fryna&lt;/b&gt; (på näsan), lokalt riksspråk, allmänt i götal. dial. = no.; jfr (?) eng. dial. &lt;i&gt;frine&lt;/i&gt;, knota; i avljudsförh. till no. &lt;i&gt;frøyna&lt;/i&gt;. Det likbetyd. eng. &lt;i&gt;frown&lt;/i&gt; (meng. &lt;i&gt;frounen&lt;/i&gt;) utgår närmast från ffra. &lt;i&gt;fro(i)gnier&lt;/i&gt;, vilket av somliga anses ha kelt. ursprung (kymr. &lt;i&gt;ffroenio&lt;/i&gt;, röra näsborrarna), men av andra kanske rättare uppfattas som urspr. germanskt o. sammanställes med &lt;sp&gt;fryna&lt;/sp&gt;. Med hänsyn till den i no. även uppträdande betyd. 'blåsa föraktligt' kunde man med Torp s. 137 tänka på rotsläktskap med &lt;sp&gt;frusa&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0247" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fryna&lt;/b&gt; (på näsan), lokalt riksspråk, allmänt i götal. dial. = no.; jfr (?) eng. dial. &lt;i&gt;frine&lt;/i&gt;, knota; i avljudsförh. till no. &lt;i&gt;frøyna&lt;/i&gt;. Det likbetyd. eng. &lt;i&gt;frown&lt;/i&gt; (meng. &lt;i&gt;frounen&lt;/i&gt;) utgår närmast från ffra. &lt;i&gt;fro(i)gnier&lt;/i&gt;, vilket av somliga anses ha kelt. ursprung (kymr. &lt;i&gt;ffroenio&lt;/i&gt;, röra näsborrarna), men av andra kanske rättare uppfattas som urspr. germanskt o. sammanställes med &lt;sp&gt;fryna&lt;/sp&gt;. Med hänsyn till den i no. även uppträdande betyd. 'blåsa föraktligt' kunde man med Torp s. 137 tänka på rotsläktskap med &lt;sp&gt;frusa&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fryntlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fryntlig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fryntlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fryntlig&lt;/b&gt;, Gl. t. Ter. Andria o. 1550: &lt;i&gt;familiariter&lt;/i&gt; &lt;i&gt;ffrijnteligh&lt;/i&gt;; ännu under 1700-t. i betyd. vänlig (utan den moderna bibetyd. av 'gladlynt' o. d.) = ä. da., från lty. &lt;i&gt;früntlik&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;freundlich&lt;/i&gt;; till lty. &lt;i&gt;frünt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fründ&lt;/i&gt;, vän (varav y. fsv-o. 1500-t.: &lt;i&gt;frynt&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;freund&lt;/i&gt;, motsv det inhemska sv. &lt;sp&gt;frände&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0247" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fryntlig&lt;/b&gt;, Gl. t. Ter. Andria o. 1550: &lt;i&gt;familiariter&lt;/i&gt; &lt;i&gt;ffrijnteligh&lt;/i&gt;; ännu under 1700-t. i betyd. vänlig (utan den moderna bibetyd. av 'gladlynt' o. d.) = ä. da., från lty. &lt;i&gt;früntlik&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;freundlich&lt;/i&gt;; till lty. &lt;i&gt;frünt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fründ&lt;/i&gt;, vän (varav y. fsv-o. 1500-t.: &lt;i&gt;frynt&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;freund&lt;/i&gt;, motsv det inhemska sv. &lt;sp&gt;frände&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="frusa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--frusa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--frusa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;frusa&lt;/b&gt;, 1600-t.:s senare hälft = no. &lt;i&gt;frūsa&lt;/i&gt; ds., jfr isl. &lt;i&gt;frýsa&lt;/i&gt;, frusta, o. &lt;b&gt;frusta&lt;/b&gt;, 1700-t., väl besl. med sanskr. &lt;i&gt;pruṣ-&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;prysnati&lt;/i&gt;, frusa (jfr Persson Indog. Wortf. s. 875 n. 2); av en ljudhärmande rot liksom &lt;sp&gt;spruta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0247" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;frusa&lt;/b&gt;, 1600-t.:s senare hälft = no. &lt;i&gt;frūsa&lt;/i&gt; ds., jfr isl. &lt;i&gt;frýsa&lt;/i&gt;, frusta, o. &lt;b&gt;frusta&lt;/b&gt;, 1700-t., väl besl. med sanskr. &lt;i&gt;pruṣ-&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;prysnati&lt;/i&gt;, frusa (jfr Persson Indog. Wortf. s. 875 n. 2); av en ljudhärmande rot liksom &lt;sp&gt;spruta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="frusen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--frusen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--frusen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;frusen&lt;/b&gt;, som har benägenhet att frysa, är kanske ej identiskt med part. &lt;sp&gt;frusen&lt;/sp&gt;, utan en ombildning av &lt;i&gt;*frysen&lt;/i&gt; (= sv-dial.), motsv. isl. &lt;i&gt;frýsinn&lt;/i&gt; i samma betyd. Lindroth Adjektiv, af part. s. 67 n. 1." />
        <feat att="faksimilID" val="0247" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;frusen&lt;/b&gt;, som har benägenhet att frysa, är kanske ej identiskt med part. &lt;sp&gt;frusen&lt;/sp&gt;, utan en ombildning av &lt;i&gt;*frysen&lt;/i&gt; (= sv-dial.), motsv. isl. &lt;i&gt;frýsinn&lt;/i&gt; i samma betyd. Lindroth Adjektiv, af part. s. 67 n. 1." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tande i ljustande" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--tande i ljustande..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nnh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tande i ljustande..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tande i ljustande&lt;/sp&gt;, sv. dial., ljusveke, se under &lt;sp&gt;tindra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tända&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;veke&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tande i ljustande&lt;/sp&gt;, sv. dial., ljusveke, se under &lt;sp&gt;tindra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tända&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;veke&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="veke" />
        <feat att="see" val="tända" />
        <feat att="see" val="tindra" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tand" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tand..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tand..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tand&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tan&lt;/i&gt; f. (plur. &lt;i&gt;tænder&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;tǫnn&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;tenn(r)&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;tand&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tand&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zan(d)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zahn&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tóð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tooth&lt;/i&gt;); jfr fgutn. &lt;i&gt;tandr&lt;/i&gt; m.; av germ. &lt;i&gt;*tanþ-&lt;/i&gt;, växlande med &lt;i&gt;tunþ-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;timþus&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stam efter &lt;i&gt;kinnus&lt;/i&gt;, kind, såsom &lt;i&gt;fôtus&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;handus&lt;/i&gt;); motsv. ie. &lt;i&gt;*dont-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*dent-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*dn̥t-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;dat-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dánta-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;odoús&lt;/i&gt; (geni t. &lt;i&gt;odóntos&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;mastodont&lt;/sp&gt;), lat. &lt;i&gt;dens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;dentis&lt;/i&gt;); även i kelt. o. balt. språk samt (med avledning) i armen.; egentl. part. pres. till roten &lt;i&gt;ed&lt;/i&gt;, äta (se d. o.), med bortfall av uddljudsvokalen (såsom i &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt;, adj., till &lt;i&gt;es&lt;/i&gt;, vara); jfr grek. dial. &lt;i&gt;édontes&lt;/i&gt;, tänder. Skulle emellertid, såsom ofta antages, en avljudsform till &lt;sp&gt;tand&lt;/sp&gt; föreligga i &lt;sp&gt;tinne&lt;/sp&gt;, blir dock denna härledning osäker. — Slutkonsonanten &lt;i&gt;-d&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tand&lt;/sp&gt; beror väl på fsv. plur. &lt;i&gt;tænder&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt;inskott mellan &lt;i&gt;nn&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;. — Ett annat indoeur. ord för 'tand' se under &lt;sp&gt;kam&lt;/sp&gt;. — Det bokstavsrimmande uttr. &lt;sp&gt;(ha) tand för tunga&lt;/sp&gt; finns redan i fsv. &lt;i&gt;tan för tungo&lt;/i&gt;; motsv. i da.; gammalt bokstavsrimmande uttr. av samma slag som b&lt;sp&gt;arn och blomma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hack i häl&lt;/sp&gt; osv. — &lt;sp&gt;Tidens tand,&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tandborste&lt;/sp&gt;, bouppt. fr. Växiö 1739, Ågerups arkiv 1743: '1 st. gammal Tandborste' = ty. &lt;i&gt;zahnbürste&lt;/i&gt; 1786, osv. — &lt;sp&gt;Tandgård&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tannagardher&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;tanngarðr&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;tandgard&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;tandgærde&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;gård&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;gärde&lt;/sp&gt;) i betyd. 'inhägnad'; jfr det homeriska &lt;i&gt;(h)érkos odóntōn&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tandpetare&lt;/sp&gt;, Linné o. 1750, bildat som da. &lt;i&gt;tandstikker&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zahnstocher&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;toothpicker&lt;/i&gt;. Tidigare: &lt;i&gt;tandpeta&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; 1762); el. &lt;i&gt;tand(e)preka&lt;/i&gt;, Lex. Linc. 1640 (under &lt;i&gt;dentiscalpium&lt;/i&gt;) osv. (åtm. i sht. götal.) = västg. &lt;i&gt;tandpreka&lt;/i&gt;, till sydsv. dial. &lt;i&gt;preka&lt;/i&gt;, sticka lätt (se &lt;sp&gt;prick&lt;/sp&gt;); &lt;i&gt;tandpreta&lt;/i&gt; t. ex. 1679, &lt;i&gt;-are&lt;/i&gt; t. ex. Götheb. nyh. 1773. I Dagl. Alleh. 1771 efterlyses en borttappad &lt;i&gt;Guld-Tand-pänne&lt;/i&gt; o. i en bouppteckning från 1744 uppges bl. a. ett &lt;i&gt;tandpennefoder&lt;/i&gt; av elfenben. Redan ags. har beteckningar härför: &lt;i&gt;tóðgár&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;gár&lt;/i&gt;, spjut, se gissel), &lt;i&gt;tóðsticca&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tandvärk&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;tanna-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;tannaværker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tannaverkr&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tanna&lt;/i&gt; genit. plur.), motsv. ags. &lt;i&gt;tóðwærc&lt;/i&gt;; jfr mhty. &lt;i&gt;zantwê&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-smerz&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zahnweh, -schmerzen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tóðęce&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;toothache&lt;/i&gt;) till ags. &lt;i&gt;acan&lt;/i&gt;, göra ont, da. &lt;i&gt;tandpine&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tand&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tan&lt;/i&gt; f. (plur. &lt;i&gt;tænder&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;tǫnn&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;tenn(r)&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;tand&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tand&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zan(d)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zahn&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tóð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tooth&lt;/i&gt;); jfr fgutn. &lt;i&gt;tandr&lt;/i&gt; m.; av germ. &lt;i&gt;*tanþ-&lt;/i&gt;, växlande med &lt;i&gt;tunþ-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;timþus&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stam efter &lt;i&gt;kinnus&lt;/i&gt;, kind, såsom &lt;i&gt;fôtus&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;handus&lt;/i&gt;); motsv. ie. &lt;i&gt;*dont-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*dent-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*dn̥t-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;dat-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dánta-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;odoús&lt;/i&gt; (geni t. &lt;i&gt;odóntos&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;mastodont&lt;/sp&gt;), lat. &lt;i&gt;dens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;dentis&lt;/i&gt;); även i kelt. o. balt. språk samt (med avledning) i armen.; egentl. part. pres. till roten &lt;i&gt;ed&lt;/i&gt;, äta (se d. o.), med bortfall av uddljudsvokalen (såsom i &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt;, adj., till &lt;i&gt;es&lt;/i&gt;, vara); jfr grek. dial. &lt;i&gt;édontes&lt;/i&gt;, tänder. Skulle emellertid, såsom ofta antages, en avljudsform till &lt;sp&gt;tand&lt;/sp&gt; föreligga i &lt;sp&gt;tinne&lt;/sp&gt;, blir dock denna härledning osäker. — Slutkonsonanten &lt;i&gt;-d&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tand&lt;/sp&gt; beror väl på fsv. plur. &lt;i&gt;tænder&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt;inskott mellan &lt;i&gt;nn&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;. — Ett annat indoeur. ord för 'tand' se under &lt;sp&gt;kam&lt;/sp&gt;. — Det bokstavsrimmande uttr. &lt;sp&gt;(ha) tand för tunga&lt;/sp&gt; finns redan i fsv. &lt;i&gt;tan för tungo&lt;/i&gt;; motsv. i da.; gammalt bokstavsrimmande uttr. av samma slag som b&lt;sp&gt;arn och blomma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hack i häl&lt;/sp&gt; osv. — &lt;sp&gt;Tidens tand,&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tandborste&lt;/sp&gt;, bouppt. fr. Växiö 1739, Ågerups arkiv 1743: '1 st. gammal Tandborste' = ty. &lt;i&gt;zahnbürste&lt;/i&gt; 1786, osv. — &lt;sp&gt;Tandgård&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tannagardher&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;tanngarðr&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;tandgard&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;tandgærde&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;gård&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;gärde&lt;/sp&gt;) i betyd. 'inhägnad'; jfr det homeriska &lt;i&gt;(h)érkos odóntōn&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tandpetare&lt;/sp&gt;, Linné o. 1750, bildat som da. &lt;i&gt;tandstikker&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zahnstocher&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;toothpicker&lt;/i&gt;. Tidigare: &lt;i&gt;tandpeta&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; 1762); el. &lt;i&gt;tand(e)preka&lt;/i&gt;, Lex. Linc. 1640 (under &lt;i&gt;dentiscalpium&lt;/i&gt;) osv. (åtm. i sht. götal.) = västg. &lt;i&gt;tandpreka&lt;/i&gt;, till sydsv. dial. &lt;i&gt;preka&lt;/i&gt;, sticka lätt (se &lt;sp&gt;prick&lt;/sp&gt;); &lt;i&gt;tandpreta&lt;/i&gt; t. ex. 1679, &lt;i&gt;-are&lt;/i&gt; t. ex. Götheb. nyh. 1773. I Dagl. Alleh. 1771 efterlyses en borttappad &lt;i&gt;Guld-Tand-pänne&lt;/i&gt; o. i en bouppteckning från 1744 uppges bl. a. ett &lt;i&gt;tandpennefoder&lt;/i&gt; av elfenben. Redan ags. har beteckningar härför: &lt;i&gt;tóðgár&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;gár&lt;/i&gt;, spjut, se gissel), &lt;i&gt;tóðsticca&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Tandvärk&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;tanna-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;tannaværker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tannaverkr&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;tanna&lt;/i&gt; genit. plur.), motsv. ags. &lt;i&gt;tóðwærc&lt;/i&gt;; jfr mhty. &lt;i&gt;zantwê&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-smerz&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zahnweh, -schmerzen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tóðęce&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;toothache&lt;/i&gt;) till ags. &lt;i&gt;acan&lt;/i&gt;, göra ont, da. &lt;i&gt;tandpine&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tangent" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tangent..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tangent..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tangent&lt;/b&gt;, Serenius 1734: 'tangenter på et spinet', i matem. anv.: Strömer Eucl. 1744 = ty. &lt;i&gt;tangente&lt;/i&gt; (blott som mat. term) osv., av lat. &lt;i&gt;tangens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), berörande, part. pres. till &lt;i&gt;tangere&lt;/i&gt;, beröra (jfr &lt;sp&gt;takt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;taxa&lt;/sp&gt;). — Em. Swedenborg föreslår som matematisk term i stället &lt;i&gt;rörlinie&lt;/i&gt;. — Om tangent på piano o. d. brukas i ty. i stället &lt;i&gt;taste&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;tasto&lt;/i&gt;, till ital. &lt;i&gt;tastare&lt;/i&gt;, beröra (väl besl. med lat. &lt;i&gt;tangere&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;antasta&lt;/sp&gt;). — Förr liksom i ä. ty. även &lt;i&gt;clavis&lt;/i&gt; (nyckel), varefter &lt;sp&gt;klavér&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klaviatur&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1041" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tangent&lt;/b&gt;, Serenius 1734: 'tangenter på et spinet', i matem. anv.: Strömer Eucl. 1744 = ty. &lt;i&gt;tangente&lt;/i&gt; (blott som mat. term) osv., av lat. &lt;i&gt;tangens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), berörande, part. pres. till &lt;i&gt;tangere&lt;/i&gt;, beröra (jfr &lt;sp&gt;takt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;taxa&lt;/sp&gt;). — Em. Swedenborg föreslår som matematisk term i stället &lt;i&gt;rörlinie&lt;/i&gt;. — Om tangent på piano o. d. brukas i ty. i stället &lt;i&gt;taste&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;tasto&lt;/i&gt;, till ital. &lt;i&gt;tastare&lt;/i&gt;, beröra (väl besl. med lat. &lt;i&gt;tangere&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;antasta&lt;/sp&gt;). — Förr liksom i ä. ty. även &lt;i&gt;clavis&lt;/i&gt; (nyckel), varefter &lt;sp&gt;klavér&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klaviatur&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tandem" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tandem..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tandem..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tandem&lt;/b&gt;, från eng. =, av mlat. &lt;i&gt;tandem&lt;/i&gt;, längs efter (i lat.: slutligen). Uttr. har uppkommit i det eng. studentspråket o. syftar på att i detta slags anspann en el. flera hästar gå i rad framför gaffelhästen; sedan även om cykel med platser för två personer, den ene sittande framför den andre." />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tandem&lt;/b&gt;, från eng. =, av mlat. &lt;i&gt;tandem&lt;/i&gt;, längs efter (i lat.: slutligen). Uttr. har uppkommit i det eng. studentspråket o. syftar på att i detta slags anspann en el. flera hästar gå i rad framför gaffelhästen; sedan även om cykel med platser för två personer, den ene sittande framför den andre." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tank" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tank..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tank..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tank&lt;/b&gt;, behållare av vätskor, 1888 (å fartyg), från eng. &lt;i&gt;tank&lt;/i&gt;, av ovisst urspr.: från ind. dial. &lt;i&gt;ṭānkh&lt;/i&gt;, cistern, el. portug. &lt;i&gt;tanque&lt;/i&gt;, damm (&lt;i&gt;estanque&lt;/i&gt;, som sammanställts med lat. &lt;i&gt;stagnum&lt;/i&gt;). — Som beteckning för den av engelsmännen under världskriget använda stridsbilen skall däremot ordet härstamma från uppfinnaren &lt;i&gt;Tank&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1041" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tank&lt;/b&gt;, behållare av vätskor, 1888 (å fartyg), från eng. &lt;i&gt;tank&lt;/i&gt;, av ovisst urspr.: från ind. dial. &lt;i&gt;ṭānkh&lt;/i&gt;, cistern, el. portug. &lt;i&gt;tanque&lt;/i&gt;, damm (&lt;i&gt;estanque&lt;/i&gt;, som sammanställts med lat. &lt;i&gt;stagnum&lt;/i&gt;). — Som beteckning för den av engelsmännen under världskriget använda stridsbilen skall däremot ordet härstamma från uppfinnaren &lt;i&gt;Tank&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tanig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tanig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tanig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tanig&lt;/b&gt;, lång o. smal, mager, i sht om kvinnor, K. af Kullberg 1835: 'en . . tanig majstång', samma ord som &lt;sp&gt;tanig&lt;/sp&gt; t. ex. 1896: 'sitt taniga och ojemna utseende', om bindväv, till ä. sv., sv. dial. &lt;i&gt;tana&lt;/i&gt;, sena, seg köttfiber, trasa (jfr &lt;i&gt;ljustana&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;veke&lt;/sp&gt;), gotl. &lt;i&gt;tan&lt;/i&gt;, fsv. (fgutn.) &lt;i&gt;þan&lt;/i&gt; f., sena, isl. &lt;i&gt;þǫn&lt;/i&gt; f., spjäla att spänna ut med, no. &lt;i&gt;tan&lt;/i&gt; n. ds., även: spänning, osv., till roten i &lt;sp&gt;tänja&lt;/sp&gt; o. med samma avljudsstadium som i grek. &lt;i&gt;tónos&lt;/i&gt;, spänning, ton (se &lt;sp&gt;ton 2&lt;/sp&gt;). — Ytterst besl. är möjl. sv. dial. &lt;i&gt;tanig&lt;/i&gt;, som har svårt att hålla ögonen öppna, sömnig, låna, vara sömnig, väl = &lt;i&gt;tana&lt;/i&gt;, småfåna, &lt;i&gt;tantig&lt;/i&gt;, småfånig, m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="1041" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tanig&lt;/b&gt;, lång o. smal, mager, i sht om kvinnor, K. af Kullberg 1835: 'en . . tanig majstång', samma ord som &lt;sp&gt;tanig&lt;/sp&gt; t. ex. 1896: 'sitt taniga och ojemna utseende', om bindväv, till ä. sv., sv. dial. &lt;i&gt;tana&lt;/i&gt;, sena, seg köttfiber, trasa (jfr &lt;i&gt;ljustana&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;veke&lt;/sp&gt;), gotl. &lt;i&gt;tan&lt;/i&gt;, fsv. (fgutn.) &lt;i&gt;þan&lt;/i&gt; f., sena, isl. &lt;i&gt;þǫn&lt;/i&gt; f., spjäla att spänna ut med, no. &lt;i&gt;tan&lt;/i&gt; n. ds., även: spänning, osv., till roten i &lt;sp&gt;tänja&lt;/sp&gt; o. med samma avljudsstadium som i grek. &lt;i&gt;tónos&lt;/i&gt;, spänning, ton (se &lt;sp&gt;ton 2&lt;/sp&gt;). — Ytterst besl. är möjl. sv. dial. &lt;i&gt;tanig&lt;/i&gt;, som har svårt att hålla ögonen öppna, sömnig, låna, vara sömnig, väl = &lt;i&gt;tana&lt;/i&gt;, småfåna, &lt;i&gt;tantig&lt;/i&gt;, småfånig, m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tant" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tant..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tant..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tant&lt;/b&gt;, Brev i Ågerups arkiv 1764: 'min Allerödmiukaste wördnad till samtl: nådie Tanter ock morbröder' (alltså om verklig släktskap), L. v. Hausswolff 1809; Posttid. 1791, 1792, om den franske konungens fastrar, t. ex. 'de Kongl. Tanternas Kammar-Junkare'; till icke släktingar allmänt först under 1800-t:s senare årtionden, i förnäma kretsar dock tidigare (som ett dock enstaka övergångsfall kan möjl. betraktas, vad Tersmeden 6: 177 meddelar från 1787: 'att den unga friherrinnan Raijalin aborderade Ehrensvärd och dess grefvinna som tante och oncle', ehuru ingen släktskap kunde spåras) = ty. &lt;i&gt;tante&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tante&lt;/i&gt;, faster, moster, tant, av &lt;i&gt;ta ante&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;t'ante&lt;/i&gt;, egentl.: din tant (jämte &lt;i&gt;m'ante&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;s'ante&lt;/i&gt;), av äldre &lt;i&gt;ante&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;aunt&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;amita&lt;/i&gt;, faster, av en barnspråksstam &lt;i&gt;am-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;amāre&lt;/i&gt;, älska (se &lt;sp&gt;ämabel&lt;/sp&gt;), av samma slag som i &lt;sp&gt;amma&lt;/sp&gt;. — Ett inhemskt nordiskt barnord för 'faster' o. 'moster' är dalm. o. no. &lt;i&gt;tytta&lt;/i&gt;, med den i släktskapsord från barnspr. vanliga konsonantförb. &lt;i&gt;t-t&lt;/i&gt; (jfr t. ex. under &lt;sp&gt;pappa&lt;/sp&gt;). — Likbetydande barnspråksbildningar äro f. ö. t. ex. grek. &lt;i&gt;theíā&lt;/i&gt;, tant, ital. &lt;i&gt;zia&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;tia&lt;/i&gt;; grek. &lt;i&gt;tēthis&lt;/i&gt;; lillryska &lt;i&gt;d'ádyna&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1041" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tant&lt;/b&gt;, Brev i Ågerups arkiv 1764: 'min Allerödmiukaste wördnad till samtl: nådie Tanter ock morbröder' (alltså om verklig släktskap), L. v. Hausswolff 1809; Posttid. 1791, 1792, om den franske konungens fastrar, t. ex. 'de Kongl. Tanternas Kammar-Junkare'; till icke släktingar allmänt först under 1800-t:s senare årtionden, i förnäma kretsar dock tidigare (som ett dock enstaka övergångsfall kan möjl. betraktas, vad Tersmeden 6: 177 meddelar från 1787: 'att den unga friherrinnan Raijalin aborderade Ehrensvärd och dess grefvinna som tante och oncle', ehuru ingen släktskap kunde spåras) = ty. &lt;i&gt;tante&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tante&lt;/i&gt;, faster, moster, tant, av &lt;i&gt;ta ante&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;t'ante&lt;/i&gt;, egentl.: din tant (jämte &lt;i&gt;m'ante&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;s'ante&lt;/i&gt;), av äldre &lt;i&gt;ante&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;aunt&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;amita&lt;/i&gt;, faster, av en barnspråksstam &lt;i&gt;am-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;amāre&lt;/i&gt;, älska (se &lt;sp&gt;ämabel&lt;/sp&gt;), av samma slag som i &lt;sp&gt;amma&lt;/sp&gt;. — Ett inhemskt nordiskt barnord för 'faster' o. 'moster' är dalm. o. no. &lt;i&gt;tytta&lt;/i&gt;, med den i släktskapsord från barnspr. vanliga konsonantförb. &lt;i&gt;t-t&lt;/i&gt; (jfr t. ex. under &lt;sp&gt;pappa&lt;/sp&gt;). — Likbetydande barnspråksbildningar äro f. ö. t. ex. grek. &lt;i&gt;theíā&lt;/i&gt;, tant, ital. &lt;i&gt;zia&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;tia&lt;/i&gt;; grek. &lt;i&gt;tēthis&lt;/i&gt;; lillryska &lt;i&gt;d'ádyna&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tanke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tanke..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tanke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tanke&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þanke&lt;/i&gt;, tanke, håg, sinne m. m. = nisl. &lt;i&gt;þánke&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tanke&lt;/i&gt;, inhemsk (oassimilerad) form med betyd. från lty. el. lånat (med försvenskad form) från mlty. &lt;i&gt;danke&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;gilhanko&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;gidank&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gedanke&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;geþanc&lt;/i&gt;, tanke, o. även got. &lt;i&gt;gaþagki&lt;/i&gt; n., eftertanke (sparsamhet); till roten &lt;i&gt;þank&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tänka&lt;/sp&gt;. — I eng. i stället &lt;i&gt;thonght&lt;/i&gt;, av ags. &lt;i&gt;þóht&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þunh-t-&lt;/i&gt;, en &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;bildning av svaga stadiet till samma rot, vartill &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgningen isl. &lt;i&gt;þótti&lt;/i&gt; m. — &lt;sp&gt;Tankspridd&lt;/sp&gt;, av Hof 1753 betecknat som en god nybildning; ej hos Sahlstedt 1773 (som dock känt ordet); väl ett slags bekvämlighetsförbindelse av samma slag som &lt;sp&gt;andtruten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skeppsbruten&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;förströdd&lt;/sp&gt; (under &lt;sp&gt;strö&lt;/sp&gt;, vb) o. Lindroth Adjektiv. af part. s. 116. — &lt;sp&gt;Tankställare&lt;/sp&gt;, Cederborgh OT 3: 15 (1814): 'en liten fin sup, eller en så kallad tankställare', enl. sammanhanget här en mindre sup som följde på en större. Jfr Beskow Lefn.-m. s. 185 (om förh. omkr. 1809): 'Efter supen, vanligen åtföljd af en half och ters, eller en Günter, en tankställare, femton droppar — eller huru man ville efter dåtidens rika, numera glömda, namnförteckning kalla den då oeftergifliga, nu nästan bannlysta aptitsupen'. Även (liksom &lt;i&gt;sängfösaren&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lilla Manasse&lt;/i&gt;) om den sista av ett antal supar (Ur Onkel Adams portfölj s. 113) el., såsom numera, om en sup el. klunk i allmänhet (Sönd.-nisse 1866 osv.). — Sammans. &lt;sp&gt;baktanke&lt;/sp&gt;, Almqvist 1842 = da. &lt;i&gt;bagtanke&lt;/i&gt;, är en övers. av ty. &lt;i&gt;hintergedanke&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;arrière-pensée&lt;/i&gt;; jfr de under &lt;sp&gt;utställning&lt;/sp&gt; anförda likartade fallen." />
        <feat att="faksimilID" val="1041" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tanke&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þanke&lt;/i&gt;, tanke, håg, sinne m. m. = nisl. &lt;i&gt;þánke&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tanke&lt;/i&gt;, inhemsk (oassimilerad) form med betyd. från lty. el. lånat (med försvenskad form) från mlty. &lt;i&gt;danke&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;gilhanko&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;gidank&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gedanke&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;geþanc&lt;/i&gt;, tanke, o. även got. &lt;i&gt;gaþagki&lt;/i&gt; n., eftertanke (sparsamhet); till roten &lt;i&gt;þank&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tänka&lt;/sp&gt;. — I eng. i stället &lt;i&gt;thonght&lt;/i&gt;, av ags. &lt;i&gt;þóht&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þunh-t-&lt;/i&gt;, en &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;bildning av svaga stadiet till samma rot, vartill &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgningen isl. &lt;i&gt;þótti&lt;/i&gt; m. — &lt;sp&gt;Tankspridd&lt;/sp&gt;, av Hof 1753 betecknat som en god nybildning; ej hos Sahlstedt 1773 (som dock känt ordet); väl ett slags bekvämlighetsförbindelse av samma slag som &lt;sp&gt;andtruten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skeppsbruten&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;förströdd&lt;/sp&gt; (under &lt;sp&gt;strö&lt;/sp&gt;, vb) o. Lindroth Adjektiv. af part. s. 116. — &lt;sp&gt;Tankställare&lt;/sp&gt;, Cederborgh OT 3: 15 (1814): 'en liten fin sup, eller en så kallad tankställare', enl. sammanhanget här en mindre sup som följde på en större. Jfr Beskow Lefn.-m. s. 185 (om förh. omkr. 1809): 'Efter supen, vanligen åtföljd af en half och ters, eller en Günter, en tankställare, femton droppar — eller huru man ville efter dåtidens rika, numera glömda, namnförteckning kalla den då oeftergifliga, nu nästan bannlysta aptitsupen'. Även (liksom &lt;i&gt;sängfösaren&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lilla Manasse&lt;/i&gt;) om den sista av ett antal supar (Ur Onkel Adams portfölj s. 113) el., såsom numera, om en sup el. klunk i allmänhet (Sönd.-nisse 1866 osv.). — Sammans. &lt;sp&gt;baktanke&lt;/sp&gt;, Almqvist 1842 = da. &lt;i&gt;bagtanke&lt;/i&gt;, är en övers. av ty. &lt;i&gt;hintergedanke&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;arrière-pensée&lt;/i&gt;; jfr de under &lt;sp&gt;utställning&lt;/sp&gt; anförda likartade fallen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tamburin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tamburin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tamburin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tamburin&lt;/b&gt;, Atterbom 1820 = ty., av fra. &lt;i&gt;tambourin&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;tambour&lt;/i&gt;, trumma (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tamburin&lt;/b&gt;, Atterbom 1820 = ty., av fra. &lt;i&gt;tambourin&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;tambour&lt;/i&gt;, trumma (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="tambur- 3" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tambur-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tambur-..sxc.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tambur-..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;tambur-&lt;/b&gt;, i sammans. &lt;sp&gt;tamburmajor&lt;/sp&gt;, från ty. &lt;sp&gt;tambourmajor&lt;/sp&gt;, anförare för trumslagarna, av fra. &lt;i&gt;tambour&lt;/i&gt;, trumslagare, trumma, broderram (se &lt;sp&gt;tambur 2&lt;/sp&gt;), tambur (se &lt;sp&gt;tambur 1&lt;/sp&gt;), i ffra. även &lt;i&gt;tabour&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;taburett&lt;/sp&gt;) = ital. &lt;i&gt;tambur(r)o&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;taburro&lt;/i&gt;; av i enskildheter oklar härledning o. betyd.-utveckling. Enl. somliga från arab. &lt;i&gt;(al)tambūr&lt;/i&gt;, gitarr, trumma = ä. span. &lt;i&gt;atambor&lt;/i&gt;, som vore en ombildning av grek. &lt;i&gt;ýympanon&lt;/i&gt;, trumma (se &lt;sp&gt;timpan&lt;/sp&gt;). Möjl. ha dock här ord korsats av olika ursprung (se under &lt;sp&gt;trumma&lt;/sp&gt; slutet). — I fsv. uppträder (en gg) ett &lt;i&gt;tumbermæstare&lt;/i&gt;, väl 'trumslagare'. — Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;tambur-&lt;/b&gt;, i sammans. &lt;sp&gt;tamburmajor&lt;/sp&gt;, från ty. &lt;sp&gt;tambourmajor&lt;/sp&gt;, anförare för trumslagarna, av fra. &lt;i&gt;tambour&lt;/i&gt;, trumslagare, trumma, broderram (se &lt;sp&gt;tambur 2&lt;/sp&gt;), tambur (se &lt;sp&gt;tambur 1&lt;/sp&gt;), i ffra. även &lt;i&gt;tabour&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;taburett&lt;/sp&gt;) = ital. &lt;i&gt;tambur(r)o&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;taburro&lt;/i&gt;; av i enskildheter oklar härledning o. betyd.-utveckling. Enl. somliga från arab. &lt;i&gt;(al)tambūr&lt;/i&gt;, gitarr, trumma = ä. span. &lt;i&gt;atambor&lt;/i&gt;, som vore en ombildning av grek. &lt;i&gt;ýympanon&lt;/i&gt;, trumma (se &lt;sp&gt;timpan&lt;/sp&gt;). Möjl. ha dock här ord korsats av olika ursprung (se under &lt;sp&gt;trumma&lt;/sp&gt; slutet). — I fsv. uppträder (en gg) ett &lt;i&gt;tumbermæstare&lt;/i&gt;, väl 'trumslagare'. — Jfr följ." />
        <feat att="see" val="tamburin 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tamp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tamp..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tamp..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tamp&lt;/b&gt;, i sht dial., grovvuxen, ohyvlad karl, drummel, bl. a. i &lt;sp&gt;bondtamp&lt;/sp&gt;, i dial. även: stort kreatur, stort stycke, klump = da. dial. &lt;i&gt;tamp&lt;/i&gt;, stor el. lunsig varelse, jfr no. &lt;i&gt;tampa&lt;/i&gt;, illa klädd kvinna i avljudsförh. till sv. dial. &lt;i&gt;tump&lt;/i&gt;, kort o. tjockt föremål (se &lt;sp&gt;otymplig&lt;/sp&gt;). Jfr även föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tamp&lt;/b&gt;, i sht dial., grovvuxen, ohyvlad karl, drummel, bl. a. i &lt;sp&gt;bondtamp&lt;/sp&gt;, i dial. även: stort kreatur, stort stycke, klump = da. dial. &lt;i&gt;tamp&lt;/i&gt;, stor el. lunsig varelse, jfr no. &lt;i&gt;tampa&lt;/i&gt;, illa klädd kvinna i avljudsförh. till sv. dial. &lt;i&gt;tump&lt;/i&gt;, kort o. tjockt föremål (se &lt;sp&gt;otymplig&lt;/sp&gt;). Jfr även föreg." />
        <feat att="see" val="tamp 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tamp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tamp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tamp..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tamp&lt;/b&gt;, tågstump o. d., 1579: &lt;i&gt;tampp och takell&lt;/i&gt;, jfr t. ex. Asteropherus 1609: &lt;i&gt;tiäretamp&lt;/i&gt; = no., da. &lt;i&gt;tamp&lt;/i&gt;, lån från lty. el. holl. &lt;i&gt;tamp&lt;/i&gt;, tågända; möjl. i avljudsförh. till sv. dial. &lt;i&gt;tump&lt;/i&gt;, kort o. tjockt föremål (se följ.), el. till lty. &lt;i&gt;timpe&lt;/i&gt;, spets." />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tamp&lt;/b&gt;, tågstump o. d., 1579: &lt;i&gt;tampp och takell&lt;/i&gt;, jfr t. ex. Asteropherus 1609: &lt;i&gt;tiäretamp&lt;/i&gt; = no., da. &lt;i&gt;tamp&lt;/i&gt;, lån från lty. el. holl. &lt;i&gt;tamp&lt;/i&gt;, tågända; möjl. i avljudsförh. till sv. dial. &lt;i&gt;tump&lt;/i&gt;, kort o. tjockt föremål (se följ.), el. till lty. &lt;i&gt;timpe&lt;/i&gt;, spets." />
        <feat att="see" val="tamp 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tampong" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tampong..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tampong..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tampong&lt;/b&gt;, tekn. o. kir., plugg, propp, av fra. &lt;i&gt;tampon&lt;/i&gt;, i sin tur till ett germ. stamord (se &lt;sp&gt;tapp&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tampong&lt;/b&gt;, tekn. o. kir., plugg, propp, av fra. &lt;i&gt;tampon&lt;/i&gt;, i sin tur till ett germ. stamord (se &lt;sp&gt;tapp&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tamperdag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tamperdag..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tamperdag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tamperdag&lt;/b&gt;, Bondepract. 1662, Reuterdahl, Schück m. fl., el. &lt;sp&gt;temperdag&lt;/sp&gt;, Bondepract. 1662 m. fl., dial. o. hist, en av de fyra fastedagarna under året = no. &lt;i&gt;temperdag&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tamperdag&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;temper&lt;/i&gt; ds. (lty. &lt;i&gt;tamper&lt;/i&gt;), av mlty. &lt;i&gt;quatemper&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;quatember&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;quattuor tempora&lt;/i&gt;, de fyra tiderna. — Tamperdagarna voro enl. Bondepract. 1662 askonsdagen (första onsdagen i fastan), onsd. 8 dagar efter pingst, onsd. efter korsmessa (14 sept.) o. onsd. efter Luciadagen ; i Bjäre hd enl. E. Wigström 4 mars, 2 juni, 16 sept. o. 16 nov. De ansågos f. ö. bestämma det följande fjärdedelsårets väderlek." />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tamperdag&lt;/b&gt;, Bondepract. 1662, Reuterdahl, Schück m. fl., el. &lt;sp&gt;temperdag&lt;/sp&gt;, Bondepract. 1662 m. fl., dial. o. hist, en av de fyra fastedagarna under året = no. &lt;i&gt;temperdag&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tamperdag&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;temper&lt;/i&gt; ds. (lty. &lt;i&gt;tamper&lt;/i&gt;), av mlty. &lt;i&gt;quatemper&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;quatember&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;quattuor tempora&lt;/i&gt;, de fyra tiderna. — Tamperdagarna voro enl. Bondepract. 1662 askonsdagen (första onsdagen i fastan), onsd. 8 dagar efter pingst, onsd. efter korsmessa (14 sept.) o. onsd. efter Luciadagen ; i Bjäre hd enl. E. Wigström 4 mars, 2 juni, 16 sept. o. 16 nov. De ansågos f. ö. bestämma det följande fjärdedelsårets väderlek." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tana" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tana..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tana..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tana&lt;/sp&gt;, sv. dial., jämte &lt;sp&gt;tåna&lt;/sp&gt;, bindel, linda, se &lt;sp&gt;tåna&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tana&lt;/sp&gt;, sv. dial., jämte &lt;sp&gt;tåna&lt;/sp&gt;, bindel, linda, se &lt;sp&gt;tåna&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="tåna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tana" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tana..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tana..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tana&lt;/sp&gt;, sv. dial., sena m. m., se &lt;sp&gt;tanig&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1040" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tana&lt;/sp&gt;, sv. dial., sena m. m., se &lt;sp&gt;tanig&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="tanig" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-tals" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---tals..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="abh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---tals..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-tals&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;alntals&lt;/sp&gt; o. d., se &lt;sp&gt;tal 1&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-tals&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;alntals&lt;/sp&gt; o. d., se &lt;sp&gt;tal 1&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="see" val="tal" />
        <feat att="see" val="alntals" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fruntimmer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fruntimmer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fruntimmer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fruntimmer&lt;/b&gt;, förr även &lt;i&gt;fruen-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frugen-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frughe-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frutimber&lt;/i&gt; m. m., i ä. nsv.: frustuga Bib. 1541 osv.; kollekt.: egentl. om frustugans invånare, damer 1560 osv., ännu på 1700-t. o. i senaste tid i sammans. &lt;sp&gt;hovfruntimret&lt;/sp&gt;; i individuell betyd., bl. a. hustru 1582 = da. &lt;i&gt;fruentimmer&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;frue-&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;vrouwentimmer&lt;/i&gt; (koll.), lty. &lt;i&gt;frûen-&lt;/i&gt; = senmhty. &lt;i&gt;vrouwenzimmer&lt;/i&gt; 1455, frustuga, ty. &lt;i&gt;frauenzimmer&lt;/i&gt;, i äldre tid kollekt., sedan individuell betyd. Samma el. liknande betyd.-utveckling i ä. nsv. &lt;i&gt;frustuga&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;buss 1&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;kamrat&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;sto&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;fru&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;timmer&lt;/sp&gt;. — Enl. E. Kock Kontin.-germ. Streifz. s. 21 (Lunds univ. årsskr. NF. Avd. 1. Bd. 15. Nr 3) har emellertid snarare den kollektiva betyd. (varur sedan den individuella) utvecklats parallellt med den av 'frustuga', från fhty. &lt;i&gt;zimbar&lt;/i&gt;, materia o. structura; alltså: kvinnosläkte &gt; kvinnor &gt; kvinna (fru); jfr ags. &lt;i&gt;magutimber&lt;/i&gt; om hela det manliga släktet, &lt;i&gt;fæger fugeltimber&lt;/i&gt;, om fågeln Fenix." />
        <feat att="faksimilID" val="0246" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fruntimmer&lt;/b&gt;, förr även &lt;i&gt;fruen-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frugen-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frughe-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;frutimber&lt;/i&gt; m. m., i ä. nsv.: frustuga Bib. 1541 osv.; kollekt.: egentl. om frustugans invånare, damer 1560 osv., ännu på 1700-t. o. i senaste tid i sammans. &lt;sp&gt;hovfruntimret&lt;/sp&gt;; i individuell betyd., bl. a. hustru 1582 = da. &lt;i&gt;fruentimmer&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;frue-&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;vrouwentimmer&lt;/i&gt; (koll.), lty. &lt;i&gt;frûen-&lt;/i&gt; = senmhty. &lt;i&gt;vrouwenzimmer&lt;/i&gt; 1455, frustuga, ty. &lt;i&gt;frauenzimmer&lt;/i&gt;, i äldre tid kollekt., sedan individuell betyd. Samma el. liknande betyd.-utveckling i ä. nsv. &lt;i&gt;frustuga&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;buss 1&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;kamrat&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;sto&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;fru&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;timmer&lt;/sp&gt;. — Enl. E. Kock Kontin.-germ. Streifz. s. 21 (Lunds univ. årsskr. NF. Avd. 1. Bd. 15. Nr 3) har emellertid snarare den kollektiva betyd. (varur sedan den individuella) utvecklats parallellt med den av 'frustuga', från fhty. &lt;i&gt;zimbar&lt;/i&gt;, materia o. structura; alltså: kvinnosläkte &gt; kvinnor &gt; kvinna (fru); jfr ags. &lt;i&gt;magutimber&lt;/i&gt; om hela det manliga släktet, &lt;i&gt;fæger fugeltimber&lt;/i&gt;, om fågeln Fenix." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tam" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tam..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tam..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tam&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tamber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tamr&lt;/i&gt;, även: som man är van vid, fda., da., mlty., ags. &lt;i&gt;tam&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tame&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;zam&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zahm&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;tama-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*domo-&lt;/i&gt;, vilket säkerligen bör fattas som en gammal participialbildning till germ. &lt;i&gt;*teman&lt;/i&gt;, passa (i got. &lt;i&gt;gatiman&lt;/i&gt; osv., se &lt;sp&gt;tämja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tämlig&lt;/sp&gt;) med grundbetyd.: avpassad, som fogat sig, o. av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;sval&lt;/sp&gt;, egentl.: utbrunnen, till germ. &lt;i&gt;*swelan&lt;/i&gt;, brinna. Det må dock ej förtigas, att st. v. &lt;i&gt;*teman&lt;/i&gt; uppträder endast i germ. spr. o. att dess grundbetyd. anses oviss; dess samhörighet med &lt;sp&gt;tam&lt;/sp&gt; har t. o. m. satts i fråga o. verbet av en forskare, fast med ringa sannolikhet, förmodats kunna vara en germ. nybildning till kaus. &lt;sp&gt;tämja&lt;/sp&gt;. Formella motsvarigheter el. släktingar till &lt;sp&gt;tam&lt;/sp&gt; i utomgerm. spr. beteckna ofta husdjur, t. ex. nypers. &lt;i&gt;dâm&lt;/i&gt;, tamt djur, alban. &lt;i&gt;dem&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;damálēs&lt;/i&gt;, ung oxe, fir. &lt;i&gt;dam&lt;/i&gt;, oxe; betydelsen 'tam' är sålunda i alla händelser mycket gammal; den äldsta betyd. synes emellertid framskymta i t. ex. isl. (se ovan). — Osannolikt är ej, att den ie. roten &lt;i&gt;dem&lt;/i&gt; i germ. &lt;i&gt;*teman&lt;/i&gt;, passa, är identisk med &lt;i&gt;dem&lt;/i&gt;, bygga (se &lt;sp&gt;timmer&lt;/sp&gt;), o. den gemensamma urbetydelsen: foga. — Se f. ö. &lt;sp&gt;tämja&lt;/sp&gt; o. om det hithörande ä. nsv. &lt;i&gt;zunft&lt;/i&gt;, av ty. =, skrå, under &lt;sp&gt;skrå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tam&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tamber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tamr&lt;/i&gt;, även: som man är van vid, fda., da., mlty., ags. &lt;i&gt;tam&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tame&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;zam&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zahm&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;tama-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*domo-&lt;/i&gt;, vilket säkerligen bör fattas som en gammal participialbildning till germ. &lt;i&gt;*teman&lt;/i&gt;, passa (i got. &lt;i&gt;gatiman&lt;/i&gt; osv., se &lt;sp&gt;tämja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tämlig&lt;/sp&gt;) med grundbetyd.: avpassad, som fogat sig, o. av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;sval&lt;/sp&gt;, egentl.: utbrunnen, till germ. &lt;i&gt;*swelan&lt;/i&gt;, brinna. Det må dock ej förtigas, att st. v. &lt;i&gt;*teman&lt;/i&gt; uppträder endast i germ. spr. o. att dess grundbetyd. anses oviss; dess samhörighet med &lt;sp&gt;tam&lt;/sp&gt; har t. o. m. satts i fråga o. verbet av en forskare, fast med ringa sannolikhet, förmodats kunna vara en germ. nybildning till kaus. &lt;sp&gt;tämja&lt;/sp&gt;. Formella motsvarigheter el. släktingar till &lt;sp&gt;tam&lt;/sp&gt; i utomgerm. spr. beteckna ofta husdjur, t. ex. nypers. &lt;i&gt;dâm&lt;/i&gt;, tamt djur, alban. &lt;i&gt;dem&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;damálēs&lt;/i&gt;, ung oxe, fir. &lt;i&gt;dam&lt;/i&gt;, oxe; betydelsen 'tam' är sålunda i alla händelser mycket gammal; den äldsta betyd. synes emellertid framskymta i t. ex. isl. (se ovan). — Osannolikt är ej, att den ie. roten &lt;i&gt;dem&lt;/i&gt; i germ. &lt;i&gt;*teman&lt;/i&gt;, passa, är identisk med &lt;i&gt;dem&lt;/i&gt;, bygga (se &lt;sp&gt;timmer&lt;/sp&gt;), o. den gemensamma urbetydelsen: foga. — Se f. ö. &lt;sp&gt;tämja&lt;/sp&gt; o. om det hithörande ä. nsv. &lt;i&gt;zunft&lt;/i&gt;, av ty. =, skrå, under &lt;sp&gt;skrå&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="taltrast" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--taltrast..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--taltrast..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;taltrast&lt;/b&gt;, Rudbeck d. y., Hesselius 1740, Säfström 1754 osv.; i dial. även: &lt;i&gt;taltätting&lt;/i&gt;, genom folketymologisk anslutning till &lt;sp&gt;tall&lt;/sp&gt; även &lt;sp&gt;talltrast&lt;/sp&gt;, O. Rudbeck Atl. 1689, Lagus 1772, S. Ödman 1782, Fischerström 1785, Brummer 1789 osv.; till &lt;sp&gt;tal(a)&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trast&lt;/sp&gt;; jfr no. &lt;i&gt;maaltrost&lt;/i&gt;; med syftning på taltrastens sång, som sedan långliga tider snarast uppfattats som talande, återgivet i mångfaldiga varianter (Runius: 'trastar tala'). Jfr &lt;sp&gt;klädra&lt;/sp&gt;. — Formen &lt;i&gt;tall-&lt;/i&gt; är, som synes, i sv. tidigare uppvisad än &lt;i&gt;tal-&lt;/i&gt;; men att den förra beror på ombildning kan dock icke betvivlas. Taltrasten uppehåller sig f. ö. icke gärna i tall utan helst i grantoppar. — I ty. i stället &lt;i&gt;singdrossel&lt;/i&gt;, 'sjungtrast', o. i ty. dial. ofta zipdrossel o. d. efter locktonen." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;taltrast&lt;/b&gt;, Rudbeck d. y., Hesselius 1740, Säfström 1754 osv.; i dial. även: &lt;i&gt;taltätting&lt;/i&gt;, genom folketymologisk anslutning till &lt;sp&gt;tall&lt;/sp&gt; även &lt;sp&gt;talltrast&lt;/sp&gt;, O. Rudbeck Atl. 1689, Lagus 1772, S. Ödman 1782, Fischerström 1785, Brummer 1789 osv.; till &lt;sp&gt;tal(a)&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trast&lt;/sp&gt;; jfr no. &lt;i&gt;maaltrost&lt;/i&gt;; med syftning på taltrastens sång, som sedan långliga tider snarast uppfattats som talande, återgivet i mångfaldiga varianter (Runius: 'trastar tala'). Jfr &lt;sp&gt;klädra&lt;/sp&gt;. — Formen &lt;i&gt;tall-&lt;/i&gt; är, som synes, i sv. tidigare uppvisad än &lt;i&gt;tal-&lt;/i&gt;; men att den förra beror på ombildning kan dock icke betvivlas. Taltrasten uppehåller sig f. ö. icke gärna i tall utan helst i grantoppar. — I ty. i stället &lt;i&gt;singdrossel&lt;/i&gt;, 'sjungtrast', o. i ty. dial. ofta zipdrossel o. d. efter locktonen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tamarisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tamarisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tamarisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tamarisk&lt;/b&gt; (busknamn), B. Olai 1578 = ty. &lt;i&gt;tamariske&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;tamariscus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tamarix&lt;/i&gt;, väl ytterst iranskt." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tamarisk&lt;/b&gt; (busknamn), B. Olai 1578 = ty. &lt;i&gt;tamariske&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;tamariscus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tamarix&lt;/i&gt;, väl ytterst iranskt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tamarind" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tamarind..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tamarind..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tamarind&lt;/b&gt; (trädnamn), B. Olai 1578 = ty. &lt;i&gt;tamarinde&lt;/i&gt;, av ital., span. &lt;i&gt;tamarindo&lt;/i&gt;, från arab. &lt;i&gt;tamr hindī&lt;/i&gt;, dvs. indisk dadel. Hos Lind 1749 även &lt;i&gt;Indianska dadlar&lt;/i&gt;. — Förr i officinellt bruk, vilket förklarar ordets tidiga o. förr allmänna anv. i svenskan." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tamarind&lt;/b&gt; (trädnamn), B. Olai 1578 = ty. &lt;i&gt;tamarinde&lt;/i&gt;, av ital., span. &lt;i&gt;tamarindo&lt;/i&gt;, från arab. &lt;i&gt;tamr hindī&lt;/i&gt;, dvs. indisk dadel. Hos Lind 1749 även &lt;i&gt;Indianska dadlar&lt;/i&gt;. — Förr i officinellt bruk, vilket förklarar ordets tidiga o. förr allmänna anv. i svenskan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tambur-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tambur-..sxc.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tambur-..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tambur-&lt;/b&gt;, i sammans. &lt;sp&gt;-nål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-söm&lt;/sp&gt;, 1782, Weste 1807, från fra. &lt;i&gt;tambour&lt;/i&gt;, broderram (ä. sv. &lt;i&gt;tambur&lt;/i&gt;, t. ex. 1823) = följ.; se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tambur-&lt;/b&gt;, i sammans. &lt;sp&gt;-nål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-söm&lt;/sp&gt;, 1782, Weste 1807, från fra. &lt;i&gt;tambour&lt;/i&gt;, broderram (ä. sv. &lt;i&gt;tambur&lt;/i&gt;, t. ex. 1823) = följ.; se d. o." />
        <feat att="see" val="tambur- 3" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tambur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tambur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tambur..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tambur&lt;/b&gt; (litet förrum), Widegren 1788, Atterbom i brev 1826: 'en liten snygg förstuga och tambur'; ej i da.; av fra. &lt;i&gt;tambour&lt;/i&gt; ds., samma ord som &lt;sp&gt;tambur 2, 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1039" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tambur&lt;/b&gt; (litet förrum), Widegren 1788, Atterbom i brev 1826: 'en liten snygg förstuga och tambur'; ej i da.; av fra. &lt;i&gt;tambour&lt;/i&gt; ds., samma ord som &lt;sp&gt;tambur 2, 3&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="från" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--från..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--från..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;från&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;frān&lt;/i&gt;, jfr ä. da. &lt;i&gt;fran&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;frā&lt;/i&gt;, ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;frå&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;frá&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fra&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;frā&lt;/i&gt;); eng. &lt;i&gt;fro&lt;/i&gt; från nord. &lt;i&gt;Frā&lt;/i&gt; är egentl. en proklitisk form till &lt;sp&gt;fram&lt;/sp&gt; (i betyd. 'från'; se d. o.), med mellanstadiet &lt;i&gt;frą&lt;/i&gt; (dvs. nasalt &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;); från beror väl på blandning av &lt;i&gt;frā&lt;/i&gt; o. ett &lt;i&gt;frăn&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;fram&lt;/i&gt;), vars &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; dock är dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0247" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;från&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;frān&lt;/i&gt;, jfr ä. da. &lt;i&gt;fran&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;frā&lt;/i&gt;, ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;frå&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;frá&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fra&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;frā&lt;/i&gt;); eng. &lt;i&gt;fro&lt;/i&gt; från nord. &lt;i&gt;Frā&lt;/i&gt; är egentl. en proklitisk form till &lt;sp&gt;fram&lt;/sp&gt; (i betyd. 'från'; se d. o.), med mellanstadiet &lt;i&gt;frą&lt;/i&gt; (dvs. nasalt &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;); från beror väl på blandning av &lt;i&gt;frā&lt;/i&gt; o. ett &lt;i&gt;frăn&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;fram&lt;/i&gt;), vars &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; dock är dunkelt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="urkund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--urkund..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--urkund..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;urkund&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ur- 5&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;urkund&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ur- 5&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ur-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="höjd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--höjd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--höjd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;höjd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghþ&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;høgd&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høide&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hauᵹiþō-&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;hög 1&lt;/sp&gt;. Växelform: &lt;i&gt;*hauhiþō-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hǿð&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hǽð&lt;/i&gt; (det senare av omtvistad grundform), got. &lt;i&gt;hauhiþa&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;hôgede&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hôchte&lt;/i&gt; fhty. &lt;i&gt;hôhida&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hiehðo&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;height&lt;/i&gt;) osv. — Ty. &lt;i&gt;höhe&lt;/i&gt; är en helt annan bildning = fhty. &lt;i&gt;hôhi&lt;/i&gt; (= fsax.), got. &lt;i&gt;hauhei&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hauhīn-&lt;/i&gt;; jfr t. ex. fsv. &lt;i&gt;glædhi&lt;/i&gt; (&lt;sp&gt;glädje&lt;/sp&gt;) till &lt;sp&gt;glad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;höjd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghþ&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;høgd&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høide&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hauᵹiþō-&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;hög 1&lt;/sp&gt;. Växelform: &lt;i&gt;*hauhiþō-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hǿð&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hǽð&lt;/i&gt; (det senare av omtvistad grundform), got. &lt;i&gt;hauhiþa&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;hôgede&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hôchte&lt;/i&gt; fhty. &lt;i&gt;hôhida&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hiehðo&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;height&lt;/i&gt;) osv. — Ty. &lt;i&gt;höhe&lt;/i&gt; är en helt annan bildning = fhty. &lt;i&gt;hôhi&lt;/i&gt; (= fsax.), got. &lt;i&gt;hauhei&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hauhīn-&lt;/i&gt;; jfr t. ex. fsv. &lt;i&gt;glædhi&lt;/i&gt; (&lt;sp&gt;glädje&lt;/sp&gt;) till &lt;sp&gt;glad&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="höja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--höja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--höja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;höja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghia&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;høje&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;högen&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hauᵹian&lt;/i&gt;. Växelform: &lt;i&gt;*hauhian&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;hauhjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hô(h)ian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hôhen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;höhen&lt;/i&gt;). Eng. har i stället &lt;i&gt;heighten&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;height&lt;/i&gt;, höjd, o. no. &lt;i&gt;høgra&lt;/i&gt; (till kompar.) I isl. saknas motsv. verb." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;höja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghia&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;høje&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;högen&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hauᵹian&lt;/i&gt;. Växelform: &lt;i&gt;*hauhian&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;hauhjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hô(h)ian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hôhen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;höhen&lt;/i&gt;). Eng. har i stället &lt;i&gt;heighten&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;height&lt;/i&gt;, höjd, o. no. &lt;i&gt;høgra&lt;/i&gt; (till kompar.) I isl. saknas motsv. verb." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="haj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--haj..av.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--haj..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;haj&lt;/b&gt;, adj., förskräckt, Spegel 1712, jfr finl. &lt;i&gt;hajji&lt;/i&gt; ds.; möjl. av finskt urspr. (jfr Saxen Sv. lm. XI. 3: 120) el. kanske att föra till ä. sv. &lt;i&gt;haj&lt;/i&gt; ss. interj., t. ex. Kolmodin Qv-sp., Almqvist. — I äldre tid någon gång attributivt, t. ex. en &lt;i&gt;haj natur&lt;/i&gt; Hallman; 1706: &lt;i&gt;haij vid&lt;/i&gt;, rädd för." />
        <feat att="faksimilID" val="0308" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;haj&lt;/b&gt;, adj., förskräckt, Spegel 1712, jfr finl. &lt;i&gt;hajji&lt;/i&gt; ds.; möjl. av finskt urspr. (jfr Saxen Sv. lm. XI. 3: 120) el. kanske att föra till ä. sv. &lt;i&gt;haj&lt;/i&gt; ss. interj., t. ex. Kolmodin Qv-sp., Almqvist. — I äldre tid någon gång attributivt, t. ex. en &lt;i&gt;haj natur&lt;/i&gt; Hallman; 1706: &lt;i&gt;haij vid&lt;/i&gt;, rädd för." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hök" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hök..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hök..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hök&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;höker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;haukr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høg&lt;/i&gt; av urnord. &lt;i&gt;*ha(ƀ)uka-&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;haƀuc-&lt;/i&gt; (i ortn. &lt;i&gt;Haƀucforst&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;habuh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;habicht&lt;/i&gt;, med tillagt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;heafoc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hawk&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*haƀuka-&lt;/i&gt;, jfr finska lånordet &lt;i&gt;ha(v)ukka&lt;/i&gt;, bildat med ett i fågelnamn ej ovanligt suffix (jfr ty. &lt;i&gt;kranich&lt;/i&gt;, trana), inlånat i kelt. o. ryskan; Av Kluge m. fl. fört till roten i &lt;sp&gt;häva&lt;/sp&gt; = lat. &lt;i&gt;capio&lt;/i&gt;, bl. a.: griper, jfr mlat. &lt;i&gt;capus&lt;/i&gt;, hök. För denna härledning kunde i sin mån tala, att enl. Lewy FUF 13: 306 wotjak. &lt;i&gt;ḍẓ̌utes&lt;/i&gt;, hök, snarast bör förbindas med vb. &lt;i&gt;ḍẓ̌utini&lt;/i&gt;, lyfta upp." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hök&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;höker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;haukr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høg&lt;/i&gt; av urnord. &lt;i&gt;*ha(ƀ)uka-&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;haƀuc-&lt;/i&gt; (i ortn. &lt;i&gt;Haƀucforst&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;habuh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;habicht&lt;/i&gt;, med tillagt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;heafoc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hawk&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*haƀuka-&lt;/i&gt;, jfr finska lånordet &lt;i&gt;ha(v)ukka&lt;/i&gt;, bildat med ett i fågelnamn ej ovanligt suffix (jfr ty. &lt;i&gt;kranich&lt;/i&gt;, trana), inlånat i kelt. o. ryskan; Av Kluge m. fl. fört till roten i &lt;sp&gt;häva&lt;/sp&gt; = lat. &lt;i&gt;capio&lt;/i&gt;, bl. a.: griper, jfr mlat. &lt;i&gt;capus&lt;/i&gt;, hök. För denna härledning kunde i sin mån tala, att enl. Lewy FUF 13: 306 wotjak. &lt;i&gt;ḍẓ̌utes&lt;/i&gt;, hök, snarast bör förbindas med vb. &lt;i&gt;ḍẓ̌utini&lt;/i&gt;, lyfta upp." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hög" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hög..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hög..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;hög&lt;/b&gt;, adj., fsv. &lt;i&gt;högher&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;høg&lt;/i&gt; (genom inflytande från sv.), da. &lt;i&gt;høi&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*hauᵹ(w)a-&lt;/i&gt;, grammatisk växelform till &lt;i&gt;*hauh(w)a-&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;Ho-&lt;/sp&gt; i vissa ortnamn (förf. NoB 4:127 f.), fgutn. &lt;i&gt;haur&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hór&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hauhs&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;hôh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hoch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;héah&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;high&lt;/i&gt;); isl. &lt;i&gt;hár&lt;/i&gt; är till sin uppkomst något dunkelt; jfr &lt;sp&gt;Hå-&lt;/sp&gt; i vissa sv. ortnamn, av &lt;i&gt;*Hawa-&lt;/i&gt;. — Om ordens delvis invecklade formhistoria se senast H. Pipping SNF XII. 1: 62 f. (med litteratur). Jfr &lt;sp&gt;hägra&lt;/sp&gt;. — Härtill substantiveringen &lt;sp&gt;hög&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;högher&lt;/i&gt; = fgutn., isl. &lt;i&gt;haugr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høj&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;houc&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*huᵹil-&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;hügel&lt;/i&gt;, kulle, sv. &lt;sp&gt;Hågelby&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Hoghalby&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thorshughli&lt;/i&gt;, 'Torshög' Brate Ark. 29: 106 f. Ie. &lt;i&gt;kouk-&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;kaũkas&lt;/i&gt;, böld, &lt;i&gt;kaukarȧ&lt;/i&gt; f., hög, fslav. &lt;i&gt;kukŭ&lt;/i&gt;, krokig ~ sanskr. &lt;i&gt;kuca-&lt;/i&gt;, kvinnobröst; till ie. roten &lt;i&gt;kuk&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;kucati&lt;/i&gt;, kröker sig. Ofta i ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Högby&lt;/sp&gt; (efter gamla gravhögar), &lt;sp&gt;Vämmenhög&lt;/sp&gt; (av fda. &lt;i&gt;Væmundæhög&lt;/i&gt;, dvs. Vämunds hög); stundom nu med förändrade former, t. ex. &lt;sp&gt;Malmö&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Oxie&lt;/sp&gt; (se under os). — &lt;sp&gt;Huvudet högre än allt folket&lt;/sp&gt;, efter 1 Sam. 9: 2, 10: 23, om Saul. — &lt;sp&gt;Högdragen&lt;/sp&gt;, 1660-t., bl. a. Lucidor: 'högdragen, stält', efter ty. &lt;i&gt;hoch(ge)tragen&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;den kopf hoch tragen&lt;/i&gt;, bära huvudet högt. — &lt;sp&gt;Högfärd&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghfærdh&lt;/i&gt;, försvenskning av fsv. &lt;i&gt;hoghfærþ&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;hôchvart&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hoffart&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;hochfahrend&lt;/i&gt;] till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Högljudd&lt;/sp&gt;, 1798, Weste 1807 (jfr J. Skytte: &lt;i&gt;höghliudha roop&lt;/i&gt;), väl bildat efter &lt;sp&gt;högljutt&lt;/sp&gt; som adv., i sin tur sannol. efter &lt;sp&gt;överljutt&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;overlyut&lt;/i&gt;, ombildning av y. fsv. &lt;i&gt;overlut&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;overlût&lt;/i&gt;, till mlty. adj. &lt;i&gt;lût&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;hlûd&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;laut&lt;/i&gt;, ljudlig o. d. Tamm Avledn. &lt;i&gt;-änd&lt;/i&gt;. hos sv. adj. s. 19. I slutet av 1700-t. mera enstaka även &lt;i&gt;högljudda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;högljudig&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;ljud&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Högmod&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghmōþ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hogh-&lt;/i&gt; (i fsv. även: mod, tapperhet, iver) = da. &lt;i&gt;hovmod&lt;/i&gt;, försvenskad form av mlty. &lt;i&gt;hô(g)môd&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hochmut&lt;/i&gt;. Jfr däremot da. &lt;i&gt;høimod&lt;/i&gt;, ädelmod; väl efter ty. ord såsom &lt;i&gt;hochgesinnt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hochherzig&lt;/i&gt; osv. (E. H. Tegnér Ark. 5: 161). Till &lt;sp&gt;mod&lt;/sp&gt; i betyd.'sinne (lag)'. — &lt;sp&gt;Högtid&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghtīþ&lt;/i&gt;, även: bröllop, allm. nord. o. vgerm. ord, bl. a. = ty. &lt;i&gt;hochzeit&lt;/i&gt;, bröllop. — &lt;sp&gt;Högtravande&lt;/sp&gt;, 1614: 'Rydzernes högtrafwande o. grofwe Sedh', Schroderus 1635 (som attribut till &lt;i&gt;ande&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;menniskia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sinne&lt;/i&gt; m. m.) = da. &lt;i&gt;høitravende&lt;/i&gt; (i ä. da. om hästar), från ty. &lt;i&gt;hochtrabend&lt;/i&gt;, egentl. om hästar, som vid travet lyfta hovarna högt; med motsv. utveckling i grek. &lt;i&gt;lógos (h)ippobámōn&lt;/i&gt;. Ett likartat uttr. är ä. nsv. &lt;i&gt;högtrafvad&lt;/i&gt;, ungef.: högfärdig, t. ex. Petreius 1615: &lt;i&gt;vpblåste och högtrafwade&lt;/i&gt; (om ryssarna)." />
        <feat att="faksimilID" val="0350" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;hög&lt;/b&gt;, adj., fsv. &lt;i&gt;högher&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;høg&lt;/i&gt; (genom inflytande från sv.), da. &lt;i&gt;høi&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*hauᵹ(w)a-&lt;/i&gt;, grammatisk växelform till &lt;i&gt;*hauh(w)a-&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;Ho-&lt;/sp&gt; i vissa ortnamn (förf. NoB 4:127 f.), fgutn. &lt;i&gt;haur&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hór&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hauhs&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;hôh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hoch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;héah&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;high&lt;/i&gt;); isl. &lt;i&gt;hár&lt;/i&gt; är till sin uppkomst något dunkelt; jfr &lt;sp&gt;Hå-&lt;/sp&gt; i vissa sv. ortnamn, av &lt;i&gt;*Hawa-&lt;/i&gt;. — Om ordens delvis invecklade formhistoria se senast H. Pipping SNF XII. 1: 62 f. (med litteratur). Jfr &lt;sp&gt;hägra&lt;/sp&gt;. — Härtill substantiveringen &lt;sp&gt;hög&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;högher&lt;/i&gt; = fgutn., isl. &lt;i&gt;haugr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høj&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;houc&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*huᵹil-&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;hügel&lt;/i&gt;, kulle, sv. &lt;sp&gt;Hågelby&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Hoghalby&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thorshughli&lt;/i&gt;, 'Torshög' Brate Ark. 29: 106 f. Ie. &lt;i&gt;kouk-&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;kaũkas&lt;/i&gt;, böld, &lt;i&gt;kaukarȧ&lt;/i&gt; f., hög, fslav. &lt;i&gt;kukŭ&lt;/i&gt;, krokig ~ sanskr. &lt;i&gt;kuca-&lt;/i&gt;, kvinnobröst; till ie. roten &lt;i&gt;kuk&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;kucati&lt;/i&gt;, kröker sig. Ofta i ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Högby&lt;/sp&gt; (efter gamla gravhögar), &lt;sp&gt;Vämmenhög&lt;/sp&gt; (av fda. &lt;i&gt;Væmundæhög&lt;/i&gt;, dvs. Vämunds hög); stundom nu med förändrade former, t. ex. &lt;sp&gt;Malmö&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Oxie&lt;/sp&gt; (se under os). — &lt;sp&gt;Huvudet högre än allt folket&lt;/sp&gt;, efter 1 Sam. 9: 2, 10: 23, om Saul. — &lt;sp&gt;Högdragen&lt;/sp&gt;, 1660-t., bl. a. Lucidor: 'högdragen, stält', efter ty. &lt;i&gt;hoch(ge)tragen&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;den kopf hoch tragen&lt;/i&gt;, bära huvudet högt. — &lt;sp&gt;Högfärd&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghfærdh&lt;/i&gt;, försvenskning av fsv. &lt;i&gt;hoghfærþ&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;hôchvart&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hoffart&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;hochfahrend&lt;/i&gt;] till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Högljudd&lt;/sp&gt;, 1798, Weste 1807 (jfr J. Skytte: &lt;i&gt;höghliudha roop&lt;/i&gt;), väl bildat efter &lt;sp&gt;högljutt&lt;/sp&gt; som adv., i sin tur sannol. efter &lt;sp&gt;överljutt&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;overlyut&lt;/i&gt;, ombildning av y. fsv. &lt;i&gt;overlut&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;overlût&lt;/i&gt;, till mlty. adj. &lt;i&gt;lût&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;hlûd&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;laut&lt;/i&gt;, ljudlig o. d. Tamm Avledn. &lt;i&gt;-änd&lt;/i&gt;. hos sv. adj. s. 19. I slutet av 1700-t. mera enstaka även &lt;i&gt;högljudda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;högljudig&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;ljud&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Högmod&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghmōþ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hogh-&lt;/i&gt; (i fsv. även: mod, tapperhet, iver) = da. &lt;i&gt;hovmod&lt;/i&gt;, försvenskad form av mlty. &lt;i&gt;hô(g)môd&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hochmut&lt;/i&gt;. Jfr däremot da. &lt;i&gt;høimod&lt;/i&gt;, ädelmod; väl efter ty. ord såsom &lt;i&gt;hochgesinnt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hochherzig&lt;/i&gt; osv. (E. H. Tegnér Ark. 5: 161). Till &lt;sp&gt;mod&lt;/sp&gt; i betyd.'sinne (lag)'. — &lt;sp&gt;Högtid&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;höghtīþ&lt;/i&gt;, även: bröllop, allm. nord. o. vgerm. ord, bl. a. = ty. &lt;i&gt;hochzeit&lt;/i&gt;, bröllop. — &lt;sp&gt;Högtravande&lt;/sp&gt;, 1614: 'Rydzernes högtrafwande o. grofwe Sedh', Schroderus 1635 (som attribut till &lt;i&gt;ande&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;menniskia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sinne&lt;/i&gt; m. m.) = da. &lt;i&gt;høitravende&lt;/i&gt; (i ä. da. om hästar), från ty. &lt;i&gt;hochtrabend&lt;/i&gt;, egentl. om hästar, som vid travet lyfta hovarna högt; med motsv. utveckling i grek. &lt;i&gt;lógos (h)ippobámōn&lt;/i&gt;. Ett likartat uttr. är ä. nsv. &lt;i&gt;högtrafvad&lt;/i&gt;, ungef.: högfärdig, t. ex. Petreius 1615: &lt;i&gt;vpblåste och högtrafwade&lt;/i&gt; (om ryssarna)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="höft" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--höft..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--höft..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;höft&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;på (en) höft&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;på hyfft&lt;/i&gt; 1622, &lt;i&gt;på höft&lt;/i&gt; 1643, 1679, dessutom i ä. (n)sv.: &lt;i&gt;på en h.&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;på en oviss h.&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;på en blott h.&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;på humn och höft&lt;/i&gt; 1751, allm. i sv. dial., jfr ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;höfta&lt;/i&gt;, avpassa, träffa lagom, ungefärligen bestämma; jfr sv. dial. &lt;i&gt;höftä&lt;/i&gt;, väl träffat, lagom, no. &lt;i&gt;(ei) hofte (gång)&lt;/i&gt;, sällsynt, samt no. &lt;i&gt;paa eit høve&lt;/i&gt;, på slump (= (= isl. &lt;i&gt;hǿft&lt;/i&gt; n., mål, avledn. av &lt;i&gt;hóf&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;hov 2&lt;/sp&gt;); snarast avledning av &lt;sp&gt;hov 2&lt;/sp&gt; el. det därtill bildade fsv. vb. &lt;i&gt;höva&lt;/i&gt;, avpassa = isl. &lt;i&gt;hǿfa&lt;/i&gt;, alltså ett &lt;i&gt;*höfþ&lt;/i&gt;, yngre &lt;i&gt;höft&lt;/i&gt; (Noreen- v. Friesen Spr. o. st. 1: 231 f.) el., mindre troligt (med Tamm Etym. ordb.) till det nyss nämnda vb. &lt;i&gt;höfta&lt;/i&gt;, som i så fall ej vore bildat till &lt;sp&gt;höft&lt;/sp&gt; utan ett gammalt iterativ, germ. &lt;i&gt;*hōƀatjan&lt;/i&gt;, till samma stam. Se f. ö. &lt;sp&gt;hov 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0350" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;höft&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;på (en) höft&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;på hyfft&lt;/i&gt; 1622, &lt;i&gt;på höft&lt;/i&gt; 1643, 1679, dessutom i ä. (n)sv.: &lt;i&gt;på en h.&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;på en oviss h.&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;på en blott h.&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;på humn och höft&lt;/i&gt; 1751, allm. i sv. dial., jfr ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;höfta&lt;/i&gt;, avpassa, träffa lagom, ungefärligen bestämma; jfr sv. dial. &lt;i&gt;höftä&lt;/i&gt;, väl träffat, lagom, no. &lt;i&gt;(ei) hofte (gång)&lt;/i&gt;, sällsynt, samt no. &lt;i&gt;paa eit høve&lt;/i&gt;, på slump (= (= isl. &lt;i&gt;hǿft&lt;/i&gt; n., mål, avledn. av &lt;i&gt;hóf&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;hov 2&lt;/sp&gt;); snarast avledning av &lt;sp&gt;hov 2&lt;/sp&gt; el. det därtill bildade fsv. vb. &lt;i&gt;höva&lt;/i&gt;, avpassa = isl. &lt;i&gt;hǿfa&lt;/i&gt;, alltså ett &lt;i&gt;*höfþ&lt;/i&gt;, yngre &lt;i&gt;höft&lt;/i&gt; (Noreen- v. Friesen Spr. o. st. 1: 231 f.) el., mindre troligt (med Tamm Etym. ordb.) till det nyss nämnda vb. &lt;i&gt;höfta&lt;/i&gt;, som i så fall ej vore bildat till &lt;sp&gt;höft&lt;/sp&gt; utan ett gammalt iterativ, germ. &lt;i&gt;*hōƀatjan&lt;/i&gt;, till samma stam. Se f. ö. &lt;sp&gt;hov 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="höger" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--höger..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--höger..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;höger&lt;/b&gt;, med yngre &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;vänster&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;höghre&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hǿgri&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;højre&lt;/i&gt;; egentl. kompar. till ett adj., motsv. isl. &lt;i&gt;hǿgr&lt;/i&gt;, bekväm (&lt;i&gt;hóg-&lt;/i&gt; i sammans.), o. grundord för &lt;sp&gt;hyende&lt;/sp&gt;; i avljudsförh. till fsv. &lt;i&gt;hagher&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hagr&lt;/i&gt;, skicklig, konstfärdig, ofta ställt till roten i sanskr. &lt;i&gt;çakti&lt;/i&gt;, hjälper, &lt;i&gt;çakrá-&lt;/i&gt;, stark (se f. ö. &lt;sp&gt;behaga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bohag&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;misshag&lt;/sp&gt;). Alltså: den' bekvämare (handen el. sidan); jfr av andra beteckningar för 'höger': mhty. &lt;i&gt;diu bezzer hant&lt;/i&gt;; fsax. &lt;i&gt;suîthra hand&lt;/i&gt;, egentl.: den starkare; got. &lt;i&gt;taíhswô&lt;/i&gt;, högra handen, fhty. &lt;i&gt;zesawa&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;deksiós&lt;/i&gt; osv. till ie. &lt;i&gt;*deks-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;dex-ter-&lt;/i&gt;, skicklig; ty. &lt;i&gt;recht&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;right&lt;/i&gt;, egentl.: den rätta, liksom fra. &lt;i&gt;droit&lt;/i&gt; (av lat. &lt;i&gt;directus&lt;/i&gt;, rak, rät) o. fslav. &lt;i&gt;pravŭ&lt;/i&gt;. Det allmännast spridda ieur. ordet för 'höger' är den nyss nämnda stammen &lt;i&gt;*deks-&lt;/i&gt; i indo-iran., grek., lat., kelt., germ. o. slavo-balt. spr. — &lt;sp&gt;Höger&lt;/sp&gt; som politisk term, i Sv. från 1800-talets senare hälft, efter ty. &lt;i&gt;die rechte&lt;/i&gt; o. ytterst fra. &lt;i&gt;la droite&lt;/i&gt; (egentl.: det parti som i kammaren satt till höger om presidenten). Av samma stam &lt;i&gt;hōg-&lt;/i&gt; kommer även sydsv. dial. &lt;i&gt;holia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;holians&lt;/i&gt;, tämligen, av &lt;i&gt;*hōgliga(ns)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hóglega&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0350" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;höger&lt;/b&gt;, med yngre &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;vänster&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;höghre&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hǿgri&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;højre&lt;/i&gt;; egentl. kompar. till ett adj., motsv. isl. &lt;i&gt;hǿgr&lt;/i&gt;, bekväm (&lt;i&gt;hóg-&lt;/i&gt; i sammans.), o. grundord för &lt;sp&gt;hyende&lt;/sp&gt;; i avljudsförh. till fsv. &lt;i&gt;hagher&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hagr&lt;/i&gt;, skicklig, konstfärdig, ofta ställt till roten i sanskr. &lt;i&gt;çakti&lt;/i&gt;, hjälper, &lt;i&gt;çakrá-&lt;/i&gt;, stark (se f. ö. &lt;sp&gt;behaga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bohag&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;misshag&lt;/sp&gt;). Alltså: den' bekvämare (handen el. sidan); jfr av andra beteckningar för 'höger': mhty. &lt;i&gt;diu bezzer hant&lt;/i&gt;; fsax. &lt;i&gt;suîthra hand&lt;/i&gt;, egentl.: den starkare; got. &lt;i&gt;taíhswô&lt;/i&gt;, högra handen, fhty. &lt;i&gt;zesawa&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;deksiós&lt;/i&gt; osv. till ie. &lt;i&gt;*deks-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;dex-ter-&lt;/i&gt;, skicklig; ty. &lt;i&gt;recht&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;right&lt;/i&gt;, egentl.: den rätta, liksom fra. &lt;i&gt;droit&lt;/i&gt; (av lat. &lt;i&gt;directus&lt;/i&gt;, rak, rät) o. fslav. &lt;i&gt;pravŭ&lt;/i&gt;. Det allmännast spridda ieur. ordet för 'höger' är den nyss nämnda stammen &lt;i&gt;*deks-&lt;/i&gt; i indo-iran., grek., lat., kelt., germ. o. slavo-balt. spr. — &lt;sp&gt;Höger&lt;/sp&gt; som politisk term, i Sv. från 1800-talets senare hälft, efter ty. &lt;i&gt;die rechte&lt;/i&gt; o. ytterst fra. &lt;i&gt;la droite&lt;/i&gt; (egentl.: det parti som i kammaren satt till höger om presidenten). Av samma stam &lt;i&gt;hōg-&lt;/i&gt; kommer även sydsv. dial. &lt;i&gt;holia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;holians&lt;/i&gt;, tämligen, av &lt;i&gt;*hōgliga(ns)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hóglega&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hög" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hög..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hög..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;hög&lt;/b&gt;, sbst., se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0350" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;hög&lt;/b&gt;, sbst., se föreg." />
        <feat att="see" val="hög 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häxa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häxa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häxa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;häxa&lt;/b&gt;, 1667, Verelius 1681, Serenius 1741; jämte da. &lt;i&gt;heks&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;hex&lt;/i&gt; från ty., mhty. &lt;i&gt;hexe&lt;/i&gt;, ett västgerm. ord: fhty. &lt;i&gt;hagazussa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hagazissa&lt;/i&gt;, yngre &lt;i&gt;hāzussa&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hægtisse&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hag&lt;/i&gt;, förkortning); väl, trots Francks invändningar (jfr nedan), till fhty. (osv.) håg, lund, skog (se &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;), jfr sv. &lt;i&gt;skogsrå&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;holzmuoja&lt;/i&gt;, skogshäxa, osv. Senare leden är mycket omtvistad; bl. a. av Kauffmann ställd till sanskr. &lt;i&gt;dasyu-&lt;/i&gt;, fientlig demon, o. av Falk-Torp till no. &lt;i&gt;tysja&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;hauga-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hulda-&lt;/i&gt;), kvinnlig vätte (se &lt;sp&gt;tös&lt;/sp&gt;). Om ordets historia se närmare Franck IF Anz. 15: 100 f. (referat av en utförligare uppsats), där sammanställningen med &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt; förkastas." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;häxa&lt;/b&gt;, 1667, Verelius 1681, Serenius 1741; jämte da. &lt;i&gt;heks&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;hex&lt;/i&gt; från ty., mhty. &lt;i&gt;hexe&lt;/i&gt;, ett västgerm. ord: fhty. &lt;i&gt;hagazussa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hagazissa&lt;/i&gt;, yngre &lt;i&gt;hāzussa&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hægtisse&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hag&lt;/i&gt;, förkortning); väl, trots Francks invändningar (jfr nedan), till fhty. (osv.) håg, lund, skog (se &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;), jfr sv. &lt;i&gt;skogsrå&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;holzmuoja&lt;/i&gt;, skogshäxa, osv. Senare leden är mycket omtvistad; bl. a. av Kauffmann ställd till sanskr. &lt;i&gt;dasyu-&lt;/i&gt;, fientlig demon, o. av Falk-Torp till no. &lt;i&gt;tysja&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;hauga-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hulda-&lt;/i&gt;), kvinnlig vätte (se &lt;sp&gt;tös&lt;/sp&gt;). Om ordets historia se närmare Franck IF Anz. 15: 100 f. (referat av en utförligare uppsats), där sammanställningen med &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt; förkastas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hävd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hävd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hävd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hävd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæfp&lt;/i&gt;, innehavande, bruk, hävd, lägersmål (egentl.: besittning av en kvinna) = isl. &lt;i&gt;hefð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hævd&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;hebede&lt;/i&gt;, egendom, mlty. &lt;i&gt;*hevede&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;hevedich&lt;/i&gt;, egande, av germ. &lt;i&gt;*haƀiþō-&lt;/i&gt;, analogiskt för &lt;i&gt;*haƀēþō-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;hava&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Hävd&lt;/sp&gt; i uttr. &lt;sp&gt;hålla i hävd&lt;/sp&gt; (motsv. i da.) är knappast, såsom stundom antages, ett annat ord. — Den i fsv. ej uppträdande betyd. 'historia, fornsägen' förekommer hos Schroderus 1620; jfr &lt;i&gt;häfdesökare&lt;/i&gt; 1630. — Härav: &lt;sp&gt;hävda&lt;/sp&gt; vb, fsv. &lt;i&gt;hæfþa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hefða&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hævde&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hävd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæfp&lt;/i&gt;, innehavande, bruk, hävd, lägersmål (egentl.: besittning av en kvinna) = isl. &lt;i&gt;hefð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hævd&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;hebede&lt;/i&gt;, egendom, mlty. &lt;i&gt;*hevede&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;hevedich&lt;/i&gt;, egande, av germ. &lt;i&gt;*haƀiþō-&lt;/i&gt;, analogiskt för &lt;i&gt;*haƀēþō-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;hava&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Hävd&lt;/sp&gt; i uttr. &lt;sp&gt;hålla i hävd&lt;/sp&gt; (motsv. i da.) är knappast, såsom stundom antages, ett annat ord. — Den i fsv. ej uppträdande betyd. 'historia, fornsägen' förekommer hos Schroderus 1620; jfr &lt;i&gt;häfdesökare&lt;/i&gt; 1630. — Härav: &lt;sp&gt;hävda&lt;/sp&gt; vb, fsv. &lt;i&gt;hæfþa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hefða&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hævde&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="höft" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--höft..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--höft..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;höft&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;höfft&lt;/i&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;hoft&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;hyft&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;hofte&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;hufte (-u- o. -ü-)&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hüfte&lt;/i&gt;, med sekundärt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;, till mlty., fhty. &lt;i&gt;huf&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;hups&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hype&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hip&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*hupi-&lt;/i&gt; = fin. lånordet &lt;i&gt;kuvé&lt;/i&gt;, gen. &lt;i&gt;kupe(h)en&lt;/i&gt;, höft m. m. (enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 103 &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam) = ie. &lt;i&gt;*kubi-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;cubitum&lt;/i&gt;, armbåge (varifrån grek. &lt;i&gt;kýbiton&lt;/i&gt; ds.), grek. &lt;i&gt;kýbos&lt;/i&gt;, höfthåla på boskap (= &lt;sp&gt;kub&lt;/sp&gt;), till ie. &lt;i&gt;kub&lt;/i&gt;, böja sig (se &lt;sp&gt;hop&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nypon&lt;/sp&gt;). — Jfr under &lt;sp&gt;ro 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0350" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;höft&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;höfft&lt;/i&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;hoft&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;hyft&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;hofte&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;hufte (-u- o. -ü-)&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hüfte&lt;/i&gt;, med sekundärt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;, till mlty., fhty. &lt;i&gt;huf&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;hups&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hype&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hip&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*hupi-&lt;/i&gt; = fin. lånordet &lt;i&gt;kuvé&lt;/i&gt;, gen. &lt;i&gt;kupe(h)en&lt;/i&gt;, höft m. m. (enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 103 &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam) = ie. &lt;i&gt;*kubi-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;cubitum&lt;/i&gt;, armbåge (varifrån grek. &lt;i&gt;kýbiton&lt;/i&gt; ds.), grek. &lt;i&gt;kýbos&lt;/i&gt;, höfthåla på boskap (= &lt;sp&gt;kub&lt;/sp&gt;), till ie. &lt;i&gt;kub&lt;/i&gt;, böja sig (se &lt;sp&gt;hop&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nypon&lt;/sp&gt;). — Jfr under &lt;sp&gt;ro 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hö..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hö..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hö&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;hey&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hawi&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;houwe&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;houwi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hewi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hen&lt;/i&gt;). Väl germ. &lt;i&gt;*hauja-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;hugga&lt;/sp&gt;; jfr ry. &lt;i&gt;kovýlī&lt;/i&gt;, steppgräs. Har även tolkats som &lt;i&gt;ja-&lt;/i&gt;avledn. till ett ord, motsv. isl. &lt;i&gt;há&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;hå&lt;/i&gt;, nytt gräs vuxet efter slåttern = litau. &lt;i&gt;szĕkas&lt;/i&gt;, nyslaget foder (Lidén Upps.-stud. s. 94). Sammanställningen av dessa ord med &lt;sp&gt;hö&lt;/sp&gt; är osäker, men anmärkningen däremot, att ett germ. &lt;i&gt;*haᵹwja-&lt;/i&gt; skulle ge &lt;i&gt;*haᵹja-&lt;/i&gt;, icke avgörande (jfr under &lt;sp&gt;mö&lt;/sp&gt; o. sbst. &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hö&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;hey&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hawi&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;houwe&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;houwi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hewi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hen&lt;/i&gt;). Väl germ. &lt;i&gt;*hauja-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;hugga&lt;/sp&gt;; jfr ry. &lt;i&gt;kovýlī&lt;/i&gt;, steppgräs. Har även tolkats som &lt;i&gt;ja-&lt;/i&gt;avledn. till ett ord, motsv. isl. &lt;i&gt;há&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;hå&lt;/i&gt;, nytt gräs vuxet efter slåttern = litau. &lt;i&gt;szĕkas&lt;/i&gt;, nyslaget foder (Lidén Upps.-stud. s. 94). Sammanställningen av dessa ord med &lt;sp&gt;hö&lt;/sp&gt; är osäker, men anmärkningen däremot, att ett germ. &lt;i&gt;*haᵹwja-&lt;/i&gt; skulle ge &lt;i&gt;*haᵹja-&lt;/i&gt;, icke avgörande (jfr under &lt;sp&gt;mö&lt;/sp&gt; o. sbst. &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hätta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hätta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hätta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hätta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hætta&lt;/i&gt;, mössa (egentl.: kapuschong) = isl. &lt;i&gt;hetta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hætle&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*hattiōn-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;hatt&lt;/sp&gt;; alltså 'med huvudbetäckning försedd', liksom fsv. &lt;i&gt;ekia&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;eka&lt;/sp&gt;) av &lt;sp&gt;ek&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hätta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hætta&lt;/i&gt;, mössa (egentl.: kapuschong) = isl. &lt;i&gt;hetta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hætle&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*hattiōn-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;hatt&lt;/sp&gt;; alltså 'med huvudbetäckning försedd', liksom fsv. &lt;i&gt;ekia&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;eka&lt;/sp&gt;) av &lt;sp&gt;ek&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hätsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hätsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hätsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hätsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hætsker&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;hadsk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;hetisch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hatisch&lt;/i&gt;, även: förhatlig, till &lt;sp&gt;hat&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hätsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hætsker&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;hadsk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;hetisch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hatisch&lt;/i&gt;, även: förhatlig, till &lt;sp&gt;hat&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;häva&lt;/b&gt;, NT 1526: &lt;i&gt;häffua&lt;/i&gt;, med förlorat &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;hæfia&lt;/i&gt;, lyfta (även: börja) = isl. &lt;i&gt;hefja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hæve&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hafjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hebbian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;heffen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;heven&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;heben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hebban&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;heave&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;hiva&lt;/sp&gt;) = lat. &lt;i&gt;capio&lt;/i&gt;, tager (jfr &lt;sp&gt;ockupera&lt;/sp&gt;), vars betyd. återfinnes i germ. partic. &lt;i&gt;*hafta-&lt;/i&gt;, fånge, band (se &lt;sp&gt;häfta&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Hävel&lt;/sp&gt;, 1639 = sv. dial. = ty. &lt;i&gt;hebel&lt;/i&gt; osv., av germ. &lt;i&gt;*haƀila-&lt;/i&gt;, instrumentalbildning till &lt;sp&gt;häva&lt;/sp&gt; av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;gördel&lt;/sp&gt;; i fsv. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam: &lt;i&gt;hæfle&lt;/i&gt; m. &lt;sp&gt;Hävert&lt;/sp&gt;, 1700-t, Weste 1807 = da. &lt;i&gt;hævert&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;hever&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;heber&lt;/i&gt;; med avs. på &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;buffert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klyvert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;koffert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skonert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stickert&lt;/sp&gt; m. fl. Ä. sv. har stundom &lt;sp&gt;hävare&lt;/sp&gt;, t. ex. Sahlstedt 1773." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;häva&lt;/b&gt;, NT 1526: &lt;i&gt;häffua&lt;/i&gt;, med förlorat &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;hæfia&lt;/i&gt;, lyfta (även: börja) = isl. &lt;i&gt;hefja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hæve&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hafjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hebbian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;heffen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;heven&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;heben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hebban&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;heave&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;hiva&lt;/sp&gt;) = lat. &lt;i&gt;capio&lt;/i&gt;, tager (jfr &lt;sp&gt;ockupera&lt;/sp&gt;), vars betyd. återfinnes i germ. partic. &lt;i&gt;*hafta-&lt;/i&gt;, fånge, band (se &lt;sp&gt;häfta&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Hävel&lt;/sp&gt;, 1639 = sv. dial. = ty. &lt;i&gt;hebel&lt;/i&gt; osv., av germ. &lt;i&gt;*haƀila-&lt;/i&gt;, instrumentalbildning till &lt;sp&gt;häva&lt;/sp&gt; av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;gördel&lt;/sp&gt;; i fsv. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam: &lt;i&gt;hæfle&lt;/i&gt; m. &lt;sp&gt;Hävert&lt;/sp&gt;, 1700-t, Weste 1807 = da. &lt;i&gt;hævert&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;hever&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;heber&lt;/i&gt;; med avs. på &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;buffert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klyvert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;koffert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skonert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stickert&lt;/sp&gt; m. fl. Ä. sv. har stundom &lt;sp&gt;hävare&lt;/sp&gt;, t. ex. Sahlstedt 1773." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;häv&lt;/b&gt;, ett allmänt dialektord, förtjänt att användas i riksspr., i ä. nsv.: duktig, präktig, stolt m. m., fsv. &lt;i&gt;hǣver&lt;/i&gt;, duktig = isl. &lt;i&gt;hǽfr&lt;/i&gt;, brukbar, nyttig, no. &lt;i&gt;hæv&lt;/i&gt;, nyttig, duktig, rask; av germ. &lt;i&gt;*hǣƀia-&lt;/i&gt;, möjlighetsadj. till &lt;sp&gt;hava&lt;/sp&gt;, egentl.: värd att hava; bildat som &lt;sp&gt;gäv&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;giva&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;gefa&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;nǣmber&lt;/i&gt;, läraktig = isl. &lt;i&gt;nǽmr&lt;/i&gt; till germ. &lt;i&gt;*neman&lt;/i&gt;, taga (jfr &lt;sp&gt;förnimma&lt;/sp&gt;), osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;häv&lt;/b&gt;, ett allmänt dialektord, förtjänt att användas i riksspr., i ä. nsv.: duktig, präktig, stolt m. m., fsv. &lt;i&gt;hǣver&lt;/i&gt;, duktig = isl. &lt;i&gt;hǽfr&lt;/i&gt;, brukbar, nyttig, no. &lt;i&gt;hæv&lt;/i&gt;, nyttig, duktig, rask; av germ. &lt;i&gt;*hǣƀia-&lt;/i&gt;, möjlighetsadj. till &lt;sp&gt;hava&lt;/sp&gt;, egentl.: värd att hava; bildat som &lt;sp&gt;gäv&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;giva&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;gefa&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;nǣmber&lt;/i&gt;, läraktig = isl. &lt;i&gt;nǽmr&lt;/i&gt; till germ. &lt;i&gt;*neman&lt;/i&gt;, taga (jfr &lt;sp&gt;förnimma&lt;/sp&gt;), osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hässja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hässja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hässja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hässja&lt;/b&gt;, Bureus o. 1600: &lt;i&gt;rogh häsior&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;hessja&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;-hæsse&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stamsutvidgning av fsv. &lt;i&gt;hæs&lt;/i&gt;, hö- el. halmstack, sv. dial. &lt;i&gt;häs&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hæs&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*hasjō-&lt;/i&gt;, el. också ombildning av detta ord i anslutning till det av &lt;i&gt;hæs&lt;/i&gt; avledda vb. &lt;sp&gt;hässja&lt;/sp&gt;; dunkelt; knappast till fno., no. &lt;i&gt;hes&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-jar&lt;/i&gt;, vridbar tapp el. nagel i kedja el. klave. — Härtill vb. &lt;sp&gt;hässja&lt;/sp&gt;, 1697 osv. = no. &lt;i&gt;hesja&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hässja&lt;/b&gt;, Bureus o. 1600: &lt;i&gt;rogh häsior&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;hessja&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;-hæsse&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stamsutvidgning av fsv. &lt;i&gt;hæs&lt;/i&gt;, hö- el. halmstack, sv. dial. &lt;i&gt;häs&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hæs&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*hasjō-&lt;/i&gt;, el. också ombildning av detta ord i anslutning till det av &lt;i&gt;hæs&lt;/i&gt; avledda vb. &lt;sp&gt;hässja&lt;/sp&gt;; dunkelt; knappast till fno., no. &lt;i&gt;hes&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-jar&lt;/i&gt;, vridbar tapp el. nagel i kedja el. klave. — Härtill vb. &lt;sp&gt;hässja&lt;/sp&gt;, 1697 osv. = no. &lt;i&gt;hesja&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härvel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härvel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härvel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härvel&lt;/b&gt;, Schroderus 1639: &lt;i&gt;härfwilen&lt;/i&gt; (best. f.), fsv. &lt;i&gt;hærvil&lt;/i&gt; God. Ups. G 20; förr även &lt;i&gt;härvträ&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;harv-&lt;/i&gt;), garnvinda; enl. Sperber a. st. deverbativt på &lt;i&gt;-il-&lt;/i&gt; till vb. &lt;sp&gt;härva&lt;/sp&gt;, varav även sbst &lt;sp&gt;härva&lt;/sp&gt;, o. ytterst till &lt;sp&gt;harv&lt;/sp&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härvel&lt;/b&gt;, Schroderus 1639: &lt;i&gt;härfwilen&lt;/i&gt; (best. f.), fsv. &lt;i&gt;hærvil&lt;/i&gt; God. Ups. G 20; förr även &lt;i&gt;härvträ&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;harv-&lt;/i&gt;), garnvinda; enl. Sperber a. st. deverbativt på &lt;i&gt;-il-&lt;/i&gt; till vb. &lt;sp&gt;härva&lt;/sp&gt;, varav även sbst &lt;sp&gt;härva&lt;/sp&gt;, o. ytterst till &lt;sp&gt;harv&lt;/sp&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="härva 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hästhov" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hästhov..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hästhov..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hästhov&lt;/b&gt;, växten Tussilago farfara, Franckenius 1659: &lt;i&gt;hestahooff&lt;/i&gt;; förr även: &lt;i&gt;hästsko&lt;/i&gt;; motsv. no. &lt;i&gt;hestehov&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;føllehov&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;föl&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;rosshuf&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;horse hoof&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;ugna di cavallo&lt;/i&gt;; i fra. o. ofta i ty. o. ital. även efter åsnan; syftande på de rundat hjärtliknande bladens likhet med spåren av en hästhov o. d. — I ä. sv. dessutom ofta &lt;i&gt;hostört&lt;/i&gt; (Franckenius 1659: &lt;i&gt;hostaört&lt;/i&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;hostehäva&lt;/i&gt; (egentl.: som häver hosta) o. lat. &lt;i&gt;tussilāgo&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;tussis&lt;/i&gt;, hossa); med syftning på växtdelarnas medicinska användning." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hästhov&lt;/b&gt;, växten Tussilago farfara, Franckenius 1659: &lt;i&gt;hestahooff&lt;/i&gt;; förr även: &lt;i&gt;hästsko&lt;/i&gt;; motsv. no. &lt;i&gt;hestehov&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;føllehov&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;föl&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;rosshuf&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;horse hoof&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;ugna di cavallo&lt;/i&gt;; i fra. o. ofta i ty. o. ital. även efter åsnan; syftande på de rundat hjärtliknande bladens likhet med spåren av en hästhov o. d. — I ä. sv. dessutom ofta &lt;i&gt;hostört&lt;/i&gt; (Franckenius 1659: &lt;i&gt;hostaört&lt;/i&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;hostehäva&lt;/i&gt; (egentl.: som häver hosta) o. lat. &lt;i&gt;tussilāgo&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;tussis&lt;/i&gt;, hossa); med syftning på växtdelarnas medicinska användning." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häst..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häst..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;häst&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hester&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;heisth&lt;/i&gt;, sv. dial. även: &lt;i&gt;hēst&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hestr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hest&lt;/i&gt;; förr o. i dial. ofta 'hingst'; av samnord. &lt;i&gt;*hæistʀ&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*hāhistaʀ&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*hanhistaʀ&lt;/i&gt;, grammatisk växelform till germ. i &lt;i&gt;*hangista-&lt;/i&gt; = lånordet &lt;sp&gt;hingst&lt;/sp&gt;, se d. o. — Den ieurop. beteckningen för 'häst' är &lt;i&gt;*eku̯o-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;equus&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;jór&lt;/i&gt; osv., i alla språkgrenar utom den slaviska. Andra mindre spridda namn se &lt;sp&gt;märr&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;russ&lt;/sp&gt;. — Med avs. på uttr. &lt;sp&gt;slita som en häst&lt;/sp&gt; jfr motsv. i da. I fråga om &lt;sp&gt;-häst&lt;/sp&gt; i vissa sammans., t. ex. &lt;sp&gt;plugghäst&lt;/sp&gt;, jfr da. &lt;i&gt;bal-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;danse-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;læshest&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0349" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;häst&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hester&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;heisth&lt;/i&gt;, sv. dial. även: &lt;i&gt;hēst&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hestr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hest&lt;/i&gt;; förr o. i dial. ofta 'hingst'; av samnord. &lt;i&gt;*hæistʀ&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*hāhistaʀ&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*hanhistaʀ&lt;/i&gt;, grammatisk växelform till germ. i &lt;i&gt;*hangista-&lt;/i&gt; = lånordet &lt;sp&gt;hingst&lt;/sp&gt;, se d. o. — Den ieurop. beteckningen för 'häst' är &lt;i&gt;*eku̯o-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;equus&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;jór&lt;/i&gt; osv., i alla språkgrenar utom den slaviska. Andra mindre spridda namn se &lt;sp&gt;märr&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;russ&lt;/sp&gt;. — Med avs. på uttr. &lt;sp&gt;slita som en häst&lt;/sp&gt; jfr motsv. i da. I fråga om &lt;sp&gt;-häst&lt;/sp&gt; i vissa sammans., t. ex. &lt;sp&gt;plugghäst&lt;/sp&gt;, jfr da. &lt;i&gt;bal-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;danse-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;læshest&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härsk" />
          <feat att="writtenForm" val="härsken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härsk&lt;/b&gt;, P. Svart Kr. o. enda formen ännu Dalin 1850; nu i st. &lt;b&gt;härsken&lt;/b&gt;, nybildning till &lt;sp&gt;härskna&lt;/sp&gt;, inkoativum till &lt;sp&gt;härsk&lt;/sp&gt;; motsv. no. &lt;i&gt;hersk&lt;/i&gt;, barsk, härsken, bitter, färöiska &lt;i&gt;herskin&lt;/i&gt;, illa smakande ~ da. &lt;i&gt;harsk&lt;/i&gt;, härsken, mlty., ty. &lt;i&gt;harsch&lt;/i&gt;, sträv, i dial. även: härsken; besl. med isl. &lt;i&gt;herstr&lt;/i&gt;, bitter, barsk; till en germ. rot &lt;i&gt;hers&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;herz&lt;/i&gt;, utvidgad av &lt;i&gt;her&lt;/i&gt;, har i mhty. &lt;i&gt;here&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;herb&lt;/i&gt;), bitter, av &lt;i&gt;*harwia-&lt;/i&gt;, o. mlty. &lt;i&gt;haren&lt;/i&gt;, vara skarp el. torr = isl. &lt;i&gt;hara&lt;/i&gt;, stirra, sv. dial. &lt;i&gt;har&lt;/i&gt; n., stengrund. I fråga om betyd.-utveckl. jfr &lt;sp&gt;barsk&lt;/sp&gt; till ie. roten &lt;i&gt;bhers&lt;/i&gt;, vara styv el. sträv, o. mhty. &lt;i&gt;garst&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;garstig&lt;/i&gt;) till den lika betyd. ie. roten &lt;i&gt;ghers&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;horreo&lt;/i&gt;, bl. a.: är styv el. sträv, sanskr. &lt;i&gt;hṛšyati&lt;/i&gt;. Närmare förf. Nord. Stud. s. 183 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härsk&lt;/b&gt;, P. Svart Kr. o. enda formen ännu Dalin 1850; nu i st. &lt;b&gt;härsken&lt;/b&gt;, nybildning till &lt;sp&gt;härskna&lt;/sp&gt;, inkoativum till &lt;sp&gt;härsk&lt;/sp&gt;; motsv. no. &lt;i&gt;hersk&lt;/i&gt;, barsk, härsken, bitter, färöiska &lt;i&gt;herskin&lt;/i&gt;, illa smakande ~ da. &lt;i&gt;harsk&lt;/i&gt;, härsken, mlty., ty. &lt;i&gt;harsch&lt;/i&gt;, sträv, i dial. även: härsken; besl. med isl. &lt;i&gt;herstr&lt;/i&gt;, bitter, barsk; till en germ. rot &lt;i&gt;hers&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;herz&lt;/i&gt;, utvidgad av &lt;i&gt;her&lt;/i&gt;, har i mhty. &lt;i&gt;here&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;herb&lt;/i&gt;), bitter, av &lt;i&gt;*harwia-&lt;/i&gt;, o. mlty. &lt;i&gt;haren&lt;/i&gt;, vara skarp el. torr = isl. &lt;i&gt;hara&lt;/i&gt;, stirra, sv. dial. &lt;i&gt;har&lt;/i&gt; n., stengrund. I fråga om betyd.-utveckl. jfr &lt;sp&gt;barsk&lt;/sp&gt; till ie. roten &lt;i&gt;bhers&lt;/i&gt;, vara styv el. sträv, o. mhty. &lt;i&gt;garst&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;garstig&lt;/i&gt;) till den lika betyd. ie. roten &lt;i&gt;ghers&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;horreo&lt;/i&gt;, bl. a.: är styv el. sträv, sanskr. &lt;i&gt;hṛšyati&lt;/i&gt;. Närmare förf. Nord. Stud. s. 183 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härs..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härs&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;härs o. tvärs&lt;/sp&gt;, o. 1750, stundom &lt;i&gt;härts o. tvärts&lt;/i&gt; 1761, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;härt o. tvärt&lt;/i&gt; Lucidor, Swedberg = sv. dial.; ett rimord till &lt;sp&gt;tvärt&lt;/sp&gt; (till &lt;sp&gt;tvär&lt;/sp&gt;), med &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; från t. ex. &lt;sp&gt;hit&lt;/sp&gt; (i &lt;sp&gt;hit o. dit&lt;/sp&gt;) el. från adv. &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härs&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;härs o. tvärs&lt;/sp&gt;, o. 1750, stundom &lt;i&gt;härts o. tvärts&lt;/i&gt; 1761, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;härt o. tvärt&lt;/i&gt; Lucidor, Swedberg = sv. dial.; ett rimord till &lt;sp&gt;tvärt&lt;/sp&gt; (till &lt;sp&gt;tvär&lt;/sp&gt;), med &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; från t. ex. &lt;sp&gt;hit&lt;/sp&gt; (i &lt;sp&gt;hit o. dit&lt;/sp&gt;) el. från adv. &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härva&lt;/b&gt;, o. 1625 = no. &lt;i&gt;herfa&lt;/i&gt;; enl. Sperber WuS 6: 47 f. närmast till vb. ä. nsv. &lt;i&gt;härva&lt;/i&gt; Lind 1749 (jämte &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt;) = ä. da. &lt;i&gt;hærre&lt;/i&gt;, härvla (av &lt;i&gt;*harƀian&lt;/i&gt;), egentl.: från sländan vira upp garnet på en harv — sådan användes för detta ändamål t. ex. i Rumänien — o. sedermera: vira upp det på härveln; alltså en avledn. av &lt;sp&gt;harv&lt;/sp&gt;; på analogt sätt är det rumänska ordet för härvel avlett av en stam, som annorstädes betyder 'harva'. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härva&lt;/b&gt;, o. 1625 = no. &lt;i&gt;herfa&lt;/i&gt;; enl. Sperber WuS 6: 47 f. närmast till vb. ä. nsv. &lt;i&gt;härva&lt;/i&gt; Lind 1749 (jämte &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt;) = ä. da. &lt;i&gt;hærre&lt;/i&gt;, härvla (av &lt;i&gt;*harƀian&lt;/i&gt;), egentl.: från sländan vira upp garnet på en harv — sådan användes för detta ändamål t. ex. i Rumänien — o. sedermera: vira upp det på härveln; alltså en avledn. av &lt;sp&gt;harv&lt;/sp&gt;; på analogt sätt är det rumänska ordet för härvel avlett av en stam, som annorstädes betyder 'harva'. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="härvel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härska&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf s. 84 (i ej fullt modern betyd.-skiftning) = da. &lt;i&gt;herske&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;hérschen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;herrschen&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;sch&lt;/i&gt; &lt; &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;), av fhty. &lt;i&gt;hêrisôn&lt;/i&gt;, ytterst avledn. av &lt;i&gt;hêr&lt;/i&gt;, förnäm, hög, kanske till komparativen (stam germ. &lt;i&gt;*hairis-&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;*hairiz-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;hêriro&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;herre&lt;/sp&gt;) el. (med v. Friesen-Tunberg, se M. Olsen Eggjumstenens Indskrift s. 62 (134) n. 6) till ett abstr. germ. &lt;i&gt;*hairi-san-&lt;/i&gt;, ärevördighet el. dyl." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härska&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf s. 84 (i ej fullt modern betyd.-skiftning) = da. &lt;i&gt;herske&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;hérschen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;herrschen&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;sch&lt;/i&gt; &lt; &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;), av fhty. &lt;i&gt;hêrisôn&lt;/i&gt;, ytterst avledn. av &lt;i&gt;hêr&lt;/i&gt;, förnäm, hög, kanske till komparativen (stam germ. &lt;i&gt;*hairis-&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;*hairiz-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;hêriro&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;herre&lt;/sp&gt;) el. (med v. Friesen-Tunberg, se M. Olsen Eggjumstenens Indskrift s. 62 (134) n. 6) till ett abstr. germ. &lt;i&gt;*hairi-san-&lt;/i&gt;, ärevördighet el. dyl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härnad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härnad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härnad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härnad&lt;/b&gt;, Verelius 1664, 1672, i ordböckerna först hos Lind 1749 (f. o. n.), litterärt lån från isl. &lt;i&gt;hernaðr&lt;/i&gt;, vbalsbst. till &lt;sp&gt;härja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härnad&lt;/b&gt;, Verelius 1664, 1672, i ordböckerna först hos Lind 1749 (f. o. n.), litterärt lån från isl. &lt;i&gt;hernaðr&lt;/i&gt;, vbalsbst. till &lt;sp&gt;härja&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härold" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härold..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härold..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härold&lt;/b&gt;, Bib. 1541, ä. nsv. även: &lt;i&gt;-hold&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-hålt&lt;/i&gt; m. m., jämte da. &lt;i&gt;herold&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;herholt&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;herold&lt;/i&gt; osv., av ffra. &lt;i&gt;heralt&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;héraut&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;herald&lt;/i&gt;) = mlat. &lt;i&gt;heraldus&lt;/i&gt;; i sin tur av germ. urspr.:: germ. &lt;i&gt;*harja-walða&lt;/i&gt;, härbehärskare = personn. &lt;sp&gt;Harald&lt;/sp&gt; (se d. o.). Jfr &lt;sp&gt;heraldik&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härold&lt;/b&gt;, Bib. 1541, ä. nsv. även: &lt;i&gt;-hold&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-hålt&lt;/i&gt; m. m., jämte da. &lt;i&gt;herold&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;herholt&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;herold&lt;/i&gt; osv., av ffra. &lt;i&gt;heralt&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;héraut&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;herald&lt;/i&gt;) = mlat. &lt;i&gt;heraldus&lt;/i&gt;; i sin tur av germ. urspr.:: germ. &lt;i&gt;*harja-walða&lt;/i&gt;, härbehärskare = personn. &lt;sp&gt;Harald&lt;/sp&gt; (se d. o.). Jfr &lt;sp&gt;heraldik&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Härnevi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Härnevi..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Härnevi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Härnevi&lt;/b&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Härnevi&lt;/b&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Vi" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="höra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--höra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--höra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;höra&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;heyra&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høre&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hausjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hôrian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hôrren&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hören&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;híeran&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hear&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*hausian&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*hauzian&lt;/i&gt;, motsv. ie. &lt;i&gt;-kous-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;akov́ō&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*akousi̯ō&lt;/i&gt;), av dunkelt ursprung. Enl. somliga till en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;utvidgning av roten &lt;i&gt;(s)ku&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;(s)kou̯&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;skåda&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;schauen&lt;/i&gt;. Knappast till &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara spetsig, o. stammen i &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt; ('spetsa öronen'). Jfr &lt;sp&gt;gehör&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hörsaga&lt;/sp&gt; Palmblad 1811, &lt;sp&gt;hörsagen&lt;/sp&gt; Blanche 1865, &lt;sp&gt;hörsägen&lt;/sp&gt; Svedelius 1879; efter ty. &lt;i&gt;hörensagen&lt;/i&gt;, sammansmält i uttr. &lt;i&gt;habe es sagen hören&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0352" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;höra&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;heyra&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høre&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hausjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;hôrian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hôrren&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hören&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;híeran&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hear&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*hausian&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*hauzian&lt;/i&gt;, motsv. ie. &lt;i&gt;-kous-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;akov́ō&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*akousi̯ō&lt;/i&gt;), av dunkelt ursprung. Enl. somliga till en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;utvidgning av roten &lt;i&gt;(s)ku&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;(s)kou̯&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;skåda&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;schauen&lt;/i&gt;. Knappast till &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara spetsig, o. stammen i &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt; ('spetsa öronen'). Jfr &lt;sp&gt;gehör&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hörsaga&lt;/sp&gt; Palmblad 1811, &lt;sp&gt;hörsagen&lt;/sp&gt; Blanche 1865, &lt;sp&gt;hörsägen&lt;/sp&gt; Svedelius 1879; efter ty. &lt;i&gt;hörensagen&lt;/i&gt;, sammansmält i uttr. &lt;i&gt;habe es sagen hören&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härlig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härlig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hærliker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;herlig&lt;/i&gt;, från ty.: fsax. &lt;i&gt;hêrlik&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;hérlich&lt;/i&gt;, förnäm, präktig, till adj. &lt;i&gt;hêr&lt;/i&gt;, förnäm, hög (vartill &lt;sp&gt;herre&lt;/sp&gt; egentl. är en komparativ). Biformen &lt;sp&gt;herrlig&lt;/sp&gt;, Weste 1807 (som huvudform) osv., beror på anslutning till &lt;sp&gt;herre&lt;/sp&gt;, sannol. under påverkan från ty. &lt;i&gt;herrlich&lt;/i&gt;, vilket också, åtm. i någon mån, beror på inflytande från motsv. &lt;i&gt;herr&lt;/i&gt;. Något direkt sammanhang mellan &lt;sp&gt;herrlig&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;herreliker&lt;/i&gt; eger däremot icke rum." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härlig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hærliker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;herlig&lt;/i&gt;, från ty.: fsax. &lt;i&gt;hêrlik&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;hérlich&lt;/i&gt;, förnäm, präktig, till adj. &lt;i&gt;hêr&lt;/i&gt;, förnäm, hög (vartill &lt;sp&gt;herre&lt;/sp&gt; egentl. är en komparativ). Biformen &lt;sp&gt;herrlig&lt;/sp&gt;, Weste 1807 (som huvudform) osv., beror på anslutning till &lt;sp&gt;herre&lt;/sp&gt;, sannol. under påverkan från ty. &lt;i&gt;herrlich&lt;/i&gt;, vilket också, åtm. i någon mån, beror på inflytande från motsv. &lt;i&gt;herr&lt;/i&gt;. Något direkt sammanhang mellan &lt;sp&gt;herrlig&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;herreliker&lt;/i&gt; eger däremot icke rum." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Härjedalen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Härjedalen..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Härjedalen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Härjedalen&lt;/b&gt;, fno. &lt;i&gt;Herjardalr&lt;/i&gt;, en sammansättning med &lt;sp&gt;dal&lt;/sp&gt; o. genit. av namnet på den å, i vars dalföre den första bosättningen skett, fno. &lt;i&gt;*Her&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Herjá&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;Härjån&lt;/i&gt;. Modin Sv. lm. XIX. 2: 27 f. Landskapsnamnet har alltså samma slags ursprung som &lt;sp&gt;Värmland&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0347" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Härjedalen&lt;/b&gt;, fno. &lt;i&gt;Herjardalr&lt;/i&gt;, en sammansättning med &lt;sp&gt;dal&lt;/sp&gt; o. genit. av namnet på den å, i vars dalföre den första bosättningen skett, fno. &lt;i&gt;*Her&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Herjá&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;Härjån&lt;/i&gt;. Modin Sv. lm. XIX. 2: 27 f. Landskapsnamnet har alltså samma slags ursprung som &lt;sp&gt;Värmland&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härma&lt;/b&gt;, 1596 (trans.), i ä. tid mycket ofta med &lt;i&gt;efter&lt;/i&gt;, i dial. även: berätta, anföra ett uttryck (med &lt;i&gt;efter&lt;/i&gt;), t. ex. Vgtl. = isl. &lt;i&gt;herma&lt;/i&gt; III, även: återupprepa, berätta, da. &lt;i&gt;herme&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*harmian&lt;/i&gt;; omstritt; snarast till ie. &lt;i&gt;*karm-&lt;/i&gt; i Jat. &lt;i&gt;carmen&lt;/i&gt;, dikt, sång (om verkligen detta ord har gammalt &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;), besl. med grek. &lt;i&gt;kḗryx&lt;/i&gt;, härold, sanskr. &lt;i&gt;kārá-&lt;/i&gt;, lovsång, &lt;i&gt;kīrti-&lt;/i&gt;, omnämnande, beröm, osv., samt mycket avlägset även med &lt;sp&gt;beröm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ros&lt;/sp&gt; (pris). Grundbetyd. i så fall: med rösten återgiva." />
        <feat att="faksimilID" val="0348" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härma&lt;/b&gt;, 1596 (trans.), i ä. tid mycket ofta med &lt;i&gt;efter&lt;/i&gt;, i dial. även: berätta, anföra ett uttryck (med &lt;i&gt;efter&lt;/i&gt;), t. ex. Vgtl. = isl. &lt;i&gt;herma&lt;/i&gt; III, även: återupprepa, berätta, da. &lt;i&gt;herme&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*harmian&lt;/i&gt;; omstritt; snarast till ie. &lt;i&gt;*karm-&lt;/i&gt; i Jat. &lt;i&gt;carmen&lt;/i&gt;, dikt, sång (om verkligen detta ord har gammalt &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;), besl. med grek. &lt;i&gt;kḗryx&lt;/i&gt;, härold, sanskr. &lt;i&gt;kārá-&lt;/i&gt;, lovsång, &lt;i&gt;kīrti-&lt;/i&gt;, omnämnande, beröm, osv., samt mycket avlägset även med &lt;sp&gt;beröm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ros&lt;/sp&gt; (pris). Grundbetyd. i så fall: med rösten återgiva." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härda&lt;/b&gt;, även i sammans.: &lt;sp&gt;fram-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ut-&lt;/sp&gt;, med ändrad böjning, fsv. &lt;i&gt;hærþa&lt;/i&gt; III, göra hård, hålla ut = isl. &lt;i&gt;herða&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;gahardjan&lt;/i&gt; osv.; avledn. av &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0347" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härda&lt;/b&gt;, även i sammans.: &lt;sp&gt;fram-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ut-&lt;/sp&gt;, med ändrad böjning, fsv. &lt;i&gt;hærþa&lt;/i&gt; III, göra hård, hålla ut = isl. &lt;i&gt;herða&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;gahardjan&lt;/i&gt; osv.; avledn. av &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härd..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härd..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;härd&lt;/b&gt;, ä. sv. o. sv. dial., skuldra, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0347" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;härd&lt;/b&gt;, ä. sv. o. sv. dial., skuldra, se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härfågel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härfågel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härfågel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härfågel&lt;/b&gt;, Upupa epops, Linné 1731, Weste 1807, förr kallad &lt;i&gt;vipa&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;hærfugl&lt;/i&gt; från ty. &lt;i&gt;heervogel&lt;/i&gt;. Ordet har tolkats som en ombildning av &lt;i&gt;*horvogel&lt;/i&gt;, till mhty. &lt;i&gt;hor&lt;/i&gt;, smuts (se &lt;sp&gt;skarn&lt;/sp&gt;), jfr likbetyd. &lt;i&gt;dreckvogel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kot-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;místhahn&lt;/i&gt;, med syftning på hans mycket osnygga o. av gödsel stinkande bo. Sv. dial. &lt;i&gt;ofresfågel&lt;/i&gt;, krigsfågel, o. &lt;i&gt;oäringsfågel&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;oår&lt;/sp&gt;) sammanhänga emellertid med den gamla tron, att fågeln bebådade krig o. hungersnöd, o. omöjligt är väl ej, att också ty. &lt;i&gt;heervogel&lt;/i&gt; haft denna betyd. Enl. en förmodan av Tamm ingår här i stället ett mlty. &lt;i&gt;*hêr&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;hehara&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;häher&lt;/i&gt;) nötskrika. Från fågelns egendomliga parningsrop härleda sig i alla händelser en del av hans namn, ss. lat. &lt;i&gt;upupa&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;épops&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wiedehopf&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hærpop&lt;/i&gt; m. fl., samtliga sinsemellan obesläktade." />
        <feat att="faksimilID" val="0347" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härfågel&lt;/b&gt;, Upupa epops, Linné 1731, Weste 1807, förr kallad &lt;i&gt;vipa&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;hærfugl&lt;/i&gt; från ty. &lt;i&gt;heervogel&lt;/i&gt;. Ordet har tolkats som en ombildning av &lt;i&gt;*horvogel&lt;/i&gt;, till mhty. &lt;i&gt;hor&lt;/i&gt;, smuts (se &lt;sp&gt;skarn&lt;/sp&gt;), jfr likbetyd. &lt;i&gt;dreckvogel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kot-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;místhahn&lt;/i&gt;, med syftning på hans mycket osnygga o. av gödsel stinkande bo. Sv. dial. &lt;i&gt;ofresfågel&lt;/i&gt;, krigsfågel, o. &lt;i&gt;oäringsfågel&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;oår&lt;/sp&gt;) sammanhänga emellertid med den gamla tron, att fågeln bebådade krig o. hungersnöd, o. omöjligt är väl ej, att också ty. &lt;i&gt;heervogel&lt;/i&gt; haft denna betyd. Enl. en förmodan av Tamm ingår här i stället ett mlty. &lt;i&gt;*hêr&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;hehara&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;häher&lt;/i&gt;) nötskrika. Från fågelns egendomliga parningsrop härleda sig i alla händelser en del av hans namn, ss. lat. &lt;i&gt;upupa&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;épops&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wiedehopf&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hærpop&lt;/i&gt; m. fl., samtliga sinsemellan obesläktade." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härdig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härdig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härdig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härdig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hærdhogher&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;herdig&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hærdig&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;herdich&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;härtig-&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;härtigkeit&lt;/i&gt;) osv.; väl åtm. delvis från lty. (&lt;sp&gt;ihärdig&lt;/sp&gt; är dock inhemskt); till &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt; el. ett därav bildat adj.-abstr.; jfr fsv. &lt;i&gt;hærdhi&lt;/i&gt; f. hårdhet = isl. &lt;i&gt;herði&lt;/i&gt; osv., germ. &lt;i&gt;*harðīn-&lt;/i&gt;; o. fsv. &lt;i&gt;hærdha&lt;/i&gt; f. ds., germ. &lt;i&gt;*harðiōn-&lt;/i&gt;, jfr isl &lt;i&gt;herða&lt;/i&gt;, som dock på grund av sin betyd. 'härdning' väl närmast bildats till vb." />
        <feat att="faksimilID" val="0347" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härdig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hærdhogher&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;herdig&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hærdig&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;herdich&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;härtig-&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;härtigkeit&lt;/i&gt;) osv.; väl åtm. delvis från lty. (&lt;sp&gt;ihärdig&lt;/sp&gt; är dock inhemskt); till &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt; el. ett därav bildat adj.-abstr.; jfr fsv. &lt;i&gt;hærdhi&lt;/i&gt; f. hårdhet = isl. &lt;i&gt;herði&lt;/i&gt; osv., germ. &lt;i&gt;*harðīn-&lt;/i&gt;; o. fsv. &lt;i&gt;hærdha&lt;/i&gt; f. ds., germ. &lt;i&gt;*harðiōn-&lt;/i&gt;, jfr isl &lt;i&gt;herða&lt;/i&gt;, som dock på grund av sin betyd. 'härdning' väl närmast bildats till vb." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härad&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæraþ (har-)&lt;/i&gt;, bygd, härad, i ortnamn även om mindre område, t. ex, &lt;i&gt;Lohæradh&lt;/i&gt;, socken = isl. &lt;i&gt;herað&lt;/i&gt;, nisl. &lt;i&gt;hjerað&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;hær(r)æth&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;herred&lt;/i&gt;); omtvistat. Enl. Falk Ark. 4: 358 av &lt;sp&gt;här 3&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;rāþ&lt;/i&gt; (osv.) = &lt;sp&gt;råd&lt;/sp&gt;, egentl.:. makt att råda över en här &gt; myndighetsområde; enl. Brate Ark. 9: 130 f., 22: 206 f.: germ. &lt;i&gt;*hiwa-rǣða-&lt;/i&gt;, en variant till &lt;i&gt;*hīwa-&lt;/i&gt; i lånordet &lt;sp&gt;hird&lt;/sp&gt; (se d. o.) — två härledningar, som dock icke tillfredsställande förklara de skiftande formerna. Enl. Kock (bl. a.) Ark. 22: 272 f.: germ. &lt;i&gt;*harja-raiða-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*hær-rāð-&lt;/i&gt; (i relat. obeton. ställning), egentl.: härutrustning (se &lt;sp&gt;reda&lt;/sp&gt;, vb). Enl. Tunberg (bl. a.) NoB 1: 133 f.: urnord. &lt;i&gt;*harja-raiðō&lt;/i&gt; (med senare genusskifte) = fty. &lt;i&gt;hariraida&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;harireita&lt;/i&gt;, härskara, egentl.: ridande skara, varav: 'bofast skara'&gt; 'bygd', samt slutligen enl. Sahlgren t. ex. Sydsv. dagbl. 1919 nr 93, NoB 8: 60 f., med samma utgångspunkt som Tunberg från betyd. 'ridande skara' &gt; 'skara som rider åt samma håll' &gt; 'område med gemensam mötesplats', alltså liknande betyd.-utveckling med den i socken, vilket ord från början synes ha betecknat detsamma som &lt;sp&gt;härad&lt;/sp&gt;, alltså ett jämförelsevis litet område med gemensamma offentliga förhandlingar. — &lt;sp&gt;Häradshövding&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæraþ(s)höfþinge(r)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;heraðshǫfðingi&lt;/i&gt;; egentl. blott i Götalands provinser; längre fram under medeltiden även i Svealand i stället för det där förut brukliga domare. &lt;i&gt;Häradsdomare&lt;/i&gt;, nu blott en hederstitel (vanl. den äldsta bland nämndemännen), betecknade mot slutet av medeltiden i sht en tjänsteman, som i vissa fall utövade häradshövdingens domsrätt." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härad&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæraþ (har-)&lt;/i&gt;, bygd, härad, i ortnamn även om mindre område, t. ex, &lt;i&gt;Lohæradh&lt;/i&gt;, socken = isl. &lt;i&gt;herað&lt;/i&gt;, nisl. &lt;i&gt;hjerað&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;hær(r)æth&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;herred&lt;/i&gt;); omtvistat. Enl. Falk Ark. 4: 358 av &lt;sp&gt;här 3&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;rāþ&lt;/i&gt; (osv.) = &lt;sp&gt;råd&lt;/sp&gt;, egentl.:. makt att råda över en här &gt; myndighetsområde; enl. Brate Ark. 9: 130 f., 22: 206 f.: germ. &lt;i&gt;*hiwa-rǣða-&lt;/i&gt;, en variant till &lt;i&gt;*hīwa-&lt;/i&gt; i lånordet &lt;sp&gt;hird&lt;/sp&gt; (se d. o.) — två härledningar, som dock icke tillfredsställande förklara de skiftande formerna. Enl. Kock (bl. a.) Ark. 22: 272 f.: germ. &lt;i&gt;*harja-raiða-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*hær-rāð-&lt;/i&gt; (i relat. obeton. ställning), egentl.: härutrustning (se &lt;sp&gt;reda&lt;/sp&gt;, vb). Enl. Tunberg (bl. a.) NoB 1: 133 f.: urnord. &lt;i&gt;*harja-raiðō&lt;/i&gt; (med senare genusskifte) = fty. &lt;i&gt;hariraida&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;harireita&lt;/i&gt;, härskara, egentl.: ridande skara, varav: 'bofast skara'&gt; 'bygd', samt slutligen enl. Sahlgren t. ex. Sydsv. dagbl. 1919 nr 93, NoB 8: 60 f., med samma utgångspunkt som Tunberg från betyd. 'ridande skara' &gt; 'skara som rider åt samma håll' &gt; 'område med gemensam mötesplats', alltså liknande betyd.-utveckling med den i socken, vilket ord från början synes ha betecknat detsamma som &lt;sp&gt;härad&lt;/sp&gt;, alltså ett jämförelsevis litet område med gemensamma offentliga förhandlingar. — &lt;sp&gt;Häradshövding&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæraþ(s)höfþinge(r)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;heraðshǫfðingi&lt;/i&gt;; egentl. blott i Götalands provinser; längre fram under medeltiden även i Svealand i stället för det där förut brukliga domare. &lt;i&gt;Häradsdomare&lt;/i&gt;, nu blott en hederstitel (vanl. den äldsta bland nämndemännen), betecknade mot slutet av medeltiden i sht en tjänsteman, som i vissa fall utövade häradshövdingens domsrätt." />
        <feat att="see" val="reda" />
        <feat att="see" val="hird" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="här" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--här..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--här..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;här&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hær&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;herr&lt;/i&gt;, här, skara, da. &lt;i&gt;hær&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;harjis&lt;/i&gt; m., fsax., fhty. &lt;i&gt;heri&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;heer&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;here&lt;/i&gt; m.; germ. &lt;i&gt;*harja-&lt;/i&gt; = fpreuss. &lt;i&gt;karja-&lt;/i&gt;, här, krig, fir. &lt;i&gt;cuire&lt;/i&gt;, skara; avledn. med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;i̯a-&lt;/i&gt; av ie. &lt;i&gt;*koro-&lt;/i&gt;, strid, krig = litau. &lt;i&gt;kãras&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;kara-&lt;/i&gt;; jfr fpers. &lt;i&gt;kâra&lt;/i&gt;, här. Härtill väl även: grek. &lt;i&gt;koíranos&lt;/i&gt;, härförare, herre (&lt;i&gt;*kori̯a-&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;Herjann&lt;/i&gt;, namn på Oden. Jfr &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt; osv., &lt;sp&gt;Herbert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Walter&lt;/sp&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;härja&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;sp&gt;hǽria&lt;/sp&gt;, äldst: angripa med krig(shär) = isl. &lt;i&gt;herja&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;här&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hær&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;herr&lt;/i&gt;, här, skara, da. &lt;i&gt;hær&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;harjis&lt;/i&gt; m., fsax., fhty. &lt;i&gt;heri&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;heer&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;here&lt;/i&gt; m.; germ. &lt;i&gt;*harja-&lt;/i&gt; = fpreuss. &lt;i&gt;karja-&lt;/i&gt;, här, krig, fir. &lt;i&gt;cuire&lt;/i&gt;, skara; avledn. med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;i̯a-&lt;/i&gt; av ie. &lt;i&gt;*koro-&lt;/i&gt;, strid, krig = litau. &lt;i&gt;kãras&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;kara-&lt;/i&gt;; jfr fpers. &lt;i&gt;kâra&lt;/i&gt;, här. Härtill väl även: grek. &lt;i&gt;koíranos&lt;/i&gt;, härförare, herre (&lt;i&gt;*kori̯a-&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;Herjann&lt;/i&gt;, namn på Oden. Jfr &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt; osv., &lt;sp&gt;Herbert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Walter&lt;/sp&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;härja&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;sp&gt;hǽria&lt;/sp&gt;, äldst: angripa med krig(shär) = isl. &lt;i&gt;herja&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="see" val="hæria" />
        <feat att="see" val="härja" />
        <feat att="see" val="Walter" />
        <feat att="see" val="Herbert" />
        <feat att="see" val="Gunnar" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härd..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;härd&lt;/b&gt;, eldstad, fsv. &lt;i&gt;hærþer&lt;/i&gt;, smäl-härd, bergverksterm, ännu hos Sahlstedt 1773 blott som tekn., nu oftast med poet. anstrykning; från ty. liksom &lt;sp&gt;gruva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hytta&lt;/sp&gt;: fhty., ty. &lt;i&gt;herd&lt;/i&gt; m. = fsax. &lt;i&gt;herð&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;heorð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hearth&lt;/i&gt;), härd (i allmän bemärkelse); väl besl. med lett. &lt;i&gt;zeri&lt;/i&gt;, heta stenar, ryska &lt;i&gt;čéren&lt;/i&gt;, kolbäcken, osv. Jfr Walde under &lt;i&gt;carbo&lt;/i&gt; samt &lt;sp&gt;keramik&lt;/sp&gt;. Betyd. 'mark' i fhty. är knappast ursprunglig. — Ett inhemskt ord för 'härd' är fsv. &lt;i&gt;arin&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ærin&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;arinn&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;arne&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;äril&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0347" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;härd&lt;/b&gt;, eldstad, fsv. &lt;i&gt;hærþer&lt;/i&gt;, smäl-härd, bergverksterm, ännu hos Sahlstedt 1773 blott som tekn., nu oftast med poet. anstrykning; från ty. liksom &lt;sp&gt;gruva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hytta&lt;/sp&gt;: fhty., ty. &lt;i&gt;herd&lt;/i&gt; m. = fsax. &lt;i&gt;herð&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;heorð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hearth&lt;/i&gt;), härd (i allmän bemärkelse); väl besl. med lett. &lt;i&gt;zeri&lt;/i&gt;, heta stenar, ryska &lt;i&gt;čéren&lt;/i&gt;, kolbäcken, osv. Jfr Walde under &lt;i&gt;carbo&lt;/i&gt; samt &lt;sp&gt;keramik&lt;/sp&gt;. Betyd. 'mark' i fhty. är knappast ursprunglig. — Ett inhemskt ord för 'härd' är fsv. &lt;i&gt;arin&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ærin&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;arinn&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;arne&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;äril&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="härbärge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--härbärge..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--härbärge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;härbärge&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hærbærghe (-byrghe)&lt;/i&gt;, logis, kammare, boning = isl. &lt;i&gt;herbergi&lt;/i&gt; n., da. &lt;i&gt;herberg(e)&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;herberge&lt;/i&gt; f. = fsax., fhty. &lt;i&gt;heriberga&lt;/i&gt;, även: krigsläger (ty. &lt;i&gt;herberge&lt;/i&gt;); eng. &lt;i&gt;harbour&lt;/i&gt;, även: hamn (meng. &lt;i&gt;hereberge&lt;/i&gt;), anses av somliga för ett nord. lånord; från germ. språk komma ital. &lt;i&gt;albergo&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;auberge&lt;/i&gt;. Till &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt;, sbst., o. germ. &lt;i&gt;*berᵹō-&lt;/i&gt;, skydd (= isl. &lt;i&gt;bjǫrg&lt;/i&gt;, hjälp; se &lt;sp&gt;bärga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fingerborg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ingeborg&lt;/sp&gt;); alltså: tak överhuvudet åt en här el. skara, sedan: åt folk i allm. Möjl. ett slags översättning av lat. &lt;i&gt;mansio&lt;/i&gt;, som också har dessa båda betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="0347" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;härbärge&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hærbærghe (-byrghe)&lt;/i&gt;, logis, kammare, boning = isl. &lt;i&gt;herbergi&lt;/i&gt; n., da. &lt;i&gt;herberg(e)&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;herberge&lt;/i&gt; f. = fsax., fhty. &lt;i&gt;heriberga&lt;/i&gt;, även: krigsläger (ty. &lt;i&gt;herberge&lt;/i&gt;); eng. &lt;i&gt;harbour&lt;/i&gt;, även: hamn (meng. &lt;i&gt;hereberge&lt;/i&gt;), anses av somliga för ett nord. lånord; från germ. språk komma ital. &lt;i&gt;albergo&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;auberge&lt;/i&gt;. Till &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt;, sbst., o. germ. &lt;i&gt;*berᵹō-&lt;/i&gt;, skydd (= isl. &lt;i&gt;bjǫrg&lt;/i&gt;, hjälp; se &lt;sp&gt;bärga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fingerborg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ingeborg&lt;/sp&gt;); alltså: tak överhuvudet åt en här el. skara, sedan: åt folk i allm. Möjl. ett slags översättning av lat. &lt;i&gt;mansio&lt;/i&gt;, som också har dessa båda betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="häpen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--häpen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--häpen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;häpen&lt;/b&gt;, NT 1526: &lt;i&gt;häpne&lt;/i&gt; pl., av ä. &lt;i&gt;*hipen&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;hip(p)en&lt;/i&gt;, bestört, no. &lt;i&gt;hippen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hīpen&lt;/i&gt;, full av förväntan, da. &lt;i&gt;forhippet&lt;/i&gt;, till ä. da. &lt;i&gt;forhibe sig i&lt;/i&gt;, förgapa, förälska sig i; till sv. dial. &lt;i&gt;hīpa&lt;/i&gt;, draga efter andan, gapa av förvåning, no. &lt;i&gt;hīpa&lt;/i&gt;, åtrå, ä. da. &lt;i&gt;hibe&lt;/i&gt; ds.; ljudhärmande liksom sv. dial. &lt;i&gt;kīpa&lt;/i&gt;, flåsa (se &lt;sp&gt;kippa 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kifta&lt;/sp&gt;). Med avs. på ljudutvecklingen jfr &lt;sp&gt;näpen&lt;/sp&gt;. — Ordet hade i ä. nsv. en starkare betyd. än nu." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;häpen&lt;/b&gt;, NT 1526: &lt;i&gt;häpne&lt;/i&gt; pl., av ä. &lt;i&gt;*hipen&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;hip(p)en&lt;/i&gt;, bestört, no. &lt;i&gt;hippen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hīpen&lt;/i&gt;, full av förväntan, da. &lt;i&gt;forhippet&lt;/i&gt;, till ä. da. &lt;i&gt;forhibe sig i&lt;/i&gt;, förgapa, förälska sig i; till sv. dial. &lt;i&gt;hīpa&lt;/i&gt;, draga efter andan, gapa av förvåning, no. &lt;i&gt;hīpa&lt;/i&gt;, åtrå, ä. da. &lt;i&gt;hibe&lt;/i&gt; ds.; ljudhärmande liksom sv. dial. &lt;i&gt;kīpa&lt;/i&gt;, flåsa (se &lt;sp&gt;kippa 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kifta&lt;/sp&gt;). Med avs. på ljudutvecklingen jfr &lt;sp&gt;näpen&lt;/sp&gt;. — Ordet hade i ä. nsv. en starkare betyd. än nu." />
        <feat att="see" val="näpen" />
        <feat att="see" val="kifta" />
        <feat att="see" val="kippa 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-hänt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---hänt..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="avh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---hänt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-hänt&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;darrhänt&lt;/sp&gt; osv., motsv. isl. &lt;i&gt;-hentr&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;: om bildningen se &lt;sp&gt;-hyllt&lt;/sp&gt;. Biform: &lt;sp&gt;-händ&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;-hænder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;-hendr&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*handia-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-hänt&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;darrhänt&lt;/sp&gt; osv., motsv. isl. &lt;i&gt;-hentr&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;: om bildningen se &lt;sp&gt;-hyllt&lt;/sp&gt;. Biform: &lt;sp&gt;-händ&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;-hænder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;-hendr&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*handia-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="-händ" />
        <feat att="see" val="-hyllt" />
        <feat att="see" val="hand" />
        <feat att="see" val="darrhänt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="här-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--här-..sxc.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--här-..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;här-&lt;/b&gt;, prefix, som betecknar ursprung, ej i fsv., från hty. &lt;i&gt;her-&lt;/i&gt;, möjl. ngn gång lty., t. ex. &lt;sp&gt;härkomst&lt;/sp&gt; Lex. Linc. 1640 = ty. &lt;i&gt;her&lt;/i&gt;, hit, av fhty. &lt;i&gt;hera&lt;/i&gt;, till demonstr.-stammen &lt;i&gt;hi-&lt;/i&gt; (se föreg.), bildat som fhty. &lt;i&gt;wara&lt;/i&gt;, varthän. — Om &lt;sp&gt;härstamma&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;stam 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;här-&lt;/b&gt;, prefix, som betecknar ursprung, ej i fsv., från hty. &lt;i&gt;her-&lt;/i&gt;, möjl. ngn gång lty., t. ex. &lt;sp&gt;härkomst&lt;/sp&gt; Lex. Linc. 1640 = ty. &lt;i&gt;her&lt;/i&gt;, hit, av fhty. &lt;i&gt;hera&lt;/i&gt;, till demonstr.-stammen &lt;i&gt;hi-&lt;/i&gt; (se föreg.), bildat som fhty. &lt;i&gt;wara&lt;/i&gt;, varthän. — Om &lt;sp&gt;härstamma&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;stam 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="stam 2" />
        <feat att="see" val="härstamma" />
        <feat att="see" val="härkomst" />
        <feat att="see" val="här 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="här" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--här..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--här..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;här&lt;/b&gt;, adv., fsv. &lt;i&gt;hær&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hér&lt;/i&gt;, got. fsax., fhty. &lt;i&gt;hêr&lt;/i&gt;, fhty. även &lt;i&gt;hiar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hier&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hér&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;here&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*hēr&lt;/i&gt;, kanske av &lt;i&gt;*hēir(?)&lt;/i&gt;; till demonstr.-stammen &lt;i&gt;hi-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hit&lt;/sp&gt;) + lokalsuff. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;där&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;var 2&lt;/sp&gt; o. följ. — Härtill: sv. dial. &lt;i&gt;hänna&lt;/i&gt;, här, fsv. &lt;i&gt;hærna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hérna&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;dänna&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;där&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;rätt nunnas&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nu&lt;/sp&gt;); om avledn. &lt;i&gt;-na&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;nå 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;här&lt;/b&gt;, adv., fsv. &lt;i&gt;hær&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hér&lt;/i&gt;, got. fsax., fhty. &lt;i&gt;hêr&lt;/i&gt;, fhty. även &lt;i&gt;hiar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hier&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hér&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;here&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*hēr&lt;/i&gt;, kanske av &lt;i&gt;*hēir(?)&lt;/i&gt;; till demonstr.-stammen &lt;i&gt;hi-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hit&lt;/sp&gt;) + lokalsuff. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;där&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;var 2&lt;/sp&gt; o. följ. — Härtill: sv. dial. &lt;i&gt;hänna&lt;/i&gt;, här, fsv. &lt;i&gt;hærna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hérna&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;dänna&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;där&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;rätt nunnas&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nu&lt;/sp&gt;); om avledn. &lt;i&gt;-na&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;nå 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="nå 1" />
        <feat att="see" val="nu" />
        <feat att="see" val="där" />
        <feat att="see" val="var 2" />
        <feat att="see" val="där" />
        <feat att="see" val="hit" />
        <feat att="see" val="hin" />
        <feat att="see" val="här- 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hängla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hängla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hängla..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;hängla&lt;/sp&gt;, sv. dial., se &lt;sp&gt;hangla&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;hängla&lt;/sp&gt;, sv. dial., se &lt;sp&gt;hangla&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="hangla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hänga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hänga..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hänga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hänga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hængia&lt;/i&gt; trans, o., intrans., liksom da. &lt;i&gt;hænge&lt;/i&gt; uppkommet genom sammansmältning av ett (urspr. intrans.) st. (redupl.) vb o. ett därtill bildat kausativ. St. vb: germ. &lt;i&gt;*hanhan&lt;/i&gt; = got., fhty. &lt;i&gt;hâhan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;hân&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hôn&lt;/i&gt;, samtliga trans.; germ. &lt;i&gt;*hangan&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hanga&lt;/i&gt; (pret. &lt;i&gt;hekk&lt;/i&gt;), intrans., fsv. &lt;i&gt;*hanga&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;hænger&lt;/i&gt;, imper. o. pret. &lt;i&gt;hænk&lt;/i&gt;), intrans., mlty., ty. &lt;i&gt;hangen&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;hang&lt;/i&gt;, intrans, o. trans., åtm. delvis med nybildad infin. Kausativum: germ. &lt;i&gt;*hangian&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;hængia&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hengja&lt;/i&gt;, mlty., fhty. &lt;i&gt;hengen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hängen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hengan&lt;/i&gt; (bildat som &lt;sp&gt;fälla&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;falla&lt;/sp&gt;). Dessutom: &lt;i&gt;-ē-&lt;/i&gt; verb: got. &lt;i&gt;hâhan&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ai-&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;hanga&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ngd-&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;hangên&lt;/i&gt;, o. &lt;i&gt;-ō-&lt;/i&gt; verb: fsax. &lt;i&gt;hangôn&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hangian&lt;/i&gt;, åtm. de båda senare väl med oursprunglig böjning. Germ. rot &lt;i&gt;hank&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hang&lt;/i&gt;, ofta ställd till ie. &lt;i&gt;konk&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;cunctor&lt;/i&gt;, dröjer, tvekar, sanskr. &lt;i&gt;çankatē&lt;/i&gt;, vacklar, fruktar, med grundbetyd.: sväva, vartill även isl. &lt;i&gt;hǽtta&lt;/i&gt; sbst., fara, risk, vb: riskera (&lt;i&gt;*hanhti-&lt;/i&gt;). Jfr &lt;sp&gt;anhang&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bihang&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hängsle&lt;/sp&gt; n., jfr Lind 1749 : &lt;i&gt;byxhängsel&lt;/i&gt;, jfr no. &lt;i&gt;hengsle&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;hengsla&lt;/i&gt; f., da. &lt;i&gt;hængsel&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;hängsel&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hänga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hængia&lt;/i&gt; trans, o., intrans., liksom da. &lt;i&gt;hænge&lt;/i&gt; uppkommet genom sammansmältning av ett (urspr. intrans.) st. (redupl.) vb o. ett därtill bildat kausativ. St. vb: germ. &lt;i&gt;*hanhan&lt;/i&gt; = got., fhty. &lt;i&gt;hâhan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;hân&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hôn&lt;/i&gt;, samtliga trans.; germ. &lt;i&gt;*hangan&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hanga&lt;/i&gt; (pret. &lt;i&gt;hekk&lt;/i&gt;), intrans., fsv. &lt;i&gt;*hanga&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;hænger&lt;/i&gt;, imper. o. pret. &lt;i&gt;hænk&lt;/i&gt;), intrans., mlty., ty. &lt;i&gt;hangen&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;hang&lt;/i&gt;, intrans, o. trans., åtm. delvis med nybildad infin. Kausativum: germ. &lt;i&gt;*hangian&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;hængia&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hengja&lt;/i&gt;, mlty., fhty. &lt;i&gt;hengen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hängen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hengan&lt;/i&gt; (bildat som &lt;sp&gt;fälla&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;falla&lt;/sp&gt;). Dessutom: &lt;i&gt;-ē-&lt;/i&gt; verb: got. &lt;i&gt;hâhan&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ai-&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;hanga&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ngd-&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;hangên&lt;/i&gt;, o. &lt;i&gt;-ō-&lt;/i&gt; verb: fsax. &lt;i&gt;hangôn&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hangian&lt;/i&gt;, åtm. de båda senare väl med oursprunglig böjning. Germ. rot &lt;i&gt;hank&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hang&lt;/i&gt;, ofta ställd till ie. &lt;i&gt;konk&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;cunctor&lt;/i&gt;, dröjer, tvekar, sanskr. &lt;i&gt;çankatē&lt;/i&gt;, vacklar, fruktar, med grundbetyd.: sväva, vartill även isl. &lt;i&gt;hǽtta&lt;/i&gt; sbst., fara, risk, vb: riskera (&lt;i&gt;*hanhti-&lt;/i&gt;). Jfr &lt;sp&gt;anhang&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bihang&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hängsle&lt;/sp&gt; n., jfr Lind 1749 : &lt;i&gt;byxhängsel&lt;/i&gt;, jfr no. &lt;i&gt;hengsle&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;hengsla&lt;/i&gt; f., da. &lt;i&gt;hængsel&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;hängsel&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="see" val="Hängsle" />
        <feat att="see" val="bihang" />
        <feat att="see" val="anhang" />
        <feat att="see" val="falla" />
        <feat att="see" val="fälla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hänsyn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hänsyn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hänsyn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hänsyn&lt;/b&gt;, o. 1835, Dalin 1850: »nytt ord, lånadt ifrån danskan», da. &lt;i&gt;hensyn&lt;/i&gt;, översättning av ty. &lt;i&gt;rücksicht&lt;/i&gt;. — Synes uppträda i svensk litter. med Atterbom 1835 (i betyd. 'hänseende'; sedan hos honom vanligt); vidare: Sv. litt.-fören. tidn. 1838 ('utan hänsyn på'; i övers, från ty.), o. t. ex. Almqvist 1846 ('i politisk hänsyn'), C. J. Bergman 1858 ('i hänsyn till'), Berlin 1866 o. Rydberg 1873 ('med hänsyn till'), Wisén 1873 ('med hänsyn på')." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hänsyn&lt;/b&gt;, o. 1835, Dalin 1850: »nytt ord, lånadt ifrån danskan», da. &lt;i&gt;hensyn&lt;/i&gt;, översättning av ty. &lt;i&gt;rücksicht&lt;/i&gt;. — Synes uppträda i svensk litter. med Atterbom 1835 (i betyd. 'hänseende'; sedan hos honom vanligt); vidare: Sv. litt.-fören. tidn. 1838 ('utan hänsyn på'; i övers, från ty.), o. t. ex. Almqvist 1846 ('i politisk hänsyn'), C. J. Bergman 1858 ('i hänsyn till'), Berlin 1866 o. Rydberg 1873 ('med hänsyn till'), Wisén 1873 ('med hänsyn på')." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hängmatta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hängmatta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hängmatta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hängmatta&lt;/b&gt;, 1679: &lt;i&gt;hänge-&lt;/i&gt;, motsv. i da., ty., efter holl. &lt;i&gt;hangmat&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;hangmac&lt;/i&gt;, omtydning av fra. &lt;i&gt;hamac&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hammock&lt;/i&gt;) = span. &lt;i&gt;hamaca&lt;/i&gt;, egentl. ett västindiskt ord för 'sovnät'." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hängmatta&lt;/b&gt;, 1679: &lt;i&gt;hänge-&lt;/i&gt;, motsv. i da., ty., efter holl. &lt;i&gt;hangmat&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;hangmac&lt;/i&gt;, omtydning av fra. &lt;i&gt;hamac&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hammock&lt;/i&gt;) = span. &lt;i&gt;hamaca&lt;/i&gt;, egentl. ett västindiskt ord för 'sovnät'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hän" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hän..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hän..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hän&lt;/b&gt;, adv. o. pref.; dels sammandragen form av &lt;sp&gt;hädan&lt;/sp&gt; (i t. ex. imper. &lt;sp&gt;gå hän&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;dän&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;); dels o. vanligen = y. fsv. &lt;i&gt;hen&lt;/i&gt;, bort = da., från mlty. &lt;i&gt;hen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;hina&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hin&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hin-&lt;/i&gt;, bildat av pronom.-stammen &lt;i&gt;hi-&lt;/i&gt; (i &lt;sp&gt;hit&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;hin&lt;/sp&gt;), liksom fhty. &lt;i&gt;dana&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dann&lt;/i&gt;) av &lt;i&gt;þa-&lt;/i&gt;. Från da. o. ty. kommer pref. &lt;i&gt;hän-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hänvisa&lt;/sp&gt; osv., i regel rätt unga lån el. översättningsord, som i sv. börja att uppträda under senare hälften av 1600-talet. För &lt;sp&gt;hänskjuta&lt;/sp&gt; Sahlstedt 1773 har t. ex. Dalin Arg. ännu &lt;i&gt;hemskiuta&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0345" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hän&lt;/b&gt;, adv. o. pref.; dels sammandragen form av &lt;sp&gt;hädan&lt;/sp&gt; (i t. ex. imper. &lt;sp&gt;gå hän&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;dän&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;); dels o. vanligen = y. fsv. &lt;i&gt;hen&lt;/i&gt;, bort = da., från mlty. &lt;i&gt;hen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;hina&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hin&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hin-&lt;/i&gt;, bildat av pronom.-stammen &lt;i&gt;hi-&lt;/i&gt; (i &lt;sp&gt;hit&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;hin&lt;/sp&gt;), liksom fhty. &lt;i&gt;dana&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dann&lt;/i&gt;) av &lt;i&gt;þa-&lt;/i&gt;. Från da. o. ty. kommer pref. &lt;i&gt;hän-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hänvisa&lt;/sp&gt; osv., i regel rätt unga lån el. översättningsord, som i sv. börja att uppträda under senare hälften av 1600-talet. För &lt;sp&gt;hänskjuta&lt;/sp&gt; Sahlstedt 1773 har t. ex. Dalin Arg. ännu &lt;i&gt;hemskiuta&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="see" val="hänskjuta" />
        <feat att="see" val="hänvisa" />
        <feat att="see" val="hin" />
        <feat att="see" val="hit" />
        <feat att="see" val="dädan" />
        <feat att="see" val="dän" />
        <feat att="see" val="gå hän" />
        <feat att="see" val="hädan" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hämta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hämta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hämta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hämta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæm(p)ta&lt;/i&gt; III, sedan I, hämta, hemföra = isl. &lt;i&gt;heimta&lt;/i&gt;, III, I, även: kräva, da. &lt;i&gt;hente&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*haimatjan&lt;/i&gt;, formellt = ags. &lt;i&gt;hǽmettan&lt;/i&gt;, härbärgera; till &lt;sp&gt;hem&lt;/sp&gt;. — Böjningen efter I konj. är väl sekundär o. bör ej föranleda till uppställande av en biform &lt;i&gt;*haimatōn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0345" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hämta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæm(p)ta&lt;/i&gt; III, sedan I, hämta, hemföra = isl. &lt;i&gt;heimta&lt;/i&gt;, III, I, även: kräva, da. &lt;i&gt;hente&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*haimatjan&lt;/i&gt;, formellt = ags. &lt;i&gt;hǽmettan&lt;/i&gt;, härbärgera; till &lt;sp&gt;hem&lt;/sp&gt;. — Böjningen efter I konj. är väl sekundär o. bör ej föranleda till uppställande av en biform &lt;i&gt;*haimatōn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="hem" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="händig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--händig..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--händig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;händig&lt;/b&gt;, jfr adv. &lt;i&gt;hendochth&lt;/i&gt;, snabbt, 1506 = no. &lt;i&gt;hendig&lt;/i&gt;, behändig, flink, da. &lt;i&gt;hændig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;handich&lt;/i&gt; o. mhty. &lt;i&gt;handec&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;hendic&lt;/i&gt;, behändig, passande, ags. &lt;i&gt;hendig&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;handy&lt;/i&gt;). Ordet är kanske i sv. lånat från lty.; men i åtm. en del sv. o. no. dial. inhemskt, där stundom förutsättande ett &lt;i&gt;*handug-&lt;/i&gt;. Avlett av &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;. Om hit också bör föras got. &lt;i&gt;handugs&lt;/i&gt;, vis, är osäkert (möjl. besl. med isl. &lt;i&gt;hannarr&lt;/i&gt;, klok, konstfärdig, av &lt;i&gt;*hanþara-&lt;/i&gt;, som bl. a. förbundits med vb. &lt;sp&gt;hinna&lt;/sp&gt;; jfr under &lt;sp&gt;behändig&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0346" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;händig&lt;/b&gt;, jfr adv. &lt;i&gt;hendochth&lt;/i&gt;, snabbt, 1506 = no. &lt;i&gt;hendig&lt;/i&gt;, behändig, flink, da. &lt;i&gt;hændig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;handich&lt;/i&gt; o. mhty. &lt;i&gt;handec&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;hendic&lt;/i&gt;, behändig, passande, ags. &lt;i&gt;hendig&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;handy&lt;/i&gt;). Ordet är kanske i sv. lånat från lty.; men i åtm. en del sv. o. no. dial. inhemskt, där stundom förutsättande ett &lt;i&gt;*handug-&lt;/i&gt;. Avlett av &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;. Om hit också bör föras got. &lt;i&gt;handugs&lt;/i&gt;, vis, är osäkert (möjl. besl. med isl. &lt;i&gt;hannarr&lt;/i&gt;, klok, konstfärdig, av &lt;i&gt;*hanþara-&lt;/i&gt;, som bl. a. förbundits med vb. &lt;sp&gt;hinna&lt;/sp&gt;; jfr under &lt;sp&gt;behändig&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="behändig" />
        <feat att="see" val="hinna" />
        <feat att="see" val="hand" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hända" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hända..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hända..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hända&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hænda&lt;/i&gt;, äldst: gripa, taga, nå; yngre: hända = isl. &lt;i&gt;henda&lt;/i&gt; ds., även: beröra, da. &lt;i&gt;hænde&lt;/i&gt;, hända, av urnord. &lt;i&gt;*handian&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: beröra med handen. — Med avs. på utvecklingen av betyd. 'hända' ur en mera konkret grundåskådning jfr t. ex. &lt;sp&gt;bära till&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tilldraga sig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;inträffa&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;begegnen&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;arriver&lt;/i&gt;, egentl.: anlända (till stranden) osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0345" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hända&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hænda&lt;/i&gt;, äldst: gripa, taga, nå; yngre: hända = isl. &lt;i&gt;henda&lt;/i&gt; ds., även: beröra, da. &lt;i&gt;hænde&lt;/i&gt;, hända, av urnord. &lt;i&gt;*handian&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: beröra med handen. — Med avs. på utvecklingen av betyd. 'hända' ur en mera konkret grundåskådning jfr t. ex. &lt;sp&gt;bära till&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tilldraga sig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;inträffa&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;begegnen&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;arriver&lt;/i&gt;, egentl.: anlända (till stranden) osv." />
        <feat att="see" val="inträffa" />
        <feat att="see" val="tilldraga sig" />
        <feat att="see" val="bära till" />
        <feat att="see" val="hand" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hämma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hämma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hämma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hämma&lt;/b&gt;, 1633= da. &lt;i&gt;hemme&lt;/i&gt;, från mhty., ty. &lt;i&gt;hemmen&lt;/i&gt; (el. ett motsv. lty. vb) = salfrank. &lt;i&gt;chamian&lt;/i&gt;, klämma, trycka, o. (det inhemska) (n)isl. &lt;i&gt;hemja&lt;/i&gt;, hålla i styr, jfr det på annat sätt bildade mhty. &lt;i&gt;hamen&lt;/i&gt;, hindra; f. ö. besl. med fsv. &lt;i&gt;hamna&lt;/i&gt;, egentl.: årband, sedan: visst distrikt, o. likbet. isl. &lt;i&gt;hamla&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hemill&lt;/i&gt; (i uttr. &lt;i&gt;hafa hemil á e-m&lt;/i&gt;, hålla ngn i tygeln) samt vidare t. ex. litau. &lt;i&gt;kãmanos&lt;/i&gt; , tyglar, o. väl även fir. &lt;i&gt;ur-chomal&lt;/i&gt;, hälla på häst; jfr &lt;sp&gt;hämna&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hämsko&lt;/sp&gt;, ej hos Dalin 1850 = da. &lt;i&gt;hemsko&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;hemmschuh&lt;/i&gt;, ett slags broms för vagnshjul. Med avs. på den oegentl. betyd. av &lt;sp&gt;sko&lt;/sp&gt; jfr &lt;sp&gt;doppsko&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-handske&lt;/sp&gt;. Ordet uppträder i litterat., i egentl. o. oegentl. betyd., först under 1800-t:s senare hälft." />
        <feat att="faksimilID" val="0345" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hämma&lt;/b&gt;, 1633= da. &lt;i&gt;hemme&lt;/i&gt;, från mhty., ty. &lt;i&gt;hemmen&lt;/i&gt; (el. ett motsv. lty. vb) = salfrank. &lt;i&gt;chamian&lt;/i&gt;, klämma, trycka, o. (det inhemska) (n)isl. &lt;i&gt;hemja&lt;/i&gt;, hålla i styr, jfr det på annat sätt bildade mhty. &lt;i&gt;hamen&lt;/i&gt;, hindra; f. ö. besl. med fsv. &lt;i&gt;hamna&lt;/i&gt;, egentl.: årband, sedan: visst distrikt, o. likbet. isl. &lt;i&gt;hamla&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hemill&lt;/i&gt; (i uttr. &lt;i&gt;hafa hemil á e-m&lt;/i&gt;, hålla ngn i tygeln) samt vidare t. ex. litau. &lt;i&gt;kãmanos&lt;/i&gt; , tyglar, o. väl även fir. &lt;i&gt;ur-chomal&lt;/i&gt;, hälla på häst; jfr &lt;sp&gt;hämna&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hämsko&lt;/sp&gt;, ej hos Dalin 1850 = da. &lt;i&gt;hemsko&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;hemmschuh&lt;/i&gt;, ett slags broms för vagnshjul. Med avs. på den oegentl. betyd. av &lt;sp&gt;sko&lt;/sp&gt; jfr &lt;sp&gt;doppsko&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-handske&lt;/sp&gt;. Ordet uppträder i litterat., i egentl. o. oegentl. betyd., först under 1800-t:s senare hälft." />
        <feat att="see" val="-handske" />
        <feat att="see" val="doppsko" />
        <feat att="see" val="sko" />
        <feat att="see" val="Hämsko" />
        <feat att="see" val="hämna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hämpling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hämpling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hämpling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hämpling&lt;/b&gt;, 1727, från lty. &lt;i&gt;hempling&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hänfling&lt;/i&gt;; av lty. &lt;i&gt;henf&lt;/i&gt; (osv.), hampa, vars frön tillhöra fågelns älsklingsrätter. Stiernhielm har formen &lt;i&gt;hämplickor&lt;/i&gt; plur. Jfr t. ex. ryska &lt;i&gt;konopljanka&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;konopelĭ&lt;/i&gt;, hampa, o. fra. &lt;i&gt;linotte&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0345" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hämpling&lt;/b&gt;, 1727, från lty. &lt;i&gt;hempling&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hänfling&lt;/i&gt;; av lty. &lt;i&gt;henf&lt;/i&gt; (osv.), hampa, vars frön tillhöra fågelns älsklingsrätter. Stiernhielm har formen &lt;i&gt;hämplickor&lt;/i&gt; plur. Jfr t. ex. ryska &lt;i&gt;konopljanka&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;konopelĭ&lt;/i&gt;, hampa, o. fra. &lt;i&gt;linotte&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hämna" />
          <feat att="writtenForm" val="hämnas 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hämna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hämna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hämna(s)&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæm(p)na(s)&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;hæm(p)de)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hefna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hævne&lt;/i&gt;; snarast med grundbetyd. 'komma att upphöra' till sv. dial. &lt;i&gt;hamna&lt;/i&gt;, ge efter, hämma = isl. &lt;i&gt;hafna&lt;/i&gt;, avstå från; besl. med &lt;sp&gt;hämma&lt;/sp&gt;; jfr i fråga om betyd.-utvecklingen R. Pipping SNF VIII. 2: 6. — &lt;sp&gt;Hämnd&lt;/sp&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;hefnd&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hævnd&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;hevn&lt;/i&gt;), av urnord. &lt;i&gt;*hamniþō-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;hämna&lt;/sp&gt;, liksom t. ex. &lt;sp&gt;nämnd&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;nämna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0345" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hämna(s)&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hæm(p)na(s)&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;hæm(p)de)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hefna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hævne&lt;/i&gt;; snarast med grundbetyd. 'komma att upphöra' till sv. dial. &lt;i&gt;hamna&lt;/i&gt;, ge efter, hämma = isl. &lt;i&gt;hafna&lt;/i&gt;, avstå från; besl. med &lt;sp&gt;hämma&lt;/sp&gt;; jfr i fråga om betyd.-utvecklingen R. Pipping SNF VIII. 2: 6. — &lt;sp&gt;Hämnd&lt;/sp&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;hefnd&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hævnd&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;hevn&lt;/i&gt;), av urnord. &lt;i&gt;*hamniþō-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;hämna&lt;/sp&gt;, liksom t. ex. &lt;sp&gt;nämnd&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;nämna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="nämna" />
        <feat att="see" val="nämnd" />
        <feat att="see" val="hämna" />
        <feat att="see" val="Hämnd" />
        <feat att="see" val="hämma" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hör..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;hör&lt;/b&gt;, lin (allmänt dialektord i Götal.) = fsv. = isl. &lt;i&gt;hǫrr&lt;/i&gt; (dat. &lt;i&gt;hǫrvi&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;hør&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;her&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;haro&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;harwes&lt;/i&gt;; ty. dial. &lt;i&gt;haar&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*hazwa-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*harwa-&lt;/i&gt;; i övrigt omstritt; bl. a., av Falk-Torp, sammanfört med ags. &lt;i&gt;heordan&lt;/i&gt; plur., blånor (eng. &lt;i&gt;hards&lt;/i&gt;) osv., mlty. &lt;i&gt;hêde&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;heede&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;keskéon&lt;/i&gt; ds. (av &lt;i&gt;*kes-kes-&lt;/i&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;kes&lt;/i&gt;, kamma o. d., vartill ir. &lt;i&gt;cīr&lt;/i&gt;, kam (av &lt;i&gt;*kēs-ra&lt;/i&gt;), jfr H. Pedersen IF 5: 46 o. se under det ej besl. &lt;sp&gt;hår&lt;/sp&gt;; i så fall egentl. om blånorna såsom de avkammade delarna av lintågorna; el., med (Fröhde o.) Zupitza Gutt. s. 110, till lat. &lt;i&gt;car(r)ere&lt;/i&gt;, karda, mlty. &lt;i&gt;harst&lt;/i&gt;, räfsa, även i detta fall med samma grundbetyd." />
        <feat att="faksimilID" val="0352" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;hör&lt;/b&gt;, lin (allmänt dialektord i Götal.) = fsv. = isl. &lt;i&gt;hǫrr&lt;/i&gt; (dat. &lt;i&gt;hǫrvi&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;hør&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;her&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;haro&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;harwes&lt;/i&gt;; ty. dial. &lt;i&gt;haar&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*hazwa-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*harwa-&lt;/i&gt;; i övrigt omstritt; bl. a., av Falk-Torp, sammanfört med ags. &lt;i&gt;heordan&lt;/i&gt; plur., blånor (eng. &lt;i&gt;hards&lt;/i&gt;) osv., mlty. &lt;i&gt;hêde&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;heede&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;keskéon&lt;/i&gt; ds. (av &lt;i&gt;*kes-kes-&lt;/i&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;kes&lt;/i&gt;, kamma o. d., vartill ir. &lt;i&gt;cīr&lt;/i&gt;, kam (av &lt;i&gt;*kēs-ra&lt;/i&gt;), jfr H. Pedersen IF 5: 46 o. se under det ej besl. &lt;sp&gt;hår&lt;/sp&gt;; i så fall egentl. om blånorna såsom de avkammade delarna av lintågorna; el., med (Fröhde o.) Zupitza Gutt. s. 110, till lat. &lt;i&gt;car(r)ere&lt;/i&gt;, karda, mlty. &lt;i&gt;harst&lt;/i&gt;, räfsa, även i detta fall med samma grundbetyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Höpken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Höpken..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Höpken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Höpken&lt;/b&gt;, von, familjen., från lty. &lt;i&gt;Höpke&lt;/i&gt; (1600-t), diminutivbildning på &lt;i&gt;-ke&lt;/i&gt; till ett kortnamn; alltså av samma slag som de likaledes urspr. lågtyska familjen. &lt;sp&gt;Gödecke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Pöpcke&lt;/sp&gt; m. fi." />
        <feat att="faksimilID" val="0352" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Höpken&lt;/b&gt;, von, familjen., från lty. &lt;i&gt;Höpke&lt;/i&gt; (1600-t), diminutivbildning på &lt;i&gt;-ke&lt;/i&gt; till ett kortnamn; alltså av samma slag som de likaledes urspr. lågtyska familjen. &lt;sp&gt;Gödecke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Pöpcke&lt;/sp&gt; m. fi." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="höna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--höna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--höna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;höna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hōna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hǿna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høne&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hōnion&lt;/i&gt;, femininbildning med avljud (jfr Brugmann nedan anf. st.) till &lt;sp&gt;hane&lt;/sp&gt; (liksom t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;gylta&lt;/i&gt;, sugga: &lt;sp&gt;galt&lt;/sp&gt; osv.); se d. o.; möjl. motsv. lat. &lt;i&gt;cicōnia&lt;/i&gt;, stork. Annan bildning i västgerm. spr.: mlty. &lt;i&gt;henne&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;henna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;henne&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;henn&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hen&lt;/i&gt;), av omstridd grundform; se Brugmann IF 37: 249 f. o. där citerad litteratur. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;höna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hōna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hǿna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høne&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hōnion&lt;/i&gt;, femininbildning med avljud (jfr Brugmann nedan anf. st.) till &lt;sp&gt;hane&lt;/sp&gt; (liksom t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;gylta&lt;/i&gt;, sugga: &lt;sp&gt;galt&lt;/sp&gt; osv.); se d. o.; möjl. motsv. lat. &lt;i&gt;cicōnia&lt;/i&gt;, stork. Annan bildning i västgerm. spr.: mlty. &lt;i&gt;henne&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;henna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;henne&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;henn&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;hen&lt;/i&gt;), av omstridd grundform; se Brugmann IF 37: 249 f. o. där citerad litteratur. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="höns 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hölster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hölster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hölster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hölster&lt;/b&gt;, 1596, ä. även &lt;i&gt;hylster&lt;/i&gt;, sannol. från två olika ord: 1. fsv. &lt;i&gt;* hylster&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; från vb. &lt;i&gt;hylia&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;*hulster&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;hulster&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt;), gömsle, hölje, nisl. &lt;i&gt;hulstr&lt;/i&gt;, fodral, got. &lt;i&gt;hulistr&lt;/i&gt;, hölje, bildat till roten i &lt;sp&gt;hölja&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;fjälster&lt;/sp&gt; till fsv. &lt;i&gt;fiæla&lt;/i&gt;, dölja; o. 2. lty. &lt;i&gt;holster&lt;/i&gt;, pistolhölster, ej samma ord som föreg., utan med &lt;i&gt;st&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;ft&lt;/i&gt; (såsom holl. &lt;i&gt;halster&lt;/i&gt;, grimma = ty. &lt;i&gt;halfter&lt;/i&gt;) o. alltså = ty. &lt;i&gt;holfter&lt;/i&gt; ds., jfr fhty. &lt;i&gt;hul(u)ft&lt;/i&gt;, hölje, fodral; snarast även labialutvidgning till roten i &lt;sp&gt;hölja&lt;/sp&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;kalýplō&lt;/i&gt;, täcker, gömmer. Se Tamm Etym. ordb." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hölster&lt;/b&gt;, 1596, ä. även &lt;i&gt;hylster&lt;/i&gt;, sannol. från två olika ord: 1. fsv. &lt;i&gt;* hylster&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; från vb. &lt;i&gt;hylia&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;*hulster&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;hulster&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt;), gömsle, hölje, nisl. &lt;i&gt;hulstr&lt;/i&gt;, fodral, got. &lt;i&gt;hulistr&lt;/i&gt;, hölje, bildat till roten i &lt;sp&gt;hölja&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;fjälster&lt;/sp&gt; till fsv. &lt;i&gt;fiæla&lt;/i&gt;, dölja; o. 2. lty. &lt;i&gt;holster&lt;/i&gt;, pistolhölster, ej samma ord som föreg., utan med &lt;i&gt;st&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;ft&lt;/i&gt; (såsom holl. &lt;i&gt;halster&lt;/i&gt;, grimma = ty. &lt;i&gt;halfter&lt;/i&gt;) o. alltså = ty. &lt;i&gt;holfter&lt;/i&gt; ds., jfr fhty. &lt;i&gt;hul(u)ft&lt;/i&gt;, hölje, fodral; snarast även labialutvidgning till roten i &lt;sp&gt;hölja&lt;/sp&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;kalýplō&lt;/i&gt;, täcker, gömmer. Se Tamm Etym. ordb." />
        <feat att="see" val="hölja 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hönsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hönsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hönsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hönsa&lt;/b&gt;, i sjömansspr.: (på visst sätt) traktera el. undfägna (den som första ggn till sjöss passerar linjen el. dyl.), Tersmeden o. 1780, i dial.: traktera (i allm.) = da. &lt;i&gt;hønse&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hænse&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;hensen&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;hänsen&lt;/i&gt; ds.; egentl.: betala avgift för att bli upptagen i ett sällskap; jfr ty. &lt;i&gt;hänseln&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;hansa&lt;/sp&gt;, förening av köpmän m. m.; se f. ö. &lt;sp&gt;hansestad&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;hönsning&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0352" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hönsa&lt;/b&gt;, i sjömansspr.: (på visst sätt) traktera el. undfägna (den som första ggn till sjöss passerar linjen el. dyl.), Tersmeden o. 1780, i dial.: traktera (i allm.) = da. &lt;i&gt;hønse&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hænse&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;hensen&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;hänsen&lt;/i&gt; ds.; egentl.: betala avgift för att bli upptagen i ett sällskap; jfr ty. &lt;i&gt;hänseln&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;hansa&lt;/sp&gt;, förening av köpmän m. m.; se f. ö. &lt;sp&gt;hansestad&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;hönsning&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="höns" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--höns..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--höns..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;höns&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;höns&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hǿnsn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hǿsn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hǿns&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høns&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hōnisīna-&lt;/i&gt;, ett kollektiv bildat med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;-īn-&lt;/i&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;fäderne&lt;/sp&gt;) till den urgerm. &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;hōniz-&lt;/i&gt; i det västgerm. ordet för 'höns': fhty. &lt;i&gt;huon&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;huonir&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;huhn&lt;/i&gt;) osv.; alltså samma avljudsstadium som i &lt;sp&gt;höna&lt;/sp&gt;. — De isl. orden företräda icke skilda bildningar utan torde utgå från olika utjämningsformer inom paradigmet." />
        <feat att="faksimilID" val="0352" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;höns&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;höns&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hǿnsn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hǿsn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hǿns&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;høns&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hōnisīna-&lt;/i&gt;, ett kollektiv bildat med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;-īn-&lt;/i&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;fäderne&lt;/sp&gt;) till den urgerm. &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;hōniz-&lt;/i&gt; i det västgerm. ordet för 'höns': fhty. &lt;i&gt;huon&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;huonir&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;huhn&lt;/i&gt;) osv.; alltså samma avljudsstadium som i &lt;sp&gt;höna&lt;/sp&gt;. — De isl. orden företräda icke skilda bildningar utan torde utgå från olika utjämningsformer inom paradigmet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Hölebo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Hölebo..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Hölebo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Hölebo&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;hölj&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Hölebo&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;hölj&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hölj" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hökare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hökare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hökare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hökare&lt;/b&gt;, 1693: Hökaren J. B. = da. &lt;i&gt;høker&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;höker&lt;/i&gt;, i sht viktualie-handlande, väl = mlty. &lt;i&gt;höker&lt;/i&gt;; jfr mhty. &lt;i&gt;hucke&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;hocke&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;hukster&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;huckster&lt;/i&gt;) ds. samt y. fsv. &lt;i&gt;huka&lt;/i&gt;, mångla, o. mlty. &lt;i&gt;hocken&lt;/i&gt; ds. De vanliga härledningarna, av ty. &lt;i&gt;hocken&lt;/i&gt;, sitta lutad (jfr &lt;sp&gt;huka&lt;/sp&gt;), el. av &lt;i&gt;hocken&lt;/i&gt;, bära en börda, äro knappast riktiga; se v. Helten ZfdW 11: 296." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hökare&lt;/b&gt;, 1693: Hökaren J. B. = da. &lt;i&gt;høker&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;höker&lt;/i&gt;, i sht viktualie-handlande, väl = mlty. &lt;i&gt;höker&lt;/i&gt;; jfr mhty. &lt;i&gt;hucke&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;hocke&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;hukster&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;huckster&lt;/i&gt;) ds. samt y. fsv. &lt;i&gt;huka&lt;/i&gt;, mångla, o. mlty. &lt;i&gt;hocken&lt;/i&gt; ds. De vanliga härledningarna, av ty. &lt;i&gt;hocken&lt;/i&gt;, sitta lutad (jfr &lt;sp&gt;huka&lt;/sp&gt;), el. av &lt;i&gt;hocken&lt;/i&gt;, bära en börda, äro knappast riktiga; se v. Helten ZfdW 11: 296." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hölja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hölja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hölja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hölja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hylia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hylja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hylle&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;huljan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;-hullian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hullen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hüllen&lt;/i&gt;); avljudsform till germ. &lt;i&gt;*helan&lt;/i&gt;, dölja = mlty. &lt;i&gt;helen&lt;/i&gt; (varifrån sydsv. dial. &lt;i&gt;häla&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;hehlen&lt;/i&gt; osv.; besl. med likabetyd. lat. &lt;i&gt;cēlo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;occulo&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ockult&lt;/sp&gt;) o. fir. &lt;i&gt;celim&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;hall 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hjälm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hål&lt;/sp&gt; ävensom lånordet &lt;sp&gt;kulör&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hölja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hylia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hylja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hylle&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;huljan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;-hullian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hullen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;hüllen&lt;/i&gt;); avljudsform till germ. &lt;i&gt;*helan&lt;/i&gt;, dölja = mlty. &lt;i&gt;helen&lt;/i&gt; (varifrån sydsv. dial. &lt;i&gt;häla&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;hehlen&lt;/i&gt; osv.; besl. med likabetyd. lat. &lt;i&gt;cēlo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;occulo&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ockult&lt;/sp&gt;) o. fir. &lt;i&gt;celim&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;hall 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hjälm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hål&lt;/sp&gt; ävensom lånordet &lt;sp&gt;kulör&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hölj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hölj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hölj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hölj&lt;/b&gt;, djup göl i sjö el. å, ett allmänt sydsv. dialektord, även &lt;i&gt;höl&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;hyl&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hylr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;høl&lt;/i&gt;. Väl av germ. &lt;i&gt;*hulja-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;hål&lt;/sp&gt;; formen med &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; beror då på analogi från &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;kasus (jfr dock förf. Ark. 7: 14). Besl. med fhty. &lt;i&gt;huliwa&lt;/i&gt;, pöl. Enl. Hesselman Vnord. stud. 2: 24, H. Pipping SNF XII. 1: 44 identiskt med detta, av germ. &lt;i&gt;*hulwiō-&lt;/i&gt;. — Ingår i häradsnamnet &lt;sp&gt;Hölebo&lt;/sp&gt; Sdml., fsv. &lt;i&gt;Hölbo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Hylbo&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;hundare&lt;/i&gt;), samt i namnet på den i häradet belägna socknen &lt;sp&gt;Hölö&lt;/sp&gt;, förr &lt;i&gt;Höle&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0351" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hölj&lt;/b&gt;, djup göl i sjö el. å, ett allmänt sydsv. dialektord, även &lt;i&gt;höl&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;hyl&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hylr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;høl&lt;/i&gt;. Väl av germ. &lt;i&gt;*hulja-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;hål&lt;/sp&gt;; formen med &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; beror då på analogi från &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;kasus (jfr dock förf. Ark. 7: 14). Besl. med fhty. &lt;i&gt;huliwa&lt;/i&gt;, pöl. Enl. Hesselman Vnord. stud. 2: 24, H. Pipping SNF XII. 1: 44 identiskt med detta, av germ. &lt;i&gt;*hulwiō-&lt;/i&gt;. — Ingår i häradsnamnet &lt;sp&gt;Hölebo&lt;/sp&gt; Sdml., fsv. &lt;i&gt;Hölbo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Hylbo&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;hundare&lt;/i&gt;), samt i namnet på den i häradet belägna socknen &lt;sp&gt;Hölö&lt;/sp&gt;, förr &lt;i&gt;Höle&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Hör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Hör..pm.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Hör..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;Hör&lt;/b&gt;, Frosta hd Skå., fsv., fda. &lt;i&gt;Hörg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Horgh&lt;/i&gt; m. m., av &lt;i&gt;*Hǫrgh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;omljudd form till &lt;sp&gt;harg&lt;/sp&gt;, stenhop, offerställe (se d. o.), jfr t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;hörg&lt;/i&gt;, sten- el. malmhop, G. I:s reg." />
        <feat att="faksimilID" val="0352" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;Hör&lt;/b&gt;, Frosta hd Skå., fsv., fda. &lt;i&gt;Hörg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Horgh&lt;/i&gt; m. m., av &lt;i&gt;*Hǫrgh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;omljudd form till &lt;sp&gt;harg&lt;/sp&gt;, stenhop, offerställe (se d. o.), jfr t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;hörg&lt;/i&gt;, sten- el. malmhop, G. I:s reg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Spessart" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Spessart..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Spessart..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Spessart&lt;/sp&gt;, ty. bergn., se &lt;sp&gt;-spett&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="etym"
        val="[Spessart, ty. bergn., se -spett.]" />
        <feat att="see" val="-spett" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation />
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Millesvik..2">
        <feat att="etym" val="" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ovett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ovett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ovett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ovett&lt;/b&gt;, i sin moderna betyd. vanligt först under senare hälften av 1700-t (jfr nedan), i den ursprungliga av 'okunnighet' allmänt under 16- o. 1700-t., fsv. &lt;i&gt;ovet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ovit&lt;/i&gt;, medvetslöshet, vansinne, ursinne, fåvitskhet, okunnighet = isl. &lt;i&gt;úvit&lt;/i&gt;, medvetslöshet; av &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; o. vett. — Den nu brukliga betyd. har utvecklat sig ur uttr. såsom 'vräkt ur sig alt sitt ovett' 1739 (där ordet översätter fra. &lt;i&gt;colère&lt;/i&gt;), 'spy ur sig allehanda ovett' 1751, där &lt;i&gt;ovett&lt;/i&gt; betyder 'ursinne, vansinnigheter' el. dyl." />
        <feat att="faksimilID" val="0646" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ovett&lt;/b&gt;, i sin moderna betyd. vanligt först under senare hälften av 1700-t (jfr nedan), i den ursprungliga av 'okunnighet' allmänt under 16- o. 1700-t., fsv. &lt;i&gt;ovet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ovit&lt;/i&gt;, medvetslöshet, vansinne, ursinne, fåvitskhet, okunnighet = isl. &lt;i&gt;úvit&lt;/i&gt;, medvetslöshet; av &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; o. vett. — Den nu brukliga betyd. har utvecklat sig ur uttr. såsom 'vräkt ur sig alt sitt ovett' 1739 (där ordet översätter fra. &lt;i&gt;colère&lt;/i&gt;), 'spy ur sig allehanda ovett' 1751, där &lt;i&gt;ovett&lt;/i&gt; betyder 'ursinne, vansinnigheter' el. dyl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="larv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--larv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--larv..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;larv&lt;/b&gt;, förklädnad, P. Svart, nu blott i bildl. betyd.: &lt;sp&gt;under vänskapens larv&lt;/sp&gt; o. d., jfr P. J. Gothus 1588, ävensom Columbus: &lt;i&gt;masquelarfwen af ädelmodighet&lt;/i&gt;; förr särsk.: ansiktsmask, skråpuk, P. Erici 1582; i överförd bem.: insektslarv, t. ex. 1786, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;lar(f)va&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;larve&lt;/i&gt;, insektslarv, förr även: ansiktsmask, från ty. &lt;i&gt;larve&lt;/i&gt;, ansiktsmask, insektslarv, i den första betyd. mhty. &lt;i&gt;larf(f)e&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;larva&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lārua&lt;/i&gt;, ond ande, spöke, ansiktmask, sammanställt med lat. &lt;i&gt;lar&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;lares&lt;/i&gt;, flat. &lt;i&gt;lases&lt;/i&gt; , ett slags tomt- och väggudomligheter, alltså kanske egentl. om bilder el. masker, som föreställde larer. - Med avs. på betyd. 'insektslarv' jfr sv. &lt;sp&gt;skråpuk&lt;/sp&gt;,, i dial. i båda betyd.; i båda fallen efter utseendet. Likheten mellan &lt;sp&gt;mask l o. 2&lt;/sp&gt; är tillfällig. Jfr f. ö. under &lt;sp&gt;grimma&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0486" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;larv&lt;/b&gt;, förklädnad, P. Svart, nu blott i bildl. betyd.: &lt;sp&gt;under vänskapens larv&lt;/sp&gt; o. d., jfr P. J. Gothus 1588, ävensom Columbus: &lt;i&gt;masquelarfwen af ädelmodighet&lt;/i&gt;; förr särsk.: ansiktsmask, skråpuk, P. Erici 1582; i överförd bem.: insektslarv, t. ex. 1786, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;lar(f)va&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;larve&lt;/i&gt;, insektslarv, förr även: ansiktsmask, från ty. &lt;i&gt;larve&lt;/i&gt;, ansiktsmask, insektslarv, i den första betyd. mhty. &lt;i&gt;larf(f)e&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;larva&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lārua&lt;/i&gt;, ond ande, spöke, ansiktmask, sammanställt med lat. &lt;i&gt;lar&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;lares&lt;/i&gt;, flat. &lt;i&gt;lases&lt;/i&gt; , ett slags tomt- och väggudomligheter, alltså kanske egentl. om bilder el. masker, som föreställde larer. - Med avs. på betyd. 'insektslarv' jfr sv. &lt;sp&gt;skråpuk&lt;/sp&gt;,, i dial. i båda betyd.; i båda fallen efter utseendet. Likheten mellan &lt;sp&gt;mask l o. 2&lt;/sp&gt; är tillfällig. Jfr f. ö. under &lt;sp&gt;grimma&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Linde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Linde..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Linde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Linde&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;Lindesberg&lt;/b&gt;, stadsn., efter &lt;sp&gt;Lindesåsen&lt;/sp&gt; o. det vid Lindesberget bedrivna bergsbruket." />
        <feat att="faksimilID" val="0499" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Linde&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;Lindesberg&lt;/b&gt;, stadsn., efter &lt;sp&gt;Lindesåsen&lt;/sp&gt; o. det vid Lindesberget bedrivna bergsbruket." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lindare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lindare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lindare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lindare&lt;/b&gt;, sutare, Tinca vulgaris, Schroderus 1638; &lt;i&gt;linnare&lt;/i&gt; Schroderus 1639, I. Erici 1642, Fischerström 1785; jfr gotl. &lt;i&gt;lindra&lt;/i&gt; möjl. ds. (se Rietz); kanske till germ. &lt;i&gt;linþ-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lind-&lt;/i&gt;, mjuk (se &lt;sp&gt;lindorm&lt;/sp&gt;), o. i så fall besl. med &lt;sp&gt;len&lt;/sp&gt; samt väl också med det slavo-balt. ordet för 'lindare': litau. &lt;i&gt;lýnas&lt;/i&gt;, fpreuss. &lt;i&gt;linis&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;linĭ&lt;/i&gt;, samtliga ytterst till ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, vara klibbig o. d., i &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt; osv., alldeles som (sannol.) det likbetydande ty. fisknamnet &lt;i&gt;schleie&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;slîo&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;slî&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;slîw&lt;/i&gt; till roten &lt;i&gt;sli&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;slem&lt;/sp&gt;. I det sv. ordet föreligger dock knappast denna äldre betyd. utan snarare någon mera sekundär. Eller skulle det möjl. vara ett lån från öster o. ombildat av det slavo.-balt. fisknamnet? — Emellertid bör hänsyn även tagas därtill, att ordet liksom så många andra fisknamn kan vara ett s. k. noanamn, som haft sin rot i numera svårtillgängliga föreställningar o. uppfattningar. Det synes mig därför ej otänkbart att vi här ha en överförd anv. av ett hantverkarenamn av samma slag som de likbetyd. fisknamnen &lt;sp&gt;sutare&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skomakare&lt;/sp&gt; el. sv. dial. &lt;i&gt;skräddare&lt;/i&gt;, abborre; alltså ett &lt;i&gt;*lindare&lt;/i&gt;, gördelmakare, till fsv. &lt;i&gt;linde&lt;/i&gt;, bälte, gördel (jfr t. ex. fsv. &lt;i&gt;bæltare&lt;/i&gt; o. se &lt;sp&gt;linda 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0499" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lindare&lt;/b&gt;, sutare, Tinca vulgaris, Schroderus 1638; &lt;i&gt;linnare&lt;/i&gt; Schroderus 1639, I. Erici 1642, Fischerström 1785; jfr gotl. &lt;i&gt;lindra&lt;/i&gt; möjl. ds. (se Rietz); kanske till germ. &lt;i&gt;linþ-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lind-&lt;/i&gt;, mjuk (se &lt;sp&gt;lindorm&lt;/sp&gt;), o. i så fall besl. med &lt;sp&gt;len&lt;/sp&gt; samt väl också med det slavo-balt. ordet för 'lindare': litau. &lt;i&gt;lýnas&lt;/i&gt;, fpreuss. &lt;i&gt;linis&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;linĭ&lt;/i&gt;, samtliga ytterst till ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, vara klibbig o. d., i &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt; osv., alldeles som (sannol.) det likbetydande ty. fisknamnet &lt;i&gt;schleie&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;slîo&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;slî&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;slîw&lt;/i&gt; till roten &lt;i&gt;sli&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;slem&lt;/sp&gt;. I det sv. ordet föreligger dock knappast denna äldre betyd. utan snarare någon mera sekundär. Eller skulle det möjl. vara ett lån från öster o. ombildat av det slavo.-balt. fisknamnet? — Emellertid bör hänsyn även tagas därtill, att ordet liksom så många andra fisknamn kan vara ett s. k. noanamn, som haft sin rot i numera svårtillgängliga föreställningar o. uppfattningar. Det synes mig därför ej otänkbart att vi här ha en överförd anv. av ett hantverkarenamn av samma slag som de likbetyd. fisknamnen &lt;sp&gt;sutare&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skomakare&lt;/sp&gt; el. sv. dial. &lt;i&gt;skräddare&lt;/i&gt;, abborre; alltså ett &lt;i&gt;*lindare&lt;/i&gt;, gördelmakare, till fsv. &lt;i&gt;linde&lt;/i&gt;, bälte, gördel (jfr t. ex. fsv. &lt;i&gt;bæltare&lt;/i&gt; o. se &lt;sp&gt;linda 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="linda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--linda..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--linda..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;linda&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;barn&lt;/sp&gt;- o. d., oblik form av ä. nsv. &lt;i&gt;linde&lt;/i&gt; Lind 1749 = fsv.: bindel, gördel, kvinnobälte = isl. &lt;i&gt;lindi&lt;/i&gt;, no., ä. da. &lt;i&gt;linde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*lindan&lt;/i&gt;-, till mlty. &lt;i&gt;lint&lt;/i&gt;, öfris &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt; m. m., band använt till besättning o. d.; väl till ty. dial. o. ags. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, bast, som i sin tur anses höra till trädnamnet &lt;sp&gt;lind&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: gördel o. d. av lindbast; el. snarare utan förmedling av &lt;sp&gt;lind&lt;/sp&gt;, direkt till den adj.-stam &lt;i&gt;lind-&lt;/i&gt;, varav trädnamnet anses bildat; otänkbart är f. ö. ej, att ordet i stället bör sammanhållas med lat. &lt;i&gt;linteum&lt;/i&gt;, linne (Walde s. 434). — Härav vb. &lt;sp&gt;linda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;linda&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;barn&lt;/sp&gt;- o. d., oblik form av ä. nsv. &lt;i&gt;linde&lt;/i&gt; Lind 1749 = fsv.: bindel, gördel, kvinnobälte = isl. &lt;i&gt;lindi&lt;/i&gt;, no., ä. da. &lt;i&gt;linde&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*lindan&lt;/i&gt;-, till mlty. &lt;i&gt;lint&lt;/i&gt;, öfris &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt; m. m., band använt till besättning o. d.; väl till ty. dial. o. ags. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, bast, som i sin tur anses höra till trädnamnet &lt;sp&gt;lind&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: gördel o. d. av lindbast; el. snarare utan förmedling av &lt;sp&gt;lind&lt;/sp&gt;, direkt till den adj.-stam &lt;i&gt;lind-&lt;/i&gt;, varav trädnamnet anses bildat; otänkbart är f. ö. ej, att ordet i stället bör sammanhållas med lat. &lt;i&gt;linteum&lt;/i&gt;, linne (Walde s. 434). — Härav vb. &lt;sp&gt;linda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="barn" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lingon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lingon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lingon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lingon&lt;/b&gt;, I. Erici 1642, som även anför det likbetyd. &lt;i&gt;krösan&lt;/i&gt;; bildat med det vanlig fruktnamnssuffixet &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; av stammen &lt;i&gt;*lingwa-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ljung&lt;/sp&gt;, alltså samma obrutna form som (möjl.) i &lt;sp&gt;Linköping&lt;/sp&gt;. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;lingbär&lt;/i&gt; ds., till vilket ordet väl snarast är en elliptisk bildning, såsom t. ex. &lt;sp&gt;mjölon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;mjölbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;olvon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;ulvbär&lt;/i&gt; el. &lt;sp&gt;tränjon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;tranbär&lt;/i&gt;, efter mönstret av fsv. &lt;i&gt;hiupon&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nypon&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;smultron&lt;/i&gt; o. d., där sannol. &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; är en gammal pluraländelse." />
        <feat att="faksimilID" val="0499" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lingon&lt;/b&gt;, I. Erici 1642, som även anför det likbetyd. &lt;i&gt;krösan&lt;/i&gt;; bildat med det vanlig fruktnamnssuffixet &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; av stammen &lt;i&gt;*lingwa-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ljung&lt;/sp&gt;, alltså samma obrutna form som (möjl.) i &lt;sp&gt;Linköping&lt;/sp&gt;. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;lingbär&lt;/i&gt; ds., till vilket ordet väl snarast är en elliptisk bildning, såsom t. ex. &lt;sp&gt;mjölon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;mjölbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;olvon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;ulvbär&lt;/i&gt; el. &lt;sp&gt;tränjon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;tranbär&lt;/i&gt;, efter mönstret av fsv. &lt;i&gt;hiupon&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nypon&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;smultron&lt;/i&gt; o. d., där sannol. &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; är en gammal pluraländelse." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brakved" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brakved..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brakved..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brakved&lt;/b&gt;, Rhamnus frangula, fsv. &lt;i&gt;brakvidher&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;brake&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bråkbuske&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;brakall&lt;/i&gt; i samma betyd. samt sv. dial. &lt;i&gt;brakar&lt;/i&gt;, buskar, no. &lt;i&gt;brake&lt;/i&gt;, enbuske, till &lt;sp&gt;brak&lt;/sp&gt;, alltså växter som lätt bräckas med brakande ljud eller som spraka i elden. Jfr fsv. &lt;i&gt;braker&lt;/i&gt;, bräcklig, o. &lt;sp&gt;brågon&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0147" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brakved&lt;/b&gt;, Rhamnus frangula, fsv. &lt;i&gt;brakvidher&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;brake&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bråkbuske&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;brakall&lt;/i&gt; i samma betyd. samt sv. dial. &lt;i&gt;brakar&lt;/i&gt;, buskar, no. &lt;i&gt;brake&lt;/i&gt;, enbuske, till &lt;sp&gt;brak&lt;/sp&gt;, alltså växter som lätt bräckas med brakande ljud eller som spraka i elden. Jfr fsv. &lt;i&gt;braker&lt;/i&gt;, bräcklig, o. &lt;sp&gt;brågon&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="brågon" />
        <feat att="see" val="brak" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="myndling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--myndling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--myndling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;myndling&lt;/b&gt;, 1784 = da., från ty. &lt;i&gt;mündling&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;mundling&lt;/i&gt;; till fhty. &lt;i&gt;munt&lt;/i&gt;, skydd; alltså: som står i en annans skydd. Jfr föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0584" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;myndling&lt;/b&gt;, 1784 = da., från ty. &lt;i&gt;mündling&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;mundling&lt;/i&gt;; till fhty. &lt;i&gt;munt&lt;/i&gt;, skydd; alltså: som står i en annans skydd. Jfr föreg." />
        <feat att="see" val="myndig 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lindorm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lindorm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lindorm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lindorm&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lindormber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;linnormr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lindorm&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;lintwurm&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;linnr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;linni&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lint&lt;/i&gt;, orm; väl till germ. adj. &lt;i&gt;*linþia-&lt;/i&gt; i betyd. 'böjlig' o. d. = fsax. &lt;i&gt;lîthi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lindi&lt;/i&gt;, mjuk, mild (ty. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(ge)linde&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;liðe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;lithe&lt;/i&gt;, smidig), med i nord. spr. vanlig övergång till &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stam (se ex. under &lt;sp&gt;blöd&lt;/sp&gt;): sv. dial. &lt;i&gt;linn(er)&lt;/i&gt;, mild, om väder, no. &lt;i&gt;linn&lt;/i&gt;, böjlig, svag, mild m. m. (äk nsv. o. da. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, mild, lån från lty.), stambesl. med lat. &lt;i&gt;lentus&lt;/i&gt; böjlig, seg; rotbesl. med &lt;sp&gt;len&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;lindra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lindare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0499" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lindorm&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lindormber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;linnormr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lindorm&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;lintwurm&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;linnr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;linni&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lint&lt;/i&gt;, orm; väl till germ. adj. &lt;i&gt;*linþia-&lt;/i&gt; i betyd. 'böjlig' o. d. = fsax. &lt;i&gt;lîthi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lindi&lt;/i&gt;, mjuk, mild (ty. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(ge)linde&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;liðe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;lithe&lt;/i&gt;, smidig), med i nord. spr. vanlig övergång till &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stam (se ex. under &lt;sp&gt;blöd&lt;/sp&gt;): sv. dial. &lt;i&gt;linn(er)&lt;/i&gt;, mild, om väder, no. &lt;i&gt;linn&lt;/i&gt;, böjlig, svag, mild m. m. (äk nsv. o. da. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, mild, lån från lty.), stambesl. med lat. &lt;i&gt;lentus&lt;/i&gt; böjlig, seg; rotbesl. med &lt;sp&gt;len&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;lindra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lindare&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Lindome" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Lindome..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Lindome..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Lindome&lt;/b&gt;, socken i Hall., fsv. &lt;i&gt;Lyngemæ&lt;/i&gt; m. m., alltså egentl. 'Ljunghem' = fsv. &lt;i&gt;Lionghem&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Ljunghem&lt;/sp&gt; Vgtl. Med avs. på &lt;i&gt;-hem&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;-om-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;Okome&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;-hem&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0499" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Lindome&lt;/b&gt;, socken i Hall., fsv. &lt;i&gt;Lyngemæ&lt;/i&gt; m. m., alltså egentl. 'Ljunghem' = fsv. &lt;i&gt;Lionghem&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Ljunghem&lt;/sp&gt; Vgtl. Med avs. på &lt;i&gt;-hem&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;-om-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;Okome&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;-hem&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="linka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--linka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--linka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;linka&lt;/b&gt;, Brasck 1649, Arvidi 1651; i föråldrad anv. 1631 = no. &lt;i&gt;linka&lt;/i&gt;, slänga med kroppen, shetl.-dial. &lt;i&gt;link&lt;/i&gt;, halta m. m.; jfr sv. dial. &lt;i&gt;linksa&lt;/i&gt;, halta; till ä. nsv. &lt;i&gt;link&lt;/i&gt;, halt, besl. med mhty. &lt;i&gt;linc&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lęnc&lt;/i&gt;, vänster, tafatt (ty. &lt;i&gt;link&lt;/i&gt;), av urnord. (urgerm.) &lt;i&gt;*hlinkaz&lt;/i&gt; (varav lapska &lt;i&gt;lirkas&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*lenk-&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;*lank-&lt;/i&gt;, jfr litau. &lt;i&gt;lingóti&lt;/i&gt;, gå o. vagga, nicka med huvudet, sanskr. &lt;i&gt;lan̄ga-&lt;/i&gt;, lam, möjl. även lat. &lt;i&gt;languēre&lt;/i&gt;, vara matt o. slapp, åtminstone det senare avlägset besl. med &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt; osv.; jfr Lidén Stud. z. ai. u. vgl. sprachgesch. s. 46. Se f. ö. &lt;sp&gt;lunka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slank&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0499" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;linka&lt;/b&gt;, Brasck 1649, Arvidi 1651; i föråldrad anv. 1631 = no. &lt;i&gt;linka&lt;/i&gt;, slänga med kroppen, shetl.-dial. &lt;i&gt;link&lt;/i&gt;, halta m. m.; jfr sv. dial. &lt;i&gt;linksa&lt;/i&gt;, halta; till ä. nsv. &lt;i&gt;link&lt;/i&gt;, halt, besl. med mhty. &lt;i&gt;linc&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lęnc&lt;/i&gt;, vänster, tafatt (ty. &lt;i&gt;link&lt;/i&gt;), av urnord. (urgerm.) &lt;i&gt;*hlinkaz&lt;/i&gt; (varav lapska &lt;i&gt;lirkas&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*lenk-&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;*lank-&lt;/i&gt;, jfr litau. &lt;i&gt;lingóti&lt;/i&gt;, gå o. vagga, nicka med huvudet, sanskr. &lt;i&gt;lan̄ga-&lt;/i&gt;, lam, möjl. även lat. &lt;i&gt;languēre&lt;/i&gt;, vara matt o. slapp, åtminstone det senare avlägset besl. med &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt; osv.; jfr Lidén Stud. z. ai. u. vgl. sprachgesch. s. 46. Se f. ö. &lt;sp&gt;lunka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slank&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="linje" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--linje..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--linje..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;linje&lt;/b&gt;, motsv. fsv. &lt;i&gt;linia&lt;/i&gt;, rad i skrift, hjuleker = da. &lt;i&gt;linie&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;linia&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;linie&lt;/i&gt;) osv., av lat. &lt;i&gt;līnea&lt;/i&gt;, linnetråd, lina, linje, avledn. av &lt;i&gt;līnum&lt;/i&gt;, lin; jfr grek. &lt;i&gt;linéa&lt;/i&gt;, lina, snöre. De nsv. o. nda. orden ha i nyare tid upptagits från ty. — &lt;sp&gt;Linjeskepp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;linjetrupper&lt;/sp&gt; efter ty.; till &lt;i&gt;linie&lt;/i&gt; i betyd. 'slaglinje'." />
        <feat att="faksimilID" val="0499" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;linje&lt;/b&gt;, motsv. fsv. &lt;i&gt;linia&lt;/i&gt;, rad i skrift, hjuleker = da. &lt;i&gt;linie&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;linia&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;linie&lt;/i&gt;) osv., av lat. &lt;i&gt;līnea&lt;/i&gt;, linnetråd, lina, linje, avledn. av &lt;i&gt;līnum&lt;/i&gt;, lin; jfr grek. &lt;i&gt;linéa&lt;/i&gt;, lina, snöre. De nsv. o. nda. orden ha i nyare tid upptagits från ty. — &lt;sp&gt;Linjeskepp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;linjetrupper&lt;/sp&gt; efter ty.; till &lt;i&gt;linie&lt;/i&gt; i betyd. 'slaglinje'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liniment" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liniment..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liniment..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liniment&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;linīmentum&lt;/i&gt;, smörja, till &lt;i&gt;linīre&lt;/i&gt;, bestryka (se &lt;sp&gt;ler&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0499" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liniment&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;linīmentum&lt;/i&gt;, smörja, till &lt;i&gt;linīre&lt;/i&gt;, bestryka (se &lt;sp&gt;ler&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ovan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ovan..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ovan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ovan&lt;/b&gt;, adv. o. prepos., fsv. &lt;i&gt;ovan&lt;/i&gt;, som adv.: ovanifrån, ovanpå, ovantill, som prepos.: ovanpå, över, bortom = isl. &lt;i&gt;ofan&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;oven&lt;/i&gt;, vanl. som i nsv. i förb. med prepos. (t. ex. &lt;i&gt;ovenfra&lt;/i&gt;; så uteslutande i no.-da.), fsax. &lt;i&gt;oƀan(a&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;obana&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;oben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ufan&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;above&lt;/i&gt;, av ags. &lt;i&gt;on bufan&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;boven-&lt;/sp&gt;); bildat med suffixet &lt;i&gt;-ana&lt;/i&gt;, som utmärker en rörelse från (se &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hädan&lt;/sp&gt;), till ie. &lt;i&gt;*up(o)&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;of&lt;/i&gt;, över, got. &lt;i&gt;uf&lt;/i&gt;, under, osv., varom närmare under &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt;. Betyd.-utvecklingen: 'ovanifrån' till'ovanpå o. d' motsvaras av den i &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0645" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ovan&lt;/b&gt;, adv. o. prepos., fsv. &lt;i&gt;ovan&lt;/i&gt;, som adv.: ovanifrån, ovanpå, ovantill, som prepos.: ovanpå, över, bortom = isl. &lt;i&gt;ofan&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;oven&lt;/i&gt;, vanl. som i nsv. i förb. med prepos. (t. ex. &lt;i&gt;ovenfra&lt;/i&gt;; så uteslutande i no.-da.), fsax. &lt;i&gt;oƀan(a&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;obana&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;oben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ufan&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;above&lt;/i&gt;, av ags. &lt;i&gt;on bufan&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;boven-&lt;/sp&gt;); bildat med suffixet &lt;i&gt;-ana&lt;/i&gt;, som utmärker en rörelse från (se &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hädan&lt;/sp&gt;), till ie. &lt;i&gt;*up(o)&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;of&lt;/i&gt;, över, got. &lt;i&gt;uf&lt;/i&gt;, under, osv., varom närmare under &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt;. Betyd.-utvecklingen: 'ovanifrån' till'ovanpå o. d' motsvaras av den i &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="linne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--linne..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--linne..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;linne&lt;/b&gt; = fsv., från mlty. &lt;i&gt;linne&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;linnewant&lt;/i&gt; osv.; i sv. väl också delvis uppkommet ur &lt;sp&gt;linnet&lt;/sp&gt; (neutr. till &lt;sp&gt;linnen&lt;/sp&gt;), som uppfattats som en best. form (jfr da. &lt;i&gt;linned&lt;/i&gt;, linne, se &lt;sp&gt;linnen&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ylle&lt;/sp&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;lin&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;linnen&lt;/sp&gt;. — Fra. &lt;i&gt;linge&lt;/i&gt; ds., av vlat. &lt;i&gt;*līnicum&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;līnum&lt;/i&gt;, lin." />
        <feat att="faksimilID" val="0500" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;linne&lt;/b&gt; = fsv., från mlty. &lt;i&gt;linne&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;linnewant&lt;/i&gt; osv.; i sv. väl också delvis uppkommet ur &lt;sp&gt;linnet&lt;/sp&gt; (neutr. till &lt;sp&gt;linnen&lt;/sp&gt;), som uppfattats som en best. form (jfr da. &lt;i&gt;linned&lt;/i&gt;, linne, se &lt;sp&gt;linnen&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ylle&lt;/sp&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;lin&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;linnen&lt;/sp&gt;. — Fra. &lt;i&gt;linge&lt;/i&gt; ds., av vlat. &lt;i&gt;*līnicum&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;līnum&lt;/i&gt;, lin." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lins" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lins..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lins..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;lins&lt;/b&gt;, ärtväxten Uvum lens, Var. rer. 1538 o. Bib. 1541: &lt;i&gt;lin(t)ze&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;lins&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;linse&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;linsi, -în&lt;/i&gt; = holl. &lt;i&gt;linze&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;lent&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;lentil&lt;/i&gt;) av lat.&lt;i&gt; lens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;lentis&lt;/i&gt;), varifrån även fslav. &lt;i&gt;lęšta&lt;/i&gt; anses, om också ej omedelbart, härstamma; litau. &lt;i&gt;leñszis&lt;/i&gt; betraktas av somliga som lån från ty. F. ö. i enskildheter dunkelt. Jfr Hoops Waldbäume s. 462 o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0500" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;lins&lt;/b&gt;, ärtväxten Uvum lens, Var. rer. 1538 o. Bib. 1541: &lt;i&gt;lin(t)ze&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;lins&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;linse&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;linsi, -în&lt;/i&gt; = holl. &lt;i&gt;linze&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;lent&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;lentil&lt;/i&gt;) av lat.&lt;i&gt; lens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;lentis&lt;/i&gt;), varifrån även fslav. &lt;i&gt;lęšta&lt;/i&gt; anses, om också ej omedelbart, härstamma; litau. &lt;i&gt;leñszis&lt;/i&gt; betraktas av somliga som lån från ty. F. ö. i enskildheter dunkelt. Jfr Hoops Waldbäume s. 462 o. följ." />
        <feat att="see" val="lins 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="linong" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--linong..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--linong..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;linong&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;linon&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;, lin." />
        <feat att="faksimilID" val="0500" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;linong&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;linon&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;, lin." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">linon</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="linoleum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--linoleum..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--linoleum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;linoleum&lt;/b&gt; = ty., från eng. = (1860); nylatinsk bildning av &lt;i&gt;līnum&lt;/i&gt;, lin, o., &lt;i&gt;oleum&lt;/i&gt;, olja." />
        <feat att="faksimilID" val="0500" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;linoleum&lt;/b&gt; = ty., från eng. = (1860); nylatinsk bildning av &lt;i&gt;līnum&lt;/i&gt;, lin, o., &lt;i&gt;oleum&lt;/i&gt;, olja." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="linning" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--linning..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--linning..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;linning&lt;/b&gt;, Verelius 1681 = da. = no. &lt;i&gt;līning&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;līna&lt;/i&gt;; möjl. sammanhängande med eng. &lt;i&gt;lining&lt;/i&gt;, klädningsfoder, till&lt;sp&gt; lin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0500" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;linning&lt;/b&gt;, Verelius 1681 = da. = no. &lt;i&gt;līning&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;līna&lt;/i&gt;; möjl. sammanhängande med eng. &lt;i&gt;lining&lt;/i&gt;, klädningsfoder, till&lt;sp&gt; lin&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lira" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lira..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lira..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lira&lt;/b&gt;, ett slags nu gammalmodigt stränginstrument = fsv. = da. &lt;i&gt;lire&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lîre&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;lîra&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leier&lt;/i&gt;), av ital. &lt;i&gt;lira&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;lýra&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lyra 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0500" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lira&lt;/b&gt;, ett slags nu gammalmodigt stränginstrument = fsv. = da. &lt;i&gt;lire&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lîre&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;lîra&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leier&lt;/i&gt;), av ital. &lt;i&gt;lira&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;lýra&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lyra 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lipa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lipa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lipa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lipa&lt;/b&gt;, t. ex. Stiernhielm = sv. dial. &lt;i&gt;lipa&lt;/i&gt; i betyd. 'göra grimaser'; jämte sbst. &lt;sp&gt;lip&lt;/sp&gt;, i &lt;sp&gt;ta till lipen&lt;/sp&gt;, i uttr. &lt;i&gt;hänga lipen&lt;/i&gt; 1610, jfr ä. sv. (t. ex. Bellman) o. sv. dial. &lt;i&gt;lip&lt;/i&gt;, (under)läpp. Orden uppfattas väl vanl. som med grundbetyd. 'hänga läpp' hörande till en germ. stam &lt;i&gt;līp-&lt;/i&gt;, läpp, rotvariant till den i &lt;sp&gt;läpp&lt;/sp&gt;. Emellertid är verbets äldst uppvisade betydelse 'gråta, tjuta', o. &lt;i&gt;lip&lt;/i&gt; kan vara ett deverbativum härav med anslutning till likljudande ord för 'läpp' (jfr sv. dial. &lt;i&gt;slip&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flip&lt;/i&gt; m. fl.); förbindelsen med ord för 'läpp' är alltså oviss; knappast ej heller till lat. &lt;i&gt;lībare&lt;/i&gt;, utgjuta, offra. Jfr Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 139. — &lt;sp&gt;Lipsill&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pipsill&lt;/sp&gt;, av Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 16 f. betraktat som en efterbildning av lty. &lt;i&gt;en piepen sielk&lt;/i&gt;, lipsill, om en flicka, el. möjl. som en självständig bildning till &lt;sp&gt;Silla&lt;/sp&gt;, kortform till &lt;sp&gt;Cecilia&lt;/sp&gt;, jfr &lt;i&gt;lipsissa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;piplisa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pipsiri&lt;/i&gt; osv., el. som en folketymologisk anslutning till &lt;sp&gt;sill&lt;/sp&gt; av de även förekommande &lt;i&gt;lipsil&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pipsil&lt;/i&gt;; jfr även Munthe Spr. o. st. 4: 120." />
        <feat att="faksimilID" val="0500" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lipa&lt;/b&gt;, t. ex. Stiernhielm = sv. dial. &lt;i&gt;lipa&lt;/i&gt; i betyd. 'göra grimaser'; jämte sbst. &lt;sp&gt;lip&lt;/sp&gt;, i &lt;sp&gt;ta till lipen&lt;/sp&gt;, i uttr. &lt;i&gt;hänga lipen&lt;/i&gt; 1610, jfr ä. sv. (t. ex. Bellman) o. sv. dial. &lt;i&gt;lip&lt;/i&gt;, (under)läpp. Orden uppfattas väl vanl. som med grundbetyd. 'hänga läpp' hörande till en germ. stam &lt;i&gt;līp-&lt;/i&gt;, läpp, rotvariant till den i &lt;sp&gt;läpp&lt;/sp&gt;. Emellertid är verbets äldst uppvisade betydelse 'gråta, tjuta', o. &lt;i&gt;lip&lt;/i&gt; kan vara ett deverbativum härav med anslutning till likljudande ord för 'läpp' (jfr sv. dial. &lt;i&gt;slip&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flip&lt;/i&gt; m. fl.); förbindelsen med ord för 'läpp' är alltså oviss; knappast ej heller till lat. &lt;i&gt;lībare&lt;/i&gt;, utgjuta, offra. Jfr Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 139. — &lt;sp&gt;Lipsill&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pipsill&lt;/sp&gt;, av Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 16 f. betraktat som en efterbildning av lty. &lt;i&gt;en piepen sielk&lt;/i&gt;, lipsill, om en flicka, el. möjl. som en självständig bildning till &lt;sp&gt;Silla&lt;/sp&gt;, kortform till &lt;sp&gt;Cecilia&lt;/sp&gt;, jfr &lt;i&gt;lipsissa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;piplisa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pipsiri&lt;/i&gt; osv., el. som en folketymologisk anslutning till &lt;sp&gt;sill&lt;/sp&gt; av de även förekommande &lt;i&gt;lipsil&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pipsil&lt;/i&gt;; jfr även Munthe Spr. o. st. 4: 120." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Torbern" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Torbern..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Torbern..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Torbern&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;þŏrbern&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;þōr&lt;/i&gt; o. en obruten form av &lt;sp&gt;björn&lt;/sp&gt; (av urnord. &lt;i&gt;*bernu-&lt;/i&gt;), alltså etymol. = &lt;sp&gt;Torbjörn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1078" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Torbern&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;þŏrbern&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;þōr&lt;/i&gt; o. en obruten form av &lt;sp&gt;björn&lt;/sp&gt; (av urnord. &lt;i&gt;*bernu-&lt;/i&gt;), alltså etymol. = &lt;sp&gt;Torbjörn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Torbjörn" />
        <feat att="see" val="björn" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tord" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tord..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tord..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tord&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;þōrþer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thördh&lt;/i&gt; = isl.-fno. &lt;i&gt;þórðr&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;pŏrþer&lt;/i&gt;; även som lån i ags.; åtm. i vissa fall av äldre &lt;i&gt;þórrøðr&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*þŏrfrøðr&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*-freðu-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;fred&lt;/sp&gt;) = ags. &lt;i&gt;þurferð&lt;/i&gt; m. m. Annorlunda Noreen Ark. 6: 306: av &lt;i&gt;þōrvǫrðr&lt;/i&gt;, som ju också kan ha bidragit till namnformens uppkomst. — I ortn., t. ex. &lt;sp&gt;Tolarp&lt;/sp&gt; Ödestugu sn Smål., &lt;sp&gt;Torarp&lt;/sp&gt; Svenarums sn Smål., båda av fsv. &lt;i&gt;Thordhathorp&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Torup&lt;/sp&gt; Skå., fsv. (fda.) &lt;i&gt;Thordhorp&lt;/i&gt;, osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1078" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tord&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;þōrþer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thördh&lt;/i&gt; = isl.-fno. &lt;i&gt;þórðr&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;pŏrþer&lt;/i&gt;; även som lån i ags.; åtm. i vissa fall av äldre &lt;i&gt;þórrøðr&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*þŏrfrøðr&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*-freðu-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;fred&lt;/sp&gt;) = ags. &lt;i&gt;þurferð&lt;/i&gt; m. m. Annorlunda Noreen Ark. 6: 306: av &lt;i&gt;þōrvǫrðr&lt;/i&gt;, som ju också kan ha bidragit till namnformens uppkomst. — I ortn., t. ex. &lt;sp&gt;Tolarp&lt;/sp&gt; Ödestugu sn Smål., &lt;sp&gt;Torarp&lt;/sp&gt; Svenarums sn Smål., båda av fsv. &lt;i&gt;Thordhathorp&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Torup&lt;/sp&gt; Skå., fsv. (fda.) &lt;i&gt;Thordhorp&lt;/i&gt;, osv." />
        <feat att="see" val="Torup" />
        <feat att="see" val="Torarp" />
        <feat att="see" val="Tolarp" />
        <feat att="see" val="fred" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tordmule" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tordmule..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tordmule..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tordmule&lt;/b&gt;, simfågeln Alca torda, Linné 1731, 1732: &lt;i&gt;tor(d)mule&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;turemule&lt;/i&gt; Blek., Ögtl., jfr ä. sv. &lt;i&gt;tord&lt;/i&gt; Linné 1745 = gotl. &lt;i&gt;tord&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;tyrðilmúli&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;Turdimulo&lt;/i&gt;, öknamn från 811, da. &lt;i&gt;tordalk&lt;/i&gt;. Senare leden är &lt;sp&gt;mule&lt;/sp&gt;, med syftning på den breda näbben, jfr sv. dial. &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trubb-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;klunsalka&lt;/i&gt; o. nisl. &lt;i&gt;drumbnefja.&lt;/i&gt; Den förra är nord. &lt;i&gt;*torð&lt;/i&gt;, smuts = ags. &lt;i&gt;tord&lt;/i&gt; (vartill avledn. &lt;i&gt;*tyrðill&lt;/i&gt; i det isl. namnet), av ie. &lt;i&gt;*dr̥-tó-&lt;/i&gt;, sannol. ett partic. till roten &lt;i&gt;der&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tära&lt;/sp&gt;) med samma betyd.-utveckl. som i &lt;sp&gt;skarn&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skita&lt;/sp&gt;; jfr lett. &lt;i&gt;dirstu&lt;/i&gt;, caco, o. mhty. &lt;i&gt;zurch&lt;/i&gt;, djurexkrement. &lt;i&gt;*þorð&lt;/i&gt; uppträder i fornnord. ortnamn; se Bugge Ark. 2: 220. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1078" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tordmule&lt;/b&gt;, simfågeln Alca torda, Linné 1731, 1732: &lt;i&gt;tor(d)mule&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;turemule&lt;/i&gt; Blek., Ögtl., jfr ä. sv. &lt;i&gt;tord&lt;/i&gt; Linné 1745 = gotl. &lt;i&gt;tord&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;tyrðilmúli&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;Turdimulo&lt;/i&gt;, öknamn från 811, da. &lt;i&gt;tordalk&lt;/i&gt;. Senare leden är &lt;sp&gt;mule&lt;/sp&gt;, med syftning på den breda näbben, jfr sv. dial. &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trubb-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;klunsalka&lt;/i&gt; o. nisl. &lt;i&gt;drumbnefja.&lt;/i&gt; Den förra är nord. &lt;i&gt;*torð&lt;/i&gt;, smuts = ags. &lt;i&gt;tord&lt;/i&gt; (vartill avledn. &lt;i&gt;*tyrðill&lt;/i&gt; i det isl. namnet), av ie. &lt;i&gt;*dr̥-tó-&lt;/i&gt;, sannol. ett partic. till roten &lt;i&gt;der&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tära&lt;/sp&gt;) med samma betyd.-utveckl. som i &lt;sp&gt;skarn&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skita&lt;/sp&gt;; jfr lett. &lt;i&gt;dirstu&lt;/i&gt;, caco, o. mhty. &lt;i&gt;zurch&lt;/i&gt;, djurexkrement. &lt;i&gt;*þorð&lt;/i&gt; uppträder i fornnord. ortnamn; se Bugge Ark. 2: 220. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="skita" />
        <feat att="see" val="skarn" />
        <feat att="see" val="tära" />
        <feat att="see" val="mule" />
        <feat att="see" val="tordyvel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tordyvel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tordyvel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tordyvel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tordyvel&lt;/b&gt;, Scarabaeus, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;tordyffuel&lt;/i&gt; (om formen &lt;i&gt;torn-&lt;/i&gt; se nedan), fsv. &lt;i&gt;torddöffla&lt;/i&gt; ackus. plur. (av &lt;i&gt;*-y̆flar&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;tordyfill&lt;/i&gt; (formen &lt;i&gt;-y̆fill&lt;/i&gt; väl felaktig el. beroende på folketymologi, jfr nedan o. Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 108 n. 1), no. &lt;i&gt;tordyvel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tordivel&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;thorthifil&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tordwifel&lt;/i&gt;, ä. holl. &lt;i&gt;tortwevel&lt;/i&gt;; till nord. &lt;i&gt;*torð&lt;/i&gt; smuts (se &lt;sp&gt;tordmule&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;vivel&lt;/sp&gt; (se d. o.), jfr Bugge Ark. 2: 219 f. I nord. spr. med övergång i vissa former el. i viss ställning av &lt;i&gt;wi-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;y-&lt;/i&gt;; möjl. i somliga fall (t. ex. i sv., sv. o. no. dial. samt isl.?) med anslutning till vb. &lt;i&gt;dūfa&lt;/i&gt;, doppa (ned i smutsen), el. å sina håll till dȳvel, djävul. Även sv. torndyvel (= sv. dial.), t. ex. Lex. Linc. 1640 (under Scarabæus), Spegel 1685, Dalins Arg. osv. (jfr Granatenflycht: &lt;i&gt;tornedyflar&lt;/i&gt;), o. isl. &lt;i&gt;torfdífill&lt;/i&gt; bero på folketymologisk ombildning; no. &lt;i&gt;tordivel&lt;/i&gt; kan däremot vara en ljudlagsenligt utvecklad form. – Nord. &lt;i&gt;*torð&lt;/i&gt; smuts, ingår f. ö. i likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;tor(d)bagge&lt;/i&gt;, t. ex. Linné, da. &lt;i&gt;torbist&lt;/i&gt; (: sv. dial. &lt;i&gt;bise&lt;/i&gt;, gubbe, huvudman, se under &lt;sp&gt;gubbe&lt;/sp&gt;), o. i sv. dial. &lt;i&gt;torbuse&lt;/i&gt;. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;skarrborre&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;skarnbasse&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;scearnwibba&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;scearnwifel&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;skarn&lt;/sp&gt;, egentl.: smuts, de två senare sålunda i fråga om senare leden besl. med &lt;sp&gt;tordyvel&lt;/sp&gt;, samt ags. &lt;i&gt;scearnbudda&lt;/i&gt; (besl. med västfal. &lt;i&gt;buddeln&lt;/i&gt;, rota, gräva); vidare ty. &lt;i&gt;mistkäfer&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;mist&lt;/i&gt;, gödsel, osv. I ä. nsv. även &lt;i&gt;hornbagge&lt;/i&gt; t. ex. Var. rer. 1538, Lex. Linc. 1640. — Sedermera har genom felaktig upplösning ett &lt;i&gt;-dyvel&lt;/i&gt; kommit att ingå även i andra beteckningar för skalbaggar, t. ex. &lt;sp&gt;klodyvel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1079" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tordyvel&lt;/b&gt;, Scarabaeus, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;tordyffuel&lt;/i&gt; (om formen &lt;i&gt;torn-&lt;/i&gt; se nedan), fsv. &lt;i&gt;torddöffla&lt;/i&gt; ackus. plur. (av &lt;i&gt;*-y̆flar&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;tordyfill&lt;/i&gt; (formen &lt;i&gt;-y̆fill&lt;/i&gt; väl felaktig el. beroende på folketymologi, jfr nedan o. Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 108 n. 1), no. &lt;i&gt;tordyvel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tordivel&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;thorthifil&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tordwifel&lt;/i&gt;, ä. holl. &lt;i&gt;tortwevel&lt;/i&gt;; till nord. &lt;i&gt;*torð&lt;/i&gt; smuts (se &lt;sp&gt;tordmule&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;vivel&lt;/sp&gt; (se d. o.), jfr Bugge Ark. 2: 219 f. I nord. spr. med övergång i vissa former el. i viss ställning av &lt;i&gt;wi-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;y-&lt;/i&gt;; möjl. i somliga fall (t. ex. i sv., sv. o. no. dial. samt isl.?) med anslutning till vb. &lt;i&gt;dūfa&lt;/i&gt;, doppa (ned i smutsen), el. å sina håll till dȳvel, djävul. Även sv. torndyvel (= sv. dial.), t. ex. Lex. Linc. 1640 (under Scarabæus), Spegel 1685, Dalins Arg. osv. (jfr Granatenflycht: &lt;i&gt;tornedyflar&lt;/i&gt;), o. isl. &lt;i&gt;torfdífill&lt;/i&gt; bero på folketymologisk ombildning; no. &lt;i&gt;tordivel&lt;/i&gt; kan däremot vara en ljudlagsenligt utvecklad form. – Nord. &lt;i&gt;*torð&lt;/i&gt; smuts, ingår f. ö. i likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;tor(d)bagge&lt;/i&gt;, t. ex. Linné, da. &lt;i&gt;torbist&lt;/i&gt; (: sv. dial. &lt;i&gt;bise&lt;/i&gt;, gubbe, huvudman, se under &lt;sp&gt;gubbe&lt;/sp&gt;), o. i sv. dial. &lt;i&gt;torbuse&lt;/i&gt;. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;skarrborre&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;skarnbasse&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;scearnwibba&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;scearnwifel&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;skarn&lt;/sp&gt;, egentl.: smuts, de två senare sålunda i fråga om senare leden besl. med &lt;sp&gt;tordyvel&lt;/sp&gt;, samt ags. &lt;i&gt;scearnbudda&lt;/i&gt; (besl. med västfal. &lt;i&gt;buddeln&lt;/i&gt;, rota, gräva); vidare ty. &lt;i&gt;mistkäfer&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;mist&lt;/i&gt;, gödsel, osv. I ä. nsv. även &lt;i&gt;hornbagge&lt;/i&gt; t. ex. Var. rer. 1538, Lex. Linc. 1640. — Sedermera har genom felaktig upplösning ett &lt;i&gt;-dyvel&lt;/i&gt; kommit att ingå även i andra beteckningar för skalbaggar, t. ex. &lt;sp&gt;klodyvel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="klodyvel" />
        <feat att="see" val="tordyvel" />
        <feat att="see" val="skarn" />
        <feat att="see" val="gubbe" />
        <feat att="see" val="vivel" />
        <feat att="see" val="tordmule" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tordön" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tordön..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tordön..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tordön&lt;/b&gt; (arkaiserande), nu neutr. (t. ex. Sahlstedt 1773), i ä. nsv. tidigare mask. t. ex. Dalins Arg.: &lt;i&gt;en t.&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;tordönar&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;thōrdön&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þōrdyn&lt;/i&gt; m. = no. &lt;i&gt;toredyn&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tordøn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torden&lt;/i&gt;; av fnord. &lt;i&gt;*þōr-&lt;/i&gt;, åska = ä. nsv. &lt;i&gt;t(h)o(o)r&lt;/i&gt;, etymologiskt samma ord som gudanamnet &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; (se d. o.), o. &lt;sp&gt;dön&lt;/sp&gt;, dån. En sammansättning med gudens namn hade givit &lt;i&gt;*torsdön&lt;/i&gt;. Om åskguden erinrar däremot &lt;sp&gt;åska&lt;/sp&gt; (se d. o.), ävensom sv. dial. &lt;i&gt;torshåla&lt;/i&gt;, om sydost, varifrån åskmolnen ofta uppstiga. Möjl. ett noaord för den gamla beteckning för ’åska’, som föreligger i got. &lt;i&gt;þeihwô&lt;/i&gt; o. som försvunnit, därför att det blivit tabu. – Härtill sydsv. dial. &lt;i&gt;tordöna&lt;/i&gt; vb, åska = da. &lt;i&gt;tordne&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1079" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tordön&lt;/b&gt; (arkaiserande), nu neutr. (t. ex. Sahlstedt 1773), i ä. nsv. tidigare mask. t. ex. Dalins Arg.: &lt;i&gt;en t.&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;tordönar&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;thōrdön&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þōrdyn&lt;/i&gt; m. = no. &lt;i&gt;toredyn&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tordøn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torden&lt;/i&gt;; av fnord. &lt;i&gt;*þōr-&lt;/i&gt;, åska = ä. nsv. &lt;i&gt;t(h)o(o)r&lt;/i&gt;, etymologiskt samma ord som gudanamnet &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; (se d. o.), o. &lt;sp&gt;dön&lt;/sp&gt;, dån. En sammansättning med gudens namn hade givit &lt;i&gt;*torsdön&lt;/i&gt;. Om åskguden erinrar däremot &lt;sp&gt;åska&lt;/sp&gt; (se d. o.), ävensom sv. dial. &lt;i&gt;torshåla&lt;/i&gt;, om sydost, varifrån åskmolnen ofta uppstiga. Möjl. ett noaord för den gamla beteckning för ’åska’, som föreligger i got. &lt;i&gt;þeihwô&lt;/i&gt; o. som försvunnit, därför att det blivit tabu. – Härtill sydsv. dial. &lt;i&gt;tordöna&lt;/i&gt; vb, åska = da. &lt;i&gt;tordne&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="åska" />
        <feat att="see" val="Tor" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tore" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tore..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tore..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tore&lt;/b&gt;, fsv., fda. &lt;i&gt;þōre&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;r&lt;/i&gt;) = isl., fno. &lt;i&gt;þórir&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;Ture&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1079" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tore&lt;/b&gt;, fsv., fda. &lt;i&gt;þōre&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;r&lt;/i&gt;) = isl., fno. &lt;i&gt;þórir&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;Ture&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Ture" />
        <feat att="see" val="Tor" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="toreskägg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--toreskägg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--toreskägg..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;toreskägg&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;taklök&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1079" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;toreskägg&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;taklök&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="taklök" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torftig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torftig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torftig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;torftig&lt;/b&gt;, nu vanl. ungef.: tarvlig, även: knapp (’sin torftiga utkomst’), med den äldre betyd. ’behövande’ i t. ex. ’torftiga omständigheter’ (dock numera snarare uppfattat som ’knappa, tarvliga’), jfr gamla bibelövers.: ’Han uppreser den torftiga utu stoftet, och upphäfwer den fattiga utu träcken’, Columbus: ’een torfftig man’ (om Stiernhielm), Lidner Mess.: ’När åt en torftig I en hand full vatten fören’, fsv. &lt;i&gt;thorftogher&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;thörft-&lt;/i&gt;), behövande, behövlig, motsv. ty. &lt;i&gt;dürftig&lt;/i&gt; osv.; med ungef. samma betyd.-utveckling som &lt;sp&gt;tarvlig&lt;/sp&gt;; avledn. av fsv. &lt;i&gt;þorft&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þyrft&lt;/i&gt;, tarv, behov, nödtorft = isl. &lt;i&gt;þurft&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þyrft&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þaurfts&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thur(u)ft&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;durft&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þurfti-&lt;/i&gt; f., till &lt;i&gt;*þurfan&lt;/i&gt;, behöva (som t. ex. fsv. &lt;i&gt;gift&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*geƀan&lt;/i&gt;, giva); se f. ö. &lt;sp&gt;tarv&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;nödtorft&lt;/sp&gt;. Da. har i stället &lt;i&gt;tarvelig&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1079" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;torftig&lt;/b&gt;, nu vanl. ungef.: tarvlig, även: knapp (’sin torftiga utkomst’), med den äldre betyd. ’behövande’ i t. ex. ’torftiga omständigheter’ (dock numera snarare uppfattat som ’knappa, tarvliga’), jfr gamla bibelövers.: ’Han uppreser den torftiga utu stoftet, och upphäfwer den fattiga utu träcken’, Columbus: ’een torfftig man’ (om Stiernhielm), Lidner Mess.: ’När åt en torftig I en hand full vatten fören’, fsv. &lt;i&gt;thorftogher&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;thörft-&lt;/i&gt;), behövande, behövlig, motsv. ty. &lt;i&gt;dürftig&lt;/i&gt; osv.; med ungef. samma betyd.-utveckling som &lt;sp&gt;tarvlig&lt;/sp&gt;; avledn. av fsv. &lt;i&gt;þorft&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þyrft&lt;/i&gt;, tarv, behov, nödtorft = isl. &lt;i&gt;þurft&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þyrft&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þaurfts&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thur(u)ft&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;durft&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þurfti-&lt;/i&gt; f., till &lt;i&gt;*þurfan&lt;/i&gt;, behöva (som t. ex. fsv. &lt;i&gt;gift&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*geƀan&lt;/i&gt;, giva); se f. ö. &lt;sp&gt;tarv&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;nödtorft&lt;/sp&gt;. Da. har i stället &lt;i&gt;tarvelig&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="nödtorft" />
        <feat att="see" val="tarv" />
        <feat att="see" val="tarvlig" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="topp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--topp..in.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--topp..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;topp&lt;/b&gt;, interj., Karl XII Bref (som bekräftelse på en överenskommelse) = da., ty., av fra. &lt;i&gt;tope&lt;/i&gt;, till vb. &lt;i&gt;toper&lt;/i&gt;, hålla emot (i spel), samtycka till, av span. &lt;i&gt;topar&lt;/i&gt;; enl. somliga av germ. ursprung. — Tidigare, 1688 som ren interj. (i slutet av skåltal) o. även sedermera i likn. anv.; i dessa fall snarast rent imitativa bildningar (av samma slag som &lt;sp&gt;hipp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hopp&lt;/sp&gt; o. d.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;topp&lt;/b&gt;, interj., Karl XII Bref (som bekräftelse på en överenskommelse) = da., ty., av fra. &lt;i&gt;tope&lt;/i&gt;, till vb. &lt;i&gt;toper&lt;/i&gt;, hålla emot (i spel), samtycka till, av span. &lt;i&gt;topar&lt;/i&gt;; enl. somliga av germ. ursprung. — Tidigare, 1688 som ren interj. (i slutet av skåltal) o. även sedermera i likn. anv.; i dessa fall snarast rent imitativa bildningar (av samma slag som &lt;sp&gt;hipp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hopp&lt;/sp&gt; o. d.)." />
        <feat att="see" val="hopp" />
        <feat att="see" val="hipp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="topp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--topp..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--topp..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;topp&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;topper&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tupper&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;toppr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;topp&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tupp&lt;/i&gt;, da., mlty. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;zopf&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;topp&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt;); i fsv., isl., ä. da., ty. även 'hårtofs, pannlugg' o. d., i bl. a. ä. nsv. o. mlty. dessutom 'huvud' o. i fgutn. (&lt;i&gt;tuppr&lt;/i&gt;) o. ä. da. om ett slags spetsig kvinnomössa; av germ. &lt;i&gt;*tuppa-&lt;/i&gt;; sannol. av imitativ natur, varför tala de oregelbundna avljudsformerna &lt;sp&gt;tapp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tipp&lt;/sp&gt; (jfr enahanda förh. under &lt;sp&gt;tep&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tåp&lt;/sp&gt;). Från germ. spr. bl. a. ffra. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt;, hårtofs, vartill &lt;sp&gt;tupé&lt;/sp&gt;. Etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;tiptop&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tofs&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Från topp till tå&lt;/sp&gt;, t. ex. R. Foss 1621 = da. &lt;i&gt;fra top til taa&lt;/i&gt;; i betyd. 'huvud' (se ovan); jfr ä. nsv, &lt;i&gt;frå foten np til tåpp&lt;/i&gt; Kolmodin o. ty. &lt;i&gt;vom kopf bis zur zehe&lt;/i&gt;. Bokstavsrimmande uttr. av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;lägga lök på laxen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;säkert som sex&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tand för tunga&lt;/sp&gt; osv. — Jfr &lt;sp&gt;topplänta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;topp&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;topper&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tupper&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;toppr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;topp&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tupp&lt;/i&gt;, da., mlty. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;zopf&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;topp&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt;); i fsv., isl., ä. da., ty. även 'hårtofs, pannlugg' o. d., i bl. a. ä. nsv. o. mlty. dessutom 'huvud' o. i fgutn. (&lt;i&gt;tuppr&lt;/i&gt;) o. ä. da. om ett slags spetsig kvinnomössa; av germ. &lt;i&gt;*tuppa-&lt;/i&gt;; sannol. av imitativ natur, varför tala de oregelbundna avljudsformerna &lt;sp&gt;tapp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tipp&lt;/sp&gt; (jfr enahanda förh. under &lt;sp&gt;tep&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tåp&lt;/sp&gt;). Från germ. spr. bl. a. ffra. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt;, hårtofs, vartill &lt;sp&gt;tupé&lt;/sp&gt;. Etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;tiptop&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tofs&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Från topp till tå&lt;/sp&gt;, t. ex. R. Foss 1621 = da. &lt;i&gt;fra top til taa&lt;/i&gt;; i betyd. 'huvud' (se ovan); jfr ä. nsv, &lt;i&gt;frå foten np til tåpp&lt;/i&gt; Kolmodin o. ty. &lt;i&gt;vom kopf bis zur zehe&lt;/i&gt;. Bokstavsrimmande uttr. av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;lägga lök på laxen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;säkert som sex&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tand för tunga&lt;/sp&gt; osv. — Jfr &lt;sp&gt;topplänta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="topplänta" />
        <feat att="see" val="tand för tunga" />
        <feat att="see" val="säkert som sex" />
        <feat att="see" val="lägga lök på laxen" />
        <feat att="see" val="Från topp till tå" />
        <feat att="see" val="tofs" />
        <feat att="see" val="tiptop" />
        <feat att="see" val="tupp" />
        <feat att="see" val="tupé" />
        <feat att="see" val="tåp" />
        <feat att="see" val="tep" />
        <feat att="see" val="tipp" />
        <feat att="see" val="tapp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="topplänta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--topplänta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--topplänta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;topplänta&lt;/b&gt;, sjöt., tåg från ytterändan av rån till masttoppen, Rosenfeldt 1698: &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;toplent&lt;/i&gt;, väl på ett el. annat sätt ombildat av holl. &lt;i&gt;toppenant&lt;/i&gt;, enl. somliga av &lt;i&gt;top&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;pendant&lt;/i&gt;, topprep (egentl.: nedhängande; jfr &lt;sp&gt;pendel&lt;/sp&gt;); el. snarare, med Vercoullie m. fl., av ett äldre &lt;i&gt;toppen-want&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;vant&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt; el. det därav bildade &lt;i&gt;toppen&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;toppa&lt;/sp&gt; i betyd. ’förändra läget av rån (genom att hala ena sidans topplänta)’; dock även denna härledning mycket oviss." />
        <feat att="faksimilID" val="1078" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;topplänta&lt;/b&gt;, sjöt., tåg från ytterändan av rån till masttoppen, Rosenfeldt 1698: &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;toplent&lt;/i&gt;, väl på ett el. annat sätt ombildat av holl. &lt;i&gt;toppenant&lt;/i&gt;, enl. somliga av &lt;i&gt;top&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;pendant&lt;/i&gt;, topprep (egentl.: nedhängande; jfr &lt;sp&gt;pendel&lt;/sp&gt;); el. snarare, med Vercoullie m. fl., av ett äldre &lt;i&gt;toppen-want&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;vant&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt; el. det därav bildade &lt;i&gt;toppen&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;toppa&lt;/sp&gt; i betyd. ’förändra läget av rån (genom att hala ena sidans topplänta)’; dock även denna härledning mycket oviss." />
        <feat att="see" val="toppa" />
        <feat att="see" val="vant" />
        <feat att="see" val="pendel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="topprasande" />
          <feat att="writtenForm" val="topp rasande" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--topprasande..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--topprasande..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;topprasande&lt;/b&gt;, el. (med två huvudaccenter) &lt;b&gt;topp rasande&lt;/b&gt;, Atterbom Lycks. ö, Törneros 1834 osv., även &lt;sp&gt;topp tunnor rasande&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;tunnor&lt;/sp&gt;); väl, med Tamm Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1888—91 s. 125, egentl.: rasande som en tupp, till den gamla biformen &lt;i&gt;topp&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;i&gt;topp ristande vill&lt;/i&gt;, Lindschöld Hanselli 4: 214." />
        <feat att="faksimilID" val="1078" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;topprasande&lt;/b&gt;, el. (med två huvudaccenter) &lt;b&gt;topp rasande&lt;/b&gt;, Atterbom Lycks. ö, Törneros 1834 osv., även &lt;sp&gt;topp tunnor rasande&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;tunnor&lt;/sp&gt;); väl, med Tamm Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1888—91 s. 125, egentl.: rasande som en tupp, till den gamla biformen &lt;i&gt;topp&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;i&gt;topp ristande vill&lt;/i&gt;, Lindschöld Hanselli 4: 214." />
        <feat att="see" val="tupp" />
        <feat att="see" val="tunnor" />
        <feat att="see" val="topp tunnor rasande" />
        <feat att="see" val="topp tunnor rasande" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="topprida" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--topprida..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--topprida..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;topprida&lt;/b&gt;, Warnmark 1688: ’(Jungfrurna) weta ej Hut, ej Kas, topprida en Stakkar mä Orden’, jfr Kolmodin 1732: ’hur red han alla topp’, o. &lt;i&gt;tupprideri&lt;/i&gt; från o. 1815. Enl. Tamm (se föreg.) till &lt;i&gt;topp&lt;/i&gt;, gammal biform till &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt;. möjl. i stället till det till grund för fågelnamnet liggande &lt;sp&gt;topp&lt;/sp&gt;; alltså: rida på toppen av." />
        <feat att="faksimilID" val="1078" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;topprida&lt;/b&gt;, Warnmark 1688: ’(Jungfrurna) weta ej Hut, ej Kas, topprida en Stakkar mä Orden’, jfr Kolmodin 1732: ’hur red han alla topp’, o. &lt;i&gt;tupprideri&lt;/i&gt; från o. 1815. Enl. Tamm (se föreg.) till &lt;i&gt;topp&lt;/i&gt;, gammal biform till &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt;. möjl. i stället till det till grund för fågelnamnet liggande &lt;sp&gt;topp&lt;/sp&gt;; alltså: rida på toppen av." />
        <feat att="see" val="topp" />
        <feat att="see" val="tupp" />
        <feat att="see" val="topprasande 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tor..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tor&lt;/b&gt;, gudan., fsv., fda. &lt;i&gt;þōr&lt;/i&gt;, runda, &lt;i&gt;þur&lt;/i&gt; o. 900, isl. &lt;i&gt;þórr&lt;/i&gt; = fty. &lt;i&gt;þonar&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þunor;&lt;/i&gt; formellt identiskt med lånordet &lt;sp&gt;dunder&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.); motsv. gall. &lt;i&gt;Tanarus&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-os&lt;/i&gt;), namn på Jupiter (väl av ie. &lt;i&gt;*tn̥nǝro-&lt;/i&gt;; besl. med ags. &lt;i&gt;þunian&lt;/i&gt;, genljuda, braka, lat. &lt;i&gt;tonāre&lt;/i&gt;, åska, osv. — Enl. Heusler Aisl. Elem.-buch s. 28, Lindroth NoB 4: 161 f. av urnord. &lt;i&gt;*þunra&lt;sub&gt;R&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;; jfr dock F. Jónsson Norsk-isl. kultur- og sprogforhold s. 301 f. — Detta gudanamn är ej uppvisat från Bayern, där också torsdagen i stället kallas &lt;i&gt;pfinztag&lt;/i&gt; (liksom onsdagen i hty. mittwoch). — I sv. ortnamn t. ex. &lt;sp&gt;Torsberg&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Thorshargher, -hærghe&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;harg&lt;/sp&gt;), nu &lt;sp&gt;Torshälla&lt;/sp&gt;, nsv. &lt;sp&gt;Torslunda, Torstuna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Torsåker&lt;/sp&gt;; se f. ö. Lundgren Språkl. intyg s. 57 f., Rietz s. 730. Hit hör också &lt;sp&gt;Torkarby&lt;/sp&gt; Uppl., fsv. &lt;i&gt;Thorkarlaby&lt;/i&gt;, dvs. ’Torkarlarnas by’, jfr &lt;sp&gt;Onskarby&lt;/sp&gt;, Odenkarlarnas by, o. se &lt;sp&gt;Älvkarleby&lt;/sp&gt;. Om &lt;i&gt;Tor&lt;/i&gt; i sjö- o. ånamn se förf. Sjön. 1: 632. — I ett antal andra ortnamn ingår däremot personn. &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; el. fsv. &lt;i&gt;þōrir&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;Tore&lt;/sp&gt;), t. ex. &lt;sp&gt;Torsby&lt;/sp&gt;; om &lt;sp&gt;Tortuna&lt;/sp&gt; Vstml. se &lt;sp&gt;Tyra&lt;/sp&gt;. — Dessutom uppträder gudanamnet i åtskilliga personnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Tora&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Torbjörn&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Torbern&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Tord&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Tore&lt;/sp&gt; (se. d. o.), &lt;sp&gt;Torgny&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Torkel&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Torsten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Tyra&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Jfr &lt;sp&gt;tordön&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;torsdag&lt;/sp&gt; o. om sv. dial. &lt;i&gt;toreskägg&lt;/i&gt;, taklök, under detta senare ord. Om andra dial. bildningar med gudan. &lt;i&gt;Tor&lt;/i&gt; se Lundgren Språkl. intyg s. 42 f. (med litter.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1078" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tor&lt;/b&gt;, gudan., fsv., fda. &lt;i&gt;þōr&lt;/i&gt;, runda, &lt;i&gt;þur&lt;/i&gt; o. 900, isl. &lt;i&gt;þórr&lt;/i&gt; = fty. &lt;i&gt;þonar&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þunor;&lt;/i&gt; formellt identiskt med lånordet &lt;sp&gt;dunder&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.); motsv. gall. &lt;i&gt;Tanarus&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-os&lt;/i&gt;), namn på Jupiter (väl av ie. &lt;i&gt;*tn̥nǝro-&lt;/i&gt;; besl. med ags. &lt;i&gt;þunian&lt;/i&gt;, genljuda, braka, lat. &lt;i&gt;tonāre&lt;/i&gt;, åska, osv. — Enl. Heusler Aisl. Elem.-buch s. 28, Lindroth NoB 4: 161 f. av urnord. &lt;i&gt;*þunra&lt;sub&gt;R&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;; jfr dock F. Jónsson Norsk-isl. kultur- og sprogforhold s. 301 f. — Detta gudanamn är ej uppvisat från Bayern, där också torsdagen i stället kallas &lt;i&gt;pfinztag&lt;/i&gt; (liksom onsdagen i hty. mittwoch). — I sv. ortnamn t. ex. &lt;sp&gt;Torsberg&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Thorshargher, -hærghe&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;harg&lt;/sp&gt;), nu &lt;sp&gt;Torshälla&lt;/sp&gt;, nsv. &lt;sp&gt;Torslunda, Torstuna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Torsåker&lt;/sp&gt;; se f. ö. Lundgren Språkl. intyg s. 57 f., Rietz s. 730. Hit hör också &lt;sp&gt;Torkarby&lt;/sp&gt; Uppl., fsv. &lt;i&gt;Thorkarlaby&lt;/i&gt;, dvs. ’Torkarlarnas by’, jfr &lt;sp&gt;Onskarby&lt;/sp&gt;, Odenkarlarnas by, o. se &lt;sp&gt;Älvkarleby&lt;/sp&gt;. Om &lt;i&gt;Tor&lt;/i&gt; i sjö- o. ånamn se förf. Sjön. 1: 632. — I ett antal andra ortnamn ingår däremot personn. &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; el. fsv. &lt;i&gt;þōrir&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;Tore&lt;/sp&gt;), t. ex. &lt;sp&gt;Torsby&lt;/sp&gt;; om &lt;sp&gt;Tortuna&lt;/sp&gt; Vstml. se &lt;sp&gt;Tyra&lt;/sp&gt;. — Dessutom uppträder gudanamnet i åtskilliga personnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Tora&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Torbjörn&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Torbern&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Tord&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Tore&lt;/sp&gt; (se. d. o.), &lt;sp&gt;Torgny&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Torkel&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Torsten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Tyra&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Jfr &lt;sp&gt;tordön&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;torsdag&lt;/sp&gt; o. om sv. dial. &lt;i&gt;toreskägg&lt;/i&gt;, taklök, under detta senare ord. Om andra dial. bildningar med gudan. &lt;i&gt;Tor&lt;/i&gt; se Lundgren Språkl. intyg s. 42 f. (med litter.)." />
        <feat att="see" val="torsdag" />
        <feat att="see" val="tordön" />
        <feat att="see" val="Tyra" />
        <feat att="see" val="Torsten" />
        <feat att="see" val="Torkel" />
        <feat att="see" val="Torgny" />
        <feat att="see" val="Tore" />
        <feat att="see" val="Tord" />
        <feat att="see" val="Torbern" />
        <feat att="see" val="Torbjörn" />
        <feat att="see" val="Tora" />
        <feat att="see" val="Tyra" />
        <feat att="see" val="Tortuna" />
        <feat att="see" val="Torsby" />
        <feat att="see" val="Tore" />
        <feat att="see" val="Tor" />
        <feat att="see" val="Älvkarleby" />
        <feat att="see" val="Onskarby" />
        <feat att="see" val="Torkarby" />
        <feat att="see" val="Torsåker" />
        <feat att="see" val="Torslunda" />
        <feat att="see" val="Torstuna" />
        <feat att="see" val="Torshälla" />
        <feat att="see" val="harg" />
        <feat att="see" val="Torsberg" />
        <feat att="see" val="dunder" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tora" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tora..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tora..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tora&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv., fda., isl.-fno. &lt;i&gt;þōra&lt;/i&gt;, kortform till namn på &lt;i&gt;þōr-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1078" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tora&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv., fda., isl.-fno. &lt;i&gt;þōra&lt;/i&gt;, kortform till namn på &lt;i&gt;þōr-&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torn..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torn..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;torn&lt;/b&gt; (turris) = fsv. (jämte &lt;i&gt;törn&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;turn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;taarn&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;turn&lt;/i&gt; = mhty., jämte mhty., ty. &lt;i&gt;turm&lt;/i&gt;, motsv. fhty. &lt;i&gt;turri&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;turra&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;torr&lt;/i&gt; (varifrån möjl. ir. &lt;i&gt;torr&lt;/i&gt;), samtliga ytterst från lat. &lt;i&gt;turris&lt;/i&gt; (varav ital. &lt;i&gt;torre&lt;/i&gt;, ffra. &lt;i&gt;tur&lt;/i&gt;, varifrån fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;túr&lt;/i&gt; &gt; eng. &lt;i&gt;tower&lt;/i&gt;); i sin tur från grek. &lt;i&gt;týrris&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;týrsis&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung: möjl. sammanhängande med namnet &lt;i&gt;Tyrsēnoi&lt;/i&gt; på de borgbyggande etruskerna (jfr Walde under &lt;i&gt;turris&lt;/i&gt;). — Mhty. &lt;i&gt;turn&lt;/i&gt; osv. kommer kanske närmast från ett ffra. &lt;i&gt;*torn&lt;/i&gt; i fra. &lt;i&gt;tournelle&lt;/i&gt;, torn (jämte &lt;i&gt;tourelle&lt;/i&gt;); &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;turm&lt;/i&gt; är i så fall sekundärt (fslav. &lt;i&gt;trěmŭ&lt;/i&gt; hör ej hit, utan till grek. &lt;i&gt;téramnon&lt;/i&gt;, hus; jfr &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;). — Got. har i stället &lt;i&gt;kêlikn&lt;/i&gt;, från kelt. (gall. &lt;i&gt;celicnon&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;torn&lt;/b&gt; (turris) = fsv. (jämte &lt;i&gt;törn&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;turn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;taarn&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;turn&lt;/i&gt; = mhty., jämte mhty., ty. &lt;i&gt;turm&lt;/i&gt;, motsv. fhty. &lt;i&gt;turri&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;turra&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;torr&lt;/i&gt; (varifrån möjl. ir. &lt;i&gt;torr&lt;/i&gt;), samtliga ytterst från lat. &lt;i&gt;turris&lt;/i&gt; (varav ital. &lt;i&gt;torre&lt;/i&gt;, ffra. &lt;i&gt;tur&lt;/i&gt;, varifrån fra. &lt;i&gt;tour&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;túr&lt;/i&gt; &gt; eng. &lt;i&gt;tower&lt;/i&gt;); i sin tur från grek. &lt;i&gt;týrris&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;týrsis&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung: möjl. sammanhängande med namnet &lt;i&gt;Tyrsēnoi&lt;/i&gt; på de borgbyggande etruskerna (jfr Walde under &lt;i&gt;turris&lt;/i&gt;). — Mhty. &lt;i&gt;turn&lt;/i&gt; osv. kommer kanske närmast från ett ffra. &lt;i&gt;*torn&lt;/i&gt; i fra. &lt;i&gt;tournelle&lt;/i&gt;, torn (jämte &lt;i&gt;tourelle&lt;/i&gt;); &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;turm&lt;/i&gt; är i så fall sekundärt (fslav. &lt;i&gt;trěmŭ&lt;/i&gt; hör ej hit, utan till grek. &lt;i&gt;téramnon&lt;/i&gt;, hus; jfr &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;). — Got. har i stället &lt;i&gt;kêlikn&lt;/i&gt;, från kelt. (gall. &lt;i&gt;celicnon&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torn..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torn..3">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;torn&lt;/sp&gt;, sydsv. dial., torr o. dålig till utseendet, mager, se under &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;torn&lt;/sp&gt;, sydsv. dial., torr o. dålig till utseendet, mager, se under &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="torr" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Torna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Torna..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Torna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Torna&lt;/b&gt;, härad i Skåne, fda. &lt;i&gt;Thorna h.&lt;/i&gt;; liksom bynamnet &lt;sp&gt;Torn&lt;/sp&gt; (inom häradet), fda. &lt;i&gt;Thorn&lt;/i&gt;. Möjl., med Sahlgren NoB 8: 56, till &lt;sp&gt;torn 1&lt;/sp&gt; i betyd. 'hagtorn' (el. 'törnbuske'), i så fall säkerl. med syftning på någon helig torn: dessa växter egde nämligen förr ofta religiös betyd.: en offer torn kvarstod ännu 1847 på Alstad mark, Skåne (se Nicolovius Folkl. i Skytts h.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; s. 178), o. ännu finnas enl. dr Sv. Berg å Fredshögs mark Skytts hd tornar som ingen vågar röra. Dock kan här även den fsv. betyd. 'törne' tänkas ingå, i vilket fall namnet till betyd. vore att jämföra med ortn. &lt;sp&gt;Törne&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;Eke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hässle&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Torna&lt;/b&gt;, härad i Skåne, fda. &lt;i&gt;Thorna h.&lt;/i&gt;; liksom bynamnet &lt;sp&gt;Torn&lt;/sp&gt; (inom häradet), fda. &lt;i&gt;Thorn&lt;/i&gt;. Möjl., med Sahlgren NoB 8: 56, till &lt;sp&gt;torn 1&lt;/sp&gt; i betyd. 'hagtorn' (el. 'törnbuske'), i så fall säkerl. med syftning på någon helig torn: dessa växter egde nämligen förr ofta religiös betyd.: en offer torn kvarstod ännu 1847 på Alstad mark, Skåne (se Nicolovius Folkl. i Skytts h.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; s. 178), o. ännu finnas enl. dr Sv. Berg å Fredshögs mark Skytts hd tornar som ingen vågar röra. Dock kan här även den fsv. betyd. 'törne' tänkas ingå, i vilket fall namnet till betyd. vore att jämföra med ortn. &lt;sp&gt;Törne&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;Eke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hässle&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lisa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lisa..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lisa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;lisa&lt;/b&gt;, vb = fsv., till föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0501" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;lisa&lt;/b&gt;, vb = fsv., till föreg." />
        <feat att="see" val="lisa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;torg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;torgh&lt;/i&gt;, redan i lagarna = isl., no. &lt;i&gt;torg&lt;/i&gt; (från sv.), da. &lt;i&gt;torv&lt;/i&gt;, gammalt lån från fry. &lt;i&gt;torgŭ&lt;/i&gt; (i nyry. i betyd. ’handel’) = fslav. &lt;i&gt;trŭgŭ&lt;/i&gt;, marknadsplats (jfr ty. stadsnamnet &lt;i&gt;Torgau&lt;/i&gt;), besl. med alban. &lt;i&gt;tregɛ&lt;/i&gt; (vartill fornillyr. &lt;i&gt;Tergeste&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;Triest&lt;/i&gt;). — Härtill ortn. &lt;sp&gt;Torg&lt;/sp&gt; Smål., motsv. no. &lt;i&gt;Torge&lt;/i&gt; (fno. &lt;i&gt;Torgar&lt;/i&gt;, egentl. plur.), en gammal marknadsplats; jfr A. Bugge NoB 6: 83. — I ty. i stället &lt;i&gt;markt&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;marknad&lt;/sp&gt;. — Härtill sv. dial. &lt;i&gt;torruka&lt;/i&gt;, bohusl. &lt;i&gt;torruga&lt;/i&gt;, månglerska, stundom även: liten krämarbod, Risell (✝ 1724) Hans. 16: 480: &lt;i&gt;torgeruker&lt;/i&gt; plur. i den förra betyd.; väl av &lt;i&gt;torghuka&lt;/i&gt;, säkerl. åtm. anslutet till &lt;sp&gt;huka&lt;/sp&gt;, sitta lutad (varav också Rietz s. 745 härleder ordet), men närmast att sammanhålla med y. fsv. &lt;i&gt;huka&lt;/i&gt;, mångla, ä. da. &lt;i&gt;huge&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;huken&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hoken&lt;/i&gt;, vars samhörighet med &lt;sp&gt;huka&lt;/sp&gt; är oviss; se under &lt;sp&gt;hökare&lt;/sp&gt; (med litter.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1079" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;torg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;torgh&lt;/i&gt;, redan i lagarna = isl., no. &lt;i&gt;torg&lt;/i&gt; (från sv.), da. &lt;i&gt;torv&lt;/i&gt;, gammalt lån från fry. &lt;i&gt;torgŭ&lt;/i&gt; (i nyry. i betyd. ’handel’) = fslav. &lt;i&gt;trŭgŭ&lt;/i&gt;, marknadsplats (jfr ty. stadsnamnet &lt;i&gt;Torgau&lt;/i&gt;), besl. med alban. &lt;i&gt;tregɛ&lt;/i&gt; (vartill fornillyr. &lt;i&gt;Tergeste&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;Triest&lt;/i&gt;). — Härtill ortn. &lt;sp&gt;Torg&lt;/sp&gt; Smål., motsv. no. &lt;i&gt;Torge&lt;/i&gt; (fno. &lt;i&gt;Torgar&lt;/i&gt;, egentl. plur.), en gammal marknadsplats; jfr A. Bugge NoB 6: 83. — I ty. i stället &lt;i&gt;markt&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;marknad&lt;/sp&gt;. — Härtill sv. dial. &lt;i&gt;torruka&lt;/i&gt;, bohusl. &lt;i&gt;torruga&lt;/i&gt;, månglerska, stundom även: liten krämarbod, Risell (✝ 1724) Hans. 16: 480: &lt;i&gt;torgeruker&lt;/i&gt; plur. i den förra betyd.; väl av &lt;i&gt;torghuka&lt;/i&gt;, säkerl. åtm. anslutet till &lt;sp&gt;huka&lt;/sp&gt;, sitta lutad (varav också Rietz s. 745 härleder ordet), men närmast att sammanhålla med y. fsv. &lt;i&gt;huka&lt;/i&gt;, mångla, ä. da. &lt;i&gt;huge&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;huken&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hoken&lt;/i&gt;, vars samhörighet med &lt;sp&gt;huka&lt;/sp&gt; är oviss; se under &lt;sp&gt;hökare&lt;/sp&gt; (med litter.)." />
        <feat att="see" val="hökare" />
        <feat att="see" val="huka" />
        <feat att="see" val="huka" />
        <feat att="see" val="marknad" />
        <feat att="see" val="Torg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Torgny" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Torgny..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Torgny..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Torgny&lt;/b&gt;, mansn., i nsv. upptaget från fornspr., efter den hos Snorre omnämnde lagman Torgny under Olof Skötkonungs tid, fsv. &lt;i&gt;Thorgny&lt;/i&gt; 1 gg; även i fno. ytterst sällsynt; till &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gny&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1079" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Torgny&lt;/b&gt;, mansn., i nsv. upptaget från fornspr., efter den hos Snorre omnämnde lagman Torgny under Olof Skötkonungs tid, fsv. &lt;i&gt;Thorgny&lt;/i&gt; 1 gg; även i fno. ytterst sällsynt; till &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gny&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="gny" />
        <feat att="see" val="Tor" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torka..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;torka&lt;/b&gt;, sbst., jfr fsv. &lt;i&gt;thørka&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þurka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tørke&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av adj. &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt; el. med &lt;i&gt;-k-&lt;/i&gt; från vb. &lt;sp&gt;torka&lt;/sp&gt;. Samma svårighet gäller sbst. &lt;sp&gt;halka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;svalka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;torka&lt;/b&gt;, sbst., jfr fsv. &lt;i&gt;thørka&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þurka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tørke&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av adj. &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt; el. med &lt;i&gt;-k-&lt;/i&gt; från vb. &lt;sp&gt;torka&lt;/sp&gt;. Samma svårighet gäller sbst. &lt;sp&gt;halka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;svalka&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torka..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;torka&lt;/b&gt;, vb, fsv. &lt;i&gt;þorka&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þurka&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;tørke&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av adj. &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;dyrka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;jämka&lt;/sp&gt; osv.), möjl. dock i anslutning till föreg. (jfr Ordbildning under &lt;i&gt;-ka&lt;/i&gt;). Deverbativum: isl. &lt;i&gt;þurka&lt;/i&gt;, handduk." />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;torka&lt;/b&gt;, vb, fsv. &lt;i&gt;þorka&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þurka&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;tørke&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av adj. &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;dyrka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;jämka&lt;/sp&gt; osv.), möjl. dock i anslutning till föreg. (jfr Ordbildning under &lt;i&gt;-ka&lt;/i&gt;). Deverbativum: isl. &lt;i&gt;þurka&lt;/i&gt;, handduk." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Torkarby" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Torkarby..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Torkarby..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Torkarby&lt;/sp&gt; Uppl., egentl.: Torkarlarnas (väl = Torsdyrkarnas) by; jfr &lt;sp&gt;Onskarby&lt;/sp&gt;, till &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt;, o. se &lt;sp&gt;Älvkarleby&lt;/sp&gt;}" />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Torkarby&lt;/sp&gt; Uppl., egentl.: Torkarlarnas (väl = Torsdyrkarnas) by; jfr &lt;sp&gt;Onskarby&lt;/sp&gt;, till &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt;, o. se &lt;sp&gt;Älvkarleby&lt;/sp&gt;}" />
        <feat att="see" val="Älvkarleby" />
        <feat att="see" val="Oden" />
        <feat att="see" val="Onskarby" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Torkel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Torkel..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Torkel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Torkel&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;þorkil&lt;/i&gt; med bif. &lt;i&gt;Thörkil&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thyrkil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þorkell&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*þōrketill&lt;/i&gt;, av gudanamnet &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kittel&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;Eskil&lt;/sp&gt;. — Ingår i flera ortn. på &lt;sp&gt;-bo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-hult&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-ryd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-torp&lt;/sp&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;Torkeryd&lt;/sp&gt; Vgtl., av fsv. &lt;i&gt;Thyrkilsrydh&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Torkel&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;þorkil&lt;/i&gt; med bif. &lt;i&gt;Thörkil&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Thyrkil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þorkell&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*þōrketill&lt;/i&gt;, av gudanamnet &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kittel&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;Eskil&lt;/sp&gt;. — Ingår i flera ortn. på &lt;sp&gt;-bo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-hult&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-ryd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-torp&lt;/sp&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;Torkeryd&lt;/sp&gt; Vgtl., av fsv. &lt;i&gt;Thyrkilsrydh&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Torkeryd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Torkeryd..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Torkeryd..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Torkeryd&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se föreg.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Torkeryd&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se föreg.]" />
        <feat att="see" val="Torkel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torn..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;torn&lt;/b&gt;, tagg, fsv. &lt;i&gt;thorn&lt;/i&gt; m. (även neutr.), törntagg, törnbuske, törne = isl. &lt;i&gt;þorn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þaúrnus&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thorn&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;dorn&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þorn&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thorn&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*tr̥na-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*tr̥nu-&lt;/i&gt; = fslav. &lt;i&gt;trŭnŭ&lt;/i&gt;, tagg, sanskr. &lt;i&gt;tŕ̥ṇa-&lt;/i&gt;, strå, gräs, osv., jfr fslav. &lt;i&gt;strŭnĭ&lt;/i&gt;, halm, som man fört till ie. roten &lt;i&gt;(s)ter&lt;/i&gt;, vara styv, i &lt;sp&gt;stel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;starr 1, 2&lt;/sp&gt;. Även i &lt;sp&gt;hagtorn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;liktorn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väretorn&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Torna&lt;/sp&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;törne&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;torn&lt;/b&gt;, tagg, fsv. &lt;i&gt;thorn&lt;/i&gt; m. (även neutr.), törntagg, törnbuske, törne = isl. &lt;i&gt;þorn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þaúrnus&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thorn&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;dorn&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þorn&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thorn&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*tr̥na-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*tr̥nu-&lt;/i&gt; = fslav. &lt;i&gt;trŭnŭ&lt;/i&gt;, tagg, sanskr. &lt;i&gt;tŕ̥ṇa-&lt;/i&gt;, strå, gräs, osv., jfr fslav. &lt;i&gt;strŭnĭ&lt;/i&gt;, halm, som man fört till ie. roten &lt;i&gt;(s)ter&lt;/i&gt;, vara styv, i &lt;sp&gt;stel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;starr 1, 2&lt;/sp&gt;. Även i &lt;sp&gt;hagtorn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;liktorn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väretorn&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Torna&lt;/sp&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;törne&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tomahawk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tomahawk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tomahawk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tomahawk&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;-håk&lt;/b&gt;, ytterst från ett nordamerikanskt indianspråk." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tomahawk&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;-håk&lt;/b&gt;, ytterst från ett nordamerikanskt indianspråk." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tomas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tomas..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tomas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tomas&lt;/b&gt;, mansn., av grek. &lt;i&gt;Thōmãs&lt;/i&gt;, av aram. &lt;i&gt;tōmā&lt;/i&gt;, tvilling (i Nya Test., Joh. 11 m. fl., också översatt med grek. &lt;i&gt;Dídymos&lt;/i&gt;, tvilling). — I betyd. 'tvivlare' urspr. syftande på berättelsen i Joh. 20 om aposteln Tomas tvivel på Jesu uppståndelse." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tomas&lt;/b&gt;, mansn., av grek. &lt;i&gt;Thōmãs&lt;/i&gt;, av aram. &lt;i&gt;tōmā&lt;/i&gt;, tvilling (i Nya Test., Joh. 11 m. fl., också översatt med grek. &lt;i&gt;Dídymos&lt;/i&gt;, tvilling). — I betyd. 'tvivlare' urspr. syftande på berättelsen i Joh. 20 om aposteln Tomas tvivel på Jesu uppståndelse." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tomat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tomat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tomat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tomat&lt;/b&gt;, SvT 1852 (i annons), jfr Cl. Alströmer 1761: &lt;i&gt;Tomates&lt;/i&gt;, från ty., fra. &lt;i&gt;tomate&lt;/i&gt;, av mexik. &lt;i&gt;tomatl&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tomat&lt;/b&gt;, SvT 1852 (i annons), jfr Cl. Alströmer 1761: &lt;i&gt;Tomates&lt;/i&gt;, från ty., fra. &lt;i&gt;tomate&lt;/i&gt;, av mexik. &lt;i&gt;tomatl&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tombak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tombak..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tombak..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tombak&lt;/b&gt;, ett slags legering av koppar o. zink, Wallerius 1747 = da. (i no.-da. vanl. &lt;i&gt;tambak&lt;/i&gt;), ty., från fra. &lt;i&gt;tombac&lt;/i&gt; osv., av malaj. &lt;i&gt;tombaga&lt;/i&gt;, koppar." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tombak&lt;/b&gt;, ett slags legering av koppar o. zink, Wallerius 1747 = da. (i no.-da. vanl. &lt;i&gt;tambak&lt;/i&gt;), ty., från fra. &lt;i&gt;tombac&lt;/i&gt; osv., av malaj. &lt;i&gt;tombaga&lt;/i&gt;, koppar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tombola" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tombola..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tombola..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tombola&lt;/b&gt;, ungt lån = ty., från ital. =." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tombola&lt;/b&gt;, ungt lån = ty., från ital. =." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tomt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tomt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tomt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tomt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tom(p)t&lt;/i&gt; (y. fsv. även &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; f.; Sdw. Tillägg) = no., da. &lt;i&gt;tomt&lt;/i&gt;; i sv. o. da. dial. även: liten äng vid boningshuset; samma ord som sv. dial. &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;topt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;topt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tupt&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tuft&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;toft(e)&lt;/i&gt;; ags., eng. &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt; från nord. spr.; av äldre &lt;i&gt;*tomft-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*tōft-&lt;/i&gt; (med senare förkortning framför konsonantgrupp), utgående från ett paradigm med o. utan vokal efter &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;; sannol. med Bugge Ark. 21: 426 av germ. &lt;i&gt;*tumf(e)tō&lt;/i&gt;, av ie. &lt;i&gt;*dm̥-pedā&lt;/i&gt;, motsv. grek. &lt;i&gt;dápedon&lt;/i&gt;, golv, grund (av ie. &lt;i&gt;*dm̥-pedo-&lt;/i&gt;), jfr litau. &lt;i&gt;dimstis&lt;/i&gt;, gård, gårdsplats (av ie. &lt;i&gt;*dm̥-sto-&lt;/i&gt;, Mikkola Bezz. Beitr. 25: 75), av en avljudsform till ie. &lt;i&gt;dem-&lt;/i&gt;, hus (se &lt;sp&gt;timmer&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;ped-&lt;/i&gt;, grund (motsv. &lt;sp&gt;fjät&lt;/sp&gt;; avljudsform till &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;). — Om formen se Kock Ark. 15: 345 f., Sv. ljudhist. 2: 155. — Biformen &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt; ingår i en del sv. ortnamn t. ex. &lt;sp&gt;Tofta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vartofta&lt;/sp&gt;. — Däremot ej, såsom ett par forskare antagit, identiskt med ty. &lt;i&gt;zunft&lt;/i&gt;, skrå o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tomt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tom(p)t&lt;/i&gt; (y. fsv. även &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; f.; Sdw. Tillägg) = no., da. &lt;i&gt;tomt&lt;/i&gt;; i sv. o. da. dial. även: liten äng vid boningshuset; samma ord som sv. dial. &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;topt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;topt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tupt&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tuft&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;toft(e)&lt;/i&gt;; ags., eng. &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt; från nord. spr.; av äldre &lt;i&gt;*tomft-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*tōft-&lt;/i&gt; (med senare förkortning framför konsonantgrupp), utgående från ett paradigm med o. utan vokal efter &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;; sannol. med Bugge Ark. 21: 426 av germ. &lt;i&gt;*tumf(e)tō&lt;/i&gt;, av ie. &lt;i&gt;*dm̥-pedā&lt;/i&gt;, motsv. grek. &lt;i&gt;dápedon&lt;/i&gt;, golv, grund (av ie. &lt;i&gt;*dm̥-pedo-&lt;/i&gt;), jfr litau. &lt;i&gt;dimstis&lt;/i&gt;, gård, gårdsplats (av ie. &lt;i&gt;*dm̥-sto-&lt;/i&gt;, Mikkola Bezz. Beitr. 25: 75), av en avljudsform till ie. &lt;i&gt;dem-&lt;/i&gt;, hus (se &lt;sp&gt;timmer&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;ped-&lt;/i&gt;, grund (motsv. &lt;sp&gt;fjät&lt;/sp&gt;; avljudsform till &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;). — Om formen se Kock Ark. 15: 345 f., Sv. ljudhist. 2: 155. — Biformen &lt;i&gt;toft&lt;/i&gt; ingår i en del sv. ortnamn t. ex. &lt;sp&gt;Tofta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vartofta&lt;/sp&gt;. — Däremot ej, såsom ett par forskare antagit, identiskt med ty. &lt;i&gt;zunft&lt;/i&gt;, skrå o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tomte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tomte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tomte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tomte&lt;/b&gt;, 1840-t., i vissa dial. &lt;i&gt;tomt&lt;/i&gt; (t. ex. Vätöm. Uppl.), elliptisk bildning till &lt;sp&gt;tomtebisse&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;tomtegubbe&lt;/sp&gt; Messenius (jämte &lt;sp&gt;tomtgubbe&lt;/sp&gt; t. ex. Syllabus 1649), sv. dial. &lt;i&gt;tomtkarl (-kall)&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;tomtagudh&lt;/i&gt; ds. (osv.), motsv. no. &lt;i&gt;tomtebonde&lt;/i&gt;, sammansatt med &lt;sp&gt;tomt&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Andra germ. beteckningar för denna hos de germ. folken allmänt spridda, urgamla mytologiska gestalt (egentl., åtm. delvis, själen av någon gårdens avlidna bebyggare, snarast dess grundläggare) äro t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;gårdsrå(d)&lt;/i&gt; t. ex. Åland (se Sv. lm. VII. 9: 5), no. &lt;i&gt;gardvord&lt;/i&gt;, egentl.: gårdvaktare (se &lt;sp&gt;gårdvar&lt;/sp&gt; slutet), &lt;i&gt;god bonde&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;gubbe&lt;/sp&gt;), sv. o. da. &lt;i&gt;nisse&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nisse&lt;/sp&gt;), da. &lt;i&gt;gaardbo&lt;/i&gt;, (nisse) &lt;i&gt;god dreng&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;good fellow&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;puk&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;puck&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;skråpuk&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;kobold&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kobolt&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;butzemann&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;buse&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;wichtelmännchen&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;vätte&lt;/sp&gt;) osv. — Hos Weste 1807 som beteckning för en insekt." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tomte&lt;/b&gt;, 1840-t., i vissa dial. &lt;i&gt;tomt&lt;/i&gt; (t. ex. Vätöm. Uppl.), elliptisk bildning till &lt;sp&gt;tomtebisse&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;tomtegubbe&lt;/sp&gt; Messenius (jämte &lt;sp&gt;tomtgubbe&lt;/sp&gt; t. ex. Syllabus 1649), sv. dial. &lt;i&gt;tomtkarl (-kall)&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;tomtagudh&lt;/i&gt; ds. (osv.), motsv. no. &lt;i&gt;tomtebonde&lt;/i&gt;, sammansatt med &lt;sp&gt;tomt&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Andra germ. beteckningar för denna hos de germ. folken allmänt spridda, urgamla mytologiska gestalt (egentl., åtm. delvis, själen av någon gårdens avlidna bebyggare, snarast dess grundläggare) äro t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;gårdsrå(d)&lt;/i&gt; t. ex. Åland (se Sv. lm. VII. 9: 5), no. &lt;i&gt;gardvord&lt;/i&gt;, egentl.: gårdvaktare (se &lt;sp&gt;gårdvar&lt;/sp&gt; slutet), &lt;i&gt;god bonde&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;gubbe&lt;/sp&gt;), sv. o. da. &lt;i&gt;nisse&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nisse&lt;/sp&gt;), da. &lt;i&gt;gaardbo&lt;/i&gt;, (nisse) &lt;i&gt;god dreng&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;good fellow&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;puk&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;puck&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;skråpuk&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;kobold&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kobolt&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;butzemann&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;buse&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;wichtelmännchen&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;vätte&lt;/sp&gt;) osv. — Hos Weste 1807 som beteckning för en insekt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tomtebisse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tomtebisse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tomtebisse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tomtebisse&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;tomtebiss&lt;/i&gt; Columbus, &lt;i&gt;tompiss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tomtebyss&lt;/i&gt; m. m., sv. dial. även &lt;i&gt;-bese&lt;/i&gt; Vgtl., jämte åtskilliga ombildningar: &lt;i&gt;-pys&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-pysil&lt;/i&gt;; av genit. till &lt;sp&gt;tomt&lt;/sp&gt; o. ett fsv. &lt;i&gt;*bisi&lt;/i&gt; = östsv. dial. (även: gubbe, kaxe), nisl. &lt;i&gt;bisi&lt;/i&gt;, gubbe, sannol. en hypokoristisk form, möjl. med det i dylika ord vanliga suff. &lt;i&gt;-si&lt;/i&gt;. Om formen se Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 91 f. — Förr även: &lt;i&gt;tomtebuss&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;buss 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tomtebisse&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;tomtebiss&lt;/i&gt; Columbus, &lt;i&gt;tompiss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tomtebyss&lt;/i&gt; m. m., sv. dial. även &lt;i&gt;-bese&lt;/i&gt; Vgtl., jämte åtskilliga ombildningar: &lt;i&gt;-pys&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-pysil&lt;/i&gt;; av genit. till &lt;sp&gt;tomt&lt;/sp&gt; o. ett fsv. &lt;i&gt;*bisi&lt;/i&gt; = östsv. dial. (även: gubbe, kaxe), nisl. &lt;i&gt;bisi&lt;/i&gt;, gubbe, sannol. en hypokoristisk form, möjl. med det i dylika ord vanliga suff. &lt;i&gt;-si&lt;/i&gt;. Om formen se Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 91 f. — Förr även: &lt;i&gt;tomtebuss&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;buss 1&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tolk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tolk..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tolk..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tolk&lt;/sp&gt;, sv. dial., kil, tumstock, se följ.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1075" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tolk&lt;/sp&gt;, sv. dial., kil, tumstock, se följ.]" />
        <feat att="see" val="Tolken 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tolken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tolken..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tolken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tolken&lt;/b&gt;, stor sjö i Kungsäters m. fi. sinar Marks hd Vgtl., fsv. Tolkcer, sedan även Tulkcn; sannol., med förf. Sjön. 1: 631 f., till sv. dial. tolk, talk, kil, ett slags vinkelformad mätsticka el. tumstock = holl. tolk, liten käpp, mhty. fo?c/?, kloss, lymmel (av Liden Stud. s. 81 med rätta fört till ie. roten del, klyva, vartill även bl. a. mhty. zoll, -e, cylinderformigt stycke = ty. zoll, tum; se tälja, Tälje); möjl. snarast ett jämförelsenamn, syftande på sjöns långa o. avsmalnande form (jfr t. ex. sjön. Bjälken, Stockaren, ånamnet Stångån osv.), el. också, med bibehållande av samma härledning, till tolk i en ur-sprungligare betyd., varom utförligt förf. anf. st." />
        <feat att="faksimilID" val="1075" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tolken&lt;/b&gt;, stor sjö i Kungsäters m. fi. sinar Marks hd Vgtl., fsv. Tolkcer, sedan även Tulkcn; sannol., med förf. Sjön. 1: 631 f., till sv. dial. tolk, talk, kil, ett slags vinkelformad mätsticka el. tumstock = holl. tolk, liten käpp, mhty. fo?c/?, kloss, lymmel (av Liden Stud. s. 81 med rätta fört till ie. roten del, klyva, vartill även bl. a. mhty. zoll, -e, cylinderformigt stycke = ty. zoll, tum; se tälja, Tälje); möjl. snarast ett jämförelsenamn, syftande på sjöns långa o. avsmalnande form (jfr t. ex. sjön. Bjälken, Stockaren, ånamnet Stångån osv.), el. också, med bibehållande av samma härledning, till tolk i en ur-sprungligare betyd., varom utförligt förf. anf. st." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Toll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Toll..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Toll..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Toll&lt;/b&gt;, familjen., från ty.; väl till adj. toll, tokig, underlig (se närmare dolsk); alltså liksom många andra ty. familjenamn ursprungl. till- el. öknamn; jfr Kleen, Lange, Scheele osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1075" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Toll&lt;/b&gt;, familjen., från ty.; väl till adj. toll, tokig, underlig (se närmare dolsk); alltså liksom många andra ty. familjenamn ursprungl. till- el. öknamn; jfr Kleen, Lange, Scheele osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tollstad" />
          <feat att="writtenForm" val="Tollstorp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tollstad..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tollstad..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Tollstad, Tollstorp&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., till personn. &lt;sp&gt;Tolv&lt;/sp&gt; (fsv. Tholf), se under d. o.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1075" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Tollstad, Tollstorp&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., till personn. &lt;sp&gt;Tolv&lt;/sp&gt; (fsv. Tholf), se under d. o.]" />
        <feat att="see" val="Tolv" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tolv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tolv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tolv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tolv&lt;/b&gt;, fsv., isl. &lt;i&gt;tolf&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tolv&lt;/i&gt;, motsv. runsv. &lt;i&gt;tualf&lt;/i&gt; Rökst., got. &lt;i&gt;twalif&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;twelif&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwalif&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwölf&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;twelf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;twelve&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*twaliƀ&lt;/i&gt;; egentl.: två över (tio); se f. ö. &lt;sp&gt;elva&lt;/sp&gt; o. jfr litau. &lt;i&gt;dvýlika&lt;/i&gt; med samma grundbetyd. (se &lt;sp&gt;lån&lt;/sp&gt;). Förhållandet mellan formerna i de nord. o. övriga germ. spr. är i ljudhistoriskt avs. omstritt o. alltjämt rätt dunkelt; snarast med Kock Sv. ljudhist. 2: 66: &lt;i&gt;-wa-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-(w)o&lt;/i&gt; i relativt oaccentuerad stavelse. Något skäl att, såsom skett, här söka av varandra oberoende bildningar föreligger icke. — Det olikartade bildningssättet i germ. spr. av 'elva' o. 'tolv' å ena sidan o. 'tretton' osv. å den andra, som hänvisar på ett avbrott i talserien (liksom efter 'sextio' i got. o. grek.), beror på inflytande av ett gammalt duodecimalsystem; jfr t. ex. de tolv månmånaderna, dagens tolv timmar osv. samt under skock. — Härtill: &lt;sp&gt;tolft&lt;/sp&gt; = fsv., ombildning av fsv. &lt;i&gt;tylft&lt;/i&gt; (= isl. = da. &lt;i&gt;tylvt&lt;/i&gt;), vilket senare uppkommit i anslutning till bildningar på &lt;i&gt;-ti&lt;/i&gt;, men icke kan vara en ljudlagsenlig utveckling av &lt;sp&gt;tolv&lt;/sp&gt; (som skulle ha lytt &lt;i&gt;*tvælft&lt;/i&gt; el., om av yngre datum, &lt;i&gt;*tölft&lt;/i&gt;), utan fått sitt &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; efter mönstret av de många ordparen med ljudlagsenlig växling av omljuds&lt;i&gt;-y&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;u&lt;/i&gt;), alldeles som t. ex. isl. &lt;i&gt;gista&lt;/i&gt;, gästa, för &lt;i&gt;gesta&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;*gasti-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;gäst&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1075" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tolv&lt;/b&gt;, fsv., isl. &lt;i&gt;tolf&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tolv&lt;/i&gt;, motsv. runsv. &lt;i&gt;tualf&lt;/i&gt; Rökst., got. &lt;i&gt;twalif&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;twelif&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zwalif&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zwölf&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;twelf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;twelve&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*twaliƀ&lt;/i&gt;; egentl.: två över (tio); se f. ö. &lt;sp&gt;elva&lt;/sp&gt; o. jfr litau. &lt;i&gt;dvýlika&lt;/i&gt; med samma grundbetyd. (se &lt;sp&gt;lån&lt;/sp&gt;). Förhållandet mellan formerna i de nord. o. övriga germ. spr. är i ljudhistoriskt avs. omstritt o. alltjämt rätt dunkelt; snarast med Kock Sv. ljudhist. 2: 66: &lt;i&gt;-wa-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-(w)o&lt;/i&gt; i relativt oaccentuerad stavelse. Något skäl att, såsom skett, här söka av varandra oberoende bildningar föreligger icke. — Det olikartade bildningssättet i germ. spr. av 'elva' o. 'tolv' å ena sidan o. 'tretton' osv. å den andra, som hänvisar på ett avbrott i talserien (liksom efter 'sextio' i got. o. grek.), beror på inflytande av ett gammalt duodecimalsystem; jfr t. ex. de tolv månmånaderna, dagens tolv timmar osv. samt under skock. — Härtill: &lt;sp&gt;tolft&lt;/sp&gt; = fsv., ombildning av fsv. &lt;i&gt;tylft&lt;/i&gt; (= isl. = da. &lt;i&gt;tylvt&lt;/i&gt;), vilket senare uppkommit i anslutning till bildningar på &lt;i&gt;-ti&lt;/i&gt;, men icke kan vara en ljudlagsenlig utveckling av &lt;sp&gt;tolv&lt;/sp&gt; (som skulle ha lytt &lt;i&gt;*tvælft&lt;/i&gt; el., om av yngre datum, &lt;i&gt;*tölft&lt;/i&gt;), utan fått sitt &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; efter mönstret av de många ordparen med ljudlagsenlig växling av omljuds&lt;i&gt;-y&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;u&lt;/i&gt;), alldeles som t. ex. isl. &lt;i&gt;gista&lt;/i&gt;, gästa, för &lt;i&gt;gesta&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;*gasti-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;gäst&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tolv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tolv..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tolv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tolv&lt;/b&gt;, personn., nu sällsynt, men förr vanligt, fsv. &lt;i&gt;Tholf(er)&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;þólfr&lt;/i&gt;, kortform till fsv. &lt;i&gt;Thōrulf&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þórolfr&lt;/i&gt; el. (i betraktande av de starka ombildningar, som dylika kortnamn kunna undergå) även till &lt;i&gt;Thōrlēv&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þórleifr&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;Alf&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;Adolf&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Rolf&lt;/sp&gt; (motsv. det lånade &lt;sp&gt;Rudolf&lt;/sp&gt;) el. fsv. &lt;i&gt;Ölf&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;Ödhulf&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Ö(i)ulf&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;) osv.; alltså, såsom f. ö. fsv. &lt;i&gt;Th- (þ-)&lt;/i&gt; visar, ej till räkneordet tolv, ehuru namnet någon gång givits åt det tolfte barnet i familjen. — Härtill ortn. &lt;sp&gt;Tollstad&lt;/sp&gt; Ögtl. (fsv. &lt;i&gt;Tholfstadh-&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Tollstorp&lt;/sp&gt; Ögtl. (fsv. &lt;i&gt;Tholfsthorp-&lt;/i&gt;); se f. ö. under &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1075" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tolv&lt;/b&gt;, personn., nu sällsynt, men förr vanligt, fsv. &lt;i&gt;Tholf(er)&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;þólfr&lt;/i&gt;, kortform till fsv. &lt;i&gt;Thōrulf&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þórolfr&lt;/i&gt; el. (i betraktande av de starka ombildningar, som dylika kortnamn kunna undergå) även till &lt;i&gt;Thōrlēv&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þórleifr&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;Alf&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;Adolf&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Rolf&lt;/sp&gt; (motsv. det lånade &lt;sp&gt;Rudolf&lt;/sp&gt;) el. fsv. &lt;i&gt;Ölf&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;Ödhulf&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Ö(i)ulf&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;) osv.; alltså, såsom f. ö. fsv. &lt;i&gt;Th- (þ-)&lt;/i&gt; visar, ej till räkneordet tolv, ehuru namnet någon gång givits åt det tolfte barnet i familjen. — Härtill ortn. &lt;sp&gt;Tollstad&lt;/sp&gt; Ögtl. (fsv. &lt;i&gt;Tholfstadh-&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Tollstorp&lt;/sp&gt; Ögtl. (fsv. &lt;i&gt;Tholfsthorp-&lt;/i&gt;); se f. ö. under &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tom&lt;/b&gt;, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;tōm&lt;/i&gt;. = vissa dial., t. ex. i Uppl., fsv. &lt;i&gt;tōmber&lt;/i&gt;, tom, sysslolös = isl. &lt;i&gt;tómr&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;tom&lt;/i&gt;, tom, fsax. &lt;i&gt;tômi&lt;/i&gt;, fri från, ags. &lt;i&gt;tóm&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;zuomig&lt;/i&gt;. Okänt ursprung. — Härtill substantiveringen sv. dial. &lt;i&gt;tōm&lt;/i&gt; n., ledighet, tillfälle, i gamla bibelövers. t. ex. 1 Kor. 7: 5: 'hafwa tom till fasto och böner' = fsv., isl.; såsom sbst. &lt;sp&gt;djup&lt;/sp&gt; till motsv. adj., &lt;i&gt;sår&lt;/i&gt; till ä. nsv. adj. &lt;i&gt;sår&lt;/i&gt; osv. — Avledn.: &lt;sp&gt;tömma&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;töma&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tǿma&lt;/i&gt; ds., fsax. &lt;i&gt;tômjan&lt;/i&gt;, göra fri; eng. &lt;i&gt;teem&lt;/i&gt;, tömma, från nord. — I betyd. 'tom, utan innehåll' ha de västgerm. spr. i stället el. dessutom fsax., fhty. lâri (ty. &lt;i&gt;leer&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;(ge)lǽre&lt;/i&gt; (utdött i eng.; i stället det germ. &lt;i&gt;empty&lt;/i&gt; o. det rom. &lt;i&gt;vacant&lt;/i&gt;); f. ö. dunkelt. Om andra germ. ord för 'tom' se van Wijk IF 35: 265." />
        <feat att="faksimilID" val="1075" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tom&lt;/b&gt;, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;tōm&lt;/i&gt;. = vissa dial., t. ex. i Uppl., fsv. &lt;i&gt;tōmber&lt;/i&gt;, tom, sysslolös = isl. &lt;i&gt;tómr&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;tom&lt;/i&gt;, tom, fsax. &lt;i&gt;tômi&lt;/i&gt;, fri från, ags. &lt;i&gt;tóm&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;zuomig&lt;/i&gt;. Okänt ursprung. — Härtill substantiveringen sv. dial. &lt;i&gt;tōm&lt;/i&gt; n., ledighet, tillfälle, i gamla bibelövers. t. ex. 1 Kor. 7: 5: 'hafwa tom till fasto och böner' = fsv., isl.; såsom sbst. &lt;sp&gt;djup&lt;/sp&gt; till motsv. adj., &lt;i&gt;sår&lt;/i&gt; till ä. nsv. adj. &lt;i&gt;sår&lt;/i&gt; osv. — Avledn.: &lt;sp&gt;tömma&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;töma&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tǿma&lt;/i&gt; ds., fsax. &lt;i&gt;tômjan&lt;/i&gt;, göra fri; eng. &lt;i&gt;teem&lt;/i&gt;, tömma, från nord. — I betyd. 'tom, utan innehåll' ha de västgerm. spr. i stället el. dessutom fsax., fhty. lâri (ty. &lt;i&gt;leer&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;(ge)lǽre&lt;/i&gt; (utdött i eng.; i stället det germ. &lt;i&gt;empty&lt;/i&gt; o. det rom. &lt;i&gt;vacant&lt;/i&gt;); f. ö. dunkelt. Om andra germ. ord för 'tom' se van Wijk IF 35: 265." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="topas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--topas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--topas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;topas&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;topass&lt;/i&gt;, Bib. 1541, förr även &lt;i&gt;tópas&lt;/i&gt;, t. ex. Lucidor, i äldre tid också &lt;i&gt;topaz&lt;/i&gt; m. m. = ty. &lt;i&gt;topás&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;topâze&lt;/i&gt;) osv., av grek. &lt;i&gt;tópazos&lt;/i&gt;, enl. antikens uppgifter efter ön Topazus, som vanl. identifierades med Ceylon, men enl. Plinius var belägen i Röda havet; dock osäkert. — Förr även använt som ett slags smeknamn på en dryck av jamaikarom, alltså = &lt;sp&gt;jamare&lt;/sp&gt; i detta ords äldsta betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;topas&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;topass&lt;/i&gt;, Bib. 1541, förr även &lt;i&gt;tópas&lt;/i&gt;, t. ex. Lucidor, i äldre tid också &lt;i&gt;topaz&lt;/i&gt; m. m. = ty. &lt;i&gt;topás&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;topâze&lt;/i&gt;) osv., av grek. &lt;i&gt;tópazos&lt;/i&gt;, enl. antikens uppgifter efter ön Topazus, som vanl. identifierades med Ceylon, men enl. Plinius var belägen i Röda havet; dock osäkert. — Förr även använt som ett slags smeknamn på en dryck av jamaikarom, alltså = &lt;sp&gt;jamare&lt;/sp&gt; i detta ords äldsta betyd." />
        <feat att="see" val="jamare" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Topelius" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Topelius..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Topelius..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Topelius&lt;/b&gt;, finnl. familjen., förr: &lt;i&gt;Toppelius&lt;/i&gt;, efter gården &lt;i&gt;Toppila&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Topelius&lt;/b&gt;, finnl. familjen., förr: &lt;i&gt;Toppelius&lt;/i&gt;, efter gården &lt;i&gt;Toppila&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="topograf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--topograf..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--topograf..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;topograf&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;topograph&lt;/i&gt; osv., av grek. &lt;i&gt;topográphos&lt;/i&gt;, ortsbeskrivare, till &lt;i&gt;tópos&lt;/i&gt;, ort (av omtvistat urspr.), o. &lt;i&gt;gráphein&lt;/i&gt;, skriva (se &lt;sp&gt;biograf&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;topograf&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;topograph&lt;/i&gt; osv., av grek. &lt;i&gt;topográphos&lt;/i&gt;, ortsbeskrivare, till &lt;i&gt;tópos&lt;/i&gt;, ort (av omtvistat urspr.), o. &lt;i&gt;gráphein&lt;/i&gt;, skriva (se &lt;sp&gt;biograf&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="see" val="biograf" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torsk..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torsk..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;torsk&lt;/b&gt;, ett slags munsjukdom hos barn (med blåsor o. blemmor), Hoorn 1697 m. fl., i ä. nsv. t. ex. Schroderus Lex. 1637, Lind 1749 (som har många dialektformer) samt i sv. dial. även &lt;i&gt;trosk&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;torsk&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trøske&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thrush&lt;/i&gt; från nord.); jfr sv. dial. &lt;i&gt;frosk&lt;/i&gt;, uppsvallning i halsen o. gommen på häst, no. &lt;i&gt;torsk&lt;/i&gt;, vårtsjukdom hos ko, syd.-ty. dial. &lt;i&gt;frosch&lt;/i&gt;, munsjukdom hos häst; ävensom eng. &lt;i&gt;frog&lt;/i&gt;, torsk. Samma ord som en del beteckningar för 'groda': sv. dial. &lt;i&gt;trosk&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;trausk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trosk&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tossa&lt;/sp&gt;) o. isl. &lt;i&gt;froskr&lt;/i&gt;, no., da. &lt;i&gt;frosk&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vorsch&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;frosch&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;forsc&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;frö 2&lt;/sp&gt;). Jfr till betyd.-övergången lat. &lt;i&gt;rāna&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;bátrakhos&lt;/i&gt;, svulst under tungan på boskap." />
        <feat att="faksimilID" val="1083" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;torsk&lt;/b&gt;, ett slags munsjukdom hos barn (med blåsor o. blemmor), Hoorn 1697 m. fl., i ä. nsv. t. ex. Schroderus Lex. 1637, Lind 1749 (som har många dialektformer) samt i sv. dial. även &lt;i&gt;trosk&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;torsk&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trøske&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thrush&lt;/i&gt; från nord.); jfr sv. dial. &lt;i&gt;frosk&lt;/i&gt;, uppsvallning i halsen o. gommen på häst, no. &lt;i&gt;torsk&lt;/i&gt;, vårtsjukdom hos ko, syd.-ty. dial. &lt;i&gt;frosch&lt;/i&gt;, munsjukdom hos häst; ävensom eng. &lt;i&gt;frog&lt;/i&gt;, torsk. Samma ord som en del beteckningar för 'groda': sv. dial. &lt;i&gt;trosk&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;trausk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trosk&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tossa&lt;/sp&gt;) o. isl. &lt;i&gt;froskr&lt;/i&gt;, no., da. &lt;i&gt;frosk&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vorsch&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;frosch&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;forsc&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;frö 2&lt;/sp&gt;). Jfr till betyd.-övergången lat. &lt;i&gt;rāna&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;bátrakhos&lt;/i&gt;, svulst under tungan på boskap." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tomtebolycka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tomtebolycka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tomtebolycka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tomtebolycka&lt;/b&gt;, i uttr. såsom &lt;sp&gt;önska&lt;/sp&gt; ngn t., dvs. lycka o. trevnad i det nya hemmet; uttalat som två ord med två-stavighetsaccentuering på båda orden; Lindschöld († 1690): 'Geer tomteby-lyckas(!) skåhl', Linné 1734: &lt;i&gt;Tomtebo lycka&lt;/i&gt;; säkerl., med Kock Sv. lm. XIII. 8: 9, av &lt;i&gt;tomt- o. bo-lyckas skål&lt;/i&gt;, jfr Grubb 1665: &lt;i&gt;Tompt- och Bolyckas skåål&lt;/i&gt; (Kock Ark. 35: 112), (från 1700-t.) &lt;i&gt;Tompt och Bo Lyckas Skål&lt;/i&gt;, vartill kan läggas från antologien Polymnia (1807) 1: 224: 'Och dricka de Gamles välmenande skål, Som kallades:&lt;i&gt; Tomt- och Bolycka&lt;/i&gt;'. Alltså: tomtlyckas o. bolyckas skål; urspr. möjl. (med Kock) använt för att lyckönska någon som inköpt en tomt för att där uppföra ett bo, el. snarare helt enkelt: lycka i bo o. å tomt." />
        <feat att="faksimilID" val="1076" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tomtebolycka&lt;/b&gt;, i uttr. såsom &lt;sp&gt;önska&lt;/sp&gt; ngn t., dvs. lycka o. trevnad i det nya hemmet; uttalat som två ord med två-stavighetsaccentuering på båda orden; Lindschöld († 1690): 'Geer tomteby-lyckas(!) skåhl', Linné 1734: &lt;i&gt;Tomtebo lycka&lt;/i&gt;; säkerl., med Kock Sv. lm. XIII. 8: 9, av &lt;i&gt;tomt- o. bo-lyckas skål&lt;/i&gt;, jfr Grubb 1665: &lt;i&gt;Tompt- och Bolyckas skåål&lt;/i&gt; (Kock Ark. 35: 112), (från 1700-t.) &lt;i&gt;Tompt och Bo Lyckas Skål&lt;/i&gt;, vartill kan läggas från antologien Polymnia (1807) 1: 224: 'Och dricka de Gamles välmenande skål, Som kallades:&lt;i&gt; Tomt- och Bolycka&lt;/i&gt;'. Alltså: tomtlyckas o. bolyckas skål; urspr. möjl. (med Kock) använt för att lyckönska någon som inköpt en tomt för att där uppföra ett bo, el. snarare helt enkelt: lycka i bo o. å tomt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ton" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ton..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ton..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ton&lt;/b&gt; (rymdmått), t. ex. 1821, från eng. &lt;i&gt;ton&lt;/i&gt;, egentl.: tunna o. identiskt med d. o.; sedermera som skeppslast om vikten av en stor, med tunga föremål fylld tunna." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ton&lt;/b&gt; (rymdmått), t. ex. 1821, från eng. &lt;i&gt;ton&lt;/i&gt;, egentl.: tunna o. identiskt med d. o.; sedermera som skeppslast om vikten av en stor, med tunga föremål fylld tunna." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">ton</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ton" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ton..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ton..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;ton&lt;/b&gt; (mus.), fsv. &lt;i&gt;tōn&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;e&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;tōna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tónn&lt;/i&gt;, not, &lt;i&gt;tóni&lt;/i&gt;, ton, da. &lt;i&gt;ton&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tôn&lt;/i&gt; = mhty.(ty. &lt;i&gt;ton&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;tonus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;ton&lt;/i&gt;), av grek. &lt;i&gt;tónos&lt;/i&gt;, span.ing, sträng, ton m.m., jfr sanskr. &lt;i&gt;tāna&lt;/i&gt;-, tråd, ton, egentl.: span.ing, span. föremål, till ie. roten &lt;i&gt;ten&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tänja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tanig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;tenor&lt;/sp&gt;. Enl. somliga är dock grek. tónos i betyd. 'ton' ett annat ord, urbesl. med lat. tonāre, åska (se &lt;sp&gt;dundra&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Angiva tonen&lt;/sp&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;den ton angeben&lt;/i&gt;, dvs. (egentl.) melodien. Från musiken härstammar även uttr. &lt;sp&gt;god ton&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;den goda tonen&lt;/sp&gt;, motsvar. i ty. osv., efter fra. (&lt;i&gt;le&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;bon ton&lt;/i&gt;. I överförd anv. dessutom i &lt;sp&gt;färgton&lt;/sp&gt;, motsvar. i ty. osv., efter fra. &lt;i&gt;ton de couleur&lt;/i&gt;; jfr till betyd.-överföringen t. ex. uttr. &lt;sp&gt;skrikande färger&lt;/sp&gt; o. under gräll. - Härtill vb. &lt;sp&gt;tona&lt;/sp&gt;, egentl. infört av fosforisterna (o. andra nyromantiker, liksom t. ex. &lt;sp&gt;trona&lt;/sp&gt;), Atterbom Phosph. 1810: ’genom dalen tonar fram min röst’, C. F. Dahlgren Phosph. 1911, Sv. lit.-tidn. 1813: &lt;i&gt;öfvertona&lt;/i&gt;, Stagnelius o. 1815: ’fogeln tonar’; mera enstaka, i nu obr. anv., dock tidigare Frese 1714: ’tohna fram ett Sorge-qwill’ o. 1724: ’tona och spela’, Thorild 1791 ’Tonat öfver ämnen’." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;ton&lt;/b&gt; (mus.), fsv. &lt;i&gt;tōn&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;e&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;tōna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tónn&lt;/i&gt;, not, &lt;i&gt;tóni&lt;/i&gt;, ton, da. &lt;i&gt;ton&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tôn&lt;/i&gt; = mhty.(ty. &lt;i&gt;ton&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;tonus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;ton&lt;/i&gt;), av grek. &lt;i&gt;tónos&lt;/i&gt;, span.ing, sträng, ton m.m., jfr sanskr. &lt;i&gt;tāna&lt;/i&gt;-, tråd, ton, egentl.: span.ing, span. föremål, till ie. roten &lt;i&gt;ten&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tänja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tanig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;tenor&lt;/sp&gt;. Enl. somliga är dock grek. tónos i betyd. 'ton' ett annat ord, urbesl. med lat. tonāre, åska (se &lt;sp&gt;dundra&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Angiva tonen&lt;/sp&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;den ton angeben&lt;/i&gt;, dvs. (egentl.) melodien. Från musiken härstammar även uttr. &lt;sp&gt;god ton&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;den goda tonen&lt;/sp&gt;, motsvar. i ty. osv., efter fra. (&lt;i&gt;le&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;bon ton&lt;/i&gt;. I överförd anv. dessutom i &lt;sp&gt;färgton&lt;/sp&gt;, motsvar. i ty. osv., efter fra. &lt;i&gt;ton de couleur&lt;/i&gt;; jfr till betyd.-överföringen t. ex. uttr. &lt;sp&gt;skrikande färger&lt;/sp&gt; o. under gräll. - Härtill vb. &lt;sp&gt;tona&lt;/sp&gt;, egentl. infört av fosforisterna (o. andra nyromantiker, liksom t. ex. &lt;sp&gt;trona&lt;/sp&gt;), Atterbom Phosph. 1810: ’genom dalen tonar fram min röst’, C. F. Dahlgren Phosph. 1911, Sv. lit.-tidn. 1813: &lt;i&gt;öfvertona&lt;/i&gt;, Stagnelius o. 1815: ’fogeln tonar’; mera enstaka, i nu obr. anv., dock tidigare Frese 1714: ’tohna fram ett Sorge-qwill’ o. 1724: ’tona och spela’, Thorild 1791 ’Tonat öfver ämnen’." />
        <feat att="see" val="trona" />
        <feat att="see" val="tona" />
        <feat att="see" val="skrikande färger" />
        <feat att="see" val="färgton" />
        <feat att="see" val="den goda tonen" />
        <feat att="see" val="god ton" />
        <feat att="see" val="Angiva tonen" />
        <feat att="see" val="dundra" />
        <feat att="see" val="tenor" />
        <feat att="see" val="tunn" />
        <feat att="see" val="tanig" />
        <feat att="see" val="tänja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tonbyn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tonbyn..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tonbyn..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Tonbyn&lt;/sp&gt;, ortn. Dalsl., se under &lt;sp&gt;Tuna&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Tonbyn&lt;/sp&gt;, ortn. Dalsl., se under &lt;sp&gt;Tuna&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Tuna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tonfisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tonfisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tonfisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tonfisk&lt;/b&gt;, Thynnus vulgaris, Rothof 1762, stundom &lt;i&gt;tun-&lt;/i&gt; (1620: &lt;i&gt;thynnefisk&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;thunfisch&lt;/i&gt;, mots v. fra. &lt;i&gt;thon&lt;/i&gt; osv., av grek. &lt;i&gt;thýnnos&lt;/i&gt;, väl lånord (från semit. spr.?)." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tonfisk&lt;/b&gt;, Thynnus vulgaris, Rothof 1762, stundom &lt;i&gt;tun-&lt;/i&gt; (1620: &lt;i&gt;thynnefisk&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;thunfisch&lt;/i&gt;, mots v. fra. &lt;i&gt;thon&lt;/i&gt; osv., av grek. &lt;i&gt;thýnnos&lt;/i&gt;, väl lånord (från semit. spr.?)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tonnage" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tonnage..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tonnage..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tonnage&lt;/b&gt;, 1776, ytterst från fra. =, avledn. av &lt;i&gt;tonne&lt;/i&gt;, tunna; alltså egentl.: antal tunnor." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tonnage&lt;/b&gt;, 1776, ytterst från fra. =, avledn. av &lt;i&gt;tonne&lt;/i&gt;, tunna; alltså egentl.: antal tunnor." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">tonnage</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tonsur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tonsur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tonsur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tonsur&lt;/b&gt;, på de katolske andliges hjässor = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;tonsūra&lt;/i&gt;, klippning, till part.-stammen &lt;i&gt;tons-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tondēre&lt;/i&gt;, klippa, raka (av &lt;i&gt;*tomd-&lt;/i&gt;: grek. &lt;i&gt;témnō&lt;/i&gt;, skär, osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tonsur&lt;/b&gt;, på de katolske andliges hjässor = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;tonsūra&lt;/i&gt;, klippning, till part.-stammen &lt;i&gt;tons-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tondēre&lt;/i&gt;, klippa, raka (av &lt;i&gt;*tomd-&lt;/i&gt;: grek. &lt;i&gt;témnō&lt;/i&gt;, skär, osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tonår" />
          <feat att="writtenForm" val="tonåren 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tonår..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tonår..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tonår(en)&lt;/b&gt;, dvs. levnadsåren mellan tretton t. o. m. nitton år, M. L. Forsells dagboksant. 1843, antagl. av inhemsk upprinnelse, jfr götal.-dial. &lt;i&gt;tanår&lt;/i&gt; i samma betyd., o. ej, såsom väl i allm. antages, efter eng. &lt;i&gt;teens&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;she is in her teens&lt;/i&gt; o. d. (jfr eng. &lt;i&gt;thirteen&lt;/i&gt;, 13, osv.). — I annan anv. redan Bureus o. 1602: ’The try tånåren eller Gyllenetaleth’." />
        <feat att="faksimilID" val="1077" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tonår(en)&lt;/b&gt;, dvs. levnadsåren mellan tretton t. o. m. nitton år, M. L. Forsells dagboksant. 1843, antagl. av inhemsk upprinnelse, jfr götal.-dial. &lt;i&gt;tanår&lt;/i&gt; i samma betyd., o. ej, såsom väl i allm. antages, efter eng. &lt;i&gt;teens&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;she is in her teens&lt;/i&gt; o. d. (jfr eng. &lt;i&gt;thirteen&lt;/i&gt;, 13, osv.). — I annan anv. redan Bureus o. 1602: ’The try tånåren eller Gyllenetaleth’." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lik..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;lik&lt;/b&gt; = fsv. &lt;i&gt;līk&lt;/i&gt;, skepnad, utseende, lik = isl. &lt;i&gt;lík&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;lig&lt;/i&gt;, lik, got. &lt;i&gt;leik&lt;/i&gt;, lekamen, kött, lik, fsax. &lt;i&gt;lîk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lîh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leiche&lt;/i&gt; av fhty. &lt;i&gt;lîhhi&lt;/i&gt; f.), ags. &lt;i&gt;líc&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*līka-&lt;/i&gt;. Omstritt. Enl. somliga till en ie. rot &lt;i&gt;lig&lt;/i&gt;, bilda, forma, växelform till &lt;i&gt;lik&lt;/i&gt; i fslav. &lt;i&gt;ličiti&lt;/i&gt;, bilda, serb. &lt;i&gt;na lik&lt;/i&gt;, lik, osv. Se f. ö. litteraturen hos Falk-Torp s. 1508. Jfr &lt;sp&gt;lekamen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;likstol&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;liktorn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-lig&lt;/sp&gt; o. adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;, ävensom under &lt;sp&gt;spetälsk&lt;/sp&gt;. — Ä. nsv. &lt;i&gt;likmadk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-matk&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;līkmadhker&lt;/i&gt;, egentl.: likmask, är en forntida benämning på kräftan o. likn. sjukdomar." />
        <feat att="faksimilID" val="0496" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;lik&lt;/b&gt; = fsv. &lt;i&gt;līk&lt;/i&gt;, skepnad, utseende, lik = isl. &lt;i&gt;lík&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;lig&lt;/i&gt;, lik, got. &lt;i&gt;leik&lt;/i&gt;, lekamen, kött, lik, fsax. &lt;i&gt;lîk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lîh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leiche&lt;/i&gt; av fhty. &lt;i&gt;lîhhi&lt;/i&gt; f.), ags. &lt;i&gt;líc&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*līka-&lt;/i&gt;. Omstritt. Enl. somliga till en ie. rot &lt;i&gt;lig&lt;/i&gt;, bilda, forma, växelform till &lt;i&gt;lik&lt;/i&gt; i fslav. &lt;i&gt;ličiti&lt;/i&gt;, bilda, serb. &lt;i&gt;na lik&lt;/i&gt;, lik, osv. Se f. ö. litteraturen hos Falk-Torp s. 1508. Jfr &lt;sp&gt;lekamen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;likstol&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;liktorn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-lig&lt;/sp&gt; o. adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;, ävensom under &lt;sp&gt;spetälsk&lt;/sp&gt;. — Ä. nsv. &lt;i&gt;likmadk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-matk&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;līkmadhker&lt;/i&gt;, egentl.: likmask, är en forntida benämning på kräftan o. likn. sjukdomar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;torsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þorsker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þo(r)skr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torsk&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;dorsch&lt;/i&gt; (varifrån ty. =); eng. &lt;i&gt;torsk&lt;/i&gt; från nord. spr.; av germ. &lt;i&gt;*þurska-&lt;/i&gt; = finska lånordet &lt;i&gt;turska&lt;/i&gt;; av åtskilliga (Miklosich Et. Wb., Pedersen IF 5: 72, Patrubany Le Monde Oriental 2: 220 m. fl.) tolkat som hörande till den ieur. roten &lt;i&gt;ters&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt; osv.; alltså egentl.: fisk som torkas (till stockfisk) o. besl. med ry. &lt;i&gt;treská&lt;/i&gt; (möjl. av ie. &lt;i&gt;*tr̥skā&lt;/i&gt;), lutfisk (enl. Uhlenbeck KZ 40: 560 urspr.: torrt trä). Det ryska namnet står emellertid isolerat inom de slav. spr., o. sambandet med &lt;sp&gt;torsk&lt;/sp&gt; måste därför betecknas som högst osäkert. — I Preussen o. Mecklenburg i stället vanl. &lt;i&gt;pomocheln&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pomuchel&lt;/i&gt;; från slav. spr.; jfr det från Fritz Reuter bekanta familjen. &lt;i&gt;Pomuchelskopp&lt;/i&gt;, egentl.: torskhuvud. — &lt;sp&gt;Dum som en torsk&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. da.-no. (där &lt;i&gt;tosk&lt;/i&gt;), jfr ty. &lt;i&gt;stockfisch&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;stokvisch&lt;/i&gt; i samma betyd.; se närmare under &lt;sp&gt;gös 4&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1083" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;torsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þorsker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þo(r)skr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torsk&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;dorsch&lt;/i&gt; (varifrån ty. =); eng. &lt;i&gt;torsk&lt;/i&gt; från nord. spr.; av germ. &lt;i&gt;*þurska-&lt;/i&gt; = finska lånordet &lt;i&gt;turska&lt;/i&gt;; av åtskilliga (Miklosich Et. Wb., Pedersen IF 5: 72, Patrubany Le Monde Oriental 2: 220 m. fl.) tolkat som hörande till den ieur. roten &lt;i&gt;ters&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt; osv.; alltså egentl.: fisk som torkas (till stockfisk) o. besl. med ry. &lt;i&gt;treská&lt;/i&gt; (möjl. av ie. &lt;i&gt;*tr̥skā&lt;/i&gt;), lutfisk (enl. Uhlenbeck KZ 40: 560 urspr.: torrt trä). Det ryska namnet står emellertid isolerat inom de slav. spr., o. sambandet med &lt;sp&gt;torsk&lt;/sp&gt; måste därför betecknas som högst osäkert. — I Preussen o. Mecklenburg i stället vanl. &lt;i&gt;pomocheln&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pomuchel&lt;/i&gt;; från slav. spr.; jfr det från Fritz Reuter bekanta familjen. &lt;i&gt;Pomuchelskopp&lt;/i&gt;, egentl.: torskhuvud. — &lt;sp&gt;Dum som en torsk&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. da.-no. (där &lt;i&gt;tosk&lt;/i&gt;), jfr ty. &lt;i&gt;stockfisch&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;stokvisch&lt;/i&gt; i samma betyd.; se närmare under &lt;sp&gt;gös 4&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ligga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ligga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ligga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ligga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;liggia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;liggja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ligge&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;liggian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;licken&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ligen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;liegen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;licgan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;lie&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*legᵹjan&lt;/i&gt;; motsv. got. &lt;i&gt;ligan&lt;/i&gt; utan &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;, liksom &lt;i&gt;sitan&lt;/i&gt;, men fsv. &lt;i&gt;sitia&lt;/i&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;legh&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;lékhos&lt;/i&gt; n., läger, lat. &lt;i&gt;lectus&lt;/i&gt;, säng, fir. &lt;i&gt;lige&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*leghio-&lt;/i&gt;) n. ds. osv. Jfr &lt;sp&gt;lag 2, 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;laga l, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lager&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lega l&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;låg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läger&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lägga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läglig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0496" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ligga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;liggia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;liggja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ligge&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;liggian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;licken&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ligen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;liegen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;licgan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;lie&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*legᵹjan&lt;/i&gt;; motsv. got. &lt;i&gt;ligan&lt;/i&gt; utan &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;, liksom &lt;i&gt;sitan&lt;/i&gt;, men fsv. &lt;i&gt;sitia&lt;/i&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;legh&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;lékhos&lt;/i&gt; n., läger, lat. &lt;i&gt;lectus&lt;/i&gt;, säng, fir. &lt;i&gt;lige&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*leghio-&lt;/i&gt;) n. ds. osv. Jfr &lt;sp&gt;lag 2, 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;laga l, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lager&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lega l&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;låg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läger&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lägga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läglig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liga&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;ligue&lt;/i&gt; ds., till lat. &lt;i&gt;ligāre&lt;/i&gt;, binda, förena; se &lt;sp&gt;legera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0496" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liga&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;ligue&lt;/i&gt; ds., till lat. &lt;i&gt;ligāre&lt;/i&gt;, binda, förena; se &lt;sp&gt;legera&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torsdag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torsdag..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torsdag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;torsdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þōrsdagher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þórsdagr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torsdag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;donersdach&lt;/i&gt; m. m., fhty. &lt;i&gt;donarestag&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;donnerstag&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þunresdæg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thursday&lt;/i&gt; från nord. spr.); övers, av lat. &lt;i&gt;dies Jovis&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;jeudi&lt;/i&gt;), motsvar. grek. &lt;i&gt;(h)ēméra Diōs&lt;/i&gt;, dvs. (planeten) Jupiters (Zevs) dag; se f. ö. &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt;. — I fsv. var &lt;i&gt;hatgheprsdagher&lt;/i&gt; namnet på Kristi Himmelsfärdsdag; jfr smål., blek. helig torsdag. — Se även skärtorsdag. - Sydty. pfinztag, torsdag, utgår från likbetyd. grek. pémpte (ngrek. péphté), den femte (dagen); jfr fslav. petiikii, den femte, om fredagen. — Torsdagsbarn, se söndagsbarn (under söndag).&lt;b&gt;torsdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þōrsdagher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þórsdagr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torsdag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;donersdach&lt;/i&gt; m. m., fhty. &lt;i&gt;donarestag&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;donnerstag&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þunresdæg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thursday&lt;/i&gt; från nord. spr.); övers, av lat. &lt;i&gt;dies Jovis&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;jeudi&lt;/i&gt;), motsvar. grek. &lt;i&gt;(h)ēméra Diōs&lt;/i&gt;, dvs. (planeten) Jupiters (Zevs) dag; se f. ö. &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt;. — I fsv. var &lt;i&gt;hælghe þorsdagher&lt;/i&gt; namnet på Kristi Himmelsfärdsdag; jfr smål., blek. &lt;i&gt;helig torsdag&lt;/i&gt;. — Se även &lt;sp&gt;skärtorsdag&lt;/sp&gt;. - Sydty. &lt;i&gt;pfinztag&lt;/i&gt;, torsdag, utgår från likbetyd. grek. &lt;i&gt;pémptē&lt;/i&gt; (ngrek. &lt;i&gt;péphtē&lt;/i&gt;), den femte (dagen); jfr fslav. &lt;i&gt;pętŭkŭ&lt;/i&gt;, den femte, om fredagen. — &lt;sp&gt;Torsdagsbarn&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;söndagsbarn&lt;/sp&gt; (under &lt;sp&gt;söndag&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1082" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;torsdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þōrsdagher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þórsdagr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torsdag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;donersdach&lt;/i&gt; m. m., fhty. &lt;i&gt;donarestag&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;donnerstag&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þunresdæg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thursday&lt;/i&gt; från nord. spr.); övers, av lat. &lt;i&gt;dies Jovis&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;jeudi&lt;/i&gt;), motsvar. grek. &lt;i&gt;(h)ēméra Diōs&lt;/i&gt;, dvs. (planeten) Jupiters (Zevs) dag; se f. ö. &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt;. — I fsv. var &lt;i&gt;hatgheprsdagher&lt;/i&gt; namnet på Kristi Himmelsfärdsdag; jfr smål., blek. helig torsdag. — Se även skärtorsdag. - Sydty. pfinztag, torsdag, utgår från likbetyd. grek. pémpte (ngrek. péphté), den femte (dagen); jfr fslav. petiikii, den femte, om fredagen. — Torsdagsbarn, se söndagsbarn (under söndag).&lt;b&gt;torsdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þōrsdagher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þórsdagr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;torsdag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;donersdach&lt;/i&gt; m. m., fhty. &lt;i&gt;donarestag&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;donnerstag&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þunresdæg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thursday&lt;/i&gt; från nord. spr.); övers, av lat. &lt;i&gt;dies Jovis&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;jeudi&lt;/i&gt;), motsvar. grek. &lt;i&gt;(h)ēméra Diōs&lt;/i&gt;, dvs. (planeten) Jupiters (Zevs) dag; se f. ö. &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt;. — I fsv. var &lt;i&gt;hælghe þorsdagher&lt;/i&gt; namnet på Kristi Himmelsfärdsdag; jfr smål., blek. &lt;i&gt;helig torsdag&lt;/i&gt;. — Se även &lt;sp&gt;skärtorsdag&lt;/sp&gt;. - Sydty. &lt;i&gt;pfinztag&lt;/i&gt;, torsdag, utgår från likbetyd. grek. &lt;i&gt;pémptē&lt;/i&gt; (ngrek. &lt;i&gt;péphtē&lt;/i&gt;), den femte (dagen); jfr fslav. &lt;i&gt;pętŭkŭ&lt;/i&gt;, den femte, om fredagen. — &lt;sp&gt;Torsdagsbarn&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;söndagsbarn&lt;/sp&gt; (under &lt;sp&gt;söndag&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Torshälla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Torshälla..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Torshälla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Torshälla&lt;/b&gt;, stadsn., se &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;harg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1083" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Torshälla&lt;/b&gt;, stadsn., se &lt;sp&gt;Tor&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;harg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="harg" />
        <feat att="see" val="Tor" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tornera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tornera..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tornera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tornera&lt;/b&gt; = fsv. = isl. turnera, mlty. tornéren, mhty. turnieren, vända med hästen, sedan: kämpa i tornej (ty. turnieren), från ffra. torner (fra. tourner), egentl.: vända, motsv. ags. turnian, tyr-nan, vända (eng. turn; se törn o. jfr nedan), av lat. tornäre, ytterst till grek. törnos, cirkelformig rörelse m. m. (se f. ö. tur 1). Alltså etymologiskt = turnera. Betydelseutvecklingen sammanhänger därmed, att till tornerspe-len (som till en början voro ett slags vapenövningar) hörde, att de kämpande brukade upprepade gånger vända sina hästar för att under betäckning av sköldarna liksom rädda sig genom flykten. — Från samrnans. tprnerhjälm (jfr fsv. torneyeshiwlmber) kommer det adliga familjen. Tornerhjelm (-hielm), efter vapenbilden. — Tornerspel accentueras hos Tegnér (Leopold) torner-spel. — Härjämte: fsv. torneya, från mlty. torneien, av fra. tournoyer, iterativum till tourner (motsvar. lat. -izäre), alltså: upprepade gånger vända; med vbalsbst. tournoi, varav mlat. tornei, jfr fsv. torneyrcetter. Dessutom fsv. tornea-ment, av mlat. -mentum, jfr ffra. tour-noiement. — Ett minne av ett annat ridderligt vapenspel föreligger i nsv. dust, egentl. om en tvekamp till häst med lansar; se f. ö. d. o. — Hit hör även fsv. törning, dust, stöt, anfall = ä. nsv., ävensom ä. nsv. torna, sammandrabba, t. ex. L. Petri, P. Svart, o. ännu t. ex. 1632, jfr isl. turna, vända, no. tunna, svänga, virvla, närmast motsv. ags. turnian, tyr nian (se ovan). Nsv. torna ihop med hör väl snarast samman med torna mot till det i alla händelser nära besl., från eng. lånade törn. — Det tyska turnén, gymnastisera, är en ung bildning av Jahn från början av 1800-talet." />
        <feat att="faksimilID" val="1080" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tornera&lt;/b&gt; = fsv. = isl. turnera, mlty. tornéren, mhty. turnieren, vända med hästen, sedan: kämpa i tornej (ty. turnieren), från ffra. torner (fra. tourner), egentl.: vända, motsv. ags. turnian, tyr-nan, vända (eng. turn; se törn o. jfr nedan), av lat. tornäre, ytterst till grek. törnos, cirkelformig rörelse m. m. (se f. ö. tur 1). Alltså etymologiskt = turnera. Betydelseutvecklingen sammanhänger därmed, att till tornerspe-len (som till en början voro ett slags vapenövningar) hörde, att de kämpande brukade upprepade gånger vända sina hästar för att under betäckning av sköldarna liksom rädda sig genom flykten. — Från samrnans. tprnerhjälm (jfr fsv. torneyeshiwlmber) kommer det adliga familjen. Tornerhjelm (-hielm), efter vapenbilden. — Tornerspel accentueras hos Tegnér (Leopold) torner-spel. — Härjämte: fsv. torneya, från mlty. torneien, av fra. tournoyer, iterativum till tourner (motsvar. lat. -izäre), alltså: upprepade gånger vända; med vbalsbst. tournoi, varav mlat. tornei, jfr fsv. torneyrcetter. Dessutom fsv. tornea-ment, av mlat. -mentum, jfr ffra. tour-noiement. — Ett minne av ett annat ridderligt vapenspel föreligger i nsv. dust, egentl. om en tvekamp till häst med lansar; se f. ö. d. o. — Hit hör även fsv. törning, dust, stöt, anfall = ä. nsv., ävensom ä. nsv. torna, sammandrabba, t. ex. L. Petri, P. Svart, o. ännu t. ex. 1632, jfr isl. turna, vända, no. tunna, svänga, virvla, närmast motsv. ags. turnian, tyr nian (se ovan). Nsv. torna ihop med hör väl snarast samman med torna mot till det i alla händelser nära besl., från eng. lånade törn. — Det tyska turnén, gymnastisera, är en ung bildning av Jahn från början av 1800-talet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tornérhjelm" />
          <feat att="writtenForm" val="Tornérhjelm -hielm 1" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--Tornérhjelm ..pmm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pmm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tornérhjelm ..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Tornérhjelm (-hielm)&lt;/sp&gt;, familjen., se föreg.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1081" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Tornérhjelm (-hielm)&lt;/sp&gt;, familjen., se föreg.]" />
        <feat att="see" val="tornera 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tornister" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tornister..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tornister..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tornister&lt;/b&gt;, Wahrman Husdj. 1807 = da., från ty. =, i ä. ty. även &lt;i&gt;tanister&lt;/i&gt; (jfr ZfdW 15: 214), från tjeck. &lt;i&gt;tanystra&lt;/i&gt; (även i magyar.), genom sammansmältning av mlat. &lt;i&gt;canistrum&lt;/i&gt;, korg (se &lt;sp&gt;knaster&lt;/sp&gt;), o. bysant. &lt;i&gt;tágistron&lt;/i&gt;, havresäck (till &lt;i&gt;tagízō&lt;/i&gt;, fodrar, besl. med &lt;i&gt;tássō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;táttō&lt;/i&gt;, ordnar, se &lt;sp&gt;taktik&lt;/sp&gt;). G. Meyer IF 2: 441. — Förr (o. ännu i dial.) icke sällan &lt;i&gt;tornist&lt;/i&gt;, t. ex. Växiö 1808 i bouppt., Jernkont. ann. 1833, Östg. Korresp. 1854; beroende på att formen med &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; uppfattats som plur. Jfr de under &lt;sp&gt;tratt&lt;/sp&gt; anförda exemplen. — Liksom &lt;sp&gt;kantin&lt;/sp&gt; närmast ett militärord." />
        <feat att="faksimilID" val="1081" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tornister&lt;/b&gt;, Wahrman Husdj. 1807 = da., från ty. =, i ä. ty. även &lt;i&gt;tanister&lt;/i&gt; (jfr ZfdW 15: 214), från tjeck. &lt;i&gt;tanystra&lt;/i&gt; (även i magyar.), genom sammansmältning av mlat. &lt;i&gt;canistrum&lt;/i&gt;, korg (se &lt;sp&gt;knaster&lt;/sp&gt;), o. bysant. &lt;i&gt;tágistron&lt;/i&gt;, havresäck (till &lt;i&gt;tagízō&lt;/i&gt;, fodrar, besl. med &lt;i&gt;tássō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;táttō&lt;/i&gt;, ordnar, se &lt;sp&gt;taktik&lt;/sp&gt;). G. Meyer IF 2: 441. — Förr (o. ännu i dial.) icke sällan &lt;i&gt;tornist&lt;/i&gt;, t. ex. Växiö 1808 i bouppt., Jernkont. ann. 1833, Östg. Korresp. 1854; beroende på att formen med &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; uppfattats som plur. Jfr de under &lt;sp&gt;tratt&lt;/sp&gt; anförda exemplen. — Liksom &lt;sp&gt;kantin&lt;/sp&gt; närmast ett militärord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;torp&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: by, småstad, fsv. &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt;, gård, by, småstad (jfr nedan), stundom &lt;i&gt;þorper&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt;, gård, skara, flock, no. &lt;i&gt;torp&lt;/i&gt; ds., även: pack, byke, stundom mask., ä. da.: by (om fda. se nedan), got. &lt;i&gt;þaúrp&lt;/i&gt;, åker (grek. texten: &lt;i&gt;agrós&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;thorp&lt;/i&gt; o. fhty., ty. &lt;i&gt;dorf&lt;/i&gt;, by (jfr nedan), ags. &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrop&lt;/i&gt;, gård, by; av germ. &lt;i&gt;*þurpa-&lt;/i&gt; n. (m.?); vanl. o. säkert med rätta sammanställt med litau. &lt;i&gt;trobà&lt;/i&gt;, hus, osk. &lt;i&gt;trííbúm&lt;/i&gt; ds., lat. &lt;i&gt;trabs&lt;/i&gt;, bjälke, fkymr. &lt;i&gt;treb&lt;/i&gt;, bostad, gall. folkn. &lt;i&gt;Atrebates&lt;/i&gt;, o. väl även grek. &lt;i&gt;téramnon&lt;/i&gt; (*terab-no-n), &lt;i&gt;téremnon&lt;/i&gt;, hus (jfr &lt;sp&gt;träv&lt;/sp&gt;). Egentl.: byggnad &gt; hus &gt; gård &gt; by. Betyd. 'skara' har väl utvecklat sig ur den av 'by' o. bör knappast, såsom skett (t. ex. Walde under turbo), föranleda antagandet av ett särskilt ord, besl. med lat. &lt;i&gt;turba&lt;/i&gt;, skara (varom under &lt;sp&gt;turbin&lt;/sp&gt;). En motsatt betyd.-utveckling föreligger i ir. &lt;i&gt;cathir&lt;/i&gt;, stad, av lat. &lt;i&gt;caterva&lt;/i&gt;, skara, el. i span. &lt;i&gt;pueblo&lt;/i&gt;, by, stad, folk, av lat. &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, folk. Växlingen av betyd. 'gård' o. 'by' sammanhänger med under olika tider o. hos olika germ. stammar skiftande bosättningsförhållanden. — Den i sv. sedan urminnes tider förhärskande betyd. 'mindre lantgård (på ofri mark)' har urspr. ingått i en mängd gamla ortnamn, &lt;sp&gt;Torp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Torpa&lt;/sp&gt;, egentl. om genom nyodlingar å skogsbygd o. d. uppkomna utgårdar, som sedermera ofta vuxit ut till ansenliga huvudgårdar o. på grund därav övergått till socken- o. stundom häradsnamn. I fda. o. fskån. tycks &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt; ha syftat på bosättning på byns utanför tomterna belägna mark. — I ortnamn på &lt;i&gt;-torp&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-arp&lt;/i&gt;) är senare leden mycket ofta ett personnamn, t. ex. i &lt;sp&gt;Alnarp&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Bonnorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Bondat(h)orp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Bonde&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Brynstorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Bryniolfsthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Bryniolf&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Farstorp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Fadhurst(h)orp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Fadhir&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Gåvestadstorp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Guduastat(h)orp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Gudhfaste&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Gudhfast (-vast)&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Hällestorp&lt;/sp&gt; i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Hærleksthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Hærlek&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Jordstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Joar&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Kabbarp&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Källestorp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Kældorst(h)orp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Kældor&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;Kætildor&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Naffentorp&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Nantorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Nanna&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Pålstorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Pavalsthorp&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Pärstorp&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Peterstorp&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Rolstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Rolf&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;Sibbarp&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Sig-&lt;/sp&gt; slutet), &lt;sp&gt;Sjöstorp&lt;/sp&gt; Hylletofta sn Smål., fsv. &lt;i&gt;Sighwadzthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Sighhuat&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Stentorp Drothem&lt;/sp&gt; Ögtl. (sannol. fsv. &lt;i&gt;Stighandathorp&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Störestorp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Styrgisthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Styrger&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Svenstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;i&gt;sven 1&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Sånnarp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Sune&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Sällstorp&lt;/sp&gt; (se d. o.),. &lt;sp&gt;Tolarp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Tord&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Tollstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Tolv&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Tomestorp&lt;/sp&gt; Kisa sn Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Thomastorp&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Torarp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Torup&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Tord&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Tovetorp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tubbetorp&lt;/sp&gt; (se under &lt;sp&gt;Tuve&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Ubbarp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Ubbethorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Ubbe&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Ulvestorp&lt;/sp&gt; Härene sn Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Ölffwitzthorp&lt;/i&gt;, till ett personn. &lt;i&gt;*Ölfvidh&lt;/i&gt;, men &lt;sp&gt;Ulvestorp&lt;/sp&gt; Habo sn Vgtl. däremot till fsv. personn. &lt;i&gt;Ulvar&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Utvängstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;två 1&lt;/sp&gt; slutet), &lt;sp&gt;Väsentorp&lt;/sp&gt; Ögtl. (se &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt; slutet), &lt;sp&gt;Västorp&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Væstathorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Væste&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Ärmestorp&lt;/sp&gt; Ögtl. (se &lt;sp&gt;Ärm-&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Ölstorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Ölfsthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Ölf&lt;/i&gt;, kortnamnsform till &lt;i&gt;Ödhulf&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Ö(i)ulf&lt;/i&gt;; alltså somliga bildade i kristen tid, t. ex. &lt;sp&gt;Påls-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Pärs-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Tomestorp&lt;/sp&gt; till de kristna personn. &lt;i&gt;Pawel&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Paulus&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;Peter&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;Tomas&lt;/i&gt;; stundom &lt;sp&gt;en annan personbeteckning&lt;/sp&gt; (t. ex. &lt;sp&gt;Skräddaretorp&lt;/sp&gt; flerst., fsv. &lt;i&gt;Skrædharathorpi&lt;/i&gt; &lt;sp&gt;Trälarp&lt;/sp&gt; Smål., se &lt;sp&gt;träl&lt;/sp&gt;); i många fall också sjö- el. ånamn (t. ex. &lt;sp&gt;Doverstorp&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Duwirstorp&lt;/i&gt; vid sjön &lt;sp&gt;Dovern&lt;/sp&gt;; se förf. Sjön. 4: 98 f.) el. &lt;sp&gt;andra beteckningar för naturförhållanden&lt;/sp&gt; (t. ex. &lt;sp&gt;Skogstorp&lt;/sp&gt;); ibland också djurnamn (t. ex. &lt;sp&gt;Ekornarp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Icornathorp[p]&lt;/i&gt;, dvs. ekorretorpet). — Utförligare översikt av de sv. &lt;i&gt;torp-&lt;/i&gt;namnen saknas ännu, om de danska se Ussing Da. stud. 1917 s. 83-93. — I skå. o. da. ofta &lt;i&gt;-t(e)rup&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-rup&lt;/i&gt; o. d., t. ex. &lt;sp&gt;Tosterup&lt;/sp&gt;, gods o. socken i Skå., av fda. &lt;i&gt;Thosthorp&lt;/i&gt;, till fda., fsv. o. västnord. personn. &lt;i&gt;Tōste&lt;/i&gt; (t. ex. å den ej långt från Tosterup befintliga Glimmingestenen); se &lt;sp&gt;Tost-&lt;/sp&gt;. — Hit höra de från danskan inkomna familjen. &lt;sp&gt;Gleerup&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Westrup&lt;/sp&gt; osv., med senare leden i denna ställning utvecklad ur &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt;; f. ö. tillhörande samma danska familjenamnstyp som t. ex. &lt;sp&gt;Melsted&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Weibull&lt;/sp&gt; (med gårdnamnet upptaget i oförändrad form). Ty. &lt;i&gt;dorf&lt;/i&gt; ingår i de ty. familjen. &lt;sp&gt;Friesendorff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hallendorff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Leidesdorff&lt;/sp&gt; o. efterbildningarna &lt;sp&gt;Bodorff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ljungdorff&lt;/sp&gt; m. fl. — Från Skandinavien härrör normand. &lt;i&gt;Torp&lt;/i&gt; i ortn. &lt;i&gt;Torp-en Caux&lt;/i&gt; o. d. — Jfr f. ö. &lt;sp&gt;-arp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tölp&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1081" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;torp&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: by, småstad, fsv. &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt;, gård, by, småstad (jfr nedan), stundom &lt;i&gt;þorper&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt;, gård, skara, flock, no. &lt;i&gt;torp&lt;/i&gt; ds., även: pack, byke, stundom mask., ä. da.: by (om fda. se nedan), got. &lt;i&gt;þaúrp&lt;/i&gt;, åker (grek. texten: &lt;i&gt;agrós&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;thorp&lt;/i&gt; o. fhty., ty. &lt;i&gt;dorf&lt;/i&gt;, by (jfr nedan), ags. &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þrop&lt;/i&gt;, gård, by; av germ. &lt;i&gt;*þurpa-&lt;/i&gt; n. (m.?); vanl. o. säkert med rätta sammanställt med litau. &lt;i&gt;trobà&lt;/i&gt;, hus, osk. &lt;i&gt;trííbúm&lt;/i&gt; ds., lat. &lt;i&gt;trabs&lt;/i&gt;, bjälke, fkymr. &lt;i&gt;treb&lt;/i&gt;, bostad, gall. folkn. &lt;i&gt;Atrebates&lt;/i&gt;, o. väl även grek. &lt;i&gt;téramnon&lt;/i&gt; (*terab-no-n), &lt;i&gt;téremnon&lt;/i&gt;, hus (jfr &lt;sp&gt;träv&lt;/sp&gt;). Egentl.: byggnad &gt; hus &gt; gård &gt; by. Betyd. 'skara' har väl utvecklat sig ur den av 'by' o. bör knappast, såsom skett (t. ex. Walde under turbo), föranleda antagandet av ett särskilt ord, besl. med lat. &lt;i&gt;turba&lt;/i&gt;, skara (varom under &lt;sp&gt;turbin&lt;/sp&gt;). En motsatt betyd.-utveckling föreligger i ir. &lt;i&gt;cathir&lt;/i&gt;, stad, av lat. &lt;i&gt;caterva&lt;/i&gt;, skara, el. i span. &lt;i&gt;pueblo&lt;/i&gt;, by, stad, folk, av lat. &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, folk. Växlingen av betyd. 'gård' o. 'by' sammanhänger med under olika tider o. hos olika germ. stammar skiftande bosättningsförhållanden. — Den i sv. sedan urminnes tider förhärskande betyd. 'mindre lantgård (på ofri mark)' har urspr. ingått i en mängd gamla ortnamn, &lt;sp&gt;Torp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Torpa&lt;/sp&gt;, egentl. om genom nyodlingar å skogsbygd o. d. uppkomna utgårdar, som sedermera ofta vuxit ut till ansenliga huvudgårdar o. på grund därav övergått till socken- o. stundom häradsnamn. I fda. o. fskån. tycks &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt; ha syftat på bosättning på byns utanför tomterna belägna mark. — I ortnamn på &lt;i&gt;-torp&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-arp&lt;/i&gt;) är senare leden mycket ofta ett personnamn, t. ex. i &lt;sp&gt;Alnarp&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Bonnorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Bondat(h)orp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Bonde&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Brynstorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Bryniolfsthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Bryniolf&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Farstorp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Fadhurst(h)orp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Fadhir&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Gåvestadstorp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Guduastat(h)orp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Gudhfaste&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Gudhfast (-vast)&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Hällestorp&lt;/sp&gt; i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Hærleksthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Hærlek&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Jordstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Joar&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Kabbarp&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Källestorp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Kældorst(h)orp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Kældor&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;Kætildor&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Naffentorp&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Nantorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Nanna&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Pålstorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Pavalsthorp&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Pärstorp&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Peterstorp&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Rolstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Rolf&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;Sibbarp&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Sig-&lt;/sp&gt; slutet), &lt;sp&gt;Sjöstorp&lt;/sp&gt; Hylletofta sn Smål., fsv. &lt;i&gt;Sighwadzthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Sighhuat&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Stentorp Drothem&lt;/sp&gt; Ögtl. (sannol. fsv. &lt;i&gt;Stighandathorp&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Störestorp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Styrgisthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Styrger&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Svenstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;i&gt;sven 1&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Sånnarp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Sune&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Sällstorp&lt;/sp&gt; (se d. o.),. &lt;sp&gt;Tolarp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Tord&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Tollstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Tolv&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Tomestorp&lt;/sp&gt; Kisa sn Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Thomastorp&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Torarp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Torup&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Tord&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Tovetorp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tubbetorp&lt;/sp&gt; (se under &lt;sp&gt;Tuve&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Ubbarp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Ubbethorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Ubbe&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Ulvestorp&lt;/sp&gt; Härene sn Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Ölffwitzthorp&lt;/i&gt;, till ett personn. &lt;i&gt;*Ölfvidh&lt;/i&gt;, men &lt;sp&gt;Ulvestorp&lt;/sp&gt; Habo sn Vgtl. däremot till fsv. personn. &lt;i&gt;Ulvar&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Utvängstorp&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;två 1&lt;/sp&gt; slutet), &lt;sp&gt;Väsentorp&lt;/sp&gt; Ögtl. (se &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt; slutet), &lt;sp&gt;Västorp&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Væstathorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Væste&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Ärmestorp&lt;/sp&gt; Ögtl. (se &lt;sp&gt;Ärm-&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Ölstorp&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Ölfsthorp&lt;/i&gt;, till personn. &lt;i&gt;Ölf&lt;/i&gt;, kortnamnsform till &lt;i&gt;Ödhulf&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Ö(i)ulf&lt;/i&gt;; alltså somliga bildade i kristen tid, t. ex. &lt;sp&gt;Påls-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Pärs-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Tomestorp&lt;/sp&gt; till de kristna personn. &lt;i&gt;Pawel&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Paulus&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;Peter&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;Tomas&lt;/i&gt;; stundom &lt;sp&gt;en annan personbeteckning&lt;/sp&gt; (t. ex. &lt;sp&gt;Skräddaretorp&lt;/sp&gt; flerst., fsv. &lt;i&gt;Skrædharathorpi&lt;/i&gt; &lt;sp&gt;Trälarp&lt;/sp&gt; Smål., se &lt;sp&gt;träl&lt;/sp&gt;); i många fall också sjö- el. ånamn (t. ex. &lt;sp&gt;Doverstorp&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Duwirstorp&lt;/i&gt; vid sjön &lt;sp&gt;Dovern&lt;/sp&gt;; se förf. Sjön. 4: 98 f.) el. &lt;sp&gt;andra beteckningar för naturförhållanden&lt;/sp&gt; (t. ex. &lt;sp&gt;Skogstorp&lt;/sp&gt;); ibland också djurnamn (t. ex. &lt;sp&gt;Ekornarp&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Icornathorp[p]&lt;/i&gt;, dvs. ekorretorpet). — Utförligare översikt av de sv. &lt;i&gt;torp-&lt;/i&gt;namnen saknas ännu, om de danska se Ussing Da. stud. 1917 s. 83-93. — I skå. o. da. ofta &lt;i&gt;-t(e)rup&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-rup&lt;/i&gt; o. d., t. ex. &lt;sp&gt;Tosterup&lt;/sp&gt;, gods o. socken i Skå., av fda. &lt;i&gt;Thosthorp&lt;/i&gt;, till fda., fsv. o. västnord. personn. &lt;i&gt;Tōste&lt;/i&gt; (t. ex. å den ej långt från Tosterup befintliga Glimmingestenen); se &lt;sp&gt;Tost-&lt;/sp&gt;. — Hit höra de från danskan inkomna familjen. &lt;sp&gt;Gleerup&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Westrup&lt;/sp&gt; osv., med senare leden i denna ställning utvecklad ur &lt;i&gt;þorp&lt;/i&gt;; f. ö. tillhörande samma danska familjenamnstyp som t. ex. &lt;sp&gt;Melsted&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Weibull&lt;/sp&gt; (med gårdnamnet upptaget i oförändrad form). Ty. &lt;i&gt;dorf&lt;/i&gt; ingår i de ty. familjen. &lt;sp&gt;Friesendorff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hallendorff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Leidesdorff&lt;/sp&gt; o. efterbildningarna &lt;sp&gt;Bodorff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ljungdorff&lt;/sp&gt; m. fl. — Från Skandinavien härrör normand. &lt;i&gt;Torp&lt;/i&gt; i ortn. &lt;i&gt;Torp-en Caux&lt;/i&gt; o. d. — Jfr f. ö. &lt;sp&gt;-arp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tölp&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="Torpadius 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Torpadius" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Torpadius..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Torpadius..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Torpadius&lt;/b&gt;, familjen., efter &lt;sp&gt;Torpa&lt;/sp&gt; sn Ögtl.; alltså exempel på familjenamn med latinsk ändelse utan latinisering av grundordet (liksom t. ex. &lt;sp&gt;Blackstadius&lt;/sp&gt;). — Även italianiserat: &lt;sp&gt;Torpadie&lt;/sp&gt;, liksom t. ex. &lt;sp&gt;Cavalli&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Troili&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1082" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Torpadius&lt;/b&gt;, familjen., efter &lt;sp&gt;Torpa&lt;/sp&gt; sn Ögtl.; alltså exempel på familjenamn med latinsk ändelse utan latinisering av grundordet (liksom t. ex. &lt;sp&gt;Blackstadius&lt;/sp&gt;). — Även italianiserat: &lt;sp&gt;Torpadie&lt;/sp&gt;, liksom t. ex. &lt;sp&gt;Cavalli&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Troili&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torpedo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torpedo..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torpedo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;torpedo&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;torped&lt;/b&gt;, t. ex. 1875: &lt;i&gt;torpeder&lt;/i&gt; plur. = ty., eng., span. &lt;i&gt;torpedo&lt;/i&gt; (i fra. &lt;i&gt;torpille&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;torpilla&lt;/i&gt;), från 1860-t., med benämningen hämtad från lat. &lt;i&gt;torpēdo&lt;/i&gt;, darr-rocka (som utdelar elektriska stötar), äldre: domning, till &lt;i&gt;torpēre&lt;/i&gt;, vara stel el. styv (urbesl. med &lt;sp&gt;kärv&lt;/sp&gt;), bildat med den i sjukdomsbeteckningar o. d. icke ovanliga avledn. &lt;i&gt;-ēdo&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;gravēdo&lt;/i&gt;, snuva, tyngd, &lt;i&gt;putrēdo&lt;/i&gt;, ruttenhet, &lt;i&gt;scabrēdo&lt;/i&gt;, utslag, skorv, osv. — &lt;sp&gt;Sätta torpedon under arken&lt;/sp&gt;, t. ex. Sv. Dagbl. 1901, Böök 1913; efter ett uttryck i Ibsens Digte 1871." />
        <feat att="faksimilID" val="1082" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;torpedo&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;torped&lt;/b&gt;, t. ex. 1875: &lt;i&gt;torpeder&lt;/i&gt; plur. = ty., eng., span. &lt;i&gt;torpedo&lt;/i&gt; (i fra. &lt;i&gt;torpille&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;torpilla&lt;/i&gt;), från 1860-t., med benämningen hämtad från lat. &lt;i&gt;torpēdo&lt;/i&gt;, darr-rocka (som utdelar elektriska stötar), äldre: domning, till &lt;i&gt;torpēre&lt;/i&gt;, vara stel el. styv (urbesl. med &lt;sp&gt;kärv&lt;/sp&gt;), bildat med den i sjukdomsbeteckningar o. d. icke ovanliga avledn. &lt;i&gt;-ēdo&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;gravēdo&lt;/i&gt;, snuva, tyngd, &lt;i&gt;putrēdo&lt;/i&gt;, ruttenhet, &lt;i&gt;scabrēdo&lt;/i&gt;, utslag, skorv, osv. — &lt;sp&gt;Sätta torpedon under arken&lt;/sp&gt;, t. ex. Sv. Dagbl. 1901, Böök 1913; efter ett uttryck i Ibsens Digte 1871." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torr" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torr..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torr..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;torr&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þor&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þør&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þurr&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;thyr&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;tør&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;þaúrsus&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thurri&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;durri&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dürr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þyrre&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*þurzu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*þursu-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*þursia-&lt;/i&gt;) = ie. &lt;i&gt;*tr̥sú-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;tr̥sú-&lt;/i&gt; begärlig, egentl.: törstande efter, jfr med &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. slov. &lt;i&gt;tŕzək&lt;/i&gt;, girig (varom Agrell Zur balt.-slav. Lautgesch. s. 3). Besl. med got. st. vb. &lt;i&gt;gataírsan&lt;/i&gt;, bli torr, vissna, med kausativet germ. &lt;i&gt;*þarzian&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þerra&lt;/i&gt;, mlty., mhty. &lt;i&gt;derren&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dörren&lt;/i&gt;), avtorka (från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;tarir&lt;/i&gt;, torka) = lat. &lt;i&gt;torrēre&lt;/i&gt;, torka; o. inkoativet got. &lt;i&gt;gaþaúrnan&lt;/i&gt;, bli torr, isl. &lt;i&gt;þorna&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*þurzn-&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;tua&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*þursn-&lt;/i&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;*virna&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;vissna&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;vissen&lt;/sp&gt;), vartill väl sydsv. dial. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt;, torr o. dålig till utseendet, da. dial. &lt;i&gt;taarn&lt;/i&gt;. Hit hör även sv. dial. o. no. &lt;i&gt;tarre&lt;/i&gt;, torkinrättning för lin = ty. &lt;i&gt;darre&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kölna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tas&lt;/sp&gt;. Ieur. &lt;i&gt;ters&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;tr̥ṣ́yati&lt;/i&gt;, törstar (= got. &lt;i&gt;þaúrsjan&lt;/i&gt;), med kausativet &lt;i&gt;tarṣáyati&lt;/i&gt; (formellt = lat. &lt;i&gt;torrēre&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;þerra&lt;/i&gt;, avtorka, osv., se ovan), grek. &lt;i&gt;térsomai&lt;/i&gt;, blir torr, lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord (av &lt;i&gt;*tersa&lt;/i&gt;; dock ej fullt säkert), samt i armen., alban. o. kelt. Jfr &lt;sp&gt;törst&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;torsk 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ha sitt på det torra&lt;/sp&gt;, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;auf dem trockenen sein, im trockenen sitzen&lt;/i&gt;, egentl. om det torra landet (&lt;i&gt;das trockene&lt;/i&gt;, bibi.). — &lt;sp&gt;Torr bakom öronen&lt;/sp&gt;, t. ex. Spegel Reg. horol., jfr Runius: 'ett barn .. som är vid örat vått', motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;trocken (nass) hinter den ohren&lt;/i&gt;, egentl. om ett barn under de första levnadsmånaderna." />
        <feat att="faksimilID" val="1082" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;torr&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þor&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þør&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þurr&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;thyr&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;tør&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;þaúrsus&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thurri&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;durri&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dürr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þyrre&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*þurzu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*þursu-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*þursia-&lt;/i&gt;) = ie. &lt;i&gt;*tr̥sú-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;tr̥sú-&lt;/i&gt; begärlig, egentl.: törstande efter, jfr med &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. slov. &lt;i&gt;tŕzək&lt;/i&gt;, girig (varom Agrell Zur balt.-slav. Lautgesch. s. 3). Besl. med got. st. vb. &lt;i&gt;gataírsan&lt;/i&gt;, bli torr, vissna, med kausativet germ. &lt;i&gt;*þarzian&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þerra&lt;/i&gt;, mlty., mhty. &lt;i&gt;derren&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dörren&lt;/i&gt;), avtorka (från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;tarir&lt;/i&gt;, torka) = lat. &lt;i&gt;torrēre&lt;/i&gt;, torka; o. inkoativet got. &lt;i&gt;gaþaúrnan&lt;/i&gt;, bli torr, isl. &lt;i&gt;þorna&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*þurzn-&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;tua&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*þursn-&lt;/i&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;*virna&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;vissna&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;vissen&lt;/sp&gt;), vartill väl sydsv. dial. &lt;i&gt;torn&lt;/i&gt;, torr o. dålig till utseendet, da. dial. &lt;i&gt;taarn&lt;/i&gt;. Hit hör även sv. dial. o. no. &lt;i&gt;tarre&lt;/i&gt;, torkinrättning för lin = ty. &lt;i&gt;darre&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kölna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tas&lt;/sp&gt;. Ieur. &lt;i&gt;ters&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;tr̥ṣ́yati&lt;/i&gt;, törstar (= got. &lt;i&gt;þaúrsjan&lt;/i&gt;), med kausativet &lt;i&gt;tarṣáyati&lt;/i&gt; (formellt = lat. &lt;i&gt;torrēre&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;þerra&lt;/i&gt;, avtorka, osv., se ovan), grek. &lt;i&gt;térsomai&lt;/i&gt;, blir torr, lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt;, jord (av &lt;i&gt;*tersa&lt;/i&gt;; dock ej fullt säkert), samt i armen., alban. o. kelt. Jfr &lt;sp&gt;törst&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;torsk 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ha sitt på det torra&lt;/sp&gt;, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;auf dem trockenen sein, im trockenen sitzen&lt;/i&gt;, egentl. om det torra landet (&lt;i&gt;das trockene&lt;/i&gt;, bibi.). — &lt;sp&gt;Torr bakom öronen&lt;/sp&gt;, t. ex. Spegel Reg. horol., jfr Runius: 'ett barn .. som är vid örat vått', motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;trocken (nass) hinter den ohren&lt;/i&gt;, egentl. om ett barn under de första levnadsmånaderna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="torruka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--torruka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--torruka..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;torruka&lt;/sp&gt;, sv. dial., månglerska, se &lt;sp&gt;torg&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1082" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;torruka&lt;/sp&gt;, sv. dial., månglerska, se &lt;sp&gt;torg&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="torg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lik..av.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lik..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;lik&lt;/b&gt;, adj., fsv. &lt;i&gt;līker&lt;/i&gt;, även: rättvis, sannolik, lämplig = isl. &lt;i&gt;(g)líkr&lt;/i&gt;, ungef. ds., da. &lt;i&gt;lig&lt;/i&gt;, lik, got. &lt;i&gt;galeiks&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;gelîk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;galîh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gelîh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gleich&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;gelíc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;like&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*ga-līka-&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;slik&lt;/sp&gt;. Omstritt. Vanligast o. väl med rätta tolkat som betydande 'som har samma form el. kropp som', alltså till &lt;sp&gt;lik 1&lt;/sp&gt; i äldre betyd. Av andra fört tillsammans med litau. &lt;i&gt;lýgus&lt;/i&gt;, lik. Litteratur Falk-Torp s. 1508. — Härtill adv. &lt;sp&gt;lika&lt;/sp&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;líka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lige&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;like&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;líce&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*līkō&lt;/i&gt;. Jfr vb. &lt;sp&gt;lika&lt;/sp&gt;, sbst. &lt;sp&gt;like&lt;/sp&gt;, vb. &lt;sp&gt;likna&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Likgiltig&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;ligegyldig&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;gleichgültig&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;gelten&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;gälla 3&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;giltig&lt;/sp&gt;. Ordet förekommer i betyd. 'lika gällande' 1735; i betyd. 'lika nöjd' o. d. först mot slutet av 1700-t., t. ex. Kellgren; ännu ej hos Sahlstedt 1773. Lind 1749 översätter ty. &lt;i&gt;gleichgültig&lt;/i&gt; med 'lika nöjd'; hans översättning 'likgiltighet' av &lt;i&gt;gleichgültigkeit&lt;/i&gt; åsyftar säkerl. ej den moderna betyd. — &lt;sp&gt;Likmätig&lt;/sp&gt;, se &lt;i&gt;-mätig&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Likställig&lt;/sp&gt;, svensk nybildning, o. 1765, vanl. på 1790-t.; anses vågat av förslagsställaren Gagnerus 1770-t., ej hos Sahlstedt 1773, men hos Weste 1807. — &lt;sp&gt;Likväl&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;līko-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;līkavæl&lt;/i&gt; = no.-da., ä. da. &lt;i&gt;ligevel&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lîkewol&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;gleichwohl&lt;/i&gt;. Härav sammandragningen &lt;i&gt;lell&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;läll&lt;/i&gt; i sv. dial., som under 1600-t. stod högre på rangskalan än nu, men aldrig egentl. trängde till normalprosan; jfr exemplen hos förf. 1600-t:s sv. s. 94; även använt t. ex. av Karl XII i brev." />
        <feat att="faksimilID" val="0496" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;lik&lt;/b&gt;, adj., fsv. &lt;i&gt;līker&lt;/i&gt;, även: rättvis, sannolik, lämplig = isl. &lt;i&gt;(g)líkr&lt;/i&gt;, ungef. ds., da. &lt;i&gt;lig&lt;/i&gt;, lik, got. &lt;i&gt;galeiks&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;gelîk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;galîh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gelîh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gleich&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;gelíc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;like&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*ga-līka-&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;slik&lt;/sp&gt;. Omstritt. Vanligast o. väl med rätta tolkat som betydande 'som har samma form el. kropp som', alltså till &lt;sp&gt;lik 1&lt;/sp&gt; i äldre betyd. Av andra fört tillsammans med litau. &lt;i&gt;lýgus&lt;/i&gt;, lik. Litteratur Falk-Torp s. 1508. — Härtill adv. &lt;sp&gt;lika&lt;/sp&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;líka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lige&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;like&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;líce&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*līkō&lt;/i&gt;. Jfr vb. &lt;sp&gt;lika&lt;/sp&gt;, sbst. &lt;sp&gt;like&lt;/sp&gt;, vb. &lt;sp&gt;likna&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Likgiltig&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;ligegyldig&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;gleichgültig&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;gelten&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;gälla 3&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;giltig&lt;/sp&gt;. Ordet förekommer i betyd. 'lika gällande' 1735; i betyd. 'lika nöjd' o. d. först mot slutet av 1700-t., t. ex. Kellgren; ännu ej hos Sahlstedt 1773. Lind 1749 översätter ty. &lt;i&gt;gleichgültig&lt;/i&gt; med 'lika nöjd'; hans översättning 'likgiltighet' av &lt;i&gt;gleichgültigkeit&lt;/i&gt; åsyftar säkerl. ej den moderna betyd. — &lt;sp&gt;Likmätig&lt;/sp&gt;, se &lt;i&gt;-mätig&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Likställig&lt;/sp&gt;, svensk nybildning, o. 1765, vanl. på 1790-t.; anses vågat av förslagsställaren Gagnerus 1770-t., ej hos Sahlstedt 1773, men hos Weste 1807. — &lt;sp&gt;Likväl&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;līko-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;līkavæl&lt;/i&gt; = no.-da., ä. da. &lt;i&gt;ligevel&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lîkewol&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;gleichwohl&lt;/i&gt;. Härav sammandragningen &lt;i&gt;lell&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;läll&lt;/i&gt; i sv. dial., som under 1600-t. stod högre på rangskalan än nu, men aldrig egentl. trängde till normalprosan; jfr exemplen hos förf. 1600-t:s sv. s. 94; även använt t. ex. av Karl XII i brev." />
        <feat att="see" val="Likväl" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fromma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fromma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fromma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fromma&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;froma&lt;/i&gt; f., jfr &lt;i&gt;frome&lt;/i&gt; m., fördel, båtnad, jämte da. &lt;i&gt;fromme&lt;/i&gt; väl åtm. väsentligen från mlty. &lt;i&gt;vrome&lt;/i&gt; m., jfr fsax., fhty. &lt;i&gt;fruma&lt;/i&gt; f.; med en inhemskt nordisk avljudsform i isl. &lt;i&gt;frami&lt;/i&gt; m. ds.; se f. ö. föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0246" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fromma&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;froma&lt;/i&gt; f., jfr &lt;i&gt;frome&lt;/i&gt; m., fördel, båtnad, jämte da. &lt;i&gt;fromme&lt;/i&gt; väl åtm. väsentligen från mlty. &lt;i&gt;vrome&lt;/i&gt; m., jfr fsax., fhty. &lt;i&gt;fruma&lt;/i&gt; f.; med en inhemskt nordisk avljudsform i isl. &lt;i&gt;frami&lt;/i&gt; m. ds.; se f. ö. föreg." />
        <feat att="see" val="from 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lik..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lik..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;lik&lt;/b&gt;, sjöt., smal tross som fastsys längs ett segels ytterkanter, t. ex. Dahlman 1765 = isl. &lt;i&gt;lík&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lig&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lîk&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;lijk&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;leech&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;leach&lt;/i&gt;. Samtliga möjl. lånade från mlty. (resp. holl.). Besl. med alban. &lt;i&gt;l'ide&lt;/i&gt; m. m., band, Lidén Upps.-stud. s. 88; till lat. &lt;i&gt;ligāre&lt;/i&gt;, binda (se &lt;sp&gt;legera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0496" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;lik&lt;/b&gt;, sjöt., smal tross som fastsys längs ett segels ytterkanter, t. ex. Dahlman 1765 = isl. &lt;i&gt;lík&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lig&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lîk&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;lijk&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;leech&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;leach&lt;/i&gt;. Samtliga möjl. lånade från mlty. (resp. holl.). Besl. med alban. &lt;i&gt;l'ide&lt;/i&gt; m. m., band, Lidén Upps.-stud. s. 88; till lat. &lt;i&gt;ligāre&lt;/i&gt;, binda (se &lt;sp&gt;legera&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liktorn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liktorn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liktorn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liktorn&lt;/b&gt;, I. Erici 1642, fsv. &lt;i&gt;līkthorn&lt;/i&gt; (Sdw. Tillägg) = isl. &lt;i&gt;líkþorn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ligtorn&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lîkdorn&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;leichdorn&lt;/i&gt; (vanl. dock &lt;i&gt;hühnerauge&lt;/i&gt;); egentl.: kroppstagg; se &lt;sp&gt;lik 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;torn 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0497" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liktorn&lt;/b&gt;, I. Erici 1642, fsv. &lt;i&gt;līkthorn&lt;/i&gt; (Sdw. Tillägg) = isl. &lt;i&gt;líkþorn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ligtorn&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lîkdorn&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;leichdorn&lt;/i&gt; (vanl. dock &lt;i&gt;hühnerauge&lt;/i&gt;); egentl.: kroppstagg; se &lt;sp&gt;lik 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;torn 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lik 1 o. torn 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liktare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liktare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liktare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liktare&lt;/b&gt;, skeppsb., pråm som biträder större fartyg med lastning el. lossning, Sjöl. 1667 = ä. da. &lt;i&gt;ligter&lt;/i&gt;, da. vanl. &lt;i&gt;legter&lt;/i&gt;, från lty., holl. &lt;i&gt;lichter&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;lighter&lt;/i&gt;; egentl.: som lättar (på last), till vb. &lt;i&gt;lichten&lt;/i&gt;, motsv. &lt;sp&gt;lätta&lt;/sp&gt;. Jfr med avs. på formen &lt;sp&gt;rikta o. rätta&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. &lt;i&gt;lättare&lt;/i&gt;, t. ex. Lind; i nsv. även &lt;sp&gt;läktare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0497" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liktare&lt;/b&gt;, skeppsb., pråm som biträder större fartyg med lastning el. lossning, Sjöl. 1667 = ä. da. &lt;i&gt;ligter&lt;/i&gt;, da. vanl. &lt;i&gt;legter&lt;/i&gt;, från lty., holl. &lt;i&gt;lichter&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;lighter&lt;/i&gt;; egentl.: som lättar (på last), till vb. &lt;i&gt;lichten&lt;/i&gt;, motsv. &lt;sp&gt;lätta&lt;/sp&gt;. Jfr med avs. på formen &lt;sp&gt;rikta o. rätta&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. &lt;i&gt;lättare&lt;/i&gt;, t. ex. Lind; i nsv. även &lt;sp&gt;läktare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="läktare" />
        <feat att="see" val="rikta o. rätta" />
        <feat att="see" val="lätta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="likna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--likna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--likna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;likna&lt;/b&gt; = fsv.: vara el. göra lik, efterlikna, jämföra = no. &lt;i&gt;likna&lt;/i&gt;, jämföra, likna, da. &lt;i&gt;ligne&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;likenen&lt;/i&gt;, göra lik, jämföra. I betyd. 'vara el. bliva lik' ett inkoativum på &lt;i&gt;-na&lt;/i&gt; till adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt; av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;gulna&lt;/sp&gt; o. d.; i betyd. 'jämföra' väl påverkat från mlty. — Isl. &lt;i&gt;likna&lt;/i&gt;, 'förbarma sig över' är en avledn. av &lt;i&gt;líkn&lt;/i&gt; f., barmhärtighet = got. &lt;i&gt;leikains&lt;/i&gt;, behag, till &lt;i&gt;leikan&lt;/i&gt;, behaga = &lt;sp&gt;lika&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0497" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;likna&lt;/b&gt; = fsv.: vara el. göra lik, efterlikna, jämföra = no. &lt;i&gt;likna&lt;/i&gt;, jämföra, likna, da. &lt;i&gt;ligne&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;likenen&lt;/i&gt;, göra lik, jämföra. I betyd. 'vara el. bliva lik' ett inkoativum på &lt;i&gt;-na&lt;/i&gt; till adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt; av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;gulna&lt;/sp&gt; o. d.; i betyd. 'jämföra' väl påverkat från mlty. — Isl. &lt;i&gt;likna&lt;/i&gt;, 'förbarma sig över' är en avledn. av &lt;i&gt;líkn&lt;/i&gt; f., barmhärtighet = got. &lt;i&gt;leikains&lt;/i&gt;, behag, till &lt;i&gt;leikan&lt;/i&gt;, behaga = &lt;sp&gt;lika&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lika" />
        <feat att="see" val="gulna" />
        <feat att="see" val="lik" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="likvidera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--likvidera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--likvidera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;likvidera&lt;/b&gt;, = ty. &lt;i&gt;liquidieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;liquider&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;liquidāre&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;liquidus&lt;/i&gt;, viss, klar, flytande, till &lt;i&gt;liquēre&lt;/i&gt;, flyta. &lt;sp&gt;Likvidera&lt;/sp&gt; betyder alltså egentl.: göra klar, klarera; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;klarera&lt;/sp&gt;, Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0497" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;likvidera&lt;/b&gt;, = ty. &lt;i&gt;liquidieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;liquider&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;liquidāre&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;liquidus&lt;/i&gt;, viss, klar, flytande, till &lt;i&gt;liquēre&lt;/i&gt;, flyta. &lt;sp&gt;Likvidera&lt;/sp&gt; betyder alltså egentl.: göra klar, klarera; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;klarera&lt;/sp&gt;, Jfr följ." />
        <feat att="see" val="klarera" />
        <feat att="see" val="Likvidera" />
        <feat att="see" val="likör 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lim" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lim..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lim..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lim&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;līm&lt;/i&gt;, lim, kalk (den senare betyd. kvar i dial., jfr nedan ortn. &lt;sp&gt;Limhamn&lt;/sp&gt; Skå. = isl. &lt;i&gt;lím&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;lim&lt;/i&gt;, lim, i dial. också ’kalk’, i de nord. spr. neutr., motsv. fsax., fhty. &lt;i&gt;lîm&lt;/i&gt; m., lim (ty. &lt;i&gt;leim&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lím&lt;/i&gt;, lim, kalk (eng. &lt;i&gt;lime&lt;/i&gt;); jfr finska lånordet &lt;i&gt;liima&lt;/i&gt;, lim. Avljudsform: germ. &lt;i&gt;*laima&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;n&lt;/i&gt;)- = fsax. &lt;i&gt;lêmo&lt;/i&gt; m., dy, ler, fhty. &lt;i&gt;leim(o)&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;lám&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;loam&lt;/i&gt;). Liksom lat. &lt;i&gt;līmus&lt;/i&gt;, dy, &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledning av ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, varom se &lt;sp&gt;ler&lt;/sp&gt;, ävensom, med labialutvidgning, &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;libba&lt;/sp&gt; osv.; jfr parallellbildningen &lt;sp&gt;slem&lt;/sp&gt; (dit lat. &lt;i&gt;līmus&lt;/i&gt; också kunde föras). — &lt;sp&gt;Limhamn&lt;/sp&gt; är en gammal utskeppningsort för kalk. Kallas av Linné &lt;i&gt;Kalkhamn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lim&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;līm&lt;/i&gt;, lim, kalk (den senare betyd. kvar i dial., jfr nedan ortn. &lt;sp&gt;Limhamn&lt;/sp&gt; Skå. = isl. &lt;i&gt;lím&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;lim&lt;/i&gt;, lim, i dial. också ’kalk’, i de nord. spr. neutr., motsv. fsax., fhty. &lt;i&gt;lîm&lt;/i&gt; m., lim (ty. &lt;i&gt;leim&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lím&lt;/i&gt;, lim, kalk (eng. &lt;i&gt;lime&lt;/i&gt;); jfr finska lånordet &lt;i&gt;liima&lt;/i&gt;, lim. Avljudsform: germ. &lt;i&gt;*laima&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;n&lt;/i&gt;)- = fsax. &lt;i&gt;lêmo&lt;/i&gt; m., dy, ler, fhty. &lt;i&gt;leim(o)&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;lám&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;loam&lt;/i&gt;). Liksom lat. &lt;i&gt;līmus&lt;/i&gt;, dy, &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledning av ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, varom se &lt;sp&gt;ler&lt;/sp&gt;, ävensom, med labialutvidgning, &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;libba&lt;/sp&gt; osv.; jfr parallellbildningen &lt;sp&gt;slem&lt;/sp&gt; (dit lat. &lt;i&gt;līmus&lt;/i&gt; också kunde föras). — &lt;sp&gt;Limhamn&lt;/sp&gt; är en gammal utskeppningsort för kalk. Kallas av Linné &lt;i&gt;Kalkhamn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Limhamn" />
        <feat att="see" val="slem" />
        <feat att="see" val="libba" />
        <feat att="see" val="bliva" />
        <feat att="see" val="ler" />
        <feat att="see" val="Limhamn" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jänta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jänta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jänta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jänta&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;gänta&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;) t. ex. Lucidor, Verelius = sen fno. &lt;i&gt;genta&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;gjenta&lt;/i&gt;, femininbildning till ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;gant&lt;/i&gt;, narr, P. Svart Kr., motsv. da. &lt;i&gt;gante&lt;/i&gt; ds., bildat som sv. dial. &lt;i&gt;fänta&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;fant&lt;/sp&gt; el. &lt;i&gt;gräbba&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;grabb&lt;/sp&gt;; alltså egentl. 'toka' o. äldst brukat som skämtsamt smekord; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;gantas&lt;/i&gt;, skämta o. d., P. Svart Kr. = no. &lt;i&gt;gantast&lt;/i&gt;; i övrigt dunkelt; jfr B. Schmidt IF 34: 330 (dock osäkert). — Ordet, som under 1600-t. icke är alldeles sällsynt, försvinner under 1700-t. från litteraturen o. ordböckerna (Ihre 1766 anger det som värmländskt) o. uppträder sedan egentl. först under 1800-talets senare hälft, vanligen i bygdediktning o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="0373" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jänta&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;gänta&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;) t. ex. Lucidor, Verelius = sen fno. &lt;i&gt;genta&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;gjenta&lt;/i&gt;, femininbildning till ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;gant&lt;/i&gt;, narr, P. Svart Kr., motsv. da. &lt;i&gt;gante&lt;/i&gt; ds., bildat som sv. dial. &lt;i&gt;fänta&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;fant&lt;/sp&gt; el. &lt;i&gt;gräbba&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;grabb&lt;/sp&gt;; alltså egentl. 'toka' o. äldst brukat som skämtsamt smekord; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;gantas&lt;/i&gt;, skämta o. d., P. Svart Kr. = no. &lt;i&gt;gantast&lt;/i&gt;; i övrigt dunkelt; jfr B. Schmidt IF 34: 330 (dock osäkert). — Ordet, som under 1600-t. icke är alldeles sällsynt, försvinner under 1700-t. från litteraturen o. ordböckerna (Ihre 1766 anger det som värmländskt) o. uppträder sedan egentl. först under 1800-talets senare hälft, vanligen i bygdediktning o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lilla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lilla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lilla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lilla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;liten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0497" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lilla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;liten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="liten" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liljekonvalje" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--liljekonvalje..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liljekonvalje..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liljekonvalje&lt;/b&gt;, Bromelius 1694; Linné Gotl. r.: &lt;i&gt;lellecovalle&lt;/i&gt; (så ännu i smål.); motsv. no. o. da. dial. &lt;i&gt;liljekonval&lt;/i&gt;, efter det latinska namnet &lt;i&gt;Lilium convallium&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;vallis&lt;/i&gt;, dal); anslutning till &lt;i&gt;lille&lt;/i&gt; framgår av da. dial.-former på &lt;i&gt;bitte-&lt;/i&gt;. Förr: &lt;i&gt;rams&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;majlilja&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0497" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liljekonvalje&lt;/b&gt;, Bromelius 1694; Linné Gotl. r.: &lt;i&gt;lellecovalle&lt;/i&gt; (så ännu i smål.); motsv. no. o. da. dial. &lt;i&gt;liljekonval&lt;/i&gt;, efter det latinska namnet &lt;i&gt;Lilium convallium&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;vallis&lt;/i&gt;, dal); anslutning till &lt;i&gt;lille&lt;/i&gt; framgår av da. dial.-former på &lt;i&gt;bitte-&lt;/i&gt;. Förr: &lt;i&gt;rams&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;majlilja&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lin..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lin..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lin&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;līn&lt;/i&gt;, även: linne = isl. &lt;i&gt;lín&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;lein&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;lîn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lein&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lín&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;lin-seed&lt;/i&gt;, linfrö), motsv. lat. &lt;i&gt;līnum&lt;/i&gt; (varav fir. &lt;i&gt;līn&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;linje&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;linoleum&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;linong&lt;/sp&gt;), o. med kort &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;: grek. &lt;i&gt;línon&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;lĭnŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;linaĩ&lt;/i&gt; plur. Omstritt, om inhemskt germ. el. lån från lat.; i senare fallet dock synnerligen gammalt att döma av den samgerm. avledn. &lt;i&gt;*līniōn&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;lina&lt;/sp&gt;. Även betvivlas av somliga hela ordets indoeur. börd; snarast med orätt: märk särsk. lat. avledn. &lt;i&gt;linteum&lt;/i&gt;, linne, o. grek. (hom.) &lt;i&gt;lĩta&lt;/i&gt; ack. plur. n., &lt;i&gt;lītí&lt;/i&gt; dat. sg., linneväv. Alltså i alla händelser en indoeur. beteckning: de indiska språken ha dock avvikande benämningar. Urgamla ord för ’lin’ äro även &lt;sp&gt;hör&lt;/sp&gt; o. ty. &lt;i&gt;flachs&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;fleax&lt;/i&gt;. Jfr härtill Schrader Reallex.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; s. 323 f. Se f. ö. &lt;sp&gt;lina&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;linne&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lärft&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lin&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;līn&lt;/i&gt;, även: linne = isl. &lt;i&gt;lín&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;lein&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;lîn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lein&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lín&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;lin-seed&lt;/i&gt;, linfrö), motsv. lat. &lt;i&gt;līnum&lt;/i&gt; (varav fir. &lt;i&gt;līn&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;linje&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;linoleum&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;linong&lt;/sp&gt;), o. med kort &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;: grek. &lt;i&gt;línon&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;lĭnŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;linaĩ&lt;/i&gt; plur. Omstritt, om inhemskt germ. el. lån från lat.; i senare fallet dock synnerligen gammalt att döma av den samgerm. avledn. &lt;i&gt;*līniōn&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;lina&lt;/sp&gt;. Även betvivlas av somliga hela ordets indoeur. börd; snarast med orätt: märk särsk. lat. avledn. &lt;i&gt;linteum&lt;/i&gt;, linne, o. grek. (hom.) &lt;i&gt;lĩta&lt;/i&gt; ack. plur. n., &lt;i&gt;lītí&lt;/i&gt; dat. sg., linneväv. Alltså i alla händelser en indoeur. beteckning: de indiska språken ha dock avvikande benämningar. Urgamla ord för ’lin’ äro även &lt;sp&gt;hör&lt;/sp&gt; o. ty. &lt;i&gt;flachs&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;fleax&lt;/i&gt;. Jfr härtill Schrader Reallex.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; s. 323 f. Se f. ö. &lt;sp&gt;lina&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;linne&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lärft&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lärft" />
        <feat att="see" val="linne" />
        <feat att="see" val="lina" />
        <feat att="see" val="hör" />
        <feat att="see" val="lina" />
        <feat att="see" val="linong" />
        <feat att="see" val="linoleum" />
        <feat att="see" val="linje" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="limstång" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--limstång..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--limstång..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;limstång&lt;/b&gt; i uttr. &lt;sp&gt;löpa med limstången&lt;/sp&gt;, t. ex. Columbus Ordesk, Dalins Arg. osv., jämte motsv. i da. från ty. &lt;i&gt;mit der leimstange laufen&lt;/i&gt;, egentl. om fågelfängaren, som använder ett med lim bestruket spö (limspö); i sv. med skiftande betyd., varom Hesselman Argus Anm. I, s. 81." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;limstång&lt;/b&gt; i uttr. &lt;sp&gt;löpa med limstången&lt;/sp&gt;, t. ex. Columbus Ordesk, Dalins Arg. osv., jämte motsv. i da. från ty. &lt;i&gt;mit der leimstange laufen&lt;/i&gt;, egentl. om fågelfängaren, som använder ett med lim bestruket spö (limspö); i sv. med skiftande betyd., varom Hesselman Argus Anm. I, s. 81." />
        <feat att="see" val="limstången" />
        <feat att="see" val="löpa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="limpa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--limpa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--limpa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;limpa&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf, förr även &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; =, ett, som det tyckes, uteslutande svenskt ord; väl avljudsform till no. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lumpa&lt;/i&gt;, tjockt flatbröd, eng. dial. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt;, ett slags brödkaka, besl. med sv. dial. &lt;i&gt;lumpog&lt;/i&gt;, kort o. tjock, no. &lt;i&gt;lumpen&lt;/i&gt; ds.; se f. ö. &lt;sp&gt;lump&lt;/sp&gt;. Möjl. eger också sammanhang rum med no. &lt;i&gt;limp&lt;/i&gt;, kant, hörn, lty. &lt;i&gt;limpe&lt;/i&gt;, om de spetsiga hörnen på ett tyg." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;limpa&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf, förr även &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; =, ett, som det tyckes, uteslutande svenskt ord; väl avljudsform till no. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lumpa&lt;/i&gt;, tjockt flatbröd, eng. dial. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt;, ett slags brödkaka, besl. med sv. dial. &lt;i&gt;lumpog&lt;/i&gt;, kort o. tjock, no. &lt;i&gt;lumpen&lt;/i&gt; ds.; se f. ö. &lt;sp&gt;lump&lt;/sp&gt;. Möjl. eger också sammanhang rum med no. &lt;i&gt;limp&lt;/i&gt;, kant, hörn, lty. &lt;i&gt;limpe&lt;/i&gt;, om de spetsiga hörnen på ett tyg." />
        <feat att="see" val="lump" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="limonad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--limonad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--limonad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;limonad&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;lemonad&lt;/b&gt;, Spegel: &lt;i&gt;limonada&lt;/i&gt;, Rålamb 1690: &lt;i&gt;limonade&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;limonade&lt;/i&gt;, äldre även &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;limonade&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;limonata&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;limon&lt;/i&gt;, citron, G. I:s reg. 1556: &lt;i&gt;lemon&lt;/i&gt;, Schroderus 1639: &lt;i&gt;limon&lt;/i&gt; = ty., av fra. &lt;i&gt;limon&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;limone&lt;/i&gt;, av pers. &lt;i&gt;līmūn&lt;/i&gt;, citron(träd). — Om formen med &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; se Kock Sv. ljudh. 4: 442." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;limonad&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;lemonad&lt;/b&gt;, Spegel: &lt;i&gt;limonada&lt;/i&gt;, Rålamb 1690: &lt;i&gt;limonade&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;limonade&lt;/i&gt;, äldre även &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;limonade&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;limonata&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;limon&lt;/i&gt;, citron, G. I:s reg. 1556: &lt;i&gt;lemon&lt;/i&gt;, Schroderus 1639: &lt;i&gt;limon&lt;/i&gt; = ty., av fra. &lt;i&gt;limon&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;limone&lt;/i&gt;, av pers. &lt;i&gt;līmūn&lt;/i&gt;, citron(träd). — Om formen med &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; se Kock Sv. ljudh. 4: 442." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="linda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--linda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--linda..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;linda&lt;/b&gt;, träde = fsv., ett speciellt svenskt ord; vanl. betraktat som en avljudsform (germ. &lt;i&gt;*lendiōn&lt;/i&gt;) till &lt;sp&gt;land&lt;/sp&gt; o. enl. somliga även till &lt;sp&gt;lund&lt;/sp&gt;, det senare mycket ovisst." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;linda&lt;/b&gt;, träde = fsv., ett speciellt svenskt ord; vanl. betraktat som en avljudsform (germ. &lt;i&gt;*lendiōn&lt;/i&gt;) till &lt;sp&gt;land&lt;/sp&gt; o. enl. somliga även till &lt;sp&gt;lund&lt;/sp&gt;, det senare mycket ovisst." />
        <feat att="see" val="lund" />
        <feat att="see" val="land" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lind" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lind..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lind..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lind&lt;/b&gt; = fsv., isl., da., ags., eng. = fsax. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;i&lt;/i&gt;)&lt;i&gt;a&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lint&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;e&lt;/i&gt;)&lt;i&gt;a&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;linde&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*lindō&lt;/i&gt;-, &lt;i&gt;*lindiō&lt;/i&gt;- = ie. &lt;i&gt;*lentā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*lentiā&lt;/i&gt;. Avljudsform: &lt;i&gt;lont&lt;/i&gt;- i ryska &lt;i&gt;lutĭe&lt;/i&gt;, lindskog, ry. dial. &lt;i&gt;lutŭ&lt;/i&gt;, lindbast, o. enl. Bezzenberger m. fl. även &lt;i&gt;*ln̥t&lt;/i&gt;- i grek. elátē, fura (med avs. på betyd.-växlingen jfr t. ex. &lt;sp&gt;bok&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fura&lt;/sp&gt;; linden är ej inhemsk i Grekland; den senare sammanställningen dock osäker: jfr Lidén IF 18: 491). Enl. somliga även besl. med litau. &lt;i&gt;lentà&lt;/i&gt;, bräde, o. lat. &lt;i&gt;linter&lt;/i&gt;, båt (jfr sv. &lt;sp&gt;eka&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;ek&lt;/sp&gt;); jfr H. Petersson Heterokl. s. 60 f. — I isl., fhty. o. ags. betyder ordet också ’sköld’; jfr fsv. &lt;i&gt;asker&lt;/i&gt;, spjut o. askträd. — Möjl. till germ. adj. &lt;i&gt;*linþia&lt;/i&gt;-, böjlig m. m., o. lat. &lt;i&gt;lentus&lt;/i&gt;, böjlig, seg; med syftning på lindbastets el. virkets beskaffenhet (se under &lt;sp&gt;lindorm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;len&lt;/sp&gt;). Jfr f. ö. &lt;sp&gt;linda&lt;/sp&gt; 2." />
        <feat att="faksimilID" val="0498" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lind&lt;/b&gt; = fsv., isl., da., ags., eng. = fsax. &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;i&lt;/i&gt;)&lt;i&gt;a&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lint&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;e&lt;/i&gt;)&lt;i&gt;a&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;linde&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*lindō&lt;/i&gt;-, &lt;i&gt;*lindiō&lt;/i&gt;- = ie. &lt;i&gt;*lentā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*lentiā&lt;/i&gt;. Avljudsform: &lt;i&gt;lont&lt;/i&gt;- i ryska &lt;i&gt;lutĭe&lt;/i&gt;, lindskog, ry. dial. &lt;i&gt;lutŭ&lt;/i&gt;, lindbast, o. enl. Bezzenberger m. fl. även &lt;i&gt;*ln̥t&lt;/i&gt;- i grek. elátē, fura (med avs. på betyd.-växlingen jfr t. ex. &lt;sp&gt;bok&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fura&lt;/sp&gt;; linden är ej inhemsk i Grekland; den senare sammanställningen dock osäker: jfr Lidén IF 18: 491). Enl. somliga även besl. med litau. &lt;i&gt;lentà&lt;/i&gt;, bräde, o. lat. &lt;i&gt;linter&lt;/i&gt;, båt (jfr sv. &lt;sp&gt;eka&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;ek&lt;/sp&gt;); jfr H. Petersson Heterokl. s. 60 f. — I isl., fhty. o. ags. betyder ordet också ’sköld’; jfr fsv. &lt;i&gt;asker&lt;/i&gt;, spjut o. askträd. — Möjl. till germ. adj. &lt;i&gt;*linþia&lt;/i&gt;-, böjlig m. m., o. lat. &lt;i&gt;lentus&lt;/i&gt;, böjlig, seg; med syftning på lindbastets el. virkets beskaffenhet (se under &lt;sp&gt;lindorm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;len&lt;/sp&gt;). Jfr f. ö. &lt;sp&gt;linda&lt;/sp&gt; 2." />
        <feat att="see" val="linda" />
        <feat att="see" val="len" />
        <feat att="see" val="lindorm" />
        <feat att="see" val="ek" />
        <feat att="see" val="eka" />
        <feat att="see" val="fura" />
        <feat att="see" val="bok" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="minna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--minna..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--minna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;minna&lt;/b&gt;, vb = fsv., isl.; i nsv. nu blott i högre stil. — Refl. &lt;sp&gt;minnas&lt;/sp&gt; = isl.; till &lt;sp&gt;minne&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0562" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;minna&lt;/b&gt;, vb = fsv., isl.; i nsv. nu blott i högre stil. — Refl. &lt;sp&gt;minnas&lt;/sp&gt; = isl.; till &lt;sp&gt;minne&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="myteri" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--myteri..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--myteri..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;myteri&lt;/b&gt;, 1535 (vanligt redan på 1500-t.) = da. &lt;i&gt;mytteri&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;mûterij&lt;/i&gt; = ä. ty. &lt;i&gt;mütterey&lt;/i&gt; Luther (ty. &lt;i&gt;meulerei&lt;/i&gt;); med den lågty. ändelsen &lt;i&gt;-erî&lt;/i&gt; från ffra. &lt;i&gt;muete&lt;/i&gt;, upplopp, jakt (jfr fra. &lt;i&gt;émeute&lt;/i&gt;, upplopp, &lt;i&gt;meute&lt;/i&gt;, hundkoppel, svärm m. m.), av vulg.-lat. *&lt;i&gt;movita&lt;/i&gt;, sättande i rörelse, till lat. &lt;i&gt;movēre&lt;/i&gt;, röra (se under &lt;sp&gt;mobilier&lt;/sp&gt;). — Förr stundom även &lt;i&gt;mutineri&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mutination&lt;/i&gt; jämte vb. &lt;i&gt;mutinera&lt;/i&gt;, jfr fra. &lt;i&gt;se mutiner&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0584" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;myteri&lt;/b&gt;, 1535 (vanligt redan på 1500-t.) = da. &lt;i&gt;mytteri&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;mûterij&lt;/i&gt; = ä. ty. &lt;i&gt;mütterey&lt;/i&gt; Luther (ty. &lt;i&gt;meulerei&lt;/i&gt;); med den lågty. ändelsen &lt;i&gt;-erî&lt;/i&gt; från ffra. &lt;i&gt;muete&lt;/i&gt;, upplopp, jakt (jfr fra. &lt;i&gt;émeute&lt;/i&gt;, upplopp, &lt;i&gt;meute&lt;/i&gt;, hundkoppel, svärm m. m.), av vulg.-lat. *&lt;i&gt;movita&lt;/i&gt;, sättande i rörelse, till lat. &lt;i&gt;movēre&lt;/i&gt;, röra (se under &lt;sp&gt;mobilier&lt;/sp&gt;). — Förr stundom även &lt;i&gt;mutineri&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mutination&lt;/i&gt; jämte vb. &lt;i&gt;mutinera&lt;/i&gt;, jfr fra. &lt;i&gt;se mutiner&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="litauer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--litauer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--litauer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;litauer&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;littauer&lt;/i&gt; osv., till litau. &lt;i&gt;Lëtuwà&lt;/i&gt;, Littauen, besl. med ir. &lt;i&gt;Letha&lt;/i&gt;, Armorica, Bretagne, sannol. till lat. &lt;i&gt;lītus&lt;/i&gt;, strand (jfr &lt;sp&gt;list 2&lt;/sp&gt;), möjl. till ie. roten ´&lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, utgjuta, regna, strömma, i litau. &lt;i&gt;lytùs&lt;/i&gt;, regn (vartill en &lt;i&gt;b-&lt;/i&gt;utvidgning under &lt;sp&gt;libation&lt;/sp&gt;), alltså egentl.: strömområde. Jfr bl. a. Patrubány IF 32: 327. Om en delvis avvikande uppfattning av Schachmatov (: urspr. kelt. ord) se litteraturen hos Schrader Reallex. &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; s. 80." />
        <feat att="faksimilID" val="0501" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;litauer&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;littauer&lt;/i&gt; osv., till litau. &lt;i&gt;Lëtuwà&lt;/i&gt;, Littauen, besl. med ir. &lt;i&gt;Letha&lt;/i&gt;, Armorica, Bretagne, sannol. till lat. &lt;i&gt;lītus&lt;/i&gt;, strand (jfr &lt;sp&gt;list 2&lt;/sp&gt;), möjl. till ie. roten ´&lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, utgjuta, regna, strömma, i litau. &lt;i&gt;lytùs&lt;/i&gt;, regn (vartill en &lt;i&gt;b-&lt;/i&gt;utvidgning under &lt;sp&gt;libation&lt;/sp&gt;), alltså egentl.: strömområde. Jfr bl. a. Patrubány IF 32: 327. Om en delvis avvikande uppfattning av Schachmatov (: urspr. kelt. ord) se litteraturen hos Schrader Reallex. &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; s. 80." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trojadus" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trojadus..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trojadus..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trojadus&lt;/b&gt;, i brädspel: en trea o. en tvåa, t. ex. Snellman 1842 = da. trøiedus, i uttr. &lt;i&gt;paa en t.&lt;/i&gt;, på en slump, på en sinkadus, på vinst o. förlust, från mlty. &lt;i&gt;trôiedûs&lt;/i&gt; (med uttr. &lt;i&gt;up'n trôiedûs&lt;/i&gt;), av ffra. &lt;i&gt;troi e dous&lt;/i&gt;, tre o. två. Jfr fsv. &lt;i&gt;tröia&lt;/i&gt;, trea i tärningsspel, från mlty. &lt;i&gt;trôie&lt;/i&gt;, ävensom &lt;sp&gt;sinkadus&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1096" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trojadus&lt;/b&gt;, i brädspel: en trea o. en tvåa, t. ex. Snellman 1842 = da. trøiedus, i uttr. &lt;i&gt;paa en t.&lt;/i&gt;, på en slump, på en sinkadus, på vinst o. förlust, från mlty. &lt;i&gt;trôiedûs&lt;/i&gt; (med uttr. &lt;i&gt;up'n trôiedûs&lt;/i&gt;), av ffra. &lt;i&gt;troi e dous&lt;/i&gt;, tre o. två. Jfr fsv. &lt;i&gt;tröia&lt;/i&gt;, trea i tärningsspel, från mlty. &lt;i&gt;trôie&lt;/i&gt;, ävensom &lt;sp&gt;sinkadus&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="försyn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--försyn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--försyn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;försyn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;forsȳn&lt;/i&gt;, förutseende, förtänksamhet, tillsyn, (gudomlig) försyn = da. &lt;i&gt;forsyn&lt;/i&gt;; i den senare betyd. väl (såsom ty. &lt;i&gt;vorsehung&lt;/i&gt;) översättning av lat. &lt;i&gt;providentia&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;Providence&lt;/i&gt;); jfr f. ö. no. &lt;i&gt;forsyn&lt;/i&gt;, omsorg, försiktighet; se &lt;sp&gt;syn&lt;/sp&gt;. — Härtill avledn. &lt;sp&gt;försynt&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. (1600-t.): som är på sin vakt, ängslig." />
        <feat att="faksimilID" val="0263" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;försyn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;forsȳn&lt;/i&gt;, förutseende, förtänksamhet, tillsyn, (gudomlig) försyn = da. &lt;i&gt;forsyn&lt;/i&gt;; i den senare betyd. väl (såsom ty. &lt;i&gt;vorsehung&lt;/i&gt;) översättning av lat. &lt;i&gt;providentia&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;Providence&lt;/i&gt;); jfr f. ö. no. &lt;i&gt;forsyn&lt;/i&gt;, omsorg, försiktighet; se &lt;sp&gt;syn&lt;/sp&gt;. — Härtill avledn. &lt;sp&gt;försynt&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. (1600-t.): som är på sin vakt, ängslig." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Lisen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Lisen..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Lisen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Lisen&lt;/b&gt;, kvinnon., egentl. oblik kasus till lty. &lt;i&gt;Lise&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;Lisa&lt;/sp&gt;, kortform till &lt;sp&gt;Elisabet&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0501" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Lisen&lt;/b&gt;, kvinnon., egentl. oblik kasus till lty. &lt;i&gt;Lise&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;Lisa&lt;/sp&gt;, kortform till &lt;sp&gt;Elisabet&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samka&lt;/b&gt;, dial. även &lt;i&gt;sanka&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;samka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sanka&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;samka&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt; såsom &lt;sp&gt;dyrka&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;dyr&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;jämka&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;jämn&lt;/sp&gt;) osv. Med avs. på formen &lt;i&gt;sanka&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;jänka&lt;/sp&gt; jämte &lt;sp&gt;jämka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ynka&lt;/sp&gt; jämte &lt;sp&gt;ömka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samka&lt;/b&gt;, dial. även &lt;i&gt;sanka&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;samka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sanka&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;samka&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt; såsom &lt;sp&gt;dyrka&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;dyr&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;jämka&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;jämn&lt;/sp&gt;) osv. Med avs. på formen &lt;i&gt;sanka&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;jänka&lt;/sp&gt; jämte &lt;sp&gt;jämka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ynka&lt;/sp&gt; jämte &lt;sp&gt;ömka&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samarit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samarit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samarit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samarit&lt;/b&gt; i betyd.: person som lärt sig att lämna den första hjälpen vid sjukdoms- el. olycksfall, 1884, efter ty. &lt;i&gt;samariter&lt;/i&gt; (jfr kirurgen Esmarchs år 1881 stiftade &lt;i&gt;Samariterverein&lt;/i&gt;); i anslutning till bibelns berättelse om den barmhärtige samariten el. samaritanen. (Luc. 10: 34: 'han . . förband hans sår'). Se f. ö. Hjelmqvist Bibelgeogr. namn s. 169." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samarit&lt;/b&gt; i betyd.: person som lärt sig att lämna den första hjälpen vid sjukdoms- el. olycksfall, 1884, efter ty. &lt;i&gt;samariter&lt;/i&gt; (jfr kirurgen Esmarchs år 1881 stiftade &lt;i&gt;Samariterverein&lt;/i&gt;); i anslutning till bibelns berättelse om den barmhärtige samariten el. samaritanen. (Luc. 10: 34: 'han . . förband hans sår'). Se f. ö. Hjelmqvist Bibelgeogr. namn s. 169." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samfund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samfund..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samfund..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samfund&lt;/b&gt; n., fsv. &lt;i&gt;samfunder&lt;/i&gt; m., sammankomst, gemenskap, samfund = da. &lt;i&gt;samfund&lt;/i&gt;, i ä. da. även: sammankomst, isl. &lt;i&gt;samfundr&lt;/i&gt;, sammankomst; till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;funder&lt;/i&gt;, sammankomst = isl. &lt;i&gt;fundr&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;finna&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;fund&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Samfälld&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;samfælld&lt;/i&gt;, egentl. part. pf. till &lt;i&gt;samfælla sik&lt;/i&gt;, slå sig tillsamman; jfr fsv. &lt;i&gt;samfælla&lt;/i&gt;, samtycka = isl. &lt;i&gt;samfella&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fälla&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Samhälle&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-hälle&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Samkväm&lt;/sp&gt;, t. ex. 1615, förr ofta &lt;i&gt;-kväme&lt;/i&gt; med plur. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-qvemmer&lt;/i&gt; t. ex. 1593) el. &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;samkvem&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;samkvǽmi&lt;/i&gt;, n., jfr fsv. &lt;i&gt;samkvǣmd&lt;/i&gt; (vanligt ännu på 1500- o. 1600-t.) = isl. &lt;i&gt;samkvǽmd&lt;/i&gt;, ävensom isl. &lt;i&gt;samkváma&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;bekväm&lt;/sp&gt;; till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt; o. en avljudsform till &lt;sp&gt;komma&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samfund&lt;/b&gt; n., fsv. &lt;i&gt;samfunder&lt;/i&gt; m., sammankomst, gemenskap, samfund = da. &lt;i&gt;samfund&lt;/i&gt;, i ä. da. även: sammankomst, isl. &lt;i&gt;samfundr&lt;/i&gt;, sammankomst; till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;funder&lt;/i&gt;, sammankomst = isl. &lt;i&gt;fundr&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;finna&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;fund&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Samfälld&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;samfælld&lt;/i&gt;, egentl. part. pf. till &lt;i&gt;samfælla sik&lt;/i&gt;, slå sig tillsamman; jfr fsv. &lt;i&gt;samfælla&lt;/i&gt;, samtycka = isl. &lt;i&gt;samfella&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fälla&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Samhälle&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-hälle&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Samkväm&lt;/sp&gt;, t. ex. 1615, förr ofta &lt;i&gt;-kväme&lt;/i&gt; med plur. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-qvemmer&lt;/i&gt; t. ex. 1593) el. &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;samkvem&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;samkvǽmi&lt;/i&gt;, n., jfr fsv. &lt;i&gt;samkvǣmd&lt;/i&gt; (vanligt ännu på 1500- o. 1600-t.) = isl. &lt;i&gt;samkvǽmd&lt;/i&gt;, ävensom isl. &lt;i&gt;samkváma&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;bekväm&lt;/sp&gt;; till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt; o. en avljudsform till &lt;sp&gt;komma&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Sartor" />
          <feat att="writtenForm" val="Sartori" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Sartor..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Sartor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Sartor, Sartori&lt;/b&gt;, familjen., till lat. &lt;i&gt;sartor&lt;/i&gt;, (lapp)skräddare, till part.-stammen &lt;i&gt;sart-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;sarcīre&lt;/i&gt;, laga, lappa; jfr ty. (o. förr även sv.) familjen. &lt;i&gt;Sartorius&lt;/i&gt;, latinisering av ty. familjen. &lt;i&gt;Schneider&lt;/i&gt; el. dyl. (även i sv.). Jfr &lt;sp&gt;Piscator&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Textorius&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0783" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Sartor, Sartori&lt;/b&gt;, familjen., till lat. &lt;i&gt;sartor&lt;/i&gt;, (lapp)skräddare, till part.-stammen &lt;i&gt;sart-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;sarcīre&lt;/i&gt;, laga, lappa; jfr ty. (o. förr även sv.) familjen. &lt;i&gt;Sartorius&lt;/i&gt;, latinisering av ty. familjen. &lt;i&gt;Schneider&lt;/i&gt; el. dyl. (även i sv.). Jfr &lt;sp&gt;Piscator&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Textorius&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Textorius" />
        <feat att="see" val="Piscator" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Berta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Berta..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Berta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Berta&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Bærta&lt;/i&gt; 1345, från ty.; kortnamnsbildning till namn på &lt;i&gt;Bert-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;-bert&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Albert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Bertil&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Berta&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Bærta&lt;/i&gt; 1345, från ty.; kortnamnsbildning till namn på &lt;i&gt;Bert-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;-bert&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Albert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Bertil&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="Albert" />
        <feat att="see" val="Bertil" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Bærta</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salva..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;salva&lt;/b&gt; (kanon- o. d.), Brasck 1649 o. Riddersk. prot. 1650, i förb. med vb. &lt;i&gt;giva&lt;/i&gt; =. ty. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt; ds., egentl. substantivering av lat. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, var hälsad!, imperat. till &lt;i&gt;salvēre&lt;/i&gt;, vara frisk, hälsa, till &lt;i&gt;salvus&lt;/i&gt;, frisk, sund (= grek. &lt;i&gt;(h)ólos&lt;/i&gt;, hel, se &lt;sp&gt;katolik&lt;/sp&gt; i tilläggen), alltså urspr. blott om skott, avfyrade som hälsning el. hedersbetygelse, o. sålunda egentl. likabetyd. med det besl. &lt;sp&gt;salut&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;salva&lt;/b&gt; (kanon- o. d.), Brasck 1649 o. Riddersk. prot. 1650, i förb. med vb. &lt;i&gt;giva&lt;/i&gt; =. ty. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt; ds., egentl. substantivering av lat. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, var hälsad!, imperat. till &lt;i&gt;salvēre&lt;/i&gt;, vara frisk, hälsa, till &lt;i&gt;salvus&lt;/i&gt;, frisk, sund (= grek. &lt;i&gt;(h)ólos&lt;/i&gt;, hel, se &lt;sp&gt;katolik&lt;/sp&gt; i tilläggen), alltså urspr. blott om skott, avfyrade som hälsning el. hedersbetygelse, o. sålunda egentl. likabetyd. med det besl. &lt;sp&gt;salut&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salva..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salva..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;salva&lt;/b&gt; (smörjelse) = fsv. = da. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;salƀa&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;salba&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;salbe&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;sealf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*salƀō&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*solpā́&lt;/i&gt;; besl. med grek. &lt;i&gt;élpos&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*selp-&lt;/i&gt;), olja, fett, talg, &lt;i&gt;ólpē&lt;/i&gt;, oljeflaska, sanskr. &lt;i&gt;sarpi-&lt;/i&gt;, smält smör, &lt;i&gt;sr̥prà-&lt;/i&gt;, oljig, alban. &lt;i&gt;ǵałpɛ&lt;/i&gt; (el. ǵal'pɛ?), smör. osv. Med avs. på betyd.-utvecklingen 'smörjelse' &gt; 'smör' se ex. under smör. — Härtill vb. &lt;sp&gt;salva&lt;/sp&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;salbôn&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;salben&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Salvelse&lt;/sp&gt; (i predikningar o. d.) = da., efter ty. &lt;i&gt;salbung&lt;/i&gt; (jfr 1 Joh. 2: 20: 'Und Ihr habt die Salbung von dem, der heilig ist, und wisset alles'; i sv. i stället övers.: &lt;i&gt;smörjelse&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;salva&lt;/b&gt; (smörjelse) = fsv. = da. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;salƀa&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;salba&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;salbe&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;sealf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*salƀō&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*solpā́&lt;/i&gt;; besl. med grek. &lt;i&gt;élpos&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*selp-&lt;/i&gt;), olja, fett, talg, &lt;i&gt;ólpē&lt;/i&gt;, oljeflaska, sanskr. &lt;i&gt;sarpi-&lt;/i&gt;, smält smör, &lt;i&gt;sr̥prà-&lt;/i&gt;, oljig, alban. &lt;i&gt;ǵałpɛ&lt;/i&gt; (el. ǵal'pɛ?), smör. osv. Med avs. på betyd.-utvecklingen 'smörjelse' &gt; 'smör' se ex. under smör. — Härtill vb. &lt;sp&gt;salva&lt;/sp&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;salve&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;salbôn&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;salben&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Salvelse&lt;/sp&gt; (i predikningar o. d.) = da., efter ty. &lt;i&gt;salbung&lt;/i&gt; (jfr 1 Joh. 2: 20: 'Und Ihr habt die Salbung von dem, der heilig ist, und wisset alles'; i sv. i stället övers.: &lt;i&gt;smörjelse&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salubrin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salubrin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salubrin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salubrin&lt;/b&gt;, SDS 1894 : 'Det af Fil. D:r P. Håkansson uppfunna patenterade Salubrin'; nybildning till lat. &lt;i&gt;salōber&lt;/i&gt;, sund, hälsosam, till &lt;i&gt;salus&lt;/i&gt;, hälsa m. m. (se följ.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salubrin&lt;/b&gt;, SDS 1894 : 'Det af Fil. D:r P. Håkansson uppfunna patenterade Salubrin'; nybildning till lat. &lt;i&gt;salōber&lt;/i&gt;, sund, hälsosam, till &lt;i&gt;salus&lt;/i&gt;, hälsa m. m. (se följ.)." />
        <feat att="see" val="salut 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salut..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salut&lt;/b&gt;, 1765 = ty., av fra. &lt;i&gt;salut&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;salute&lt;/i&gt;), även: hälsning, av lat. &lt;i&gt;salus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-utis&lt;/i&gt;), välgång, lycka, hälsa, besl. med &lt;i&gt;salvus&lt;/i&gt;, frisk, sund (se &lt;sp&gt;salva 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salvia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;såvera&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;säll&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;salutera&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;salutieren&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;salūtāre&lt;/i&gt;, egentl.: önska välgång. Förr även &lt;i&gt;salvera&lt;/i&gt;. Hos Möller 1755 översättes fra. &lt;i&gt;salut&lt;/i&gt; med 'salwerande bland krigsfolck'." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salut&lt;/b&gt;, 1765 = ty., av fra. &lt;i&gt;salut&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;salute&lt;/i&gt;), även: hälsning, av lat. &lt;i&gt;salus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-utis&lt;/i&gt;), välgång, lycka, hälsa, besl. med &lt;i&gt;salvus&lt;/i&gt;, frisk, sund (se &lt;sp&gt;salva 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salvia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;såvera&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;säll&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;salutera&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;salutieren&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;salūtāre&lt;/i&gt;, egentl.: önska välgång. Förr även &lt;i&gt;salvera&lt;/i&gt;. Hos Möller 1755 översättes fra. &lt;i&gt;salut&lt;/i&gt; med 'salwerande bland krigsfolck'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-sam" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---sam..avh.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="avh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---sam..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;-sam&lt;/b&gt;, adj.-suffix = isl. &lt;i&gt;-samr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;-som&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;-sams&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;-sam&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;-sum&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;-some&lt;/i&gt;, jfr t. ex. &lt;i&gt;handsome&lt;/i&gt;, vacker); samma ord som fsv. adj. &lt;i&gt;samber&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;) o. i enlighet därmed egentl. med betyd. 'motsvarande el. överensstämmande med', 'förenad med', nu vanl. 'böjd el. fallen för'. Ursprungl. till i regel abstrakta sbst., t. ex. got. &lt;i&gt;lustusams&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;lustus&lt;/i&gt;, lust), det enda från detta spr. uppvisade, fhty. &lt;i&gt;fridusam&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;fridsam&lt;/sp&gt;, sv. &lt;sp&gt;allvarsam&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fruktsam&lt;/sp&gt; (förr även 'fruktbar', om jord o. d.), &lt;sp&gt;känslosam&lt;/sp&gt; osv.; sedan även adj., t. ex. &lt;sp&gt;blyg-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;led-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lång-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varsam&lt;/sp&gt; (: adj. &lt;i&gt;var&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;varse&lt;/sp&gt;), o., då sbst.- o. verbstammar ofta sammanföllo, även till verb, t. ex. &lt;sp&gt;brydsam&lt;/sp&gt; (: ä. sv. &lt;i&gt;bryda&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;bry&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;inställ-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sköt-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tveksam&lt;/sp&gt; osv. I sv. dels inhemska ss. &lt;sp&gt;allvarsam&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blygsam&lt;/sp&gt;, dels lånade från ty. ss. &lt;sp&gt;långsam&lt;/sp&gt;. — Den betyd. av 'för sig, avskild', som jämte den av 'samvaro' uppträder i bildningar av den ie. stammen &lt;i&gt;som-&lt;/i&gt;, kunde möjl. föreligga i &lt;sp&gt;ensam&lt;/sp&gt;. — Ändelsen var ursprungl. ungefär likbetydande med &lt;sp&gt;-lig&lt;/sp&gt; (av &lt;sp&gt;-lik&lt;/sp&gt;); men de med dessa suffix uppkomna parallellbildningarna ha senare ofta skilt sig från varandra till betyd.; jfr t. ex. &lt;sp&gt;allvarsam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;allvarlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fridsam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;fredlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyckosam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;lycklig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sedesam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;sedlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;undersam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;underlig&lt;/sp&gt;; en betyd.-differentiering som ofta försiggått redan på tysk botten. — Jfr &lt;sp&gt;nogsamt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sällsam&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;-sam&lt;/b&gt;, adj.-suffix = isl. &lt;i&gt;-samr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;-som&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;-sams&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;-sam&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;-sum&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;-some&lt;/i&gt;, jfr t. ex. &lt;i&gt;handsome&lt;/i&gt;, vacker); samma ord som fsv. adj. &lt;i&gt;samber&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;) o. i enlighet därmed egentl. med betyd. 'motsvarande el. överensstämmande med', 'förenad med', nu vanl. 'böjd el. fallen för'. Ursprungl. till i regel abstrakta sbst., t. ex. got. &lt;i&gt;lustusams&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;lustus&lt;/i&gt;, lust), det enda från detta spr. uppvisade, fhty. &lt;i&gt;fridusam&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;fridsam&lt;/sp&gt;, sv. &lt;sp&gt;allvarsam&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fruktsam&lt;/sp&gt; (förr även 'fruktbar', om jord o. d.), &lt;sp&gt;känslosam&lt;/sp&gt; osv.; sedan även adj., t. ex. &lt;sp&gt;blyg-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;led-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lång-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varsam&lt;/sp&gt; (: adj. &lt;i&gt;var&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;varse&lt;/sp&gt;), o., då sbst.- o. verbstammar ofta sammanföllo, även till verb, t. ex. &lt;sp&gt;brydsam&lt;/sp&gt; (: ä. sv. &lt;i&gt;bryda&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;bry&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;inställ-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sköt-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tveksam&lt;/sp&gt; osv. I sv. dels inhemska ss. &lt;sp&gt;allvarsam&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blygsam&lt;/sp&gt;, dels lånade från ty. ss. &lt;sp&gt;långsam&lt;/sp&gt;. — Den betyd. av 'för sig, avskild', som jämte den av 'samvaro' uppträder i bildningar av den ie. stammen &lt;i&gt;som-&lt;/i&gt;, kunde möjl. föreligga i &lt;sp&gt;ensam&lt;/sp&gt;. — Ändelsen var ursprungl. ungefär likbetydande med &lt;sp&gt;-lig&lt;/sp&gt; (av &lt;sp&gt;-lik&lt;/sp&gt;); men de med dessa suffix uppkomna parallellbildningarna ha senare ofta skilt sig från varandra till betyd.; jfr t. ex. &lt;sp&gt;allvarsam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;allvarlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fridsam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;fredlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyckosam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;lycklig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sedesam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;sedlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;undersam&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;underlig&lt;/sp&gt;; en betyd.-differentiering som ofta försiggått redan på tysk botten. — Jfr &lt;sp&gt;nogsamt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sällsam&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Sam" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Sam..pm.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Sam..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;Sam&lt;/b&gt;, mansn., se under &lt;sp&gt;Samuel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;Sam&lt;/b&gt;, mansn., se under &lt;sp&gt;Samuel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salvia" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salvia..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salvia..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salvia&lt;/b&gt; = fsv. = mlty. &lt;i&gt;salvie&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;salbei&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;salvia&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;salvus&lt;/i&gt;, frisk, sund (se &lt;sp&gt;salut&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salva 1&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: läkeört. — Nsv. &lt;i&gt;salvia&lt;/i&gt; är den lat. formen; det gamla uttalet &lt;i&gt;salvia&lt;/i&gt; (kvar i dial. o. enl. somliga även i riksspr.) utgår väl ytterst från mlty. &lt;i&gt;salvie&lt;/i&gt;. — Samma ursprung, latinet (o. stundom i andra hand grek.), ha flera andra beteckningar å för sin vällukt el. sina medicinska egenskaper odlade trädgårdsväxter, t. ex. &lt;sp&gt;isop&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lavendel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mynta (krusmynta)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rosmarin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åbrodd&lt;/sp&gt;, vilka från klosterträdgårdarna till slut hamnade i allmogens täppor o. länge utgjorde ingredienserna i bondkvinnornas 'kryddekvastar'." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salvia&lt;/b&gt; = fsv. = mlty. &lt;i&gt;salvie&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;salbei&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;salvia&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;salvus&lt;/i&gt;, frisk, sund (se &lt;sp&gt;salut&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salva 1&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: läkeört. — Nsv. &lt;i&gt;salvia&lt;/i&gt; är den lat. formen; det gamla uttalet &lt;i&gt;salvia&lt;/i&gt; (kvar i dial. o. enl. somliga även i riksspr.) utgår väl ytterst från mlty. &lt;i&gt;salvie&lt;/i&gt;. — Samma ursprung, latinet (o. stundom i andra hand grek.), ha flera andra beteckningar å för sin vällukt el. sina medicinska egenskaper odlade trädgårdsväxter, t. ex. &lt;sp&gt;isop&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lavendel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mynta (krusmynta)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rosmarin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åbrodd&lt;/sp&gt;, vilka från klosterträdgårdarna till slut hamnade i allmogens täppor o. länge utgjorde ingredienserna i bondkvinnornas 'kryddekvastar'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sam-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sam-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sam-..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;sam-&lt;/b&gt; = fsv., isl., da., mlty., ags. = got., fhty. &lt;i&gt;sama-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;sama-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)omo-&lt;/i&gt;; jfr t. ex. isl. &lt;i&gt;samfeðra&lt;/i&gt;, av samme fader = grek. &lt;i&gt;(h)omopátrios&lt;/i&gt;. Avljudsformer: ie. &lt;i&gt;*sem-&lt;/i&gt;, en, i sanskr. &lt;i&gt;sam-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)eis&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*sem-s&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;*sm̥&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;sa-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)a-&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;i&gt;(h)aploŭs&lt;/i&gt;, enkel); lat. &lt;i&gt;sem-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;semel&lt;/i&gt;, en gång, &lt;i&gt;simul&lt;/i&gt;, tillsamman, kan utgå från ie. &lt;i&gt;sem-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;sm̥&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;simili[diamant]&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;simpel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;singel&lt;/sp&gt;). — Prefixet &lt;i&gt;sam-&lt;/i&gt; har i sht i nord. spr. undanträngt det likbetydande &lt;sp&gt;ge-&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Se f. ö. &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samman&lt;/sp&gt; o. följ. ävensom &lt;sp&gt;samfund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samvete&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;sam-&lt;/b&gt; = fsv., isl., da., mlty., ags. = got., fhty. &lt;i&gt;sama-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;sama-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)omo-&lt;/i&gt;; jfr t. ex. isl. &lt;i&gt;samfeðra&lt;/i&gt;, av samme fader = grek. &lt;i&gt;(h)omopátrios&lt;/i&gt;. Avljudsformer: ie. &lt;i&gt;*sem-&lt;/i&gt;, en, i sanskr. &lt;i&gt;sam-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)eis&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*sem-s&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;*sm̥&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;sa-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;(h)a-&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;i&gt;(h)aploŭs&lt;/i&gt;, enkel); lat. &lt;i&gt;sem-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;semel&lt;/i&gt;, en gång, &lt;i&gt;simul&lt;/i&gt;, tillsamman, kan utgå från ie. &lt;i&gt;sem-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;sm̥&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;simili[diamant]&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;simpel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;singel&lt;/sp&gt;). — Prefixet &lt;i&gt;sam-&lt;/i&gt; har i sht i nord. spr. undanträngt det likbetydande &lt;sp&gt;ge-&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Se f. ö. &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samman&lt;/sp&gt; o. följ. ävensom &lt;sp&gt;samfund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samvete&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-sam 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salpeter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salpeter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salpeter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salpeter&lt;/b&gt;, O. Petri 1524: &lt;i&gt;saltpetred&lt;/i&gt; best. f., G. I:s reg. 1525: &lt;i&gt;salpetther&lt;/i&gt; osv., förr också &lt;i&gt;-piter&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-bitter&lt;/i&gt; m. m.; hos Weste 1807 även accentuerat &lt;i&gt;salpe'ter&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;salpeter&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;salpetra&lt;/i&gt;, egentl.: saltsten, saltklippa: salpetern bildas på porös sten; till lat. &lt;i&gt;sāl&lt;/i&gt;, salt (se d. o.), o. &lt;i&gt;petra&lt;/i&gt;, sten, klippa (se &lt;sp&gt;perrong&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Pär&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0777" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salpeter&lt;/b&gt;, O. Petri 1524: &lt;i&gt;saltpetred&lt;/i&gt; best. f., G. I:s reg. 1525: &lt;i&gt;salpetther&lt;/i&gt; osv., förr också &lt;i&gt;-piter&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-bitter&lt;/i&gt; m. m.; hos Weste 1807 även accentuerat &lt;i&gt;salpe'ter&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;salpeter&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;salpetra&lt;/i&gt;, egentl.: saltsten, saltklippa: salpetern bildas på porös sten; till lat. &lt;i&gt;sāl&lt;/i&gt;, salt (se d. o.), o. &lt;i&gt;petra&lt;/i&gt;, sten, klippa (se &lt;sp&gt;perrong&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Pär&lt;/sp&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Salshult" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Salshult..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Salshult..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Salshult&lt;/b&gt;, gårdn. Smål. (»Frun på Sals-hult»), 1571 =, tillhör de synnerl. talrika namn på &lt;i&gt;-hult&lt;/i&gt;, vilkas första led är ett sjönamn (se förf. Sjön. 4: 91 f.); till sjön. &lt;sp&gt;Saljen&lt;/sp&gt;, i förbindelse med &lt;i&gt;Saljeån&lt;/i&gt; (fsv. &lt;i&gt;*Salgha&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Salghowirke&lt;/i&gt; 1278, dvs hägnaderna för ålfisket i &lt;i&gt;Salgha&lt;/i&gt;); alltså, fsv. sannol. &lt;i&gt;*Salghshult&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*Salghishult&lt;/i&gt;. Om sjönamnet se f. ö. förf. Sjön. 1: 519." />
        <feat att="faksimilID" val="0777" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Salshult&lt;/b&gt;, gårdn. Smål. (»Frun på Sals-hult»), 1571 =, tillhör de synnerl. talrika namn på &lt;i&gt;-hult&lt;/i&gt;, vilkas första led är ett sjönamn (se förf. Sjön. 4: 91 f.); till sjön. &lt;sp&gt;Saljen&lt;/sp&gt;, i förbindelse med &lt;i&gt;Saljeån&lt;/i&gt; (fsv. &lt;i&gt;*Salgha&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Salghowirke&lt;/i&gt; 1278, dvs hägnaderna för ålfisket i &lt;i&gt;Salgha&lt;/i&gt;); alltså, fsv. sannol. &lt;i&gt;*Salghshult&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*Salghishult&lt;/i&gt;. Om sjönamnet se f. ö. förf. Sjön. 1: 519." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Salomon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Salomon..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Salomon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Salomon&lt;/b&gt;, mansn., av grek. &lt;i&gt;Salomṓn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Solomṓn&lt;/i&gt;, av hebr. &lt;i&gt;Šəlōmō&lt;/i&gt; (dvs. Sch-), besl. med arab.-turk. &lt;i&gt;Sulejman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Soliman&lt;/i&gt;. — Ofta metaforiskt o. i jämförelser om visa el. lyckosamma regenter, stundom även om omätligt rika personer, med syftning på den judiske konungens vishet o. rikedom. — Dessutom icke sällan i växtnamn. — &lt;sp&gt;Salomos liljor&lt;/sp&gt;, Campanula patula, ängsklocka, t. ex. 1852. Jfr Matt. 6: 28, 29: 'Skåder liljorna på markene . . icke Salomo i all sin härlighet war så klädd som en af dem'. — &lt;sp&gt;Salomos ljusstake&lt;/sp&gt;, Lepidium campestre, Linné 1755 (Uppl.) osv., motsv. i no. o. da.; efter blomställningens form. — &lt;sp&gt;Salomos sigill&lt;/sp&gt; t. ex. 1806 osv. el. &lt;sp&gt;signet&lt;/sp&gt; t. ex. 1675, Convallaria potygonatum, getrams = da. &lt;i&gt;Salomons sigill, segl, signet&lt;/i&gt;, 1557 osv., ty. &lt;i&gt;Salomons siegel&lt;/i&gt; 1543; redan i medeltidslatinet. Med syftning på de bokstavsliknande tecken som finnas å jordstammen, vilka liknades vid de magiska figurerna (en av två trianglar bestående sexhörning) å sigillet på Salomos magiska sigillring, varmed konungen enl. en fordom vida spridd, urspr. judisk sägen förseglade det kärl, vari han före sin död inneslutit alla djävlar (varom bl. a. den gamla förr allmänt lästa skriften 'Salomos nycklar' o. E. Wigström Under Salomos insegel, 1893; jfr Frödings dikt 'Salomos insegel'). Se f. ö. t. ex. Utter, hos Hjelmqvist Bibl. pers. namn s. 109 f. o. jfr N. Lindqvist En isl. svartkonstbok s. 4. Salomos sigill är även beteckning för den sexuddiga stjärnan, bl. a. brukad å gravvårdar, urspr. såsom värn mot onda makter; hos judarna om den femuddiga stjärnan (pentagrammet), se under &lt;sp&gt;älvkors&lt;/sp&gt; (art. &lt;sp&gt;älva&lt;/sp&gt; slutet). — I no. förekommer dessutom växtn. &lt;i&gt;Salomos isop&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;visdom&lt;/i&gt; om Bryum truncatum." />
        <feat att="faksimilID" val="0776" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Salomon&lt;/b&gt;, mansn., av grek. &lt;i&gt;Salomṓn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Solomṓn&lt;/i&gt;, av hebr. &lt;i&gt;Šəlōmō&lt;/i&gt; (dvs. Sch-), besl. med arab.-turk. &lt;i&gt;Sulejman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Soliman&lt;/i&gt;. — Ofta metaforiskt o. i jämförelser om visa el. lyckosamma regenter, stundom även om omätligt rika personer, med syftning på den judiske konungens vishet o. rikedom. — Dessutom icke sällan i växtnamn. — &lt;sp&gt;Salomos liljor&lt;/sp&gt;, Campanula patula, ängsklocka, t. ex. 1852. Jfr Matt. 6: 28, 29: 'Skåder liljorna på markene . . icke Salomo i all sin härlighet war så klädd som en af dem'. — &lt;sp&gt;Salomos ljusstake&lt;/sp&gt;, Lepidium campestre, Linné 1755 (Uppl.) osv., motsv. i no. o. da.; efter blomställningens form. — &lt;sp&gt;Salomos sigill&lt;/sp&gt; t. ex. 1806 osv. el. &lt;sp&gt;signet&lt;/sp&gt; t. ex. 1675, Convallaria potygonatum, getrams = da. &lt;i&gt;Salomons sigill, segl, signet&lt;/i&gt;, 1557 osv., ty. &lt;i&gt;Salomons siegel&lt;/i&gt; 1543; redan i medeltidslatinet. Med syftning på de bokstavsliknande tecken som finnas å jordstammen, vilka liknades vid de magiska figurerna (en av två trianglar bestående sexhörning) å sigillet på Salomos magiska sigillring, varmed konungen enl. en fordom vida spridd, urspr. judisk sägen förseglade det kärl, vari han före sin död inneslutit alla djävlar (varom bl. a. den gamla förr allmänt lästa skriften 'Salomos nycklar' o. E. Wigström Under Salomos insegel, 1893; jfr Frödings dikt 'Salomos insegel'). Se f. ö. t. ex. Utter, hos Hjelmqvist Bibl. pers. namn s. 109 f. o. jfr N. Lindqvist En isl. svartkonstbok s. 4. Salomos sigill är även beteckning för den sexuddiga stjärnan, bl. a. brukad å gravvårdar, urspr. såsom värn mot onda makter; hos judarna om den femuddiga stjärnan (pentagrammet), se under &lt;sp&gt;älvkors&lt;/sp&gt; (art. &lt;sp&gt;älva&lt;/sp&gt; slutet). — I no. förekommer dessutom växtn. &lt;i&gt;Salomos isop&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;visdom&lt;/i&gt; om Bryum truncatum." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salong" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salong..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salong..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salong&lt;/b&gt;, 1752, om franska förh.; f. ö. mera vanligt först mot slutet av 1700-t., Gustaf III 1790, Sthlms Posten 1792 (om rikssalen i Gävle), från fra. &lt;i&gt;salon&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;salone&lt;/i&gt;, egentl.: stor sal, bildat med förstoringssuffixet &lt;i&gt;-one&lt;/i&gt; (jfr t. ex &lt;sp&gt;balkong&lt;/sp&gt;) av ital. &lt;i&gt;sala&lt;/i&gt;, säl = fra. &lt;i&gt;salle&lt;/i&gt;, i sin tur av germanskt urspr. = &lt;sp&gt;sal&lt;/sp&gt;. — Alltså ett av de synnerligen många lånord från fra., som beteckna rum o. rumsinredning o. d. och som avspegla det starka franska inflytandet på detta område. Jfr t. ex. &lt;sp&gt;balkong, garderob, korridor, tambur&lt;/sp&gt; samt betr. möbler under &lt;sp&gt;schäslong&lt;/sp&gt;. — Ordet &lt;sp&gt;salong&lt;/sp&gt; syns ha inlånats vid samma av fransk kultur starkt påverkade tid som t. ex. &lt;sp&gt;chiffonjé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pendyl, schäslong, sekretär, trymå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0777" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salong&lt;/b&gt;, 1752, om franska förh.; f. ö. mera vanligt först mot slutet av 1700-t., Gustaf III 1790, Sthlms Posten 1792 (om rikssalen i Gävle), från fra. &lt;i&gt;salon&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;salone&lt;/i&gt;, egentl.: stor sal, bildat med förstoringssuffixet &lt;i&gt;-one&lt;/i&gt; (jfr t. ex &lt;sp&gt;balkong&lt;/sp&gt;) av ital. &lt;i&gt;sala&lt;/i&gt;, säl = fra. &lt;i&gt;salle&lt;/i&gt;, i sin tur av germanskt urspr. = &lt;sp&gt;sal&lt;/sp&gt;. — Alltså ett av de synnerligen många lånord från fra., som beteckna rum o. rumsinredning o. d. och som avspegla det starka franska inflytandet på detta område. Jfr t. ex. &lt;sp&gt;balkong, garderob, korridor, tambur&lt;/sp&gt; samt betr. möbler under &lt;sp&gt;schäslong&lt;/sp&gt;. — Ordet &lt;sp&gt;salong&lt;/sp&gt; syns ha inlånats vid samma av fransk kultur starkt påverkade tid som t. ex. &lt;sp&gt;chiffonjé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pendyl, schäslong, sekretär, trymå&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="saltomortal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--saltomortal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--saltomortal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;saltomortal&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;-e&lt;/b&gt;, 1809: &lt;i&gt;saltimortali&lt;/i&gt; plur., av ital. &lt;i&gt;saltomortale&lt;/i&gt;, egentl.: dödssprång, till lat. &lt;i&gt;sallus&lt;/i&gt;, språng (med suff. &lt;i&gt;-tu-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;salīre&lt;/i&gt;, hoppa; jfr &lt;sp&gt;resultat&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;mortālis&lt;/i&gt;, dödlig (urbesl. med &lt;sp&gt;mord&lt;/sp&gt;). Från ital. kommer ytterst även &lt;sp&gt;volt 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;saltomortal&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;-e&lt;/b&gt;, 1809: &lt;i&gt;saltimortali&lt;/i&gt; plur., av ital. &lt;i&gt;saltomortale&lt;/i&gt;, egentl.: dödssprång, till lat. &lt;i&gt;sallus&lt;/i&gt;, språng (med suff. &lt;i&gt;-tu-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;salīre&lt;/i&gt;, hoppa; jfr &lt;sp&gt;resultat&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;mortālis&lt;/i&gt;, dödlig (urbesl. med &lt;sp&gt;mord&lt;/sp&gt;). Från ital. kommer ytterst även &lt;sp&gt;volt 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salu" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salu..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salu..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salu&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;till s.&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;til salu&lt;/i&gt;, genit. till &lt;i&gt;sala&lt;/i&gt;, försäljning, urspr.: överlämnande, i &lt;i&gt;handsalu-fǣ&lt;/i&gt;, anförtrott gods; nybildning till &lt;i&gt;sælia&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning av &lt;i&gt;sal&lt;/i&gt; i samma betyd. Med änd. &lt;i&gt;-u&lt;/i&gt; efter urspr. kort stavelse såsom i &lt;sp&gt;Falun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;furu&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ladu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Skuru&lt;/sp&gt; (men &lt;sp&gt;kyrko-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;med ondo&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0778" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salu&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;till s.&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;til salu&lt;/i&gt;, genit. till &lt;i&gt;sala&lt;/i&gt;, försäljning, urspr.: överlämnande, i &lt;i&gt;handsalu-fǣ&lt;/i&gt;, anförtrott gods; nybildning till &lt;i&gt;sælia&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning av &lt;i&gt;sal&lt;/i&gt; i samma betyd. Med änd. &lt;i&gt;-u&lt;/i&gt; efter urspr. kort stavelse såsom i &lt;sp&gt;Falun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;furu&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ladu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Skuru&lt;/sp&gt; (men &lt;sp&gt;kyrko-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;med ondo&lt;/sp&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salskrake" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salskrake..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salskrake..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salskrake&lt;/b&gt;, Mergus albellus, Sv. Nilsson 1858; även &lt;sp&gt;salknipa&lt;/sp&gt;; med första leden sannol. till färgadj. &lt;i&gt;*sal&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;sölr&lt;/i&gt;, smutsig, no. &lt;i&gt;sal&lt;/i&gt;, blek, gråblek, fhty. &lt;i&gt;salo&lt;/i&gt;, smutsig, oklar, ags. &lt;i&gt;salo&lt;/i&gt;, mörkfärgad (eng. &lt;i&gt;sallow&lt;/i&gt;, gulblek) osv., av germ. &lt;i&gt;*salwa-&lt;/i&gt;, besl. med ry. &lt;i&gt;solovój&lt;/i&gt;, isabellafärgad, ir. &lt;i&gt;salach&lt;/i&gt;, smutsig, osv. Adj. är visserl. ej belagt, men i Boh.-l., där salskraken ofta uppträder om vintern, förekommer avledn. &lt;i&gt;salet-&lt;/i&gt;, med mörkare färg på ryggen, en betyd. som passar in på både hanne o. hona. Se f. ö. &lt;sp&gt;skrake&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knipa&lt;/sp&gt;. — Om samma färgadj. såsom möjl. ingående i nord. vattendragsnamn se förf. Sjön. 1: 516 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0777" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salskrake&lt;/b&gt;, Mergus albellus, Sv. Nilsson 1858; även &lt;sp&gt;salknipa&lt;/sp&gt;; med första leden sannol. till färgadj. &lt;i&gt;*sal&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;sölr&lt;/i&gt;, smutsig, no. &lt;i&gt;sal&lt;/i&gt;, blek, gråblek, fhty. &lt;i&gt;salo&lt;/i&gt;, smutsig, oklar, ags. &lt;i&gt;salo&lt;/i&gt;, mörkfärgad (eng. &lt;i&gt;sallow&lt;/i&gt;, gulblek) osv., av germ. &lt;i&gt;*salwa-&lt;/i&gt;, besl. med ry. &lt;i&gt;solovój&lt;/i&gt;, isabellafärgad, ir. &lt;i&gt;salach&lt;/i&gt;, smutsig, osv. Adj. är visserl. ej belagt, men i Boh.-l., där salskraken ofta uppträder om vintern, förekommer avledn. &lt;i&gt;salet-&lt;/i&gt;, med mörkare färg på ryggen, en betyd. som passar in på både hanne o. hona. Se f. ö. &lt;sp&gt;skrake&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knipa&lt;/sp&gt;. — Om samma färgadj. såsom möjl. ingående i nord. vattendragsnamn se förf. Sjön. 1: 516 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salt..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salt&lt;/b&gt; = fsv., isl., da., got., fsax. = fhty., ty. &lt;i&gt;salz&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;sealt&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;salt&lt;/i&gt;); besl. med lat. &lt;i&gt;sāl&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;salis&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;(h)áls&lt;/i&gt; m., salt, f.: hav, fir. &lt;i&gt;salann&lt;/i&gt;, salt, fslav. &lt;i&gt;solĭ&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;sāls&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;sālis&lt;/i&gt;) osv. (i alla ieur. språkfamiljer, även i tokariskan, utom i den ariska, som f. ö. saknar varje beteckning för 'salt'). Jfr litau. &lt;i&gt;saldùs&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;sladŭkŭ&lt;/i&gt;, söt; med avljudsformerna &lt;sp&gt;sylt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sylta&lt;/sp&gt;; betyd.-växlingen möjl. beroende därpå att samma ämne kan framkalla olika smak på olika ställen av smakorganerna; el. också 'salt' &gt; välsmakande' &gt; 'söt'; jfr samma betyd.-skiftning under &lt;sp&gt;amper&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;söt&lt;/sp&gt;. — Enl. J. Schmidt Pluralbild, s. 182 av en ieur. böjning nomin. &lt;i&gt;*sāld&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*sali-&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;*salnés&lt;/i&gt;; enl. Kretschmer Einl. s. 208 n. 2 även &lt;i&gt;*salu-&lt;/i&gt; (jfr grek. &lt;i&gt;(h)ctlykós&lt;/i&gt;, saltaktig). — I de nord. fornspr. betyder &lt;i&gt;salt&lt;/i&gt; även 'hav', jfr sv. (poetiskt) &lt;sp&gt;Väster-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Östersaltet&lt;/sp&gt; om Atlanten o. Östersjön. — &lt;sp&gt;Inte förtjäna saltet i maten (i kålen)&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. ty. — &lt;sp&gt;Som salt i surt öga&lt;/sp&gt;, t. ex. Agneta Horn o. 1657, Grubb 1678; jfr da. &lt;i&gt;som en knyttet næve til et blaat øje&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Attiskt salt&lt;/sp&gt;, fint satiriskt skämt, Dalin 1736, med motsvar. i da., ty., eng., fra., jfr lat. &lt;i&gt;lepore tinctos attico sales narrat&lt;/i&gt; Martialis; bildl. anv. av &lt;sp&gt;salt&lt;/sp&gt; med syftning på atenarnas sätt att uttrycka sig. Jfr bibeln, 1 Col. 4: 6: 'Edart tal ware alltid ljufligit, och med salt förmängdt, att I weten, huru I skolen swara hwarjom och enom'. — Härtill adj. &lt;sp&gt;salt&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;salter&lt;/i&gt;, allm. germ. (dock ej i got.; i ty. nu blott poet.: &lt;i&gt;salz&lt;/i&gt;; annars &lt;i&gt;salzig&lt;/i&gt;); o. vb. &lt;sp&gt;salta&lt;/sp&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;salte&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;saltan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;salzan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;salzen&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;salt&lt;/i&gt; osv., urspr. reduplicerat vb = lat. &lt;i&gt;sallere&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*sald-&lt;/i&gt;), jfr fir. &lt;i&gt;saillim&lt;/i&gt;, saltar (av &lt;i&gt;*sald-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*saln-&lt;/i&gt;; kanske dock från lat.) — Se f. ö. &lt;sp&gt;sallat&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salmiak&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salpeter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;soda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sås&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sälta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sälting&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Saltser, -sir&lt;/sp&gt;, dialektord, saltkar = no. &lt;i&gt;salisære&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;salzêr&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;salsarium&lt;/i&gt; (jfr fra. &lt;i&gt;saucière&lt;/i&gt;, såsskål); med dimin.: mlty. &lt;i&gt;salzirken&lt;/i&gt;, varifrån ä. da. &lt;i&gt;sal(t)sirken&lt;/i&gt;, bornholm. &lt;i&gt;saltsirken&lt;/i&gt;; jfr även ä. ty. dial. &lt;i&gt;salzzierlein&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0777" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salt&lt;/b&gt; = fsv., isl., da., got., fsax. = fhty., ty. &lt;i&gt;salz&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;sealt&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;salt&lt;/i&gt;); besl. med lat. &lt;i&gt;sāl&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;salis&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;(h)áls&lt;/i&gt; m., salt, f.: hav, fir. &lt;i&gt;salann&lt;/i&gt;, salt, fslav. &lt;i&gt;solĭ&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;sāls&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;sālis&lt;/i&gt;) osv. (i alla ieur. språkfamiljer, även i tokariskan, utom i den ariska, som f. ö. saknar varje beteckning för 'salt'). Jfr litau. &lt;i&gt;saldùs&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;sladŭkŭ&lt;/i&gt;, söt; med avljudsformerna &lt;sp&gt;sylt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sylta&lt;/sp&gt;; betyd.-växlingen möjl. beroende därpå att samma ämne kan framkalla olika smak på olika ställen av smakorganerna; el. också 'salt' &gt; välsmakande' &gt; 'söt'; jfr samma betyd.-skiftning under &lt;sp&gt;amper&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;söt&lt;/sp&gt;. — Enl. J. Schmidt Pluralbild, s. 182 av en ieur. böjning nomin. &lt;i&gt;*sāld&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*sali-&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;*salnés&lt;/i&gt;; enl. Kretschmer Einl. s. 208 n. 2 även &lt;i&gt;*salu-&lt;/i&gt; (jfr grek. &lt;i&gt;(h)ctlykós&lt;/i&gt;, saltaktig). — I de nord. fornspr. betyder &lt;i&gt;salt&lt;/i&gt; även 'hav', jfr sv. (poetiskt) &lt;sp&gt;Väster-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Östersaltet&lt;/sp&gt; om Atlanten o. Östersjön. — &lt;sp&gt;Inte förtjäna saltet i maten (i kålen)&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. ty. — &lt;sp&gt;Som salt i surt öga&lt;/sp&gt;, t. ex. Agneta Horn o. 1657, Grubb 1678; jfr da. &lt;i&gt;som en knyttet næve til et blaat øje&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Attiskt salt&lt;/sp&gt;, fint satiriskt skämt, Dalin 1736, med motsvar. i da., ty., eng., fra., jfr lat. &lt;i&gt;lepore tinctos attico sales narrat&lt;/i&gt; Martialis; bildl. anv. av &lt;sp&gt;salt&lt;/sp&gt; med syftning på atenarnas sätt att uttrycka sig. Jfr bibeln, 1 Col. 4: 6: 'Edart tal ware alltid ljufligit, och med salt förmängdt, att I weten, huru I skolen swara hwarjom och enom'. — Härtill adj. &lt;sp&gt;salt&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;salter&lt;/i&gt;, allm. germ. (dock ej i got.; i ty. nu blott poet.: &lt;i&gt;salz&lt;/i&gt;; annars &lt;i&gt;salzig&lt;/i&gt;); o. vb. &lt;sp&gt;salta&lt;/sp&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;salte&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;saltan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;salzan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;salzen&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;salt&lt;/i&gt; osv., urspr. reduplicerat vb = lat. &lt;i&gt;sallere&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*sald-&lt;/i&gt;), jfr fir. &lt;i&gt;saillim&lt;/i&gt;, saltar (av &lt;i&gt;*sald-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*saln-&lt;/i&gt;; kanske dock från lat.) — Se f. ö. &lt;sp&gt;sallat&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salmiak&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salpeter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;soda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sås&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sälta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sälting&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Saltser, -sir&lt;/sp&gt;, dialektord, saltkar = no. &lt;i&gt;salisære&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;salzêr&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;salsarium&lt;/i&gt; (jfr fra. &lt;i&gt;saucière&lt;/i&gt;, såsskål); med dimin.: mlty. &lt;i&gt;salzirken&lt;/i&gt;, varifrån ä. da. &lt;i&gt;sal(t)sirken&lt;/i&gt;, bornholm. &lt;i&gt;saltsirken&lt;/i&gt;; jfr även ä. ty. dial. &lt;i&gt;salzzierlein&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sallat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sallat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sallat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sallat&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;sallat(h)&lt;/i&gt;, P. Månsson s. 398: &lt;i&gt;salladha asko&lt;/i&gt;; Tiällman 1696: &lt;i&gt;sallát&lt;/i&gt;, nu med växlande accentuering = da. &lt;i&gt;salat&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;sal(l)ât&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;salat&lt;/i&gt;, motsv. fra. &lt;i&gt;salade&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;salad&lt;/i&gt; o. sv. biformen &lt;sp&gt;sallad&lt;/sp&gt;), av ital. &lt;i&gt;salata&lt;/i&gt;, egentl.: saltad, till lat. &lt;i&gt;sāl&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;salt&lt;/sp&gt;). Alltså egentl. om den till föda beredda sallaten. Det lat. namnet är &lt;i&gt;lactūca&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;lac&lt;/i&gt;, mjölk, på grund av växtens mjölksaft), varav ital. &lt;i&gt;lattuga&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;lechuga&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;laitue&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;lattich&lt;/i&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;saladjär&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0776" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sallat&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;sallat(h)&lt;/i&gt;, P. Månsson s. 398: &lt;i&gt;salladha asko&lt;/i&gt;; Tiällman 1696: &lt;i&gt;sallát&lt;/i&gt;, nu med växlande accentuering = da. &lt;i&gt;salat&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;sal(l)ât&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;salat&lt;/i&gt;, motsv. fra. &lt;i&gt;salade&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;salad&lt;/i&gt; o. sv. biformen &lt;sp&gt;sallad&lt;/sp&gt;), av ital. &lt;i&gt;salata&lt;/i&gt;, egentl.: saltad, till lat. &lt;i&gt;sāl&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;salt&lt;/sp&gt;). Alltså egentl. om den till föda beredda sallaten. Det lat. namnet är &lt;i&gt;lactūca&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;lac&lt;/i&gt;, mjölk, på grund av växtens mjölksaft), varav ital. &lt;i&gt;lattuga&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;lechuga&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;laitue&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;lattich&lt;/i&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;saladjär&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salm&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;psalm&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0776" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salm&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;psalm&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="psalm" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="saliv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--saliv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--saliv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;saliv&lt;/b&gt;, o. 1765 = fra. &lt;i&gt;salive&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;salīva&lt;/i&gt;, urbesl. med bl. a. fhty. &lt;i&gt;salo&lt;/i&gt;, smutsig, mörkfärgad = isl. &lt;i&gt;sǫlr&lt;/i&gt;, gul, osv.; se senast W. Schultze Sitzungsber. d. Berl. Akad. 1910 s. 795 f., som ställer ordet till lat. &lt;i&gt;sāl&lt;/i&gt;, salt; efter färgen (jfr &lt;sp&gt;sälg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0776" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;saliv&lt;/b&gt;, o. 1765 = fra. &lt;i&gt;salive&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;salīva&lt;/i&gt;, urbesl. med bl. a. fhty. &lt;i&gt;salo&lt;/i&gt;, smutsig, mörkfärgad = isl. &lt;i&gt;sǫlr&lt;/i&gt;, gul, osv.; se senast W. Schultze Sitzungsber. d. Berl. Akad. 1910 s. 795 f., som ställer ordet till lat. &lt;i&gt;sāl&lt;/i&gt;, salt; efter färgen (jfr &lt;sp&gt;sälg&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Salnecke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Salnecke..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Salnecke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Salnecke&lt;/b&gt;, urgammalt gods i Hagunda hd Uppl., fsv. &lt;i&gt;Salkendeke&lt;/i&gt;, av ä. &lt;i&gt;Salkandaeke&lt;/i&gt; o. 1300 (&lt;i&gt;-ekj&lt;/i&gt; 1302; felskrivning el. felläsning för &lt;i&gt;*Salkæn da&lt;/i&gt;?). Då ett personn. &lt;i&gt;*Salkandi&lt;/i&gt; är okänt o. f. ö. vore till sin bildning egendomligt, men gården ligger vid ändan av Lårstaviken, är det onekligen frestande att här se en sammans. med &lt;i&gt;eke&lt;/i&gt;, eklund o. d., o. ett &lt;i&gt;*Salka-ænde&lt;/i&gt;, alltså: eklunden vid ändan av fjärden &lt;i&gt;*Salke&lt;/i&gt;; jfr gårdn. &lt;sp&gt;Fryksände&lt;/sp&gt; vid &lt;i&gt;Fryken&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Lorsända&lt;/sp&gt; vid &lt;i&gt;Loren&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Ogändan&lt;/sp&gt; vid &lt;i&gt;Ogan&lt;/i&gt;, det vanliga &lt;sp&gt;Sjöände&lt;/sp&gt;. &lt;i&gt;*Salke&lt;/i&gt; vore bildat till stammen i sjön &lt;sp&gt;Salen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Saljen&lt;/sp&gt; med det i sjönamn o. d. vanliga suffixet &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;, varom se förf. Sjön. 2: 30 f. — Med hänsyn till &lt;sp&gt;Onsike&lt;/sp&gt; i samma härad (fsv. &lt;i&gt;Odhinsēke&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Fröseke&lt;/sp&gt; Smål. kunde någon ju annars möjl. tänka på ett f. ö. okänt mytiskt namn, i så fall snarast en omskrivning av samma slag som t.ex. fsv. &lt;i&gt;*Ludhkona&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;Locknevi&lt;/sp&gt;; med samma första led som urnord. personn. &lt;i&gt;Saliᵹastiʀ&lt;/i&gt; (= ffrank. &lt;i&gt;Saligast&lt;/i&gt;), västnord. &lt;i&gt;Salgerðr&lt;/i&gt; m. fl.; jfr isl. &lt;i&gt;salkynni&lt;/i&gt;, bostad, isl. &lt;i&gt;reginkunnr&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;kynne&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0776" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Salnecke&lt;/b&gt;, urgammalt gods i Hagunda hd Uppl., fsv. &lt;i&gt;Salkendeke&lt;/i&gt;, av ä. &lt;i&gt;Salkandaeke&lt;/i&gt; o. 1300 (&lt;i&gt;-ekj&lt;/i&gt; 1302; felskrivning el. felläsning för &lt;i&gt;*Salkæn da&lt;/i&gt;?). Då ett personn. &lt;i&gt;*Salkandi&lt;/i&gt; är okänt o. f. ö. vore till sin bildning egendomligt, men gården ligger vid ändan av Lårstaviken, är det onekligen frestande att här se en sammans. med &lt;i&gt;eke&lt;/i&gt;, eklund o. d., o. ett &lt;i&gt;*Salka-ænde&lt;/i&gt;, alltså: eklunden vid ändan av fjärden &lt;i&gt;*Salke&lt;/i&gt;; jfr gårdn. &lt;sp&gt;Fryksände&lt;/sp&gt; vid &lt;i&gt;Fryken&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Lorsända&lt;/sp&gt; vid &lt;i&gt;Loren&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Ogändan&lt;/sp&gt; vid &lt;i&gt;Ogan&lt;/i&gt;, det vanliga &lt;sp&gt;Sjöände&lt;/sp&gt;. &lt;i&gt;*Salke&lt;/i&gt; vore bildat till stammen i sjön &lt;sp&gt;Salen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Saljen&lt;/sp&gt; med det i sjönamn o. d. vanliga suffixet &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;, varom se förf. Sjön. 2: 30 f. — Med hänsyn till &lt;sp&gt;Onsike&lt;/sp&gt; i samma härad (fsv. &lt;i&gt;Odhinsēke&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Fröseke&lt;/sp&gt; Smål. kunde någon ju annars möjl. tänka på ett f. ö. okänt mytiskt namn, i så fall snarast en omskrivning av samma slag som t.ex. fsv. &lt;i&gt;*Ludhkona&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;Locknevi&lt;/sp&gt;; med samma första led som urnord. personn. &lt;i&gt;Saliᵹastiʀ&lt;/i&gt; (= ffrank. &lt;i&gt;Saligast&lt;/i&gt;), västnord. &lt;i&gt;Salgerðr&lt;/i&gt; m. fl.; jfr isl. &lt;i&gt;salkynni&lt;/i&gt;, bostad, isl. &lt;i&gt;reginkunnr&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;kynne&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salning" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salning..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salning..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salning&lt;/b&gt;, sjöt., Rosenfeldt 1698 = da. &lt;i&gt;saling&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;salingen&lt;/i&gt; plur. el. holl. &lt;i&gt;zaling&lt;/i&gt;; av okänt ursprung (ett dock mycket osäkert tolkningsförslag se Falk-Torp s. 946)." />
        <feat att="faksimilID" val="0776" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salning&lt;/b&gt;, sjöt., Rosenfeldt 1698 = da. &lt;i&gt;saling&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;salingen&lt;/i&gt; plur. el. holl. &lt;i&gt;zaling&lt;/i&gt;; av okänt ursprung (ett dock mycket osäkert tolkningsförslag se Falk-Torp s. 946)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salmiak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salmiak..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salmiak..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salmiak&lt;/b&gt;, 1637, Hiärne 1687 = da., från ty. =, av lat. &lt;i&gt;sal ammoniacum&lt;/i&gt;, dvs. salt från trakten av Ammons tempel (i den egyptiska oasen Siva), vartill även &lt;sp&gt;ammoniak&lt;/sp&gt;. — Förr även &lt;i&gt;salmoniack&lt;/i&gt;, bouppt. från Växiö 1754." />
        <feat att="faksimilID" val="0776" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salmiak&lt;/b&gt;, 1637, Hiärne 1687 = da., från ty. =, av lat. &lt;i&gt;sal ammoniacum&lt;/i&gt;, dvs. salt från trakten av Ammons tempel (i den egyptiska oasen Siva), vartill även &lt;sp&gt;ammoniak&lt;/sp&gt;. — Förr även &lt;i&gt;salmoniack&lt;/i&gt;, bouppt. från Växiö 1754." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="salmonibrev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--salmonibrev..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--salmonibrev..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;salmonibrev&lt;/b&gt;, hotfull skrivelse avsedd att utpressa pänningar, efter en bokbindare Salmoni i Linköping (1861, 1862, † 1876), som försökte en dylik utpressning, enl. egen uppgift påverkad av 'rövareromaner'." />
        <feat att="faksimilID" val="0776" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;salmonibrev&lt;/b&gt;, hotfull skrivelse avsedd att utpressa pänningar, efter en bokbindare Salmoni i Linköping (1861, 1862, † 1876), som försökte en dylik utpressning, enl. egen uppgift påverkad av 'rövareromaner'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sappör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sappör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sappör..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sappör&lt;/b&gt;, Törngren Artill. 1794 = ty. &lt;i&gt;sappeur&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;sapeur&lt;/i&gt;, ingenjörssoldat (särsk. för belägrings- och skansbyggnadsarbeten), till &lt;i&gt;sape&lt;/i&gt;, löpgrav, skansgrävning (varav sv. &lt;sp&gt;sapp&lt;/sp&gt;) = ital. &lt;i&gt;zappa&lt;/i&gt;, hacka; f. ö. dunkelt. — Alltså en av de synnerligen många militära termer, som ytterst ha franskt ursprung, beroende på den franska härorganisationens tongivande roll i sht under slutet av 1600-talet; se under &lt;sp&gt;revy&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sappör&lt;/b&gt;, Törngren Artill. 1794 = ty. &lt;i&gt;sappeur&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;sapeur&lt;/i&gt;, ingenjörssoldat (särsk. för belägrings- och skansbyggnadsarbeten), till &lt;i&gt;sape&lt;/i&gt;, löpgrav, skansgrävning (varav sv. &lt;sp&gt;sapp&lt;/sp&gt;) = ital. &lt;i&gt;zappa&lt;/i&gt;, hacka; f. ö. dunkelt. — Alltså en av de synnerligen många militära termer, som ytterst ha franskt ursprung, beroende på den franska härorganisationens tongivande roll i sht under slutet av 1600-talet; se under &lt;sp&gt;revy&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sanskrit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sanskrit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sanskrit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sanskrit&lt;/b&gt;, av sanskr. &lt;i&gt;sams-kr̥-ta-&lt;/i&gt; n., det ordnade, reglerade, sammanfogade (språket), part. pf. pass. av &lt;i&gt;samskr̥&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;sam-&lt;/i&gt;, tillsamman (se &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;kr̥&lt;/i&gt;, göra. Egentl. om språket under den fornindiska periodens senare del (till o. 300 f. Kr.), då det av grammatikerna blivit mera strängt reglerat; senare med utsträckt anv." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sanskrit&lt;/b&gt;, av sanskr. &lt;i&gt;sams-kr̥-ta-&lt;/i&gt; n., det ordnade, reglerade, sammanfogade (språket), part. pf. pass. av &lt;i&gt;samskr̥&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;sam-&lt;/i&gt;, tillsamman (se &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;kr̥&lt;/i&gt;, göra. Egentl. om språket under den fornindiska periodens senare del (till o. 300 f. Kr.), då det av grammatikerna blivit mera strängt reglerat; senare med utsträckt anv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="santippa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--santippa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--santippa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;santippa&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;xantippa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;santippa&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;xantippa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="xantippa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sank" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sank..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sank..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;sank&lt;/b&gt;, i uttr. i sank = y. fsv. 1505, 1506, från mlty. &lt;i&gt;(in)sank&lt;/i&gt;, egentl.: (i)sjunkande, till &lt;sp&gt;sjunka&lt;/sp&gt;. Jfr isl. &lt;i&gt;søkkr&lt;/i&gt; m. i uttr. i &lt;i&gt;søkk&lt;/i&gt;, i sank, no. i &lt;i&gt;søkk&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;*sankwi-&lt;/i&gt;? jfr got. &lt;i&gt;saqq-&lt;/i&gt;, solens nedgång." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;sank&lt;/b&gt;, i uttr. i sank = y. fsv. 1505, 1506, från mlty. &lt;i&gt;(in)sank&lt;/i&gt;, egentl.: (i)sjunkande, till &lt;sp&gt;sjunka&lt;/sp&gt;. Jfr isl. &lt;i&gt;søkkr&lt;/i&gt; m. i uttr. i &lt;i&gt;søkk&lt;/i&gt;, i sank, no. i &lt;i&gt;søkk&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;*sankwi-&lt;/i&gt;? jfr got. &lt;i&gt;saqq-&lt;/i&gt;, solens nedgång." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sank" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sank..av.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sank..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;sank&lt;/b&gt;, adj., G. I:s reg. 1556: 'orene och sancke rum', Petreius 1611: 'sanke kär', sv. dial. även &lt;i&gt;sånk&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;sjunka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;sank&lt;/b&gt;, adj., G. I:s reg. 1556: 'orene och sancke rum', Petreius 1611: 'sanke kär', sv. dial. även &lt;i&gt;sånk&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;sjunka&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sandwich" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sandwich..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sandwich..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sandwich&lt;/b&gt;, ett slags tunn smörgås, efter en earl of Sandwich (John Montague, † 1792), som använde 'sandwiches' vid spelbordet för att slippa avbryta sitt spel." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sandwich&lt;/b&gt;, ett slags tunn smörgås, efter en earl of Sandwich (John Montague, † 1792), som använde 'sandwiches' vid spelbordet för att slippa avbryta sitt spel." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sangvinisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sangvinisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sangvinisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sangvinisk&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;sanguinisch&lt;/i&gt;, efter lat. &lt;i&gt;sanguineus&lt;/i&gt;, blodig, blodfärgad, till &lt;i&gt;sanguis&lt;/i&gt;, blod. Enl. den hippokratiska (galeniska) uppfattningen om temparamentet hos den människa, där blodet hade övervikten." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sangvinisk&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;sanguinisch&lt;/i&gt;, efter lat. &lt;i&gt;sanguineus&lt;/i&gt;, blodig, blodfärgad, till &lt;i&gt;sanguis&lt;/i&gt;, blod. Enl. den hippokratiska (galeniska) uppfattningen om temparamentet hos den människa, där blodet hade övervikten." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sannerligen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sannerligen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sannerligen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sannerligen&lt;/b&gt;, motsv. fsv. &lt;i&gt;sannerlika&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;san(ne)lik&lt;/i&gt;a m. m. = isl. &lt;i&gt;sannliga&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt;; med analogiskt &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; liksom i &lt;sp&gt;enkannerligen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;evinnerlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;visserligen&lt;/sp&gt; osv. (efter &lt;sp&gt;säkerligen&lt;/sp&gt; o. d.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sannerligen&lt;/b&gt;, motsv. fsv. &lt;i&gt;sannerlika&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;san(ne)lik&lt;/i&gt;a m. m. = isl. &lt;i&gt;sannliga&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt;; med analogiskt &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; liksom i &lt;sp&gt;enkannerligen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;evinnerlig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;visserligen&lt;/sp&gt; osv. (efter &lt;sp&gt;säkerligen&lt;/sp&gt; o. d.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sans" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sans..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sans..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sans&lt;/b&gt;, medvetande, t. ex. 1742: 'låg . . utan någon sence'; förnuft, förstånd, 1802 = da. &lt;i&gt;sans&lt;/i&gt;, sinne, förnuft, jfr &lt;i&gt;de fem sanser&lt;/i&gt; (men ä. da. &lt;i&gt;de fem sinne&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;sund sans&lt;/i&gt;; i betyd. 'sinne (för ngt)' stundom även som olämplig danism i svenskan (t. ex. &lt;i&gt;språklig sans&lt;/i&gt; o. d.); av fra. &lt;i&gt;sens&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;sense&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;sensus&lt;/i&gt;, känsla, förnuft m. m. (se &lt;sp&gt;sensation&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;sentīre&lt;/i&gt;, känna, märka, urbesl. med sinne. — Härtill: &lt;sp&gt;sansa sig&lt;/sp&gt;, t. ex. 1708 = da. &lt;i&gt;sanse&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sans&lt;/b&gt;, medvetande, t. ex. 1742: 'låg . . utan någon sence'; förnuft, förstånd, 1802 = da. &lt;i&gt;sans&lt;/i&gt;, sinne, förnuft, jfr &lt;i&gt;de fem sanser&lt;/i&gt; (men ä. da. &lt;i&gt;de fem sinne&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;sund sans&lt;/i&gt;; i betyd. 'sinne (för ngt)' stundom även som olämplig danism i svenskan (t. ex. &lt;i&gt;språklig sans&lt;/i&gt; o. d.); av fra. &lt;i&gt;sens&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;sense&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;sensus&lt;/i&gt;, känsla, förnuft m. m. (se &lt;sp&gt;sensation&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;sentīre&lt;/i&gt;, känna, märka, urbesl. med sinne. — Härtill: &lt;sp&gt;sansa sig&lt;/sp&gt;, t. ex. 1708 = da. &lt;i&gt;sanse&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sankt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sankt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sankt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sankt&lt;/b&gt;, även &lt;sp&gt;sankte&lt;/sp&gt; i &lt;i&gt;Sankte Pär&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;sankte (sant-)&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;sante&lt;/i&gt; (framför helgonnamn) o. ty. &lt;i&gt;sankt&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;san(c)te&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;sanct&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;sanctus&lt;/i&gt;, helig (fra., eng. &lt;i&gt;saint&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;sancīre&lt;/i&gt;, helga (besl. med &lt;i&gt;sacer&lt;/i&gt;, helig; se &lt;sp&gt;sakrament&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;såt&lt;/sp&gt;. — Hit hör även: &lt;sp&gt;sanktion&lt;/sp&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;sanctio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), vbalsbst. till &lt;i&gt;sancīre&lt;/i&gt;; o. &lt;sp&gt;sanktuarium&lt;/sp&gt;, lat. &lt;i&gt;sanctuārium&lt;/i&gt; n., helig ort." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sankt&lt;/b&gt;, även &lt;sp&gt;sankte&lt;/sp&gt; i &lt;i&gt;Sankte Pär&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;sankte (sant-)&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;sante&lt;/i&gt; (framför helgonnamn) o. ty. &lt;i&gt;sankt&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;san(c)te&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;sanct&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;sanctus&lt;/i&gt;, helig (fra., eng. &lt;i&gt;saint&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;sancīre&lt;/i&gt;, helga (besl. med &lt;i&gt;sacer&lt;/i&gt;, helig; se &lt;sp&gt;sakrament&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;såt&lt;/sp&gt;. — Hit hör även: &lt;sp&gt;sanktion&lt;/sp&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;sanctio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), vbalsbst. till &lt;i&gt;sancīre&lt;/i&gt;; o. &lt;sp&gt;sanktuarium&lt;/sp&gt;, lat. &lt;i&gt;sanctuārium&lt;/i&gt; n., helig ort." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sann" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sann..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sann..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sann&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;sander&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;sannr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;sand&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;sóð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;sooth&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*sanþa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*sonto-&lt;/i&gt;, utvidgning av konsonantstammen &lt;i&gt;*sont&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;sant-&lt;/i&gt;, varande, god, sann, part. pres. till roten &lt;i&gt;es&lt;/i&gt;, vara (jfr lat. &lt;i&gt;sum&lt;/i&gt;, jag är, osv.; se &lt;sp&gt;är 1&lt;/sp&gt;), med växelformen &lt;i&gt;*esont-&lt;/i&gt; = grek. &lt;i&gt;eṓn&lt;/i&gt;, varande (jfr sv. &lt;sp&gt;eoner&lt;/sp&gt; däremot av &lt;i&gt;aiṓn&lt;/i&gt;, se &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt; 1); med &lt;i&gt;i̯a-&lt;/i&gt;avledn.: ie. &lt;i&gt;*sn̥t-i̯a-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;sátya-&lt;/i&gt;, sann, motsv. germ. &lt;i&gt;*sunþia-&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;sunjis&lt;/i&gt;, sann, vartill &lt;i&gt;sunja&lt;/i&gt;, sanning. Om den hithörande betyd. 'skyldig' i isl. &lt;i&gt;sannr&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;sons&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;sontis&lt;/i&gt;) se det besläktade &lt;sp&gt;synd&lt;/sp&gt;. Härtill avljudsformen ie. &lt;i&gt;sent-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;absens&lt;/i&gt;, frånvarande, o. &lt;i&gt;prǽsens&lt;/i&gt;, närvarande (= sv. &lt;sp&gt;presens&lt;/sp&gt;). &lt;sp&gt;Sann&lt;/sp&gt; förhåller sig till roten &lt;i&gt;es&lt;/i&gt;, vara, som &lt;sp&gt;tand&lt;/sp&gt; (äldre &lt;i&gt;tan(n)&lt;/i&gt;) till &lt;i&gt;ed&lt;/i&gt;, äta. Med avs. på bildningen jfr &lt;sp&gt;vind 1&lt;/sp&gt;. — Av samma rot &lt;i&gt;es&lt;/i&gt; kommer grek. &lt;i&gt;eteós&lt;/i&gt;, sann (se &lt;sp&gt;etymologi&lt;/sp&gt;). Om en substantivenng av &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;minsann&lt;/sp&gt;. — Om ett annat germ. ord för 'sann', stam &lt;i&gt;*wǣr-&lt;/i&gt; (i ty. &lt;i&gt;wahr&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;vērus&lt;/i&gt;), se &lt;sp&gt;allvar&lt;/sp&gt;; sannol. icke, såsom antagits, till roten &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt; i vb. &lt;sp&gt;vara&lt;/sp&gt;, o. sålunda icke i fråga om betyd.-utveckling en parallell till &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Sanna&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;sanna mina ord&lt;/sp&gt; = fsv.: visa vara sant, uppfylla, bevisa, påstå = isl. = ags. &lt;i&gt;gesóðian&lt;/i&gt;, bekräfta, av germ. &lt;i&gt;*sanþōn&lt;/i&gt;; med växelformen &lt;i&gt;*sanþian&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;senna&lt;/i&gt;, tala, tvista, med sbst. &lt;i&gt;senna&lt;/i&gt;, tvist (i t. ex. namnet på Eddasången &lt;i&gt;Lokasenna&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Sanning&lt;/sp&gt; = fsv. (o. 1450), ombildning av fsv. &lt;i&gt;sannind&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;sannindi&lt;/i&gt; n. = fno. &lt;i&gt;sannind&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;sannindi&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;sanden&lt;/i&gt;, en bildning med det ieur. suff. &lt;i&gt;-u̯ent-&lt;/i&gt;, försedd med el. liknande (jfr förf. Ark. 7: 18 f. o. &lt;sp&gt;tidning&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tidender&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Sannfärdig&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;färdig&lt;/sp&gt;. I ä. nsv. även, med motsatt betyd., &lt;i&gt;lögnfärdig&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Sannolik&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;sannolīker&lt;/i&gt;, av dat. sg. neutr. &lt;i&gt;sanno&lt;/i&gt; o. adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;, som styrde dat.; jfr fsv. &lt;i&gt;vara likt sanno&lt;/i&gt; osv.; alltså bildat som fra. &lt;i&gt;vraisemblable&lt;/i&gt; o. lat. &lt;i&gt;verisimilis&lt;/i&gt;. Da. har i stället &lt;i&gt;sandsynlig&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;wahrscheinlich&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sann&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;sander&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;sannr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;sand&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;sóð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;sooth&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*sanþa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*sonto-&lt;/i&gt;, utvidgning av konsonantstammen &lt;i&gt;*sont&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;sant-&lt;/i&gt;, varande, god, sann, part. pres. till roten &lt;i&gt;es&lt;/i&gt;, vara (jfr lat. &lt;i&gt;sum&lt;/i&gt;, jag är, osv.; se &lt;sp&gt;är 1&lt;/sp&gt;), med växelformen &lt;i&gt;*esont-&lt;/i&gt; = grek. &lt;i&gt;eṓn&lt;/i&gt;, varande (jfr sv. &lt;sp&gt;eoner&lt;/sp&gt; däremot av &lt;i&gt;aiṓn&lt;/i&gt;, se &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt; 1); med &lt;i&gt;i̯a-&lt;/i&gt;avledn.: ie. &lt;i&gt;*sn̥t-i̯a-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;sátya-&lt;/i&gt;, sann, motsv. germ. &lt;i&gt;*sunþia-&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;sunjis&lt;/i&gt;, sann, vartill &lt;i&gt;sunja&lt;/i&gt;, sanning. Om den hithörande betyd. 'skyldig' i isl. &lt;i&gt;sannr&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;sons&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;sontis&lt;/i&gt;) se det besläktade &lt;sp&gt;synd&lt;/sp&gt;. Härtill avljudsformen ie. &lt;i&gt;sent-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;absens&lt;/i&gt;, frånvarande, o. &lt;i&gt;prǽsens&lt;/i&gt;, närvarande (= sv. &lt;sp&gt;presens&lt;/sp&gt;). &lt;sp&gt;Sann&lt;/sp&gt; förhåller sig till roten &lt;i&gt;es&lt;/i&gt;, vara, som &lt;sp&gt;tand&lt;/sp&gt; (äldre &lt;i&gt;tan(n)&lt;/i&gt;) till &lt;i&gt;ed&lt;/i&gt;, äta. Med avs. på bildningen jfr &lt;sp&gt;vind 1&lt;/sp&gt;. — Av samma rot &lt;i&gt;es&lt;/i&gt; kommer grek. &lt;i&gt;eteós&lt;/i&gt;, sann (se &lt;sp&gt;etymologi&lt;/sp&gt;). Om en substantivenng av &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;minsann&lt;/sp&gt;. — Om ett annat germ. ord för 'sann', stam &lt;i&gt;*wǣr-&lt;/i&gt; (i ty. &lt;i&gt;wahr&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;vērus&lt;/i&gt;), se &lt;sp&gt;allvar&lt;/sp&gt;; sannol. icke, såsom antagits, till roten &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt; i vb. &lt;sp&gt;vara&lt;/sp&gt;, o. sålunda icke i fråga om betyd.-utveckling en parallell till &lt;sp&gt;sann&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Sanna&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;sanna mina ord&lt;/sp&gt; = fsv.: visa vara sant, uppfylla, bevisa, påstå = isl. = ags. &lt;i&gt;gesóðian&lt;/i&gt;, bekräfta, av germ. &lt;i&gt;*sanþōn&lt;/i&gt;; med växelformen &lt;i&gt;*sanþian&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;senna&lt;/i&gt;, tala, tvista, med sbst. &lt;i&gt;senna&lt;/i&gt;, tvist (i t. ex. namnet på Eddasången &lt;i&gt;Lokasenna&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Sanning&lt;/sp&gt; = fsv. (o. 1450), ombildning av fsv. &lt;i&gt;sannind&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;sannindi&lt;/i&gt; n. = fno. &lt;i&gt;sannind&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;sannindi&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;sanden&lt;/i&gt;, en bildning med det ieur. suff. &lt;i&gt;-u̯ent-&lt;/i&gt;, försedd med el. liknande (jfr förf. Ark. 7: 18 f. o. &lt;sp&gt;tidning&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tidender&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Sannfärdig&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;färdig&lt;/sp&gt;. I ä. nsv. även, med motsatt betyd., &lt;i&gt;lögnfärdig&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Sannolik&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;sannolīker&lt;/i&gt;, av dat. sg. neutr. &lt;i&gt;sanno&lt;/i&gt; o. adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;, som styrde dat.; jfr fsv. &lt;i&gt;vara likt sanno&lt;/i&gt; osv.; alltså bildat som fra. &lt;i&gt;vraisemblable&lt;/i&gt; o. lat. &lt;i&gt;verisimilis&lt;/i&gt;. Da. har i stället &lt;i&gt;sandsynlig&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;wahrscheinlich&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Samuel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Samuel..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Samuel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Samuel&lt;/b&gt;, mansn., i vissa dial. &lt;i&gt;Sammel&lt;/i&gt; (t. ex. Smål.), från hebr., egentl.: av Gud hörd. Härtill den från eng. lånade kortformen &lt;sp&gt;Sam&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0780" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Samuel&lt;/b&gt;, mansn., i vissa dial. &lt;i&gt;Sammel&lt;/i&gt; (t. ex. Smål.), från hebr., egentl.: av Gud hörd. Härtill den från eng. lånade kortformen &lt;sp&gt;Sam&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samvete" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samvete..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samvete..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samvete&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;samviti&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samvet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samvit&lt;/i&gt;, samvete, förstånd, medvetande (ännu t. ex. i Bib. 1541) = isl. &lt;i&gt;samvit&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;samvid&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;samvizka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;samvittighed&lt;/i&gt; (från mlty. &lt;i&gt;samwilticheit&lt;/i&gt;) got. &lt;i&gt;miþ-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wissei&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;giwizzenî&lt;/i&gt; f., sedligt medvetande, jämte mhty. &lt;i&gt;gewizzen&lt;/i&gt; n. (substantiv, infin., ty. &lt;i&gt;gewissen&lt;/i&gt;); återgivande lat. i &lt;i&gt;*conscientia&lt;/i&gt; (grek. &lt;i&gt;syneídesis&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;con-&lt;/i&gt;, sam-, o. &lt;i&gt;scīre&lt;/i&gt;, veta; av samma slag som &lt;sp&gt;barmhärtig&lt;/sp&gt; osv. Begreppet 'samvete' saknas i Gamla testamentet. — &lt;sp&gt;Samvetsäktenskap&lt;/sp&gt;, allmänt först i början av 1900-t.; jfr &lt;i&gt;mariage de conscience&lt;/i&gt; Gjörwell 1792. — Vid mitten av 1800-t. stundom &lt;i&gt;går-an-äktenskap&lt;/i&gt;, t. ex. Ridderstad 1851, efter C. J. L. Almqvists tendensnovell 'Det går an' (1839), som handlar om en äktenskaplig förbindelse utan vigsel. Härav också &lt;sp&gt;gårandam&lt;/sp&gt;, först i mildare betyd., sedan (ännu åtm. på 1890-t. bland en äldre generation): scortum; nu nästan obr." />
        <feat att="faksimilID" val="0780" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samvete&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;samviti&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samvet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samvit&lt;/i&gt;, samvete, förstånd, medvetande (ännu t. ex. i Bib. 1541) = isl. &lt;i&gt;samvit&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;samvid&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;samvizka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;samvittighed&lt;/i&gt; (från mlty. &lt;i&gt;samwilticheit&lt;/i&gt;) got. &lt;i&gt;miþ-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wissei&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;giwizzenî&lt;/i&gt; f., sedligt medvetande, jämte mhty. &lt;i&gt;gewizzen&lt;/i&gt; n. (substantiv, infin., ty. &lt;i&gt;gewissen&lt;/i&gt;); återgivande lat. i &lt;i&gt;*conscientia&lt;/i&gt; (grek. &lt;i&gt;syneídesis&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;con-&lt;/i&gt;, sam-, o. &lt;i&gt;scīre&lt;/i&gt;, veta; av samma slag som &lt;sp&gt;barmhärtig&lt;/sp&gt; osv. Begreppet 'samvete' saknas i Gamla testamentet. — &lt;sp&gt;Samvetsäktenskap&lt;/sp&gt;, allmänt först i början av 1900-t.; jfr &lt;i&gt;mariage de conscience&lt;/i&gt; Gjörwell 1792. — Vid mitten av 1800-t. stundom &lt;i&gt;går-an-äktenskap&lt;/i&gt;, t. ex. Ridderstad 1851, efter C. J. L. Almqvists tendensnovell 'Det går an' (1839), som handlar om en äktenskaplig förbindelse utan vigsel. Härav också &lt;sp&gt;gårandam&lt;/sp&gt;, först i mildare betyd., sedan (ännu åtm. på 1890-t. bland en äldre generation): scortum; nu nästan obr." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samt..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="kn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samt&lt;/b&gt;, konj. (o. adv.), förr adv.: Bib. 1541 osv. (&lt;i&gt;samt medh&lt;/i&gt;, tillika med) = da. &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samet&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;samad&lt;/i&gt;, tillsamman = fhty. &lt;i&gt;samet&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, som adv. i &lt;i&gt;samt und sonders&lt;/i&gt;, motsv. sv. &lt;i&gt;samt och synnerligen&lt;/i&gt;; f. ö. prepos.: tillsamman med), ags. &lt;i&gt;samod&lt;/i&gt;, adv. o. prepos., got. &lt;i&gt;samaþ&lt;/i&gt;, adv,., tillsamman; avledn. av &lt;i&gt;sam-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt; osv. — Dessutom mlty., mhty. &lt;i&gt;sament&lt;/i&gt;, väl med analogiskt &lt;i&gt;n&lt;/i&gt;. — Om &lt;sp&gt;samt&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;jämt och samt&lt;/sp&gt; se under &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0780" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samt&lt;/b&gt;, konj. (o. adv.), förr adv.: Bib. 1541 osv. (&lt;i&gt;samt medh&lt;/i&gt;, tillika med) = da. &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samet&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;samad&lt;/i&gt;, tillsamman = fhty. &lt;i&gt;samet&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, som adv. i &lt;i&gt;samt und sonders&lt;/i&gt;, motsv. sv. &lt;i&gt;samt och synnerligen&lt;/i&gt;; f. ö. prepos.: tillsamman med), ags. &lt;i&gt;samod&lt;/i&gt;, adv. o. prepos., got. &lt;i&gt;samaþ&lt;/i&gt;, adv,., tillsamman; avledn. av &lt;i&gt;sam-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt; osv. — Dessutom mlty., mhty. &lt;i&gt;sament&lt;/i&gt;, väl med analogiskt &lt;i&gt;n&lt;/i&gt;. — Om &lt;sp&gt;samt&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;jämt och samt&lt;/sp&gt; se under &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samtliga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samtliga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samtliga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samtliga&lt;/b&gt;, plur., t. ex. 1613: &lt;i&gt;samptlige Bayorer&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;samtlig(a)&lt;/i&gt;, adv., tillsamman, L. Petri = da. &lt;i&gt;samtlige&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;sam(e)tlîk&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;sämtlich&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;samentlich&lt;/i&gt;); till mlty. &lt;i&gt;sam(e)t&lt;/i&gt; osv. = &lt;sp&gt;samt&lt;/sp&gt;. — Förr även som attribut till subst. i sing., t. ex. 'deras samtlige berättelse' 1718; så stundom ännu vid ord med kollektiv betyd., t. ex. Wulff 1905; 'samtliga älskarehopen' (bättre dock: hela)." />
        <feat att="faksimilID" val="0780" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samtliga&lt;/b&gt;, plur., t. ex. 1613: &lt;i&gt;samptlige Bayorer&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;samtlig(a)&lt;/i&gt;, adv., tillsamman, L. Petri = da. &lt;i&gt;samtlige&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;sam(e)tlîk&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;sämtlich&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;samentlich&lt;/i&gt;); till mlty. &lt;i&gt;sam(e)t&lt;/i&gt; osv. = &lt;sp&gt;samt&lt;/sp&gt;. — Förr även som attribut till subst. i sing., t. ex. 'deras samtlige berättelse' 1718; så stundom ännu vid ord med kollektiv betyd., t. ex. Wulff 1905; 'samtliga älskarehopen' (bättre dock: hela)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sandal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sandal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sandal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sandal&lt;/b&gt;, 1788 = ty. &lt;i&gt;sandale&lt;/i&gt; osv., av fra. &lt;i&gt;sandale&lt;/i&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;sándalon&lt;/i&gt;, egentl. ett asiatiskt ord, jfr pers. &lt;i&gt;sandal&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sandal&lt;/b&gt;, 1788 = ty. &lt;i&gt;sandale&lt;/i&gt; osv., av fra. &lt;i&gt;sandale&lt;/i&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;sándalon&lt;/i&gt;, egentl. ett asiatiskt ord, jfr pers. &lt;i&gt;sandal&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sandel" />
          <feat att="writtenForm" val="sandelträ 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sandel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sandel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sandel(trä)&lt;/b&gt;, B. Olai 1578: &lt;i&gt;sandel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sandal&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;sandelholz&lt;/i&gt; (redan på 1500-t.), från ital. &lt;i&gt;sandalo&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;santalum&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;sántalon&lt;/i&gt;, arab. &lt;i&gt;zandal (ṣ-)&lt;/i&gt;, ytterst av sanskr. &lt;i&gt;candana&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;cand&lt;/i&gt;, lysa, lat. &lt;i&gt;candēre&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0781" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sandel(trä)&lt;/b&gt;, B. Olai 1578: &lt;i&gt;sandel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sandal&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;sandelholz&lt;/i&gt; (redan på 1500-t.), från ital. &lt;i&gt;sandalo&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;santalum&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;sántalon&lt;/i&gt;, arab. &lt;i&gt;zandal (ṣ-)&lt;/i&gt;, ytterst av sanskr. &lt;i&gt;candana&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;cand&lt;/i&gt;, lysa, lat. &lt;i&gt;candēre&lt;/i&gt; ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sanatorium" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sanatorium..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sanatorium..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sanatorium&lt;/b&gt;, 1886 (om Sävsjö sanatorium) = ty., fra., ung latinsk bildning (efter &lt;i&gt;auditōrium&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dormitōrium&lt;/i&gt; osv.) till lat. &lt;i&gt;sānāre&lt;/i&gt;, hela, avledn. av &lt;i&gt;sānus&lt;/i&gt;, frisk (knappast urbesl. med &lt;sp&gt;sund&lt;/sp&gt;). — Hit hör även &lt;sp&gt;sanitär&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;sanitaire&lt;/i&gt;, som hör till sundhets-, hälsovården, motsv. ett lat. &lt;i&gt;*sānitārius&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sānus&lt;/i&gt;, frisk." />
        <feat att="faksimilID" val="0780" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sanatorium&lt;/b&gt;, 1886 (om Sävsjö sanatorium) = ty., fra., ung latinsk bildning (efter &lt;i&gt;auditōrium&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dormitōrium&lt;/i&gt; osv.) till lat. &lt;i&gt;sānāre&lt;/i&gt;, hela, avledn. av &lt;i&gt;sānus&lt;/i&gt;, frisk (knappast urbesl. med &lt;sp&gt;sund&lt;/sp&gt;). — Hit hör även &lt;sp&gt;sanitär&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;sanitaire&lt;/i&gt;, som hör till sundhets-, hälsovården, motsv. ett lat. &lt;i&gt;*sānitārius&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sānus&lt;/i&gt;, frisk." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sand" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sand..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sand..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sand&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;sander&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;sandr&lt;/i&gt;, da., fsax., ags., eng., ty. &lt;i&gt;sand&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;sant&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*sanda-&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*samða-&lt;/i&gt; (jfr till ljudutvecklingen under &lt;sp&gt;hind&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rand&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sand&lt;/sp&gt;); nära besl. med grek. &lt;i&gt;ámathos&lt;/i&gt; f. ds. (av &lt;i&gt;*ham-&lt;/i&gt;); av ie. &lt;i&gt;*sam(ə)dho-&lt;/i&gt; (= mhty. &lt;i&gt;sampt&lt;/i&gt;, sydty. dial. &lt;i&gt;sambd&lt;/i&gt; m. m.), i sin tur möjl., enl. vanligt antagande, av ie. &lt;i&gt;*bhsam(ə)dho-&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;psámmos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;psámathos&lt;/i&gt;, sand, lat. &lt;i&gt;sabulum, -o&lt;/i&gt;, grov sand, rotbesl. med sanskr. &lt;i&gt;bhas&lt;/i&gt;, sönderkrossa, grek. &lt;i&gt;psṓkhō&lt;/i&gt;, söndergnider; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;grus&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt; (se d. o.) el. &lt;sp&gt;malm&lt;/sp&gt;, sand(fält), till &lt;sp&gt;mala&lt;/sp&gt;, el. i det germ. &lt;i&gt;grind-&lt;/i&gt;, sand, grus, som ingår i en del germ. ortn., till ags. &lt;i&gt;grindan&lt;/i&gt;, söndermala, krossa (se under &lt;sp&gt;grand 1&lt;/sp&gt; o. förf. Ortn. på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt; s. 21). Litter. se. f. ö. Walde under &lt;i&gt;sabulum&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Bygga sitt hus på sanden&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. ty., efter bibeln: 'en fåwitsk man, som byggde sitt hus på sanden', Matt. 7: 26. — &lt;sp&gt;Talrik&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;oräknelig som havets sand&lt;/sp&gt; o. d., motsv. i da. o. ty., väl närmast efter bibeln, jfr t. ex. 1 Moseb. 22: 17; f. ö. en urgammal o. vida spridd bild (bl. a. i den lat. litter.). — I de nord. fornspr. o. vissa sv. dial. även: sandfält, sandbank, sandstrand (även i plur., t. ex. &lt;sp&gt;Sandarne&lt;/sp&gt; vid Göteb., &lt;sp&gt;Sanna&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;Malexander&lt;/sp&gt; Ögtl., egentl.: sandstranden vid sjön Malig (se &lt;sp&gt;Maljen&lt;/sp&gt;); med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;malm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;arena&lt;/sp&gt;. — En avledn. av &lt;sp&gt;sand&lt;/sp&gt; är sv. dial. &lt;i&gt;sända&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sanna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bryne&lt;/i&gt; (egentl. av sandsten), liten slipsten = no. &lt;i&gt;senda&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*sandiōn&lt;/i&gt;, med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;-iōn&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;dyna&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;dun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;eka&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;ek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gryta&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hätta&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;hatt&lt;/sp&gt; osv. — Om lat. &lt;i&gt;arena&lt;/i&gt; (sand) se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0780" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sand&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;sander&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;sandr&lt;/i&gt;, da., fsax., ags., eng., ty. &lt;i&gt;sand&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;sant&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*sanda-&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*samða-&lt;/i&gt; (jfr till ljudutvecklingen under &lt;sp&gt;hind&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rand&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sand&lt;/sp&gt;); nära besl. med grek. &lt;i&gt;ámathos&lt;/i&gt; f. ds. (av &lt;i&gt;*ham-&lt;/i&gt;); av ie. &lt;i&gt;*sam(ə)dho-&lt;/i&gt; (= mhty. &lt;i&gt;sampt&lt;/i&gt;, sydty. dial. &lt;i&gt;sambd&lt;/i&gt; m. m.), i sin tur möjl., enl. vanligt antagande, av ie. &lt;i&gt;*bhsam(ə)dho-&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;psámmos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;psámathos&lt;/i&gt;, sand, lat. &lt;i&gt;sabulum, -o&lt;/i&gt;, grov sand, rotbesl. med sanskr. &lt;i&gt;bhas&lt;/i&gt;, sönderkrossa, grek. &lt;i&gt;psṓkhō&lt;/i&gt;, söndergnider; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;grus&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt; (se d. o.) el. &lt;sp&gt;malm&lt;/sp&gt;, sand(fält), till &lt;sp&gt;mala&lt;/sp&gt;, el. i det germ. &lt;i&gt;grind-&lt;/i&gt;, sand, grus, som ingår i en del germ. ortn., till ags. &lt;i&gt;grindan&lt;/i&gt;, söndermala, krossa (se under &lt;sp&gt;grand 1&lt;/sp&gt; o. förf. Ortn. på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt; s. 21). Litter. se. f. ö. Walde under &lt;i&gt;sabulum&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Bygga sitt hus på sanden&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. ty., efter bibeln: 'en fåwitsk man, som byggde sitt hus på sanden', Matt. 7: 26. — &lt;sp&gt;Talrik&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;oräknelig som havets sand&lt;/sp&gt; o. d., motsv. i da. o. ty., väl närmast efter bibeln, jfr t. ex. 1 Moseb. 22: 17; f. ö. en urgammal o. vida spridd bild (bl. a. i den lat. litter.). — I de nord. fornspr. o. vissa sv. dial. även: sandfält, sandbank, sandstrand (även i plur., t. ex. &lt;sp&gt;Sandarne&lt;/sp&gt; vid Göteb., &lt;sp&gt;Sanna&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;Malexander&lt;/sp&gt; Ögtl., egentl.: sandstranden vid sjön Malig (se &lt;sp&gt;Maljen&lt;/sp&gt;); med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;malm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;arena&lt;/sp&gt;. — En avledn. av &lt;sp&gt;sand&lt;/sp&gt; är sv. dial. &lt;i&gt;sända&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sanna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bryne&lt;/i&gt; (egentl. av sandsten), liten slipsten = no. &lt;i&gt;senda&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*sandiōn&lt;/i&gt;, med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;-iōn&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;dyna&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;dun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;eka&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;ek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gryta&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hätta&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;hatt&lt;/sp&gt; osv. — Om lat. &lt;i&gt;arena&lt;/i&gt; (sand) se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samma&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;samme&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;samme&lt;/i&gt;, äldre: &lt;i&gt;sami&lt;/i&gt;, svag form till &lt;i&gt;samber&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;-sam&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;sami&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;samr&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;samme&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;sama&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;samo&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;same&lt;/i&gt;, adv. (eng. &lt;i&gt;same&lt;/i&gt;, adj., möjl. från nord.), av germ. &lt;i&gt;*sama(n)-&lt;/i&gt;, motsv. sanskr. &lt;i&gt;sama&lt;/i&gt;, jämn, samme, grek. &lt;i&gt;(h)omós&lt;/i&gt;, förenad, tillsamman, fir. &lt;i&gt;som&lt;/i&gt;, själv, ävensom (av &lt;i&gt;*sōm-&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;samŭ&lt;/i&gt;, själv, ensam; med avledn. grek. &lt;i&gt;(h)omalós&lt;/i&gt;, jämn ~ lat. &lt;i&gt;similis&lt;/i&gt;, lik (av &lt;i&gt;*semilis&lt;/i&gt;), osv. Grundbetyd.: en, jfr grek. &lt;i&gt;(h)eís&lt;/i&gt;, en (av &lt;i&gt;*sem-s&lt;/i&gt;), osv., se f. ö. &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;sakta&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;samka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sams&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samtliga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;som&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;somlig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;somma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;somt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Sommen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sämja&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*söma&lt;/i&gt;. — Neutr. sg. av fsv. adj. &lt;i&gt;samber&lt;/i&gt; ingår i nsv. &lt;sp&gt;jämt&lt;/sp&gt; och &lt;sp&gt;samt&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;iempth ok sampth&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;jæmt ok samt&lt;/i&gt;, jfr isl. o. ä. da. &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, tillsammans, men i ä. da. även: oavbrutet. I no.-da. &lt;i&gt;tit og jævnt&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samma&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;samme&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;samme&lt;/i&gt;, äldre: &lt;i&gt;sami&lt;/i&gt;, svag form till &lt;i&gt;samber&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;-sam&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;sami&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;samr&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;samme&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;sama&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;samo&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;same&lt;/i&gt;, adv. (eng. &lt;i&gt;same&lt;/i&gt;, adj., möjl. från nord.), av germ. &lt;i&gt;*sama(n)-&lt;/i&gt;, motsv. sanskr. &lt;i&gt;sama&lt;/i&gt;, jämn, samme, grek. &lt;i&gt;(h)omós&lt;/i&gt;, förenad, tillsamman, fir. &lt;i&gt;som&lt;/i&gt;, själv, ävensom (av &lt;i&gt;*sōm-&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;samŭ&lt;/i&gt;, själv, ensam; med avledn. grek. &lt;i&gt;(h)omalós&lt;/i&gt;, jämn ~ lat. &lt;i&gt;similis&lt;/i&gt;, lik (av &lt;i&gt;*semilis&lt;/i&gt;), osv. Grundbetyd.: en, jfr grek. &lt;i&gt;(h)eís&lt;/i&gt;, en (av &lt;i&gt;*sem-s&lt;/i&gt;), osv., se f. ö. &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;sakta&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;samka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sams&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;samtliga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;som&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;somlig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;somma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;somt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Sommen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sämja&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*söma&lt;/i&gt;. — Neutr. sg. av fsv. adj. &lt;i&gt;samber&lt;/i&gt; ingår i nsv. &lt;sp&gt;jämt&lt;/sp&gt; och &lt;sp&gt;samt&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;iempth ok sampth&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;jæmt ok samt&lt;/i&gt;, jfr isl. o. ä. da. &lt;i&gt;samt&lt;/i&gt;, tillsammans, men i ä. da. även: oavbrutet. I no.-da. &lt;i&gt;tit og jævnt&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samman" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samman..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samman..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samman&lt;/b&gt;, fsv. =, äldre: &lt;i&gt;saman&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;saman&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;sammen&lt;/i&gt;, motsv. got. &lt;i&gt;samana&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tôsamane&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;saman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zisamane&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zusammen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;samen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tósamne&lt;/i&gt;, ävensom sanskr. &lt;i&gt;samanā&lt;/i&gt;, tillsamman; till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-sam&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samme&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samman&lt;/b&gt;, fsv. =, äldre: &lt;i&gt;saman&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;saman&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;sammen&lt;/i&gt;, motsv. got. &lt;i&gt;samana&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tôsamane&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;saman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zisamane&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zusammen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;samen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tósamne&lt;/i&gt;, ävensom sanskr. &lt;i&gt;samanā&lt;/i&gt;, tillsamman; till &lt;sp&gt;sam-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-sam&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;samme&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;sam(b)la&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;samla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;samle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;samelen&lt;/i&gt; = mhty. (ty. &lt;i&gt;sammeln&lt;/i&gt;), genom dissimilation el. suffixbyte av mlty. &lt;i&gt;samenen&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;samnôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;samanôn&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;samnian&lt;/i&gt;, isl., fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;samna&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;samman&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;sammelsurium&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;sam(b)la&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;samla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;samle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;samelen&lt;/i&gt; = mhty. (ty. &lt;i&gt;sammeln&lt;/i&gt;), genom dissimilation el. suffixbyte av mlty. &lt;i&gt;samenen&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;samnôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;samanôn&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;samnian&lt;/i&gt;, isl., fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;samna&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;samman&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;sammelsurium&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="samovar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--samovar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--samovar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;samovar&lt;/b&gt;, från ry. &lt;i&gt;samovar&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;samo-&lt;/i&gt;, själv, o. &lt;i&gt;varitĭ&lt;/i&gt;, koka, alltså: självkokare." />
        <feat att="faksimilID" val="0780" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;samovar&lt;/b&gt;, från ry. &lt;i&gt;samovar&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;samo-&lt;/i&gt;, själv, o. &lt;i&gt;varitĭ&lt;/i&gt;, koka, alltså: självkokare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sams" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sams..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sams..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sams&lt;/b&gt;, t. ex. Schroderus 1635, i ä. nsv. även: samskyld, t. ex. Schroderus 1626, under 15- o. 1600-t. vanl. &lt;i&gt;samse&lt;/i&gt;, L. Petri osv. (utvidgat av &lt;sp&gt;sams&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;ense&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;ens&lt;/sp&gt;) = isl., no. &lt;i&gt;sams&lt;/i&gt;, ense; egentl. genit. sg. till fsv. &lt;i&gt;samber&lt;/i&gt;, lika, samme = isl. &lt;i&gt;samr&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;); bildat som &lt;sp&gt;ens&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;en&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0780" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sams&lt;/b&gt;, t. ex. Schroderus 1635, i ä. nsv. även: samskyld, t. ex. Schroderus 1626, under 15- o. 1600-t. vanl. &lt;i&gt;samse&lt;/i&gt;, L. Petri osv. (utvidgat av &lt;sp&gt;sams&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;ense&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;ens&lt;/sp&gt;) = isl., no. &lt;i&gt;sams&lt;/i&gt;, ense; egentl. genit. sg. till fsv. &lt;i&gt;samber&lt;/i&gt;, lika, samme = isl. &lt;i&gt;samr&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;samma&lt;/sp&gt;); bildat som &lt;sp&gt;ens&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;en&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sammelsurium" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sammelsurium..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sammelsurium..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sammelsurium&lt;/b&gt;, Lindestolpe 1721 (om språk) = ä. da. &lt;i&gt;sammelsurium&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;sammensurium&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;sammelsurium&lt;/i&gt; 1652 osv., skämtsam latiniserande bildning av lty. &lt;i&gt;sammelsûr&lt;/i&gt;, blandning, röra, väl egentl.: sur rätt av diverse hopsamlade matrester." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sammelsurium&lt;/b&gt;, Lindestolpe 1721 (om språk) = ä. da. &lt;i&gt;sammelsurium&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;sammensurium&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;sammelsurium&lt;/i&gt; 1652 osv., skämtsam latiniserande bildning av lty. &lt;i&gt;sammelsûr&lt;/i&gt;, blandning, röra, väl egentl.: sur rätt av diverse hopsamlade matrester." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sammet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sammet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sammet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sammet&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;sameet&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;samet&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;zamist&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;examit&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;sammet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sam(m)it&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;samît&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;sam(m)et&lt;/i&gt;), från ffra. &lt;i&gt;samit&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;samita&lt;/i&gt;, mlat. &lt;i&gt;samitum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;examitum&lt;/i&gt;, av mgrek. &lt;i&gt;xámētos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)exámitos&lt;/i&gt;, egentl.: sextrådigt tyg, av grek. &lt;i&gt;(h)éx&lt;/i&gt;, sex, o. &lt;i&gt;mítos&lt;/i&gt;, vävtråd, solv. Alltså en bildning av samma slag som lat. &lt;i&gt;trilix&lt;/i&gt;, grundordet för &lt;sp&gt;dräll&lt;/sp&gt;. — En del andra romanska ord för 'sammet' t. ex. fra. &lt;i&gt;velours&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;velluto&lt;/i&gt; innehålla avledn. av lat. &lt;i&gt;villus&lt;/i&gt;, ragg o. d., vartill (över ffra.) även eng. &lt;i&gt;velvet&lt;/i&gt; (till en bildning på &lt;i&gt;-ētum&lt;/i&gt;) o. da. &lt;i&gt;fløjl&lt;/i&gt; (det senare väl närmast från holl. &lt;i&gt;fluweel&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0779" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sammet&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;sameet&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;samet&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;zamist&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;examit&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;sammet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sam(m)it&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;samît&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;sam(m)et&lt;/i&gt;), från ffra. &lt;i&gt;samit&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;samita&lt;/i&gt;, mlat. &lt;i&gt;samitum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;examitum&lt;/i&gt;, av mgrek. &lt;i&gt;xámētos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)exámitos&lt;/i&gt;, egentl.: sextrådigt tyg, av grek. &lt;i&gt;(h)éx&lt;/i&gt;, sex, o. &lt;i&gt;mítos&lt;/i&gt;, vävtråd, solv. Alltså en bildning av samma slag som lat. &lt;i&gt;trilix&lt;/i&gt;, grundordet för &lt;sp&gt;dräll&lt;/sp&gt;. — En del andra romanska ord för 'sammet' t. ex. fra. &lt;i&gt;velours&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;velluto&lt;/i&gt; innehålla avledn. av lat. &lt;i&gt;villus&lt;/i&gt;, ragg o. d., vartill (över ffra.) även eng. &lt;i&gt;velvet&lt;/i&gt; (till en bildning på &lt;i&gt;-ētum&lt;/i&gt;) o. da. &lt;i&gt;fløjl&lt;/i&gt; (det senare väl närmast från holl. &lt;i&gt;fluweel&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tråckla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tråckla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tråckla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tråckla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;trockla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1103" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tråckla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;trockla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="trockla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trå..av.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trå..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;trå&lt;/b&gt;, adj. (nu blott dialektord), trägen, efterhängsen, enträgen, styvsint, ä. nsv. t. ex. L. Petri: 'the tråå affuundzbukar', Sahlstedt 1773, Weste 1807 (som 'pop.'), som adv.: träget, ivrigt, t. ex. Runius, Spegel (som östg.), Swedberg: 'trått och trägit', fsv. &lt;i&gt;enthrār&lt;/i&gt;, envis, egensinnig = isl. &lt;i&gt;þrár&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt;, uthållig, tvär, styvsint, ä. da. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt;, uthållig, ivrig (nordeng. &lt;i&gt;thraw&lt;/i&gt;, styvsint, ovillig; från nord.); vartill fsv. &lt;i&gt;þrā&lt;/i&gt;, trotsa, isl. &lt;i&gt;þrá&lt;/i&gt; n., styv sin th et o. d., &lt;i&gt;þráinn&lt;/i&gt;, egennamn, ä. da. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt;, trots; av germ. stammen &lt;i&gt;þranh-&lt;/i&gt;, växelform till &lt;i&gt;þrang-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;trång&lt;/sp&gt;; alltså ungef. samma grundbetyd. som i föreg.; jfr ags. &lt;i&gt;þróh&lt;/i&gt;, hat, missunnsamhet, ävensom &lt;sp&gt;träta&lt;/sp&gt; (väl av &lt;i&gt;*þranhatian&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;enthrætter&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;enthrættin&lt;/i&gt;, envis o. d. Förf. Ark. 11: 348. — I vissa av de nord. orden föreligger dessutom möjl. sammanfall med bildningar av den under &lt;sp&gt;trå 1&lt;/sp&gt; behandlade ungef. likabetydande germ. stammen &lt;i&gt;*þraw-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1103" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;trå&lt;/b&gt;, adj. (nu blott dialektord), trägen, efterhängsen, enträgen, styvsint, ä. nsv. t. ex. L. Petri: 'the tråå affuundzbukar', Sahlstedt 1773, Weste 1807 (som 'pop.'), som adv.: träget, ivrigt, t. ex. Runius, Spegel (som östg.), Swedberg: 'trått och trägit', fsv. &lt;i&gt;enthrār&lt;/i&gt;, envis, egensinnig = isl. &lt;i&gt;þrár&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt;, uthållig, tvär, styvsint, ä. da. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt;, uthållig, ivrig (nordeng. &lt;i&gt;thraw&lt;/i&gt;, styvsint, ovillig; från nord.); vartill fsv. &lt;i&gt;þrā&lt;/i&gt;, trotsa, isl. &lt;i&gt;þrá&lt;/i&gt; n., styv sin th et o. d., &lt;i&gt;þráinn&lt;/i&gt;, egennamn, ä. da. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt;, trots; av germ. stammen &lt;i&gt;þranh-&lt;/i&gt;, växelform till &lt;i&gt;þrang-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;trång&lt;/sp&gt;; alltså ungef. samma grundbetyd. som i föreg.; jfr ags. &lt;i&gt;þróh&lt;/i&gt;, hat, missunnsamhet, ävensom &lt;sp&gt;träta&lt;/sp&gt; (väl av &lt;i&gt;*þranhatian&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;enthrætter&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;enthrættin&lt;/i&gt;, envis o. d. Förf. Ark. 11: 348. — I vissa av de nord. orden föreligger dessutom möjl. sammanfall med bildningar av den under &lt;sp&gt;trå 1&lt;/sp&gt; behandlade ungef. likabetydande germ. stammen &lt;i&gt;*þraw-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="trå 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tråd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tråd..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tråd..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tråd&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;lätt på tråden&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;løs paa traaden&lt;/i&gt;, hör väl på ett el. annat sätt tillsammans med &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt;, enl. Rietz till ett icke uppvisat maskulint &lt;i&gt;tråd&lt;/i&gt;, fot; jfr fsv. &lt;i&gt;-troþ&lt;/i&gt; n., trampande, upptrampad väg, sv. dial. &lt;i&gt;tråd&lt;/i&gt;, steg, upptrampad väg, isl. &lt;i&gt;troð&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;trod&lt;/i&gt;, det av foten, som man trampar med; jfr likbetyd. nsv. &lt;sp&gt;lätt på foten&lt;/sp&gt;. Otänkbart är dock ej, att i stället &lt;sp&gt;tråd 1&lt;/sp&gt; här ingår, i vilket fall emellertid betyd.-utvecklingen är oklar (jfr t. ex. Falk Vanskabn. i det norske sprog s. 35). I ä. nsv. i stället stundom &lt;i&gt;lätt på tygeln&lt;/i&gt; (om kvinnor), t. ex. Lucidor (Sv. Vitt.-samf. IV. 462)." />
        <feat att="faksimilID" val="1103" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tråd&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;lätt på tråden&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;løs paa traaden&lt;/i&gt;, hör väl på ett el. annat sätt tillsammans med &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt;, enl. Rietz till ett icke uppvisat maskulint &lt;i&gt;tråd&lt;/i&gt;, fot; jfr fsv. &lt;i&gt;-troþ&lt;/i&gt; n., trampande, upptrampad väg, sv. dial. &lt;i&gt;tråd&lt;/i&gt;, steg, upptrampad väg, isl. &lt;i&gt;troð&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;trod&lt;/i&gt;, det av foten, som man trampar med; jfr likbetyd. nsv. &lt;sp&gt;lätt på foten&lt;/sp&gt;. Otänkbart är dock ej, att i stället &lt;sp&gt;tråd 1&lt;/sp&gt; här ingår, i vilket fall emellertid betyd.-utvecklingen är oklar (jfr t. ex. Falk Vanskabn. i det norske sprog s. 35). I ä. nsv. i stället stundom &lt;i&gt;lätt på tygeln&lt;/i&gt; (om kvinnor), t. ex. Lucidor (Sv. Vitt.-samf. IV. 462)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tråd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tråd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tråd..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tråd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thrādher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þráðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;traad&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thrâd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;drât&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;draht&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þrǽd&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thread&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*þrǣðu-&lt;/i&gt;, bildat med ie. &lt;i&gt;tu-&lt;/i&gt;suffix (liksom t. ex. &lt;sp&gt;tåt&lt;/sp&gt;) till ie. roten &lt;i&gt;trē&lt;/i&gt;, vrida, sno; även: genomborra; jfr grek. &lt;i&gt;trẽma&lt;/i&gt;, hål, &lt;i&gt;trētós&lt;/i&gt;, genomborrad; se f. ö. &lt;sp&gt;dreja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;drilla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tarm&lt;/sp&gt;. — I ty. användes numera &lt;i&gt;draht&lt;/i&gt; blott om tjock tråd, metalltråd o. d.; annars &lt;i&gt;fadem&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;famn&lt;/sp&gt;; se närmare d. o. Lat. har &lt;sp&gt;fīlum&lt;/sp&gt; = fslav. &lt;i&gt;žila&lt;/i&gt;, åder (se &lt;sp&gt;fil 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;filé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;defilera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;profil&lt;/sp&gt;); grek. &lt;i&gt;línon&lt;/i&gt; betyder egentl. 'lintråd'. Ieur. beteckning saknas." />
        <feat att="faksimilID" val="1103" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tråd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thrādher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þráðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;traad&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thrâd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;drât&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;draht&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þrǽd&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thread&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*þrǣðu-&lt;/i&gt;, bildat med ie. &lt;i&gt;tu-&lt;/i&gt;suffix (liksom t. ex. &lt;sp&gt;tåt&lt;/sp&gt;) till ie. roten &lt;i&gt;trē&lt;/i&gt;, vrida, sno; även: genomborra; jfr grek. &lt;i&gt;trẽma&lt;/i&gt;, hål, &lt;i&gt;trētós&lt;/i&gt;, genomborrad; se f. ö. &lt;sp&gt;dreja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;drilla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tarm&lt;/sp&gt;. — I ty. användes numera &lt;i&gt;draht&lt;/i&gt; blott om tjock tråd, metalltråd o. d.; annars &lt;i&gt;fadem&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;famn&lt;/sp&gt;; se närmare d. o. Lat. har &lt;sp&gt;fīlum&lt;/sp&gt; = fslav. &lt;i&gt;žila&lt;/i&gt;, åder (se &lt;sp&gt;fil 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;filé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;defilera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;profil&lt;/sp&gt;); grek. &lt;i&gt;línon&lt;/i&gt; betyder egentl. 'lintråd'. Ieur. beteckning saknas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tryne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tryne..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tryne..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tryne&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trȳne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;trýne&lt;/i&gt; n., da. &lt;i&gt;tryne&lt;/i&gt; (en tr.), växelform till isl. &lt;i&gt;trjóna&lt;/i&gt; f., da. dial. &lt;i&gt;tryna&lt;/i&gt;; en speciellt nordisk bildning av germ. &lt;i&gt;*treu-n-&lt;/i&gt;, växl. med &lt;i&gt;*treu-l-&lt;/i&gt; i mhty. &lt;i&gt;triel&lt;/i&gt; o. möjl. &lt;i&gt;*treu-sk-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;muletr(j)osk&lt;/i&gt;, hästmule; stundom uppfattat som innehållande en variantform av ie. roten &lt;i&gt;der&lt;/i&gt;, klyva m. m. (se &lt;sp&gt;tära&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tjärn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;torv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trasa&lt;/sp&gt;). — Härtill det i dial. åtm. förr rätt allmänna &lt;i&gt;trynmjöl&lt;/i&gt; (skämts.), snus = da. dial. &lt;i&gt;trynemel&lt;/i&gt;. — Ty. har i betyd. 'tryne' i stället &lt;i&gt;rüssel&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;rota&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;schnauze&lt;/i&gt;, motsv. eng. &lt;i&gt;snout&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;snut&lt;/sp&gt;); eng. dessutom bl. a. det romanska &lt;i&gt;trunk&lt;/i&gt; (ytterst lat. &lt;i&gt;truncus&lt;/i&gt;, trästam o. d.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tryne&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trȳne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;trýne&lt;/i&gt; n., da. &lt;i&gt;tryne&lt;/i&gt; (en tr.), växelform till isl. &lt;i&gt;trjóna&lt;/i&gt; f., da. dial. &lt;i&gt;tryna&lt;/i&gt;; en speciellt nordisk bildning av germ. &lt;i&gt;*treu-n-&lt;/i&gt;, växl. med &lt;i&gt;*treu-l-&lt;/i&gt; i mhty. &lt;i&gt;triel&lt;/i&gt; o. möjl. &lt;i&gt;*treu-sk-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;muletr(j)osk&lt;/i&gt;, hästmule; stundom uppfattat som innehållande en variantform av ie. roten &lt;i&gt;der&lt;/i&gt;, klyva m. m. (se &lt;sp&gt;tära&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tjärn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;torv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trasa&lt;/sp&gt;). — Härtill det i dial. åtm. förr rätt allmänna &lt;i&gt;trynmjöl&lt;/i&gt; (skämts.), snus = da. dial. &lt;i&gt;trynemel&lt;/i&gt;. — Ty. har i betyd. 'tryne' i stället &lt;i&gt;rüssel&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;rota&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;schnauze&lt;/i&gt;, motsv. eng. &lt;i&gt;snout&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;snut&lt;/sp&gt;); eng. dessutom bl. a. det romanska &lt;i&gt;trunk&lt;/i&gt; (ytterst lat. &lt;i&gt;truncus&lt;/i&gt;, trästam o. d.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="boven" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--boven..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--boven..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;boven-&lt;/b&gt; i sjötermer, 1691, från lty. &lt;i&gt;boven&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;bi-oƀan&lt;/i&gt;, jfr ags. on &lt;i&gt;b-ufan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;above&lt;/i&gt;), upptill; se &lt;sp&gt;be-&lt;/sp&gt;, pref., o. &lt;sp&gt;ovan&lt;/sp&gt;, adv." />
        <feat att="faksimilID" val="0146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;boven-&lt;/b&gt; i sjötermer, 1691, från lty. &lt;i&gt;boven&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;bi-oƀan&lt;/i&gt;, jfr ags. on &lt;i&gt;b-ufan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;above&lt;/i&gt;), upptill; se &lt;sp&gt;be-&lt;/sp&gt;, pref., o. &lt;sp&gt;ovan&lt;/sp&gt;, adv." />
        <feat att="see" val="ovan" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trå..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;trå&lt;/b&gt;, längta, tråna, särsk. i sammans. &lt;sp&gt;åtrå&lt;/sp&gt;; som enkelt verb vanligt i dial., men i riksspr. oftast ersatt av &lt;sp&gt;tråna&lt;/sp&gt; (se nedan), fsv. &lt;i&gt;þrā&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrá&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt;; till sbst. fsv. &lt;i&gt;þrā&lt;/i&gt;, längtan, kval (i nsv. sammans. &lt;sp&gt;åtrå&lt;/sp&gt;; jfr nedan) = isl. &lt;i&gt;þrá&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt; (nu &lt;i&gt;attraa&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*þrawō-&lt;/i&gt;, egentl. 'trängande, trångmål' (jfr till betyd. &lt;sp&gt;trängta&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;tränga&lt;/sp&gt;), o. sålunda = ags. &lt;i&gt;þrawu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þréa&lt;/i&gt;, trångmål, plåga; med samma avljudsstadium i germ. vb. &lt;i&gt;*þraujan&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þreyja&lt;/i&gt;, längta efter, vänta, hålla ut, no. &lt;i&gt;trøya&lt;/i&gt;, tillbringa el. fördriva tiden, &lt;i&gt;trø&lt;/i&gt;, vänta, &lt;i&gt;trø seg&lt;/i&gt;, roa sig, nordsv. dial. &lt;i&gt;trö(j)&lt;/i&gt; (jfr det besl. sv. dial. &lt;i&gt;tröka&lt;/i&gt;, hålla ut, under &lt;sp&gt;tråkig&lt;/sp&gt;); med avljudsformen ags. &lt;i&gt;þrówan&lt;/i&gt;, lida (jfr eng. &lt;i&gt;throe&lt;/i&gt;, lidande), fhty. &lt;i&gt;druoên&lt;/i&gt;. Till samma ie. grundrot &lt;i&gt;tru&lt;/i&gt;, trycka, som i &lt;sp&gt;truga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trycka&lt;/sp&gt;. — Härtill inkoativet &lt;sp&gt;tråna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrāna&lt;/i&gt;, ävensom &lt;sp&gt;trånad&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;thrānadher&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;traanad&lt;/i&gt;. — Sannol. är denna ordgrupp också ytterst besläktad med de västgerm. orden för 'hota': ty. &lt;i&gt;dräuen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;drohen&lt;/i&gt; osv., varom se närmare under &lt;sp&gt;truga&lt;/sp&gt; (slutet). — Sbst. fsv. &lt;i&gt;þrā&lt;/i&gt;, trånad (i &lt;sp&gt;åtrå&lt;/sp&gt;), ingår i sv. dial, &lt;i&gt;trå vale&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trå mej&lt;/i&gt; osv., använt som ett slags svordom = ä. sv. &lt;i&gt;trå digh&lt;/i&gt; Messenius 1614, &lt;i&gt;trå wåle&lt;/i&gt; Chronander 1647 osv., ännu Dalin 1853 (som 'pop.'): &lt;i&gt;trå mig&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;*þrā þǣr&lt;/i&gt; osv., &lt;i&gt;*þrā warþe&lt;/i&gt;; jfr Rondeletius 1614: Tråne tu bådhe i södher och norr, / I öster och wäster tu aldrigh triwes'; alltså gamla besvärjelseformler, där &lt;i&gt;trå&lt;/i&gt;, såsom ofta i dylika fall (jfr &lt;sp&gt;pocker&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skam&lt;/sp&gt;), kommit att uppfattas som en beteckning för den onde. Med avs. på &lt;i&gt;vale&lt;/i&gt; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tvi vale&lt;/i&gt; (även hos t. ex. Bellman), &lt;i&gt;twij warde&lt;/i&gt; 1614, till &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;, bliva. Jfr f. ö. förf. 1600-t:s sv. s. 51." />
        <feat att="faksimilID" val="1102" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;trå&lt;/b&gt;, längta, tråna, särsk. i sammans. &lt;sp&gt;åtrå&lt;/sp&gt;; som enkelt verb vanligt i dial., men i riksspr. oftast ersatt av &lt;sp&gt;tråna&lt;/sp&gt; (se nedan), fsv. &lt;i&gt;þrā&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrá&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt;; till sbst. fsv. &lt;i&gt;þrā&lt;/i&gt;, längtan, kval (i nsv. sammans. &lt;sp&gt;åtrå&lt;/sp&gt;; jfr nedan) = isl. &lt;i&gt;þrá&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;traa&lt;/i&gt; (nu &lt;i&gt;attraa&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*þrawō-&lt;/i&gt;, egentl. 'trängande, trångmål' (jfr till betyd. &lt;sp&gt;trängta&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;tränga&lt;/sp&gt;), o. sålunda = ags. &lt;i&gt;þrawu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þréa&lt;/i&gt;, trångmål, plåga; med samma avljudsstadium i germ. vb. &lt;i&gt;*þraujan&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þreyja&lt;/i&gt;, längta efter, vänta, hålla ut, no. &lt;i&gt;trøya&lt;/i&gt;, tillbringa el. fördriva tiden, &lt;i&gt;trø&lt;/i&gt;, vänta, &lt;i&gt;trø seg&lt;/i&gt;, roa sig, nordsv. dial. &lt;i&gt;trö(j)&lt;/i&gt; (jfr det besl. sv. dial. &lt;i&gt;tröka&lt;/i&gt;, hålla ut, under &lt;sp&gt;tråkig&lt;/sp&gt;); med avljudsformen ags. &lt;i&gt;þrówan&lt;/i&gt;, lida (jfr eng. &lt;i&gt;throe&lt;/i&gt;, lidande), fhty. &lt;i&gt;druoên&lt;/i&gt;. Till samma ie. grundrot &lt;i&gt;tru&lt;/i&gt;, trycka, som i &lt;sp&gt;truga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trycka&lt;/sp&gt;. — Härtill inkoativet &lt;sp&gt;tråna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrāna&lt;/i&gt;, ävensom &lt;sp&gt;trånad&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;thrānadher&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;traanad&lt;/i&gt;. — Sannol. är denna ordgrupp också ytterst besläktad med de västgerm. orden för 'hota': ty. &lt;i&gt;dräuen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;drohen&lt;/i&gt; osv., varom se närmare under &lt;sp&gt;truga&lt;/sp&gt; (slutet). — Sbst. fsv. &lt;i&gt;þrā&lt;/i&gt;, trånad (i &lt;sp&gt;åtrå&lt;/sp&gt;), ingår i sv. dial, &lt;i&gt;trå vale&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trå mej&lt;/i&gt; osv., använt som ett slags svordom = ä. sv. &lt;i&gt;trå digh&lt;/i&gt; Messenius 1614, &lt;i&gt;trå wåle&lt;/i&gt; Chronander 1647 osv., ännu Dalin 1853 (som 'pop.'): &lt;i&gt;trå mig&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;*þrā þǣr&lt;/i&gt; osv., &lt;i&gt;*þrā warþe&lt;/i&gt;; jfr Rondeletius 1614: Tråne tu bådhe i södher och norr, / I öster och wäster tu aldrigh triwes'; alltså gamla besvärjelseformler, där &lt;i&gt;trå&lt;/i&gt;, såsom ofta i dylika fall (jfr &lt;sp&gt;pocker&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skam&lt;/sp&gt;), kommit att uppfattas som en beteckning för den onde. Med avs. på &lt;i&gt;vale&lt;/i&gt; jfr sv. dial. &lt;i&gt;tvi vale&lt;/i&gt; (även hos t. ex. Bellman), &lt;i&gt;twij warde&lt;/i&gt; 1614, till &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;, bliva. Jfr f. ö. förf. 1600-t:s sv. s. 51." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tryta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tryta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tryta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tryta&lt;/b&gt;, i ä. nsv, undantagsvis även svagt böjt (&lt;i&gt;trytte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trytt&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;þrȳta&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;þröt&lt;/i&gt;), upphöra = isl. &lt;i&gt;þrjóta&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;trjota&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;tryte&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tryde&lt;/i&gt; (saknas i nda.), got. &lt;i&gt;usþriutan&lt;/i&gt;, besvära, mlty. &lt;i&gt;drêten&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vordrêten&lt;/i&gt;, vara obehaglig, förtreta (se &lt;sp&gt;förtret&lt;/sp&gt;), fhty. &lt;i&gt;irdriozan&lt;/i&gt; ds. (jfr ty. &lt;i&gt;verdriessen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;(á)þréotan&lt;/i&gt;, bli trött, av germ. &lt;i&gt;*þreutan&lt;/i&gt;, st. vb. Kausativum: germ. &lt;i&gt;*þrautian&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;þröta&lt;/i&gt;, trötta, vartill &lt;sp&gt;trött&lt;/sp&gt; (egentl. part. pf.; se ' d. o.), isl. &lt;i&gt;þreyta&lt;/i&gt;, använda all sin kraft på, driva på, kivas m. m., ags. &lt;i&gt;þríetan&lt;/i&gt;, trötta; egentl.: komma sina egna el. ngn annans krafter att tryta (bildat som t. ex. det dock ej kausativa &lt;sp&gt;nöta&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;njuta&lt;/sp&gt;); kanske dock delvis denom. av isl. &lt;i&gt;þraut&lt;/i&gt; f., trångmål = ags. &lt;i&gt;þréat&lt;/i&gt; (bildat till &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt; som t. ex. isl. &lt;i&gt;braut&lt;/i&gt; f., väg, till &lt;sp&gt;bryta&lt;/sp&gt; osv.). Om inkoativet fsv. &lt;i&gt;throtna&lt;/i&gt; osv. se &lt;sp&gt;trött&lt;/sp&gt;. Till ieur. roten &lt;i&gt;trud&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;trūdo&lt;/i&gt;, tränger, stöter, fslav. &lt;i&gt;trudŭ&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*troudo-&lt;/i&gt;), möda, osv. — Part. pf. av &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt; ingår i &lt;sp&gt;andtruten&lt;/sp&gt; (1753; se d. o.), sv. dial. &lt;i&gt;dagtruten&lt;/i&gt;, berövad dagen, &lt;i&gt;taltruten&lt;/i&gt;, svarslös." />
        <feat att="faksimilID" val="1102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tryta&lt;/b&gt;, i ä. nsv, undantagsvis även svagt böjt (&lt;i&gt;trytte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trytt&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;þrȳta&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;þröt&lt;/i&gt;), upphöra = isl. &lt;i&gt;þrjóta&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;trjota&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;tryte&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tryde&lt;/i&gt; (saknas i nda.), got. &lt;i&gt;usþriutan&lt;/i&gt;, besvära, mlty. &lt;i&gt;drêten&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vordrêten&lt;/i&gt;, vara obehaglig, förtreta (se &lt;sp&gt;förtret&lt;/sp&gt;), fhty. &lt;i&gt;irdriozan&lt;/i&gt; ds. (jfr ty. &lt;i&gt;verdriessen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;(á)þréotan&lt;/i&gt;, bli trött, av germ. &lt;i&gt;*þreutan&lt;/i&gt;, st. vb. Kausativum: germ. &lt;i&gt;*þrautian&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;þröta&lt;/i&gt;, trötta, vartill &lt;sp&gt;trött&lt;/sp&gt; (egentl. part. pf.; se ' d. o.), isl. &lt;i&gt;þreyta&lt;/i&gt;, använda all sin kraft på, driva på, kivas m. m., ags. &lt;i&gt;þríetan&lt;/i&gt;, trötta; egentl.: komma sina egna el. ngn annans krafter att tryta (bildat som t. ex. det dock ej kausativa &lt;sp&gt;nöta&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;njuta&lt;/sp&gt;); kanske dock delvis denom. av isl. &lt;i&gt;þraut&lt;/i&gt; f., trångmål = ags. &lt;i&gt;þréat&lt;/i&gt; (bildat till &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt; som t. ex. isl. &lt;i&gt;braut&lt;/i&gt; f., väg, till &lt;sp&gt;bryta&lt;/sp&gt; osv.). Om inkoativet fsv. &lt;i&gt;throtna&lt;/i&gt; osv. se &lt;sp&gt;trött&lt;/sp&gt;. Till ieur. roten &lt;i&gt;trud&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;trūdo&lt;/i&gt;, tränger, stöter, fslav. &lt;i&gt;trudŭ&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*troudo-&lt;/i&gt;), möda, osv. — Part. pf. av &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt; ingår i &lt;sp&gt;andtruten&lt;/sp&gt; (1753; se d. o.), sv. dial. &lt;i&gt;dagtruten&lt;/i&gt;, berövad dagen, &lt;i&gt;taltruten&lt;/i&gt;, svarslös." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trång" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trång..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trång..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trång&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þranger&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrǫngr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trang&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;drange&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;gedrenge&lt;/i&gt;, väl av germ. &lt;i&gt;*þrangu-&lt;/i&gt;. Hit hör fsv. sbst. &lt;i&gt;þrang&lt;/i&gt; n. o. f., trångmål m. m. (kvar i &lt;sp&gt;nageltrång&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;þrǫng&lt;/i&gt; f., ty. &lt;i&gt;drang&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;trang&lt;/i&gt;, brist, trängtan). Adj. &lt;i&gt;*þrangu-&lt;/i&gt; stämmer formellt med litau. &lt;i&gt;trankùs&lt;/i&gt;, knagglig, som hör till &lt;i&gt;treñkti&lt;/i&gt;, stöta, men betydelseskillnaden gör frändskapen osäker. Se närmare &lt;sp&gt;tränga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Trångbodd&lt;/sp&gt;, Berch 1747, för väntat &lt;i&gt;trångboende&lt;/i&gt;; säkerl., med A. Lindqvist Ark. 25: 238, en bekväm analogibildning efter mönstret av ord ss. &lt;i&gt;djup-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;korttänkt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lätt-trodd&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Trångbröstad&lt;/sp&gt; (om uppfattningar o. d.), Tegnér osv., överförd anv. av y. fsv. &lt;i&gt;thrangbrystadher&lt;/i&gt;, om person som har svårt att andas; egentl.: med trångt bröst. I bildl. betyd. väl dock påverkat utifrån; jfr ty. &lt;i&gt;engherzig&lt;/i&gt; (i egentl. bem.: &lt;i&gt;engbrüstig&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;narrow-minded&lt;/i&gt;. — Såsom abstr. till &lt;sp&gt;trångbröstad&lt;/sp&gt; i överförd anv. nyttjas &lt;sp&gt;trångbröstenhet&lt;/sp&gt; 1890- o. 1900-t. (bildat som &lt;sp&gt;godhjärten-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hårdnackenhet&lt;/sp&gt; m. fl. till adj. på &lt;i&gt;-ad&lt;/i&gt;, efter &lt;sp&gt;beskaffen-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;beläsenhet&lt;/sp&gt; osv.; se &lt;sp&gt;-het&lt;/sp&gt;), stundom &lt;sp&gt;trångbrösthet&lt;/sp&gt; Aft.-bl. 1899 ävensom &lt;sp&gt;trångbröstighet&lt;/sp&gt; GHT 1896, den senare formen däremot allmän i ordets egentl. betyd. (o. 1645- 1890)." />
        <feat att="faksimilID" val="1104" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trång&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þranger&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrǫngr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trang&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;drange&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;gedrenge&lt;/i&gt;, väl av germ. &lt;i&gt;*þrangu-&lt;/i&gt;. Hit hör fsv. sbst. &lt;i&gt;þrang&lt;/i&gt; n. o. f., trångmål m. m. (kvar i &lt;sp&gt;nageltrång&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;þrǫng&lt;/i&gt; f., ty. &lt;i&gt;drang&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;trang&lt;/i&gt;, brist, trängtan). Adj. &lt;i&gt;*þrangu-&lt;/i&gt; stämmer formellt med litau. &lt;i&gt;trankùs&lt;/i&gt;, knagglig, som hör till &lt;i&gt;treñkti&lt;/i&gt;, stöta, men betydelseskillnaden gör frändskapen osäker. Se närmare &lt;sp&gt;tränga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Trångbodd&lt;/sp&gt;, Berch 1747, för väntat &lt;i&gt;trångboende&lt;/i&gt;; säkerl., med A. Lindqvist Ark. 25: 238, en bekväm analogibildning efter mönstret av ord ss. &lt;i&gt;djup-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;korttänkt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lätt-trodd&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Trångbröstad&lt;/sp&gt; (om uppfattningar o. d.), Tegnér osv., överförd anv. av y. fsv. &lt;i&gt;thrangbrystadher&lt;/i&gt;, om person som har svårt att andas; egentl.: med trångt bröst. I bildl. betyd. väl dock påverkat utifrån; jfr ty. &lt;i&gt;engherzig&lt;/i&gt; (i egentl. bem.: &lt;i&gt;engbrüstig&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;narrow-minded&lt;/i&gt;. — Såsom abstr. till &lt;sp&gt;trångbröstad&lt;/sp&gt; i överförd anv. nyttjas &lt;sp&gt;trångbröstenhet&lt;/sp&gt; 1890- o. 1900-t. (bildat som &lt;sp&gt;godhjärten-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hårdnackenhet&lt;/sp&gt; m. fl. till adj. på &lt;i&gt;-ad&lt;/i&gt;, efter &lt;sp&gt;beskaffen-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;beläsenhet&lt;/sp&gt; osv.; se &lt;sp&gt;-het&lt;/sp&gt;), stundom &lt;sp&gt;trångbrösthet&lt;/sp&gt; Aft.-bl. 1899 ävensom &lt;sp&gt;trångbröstighet&lt;/sp&gt; GHT 1896, den senare formen däremot allmän i ordets egentl. betyd. (o. 1645- 1890)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tråna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tråna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tråna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tråna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;trå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1104" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tråna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;trå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="trå" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trä" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trä..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trä..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;trä&lt;/b&gt; i uttr. &lt;sp&gt;ett trä ostron&lt;/sp&gt;, ett gammalt rymdmått för ostron o. hummer (för ostron 200 st., tidigare 16 kannor), av fsv. &lt;i&gt;træ&lt;/i&gt; i betyd. 'av trä förfärdigat förvaringskärl, tunna'. I da. däremot &lt;i&gt;en tønde østers&lt;/i&gt;, i ty. &lt;i&gt;austernkorb&lt;/i&gt;. — Ostron säljas numera i fastager o. dussinvis; men räkningen i trä förekom ännu under 1900-t:s första årtionde. — Härtill &lt;sp&gt;spilträ&lt;/sp&gt;, Växiö 1685-1887, förr brukat rymdmått för torra varor (48 kannor), bl. a. o. särsk. för saltad fisk; till en biform (&lt;i&gt;spila&lt;/i&gt;) av &lt;sp&gt;spjäle&lt;/sp&gt; (se d. o.). Sammans.: &lt;sp&gt;spilträstunna&lt;/sp&gt;, 1739 osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;trä&lt;/b&gt; i uttr. &lt;sp&gt;ett trä ostron&lt;/sp&gt;, ett gammalt rymdmått för ostron o. hummer (för ostron 200 st., tidigare 16 kannor), av fsv. &lt;i&gt;træ&lt;/i&gt; i betyd. 'av trä förfärdigat förvaringskärl, tunna'. I da. däremot &lt;i&gt;en tønde østers&lt;/i&gt;, i ty. &lt;i&gt;austernkorb&lt;/i&gt;. — Ostron säljas numera i fastager o. dussinvis; men räkningen i trä förekom ännu under 1900-t:s första årtionde. — Härtill &lt;sp&gt;spilträ&lt;/sp&gt;, Växiö 1685-1887, förr brukat rymdmått för torra varor (48 kannor), bl. a. o. särsk. för saltad fisk; till en biform (&lt;i&gt;spila&lt;/i&gt;) av &lt;sp&gt;spjäle&lt;/sp&gt; (se d. o.). Sammans.: &lt;sp&gt;spilträstunna&lt;/sp&gt;, 1739 osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="milliard" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--milliard..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--milliard..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;milliard&lt;/b&gt;, av fra. =, till lat. &lt;i&gt;mille&lt;/i&gt;, tusen (se &lt;sp&gt;mil&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0561" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;milliard&lt;/b&gt;, av fra. =, till lat. &lt;i&gt;mille&lt;/i&gt;, tusen (se &lt;sp&gt;mil&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tråg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tråg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tråg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tråg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trogh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trugh&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;trog&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trug&lt;/i&gt; n., mlty. &lt;i&gt;troch&lt;/i&gt; m., fhty., ty. &lt;i&gt;trog&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;trog&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;troh&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;trough&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*truᵹa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*drukó-&lt;/i&gt;, avledn. av ie. &lt;i&gt;dru-&lt;/i&gt;, trä (= grek. &lt;i&gt;dry-&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;dru-&lt;/i&gt;), avljudsform till &lt;sp&gt;trä&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: träkärl, o. besl. med fir. &lt;i&gt;drochta&lt;/i&gt;, träfat, tunna. Utan &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. bl. a. i fsv. &lt;i&gt;trö&lt;/i&gt;, målkärl av viss storlek, av germ. &lt;i&gt;*trauja-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;trö&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;try&lt;/sp&gt;. — Ty. &lt;i&gt;truhe&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;trûha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;drûha&lt;/i&gt;), kista, hör snarast till ags. &lt;i&gt;þrúh&lt;/i&gt;, kista m. m., isl. &lt;i&gt;þró&lt;/i&gt;, urhålkad stock el. sten, fsv. &lt;i&gt;-thrō&lt;/i&gt;, kista m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="1103" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tråg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trogh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trugh&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;trog&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trug&lt;/i&gt; n., mlty. &lt;i&gt;troch&lt;/i&gt; m., fhty., ty. &lt;i&gt;trog&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;trog&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;troh&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;trough&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*truᵹa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*drukó-&lt;/i&gt;, avledn. av ie. &lt;i&gt;dru-&lt;/i&gt;, trä (= grek. &lt;i&gt;dry-&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;dru-&lt;/i&gt;), avljudsform till &lt;sp&gt;trä&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: träkärl, o. besl. med fir. &lt;i&gt;drochta&lt;/i&gt;, träfat, tunna. Utan &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. bl. a. i fsv. &lt;i&gt;trö&lt;/i&gt;, målkärl av viss storlek, av germ. &lt;i&gt;*trauja-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;trö&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;try&lt;/sp&gt;. — Ty. &lt;i&gt;truhe&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;trûha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;drûha&lt;/i&gt;), kista, hör snarast till ags. &lt;i&gt;þrúh&lt;/i&gt;, kista m. m., isl. &lt;i&gt;þró&lt;/i&gt;, urhålkad stock el. sten, fsv. &lt;i&gt;-thrō&lt;/i&gt;, kista m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tråda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tråda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tråda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tråda&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;tråda dansen&lt;/sp&gt; o. d., nu blott högtidl. el. arkais., i vissa dial. fullt levande: &lt;i&gt;trå&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trö&lt;/i&gt; m. m., fsv. &lt;i&gt;troþa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trudha&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;troþ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trudde&lt;/i&gt; m. m.), träda, trampa = isl. &lt;i&gt;troða&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;trað&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;trudan&lt;/i&gt;; i övriga germ. spr. ersatt av ett (sannol. yngre) &lt;i&gt;*treðan&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;träda 1&lt;/sp&gt;; av omstridd o. alltjämt dunkel härledning; se f. ö. &lt;sp&gt;tråd 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;träda 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;träde&lt;/sp&gt; o. jfr Osthoff Parerga 1: 372. Om likbetydande ord på germ. &lt;i&gt;tr-&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;trampa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trappa&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;tren&lt;/sp&gt;. Dessa former med &lt;i&gt;tr-&lt;/i&gt;, av vilka somliga knappast äro i egentlig mening besläktade, ävensom parallellbildningar på germ. &lt;i&gt;þr-&lt;/i&gt; (ie. &lt;i&gt;tr-&lt;/i&gt;), t. ex. isl. &lt;i&gt;þramma&lt;/i&gt;, gå tungt, mlty. &lt;i&gt;drampen&lt;/i&gt;, trampa, litau. &lt;i&gt;trypiù&lt;/i&gt; ds., m. fl., göra det sannolikt, att vid dessa ords daning onomatopoetiska faktorer spelat in. — Uttr. &lt;sp&gt;tråda dansen&lt;/sp&gt;, särsk. i folkv. (förr även &lt;i&gt;tr. i dansen&lt;/i&gt;), syftar på forna tiders gångdanser; jfr fsv. &lt;i&gt;gā i dans&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;gaa i dans&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;træde dans(en)&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;gå en dans&lt;/i&gt; (i Smål., åtm. ännu på 1880-t.: &lt;i&gt;gå e polketta, en vals&lt;/i&gt;). I fsv. även &lt;i&gt;dragha dans&lt;/i&gt;, varvid kan erinras om att ordet &lt;sp&gt;dans&lt;/sp&gt; hör till fhty. &lt;i&gt;dansôn&lt;/i&gt;, draga." />
        <feat att="faksimilID" val="1103" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tråda&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;tråda dansen&lt;/sp&gt; o. d., nu blott högtidl. el. arkais., i vissa dial. fullt levande: &lt;i&gt;trå&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trö&lt;/i&gt; m. m., fsv. &lt;i&gt;troþa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trudha&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;troþ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trudde&lt;/i&gt; m. m.), träda, trampa = isl. &lt;i&gt;troða&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;trað&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;trudan&lt;/i&gt;; i övriga germ. spr. ersatt av ett (sannol. yngre) &lt;i&gt;*treðan&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;träda 1&lt;/sp&gt;; av omstridd o. alltjämt dunkel härledning; se f. ö. &lt;sp&gt;tråd 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;träda 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;träde&lt;/sp&gt; o. jfr Osthoff Parerga 1: 372. Om likbetydande ord på germ. &lt;i&gt;tr-&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;trampa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trappa&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;tren&lt;/sp&gt;. Dessa former med &lt;i&gt;tr-&lt;/i&gt;, av vilka somliga knappast äro i egentlig mening besläktade, ävensom parallellbildningar på germ. &lt;i&gt;þr-&lt;/i&gt; (ie. &lt;i&gt;tr-&lt;/i&gt;), t. ex. isl. &lt;i&gt;þramma&lt;/i&gt;, gå tungt, mlty. &lt;i&gt;drampen&lt;/i&gt;, trampa, litau. &lt;i&gt;trypiù&lt;/i&gt; ds., m. fl., göra det sannolikt, att vid dessa ords daning onomatopoetiska faktorer spelat in. — Uttr. &lt;sp&gt;tråda dansen&lt;/sp&gt;, särsk. i folkv. (förr även &lt;i&gt;tr. i dansen&lt;/i&gt;), syftar på forna tiders gångdanser; jfr fsv. &lt;i&gt;gā i dans&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;gaa i dans&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;træde dans(en)&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;gå en dans&lt;/i&gt; (i Smål., åtm. ännu på 1880-t.: &lt;i&gt;gå e polketta, en vals&lt;/i&gt;). I fsv. även &lt;i&gt;dragha dans&lt;/i&gt;, varvid kan erinras om att ordet &lt;sp&gt;dans&lt;/sp&gt; hör till fhty. &lt;i&gt;dansôn&lt;/i&gt;, draga." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trål" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trål..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trål..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trål&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;trawl&lt;/b&gt; jämte vb. &lt;sp&gt;tråla&lt;/sp&gt;, från eng. &lt;i&gt;trawl&lt;/i&gt; sbst., släpnät, som vb: fiska med sådant; möjl. från ffra. &lt;i&gt;trauler&lt;/i&gt;, gå hit o. dit (fra. &lt;i&gt;trôler&lt;/i&gt;); kanske egentl. germ., ty. &lt;i&gt;trollen&lt;/i&gt;, rulla, osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1104" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trål&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;trawl&lt;/b&gt; jämte vb. &lt;sp&gt;tråla&lt;/sp&gt;, från eng. &lt;i&gt;trawl&lt;/i&gt; sbst., släpnät, som vb: fiska med sådant; möjl. från ffra. &lt;i&gt;trauler&lt;/i&gt;, gå hit o. dit (fra. &lt;i&gt;trôler&lt;/i&gt;); kanske egentl. germ., ty. &lt;i&gt;trollen&lt;/i&gt;, rulla, osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tråka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tråka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tråka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tråka&lt;/b&gt; (i sht dial.), arbeta långsamt, gå långsamt o. d., t. ex. H. Bielke 1593: 'tråkedt och lidith', Grubb 1680: 'de Heligas Footspåår tråka'; förr ofta: knoga, slita o. d., t. ex. Leopold: 'jag är arbetsam, och om jag ej flyger, tråkar jag' (i brev 1795, om sig själv; Saml. skr. 6 h. s. 282, Sv. vitt.-samf. II); rent dial. är betyd. 'klämma ihop' = no. &lt;i&gt;troka&lt;/i&gt;, stampa på samma ställe, nisl. &lt;i&gt;þroka&lt;/i&gt;, hålla ut; i avljudsförh. till nisl. &lt;i&gt;þrauka&lt;/i&gt;, hålla ut, no. &lt;i&gt;trauka&lt;/i&gt;, västsv. dial. &lt;i&gt;tröka&lt;/i&gt;; rotbesl. med &lt;sp&gt;trycka&lt;/sp&gt;; se f. ö. de besl. &lt;sp&gt;truga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trå 1&lt;/sp&gt;. — I förb. &lt;sp&gt;tråka ut&lt;/sp&gt; kanske nybildning till &lt;sp&gt;tråkig&lt;/sp&gt;. — Härtill: sbst. &lt;sp&gt;tråk&lt;/sp&gt; 1685. — &lt;sp&gt;Tråkig&lt;/sp&gt;, Stenborg 1781: 'Dö af hunger . .! det är för tråkigt' (här, att döma av de följande orden, i betyd. 'långsamt o. besvärligt'); 1794 (om studier), 1799 (om Åbo) = no. &lt;i&gt;trokug&lt;/i&gt;, ihållig. Jfr Noreen Spr. o. st. 2: 123. Ordet upptages ej av Sahlstedt 1773, betecknas av Weste 1807 som vardagligt ('fam.') o. blir i litteraturen egentl. ej allmänt förrän ett stycke in på 1800-t. Tidigare:; &lt;i&gt;tråksam&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1104" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tråka&lt;/b&gt; (i sht dial.), arbeta långsamt, gå långsamt o. d., t. ex. H. Bielke 1593: 'tråkedt och lidith', Grubb 1680: 'de Heligas Footspåår tråka'; förr ofta: knoga, slita o. d., t. ex. Leopold: 'jag är arbetsam, och om jag ej flyger, tråkar jag' (i brev 1795, om sig själv; Saml. skr. 6 h. s. 282, Sv. vitt.-samf. II); rent dial. är betyd. 'klämma ihop' = no. &lt;i&gt;troka&lt;/i&gt;, stampa på samma ställe, nisl. &lt;i&gt;þroka&lt;/i&gt;, hålla ut; i avljudsförh. till nisl. &lt;i&gt;þrauka&lt;/i&gt;, hålla ut, no. &lt;i&gt;trauka&lt;/i&gt;, västsv. dial. &lt;i&gt;tröka&lt;/i&gt;; rotbesl. med &lt;sp&gt;trycka&lt;/sp&gt;; se f. ö. de besl. &lt;sp&gt;truga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trå 1&lt;/sp&gt;. — I förb. &lt;sp&gt;tråka ut&lt;/sp&gt; kanske nybildning till &lt;sp&gt;tråkig&lt;/sp&gt;. — Härtill: sbst. &lt;sp&gt;tråk&lt;/sp&gt; 1685. — &lt;sp&gt;Tråkig&lt;/sp&gt;, Stenborg 1781: 'Dö af hunger . .! det är för tråkigt' (här, att döma av de följande orden, i betyd. 'långsamt o. besvärligt'); 1794 (om studier), 1799 (om Åbo) = no. &lt;i&gt;trokug&lt;/i&gt;, ihållig. Jfr Noreen Spr. o. st. 2: 123. Ordet upptages ej av Sahlstedt 1773, betecknas av Weste 1807 som vardagligt ('fam.') o. blir i litteraturen egentl. ej allmänt förrän ett stycke in på 1800-t. Tidigare:; &lt;i&gt;tråksam&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träda..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träda..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;träda&lt;/b&gt;, sbst, i riksspr. föga br. o. väl då i sht i betyd. 'plöjd, men icke besådd åker', men även 'trädesåker', enl. Dalin 1853: trädesåkers körning, fsv. &lt;i&gt;trǣþa&lt;/i&gt; i de båda förstn. betyd.; till &lt;sp&gt;träda 3&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;träde&lt;/sp&gt;; se närmare dessa ord." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;träda&lt;/b&gt;, sbst, i riksspr. föga br. o. väl då i sht i betyd. 'plöjd, men icke besådd åker', men även 'trädesåker', enl. Dalin 1853: trädesåkers körning, fsv. &lt;i&gt;trǣþa&lt;/i&gt; i de båda förstn. betyd.; till &lt;sp&gt;träda 3&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;träde&lt;/sp&gt;; se närmare dessa ord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träda..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;träda&lt;/b&gt;, gå, trampa, fsv. &lt;i&gt;trædha&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;trædde&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;treda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;træde&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;treden&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;tredan&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;tretan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;treten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tredan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tread&lt;/i&gt;), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*treðan&lt;/i&gt;, (sannol. sekundär) avljudsform till &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o. — Kausativum: isl. &lt;i&gt;treðja&lt;/i&gt;, låta träda, av germ. &lt;i&gt;*traðjan&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;träda&lt;/b&gt;, gå, trampa, fsv. &lt;i&gt;trædha&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;trædde&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;treda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;træde&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;treden&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;tredan&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;tretan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;treten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tredan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tread&lt;/i&gt;), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*treðan&lt;/i&gt;, (sannol. sekundär) avljudsform till &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o. — Kausativum: isl. &lt;i&gt;treðja&lt;/i&gt;, låta träda, av germ. &lt;i&gt;*traðjan&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träda..vb.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träda..4">
        <feat att="styledText"
        val="4. &lt;b&gt;träda&lt;/b&gt;, vb, om tråd, se &lt;sp&gt;tråd 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="4. &lt;b&gt;träda&lt;/b&gt;, vb, om tråd, se &lt;sp&gt;tråd 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tråd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träda..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träda..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;träda&lt;/b&gt;, köra en åker som legat i träde, i dial. även: plöja om hösten, fsv. &lt;i&gt;trǣþa&lt;/i&gt;, plöja, i sht om hösten, motsv. no. &lt;i&gt;træda&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;treda&lt;/i&gt; med liknande betyd., om olika slags behandling av åkerjorden; se närmare &lt;i&gt;träde&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;träda&lt;/b&gt;, köra en åker som legat i träde, i dial. även: plöja om hösten, fsv. &lt;i&gt;trǣþa&lt;/i&gt;, plöja, i sht om hösten, motsv. no. &lt;i&gt;træda&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;treda&lt;/i&gt; med liknande betyd., om olika slags behandling av åkerjorden; se närmare &lt;i&gt;träde&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träck..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träck..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;träck&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thrækker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrekkr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;træk&lt;/i&gt;, mlty., ty. &lt;i&gt;dreck&lt;/i&gt; (varav nda. &lt;i&gt;dræk&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*þrekka-&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;*þreᵹna-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*þrekna-&lt;/i&gt;, enl. Torp Spr.-hist. Stud. s. 178 f. besl. med grek. &lt;i&gt;táganon&lt;/i&gt;, oklart vin, o. &lt;i&gt;stergáos&lt;/i&gt;, dynga, Hesych. o. enl. Persson Indog. Wortf. s. 454 f. även med lat. &lt;i&gt;stercus&lt;/i&gt;, dynga, träck, litau. &lt;i&gt;triszti&lt;/i&gt;, gödsla, m. m.; i så fall ie. växelformer &lt;i&gt;(s)terg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(s)treg&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;(s)terk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(s)trek&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;träck&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thrækker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þrekkr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;træk&lt;/i&gt;, mlty., ty. &lt;i&gt;dreck&lt;/i&gt; (varav nda. &lt;i&gt;dræk&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*þrekka-&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;*þreᵹna-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*þrekna-&lt;/i&gt;, enl. Torp Spr.-hist. Stud. s. 178 f. besl. med grek. &lt;i&gt;táganon&lt;/i&gt;, oklart vin, o. &lt;i&gt;stergáos&lt;/i&gt;, dynga, Hesych. o. enl. Persson Indog. Wortf. s. 454 f. även med lat. &lt;i&gt;stercus&lt;/i&gt;, dynga, träck, litau. &lt;i&gt;triszti&lt;/i&gt;, gödsla, m. m.; i så fall ie. växelformer &lt;i&gt;(s)terg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(s)treg&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;(s)terk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(s)trek&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träackelse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träackelse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träackelse..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;träackelse&lt;/sp&gt;, sv. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;träackelse&lt;/sp&gt;, sv. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="teriak" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;träd&lt;/b&gt;, väl egentl. den ur fsv. &lt;i&gt;trcǣ(e)t&lt;/i&gt; (med best. slutartikel) utvecklade formen &lt;i&gt;trǣdh&lt;/i&gt;, som förekommer ss. best. form i fsv. o. i Bib. 1541 (&lt;i&gt;trädh&lt;/i&gt; = korset). Med formförändringen har betydelsespecialisering inträtt; Serenius 1741 skiljer på &lt;i&gt;trä&lt;/i&gt;, lignum, o. &lt;i&gt;träd&lt;/i&gt;, arbor; Spegel 1712 har best. f. &lt;i&gt;trädet&lt;/i&gt;. Jfr t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;stråd&lt;/i&gt;, strå, m. fl. — &lt;sp&gt;Av frukten känner man trädet&lt;/sp&gt;, efter Matt. 12: 33; jfr även 7: 20. — &lt;sp&gt;(Komma, tränga sig) mellan trädet och barken&lt;/sp&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;ey är goth stinga hand mællom træ och barken&lt;/i&gt;, motsv. i da., lty. (t. ex. Fritz Reuter), ty., eng. o. fra. — Se f. ö. &lt;sp&gt;trä&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;trädgård&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;träd&lt;/b&gt;, väl egentl. den ur fsv. &lt;i&gt;trcǣ(e)t&lt;/i&gt; (med best. slutartikel) utvecklade formen &lt;i&gt;trǣdh&lt;/i&gt;, som förekommer ss. best. form i fsv. o. i Bib. 1541 (&lt;i&gt;trädh&lt;/i&gt; = korset). Med formförändringen har betydelsespecialisering inträtt; Serenius 1741 skiljer på &lt;i&gt;trä&lt;/i&gt;, lignum, o. &lt;i&gt;träd&lt;/i&gt;, arbor; Spegel 1712 har best. f. &lt;i&gt;trädet&lt;/i&gt;. Jfr t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;stråd&lt;/i&gt;, strå, m. fl. — &lt;sp&gt;Av frukten känner man trädet&lt;/sp&gt;, efter Matt. 12: 33; jfr även 7: 20. — &lt;sp&gt;(Komma, tränga sig) mellan trädet och barken&lt;/sp&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;ey är goth stinga hand mællom træ och barken&lt;/i&gt;, motsv. i da., lty. (t. ex. Fritz Reuter), ty., eng. o. fra. — Se f. ö. &lt;sp&gt;trä&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;trädgård&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träcka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;träcka&lt;/b&gt;, sv. dial., o. (enl. Thesleff) i lägre slang, draga, även (t. ex. Vätöm. Uppl.): gå framåt (om båtar), ä. nsv.: draga, tåga, t. ex. Tegel 1622 = da. &lt;i&gt;trække&lt;/i&gt;, draga (i da. ofta i st. f. det inhemska &lt;i&gt;drage&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;trecken&lt;/i&gt;, st. o. sv. vb, draga, begiva sig = holl. &lt;i&gt;trekken&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;trecken&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;trekka&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*trakjan&lt;/i&gt;, avljudsbildning till germ. &lt;i&gt;*trekan&lt;/i&gt;, st. vb = mholl. &lt;i&gt;treken&lt;/i&gt;, draga, stöta, fhty. &lt;i&gt;trechan&lt;/i&gt;; alltså ett speciellt kontinentalvgerm. ord; f. ö. av ovisst urspr." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;träcka&lt;/b&gt;, sv. dial., o. (enl. Thesleff) i lägre slang, draga, även (t. ex. Vätöm. Uppl.): gå framåt (om båtar), ä. nsv.: draga, tåga, t. ex. Tegel 1622 = da. &lt;i&gt;trække&lt;/i&gt;, draga (i da. ofta i st. f. det inhemska &lt;i&gt;drage&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;trecken&lt;/i&gt;, st. o. sv. vb, draga, begiva sig = holl. &lt;i&gt;trekken&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;trecken&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;trekka&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*trakjan&lt;/i&gt;, avljudsbildning till germ. &lt;i&gt;*trekan&lt;/i&gt;, st. vb = mholl. &lt;i&gt;treken&lt;/i&gt;, draga, stöta, fhty. &lt;i&gt;trechan&lt;/i&gt;; alltså ett speciellt kontinentalvgerm. ord; f. ö. av ovisst urspr." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trädgård" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trädgård..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trädgård..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trädgård&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trǣgarþer&lt;/i&gt;, redan i lagarna, t. ex. Uppl.-l. = isl. trégarðr (nda. har i stället &lt;i&gt;have&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;); jfr ty. &lt;i&gt;baumgarten&lt;/i&gt; (= sv. familjen. &lt;sp&gt;Baumgarten&lt;/sp&gt;). Om formen jfr Noreen V. spr. 2: 265 (med litter.). — I fsv. även &lt;i&gt;yrtagarþer&lt;/i&gt;, ä. sv. &lt;i&gt;örtagård&lt;/i&gt;, el. &lt;i&gt;kryddagardher&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;kryddegård&lt;/i&gt;, dock med något annan innebörd än fsv. &lt;i&gt;trægarþer&lt;/i&gt;, som väl uteslutande betecknade fruktträdgården (jfr t. ex. VGL III, 123). Dessutom fsv. &lt;i&gt;lustagardher&lt;/i&gt;, i gamla bibelövers, &lt;i&gt;lustgården&lt;/i&gt; (paradiset); jfr 1700-t: &lt;i&gt;lust-trägård&lt;/i&gt;, om prydnadsträdgård, t. ex. Linné, Grau. Mera speciella beteckningar för 'fruktträdgård' voro fsv. &lt;i&gt;æpla-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;æplegardher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;epligarðr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;abildgard&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;abildhave&lt;/i&gt;), o. ä. nsv. &lt;i&gt;nottagård&lt;/i&gt;, nötträdgård, Bib. 1541 (jfr ty. &lt;i&gt;nussgarten&lt;/i&gt;). För blomsterträdgård förekom i fsv. o. ä. nsv. (t. ex. O. Petri) &lt;i&gt;rosengardh(er)&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;rosengård(h)&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;rosengarde&lt;/i&gt;. Begreppet 'köksträdgård' återgavs förr med &lt;i&gt;kålgård&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;kālgardher&lt;/i&gt;: kålen var tidigast så gott som den enda köksväxten; dessutom fanns en &lt;i&gt;humblagarþer&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;Humlegården&lt;/sp&gt; i Sthlm). Om ty. &lt;i&gt;garten&lt;/i&gt;, trädgård (fra. &lt;i&gt;jardin&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;garden&lt;/i&gt;), se &lt;sp&gt;gård&lt;/sp&gt;. — Sin (något så när) moderna betydelse fick väl &lt;sp&gt;trädgård&lt;/sp&gt; i Sverige först på 1600-t., då trädgårdar i denna mening blevo mera allmänna inom medelklassen: under 1500-t. förekommo de förnämligast vid slotten o. under medeltiden vid klostren. — Hit hör familjen. &lt;sp&gt;Trägårdh&lt;/sp&gt;, en gammal dansk-skånsk släkt." />
        <feat att="faksimilID" val="1106" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trädgård&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trǣgarþer&lt;/i&gt;, redan i lagarna, t. ex. Uppl.-l. = isl. trégarðr (nda. har i stället &lt;i&gt;have&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;); jfr ty. &lt;i&gt;baumgarten&lt;/i&gt; (= sv. familjen. &lt;sp&gt;Baumgarten&lt;/sp&gt;). Om formen jfr Noreen V. spr. 2: 265 (med litter.). — I fsv. även &lt;i&gt;yrtagarþer&lt;/i&gt;, ä. sv. &lt;i&gt;örtagård&lt;/i&gt;, el. &lt;i&gt;kryddagardher&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;kryddegård&lt;/i&gt;, dock med något annan innebörd än fsv. &lt;i&gt;trægarþer&lt;/i&gt;, som väl uteslutande betecknade fruktträdgården (jfr t. ex. VGL III, 123). Dessutom fsv. &lt;i&gt;lustagardher&lt;/i&gt;, i gamla bibelövers, &lt;i&gt;lustgården&lt;/i&gt; (paradiset); jfr 1700-t: &lt;i&gt;lust-trägård&lt;/i&gt;, om prydnadsträdgård, t. ex. Linné, Grau. Mera speciella beteckningar för 'fruktträdgård' voro fsv. &lt;i&gt;æpla-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;æplegardher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;epligarðr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;abildgard&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;abildhave&lt;/i&gt;), o. ä. nsv. &lt;i&gt;nottagård&lt;/i&gt;, nötträdgård, Bib. 1541 (jfr ty. &lt;i&gt;nussgarten&lt;/i&gt;). För blomsterträdgård förekom i fsv. o. ä. nsv. (t. ex. O. Petri) &lt;i&gt;rosengardh(er)&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;rosengård(h)&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;rosengarde&lt;/i&gt;. Begreppet 'köksträdgård' återgavs förr med &lt;i&gt;kålgård&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;kālgardher&lt;/i&gt;: kålen var tidigast så gott som den enda köksväxten; dessutom fanns en &lt;i&gt;humblagarþer&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;Humlegården&lt;/sp&gt; i Sthlm). Om ty. &lt;i&gt;garten&lt;/i&gt;, trädgård (fra. &lt;i&gt;jardin&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;garden&lt;/i&gt;), se &lt;sp&gt;gård&lt;/sp&gt;. — Sin (något så när) moderna betydelse fick väl &lt;sp&gt;trädgård&lt;/sp&gt; i Sverige först på 1600-t., då trädgårdar i denna mening blevo mera allmänna inom medelklassen: under 1500-t. förekommo de förnämligast vid slotten o. under medeltiden vid klostren. — Hit hör familjen. &lt;sp&gt;Trägårdh&lt;/sp&gt;, en gammal dansk-skånsk släkt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träde..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;träde&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;ligga i träde&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;trǣþe&lt;/i&gt;, trade, plöjning, trädesåker, plöjd men ej besådd åkerjord = no. &lt;i&gt;træd(e)&lt;/i&gt; n., trädesåker, kringhägnat jordstycke, av germ. &lt;i&gt;*trǣþia-&lt;/i&gt;, väl egentl.: mark som får beträdas el. trampas på, i vilket fall grundordet torde vara ett möjlighetsadj. av samma slag som isl. &lt;i&gt;frǽgr&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;frejd&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;kvǽmr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;nǽmr&lt;/i&gt; osv.; avljudsform till &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;träda 1&lt;/sp&gt;. Det inbördes förhållandet mellan &lt;sp&gt;träde&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;träda 2 o. 3&lt;/sp&gt; kan uppfattas på flera sätt: som parallellbildningar el. som avledningar (ovisst i vilken ordning); de vanliga uppgifterna härom kunna vara riktiga, men äro i alla händelser osäkra. — Jfr det närbesl. isl. &lt;i&gt;trǫð&lt;/i&gt; f., (bl. a. till odling) inhägnat jordstycke = fsax. &lt;i&gt;trada&lt;/i&gt;, fhty. träta, upptrampad väg m. m., jfr sv. dial. träd m. ds." />
        <feat att="faksimilID" val="1105" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;träde&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;ligga i träde&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;trǣþe&lt;/i&gt;, trade, plöjning, trädesåker, plöjd men ej besådd åkerjord = no. &lt;i&gt;træd(e)&lt;/i&gt; n., trädesåker, kringhägnat jordstycke, av germ. &lt;i&gt;*trǣþia-&lt;/i&gt;, väl egentl.: mark som får beträdas el. trampas på, i vilket fall grundordet torde vara ett möjlighetsadj. av samma slag som isl. &lt;i&gt;frǽgr&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;frejd&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;kvǽmr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;nǽmr&lt;/i&gt; osv.; avljudsform till &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;träda 1&lt;/sp&gt;. Det inbördes förhållandet mellan &lt;sp&gt;träde&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;träda 2 o. 3&lt;/sp&gt; kan uppfattas på flera sätt: som parallellbildningar el. som avledningar (ovisst i vilken ordning); de vanliga uppgifterna härom kunna vara riktiga, men äro i alla händelser osäkra. — Jfr det närbesl. isl. &lt;i&gt;trǫð&lt;/i&gt; f., (bl. a. till odling) inhägnat jordstycke = fsax. &lt;i&gt;trada&lt;/i&gt;, fhty. träta, upptrampad väg m. m., jfr sv. dial. träd m. ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brassa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brassa..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brassa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;brassa&lt;/b&gt;, vb., biform till &lt;sp&gt;brasa&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0148" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;brassa&lt;/b&gt;, vb., biform till &lt;sp&gt;brasa&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="see" val="brasa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träffa..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träffa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;träffa&lt;/b&gt;, t. ex. 1697, vanligt först på 1700-t, tidigare även &lt;i&gt;dräffa&lt;/i&gt; t. ex. P. Svart Kr. = da. &lt;i&gt;træffe&lt;/i&gt;, i ä. da. även: kämpa, från ty. &lt;i&gt;treffen&lt;/i&gt; = det inhemska &lt;sp&gt;dräpa&lt;/sp&gt; (se d. o.). Alltså egentl.: beröra så att ett slag, en stöt osv. blir följden; sålunda urspr. med personligt subjekt; med samtliga sekundära anv. (utan motsv. hos det etymol. identiska &lt;sp&gt;dräpa&lt;/sp&gt;) utvecklade på tysk botten: 'kulan, slaget träffade honom', 'träffa ngn' i betyd. 'stöta på, möta', 'träffa det riktiga', 'träffa anstalter', 'träffa på' osv. Jfr &lt;sp&gt;förträfflig&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Träff&lt;/sp&gt;, om skott, motsv da. &lt;i&gt;træf&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;træffer&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;treffer&lt;/i&gt;, även: lott som vinner, jfr sv. &lt;sp&gt;lyckträff&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Träffning&lt;/sp&gt;, strid (mindre än &lt;i&gt;fältslag&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;batalj&lt;/i&gt;), Verelius 1681, Peringskiöld 1697, Karl XII 1705 = da. &lt;i&gt;træfning&lt;/i&gt;, efter ty. sbst. &lt;i&gt;treffen&lt;/i&gt; ds. (varav ä. nsv. &lt;i&gt;träffan&lt;/i&gt; t. ex. 1645); jfr fhty. &lt;i&gt;treffan&lt;/i&gt; i betyd. 'strida', ävensom det besläktade &lt;sp&gt;drabbning&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;drabba&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1106" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;träffa&lt;/b&gt;, t. ex. 1697, vanligt först på 1700-t, tidigare även &lt;i&gt;dräffa&lt;/i&gt; t. ex. P. Svart Kr. = da. &lt;i&gt;træffe&lt;/i&gt;, i ä. da. även: kämpa, från ty. &lt;i&gt;treffen&lt;/i&gt; = det inhemska &lt;sp&gt;dräpa&lt;/sp&gt; (se d. o.). Alltså egentl.: beröra så att ett slag, en stöt osv. blir följden; sålunda urspr. med personligt subjekt; med samtliga sekundära anv. (utan motsv. hos det etymol. identiska &lt;sp&gt;dräpa&lt;/sp&gt;) utvecklade på tysk botten: 'kulan, slaget träffade honom', 'träffa ngn' i betyd. 'stöta på, möta', 'träffa det riktiga', 'träffa anstalter', 'träffa på' osv. Jfr &lt;sp&gt;förträfflig&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Träff&lt;/sp&gt;, om skott, motsv da. &lt;i&gt;træf&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;træffer&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;treffer&lt;/i&gt;, även: lott som vinner, jfr sv. &lt;sp&gt;lyckträff&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Träffning&lt;/sp&gt;, strid (mindre än &lt;i&gt;fältslag&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;batalj&lt;/i&gt;), Verelius 1681, Peringskiöld 1697, Karl XII 1705 = da. &lt;i&gt;træfning&lt;/i&gt;, efter ty. sbst. &lt;i&gt;treffen&lt;/i&gt; ds. (varav ä. nsv. &lt;i&gt;träffan&lt;/i&gt; t. ex. 1645); jfr fhty. &lt;i&gt;treffan&lt;/i&gt; i betyd. 'strida', ävensom det besläktade &lt;sp&gt;drabbning&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;drabba&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trubbig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trubbig..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trubbig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trubbig&lt;/b&gt;, Arvidi 1651: &lt;i&gt;trubbot&lt;/i&gt;; o. 1700: &lt;i&gt;trubboge&lt;/i&gt; plur.; 1735: &lt;i&gt;trubbigt&lt;/i&gt;, till sv. o. no. dial. &lt;i&gt;trubb&lt;/i&gt;, kort, tjock, trubbig figur, i sv. dial. även: äling, da. dial. &lt;i&gt;trubb&lt;/i&gt;, stump, jfr sv. &lt;sp&gt;trubbnos&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trubbnäsa&lt;/sp&gt;, besl. med öfris. &lt;i&gt;drubbel&lt;/i&gt;, klump, osv. (jfr &lt;sp&gt;druva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tropp&lt;/sp&gt; ävensom v. Friesen Mediagem. s. 87, dock med annan uppfattning av &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt;); säkerl., att döma av form o. betyd., en hypokoristisk bildning, snarast till germ. &lt;i&gt;*þrūƀ-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;druva&lt;/sp&gt;, egentl.: (liten) klump (jfr det på likartat sätt uppkomna &lt;sp&gt;kubb&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;stubb&lt;/sp&gt;), möjl. med Schade besl. med fslav. &lt;i&gt;trupŭ&lt;/i&gt;, stam m. m., litau. &lt;i&gt;truputỹs&lt;/i&gt;, smula; el. också till no. &lt;i&gt;trump&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;trumpen&lt;/sp&gt;), liksom &lt;sp&gt;klabb&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;klamp&lt;/sp&gt;. Motsv. två förklaringsmöjligheter gälla även för &lt;sp&gt;kubb&lt;/sp&gt;. — Även använt om sätt, lynne o. d.; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;trumpen&lt;/sp&gt;. — Härtill också vb. &lt;sp&gt;trubba&lt;/sp&gt;, O. v. Dalin, nu vanl. i den unga förb. &lt;sp&gt;trubba av&lt;/sp&gt;; möjl. elliptiskt till &lt;sp&gt;trubbig&lt;/sp&gt; o. sammansättningar med &lt;sp&gt;trubb-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trubbig&lt;/b&gt;, Arvidi 1651: &lt;i&gt;trubbot&lt;/i&gt;; o. 1700: &lt;i&gt;trubboge&lt;/i&gt; plur.; 1735: &lt;i&gt;trubbigt&lt;/i&gt;, till sv. o. no. dial. &lt;i&gt;trubb&lt;/i&gt;, kort, tjock, trubbig figur, i sv. dial. även: äling, da. dial. &lt;i&gt;trubb&lt;/i&gt;, stump, jfr sv. &lt;sp&gt;trubbnos&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trubbnäsa&lt;/sp&gt;, besl. med öfris. &lt;i&gt;drubbel&lt;/i&gt;, klump, osv. (jfr &lt;sp&gt;druva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tropp&lt;/sp&gt; ävensom v. Friesen Mediagem. s. 87, dock med annan uppfattning av &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt;); säkerl., att döma av form o. betyd., en hypokoristisk bildning, snarast till germ. &lt;i&gt;*þrūƀ-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;druva&lt;/sp&gt;, egentl.: (liten) klump (jfr det på likartat sätt uppkomna &lt;sp&gt;kubb&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;stubb&lt;/sp&gt;), möjl. med Schade besl. med fslav. &lt;i&gt;trupŭ&lt;/i&gt;, stam m. m., litau. &lt;i&gt;truputỹs&lt;/i&gt;, smula; el. också till no. &lt;i&gt;trump&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;trumpen&lt;/sp&gt;), liksom &lt;sp&gt;klabb&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;klamp&lt;/sp&gt;. Motsv. två förklaringsmöjligheter gälla även för &lt;sp&gt;kubb&lt;/sp&gt;. — Även använt om sätt, lynne o. d.; med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;trumpen&lt;/sp&gt;. — Härtill också vb. &lt;sp&gt;trubba&lt;/sp&gt;, O. v. Dalin, nu vanl. i den unga förb. &lt;sp&gt;trubba av&lt;/sp&gt;; möjl. elliptiskt till &lt;sp&gt;trubbig&lt;/sp&gt; o. sammansättningar med &lt;sp&gt;trubb-&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trubadur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trubadur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trubadur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trubadur&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;troubadour&lt;/i&gt;, av provenc. &lt;i&gt;trobador&lt;/i&gt;, till provenc. &lt;i&gt;trobar&lt;/i&gt;, finna (fra. &lt;i&gt;trouver&lt;/i&gt;), här i betyd. 'uppfinna, dikta', av ett vulg.-lat. &lt;i&gt;*tropare&lt;/i&gt;, av omstritt urspr.; bl. a. betraktat som avledn. av grek. &lt;i&gt;trópos&lt;/i&gt;, bildligt uttryck, &lt;sp&gt;trop&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;tropik&lt;/sp&gt;); i så fall egentl.: bilda dylika troper; dock ovisst." />
        <feat att="faksimilID" val="1099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trubadur&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;troubadour&lt;/i&gt;, av provenc. &lt;i&gt;trobador&lt;/i&gt;, till provenc. &lt;i&gt;trobar&lt;/i&gt;, finna (fra. &lt;i&gt;trouver&lt;/i&gt;), här i betyd. 'uppfinna, dikta', av ett vulg.-lat. &lt;i&gt;*tropare&lt;/i&gt;, av omstritt urspr.; bl. a. betraktat som avledn. av grek. &lt;i&gt;trópos&lt;/i&gt;, bildligt uttryck, &lt;sp&gt;trop&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;tropik&lt;/sp&gt;); i så fall egentl.: bilda dylika troper; dock ovisst." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sarkasm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sarkasm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sarkasm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sarkasm&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1771, G. J. Ehrensvärd 1779, av fra. &lt;i&gt;sarcasme&lt;/i&gt;, bitande skämt o. d., av grek. &lt;i&gt;sarkasmós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sarkázein&lt;/i&gt;, vara hånfull, säga bittra ord, sönderslita (kött o. d.), till &lt;i&gt;sárx&lt;/i&gt;, kött (se följ.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sarkasm&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1771, G. J. Ehrensvärd 1779, av fra. &lt;i&gt;sarcasme&lt;/i&gt;, bitande skämt o. d., av grek. &lt;i&gt;sarkasmós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sarkázein&lt;/i&gt;, vara hånfull, säga bittra ord, sönderslita (kött o. d.), till &lt;i&gt;sárx&lt;/i&gt;, kött (se följ.)." />
        <feat att="see" val="sarkofag 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sarkofag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sarkofag..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sarkofag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sarkofag&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;sarcophagus&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;cercueil&lt;/i&gt;, förr: &lt;i&gt;sercueil&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;selleri&lt;/sp&gt;), av grek. &lt;i&gt;sarkophágos&lt;/i&gt;, likkista, egentl. adj. med betyd. 'köttätande', till &lt;i&gt;sárx&lt;/i&gt;, kött (jfr &lt;sp&gt;sarkasm&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;phageĩn&lt;/i&gt;, äta (se &lt;sp&gt;bok 1&lt;/sp&gt;). Urspr. om den kalksten (&lt;i&gt;líthos s.&lt;/i&gt;), som med förkärlek användes till likkistor, emedan den på kort tid förtärde liket. — Härav även den förkortade formen ty. &lt;i&gt;sarg&lt;/i&gt; (varav sv. &lt;sp&gt;sarg&lt;/sp&gt;), av fhty. &lt;i&gt;sarh&lt;/i&gt; (se under det därmed stundom sammanförda &lt;sp&gt;särk&lt;/sp&gt;). Jfr Atterbom i Phosph. 1810: ’»Sarg» kan ljuda bättre än likkista, men lärer icke af otyska läsare begripas’." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sarkofag&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;sarcophagus&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;cercueil&lt;/i&gt;, förr: &lt;i&gt;sercueil&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;selleri&lt;/sp&gt;), av grek. &lt;i&gt;sarkophágos&lt;/i&gt;, likkista, egentl. adj. med betyd. 'köttätande', till &lt;i&gt;sárx&lt;/i&gt;, kött (jfr &lt;sp&gt;sarkasm&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;phageĩn&lt;/i&gt;, äta (se &lt;sp&gt;bok 1&lt;/sp&gt;). Urspr. om den kalksten (&lt;i&gt;líthos s.&lt;/i&gt;), som med förkärlek användes till likkistor, emedan den på kort tid förtärde liket. — Härav även den förkortade formen ty. &lt;i&gt;sarg&lt;/i&gt; (varav sv. &lt;sp&gt;sarg&lt;/sp&gt;), av fhty. &lt;i&gt;sarh&lt;/i&gt; (se under det därmed stundom sammanförda &lt;sp&gt;särk&lt;/sp&gt;). Jfr Atterbom i Phosph. 1810: ’»Sarg» kan ljuda bättre än likkista, men lärer icke af otyska läsare begripas’." />
        <feat att="see" val="särk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trots" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trots..pp.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trots..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trots&lt;/b&gt;, O. Petri m. fl. i förb. &lt;i&gt;bjuda trots&lt;/i&gt;, 1612: 'till .. tråss', 1619: 'För sitt trotz', i ä. sv. ofta &lt;i&gt;tross&lt;/i&gt; (ännu hos Bellman) = da. &lt;i&gt;trods&lt;/i&gt;, även: &lt;i&gt;trads&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;trofz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tros&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tratz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tras&lt;/i&gt;, från mty. o. mhty. &lt;i&gt;troz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;truz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;traz&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;trotz&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;trutz&lt;/i&gt; i sht i förb. &lt;i&gt;zu schutz u. tr.&lt;/i&gt;). I ä. ty. ofta som ett slags interj. för att uttrycka en utmaning, med samma anv. inlånad i ä. nsv., t. ex. O. Petri o. i Ture Jönssons bekanta yttrande hos P. Svart Kr.: 'Trådz och trådz att the skole göra någen hedninga eller kettare vtaf migh i thetta åår'; sedermera även med följ. &lt;i&gt;att-&lt;/i&gt;sats: 'trotz, dass mir ein mensch . . meinen mann nimmt'. varav sv. &lt;i&gt;trots att&lt;/i&gt; . . (t. ex. O. Petri); härav vidare bruket av &lt;sp&gt;trots&lt;/sp&gt; som prepos. (i ty. först med dat.: 'trotz deinem widerspruche' = 'deinem widerspruche sei trotz geboten', motsv. ä. nsv., t. ex. Balck 1599: &lt;i&gt;trotz Diefflenom&lt;/i&gt;). I ä. nsv. stundom även adj., t. ex. &lt;i&gt;tråtze varda&lt;/i&gt;, bliva oense. Jfr f. ö. mlty. trot i trot bêden (jfr ty. &lt;i&gt;trotz bieten&lt;/i&gt;) o. som interj. Av dunkelt urspr. trots framställda förklaringsförsök. — Härtill &lt;sp&gt;trotsa&lt;/sp&gt;, jfr Bib. 1541: &lt;i&gt;trotzan&lt;/i&gt;, sbst., förr ofta &lt;i&gt;trossa&lt;/i&gt; (ännu t. ex. Bellman) = da. &lt;i&gt;trodse&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;trotzen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1098" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trots&lt;/b&gt;, O. Petri m. fl. i förb. &lt;i&gt;bjuda trots&lt;/i&gt;, 1612: 'till .. tråss', 1619: 'För sitt trotz', i ä. sv. ofta &lt;i&gt;tross&lt;/i&gt; (ännu hos Bellman) = da. &lt;i&gt;trods&lt;/i&gt;, även: &lt;i&gt;trads&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;trofz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tros&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tratz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tras&lt;/i&gt;, från mty. o. mhty. &lt;i&gt;troz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;truz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;traz&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;trotz&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;trutz&lt;/i&gt; i sht i förb. &lt;i&gt;zu schutz u. tr.&lt;/i&gt;). I ä. ty. ofta som ett slags interj. för att uttrycka en utmaning, med samma anv. inlånad i ä. nsv., t. ex. O. Petri o. i Ture Jönssons bekanta yttrande hos P. Svart Kr.: 'Trådz och trådz att the skole göra någen hedninga eller kettare vtaf migh i thetta åår'; sedermera även med följ. &lt;i&gt;att-&lt;/i&gt;sats: 'trotz, dass mir ein mensch . . meinen mann nimmt'. varav sv. &lt;i&gt;trots att&lt;/i&gt; . . (t. ex. O. Petri); härav vidare bruket av &lt;sp&gt;trots&lt;/sp&gt; som prepos. (i ty. först med dat.: 'trotz deinem widerspruche' = 'deinem widerspruche sei trotz geboten', motsv. ä. nsv., t. ex. Balck 1599: &lt;i&gt;trotz Diefflenom&lt;/i&gt;). I ä. nsv. stundom även adj., t. ex. &lt;i&gt;tråtze varda&lt;/i&gt;, bliva oense. Jfr f. ö. mlty. trot i trot bêden (jfr ty. &lt;i&gt;trotz bieten&lt;/i&gt;) o. som interj. Av dunkelt urspr. trots framställda förklaringsförsök. — Härtill &lt;sp&gt;trotsa&lt;/sp&gt;, jfr Bib. 1541: &lt;i&gt;trotzan&lt;/i&gt;, sbst., förr ofta &lt;i&gt;trossa&lt;/i&gt; (ännu t. ex. Bellman) = da. &lt;i&gt;trodse&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;trotzen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="trottoar 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="borgis" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--borgis..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--borgis..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;borgis&lt;/b&gt;, boktr., 1880-t., från ty. &lt;i&gt;borgis&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;bourgeois&lt;/i&gt; (=sv.), egentl.: borgare." />
        <feat att="faksimilID" val="0145" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;borgis&lt;/b&gt;, boktr., 1880-t., från ty. &lt;i&gt;borgis&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;bourgeois&lt;/i&gt; (=sv.), egentl.: borgare." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">borgis</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">bourgeois</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Trozelli" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Trozelli..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Trozelli..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Trozelli&lt;/b&gt;, familjen., ombildat av ä. &lt;sp&gt;Trozelius&lt;/sp&gt;, efter &lt;sp&gt;Trostad&lt;/sp&gt; Ögtl.; jfr &lt;sp&gt;Cavalli&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Cavallius&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Troili&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Troilius&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Trozelli&lt;/b&gt;, familjen., ombildat av ä. &lt;sp&gt;Trozelius&lt;/sp&gt;, efter &lt;sp&gt;Trostad&lt;/sp&gt; Ögtl.; jfr &lt;sp&gt;Cavalli&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Cavallius&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Troili&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Troilius&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trottoar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trottoar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trottoar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trottoar&lt;/b&gt;, 1799 o. 1820-21: &lt;i&gt;trottoir&lt;/i&gt; (om uti. förh.), av fra. &lt;i&gt;trottoir&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;trotter&lt;/i&gt;, trava, trippa, traska, enl. somliga från germ.: mhty. &lt;i&gt;trotten&lt;/i&gt;, som kunde betraktas som en intensivbildning till germ. &lt;i&gt;*truðan&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt;), liksom &lt;sp&gt;bocka&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; osv. Med avs. på bildningen jfr &lt;i&gt;comptoir&lt;/i&gt; : &lt;i&gt;compter&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kontor&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;lavoir&lt;/i&gt; : &lt;i&gt;laver&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lavoar&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trottoar&lt;/b&gt;, 1799 o. 1820-21: &lt;i&gt;trottoir&lt;/i&gt; (om uti. förh.), av fra. &lt;i&gt;trottoir&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;trotter&lt;/i&gt;, trava, trippa, traska, enl. somliga från germ.: mhty. &lt;i&gt;trotten&lt;/i&gt;, som kunde betraktas som en intensivbildning till germ. &lt;i&gt;*truðan&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt;), liksom &lt;sp&gt;bocka&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; osv. Med avs. på bildningen jfr &lt;i&gt;comptoir&lt;/i&gt; : &lt;i&gt;compter&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kontor&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;lavoir&lt;/i&gt; : &lt;i&gt;laver&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lavoar&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sardell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sardell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sardell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sardell&lt;/b&gt;, 1661; tidigare, 1640: &lt;i&gt;serdeller&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;sardelle&lt;/i&gt; osv., av ital. &lt;i&gt;sardella&lt;/i&gt;, dimin. till mlat. &lt;i&gt;sarda&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;sardus&lt;/i&gt;, från Sardinien, vid vars kuster fisken fordom särskilt fiskades. — Härtill även &lt;sp&gt;sardin&lt;/sp&gt; 1761; 1752, 1761: &lt;i&gt;sardinier&lt;/i&gt; plur. = ty, fra. &lt;i&gt;sardine&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;sardina&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;sardīna&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;sardī́nē&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sardell&lt;/b&gt;, 1661; tidigare, 1640: &lt;i&gt;serdeller&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;sardelle&lt;/i&gt; osv., av ital. &lt;i&gt;sardella&lt;/i&gt;, dimin. till mlat. &lt;i&gt;sarda&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;sardus&lt;/i&gt;, från Sardinien, vid vars kuster fisken fordom särskilt fiskades. — Härtill även &lt;sp&gt;sardin&lt;/sp&gt; 1761; 1752, 1761: &lt;i&gt;sardinier&lt;/i&gt; plur. = ty, fra. &lt;i&gt;sardine&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;sardina&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;sardīna&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;sardī́nē&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sardin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sardin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sardin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sardin&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;sardell&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sardin&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;sardell&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="see" val="sardell" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Sara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Sara..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Sara..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Sara&lt;/b&gt;, kvinnon., från hebr.; i G. T. namn på Abrahams o. Tobias d. y:s hustru." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Sara&lt;/b&gt;, kvinnon., från hebr.; i G. T. namn på Abrahams o. Tobias d. y:s hustru." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="saracen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--saracen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--saracen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;saracen&lt;/b&gt;, hist. ord, äldre namn på araberna, t. ex. G. I:s reg. 1556 (&lt;i&gt;sarracener&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;sarazene&lt;/i&gt; (av fhty. &lt;i&gt;sarazên&lt;/i&gt;) = fsv. &lt;i&gt;sarazīn&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;sarrazin&lt;/i&gt;, från ffra. &lt;i&gt;sarrasin&lt;/i&gt; (= nfra.), i ffra. även med utvidgad betyd. av 'fiende', frän ett arabiskt ord för 'österlänning', avlett av &lt;i&gt;scharq&lt;/i&gt;, öster. — En sammandragen form härav, motsv. fhty. &lt;i&gt;serzo&lt;/i&gt; osv., är isl. &lt;i&gt;serkir&lt;/i&gt; plur., vartill &lt;i&gt;Serkland&lt;/i&gt;, om Afrika el. trakterna kring Eufrat o. Tigris." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;saracen&lt;/b&gt;, hist. ord, äldre namn på araberna, t. ex. G. I:s reg. 1556 (&lt;i&gt;sarracener&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;sarazene&lt;/i&gt; (av fhty. &lt;i&gt;sarazên&lt;/i&gt;) = fsv. &lt;i&gt;sarazīn&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;sarrazin&lt;/i&gt;, från ffra. &lt;i&gt;sarrasin&lt;/i&gt; (= nfra.), i ffra. även med utvidgad betyd. av 'fiende', frän ett arabiskt ord för 'österlänning', avlett av &lt;i&gt;scharq&lt;/i&gt;, öster. — En sammandragen form härav, motsv. fhty. &lt;i&gt;serzo&lt;/i&gt; osv., är isl. &lt;i&gt;serkir&lt;/i&gt; plur., vartill &lt;i&gt;Serkland&lt;/i&gt;, om Afrika el. trakterna kring Eufrat o. Tigris." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sarg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sarg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sarg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sarg&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;sarkofag&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sarg&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;sarkofag&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="sarkofag" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sarga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sarga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sarga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sarga&lt;/b&gt;, beror på sammansmältning av två ord, dels fsv. &lt;i&gt;sargha&lt;/i&gt;, såra, avledn. av ett fsv. adj. &lt;i&gt;*sārugher&lt;/i&gt; (i fsv. blott osäkert belagt), sårig, el. adj. &lt;i&gt;sār&lt;/i&gt;, sårig, el. sbst. &lt;i&gt;sār&lt;/i&gt;, sår, med förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; framför två konsonanter; dels ett därmed ej besläktat, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;sarga&lt;/i&gt;, såga, hugga el. skära, så att det blir ojämnt, kälta m. m., nisl.: hacka med ett slött verktyg o. d., vartill den nsv. betyd. 'med många små hugg el. skåror sönderslita köttet' ansluter sig, uppvisad åtm. 1635. Det senare ordet synes vara en specifikt nordisk bildning, sannol. genom kontamination el. på annat sätt uppkommen som variant till det likbetyd. ä. nsv. (Schroderus Lex. 1637) o. sv. dial. &lt;i&gt;targa&lt;/i&gt; (germ. &lt;i&gt;*tarᵹōn&lt;/i&gt;), besl. med mlty. &lt;i&gt;tergen&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;zergen&lt;/i&gt;, slita o. d. (germ. &lt;i&gt;*tarᵹian&lt;/i&gt;). I nsv. &lt;sp&gt;sarga&lt;/sp&gt; spelar säkerligen det fsv. &lt;i&gt;sargha&lt;/i&gt; en mycket underordnad roll. Se Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 156 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sarga&lt;/b&gt;, beror på sammansmältning av två ord, dels fsv. &lt;i&gt;sargha&lt;/i&gt;, såra, avledn. av ett fsv. adj. &lt;i&gt;*sārugher&lt;/i&gt; (i fsv. blott osäkert belagt), sårig, el. adj. &lt;i&gt;sār&lt;/i&gt;, sårig, el. sbst. &lt;i&gt;sār&lt;/i&gt;, sår, med förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; framför två konsonanter; dels ett därmed ej besläktat, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;sarga&lt;/i&gt;, såga, hugga el. skära, så att det blir ojämnt, kälta m. m., nisl.: hacka med ett slött verktyg o. d., vartill den nsv. betyd. 'med många små hugg el. skåror sönderslita köttet' ansluter sig, uppvisad åtm. 1635. Det senare ordet synes vara en specifikt nordisk bildning, sannol. genom kontamination el. på annat sätt uppkommen som variant till det likbetyd. ä. nsv. (Schroderus Lex. 1637) o. sv. dial. &lt;i&gt;targa&lt;/i&gt; (germ. &lt;i&gt;*tarᵹōn&lt;/i&gt;), besl. med mlty. &lt;i&gt;tergen&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;zergen&lt;/i&gt;, slita o. d. (germ. &lt;i&gt;*tarᵹian&lt;/i&gt;). I nsv. &lt;sp&gt;sarga&lt;/sp&gt; spelar säkerligen det fsv. &lt;i&gt;sargha&lt;/i&gt; en mycket underordnad roll. Se Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 156 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sardonisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sardonisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sardonisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sardonisk&lt;/b&gt;, i uttr. s. &lt;sp&gt;leende&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;skratt&lt;/sp&gt;, Atterbom 1815: s. &lt;i&gt;hån&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;sardonisch&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;sardónios&lt;/i&gt;, genom inflytande från ett likaljudande adj. med betyd. 'sardinisk' på grund av likheten mellan de kramplika muskelrörelser, som utmärkte det sardoniska skrattet, o. verkningarna av växten &lt;i&gt;sárdion&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sardánē&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Ranunculus sardous&lt;/sp&gt; (som hör till el. åtm. förknippats med stammen &lt;i&gt;sard-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Sardinien&lt;/i&gt;); äldre: &lt;i&gt;sardánios&lt;/i&gt;, som av Zupitza sammanställts med gall. &lt;i&gt;chwarddu&lt;/i&gt;, skratta, av ie. &lt;sp&gt;*su̯ard-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sardonisk&lt;/b&gt;, i uttr. s. &lt;sp&gt;leende&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;skratt&lt;/sp&gt;, Atterbom 1815: s. &lt;i&gt;hån&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;sardonisch&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;sardónios&lt;/i&gt;, genom inflytande från ett likaljudande adj. med betyd. 'sardinisk' på grund av likheten mellan de kramplika muskelrörelser, som utmärkte det sardoniska skrattet, o. verkningarna av växten &lt;i&gt;sárdion&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sardánē&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Ranunculus sardous&lt;/sp&gt; (som hör till el. åtm. förknippats med stammen &lt;i&gt;sard-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Sardinien&lt;/i&gt;); äldre: &lt;i&gt;sardánios&lt;/i&gt;, som av Zupitza sammanställts med gall. &lt;i&gt;chwarddu&lt;/i&gt;, skratta, av ie. &lt;sp&gt;*su̯ard-&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sardonyx" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sardonyx..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sardonyx..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sardonyx&lt;/b&gt;, vitstrimmig karneol, Nya Test. 1526 = ty., av grek. &lt;i&gt;sardónyx&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sárdios&lt;/i&gt; (avledn. av &lt;i&gt;Sardes&lt;/i&gt;, huvudstad i &lt;sp&gt;Lydien&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;ónyx&lt;/i&gt;, nagel; efter färgen." />
        <feat att="faksimilID" val="0782" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sardonyx&lt;/b&gt;, vitstrimmig karneol, Nya Test. 1526 = ty., av grek. &lt;i&gt;sardónyx&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sárdios&lt;/i&gt; (avledn. av &lt;i&gt;Sardes&lt;/i&gt;, huvudstad i &lt;sp&gt;Lydien&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;ónyx&lt;/i&gt;, nagel; efter färgen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="try" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--try..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--try..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;try&lt;/b&gt;, Lonicera xylosteum, Brahe Oecon. 1585, Franckenius 1659 osv., av germ. &lt;i&gt;*treuja-&lt;/i&gt; m., avledn. av &lt;sp&gt;trä&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;*trewa-&lt;/i&gt;) av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;hägg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;; besl. med ty. &lt;i&gt;hartriegel&lt;/i&gt;, Cornus sanguinea, av fhty. &lt;i&gt;harttrugili&lt;/i&gt; m. m., (om vilket ord se Björkman ZfdW 2: 215), avledn. av germ. &lt;i&gt;*truᵹ-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tråg&lt;/sp&gt;; jfr det från germ. spr. lånade fra. &lt;i&gt;troène&lt;/i&gt;. Även kallat &lt;sp&gt;benved&lt;/sp&gt; (se d. o.); i båda fallen efter det hårda träet. — &lt;sp&gt;Try&lt;/sp&gt; får ej med Björkman m. fl. formellt identifieras med fno. &lt;i&gt;trjó&lt;/i&gt;, en stundom uppträdande pluralform av &lt;i&gt;tré&lt;/i&gt;, trä. — Om en besl. avljudande bildning på germ. &lt;i&gt;-ja&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;trö&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;try&lt;/b&gt;, Lonicera xylosteum, Brahe Oecon. 1585, Franckenius 1659 osv., av germ. &lt;i&gt;*treuja-&lt;/i&gt; m., avledn. av &lt;sp&gt;trä&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;*trewa-&lt;/i&gt;) av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;hägg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;; besl. med ty. &lt;i&gt;hartriegel&lt;/i&gt;, Cornus sanguinea, av fhty. &lt;i&gt;harttrugili&lt;/i&gt; m. m., (om vilket ord se Björkman ZfdW 2: 215), avledn. av germ. &lt;i&gt;*truᵹ-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;tråg&lt;/sp&gt;; jfr det från germ. spr. lånade fra. &lt;i&gt;troène&lt;/i&gt;. Även kallat &lt;sp&gt;benved&lt;/sp&gt; (se d. o.); i båda fallen efter det hårda träet. — &lt;sp&gt;Try&lt;/sp&gt; får ej med Björkman m. fl. formellt identifieras med fno. &lt;i&gt;trjó&lt;/i&gt;, en stundom uppträdande pluralform av &lt;i&gt;tré&lt;/i&gt;, trä. — Om en besl. avljudande bildning på germ. &lt;i&gt;-ja&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;trö&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trutna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trutna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trutna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trutna&lt;/b&gt;, sv. dial., även &lt;sp&gt;trotna&lt;/sp&gt;, svälla, svullna, fsv. &lt;i&gt;thrutna&lt;/i&gt;, motsvar. isl. &lt;i&gt;þrútna&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;trutna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trotna&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;trutne&lt;/i&gt;, till sv. dial. &lt;i&gt;troten&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;thrutin&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;throtin&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þrútinn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;truten&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;troten&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þroti&lt;/i&gt; m., svullnad (bildat som fsv. &lt;i&gt;bruni&lt;/i&gt;, brand, &lt;i&gt;floti&lt;/i&gt;, flytning, &lt;i&gt;spuni&lt;/i&gt;, spånad, &lt;i&gt;svidhi&lt;/i&gt;, sveda), fsv. &lt;i&gt;thrutme&lt;/i&gt; m., svullnad (bildat som &lt;i&gt;rutme&lt;/i&gt;, ruttenhet, &lt;i&gt;sulme&lt;/i&gt;, svullnad, osv.), ags. &lt;i&gt;þrutian&lt;/i&gt;, svälla av stolthet o. d.; väl till en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;lös variant av &lt;i&gt;i strut&lt;/i&gt;, till en rot med betyd. 'stå ut, vara styv el. dyl.', se f. ö. &lt;sp&gt;trut 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trutna&lt;/b&gt;, sv. dial., även &lt;sp&gt;trotna&lt;/sp&gt;, svälla, svullna, fsv. &lt;i&gt;thrutna&lt;/i&gt;, motsvar. isl. &lt;i&gt;þrútna&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;trutna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trotna&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;trutne&lt;/i&gt;, till sv. dial. &lt;i&gt;troten&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;thrutin&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;throtin&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þrútinn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;truten&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;troten&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;þroti&lt;/i&gt; m., svullnad (bildat som fsv. &lt;i&gt;bruni&lt;/i&gt;, brand, &lt;i&gt;floti&lt;/i&gt;, flytning, &lt;i&gt;spuni&lt;/i&gt;, spånad, &lt;i&gt;svidhi&lt;/i&gt;, sveda), fsv. &lt;i&gt;thrutme&lt;/i&gt; m., svullnad (bildat som &lt;i&gt;rutme&lt;/i&gt;, ruttenhet, &lt;i&gt;sulme&lt;/i&gt;, svullnad, osv.), ags. &lt;i&gt;þrutian&lt;/i&gt;, svälla av stolthet o. d.; väl till en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;lös variant av &lt;i&gt;i strut&lt;/i&gt;, till en rot med betyd. 'stå ut, vara styv el. dyl.', se f. ö. &lt;sp&gt;trut 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tryffel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tryffel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tryffel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tryffel&lt;/b&gt;, Linné 1747 (väl i sht Tuber cibarium), C. Warg 1755 = da. &lt;i&gt;trøffel&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;trüffel&lt;/i&gt;; väl närmast från fra., jfr fra. &lt;i&gt;truffe&lt;/i&gt;, vartill möjl. en avledn. &lt;i&gt;*trufle&lt;/i&gt;; sannol. med rätta härlett från lat. &lt;i&gt;tūber&lt;/i&gt;, murkla, knöl, svulst, puckel (jfr &lt;sp&gt;tuberkel&lt;/sp&gt;, urbesl. med &lt;sp&gt;tuva&lt;/sp&gt;), snarast i så fall genom förmedling av ett vlat. &lt;i&gt;tuferem&lt;/i&gt;, ackus., genom omkastning &lt;i&gt;trufer-&lt;/i&gt;. Härtill också ital. &lt;i&gt;tartufo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tartufolo&lt;/i&gt;, tryffel, potatis, enl. rätt vanligt antagande från lat. &lt;i&gt;terræ tūber&lt;/i&gt; (el. närmast från en oskisk-umbrisk dialekt; jfr Brugmann Grundr.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 1: 369 med litter.); varifrån ty., da. &lt;i&gt;kartoffel&lt;/i&gt; osv. (se under &lt;sp&gt;potatis&lt;/sp&gt; slutet). — Enl. andra utgår dock ty. &lt;i&gt;trüffel&lt;/i&gt; direkt från ital. &lt;i&gt;tartufolo&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tryffel&lt;/b&gt;, Linné 1747 (väl i sht Tuber cibarium), C. Warg 1755 = da. &lt;i&gt;trøffel&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;trüffel&lt;/i&gt;; väl närmast från fra., jfr fra. &lt;i&gt;truffe&lt;/i&gt;, vartill möjl. en avledn. &lt;i&gt;*trufle&lt;/i&gt;; sannol. med rätta härlett från lat. &lt;i&gt;tūber&lt;/i&gt;, murkla, knöl, svulst, puckel (jfr &lt;sp&gt;tuberkel&lt;/sp&gt;, urbesl. med &lt;sp&gt;tuva&lt;/sp&gt;), snarast i så fall genom förmedling av ett vlat. &lt;i&gt;tuferem&lt;/i&gt;, ackus., genom omkastning &lt;i&gt;trufer-&lt;/i&gt;. Härtill också ital. &lt;i&gt;tartufo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tartufolo&lt;/i&gt;, tryffel, potatis, enl. rätt vanligt antagande från lat. &lt;i&gt;terræ tūber&lt;/i&gt; (el. närmast från en oskisk-umbrisk dialekt; jfr Brugmann Grundr.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 1: 369 med litter.); varifrån ty., da. &lt;i&gt;kartoffel&lt;/i&gt; osv. (se under &lt;sp&gt;potatis&lt;/sp&gt; slutet). — Enl. andra utgår dock ty. &lt;i&gt;trüffel&lt;/i&gt; direkt från ital. &lt;i&gt;tartufolo&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trycka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trycka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trycka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trycka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrykkia&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;trykkja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trykke&lt;/i&gt;, mlty., fhty. &lt;i&gt;drucken&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;drücken&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;drucken&lt;/i&gt;, det senare om böcker o. d.), ags. &lt;i&gt;þryccan&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þrukkian&lt;/i&gt;, intensivbildning till &lt;sp&gt;truga&lt;/sp&gt; såsom t. ex. ty. &lt;i&gt;bücken&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trycka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þrykkia&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;trykkja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;trykke&lt;/i&gt;, mlty., fhty. &lt;i&gt;drucken&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;drücken&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;drucken&lt;/i&gt;, det senare om böcker o. d.), ags. &lt;i&gt;þryccan&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þrukkian&lt;/i&gt;, intensivbildning till &lt;sp&gt;truga&lt;/sp&gt; såsom t. ex. ty. &lt;i&gt;bücken&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trust" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trust..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trust..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trust&lt;/b&gt;, Stockh. Dagbl. 1899: 'Samtliga amerikanska trustar', från eng. &lt;i&gt;trust&lt;/i&gt;, egentl.: egendom som förvaltas av ett förtroendemannaråd (&lt;i&gt;a board of trustees&lt;/i&gt;); samma ord som &lt;i&gt;trust&lt;/i&gt;, förtroende, av meng. &lt;i&gt;trūst&lt;/i&gt;, möjl., trots den dunkla &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;vokalen, från isl. &lt;i&gt;traust&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tröst&lt;/sp&gt;), jfr dock Björkman Scand. Loanw. s. 285 n. 1." />
        <feat att="faksimilID" val="1101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trust&lt;/b&gt;, Stockh. Dagbl. 1899: 'Samtliga amerikanska trustar', från eng. &lt;i&gt;trust&lt;/i&gt;, egentl.: egendom som förvaltas av ett förtroendemannaråd (&lt;i&gt;a board of trustees&lt;/i&gt;); samma ord som &lt;i&gt;trust&lt;/i&gt;, förtroende, av meng. &lt;i&gt;trūst&lt;/i&gt;, möjl., trots den dunkla &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;vokalen, från isl. &lt;i&gt;traust&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tröst&lt;/sp&gt;), jfr dock Björkman Scand. Loanw. s. 285 n. 1." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trupp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trupp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trupp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trupp&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tropp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trupp&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tropp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tropp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trut..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trut..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;trut&lt;/b&gt;, fågeln., Schroderus Lex. 1637, Broman 1733; av ovisst ursprung; knappast ljudhärmande (trutarnas läte låter snarast 'gack, gack')." />
        <feat att="faksimilID" val="1101" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;trut&lt;/b&gt;, fågeln., Schroderus Lex. 1637, Broman 1733; av ovisst ursprung; knappast ljudhärmande (trutarnas läte låter snarast 'gack, gack')." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trut..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;trut&lt;/b&gt; (mun), t. ex. Asteropherus 1609, Lucidor; hos Spegel 1685 om elefantens snabel; redan från början nästan blott i lägre språk = no.; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;muntrut&lt;/i&gt;, trut, Chronander 1649, ävensom da. &lt;i&gt;trutmund&lt;/i&gt;, med utstående mun; väl att sammanhålla med det dock blott en gång belagda fno. &lt;i&gt;þrútr&lt;/i&gt;, som tycks kunna ha haft denna betyd.; samma ord som ä. nsv. &lt;i&gt;trut&lt;/i&gt;, pip på kanna, 1626; jfr mhty. &lt;i&gt;drüssel&lt;/i&gt;, strupe, men även: trut, ags. &lt;i&gt;þrote&lt;/i&gt;, strupe, ävensom no. &lt;i&gt;trot(t)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trut&lt;/i&gt; (som dock har biformen &lt;i&gt;trunt&lt;/i&gt;), o. sv. dial. &lt;i&gt;trutt&lt;/i&gt;, flaskmun; av en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;lös växelform till roten i &lt;sp&gt;strut&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;trutna&lt;/sp&gt;. Jfr härtill t. ex. Persson Indog. Wortf. s. 444 o. med avs. på betyd.-växlingen t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;tut&lt;/i&gt;, mun, trut, pip på kanna o. d., el. gatspråkets &lt;i&gt;pipen&lt;/i&gt; best. f., munnen (Thesleff). — Däremot ej med Noreen Sv. etym. s. 72 (jfr V. spr. 3: 261: alternativt) besl. med &lt;sp&gt;tryne&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Trut&lt;/sp&gt; förhåller sig till no. &lt;i&gt;trunt&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;strut&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;strunt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1101" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;trut&lt;/b&gt; (mun), t. ex. Asteropherus 1609, Lucidor; hos Spegel 1685 om elefantens snabel; redan från början nästan blott i lägre språk = no.; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;muntrut&lt;/i&gt;, trut, Chronander 1649, ävensom da. &lt;i&gt;trutmund&lt;/i&gt;, med utstående mun; väl att sammanhålla med det dock blott en gång belagda fno. &lt;i&gt;þrútr&lt;/i&gt;, som tycks kunna ha haft denna betyd.; samma ord som ä. nsv. &lt;i&gt;trut&lt;/i&gt;, pip på kanna, 1626; jfr mhty. &lt;i&gt;drüssel&lt;/i&gt;, strupe, men även: trut, ags. &lt;i&gt;þrote&lt;/i&gt;, strupe, ävensom no. &lt;i&gt;trot(t)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;trut&lt;/i&gt; (som dock har biformen &lt;i&gt;trunt&lt;/i&gt;), o. sv. dial. &lt;i&gt;trutt&lt;/i&gt;, flaskmun; av en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;lös växelform till roten i &lt;sp&gt;strut&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;trutna&lt;/sp&gt;. Jfr härtill t. ex. Persson Indog. Wortf. s. 444 o. med avs. på betyd.-växlingen t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;tut&lt;/i&gt;, mun, trut, pip på kanna o. d., el. gatspråkets &lt;i&gt;pipen&lt;/i&gt; best. f., munnen (Thesleff). — Däremot ej med Noreen Sv. etym. s. 72 (jfr V. spr. 3: 261: alternativt) besl. med &lt;sp&gt;tryne&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Trut&lt;/sp&gt; förhåller sig till no. &lt;i&gt;trunt&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;strut&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;strunt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bridge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bridge..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bridge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bridge&lt;/b&gt;, från eng. &lt;i&gt;bridge(whist)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bridge&lt;/b&gt;, från eng. &lt;i&gt;bridge(whist)&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">bridge(whist)</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="träns" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--träns..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--träns..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;träns&lt;/b&gt; (snöre, galon), r., 1778 (neutr.) = da. &lt;i&gt;trense&lt;/i&gt; (på dräkt, vid knapphål), från resp. holl. &lt;i&gt;trens&lt;/i&gt; p. lty. &lt;i&gt;trense&lt;/i&gt;, av span. &lt;i&gt;trenza&lt;/i&gt;, fläta, åttatrådigt rep. Oklart är förhållandet till likabetyd. ital. &lt;i&gt;treccia&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;tresse&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;tress&lt;/i&gt;, lock, o. ty. &lt;i&gt;tresse&lt;/i&gt;, galon, varav da. &lt;i&gt;tresse&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;tress&lt;/i&gt; Serenius 1734. Båda höra sannol. ytterst till lat. ord för 'tre, tredje, tredubbel': &lt;i&gt;tertius&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;tresse;&lt;/i&gt; närmast till vb. &lt;i&gt;tresser&lt;/i&gt;, fläta), resp. &lt;i&gt;trīnus&lt;/i&gt;, bl. a. trefaldig (span. &lt;i&gt;trenza;&lt;/i&gt; närmast till vb. &lt;i&gt;trenzar&lt;/i&gt;). Jfr i så fall till betyd.-utvecklingen under &lt;sp&gt;dräll&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sammet&lt;/sp&gt;. Se även följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1108" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;träns&lt;/b&gt; (snöre, galon), r., 1778 (neutr.) = da. &lt;i&gt;trense&lt;/i&gt; (på dräkt, vid knapphål), från resp. holl. &lt;i&gt;trens&lt;/i&gt; p. lty. &lt;i&gt;trense&lt;/i&gt;, av span. &lt;i&gt;trenza&lt;/i&gt;, fläta, åttatrådigt rep. Oklart är förhållandet till likabetyd. ital. &lt;i&gt;treccia&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;tresse&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;tress&lt;/i&gt;, lock, o. ty. &lt;i&gt;tresse&lt;/i&gt;, galon, varav da. &lt;i&gt;tresse&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;tress&lt;/i&gt; Serenius 1734. Båda höra sannol. ytterst till lat. ord för 'tre, tredje, tredubbel': &lt;i&gt;tertius&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;tresse;&lt;/i&gt; närmast till vb. &lt;i&gt;tresser&lt;/i&gt;, fläta), resp. &lt;i&gt;trīnus&lt;/i&gt;, bl. a. trefaldig (span. &lt;i&gt;trenza;&lt;/i&gt; närmast till vb. &lt;i&gt;trenzar&lt;/i&gt;). Jfr i så fall till betyd.-utvecklingen under &lt;sp&gt;dräll&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sammet&lt;/sp&gt;. Se även följ." />
        <feat att="see" val="sammet" />
        <feat att="see" val="dräll" />
        <feat att="see" val="träns 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tryggve" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tryggve..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tryggve..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tryggve&lt;/b&gt;, personn., upptaget från västnord., fno.-isl. &lt;i&gt;Tryggvi&lt;/i&gt;, dels som kortnamn till &lt;i&gt;Sigtryggr&lt;/i&gt; o. dels urspr. tillnamn = fsv. &lt;i&gt;*Trygge&lt;/i&gt; i gårdn., fda. &lt;i&gt;Trygge&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;trygg&lt;/sp&gt; (stam &lt;i&gt;tryggv-&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tryggve&lt;/b&gt;, personn., upptaget från västnord., fno.-isl. &lt;i&gt;Tryggvi&lt;/i&gt;, dels som kortnamn till &lt;i&gt;Sigtryggr&lt;/i&gt; o. dels urspr. tillnamn = fsv. &lt;i&gt;*Trygge&lt;/i&gt; i gårdn., fda. &lt;i&gt;Trygge&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;trygg&lt;/sp&gt; (stam &lt;i&gt;tryggv-&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trygg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trygg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trygg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trygg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trygger&lt;/i&gt;, trogen, trygg, tryggad = isl. &lt;i&gt;tryggr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tryg&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;w-&lt;/i&gt;omljud) = got. &lt;i&gt;triggws&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;gg&lt;/i&gt; sekundärt utvecklat som i &lt;sp&gt;snygg&lt;/sp&gt;) = fsax. &lt;i&gt;triuwi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;gitriuwi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;treu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;getreu&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;(ge)tríewe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;true&lt;/i&gt;, trogen, sann, jfr &lt;sp&gt;truism&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*trewwia-&lt;/i&gt;, med samma avljudsstadium som i got. &lt;i&gt;triggwa&lt;/i&gt;, överenskommelse, ags. &lt;i&gt;tréow&lt;/i&gt;, trohetslöfte (eng. &lt;i&gt;truce&lt;/i&gt;, vapenstillestånd, egentl. plur.), fsax. &lt;i&gt;treuwa&lt;/i&gt;, trohet, fhty. &lt;i&gt;triuwa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;treue&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt;; se d. o. — &lt;sp&gt;Trygg&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt; ungef. = &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;. — Härtill avledn. fsv. &lt;i&gt;trygþ&lt;/i&gt;, trohet, tro, säkerhet, fred m. m. = isl. &lt;i&gt;trygð&lt;/i&gt;, en bildning på germ. &lt;i&gt;-iþō&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;frejd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tyngd&lt;/sp&gt; osv.; stundom i nsv. i poesi (&lt;sp&gt;trygd&lt;/sp&gt;), t. ex. Österling. — Jfr &lt;sp&gt;Tryggve&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trygg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;trygger&lt;/i&gt;, trogen, trygg, tryggad = isl. &lt;i&gt;tryggr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tryg&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;w-&lt;/i&gt;omljud) = got. &lt;i&gt;triggws&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;gg&lt;/i&gt; sekundärt utvecklat som i &lt;sp&gt;snygg&lt;/sp&gt;) = fsax. &lt;i&gt;triuwi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;gitriuwi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;treu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;getreu&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;(ge)tríewe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;true&lt;/i&gt;, trogen, sann, jfr &lt;sp&gt;truism&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*trewwia-&lt;/i&gt;, med samma avljudsstadium som i got. &lt;i&gt;triggwa&lt;/i&gt;, överenskommelse, ags. &lt;i&gt;tréow&lt;/i&gt;, trohetslöfte (eng. &lt;i&gt;truce&lt;/i&gt;, vapenstillestånd, egentl. plur.), fsax. &lt;i&gt;treuwa&lt;/i&gt;, trohet, fhty. &lt;i&gt;triuwa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;treue&lt;/i&gt;), till &lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt;; se d. o. — &lt;sp&gt;Trygg&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;tro&lt;/sp&gt; ungef. = &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;. — Härtill avledn. fsv. &lt;i&gt;trygþ&lt;/i&gt;, trohet, tro, säkerhet, fred m. m. = isl. &lt;i&gt;trygð&lt;/i&gt;, en bildning på germ. &lt;i&gt;-iþō&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;frejd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tyngd&lt;/sp&gt; osv.; stundom i nsv. i poesi (&lt;sp&gt;trygd&lt;/sp&gt;), t. ex. Österling. — Jfr &lt;sp&gt;Tryggve&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bottfor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bottfor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bottfor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bottfor&lt;/b&gt;, 1809: &lt;i&gt;bottforter&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;bottes fortes&lt;/i&gt;, starka stövlar, av ffra. &lt;i&gt;bote&lt;/i&gt; (varav isl. &lt;i&gt;bóti&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;bōtskōr&lt;/i&gt; av mlty. &lt;i&gt;bôtschô&lt;/i&gt;), mlat. &lt;i&gt;bot(t)a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;buta&lt;/i&gt;, se närmare &lt;sp&gt;bytta&lt;/sp&gt; o. jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bottfor&lt;/b&gt;, 1809: &lt;i&gt;bottforter&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;bottes fortes&lt;/i&gt;, starka stövlar, av ffra. &lt;i&gt;bote&lt;/i&gt; (varav isl. &lt;i&gt;bóti&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;bōtskōr&lt;/i&gt; av mlty. &lt;i&gt;bôtschô&lt;/i&gt;), mlat. &lt;i&gt;bot(t)a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;buta&lt;/i&gt;, se närmare &lt;sp&gt;bytta&lt;/sp&gt; o. jfr följ." />
        <feat att="see" val="bytta" />
        <feat att="see" val="bottin 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">bottes fortes</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trymå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trymå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trymå..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;trymå&lt;/b&gt;, Postt. 1791 i annons; jfr 1752 i betyd. 'rum mellan fönster', från fra. &lt;i&gt;trumeau&lt;/i&gt;; f. ö. dunkelt (enl. somliga av ett germ. grundord). Ordet synes ha inlånats i språket vid ungef. samma tid som &lt;sp&gt;chiffonjé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pendyl&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salong&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;schäslong&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sekretär&lt;/sp&gt; m. fl. beteckningar från samma område. Om andra likartade lån från fra. se f. ö. under &lt;sp&gt;schäslong&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;trymå&lt;/b&gt;, Postt. 1791 i annons; jfr 1752 i betyd. 'rum mellan fönster', från fra. &lt;i&gt;trumeau&lt;/i&gt;; f. ö. dunkelt (enl. somliga av ett germ. grundord). Ordet synes ha inlånats i språket vid ungef. samma tid som &lt;sp&gt;chiffonjé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pendyl&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salong&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;schäslong&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sekretär&lt;/sp&gt; m. fl. beteckningar från samma område. Om andra likartade lån från fra. se f. ö. under &lt;sp&gt;schäslong&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="form" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--form..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--form..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;form&lt;/b&gt; = y. fsv. (1508), ty. osv., jfr fsv. &lt;i&gt;forma&lt;/i&gt;; av lat. &lt;i&gt;forma&lt;/i&gt;, vartill vb. &lt;sp&gt;forma&lt;/sp&gt;, mlty., ty. &lt;i&gt;formen&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;formalitet&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;formalilät&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;formalitas&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;format&lt;/sp&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;formātum&lt;/i&gt;, part. pf. pass. neutr. till &lt;i&gt;formāre&lt;/i&gt;, forma; &lt;sp&gt;formel&lt;/sp&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;formula&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;formulär&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;formulaire&lt;/i&gt;, osv.; jfr &lt;sp&gt;informator&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;reform&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0240" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;form&lt;/b&gt; = y. fsv. (1508), ty. osv., jfr fsv. &lt;i&gt;forma&lt;/i&gt;; av lat. &lt;i&gt;forma&lt;/i&gt;, vartill vb. &lt;sp&gt;forma&lt;/sp&gt;, mlty., ty. &lt;i&gt;formen&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;formalitet&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;formalilät&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;formalitas&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;format&lt;/sp&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;formātum&lt;/i&gt;, part. pf. pass. neutr. till &lt;i&gt;formāre&lt;/i&gt;, forma; &lt;sp&gt;formel&lt;/sp&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;formula&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;formulär&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;formulaire&lt;/i&gt;, osv.; jfr &lt;sp&gt;informator&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;reform&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="forn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--forn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--forn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;forn&lt;/b&gt; = fsv., isl., ä. da., jfr fsax., fhty. &lt;i&gt;forn&lt;/i&gt;, förr; &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledning, egentl. ett slags particip, till roten i &lt;i&gt;för(e)&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*fern-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;faírneis&lt;/i&gt;, gammal, osv. (se under &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;fjor&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;), alltså urspr.: (fram)-faren, förgången. Härtill avledn. sv. dial. &lt;i&gt;förna&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*furniōn&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;forna&lt;/i&gt;, fjorgammalt visset gräs. — &lt;sp&gt;Forntid&lt;/sp&gt; synes vara en yngre sammansättning från 1770-80-t. (Sylvius 1690-t. har &lt;i&gt;forne tijder&lt;/i&gt;); i fsv. o. på 1500-t. i stället &lt;i&gt;fortidh&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;förtid&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;vorzeit&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0240" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;forn&lt;/b&gt; = fsv., isl., ä. da., jfr fsax., fhty. &lt;i&gt;forn&lt;/i&gt;, förr; &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledning, egentl. ett slags particip, till roten i &lt;i&gt;för(e)&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*fern-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;faírneis&lt;/i&gt;, gammal, osv. (se under &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;fjor&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;), alltså urspr.: (fram)-faren, förgången. Härtill avledn. sv. dial. &lt;i&gt;förna&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*furniōn&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;forna&lt;/i&gt;, fjorgammalt visset gräs. — &lt;sp&gt;Forntid&lt;/sp&gt; synes vara en yngre sammansättning från 1770-80-t. (Sylvius 1690-t. har &lt;i&gt;forne tijder&lt;/i&gt;); i fsv. o. på 1500-t. i stället &lt;i&gt;fortidh&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;förtid&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;vorzeit&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fordomtima" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fordomtima..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fordomtima..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fordomtima&lt;/b&gt;, SthlmsPosten 1769: &lt;i&gt;i fordom tima&lt;/i&gt; (om fornnord. förh.); vanligt först under de första årtiondena av 1800-t., då icke sällan med &lt;i&gt;-mm-&lt;/i&gt;, t. ex. Geijer, Atterbom, Tegnér; se föreg. o. &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt;. Jfr sv. &lt;sp&gt;fordomtid(a)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fordomdags&lt;/sp&gt;, förr även &lt;sp&gt;fordomtids&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0240" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fordomtima&lt;/b&gt;, SthlmsPosten 1769: &lt;i&gt;i fordom tima&lt;/i&gt; (om fornnord. förh.); vanligt först under de första årtiondena av 1800-t., då icke sällan med &lt;i&gt;-mm-&lt;/i&gt;, t. ex. Geijer, Atterbom, Tegnér; se föreg. o. &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt;. Jfr sv. &lt;sp&gt;fordomtid(a)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fordomdags&lt;/sp&gt;, förr även &lt;sp&gt;fordomtids&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fordom 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fordra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fordra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fordra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fordra&lt;/b&gt;, 1500-t. bl. a. i betyd.: fortskaffa o. befrämja, jämte da. &lt;i&gt;fordre&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;vorderen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;fordarôn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;furdiren&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fordern&lt;/i&gt;, fordra, o. &lt;i&gt;fördern&lt;/i&gt;, befrämja); avledn. av kompar. mlty. &lt;i&gt;vorder&lt;/i&gt;, tidigare m. m. -fhty. &lt;i&gt;fordar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;vorder&lt;/i&gt;), främre, framtill befintlig (ags. &lt;i&gt;furðor&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;further&lt;/i&gt;, kan även föras till &lt;sp&gt;fort&lt;/sp&gt;), av ie. &lt;i&gt;*pṛ-ter-&lt;/i&gt;, kompar. till ie. &lt;i&gt;*pṛ-&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*fur-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;före&lt;/sp&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;próteros&lt;/i&gt;, den förre." />
        <feat att="faksimilID" val="0240" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fordra&lt;/b&gt;, 1500-t. bl. a. i betyd.: fortskaffa o. befrämja, jämte da. &lt;i&gt;fordre&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;vorderen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;fordarôn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;furdiren&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fordern&lt;/i&gt;, fordra, o. &lt;i&gt;fördern&lt;/i&gt;, befrämja); avledn. av kompar. mlty. &lt;i&gt;vorder&lt;/i&gt;, tidigare m. m. -fhty. &lt;i&gt;fordar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;vorder&lt;/i&gt;), främre, framtill befintlig (ags. &lt;i&gt;furðor&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;further&lt;/i&gt;, kan även föras till &lt;sp&gt;fort&lt;/sp&gt;), av ie. &lt;i&gt;*pṛ-ter-&lt;/i&gt;, kompar. till ie. &lt;i&gt;*pṛ-&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*fur-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;före&lt;/sp&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;próteros&lt;/i&gt;, den förre." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="forell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--forell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--forell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;forell&lt;/b&gt;, 1640, Spegel 1685, jämte da. &lt;i&gt;forelle&lt;/i&gt; från ty. &lt;i&gt;forelle&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*forenle&lt;/i&gt;), dimin. till mhty. &lt;i&gt;voren&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;forhana&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;vorne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vore&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fórn(e)&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*forhanō-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pṛkənā-&lt;/i&gt;, besl. med fir. &lt;i&gt;orc&lt;/i&gt;, lax (av &lt;i&gt;*porko-&lt;/i&gt;); till sanskr. &lt;i&gt;pṛçṇi-&lt;/i&gt;, spräcklig, grek. &lt;i&gt;perknós&lt;/i&gt;, mörkfärgad (jfr &lt;i&gt;pérkē&lt;/i&gt;, abborre &gt; lat. &lt;i&gt;perca&lt;/i&gt;), fir. &lt;i&gt;erc&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*perko-&lt;/i&gt;), spräcklig; jfr &lt;sp&gt;faren&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjärsing&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fräkne 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0240" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;forell&lt;/b&gt;, 1640, Spegel 1685, jämte da. &lt;i&gt;forelle&lt;/i&gt; från ty. &lt;i&gt;forelle&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*forenle&lt;/i&gt;), dimin. till mhty. &lt;i&gt;voren&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;forhana&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;vorne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vore&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fórn(e)&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*forhanō-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pṛkənā-&lt;/i&gt;, besl. med fir. &lt;i&gt;orc&lt;/i&gt;, lax (av &lt;i&gt;*porko-&lt;/i&gt;); till sanskr. &lt;i&gt;pṛçṇi-&lt;/i&gt;, spräcklig, grek. &lt;i&gt;perknós&lt;/i&gt;, mörkfärgad (jfr &lt;i&gt;pérkē&lt;/i&gt;, abborre &gt; lat. &lt;i&gt;perca&lt;/i&gt;), fir. &lt;i&gt;erc&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*perko-&lt;/i&gt;), spräcklig; jfr &lt;sp&gt;faren&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjärsing&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fräkne 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="form" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--form..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--form..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;form&lt;/b&gt; = da., ty. osv., jfr fsv. &lt;i&gt;forma&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;forma&lt;/i&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;formalitet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;formell&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0240" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;form&lt;/b&gt; = da., ty. osv., jfr fsv. &lt;i&gt;forma&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;forma&lt;/i&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;formalitet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;formell&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fontanell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fontanell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fontanell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fontanell&lt;/b&gt;, från ital. &lt;i&gt;fontanella&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;fontana&lt;/i&gt; (se följ.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fontanell&lt;/b&gt;, från ital. &lt;i&gt;fontanella&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;fontana&lt;/i&gt; (se följ.)." />
        <feat att="see" val="fontän 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fontän" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fontän..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fontän..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fontän&lt;/b&gt;, Ekeblad 1651: &lt;i&gt;fonteine&lt;/i&gt; (om utl. förhåll.), f. ö. Rålamb, Spegel osv., från fra. &lt;i&gt;fontaine&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*fontāna&lt;/i&gt;, avledn. till &lt;i&gt;fons&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;fontis&lt;/i&gt;, källa (se &lt;sp&gt;funt&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fontän&lt;/b&gt;, Ekeblad 1651: &lt;i&gt;fonteine&lt;/i&gt; (om utl. förhåll.), f. ö. Rålamb, Spegel osv., från fra. &lt;i&gt;fontaine&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*fontāna&lt;/i&gt;, avledn. till &lt;i&gt;fons&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;fontis&lt;/i&gt;, källa (se &lt;sp&gt;funt&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fora" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fora..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fora..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fora&lt;/b&gt;, lass, i dial. även: resa, &lt;b&gt;foror&lt;/b&gt;, plur., beteende, fsv. &lt;i&gt;fōra&lt;/i&gt;, färd, fora, beteende = no. &lt;i&gt;fora&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;herfóra&lt;/i&gt;, krigarerustning; antages ofta vara lån från mlty. &lt;i&gt;vôre&lt;/i&gt;, färd, fora = fhty. &lt;i&gt;fuore&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fuhre&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;fora&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fór&lt;/i&gt;, färd; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;. Ordet är dock i betyd. 'beteende' allmänt i dial. (jfr härtill Noreen V. Spr. 3: 85 n. 1); i vissa (sydsv.) representerar emellertid &lt;i&gt;fora&lt;/i&gt; ett annat ord (se &lt;sp&gt;folkfolor&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fora&lt;/b&gt;, lass, i dial. även: resa, &lt;b&gt;foror&lt;/b&gt;, plur., beteende, fsv. &lt;i&gt;fōra&lt;/i&gt;, färd, fora, beteende = no. &lt;i&gt;fora&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;herfóra&lt;/i&gt;, krigarerustning; antages ofta vara lån från mlty. &lt;i&gt;vôre&lt;/i&gt;, färd, fora = fhty. &lt;i&gt;fuore&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fuhre&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;fora&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fór&lt;/i&gt;, färd; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;. Ordet är dock i betyd. 'beteende' allmänt i dial. (jfr härtill Noreen V. Spr. 3: 85 n. 1); i vissa (sydsv.) representerar emellertid &lt;i&gt;fora&lt;/i&gt; ett annat ord (se &lt;sp&gt;folkfolor&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fordom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fordom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fordom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fordom&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;forþom&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;forðum&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fordum&lt;/i&gt;; av omtvistad härledning. Snarast med grundbetyd. 'före detta', av &lt;i&gt;for&lt;/i&gt;, före, o. en förlorad dat. sg. neutr. av den; troligast direkt motsv. got. &lt;i&gt;faur þamma&lt;/i&gt;, av germ. dat.-abl. &lt;i&gt;*þammō&lt;/i&gt; (Noreen Gesch. s. 183), el. möjl. av ett &lt;i&gt;*forpeim&lt;/i&gt; (Falk-Torp s. 266; med utveckling till &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt; i svagtonig ställning; jfr under som). Knappast med Kock Sv. ljudhist. 1: 424 av en gammal dat. plur. &lt;i&gt;*for(n)ðom&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;stundom&lt;/sp&gt;) till ett ord motsv. isl. &lt;i&gt;fyrnd&lt;/i&gt; f., forna tider (med &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; från &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;); jfr nsv. (i) &lt;sp&gt;fordomtima&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;í fyrndinni&lt;/i&gt;. — Ags. &lt;i&gt;furðum&lt;/i&gt;, först, just, bör kanske skiljas från &lt;sp&gt;fordom&lt;/sp&gt;; med antagande av Kocks förklaring måste de båda orden i alla händelser skiljas. Enl. Kluge Urgerm. s. 258 föreligger här en uråldrig superlativform, av ie. &lt;i&gt;*pṛt(h)əmom&lt;/i&gt;, motsv. sanskr. &lt;i&gt;prathamá-&lt;/i&gt;, den förste. — I ä. nsv. stundom även attributivt, t. ex. Lucidor: &lt;i&gt;min fordom Siähl ok Hierta&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;fordomtima&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fordom&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;forþom&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;forðum&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fordum&lt;/i&gt;; av omtvistad härledning. Snarast med grundbetyd. 'före detta', av &lt;i&gt;for&lt;/i&gt;, före, o. en förlorad dat. sg. neutr. av den; troligast direkt motsv. got. &lt;i&gt;faur þamma&lt;/i&gt;, av germ. dat.-abl. &lt;i&gt;*þammō&lt;/i&gt; (Noreen Gesch. s. 183), el. möjl. av ett &lt;i&gt;*forpeim&lt;/i&gt; (Falk-Torp s. 266; med utveckling till &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt; i svagtonig ställning; jfr under som). Knappast med Kock Sv. ljudhist. 1: 424 av en gammal dat. plur. &lt;i&gt;*for(n)ðom&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;stundom&lt;/sp&gt;) till ett ord motsv. isl. &lt;i&gt;fyrnd&lt;/i&gt; f., forna tider (med &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; från &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;); jfr nsv. (i) &lt;sp&gt;fordomtima&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;í fyrndinni&lt;/i&gt;. — Ags. &lt;i&gt;furðum&lt;/i&gt;, först, just, bör kanske skiljas från &lt;sp&gt;fordom&lt;/sp&gt;; med antagande av Kocks förklaring måste de båda orden i alla händelser skiljas. Enl. Kluge Urgerm. s. 258 föreligger här en uråldrig superlativform, av ie. &lt;i&gt;*pṛt(h)əmom&lt;/i&gt;, motsv. sanskr. &lt;i&gt;prathamá-&lt;/i&gt;, den förste. — I ä. nsv. stundom även attributivt, t. ex. Lucidor: &lt;i&gt;min fordom Siähl ok Hierta&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;fordomtima&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fors" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fors..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fors..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fors&lt;/b&gt; = fsv., isl., ä. da.; nda. &lt;i&gt;foss&lt;/i&gt; från no. &lt;i&gt;foss&lt;/i&gt; = isl. (med &lt;i&gt;-ss-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-rs&lt;/i&gt;), ett blott nordiskt ord (mlty. &lt;i&gt;forsch&lt;/i&gt; lån från nord.), av germ. &lt;i&gt;*fursa-&lt;/i&gt; till ie. roten &lt;i&gt;pers&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;pṛṣ-&lt;/i&gt;, stänka, bli våt, fslav. &lt;i&gt;prachŭ&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*porso-&lt;/i&gt;), damm, osv.; väl ljudhärmande liksom &lt;i&gt;frasa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fräsa&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0240" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fors&lt;/b&gt; = fsv., isl., ä. da.; nda. &lt;i&gt;foss&lt;/i&gt; från no. &lt;i&gt;foss&lt;/i&gt; = isl. (med &lt;i&gt;-ss-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-rs&lt;/i&gt;), ett blott nordiskt ord (mlty. &lt;i&gt;forsch&lt;/i&gt; lån från nord.), av germ. &lt;i&gt;*fursa-&lt;/i&gt; till ie. roten &lt;i&gt;pers&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;pṛṣ-&lt;/i&gt;, stänka, bli våt, fslav. &lt;i&gt;prachŭ&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*porso-&lt;/i&gt;), damm, osv.; väl ljudhärmande liksom &lt;i&gt;frasa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fräsa&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="besa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--besa..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--beså..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;besa&lt;/b&gt;, ränna i väg el. omkring, särsk. om nötkreatur, i sht för att undfly boskapsbromsen, ä. nsv. o. sv. dial. även &lt;i&gt;bissa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bessa&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;bisa&lt;/i&gt; (fyr &lt;i&gt;brymse&lt;/i&gt;), motsv. da. &lt;i&gt;bisse&lt;/i&gt; (vartill &lt;i&gt;bissekræmmer&lt;/i&gt;, gårdfarihandlande, egentl. spenamn: som ränner omkring), mlty. &lt;i&gt;bis(s)en&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bisôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;biesen&lt;/i&gt;), av &lt;i&gt;bĭs-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;biss&lt;/i&gt;, därjämte i ä. da. o. da. dial. former, som utgå från ett &lt;i&gt;bīs-&lt;/i&gt;, o. i no. dessutom en avljudsform &lt;i&gt;beisa&lt;/i&gt;. Formväxlingen tyder på ljudhärmande ursprung; jfr sv. dial. o. no. &lt;i&gt;biss&lt;/i&gt;, använt att hetsa djur; knappast, såsom antagits, besl. med litau. &lt;i&gt;baisà&lt;/i&gt;, skräck (se &lt;sp&gt;bister&lt;/sp&gt;). Jfr Hesselman z o. y s. 84, Seip 2: 56. — Om det möjl. hithörande fhty. &lt;i&gt;bîsa&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;bîse&lt;/i&gt;, nordanvind, se Wehrle ZfdW 9: 164 f. - Härtill vbsbst. &lt;sp&gt;bes&lt;/sp&gt; n." />
        <feat att="faksimilID" val="0126" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;besa&lt;/b&gt;, ränna i väg el. omkring, särsk. om nötkreatur, i sht för att undfly boskapsbromsen, ä. nsv. o. sv. dial. även &lt;i&gt;bissa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bessa&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;bisa&lt;/i&gt; (fyr &lt;i&gt;brymse&lt;/i&gt;), motsv. da. &lt;i&gt;bisse&lt;/i&gt; (vartill &lt;i&gt;bissekræmmer&lt;/i&gt;, gårdfarihandlande, egentl. spenamn: som ränner omkring), mlty. &lt;i&gt;bis(s)en&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bisôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;biesen&lt;/i&gt;), av &lt;i&gt;bĭs-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;biss&lt;/i&gt;, därjämte i ä. da. o. da. dial. former, som utgå från ett &lt;i&gt;bīs-&lt;/i&gt;, o. i no. dessutom en avljudsform &lt;i&gt;beisa&lt;/i&gt;. Formväxlingen tyder på ljudhärmande ursprung; jfr sv. dial. o. no. &lt;i&gt;biss&lt;/i&gt;, använt att hetsa djur; knappast, såsom antagits, besl. med litau. &lt;i&gt;baisà&lt;/i&gt;, skräck (se &lt;sp&gt;bister&lt;/sp&gt;). Jfr Hesselman z o. y s. 84, Seip 2: 56. — Om det möjl. hithörande fhty. &lt;i&gt;bîsa&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;bîse&lt;/i&gt;, nordanvind, se Wehrle ZfdW 9: 164 f. - Härtill vbsbst. &lt;sp&gt;bes&lt;/sp&gt; n." />
        <feat att="see" val="bes" />
        <feat att="see" val="bister" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fond" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fond..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fond..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fond&lt;/b&gt;, bakgrund o. kapital, från fra. &lt;i&gt;fond&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;fundum&lt;/i&gt;, ack. till &lt;i&gt;fundus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-i&lt;/i&gt;, m., grund) o. &lt;i&gt;fonds&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;*fundus&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;-oris&lt;/i&gt;, n.); även ingående i &lt;sp&gt;plafond&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;botten&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;förgrund&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fond&lt;/b&gt;, bakgrund o. kapital, från fra. &lt;i&gt;fond&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;fundum&lt;/i&gt;, ack. till &lt;i&gt;fundus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-i&lt;/i&gt;, m., grund) o. &lt;i&gt;fonds&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;*fundus&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;-oris&lt;/i&gt;, n.); även ingående i &lt;sp&gt;plafond&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;botten&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;förgrund&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fonetik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fonetik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fonetik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fonetik&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;phonetik&lt;/i&gt; osv., avledn. av grek. &lt;i&gt;phōnḗ&lt;/i&gt;, röst, ljud (rotbesl. med &lt;sp&gt;bön&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fonetik&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;phonetik&lt;/i&gt; osv., avledn. av grek. &lt;i&gt;phōnḗ&lt;/i&gt;, röst, ljud (rotbesl. med &lt;sp&gt;bön&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fonograf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fonograf..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fonograf..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fonograf&lt;/b&gt;, egentl.: ljudskrivare, av grek. &lt;i&gt;phōno-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;phōnē&lt;/i&gt;̆, röst, ljud (se föreg.), o. &lt;i&gt;-graphos&lt;/i&gt;, skrivande, till &lt;i&gt;gráphein&lt;/i&gt;, skriva (se &lt;sp&gt;grammatik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fonograf&lt;/b&gt;, egentl.: ljudskrivare, av grek. &lt;i&gt;phōno-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;phōnē&lt;/i&gt;̆, röst, ljud (se föreg.), o. &lt;i&gt;-graphos&lt;/i&gt;, skrivande, till &lt;i&gt;gráphein&lt;/i&gt;, skriva (se &lt;sp&gt;grammatik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="fonetik 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="folk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--folk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--folk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;folk&lt;/b&gt; = fsv., isl., da., fsax., fhty. (ty. &lt;i&gt;volk&lt;/i&gt;), ags. (&lt;i&gt;folc&lt;/i&gt;), eng.; i förnspr. ofta: krigarskara; av germ. &lt;i&gt;*fulka-&lt;/i&gt;; från germ. spr.: litau. &lt;i&gt;pulkas&lt;/i&gt; m., skara, fslav. &lt;i&gt;plŭkŭ&lt;/i&gt;, krigarskara, av ie. &lt;i&gt;*pl̥go-&lt;/i&gt;; sannol. besl. med lat. &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, folk (reduplicerad bildning: &lt;i&gt;*po-pel-os&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;plēbēs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plēbs&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;plē̃lhos&lt;/i&gt;, mängd (&lt;i&gt;*plē-dh-&lt;/i&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;pelē&lt;/i&gt;, fylla, vara full, vartill sv. &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt;. Äldst alltså: mängd. Jfr f. ö. bl. a. Uhlenbeck PBB 26: 310. Jfr &lt;sp&gt;fylka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fylke&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;plebej&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;populär&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pöbel&lt;/sp&gt;. — Andra germ. ord för 'folk' äro isl. &lt;i&gt;ljǫðr&lt;/i&gt; osv., jfr ty. &lt;i&gt;leute&lt;/i&gt; (av ovisst urspr.; se &lt;sp&gt;luden&lt;/sp&gt;), o. den allmänt spridda, tydligen samindoeur. beteckning, som ingår i isl. &lt;i&gt;þjǫð&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þiuda&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;tysk&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;folk&lt;/b&gt; = fsv., isl., da., fsax., fhty. (ty. &lt;i&gt;volk&lt;/i&gt;), ags. (&lt;i&gt;folc&lt;/i&gt;), eng.; i förnspr. ofta: krigarskara; av germ. &lt;i&gt;*fulka-&lt;/i&gt;; från germ. spr.: litau. &lt;i&gt;pulkas&lt;/i&gt; m., skara, fslav. &lt;i&gt;plŭkŭ&lt;/i&gt;, krigarskara, av ie. &lt;i&gt;*pl̥go-&lt;/i&gt;; sannol. besl. med lat. &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, folk (reduplicerad bildning: &lt;i&gt;*po-pel-os&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;plēbēs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plēbs&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;plē̃lhos&lt;/i&gt;, mängd (&lt;i&gt;*plē-dh-&lt;/i&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;pelē&lt;/i&gt;, fylla, vara full, vartill sv. &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt;. Äldst alltså: mängd. Jfr f. ö. bl. a. Uhlenbeck PBB 26: 310. Jfr &lt;sp&gt;fylka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fylke&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;plebej&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;populär&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pöbel&lt;/sp&gt;. — Andra germ. ord för 'folk' äro isl. &lt;i&gt;ljǫðr&lt;/i&gt; osv., jfr ty. &lt;i&gt;leute&lt;/i&gt; (av ovisst urspr.; se &lt;sp&gt;luden&lt;/sp&gt;), o. den allmänt spridda, tydligen samindoeur. beteckning, som ingår i isl. &lt;i&gt;þjǫð&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þiuda&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;tysk&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="folkfatt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--folkfatt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--folkfatt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;folkfatt&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fatt 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;folkfatt&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fatt 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="folkfolor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--folkfolor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--folkfolor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;folkfolor&lt;/b&gt;, med &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; av »tjockt» &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;rð&lt;/i&gt; ä. nsv. &lt;i&gt;fola&lt;/i&gt; (1700-t.); väl av ett fsv. &lt;i&gt;*forþa&lt;/i&gt;, skick, jfr fsv. &lt;i&gt;forþa&lt;/i&gt;, skicka, föra, fda. &lt;i&gt;foordhæ&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;forde&lt;/i&gt;, beteende (Noreen Sv. etym. s. 19, V. spr. 3: 101), se &lt;sp&gt;fort&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fordra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;forsla&lt;/sp&gt;; med biformen &lt;sp&gt;-foror&lt;/sp&gt;, som kan vara dels en sydsvensk motsvarighet till &lt;i&gt;-folor&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;fjol&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fjor&lt;/sp&gt;) o. dels = fsv. &lt;i&gt;föra&lt;/i&gt;, beteende (se &lt;sp&gt;fora&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;folkfolor&lt;/b&gt;, med &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; av »tjockt» &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;rð&lt;/i&gt; ä. nsv. &lt;i&gt;fola&lt;/i&gt; (1700-t.); väl av ett fsv. &lt;i&gt;*forþa&lt;/i&gt;, skick, jfr fsv. &lt;i&gt;forþa&lt;/i&gt;, skicka, föra, fda. &lt;i&gt;foordhæ&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;forde&lt;/i&gt;, beteende (Noreen Sv. etym. s. 19, V. spr. 3: 101), se &lt;sp&gt;fort&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fordra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;forsla&lt;/sp&gt;; med biformen &lt;sp&gt;-foror&lt;/sp&gt;, som kan vara dels en sydsvensk motsvarighet till &lt;i&gt;-folor&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;fjol&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fjor&lt;/sp&gt;) o. dels = fsv. &lt;i&gt;föra&lt;/i&gt;, beteende (se &lt;sp&gt;fora&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="folklore" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--folklore..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--folklore..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;folklore&lt;/b&gt;, från eng. (en av W. T. Thoms 1846 föreslagen term), till &lt;i&gt;lore&lt;/i&gt;, kunskap, vetenskap, av ags. &lt;i&gt;láre&lt;/i&gt;, oblik kasus till &lt;i&gt;lár&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;lêra&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lehre&lt;/i&gt;, sv. lånordet &lt;sp&gt;lära&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*laizō&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;lära&lt;/sp&gt;, vb." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;folklore&lt;/b&gt;, från eng. (en av W. T. Thoms 1846 föreslagen term), till &lt;i&gt;lore&lt;/i&gt;, kunskap, vetenskap, av ags. &lt;i&gt;láre&lt;/i&gt;, oblik kasus till &lt;i&gt;lár&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;lêra&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lehre&lt;/i&gt;, sv. lånordet &lt;sp&gt;lära&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*laizō&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;lära&lt;/sp&gt;, vb." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fogde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fogde..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fogde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fogde&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;fohgdhe&lt;/i&gt;, jämte fsv. &lt;i&gt;foghal(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;foghadhe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;foghote&lt;/i&gt; m. m., ståthållare, fogde, o. isl. &lt;i&gt;foguti&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;foged&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;voget&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;voged-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;fogat&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;vogt&lt;/i&gt; = familjen. &lt;i&gt;Vogt&lt;/i&gt;) osv., från mlat. &lt;i&gt;vocatus&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;advocātus&lt;/i&gt;, förespråkare, biträde m. m. (= &lt;sp&gt;advokat&lt;/sp&gt;). — Jfr den numera obrukliga tjänstetiteln &lt;sp&gt;fogat&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fogde&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;fohgdhe&lt;/i&gt;, jämte fsv. &lt;i&gt;foghal(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;foghadhe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;foghote&lt;/i&gt; m. m., ståthållare, fogde, o. isl. &lt;i&gt;foguti&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;foged&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;voget&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;voged-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;fogat&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;vogt&lt;/i&gt; = familjen. &lt;i&gt;Vogt&lt;/i&gt;) osv., från mlat. &lt;i&gt;vocatus&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;advocātus&lt;/i&gt;, förespråkare, biträde m. m. (= &lt;sp&gt;advokat&lt;/sp&gt;). — Jfr den numera obrukliga tjänstetiteln &lt;sp&gt;fogat&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="foliant" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--foliant..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--foliant..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;foliant&lt;/b&gt;, 1671, från ty.; jfr lat. &lt;i&gt;liber folians&lt;/i&gt;, bok i helt band; se &lt;sp&gt;folio&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;foliant&lt;/b&gt;, 1671, från ty.; jfr lat. &lt;i&gt;liber folians&lt;/i&gt;, bok i helt band; se &lt;sp&gt;folio&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="folie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--folie..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--folie..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;folie&lt;/b&gt;, från ty.: tunnt bleck av metall, använt som underlag för ädelstenar m. m., ofta bildl.; av lat. &lt;i&gt;folium&lt;/i&gt;, blad; se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;folie&lt;/b&gt;, från ty.: tunnt bleck av metall, använt som underlag för ädelstenar m. m., ofta bildl.; av lat. &lt;i&gt;folium&lt;/i&gt;, blad; se följ." />
        <feat att="see" val="folie 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="folie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--folie..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--folie..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;folie&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;in folio&lt;/i&gt;, (bok) i (helt) blad (i motsats till &lt;sp&gt;kvart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;oktav&lt;/sp&gt; osv.); ablat. till &lt;i&gt;folium&lt;/i&gt;, blad (fra. &lt;i&gt;feuille&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;följetong&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;interfoliera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kaprifolium&lt;/sp&gt; (urbesl. med &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0239" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;folie&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;in folio&lt;/i&gt;, (bok) i (helt) blad (i motsats till &lt;sp&gt;kvart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;oktav&lt;/sp&gt; osv.); ablat. till &lt;i&gt;folium&lt;/i&gt;, blad (fra. &lt;i&gt;feuille&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;följetong&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;interfoliera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kaprifolium&lt;/sp&gt; (urbesl. med &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fodral" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fodral..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fodral..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fodral&lt;/b&gt;, 1682: &lt;i&gt;een futtral&lt;/i&gt;, Möller 1745 m. fl.: &lt;i&gt;futteral&lt;/i&gt;, Lind 1749: &lt;i&gt;foteral&lt;/i&gt;, det senare jämte &lt;i&gt;fotral&lt;/i&gt; ganska vanligt in på början av 1800-t; med &lt;i&gt;-d-&lt;/i&gt; o. 1750: &lt;i&gt;fouderal&lt;/i&gt; o. ungef. samtidigt &lt;i&gt;foderal&lt;/i&gt;, den senare formen den regelbundna till o. 1850 (ännu hos Dalin 1850 som biform); &lt;i&gt;fodral&lt;/i&gt; enstaka dock under 1700-talets senare hälft; jämte da. &lt;i&gt;foderal&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;futteral&lt;/i&gt; från lty. resp. hty.; jfr holl. &lt;i&gt;foedraal&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;futteral&lt;/i&gt; (redan 1419: &lt;i&gt;futral&lt;/i&gt;), av mlat. &lt;i&gt;fotrale&lt;/i&gt;, avledn. med romansk ändelse, av &lt;sp&gt;foder 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fodral&lt;/b&gt;, 1682: &lt;i&gt;een futtral&lt;/i&gt;, Möller 1745 m. fl.: &lt;i&gt;futteral&lt;/i&gt;, Lind 1749: &lt;i&gt;foteral&lt;/i&gt;, det senare jämte &lt;i&gt;fotral&lt;/i&gt; ganska vanligt in på början av 1800-t; med &lt;i&gt;-d-&lt;/i&gt; o. 1750: &lt;i&gt;fouderal&lt;/i&gt; o. ungef. samtidigt &lt;i&gt;foderal&lt;/i&gt;, den senare formen den regelbundna till o. 1850 (ännu hos Dalin 1850 som biform); &lt;i&gt;fodral&lt;/i&gt; enstaka dock under 1700-talets senare hälft; jämte da. &lt;i&gt;foderal&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;futteral&lt;/i&gt; från lty. resp. hty.; jfr holl. &lt;i&gt;foedraal&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;futteral&lt;/i&gt; (redan 1419: &lt;i&gt;futral&lt;/i&gt;), av mlat. &lt;i&gt;fotrale&lt;/i&gt;, avledn. med romansk ändelse, av &lt;sp&gt;foder 3&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fog" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fog..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fog..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fog&lt;/b&gt;, skäl, lämpa, nu n. liksom redan hos Sahlstedt 1773, men Dalin 1850: m.; fsv. &lt;i&gt;fōgh&lt;/i&gt; f., som är till pass, önskvärt; från mlty. &lt;i&gt;vôch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vôg-&lt;/i&gt; m., f. = mhty. &lt;i&gt;vuog&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fug&lt;/i&gt;) m., till mlty. &lt;i&gt;vôgen&lt;/i&gt;, passa (sv. lånordet &lt;sp&gt;foga&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;ofog&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;föga 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fog&lt;/b&gt;, skäl, lämpa, nu n. liksom redan hos Sahlstedt 1773, men Dalin 1850: m.; fsv. &lt;i&gt;fōgh&lt;/i&gt; f., som är till pass, önskvärt; från mlty. &lt;i&gt;vôch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vôg-&lt;/i&gt; m., f. = mhty. &lt;i&gt;vuog&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fug&lt;/i&gt;) m., till mlty. &lt;i&gt;vôgen&lt;/i&gt;, passa (sv. lånordet &lt;sp&gt;foga&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;ofog&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;föga 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fog" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fog..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fog..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fog&lt;/b&gt;, r., m., men Sahlstedt 1773 n., smek.: fogning o. d., från lty. &lt;i&gt;vôge&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;fuge&lt;/i&gt; f. (jfr från 1500-t. sv. &lt;i&gt;foga&lt;/i&gt; i betyd. &lt;sp&gt;fog 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fog&lt;/b&gt;, r., m., men Sahlstedt 1773 n., smek.: fogning o. d., från lty. &lt;i&gt;vôge&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;fuge&lt;/i&gt; f. (jfr från 1500-t. sv. &lt;i&gt;foga&lt;/i&gt; i betyd. &lt;sp&gt;fog 1&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="foga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--foga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--foga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;foga&lt;/b&gt;, ä. nsv. =, 1500-t., i betyd.: laga (så att ngt sker), lämpa; motsv. y. fsv. &lt;i&gt;fögh(i)a&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;föie&lt;/i&gt;; av mlty. &lt;i&gt;vôgen&lt;/i&gt; (med o. utan &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;omlj. av &lt;i&gt;ô&lt;/i&gt;), foga, foga sig = fsax. &lt;i&gt;fôgian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fuogen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fügen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fégan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fay&lt;/i&gt;); i avljudsförh. till &lt;sp&gt;fager&lt;/sp&gt; (egentl.: passande), till i e. &lt;i&gt;pā̆k&lt;/i&gt;, fästa, i lat. pāx (pöc-), fred (jfr &lt;sp&gt;pacifist&lt;/sp&gt;), egentl.: fastställelse, grek. &lt;i&gt;pássalos&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*paki̯-&lt;/i&gt;), spik; besl. med &lt;i&gt;få&lt;/i&gt;, vb; med växelformen &lt;i&gt;pā̆g&lt;/i&gt;, varom se fack. Jfr &lt;sp&gt;föga l, 2&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;påle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;palats&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;foga&lt;/b&gt;, ä. nsv. =, 1500-t., i betyd.: laga (så att ngt sker), lämpa; motsv. y. fsv. &lt;i&gt;fögh(i)a&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;föie&lt;/i&gt;; av mlty. &lt;i&gt;vôgen&lt;/i&gt; (med o. utan &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;omlj. av &lt;i&gt;ô&lt;/i&gt;), foga, foga sig = fsax. &lt;i&gt;fôgian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fuogen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fügen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fégan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fay&lt;/i&gt;); i avljudsförh. till &lt;sp&gt;fager&lt;/sp&gt; (egentl.: passande), till i e. &lt;i&gt;pā̆k&lt;/i&gt;, fästa, i lat. pāx (pöc-), fred (jfr &lt;sp&gt;pacifist&lt;/sp&gt;), egentl.: fastställelse, grek. &lt;i&gt;pássalos&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*paki̯-&lt;/i&gt;), spik; besl. med &lt;i&gt;få&lt;/i&gt;, vb; med växelformen &lt;i&gt;pā̆g&lt;/i&gt;, varom se fack. Jfr &lt;sp&gt;föga l, 2&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;påle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;palats&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="focka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--focka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--focka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;focka&lt;/b&gt;, vard., köra bort, Levertin 1886, f. ö. egentl. först på 1890-t., av dunkelt urspr.; tolkningsförslag: Noreen Sv. etym. s. 9 o. Sperber Imago I, h. 5: 32." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;focka&lt;/b&gt;, vard., köra bort, Levertin 1886, f. ö. egentl. först på 1890-t., av dunkelt urspr.; tolkningsförslag: Noreen Sv. etym. s. 9 o. Sperber Imago I, h. 5: 32." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="foder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--foder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--foder..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;foder&lt;/b&gt;, mått för våta varor = fda. &lt;i&gt;fothær&lt;/i&gt; (före 1300), från lty. n., vagnsfora, lass ss. rymdmått, ett västgerm. ord = fhty. &lt;i&gt;fuodar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fuder&lt;/i&gt;) ds., ags. &lt;i&gt;fóder&lt;/i&gt;, vagnlast (eng. &lt;i&gt;fother&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fodder&lt;/i&gt;, ett vid bergverken använt mått); en avljudsform till &lt;sp&gt;famn&lt;/sp&gt; el. möjl. = &lt;sp&gt;foder 3&lt;/sp&gt; i betyd. fodral." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;foder&lt;/b&gt;, mått för våta varor = fda. &lt;i&gt;fothær&lt;/i&gt; (före 1300), från lty. n., vagnsfora, lass ss. rymdmått, ett västgerm. ord = fhty. &lt;i&gt;fuodar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fuder&lt;/i&gt;) ds., ags. &lt;i&gt;fóder&lt;/i&gt;, vagnlast (eng. &lt;i&gt;fother&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fodder&lt;/i&gt;, ett vid bergverken använt mått); en avljudsform till &lt;sp&gt;famn&lt;/sp&gt; el. möjl. = &lt;sp&gt;foder 3&lt;/sp&gt; i betyd. fodral." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="foder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--foder..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--foder..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;foder&lt;/b&gt;, kreaturs-, fsv. &lt;i&gt;fōþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fóðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;foder&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vôder&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fuotar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;futter&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fóðor&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fódor&lt;/i&gt; (eng &lt;i&gt;fodder&lt;/i&gt;); ej i got.; av germ. &lt;i&gt;*fōþra-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*fōðra-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pā-tro-&lt;/i&gt;, bildat med instrumentalsuffixet &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt; till roten &lt;i&gt;pā&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;pābulum&lt;/i&gt;, foder (av &lt;i&gt;pā&lt;/i&gt; + instrum.-suff. &lt;i&gt;-dhl-&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;pā-sco&lt;/i&gt;, betar (jfr &lt;sp&gt;pastor&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;pā-nis&lt;/i&gt;, bröd; se f. Ö. &lt;sp&gt;föda&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;furagera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;furir&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Fodermarsk&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;fodhermarsk&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;marsk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;foder&lt;/b&gt;, kreaturs-, fsv. &lt;i&gt;fōþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fóðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;foder&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vôder&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fuotar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;futter&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fóðor&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fódor&lt;/i&gt; (eng &lt;i&gt;fodder&lt;/i&gt;); ej i got.; av germ. &lt;i&gt;*fōþra-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*fōðra-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pā-tro-&lt;/i&gt;, bildat med instrumentalsuffixet &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt; till roten &lt;i&gt;pā&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;pābulum&lt;/i&gt;, foder (av &lt;i&gt;pā&lt;/i&gt; + instrum.-suff. &lt;i&gt;-dhl-&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;pā-sco&lt;/i&gt;, betar (jfr &lt;sp&gt;pastor&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;pā-nis&lt;/i&gt;, bröd; se f. Ö. &lt;sp&gt;föda&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;furagera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;furir&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Fodermarsk&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;fodhermarsk&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;marsk&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="foder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--foder..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--foder..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;foder&lt;/b&gt;, undertyg o. d., fsv. &lt;i&gt;fōdher&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;fóðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;foder&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;for&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;vôder&lt;/i&gt;, foder, fodral = fhty. &lt;i&gt;fuotar&lt;/i&gt; ds. (ty. &lt;i&gt;futter&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fódor&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fóðer&lt;/i&gt;, fodral, skida, got. &lt;i&gt;fôdr&lt;/i&gt;, svärdsskida, av germ. &lt;i&gt;*fōðra-&lt;/i&gt;, som kan vara identiskt o. ofta förbindes med sanskr. &lt;i&gt;pǢtra-&lt;/i&gt; n., dryckeskärl, vilket emellertid snarare utgår från ie. &lt;i&gt;*pō-tlo-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;pāculum&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;pokulera&lt;/sp&gt;). &lt;sp&gt;Foder&lt;/sp&gt; innehåller ie. roten &lt;i&gt;pā&lt;/i&gt;, skydda, vakta (i sanskr. &lt;i&gt;pāti&lt;/i&gt;), vilken ofta, ehuru möjl. med orätt, identifieras med &lt;i&gt;pā&lt;/i&gt;, äta o, d., i &lt;sp&gt;foder 2&lt;/sp&gt;. — Av den germ. stammen &lt;i&gt;fōðr-&lt;/i&gt; har i fra. avletts t. ex. &lt;i&gt;fourrure&lt;/i&gt;, pälsverk." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;foder&lt;/b&gt;, undertyg o. d., fsv. &lt;i&gt;fōdher&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;fóðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;foder&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;for&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;vôder&lt;/i&gt;, foder, fodral = fhty. &lt;i&gt;fuotar&lt;/i&gt; ds. (ty. &lt;i&gt;futter&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fódor&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fóðer&lt;/i&gt;, fodral, skida, got. &lt;i&gt;fôdr&lt;/i&gt;, svärdsskida, av germ. &lt;i&gt;*fōðra-&lt;/i&gt;, som kan vara identiskt o. ofta förbindes med sanskr. &lt;i&gt;pǢtra-&lt;/i&gt; n., dryckeskärl, vilket emellertid snarare utgår från ie. &lt;i&gt;*pō-tlo-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;pāculum&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;pokulera&lt;/sp&gt;). &lt;sp&gt;Foder&lt;/sp&gt; innehåller ie. roten &lt;i&gt;pā&lt;/i&gt;, skydda, vakta (i sanskr. &lt;i&gt;pāti&lt;/i&gt;), vilken ofta, ehuru möjl. med orätt, identifieras med &lt;i&gt;pā&lt;/i&gt;, äta o, d., i &lt;sp&gt;foder 2&lt;/sp&gt;. — Av den germ. stammen &lt;i&gt;fōðr-&lt;/i&gt; har i fra. avletts t. ex. &lt;i&gt;fourrure&lt;/i&gt;, pälsverk." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnöske" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnöske..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnöske..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnöske&lt;/b&gt;, motsv. ä. nsv. &lt;i&gt;fnösk&lt;/i&gt; m. Lind 1749, jämte &lt;i&gt;fnyske&lt;/i&gt; n. Var. rer. 1538, Spegel 1685 osv.; &lt;i&gt;-ȫ-&lt;/i&gt; i dial. av &lt;i&gt;ȫ&lt;/i&gt; (Hesselman i o. y s. 193), av &lt;i&gt;*fniōsk-&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;fnjóskr&lt;/i&gt; m. Formväxlingen: isl. &lt;i&gt;hnjóskr&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;knösk(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;snöske&lt;/i&gt; osv. visar hän på ljudhärmande ursprung, sannol. urspr. syftande på ljudet vid förbränningen.ō" />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnöske&lt;/b&gt;, motsv. ä. nsv. &lt;i&gt;fnösk&lt;/i&gt; m. Lind 1749, jämte &lt;i&gt;fnyske&lt;/i&gt; n. Var. rer. 1538, Spegel 1685 osv.; &lt;i&gt;-ȫ-&lt;/i&gt; i dial. av &lt;i&gt;ȫ&lt;/i&gt; (Hesselman i o. y s. 193), av &lt;i&gt;*fniōsk-&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;fnjóskr&lt;/i&gt; m. Formväxlingen: isl. &lt;i&gt;hnjóskr&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;knösk(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;snöske&lt;/i&gt; osv. visar hän på ljudhärmande ursprung, sannol. urspr. syftande på ljudet vid förbränningen.ō" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="foajé" />
          <feat att="writtenForm" val="foyer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--foajé..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--foajé..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;foajé, foyer&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;foyer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;focārius&lt;/i&gt;, hörande till härden, avledn. av &lt;i&gt;focus&lt;/i&gt; m., eldstad (&gt; fra. &lt;i&gt;feu&lt;/i&gt;, eld); alltså: rum, som eldas, samlingsrum." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;foajé, foyer&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;foyer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;focārius&lt;/i&gt;, hörande till härden, avledn. av &lt;i&gt;focus&lt;/i&gt; m., eldstad (&gt; fra. &lt;i&gt;feu&lt;/i&gt;, eld); alltså: rum, som eldas, samlingsrum." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fock..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fock&lt;/b&gt;, sjöt, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;focko seghel&lt;/i&gt;, 1600-t.: &lt;i&gt;focka&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;fok&lt;/i&gt; från holl. &lt;i&gt;fok&lt;/i&gt; el. mlty. &lt;i&gt;fock(e)&lt;/i&gt;; föres ofta, men sannol. felaktigt, till fsv. &lt;i&gt;fiuka&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fyge&lt;/i&gt;, drivas av vinden, yra; betyd. 'trekantigt stycke land' i no. &lt;i&gt;fokka&lt;/i&gt; är sekundär." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fock&lt;/b&gt;, sjöt, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;focko seghel&lt;/i&gt;, 1600-t.: &lt;i&gt;focka&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;fok&lt;/i&gt; från holl. &lt;i&gt;fok&lt;/i&gt; el. mlty. &lt;i&gt;fock(e)&lt;/i&gt;; föres ofta, men sannol. felaktigt, till fsv. &lt;i&gt;fiuka&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fyge&lt;/i&gt;, drivas av vinden, yra; betyd. 'trekantigt stycke land' i no. &lt;i&gt;fokka&lt;/i&gt; är sekundär." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fock..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fock..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fock&lt;/b&gt;, slangspr., n., tag, omgång, i &lt;i&gt;bottenfock&lt;/i&gt; o. d.; o. m., fyr, kurre; av okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0238" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fock&lt;/b&gt;, slangspr., n., tag, omgång, i &lt;i&gt;bottenfock&lt;/i&gt; o. d.; o. m., fyr, kurre; av okänt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnuttig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnuttig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnuttig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnuttig&lt;/b&gt;, futtig, blandningsform av &lt;i&gt;futtig&lt;/i&gt; o. stammen i &lt;sp&gt;fnatta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fnatt&lt;/sp&gt;; jfr från 1700-t.: &lt;i&gt;fnutter&lt;/i&gt;, likbetyd. med &lt;i&gt;fnatter&lt;/i&gt;, liten fnatt." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnuttig&lt;/b&gt;, futtig, blandningsform av &lt;i&gt;futtig&lt;/i&gt; o. stammen i &lt;sp&gt;fnatta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fnatt&lt;/sp&gt;; jfr från 1700-t.: &lt;i&gt;fnutter&lt;/i&gt;, likbetyd. med &lt;i&gt;fnatter&lt;/i&gt;, liten fnatt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnyk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnyk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnyk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnyk&lt;/b&gt;, 1700-t., i t. ex. &lt;sp&gt;icke ett fnyk&lt;/sp&gt;, dammkorn o. d., jfr fsv. &lt;i&gt;fnuk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fnok&lt;/i&gt;, Orenlighet(?), ä. nsv. &lt;i&gt;fnock&lt;/i&gt;, fnugg (1600-t.), da. &lt;i&gt;fnug&lt;/i&gt; n. (jfr &lt;sp&gt;fnugg&lt;/sp&gt;), damm, o. isl. &lt;i&gt;fnykr&lt;/i&gt; m., stank. Betydelserna 'dammkorn' o. 'lukt' uppträda förenade även i &lt;sp&gt;doft&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;dyft&lt;/sp&gt;). Jfr rimformerna isl. &lt;i&gt;hnykr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knykr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;snykr&lt;/i&gt;, stank, o. anm. till &lt;sp&gt;fnugg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnyk&lt;/b&gt;, 1700-t., i t. ex. &lt;sp&gt;icke ett fnyk&lt;/sp&gt;, dammkorn o. d., jfr fsv. &lt;i&gt;fnuk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fnok&lt;/i&gt;, Orenlighet(?), ä. nsv. &lt;i&gt;fnock&lt;/i&gt;, fnugg (1600-t.), da. &lt;i&gt;fnug&lt;/i&gt; n. (jfr &lt;sp&gt;fnugg&lt;/sp&gt;), damm, o. isl. &lt;i&gt;fnykr&lt;/i&gt; m., stank. Betydelserna 'dammkorn' o. 'lukt' uppträda förenade även i &lt;sp&gt;doft&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;dyft&lt;/sp&gt;). Jfr rimformerna isl. &lt;i&gt;hnykr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knykr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;snykr&lt;/i&gt;, stank, o. anm. till &lt;sp&gt;fnugg&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnysa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnysa..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnysa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnysa&lt;/b&gt;, 1600-t. = isl. &lt;i&gt;fnýsa&lt;/i&gt; sv. vb, da. &lt;i&gt;fnyse&lt;/i&gt; st. o. sv. vb, jfr ags. &lt;i&gt;fnéosan&lt;/i&gt; st. vb, fnysa; urspr. ljudhärmande, såsom tydligt framgår av &lt;i&gt;pf&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;f&lt;/i&gt; i mhty. &lt;i&gt;phnûsen&lt;/i&gt; (även 'nysa'). Härpå beror även formväxlingen i isl. &lt;i&gt;fnǿsa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fnasa&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fnehan&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;phnuht&lt;/i&gt;, fnissande, osv. Av samma slag är även grek. &lt;i&gt;pnéō&lt;/i&gt;, andas. Direkt släktskap mellan dessa bildningar o. &lt;sp&gt;fnysa&lt;/sp&gt; bör knappast antagas, lika litet som med &lt;sp&gt;fnissa&lt;/sp&gt; el. som t. ex. mellan en hel del uttryck för 'grymta o. d.' på germ. &lt;i&gt;gr-&lt;/i&gt;, ie. &lt;i&gt;ghr-&lt;/i&gt;. — Liknande o. delvis likbetyd. parallellbildningar se under &lt;sp&gt;nysa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;snusa&lt;/sp&gt;, vilka man felaktigt fört samman med &lt;sp&gt;fnysa&lt;/sp&gt; från en gemensam ie. rot &lt;i&gt;s(k)nus&lt;/i&gt;; ävensom under &lt;sp&gt;gnista&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnysa&lt;/b&gt;, 1600-t. = isl. &lt;i&gt;fnýsa&lt;/i&gt; sv. vb, da. &lt;i&gt;fnyse&lt;/i&gt; st. o. sv. vb, jfr ags. &lt;i&gt;fnéosan&lt;/i&gt; st. vb, fnysa; urspr. ljudhärmande, såsom tydligt framgår av &lt;i&gt;pf&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;f&lt;/i&gt; i mhty. &lt;i&gt;phnûsen&lt;/i&gt; (även 'nysa'). Härpå beror även formväxlingen i isl. &lt;i&gt;fnǿsa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fnasa&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fnehan&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;phnuht&lt;/i&gt;, fnissande, osv. Av samma slag är även grek. &lt;i&gt;pnéō&lt;/i&gt;, andas. Direkt släktskap mellan dessa bildningar o. &lt;sp&gt;fnysa&lt;/sp&gt; bör knappast antagas, lika litet som med &lt;sp&gt;fnissa&lt;/sp&gt; el. som t. ex. mellan en hel del uttryck för 'grymta o. d.' på germ. &lt;i&gt;gr-&lt;/i&gt;, ie. &lt;i&gt;ghr-&lt;/i&gt;. — Liknande o. delvis likbetyd. parallellbildningar se under &lt;sp&gt;nysa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;snusa&lt;/sp&gt;, vilka man felaktigt fört samman med &lt;sp&gt;fnysa&lt;/sp&gt; från en gemensam ie. rot &lt;i&gt;s(k)nus&lt;/i&gt;; ävensom under &lt;sp&gt;gnista&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="forska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--forska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--forska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;forska&lt;/b&gt;, Serenius, Nordenflycht 1746 (transit. såsom allmänt in på 1800-t., t. ex. Wallin o. Tegnér), jfr &lt;i&gt;utforska&lt;/i&gt; 1632 osv.; (möjl. genom förmedling av da. &lt;i&gt;forske&lt;/i&gt;) från ty. &lt;i&gt;forschen&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;forskôn&lt;/i&gt;, efterfråga, av ie. stam &lt;i&gt;*pṛk-sk-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;posco&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*pṛk-skō&lt;/i&gt;) fordrar, begär (se &lt;sp&gt;postulera&lt;/sp&gt;) = sanskr. &lt;i&gt;pṛecháti&lt;/i&gt; osv., till roten i lat. &lt;i&gt;precor&lt;/i&gt;, bedjer, sv. &lt;sp&gt;fråga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;frejd&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0240" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;forska&lt;/b&gt;, Serenius, Nordenflycht 1746 (transit. såsom allmänt in på 1800-t., t. ex. Wallin o. Tegnér), jfr &lt;i&gt;utforska&lt;/i&gt; 1632 osv.; (möjl. genom förmedling av da. &lt;i&gt;forske&lt;/i&gt;) från ty. &lt;i&gt;forschen&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;forskôn&lt;/i&gt;, efterfråga, av ie. stam &lt;i&gt;*pṛk-sk-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;posco&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*pṛk-skō&lt;/i&gt;) fordrar, begär (se &lt;sp&gt;postulera&lt;/sp&gt;) = sanskr. &lt;i&gt;pṛecháti&lt;/i&gt; osv., till roten i lat. &lt;i&gt;precor&lt;/i&gt;, bedjer, sv. &lt;sp&gt;fråga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;frejd&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnoskig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnoskig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnoskig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnoskig&lt;/b&gt;, ännu ej hos Dalin 1850, äldre: &lt;i&gt;fnuskig&lt;/i&gt; 1800-t., jfr ä. nsv. &lt;i&gt;fnusker&lt;/i&gt;, tok o. d., 1600-t.; möjl. ytterst till ä. nsv. &lt;i&gt;fnusken&lt;/i&gt;, murken (om trä), &lt;i&gt;fnuskot&lt;/i&gt; ds.; sedan med &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt; i anslutning till &lt;sp&gt;fjoskig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnoskig&lt;/b&gt;, ännu ej hos Dalin 1850, äldre: &lt;i&gt;fnuskig&lt;/i&gt; 1800-t., jfr ä. nsv. &lt;i&gt;fnusker&lt;/i&gt;, tok o. d., 1600-t.; möjl. ytterst till ä. nsv. &lt;i&gt;fnusken&lt;/i&gt;, murken (om trä), &lt;i&gt;fnuskot&lt;/i&gt; ds.; sedan med &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt; i anslutning till &lt;sp&gt;fjoskig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnugg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnugg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnugg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnugg&lt;/b&gt;, 1682, jfr da. &lt;i&gt;fnug&lt;/i&gt;, dammkorn o. d. (om av &lt;i&gt;fnugg&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;fnyk&lt;/sp&gt;), o. sv. dial. &lt;i&gt;fnagg&lt;/i&gt; n., kort gräs el. hår. &lt;sp&gt;Fnugg&lt;/sp&gt; är möjl. = isl. &lt;i&gt;*fnǫgg&lt;/i&gt; av germ. &lt;i&gt;*fnawwa-&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fnagg&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;dugg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;dagg&lt;/sp&gt; el. da. &lt;i&gt;lug&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;lagg&lt;/sp&gt; (jfr Kock Sv. ljudhist. 2: 378); eller av &lt;i&gt;*fnuwwa&lt;/i&gt; (jfr biformen &lt;sp&gt;fnyk&lt;/sp&gt;); f. ö. liksom flera andra ord på &lt;i&gt;fn-&lt;/i&gt; med invecklad förhistoria; även här förekomma, såsom vid &lt;sp&gt;fnas&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fnatta&lt;/sp&gt;, gamla rimformer med annan begynnelsekonsonant, t. ex. grek. &lt;i&gt;khnóos&lt;/i&gt;, dun (av &lt;i&gt;*ghnou̯o-&lt;/i&gt;). — Ä. nsv. &lt;i&gt;fnjugg&lt;/i&gt; är väl en blandform av &lt;sp&gt;fnugg&lt;/sp&gt; o. ä. nsv. &lt;i&gt;fiugg&lt;/i&gt;, ulltapp o. d. Lindroth Ark. 24: 364." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnugg&lt;/b&gt;, 1682, jfr da. &lt;i&gt;fnug&lt;/i&gt;, dammkorn o. d. (om av &lt;i&gt;fnugg&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;fnyk&lt;/sp&gt;), o. sv. dial. &lt;i&gt;fnagg&lt;/i&gt; n., kort gräs el. hår. &lt;sp&gt;Fnugg&lt;/sp&gt; är möjl. = isl. &lt;i&gt;*fnǫgg&lt;/i&gt; av germ. &lt;i&gt;*fnawwa-&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fnagg&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;dugg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;dagg&lt;/sp&gt; el. da. &lt;i&gt;lug&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;lagg&lt;/sp&gt; (jfr Kock Sv. ljudhist. 2: 378); eller av &lt;i&gt;*fnuwwa&lt;/i&gt; (jfr biformen &lt;sp&gt;fnyk&lt;/sp&gt;); f. ö. liksom flera andra ord på &lt;i&gt;fn-&lt;/i&gt; med invecklad förhistoria; även här förekomma, såsom vid &lt;sp&gt;fnas&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fnatta&lt;/sp&gt;, gamla rimformer med annan begynnelsekonsonant, t. ex. grek. &lt;i&gt;khnóos&lt;/i&gt;, dun (av &lt;i&gt;*ghnou̯o-&lt;/i&gt;). — Ä. nsv. &lt;i&gt;fnjugg&lt;/i&gt; är väl en blandform av &lt;sp&gt;fnugg&lt;/sp&gt; o. ä. nsv. &lt;i&gt;fiugg&lt;/i&gt;, ulltapp o. d. Lindroth Ark. 24: 364." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnurra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnurra..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnurra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnurra&lt;/b&gt;, sbst., 1685, ä. ofta fnurr, o. &lt;b&gt;fnurra sig&lt;/b&gt;, med adj. &lt;sp&gt;fnurrig&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fnurr&lt;/sp&gt;, jfr no. &lt;i&gt;fnurteleg&lt;/i&gt;, jämte sv. dial. &lt;i&gt;fnurpen&lt;/i&gt; m. m.; med &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn.: sv. dial. &lt;i&gt;fnurka&lt;/i&gt;, intrassla (med adj. &lt;i&gt;fnurken&lt;/i&gt;, intrasslad), o. som sbst.: vresig kvinna; imitativt liksom ungef. likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;knurra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kurra&lt;/i&gt;, knut på tråd." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnurra&lt;/b&gt;, sbst., 1685, ä. ofta fnurr, o. &lt;b&gt;fnurra sig&lt;/b&gt;, med adj. &lt;sp&gt;fnurrig&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fnurr&lt;/sp&gt;, jfr no. &lt;i&gt;fnurteleg&lt;/i&gt;, jämte sv. dial. &lt;i&gt;fnurpen&lt;/i&gt; m. m.; med &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn.: sv. dial. &lt;i&gt;fnurka&lt;/i&gt;, intrassla (med adj. &lt;i&gt;fnurken&lt;/i&gt;, intrasslad), o. som sbst.: vresig kvinna; imitativt liksom ungef. likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;knurra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kurra&lt;/i&gt;, knut på tråd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnassel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnassel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnassel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnassel&lt;/b&gt;, 1680 (&lt;i&gt;fnasl&lt;/i&gt;), jfr ä. nsv. &lt;i&gt;fnasla&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt;); kan vara direkt avlett av &lt;i&gt;fnas&lt;/i&gt;, men snarare deverbativt av ett &lt;i&gt;*fnassla&lt;/i&gt; (jfr sv. dial. &lt;i&gt;fnissla&lt;/i&gt;, gnugga, gnida, vid sidan av &lt;i&gt;fnissla&lt;/i&gt;, blemma) liksom t. ex. &lt;sp&gt;yngel&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;yngla&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;brjál&lt;/i&gt; 'showy trifles', till &lt;i&gt;brjá&lt;/i&gt;, glänsa, osv. En parallellbildning till detta &lt;i&gt;*fnassla&lt;/i&gt; vore sv. dial. &lt;i&gt;fnarla&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*fnazilōn&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*fnazalōn&lt;/i&gt;), smått knåpa, jfr även likbetyd. &lt;i&gt;fnalla&lt;/i&gt; ds. (även i litterat.: G. F. Dahlgren, Strindberg); se Tamm Etym. ordb.; jfr &lt;sp&gt;knalla&lt;/sp&gt;, gå sakta, småpyssla, o. &lt;sp&gt;knassla&lt;/sp&gt;, hörande till en i de flesta avseenden alldeles parallell ordgrupp." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnassel&lt;/b&gt;, 1680 (&lt;i&gt;fnasl&lt;/i&gt;), jfr ä. nsv. &lt;i&gt;fnasla&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt;); kan vara direkt avlett av &lt;i&gt;fnas&lt;/i&gt;, men snarare deverbativt av ett &lt;i&gt;*fnassla&lt;/i&gt; (jfr sv. dial. &lt;i&gt;fnissla&lt;/i&gt;, gnugga, gnida, vid sidan av &lt;i&gt;fnissla&lt;/i&gt;, blemma) liksom t. ex. &lt;sp&gt;yngel&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;yngla&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;brjál&lt;/i&gt; 'showy trifles', till &lt;i&gt;brjá&lt;/i&gt;, glänsa, osv. En parallellbildning till detta &lt;i&gt;*fnassla&lt;/i&gt; vore sv. dial. &lt;i&gt;fnarla&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*fnazilōn&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*fnazalōn&lt;/i&gt;), smått knåpa, jfr även likbetyd. &lt;i&gt;fnalla&lt;/i&gt; ds. (även i litterat.: G. F. Dahlgren, Strindberg); se Tamm Etym. ordb.; jfr &lt;sp&gt;knalla&lt;/sp&gt;, gå sakta, småpyssla, o. &lt;sp&gt;knassla&lt;/sp&gt;, hörande till en i de flesta avseenden alldeles parallell ordgrupp." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnatta sig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnatta sig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnatta sig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnatta sig&lt;/b&gt;, om hundar: klå el. smått gnaga sig = ä. da. &lt;i&gt;fnatte&lt;/i&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;fnatt&lt;/i&gt;, skabb, utslag = da. &lt;i&gt;fnat&lt;/i&gt;; besl. med föreg.; med utomgerm. sidoformer på ie. &lt;i&gt;kn-&lt;/i&gt;, t. ex. grek. &lt;i&gt;knaíō&lt;/i&gt;, gnuggar, skrapar. — Hit hör &lt;sp&gt;fnatt(e)&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;en liten f.&lt;/i&gt;, Columbus (&lt;i&gt;lille fnatter&lt;/i&gt;), liksom &lt;sp&gt;fnasker&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;fnaska&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnatta sig&lt;/b&gt;, om hundar: klå el. smått gnaga sig = ä. da. &lt;i&gt;fnatte&lt;/i&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;fnatt&lt;/i&gt;, skabb, utslag = da. &lt;i&gt;fnat&lt;/i&gt;; besl. med föreg.; med utomgerm. sidoformer på ie. &lt;i&gt;kn-&lt;/i&gt;, t. ex. grek. &lt;i&gt;knaíō&lt;/i&gt;, gnuggar, skrapar. — Hit hör &lt;sp&gt;fnatt(e)&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;en liten f.&lt;/i&gt;, Columbus (&lt;i&gt;lille fnatter&lt;/i&gt;), liksom &lt;sp&gt;fnasker&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;fnaska&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fnassel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnissa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnissa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnissa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnissa&lt;/b&gt;, småskratta, Spegel 1712: skratta = da. &lt;i&gt;fnise&lt;/i&gt;; ljudhärmande liksom t. ex. &lt;sp&gt;flissa&lt;/sp&gt;; säkerligen icke, såsom stundom antages, besl. med &lt;i&gt;fnysa&lt;/i&gt;. Avledn.: ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;fnis(s)la&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;fnistra&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*fnisra&lt;/i&gt;), vilka visa, att ordet måste ha ganska gamla anor. — Av samma slag äro: no. &lt;i&gt;knisa&lt;/i&gt;, fnissa, jämte &lt;i&gt;knisla&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;knistra&lt;/i&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;fnalla&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;fnassel&lt;/sp&gt;) ~ &lt;sp&gt;knalla&lt;/sp&gt;, gå sakta, egentl.: småpyssla o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnissa&lt;/b&gt;, småskratta, Spegel 1712: skratta = da. &lt;i&gt;fnise&lt;/i&gt;; ljudhärmande liksom t. ex. &lt;sp&gt;flissa&lt;/sp&gt;; säkerligen icke, såsom stundom antages, besl. med &lt;i&gt;fnysa&lt;/i&gt;. Avledn.: ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;fnis(s)la&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;fnistra&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*fnisra&lt;/i&gt;), vilka visa, att ordet måste ha ganska gamla anor. — Av samma slag äro: no. &lt;i&gt;knisa&lt;/i&gt;, fnissa, jämte &lt;i&gt;knisla&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;knistra&lt;/i&gt;; jfr sv. dial. &lt;i&gt;fnalla&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;fnassel&lt;/sp&gt;) ~ &lt;sp&gt;knalla&lt;/sp&gt;, gå sakta, egentl.: småpyssla o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnittra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnittra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnittra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnittra&lt;/b&gt;, Dalin 1850 (med &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;, vilket väl är ourspr.); ljudhärmande såsom föreg.; med samma konsonantväxling som i t. ex. &lt;sp&gt;fnas&lt;/sp&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;fnatt&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnittra&lt;/b&gt;, Dalin 1850 (med &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;, vilket väl är ourspr.); ljudhärmande såsom föreg.; med samma konsonantväxling som i t. ex. &lt;sp&gt;fnas&lt;/sp&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;fnatt&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="fnissa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnalla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnalla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnalla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnalla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fnassel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnalla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fnassel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnas&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;fnaass&lt;/i&gt; = no., da., med vb. &lt;sp&gt;fnasa&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;fnase&lt;/i&gt;; av onomatopoetisk karaktär; jfr Persson Indog. Wortf. 2: 810 n. 2. Jfr ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;fnis&lt;/i&gt; n., mjäll, fnassel. — Parallellbildning: no. o. da. dial. &lt;i&gt;knas&lt;/i&gt;, se &lt;i&gt;knassla&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnas&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;fnaass&lt;/i&gt; = no., da., med vb. &lt;sp&gt;fnasa&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;fnase&lt;/i&gt;; av onomatopoetisk karaktär; jfr Persson Indog. Wortf. 2: 810 n. 2. Jfr ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;fnis&lt;/i&gt; n., mjäll, fnassel. — Parallellbildning: no. o. da. dial. &lt;i&gt;knas&lt;/i&gt;, se &lt;i&gt;knassla&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnask" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnask..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnask..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnask&lt;/b&gt;, 1564, avledn. av föreg., liksom ungefär likbetyd. no. &lt;i&gt;bosk&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;bos&lt;/i&gt;, o. sv. dial. &lt;i&gt;knask&lt;/i&gt;: no. o. da. dial. &lt;i&gt;knas&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;mylkr&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;myl&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;smolk&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;smula&lt;/sp&gt; osv. Utvecklingen av betyd. 'lösaktig kvinnsperson' motsvaras af den i &lt;sp&gt;fnyk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnask&lt;/b&gt;, 1564, avledn. av föreg., liksom ungefär likbetyd. no. &lt;i&gt;bosk&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;bos&lt;/i&gt;, o. sv. dial. &lt;i&gt;knask&lt;/i&gt;: no. o. da. dial. &lt;i&gt;knas&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;mylkr&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;myl&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;smolk&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;smula&lt;/sp&gt; osv. Utvecklingen av betyd. 'lösaktig kvinnsperson' motsvaras af den i &lt;sp&gt;fnyk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fnas 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fnaska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fnaska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fnaska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fnaska&lt;/b&gt;, småsyssla, oförmärkt ge sig i väg, i ä. nsv. även: snatta, o. i dial.: småsnöa, småregna; avledn. av föreg, (jfr förf. Ark. 14:20). — Härtill: &lt;sp&gt;fnasker&lt;/sp&gt; m. (jfr &lt;sp&gt;puttefnasker&lt;/sp&gt;), som förhåller sig till &lt;sp&gt;fnaska&lt;/sp&gt; som likbetyd. &lt;sp&gt;fnatt&lt;/sp&gt; m. till &lt;i&gt;fnatta&lt;/i&gt;. Även &lt;i&gt;fnusker&lt;/i&gt; o. 1685 (jfr &lt;i&gt;fnutter&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;fnatter&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;fnatta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0237" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fnaska&lt;/b&gt;, småsyssla, oförmärkt ge sig i väg, i ä. nsv. även: snatta, o. i dial.: småsnöa, småregna; avledn. av föreg, (jfr förf. Ark. 14:20). — Härtill: &lt;sp&gt;fnasker&lt;/sp&gt; m. (jfr &lt;sp&gt;puttefnasker&lt;/sp&gt;), som förhåller sig till &lt;sp&gt;fnaska&lt;/sp&gt; som likbetyd. &lt;sp&gt;fnatt&lt;/sp&gt; m. till &lt;i&gt;fnatta&lt;/i&gt;. Även &lt;i&gt;fnusker&lt;/i&gt; o. 1685 (jfr &lt;i&gt;fnutter&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;fnatter&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;fnatta&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flöjstång" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flöjstång..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flöjstång..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flöjstång&lt;/b&gt;, till &lt;sp&gt;flöj&lt;/sp&gt;, flöjel (numera sällsynt), sv. dial. &lt;i&gt;flög&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;flög(h)&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flögh&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fløj&lt;/i&gt;, vimpel, flöjel, flygel; antingen = isl. &lt;i&gt;flaug&lt;/i&gt; f., flykt, möjl. även i betyd. 'vimpel', el. från mlty. &lt;i&gt;vloge&lt;/i&gt;, flykt, i plur. i betyd. 'vingar'; i da. har i alla händelser ltysk påverkan egt rum; jfr isl. &lt;i&gt;flug&lt;/i&gt; n., flygande o. vimpel; besl. med &lt;sp&gt;flyga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flöjstång&lt;/b&gt;, till &lt;sp&gt;flöj&lt;/sp&gt;, flöjel (numera sällsynt), sv. dial. &lt;i&gt;flög&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;flög(h)&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flögh&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fløj&lt;/i&gt;, vimpel, flöjel, flygel; antingen = isl. &lt;i&gt;flaug&lt;/i&gt; f., flykt, möjl. även i betyd. 'vimpel', el. från mlty. &lt;i&gt;vloge&lt;/i&gt;, flykt, i plur. i betyd. 'vingar'; i da. har i alla händelser ltysk påverkan egt rum; jfr isl. &lt;i&gt;flug&lt;/i&gt; n., flygande o. vimpel; besl. med &lt;sp&gt;flyga&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flöjt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flöjt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flöjt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flöjt&lt;/b&gt;, Rudbeck 1675: &lt;i&gt;vloit&lt;/i&gt;, Fernander 1695: &lt;i&gt;fleut&lt;/i&gt;, f. ö. i ä. nsv. &lt;i&gt;flöt(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flyt&lt;/i&gt;, i Var. rer. 1538 m. fl.: &lt;i&gt;flöta&lt;/i&gt; (jfr Kock Sv. ljudh. 2: 274) motsv. da. &lt;i&gt;fløjte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vloite&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;fleute&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;flöte&lt;/i&gt;; av ffra. &lt;i&gt;flaüte&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;flûte&lt;/i&gt;), med ovisst ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flöjt&lt;/b&gt;, Rudbeck 1675: &lt;i&gt;vloit&lt;/i&gt;, Fernander 1695: &lt;i&gt;fleut&lt;/i&gt;, f. ö. i ä. nsv. &lt;i&gt;flöt(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flyt&lt;/i&gt;, i Var. rer. 1538 m. fl.: &lt;i&gt;flöta&lt;/i&gt; (jfr Kock Sv. ljudh. 2: 274) motsv. da. &lt;i&gt;fløjte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vloite&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;fleute&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;flöte&lt;/i&gt;; av ffra. &lt;i&gt;flaüte&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;flûte&lt;/i&gt;), med ovisst ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flöte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flöte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flöte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flöte&lt;/b&gt;, 1700-t., uteslutande sv. bildning = isl. &lt;i&gt;*fleyti&lt;/i&gt;, till roten i &lt;sp&gt;flyta&lt;/sp&gt;; besl. med likbetyd. isl. &lt;i&gt;fljótendi&lt;/i&gt; n., ty. &lt;i&gt;flosse&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;float&lt;/i&gt; m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flöte&lt;/b&gt;, 1700-t., uteslutande sv. bildning = isl. &lt;i&gt;*fleyti&lt;/i&gt;, till roten i &lt;sp&gt;flyta&lt;/sp&gt;; besl. med likbetyd. isl. &lt;i&gt;fljótendi&lt;/i&gt; n., ty. &lt;i&gt;flosse&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;float&lt;/i&gt; m. fl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flöts" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flöts..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flöts..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flöts&lt;/b&gt;, U. Hiärne 1687: &lt;i&gt;flötz&lt;/i&gt;, jfr Stiernhielm: &lt;i&gt;flösser&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;flötz&lt;/i&gt;, av ä. ty. &lt;i&gt;fletze&lt;/i&gt; n. = mhty. &lt;i&gt;vletze&lt;/i&gt;, jämn mark, jordgolv, fsax. &lt;i&gt;flet(ti)&lt;/i&gt;, ags., isl. &lt;i&gt;flet&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flæt&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*flatja-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flöts&lt;/b&gt;, U. Hiärne 1687: &lt;i&gt;flötz&lt;/i&gt;, jfr Stiernhielm: &lt;i&gt;flösser&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;flötz&lt;/i&gt;, av ä. ty. &lt;i&gt;fletze&lt;/i&gt; n. = mhty. &lt;i&gt;vletze&lt;/i&gt;, jämn mark, jordgolv, fsax. &lt;i&gt;flet(ti)&lt;/i&gt;, ags., isl. &lt;i&gt;flet&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flæt&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*flatja-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flöda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flöda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flöda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flöda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flödha&lt;/i&gt;, pres. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flǿða&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;fløde&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;flod&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flöda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flödha&lt;/i&gt;, pres. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flǿða&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;fløde&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;flod&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flöj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flöj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flöj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flöj&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;flöjstång&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flöj&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;flöjstång&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flöja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flöja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--floja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flöja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flöghia&lt;/i&gt;, hoppa (över stängsel) = isl. &lt;i&gt;fleygja&lt;/i&gt;, låta flyga, ila, got. &lt;i&gt;usflaugjan&lt;/i&gt;, låta flyga bort; kausativum till &lt;sp&gt;flyga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flöja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flöghia&lt;/i&gt;, hoppa (över stängsel) = isl. &lt;i&gt;fleygja&lt;/i&gt;, låta flyga, ila, got. &lt;i&gt;usflaugjan&lt;/i&gt;, låta flyga bort; kausativum till &lt;sp&gt;flyga&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flöjel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flöjel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flöjel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flöjel&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;flögel&lt;/i&gt;, jfr 1555: &lt;i&gt;vildflöjel&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flöghia&lt;/i&gt; plur., möjl. i betyd. 'flöjlar' = ä. da. &lt;i&gt;fløgel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flowel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fløjel&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;vlogel&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;vlöwel&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;vlugel&lt;/i&gt;, flöjel, vinge = det väl från hty. lånade &lt;sp&gt;flygel&lt;/sp&gt;. — Ä. nsv. &lt;i&gt;flyglar&lt;/i&gt; plur. Dahlstierna kommer från lty. &lt;i&gt;vlügel&lt;/i&gt; el. hty. &lt;i&gt;flügel&lt;/i&gt;; ä. nsv. &lt;i&gt;fleglar&lt;/i&gt; 1683 beror väl på ett lty. &lt;i&gt;vlêgel&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;vlêgen&lt;/i&gt;, flyga (&lt;i&gt;*fleuᵹan&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flöjel&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;flögel&lt;/i&gt;, jfr 1555: &lt;i&gt;vildflöjel&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flöghia&lt;/i&gt; plur., möjl. i betyd. 'flöjlar' = ä. da. &lt;i&gt;fløgel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flowel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fløjel&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;vlogel&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;vlöwel&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;vlugel&lt;/i&gt;, flöjel, vinge = det väl från hty. lånade &lt;sp&gt;flygel&lt;/sp&gt;. — Ä. nsv. &lt;i&gt;flyglar&lt;/i&gt; plur. Dahlstierna kommer från lty. &lt;i&gt;vlügel&lt;/i&gt; el. hty. &lt;i&gt;flügel&lt;/i&gt;; ä. nsv. &lt;i&gt;fleglar&lt;/i&gt; 1683 beror väl på ett lty. &lt;i&gt;vlêgel&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;vlêgen&lt;/i&gt;, flyga (&lt;i&gt;*fleuᵹan&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flärd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flärd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flärd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flärd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flærþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flǽrð&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;flerdh&lt;/i&gt;; jfr det dunkla ags. &lt;i&gt;fleard&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;flǣrd&lt;/i&gt; (se Björkman Scand. loanw. s. 1(50, Fischer Lehnw. des Altwestnord. s. 22); sannol. vbalsbst. på &lt;i&gt;-iþō-&lt;/i&gt; till ett fnord. vb &lt;i&gt;*flǣra&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;flár&lt;/i&gt;, falsk = ags. &lt;i&gt;fláh&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*flaiha-&lt;/i&gt;, väl besl. med fhty. &lt;i&gt;flêhôn&lt;/i&gt;, smickra o. d. (ty. &lt;i&gt;flehen&lt;/i&gt;), i avljudsförh. till &lt;i&gt;flehôn&lt;/i&gt; o. got. &lt;i&gt;gaþlaíhan&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flärd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flærþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flǽrð&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;flerdh&lt;/i&gt;; jfr det dunkla ags. &lt;i&gt;fleard&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;flǣrd&lt;/i&gt; (se Björkman Scand. loanw. s. 1(50, Fischer Lehnw. des Altwestnord. s. 22); sannol. vbalsbst. på &lt;i&gt;-iþō-&lt;/i&gt; till ett fnord. vb &lt;i&gt;*flǣra&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;flár&lt;/i&gt;, falsk = ags. &lt;i&gt;fláh&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*flaiha-&lt;/i&gt;, väl besl. med fhty. &lt;i&gt;flêhôn&lt;/i&gt;, smickra o. d. (ty. &lt;i&gt;flehen&lt;/i&gt;), i avljudsförh. till &lt;i&gt;flehôn&lt;/i&gt; o. got. &lt;i&gt;gaþlaíhan&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fläsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fläsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fläsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fläsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flæsk&lt;/i&gt;, kött, fett kött, fett, hull, fläsk = isl., da. &lt;i&gt;flesk&lt;/i&gt;, fläsk; i västgerm. språk 'kött': fsax. &lt;i&gt;flésk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fleisc&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fleisch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;flǽsc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;flesh&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*flaiska-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*flaiski-&lt;/i&gt;), i nord. med samma utveckling av &lt;i&gt;-ai-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ä-&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;häst&lt;/sp&gt;; jfr utan &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;: mlty. &lt;i&gt;vlês&lt;/i&gt;, kött; besl. med &lt;i&gt;flis&lt;/i&gt;; alltså egentl. 'något avskuret', om det från köttet avskurna fläsket el. i betyd. 'köttskiva'; jfr de rotbesl., med annan rotavledning bildade isl. &lt;i&gt;flikki&lt;/i&gt;, fläsksida = mlty. &lt;i&gt;vlicke&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;flicce&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;flitch&lt;/i&gt;), o. ags. &lt;i&gt;flác&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*flaiki-&lt;/i&gt;), kött (Schlutter ZfdW 14: 147); jfr under &lt;sp&gt;flik&lt;/sp&gt;. Med samma grundbetyd. i lat. &lt;i&gt;caro&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;carnis&lt;/i&gt;) kött, till roten &lt;i&gt;(s)ker&lt;/i&gt;, skära, ävensom kanske i litau. &lt;i&gt;kúnas&lt;/i&gt;, kött, kropp, varom H. Petersson IF 24: 257. Om grundbetyd. är 'fläsk' el. 'kött' är ovisst. Se f. ö. under &lt;sp&gt;kött&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fläsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flæsk&lt;/i&gt;, kött, fett kött, fett, hull, fläsk = isl., da. &lt;i&gt;flesk&lt;/i&gt;, fläsk; i västgerm. språk 'kött': fsax. &lt;i&gt;flésk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fleisc&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fleisch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;flǽsc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;flesh&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*flaiska-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*flaiski-&lt;/i&gt;), i nord. med samma utveckling av &lt;i&gt;-ai-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ä-&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;häst&lt;/sp&gt;; jfr utan &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;: mlty. &lt;i&gt;vlês&lt;/i&gt;, kött; besl. med &lt;i&gt;flis&lt;/i&gt;; alltså egentl. 'något avskuret', om det från köttet avskurna fläsket el. i betyd. 'köttskiva'; jfr de rotbesl., med annan rotavledning bildade isl. &lt;i&gt;flikki&lt;/i&gt;, fläsksida = mlty. &lt;i&gt;vlicke&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;flicce&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;flitch&lt;/i&gt;), o. ags. &lt;i&gt;flác&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*flaiki-&lt;/i&gt;), kött (Schlutter ZfdW 14: 147); jfr under &lt;sp&gt;flik&lt;/sp&gt;. Med samma grundbetyd. i lat. &lt;i&gt;caro&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;carnis&lt;/i&gt;) kött, till roten &lt;i&gt;(s)ker&lt;/i&gt;, skära, ävensom kanske i litau. &lt;i&gt;kúnas&lt;/i&gt;, kött, kropp, varom H. Petersson IF 24: 257. Om grundbetyd. är 'fläsk' el. 'kött' är ovisst. Se f. ö. under &lt;sp&gt;kött&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fläta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fläta..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fläta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fläta&lt;/b&gt;, vb, ä. nsv. även &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flæt(t)a&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flétta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;flette&lt;/i&gt;, sv. vb, mlty. &lt;i&gt;vlechten&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;flehtan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;flechten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fleohtan&lt;/i&gt;, st. vb. = lat. &lt;i&gt;plectere&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;komplex&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;perflex&lt;/sp&gt;), fslav. &lt;i&gt;plesti&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;presens till grek. &lt;i&gt;plékō&lt;/i&gt;, flätar, osv. — Härtill: &lt;sp&gt;fläta&lt;/sp&gt;, sbst., fsv. &lt;i&gt;flǣta&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;-flétta&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;flechte&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;plektḗ&lt;/i&gt;, flätat tåg, nät; avljudsform: got. &lt;i&gt;flahtôm&lt;/i&gt;, dat. plur., flätor." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fläta&lt;/b&gt;, vb, ä. nsv. även &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flæt(t)a&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flétta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;flette&lt;/i&gt;, sv. vb, mlty. &lt;i&gt;vlechten&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;flehtan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;flechten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fleohtan&lt;/i&gt;, st. vb. = lat. &lt;i&gt;plectere&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;komplex&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;perflex&lt;/sp&gt;), fslav. &lt;i&gt;plesti&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;presens till grek. &lt;i&gt;plékō&lt;/i&gt;, flätar, osv. — Härtill: &lt;sp&gt;fläta&lt;/sp&gt;, sbst., fsv. &lt;i&gt;flǣta&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;-flétta&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;flechte&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;plektḗ&lt;/i&gt;, flätat tåg, nät; avljudsform: got. &lt;i&gt;flahtôm&lt;/i&gt;, dat. plur., flätor." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flätja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flätja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flätja..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;flätja&lt;/sp&gt;, ä. nsv., dårskap o. d., se &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;flätja&lt;/sp&gt;, ä. nsv., dårskap o. d., se &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="flat" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flänga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flänga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flänga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flänga&lt;/b&gt;, flå, hastigt avriva; fara hastigt fram, fsv. &lt;i&gt;flængia&lt;/i&gt;, piska (jfr sv. &lt;sp&gt;hudflänga&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;flengja&lt;/i&gt;, piska, da. &lt;i&gt;flænge&lt;/i&gt;, fläka; av urnord. &lt;i&gt;*flangian&lt;/i&gt;, egentl.: flå, nasalerad biform till &lt;sp&gt;flå&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;flinga&lt;/sp&gt;); i betyd. 'piska' möjl. dock ett annat verb, en nasalerad form till ie. roten &lt;i&gt;plak&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plag&lt;/i&gt;, slå (se &lt;sp&gt;flacka&lt;/sp&gt;), jfr lat. &lt;i&gt;plango&lt;/i&gt;, slå, högt jämra sig. Med avs. på betyd. 'fara hastigt fram' (t. ex. Sahlstedt 1773. Bellman) jfr &lt;sp&gt;barka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kvista&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skala&lt;/sp&gt;. — Jfr även &lt;sp&gt;hudflänga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flänga&lt;/b&gt;, flå, hastigt avriva; fara hastigt fram, fsv. &lt;i&gt;flængia&lt;/i&gt;, piska (jfr sv. &lt;sp&gt;hudflänga&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;flengja&lt;/i&gt;, piska, da. &lt;i&gt;flænge&lt;/i&gt;, fläka; av urnord. &lt;i&gt;*flangian&lt;/i&gt;, egentl.: flå, nasalerad biform till &lt;sp&gt;flå&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;flinga&lt;/sp&gt;); i betyd. 'piska' möjl. dock ett annat verb, en nasalerad form till ie. roten &lt;i&gt;plak&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plag&lt;/i&gt;, slå (se &lt;sp&gt;flacka&lt;/sp&gt;), jfr lat. &lt;i&gt;plango&lt;/i&gt;, slå, högt jämra sig. Med avs. på betyd. 'fara hastigt fram' (t. ex. Sahlstedt 1773. Bellman) jfr &lt;sp&gt;barka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kvista&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skala&lt;/sp&gt;. — Jfr även &lt;sp&gt;hudflänga&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fläns" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fläns..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fläns..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fläns&lt;/b&gt;, utåtgående kant (på rör), 1850-t., jämte holl. &lt;i&gt;flens&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;flantsche&lt;/i&gt; från eng. &lt;i&gt;flange&lt;/i&gt;, dial. &lt;i&gt;flanch&lt;/i&gt;, från ffra. &lt;i&gt;flanche&lt;/i&gt; f., biform till &lt;i&gt;flanc&lt;/i&gt;, sida (se &lt;sp&gt;flank&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fläns&lt;/b&gt;, utåtgående kant (på rör), 1850-t., jämte holl. &lt;i&gt;flens&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;flantsche&lt;/i&gt; från eng. &lt;i&gt;flange&lt;/i&gt;, dial. &lt;i&gt;flanch&lt;/i&gt;, från ffra. &lt;i&gt;flanche&lt;/i&gt; f., biform till &lt;i&gt;flanc&lt;/i&gt;, sida (se &lt;sp&gt;flank&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flänsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flänsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flänsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flänsa&lt;/b&gt; (en val), nog lån, men ovisst från vilket språk; jfr no., da. dial. &lt;i&gt;flense&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;flensen&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;flenzen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;flense&lt;/i&gt;; avlägset besl. med &lt;sp&gt;flinta&lt;/sp&gt; o. innehållande en utvidgning av ie. roten &lt;i&gt;(s)pel&lt;/i&gt;, klyva. Ordet utgår sannol. ytterst från Norge, där även biformerna &lt;i&gt;flinsa&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;flunsa&lt;/i&gt; uppträda." />
        <feat att="faksimilID" val="0236" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flänsa&lt;/b&gt; (en val), nog lån, men ovisst från vilket språk; jfr no., da. dial. &lt;i&gt;flense&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;flensen&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;flenzen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;flense&lt;/i&gt;; avlägset besl. med &lt;sp&gt;flinta&lt;/sp&gt; o. innehållande en utvidgning av ie. roten &lt;i&gt;(s)pel&lt;/i&gt;, klyva. Ordet utgår sannol. ytterst från Norge, där även biformerna &lt;i&gt;flinsa&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;flunsa&lt;/i&gt; uppträda." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-aktig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---aktig..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="avh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---aktig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-aktig&lt;/b&gt;, i t. ex. &lt;sp&gt;ståndaktig&lt;/sp&gt;, adjektivändelse, fsv. &lt;i&gt;-aktogher&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;-achtich&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;-haftich&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;haftig&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;manhaftig&lt;/sp&gt;); utvidgning av ty. &lt;i&gt;-haft&lt;/i&gt; (i t. ex. &lt;i&gt;wahrhaft&lt;/i&gt;, verklig, sann), egentl.: behäftad med; se &lt;sp&gt;häfta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-aktig&lt;/b&gt;, i t. ex. &lt;sp&gt;ståndaktig&lt;/sp&gt;, adjektivändelse, fsv. &lt;i&gt;-aktogher&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;-achtich&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;-haftich&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;haftig&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;manhaftig&lt;/sp&gt;); utvidgning av ty. &lt;i&gt;-haft&lt;/i&gt; (i t. ex. &lt;i&gt;wahrhaft&lt;/i&gt;, verklig, sann), egentl.: behäftad med; se &lt;sp&gt;häfta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="häfta" />
        <feat att="see" val="manhaftig" />
        <feat att="see" val="ståndaktig" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aktie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aktie..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aktie..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aktie&lt;/b&gt;, 1626, från ty. &lt;i&gt;aktie&lt;/i&gt;, av holl. &lt;i&gt;actie&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;actio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), handling (= &lt;sp&gt;aktion&lt;/sp&gt;), jfr likbetyd. fra. &lt;i&gt;action&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, handla, urbesl. med &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;akt 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aktie&lt;/b&gt;, 1626, från ty. &lt;i&gt;aktie&lt;/i&gt;, av holl. &lt;i&gt;actie&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;actio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), handling (= &lt;sp&gt;aktion&lt;/sp&gt;), jfr likbetyd. fra. &lt;i&gt;action&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, handla, urbesl. med &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;akt 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="akt 3" />
        <feat att="see" val="åka" />
        <feat att="see" val="aktion" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akter..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;akter&lt;/b&gt;, adv. (o. sbst.) = fsv., från mlty. &lt;i&gt;achter&lt;/i&gt;, bakom, efter m. m., av äldre &lt;i&gt;after&lt;/i&gt; (jfr till ljudutvecklingen t. ex. &lt;sp&gt;sikt 3&lt;/sp&gt;), motsv. det inhemskt nordiska &lt;i&gt;after&lt;/i&gt;, nsv. &lt;sp&gt;åter&lt;/sp&gt;; en komparativbildning av den ie. roten &lt;i&gt;op&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;ópi-then&lt;/i&gt;, baktill, el. möjl. &lt;i&gt;ap&lt;/i&gt; i sv. &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt;; en annan dylik bildning (utan &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;) av samma rot är ty. &lt;i&gt;aber&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;abur&lt;/i&gt;), men. -- Jfr &lt;sp&gt;efter&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;akter&lt;/b&gt;, adv. (o. sbst.) = fsv., från mlty. &lt;i&gt;achter&lt;/i&gt;, bakom, efter m. m., av äldre &lt;i&gt;after&lt;/i&gt; (jfr till ljudutvecklingen t. ex. &lt;sp&gt;sikt 3&lt;/sp&gt;), motsv. det inhemskt nordiska &lt;i&gt;after&lt;/i&gt;, nsv. &lt;sp&gt;åter&lt;/sp&gt;; en komparativbildning av den ie. roten &lt;i&gt;op&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;ópi-then&lt;/i&gt;, baktill, el. möjl. &lt;i&gt;ap&lt;/i&gt; i sv. &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt;; en annan dylik bildning (utan &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;) av samma rot är ty. &lt;i&gt;aber&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;abur&lt;/i&gt;), men. -- Jfr &lt;sp&gt;efter&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="efter" />
        <feat att="see" val="av" />
        <feat att="see" val="åter" />
        <feat att="see" val="sikt 3" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akt..e.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akt..4">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;akt&lt;/b&gt;, handling, 1556 = da., närmast från ty., av lat. &lt;i&gt;actus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ūs&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;acta&lt;/i&gt; n. pl., till &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, handla, driva (se t. ex. &lt;sp&gt;agera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;aktie&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;aktuell&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;aktuarie&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;akt&lt;/b&gt;, handling, 1556 = da., närmast från ty., av lat. &lt;i&gt;actus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ūs&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;acta&lt;/i&gt; n. pl., till &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, handla, driva (se t. ex. &lt;sp&gt;agera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;aktie&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;aktuell&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;aktuarie&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="aktuarie" />
        <feat att="see" val="aktuell" />
        <feat att="see" val="agera" />
        <feat att="see" val="aktie" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akt..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akt..3">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;akt&lt;/b&gt;, fredlöshetsdom = fsv., från mlty. &lt;i&gt;acht(e)&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;âhta&lt;/i&gt;, fientlig förföljelse (ty. &lt;i&gt;acht&lt;/i&gt;, akt); av germ. &lt;i&gt;*anhtō-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*anktā-&lt;/i&gt;, besl. med fir. &lt;i&gt;écht&lt;/i&gt;(ie. &lt;i&gt;*anhtu-&lt;/i&gt;), dråp av hämnd, o. sannol. även med grek. &lt;i&gt;anángkē&lt;/i&gt;, nödtvång." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;akt&lt;/b&gt;, fredlöshetsdom = fsv., från mlty. &lt;i&gt;acht(e)&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;âhta&lt;/i&gt;, fientlig förföljelse (ty. &lt;i&gt;acht&lt;/i&gt;, akt); av germ. &lt;i&gt;*anhtō-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*anktā-&lt;/i&gt;, besl. med fir. &lt;i&gt;écht&lt;/i&gt;(ie. &lt;i&gt;*anhtu-&lt;/i&gt;), dråp av hämnd, o. sannol. även med grek. &lt;i&gt;anángkē&lt;/i&gt;, nödtvång." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akt..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akt..2">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;akt&lt;/b&gt;, uppmärksamhet = fsv. = da. &lt;i&gt;agt&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;acht&lt;/i&gt; = ty. (fhty. &lt;i&gt;ahta&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*ahtō&lt;/i&gt;, bildat med &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;avledning av en germ. rot &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;aha&lt;/i&gt; m., förstånd, väl av den ie roten &lt;i&gt;ok&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;&lt;/i&gt;, se, i lat. &lt;i&gt;oculus&lt;/i&gt;, öga. — Avledning: &lt;sp&gt;akta&lt;/sp&gt; = fsv., isl. = da. &lt;sp&gt;agte&lt;/sp&gt;, ha aktning, ämna (ej: akta = vara rädd om), från mlty. &lt;i&gt;achten&lt;/i&gt;. — Inhemsk avledning av germ. &lt;i&gt;*ahtō-&lt;/i&gt;: fsv. o. fda. &lt;i&gt;ætla&lt;/i&gt;, räkna, beräkna, sv. dial. &lt;i&gt;ättla (ässla)&lt;/i&gt;, ämna, isl. &lt;i&gt;ǽtla&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ahtilōn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;akt&lt;/b&gt;, uppmärksamhet = fsv. = da. &lt;i&gt;agt&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;acht&lt;/i&gt; = ty. (fhty. &lt;i&gt;ahta&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*ahtō&lt;/i&gt;, bildat med &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;avledning av en germ. rot &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;aha&lt;/i&gt; m., förstånd, väl av den ie roten &lt;i&gt;ok&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;&lt;/i&gt;, se, i lat. &lt;i&gt;oculus&lt;/i&gt;, öga. — Avledning: &lt;sp&gt;akta&lt;/sp&gt; = fsv., isl. = da. &lt;sp&gt;agte&lt;/sp&gt;, ha aktning, ämna (ej: akta = vara rädd om), från mlty. &lt;i&gt;achten&lt;/i&gt;. — Inhemsk avledning av germ. &lt;i&gt;*ahtō-&lt;/i&gt;: fsv. o. fda. &lt;i&gt;ætla&lt;/i&gt;, räkna, beräkna, sv. dial. &lt;i&gt;ättla (ässla)&lt;/i&gt;, ämna, isl. &lt;i&gt;ǽtla&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ahtilōn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="agte" />
        <feat att="see" val="akta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akrobat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akrobat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akrobat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;akrobat&lt;/b&gt;, ett 1800-talsord, av fra. &lt;i&gt;acrobate&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;akrobátēs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ákros&lt;/i&gt;, skarp (urbesl. med &lt;sp&gt;ax&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;bainō&lt;/i&gt;, går (urbesl. med &lt;sp&gt;komma&lt;/sp&gt;, vb), egentl.: som går på tåspetsarna. Ett gammalt grek. uttryck för 'akrobat', &lt;i&gt;kybistētḗr&lt;/i&gt;, finns redan i Homeri Odyssé." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;akrobat&lt;/b&gt;, ett 1800-talsord, av fra. &lt;i&gt;acrobate&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;akrobátēs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ákros&lt;/i&gt;, skarp (urbesl. med &lt;sp&gt;ax&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;bainō&lt;/i&gt;, går (urbesl. med &lt;sp&gt;komma&lt;/sp&gt;, vb), egentl.: som går på tåspetsarna. Ett gammalt grek. uttryck för 'akrobat', &lt;i&gt;kybistētḗr&lt;/i&gt;, finns redan i Homeri Odyssé." />
        <feat att="see" val="komma" />
        <feat att="see" val="ax" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alarm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alarm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alarm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alarm&lt;/b&gt;, 1530, förr även &lt;i&gt;alarum&lt;/i&gt; m. m. = da. alarm, från mlty. &lt;i&gt;allarm&lt;/i&gt; = ä. ty. &lt;i&gt;alarum&lt;/i&gt; m. m., ty. &lt;i&gt;alarm&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;alarme&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;all'arme&lt;/i&gt;, till vapen!, vartill även &lt;sp&gt;larm&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;armé&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alarm&lt;/b&gt;, 1530, förr även &lt;i&gt;alarum&lt;/i&gt; m. m. = da. alarm, från mlty. &lt;i&gt;allarm&lt;/i&gt; = ä. ty. &lt;i&gt;alarum&lt;/i&gt; m. m., ty. &lt;i&gt;alarm&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;alarme&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;all'arme&lt;/i&gt;, till vapen!, vartill även &lt;sp&gt;larm&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;armé&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="armé" />
        <feat att="see" val="larm" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alamodisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alamodisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alamodisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;alamodisk&lt;/sp&gt;, ä. sv., se under &lt;sp&gt;modern&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;alamodisk&lt;/sp&gt;, ä. sv., se under &lt;sp&gt;modern&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="modern" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="al" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--al..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--al..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;al&lt;/b&gt; = fsv., ä. da.; sannolikt av äldre &lt;i&gt;*alr&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;alder&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;older&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;olr&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;al(o)r&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;alder&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;elre&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;elira&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;erila&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;erle&lt;/i&gt;), jämte mlty. &lt;i&gt;else&lt;/i&gt; (holl. &lt;i&gt;els&lt;/i&gt;) o. det från germ. spr. lånade spa. &lt;i&gt;alisa&lt;/i&gt;. Germ. &lt;i&gt;*aluz-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*alus-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*aliz-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*alis-&lt;/i&gt;; besl. med lat. &lt;i&gt;alnus&lt;/i&gt; (möjl. av &lt;i&gt;*alsnos&lt;/i&gt;) samt åtskilliga slavo-balt. ord med samma betyd.; jfr &lt;sp&gt;jolster&lt;/sp&gt;. Da. &lt;i&gt;elle(træ)&lt;/i&gt; utgår från en &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;-omljudd form; jfr isl. &lt;i&gt;elri&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;elrir&lt;/i&gt; m. (&lt;i&gt;*alizja-&lt;/i&gt;). Bl. a. fört samman med fhty. &lt;i&gt;elo&lt;/i&gt;, grågul, sanskr. &lt;i&gt;aruna&lt;/i&gt;, rödgul; med syftning på trädets färg; osäkert; jfr &lt;sp&gt;älg&lt;/sp&gt;. — Kollektiv o. ämnesnamn: &lt;sp&gt;ale&lt;/sp&gt; o., äldre, &lt;i&gt;äle&lt;/i&gt;, i fsv. sammans. o. ortnamn, t. ex. &lt;i&gt;Æliby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Älby&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;alkuva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;äling&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;al&lt;/b&gt; = fsv., ä. da.; sannolikt av äldre &lt;i&gt;*alr&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;alder&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;older&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;olr&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;al(o)r&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;alder&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;elre&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;elira&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;erila&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;erle&lt;/i&gt;), jämte mlty. &lt;i&gt;else&lt;/i&gt; (holl. &lt;i&gt;els&lt;/i&gt;) o. det från germ. spr. lånade spa. &lt;i&gt;alisa&lt;/i&gt;. Germ. &lt;i&gt;*aluz-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*alus-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*aliz-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*alis-&lt;/i&gt;; besl. med lat. &lt;i&gt;alnus&lt;/i&gt; (möjl. av &lt;i&gt;*alsnos&lt;/i&gt;) samt åtskilliga slavo-balt. ord med samma betyd.; jfr &lt;sp&gt;jolster&lt;/sp&gt;. Da. &lt;i&gt;elle(træ)&lt;/i&gt; utgår från en &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;-omljudd form; jfr isl. &lt;i&gt;elri&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;elrir&lt;/i&gt; m. (&lt;i&gt;*alizja-&lt;/i&gt;). Bl. a. fört samman med fhty. &lt;i&gt;elo&lt;/i&gt;, grågul, sanskr. &lt;i&gt;aruna&lt;/i&gt;, rödgul; med syftning på trädets färg; osäkert; jfr &lt;sp&gt;älg&lt;/sp&gt;. — Kollektiv o. ämnesnamn: &lt;sp&gt;ale&lt;/sp&gt; o., äldre, &lt;i&gt;äle&lt;/i&gt;, i fsv. sammans. o. ortnamn, t. ex. &lt;i&gt;Æliby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Älby&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;alkuva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;äling&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="alkuva" />
        <feat att="see" val="äling" />
        <feat att="see" val="Älby" />
        <feat att="see" val="ale" />
        <feat att="see" val="älg" />
        <feat att="see" val="jolster" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akvedukt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akvedukt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akvedukt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;akvedukt&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;aquæductus&lt;/i&gt;, vattenledning; se &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;dusch&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;akvedukt&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;aquæductus&lt;/i&gt;, vattenledning; se &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;dusch&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="dusch" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akvavit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akvavit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akvavit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;akvavit&lt;/b&gt;, Stiernhielm o. 1650, av lat. &lt;i&gt;aqua vitæ&lt;/i&gt;, livsvatten (varav fra. &lt;i&gt;eau- de-vie&lt;/i&gt;), samma betyd. som i &lt;sp&gt;visky&lt;/sp&gt;; urspr. använt som medicin." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;akvavit&lt;/b&gt;, Stiernhielm o. 1650, av lat. &lt;i&gt;aqua vitæ&lt;/i&gt;, livsvatten (varav fra. &lt;i&gt;eau- de-vie&lt;/i&gt;), samma betyd. som i &lt;sp&gt;visky&lt;/sp&gt;; urspr. använt som medicin." />
        <feat att="see" val="visky" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aktör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aktör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aktör..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aktör&lt;/b&gt;, 1744, av fra. &lt;i&gt;acteur&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;actor&lt;/i&gt; bl. a. i samma betyd., egentl.: som handlar, är verksam, driver på o. d., till partic.-stammen i &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;agera&lt;/sp&gt;). — Ordet växlade ännu under 1800-talets första hälft med &lt;sp&gt;komediant&lt;/sp&gt;. Det senare brukas numera blott i föraktlig betyd., även &lt;sp&gt;aktör&lt;/sp&gt; har sjunkit i rang o. ersattes nu i regel av &lt;sp&gt;skådespelare&lt;/sp&gt; (utom i titlar, ss. &lt;sp&gt;premieraktör&lt;/sp&gt;); jfr det likartade förhållandet med &lt;sp&gt;artist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;litteratör&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;poet&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aktör&lt;/b&gt;, 1744, av fra. &lt;i&gt;acteur&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;actor&lt;/i&gt; bl. a. i samma betyd., egentl.: som handlar, är verksam, driver på o. d., till partic.-stammen i &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;agera&lt;/sp&gt;). — Ordet växlade ännu under 1800-talets första hälft med &lt;sp&gt;komediant&lt;/sp&gt;. Det senare brukas numera blott i föraktlig betyd., även &lt;sp&gt;aktör&lt;/sp&gt; har sjunkit i rang o. ersattes nu i regel av &lt;sp&gt;skådespelare&lt;/sp&gt; (utom i titlar, ss. &lt;sp&gt;premieraktör&lt;/sp&gt;); jfr det likartade förhållandet med &lt;sp&gt;artist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;litteratör&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;poet&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="artist" />
        <feat att="see" val="litteratör" />
        <feat att="see" val="poet" />
        <feat att="see" val="premieraktör" />
        <feat att="see" val="skådespelare" />
        <feat att="see" val="aktör" />
        <feat att="see" val="komediant" />
        <feat att="see" val="agera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aktuell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aktuell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aktuell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aktuell&lt;/b&gt;, i betyd. 'brännande' o. d. från 1890-t., av ty. &lt;i&gt;aktuell&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;actuel&lt;/i&gt;, motsv. ett lat. &lt;i&gt;*actuālis&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;actus&lt;/i&gt;, handling m. m. (= &lt;sp&gt;akt 3&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aktuell&lt;/b&gt;, i betyd. 'brännande' o. d. från 1890-t., av ty. &lt;i&gt;aktuell&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;actuel&lt;/i&gt;, motsv. ett lat. &lt;i&gt;*actuālis&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;actus&lt;/i&gt;, handling m. m. (= &lt;sp&gt;akt 3&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="akt 3" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aktiv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aktiv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aktiv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aktiv&lt;/b&gt; = ty &lt;i&gt;aktiv&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;active&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;actīvus&lt;/i&gt;, verksam, till stammen i lat. &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, handla (se &lt;sp&gt;akt 3&lt;/sp&gt;). I betyd. 'driftig' 1669, 'verkande' (1776 o.) 1840, som grammatisk term i slutet av 1700-t. — &lt;sp&gt;Aktivist&lt;/sp&gt; är ett först under världskriget använt ord; möjl. inhemsk bildning; jfr dock det likaledes mycket unga fra. &lt;i&gt;activiste&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aktiv&lt;/b&gt; = ty &lt;i&gt;aktiv&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;active&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;actīvus&lt;/i&gt;, verksam, till stammen i lat. &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, handla (se &lt;sp&gt;akt 3&lt;/sp&gt;). I betyd. 'driftig' 1669, 'verkande' (1776 o.) 1840, som grammatisk term i slutet av 1700-t. — &lt;sp&gt;Aktivist&lt;/sp&gt; är ett först under världskriget använt ord; möjl. inhemsk bildning; jfr dock det likaledes mycket unga fra. &lt;i&gt;activiste&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Aktivist" />
        <feat att="see" val="akt 3" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Alf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Alf..pm.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Alf..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;Alf&lt;/b&gt;, mansn., se &lt;sp&gt;Adolf&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;Alf&lt;/b&gt;, mansn., se &lt;sp&gt;Adolf&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Adolf" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alf..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alf..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;alf,&lt;/b&gt; ett lägre mytiskt väsen, O. v. Dalin Hist. 1747; liksom da. &lt;i&gt;alf&lt;/i&gt; litterärt lån från isl. (av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;, gud, &lt;sp&gt;Frey&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hjalmar&lt;/sp&gt; osv.) = no. &lt;i&gt;alv&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ælf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;elf&lt;/i&gt;) samt, i betyd. ’mara, ond ande’, mlty. &lt;i&gt;alf&lt;/i&gt;, mhty, &lt;i&gt;alp&lt;/i&gt;: jfr mhty. &lt;i&gt;Alberich&lt;/i&gt; o. ffra. &lt;i&gt;Alberon&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;Oberon&lt;/i&gt;), namn på en alvkonung; se f. ö. (det inhemska) &lt;sp&gt;älva&lt;/sp&gt;. Bl. a. sammanställt med lett. &lt;i&gt;elpe&lt;/i&gt;, ande, el. med sanskr. &lt;i&gt;ṛbhú-&lt;/i&gt; (ie. &lt;i&gt;*l̥bhu-&lt;/i&gt;), konstfärdig, även som beteckning för mytiska väsen. — Jfr &lt;sp&gt;Alfred&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;alf,&lt;/b&gt; ett lägre mytiskt väsen, O. v. Dalin Hist. 1747; liksom da. &lt;i&gt;alf&lt;/i&gt; litterärt lån från isl. (av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;, gud, &lt;sp&gt;Frey&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hjalmar&lt;/sp&gt; osv.) = no. &lt;i&gt;alv&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ælf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;elf&lt;/i&gt;) samt, i betyd. ’mara, ond ande’, mlty. &lt;i&gt;alf&lt;/i&gt;, mhty, &lt;i&gt;alp&lt;/i&gt;: jfr mhty. &lt;i&gt;Alberich&lt;/i&gt; o. ffra. &lt;i&gt;Alberon&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;Oberon&lt;/i&gt;), namn på en alvkonung; se f. ö. (det inhemska) &lt;sp&gt;älva&lt;/sp&gt;. Bl. a. sammanställt med lett. &lt;i&gt;elpe&lt;/i&gt;, ande, el. med sanskr. &lt;i&gt;ṛbhú-&lt;/i&gt; (ie. &lt;i&gt;*l̥bhu-&lt;/i&gt;), konstfärdig, även som beteckning för mytiska väsen. — Jfr &lt;sp&gt;Alfred&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Alfred" />
        <feat att="see" val="älva" />
        <feat att="see" val="Frey" />
        <feat att="see" val="Hjalmar" />
        <feat att="see" val="as" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ale" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ale..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ale..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ale&lt;/b&gt;, härad i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Alir&lt;/i&gt; m. m., genit. &lt;i&gt;Ala&lt;/i&gt;, dat. &lt;i&gt;Alum&lt;/i&gt;, även i &lt;sp&gt;Norr-&lt;/sp&gt; o.&lt;sp&gt;Söderala&lt;/sp&gt; Häls., &lt;sp&gt;Ala&lt;/sp&gt; Gotl., &lt;sp&gt;Götala&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Motala;&lt;/sp&gt; möjl. till samma ord, som ingår i fsv. &lt;i&gt;Frö(y)al&lt;/i&gt; Vgtl., Smål., Gotl., nu &lt;sp&gt;Fryele&lt;/sp&gt; m. m., o. vilket av Säve m. fi. sammanställts med got. &lt;i&gt;alhs&lt;/i&gt;, tempel, fsax. &lt;i&gt;alah&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ealh&lt;/i&gt;, motsv. litau. &lt;i&gt;alkas&lt;/i&gt;, helig lund, helgedom, besl. med ags. &lt;i&gt;ealgian&lt;/i&gt;, skydda, grek. &lt;i&gt;alkḗ&lt;/i&gt;, värn, osv. (Müllenhoff), alltså egentl.: skyddad, inhägnad plats; jfr de urnord. inskrifternas &lt;i&gt;alu&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;aluh&lt;/i&gt; o. det mytiska lat.-germ. gudanamnet &lt;i&gt;Alcis&lt;/i&gt; (se senast utförligt M. Olsen Hed. Kultminder s. 265 f. o. där citerad litteratur). Enl. Thumb KZ 36: 188 har ordet ie. &lt;i&gt;k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;-&lt;/i&gt; o. sammanhänger med grek. &lt;i&gt;Altis&lt;/i&gt;, ett tempelområde vid Olympia." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ale&lt;/b&gt;, härad i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Alir&lt;/i&gt; m. m., genit. &lt;i&gt;Ala&lt;/i&gt;, dat. &lt;i&gt;Alum&lt;/i&gt;, även i &lt;sp&gt;Norr-&lt;/sp&gt; o.&lt;sp&gt;Söderala&lt;/sp&gt; Häls., &lt;sp&gt;Ala&lt;/sp&gt; Gotl., &lt;sp&gt;Götala&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Motala;&lt;/sp&gt; möjl. till samma ord, som ingår i fsv. &lt;i&gt;Frö(y)al&lt;/i&gt; Vgtl., Smål., Gotl., nu &lt;sp&gt;Fryele&lt;/sp&gt; m. m., o. vilket av Säve m. fi. sammanställts med got. &lt;i&gt;alhs&lt;/i&gt;, tempel, fsax. &lt;i&gt;alah&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ealh&lt;/i&gt;, motsv. litau. &lt;i&gt;alkas&lt;/i&gt;, helig lund, helgedom, besl. med ags. &lt;i&gt;ealgian&lt;/i&gt;, skydda, grek. &lt;i&gt;alkḗ&lt;/i&gt;, värn, osv. (Müllenhoff), alltså egentl.: skyddad, inhägnad plats; jfr de urnord. inskrifternas &lt;i&gt;alu&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;aluh&lt;/i&gt; o. det mytiska lat.-germ. gudanamnet &lt;i&gt;Alcis&lt;/i&gt; (se senast utförligt M. Olsen Hed. Kultminder s. 265 f. o. där citerad litteratur). Enl. Thumb KZ 36: 188 har ordet ie. &lt;i&gt;k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;-&lt;/i&gt; o. sammanhänger med grek. &lt;i&gt;Altis&lt;/i&gt;, ett tempelområde vid Olympia." />
        <feat att="see" val="Fryele" />
        <feat att="see" val="Motala;" />
        <feat att="see" val="Götala" />
        <feat att="see" val="Ala" />
        <feat att="see" val="Söderala" />
        <feat att="see" val="Norr-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aldrig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aldrig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aldrig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aldrig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;aldrigh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aldri&lt;/i&gt; m. m., motsv. isl. &lt;i&gt;aldrigi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aldri&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aldrig&lt;/i&gt;: egentl. dat. sing. av fsv. &lt;i&gt;alder&lt;/i&gt;, ålder, med (i fornspr. även utan) vidfogad partikel fsv. &lt;i&gt;-ghi&lt;/i&gt;, urspr, med förallmänligande betyd. o. senare (genom bortfall av ett &lt;i&gt;ne&lt;/i&gt;, icke) med nekande (jfr &lt;sp&gt;ej&lt;/sp&gt;); besl. med lat. &lt;i&gt;-que&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-cunque&lt;/i&gt;; alltså: ’(icke) i någon tid’." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aldrig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;aldrigh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aldri&lt;/i&gt; m. m., motsv. isl. &lt;i&gt;aldrigi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aldri&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aldrig&lt;/i&gt;: egentl. dat. sing. av fsv. &lt;i&gt;alder&lt;/i&gt;, ålder, med (i fornspr. även utan) vidfogad partikel fsv. &lt;i&gt;-ghi&lt;/i&gt;, urspr, med förallmänligande betyd. o. senare (genom bortfall av ett &lt;i&gt;ne&lt;/i&gt;, icke) med nekande (jfr &lt;sp&gt;ej&lt;/sp&gt;); besl. med lat. &lt;i&gt;-que&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-cunque&lt;/i&gt;; alltså: ’(icke) i någon tid’." />
        <feat att="see" val="ej" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="album" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--album..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--album..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;album&lt;/b&gt;, 1774 = ty. fra. osv., av lat. &lt;i&gt;album&lt;/i&gt;, vit anslagstavla, matrikel, egentl. neutr. av &lt;i&gt;albus&lt;/i&gt;, vit (jfr &lt;sp&gt;alp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;album&lt;/b&gt;, 1774 = ty. fra. osv., av lat. &lt;i&gt;album&lt;/i&gt;, vit anslagstavla, matrikel, egentl. neutr. av &lt;i&gt;albus&lt;/i&gt;, vit (jfr &lt;sp&gt;alp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="Alt" />
        <feat att="see" val="alp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Albin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Albin..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Albin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Albin&lt;/b&gt;, mansn., från eng., men väl urspr. tyskt; av lat. &lt;i&gt;albus&lt;/i&gt;, vit, o. den romanska ändelsen &lt;i&gt;-īn-&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;Albinus&lt;/i&gt;), el. till mhty. &lt;i&gt;alp&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;alf&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;Alfred&lt;/sp&gt;)" />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Albin&lt;/b&gt;, mansn., från eng., men väl urspr. tyskt; av lat. &lt;i&gt;albus&lt;/i&gt;, vit, o. den romanska ändelsen &lt;i&gt;-īn-&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;Albinus&lt;/i&gt;), el. till mhty. &lt;i&gt;alp&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;alf&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;Alfred&lt;/sp&gt;)" />
        <feat att="see" val="Alfred" />
        <feat att="see" val="alf" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Albert" />
          <feat att="writtenForm" val="Albrekt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Albert..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Albert..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Albert, Albrekt&lt;/b&gt;, mansn., båda i fsv., ursprungl. tyska, det förra väl dock i nsv. väsentligen engelskt lån, av fhty. (osv.) &lt;i&gt;Adal-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;adel&lt;/sp&gt;), men möjl. även &lt;i&gt;Al-&lt;/i&gt; m. m., o. fhty. &lt;i&gt;beraht&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;berht&lt;/i&gt;, ljus (se &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;); alltså (åtminstone delvis) = fhty. &lt;i&gt;Adalbert&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Adalperaht&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;Adalbert&lt;/sp&gt;. Väl (där &lt;i&gt;adal-&lt;/i&gt; ligger till grund) egentl.: av lysande börd; enl. Neckel PBB 41: 391 ingår dock, åtminstone i vissa av namnen på &lt;i&gt;Adal&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;Adalward&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Adaloald&lt;/i&gt;, betyd. ’ärftlig  jordegendom, odal’, jfr t. ex. fhty. &lt;i&gt;Uodalrîch&lt;/i&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;Engelbrekt&lt;/sp, &lt;sp&gt;Lambert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Robert&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Albert, Albrekt&lt;/b&gt;, mansn., båda i fsv., ursprungl. tyska, det förra väl dock i nsv. väsentligen engelskt lån, av fhty. (osv.) &lt;i&gt;Adal-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;adel&lt;/sp&gt;), men möjl. även &lt;i&gt;Al-&lt;/i&gt; m. m., o. fhty. &lt;i&gt;beraht&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;berht&lt;/i&gt;, ljus (se &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;); alltså (åtminstone delvis) = fhty. &lt;i&gt;Adalbert&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Adalperaht&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;Adalbert&lt;/sp&gt;. Väl (där &lt;i&gt;adal-&lt;/i&gt; ligger till grund) egentl.: av lysande börd; enl. Neckel PBB 41: 391 ingår dock, åtminstone i vissa av namnen på &lt;i&gt;Adal&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;Adalward&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Adaloald&lt;/i&gt;, betyd. ’ärftlig  jordegendom, odal’, jfr t. ex. fhty. &lt;i&gt;Uodalrîch&lt;/i&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;Engelbrekt&lt;/sp, &lt;sp&gt;Lambert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Robert&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="see" val="Robert" />
        <feat att="see" val="Lambert" />
        <feat att="see" val="Engelbrekt" />
        <feat att="see" val="Adalbert" />
        <feat att="see" val="bjärt" />
        <feat att="see" val="adel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="albatross" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--albatross..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--albatross..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;albatross&lt;/b&gt;, fågelsl. Diomedea, 1757 = ty., eng. osv.; förvridning av span. o. portug. &lt;i&gt;alcatraz&lt;/i&gt;, bl. a.: pelikan." />
        <feat att="faksimilID" val="0093" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;albatross&lt;/b&gt;, fågelsl. Diomedea, 1757 = ty., eng. osv.; förvridning av span. o. portug. &lt;i&gt;alcatraz&lt;/i&gt;, bl. a.: pelikan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Alfta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Alfta..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Alfta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Alfta&lt;/b&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Alfta&lt;/b&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Alt-." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Alfred" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Alfred..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Alfred..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Alfred&lt;/b&gt;, mansn., från eng.; av ags. &lt;i&gt;Ælfréd&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;Albrât&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;alf&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;råd&lt;/sp&gt;. Det äldre sv. kvinnonamnet &lt;i&gt;Alfred&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Alfrid&lt;/i&gt; är inhemskt." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Alfred&lt;/b&gt;, mansn., från eng.; av ags. &lt;i&gt;Ælfréd&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;Albrât&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;alf&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;råd&lt;/sp&gt;. Det äldre sv. kvinnonamnet &lt;i&gt;Alfred&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Alfrid&lt;/i&gt; är inhemskt." />
        <feat att="see" val="råd" />
        <feat att="see" val="alf" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alfabet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alfabet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alfabet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alfabet&lt;/b&gt;, 1588 = ty., fra. &lt;i&gt;alphabet&lt;/i&gt; osv., av senlat, &lt;i&gt;alphabētum&lt;/i&gt;, av grekiskans två första bokstäver &lt;i&gt;álpha bē̃ta&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alfabet&lt;/b&gt;, 1588 = ty., fra. &lt;i&gt;alphabet&lt;/i&gt; osv., av senlat, &lt;i&gt;alphabētum&lt;/i&gt;, av grekiskans två första bokstäver &lt;i&gt;álpha bē̃ta&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="afton" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--afton..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--afton..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;afton&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;afton&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aftan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;apt-&lt;/i&gt;, även: dagen före en högtidsdag (jfr &lt;sp&gt;fastlagen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;julafton&lt;/sp&gt; osv. ävensom ty. &lt;i&gt;sonnabend&lt;/i&gt;, lördag, egentl.: dagen före &lt;i&gt;sonntag&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;aptann&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aptunn&lt;/i&gt;, fno. även &lt;i&gt;æptann&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aften&lt;/i&gt;, en uteslutande nordisk bildning, avvikande från västgerm. &lt;i&gt;*āƀand-:&lt;/i&gt; fsax. &lt;i&gt;âƀand&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;âbant&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;abend&lt;/i&gt;), ags &lt;i&gt;ǽfen&lt;/i&gt; med avledn. &lt;i&gt;ǽfning&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eve&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;evening&lt;/i&gt;); saknas i got. Sannol. en nordisk ombildning i anslutning till &lt;sp&gt;morgon&lt;/sp&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;morning&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;evening&lt;/i&gt;) el. möjl. jämte de vgerm. formerna utgående från en ieur. böjning: nom. &lt;i&gt;*ēp-t&lt;/i&gt;, gen. &lt;i&gt;*əpnós&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*əponós&lt;/i&gt; (H. Petersson i föredrag; jfr även K. F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. s. 154). Knappast till av; kanske snarare, såsom vanl.  antagits, besl. med den ie.stammen &lt;i&gt;op-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;ópiste&lt;/i&gt;, bakom, efteråt, &lt;i&gt;opsé&lt;/i&gt;, sent. — &lt;sp&gt;I afton&lt;/sp&gt;, denna dags afton, fsv. &lt;i&gt;i afton&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;I afse&lt;/sp&gt;, i går afton (vard. o. dial.), en dunkel bildning, motsv. fsv. &lt;i&gt;i aftes&lt;/i&gt;, ä. &lt;i&gt;i aftons&lt;/i&gt; osv., da. &lt;i&gt;i aftes&lt;/i&gt;, egentl. en genitivisk tidsbestämning med senare tillagt &lt;i&gt;i;&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;i morse&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Aftonkvist, på aftonkvisten&lt;/sp&gt;, Almqvist 1838, jfr no. &lt;i&gt;(morgon)kvist&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;kvist&lt;/i&gt;, gren;  snarast, med SAOB, från jägarspr. om fågeln 'som sitter på aftonkvisten' o. d.; jfr även Noreen V. spr. 7: 213 n. 4; annorlunda Falk-Torp." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;afton&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;afton&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aftan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;apt-&lt;/i&gt;, även: dagen före en högtidsdag (jfr &lt;sp&gt;fastlagen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;julafton&lt;/sp&gt; osv. ävensom ty. &lt;i&gt;sonnabend&lt;/i&gt;, lördag, egentl.: dagen före &lt;i&gt;sonntag&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;aptann&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aptunn&lt;/i&gt;, fno. även &lt;i&gt;æptann&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aften&lt;/i&gt;, en uteslutande nordisk bildning, avvikande från västgerm. &lt;i&gt;*āƀand-:&lt;/i&gt; fsax. &lt;i&gt;âƀand&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;âbant&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;abend&lt;/i&gt;), ags &lt;i&gt;ǽfen&lt;/i&gt; med avledn. &lt;i&gt;ǽfning&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eve&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;evening&lt;/i&gt;); saknas i got. Sannol. en nordisk ombildning i anslutning till &lt;sp&gt;morgon&lt;/sp&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;morning&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;evening&lt;/i&gt;) el. möjl. jämte de vgerm. formerna utgående från en ieur. böjning: nom. &lt;i&gt;*ēp-t&lt;/i&gt;, gen. &lt;i&gt;*əpnós&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*əponós&lt;/i&gt; (H. Petersson i föredrag; jfr även K. F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. s. 154). Knappast till av; kanske snarare, såsom vanl.  antagits, besl. med den ie.stammen &lt;i&gt;op-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;ópiste&lt;/i&gt;, bakom, efteråt, &lt;i&gt;opsé&lt;/i&gt;, sent. — &lt;sp&gt;I afton&lt;/sp&gt;, denna dags afton, fsv. &lt;i&gt;i afton&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;I afse&lt;/sp&gt;, i går afton (vard. o. dial.), en dunkel bildning, motsv. fsv. &lt;i&gt;i aftes&lt;/i&gt;, ä. &lt;i&gt;i aftons&lt;/i&gt; osv., da. &lt;i&gt;i aftes&lt;/i&gt;, egentl. en genitivisk tidsbestämning med senare tillagt &lt;i&gt;i;&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;i morse&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Aftonkvist, på aftonkvisten&lt;/sp&gt;, Almqvist 1838, jfr no. &lt;i&gt;(morgon)kvist&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;kvist&lt;/i&gt;, gren;  snarast, med SAOB, från jägarspr. om fågeln 'som sitter på aftonkvisten' o. d.; jfr även Noreen V. spr. 7: 213 n. 4; annorlunda Falk-Torp." />
        <feat att="see" val="Aftonkvist" />
        <feat att="see" val="på aftonkvisten" />
        <feat att="see" val="i morse" />
        <feat att="see" val="I afse" />
        <feat att="see" val="I afton" />
        <feat att="see" val="morgon" />
        <feat att="see" val="fastlagen" />
        <feat att="see" val="julafton" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="affär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--affär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--affär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;affär&lt;/b&gt;, 1654 i betyd. 'göromål', av fra. &lt;i&gt;affaire&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;à faire&lt;/i&gt;, att göra. Finns ej i da." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;affär&lt;/b&gt;, 1654 i betyd. 'göromål', av fra. &lt;i&gt;affaire&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;à faire&lt;/i&gt;, att göra. Finns ej i da." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="affisch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--affisch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--affisch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;affisch&lt;/b&gt;, 1749, av fra. &lt;i&gt;affiche&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ad&lt;/i&gt;, vid, o. ett vb vlat. &lt;i&gt;*figicare&lt;/i&gt;, fästa (= fra. &lt;i&gt;ficher&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;ficcare&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;figere&lt;/i&gt;, ds.; alltså: vidfäst. Finns ej i da. Jfr &lt;sp&gt;ficka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;affisch&lt;/b&gt;, 1749, av fra. &lt;i&gt;affiche&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ad&lt;/i&gt;, vid, o. ett vb vlat. &lt;i&gt;*figicare&lt;/i&gt;, fästa (= fra. &lt;i&gt;ficher&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;ficcare&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;figere&lt;/i&gt;, ds.; alltså: vidfäst. Finns ej i da. Jfr &lt;sp&gt;ficka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ficka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aeroplan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aeroplan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aeroplan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aeroplan&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;aria&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aeroplan&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;aria&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="aria" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="advokat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--advokat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--advokat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;advokat&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = ty., av lat. &lt;i&gt;advocātus&lt;/i&gt;, egentl. 'tillkallad'; jfr det etymologiskt identiska &lt;sp&gt;fogde&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;advokat&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = ty., av lat. &lt;i&gt;advocātus&lt;/i&gt;, egentl. 'tillkallad'; jfr det etymologiskt identiska &lt;sp&gt;fogde&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fogde" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="advent" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--advent..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--advent..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;advent&lt;/b&gt; = fsv., av lat. &lt;i&gt;adventus&lt;/i&gt;, ankomst; sedan särsk. om Kristi tillkommelse; urbesläktat med &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;, prepos., o. &lt;sp&gt;komma&lt;/sp&gt;, vb. Jfr &lt;sp&gt;aveny&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;advent&lt;/b&gt; = fsv., av lat. &lt;i&gt;adventus&lt;/i&gt;, ankomst; sedan särsk. om Kristi tillkommelse; urbesläktat med &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;, prepos., o. &lt;sp&gt;komma&lt;/sp&gt;, vb. Jfr &lt;sp&gt;aveny&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="aveny" />
        <feat att="see" val="komma" />
        <feat att="see" val="åt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="adressera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--adressera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--adressera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;adressera&lt;/b&gt;, 1657, av fra. &lt;i&gt;adresser&lt;/i&gt;, av vlat. &lt;i&gt;*ad-directiare&lt;/i&gt;, rikta till; se &lt;sp&gt;dressera&lt;/sp&gt;. Härav: &lt;sp&gt;adress&lt;/sp&gt;, 1648, av fra. &lt;i&gt;adresse&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;adressera&lt;/b&gt;, 1657, av fra. &lt;i&gt;adresser&lt;/i&gt;, av vlat. &lt;i&gt;*ad-directiare&lt;/i&gt;, rikta till; se &lt;sp&gt;dressera&lt;/sp&gt;. Härav: &lt;sp&gt;adress&lt;/sp&gt;, 1648, av fra. &lt;i&gt;adresse&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="adress" />
        <feat att="see" val="dressera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agitera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agitera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agitera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;agitera&lt;/b&gt;, i modern betyd. o. 1850, jfr ty. &lt;i&gt;agitieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;agiter&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;agitāre&lt;/i&gt;, (ofta el. häftigt) röra el. driva på, iterativ- el. intensivbildning till &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, i betyd. 'driva' (se &lt;sp&gt;agera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;agitera&lt;/b&gt;, i modern betyd. o. 1850, jfr ty. &lt;i&gt;agitieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;agiter&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;agitāre&lt;/i&gt;, (ofta el. häftigt) röra el. driva på, iterativ- el. intensivbildning till &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, i betyd. 'driva' (se &lt;sp&gt;agera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="agera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agio" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agio..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agio..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;agio&lt;/b&gt;, i ä. tid även &lt;i&gt;l'agio&lt;/i&gt;, 1739 = ty. o. fra. &lt;i&gt;agio&lt;/i&gt; från ital. &lt;i&gt;aggio&lt;/i&gt;, piemont. &lt;i&gt;agio&lt;/i&gt;, väl samma ord som ital. &lt;i&gt;agio&lt;/i&gt;, bekvämlighet, lämpligt tillfälle (jfr &lt;sp&gt;adagio&lt;/sp&gt;). — Från italienskan ha f. ö. en mängd handels- o. banktermer lånats såsom &lt;i&gt;banko&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;brutto&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;konto&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;netto&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;agio&lt;/b&gt;, i ä. tid även &lt;i&gt;l'agio&lt;/i&gt;, 1739 = ty. o. fra. &lt;i&gt;agio&lt;/i&gt; från ital. &lt;i&gt;aggio&lt;/i&gt;, piemont. &lt;i&gt;agio&lt;/i&gt;, väl samma ord som ital. &lt;i&gt;agio&lt;/i&gt;, bekvämlighet, lämpligt tillfälle (jfr &lt;sp&gt;adagio&lt;/sp&gt;). — Från italienskan ha f. ö. en mängd handels- o. banktermer lånats såsom &lt;i&gt;banko&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;brutto&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;konto&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;netto&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="see" val="adagio" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aggressiv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aggressiv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aggressiv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aggressiv&lt;/b&gt;, 1870-t., av ty. &lt;i&gt;aggressiv&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;aggressif&lt;/i&gt;, av stammen i lat. &lt;i&gt;aggressus&lt;/i&gt;, part. pf. till &lt;i&gt;aggredi&lt;/i&gt;, angripa, av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;gradi&lt;/i&gt;, skrida, gå (se &lt;sp&gt;grad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;grassera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aggressiv&lt;/b&gt;, 1870-t., av ty. &lt;i&gt;aggressiv&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;aggressif&lt;/i&gt;, av stammen i lat. &lt;i&gt;aggressus&lt;/i&gt;, part. pf. till &lt;i&gt;aggredi&lt;/i&gt;, angripa, av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;gradi&lt;/i&gt;, skrida, gå (se &lt;sp&gt;grad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;grassera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="grad o. grassera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;agg&lt;/b&gt;, o. 1540 = no.; jfr sv. dial. &lt;i&gt;agga&lt;/i&gt; ds. ävensom &lt;i&gt;agg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aggig&lt;/i&gt;, retsam m. m., o. bornholmska &lt;i&gt;agg&lt;/i&gt;, skarp, bitande, häftig; möjl. deverbativt av &lt;sp&gt;agga&lt;/sp&gt;, oroa, orsaka smärta, L. Petri 1559 osv. = no., som kan vara en intensivbildning (med konsonantförlängning) till stammen i vb. &lt;sp&gt;aga&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;nagga&lt;/sp&gt;. — Annorlunda Tamm under &lt;sp&gt;agg&lt;/sp&gt;, vilken (liksom SAOB) anser subst. som primärt i förh. till verbet. Enl. Tamm utgår &lt;sp&gt;agg&lt;/sp&gt; från ett germ. &lt;i&gt;*aᵹaᵹá-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;akakó&lt;/i&gt;-, jfr grek. &lt;i&gt;akōkḗ&lt;/i&gt;, spets, till ie. roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass el. spetsig (se &lt;sp&gt;ag&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;agn l&lt;/sp&gt; osv.), o. är nära samhörigt med no. &lt;i&gt;agge&lt;/i&gt;, tagg. Därest nu verkligen &lt;sp&gt;agg&lt;/sp&gt; ursprungl. betyder'spets, tagg', bör dess &lt;i&gt;gg&lt;/i&gt; emellertid snarast förklaras i enlighet med &lt;sp&gt;kugg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nagg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pigg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tagg&lt;/sp&gt; osv., alltså som beroende på hypokoristisk konsonantförlängning jfr förf. NTfF 3R 12, t. ex. s. 60." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;agg&lt;/b&gt;, o. 1540 = no.; jfr sv. dial. &lt;i&gt;agga&lt;/i&gt; ds. ävensom &lt;i&gt;agg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aggig&lt;/i&gt;, retsam m. m., o. bornholmska &lt;i&gt;agg&lt;/i&gt;, skarp, bitande, häftig; möjl. deverbativt av &lt;sp&gt;agga&lt;/sp&gt;, oroa, orsaka smärta, L. Petri 1559 osv. = no., som kan vara en intensivbildning (med konsonantförlängning) till stammen i vb. &lt;sp&gt;aga&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;nagga&lt;/sp&gt;. — Annorlunda Tamm under &lt;sp&gt;agg&lt;/sp&gt;, vilken (liksom SAOB) anser subst. som primärt i förh. till verbet. Enl. Tamm utgår &lt;sp&gt;agg&lt;/sp&gt; från ett germ. &lt;i&gt;*aᵹaᵹá-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;akakó&lt;/i&gt;-, jfr grek. &lt;i&gt;akōkḗ&lt;/i&gt;, spets, till ie. roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass el. spetsig (se &lt;sp&gt;ag&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;agn l&lt;/sp&gt; osv.), o. är nära samhörigt med no. &lt;i&gt;agge&lt;/i&gt;, tagg. Därest nu verkligen &lt;sp&gt;agg&lt;/sp&gt; ursprungl. betyder'spets, tagg', bör dess &lt;i&gt;gg&lt;/i&gt; emellertid snarast förklaras i enlighet med &lt;sp&gt;kugg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nagg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pigg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tagg&lt;/sp&gt; osv., alltså som beroende på hypokoristisk konsonantförlängning jfr förf. NTfF 3R 12, t. ex. s. 60." />
        <feat att="see" val="kugg" />
        <feat att="see" val="nagg" />
        <feat att="see" val="pigg" />
        <feat att="see" val="tagg" />
        <feat att="see" val="agg" />
        <feat att="see" val="ag" />
        <feat att="see" val="agn l" />
        <feat att="see" val="agg" />
        <feat att="see" val="agg" />
        <feat att="see" val="nagga." />
        <feat att="see" val="aga;" />
        <feat att="see" val="agga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;agera&lt;/b&gt;, ytterst av lat. &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, driva, vara verksam, spela (om scenisk framställning) m. m., urbesl. med &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;. I betyd. 'uppföra (ett skådespel)' i sv. redan 1594. Av participstammen &lt;i&gt;act-&lt;/i&gt; komma t. ex. &lt;sp&gt;akt 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;aktie&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;aktör&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;exakt&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;agent&lt;/sp&gt; = da., ty., fra., av lat. &lt;i&gt;agens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;agentis&lt;/i&gt;), part. pres. till &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;agera&lt;/b&gt;, ytterst av lat. &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;, driva, vara verksam, spela (om scenisk framställning) m. m., urbesl. med &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;. I betyd. 'uppföra (ett skådespel)' i sv. redan 1594. Av participstammen &lt;i&gt;act-&lt;/i&gt; komma t. ex. &lt;sp&gt;akt 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;aktie&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;aktör&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;exakt&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;agent&lt;/sp&gt; = da., ty., fra., av lat. &lt;i&gt;agens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;agentis&lt;/i&gt;), part. pres. till &lt;i&gt;agere&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="agent" />
        <feat att="see" val="akt 3" />
        <feat att="see" val="aktie" />
        <feat att="see" val="aktör" />
        <feat att="see" val="exakt" />
        <feat att="see" val="åka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Agda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Agda..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Agda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Agda&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Aghada&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;Aghata&lt;/i&gt; (= nsv. &lt;sp&gt;Agata&lt;/sp&gt;), ytterst från grek. &lt;i&gt;Agátha&lt;/i&gt;, kortform till feminina namn sammansatta med &lt;i&gt;agathós&lt;/i&gt;, god. Inom den kristna världen närmast efter det berömda helgonet Agatha av Sicilien († 251)." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Agda&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Aghada&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;Aghata&lt;/i&gt; (= nsv. &lt;sp&gt;Agata&lt;/sp&gt;), ytterst från grek. &lt;i&gt;Agátha&lt;/i&gt;, kortform till feminina namn sammansatta med &lt;i&gt;agathós&lt;/i&gt;, god. Inom den kristna världen närmast efter det berömda helgonet Agatha av Sicilien († 251)." />
        <feat att="see" val="Agata" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aga&lt;/b&gt;, subst., som nom. sg. redan i L. Petri Kr. 1559, egentl. oblik kasus till fsv. &lt;i&gt;aghi&lt;/i&gt; m., fruktan, skräck, tukt, sv. dial. &lt;i&gt;age&lt;/i&gt;, fruktan = isl. &lt;i&gt;agi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ave&lt;/i&gt;, i nda. blott 'tukt'; eng. &lt;i&gt;awe&lt;/i&gt; från nord. spr.; besl. med el. utvecklat ur &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen got. &lt;i&gt;agis&lt;/i&gt; n., fruktan, skräck (jfr t. ex. &lt;sp&gt;skada&lt;/sp&gt;: got. &lt;i&gt;skaþis&lt;/i&gt;), vartill avledn. germ. &lt;i&gt;*aᵹisan-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;egiso&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;egesa&lt;/i&gt; ds. (jfr no. &lt;i&gt;egsa&lt;/i&gt;, upphetsa, västsv. dial. &lt;i&gt;äksa&lt;/i&gt;, även: tukta, gräla, da. dial. &lt;i&gt;eksa&lt;/i&gt;, hålla i tukt; möjl. påverkat av &lt;sp&gt;ägga&lt;/sp&gt;). Med avs.på betydelseskiftningen 'skräck ~ tukt' jfr sv. dial. o. no. &lt;i&gt;kust&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kuslig&lt;/sp&gt;). — Härtill vb. &lt;sp&gt;aga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;agha&lt;/i&gt;, tukta, hålla i tukt = no. &lt;i&gt;aga&lt;/i&gt; ds., även: skrämma, da. &lt;i&gt;ave;&lt;/i&gt; jfr isl. &lt;i&gt;aga (-gða-)&lt;/i&gt; opers., synas hotande, sannol. = sydsv. dial. &lt;i&gt;ava&lt;/i&gt;, visa tecken till att bli regn, egentl.: hota (Wigforss S. Hall. folkm. s. 193 n. 4); jfr även sv. dial. &lt;i&gt;aga(s)&lt;/i&gt;, frukta, vara orolig; besl. med got. &lt;i&gt;un-agands&lt;/i&gt;, utan fruktan, o. fir. &lt;i&gt;agur&lt;/i&gt;, jag fruktar. Kausativum: isl. &lt;i&gt;ǿgja&lt;/i&gt;, göra fruktansvärd, injaga fruktan = got. &lt;i&gt;ôgjan&lt;/i&gt; ds.; med samma avljudsstadium som got. &lt;i&gt;ôgan&lt;/i&gt;, frukta, o. isl. &lt;i&gt;ótti&lt;/i&gt; m., skräck (av &lt;i&gt;*ōht-&lt;/i&gt;). — F. ö. blott osäkra anknytningar. — Jfr &lt;sp&gt;försagd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aga&lt;/b&gt;, subst., som nom. sg. redan i L. Petri Kr. 1559, egentl. oblik kasus till fsv. &lt;i&gt;aghi&lt;/i&gt; m., fruktan, skräck, tukt, sv. dial. &lt;i&gt;age&lt;/i&gt;, fruktan = isl. &lt;i&gt;agi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ave&lt;/i&gt;, i nda. blott 'tukt'; eng. &lt;i&gt;awe&lt;/i&gt; från nord. spr.; besl. med el. utvecklat ur &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen got. &lt;i&gt;agis&lt;/i&gt; n., fruktan, skräck (jfr t. ex. &lt;sp&gt;skada&lt;/sp&gt;: got. &lt;i&gt;skaþis&lt;/i&gt;), vartill avledn. germ. &lt;i&gt;*aᵹisan-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;egiso&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;egesa&lt;/i&gt; ds. (jfr no. &lt;i&gt;egsa&lt;/i&gt;, upphetsa, västsv. dial. &lt;i&gt;äksa&lt;/i&gt;, även: tukta, gräla, da. dial. &lt;i&gt;eksa&lt;/i&gt;, hålla i tukt; möjl. påverkat av &lt;sp&gt;ägga&lt;/sp&gt;). Med avs.på betydelseskiftningen 'skräck ~ tukt' jfr sv. dial. o. no. &lt;i&gt;kust&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kuslig&lt;/sp&gt;). — Härtill vb. &lt;sp&gt;aga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;agha&lt;/i&gt;, tukta, hålla i tukt = no. &lt;i&gt;aga&lt;/i&gt; ds., även: skrämma, da. &lt;i&gt;ave;&lt;/i&gt; jfr isl. &lt;i&gt;aga (-gða-)&lt;/i&gt; opers., synas hotande, sannol. = sydsv. dial. &lt;i&gt;ava&lt;/i&gt;, visa tecken till att bli regn, egentl.: hota (Wigforss S. Hall. folkm. s. 193 n. 4); jfr även sv. dial. &lt;i&gt;aga(s)&lt;/i&gt;, frukta, vara orolig; besl. med got. &lt;i&gt;un-agands&lt;/i&gt;, utan fruktan, o. fir. &lt;i&gt;agur&lt;/i&gt;, jag fruktar. Kausativum: isl. &lt;i&gt;ǿgja&lt;/i&gt;, göra fruktansvärd, injaga fruktan = got. &lt;i&gt;ôgjan&lt;/i&gt; ds.; med samma avljudsstadium som got. &lt;i&gt;ôgan&lt;/i&gt;, frukta, o. isl. &lt;i&gt;ótti&lt;/i&gt; m., skräck (av &lt;i&gt;*ōht-&lt;/i&gt;). — F. ö. blott osäkra anknytningar. — Jfr &lt;sp&gt;försagd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="försagd" />
        <feat att="see" val="aga" />
        <feat att="see" val="ägga" />
        <feat att="see" val="skada" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ag..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ag&lt;/b&gt;, ett halvgräs, särsk. Cladium mariscus, Spegel 1712, fgutn. &lt;i&gt;agh&lt;/i&gt;; säkerl., på grund av växtens mycket spetsiga blad, av den ie. roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass (se &lt;sp&gt;abborre&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;agn 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0091" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ag&lt;/b&gt;, ett halvgräs, särsk. Cladium mariscus, Spegel 1712, fgutn. &lt;i&gt;agh&lt;/i&gt;; säkerl., på grund av växtens mycket spetsiga blad, av den ie. roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass (se &lt;sp&gt;abborre&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;agn 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="abborre" />
        <feat att="see" val="agn 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aj&lt;/b&gt;, t. ex. O. Petri, Bib. 1541 i numera obr. anv., i modern betyd. hos Stiernhielm, jfr no., lty., ty. &lt;i&gt;ai&lt;/i&gt;: möjl. delvis av varandra oberoende bildningar; jfr grek. &lt;i&gt;aĩ&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aj&lt;/b&gt;, t. ex. O. Petri, Bib. 1541 i numera obr. anv., i modern betyd. hos Stiernhielm, jfr no., lty., ty. &lt;i&gt;ai&lt;/i&gt;: möjl. delvis av varandra oberoende bildningar; jfr grek. &lt;i&gt;aĩ&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ah" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ah..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ah..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ah&lt;/b&gt;, motsv. fsv. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;, väl av urnord. &lt;i&gt;*ah&lt;/i&gt; = mlty &lt;i&gt;ach&lt;/i&gt; (varav sv. &lt;sp&gt;ack&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt; osv. Såsom ljudhärmande uttr. kunna dock dessa former i vissa fall ha uppstått oberoende av varandra; jfr lat. &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt;, som knappast är 'besläktat' med de nämnda orden." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ah&lt;/b&gt;, motsv. fsv. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;, väl av urnord. &lt;i&gt;*ah&lt;/i&gt; = mlty &lt;i&gt;ach&lt;/i&gt; (varav sv. &lt;sp&gt;ack&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt; osv. Såsom ljudhärmande uttr. kunna dock dessa former i vissa fall ha uppstått oberoende av varandra; jfr lat. &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt;, som knappast är 'besläktat' med de nämnda orden." />
        <feat att="see" val="ack" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agronom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agronom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agronom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;agronom&lt;/b&gt; = da., ty. osv., av grek. &lt;i&gt;agronómos&lt;/i&gt;, lantlig, som sbst.: uppsyningsman över statens jord, till &lt;i&gt;agrós&lt;/i&gt;, åker, o. &lt;i&gt;némō&lt;/i&gt;, bl. a.: brukar, bebor." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;agronom&lt;/b&gt; = da., ty. osv., av grek. &lt;i&gt;agronómos&lt;/i&gt;, lantlig, som sbst.: uppsyningsman över statens jord, till &lt;i&gt;agrós&lt;/i&gt;, åker, o. &lt;i&gt;némō&lt;/i&gt;, bl. a.: brukar, bebor." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agrar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agrar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agrar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;agrar&lt;/b&gt;, ett 1890-talsord, efter ty. &lt;i&gt;agrarier&lt;/i&gt; 1870-t., av lat. &lt;i&gt;agrārius&lt;/i&gt;, hörande till jordbruket, till &lt;i&gt;ager&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;agrar&lt;/b&gt;, ett 1890-talsord, efter ty. &lt;i&gt;agrarier&lt;/i&gt; 1870-t., av lat. &lt;i&gt;agrārius&lt;/i&gt;, hörande till jordbruket, till &lt;i&gt;ager&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="åker" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agraff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agraff..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agraff..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;agraff&lt;/b&gt; 1762, av fra. &lt;i&gt;agrafe&lt;/i&gt;, från mlat. &lt;i&gt;graffa&lt;/i&gt;, från fhty. &lt;i&gt;krapfo&lt;/i&gt;, krampa (se &lt;sp&gt;krapp 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;agraff&lt;/b&gt; 1762, av fra. &lt;i&gt;agrafe&lt;/i&gt;, från mlat. &lt;i&gt;graffa&lt;/i&gt;, från fhty. &lt;i&gt;krapfo&lt;/i&gt;, krampa (se &lt;sp&gt;krapp 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="krapp 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Agnes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Agnes..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Agnes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Agnes&lt;/b&gt;, kvinnon. = fsv. osv., av lat. &lt;i&gt;Agnes&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ētis&lt;/i&gt;), en bildning till grek. &lt;i&gt;(h)agnós&lt;/i&gt;, kysk, jfr grek. kvinnon. &lt;i&gt;(H)agnḗ&lt;/i&gt;; alltså ej till lat. &lt;i&gt;agnus&lt;/i&gt;, lamm, såsom fordom ofta antagits. — Härtill ombildningen &lt;sp&gt;Agneta&lt;/sp&gt; = fsv., av mlat. &lt;i&gt;Agneta&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Agnes&lt;/b&gt;, kvinnon. = fsv. osv., av lat. &lt;i&gt;Agnes&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ētis&lt;/i&gt;), en bildning till grek. &lt;i&gt;(h)agnós&lt;/i&gt;, kysk, jfr grek. kvinnon. &lt;i&gt;(H)agnḗ&lt;/i&gt;; alltså ej till lat. &lt;i&gt;agnus&lt;/i&gt;, lamm, såsom fordom ofta antagits. — Härtill ombildningen &lt;sp&gt;Agneta&lt;/sp&gt; = fsv., av mlat. &lt;i&gt;Agneta&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Agneta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agn..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agn..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;agn&lt;/b&gt;, vid fiske, 1572 = isl., no., da., n.; ett blott nordiskt ord; möjl. till samma rot med betyd. 'äta' som uppträder i sanskr. &lt;i&gt;áçana-&lt;/i&gt;, mat, grek. &lt;i&gt;ákylos&lt;/i&gt;, ollon, egentl.: mat (se senast Persson Indog. Wortf. s. 825 med not 5), o. isl. (&lt;i&gt;ǽja&lt;/i&gt;, låta beta, om hästar (germ. &lt;i&gt;*ahjan&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;agn&lt;/b&gt;, vid fiske, 1572 = isl., no., da., n.; ett blott nordiskt ord; möjl. till samma rot med betyd. 'äta' som uppträder i sanskr. &lt;i&gt;áçana-&lt;/i&gt;, mat, grek. &lt;i&gt;ákylos&lt;/i&gt;, ollon, egentl.: mat (se senast Persson Indog. Wortf. s. 825 med not 5), o. isl. (&lt;i&gt;ǽja&lt;/i&gt;, låta beta, om hästar (germ. &lt;i&gt;*ahjan&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="agn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--agn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--agn..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;agn&lt;/b&gt;, på säd, fsv. &lt;i&gt;aghn&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;ogn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;avn(e)&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;ahana&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;agen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ahana&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ahne&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;egenu&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ægnan&lt;/i&gt; plur. (eng. &lt;i&gt;awns&lt;/i&gt; enl. somliga från nord. spr.), jfr fin. lånordet &lt;i&gt;akana&lt;/i&gt;, av germ. *&lt;i&gt;aᵹanō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*ahanō-&lt;/i&gt; f., besl. med lat. &lt;i&gt;agna&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*aknā&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;ákanos&lt;/i&gt;, tagg, tistel, ävensom lat. &lt;i&gt;acus&lt;/i&gt;, agn, fhty. &lt;i&gt;ahhil&lt;/i&gt;, agnar (ty. &lt;i&gt;achel&lt;/i&gt;), osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;ag&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;akacia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ax&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;egg&lt;/sp&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara spetsig (uppträdande med både palatalt o. velart &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;, det senare i t. ex. fpreuss. &lt;i&gt;ackons&lt;/i&gt;, agnar)." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;agn&lt;/b&gt;, på säd, fsv. &lt;i&gt;aghn&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;ogn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;avn(e)&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;ahana&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;agen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ahana&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ahne&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;egenu&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ægnan&lt;/i&gt; plur. (eng. &lt;i&gt;awns&lt;/i&gt; enl. somliga från nord. spr.), jfr fin. lånordet &lt;i&gt;akana&lt;/i&gt;, av germ. *&lt;i&gt;aᵹanō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*ahanō-&lt;/i&gt; f., besl. med lat. &lt;i&gt;agna&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*aknā&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;ákanos&lt;/i&gt;, tagg, tistel, ävensom lat. &lt;i&gt;acus&lt;/i&gt;, agn, fhty. &lt;i&gt;ahhil&lt;/i&gt;, agnar (ty. &lt;i&gt;achel&lt;/i&gt;), osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;ag&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;akacia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ax&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;egg&lt;/sp&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara spetsig (uppträdande med både palatalt o. velart &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;, det senare i t. ex. fpreuss. &lt;i&gt;ackons&lt;/i&gt;, agnar)." />
        <feat att="see" val="ag" />
        <feat att="see" val="akacia" />
        <feat att="see" val="ax" />
        <feat att="see" val="egg;" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alkuva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alkuva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alkuva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alkuva&lt;/b&gt;, Phoxinus aphya, äling, elritsa; i sht i Dalsland, Linné 1747; till trädnamnet  &lt;sp&gt;al&lt;/sp&gt; (liksom &lt;sp&gt;äling&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;elritsa&lt;/sp&gt;), på grund av att fisken med förkärlek uppehåller sig mellan alarnas rötter, o. sv. dial. &lt;i&gt;kuv(e)&lt;/i&gt;, hösåte, rund hög, ä. nsv. &lt;i&gt;kuv&lt;/i&gt;, puckel osv. (se f. ö. &lt;sp&gt;kopp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kuva&lt;/sp&gt;), alltså med syftning på kroppsformen. Jfr förf. Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 85, E. Noreen Ärtem. ljudl. s. 125 n. 2." />
        <feat att="faksimilID" val="0095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alkuva&lt;/b&gt;, Phoxinus aphya, äling, elritsa; i sht i Dalsland, Linné 1747; till trädnamnet  &lt;sp&gt;al&lt;/sp&gt; (liksom &lt;sp&gt;äling&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;elritsa&lt;/sp&gt;), på grund av att fisken med förkärlek uppehåller sig mellan alarnas rötter, o. sv. dial. &lt;i&gt;kuv(e)&lt;/i&gt;, hösåte, rund hög, ä. nsv. &lt;i&gt;kuv&lt;/i&gt;, puckel osv. (se f. ö. &lt;sp&gt;kopp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kuva&lt;/sp&gt;), alltså med syftning på kroppsformen. Jfr förf. Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 85, E. Noreen Ärtem. ljudl. s. 125 n. 2." />
        <feat att="see" val="kuva" />
        <feat att="see" val="kopp" />
        <feat att="see" val="elritsa" />
        <feat att="see" val="äling" />
        <feat att="see" val="al" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akleja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akleja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akleja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;akleja&lt;/b&gt;, &lt;i&gt;aker-&lt;/i&gt; Var. rer. 1538, från mlty. &lt;i&gt;akeleje&lt;/i&gt; m. m. = fhty. &lt;i&gt;agaleie&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;aquileja&lt;/i&gt;; dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;akleja&lt;/b&gt;, &lt;i&gt;aker-&lt;/i&gt; Var. rer. 1538, från mlty. &lt;i&gt;akeleje&lt;/i&gt; m. m. = fhty. &lt;i&gt;agaleie&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;aquileja&lt;/i&gt;; dunkelt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akademi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akademi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akademi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;akademi&lt;/b&gt;, i betyd. 'universitet' från 1593, genom förmedling av ty. o. fra. ytterst från grek. &lt;i&gt;akadēmia&lt;/i&gt;, ä. &lt;i&gt;akadḗmeia&lt;/i&gt;, plats där Plato lärde; avledn. av mansn. &lt;i&gt;Akádēmos&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;akademi&lt;/b&gt;, i betyd. 'universitet' från 1593, genom förmedling av ty. o. fra. ytterst från grek. &lt;i&gt;akadēmia&lt;/i&gt;, ä. &lt;i&gt;akadḗmeia&lt;/i&gt;, plats där Plato lärde; avledn. av mansn. &lt;i&gt;Akádēmos&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="akacia" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--akacia..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--akacia..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;akacia&lt;/b&gt;, B. Olai 1578: &lt;i&gt;acatia&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;akakia&lt;/i&gt;, som anses ha egyptiskt ursprung med folketymologisk anslutning till &lt;i&gt;akḗ&lt;/i&gt;, spets, osv., av den ie. roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass; se &lt;sp&gt;abborre&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;agn 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0092" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;akacia&lt;/b&gt;, B. Olai 1578: &lt;i&gt;acatia&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;akakia&lt;/i&gt;, som anses ha egyptiskt ursprung med folketymologisk anslutning till &lt;i&gt;akḗ&lt;/i&gt;, spets, osv., av den ie. roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass; se &lt;sp&gt;abborre&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;agn 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="abborre" />
        <feat att="see" val="agn 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alkov" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alkov..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alkov..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alkov&lt;/b&gt;, 1705, från fra. &lt;i&gt;alcôve&lt;/i&gt;, egentl. arabiskt lånord med betyd. 'kabinett'." />
        <feat att="faksimilID" val="0095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alkov&lt;/b&gt;, 1705, från fra. &lt;i&gt;alcôve&lt;/i&gt;, egentl. arabiskt lånord med betyd. 'kabinett'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Alingsås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Alingsås..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Alingsås..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Alingsås&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;Alingsās&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;ås 1&lt;/sp&gt; o. ett personnamn &lt;i&gt;*Aling&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*Alung&lt;/i&gt;, trol. egentl. ’person från Ale härad’ SOÄ 8:10. Jfr fsv. &lt;i&gt;Ælingsby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Älvsby&lt;/sp&gt; Uppl., där dock sannol. personnamnet har ett annat ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Alingsås&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;Alingsās&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;ås 1&lt;/sp&gt; o. ett personnamn &lt;i&gt;*Aling&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*Alung&lt;/i&gt;, trol. egentl. ’person från Ale härad’ SOÄ 8:10. Jfr fsv. &lt;i&gt;Ælingsby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Älvsby&lt;/sp&gt; Uppl., där dock sannol. personnamnet har ett annat ursprung." />
        <feat att="see" val="Älvsby" />
        <feat att="see" val="ås 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alika" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alika..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alika..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alika&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;alka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alika&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;alka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="alka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alibi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alibi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alibi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alibi&lt;/b&gt;, 1856, av lat. =, annanstädes, till &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt;, annan (se föreg.), o. &lt;i&gt;ibi&lt;/i&gt;, där, el. &lt;i&gt;ubi&lt;/i&gt;, varest (jfr biformen &lt;i&gt;aliubi&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alibi&lt;/b&gt;, 1856, av lat. =, annanstädes, till &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt;, annan (se föreg.), o. &lt;i&gt;ibi&lt;/i&gt;, där, el. &lt;i&gt;ubi&lt;/i&gt;, varest (jfr biformen &lt;i&gt;aliubi&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="alias 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alias" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alias..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alias..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alias&lt;/b&gt;, rätteligen, vanligen kallad, 1871, av lat. &lt;i&gt;alias&lt;/i&gt;, annars, egentl.: vid annat tillfälle, till &lt;i&gt;alius&lt;/i&gt;, annan (se &lt;sp&gt;eljes&lt;/sp&gt; o. jfr följ.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alias&lt;/b&gt;, rätteligen, vanligen kallad, 1871, av lat. &lt;i&gt;alias&lt;/i&gt;, annars, egentl.: vid annat tillfälle, till &lt;i&gt;alius&lt;/i&gt;, annan (se &lt;sp&gt;eljes&lt;/sp&gt; o. jfr följ.)." />
        <feat att="see" val="eljes" />
        <feat att="see" val="alibi 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Algot" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Algot..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Algot..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Algot&lt;/b&gt;, mansn. = fsv.; inhemskt, motsv. isl. &lt;i&gt;Algautr&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;göt 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Gustav&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Algot&lt;/b&gt;, mansn. = fsv.; inhemskt, motsv. isl. &lt;i&gt;Algautr&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;göt 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Gustav&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Gustav" />
        <feat att="see" val="göt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="algebra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--algebra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--algebra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;algebra,&lt;/b&gt; o. 1640 = ty. osv., av ital. &lt;i&gt;algebra&lt;/i&gt; (från 1202), av arab. &lt;i&gt;al-jebr&lt;/i&gt;, återförening, hopslutning (800-t.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;algebra,&lt;/b&gt; o. 1640 = ty. osv., av ital. &lt;i&gt;algebra&lt;/i&gt; (från 1202), av arab. &lt;i&gt;al-jebr&lt;/i&gt;, återförening, hopslutning (800-t.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alg&lt;/b&gt; (växtn.), C. A. Agardh 1814 (i äldre tid i stället den lat. formen på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;); ytterst av lat. &lt;i&gt;alga&lt;/i&gt;, väl egentl.: den klibbiga (jfr under &lt;sp&gt;ulk&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alg&lt;/b&gt; (växtn.), C. A. Agardh 1814 (i äldre tid i stället den lat. formen på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;); ytterst av lat. &lt;i&gt;alga&lt;/i&gt;, väl egentl.: den klibbiga (jfr under &lt;sp&gt;ulk&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="ulk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alfågel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alfågel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alfågel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alfågel&lt;/b&gt;, Fuligula glacialis, Ödman 1783, även: &lt;i&gt;alla&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;al-&lt;/sp&gt; har sitt ursprung från fågelns egendomliga sång, vars början kan återges med &lt;i&gt;a-a-l&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;alka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alfågel&lt;/b&gt;, Fuligula glacialis, Ödman 1783, även: &lt;i&gt;alla&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;al-&lt;/sp&gt; har sitt ursprung från fågelns egendomliga sång, vars början kan återges med &lt;i&gt;a-a-l&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;alka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="alka" />
        <feat att="see" val="al-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alkohol" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alkohol..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alkohol..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alkohol&lt;/b&gt;, Berzelius 1808 = ty. m. fl. språk, från mlat. &lt;i&gt;alcohol&lt;/i&gt;, särsk. i förb. &lt;i&gt;alcohol vini&lt;/i&gt;, vinspiritus, av arab. &lt;i&gt;al-kohl&lt;/i&gt;, fint pulver av blyglans; i Europa först: fint pulver, sedan: den finaste beståndsdelen  i ett ämne, särsk. i vin, och slutligen  genom ellips med samma betyd. som &lt;i&gt;alcohol vini&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0095" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alkohol&lt;/b&gt;, Berzelius 1808 = ty. m. fl. språk, från mlat. &lt;i&gt;alcohol&lt;/i&gt;, särsk. i förb. &lt;i&gt;alcohol vini&lt;/i&gt;, vinspiritus, av arab. &lt;i&gt;al-kohl&lt;/i&gt;, fint pulver av blyglans; i Europa först: fint pulver, sedan: den finaste beståndsdelen  i ett ämne, särsk. i vin, och slutligen  genom ellips med samma betyd. som &lt;i&gt;alcohol vini&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="alka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--alka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--alka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;alka&lt;/b&gt;, fågelsläktet Alca, i sht Alca torda, tordmule, 1779; liksom da. &lt;i&gt;alk(e)&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;alk&lt;/i&gt; lån från vnord. spr.: no. o. isl. &lt;i&gt;alk(a)&lt;/i&gt;; vanl. tolkat såsom en avledning med &lt;i&gt;-k&lt;/i&gt; av germ. stammen &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt;, som uppträder i flera namn på vattenfåglar med starkt läte; jfr Lidén Ark. 13: 31. Mycket osäkert är däremot, om namnet, såsom skett, också får förbindas med sydsv. &lt;i&gt;alika&lt;/i&gt;, kaja, från mlty. &lt;i&gt;al(l)eke&lt;/i&gt;, osv., vilket snarast är en diminutivform till det i djurfabeln som fågelnamn förekommande kvinnonamnet &lt;i&gt;Ale&lt;/i&gt; (väl till &lt;i&gt;Adelheid&lt;/i&gt;; jfr f. ö. SAOB)." />
        <feat att="faksimilID" val="0094" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;alka&lt;/b&gt;, fågelsläktet Alca, i sht Alca torda, tordmule, 1779; liksom da. &lt;i&gt;alk(e)&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;alk&lt;/i&gt; lån från vnord. spr.: no. o. isl. &lt;i&gt;alk(a)&lt;/i&gt;; vanl. tolkat såsom en avledning med &lt;i&gt;-k&lt;/i&gt; av germ. stammen &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt;, som uppträder i flera namn på vattenfåglar med starkt läte; jfr Lidén Ark. 13: 31. Mycket osäkert är däremot, om namnet, såsom skett, också får förbindas med sydsv. &lt;i&gt;alika&lt;/i&gt;, kaja, från mlty. &lt;i&gt;al(l)eke&lt;/i&gt;, osv., vilket snarast är en diminutivform till det i djurfabeln som fågelnamn förekommande kvinnonamnet &lt;i&gt;Ale&lt;/i&gt; (väl till &lt;i&gt;Adelheid&lt;/i&gt;; jfr f. ö. SAOB)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="benägen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--benägen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--benägen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;benägen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;benæghin&lt;/i&gt;, väl ombildat av ett mlty. adj. motsv. holl. &lt;i&gt;genegen&lt;/i&gt;, egentl. part. perf. av mlty. &lt;i&gt;nîgen&lt;/i&gt;, böja sig (se &lt;sp&gt;niga&lt;/sp&gt;); jfr med avs. på betyd.-utvecklingen ty. &lt;i&gt;geneigt&lt;/i&gt; o. sv. &lt;i&gt;böjd&lt;/i&gt; (för); se under &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;huld&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;benägen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;benæghin&lt;/i&gt;, väl ombildat av ett mlty. adj. motsv. holl. &lt;i&gt;genegen&lt;/i&gt;, egentl. part. perf. av mlty. &lt;i&gt;nîgen&lt;/i&gt;, böja sig (se &lt;sp&gt;niga&lt;/sp&gt;); jfr med avs. på betyd.-utvecklingen ty. &lt;i&gt;geneigt&lt;/i&gt; o. sv. &lt;i&gt;böjd&lt;/i&gt; (för); se under &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;huld&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="huld" />
        <feat att="see" val="böja" />
        <feat att="see" val="niga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalla..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;kalla&lt;/b&gt; = fsv.: ropa på, åkalla, mana, säga, nämna, isl.: ungef. ds. = da. &lt;i&gt;kalde&lt;/i&gt;, kalla, mlty. &lt;i&gt;kallen&lt;/i&gt;, tillkalla, tala, fhty. &lt;i&gt;kallôn&lt;/i&gt;, tala, prata, ags. &lt;i&gt;ceal-lian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;call&lt;/i&gt;), ropa, kalla; antingen av &lt;i&gt;*kalz-&lt;/i&gt;, besl. med fslav. &lt;i&gt;glasiti (*gols-)&lt;/i&gt;, ropa, &lt;i&gt;glasŭ&lt;/i&gt;, röst, el. av &lt;i&gt;*kaln-&lt;/i&gt;, jfr fir. &lt;i&gt;gall&lt;/i&gt;, berömd, &lt;i&gt;gall&lt;/i&gt;, svan; möjl. hör också hit lat. &lt;i&gt;gallus&lt;/i&gt;, tupp, som dock kanske snarare betyder 'det galliska (djuret)'; utan utvidgning med &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;-n&lt;/i&gt;: fslav. &lt;i&gt;glagolati (*gol-gol-)&lt;/i&gt;, tala, osv. Jfr &lt;sp&gt;kälta&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Kall&lt;/sp&gt;, yrke, särsk.: prästämbete o. d., egentl.: vartill man blivit kallad; jfr ty. &lt;i&gt;beruf&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;vocation&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0380" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;kalla&lt;/b&gt; = fsv.: ropa på, åkalla, mana, säga, nämna, isl.: ungef. ds. = da. &lt;i&gt;kalde&lt;/i&gt;, kalla, mlty. &lt;i&gt;kallen&lt;/i&gt;, tillkalla, tala, fhty. &lt;i&gt;kallôn&lt;/i&gt;, tala, prata, ags. &lt;i&gt;ceal-lian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;call&lt;/i&gt;), ropa, kalla; antingen av &lt;i&gt;*kalz-&lt;/i&gt;, besl. med fslav. &lt;i&gt;glasiti (*gols-)&lt;/i&gt;, ropa, &lt;i&gt;glasŭ&lt;/i&gt;, röst, el. av &lt;i&gt;*kaln-&lt;/i&gt;, jfr fir. &lt;i&gt;gall&lt;/i&gt;, berömd, &lt;i&gt;gall&lt;/i&gt;, svan; möjl. hör också hit lat. &lt;i&gt;gallus&lt;/i&gt;, tupp, som dock kanske snarare betyder 'det galliska (djuret)'; utan utvidgning med &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;-n&lt;/i&gt;: fslav. &lt;i&gt;glagolati (*gol-gol-)&lt;/i&gt;, tala, osv. Jfr &lt;sp&gt;kälta&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Kall&lt;/sp&gt;, yrke, särsk.: prästämbete o. d., egentl.: vartill man blivit kallad; jfr ty. &lt;i&gt;beruf&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;vocation&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Berge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Berge..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Berge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Berge&lt;/b&gt;, mansn., se &lt;sp&gt;Birger&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Berge&lt;/b&gt;, mansn., se &lt;sp&gt;Birger&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Birger" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kall" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kall..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kall..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kall&lt;/b&gt;, adj., fsv. &lt;i&gt;kald er&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kaldr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kold&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;kalds&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;kald&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;kalt&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ceald&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;cold&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*kalða-&lt;/i&gt;, participbildning till germ. st. vb. &lt;i&gt;*kalan&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kala (kól)&lt;/i&gt;, göra frusen (&lt;i&gt;mik kelr&lt;/i&gt;, jag fryser), sv. dial. &lt;i&gt;kala&lt;/i&gt;, blåsa litet, ags. &lt;i&gt;calan&lt;/i&gt;, göra frusen, frysa, vartill kausativbildningen germ. &lt;i&gt;*kōlian&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;köla&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;kǿla&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kuolen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;célan&lt;/i&gt;, göra kall, avkyla (möjl. dock avlett av germ. adj.-stammen &lt;i&gt;kōl-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;kuoli&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;cól&lt;/i&gt;, motsv. resp. ty. &lt;i&gt;kühl&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;cool&lt;/i&gt;, kylig, se &lt;sp&gt;kultje&lt;/sp&gt;); se även &lt;sp&gt;kul&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kulen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kuling&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kyla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;köld&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;källa&lt;/sp&gt; samt &lt;sp&gt;klake&lt;/sp&gt;. Besl. med lat. &lt;i&gt;gelu&lt;/i&gt; n., frost, &lt;i&gt;gelidus&lt;/i&gt;, kall, &lt;i&gt;gelāre&lt;/i&gt;, frysa, litau. &lt;i&gt;gélmenis&lt;/i&gt;, häftig kyla, ävensom lat. &lt;i&gt;glaciēs&lt;/i&gt;, is (jfr sv. lånorden &lt;sp&gt;glass&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gletscher&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0380" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kall&lt;/b&gt;, adj., fsv. &lt;i&gt;kald er&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kaldr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kold&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;kalds&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;kald&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;kalt&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ceald&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;cold&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*kalða-&lt;/i&gt;, participbildning till germ. st. vb. &lt;i&gt;*kalan&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kala (kól)&lt;/i&gt;, göra frusen (&lt;i&gt;mik kelr&lt;/i&gt;, jag fryser), sv. dial. &lt;i&gt;kala&lt;/i&gt;, blåsa litet, ags. &lt;i&gt;calan&lt;/i&gt;, göra frusen, frysa, vartill kausativbildningen germ. &lt;i&gt;*kōlian&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;köla&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;kǿla&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kuolen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;célan&lt;/i&gt;, göra kall, avkyla (möjl. dock avlett av germ. adj.-stammen &lt;i&gt;kōl-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;kuoli&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;cól&lt;/i&gt;, motsv. resp. ty. &lt;i&gt;kühl&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;cool&lt;/i&gt;, kylig, se &lt;sp&gt;kultje&lt;/sp&gt;); se även &lt;sp&gt;kul&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kulen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kuling&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kyla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;köld&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;källa&lt;/sp&gt; samt &lt;sp&gt;klake&lt;/sp&gt;. Besl. med lat. &lt;i&gt;gelu&lt;/i&gt; n., frost, &lt;i&gt;gelidus&lt;/i&gt;, kall, &lt;i&gt;gelāre&lt;/i&gt;, frysa, litau. &lt;i&gt;gélmenis&lt;/i&gt;, häftig kyla, ävensom lat. &lt;i&gt;glaciēs&lt;/i&gt;, is (jfr sv. lånorden &lt;sp&gt;glass&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gletscher&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalkyl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalkyl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalkyl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalkyl&lt;/b&gt;, Palmquist Algebr. 1746, från fra. &lt;i&gt;calcul&lt;/i&gt;, räkning, till &lt;i&gt;calculer&lt;/i&gt;, räkna, av lat. &lt;i&gt;calculāre&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;calculus&lt;/i&gt;, räkning, liten sten (använd vid räkneoperationer), dimin. till &lt;i&gt;calx&lt;/i&gt;, sten, kalk (varav &lt;sp&gt;kalk 3&lt;/sp&gt;). — Tidigare: &lt;sp&gt;kalkulation&lt;/sp&gt;, 1633. — Vb. &lt;sp&gt;kalkulera&lt;/sp&gt; finns redan 1613 o. hos Wivallius." />
        <feat att="faksimilID" val="0380" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalkyl&lt;/b&gt;, Palmquist Algebr. 1746, från fra. &lt;i&gt;calcul&lt;/i&gt;, räkning, till &lt;i&gt;calculer&lt;/i&gt;, räkna, av lat. &lt;i&gt;calculāre&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;calculus&lt;/i&gt;, räkning, liten sten (använd vid räkneoperationer), dimin. till &lt;i&gt;calx&lt;/i&gt;, sten, kalk (varav &lt;sp&gt;kalk 3&lt;/sp&gt;). — Tidigare: &lt;sp&gt;kalkulation&lt;/sp&gt;, 1633. — Vb. &lt;sp&gt;kalkulera&lt;/sp&gt; finns redan 1613 o. hos Wivallius." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalkon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalkon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalkon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalkon&lt;/b&gt;, Asteropherus 1609: &lt;i&gt;kalkun&lt;/i&gt;, 1700-t.: &lt;i&gt;kalkon&lt;/i&gt; Serenius osv., motsv. da. &lt;i&gt;kalkun&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;kalkûn&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;kalkoen&lt;/i&gt;; den svenska &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;formen möjl. av ett lty. &lt;i&gt;*kalkôn&lt;/i&gt; el., med Kock Sv. ljudhist. 2: 162, uppkommen genom ljudsubstitution; jfr &lt;sp&gt;plommon&lt;/sp&gt;. Egentl. kortform till uttr. såsom ä. nsv. &lt;i&gt;kalkunsk hane, höna&lt;/i&gt; 1633, &lt;i&gt;calkoneske hanar och hönor&lt;/i&gt; o. 1640, &lt;i&gt;kalkons höns&lt;/i&gt; 1649 = lty. &lt;i&gt;kalkûnsche höner&lt;/i&gt; osv., motsv. ty. &lt;i&gt;kalekutischer hahn&lt;/i&gt; (med kortformen &lt;i&gt;kalekut&lt;/i&gt;); egentl.: från Kalikut (jfr &lt;sp&gt;kalikå&lt;/sp&gt;). Uttr. beror på missuppfattning av sådana benämningar på kalkonen som t. ex. fra. &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;coq d'Inde&lt;/i&gt; (varav &lt;i&gt;dinde&lt;/i&gt;). Då fågeln egentl. härstammar från Mexiko, o. Amerika i äldre tid antogs vara en del av Indien (se indian), kom han att benämnas efter den allmänt kända ostindiska handelsstaden &lt;i&gt;Kalikut&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;kalikå&lt;/sp&gt;). — Eng. &lt;i&gt;turkey&lt;/i&gt;, egentl.: från Turkiet." />
        <feat att="faksimilID" val="0380" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalkon&lt;/b&gt;, Asteropherus 1609: &lt;i&gt;kalkun&lt;/i&gt;, 1700-t.: &lt;i&gt;kalkon&lt;/i&gt; Serenius osv., motsv. da. &lt;i&gt;kalkun&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;kalkûn&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;kalkoen&lt;/i&gt;; den svenska &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;formen möjl. av ett lty. &lt;i&gt;*kalkôn&lt;/i&gt; el., med Kock Sv. ljudhist. 2: 162, uppkommen genom ljudsubstitution; jfr &lt;sp&gt;plommon&lt;/sp&gt;. Egentl. kortform till uttr. såsom ä. nsv. &lt;i&gt;kalkunsk hane, höna&lt;/i&gt; 1633, &lt;i&gt;calkoneske hanar och hönor&lt;/i&gt; o. 1640, &lt;i&gt;kalkons höns&lt;/i&gt; 1649 = lty. &lt;i&gt;kalkûnsche höner&lt;/i&gt; osv., motsv. ty. &lt;i&gt;kalekutischer hahn&lt;/i&gt; (med kortformen &lt;i&gt;kalekut&lt;/i&gt;); egentl.: från Kalikut (jfr &lt;sp&gt;kalikå&lt;/sp&gt;). Uttr. beror på missuppfattning av sådana benämningar på kalkonen som t. ex. fra. &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;coq d'Inde&lt;/i&gt; (varav &lt;i&gt;dinde&lt;/i&gt;). Då fågeln egentl. härstammar från Mexiko, o. Amerika i äldre tid antogs vara en del av Indien (se indian), kom han att benämnas efter den allmänt kända ostindiska handelsstaden &lt;i&gt;Kalikut&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;kalikå&lt;/sp&gt;). — Eng. &lt;i&gt;turkey&lt;/i&gt;, egentl.: från Turkiet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalikå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalikå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalikå..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalikå&lt;/b&gt;, DA 1824: &lt;i&gt;kallikå&lt;/i&gt; (i annons), av eng. &lt;i&gt;calico&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;calicot&lt;/i&gt;, efter den ostindiska staden &lt;i&gt;Kalikut&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalikå&lt;/b&gt;, DA 1824: &lt;i&gt;kallikå&lt;/i&gt; (i annons), av eng. &lt;i&gt;calico&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;calicot&lt;/i&gt;, efter den ostindiska staden &lt;i&gt;Kalikut&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">calico</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">calicot</orth>
            <note>efter den ostindiska staden
            &lt;i&gt;Kalikut&lt;/i&gt;</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kaliber" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kaliber..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kaliber..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kaliber&lt;/b&gt;, diametern till ett eldvapens lopp (nu ofta i bildl. betyd.: art, slag) t. ex. Karl XII Bref 1698 = ty., av fra.-span. &lt;i&gt;calibre&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;calibro&lt;/i&gt;. Den vanliga härledningen från arab. &lt;i&gt;qâlib&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;qâlab&lt;/i&gt;, skoläst, gjutform (numera även: kaliber, t. ex. i Algier, vilken betyd. väl lånats från fra.) betvivlas av Kluyver i dennes grundliga uppsats 'Kaliber' ZfdW 11: 219 f., där bl. a. även den ä. span. formen &lt;i&gt;calibo&lt;/i&gt; behandlas; enl. Kl. är ordet italienskt (där dock med annan, men snarlik betyd.); f. ö. dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kaliber&lt;/b&gt;, diametern till ett eldvapens lopp (nu ofta i bildl. betyd.: art, slag) t. ex. Karl XII Bref 1698 = ty., av fra.-span. &lt;i&gt;calibre&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;calibro&lt;/i&gt;. Den vanliga härledningen från arab. &lt;i&gt;qâlib&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;qâlab&lt;/i&gt;, skoläst, gjutform (numera även: kaliber, t. ex. i Algier, vilken betyd. väl lånats från fra.) betvivlas av Kluyver i dennes grundliga uppsats 'Kaliber' ZfdW 11: 219 f., där bl. a. även den ä. span. formen &lt;i&gt;calibo&lt;/i&gt; behandlas; enl. Kl. är ordet italienskt (där dock med annan, men snarlik betyd.); f. ö. dunkelt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalfatra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalfatra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalfatra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalfatra&lt;/b&gt;, 1754, om skepp, o. 1730 i bildl. anv. = da. &lt;i&gt;kalfatre&lt;/i&gt;, från lty., holl. &lt;i&gt;kalfateren&lt;/i&gt;, jämte holl. &lt;i&gt;kalfaten&lt;/i&gt;, av mlat., ital. &lt;i&gt;calafatare&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;calfater&lt;/i&gt;), ett sjömansord av österländskt ursprung; däremot ej, såsom antages av Schröder Streckformen s. 143, ett egentl. germ. ord, som förlängts av öfris, &lt;i&gt;klatern&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;klateren&lt;/i&gt;, klappra, rassla. Under formen &lt;i&gt;kalffuators&lt;/i&gt; plur., kalfatrare, uppträder ett hithörande ord redan i G. I:s reg." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalfatra&lt;/b&gt;, 1754, om skepp, o. 1730 i bildl. anv. = da. &lt;i&gt;kalfatre&lt;/i&gt;, från lty., holl. &lt;i&gt;kalfateren&lt;/i&gt;, jämte holl. &lt;i&gt;kalfaten&lt;/i&gt;, av mlat., ital. &lt;i&gt;calafatare&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;calfater&lt;/i&gt;), ett sjömansord av österländskt ursprung; däremot ej, såsom antages av Schröder Streckformen s. 143, ett egentl. germ. ord, som förlängts av öfris, &lt;i&gt;klatern&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;klateren&lt;/i&gt;, klappra, rassla. Under formen &lt;i&gt;kalffuators&lt;/i&gt; plur., kalfatrare, uppträder ett hithörande ord redan i G. I:s reg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalfaktor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalfaktor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalfaktor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalfaktor&lt;/b&gt;, officersuppassare; Gustaf II Adolf: &lt;i&gt;calefactor&lt;/i&gt;; egentl.: som har till uppgift att elda, av mlat. &lt;i&gt;calefactor&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;calefacere&lt;/i&gt;, göra varm (se &lt;sp&gt;chaufför&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;faktor&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;kallun&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalfaktor&lt;/b&gt;, officersuppassare; Gustaf II Adolf: &lt;i&gt;calefactor&lt;/i&gt;; egentl.: som har till uppgift att elda, av mlat. &lt;i&gt;calefactor&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;calefacere&lt;/i&gt;, göra varm (se &lt;sp&gt;chaufför&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;faktor&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;kallun&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalkera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalkera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalkera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalkera&lt;/b&gt;, 1784, av fra. &lt;i&gt;calquer&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;calcare&lt;/i&gt;, inpressa, trampa, av lat. &lt;i&gt;calcāre&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;calx&lt;/i&gt;, häl (se &lt;sp&gt;chaussera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kalsonger&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0380" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalkera&lt;/b&gt;, 1784, av fra. &lt;i&gt;calquer&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;calcare&lt;/i&gt;, inpressa, trampa, av lat. &lt;i&gt;calcāre&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;calx&lt;/i&gt;, häl (se &lt;sp&gt;chaussera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kalsonger&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalk..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalk..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;kalk&lt;/b&gt;, jordart, fsv. &lt;i&gt;kalker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;kalch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cealk&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;chalk&lt;/i&gt;, krita); gammalt lånord från lat. &lt;i&gt;calx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;calcis&lt;/i&gt;), kalksten, kalk (av grek. &lt;i&gt;khálix&lt;/i&gt;, kisel, kalk), liksom &lt;sp&gt;källare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tegel&lt;/sp&gt; o. vissa andra uttr. tillhörande stenbyggnadskonsten, sorn germanerna lärt av romarna. Det inhemska ordet för 'kalk' är &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;kalkyl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0380" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;kalk&lt;/b&gt;, jordart, fsv. &lt;i&gt;kalker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;kalch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cealk&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;chalk&lt;/i&gt;, krita); gammalt lånord från lat. &lt;i&gt;calx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;calcis&lt;/i&gt;), kalksten, kalk (av grek. &lt;i&gt;khálix&lt;/i&gt;, kisel, kalk), liksom &lt;sp&gt;källare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tegel&lt;/sp&gt; o. vissa andra uttr. tillhörande stenbyggnadskonsten, sorn germanerna lärt av romarna. Det inhemska ordet för 'kalk' är &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;kalkyl&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalk..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalk..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;kalk&lt;/b&gt; (blom-), t. ex. Weste 1807 = da. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;kelch&lt;/i&gt;, egentl. upptaget från grek. &lt;i&gt;kálijx&lt;/i&gt;, blomkalk, knopp, varav lat. &lt;i&gt;calyx&lt;/i&gt;, senare skrivet &lt;i&gt;calix&lt;/i&gt; o. förblandat med &lt;i&gt;calix&lt;/i&gt;, bägare." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;kalk&lt;/b&gt; (blom-), t. ex. Weste 1807 = da. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;kelch&lt;/i&gt;, egentl. upptaget från grek. &lt;i&gt;kálijx&lt;/i&gt;, blomkalk, knopp, varav lat. &lt;i&gt;calyx&lt;/i&gt;, senare skrivet &lt;i&gt;calix&lt;/i&gt; o. förblandat med &lt;i&gt;calix&lt;/i&gt;, bägare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalk..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;kalk&lt;/b&gt;, bägare, fsv. &lt;i&gt;kalker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kalkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt;, gammalt lån från ags. &lt;i&gt;calic&lt;/i&gt;, biform utan &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;omljud till ags. &lt;i&gt;celic&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;kelik&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kelih&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kelch&lt;/i&gt;); ett mycket tidigt germ. lånord från lat. &lt;i&gt;calix&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;calicis&lt;/i&gt;), jfr grek. &lt;i&gt;kýlix&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;kalk&lt;/b&gt;, bägare, fsv. &lt;i&gt;kalker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kalkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kalk&lt;/i&gt;, gammalt lån från ags. &lt;i&gt;calic&lt;/i&gt;, biform utan &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;omljud till ags. &lt;i&gt;celic&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;kelik&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kelih&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kelch&lt;/i&gt;); ett mycket tidigt germ. lånord från lat. &lt;i&gt;calix&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;calicis&lt;/i&gt;), jfr grek. &lt;i&gt;kýlix&lt;/i&gt; ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalabalik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalabalik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalabalik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalabalik&lt;/b&gt;, t. ex. 1614, i sv. först brukat om Karl XII:s strid i Bender 1713, av ett ungef. likalydande turkiskt ord med betyd. 'bråk, virrvarr, följe, tross'. I överförd anv. t. ex. hos O. v. Dalin." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalabalik&lt;/b&gt;, t. ex. 1614, i sv. först brukat om Karl XII:s strid i Bender 1713, av ett ungef. likalydande turkiskt ord med betyd. 'bråk, virrvarr, följe, tross'. I överförd anv. t. ex. hos O. v. Dalin." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kal&lt;/b&gt;, 1602: &lt;i&gt;kalt&lt;/i&gt; neutr., från lty. &lt;i&gt;kal&lt;/i&gt; el. ty.&lt;i&gt; kahl&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;chalo&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;chalawēr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;calu&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;callow&lt;/i&gt;), väl urbesl. med fslav. &lt;i&gt;golŭ&lt;/i&gt;., naken, bar." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kal&lt;/b&gt;, 1602: &lt;i&gt;kalt&lt;/i&gt; neutr., från lty. &lt;i&gt;kal&lt;/i&gt; el. ty.&lt;i&gt; kahl&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;chalo&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;chalawēr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;calu&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;callow&lt;/i&gt;), väl urbesl. med fslav. &lt;i&gt;golŭ&lt;/i&gt;., naken, bar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kaktus" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kaktus..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kaktus..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kaktus&lt;/b&gt;, en egentl. sydamerikansk växt, som uppkallats efter grek. &lt;i&gt;káktos&lt;/i&gt;, namn på en taggig växt." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kaktus&lt;/b&gt;, en egentl. sydamerikansk växt, som uppkallats efter grek. &lt;i&gt;káktos&lt;/i&gt;, namn på en taggig växt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kakel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kakel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kakel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kakel&lt;/b&gt;, Arvidi 1651 = da. &lt;i&gt;kakkel&lt;/i&gt;, väl närmast av ett lty. &lt;i&gt;*kakel&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;kachel&lt;/i&gt; (varav lty. &lt;i&gt;kachel&lt;/i&gt;), kakel, av fhty. &lt;i&gt;kachala&lt;/i&gt;, lergryta, antagl. från vlat. &lt;i&gt;*caccalus&lt;/i&gt; (= ital. dial. &lt;i&gt;caccalo&lt;/i&gt;), till mlat. &lt;i&gt;cacchus&lt;/i&gt;, fat, skål, motsv. portug. &lt;i&gt;caco&lt;/i&gt;, skärva; sammanhängande med lat. &lt;i&gt;cac(c)abus&lt;/i&gt;, kokkärl, av grek. &lt;i&gt;kákkabos&lt;/i&gt;, ett lånord av okänt ursprung. De äldsta kaklen voro skålformiga. Se Meringer WuS 3: 179 f. — &lt;sp&gt;Kakelugn&lt;/sp&gt;, t. ex. o. 1580 = da. &lt;i&gt;kakkelovn&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;kacheloven&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;kachelofen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kakel&lt;/b&gt;, Arvidi 1651 = da. &lt;i&gt;kakkel&lt;/i&gt;, väl närmast av ett lty. &lt;i&gt;*kakel&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;kachel&lt;/i&gt; (varav lty. &lt;i&gt;kachel&lt;/i&gt;), kakel, av fhty. &lt;i&gt;kachala&lt;/i&gt;, lergryta, antagl. från vlat. &lt;i&gt;*caccalus&lt;/i&gt; (= ital. dial. &lt;i&gt;caccalo&lt;/i&gt;), till mlat. &lt;i&gt;cacchus&lt;/i&gt;, fat, skål, motsv. portug. &lt;i&gt;caco&lt;/i&gt;, skärva; sammanhängande med lat. &lt;i&gt;cac(c)abus&lt;/i&gt;, kokkärl, av grek. &lt;i&gt;kákkabos&lt;/i&gt;, ett lånord av okänt ursprung. De äldsta kaklen voro skålformiga. Se Meringer WuS 3: 179 f. — &lt;sp&gt;Kakelugn&lt;/sp&gt;, t. ex. o. 1580 = da. &lt;i&gt;kakkelovn&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;kacheloven&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;kachelofen&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalesch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalesch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalesch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalesch&lt;/b&gt;, 1627 m. fl.: &lt;i&gt;kalläss&lt;/i&gt; (o. d.), 1677: &lt;i&gt;callesch&lt;/i&gt; = da., ty. &lt;i&gt;kalesche&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;calèche&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;calash&lt;/i&gt;), liksom &lt;sp&gt;droska&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kusk&lt;/sp&gt; slaviskt lånord: tjeck. &lt;i&gt;koleska&lt;/i&gt;, dimin. till fslav. &lt;sp&gt;kolo&lt;/sp&gt;, hjul (se d. o.); alltså urbesl. med hjul o. de från grek. härstammande &lt;sp&gt;pol&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tele(fon)&lt;/sp&gt;, ävensom sannol. med &lt;sp&gt;hals&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalesch&lt;/b&gt;, 1627 m. fl.: &lt;i&gt;kalläss&lt;/i&gt; (o. d.), 1677: &lt;i&gt;callesch&lt;/i&gt; = da., ty. &lt;i&gt;kalesche&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;calèche&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;calash&lt;/i&gt;), liksom &lt;sp&gt;droska&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kusk&lt;/sp&gt; slaviskt lånord: tjeck. &lt;i&gt;koleska&lt;/i&gt;, dimin. till fslav. &lt;sp&gt;kolo&lt;/sp&gt;, hjul (se d. o.); alltså urbesl. med hjul o. de från grek. härstammande &lt;sp&gt;pol&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tele(fon)&lt;/sp&gt;, ävensom sannol. med &lt;sp&gt;hals&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalender" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalender..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalender..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalender&lt;/b&gt;, t. ex. Spegel 1685 = ty., av senmlat. &lt;i&gt;calendarius&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;calendarium&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;calendæ&lt;/i&gt;, första månadsdagen, sedan: månad. Till härledningen jfr, utom Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, Reichelt Zfvergl. Sprachf. 46: 325." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalender&lt;/b&gt;, t. ex. Spegel 1685 = ty., av senmlat. &lt;i&gt;calendarius&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;calendarium&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;calendæ&lt;/i&gt;, första månadsdagen, sedan: månad. Till härledningen jfr, utom Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, Reichelt Zfvergl. Sprachf. 46: 325." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kaldun" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kaldun..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kaldun..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kaldun&lt;/b&gt;, ä. sv., se &lt;sp&gt;kallun&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kaldun&lt;/b&gt;, ä. sv., se &lt;sp&gt;kallun&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="kallun" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kalas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kalas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kalas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kalas&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;collatzie&lt;/i&gt; Var. rer. 1538, &lt;i&gt;collats (-tz)&lt;/i&gt; Bib. 1541 m. fl., &lt;i&gt;collas&lt;/i&gt; 1607, &lt;i&gt;callatz&lt;/i&gt; 1619, &lt;i&gt;callas&lt;/i&gt; Wivallius, motsv. da. &lt;i&gt;kalas&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kollas&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;collatie&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;kollatz&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;collātio&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;collation&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;kollation&lt;/sp&gt;), egentl.: sammanbärande, bidrag, till &lt;i&gt;conferre&lt;/i&gt;, bära samman; alltså urspr. om festligheter, till vilka varje deltagande lämnade ett bidrag, jfr &lt;sp&gt;gille&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lag&lt;/sp&gt;. Formen med &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; utgår väl från ett ej uppvisat lty. ord; jfr &lt;sp&gt;kanin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;karduan&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kalas&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;collatzie&lt;/i&gt; Var. rer. 1538, &lt;i&gt;collats (-tz)&lt;/i&gt; Bib. 1541 m. fl., &lt;i&gt;collas&lt;/i&gt; 1607, &lt;i&gt;callatz&lt;/i&gt; 1619, &lt;i&gt;callas&lt;/i&gt; Wivallius, motsv. da. &lt;i&gt;kalas&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kollas&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;collatie&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;kollatz&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;collātio&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;collation&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;kollation&lt;/sp&gt;), egentl.: sammanbärande, bidrag, till &lt;i&gt;conferre&lt;/i&gt;, bära samman; alltså urspr. om festligheter, till vilka varje deltagande lämnade ett bidrag, jfr &lt;sp&gt;gille&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lag&lt;/sp&gt;. Formen med &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; utgår väl från ett ej uppvisat lty. ord; jfr &lt;sp&gt;kanin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;karduan&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Kajsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Kajsa..pm.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Kajsa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;Kajsa&lt;/b&gt;, i uttr. 'blås, Kajsa' torde vanl. fattas som en smeknamnsombildning till den västnord. vindguden &lt;i&gt;Kári&lt;/i&gt;, Fornjots son = &lt;sp&gt;kåre&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;*kāre&lt;/i&gt; (jfr om dylika former med &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; under föreg.); se t. ex. Brate Nord. fam.-bok 13: 927. Emellertid torde denne aldrig ha varit allmännare känd, åtm. ej i Sverige, såvida han ej rent av, som säkerl. flera av Fornjots ätt, är att betrakta som en lärd abstraktion. Kanske föreligger här därför i stället namnet &lt;sp&gt;Kajsa&lt;/sp&gt; = den heliga &lt;i&gt;Katarina&lt;/i&gt;, möjl. i så fall Birgittas dotter, bekant för sina underverk, o. kanske i dylika fall åkallad av sjömännen; dock finnes bland de övriga helgonen med samma namn åtminstone två med stort rykte. Jfr härmed att enl. Setälä FUF 13: 380 fin. &lt;i&gt;Kati&lt;/i&gt;, bl. a. en trädgudomlighet, väsentligen återgår på den heliga Katarinas namn." />
        <feat att="faksimilID" val="0378" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;Kajsa&lt;/b&gt;, i uttr. 'blås, Kajsa' torde vanl. fattas som en smeknamnsombildning till den västnord. vindguden &lt;i&gt;Kári&lt;/i&gt;, Fornjots son = &lt;sp&gt;kåre&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;*kāre&lt;/i&gt; (jfr om dylika former med &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; under föreg.); se t. ex. Brate Nord. fam.-bok 13: 927. Emellertid torde denne aldrig ha varit allmännare känd, åtm. ej i Sverige, såvida han ej rent av, som säkerl. flera av Fornjots ätt, är att betrakta som en lärd abstraktion. Kanske föreligger här därför i stället namnet &lt;sp&gt;Kajsa&lt;/sp&gt; = den heliga &lt;i&gt;Katarina&lt;/i&gt;, möjl. i så fall Birgittas dotter, bekant för sina underverk, o. kanske i dylika fall åkallad av sjömännen; dock finnes bland de övriga helgonen med samma namn åtminstone två med stort rykte. Jfr härmed att enl. Setälä FUF 13: 380 fin. &lt;i&gt;Kati&lt;/i&gt;, bl. a. en trädgudomlighet, väsentligen återgår på den heliga Katarinas namn." />
        <feat att="see" val="Kajsa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Kajsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Kajsa..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Kajsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;Kajsa&lt;/b&gt;, kvinnon., smeknamnsform till &lt;sp&gt;Karin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Katarina&lt;/sp&gt; (se d. o.); med samma från barnspr. härstammande övergång av &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; som i t. ex. &lt;i&gt;Eje&lt;/i&gt; av Erik, &lt;i&gt;Moje&lt;/i&gt; av Maurits, &lt;i&gt;Bojan&lt;/i&gt; av Ingeborg osv. Jfr följ. — &lt;sp&gt;Storkajsa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lillkajsa&lt;/sp&gt;, ett par spelkort i kasino, till äldre &lt;i&gt;stor-cas(s)ino&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lill-cas(s)ino&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kasino&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0378" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;Kajsa&lt;/b&gt;, kvinnon., smeknamnsform till &lt;sp&gt;Karin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Katarina&lt;/sp&gt; (se d. o.); med samma från barnspr. härstammande övergång av &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; som i t. ex. &lt;i&gt;Eje&lt;/i&gt; av Erik, &lt;i&gt;Moje&lt;/i&gt; av Maurits, &lt;i&gt;Bojan&lt;/i&gt; av Ingeborg osv. Jfr följ. — &lt;sp&gt;Storkajsa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lillkajsa&lt;/sp&gt;, ett par spelkort i kasino, till äldre &lt;i&gt;stor-cas(s)ino&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lill-cas(s)ino&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kasino&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Kajsa 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kajman" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kajman..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kajman..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kajman&lt;/b&gt;, namne, Ekeblad 1653: &lt;i&gt;kaieman&lt;/i&gt;, Serenius 1734: &lt;i&gt;kayman&lt;/i&gt;, i dial. även &lt;i&gt;kajme&lt;/i&gt;, från fin. &lt;i&gt;kaima&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-an&lt;/i&gt;) ds., från balt. spr.: litau. &lt;i&gt;kaimýnas&lt;/i&gt;, granne, egentl.: som bor i samma by, avledn. av litau. &lt;i&gt;kaimas&lt;/i&gt;, by (= &lt;sp&gt;hem&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0378" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kajman&lt;/b&gt;, namne, Ekeblad 1653: &lt;i&gt;kaieman&lt;/i&gt;, Serenius 1734: &lt;i&gt;kayman&lt;/i&gt;, i dial. även &lt;i&gt;kajme&lt;/i&gt;, från fin. &lt;i&gt;kaima&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-an&lt;/i&gt;) ds., från balt. spr.: litau. &lt;i&gt;kaimýnas&lt;/i&gt;, granne, egentl.: som bor i samma by, avledn. av litau. &lt;i&gt;kaimas&lt;/i&gt;, by (= &lt;sp&gt;hem&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kakalorum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kakalorum..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kakalorum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kakalorum&lt;/b&gt;, Extra Posten 1792: 'disputera med Er öfver detta slags Cacalorum'; i ett yttrande från 1799: 'detta moraliska cacalorum'; i modern betyd. Almqvist 1843: 'ett hiskeligt kakalorum' o. Blanche 1843; väl från djäkne- o. studentspråket. Möjl. en s. k. sträckform till &lt;sp&gt;kolorum&lt;/sp&gt; (i anslutning till &lt;sp&gt;kackel&lt;/sp&gt;?), vilket i sin tur kan vara en skämtsam ombildning av &lt;sp&gt;korum&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kakalorum&lt;/b&gt;, Extra Posten 1792: 'disputera med Er öfver detta slags Cacalorum'; i ett yttrande från 1799: 'detta moraliska cacalorum'; i modern betyd. Almqvist 1843: 'ett hiskeligt kakalorum' o. Blanche 1843; väl från djäkne- o. studentspråket. Möjl. en s. k. sträckform till &lt;sp&gt;kolorum&lt;/sp&gt; (i anslutning till &lt;sp&gt;kackel&lt;/sp&gt;?), vilket i sin tur kan vara en skämtsam ombildning av &lt;sp&gt;korum&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kakao" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kakao..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kakao..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kakao&lt;/b&gt;, 1758 = ty., av fra., ital., span. &lt;i&gt;cacao&lt;/i&gt;, från ett mexikanskt språk (jfr &lt;sp&gt;chokolad&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0379" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kakao&lt;/b&gt;, 1758 = ty., av fra., ital., span. &lt;i&gt;cacao&lt;/i&gt;, från ett mexikanskt språk (jfr &lt;sp&gt;chokolad&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kaka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kaka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kaka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kaka&lt;/b&gt; = fsv., no. = da. &lt;i&gt;kage&lt;/i&gt; (meng., eng. &lt;i&gt;cake&lt;/i&gt; nordiskt lån?); avljudsform till mlty. &lt;i&gt;kôke&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kuocho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kuchen&lt;/i&gt;), jfr ags. &lt;i&gt;cécil&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*kōkil-&lt;/i&gt;); besl. med &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt; (jord-)klump; jfr &lt;sp&gt;käx 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Kaka söker maka&lt;/sp&gt;, 1617, jfr fsv. &lt;i&gt;æ findher kaka sin maka&lt;/i&gt;, väl förändrat av ett uttr. motsv. da. &lt;i&gt;krage søger mage&lt;/i&gt;, nu uppfattat såsom hörande till &lt;i&gt;krage&lt;/i&gt;, kråka, men av Falk-Torp på grund av ä. no. &lt;i&gt;krake fær vel sin make&lt;/i&gt; (sagt som tröst åt misslyckade friare) fört till &lt;sp&gt;krake&lt;/sp&gt;, stackare; omöjligt är väl dock ej, att i stället omvänt det no. ordspråket utgör en ombildning av ett äldre, där ordet &lt;sp&gt;kråka&lt;/sp&gt; ingått: jfr ä. no. &lt;i&gt;kraake søger maake&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;birds of a feather flock together&lt;/i&gt;. F. ö. erinras om ty. &lt;i&gt;gleich und gleich gesellt sich gern&lt;/i&gt; o. likbetydande uttr. i lat. o. grek. — &lt;sp&gt;Kakstad&lt;/sp&gt;, skämtsamt för 'mage' redan hos Modée 1739: 'det kliar i kakstan'." />
        <feat att="faksimilID" val="0378" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kaka&lt;/b&gt; = fsv., no. = da. &lt;i&gt;kage&lt;/i&gt; (meng., eng. &lt;i&gt;cake&lt;/i&gt; nordiskt lån?); avljudsform till mlty. &lt;i&gt;kôke&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kuocho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kuchen&lt;/i&gt;), jfr ags. &lt;i&gt;cécil&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*kōkil-&lt;/i&gt;); besl. med &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt; (jord-)klump; jfr &lt;sp&gt;käx 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Kaka söker maka&lt;/sp&gt;, 1617, jfr fsv. &lt;i&gt;æ findher kaka sin maka&lt;/i&gt;, väl förändrat av ett uttr. motsv. da. &lt;i&gt;krage søger mage&lt;/i&gt;, nu uppfattat såsom hörande till &lt;i&gt;krage&lt;/i&gt;, kråka, men av Falk-Torp på grund av ä. no. &lt;i&gt;krake fær vel sin make&lt;/i&gt; (sagt som tröst åt misslyckade friare) fört till &lt;sp&gt;krake&lt;/sp&gt;, stackare; omöjligt är väl dock ej, att i stället omvänt det no. ordspråket utgör en ombildning av ett äldre, där ordet &lt;sp&gt;kråka&lt;/sp&gt; ingått: jfr ä. no. &lt;i&gt;kraake søger maake&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;birds of a feather flock together&lt;/i&gt;. F. ö. erinras om ty. &lt;i&gt;gleich und gleich gesellt sich gern&lt;/i&gt; o. likbetydande uttr. i lat. o. grek. — &lt;sp&gt;Kakstad&lt;/sp&gt;, skämtsamt för 'mage' redan hos Modée 1739: 'det kliar i kakstan'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kajuta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kajuta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kajuta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kajuta&lt;/b&gt;, Schroderus o. 1638, förr även: &lt;i&gt;kajut&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;kajylte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kajûte&lt;/i&gt;, varifrån även ty. &lt;i&gt;kajüte&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;cajute&lt;/i&gt;; av trots alla förklaringsförsök dunkelt ursprung, liksom också förhållandet är oklart mellan detta ord o. fra. &lt;i&gt;cahute&lt;/i&gt;, koja, varav ä. da. &lt;i&gt;kahyte&lt;/i&gt;, tält, bod, da. &lt;i&gt;kahyt&lt;/i&gt;, kajuta. Säkerl. ej, såsom av många tidigare antagits, att förbinda med &lt;sp&gt;koja&lt;/sp&gt;; knappast heller, med Schröder Streckformen s. 35 f., en utvidgad form (»streckform») av lty. &lt;i&gt;kûte&lt;/i&gt;,&lt;i&gt; küt(t)e&lt;/i&gt;, hål, grop (jfr hans likartade förklaring av &lt;sp&gt;kabyss&lt;/sp&gt;); snarare då, med Falk-Torp s. 483, ytterst från ffra. &lt;i&gt;cahute&lt;/i&gt;, som i sin tur kunde vara en blandform av fra. &lt;i&gt;cabane&lt;/i&gt;, koja, kajuta, o. det germ. ordet (lty.) &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hytt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hytta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0378" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kajuta&lt;/b&gt;, Schroderus o. 1638, förr även: &lt;i&gt;kajut&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;kajylte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kajûte&lt;/i&gt;, varifrån även ty. &lt;i&gt;kajüte&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;cajute&lt;/i&gt;; av trots alla förklaringsförsök dunkelt ursprung, liksom också förhållandet är oklart mellan detta ord o. fra. &lt;i&gt;cahute&lt;/i&gt;, koja, varav ä. da. &lt;i&gt;kahyte&lt;/i&gt;, tält, bod, da. &lt;i&gt;kahyt&lt;/i&gt;, kajuta. Säkerl. ej, såsom av många tidigare antagits, att förbinda med &lt;sp&gt;koja&lt;/sp&gt;; knappast heller, med Schröder Streckformen s. 35 f., en utvidgad form (»streckform») av lty. &lt;i&gt;kûte&lt;/i&gt;,&lt;i&gt; küt(t)e&lt;/i&gt;, hål, grop (jfr hans likartade förklaring av &lt;sp&gt;kabyss&lt;/sp&gt;); snarare då, med Falk-Torp s. 483, ytterst från ffra. &lt;i&gt;cahute&lt;/i&gt;, som i sin tur kunde vara en blandform av fra. &lt;i&gt;cabane&lt;/i&gt;, koja, kajuta, o. det germ. ordet (lty.) &lt;i&gt;hütte&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hytt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hytta&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bergslag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bergslag..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bergslag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bergslag&lt;/b&gt; = y. fsv. (neutr. plur.), av &lt;sp&gt;berg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lag 2&lt;/sp&gt; (neutr.), sedan, på 1500-t., i plur. best. form uppfattat som sing; jfr &lt;sp&gt;Roslagen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bergslag&lt;/b&gt; = y. fsv. (neutr. plur.), av &lt;sp&gt;berg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lag 2&lt;/sp&gt; (neutr.), sedan, på 1500-t., i plur. best. form uppfattat som sing; jfr &lt;sp&gt;Roslagen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Roslagen" />
        <feat att="see" val="lag 2" />
        <feat att="see" val="berg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ottar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ottar..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ottar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ottar&lt;/b&gt;, mansn., fsv., fda. &lt;i&gt;Ot(t)ar&lt;/i&gt; = fno., isl. &lt;i&gt;Óttarr&lt;/i&gt;; jfr ags. &lt;i&gt;Ohthere&lt;/i&gt;, som synes vara ett nordiskt namn (Björkman Nord. Personenn. s. 104); sannol. till isl. &lt;i&gt;ótli&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;oht&lt;/i&gt;, skräck, got. &lt;i&gt;ôgan&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;ōghnas&lt;/i&gt;, hota, Sdw. Tillägg (se &lt;sp&gt;aga&lt;/sp&gt;) + sbst. &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt; (liksom &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ragnar&lt;/sp&gt; osv.); el. också till isl. &lt;i&gt;geirr&lt;/i&gt;, spjut (se &lt;sp&gt;gissel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;navare&lt;/sp&gt;), i senare fallet alltså av urnord. &lt;i&gt;*Ōhta-gaiʀaʀ&lt;/i&gt; (o. bildat såsom t. ex. isl. &lt;i&gt;Hróarr&lt;/i&gt;, östnord. &lt;i&gt;Roar&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;Hróðgár&lt;/i&gt;), med bortfall av &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ai-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ā-&lt;/i&gt; i semifortisstavelse. Härmed sammanhänger fir. lånordet &lt;i&gt;Ottir&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Oit(t)ir&lt;/i&gt;, om vilket närmare Marstrander Det norske sprogs hist. i Irland ss. 66, 82, 98 o. tilläggen 155, 156. — Alltså snarast ej, såsom annars antagits, av urnord. &lt;i&gt;*Anhto-harjaʀ&lt;/i&gt;, till ags. &lt;i&gt;óht&lt;/i&gt;, förföljelse, fhty. &lt;i&gt;âhta&lt;/i&gt;; jfr Marstrander anf. st. — Ingår i ortn. &lt;sp&gt;Otterstad&lt;/sp&gt; Vgtl. (fsv. Oterstadhum) m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0645" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ottar&lt;/b&gt;, mansn., fsv., fda. &lt;i&gt;Ot(t)ar&lt;/i&gt; = fno., isl. &lt;i&gt;Óttarr&lt;/i&gt;; jfr ags. &lt;i&gt;Ohthere&lt;/i&gt;, som synes vara ett nordiskt namn (Björkman Nord. Personenn. s. 104); sannol. till isl. &lt;i&gt;ótli&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;oht&lt;/i&gt;, skräck, got. &lt;i&gt;ôgan&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;ōghnas&lt;/i&gt;, hota, Sdw. Tillägg (se &lt;sp&gt;aga&lt;/sp&gt;) + sbst. &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt; (liksom &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ragnar&lt;/sp&gt; osv.); el. också till isl. &lt;i&gt;geirr&lt;/i&gt;, spjut (se &lt;sp&gt;gissel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;navare&lt;/sp&gt;), i senare fallet alltså av urnord. &lt;i&gt;*Ōhta-gaiʀaʀ&lt;/i&gt; (o. bildat såsom t. ex. isl. &lt;i&gt;Hróarr&lt;/i&gt;, östnord. &lt;i&gt;Roar&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;Hróðgár&lt;/i&gt;), med bortfall av &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ai-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ā-&lt;/i&gt; i semifortisstavelse. Härmed sammanhänger fir. lånordet &lt;i&gt;Ottir&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Oit(t)ir&lt;/i&gt;, om vilket närmare Marstrander Det norske sprogs hist. i Irland ss. 66, 82, 98 o. tilläggen 155, 156. — Alltså snarast ej, såsom annars antagits, av urnord. &lt;i&gt;*Anhto-harjaʀ&lt;/i&gt;, till ags. &lt;i&gt;óht&lt;/i&gt;, förföljelse, fhty. &lt;i&gt;âhta&lt;/i&gt;; jfr Marstrander anf. st. — Ingår i ortn. &lt;sp&gt;Otterstad&lt;/sp&gt; Vgtl. (fsv. Oterstadhum) m. fl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gedigen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gedigen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gedigen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gedigen&lt;/b&gt;, U. Hiärne 1687: &lt;i&gt;gedieget Ten&lt;/i&gt;; i bildl. betyd. ett 1800-talsord, från ty. &lt;i&gt;gediegen&lt;/i&gt; ds., av mhty. &lt;i&gt;gedigen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;gidigan&lt;/i&gt;, utvuxen, mogen, halt-full = fsax. &lt;i&gt;gethigan&lt;/i&gt;, part.-adj. till fhty. &lt;i&gt;gedîhan&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;gedeihen&lt;/i&gt;, förkovras, frodas = got. &lt;i&gt;þeihan&lt;/i&gt;, växa m. m., osv,; besl. med &lt;sp&gt;dejlig&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0270" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gedigen&lt;/b&gt;, U. Hiärne 1687: &lt;i&gt;gedieget Ten&lt;/i&gt;; i bildl. betyd. ett 1800-talsord, från ty. &lt;i&gt;gediegen&lt;/i&gt; ds., av mhty. &lt;i&gt;gedigen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;gidigan&lt;/i&gt;, utvuxen, mogen, halt-full = fsax. &lt;i&gt;gethigan&lt;/i&gt;, part.-adj. till fhty. &lt;i&gt;gedîhan&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;gedeihen&lt;/i&gt;, förkovras, frodas = got. &lt;i&gt;þeihan&lt;/i&gt;, växa m. m., osv,; besl. med &lt;sp&gt;dejlig&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bill" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bill..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bill..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;bill&lt;/b&gt;, lagförslag, från eng. &lt;i&gt;bill&lt;/i&gt;, av meng. &lt;i&gt;bille&lt;/i&gt;, af mlat. &lt;i&gt;billa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bulla&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;bulla&lt;/i&gt;, blåsa, kapsel (jfr &lt;sp&gt;biljett&lt;/sp&gt; o. se &lt;sp&gt;bulla&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0130" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;bill&lt;/b&gt;, lagförslag, från eng. &lt;i&gt;bill&lt;/i&gt;, av meng. &lt;i&gt;bille&lt;/i&gt;, af mlat. &lt;i&gt;billa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bulla&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;bulla&lt;/i&gt;, blåsa, kapsel (jfr &lt;sp&gt;biljett&lt;/sp&gt; o. se &lt;sp&gt;bulla&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="bulla" />
        <feat att="see" val="biljett" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">bill</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="meng">bille</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="mlat.">billa</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="mlat.">bulla</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE4">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">bulla</orth>
            <note>blåsa, kapsel</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öring" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öring..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öring..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;öring&lt;/b&gt;, fisken Salmo trutta, Bureus o. 1600 — Klinkowström 1911, ofta även &lt;sp&gt;laxöring&lt;/sp&gt;, 1664 osv.; avlett direkt av &lt;sp&gt;ör&lt;/sp&gt;, stengrund (jfr &lt;sp&gt;börting, röding, strömming&lt;/sp&gt;) el. av de därav bildade fisknamnen &lt;i&gt;laxör&lt;/i&gt; Bureus o. 1600, Oedman 1746 el. &lt;i&gt;-öre&lt;/i&gt; (ännu t. ex. 1895; kvar i t. ex. Boh.-l.; jfr plur. &lt;i&gt;laxs ören&lt;/i&gt; Carl IX 1589 m. fl., även &lt;i&gt;-öron&lt;/i&gt;; se nedan); el. elliptiskt till &lt;sp&gt;örlax&lt;/sp&gt;, Rheen 1671, Linné 1734 osv.; el. (såsom väl vanl. antages) en ombildning av ett ord, motsvar, dal m. &lt;i&gt;örādh&lt;/i&gt;, orād, fsv. &lt;i&gt;örith&lt;/i&gt;, i ortn. &lt;i&gt;Örædhæ-, Öroda-&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;Örædhælydh&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Örlid&lt;/sp&gt; Vgtl., SOÄ 4: 59), isl. &lt;i&gt;aurriði&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aurride (aur(i)e, ørje&lt;/i&gt; m. m.), da. &lt;i&gt;ørred&lt;/i&gt;; egentl.: som går el. far fram på ören, till &lt;sp&gt;ör&lt;/sp&gt; o. (avljudsformer till) &lt;sp&gt;rida&lt;/sp&gt; i en äldre allmännare betyd. Anledningen till namnet är den, att laxöringen liksom alla andra laxar under lektiden uppsöker sådana ställen, där strömmen är mindre stark o. bottnen består av grus o. småsten, dvs. 'ör', där han bildar en grop genom att borra ned nosen i densamma; jfr synonymerna &lt;i&gt;stenöring&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;steinforelle&lt;/i&gt; o. se förf. Ark. 13: 236. Första leden motsvarar sålunda ej, såsom Noreen med tvekan antager Ark. 6: 312, fhty. &lt;i&gt;abur&lt;/i&gt;, åter ('som går mot strömmen'). — De fsv. formerna hänvisa på ett urnord. &lt;i&gt;-ræið-&lt;/i&gt;; om däremot isl. &lt;i&gt;-riði&lt;/i&gt; (med Noreen V. spr. 3: 234) utgår från samma form (med utveckling av &lt;i&gt;-æi-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ē-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; svagtonig ställning), är ovisst: snarast dock ett av de många på svaga rotstadiet bildade nomina agentis av typen fsv. &lt;i&gt;runi&lt;/i&gt;, fargalt, &lt;i&gt;fluti&lt;/i&gt;, flotte, &lt;i&gt;sliþi&lt;/i&gt;, släde, osv. — Formerna &lt;i&gt;laxör&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-öre&lt;/i&gt; kunna ej vara direkt bildade av &lt;sp&gt;ör&lt;/sp&gt;, utan utgå från fsv. &lt;i&gt;örridh-, örrædh-&lt;/i&gt;. Jfr även Hall.-m. &lt;i&gt;öra&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;öradh?&lt;/i&gt; Pluralformen &lt;i&gt;-ören&lt;/i&gt; är egentl. den singulara kollektiven i best. form &lt;i&gt;*örridhen, *örrædhen&lt;/i&gt;. — Andra beteckningar äro &lt;sp&gt;börting&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ockla&lt;/sp&gt; (se dessa ord), ävensom no. &lt;i&gt;kjøda&lt;/i&gt;, orkn. &lt;i&gt;orvakød&lt;/i&gt; (väl av &lt;i&gt;*aurriða-kǿða)&lt;/i&gt;, antagl. avledn. av nisl. &lt;i&gt;kóð&lt;/i&gt;, fiskyngel." />
        <feat att="faksimilID" val="1327" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;öring&lt;/b&gt;, fisken Salmo trutta, Bureus o. 1600 — Klinkowström 1911, ofta även &lt;sp&gt;laxöring&lt;/sp&gt;, 1664 osv.; avlett direkt av &lt;sp&gt;ör&lt;/sp&gt;, stengrund (jfr &lt;sp&gt;börting, röding, strömming&lt;/sp&gt;) el. av de därav bildade fisknamnen &lt;i&gt;laxör&lt;/i&gt; Bureus o. 1600, Oedman 1746 el. &lt;i&gt;-öre&lt;/i&gt; (ännu t. ex. 1895; kvar i t. ex. Boh.-l.; jfr plur. &lt;i&gt;laxs ören&lt;/i&gt; Carl IX 1589 m. fl., även &lt;i&gt;-öron&lt;/i&gt;; se nedan); el. elliptiskt till &lt;sp&gt;örlax&lt;/sp&gt;, Rheen 1671, Linné 1734 osv.; el. (såsom väl vanl. antages) en ombildning av ett ord, motsvar, dal m. &lt;i&gt;örādh&lt;/i&gt;, orād, fsv. &lt;i&gt;örith&lt;/i&gt;, i ortn. &lt;i&gt;Örædhæ-, Öroda-&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;Örædhælydh&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Örlid&lt;/sp&gt; Vgtl., SOÄ 4: 59), isl. &lt;i&gt;aurriði&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aurride (aur(i)e, ørje&lt;/i&gt; m. m.), da. &lt;i&gt;ørred&lt;/i&gt;; egentl.: som går el. far fram på ören, till &lt;sp&gt;ör&lt;/sp&gt; o. (avljudsformer till) &lt;sp&gt;rida&lt;/sp&gt; i en äldre allmännare betyd. Anledningen till namnet är den, att laxöringen liksom alla andra laxar under lektiden uppsöker sådana ställen, där strömmen är mindre stark o. bottnen består av grus o. småsten, dvs. 'ör', där han bildar en grop genom att borra ned nosen i densamma; jfr synonymerna &lt;i&gt;stenöring&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;steinforelle&lt;/i&gt; o. se förf. Ark. 13: 236. Första leden motsvarar sålunda ej, såsom Noreen med tvekan antager Ark. 6: 312, fhty. &lt;i&gt;abur&lt;/i&gt;, åter ('som går mot strömmen'). — De fsv. formerna hänvisa på ett urnord. &lt;i&gt;-ræið-&lt;/i&gt;; om däremot isl. &lt;i&gt;-riði&lt;/i&gt; (med Noreen V. spr. 3: 234) utgår från samma form (med utveckling av &lt;i&gt;-æi-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ē-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; svagtonig ställning), är ovisst: snarast dock ett av de många på svaga rotstadiet bildade nomina agentis av typen fsv. &lt;i&gt;runi&lt;/i&gt;, fargalt, &lt;i&gt;fluti&lt;/i&gt;, flotte, &lt;i&gt;sliþi&lt;/i&gt;, släde, osv. — Formerna &lt;i&gt;laxör&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-öre&lt;/i&gt; kunna ej vara direkt bildade av &lt;sp&gt;ör&lt;/sp&gt;, utan utgå från fsv. &lt;i&gt;örridh-, örrædh-&lt;/i&gt;. Jfr även Hall.-m. &lt;i&gt;öra&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;öradh?&lt;/i&gt; Pluralformen &lt;i&gt;-ören&lt;/i&gt; är egentl. den singulara kollektiven i best. form &lt;i&gt;*örridhen, *örrædhen&lt;/i&gt;. — Andra beteckningar äro &lt;sp&gt;börting&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ockla&lt;/sp&gt; (se dessa ord), ävensom no. &lt;i&gt;kjøda&lt;/i&gt;, orkn. &lt;i&gt;orvakød&lt;/i&gt; (väl av &lt;i&gt;*aurriða-kǿða)&lt;/i&gt;, antagl. avledn. av nisl. &lt;i&gt;kóð&lt;/i&gt;, fiskyngel." />
        <feat att="see" val="ockla" />
        <feat att="see" val="börting" />
        <feat att="see" val="ör" />
        <feat att="see" val="rida" />
        <feat att="see" val="ör" />
        <feat att="see" val="Örlid" />
        <feat att="see" val="örlax" />
        <feat att="see" val="börting" />
        <feat att="see" val="röding" />
        <feat att="see" val="strömming" />
        <feat att="see" val="ör" />
        <feat att="see" val="laxöring" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ond" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ond..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ond..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ond&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ōnder&lt;/i&gt;, besvärlig, svår, ond, dålig m. m. = no., da. &lt;i&gt;ond&lt;/i&gt;; genom s. k. kombinerat &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;omljud uppkommen biform till fsv. &lt;i&gt;vānder&lt;/i&gt; (kvar i ösv. dial.) = isl. &lt;i&gt;vándr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vōnd&lt;/i&gt;; till isl. &lt;i&gt;vá&lt;/i&gt;, lägga ngn ngt till last, tadla, no. &lt;i&gt;vaa seg&lt;/i&gt;, ängslas, o. snarast en participbildning till detta verb; jfr isl. &lt;i&gt;vá&lt;/i&gt; f., skada, orycka, av germ. &lt;i&gt;*wanhō-&lt;/i&gt;, egentl.: något skevt, krokigt, varom utförligt under &lt;sp&gt;våda&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vång&lt;/sp&gt;. — Grundbetyd. i de nord. spr. är 'besvärlig, svår', t. ex. fsv. &lt;i&gt;onda dagha&lt;/i&gt;, kvar i nsv. &lt;sp&gt;onda dagar&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;tider&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;ondt om rum&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt; osv., utvecklade ur fullständigare uttr. såsom t. ex. Columbus: 'Der . . var mächta ondt at få huus' (dvs.: svårt, besvärligt). — Vanligare förr än nu var också betyd. 'dålig o. d., t. ex. fsv. &lt;i&gt;ond blodh&lt;/i&gt; (jfr nsv. &lt;sp&gt;väcka ond el. ont blod&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;blod&lt;/sp&gt;), Gustaf II Adolf: &lt;i&gt;min onda styl&lt;/i&gt;, vår gamla bibelövers.: 'ett ondt trä bär onda frukt' (Matt. 7: 17; jfr nya övers.: 'ett dåligt träd bär ond frukt'); f. ö. kvar i nsv. &lt;sp&gt;ont rykte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ont samvete&lt;/sp&gt; (jämte &lt;sp&gt;dåligt&lt;/sp&gt;). Från betyd. 'dålig' har också utvecklats den vardagl. anv. örn det som smakar illa; jfr t. ex. Gustaf II Adolf: &lt;i&gt;ondt wijn&lt;/i&gt;, säkerl. där ännu i den äldre betyd., medan t. ex. nsv. &lt;sp&gt;ont brännvin&lt;/sp&gt; närmast avser smaken. En annan utveckling ur 'dålig' är väl delvis även 'öm, värkande': &lt;i&gt;Een ond tand&lt;/i&gt; hos L. Petri är nog snarast ännu ungef. liktydigt med 'dålig', medan motsv. förb. i nsv. uppvisar den senare betyd.-skiftningen; jfr dock redan i fsv. t. ex. ont i &lt;i&gt;inelffwen&lt;/i&gt;, med motsv. uttr. i fsv., där betyd.-utvecklingen är en annan. Från betyd. 'dålig' utgår även &lt;sp&gt;den&lt;/sp&gt; (el. &lt;sp&gt;hin&lt;/sp&gt;) &lt;sp&gt;onde&lt;/sp&gt; om djävulen = fsv. &lt;i&gt;thæn onde&lt;/i&gt;; även anslutande sig till den betyd. av 'moraliskt dålig', som fanns redan i fsv. o,, som kvarlever i avledn. &lt;sp&gt;ondska&lt;/sp&gt; ('människornas ondska'). Betyd. 'vred', som nu är en av ordets huvudbetyd., fanns redan i fsv., men spelar där en mera underordnad roll. — Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0636" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ond&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ōnder&lt;/i&gt;, besvärlig, svår, ond, dålig m. m. = no., da. &lt;i&gt;ond&lt;/i&gt;; genom s. k. kombinerat &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;omljud uppkommen biform till fsv. &lt;i&gt;vānder&lt;/i&gt; (kvar i ösv. dial.) = isl. &lt;i&gt;vándr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;vōnd&lt;/i&gt;; till isl. &lt;i&gt;vá&lt;/i&gt;, lägga ngn ngt till last, tadla, no. &lt;i&gt;vaa seg&lt;/i&gt;, ängslas, o. snarast en participbildning till detta verb; jfr isl. &lt;i&gt;vá&lt;/i&gt; f., skada, orycka, av germ. &lt;i&gt;*wanhō-&lt;/i&gt;, egentl.: något skevt, krokigt, varom utförligt under &lt;sp&gt;våda&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vång&lt;/sp&gt;. — Grundbetyd. i de nord. spr. är 'besvärlig, svår', t. ex. fsv. &lt;i&gt;onda dagha&lt;/i&gt;, kvar i nsv. &lt;sp&gt;onda dagar&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;tider&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;ondt om rum&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt; osv., utvecklade ur fullständigare uttr. såsom t. ex. Columbus: 'Der . . var mächta ondt at få huus' (dvs.: svårt, besvärligt). — Vanligare förr än nu var också betyd. 'dålig o. d., t. ex. fsv. &lt;i&gt;ond blodh&lt;/i&gt; (jfr nsv. &lt;sp&gt;väcka ond el. ont blod&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;blod&lt;/sp&gt;), Gustaf II Adolf: &lt;i&gt;min onda styl&lt;/i&gt;, vår gamla bibelövers.: 'ett ondt trä bär onda frukt' (Matt. 7: 17; jfr nya övers.: 'ett dåligt träd bär ond frukt'); f. ö. kvar i nsv. &lt;sp&gt;ont rykte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ont samvete&lt;/sp&gt; (jämte &lt;sp&gt;dåligt&lt;/sp&gt;). Från betyd. 'dålig' har också utvecklats den vardagl. anv. örn det som smakar illa; jfr t. ex. Gustaf II Adolf: &lt;i&gt;ondt wijn&lt;/i&gt;, säkerl. där ännu i den äldre betyd., medan t. ex. nsv. &lt;sp&gt;ont brännvin&lt;/sp&gt; närmast avser smaken. En annan utveckling ur 'dålig' är väl delvis även 'öm, värkande': &lt;i&gt;Een ond tand&lt;/i&gt; hos L. Petri är nog snarast ännu ungef. liktydigt med 'dålig', medan motsv. förb. i nsv. uppvisar den senare betyd.-skiftningen; jfr dock redan i fsv. t. ex. ont i &lt;i&gt;inelffwen&lt;/i&gt;, med motsv. uttr. i fsv., där betyd.-utvecklingen är en annan. Från betyd. 'dålig' utgår även &lt;sp&gt;den&lt;/sp&gt; (el. &lt;sp&gt;hin&lt;/sp&gt;) &lt;sp&gt;onde&lt;/sp&gt; om djävulen = fsv. &lt;i&gt;thæn onde&lt;/i&gt;; även anslutande sig till den betyd. av 'moraliskt dålig', som fanns redan i fsv. o,, som kvarlever i avledn. &lt;sp&gt;ondska&lt;/sp&gt; ('människornas ondska'). Betyd. 'vred', som nu är en av ordets huvudbetyd., fanns redan i fsv., men spelar där en mera underordnad roll. — Jfr följ." />
        <feat att="see" val="onda bettet 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belunn" />
          <feat att="writtenForm" val="belen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belunn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belunn..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;belunn, belen&lt;/sp&gt;, norrl. dial., tålamod = isl. &lt;i&gt;biðlund&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bidlund&lt;/i&gt; ds., till &lt;sp&gt;bida&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt;, sinne, se &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lynne&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;belunn, belen&lt;/sp&gt;, norrl. dial., tålamod = isl. &lt;i&gt;biðlund&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bidlund&lt;/i&gt; ds., till &lt;sp&gt;bida&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt;, sinne, se &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lynne&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="lynne" />
        <feat att="see" val="-lunda" />
        <feat att="see" val="bida" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grävling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grävling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grävling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grävling&lt;/b&gt;, 1538 = no. &lt;i&gt;grevling&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grævling&lt;/i&gt;; avledn. av ett germ. &lt;i&gt;*graƀila-&lt;/i&gt; = mlty. grevel, grävsvin (egentl.: grävare), el. möjl. direkt bildat till detta; jfr mlty. &lt;i&gt;grever&lt;/i&gt; ds. o. ä. da. &lt;i&gt;græving&lt;/i&gt;, sydsv. dial. &lt;i&gt;gräing&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;grevink&lt;/i&gt;. — Sv. &lt;sp&gt;grävsvin&lt;/sp&gt; uppträder på 1600-t. — Om ett urgammalt namn på detta djur se under &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt; (egentl. grävsvinshund)." />
        <feat att="faksimilID" val="0295" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grävling&lt;/b&gt;, 1538 = no. &lt;i&gt;grevling&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grævling&lt;/i&gt;; avledn. av ett germ. &lt;i&gt;*graƀila-&lt;/i&gt; = mlty. grevel, grävsvin (egentl.: grävare), el. möjl. direkt bildat till detta; jfr mlty. &lt;i&gt;grever&lt;/i&gt; ds. o. ä. da. &lt;i&gt;græving&lt;/i&gt;, sydsv. dial. &lt;i&gt;gräing&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;grevink&lt;/i&gt;. — Sv. &lt;sp&gt;grävsvin&lt;/sp&gt; uppträder på 1600-t. — Om ett urgammalt namn på detta djur se under &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt; (egentl. grävsvinshund)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gröda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gröda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gröda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gröda&lt;/b&gt;, väl oblik kasus till fsv. &lt;i&gt;grödhe&lt;/i&gt; m., ä. nsv. &lt;i&gt;gröde&lt;/i&gt; = da.; jfr no. &lt;i&gt;grøda&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt; n. ds. samt ä. nsv. &lt;i&gt;grodhe&lt;/i&gt; Bib. 1541, gräs, gröda o. dyl., isl. &lt;i&gt;gróði&lt;/i&gt; m., växt; avledn. till stammen i &lt;sp&gt;grodd&lt;/sp&gt;. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0295" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gröda&lt;/b&gt;, väl oblik kasus till fsv. &lt;i&gt;grödhe&lt;/i&gt; m., ä. nsv. &lt;i&gt;gröde&lt;/i&gt; = da.; jfr no. &lt;i&gt;grøda&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt; n. ds. samt ä. nsv. &lt;i&gt;grodhe&lt;/i&gt; Bib. 1541, gräs, gröda o. dyl., isl. &lt;i&gt;gróði&lt;/i&gt; m., växt; avledn. till stammen i &lt;sp&gt;grodd&lt;/sp&gt;. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="gröer 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gränd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gränd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gränd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gränd&lt;/b&gt;, i t. ex. Häls.-målet: grannelag, trakt, fsv. &lt;i&gt;grænd&lt;/i&gt;, grannskap, grannelag, sedan: &lt;i&gt;gränd&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;grend&lt;/i&gt;, grannskap, av urnord. &lt;i&gt;*garazniþō-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;granne&lt;/sp&gt;. Ett minne av den gamla betyd. är konstruktionen &lt;sp&gt;i gränden&lt;/sp&gt; (men &lt;sp&gt;på gatan&lt;/sp&gt;). Betyd. 'grannelag' ligger till grund för ortn. &lt;sp&gt;Gränd&lt;/sp&gt; Kinds h.d Vgtl. SOÄ VII. 1: 113. En annan bildning av samma grundord är möjl. stadsnamnet &lt;sp&gt;Gränna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gränd&lt;/b&gt;, i t. ex. Häls.-målet: grannelag, trakt, fsv. &lt;i&gt;grænd&lt;/i&gt;, grannskap, grannelag, sedan: &lt;i&gt;gränd&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;grend&lt;/i&gt;, grannskap, av urnord. &lt;i&gt;*garazniþō-&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;granne&lt;/sp&gt;. Ett minne av den gamla betyd. är konstruktionen &lt;sp&gt;i gränden&lt;/sp&gt; (men &lt;sp&gt;på gatan&lt;/sp&gt;). Betyd. 'grannelag' ligger till grund för ortn. &lt;sp&gt;Gränd&lt;/sp&gt; Kinds h.d Vgtl. SOÄ VII. 1: 113. En annan bildning av samma grundord är möjl. stadsnamnet &lt;sp&gt;Gränna&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Grängen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Grängen..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Grängen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Grängen&lt;/b&gt;, sjön., &lt;b&gt;Grängesberg&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;gran 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Grängen&lt;/b&gt;, sjön., &lt;b&gt;Grängesberg&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;gran 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="gran 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Gränna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Gränna..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Gränna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Gränna&lt;/b&gt;, stadsn., stad 1652, fsv. &lt;i&gt;Grænna&lt;/i&gt; 1250 osv., se &lt;sp&gt;gränd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Gränna&lt;/b&gt;, stadsn., stad 1652, fsv. &lt;i&gt;Grænna&lt;/i&gt; 1250 osv., se &lt;sp&gt;gränd&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Grænna</orth>
            <note>1250</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gräns" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gräns..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gräns..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gräns&lt;/b&gt; = y. fsv. &lt;i&gt;græns&lt;/i&gt;; ä. nsv. även &lt;i&gt;gränsa&lt;/i&gt;, vars plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; uppträder ännu t. ex. hos Onkel Adam ; från mlty. &lt;i&gt;grensze&lt;/i&gt; = mhty., &lt;i&gt;greniz(e)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;grenze&lt;/i&gt;), från slav. spr.: polska (osv.) &lt;i&gt;granica&lt;/i&gt;, avlett av polska &lt;i&gt;grán&lt;/i&gt;, kant, hörn. Gamla inhemskt germanska beteckningar för 'gräns' föreligga i &lt;sp&gt;mark&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;(landa)märe&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gräns&lt;/b&gt; = y. fsv. &lt;i&gt;græns&lt;/i&gt;; ä. nsv. även &lt;i&gt;gränsa&lt;/i&gt;, vars plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; uppträder ännu t. ex. hos Onkel Adam ; från mlty. &lt;i&gt;grensze&lt;/i&gt; = mhty., &lt;i&gt;greniz(e)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;grenze&lt;/i&gt;), från slav. spr.: polska (osv.) &lt;i&gt;granica&lt;/i&gt;, avlett av polska &lt;i&gt;grán&lt;/i&gt;, kant, hörn. Gamla inhemskt germanska beteckningar för 'gräns' föreligga i &lt;sp&gt;mark&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;(landa)märe&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gräs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gräs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gräs..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gräs&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;græs&lt;/i&gt; = fda., da., av urnord. &lt;i&gt;*grasja-&lt;/i&gt;, kollektiv-bildning till germ. &lt;i&gt;*grasa-&lt;/i&gt; n. i fsv. (en gång i VGL), isl., got., fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;gras&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;gærs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;græs&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;grass&lt;/i&gt;). Jfr bl. a. E. Noreen Ärtem. ljudl. 1: 141 n. 6. Annorlunda Ekwall Nord. stud. s. 247 f., Suffixet &lt;i&gt;ja&lt;/i&gt; s. 83 o. H. Pipping SNF XII. 1: 49 f. Avljudsform: mlty. &lt;i&gt;grôse&lt;/i&gt;, växtkraft, mhty. &lt;i&gt;gruose&lt;/i&gt; f., grodd. — En specifikt germ. beteckning, av germ. roten &lt;i&gt;gra&lt;/i&gt;, sticka fram o. d., i &lt;sp&gt;grad 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Gräshoppa&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;gr&lt;i&gt;&lt;/i&gt;shoppa&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;græshoppe&lt;/i&gt;; jfr ags. &lt;i&gt;gærshoppa&lt;/i&gt; m. (ävensom fsv. &lt;i&gt;græshoppare&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;grashüpper&lt;/i&gt; osv.); till &lt;sp&gt;gräs&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hoppa&lt;/sp&gt;. Jfr de analogt bildade o. likbetydande ags. &lt;i&gt;gærsstapa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;waldstapa&lt;/i&gt;, egentl.: gräs-, skoggångare (jfr &lt;sp&gt;stappla&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;heuschrecke&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;hewiscrekko&lt;/i&gt;, till fhty. &lt;i&gt;scrëckôn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;scricchan&lt;/i&gt;, hoppa, osv. Med avs. på bildningen se förf. Ark. 13: 234 f. o. med avs. på betyd. de likbetydande västfal. &lt;i&gt;hüppe&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þramstei&lt;/i&gt; till fsax. &lt;i&gt;thrimman&lt;/i&gt;, röra sig, fslav. &lt;i&gt;prągŭ&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;springa&lt;/sp&gt;, o. fslav. &lt;i&gt;skačikŭ&lt;/i&gt;, besl. med &lt;i&gt;skokŭ&lt;/i&gt;, ii opp språng. — &lt;sp&gt;Gräsänka&lt;/sp&gt;, hustru vars man är bortrest, O. v. Dalin; i dial. även: fästmö vars fästman dött, ensamt boende liderlig flicka = da. &lt;i&gt;græsenke&lt;/i&gt;; översättning av mlty. &lt;i&gt;graswedewe&lt;/i&gt;, förförd övergiven flicka, motsv. ty. strohwilwe, eng. grace-widow (ä. grass-widow); seden att vid vigseln låta förförda flickor bära en gräs- el. halmkrans i st. f. den krans av blommor, som tillkommer andra brudar, är nog sekundär i förh. till namnet: ordet syftar sannol. egentl. på en flicka, som förförts ute i, det fria o. sedan övergivits. — Till gräs höra en del ortnamn, bl. a. sjön Graske n Smål., snarast 'den gräsiga' o. bildat som sjön. Gorjen (se gorr), Grycken (se gryt) o. Maljen; jfr sjön. Gräsmangen, -sjön, -viggen, fhty. Grasabah osv. Förf. Sjön. l: 194." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gräs&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;græs&lt;/i&gt; = fda., da., av urnord. &lt;i&gt;*grasja-&lt;/i&gt;, kollektiv-bildning till germ. &lt;i&gt;*grasa-&lt;/i&gt; n. i fsv. (en gång i VGL), isl., got., fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;gras&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;gærs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;græs&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;grass&lt;/i&gt;). Jfr bl. a. E. Noreen Ärtem. ljudl. 1: 141 n. 6. Annorlunda Ekwall Nord. stud. s. 247 f., Suffixet &lt;i&gt;ja&lt;/i&gt; s. 83 o. H. Pipping SNF XII. 1: 49 f. Avljudsform: mlty. &lt;i&gt;grôse&lt;/i&gt;, växtkraft, mhty. &lt;i&gt;gruose&lt;/i&gt; f., grodd. — En specifikt germ. beteckning, av germ. roten &lt;i&gt;gra&lt;/i&gt;, sticka fram o. d., i &lt;sp&gt;grad 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Gräshoppa&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;gr&lt;i&gt;&lt;/i&gt;shoppa&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;græshoppe&lt;/i&gt;; jfr ags. &lt;i&gt;gærshoppa&lt;/i&gt; m. (ävensom fsv. &lt;i&gt;græshoppare&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;grashüpper&lt;/i&gt; osv.); till &lt;sp&gt;gräs&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hoppa&lt;/sp&gt;. Jfr de analogt bildade o. likbetydande ags. &lt;i&gt;gærsstapa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;waldstapa&lt;/i&gt;, egentl.: gräs-, skoggångare (jfr &lt;sp&gt;stappla&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;heuschrecke&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;hewiscrekko&lt;/i&gt;, till fhty. &lt;i&gt;scrëckôn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;scricchan&lt;/i&gt;, hoppa, osv. Med avs. på bildningen se förf. Ark. 13: 234 f. o. med avs. på betyd. de likbetydande västfal. &lt;i&gt;hüppe&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;þramstei&lt;/i&gt; till fsax. &lt;i&gt;thrimman&lt;/i&gt;, röra sig, fslav. &lt;i&gt;prągŭ&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;springa&lt;/sp&gt;, o. fslav. &lt;i&gt;skačikŭ&lt;/i&gt;, besl. med &lt;i&gt;skokŭ&lt;/i&gt;, ii opp språng. — &lt;sp&gt;Gräsänka&lt;/sp&gt;, hustru vars man är bortrest, O. v. Dalin; i dial. även: fästmö vars fästman dött, ensamt boende liderlig flicka = da. &lt;i&gt;græsenke&lt;/i&gt;; översättning av mlty. &lt;i&gt;graswedewe&lt;/i&gt;, förförd övergiven flicka, motsv. ty. strohwilwe, eng. grace-widow (ä. grass-widow); seden att vid vigseln låta förförda flickor bära en gräs- el. halmkrans i st. f. den krans av blommor, som tillkommer andra brudar, är nog sekundär i förh. till namnet: ordet syftar sannol. egentl. på en flicka, som förförts ute i, det fria o. sedan övergivits. — Till gräs höra en del ortnamn, bl. a. sjön Graske n Smål., snarast 'den gräsiga' o. bildat som sjön. Gorjen (se gorr), Grycken (se gryt) o. Maljen; jfr sjön. Gräsmangen, -sjön, -viggen, fhty. Grasabah osv. Förf. Sjön. l: 194." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gräslig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gräslig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gräslig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gräslig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;græs(e)liker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;græsselig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;greselik&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;grese&lt;/i&gt;, rysning, väl av ä. &lt;i&gt;gris-&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;grīs-&lt;/i&gt; i mlty. &lt;i&gt;grisen&lt;/i&gt;, rysa o. dyl., ags. &lt;i&gt;ágrísan&lt;/i&gt; ds.; jfr &lt;i&gt;grū̆s-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;grysja&lt;/i&gt;, rysa, ags. &lt;i&gt;gryre&lt;/i&gt;, skräck (&lt;i&gt;*gruzi&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;ágrýsan&lt;/i&gt;, rysa, osv. (jfr &lt;sp&gt;gruva sig&lt;/sp&gt;). Ty. &lt;i&gt;grässlich&lt;/i&gt; är däremot avlett av ett adj. &lt;i&gt;grass&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;gråta&lt;/sp&gt;), men har även rönt inverkan av det mlty. obesläktade ordet, liksom väl också nsv. &lt;sp&gt;gräslig&lt;/sp&gt; delvis kan betraktas som påverkat av ty. &lt;i&gt;grässlich&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0295" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gräslig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;græs(e)liker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;græsselig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;greselik&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;grese&lt;/i&gt;, rysning, väl av ä. &lt;i&gt;gris-&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;grīs-&lt;/i&gt; i mlty. &lt;i&gt;grisen&lt;/i&gt;, rysa o. dyl., ags. &lt;i&gt;ágrísan&lt;/i&gt; ds.; jfr &lt;i&gt;grū̆s-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;grysja&lt;/i&gt;, rysa, ags. &lt;i&gt;gryre&lt;/i&gt;, skräck (&lt;i&gt;*gruzi&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;ágrýsan&lt;/i&gt;, rysa, osv. (jfr &lt;sp&gt;gruva sig&lt;/sp&gt;). Ty. &lt;i&gt;grässlich&lt;/i&gt; är däremot avlett av ett adj. &lt;i&gt;grass&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;gråta&lt;/sp&gt;), men har även rönt inverkan av det mlty. obesläktade ordet, liksom väl också nsv. &lt;sp&gt;gräslig&lt;/sp&gt; delvis kan betraktas som påverkat av ty. &lt;i&gt;grässlich&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grätten" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grätten..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grätten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grätten&lt;/b&gt;, granntyckt, kräsmagad, i dial. även: surmulen o. dyl.; ett västsvenskt ord = no. gre&lt;i&gt;&lt;/i&gt;tten, grinig, nisl. &lt;i&gt;grettinn&lt;/i&gt;, surmulen, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;grätt&lt;/i&gt;, knarrig, vresig 1700-t., isl. &lt;i&gt;grettast&lt;/i&gt;, grina, visa tänderna av ilska, sv. dial. &lt;i&gt;grättas&lt;/i&gt;, smågråta, osv.; med assimil. av nt &gt; tt (jfr t. ex. &lt;sp&gt;glunt&lt;/sp&gt;) till ett vb. &lt;i&gt;*grantian&lt;/i&gt;, visa tänderna o. dyl., jfr da, dial. &lt;i&gt;grante&lt;/i&gt;, gnälla; besl. med fsv. &lt;i&gt;grænia&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;gränia&lt;/i&gt;, grina, tjuta, ags. &lt;i&gt;grennian&lt;/i&gt;, visa tänderna av glädje el ilska, osv.; väl urspr. med samma grundbetyd. 'gapa, öppna sig' som det kanske på långt håll besläktade &lt;sp&gt;grina&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0295" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grätten&lt;/b&gt;, granntyckt, kräsmagad, i dial. även: surmulen o. dyl.; ett västsvenskt ord = no. gre&lt;i&gt;&lt;/i&gt;tten, grinig, nisl. &lt;i&gt;grettinn&lt;/i&gt;, surmulen, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;grätt&lt;/i&gt;, knarrig, vresig 1700-t., isl. &lt;i&gt;grettast&lt;/i&gt;, grina, visa tänderna av ilska, sv. dial. &lt;i&gt;grättas&lt;/i&gt;, smågråta, osv.; med assimil. av nt &gt; tt (jfr t. ex. &lt;sp&gt;glunt&lt;/sp&gt;) till ett vb. &lt;i&gt;*grantian&lt;/i&gt;, visa tänderna o. dyl., jfr da, dial. &lt;i&gt;grante&lt;/i&gt;, gnälla; besl. med fsv. &lt;i&gt;grænia&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;gränia&lt;/i&gt;, grina, tjuta, ags. &lt;i&gt;grennian&lt;/i&gt;, visa tänderna av glädje el ilska, osv.; väl urspr. med samma grundbetyd. 'gapa, öppna sig' som det kanske på långt håll besläktade &lt;sp&gt;grina&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gräva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gräva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gräva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gräva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;græva&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;grava&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;grafa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grave&lt;/i&gt;, got., fhty. &lt;i&gt;graƀan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;graben&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;graƀan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;grafan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;grave&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gravera&lt;/i&gt;, skära ut): allm. germ. st. vb; i avljudsförh. till el. snarare med analogiskt uppkommet &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; i förh. till fslav. &lt;i&gt;greba&lt;/i&gt;̧, skava, krafsa (jfr &lt;sp&gt;gånga&lt;/sp&gt; i förh. till litau. &lt;i&gt;zengiù&lt;/i&gt;). — Fsv. græva får ej direkt förbindas med de slavo-balt. formerna med &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;, utan har i yngre tid fått sitt &lt;i&gt;æ&lt;/i&gt; på analogisk väg." />
        <feat att="faksimilID" val="0295" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gräva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;græva&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;grava&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;grafa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grave&lt;/i&gt;, got., fhty. &lt;i&gt;graƀan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;graben&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;graƀan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;grafan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;grave&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gravera&lt;/i&gt;, skära ut): allm. germ. st. vb; i avljudsförh. till el. snarare med analogiskt uppkommet &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; i förh. till fslav. &lt;i&gt;greba&lt;/i&gt;̧, skava, krafsa (jfr &lt;sp&gt;gånga&lt;/sp&gt; i förh. till litau. &lt;i&gt;zengiù&lt;/i&gt;). — Fsv. græva får ej direkt förbindas med de slavo-balt. formerna med &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;, utan har i yngre tid fått sitt &lt;i&gt;æ&lt;/i&gt; på analogisk väg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gröer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gröer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gröer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gröer&lt;/b&gt;, förr även &lt;i&gt;grö&lt;/i&gt;, arter av grässläktena Poa o. Glyceria, sannol. egentl. en dialektform (med bortfallet mellanvokaliskt &lt;i&gt;dh&lt;/i&gt;) av fsv. &lt;i&gt;grödhe&lt;/i&gt; m.; se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0295" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gröer&lt;/b&gt;, förr även &lt;i&gt;grö&lt;/i&gt;, arter av grässläktena Poa o. Glyceria, sannol. egentl. en dialektform (med bortfallet mellanvokaliskt &lt;i&gt;dh&lt;/i&gt;) av fsv. &lt;i&gt;grödhe&lt;/i&gt; m.; se föreg." />
        <feat att="see" val="gröda 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belåten" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belåten..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belåten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;belåten&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;belātin&lt;/i&gt;, egentl. part. perf. till fsv. &lt;i&gt;belāta&lt;/i&gt;, överlemna, beläna, till &lt;sp&gt;låta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;belåten&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;belātin&lt;/i&gt;, egentl. part. perf. till fsv. &lt;i&gt;belāta&lt;/i&gt;, överlemna, beläna, till &lt;sp&gt;låta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="låta" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornfranska">belātin</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gelatin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gelatin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gelatin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gelatin&lt;/b&gt;, 1750-t., från fra. &lt;i&gt;gélatine&lt;/i&gt;, lärd avledn. av lat. &lt;i&gt;gelātus&lt;/i&gt;, frusen (jfr följ.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0270" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gelatin&lt;/b&gt;, 1750-t., från fra. &lt;i&gt;gélatine&lt;/i&gt;, lärd avledn. av lat. &lt;i&gt;gelātus&lt;/i&gt;, frusen (jfr följ.)." />
        <feat att="see" val="gelé 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">gélatine</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gry" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gry..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gry..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;gry&lt;/b&gt;, sbst., i &lt;sp&gt;gott gry&lt;/sp&gt; o. dyl., yngre form (t. ex. Sahlstedt 1773) för ä. &lt;i&gt;gryt&lt;/i&gt; (ännu hos t. ex. Onkel Adam; Dalin 1850 har båda formerna), egentl. om kvalitet hos sten, särsk. kvarnstenar = no. &lt;i&gt;grjot&lt;/i&gt; ds.; alltså samma ord som &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, sten (se d. o.). Formen utan &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; har uppstått genom misstydning av &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, som sannol. uppfattats som best. f. — I ä. nsv. o. uppl. dial. i samma betyd. även &lt;i&gt;gryte&lt;/i&gt; n. (&lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;bildning) i samma betyd. — En liknande betyd.-utveckling föreligger i eng. &lt;i&gt;grit&lt;/i&gt;, bl. a.: förstånd, mod ('to have a great grit') av ags. &lt;i&gt;gréot&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0292" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;gry&lt;/b&gt;, sbst., i &lt;sp&gt;gott gry&lt;/sp&gt; o. dyl., yngre form (t. ex. Sahlstedt 1773) för ä. &lt;i&gt;gryt&lt;/i&gt; (ännu hos t. ex. Onkel Adam; Dalin 1850 har båda formerna), egentl. om kvalitet hos sten, särsk. kvarnstenar = no. &lt;i&gt;grjot&lt;/i&gt; ds.; alltså samma ord som &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, sten (se d. o.). Formen utan &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; har uppstått genom misstydning av &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;, som sannol. uppfattats som best. f. — I ä. nsv. o. uppl. dial. i samma betyd. även &lt;i&gt;gryte&lt;/i&gt; n. (&lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;bildning) i samma betyd. — En liknande betyd.-utveckling föreligger i eng. &lt;i&gt;grit&lt;/i&gt;, bl. a.: förstånd, mod ('to have a great grit') av ags. &lt;i&gt;gréot&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="funt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--funt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--funt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;funt&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;dop-&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;funter&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fonter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;funtr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;funt&lt;/i&gt;, da, &lt;i&gt;font&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vunte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vonte&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;font&lt;/i&gt;, i sin ordning från lat. &lt;i&gt;fons&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;fontis&lt;/i&gt;), källa, i kyrkospr.: dopfunt. Den nu utom i vissa dial. obrukliga sammans. &lt;i&gt;funtfadder&lt;/i&gt; användes i ä. sv. (t. ex. Dalins Arg.) i betyd. 'såt vän'; ännu hos Dalin 1850." />
        <feat att="faksimilID" val="0250" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;funt&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;dop-&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;funter&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fonter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;funtr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;funt&lt;/i&gt;, da, &lt;i&gt;font&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vunte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vonte&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;font&lt;/i&gt;, i sin ordning från lat. &lt;i&gt;fons&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;fontis&lt;/i&gt;), källa, i kyrkospr.: dopfunt. Den nu utom i vissa dial. obrukliga sammans. &lt;i&gt;funtfadder&lt;/i&gt; användes i ä. sv. (t. ex. Dalins Arg.) i betyd. 'såt vän'; ännu hos Dalin 1850." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gräla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gräla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gräla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gräla&lt;/b&gt;, o. 1750 = no.; jfr no. &lt;i&gt;graala&lt;/i&gt;; säkerl., liksom många andra ord på &lt;i&gt;gr-&lt;/i&gt;, av ljudhärmande natur, till en rot av samma slag som el. besl. med den i &lt;sp&gt;gräll&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;groll&lt;/sp&gt;. — Under 1700-t. betyder verbet dessutom: göra sig huvudbry, grubbla, jfr &lt;i&gt;gräl&lt;/i&gt; n., lärt grubbel, pedanteri, t. ex. Dalins Årg., o. &lt;i&gt;gräl(er)&lt;/i&gt; m., skolfux, pedant. Om dessa verkligen höra hit, har sannol. påverkan egt rum från ä. nsv. &lt;i&gt;gräfla&lt;/i&gt;, snoka, rota, grubbla (se &lt;sp&gt;grubbla&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gräla&lt;/b&gt;, o. 1750 = no.; jfr no. &lt;i&gt;graala&lt;/i&gt;; säkerl., liksom många andra ord på &lt;i&gt;gr-&lt;/i&gt;, av ljudhärmande natur, till en rot av samma slag som el. besl. med den i &lt;sp&gt;gräll&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;groll&lt;/sp&gt;. — Under 1700-t. betyder verbet dessutom: göra sig huvudbry, grubbla, jfr &lt;i&gt;gräl&lt;/i&gt; n., lärt grubbel, pedanteri, t. ex. Dalins Årg., o. &lt;i&gt;gräl(er)&lt;/i&gt; m., skolfux, pedant. Om dessa verkligen höra hit, har sannol. påverkan egt rum från ä. nsv. &lt;i&gt;gräfla&lt;/i&gt;, snoka, rota, grubbla (se &lt;sp&gt;grubbla&lt;/sp&gt; slutet)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gräll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gräll..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gräll..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gräll&lt;/b&gt;, ungt ord = da. &lt;i&gt;grell&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;grell&lt;/i&gt;, om färger o. ljud, urspr. blott i senare anv., till mhty. &lt;i&gt;grellen&lt;/i&gt; st. vb, skrika högt, i avljudsförh. till &lt;i&gt;grollen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;groll&lt;/sp&gt;); jfr även &lt;sp&gt;gräla&lt;/sp&gt;. Betydelseutvecklingen är densamma som i ty. &lt;i&gt;hell&lt;/i&gt;, egentl. ljudande &gt; klar; jfr även uttr. &lt;sp&gt;skrikande färger&lt;/sp&gt;. — I sv. litteratur synes ordet vara infört av Levertin (i Småmynt), närmast från danskan." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gräll&lt;/b&gt;, ungt ord = da. &lt;i&gt;grell&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;grell&lt;/i&gt;, om färger o. ljud, urspr. blott i senare anv., till mhty. &lt;i&gt;grellen&lt;/i&gt; st. vb, skrika högt, i avljudsförh. till &lt;i&gt;grollen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;groll&lt;/sp&gt;); jfr även &lt;sp&gt;gräla&lt;/sp&gt;. Betydelseutvecklingen är densamma som i ty. &lt;i&gt;hell&lt;/i&gt;, egentl. ljudande &gt; klar; jfr även uttr. &lt;sp&gt;skrikande färger&lt;/sp&gt;. — I sv. litteratur synes ordet vara infört av Levertin (i Småmynt), närmast från danskan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gräma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gräma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gräma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gräma&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;græma&lt;/i&gt; (med analogiskt förlorat &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;), motsv. ä. fsv. &lt;i&gt;græmia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;gremja&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;gramjan&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;grämen&lt;/i&gt; osv., avledn. av germ. adj. &lt;i&gt;gram-&lt;/i&gt;, vred (se &lt;sp&gt;gramse&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gräma&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;græma&lt;/i&gt; (med analogiskt förlorat &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;), motsv. ä. fsv. &lt;i&gt;græmia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;gremja&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;gramjan&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;grämen&lt;/i&gt; osv., avledn. av germ. adj. &lt;i&gt;gram-&lt;/i&gt;, vred (se &lt;sp&gt;gramse&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="behov" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--behov..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--behov..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;behov&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;behōf&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;behov&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;behôf&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;behuf&lt;/i&gt;; sammans. med &lt;sp&gt;hov&lt;/sp&gt;, måtta (se d. o. o. &lt;sp&gt;höva&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;behov&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;behōf&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;behov&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;behôf&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;behuf&lt;/i&gt;; sammans. med &lt;sp&gt;hov&lt;/sp&gt;, måtta (se d. o. o. &lt;sp&gt;höva&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="höva" />
        <feat att="see" val="hov" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">behōf</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">behov</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">behôf</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">behuf</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gelé" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gelé..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gelé..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gelé&lt;/b&gt;, 1717, 1730, Dalins Arg. osv., från fra. &lt;i&gt;gelée&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;gelāta&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;gelāre&lt;/i&gt;, bringa till frysning (urbesl. med &lt;sp&gt;kall&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0270" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gelé&lt;/b&gt;, 1717, 1730, Dalins Arg. osv., från fra. &lt;i&gt;gelée&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;gelāta&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;gelāre&lt;/i&gt;, bringa till frysning (urbesl. med &lt;sp&gt;kall&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gryta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gryta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gryta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gryta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;grýta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;gryde&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;; alltså: stenkärl. Ett ord som &lt;sp&gt;stengryta&lt;/sp&gt; är sålunda, etymologiskt sett, en tavtologi, liksom t. ex. &lt;sp&gt;järngryta&lt;/sp&gt; är en s. k. katakres. — Äldre tiders grytor tillverkades ofta av täljsten, som i Norge ännu kallas &lt;i&gt;grøtsten&lt;/i&gt; (ä. &lt;i&gt;*grjótsteinn&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gryta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;grýta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;gryde&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt;; alltså: stenkärl. Ett ord som &lt;sp&gt;stengryta&lt;/sp&gt; är sålunda, etymologiskt sett, en tavtologi, liksom t. ex. &lt;sp&gt;järngryta&lt;/sp&gt; är en s. k. katakres. — Äldre tiders grytor tillverkades ofta av täljsten, som i Norge ännu kallas &lt;i&gt;grøtsten&lt;/i&gt; (ä. &lt;i&gt;*grjótsteinn&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">gryta</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">grýta</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">gryde</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grå..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grå&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;grā(r)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;grár&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;graa&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;grâwe&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;grâo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;grau&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;grǽg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;gray&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*grǣwa-&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;rāvus&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*ghrāu̯-&lt;/i&gt; liksom &lt;i&gt;rūdus&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt; ovan). &lt;sp&gt;Grå&lt;/sp&gt;: lat. &lt;i&gt;rāvus&lt;/i&gt; = (möjl.) &lt;sp&gt;blå&lt;/sp&gt;: lat. &lt;i&gt;flāvus&lt;/i&gt;. Om Hirts uppfattning IF 37: 223 är riktig, att ie. &lt;i&gt;ēu&lt;/i&gt;̯ blir lat. &lt;i&gt;āv&lt;/i&gt;, äro de lat. o. germ. orden identiska. Betyd. 'ovänlig' (jfr &lt;sp&gt;mörk i hågen&lt;/sp&gt;) uppträder redan i fornspr.; härav ordets anv. i dial. om den onde: &lt;i&gt;han grå&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;gråen&lt;/i&gt;. — &lt;i&gt;Grålle&lt;/i&gt;, hästnamn, Dalin 1740: &lt;i&gt;Grollen&lt;/i&gt;, jfr dial. &lt;i&gt;gulle&lt;/i&gt;, gul häst, o. i fråga om bildningen f. ö. &lt;sp&gt;Kalle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Pälle&lt;/sp&gt; el. dial. &lt;i&gt;falle&lt;/i&gt;, lille far. — &lt;sp&gt;Avsked på grått papper&lt;/sp&gt; syftar på det forna bruket inom armén att skriva avskedsbetyget på grått papper för att därigenom giva uttryck åt missbelåtenhet med den avskedades uppförande. — &lt;sp&gt;Gråverk&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;graaverk&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;grauwerk&lt;/i&gt;; se under &lt;sp&gt;buntmakare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grå&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;grā(r)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;grár&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;graa&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;grâwe&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;grâo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;grau&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;grǽg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;gray&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*grǣwa-&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;rāvus&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*ghrāu̯-&lt;/i&gt; liksom &lt;i&gt;rūdus&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;gryt&lt;/sp&gt; ovan). &lt;sp&gt;Grå&lt;/sp&gt;: lat. &lt;i&gt;rāvus&lt;/i&gt; = (möjl.) &lt;sp&gt;blå&lt;/sp&gt;: lat. &lt;i&gt;flāvus&lt;/i&gt;. Om Hirts uppfattning IF 37: 223 är riktig, att ie. &lt;i&gt;ēu&lt;/i&gt;̯ blir lat. &lt;i&gt;āv&lt;/i&gt;, äro de lat. o. germ. orden identiska. Betyd. 'ovänlig' (jfr &lt;sp&gt;mörk i hågen&lt;/sp&gt;) uppträder redan i fornspr.; härav ordets anv. i dial. om den onde: &lt;i&gt;han grå&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;gråen&lt;/i&gt;. — &lt;i&gt;Grålle&lt;/i&gt;, hästnamn, Dalin 1740: &lt;i&gt;Grollen&lt;/i&gt;, jfr dial. &lt;i&gt;gulle&lt;/i&gt;, gul häst, o. i fråga om bildningen f. ö. &lt;sp&gt;Kalle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Pälle&lt;/sp&gt; el. dial. &lt;i&gt;falle&lt;/i&gt;, lille far. — &lt;sp&gt;Avsked på grått papper&lt;/sp&gt; syftar på det forna bruket inom armén att skriva avskedsbetyget på grått papper för att därigenom giva uttryck åt missbelåtenhet med den avskedades uppförande. — &lt;sp&gt;Gråverk&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;graaverk&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;grauwerk&lt;/i&gt;; se under &lt;sp&gt;buntmakare&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gråbo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gråbo..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gråbo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gråbo&lt;/b&gt;, Artemisia vulgaris, fsv. &lt;i&gt;grāb&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;graabu&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;gullbo&lt;/i&gt; Solidago virgaurea, &lt;i&gt;rödbo&lt;/i&gt; (fsv. &lt;i&gt;rödhabo&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;raudbu&lt;/i&gt;, namn på Erigeron acris samt en Rumex-art o. Epilobium angustifolium, da. &lt;i&gt;strandboe&lt;/i&gt; Litorella lacustris, fno. &lt;i&gt;hǽrbúa&lt;/i&gt;, av mycket omstridd betydelse; till ett fsv. &lt;i&gt;bō(a)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;búa&lt;/i&gt;, som sannol. med Falk-Torp under &lt;sp&gt;bunke&lt;/sp&gt; III, Östberg Spr. o. st. 16: 7 haft den allmänna betyd.: växt; till ie. &lt;i&gt;bhu&lt;/i&gt;, växa, i grek. &lt;i&gt;phýma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;phytón&lt;/i&gt;, växt, osv., identisk med den i &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt;, o. &lt;sp&gt;bjugg&lt;/sp&gt;; med andra avledn. i fsv. &lt;i&gt;buna&lt;/i&gt;, sv. dial, &lt;i&gt;bunrot&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gråböna&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;bon&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;graabone&lt;/i&gt;, Artemisia vulgaris; tydl. ett urgammalt ord o. möjl. (med Falk-Torp m. fl.) utgående från en ie. böjning: nom. &lt;i&gt;*bhuu̯on&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ōn&lt;/i&gt;), genit. &lt;i&gt;*bhunós&lt;/i&gt;; vartill no. &lt;i&gt;bunke&lt;/i&gt; i samma betyd., såsom t. ex. fhty. &lt;i&gt;funcho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;funke&lt;/i&gt;) till got. &lt;i&gt;fōn&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;funins&lt;/i&gt;, eld; jfr även &lt;sp&gt;ormbunke&lt;/sp&gt;; väl dock med anslutning till fsv. &lt;i&gt;bunke&lt;/i&gt;, hög, sv. dial. &lt;i&gt;bunk(e)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bunke&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bunk&lt;/i&gt;, stor benknota, eng. &lt;i&gt;bunch&lt;/i&gt;, svullnad, knippe, klunga m. m., osv., som torde höra till en ie. rot &lt;i&gt;bhengh&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;pakhýs&lt;/i&gt;, tjock (av &lt;i&gt;*bhn̥ghu-&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;bahú-&lt;/i&gt;, mycken, osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gråbo&lt;/b&gt;, Artemisia vulgaris, fsv. &lt;i&gt;grāb&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;graabu&lt;/i&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;gullbo&lt;/i&gt; Solidago virgaurea, &lt;i&gt;rödbo&lt;/i&gt; (fsv. &lt;i&gt;rödhabo&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;raudbu&lt;/i&gt;, namn på Erigeron acris samt en Rumex-art o. Epilobium angustifolium, da. &lt;i&gt;strandboe&lt;/i&gt; Litorella lacustris, fno. &lt;i&gt;hǽrbúa&lt;/i&gt;, av mycket omstridd betydelse; till ett fsv. &lt;i&gt;bō(a)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;búa&lt;/i&gt;, som sannol. med Falk-Torp under &lt;sp&gt;bunke&lt;/sp&gt; III, Östberg Spr. o. st. 16: 7 haft den allmänna betyd.: växt; till ie. &lt;i&gt;bhu&lt;/i&gt;, växa, i grek. &lt;i&gt;phýma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;phytón&lt;/i&gt;, växt, osv., identisk med den i &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt;, o. &lt;sp&gt;bjugg&lt;/sp&gt;; med andra avledn. i fsv. &lt;i&gt;buna&lt;/i&gt;, sv. dial, &lt;i&gt;bunrot&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gråböna&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;bon&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;graabone&lt;/i&gt;, Artemisia vulgaris; tydl. ett urgammalt ord o. möjl. (med Falk-Torp m. fl.) utgående från en ie. böjning: nom. &lt;i&gt;*bhuu̯on&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ōn&lt;/i&gt;), genit. &lt;i&gt;*bhunós&lt;/i&gt;; vartill no. &lt;i&gt;bunke&lt;/i&gt; i samma betyd., såsom t. ex. fhty. &lt;i&gt;funcho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;funke&lt;/i&gt;) till got. &lt;i&gt;fōn&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;funins&lt;/i&gt;, eld; jfr även &lt;sp&gt;ormbunke&lt;/sp&gt;; väl dock med anslutning till fsv. &lt;i&gt;bunke&lt;/i&gt;, hög, sv. dial. &lt;i&gt;bunk(e)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bunke&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bunk&lt;/i&gt;, stor benknota, eng. &lt;i&gt;bunch&lt;/i&gt;, svullnad, knippe, klunga m. m., osv., som torde höra till en ie. rot &lt;i&gt;bhengh&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;pakhýs&lt;/i&gt;, tjock (av &lt;i&gt;*bhn̥ghu-&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;bahú-&lt;/i&gt;, mycken, osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gråta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gråta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gråta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gråta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;grāta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;gráta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;græde&lt;/i&gt; (med yngre &lt;i&gt;æ&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;blæse&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt;), got. &lt;i&gt;grêtan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;grâtan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;grǽtan&lt;/i&gt;; gammalt reduplicerande vb; liksom åtskilliga andra ord på &lt;i&gt;gr-&lt;/i&gt; egentl. ljudhärmande, sålunda sannol. besl. med mhty. &lt;i&gt;grâzen&lt;/i&gt; sv. vb, skrika, rasa, o. kanske också med sanskr. &lt;i&gt;hrādatē&lt;/i&gt;, ljuda, rassla. — I ty. ersatt av &lt;i&gt;weinen&lt;/i&gt;, i eng. av &lt;i&gt;weep&lt;/i&gt; (= got. &lt;i&gt;wôpjan&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ǿpa&lt;/i&gt; osv.). — Kausativum: fsv. &lt;i&gt;gröta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;grǿta&lt;/i&gt;, bringa att gråta, kvar i sv. dial.: förarga; formellt överensstämmande o. möjl. identiskt med fsax. &lt;i&gt;grôtjan&lt;/i&gt;, tilltala, fhty. gruozan, tilltala, hälsa (ty. &lt;i&gt;grüssen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;grétan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;greet&lt;/i&gt;), formellt = sanskr. &lt;i&gt;hrādáyati&lt;/i&gt;, kommer att ljuda; jfr under &lt;sp&gt;hälsa 2&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;gråt&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;grāter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;grátr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;graad&lt;/i&gt;; jfr got. &lt;i&gt;grêts&lt;/i&gt; f. el. m." />
        <feat att="faksimilID" val="0293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gråta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;grāta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;gráta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;græde&lt;/i&gt; (med yngre &lt;i&gt;æ&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;blæse&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt;), got. &lt;i&gt;grêtan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;grâtan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;grǽtan&lt;/i&gt;; gammalt reduplicerande vb; liksom åtskilliga andra ord på &lt;i&gt;gr-&lt;/i&gt; egentl. ljudhärmande, sålunda sannol. besl. med mhty. &lt;i&gt;grâzen&lt;/i&gt; sv. vb, skrika, rasa, o. kanske också med sanskr. &lt;i&gt;hrādatē&lt;/i&gt;, ljuda, rassla. — I ty. ersatt av &lt;i&gt;weinen&lt;/i&gt;, i eng. av &lt;i&gt;weep&lt;/i&gt; (= got. &lt;i&gt;wôpjan&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ǿpa&lt;/i&gt; osv.). — Kausativum: fsv. &lt;i&gt;gröta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;grǿta&lt;/i&gt;, bringa att gråta, kvar i sv. dial.: förarga; formellt överensstämmande o. möjl. identiskt med fsax. &lt;i&gt;grôtjan&lt;/i&gt;, tilltala, fhty. gruozan, tilltala, hälsa (ty. &lt;i&gt;grüssen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;grétan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;greet&lt;/i&gt;), formellt = sanskr. &lt;i&gt;hrādáyati&lt;/i&gt;, kommer att ljuda; jfr under &lt;sp&gt;hälsa 2&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;gråt&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;grāter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;grátr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;graad&lt;/i&gt;; jfr got. &lt;i&gt;grêts&lt;/i&gt; f. el. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gräbba" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gräbba..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gräbba..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;gräbba&lt;/sp&gt;, sv. dial., flicka, se &lt;sp&gt;grabb&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;gräbba&lt;/sp&gt;, sv. dial., flicka, se &lt;sp&gt;grabb&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="grabb" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grädda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grädda..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grädda..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;grädda&lt;/b&gt;, vb, om bröd o. dyl., o. 1600, ett speciellt sv. ord av ovisst urspr, jfr dalm. &lt;i&gt;gräddjenn&lt;/i&gt;, ett slags järn att baka bröd på, möjl. på ett el. annat sätt sammanhängande med eng. &lt;i&gt;gridiron&lt;/i&gt;, gräddjärn, halster." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;grädda&lt;/b&gt;, vb, om bröd o. dyl., o. 1600, ett speciellt sv. ord av ovisst urspr, jfr dalm. &lt;i&gt;gräddjenn&lt;/i&gt;, ett slags järn att baka bröd på, möjl. på ett el. annat sätt sammanhängande med eng. &lt;i&gt;gridiron&lt;/i&gt;, gräddjärn, halster." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grädda" />
          <feat att="writtenForm" val="-e" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grädda..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grädda..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;grädda, -e&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;*grædde&lt;/i&gt; (ack. sg. &lt;i&gt;græddan&lt;/i&gt;), speciellt svenskt ord av obekant härledning. — Gamla germ. namn för 'grädde' äro annars: 1. ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;flöt(er)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flautir&lt;/i&gt; pl., da. &lt;i&gt;fløde&lt;/i&gt;, motsv. ags. &lt;i&gt;flíete&lt;/i&gt; ~ mlty. &lt;i&gt;vlot&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;flott 3&lt;/sp&gt;); 2. isl. &lt;i&gt;rjómi&lt;/i&gt; m. (&lt;i&gt;*reum-&lt;/i&gt;) ~ &lt;i&gt;*raum-&lt;/i&gt; i mhty. &lt;i&gt;roum&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;rahm&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;réam&lt;/i&gt;; 3. ty. &lt;i&gt;sahne&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;san(e)&lt;/i&gt;; 4. mhty. &lt;i&gt;smant&lt;/i&gt;: sanskr. &lt;i&gt;mantu&lt;/i&gt;, Liden SNF I. 1: 42 n. 2." />
        <feat att="faksimilID" val="0294" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;grädda, -e&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;*grædde&lt;/i&gt; (ack. sg. &lt;i&gt;græddan&lt;/i&gt;), speciellt svenskt ord av obekant härledning. — Gamla germ. namn för 'grädde' äro annars: 1. ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;flöt(er)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flautir&lt;/i&gt; pl., da. &lt;i&gt;fløde&lt;/i&gt;, motsv. ags. &lt;i&gt;flíete&lt;/i&gt; ~ mlty. &lt;i&gt;vlot&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;flott 3&lt;/sp&gt;); 2. isl. &lt;i&gt;rjómi&lt;/i&gt; m. (&lt;i&gt;*reum-&lt;/i&gt;) ~ &lt;i&gt;*raum-&lt;/i&gt; i mhty. &lt;i&gt;roum&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;rahm&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;réam&lt;/i&gt;; 3. ty. &lt;i&gt;sahne&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;san(e)&lt;/i&gt;; 4. mhty. &lt;i&gt;smant&lt;/i&gt;: sanskr. &lt;i&gt;mantu&lt;/i&gt;, Liden SNF I. 1: 42 n. 2." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lung" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lung..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lung..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lung&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;lungvåt&lt;/sp&gt; osv., 1743 (&lt;i&gt;lugn-&lt;/i&gt;), jfr Columbus Ordesk.: &lt;i&gt;lungande wåt&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;lungeblaut&lt;/i&gt; (antagl. lån från sv.); dunkelt. Ett förklaringsförsök av Noreen IF 26: 224." />
        <feat att="faksimilID" val="0516" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lung&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;lungvåt&lt;/sp&gt; osv., 1743 (&lt;i&gt;lugn-&lt;/i&gt;), jfr Columbus Ordesk.: &lt;i&gt;lungande wåt&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;lungeblaut&lt;/i&gt; (antagl. lån från sv.); dunkelt. Ett förklaringsförsök av Noreen IF 26: 224." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lunga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lunga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lunga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lunga&lt;/b&gt; = fsv., no. f. = da. &lt;i&gt;lunge&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lunge&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lunga&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lunge&lt;/i&gt;), motsv. isl. &lt;i&gt;lungu&lt;/i&gt; n. plur.; alltså snarast urspr. neutral, &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt;stam (av typen &lt;sp&gt;hjärta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt;), vartill möjl. fsv. &lt;i&gt;lungan&lt;/i&gt; plur. (blott en gång belagt); motsv. med annan avledn. fsax. &lt;i&gt;lungannia&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lungunnâ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lunginnâ&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;lungen&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;lungs&lt;/i&gt;, lunga, egentl. plur.), av germ. &lt;i&gt;*lunganjō(n)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-unjō&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till stammen &lt;i&gt;*lenht-&lt;/i&gt; i adj. &lt;sp&gt;lätt&lt;/sp&gt;; med samma betyd.-utveckling som i eng. &lt;i&gt;lights&lt;/i&gt;, djurlungor, till &lt;i&gt;light&lt;/i&gt;, lätt, ryska &lt;i&gt;légkoje&lt;/i&gt;, lunga, till &lt;i&gt;légkyj&lt;/i&gt;, lätt, portug. &lt;i&gt;leve&lt;/i&gt;, lunga, till &lt;i&gt;leve&lt;/i&gt;, lätt, ir. &lt;i&gt;scaman&lt;/i&gt;, lungor, till &lt;i&gt;scaman&lt;/i&gt;, lätt (jfr även ett ex. i armen. hos Lidén Armen. Stud. s. 114). En liknande grundbetyd. ha väl också lat. &lt;i&gt;pulmo&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;pleúmōn&lt;/i&gt;, egentl.: simmande ovanpå (lättare än vattnet); se Walde, H. Petersson Armen. Stud, s, 116 f. — &lt;sp&gt;Lungsiktig&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-siktig&lt;/sp&gt; (till ty. &lt;i&gt;sucht&lt;/i&gt;, sot, sjukdom). — &lt;sp&gt;Lungsot&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;sot 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0516" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lunga&lt;/b&gt; = fsv., no. f. = da. &lt;i&gt;lunge&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lunge&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lunga&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lunge&lt;/i&gt;), motsv. isl. &lt;i&gt;lungu&lt;/i&gt; n. plur.; alltså snarast urspr. neutral, &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt;stam (av typen &lt;sp&gt;hjärta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt;), vartill möjl. fsv. &lt;i&gt;lungan&lt;/i&gt; plur. (blott en gång belagt); motsv. med annan avledn. fsax. &lt;i&gt;lungannia&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lungunnâ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lunginnâ&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;lungen&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;lungs&lt;/i&gt;, lunga, egentl. plur.), av germ. &lt;i&gt;*lunganjō(n)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-unjō&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till stammen &lt;i&gt;*lenht-&lt;/i&gt; i adj. &lt;sp&gt;lätt&lt;/sp&gt;; med samma betyd.-utveckling som i eng. &lt;i&gt;lights&lt;/i&gt;, djurlungor, till &lt;i&gt;light&lt;/i&gt;, lätt, ryska &lt;i&gt;légkoje&lt;/i&gt;, lunga, till &lt;i&gt;légkyj&lt;/i&gt;, lätt, portug. &lt;i&gt;leve&lt;/i&gt;, lunga, till &lt;i&gt;leve&lt;/i&gt;, lätt, ir. &lt;i&gt;scaman&lt;/i&gt;, lungor, till &lt;i&gt;scaman&lt;/i&gt;, lätt (jfr även ett ex. i armen. hos Lidén Armen. Stud. s. 114). En liknande grundbetyd. ha väl också lat. &lt;i&gt;pulmo&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;pleúmōn&lt;/i&gt;, egentl.: simmande ovanpå (lättare än vattnet); se Walde, H. Petersson Armen. Stud, s, 116 f. — &lt;sp&gt;Lungsiktig&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-siktig&lt;/sp&gt; (till ty. &lt;i&gt;sucht&lt;/i&gt;, sot, sjukdom). — &lt;sp&gt;Lungsot&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;sot 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lunka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lunka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lunka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lunka&lt;/b&gt;, Bureus o. 1600?, 1650, O. v. Dalin osv. = no. &lt;i&gt;lunka&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lunke&lt;/i&gt;; liksom sv. dial. &lt;i&gt;lanka&lt;/i&gt; avljudsform till &lt;sp&gt;linka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0516" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lunka&lt;/b&gt;, Bureus o. 1600?, 1650, O. v. Dalin osv. = no. &lt;i&gt;lunka&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lunke&lt;/i&gt;; liksom sv. dial. &lt;i&gt;lanka&lt;/i&gt; avljudsform till &lt;sp&gt;linka&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="proper" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--proper..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--proper..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;proper&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1704: 'propert slott', 1707: 'kläder sig propert'; = ty., av fra. &lt;i&gt;propre&lt;/i&gt; ds., även: egen m. m., av lat. &lt;i&gt;proprius&lt;/i&gt;, uteslutande tillhörig, egendomlig, egen, vartill sv. &lt;sp&gt;proprieborgen&lt;/sp&gt;. — Dessutom i ä. nsv. i betyd. 'egentligt, bestämt', t. ex. 1546." />
        <feat att="faksimilID" val="0688" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;proper&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1704: 'propert slott', 1707: 'kläder sig propert'; = ty., av fra. &lt;i&gt;propre&lt;/i&gt; ds., även: egen m. m., av lat. &lt;i&gt;proprius&lt;/i&gt;, uteslutande tillhörig, egendomlig, egen, vartill sv. &lt;sp&gt;proprieborgen&lt;/sp&gt;. — Dessutom i ä. nsv. i betyd. 'egentligt, bestämt', t. ex. 1546." />
        <feat att="see" val="proprieborgen" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="luns" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--luns..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--luns..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;luns&lt;/b&gt;, i riksspr. mest om person, Spegel 1685: &lt;i&gt;the tröga lunsarna&lt;/i&gt;; i dial. även: klump, kluns = no.: köttstycke. Kanske av no. &lt;i&gt;lums&lt;/i&gt;, luns, besl. med &lt;i&gt;lumra&lt;/i&gt;, klimpa el. levra sig; med övergång av &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; före &lt;i&gt;s&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0516" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;luns&lt;/b&gt;, i riksspr. mest om person, Spegel 1685: &lt;i&gt;the tröga lunsarna&lt;/i&gt;; i dial. även: klump, kluns = no.: köttstycke. Kanske av no. &lt;i&gt;lums&lt;/i&gt;, luns, besl. med &lt;i&gt;lumra&lt;/i&gt;, klimpa el. levra sig; med övergång av &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; före &lt;i&gt;s&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lunsch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lunsch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lunsch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;sp&gt;&lt;/sp&gt;&lt;b&gt;lunsch&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;lunch&lt;/b&gt;, från eng. &lt;i&gt;lunch&lt;/i&gt;, förkortning av &lt;i&gt;luncheon&lt;/i&gt;, som i sin tur är en avledn. av &lt;i&gt;lunch&lt;/i&gt;, stort brödstycke." />
        <feat att="faksimilID" val="0516" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;sp&gt;&lt;/sp&gt;&lt;b&gt;lunsch&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;lunch&lt;/b&gt;, från eng. &lt;i&gt;lunch&lt;/i&gt;, förkortning av &lt;i&gt;luncheon&lt;/i&gt;, som i sin tur är en avledn. av &lt;i&gt;lunch&lt;/i&gt;, stort brödstycke." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">lunch</orth>
            <note>förkortning av &lt;i&gt;luncheon&lt;/i&gt;</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lunta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lunta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lunta..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;lunta&lt;/b&gt;, tandtråd = fsv., no. = da. &lt;i&gt;lunte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lunte&lt;/i&gt;, varifrån även ty. &lt;i&gt;lunte&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;lunt&lt;/i&gt;. Av ä. ty. &lt;i&gt;lunte&lt;/i&gt;, trasa = sv. dial. &lt;i&gt;lunta&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;, om böcker o. d., Lind 1749 (under &lt;i&gt;schäbe&lt;/i&gt;), urspr.: något trasigt, illa medfaret; väl egentl. till en verbrot med betyd. 'hänga o. slänga' med betyd.-skiftningen 'gå långsamt' i no. &lt;i&gt;lunta&lt;/i&gt; o. 'klumpig o. d.' i sv. dial. &lt;i&gt;lunta&lt;/i&gt;, tjock ovig flicka; se åtskilliga betyd.-paralleller under &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt;. — Även ä. holl. lompe betyder både 'trasa' o. 'tandtråd'. — Härtill det omstridda gatnamnet &lt;sp&gt;Luntantu&lt;/sp&gt; Göteborg, vilket förklarats av ett icke uppvisat värdshusnamn &lt;i&gt;Londontown&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;London view&lt;/i&gt; m. m., men i själva verket härrör från det halvtyska kommandoordet &lt;i&gt;luntan to&lt;/i&gt;, dvs. 'luntan till (fänghålet)' (till lty. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;, till = ty. &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;tapto&lt;/sp&gt;), vilket ofta hördes från de fästningsverk, nedanför vilka gatan löper; jfr &lt;sp&gt;Larmgatan&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;larm&lt;/sp&gt;. Förf. Göteborgs gatnamn s. 9." />
        <feat att="faksimilID" val="0516" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;lunta&lt;/b&gt;, tandtråd = fsv., no. = da. &lt;i&gt;lunte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lunte&lt;/i&gt;, varifrån även ty. &lt;i&gt;lunte&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;lunt&lt;/i&gt;. Av ä. ty. &lt;i&gt;lunte&lt;/i&gt;, trasa = sv. dial. &lt;i&gt;lunta&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;, om böcker o. d., Lind 1749 (under &lt;i&gt;schäbe&lt;/i&gt;), urspr.: något trasigt, illa medfaret; väl egentl. till en verbrot med betyd. 'hänga o. slänga' med betyd.-skiftningen 'gå långsamt' i no. &lt;i&gt;lunta&lt;/i&gt; o. 'klumpig o. d.' i sv. dial. &lt;i&gt;lunta&lt;/i&gt;, tjock ovig flicka; se åtskilliga betyd.-paralleller under &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt;. — Även ä. holl. lompe betyder både 'trasa' o. 'tandtråd'. — Härtill det omstridda gatnamnet &lt;sp&gt;Luntantu&lt;/sp&gt; Göteborg, vilket förklarats av ett icke uppvisat värdshusnamn &lt;i&gt;Londontown&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;London view&lt;/i&gt; m. m., men i själva verket härrör från det halvtyska kommandoordet &lt;i&gt;luntan to&lt;/i&gt;, dvs. 'luntan till (fänghålet)' (till lty. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;, till = ty. &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;tapto&lt;/sp&gt;), vilket ofta hördes från de fästningsverk, nedanför vilka gatan löper; jfr &lt;sp&gt;Larmgatan&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;larm&lt;/sp&gt;. Förf. Göteborgs gatnamn s. 9." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lunta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lunta..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lunta..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;lunta&lt;/b&gt; (bok), se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0516" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;lunta&lt;/b&gt; (bok), se föreg." />
        <feat att="see" val="lunta 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lummig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lummig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lummig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lummig&lt;/b&gt;, Phrygius 1618: &lt;i&gt;lomogt&lt;/i&gt; neutr. (om träd), Verelius 1664: &lt;i&gt;lummig&lt;/i&gt;, Rudbeck Atl. 1679: lummug, Spegel 1712: &lt;i&gt;lomog&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lummog&lt;/i&gt;; i ä. sv. även &lt;i&gt;lommig&lt;/i&gt; i betyd. 'skuggig' o. 'ullig', enl. Spegel också: fet o. frodig; jfr (?) no. &lt;i&gt;lomug&lt;/i&gt;, knubbig; dunkelt. Ett tolkningsförslag hos v. Friesen Mediagem. s. 71 (av fsv. &lt;i&gt;*lumnugher&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*luðn-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;luv 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;luva&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0515" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lummig&lt;/b&gt;, Phrygius 1618: &lt;i&gt;lomogt&lt;/i&gt; neutr. (om träd), Verelius 1664: &lt;i&gt;lummig&lt;/i&gt;, Rudbeck Atl. 1679: lummug, Spegel 1712: &lt;i&gt;lomog&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lummog&lt;/i&gt;; i ä. sv. även &lt;i&gt;lommig&lt;/i&gt; i betyd. 'skuggig' o. 'ullig', enl. Spegel också: fet o. frodig; jfr (?) no. &lt;i&gt;lomug&lt;/i&gt;, knubbig; dunkelt. Ett tolkningsförslag hos v. Friesen Mediagem. s. 71 (av fsv. &lt;i&gt;*lumnugher&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*luðn-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;luv 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;luva&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lump" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lump..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lump..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lump&lt;/b&gt;, Lind 1749 (jämte &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;), i ä. nsv. även &lt;i&gt;lumpa&lt;/i&gt;, trasa, P. J. Gothus 1614, vanligast i plur.: &lt;sp&gt;lumpor&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt;, kort o. tjockt träd, avhuggen bit av en timmerstock, no.: knubb, kloss; i fsv. som tillnamn: Thorkil Lump 1405, sannol. i den yngre betyd. 'stackare, pjask' (jfr ty. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;lumpen&lt;/sp&gt;); jfr sv. dial. &lt;i&gt;lumpa&lt;/i&gt;, tjock kvinna, da. dial. &lt;i&gt;lumpi&lt;/i&gt;, tjockt djur; väl lån från ett ltyskt ord motsv. ä. holl. &lt;i&gt;lompe&lt;/i&gt; (holl. &lt;i&gt;lomp&lt;/i&gt;), klump, trasa, i ä. holl. även: tändtråd (se &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;), mhty. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, antagl. från lty. (ty. &lt;i&gt;lumpen&lt;/i&gt;), meng. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, klump (eng. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt;); jfr under &lt;sp&gt;limpa&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Lump&lt;/sp&gt; synes f. ö. förhålla sig till &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt; o. där anf. ord som t. ex. &lt;sp&gt;klump&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;klubb&lt;/sp&gt;. Enl. Falk-Torp o. Torp är &lt;sp&gt;lump&lt;/sp&gt; besl. med mhty. &lt;i&gt;lampen&lt;/i&gt;, slappt nedhänga, sanskr. &lt;i&gt;lambatē&lt;/i&gt;, hänger ned, eng. dial. &lt;i&gt;limp&lt;/i&gt;, svag, kraftlös, ävensom verben eng. &lt;i&gt;limp&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;limpfen&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;lumpen&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;limpe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, halta (se f. ö. &lt;sp&gt;lämpa&lt;/sp&gt;); i så fall med alldeles samma egendomliga betyd.-skiftning: slappt nedhängande ~ tjock som i orden under &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt; samt i no. &lt;i&gt;lugg&lt;/i&gt;, stor tjock kropp, o. &lt;sp&gt;lugg 2&lt;/sp&gt; (om hår). Möjl. ha dock här ord formellt sammanfallit av helt olika ursprung. I fråga om betyd. 'trasa' till en rot med betyd. 'hänga, dingla' se också &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0515" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lump&lt;/b&gt;, Lind 1749 (jämte &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;), i ä. nsv. även &lt;i&gt;lumpa&lt;/i&gt;, trasa, P. J. Gothus 1614, vanligast i plur.: &lt;sp&gt;lumpor&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt;, kort o. tjockt träd, avhuggen bit av en timmerstock, no.: knubb, kloss; i fsv. som tillnamn: Thorkil Lump 1405, sannol. i den yngre betyd. 'stackare, pjask' (jfr ty. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;lumpen&lt;/sp&gt;); jfr sv. dial. &lt;i&gt;lumpa&lt;/i&gt;, tjock kvinna, da. dial. &lt;i&gt;lumpi&lt;/i&gt;, tjockt djur; väl lån från ett ltyskt ord motsv. ä. holl. &lt;i&gt;lompe&lt;/i&gt; (holl. &lt;i&gt;lomp&lt;/i&gt;), klump, trasa, i ä. holl. även: tändtråd (se &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;), mhty. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, antagl. från lty. (ty. &lt;i&gt;lumpen&lt;/i&gt;), meng. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, klump (eng. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt;); jfr under &lt;sp&gt;limpa&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Lump&lt;/sp&gt; synes f. ö. förhålla sig till &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt; o. där anf. ord som t. ex. &lt;sp&gt;klump&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;klubb&lt;/sp&gt;. Enl. Falk-Torp o. Torp är &lt;sp&gt;lump&lt;/sp&gt; besl. med mhty. &lt;i&gt;lampen&lt;/i&gt;, slappt nedhänga, sanskr. &lt;i&gt;lambatē&lt;/i&gt;, hänger ned, eng. dial. &lt;i&gt;limp&lt;/i&gt;, svag, kraftlös, ävensom verben eng. &lt;i&gt;limp&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;limpfen&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;lumpen&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;limpe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, halta (se f. ö. &lt;sp&gt;lämpa&lt;/sp&gt;); i så fall med alldeles samma egendomliga betyd.-skiftning: slappt nedhängande ~ tjock som i orden under &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt; samt i no. &lt;i&gt;lugg&lt;/i&gt;, stor tjock kropp, o. &lt;sp&gt;lugg 2&lt;/sp&gt; (om hår). Möjl. ha dock här ord formellt sammanfallit av helt olika ursprung. I fråga om betyd. 'trasa' till en rot med betyd. 'hänga, dingla' se också &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lumpen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lumpen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lumpen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lumpen&lt;/b&gt;, 1635 = da., från ty. &lt;i&gt;lumpen&lt;/i&gt;, som uppkommit i sammans. ss. &lt;i&gt;lumpenkerl&lt;/i&gt; osv., vars förled innehåller oblik kasus av ä. lty. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, trasa (se &lt;sp&gt;lump&lt;/sp&gt;); jfr ty. &lt;i&gt;lumpig&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt;, lumpen (egentl.: trasig) person." />
        <feat att="faksimilID" val="0515" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lumpen&lt;/b&gt;, 1635 = da., från ty. &lt;i&gt;lumpen&lt;/i&gt;, som uppkommit i sammans. ss. &lt;i&gt;lumpenkerl&lt;/i&gt; osv., vars förled innehåller oblik kasus av ä. lty. &lt;i&gt;lumpe&lt;/i&gt;, trasa (se &lt;sp&gt;lump&lt;/sp&gt;); jfr ty. &lt;i&gt;lumpig&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lump&lt;/i&gt;, lumpen (egentl.: trasig) person." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="luna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--luna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--luna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;luna&lt;/b&gt;, sinnesstämning, nyck; väsentligen dial., Dalin Sag. om hästen: 'altsom lunorne togo honom', fsv. &lt;i&gt;lūna&lt;/i&gt; ds., även: tidpunkt, stund = da. &lt;i&gt;lune&lt;/i&gt;, väl närmast från mlty. &lt;i&gt;lûne&lt;/i&gt;, månfas, ombytlig sinnesstämning = mhty. &lt;i&gt;lûne&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;laune&lt;/i&gt;), med Kluge från lat. &lt;i&gt;lūna&lt;/i&gt;, måne (se &lt;sp&gt;ljus&lt;/sp&gt;); med de yngre betyd. beroende på den gamla uppfattningen av månens inverkan på sinnet o. humöret. Annorlunda Kögel IF 3: 290: inhemskt, till fhty. &lt;i&gt;slûna&lt;/i&gt;, fortuna. Ej besl. med &lt;sp&gt;lynne&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0515" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;luna&lt;/b&gt;, sinnesstämning, nyck; väsentligen dial., Dalin Sag. om hästen: 'altsom lunorne togo honom', fsv. &lt;i&gt;lūna&lt;/i&gt; ds., även: tidpunkt, stund = da. &lt;i&gt;lune&lt;/i&gt;, väl närmast från mlty. &lt;i&gt;lûne&lt;/i&gt;, månfas, ombytlig sinnesstämning = mhty. &lt;i&gt;lûne&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;laune&lt;/i&gt;), med Kluge från lat. &lt;i&gt;lūna&lt;/i&gt;, måne (se &lt;sp&gt;ljus&lt;/sp&gt;); med de yngre betyd. beroende på den gamla uppfattningen av månens inverkan på sinnet o. humöret. Annorlunda Kögel IF 3: 290: inhemskt, till fhty. &lt;i&gt;slûna&lt;/i&gt;, fortuna. Ej besl. med &lt;sp&gt;lynne&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lund..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lund..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;lund&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lunder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lundr&lt;/i&gt;, även: träd, da. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung. Snarast med Much ZfdA 42: 170 f., Lewy PBB 32: 138, Persson Indog. Wortf. s. 42 m. fl. avljudsform till &lt;sp&gt;land&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;linda&lt;/sp&gt;, trädesåker; jfr t. ex. fhty. &lt;i&gt;lôh&lt;/i&gt;, lund, lat. &lt;i&gt;lūcus&lt;/i&gt; ds. ~ litau. &lt;i&gt;laũkas&lt;/i&gt;, fält (se &lt;sp&gt;Lo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lohärad&lt;/sp&gt;), el. ty. &lt;i&gt;wald&lt;/i&gt;, skog ~ sv. &lt;sp&gt;vall 1&lt;/sp&gt; osv. Däremot av Lidén PBB 15: 521 f. sammanställt med grek. &lt;i&gt;lásios&lt;/i&gt;, luden, skogbeväxt (av &lt;i&gt;*u̯ln̥li-&lt;/i&gt;); det senare dock hellre av &lt;i&gt;*u̯l̥ti-&lt;/i&gt;, jfr ir. &lt;i&gt;folt&lt;/i&gt;, hår (av &lt;i&gt;*u̯olto-&lt;/i&gt;) osv.; se Persson anf. st. o. Boisacq (med litteratur)." />
        <feat att="faksimilID" val="0515" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;lund&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lunder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lundr&lt;/i&gt;, även: träd, da. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung. Snarast med Much ZfdA 42: 170 f., Lewy PBB 32: 138, Persson Indog. Wortf. s. 42 m. fl. avljudsform till &lt;sp&gt;land&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;linda&lt;/sp&gt;, trädesåker; jfr t. ex. fhty. &lt;i&gt;lôh&lt;/i&gt;, lund, lat. &lt;i&gt;lūcus&lt;/i&gt; ds. ~ litau. &lt;i&gt;laũkas&lt;/i&gt;, fält (se &lt;sp&gt;Lo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lohärad&lt;/sp&gt;), el. ty. &lt;i&gt;wald&lt;/i&gt;, skog ~ sv. &lt;sp&gt;vall 1&lt;/sp&gt; osv. Däremot av Lidén PBB 15: 521 f. sammanställt med grek. &lt;i&gt;lásios&lt;/i&gt;, luden, skogbeväxt (av &lt;i&gt;*u̯ln̥li-&lt;/i&gt;); det senare dock hellre av &lt;i&gt;*u̯l̥ti-&lt;/i&gt;, jfr ir. &lt;i&gt;folt&lt;/i&gt;, hår (av &lt;i&gt;*u̯olto-&lt;/i&gt;) osv.; se Persson anf. st. o. Boisacq (med litteratur)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Lund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Lund..pm.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Lund..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;Lund&lt;/b&gt;, stadsn., fsv. o. fda. bl. a. &lt;i&gt;Lund&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Lundæ&lt;/i&gt; (gen.), &lt;i&gt;Lundum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Lunden&lt;/i&gt;; enl. Stjerna Hist. tidskr. f. Skåneland 3: 203 f. uppkallelsenamn efter &lt;i&gt;London&lt;/i&gt;, förr &lt;i&gt;Lundona&lt;/i&gt;; åtskilligt talar dock för, att namnet är urgammalt o. inhemskt, i vilket fall former ss. &lt;i&gt;Lunden&lt;/i&gt; o. d. bero på anslutning till det engelska namnet." />
        <feat att="faksimilID" val="0515" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;Lund&lt;/b&gt;, stadsn., fsv. o. fda. bl. a. &lt;i&gt;Lund&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Lundæ&lt;/i&gt; (gen.), &lt;i&gt;Lundum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Lunden&lt;/i&gt;; enl. Stjerna Hist. tidskr. f. Skåneland 3: 203 f. uppkallelsenamn efter &lt;i&gt;London&lt;/i&gt;, förr &lt;i&gt;Lundona&lt;/i&gt;; åtskilligt talar dock för, att namnet är urgammalt o. inhemskt, i vilket fall former ss. &lt;i&gt;Lunden&lt;/i&gt; o. d. bero på anslutning till det engelska namnet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-lunda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---lunda..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="abh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---lunda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-lunda&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;annor-&lt;/sp&gt; (= fsv.; se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;inga-&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;inga-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ænga-&lt;/i&gt; m. m.), &lt;sp&gt;någon&lt;/sp&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;nokorlund&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;någon&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;samma-&lt;/sp&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;sama&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;samu lund&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;sålunda&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;-lunde&lt;/i&gt;, egentl. genit. plur. av fsv. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt; f., sätt, sinnelag, sinne = sv. dial., isl., no.; jfr norrl. dial. &lt;i&gt;belunn&lt;/i&gt;, tålamod = isl. &lt;i&gt;biðlund&lt;/i&gt;, till vb. &lt;sp&gt;bida&lt;/sp&gt;. I fsv. (o. delvis ä. nsv.) växl. med uttr. som innehålla ack. el. dat. sg. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt;, ack. plur. &lt;i&gt;lundir&lt;/i&gt; el. dat. plur. &lt;i&gt;lundum&lt;/i&gt;, föregångna av attribut, stundom även prepos. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;medh&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;þæssum lundum&lt;/i&gt;, i &lt;i&gt;thæsse lund&lt;/i&gt;. Avledn.: &lt;sp&gt;lynne&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Härledningen av &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt;, sätt, sinne, är ej fullt säker. Enl. Bugge Norr. fornkv. s. 416 o. Falk-Torp en sekundär användning av isl. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt; f., köttet kring njurarna, no.: höft, länd, sv. dial. &lt;i&gt;lonn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lynger&lt;/i&gt;, höft, ä. da. &lt;i&gt;lynd&lt;/i&gt;, länd, ags. &lt;i&gt;lund-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lynd&lt;/i&gt;, fett (jfr &lt;i&gt;gelyndu&lt;/i&gt; n. plur., länder), ävensom fhty. &lt;i&gt;lunda&lt;/i&gt;, njurtalg, av germ. &lt;i&gt;*lundi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*lundō-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;länd&lt;/sp&gt; (se d. o. o. jfr &lt;sp&gt;lunnefågel&lt;/sp&gt;). I så fall sammanhängande med en forntida allmänt spridd uppfattning om vissa kroppsdelar el. kroppsvätskor som säte för livskraften el. de andliga förmögenheterna; t. ex. blodet, hjärtat, levern (jfr sv. &lt;sp&gt;hetlevrad&lt;/sp&gt;), mellangärdet (jfr under &lt;sp&gt;grunda&lt;/sp&gt;), njurarna (jfr det bibliska 'rannsaka hjärtan o. njurar'; se &lt;sp&gt;njure&lt;/sp&gt;), saliven, revbenen (jfr germ. &lt;i&gt;*ferhvu-&lt;/i&gt;, liv = sanskr. &lt;i&gt;parçu-&lt;/i&gt;, revben; se under &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0515" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-lunda&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;annor-&lt;/sp&gt; (= fsv.; se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;inga-&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;inga-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ænga-&lt;/i&gt; m. m.), &lt;sp&gt;någon&lt;/sp&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;nokorlund&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;någon&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;samma-&lt;/sp&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;sama&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;samu lund&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;sålunda&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;-lunde&lt;/i&gt;, egentl. genit. plur. av fsv. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt; f., sätt, sinnelag, sinne = sv. dial., isl., no.; jfr norrl. dial. &lt;i&gt;belunn&lt;/i&gt;, tålamod = isl. &lt;i&gt;biðlund&lt;/i&gt;, till vb. &lt;sp&gt;bida&lt;/sp&gt;. I fsv. (o. delvis ä. nsv.) växl. med uttr. som innehålla ack. el. dat. sg. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt;, ack. plur. &lt;i&gt;lundir&lt;/i&gt; el. dat. plur. &lt;i&gt;lundum&lt;/i&gt;, föregångna av attribut, stundom även prepos. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;medh&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;þæssum lundum&lt;/i&gt;, i &lt;i&gt;thæsse lund&lt;/i&gt;. Avledn.: &lt;sp&gt;lynne&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Härledningen av &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt;, sätt, sinne, är ej fullt säker. Enl. Bugge Norr. fornkv. s. 416 o. Falk-Torp en sekundär användning av isl. &lt;i&gt;lund&lt;/i&gt; f., köttet kring njurarna, no.: höft, länd, sv. dial. &lt;i&gt;lonn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lynger&lt;/i&gt;, höft, ä. da. &lt;i&gt;lynd&lt;/i&gt;, länd, ags. &lt;i&gt;lund-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lynd&lt;/i&gt;, fett (jfr &lt;i&gt;gelyndu&lt;/i&gt; n. plur., länder), ävensom fhty. &lt;i&gt;lunda&lt;/i&gt;, njurtalg, av germ. &lt;i&gt;*lundi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*lundō-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;länd&lt;/sp&gt; (se d. o. o. jfr &lt;sp&gt;lunnefågel&lt;/sp&gt;). I så fall sammanhängande med en forntida allmänt spridd uppfattning om vissa kroppsdelar el. kroppsvätskor som säte för livskraften el. de andliga förmögenheterna; t. ex. blodet, hjärtat, levern (jfr sv. &lt;sp&gt;hetlevrad&lt;/sp&gt;), mellangärdet (jfr under &lt;sp&gt;grunda&lt;/sp&gt;), njurarna (jfr det bibliska 'rannsaka hjärtan o. njurar'; se &lt;sp&gt;njure&lt;/sp&gt;), saliven, revbenen (jfr germ. &lt;i&gt;*ferhvu-&lt;/i&gt;, liv = sanskr. &lt;i&gt;parçu-&lt;/i&gt;, revben; se under &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gruffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gruffa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gruffa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gruffa&lt;/b&gt;, i litter. först mot slutet av 1800-t.; egentl. = sydsv. dial. &lt;i&gt;groffa&lt;/i&gt;, smågrymta; ljudhärmande; jfr &lt;sp&gt;grymta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gruffa&lt;/b&gt;, i litter. först mot slutet av 1800-t.; egentl. = sydsv. dial. &lt;i&gt;groffa&lt;/i&gt;, smågrymta; ljudhärmande; jfr &lt;sp&gt;grymta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grumla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grumla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grumla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grumla&lt;/b&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;grumlot&lt;/i&gt;, grumlig, Spegel 1685, 1712, till stammen i ä. nsv. &lt;i&gt;grum&lt;/i&gt;, sammanblandad orenlighet, I. Erici 1642, sv. dial., östfris., &lt;i&gt;grum&lt;/i&gt;, bottensats, i sv. dial. även: innanmäte i fisk, no. &lt;i&gt;grymja&lt;/i&gt;, röra, m. m., jfr &lt;sp&gt;grums&lt;/sp&gt;; i avljudsförh. till fris. &lt;i&gt;gram&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grim&lt;/i&gt;, innanmäte i fisk, isl. &lt;i&gt;gróm(r)&lt;/i&gt;, smuts; väl till ie. roten &lt;i&gt;ghrem&lt;/i&gt; (osv.), gnida sönder o. dyl., i litau. &lt;i&gt;grémsti&lt;/i&gt;, skava, got. &lt;i&gt;gramst-&lt;/i&gt;, grand (om »grandet o. bjälken», med samma betydelseutveckling som i &lt;sp&gt;grand 1&lt;/sp&gt;); egentl., liksom det likbetydande ie. &lt;i&gt;ghrend&lt;/i&gt;, av ljudhärmande karaktär; jfr &lt;sp&gt;grymta&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grumla&lt;/b&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;grumlot&lt;/i&gt;, grumlig, Spegel 1685, 1712, till stammen i ä. nsv. &lt;i&gt;grum&lt;/i&gt;, sammanblandad orenlighet, I. Erici 1642, sv. dial., östfris., &lt;i&gt;grum&lt;/i&gt;, bottensats, i sv. dial. även: innanmäte i fisk, no. &lt;i&gt;grymja&lt;/i&gt;, röra, m. m., jfr &lt;sp&gt;grums&lt;/sp&gt;; i avljudsförh. till fris. &lt;i&gt;gram&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grim&lt;/i&gt;, innanmäte i fisk, isl. &lt;i&gt;gróm(r)&lt;/i&gt;, smuts; väl till ie. roten &lt;i&gt;ghrem&lt;/i&gt; (osv.), gnida sönder o. dyl., i litau. &lt;i&gt;grémsti&lt;/i&gt;, skava, got. &lt;i&gt;gramst-&lt;/i&gt;, grand (om »grandet o. bjälken», med samma betydelseutveckling som i &lt;sp&gt;grand 1&lt;/sp&gt;); egentl., liksom det likbetydande ie. &lt;i&gt;ghrend&lt;/i&gt;, av ljudhärmande karaktär; jfr &lt;sp&gt;grymta&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grums" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grums..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grums..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grums&lt;/b&gt;, t. ex. Leopold = da.; till stammen &lt;i&gt;grum-&lt;/i&gt; i föreg.; snarast deverbativt till &lt;sp&gt;grumsa&lt;/sp&gt;, göra grumlig, som ej behöver vara bildat av &lt;sp&gt;grums&lt;/sp&gt;, utan kan uppfattas som en parallellbildning till &lt;sp&gt;grumla&lt;/sp&gt; av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;grumsa&lt;/sp&gt;, knorra o. dyl., till lty. &lt;i&gt;griunmeln&lt;/i&gt; (se följ.) el. som no. &lt;i&gt;grafsa&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;gravla&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grums&lt;/b&gt;, t. ex. Leopold = da.; till stammen &lt;i&gt;grum-&lt;/i&gt; i föreg.; snarast deverbativt till &lt;sp&gt;grumsa&lt;/sp&gt;, göra grumlig, som ej behöver vara bildat av &lt;sp&gt;grums&lt;/sp&gt;, utan kan uppfattas som en parallellbildning till &lt;sp&gt;grumla&lt;/sp&gt; av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;grumsa&lt;/sp&gt;, knorra o. dyl., till lty. &lt;i&gt;griunmeln&lt;/i&gt; (se följ.) el. som no. &lt;i&gt;grafsa&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;gravla&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="see" val="grumsa 1" />
        <feat att="see" val="grumla 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="överdåd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--överdåd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--överdåd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;överdåd&lt;/b&gt;, vanligt fr. o. m. 1670-1680- talen = da. &lt;i&gt;overdaad(ighed)&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;overdât&lt;/i&gt;, våldsdåd, övermod, lyx = mhty. &lt;i&gt;übertât&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;dåd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1333" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;överdåd&lt;/b&gt;, vanligt fr. o. m. 1670-1680- talen = da. &lt;i&gt;overdaad(ighed)&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;overdât&lt;/i&gt;, våldsdåd, övermod, lyx = mhty. &lt;i&gt;übertât&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;dåd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="dåd" />
        <feat att="see" val="över" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grön" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grön..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grön..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grön&lt;/b&gt; = fsv. (även: frisk, om sår m. m.) = isl. &lt;i&gt;grǿnn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grøn&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;grôni&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;gruoni&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;grün&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;gréne&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;green&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*grōnia-&lt;/i&gt;, avledn. av stammen i &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt;, växa, alltså väl egentl. 'med gräsfärg', liksom det med samma &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;suffix bildade adj. &lt;sp&gt;brun&lt;/sp&gt; 'med brandfärg'. - &lt;sp&gt;Göra sig grön&lt;/sp&gt; = lty. &lt;i&gt;sik grön maken&lt;/i&gt;, ställa sig in (varur väl även: göra sig viktig = ty.), med utgångspunkt i uttryck, där &lt;sp&gt;grön&lt;/sp&gt; symboliserar hopp, glädje o. dyl., t. ex. da. &lt;i&gt;gøre sina hoser grønne&lt;/i&gt; ds. I ä. nsv. betyder uttr. stundom: visa sig barsk o. dyl., alltså motsv. no. &lt;i&gt;grøn&lt;/i&gt;, vred; från ansiktsfärgen, jfr &lt;sp&gt;bli grön av ilska&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Grön&lt;/sp&gt;, omogen (redan på 1600-t.), åtm. delvis från den omogna, gröna karten. — Det i Skåne o. Danmark vanliga, ofta gamla gatnamnet &lt;i&gt;Grönegatan&lt;/i&gt; (Lund), &lt;i&gt;Grønnegade&lt;/i&gt; syftar urspr. på vägar o. under anläggning varande gator i stadens utkanter; jfr &lt;i&gt;Gröna gata&lt;/i&gt;n i Majorna, Göteborg." />
        <feat att="faksimilID" val="0295" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grön&lt;/b&gt; = fsv. (även: frisk, om sår m. m.) = isl. &lt;i&gt;grǿnn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grøn&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;grôni&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;gruoni&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;grün&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;gréne&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;green&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*grōnia-&lt;/i&gt;, avledn. av stammen i &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt;, växa, alltså väl egentl. 'med gräsfärg', liksom det med samma &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;suffix bildade adj. &lt;sp&gt;brun&lt;/sp&gt; 'med brandfärg'. - &lt;sp&gt;Göra sig grön&lt;/sp&gt; = lty. &lt;i&gt;sik grön maken&lt;/i&gt;, ställa sig in (varur väl även: göra sig viktig = ty.), med utgångspunkt i uttryck, där &lt;sp&gt;grön&lt;/sp&gt; symboliserar hopp, glädje o. dyl., t. ex. da. &lt;i&gt;gøre sina hoser grønne&lt;/i&gt; ds. I ä. nsv. betyder uttr. stundom: visa sig barsk o. dyl., alltså motsv. no. &lt;i&gt;grøn&lt;/i&gt;, vred; från ansiktsfärgen, jfr &lt;sp&gt;bli grön av ilska&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Grön&lt;/sp&gt;, omogen (redan på 1600-t.), åtm. delvis från den omogna, gröna karten. — Det i Skåne o. Danmark vanliga, ofta gamla gatnamnet &lt;i&gt;Grönegatan&lt;/i&gt; (Lund), &lt;i&gt;Grønnegade&lt;/i&gt; syftar urspr. på vägar o. under anläggning varande gator i stadens utkanter; jfr &lt;i&gt;Gröna gata&lt;/i&gt;n i Majorna, Göteborg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grop" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grop..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grop..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grop&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;gróp&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;grob&lt;/i&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;grôpe&lt;/i&gt;, ränna för spillning, samt med &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;omljud ags. &lt;i&gt;grep(e)&lt;/i&gt;, ränna; kanske germ. &lt;i&gt;grōƀn-&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;gräva&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;gruva&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grop&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;gróp&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;grob&lt;/i&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;grôpe&lt;/i&gt;, ränna för spillning, samt med &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;omljud ags. &lt;i&gt;grep(e)&lt;/i&gt;, ränna; kanske germ. &lt;i&gt;grōƀn-&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;gräva&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;gruva&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gross" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gross..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gross..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;gross&lt;/b&gt;, tolv dussin, 1640 (plur. stundom &lt;i&gt;grossen&lt;/i&gt;), Serenius 1734: 'en gros', neutr. hos Möller 1790 = lty. &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;grosse&lt;/i&gt;, egentl. fem. till adj. &lt;i&gt;gros&lt;/i&gt;, stor (se följ.); alltså egentl.: stort dussin (&lt;i&gt;douzaine grosse&lt;/i&gt;). — I ä. nsv., t. ex. 1636, 1637, även &lt;i&gt;grot(t)&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;grötter&lt;/i&gt;), av mlty. &lt;i&gt;grôt&lt;/i&gt;, stor (= ty. &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;gross&lt;/b&gt;, tolv dussin, 1640 (plur. stundom &lt;i&gt;grossen&lt;/i&gt;), Serenius 1734: 'en gros', neutr. hos Möller 1790 = lty. &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;grosse&lt;/i&gt;, egentl. fem. till adj. &lt;i&gt;gros&lt;/i&gt;, stor (se följ.); alltså egentl.: stort dussin (&lt;i&gt;douzaine grosse&lt;/i&gt;). — I ä. nsv., t. ex. 1636, 1637, även &lt;i&gt;grot(t)&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;grötter&lt;/i&gt;), av mlty. &lt;i&gt;grôt&lt;/i&gt;, stor (= ty. &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="gross 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gross" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gross..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gross..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;gross&lt;/b&gt;, om partihandel, t. ex. Riksr. prot. 1636: &lt;i&gt;handla&lt;/i&gt; . . i &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, Serenius 1734: &lt;i&gt;sälja i gross&lt;/i&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;in't gross handeln&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;gros&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;en gr.&lt;/i&gt;) el. ital. &lt;i&gt;grosso&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ingrosso&lt;/i&gt;; egentl. m. sg. till adj. fra. &lt;i&gt;gros&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;grosso&lt;/i&gt;, stor, grov, av lat. &lt;i&gt;grossus&lt;/i&gt;, tjock (jfr &lt;sp&gt;grossess&lt;/sp&gt;); ett helt annat ord än ty. &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, stor, som formellt är = &lt;sp&gt;gröt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Grossör&lt;/sp&gt;, nyare ord, Dalin 1850 även &lt;i&gt;grosseur&lt;/i&gt;, bildat i sv. med fra. ändelse (liksom &lt;sp&gt;kassör&lt;/sp&gt;), jfr da. &lt;i&gt;grosserer&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;grossierer&lt;/i&gt;, från fra. grossier, mlat. &lt;i&gt;grossarius&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Grossist&lt;/sp&gt; har däremot sin ändelse från ty. liksom &lt;sp&gt;gardist&lt;/sp&gt;. — Etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;gross&lt;/sp&gt; är det ä. nsv. myntnamnet &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grossa&lt;/i&gt;, t. ex. 1553 = mhty. &lt;i&gt;gros&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grosse&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;groschen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;gross&lt;/b&gt;, om partihandel, t. ex. Riksr. prot. 1636: &lt;i&gt;handla&lt;/i&gt; . . i &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, Serenius 1734: &lt;i&gt;sälja i gross&lt;/i&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;in't gross handeln&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;gros&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;en gr.&lt;/i&gt;) el. ital. &lt;i&gt;grosso&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ingrosso&lt;/i&gt;; egentl. m. sg. till adj. fra. &lt;i&gt;gros&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;grosso&lt;/i&gt;, stor, grov, av lat. &lt;i&gt;grossus&lt;/i&gt;, tjock (jfr &lt;sp&gt;grossess&lt;/sp&gt;); ett helt annat ord än ty. &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, stor, som formellt är = &lt;sp&gt;gröt&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Grossör&lt;/sp&gt;, nyare ord, Dalin 1850 även &lt;i&gt;grosseur&lt;/i&gt;, bildat i sv. med fra. ändelse (liksom &lt;sp&gt;kassör&lt;/sp&gt;), jfr da. &lt;i&gt;grosserer&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;grossierer&lt;/i&gt;, från fra. grossier, mlat. &lt;i&gt;grossarius&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Grossist&lt;/sp&gt; har däremot sin ändelse från ty. liksom &lt;sp&gt;gardist&lt;/sp&gt;. — Etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;gross&lt;/sp&gt; är det ä. nsv. myntnamnet &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grossa&lt;/i&gt;, t. ex. 1553 = mhty. &lt;i&gt;gros&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grosse&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;groschen&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grossess" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grossess..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grossess..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grossess&lt;/b&gt;, 1776, från fra. &lt;i&gt;grossesse&lt;/i&gt;, se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grossess&lt;/b&gt;, 1776, från fra. &lt;i&gt;grossesse&lt;/i&gt;, se föreg." />
        <feat att="see" val="gross 2" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">grossesse</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grotesk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grotesk..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grotesk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grotesk&lt;/b&gt;, adj., Tessin 1735: &lt;i&gt;grotesqua figurer&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;grotesque&lt;/i&gt;, efter ital. &lt;i&gt;grottesco&lt;/i&gt;, avledn. av ital. &lt;i&gt;grotta&lt;/i&gt; (se följ.); egentl.: i samma stil som grottmålningar(na) (i vissa utgrävda villor i Rom, vilkas underjordiska rum kallades æ̂, grottor). — Som sbst. 1784 (om prydnader å vapen)." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grotesk&lt;/b&gt;, adj., Tessin 1735: &lt;i&gt;grotesqua figurer&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;grotesque&lt;/i&gt;, efter ital. &lt;i&gt;grottesco&lt;/i&gt;, avledn. av ital. &lt;i&gt;grotta&lt;/i&gt; (se följ.); egentl.: i samma stil som grottmålningar(na) (i vissa utgrävda villor i Rom, vilkas underjordiska rum kallades æ̂, grottor). — Som sbst. 1784 (om prydnader å vapen)." />
        <feat att="see" val="grotta 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grotta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grotta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grotta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grotta&lt;/b&gt;, Spegel 1705: &lt;i&gt;grotter&lt;/i&gt;, Tiselius 1723: &lt;i&gt;gråttar&lt;/i&gt;; Ehrenadler Telem. 1723: &lt;i&gt;grotta&lt;/i&gt; (förklarat i en not) = da., ty. &lt;i&gt;grotte&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;grotte&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;grotta&lt;/i&gt;, håla, av mlat. &lt;i&gt;grupta&lt;/i&gt;, av grek.-lat. &lt;i&gt;crypta&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;krýptē&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;grift&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krypta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grotta&lt;/b&gt;, Spegel 1705: &lt;i&gt;grotter&lt;/i&gt;, Tiselius 1723: &lt;i&gt;gråttar&lt;/i&gt;; Ehrenadler Telem. 1723: &lt;i&gt;grotta&lt;/i&gt; (förklarat i en not) = da., ty. &lt;i&gt;grotte&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;grotte&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;grotta&lt;/i&gt;, håla, av mlat. &lt;i&gt;grupta&lt;/i&gt;, av grek.-lat. &lt;i&gt;crypta&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;krýptē&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;grift&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krypta&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grov" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grov..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grov..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grov&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;grōver&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;grófr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grov&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;grof&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grōv-&lt;/i&gt; = fhty., ty. &lt;i&gt;grob&lt;/i&gt;; inlånat från mlty. tvåstaviga former med förlängt &lt;i&gt;ŏ&lt;/i&gt; före den fsv. övergången av &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; till slutet &lt;i&gt;o&lt;/i&gt;; av samma stam som litau. &lt;i&gt;grubùs&lt;/i&gt;, grov, till en ie. rot &lt;i&gt;ghrubh&lt;/i&gt;, mala o. d.; jfr no. &lt;i&gt;grupa&lt;/i&gt;, grovmala, av ie. *ghrubh-n- el. en variantrot &lt;i&gt;ghrub&lt;/i&gt;; alltså med samma betyd.-utveckling hos &lt;sp&gt;grov&lt;/sp&gt; som hos germ. &lt;i&gt;*graula-&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;great&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;gröt&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grov&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;grōver&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;grófr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grov&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;grof&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grōv-&lt;/i&gt; = fhty., ty. &lt;i&gt;grob&lt;/i&gt;; inlånat från mlty. tvåstaviga former med förlängt &lt;i&gt;ŏ&lt;/i&gt; före den fsv. övergången av &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; till slutet &lt;i&gt;o&lt;/i&gt;; av samma stam som litau. &lt;i&gt;grubùs&lt;/i&gt;, grov, till en ie. rot &lt;i&gt;ghrubh&lt;/i&gt;, mala o. d.; jfr no. &lt;i&gt;grupa&lt;/i&gt;, grovmala, av ie. *ghrubh-n- el. en variantrot &lt;i&gt;ghrub&lt;/i&gt;; alltså med samma betyd.-utveckling hos &lt;sp&gt;grov&lt;/sp&gt; som hos germ. &lt;i&gt;*graula-&lt;/i&gt; i ty. &lt;i&gt;gross&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;great&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;gröt&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grubbla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grubbla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grubbla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grubbla&lt;/b&gt;, o. 1630 = da. &lt;i&gt;gruble&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;gruveln&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;grübeln&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;grubilôn&lt;/i&gt;, gräva efter, rota, motsv. (det inhemska) no. &lt;i&gt;gruvla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gryvla&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;gräva&lt;/sp&gt;; jfr det därav avledda ä. nsv. gräfla i samma betyd. — &lt;sp&gt;Grubbla&lt;/sp&gt; konstrueras, såsom man väntar sig, äldst med prepos. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grubbla&lt;/b&gt;, o. 1630 = da. &lt;i&gt;gruble&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;gruveln&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;grübeln&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;grubilôn&lt;/i&gt;, gräva efter, rota, motsv. (det inhemska) no. &lt;i&gt;gruvla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gryvla&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;gräva&lt;/sp&gt;; jfr det därav avledda ä. nsv. gräfla i samma betyd. — &lt;sp&gt;Grubbla&lt;/sp&gt; konstrueras, såsom man väntar sig, äldst med prepos. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grissla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grissla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grissla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grissla&lt;/b&gt;, sjöfågeln Uria grylle, 1638; jfr pl. &lt;i&gt;grässler&lt;/i&gt; 1687 o. sv. dial. &lt;i&gt;gröttla&lt;/i&gt; Klm. l., &lt;i&gt;grylla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grautle&lt;/i&gt; Gotl., den förra formen där sannol. lånad, samt da. &lt;i&gt;grylletejste&lt;/i&gt;, motsv. fsv. &lt;i&gt;*grytle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;*grótle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*grýtle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;; uppkallad efter sitt förnämsta tillhåll bland stenörar o. skrovliga klippor; till fsv. &lt;i&gt;grȳt&lt;/i&gt;, sten-(rös), isl. &lt;i&gt;grjót&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Gryt-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gryta&lt;/sp&gt;); jfr &lt;i&gt;grott&lt;/i&gt;, grissla, Ögtl. I fråga om &lt;i&gt;tl&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;sl&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;nässla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vassle&lt;/sp&gt;; &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; beror val på dialektisk utveckling. Se förf. Ark. 13: 238 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grissla&lt;/b&gt;, sjöfågeln Uria grylle, 1638; jfr pl. &lt;i&gt;grässler&lt;/i&gt; 1687 o. sv. dial. &lt;i&gt;gröttla&lt;/i&gt; Klm. l., &lt;i&gt;grylla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grautle&lt;/i&gt; Gotl., den förra formen där sannol. lånad, samt da. &lt;i&gt;grylletejste&lt;/i&gt;, motsv. fsv. &lt;i&gt;*grytle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;*grótle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*grýtle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;; uppkallad efter sitt förnämsta tillhåll bland stenörar o. skrovliga klippor; till fsv. &lt;i&gt;grȳt&lt;/i&gt;, sten-(rös), isl. &lt;i&gt;grjót&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Gryt-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gryta&lt;/sp&gt;); jfr &lt;i&gt;grott&lt;/i&gt;, grissla, Ögtl. I fråga om &lt;i&gt;tl&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;sl&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;nässla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vassle&lt;/sp&gt;; &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; beror val på dialektisk utveckling. Se förf. Ark. 13: 238 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gro" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gro..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gro..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gro&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;grō(a)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;gróa&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;gro&lt;/i&gt;, växa, mlty. &lt;i&gt;grôien&lt;/i&gt; ds., fhty. &lt;i&gt;gruoen&lt;/i&gt;, även: grönska, ags. &lt;i&gt;grówan&lt;/i&gt;, växa, gro (eng. &lt;i&gt;grow&lt;/i&gt;); snarast egentl. 'sticka fram' o. i avljudsförh. till &lt;sp&gt;gran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gräs&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;grodd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gröda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;grön&lt;/sp&gt; samt följ. — Med avs. på &lt;i&gt;-w-&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;grówan&lt;/i&gt; jfr ags. &lt;i&gt;rówan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;ro&lt;/sp&gt;, vb." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gro&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;grō(a)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;gróa&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;gro&lt;/i&gt;, växa, mlty. &lt;i&gt;grôien&lt;/i&gt; ds., fhty. &lt;i&gt;gruoen&lt;/i&gt;, även: grönska, ags. &lt;i&gt;grówan&lt;/i&gt;, växa, gro (eng. &lt;i&gt;grow&lt;/i&gt;); snarast egentl. 'sticka fram' o. i avljudsförh. till &lt;sp&gt;gran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gräs&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;grodd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gröda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;grön&lt;/sp&gt; samt följ. — Med avs. på &lt;i&gt;-w-&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;grówan&lt;/i&gt; jfr ags. &lt;i&gt;rówan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;ro&lt;/sp&gt;, vb." />
        <feat att="see" val="grobian 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grobian" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grobian..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grobian..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grobian&lt;/b&gt;, 1618 = da., från ty. = jämte &lt;i&gt;grobianus&lt;/i&gt;, skämtsam latiniserande bildning till &lt;i&gt;grob&lt;/i&gt;, grov, uppkommen under humanismens dagar; jfr &lt;sp&gt;slentrian&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grobian&lt;/b&gt;, 1618 = da., från ty. = jämte &lt;i&gt;grobianus&lt;/i&gt;, skämtsam latiniserande bildning till &lt;i&gt;grob&lt;/i&gt;, grov, uppkommen under humanismens dagar; jfr &lt;sp&gt;slentrian&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="groblad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--groblad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--groblad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;groblad&lt;/b&gt;, Plantago (i sht: major), y. fsv. &lt;i&gt;grōbladh&lt;/i&gt; — no. &lt;i&gt;groblad&lt;/i&gt;; jfr y. fsv. &lt;i&gt;groddabladh&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*grōdha-&lt;/i&gt;), sv. biformen &lt;sp&gt;grodblad&lt;/sp&gt; (sannol. hypersvecism el. anslutning till &lt;sp&gt;groda&lt;/sp&gt;), no. &lt;i&gt;grorblad&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*gróðr-&lt;/i&gt;), nisl. &lt;i&gt;grǿðiblaðka&lt;/i&gt; (till vb. &lt;i&gt;grǿða&lt;/i&gt;, läka); till &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt; i betyd. 'läka', syftande på bruket att lägga bladen på sår; jfr sv. dial. &lt;i&gt;läkeblad&lt;/i&gt; ds. o. under &lt;sp&gt;salvia&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;groblad&lt;/b&gt;, Plantago (i sht: major), y. fsv. &lt;i&gt;grōbladh&lt;/i&gt; — no. &lt;i&gt;groblad&lt;/i&gt;; jfr y. fsv. &lt;i&gt;groddabladh&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*grōdha-&lt;/i&gt;), sv. biformen &lt;sp&gt;grodblad&lt;/sp&gt; (sannol. hypersvecism el. anslutning till &lt;sp&gt;groda&lt;/sp&gt;), no. &lt;i&gt;grorblad&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*gróðr-&lt;/i&gt;), nisl. &lt;i&gt;grǿðiblaðka&lt;/i&gt; (till vb. &lt;i&gt;grǿða&lt;/i&gt;, läka); till &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt; i betyd. 'läka', syftande på bruket att lägga bladen på sår; jfr sv. dial. &lt;i&gt;läkeblad&lt;/i&gt; ds. o. under &lt;sp&gt;salvia&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="groda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--groda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--groda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;groda&lt;/b&gt;, 1603; jfr 1538: &lt;i&gt;gro&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;gro&lt;/i&gt;, pl. &lt;i&gt;grør&lt;/i&gt;. Enl. Noreen Sv. etym. s. 32 är &lt;sp&gt;groda&lt;/sp&gt; en ombildning av &lt;i&gt;gro&lt;/i&gt; efter mlty. &lt;i&gt;krode&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kröte&lt;/i&gt;). Möjl. i stället på missförstånd beroende inskott av &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; i ett &lt;i&gt;*groa&lt;/i&gt;, såsom i y. fsv. &lt;i&gt;flodhen&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;floen&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;frödet&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;fröet&lt;/i&gt; osv. (jfr förf. Ark. 35: 205 med litter.). Ord för 'groda' o. 'padda' uppvisa f. ö. i olika språk en hel del variantformer, som icke kunna förklaras vare sig som ljudlagsenligt el. analogiskt uppkomna; åtm. i en del fall hypokoristiska el. eufemistiska bildningar; jfr &lt;sp&gt;frö 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;padda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tossa&lt;/sp&gt; o. se utförligt förf. NTfF 3 R 12: 62 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;groda&lt;/b&gt;, 1603; jfr 1538: &lt;i&gt;gro&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;gro&lt;/i&gt;, pl. &lt;i&gt;grør&lt;/i&gt;. Enl. Noreen Sv. etym. s. 32 är &lt;sp&gt;groda&lt;/sp&gt; en ombildning av &lt;i&gt;gro&lt;/i&gt; efter mlty. &lt;i&gt;krode&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kröte&lt;/i&gt;). Möjl. i stället på missförstånd beroende inskott av &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; i ett &lt;i&gt;*groa&lt;/i&gt;, såsom i y. fsv. &lt;i&gt;flodhen&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;floen&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;frödet&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;fröet&lt;/i&gt; osv. (jfr förf. Ark. 35: 205 med litter.). Ord för 'groda' o. 'padda' uppvisa f. ö. i olika språk en hel del variantformer, som icke kunna förklaras vare sig som ljudlagsenligt el. analogiskt uppkomna; åtm. i en del fall hypokoristiska el. eufemistiska bildningar; jfr &lt;sp&gt;frö 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;padda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tossa&lt;/sp&gt; o. se utförligt förf. NTfF 3 R 12: 62 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grodd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grodd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grodd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grodd&lt;/b&gt;, jfr y. fsv. &lt;i&gt;groddabladh&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;gróðr&lt;/i&gt; m. (genit. &lt;i&gt;-rar&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;) vbalsbst. till &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt;, germ. &lt;i&gt;*grōþu-&lt;/i&gt;, jämte &lt;i&gt;grōði-&lt;/i&gt; f. i mhty. &lt;i&gt;gruot&lt;/i&gt;. Möjl. beror &lt;i&gt;dd&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;grodd&lt;/sp&gt; på ljudsubstitution i ett lån från mlty. &lt;i&gt;grôde&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grodd&lt;/b&gt;, jfr y. fsv. &lt;i&gt;groddabladh&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;gróðr&lt;/i&gt; m. (genit. &lt;i&gt;-rar&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;) vbalsbst. till &lt;sp&gt;gro&lt;/sp&gt;, germ. &lt;i&gt;*grōþu-&lt;/i&gt;, jämte &lt;i&gt;grōði-&lt;/i&gt; f. i mhty. &lt;i&gt;gruot&lt;/i&gt;. Möjl. beror &lt;i&gt;dd&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;grodd&lt;/sp&gt; på ljudsubstitution i ett lån från mlty. &lt;i&gt;grôde&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grogg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grogg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grogg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grogg&lt;/b&gt;, 1795 (om utl. förh.), 1834, från eng. &lt;i&gt;grog&lt;/i&gt;; enl. allmänt antagande efter amiral Vernon, med öknamnet Old Grog (så kallad efter sin vanliga dräkt av tygsorten grogram), vilken år 1740 utfärdade en order om att manskapet skulle förplägas med en blandning av rom o. vatten." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grogg&lt;/b&gt;, 1795 (om utl. förh.), 1834, från eng. &lt;i&gt;grog&lt;/i&gt;; enl. allmänt antagande efter amiral Vernon, med öknamnet Old Grog (så kallad efter sin vanliga dräkt av tygsorten grogram), vilken år 1740 utfärdade en order om att manskapet skulle förplägas med en blandning av rom o. vatten." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">grog</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="groll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--groll..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--groll..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;groll&lt;/b&gt;, 1639; hos Lind 1749 mask.; från ty. &lt;i&gt;groll&lt;/i&gt; m., jfr vb. &lt;i&gt;grollen&lt;/i&gt;, hysa groll, mullra (om åska), i avljudsförh. till &lt;i&gt;grell&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;gräll&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;gräla&lt;/sp&gt;, som dock kunna vara oberoende av varandra uppkomna, obesläktade bildningar." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;groll&lt;/b&gt;, 1639; hos Lind 1749 mask.; från ty. &lt;i&gt;groll&lt;/i&gt; m., jfr vb. &lt;i&gt;grollen&lt;/i&gt;, hysa groll, mullra (om åska), i avljudsförh. till &lt;i&gt;grell&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;gräll&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;gräla&lt;/sp&gt;, som dock kunna vara oberoende av varandra uppkomna, obesläktade bildningar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="griphummer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--griphummer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--griphummer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;griphummer&lt;/b&gt;, öknamn särsk. på exekutionsbetjänter o. tullnärer, G. F. Dahlgren, från lty. &lt;i&gt;griphummers&lt;/i&gt;, egentl. om humrar med stora klor (till &lt;sp&gt;gripa&lt;/sp&gt;). Väl av ä. nsv. &lt;i&gt;Gripomenes&lt;/i&gt; Leopold, Weste 1807, da. &lt;i&gt;Gripomenus&lt;/i&gt; Holberg Jeppe osv., vanl. betraktat som en makaronisk bildning &lt;i&gt;griphomines&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;homines&lt;/i&gt;, människor; i så fall urspr. från studentspr., som älskat dylikt blandspråk (jfr t. ex. den lundensiska dikten: &lt;i&gt;Gingimus in gatis&lt;/i&gt; osv.); kan emellertid svårligen skiljas från likabetyd. fra. &lt;i&gt;gripimini&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grippeminaud&lt;/i&gt;, som synas ha ett annat ursprung. Jfr Å. Munthe Stud. i mod. språkv. 6: 175 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0289" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;griphummer&lt;/b&gt;, öknamn särsk. på exekutionsbetjänter o. tullnärer, G. F. Dahlgren, från lty. &lt;i&gt;griphummers&lt;/i&gt;, egentl. om humrar med stora klor (till &lt;sp&gt;gripa&lt;/sp&gt;). Väl av ä. nsv. &lt;i&gt;Gripomenes&lt;/i&gt; Leopold, Weste 1807, da. &lt;i&gt;Gripomenus&lt;/i&gt; Holberg Jeppe osv., vanl. betraktat som en makaronisk bildning &lt;i&gt;griphomines&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;homines&lt;/i&gt;, människor; i så fall urspr. från studentspr., som älskat dylikt blandspråk (jfr t. ex. den lundensiska dikten: &lt;i&gt;Gingimus in gatis&lt;/i&gt; osv.); kan emellertid svårligen skiljas från likabetyd. fra. &lt;i&gt;gripimini&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grippeminaud&lt;/i&gt;, som synas ha ett annat ursprung. Jfr Å. Munthe Stud. i mod. språkv. 6: 175 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Gripsholm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Gripsholm..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Gripsholm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Gripsholm&lt;/b&gt;, slottsn., efter anläggaren Bo Jonsson Grip." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Gripsholm&lt;/b&gt;, slottsn., efter anläggaren Bo Jonsson Grip." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="gris" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--gris..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--gris..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;gris&lt;/b&gt; = fsv., no., da. = isl. &lt;i&gt;gríss&lt;/i&gt;, även: galt, ett speciellt nord. ord, av Falk-Torp betraktat som substantivering av fsax., fhty. &lt;i&gt;grîs&lt;/i&gt;, grå (ty. &lt;i&gt;greis&lt;/i&gt;, gubbe; sydty. dial. &lt;i&gt;grîs&lt;/i&gt; m. om grå hästar m. m.), varav fra. &lt;i&gt;gris&lt;/i&gt;,'val avlägset besl. med &lt;sp&gt;grå&lt;/sp&gt;; dock snarare efter lätet, som i grek. återgavs med &lt;i&gt;gry&lt;/i&gt;; jfr sanskr. &lt;i&gt;ghr̥ṣvi-&lt;/i&gt;, galt, o. grek. &lt;i&gt;khoīros&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*ghorsi̯o-&lt;/i&gt;), gris, svin, som kunna höra till en likartad ljudhärmande rot; ävensom västgötska &lt;i&gt;hussingar&lt;/i&gt;, svin, efter locklätet &lt;i&gt;huss&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Inte vara mors minsta gris&lt;/sp&gt;, redan i Putzdrummel (sl. av 1600-t). — &lt;sp&gt;Köpa grisen i säcken&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty. o. eng.: ombildningar av uttr. &lt;i&gt;die katze im sacke kaufen&lt;/i&gt;, erinrande om historien om Eulenspiegel, som sålde en katt för en hare. — &lt;sp&gt;Griskulting&lt;/sp&gt;, till sv. dial. &lt;i&gt;kult&lt;/i&gt; ds., även: liten pojke; grundbetydelsen ingår i no. &lt;i&gt;kult&lt;/i&gt;, kloss o. d.; se närmare &lt;sp&gt;kult 2, 3&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;rorkult&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;gris&lt;/b&gt; = fsv., no., da. = isl. &lt;i&gt;gríss&lt;/i&gt;, även: galt, ett speciellt nord. ord, av Falk-Torp betraktat som substantivering av fsax., fhty. &lt;i&gt;grîs&lt;/i&gt;, grå (ty. &lt;i&gt;greis&lt;/i&gt;, gubbe; sydty. dial. &lt;i&gt;grîs&lt;/i&gt; m. om grå hästar m. m.), varav fra. &lt;i&gt;gris&lt;/i&gt;,'val avlägset besl. med &lt;sp&gt;grå&lt;/sp&gt;; dock snarare efter lätet, som i grek. återgavs med &lt;i&gt;gry&lt;/i&gt;; jfr sanskr. &lt;i&gt;ghr̥ṣvi-&lt;/i&gt;, galt, o. grek. &lt;i&gt;khoīros&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*ghorsi̯o-&lt;/i&gt;), gris, svin, som kunna höra till en likartad ljudhärmande rot; ävensom västgötska &lt;i&gt;hussingar&lt;/i&gt;, svin, efter locklätet &lt;i&gt;huss&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Inte vara mors minsta gris&lt;/sp&gt;, redan i Putzdrummel (sl. av 1600-t). — &lt;sp&gt;Köpa grisen i säcken&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty. o. eng.: ombildningar av uttr. &lt;i&gt;die katze im sacke kaufen&lt;/i&gt;, erinrande om historien om Eulenspiegel, som sålde en katt för en hare. — &lt;sp&gt;Griskulting&lt;/sp&gt;, till sv. dial. &lt;i&gt;kult&lt;/i&gt; ds., även: liten pojke; grundbetydelsen ingår i no. &lt;i&gt;kult&lt;/i&gt;, kloss o. d.; se närmare &lt;sp&gt;kult 2, 3&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;rorkult&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="grissel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--grissel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--grissel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;grissel&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;grissla&lt;/b&gt;, brödspade, jfr fsv. tillnamnet (&lt;i&gt;Pädher&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;grysla&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;grislikaka&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;grisl&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;grisla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grissel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grisle&lt;/i&gt;; dunkelt; jfr likbetyd. mlty. &lt;i&gt;ge(r)stel&lt;/i&gt; o. da. dial. &lt;i&gt;grittel&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;grissel&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;grissla&lt;/b&gt;, brödspade, jfr fsv. tillnamnet (&lt;i&gt;Pädher&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;grysla&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;grislikaka&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;grisl&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;grisla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;grissel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;grisle&lt;/i&gt;; dunkelt; jfr likbetyd. mlty. &lt;i&gt;ge(r)stel&lt;/i&gt; o. da. dial. &lt;i&gt;grittel&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;öva&lt;/b&gt; (ipf. nu &lt;i&gt;-ade&lt;/i&gt;, i ä. nsv. även &lt;i&gt;-de&lt;/i&gt;) = fsv. (ipf. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-dhe&lt;/i&gt;), utöva, uppöva, göra, förehava, jämte da. &lt;i&gt;øve&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;ôven&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;ôbjan&lt;/i&gt; (fira) = fhty. &lt;i&gt;uoben&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;üben&lt;/i&gt;); jfr fhty. &lt;i&gt;uobo&lt;/i&gt;, åkerbrukare; av germ. &lt;i&gt;*ōƀian&lt;/i&gt;, till ie. &lt;i&gt;āp-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;ā́pas&lt;/i&gt; n., arbete, verk, religiös handling, avljudsform till &lt;sp&gt;avel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ämne&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;övlig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1332" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;öva&lt;/b&gt; (ipf. nu &lt;i&gt;-ade&lt;/i&gt;, i ä. nsv. även &lt;i&gt;-de&lt;/i&gt;) = fsv. (ipf. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-dhe&lt;/i&gt;), utöva, uppöva, göra, förehava, jämte da. &lt;i&gt;øve&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;ôven&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;ôbjan&lt;/i&gt; (fira) = fhty. &lt;i&gt;uoben&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;üben&lt;/i&gt;); jfr fhty. &lt;i&gt;uobo&lt;/i&gt;, åkerbrukare; av germ. &lt;i&gt;*ōƀian&lt;/i&gt;, till ie. &lt;i&gt;āp-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;ā́pas&lt;/i&gt; n., arbete, verk, religiös handling, avljudsform till &lt;sp&gt;avel&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ämne&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;övlig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="övlig" />
        <feat att="see" val="ämne" />
        <feat att="see" val="avel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="besegla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--besegla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--besegla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;besegla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;besighla&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;besegelen&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;insegel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sigill&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0126" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;besegla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;besighla&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;besegelen&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;insegel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sigill&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="insegel" />
        <feat att="see" val="sigill" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="beckasin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--beckasin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--beckasin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;beckasin&lt;/b&gt;, Lind 1749 (bäka-) = da. &lt;i&gt;bekkasin&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;bécassine&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;bécasse&lt;/i&gt;, morkulla, till &lt;i&gt;bec&lt;/i&gt;, näbb, av lat. &lt;i&gt;beccus&lt;/i&gt;. av keltiskt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0122" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;beckasin&lt;/b&gt;, Lind 1749 (bäka-) = da. &lt;i&gt;bekkasin&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;bécassine&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;bécasse&lt;/i&gt;, morkulla, till &lt;i&gt;bec&lt;/i&gt;, näbb, av lat. &lt;i&gt;beccus&lt;/i&gt;. av keltiskt ursprung." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bekkasin</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">bécassine</orth>
            <note>dimin. till &lt;i&gt;bécasse&lt;/i&gt;,
            morkulla</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sår" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sår..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sår..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sår&lt;/b&gt;, fsv. sär - isl. sår, da. saar ds., med samnordisk övergång av -air- till -är- (jfr arla) = got. sair, smärta, fsax., fhty. ser ds., ags. sär, även: sår (eng. sore9 ömt ställe); substantivering (liksom t. ex. djup) av adj. ä. sv. sår, sårig, t. ex. Bellman: näsan är sår, sv. dial. sår, fsv. sär, sårad, smärtsam, öm, isl. sdrr ds., fsax., fhty. ser, smärtsam, ags. sår (eng. sore); jfr adv. sv. dial. såra, mycket, högligen, fsv. sära, da. saare = fsax., fhty. séro, smärtsamt, i mhty.: häftigt, i hög grad (ty. sehr), med en betyd.-övergång av samma slag som i sv. förskräckligt, rysligt o. d. (närmast ur uttr. såsom sehr betriibt, egentl.: smärtsamt bedrövad o. d.). Germ.*saira-, varav finska lånordet sair as, sjuk, o. lapska sarjas, sår; r-avledn. av roten sai i fir. sdeth, lidande, sjukdom, o. enl. rätt vanligt antagande även lat. swvus, rasande, sträng, m. fl. något mera osäkra bildningar. - Diminutivavledn.: ä. nsv. sårsa, skråma, t. ex. O. v. Dalin, G. G. Tessin, bildat som t. ex. remsa: rem, skar sa : skåra, sv. dial. korsa, liten oredig sammangyttring av garn: köra, lef sa: lev. Däremot innehåller sv. dial. sårke, sårnad, intet diminutivsuffix, utan utgår från fsv. sär(a)-öke = isl. sdr(s)-auki m. (till öka). - Ett annat numera i riksspr. utdött ord för 'sår' är ä. nsv., fsv., isl. und = fsax. wunda, fhty. wunta (ty. wunde), ags. wund (eng. wound); i sv. dial. kvar i svordomen vass-fam-under, egentl.: vår Herres fem sår (se under vaser ra)." />
        <feat att="etym"
        val="sår, fsv. sär - isl. sår, da. saar ds., med samnordisk övergång av -air- till -är- (jfr arla) = got. sair, smärta, fsax., fhty. ser ds., ags. sär, även: sår (eng. sore9 ömt ställe); substantivering (liksom t. ex. djup) av adj. ä. sv. sår, sårig, t. ex. Bellman: näsan är sår, sv. dial. sår, fsv. sär, sårad, smärtsam, öm, isl. sdrr ds., fsax., fhty. ser, smärtsam, ags. sår (eng. sore); jfr adv. sv. dial. såra, mycket, högligen, fsv. sära, da. saare = fsax., fhty. séro, smärtsamt, i mhty.: häftigt, i hög grad (ty. sehr), med en betyd.-övergång av samma slag som i sv. förskräckligt, rysligt o. d. (närmast ur uttr. såsom sehr betriibt, egentl.: smärtsamt bedrövad o. d.). Germ.*saira-, varav finska lånordet sair as, sjuk, o. lapska sarjas, sår; r-avledn. av roten sai i fir. sdeth, lidande, sjukdom, o. enl. rätt vanligt antagande även lat. swvus, rasande, sträng, m. fl. något mera osäkra bildningar. - Diminutivavledn.: ä. nsv. sårsa, skråma, t. ex. O. v. Dalin, G. G. Tessin, bildat som t. ex. remsa: rem, skar sa : skåra, sv. dial. korsa, liten oredig sammangyttring av garn: köra, lef sa: lev. Däremot innehåller sv. dial. sårke, sårnad, intet diminutivsuffix, utan utgår från fsv. sär(a)-öke = isl. sdr(s)-auki m. (till öka). - Ett annat numera i riksspr. utdött ord för 'sår' är ä. nsv., fsv., isl. und = fsax. wunda, fhty. wunta (ty. wunde), ags. wund (eng. wound); i sv. dial. kvar i svordomen vass-fam-under, egentl.: vår Herres fem sår (se under vaser ra)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="larv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--larv..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--larv..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;larv&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;larver&lt;/b&gt;, liten gosse, även, i sht i dial., stackare = no. &lt;i&gt;larv&lt;/i&gt;, trashank, slarver, till sv. dial., no. &lt;i&gt;larv&lt;/i&gt;, trasa, lapp, nisl. &lt;i&gt;larfi&lt;/i&gt; ungef. ds. ävensom sv. &lt;sp&gt;larva&lt;/sp&gt;, springa med små (o. fjantiga) steg, vara larvig, no. även: fuska, arbeta dåligt; möjl. till &lt;sp&gt;slarv(er)&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slarva&lt;/sp&gt;, trasa, som t. ex. sv. dial., no. &lt;i&gt;larka&lt;/i&gt;, larva o. d., till no. &lt;i&gt;slarka&lt;/i&gt;; jfr (?) isl. &lt;i&gt;laraðr&lt;/i&gt;, slapp. Se f. ö. avljudsformen &lt;sp&gt;lurvig&lt;/sp&gt;. — Jfr med avs. på betyd.-utvecklingen hos &lt;sp&gt;larv(er)&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;larva&lt;/sp&gt; t. ex. &lt;sp&gt;tasker&lt;/sp&gt;, larvig person: ä. nsv. &lt;i&gt;taska&lt;/i&gt;, larva, traska." />
        <feat att="faksimilID" val="0486" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;larv&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;larver&lt;/b&gt;, liten gosse, även, i sht i dial., stackare = no. &lt;i&gt;larv&lt;/i&gt;, trashank, slarver, till sv. dial., no. &lt;i&gt;larv&lt;/i&gt;, trasa, lapp, nisl. &lt;i&gt;larfi&lt;/i&gt; ungef. ds. ävensom sv. &lt;sp&gt;larva&lt;/sp&gt;, springa med små (o. fjantiga) steg, vara larvig, no. även: fuska, arbeta dåligt; möjl. till &lt;sp&gt;slarv(er)&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slarva&lt;/sp&gt;, trasa, som t. ex. sv. dial., no. &lt;i&gt;larka&lt;/i&gt;, larva o. d., till no. &lt;i&gt;slarka&lt;/i&gt;; jfr (?) isl. &lt;i&gt;laraðr&lt;/i&gt;, slapp. Se f. ö. avljudsformen &lt;sp&gt;lurvig&lt;/sp&gt;. — Jfr med avs. på betyd.-utvecklingen hos &lt;sp&gt;larv(er)&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;larva&lt;/sp&gt; t. ex. &lt;sp&gt;tasker&lt;/sp&gt;, larvig person: ä. nsv. &lt;i&gt;taska&lt;/i&gt;, larva, traska." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ösel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ösel..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ösel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ösel&lt;/b&gt;, önamn, se &lt;sp&gt;syssla&lt;/sp&gt; o. Tillägg." />
        <feat att="faksimilID" val="1331" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ösel&lt;/b&gt;, önamn, se &lt;sp&gt;syssla&lt;/sp&gt; o. Tillägg." />
        <feat att="see" val="syssla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ös-gös" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ös-gös..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ös-gös..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ös-gös&lt;/b&gt;, dialektord, slösare, även: &lt;i&gt;hös-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ösengös&lt;/i&gt;, jfr Grubb 1678: 'Ösegiös och härpesnärp giör en elak Redeswän'. Härtill ä. nsv. &lt;i&gt;ösgösa&lt;/i&gt;, slösa, t. ex. U. Hiärne 1696. Till &lt;sp&gt;ösa&lt;/sp&gt; (o. sv. dial. &lt;i&gt;hösa&lt;/i&gt;) o. sv. dial. &lt;i&gt;*gösa&lt;/i&gt;, ödsla bort, slösa (osv. dial. &lt;i&gt;gjöus&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;gøysa&lt;/i&gt; ds., samma ord som isl. &lt;i&gt;geysa&lt;/i&gt;, sätta i stark rörelse (vartill ortnamnet &lt;i&gt;Geysir&lt;/i&gt;, varm springkälla), no. &lt;i&gt;gøysa&lt;/i&gt;, välla fram, av urnord. &lt;i&gt;*gausian&lt;/i&gt;, kausativbildning till isl. &lt;i&gt;gjósa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;gaus&lt;/i&gt;), strömma, osv. (se &lt;sp&gt;gös 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gåsa&lt;/sp&gt; i Tilläggen). Av samma slag som t. ex. dial. &lt;i&gt;hös om flös&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;härp om snärp&lt;/i&gt; m. fl. (Rietz s. 245, 288); se om dylika bildningar förf. Minnesskr. utg. af Filol. Samf. i Gbg 1910 s. 13 f." />
        <feat att="faksimilID" val="1331" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ös-gös&lt;/b&gt;, dialektord, slösare, även: &lt;i&gt;hös-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ösengös&lt;/i&gt;, jfr Grubb 1678: 'Ösegiös och härpesnärp giör en elak Redeswän'. Härtill ä. nsv. &lt;i&gt;ösgösa&lt;/i&gt;, slösa, t. ex. U. Hiärne 1696. Till &lt;sp&gt;ösa&lt;/sp&gt; (o. sv. dial. &lt;i&gt;hösa&lt;/i&gt;) o. sv. dial. &lt;i&gt;*gösa&lt;/i&gt;, ödsla bort, slösa (osv. dial. &lt;i&gt;gjöus&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;gøysa&lt;/i&gt; ds., samma ord som isl. &lt;i&gt;geysa&lt;/i&gt;, sätta i stark rörelse (vartill ortnamnet &lt;i&gt;Geysir&lt;/i&gt;, varm springkälla), no. &lt;i&gt;gøysa&lt;/i&gt;, välla fram, av urnord. &lt;i&gt;*gausian&lt;/i&gt;, kausativbildning till isl. &lt;i&gt;gjósa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;gaus&lt;/i&gt;), strömma, osv. (se &lt;sp&gt;gös 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gåsa&lt;/sp&gt; i Tilläggen). Av samma slag som t. ex. dial. &lt;i&gt;hös om flös&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;härp om snärp&lt;/i&gt; m. fl. (Rietz s. 245, 288); se om dylika bildningar förf. Minnesskr. utg. af Filol. Samf. i Gbg 1910 s. 13 f." />
        <feat att="see" val="gåsa" />
        <feat att="see" val="gös" />
        <feat att="see" val="ösa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fubbla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fubbla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fubbla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fubbla&lt;/b&gt;, Blanche (jfr &lt;i&gt;fubblare&lt;/i&gt;, fuskare, Thorild, o. &lt;i&gt;fubblig&lt;/i&gt; Almqvist) = no. &lt;i&gt;fubla&lt;/i&gt;, jfr no. &lt;i&gt;fubba&lt;/i&gt;, småpyssla, o. sv. dial. &lt;i&gt;fubb(a)&lt;/i&gt;, trög, ovig person, ävensom sv. dial. &lt;i&gt;febbla&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;fibla&lt;/i&gt; ~ sv. dial. &lt;i&gt;fabbla&lt;/i&gt;; med i verb med dylik betydelse vanlig formväxling; tydl. av imitativ &lt;sp&gt;natur. Jfr &lt;sp&gt;fumla&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;famla&lt;/sp&gt; ävensom i fråga om bildningen &lt;sp&gt;hafsa&lt;/sp&gt; ~ hamsa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;slabba&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;slafsa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;slamsa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fubbla&lt;/b&gt;, Blanche (jfr &lt;i&gt;fubblare&lt;/i&gt;, fuskare, Thorild, o. &lt;i&gt;fubblig&lt;/i&gt; Almqvist) = no. &lt;i&gt;fubla&lt;/i&gt;, jfr no. &lt;i&gt;fubba&lt;/i&gt;, småpyssla, o. sv. dial. &lt;i&gt;fubb(a)&lt;/i&gt;, trög, ovig person, ävensom sv. dial. &lt;i&gt;febbla&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;fibla&lt;/i&gt; ~ sv. dial. &lt;i&gt;fabbla&lt;/i&gt;; med i verb med dylik betydelse vanlig formväxling; tydl. av imitativ &lt;sp&gt;natur. Jfr &lt;sp&gt;fumla&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;famla&lt;/sp&gt; ävensom i fråga om bildningen &lt;sp&gt;hafsa&lt;/sp&gt; ~ hamsa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;slabba&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;slafsa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;slamsa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fuchsia" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fuchsia..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fuchsia..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fuchsia&lt;/b&gt;, efter den bayerske botanisten Fuchs, 1500-t. Jfr liknande ursprung för t. ex. &lt;sp&gt;begonia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dahlia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hortensia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kamelia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;magnolia&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fuchsia&lt;/b&gt;, efter den bayerske botanisten Fuchs, 1500-t. Jfr liknande ursprung för t. ex. &lt;sp&gt;begonia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dahlia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hortensia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kamelia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;magnolia&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Öslöv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Öslöv..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Öslöv..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Öslöv&lt;/sp&gt;, ortn. Skå., se &lt;sp&gt;Ödeshög&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1331" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Öslöv&lt;/sp&gt;, ortn. Skå., se &lt;sp&gt;Ödeshög&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Ödeshög" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Örtendahl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Örtendahl..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Örtendahl..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Örtendahl&lt;/sp&gt;, familjen., se under  &lt;sp&gt;Örten&lt;/sp&gt;. Familjen. &lt;sp&gt;Örtenblad&lt;/sp&gt; anses  däremot bildat av ortn. &lt;sp&gt;Ör&lt;/sp&gt; i Dalsl.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1330" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Örtendahl&lt;/sp&gt;, familjen., se under  &lt;sp&gt;Örten&lt;/sp&gt;. Familjen. &lt;sp&gt;Örtenblad&lt;/sp&gt; anses  däremot bildat av ortn. &lt;sp&gt;Ör&lt;/sp&gt; i Dalsl.]" />
        <feat att="see" val="Ör" />
        <feat att="see" val="Örtenblad" />
        <feat att="see" val="Örten" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fröken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fröken..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fröken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fröken&lt;/b&gt;, 1502: &lt;i&gt;frögdeken&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;fröiken&lt;/i&gt;), prinsessa = da. &lt;i&gt;fröken&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vrouken&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-öu-&lt;/i&gt;) m. m., prinsessa, förnäm ung dam; dimin. på &lt;i&gt;-ken&lt;/i&gt; (= ty. &lt;i&gt;-chen&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;mädchen&lt;/i&gt;) till mlty. &lt;i&gt;vrouwe&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;fru&lt;/sp&gt;; jfr t. ex. &lt;sp&gt;manick&lt;/sp&gt;. Med dimin.-ändelsen &lt;i&gt;-lîn&lt;/i&gt;: mhty. &lt;i&gt;vröu(we)lin&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fräulein&lt;/i&gt;). — Under 1500-t. o. 1600-t.:ets förra hälft blott om prinsessor (t. o. m. Margareta Lejonhufvud kallas »jungfru»); ett tidigt undantag är Ebba Brahe; först på 1700-t. så småningom även om den lägre adelns döttrar; under 1800-talets förra hälft dessutom efter hand om döttrarna till högre oadliga ämbetsmän; mera allmän titel o. 1870. Jfr &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mamsell&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fröken&lt;/b&gt;, 1502: &lt;i&gt;frögdeken&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;fröiken&lt;/i&gt;), prinsessa = da. &lt;i&gt;fröken&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vrouken&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-öu-&lt;/i&gt;) m. m., prinsessa, förnäm ung dam; dimin. på &lt;i&gt;-ken&lt;/i&gt; (= ty. &lt;i&gt;-chen&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;mädchen&lt;/i&gt;) till mlty. &lt;i&gt;vrouwe&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;fru&lt;/sp&gt;; jfr t. ex. &lt;sp&gt;manick&lt;/sp&gt;. Med dimin.-ändelsen &lt;i&gt;-lîn&lt;/i&gt;: mhty. &lt;i&gt;vröu(we)lin&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fräulein&lt;/i&gt;). — Under 1500-t. o. 1600-t.:ets förra hälft blott om prinsessor (t. o. m. Margareta Lejonhufvud kallas »jungfru»); ett tidigt undantag är Ebba Brahe; först på 1700-t. så småningom även om den lägre adelns döttrar; under 1800-talets förra hälft dessutom efter hand om döttrarna till högre oadliga ämbetsmän; mera allmän titel o. 1870. Jfr &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mamsell&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lasarett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lasarett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lasarett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lasarett&lt;/b&gt;, Phrygius 1615: &lt;i&gt;siukestugu och lazareth&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;lazarett&lt;/i&gt; ds., fra. &lt;i&gt;lazaret&lt;/i&gt;, karantänsanstalt, epidemisjukhus, från ital. &lt;i&gt;lazzeretto&lt;/i&gt; = span. &lt;i&gt;lazareto&lt;/i&gt;. Vanl. förklarat som en avledn. av &lt;i&gt;Lasarus (Lazarus)&lt;/i&gt; i NT, Luk. 16: 20 (till hebr. &lt;i&gt;Eleazar&lt;/i&gt;), av den katolska kyrkan betraktad som de sjukas o. särsk. spetälskas skyddspatron, efter vilken de medeltida sjukhusen för spetälska uppkallades; sedan med vidsträcktare betydelse. Emellertid voro de äldsta lasaretten pesthospital; tidigast känt från 1423 på en ö utanför Venedig, &lt;i&gt;Isola di Santa Maria di Nazareth&lt;/i&gt;, vartill, enl. Nyrops utförliga behandling av ordet Nord. tidskr. 1920 s. 369 f., ett &lt;i&gt;nazareto&lt;/i&gt;, varav, genom folketymologisk anslutning till &lt;i&gt;Lazarus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lazzeretto&lt;/i&gt;. — Förr i stället ofta hospital (se d. o.) el. helgeandshus; jfr även under spetälsk. — Av namnet &lt;i&gt;Lazarus&lt;/i&gt; kommer eng. &lt;i&gt;lazar&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;lazare&lt;/i&gt; i betyd. 'spetälsk', ävensom ital. &lt;i&gt;lazzarone&lt;/i&gt;, plur &lt;i&gt;-i&lt;/i&gt;, egentl. om de fattiga i Neapel." />
        <feat att="faksimilID" val="0486" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lasarett&lt;/b&gt;, Phrygius 1615: &lt;i&gt;siukestugu och lazareth&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;lazarett&lt;/i&gt; ds., fra. &lt;i&gt;lazaret&lt;/i&gt;, karantänsanstalt, epidemisjukhus, från ital. &lt;i&gt;lazzeretto&lt;/i&gt; = span. &lt;i&gt;lazareto&lt;/i&gt;. Vanl. förklarat som en avledn. av &lt;i&gt;Lasarus (Lazarus)&lt;/i&gt; i NT, Luk. 16: 20 (till hebr. &lt;i&gt;Eleazar&lt;/i&gt;), av den katolska kyrkan betraktad som de sjukas o. särsk. spetälskas skyddspatron, efter vilken de medeltida sjukhusen för spetälska uppkallades; sedan med vidsträcktare betydelse. Emellertid voro de äldsta lasaretten pesthospital; tidigast känt från 1423 på en ö utanför Venedig, &lt;i&gt;Isola di Santa Maria di Nazareth&lt;/i&gt;, vartill, enl. Nyrops utförliga behandling av ordet Nord. tidskr. 1920 s. 369 f., ett &lt;i&gt;nazareto&lt;/i&gt;, varav, genom folketymologisk anslutning till &lt;i&gt;Lazarus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lazzeretto&lt;/i&gt;. — Förr i stället ofta hospital (se d. o.) el. helgeandshus; jfr även under spetälsk. — Av namnet &lt;i&gt;Lazarus&lt;/i&gt; kommer eng. &lt;i&gt;lazar&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;lazare&lt;/i&gt; i betyd. 'spetälsk', ävensom ital. &lt;i&gt;lazzarone&lt;/i&gt;, plur &lt;i&gt;-i&lt;/i&gt;, egentl. om de fattiga i Neapel." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Örtofta" />
          <feat att="writtenForm" val="-tomta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Örtofta..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Örtofta..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Örtofta, -tomta&lt;/sp&gt;, ortn., se under &lt;sp&gt;ör&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1330" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Örtofta, -tomta&lt;/sp&gt;, ortn., se under &lt;sp&gt;ör&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="ör" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="örtug" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--örtug..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--örtug..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;örtug&lt;/b&gt;, nu blott i hist. framställning, i ä. nsv. (1500-t.) även &lt;i&gt;-tig&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;örtugh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-togh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-tögh&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ar-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;or-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;yr-&lt;/i&gt;), som myntenhet: ett tredjedels öre (1/24 mark), även: myntstycke av denna valör; dessutom: tredjedelen av ett öresland = fgutn. &lt;i&gt;ertaug&lt;/i&gt;, fno. &lt;i&gt;ørtog&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ærtug&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;ørtugh&lt;/i&gt;; liksom &lt;sp&gt;öre&lt;/sp&gt; en speciellt nordisk myntbeteckning; sannol., med Lidén hos R. Larsson Söderm.-lagens språk 1: 49, av urnord. &lt;i&gt;*arut-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*arit-&lt;/i&gt;), samma stam som i fsax. &lt;i&gt;arut&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;arizzi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aruz&lt;/i&gt;, malm (ty. &lt;i&gt;erz&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;blyerts&lt;/sp&gt;), av dunkelt ursprung: man har bl. a. tänkt på samband med lat. &lt;i&gt;raudus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rūdus&lt;/i&gt;, malmstycke som mynt (jfr isl. &lt;i&gt;rauði&lt;/i&gt;, myrmalm, under &lt;sp&gt;röd&lt;/sp&gt;), jfr även sumer. &lt;i&gt;urud&lt;/i&gt;, koppar; el. på lån från namnet på den för sina vapenfabriker bekanta etruriska staden &lt;i&gt;Arretium&lt;/i&gt;. , Senare leden är ej suffixet &lt;i&gt;-ug&lt;/i&gt;, utan innehåller, att döma av fgutn. &lt;i&gt;ertaug&lt;/i&gt; o. fsv. &lt;i&gt;örtögh&lt;/i&gt;, ett &lt;i&gt;-au-&lt;/i&gt;; sannol. &lt;i&gt;-tauᵹ-&lt;/i&gt; (till germ. &lt;i&gt;*teu-han&lt;/i&gt;, draga, jfr isl. &lt;i&gt;taug&lt;/i&gt;, rep, o. se &lt;sp&gt;tåg 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;töja&lt;/sp&gt;), varav i starktonig stavelse fsv. &lt;i&gt;-tögh&lt;/i&gt; o. i svagtonig fsv. &lt;i&gt;-togh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-tugh&lt;/i&gt;. Alltså snarast: urnord. &lt;i&gt;*arut(i)-tauᵹō&lt;/i&gt;, tråd av malm, koppar el. dyl. Om ljudutvecklingen jfr f. ö. Kock Sv. ljudhist. 1: 422. — Ordet kan urspr. ej ha syftat på det först under konung Albrekt präglade myntet (tidigare betecknade det blott en viss myntenhet). Örtugar präglades senast under Johan III, men i kameralistisk anv. förekom ordet ännu o. 1650, o. namnes av Sven Hof 1753 jämte &lt;i&gt;penning&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;fyrk&lt;/i&gt; som en svensk ersättning för germanismen &lt;i&gt;skärf&lt;/i&gt;. — De i vissa uppslagsböcker meddelade uppgifterna, att förra leden innehåller isl. &lt;i&gt;eir&lt;/i&gt;, koppar, o. den senare &lt;i&gt;tigr (tugr)&lt;/i&gt;, tiotal, äro båda av ljudhistoriska skäl lika oantagliga." />
        <feat att="faksimilID" val="1330" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;örtug&lt;/b&gt;, nu blott i hist. framställning, i ä. nsv. (1500-t.) även &lt;i&gt;-tig&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;örtugh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-togh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-tögh&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ar-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;or-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;yr-&lt;/i&gt;), som myntenhet: ett tredjedels öre (1/24 mark), även: myntstycke av denna valör; dessutom: tredjedelen av ett öresland = fgutn. &lt;i&gt;ertaug&lt;/i&gt;, fno. &lt;i&gt;ørtog&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ærtug&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;ørtugh&lt;/i&gt;; liksom &lt;sp&gt;öre&lt;/sp&gt; en speciellt nordisk myntbeteckning; sannol., med Lidén hos R. Larsson Söderm.-lagens språk 1: 49, av urnord. &lt;i&gt;*arut-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*arit-&lt;/i&gt;), samma stam som i fsax. &lt;i&gt;arut&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;arizzi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aruz&lt;/i&gt;, malm (ty. &lt;i&gt;erz&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;blyerts&lt;/sp&gt;), av dunkelt ursprung: man har bl. a. tänkt på samband med lat. &lt;i&gt;raudus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rūdus&lt;/i&gt;, malmstycke som mynt (jfr isl. &lt;i&gt;rauði&lt;/i&gt;, myrmalm, under &lt;sp&gt;röd&lt;/sp&gt;), jfr även sumer. &lt;i&gt;urud&lt;/i&gt;, koppar; el. på lån från namnet på den för sina vapenfabriker bekanta etruriska staden &lt;i&gt;Arretium&lt;/i&gt;. , Senare leden är ej suffixet &lt;i&gt;-ug&lt;/i&gt;, utan innehåller, att döma av fgutn. &lt;i&gt;ertaug&lt;/i&gt; o. fsv. &lt;i&gt;örtögh&lt;/i&gt;, ett &lt;i&gt;-au-&lt;/i&gt;; sannol. &lt;i&gt;-tauᵹ-&lt;/i&gt; (till germ. &lt;i&gt;*teu-han&lt;/i&gt;, draga, jfr isl. &lt;i&gt;taug&lt;/i&gt;, rep, o. se &lt;sp&gt;tåg 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;töja&lt;/sp&gt;), varav i starktonig stavelse fsv. &lt;i&gt;-tögh&lt;/i&gt; o. i svagtonig fsv. &lt;i&gt;-togh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-tugh&lt;/i&gt;. Alltså snarast: urnord. &lt;i&gt;*arut(i)-tauᵹō&lt;/i&gt;, tråd av malm, koppar el. dyl. Om ljudutvecklingen jfr f. ö. Kock Sv. ljudhist. 1: 422. — Ordet kan urspr. ej ha syftat på det först under konung Albrekt präglade myntet (tidigare betecknade det blott en viss myntenhet). Örtugar präglades senast under Johan III, men i kameralistisk anv. förekom ordet ännu o. 1650, o. namnes av Sven Hof 1753 jämte &lt;i&gt;penning&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;fyrk&lt;/i&gt; som en svensk ersättning för germanismen &lt;i&gt;skärf&lt;/i&gt;. — De i vissa uppslagsböcker meddelade uppgifterna, att förra leden innehåller isl. &lt;i&gt;eir&lt;/i&gt;, koppar, o. den senare &lt;i&gt;tigr (tugr)&lt;/i&gt;, tiotal, äro båda av ljudhistoriska skäl lika oantagliga." />
        <feat att="see" val="töja" />
        <feat att="see" val="tåg" />
        <feat att="see" val="röd" />
        <feat att="see" val="blyerts" />
        <feat att="see" val="öre" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ösa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ösa..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ösa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ösa&lt;/b&gt; = fsv. (ipf. &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;ausa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;jós&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*e-aus&lt;/i&gt;), no. (ipf. &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;øse&lt;/i&gt;, mlty., mhty. &lt;i&gt;ôsen&lt;/i&gt; sv. vb. (sydty. dial. &lt;i&gt;ösen&lt;/i&gt;); eng. dial. &lt;i&gt;(h)owze&lt;/i&gt; från nord. spr.; besl. med grek. &lt;i&gt;ávō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*aus-&lt;/i&gt;), öser. Det likbetyd. lat. &lt;i&gt;haurio&lt;/i&gt; (perf. &lt;i&gt;hausi&lt;/i&gt;) kan på grund av sitt fasta &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; o. sitt &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; (för &lt;i&gt;ū&lt;/i&gt;) i sammans. &lt;i&gt;dēhōrīre&lt;/i&gt; ej utan vidare förbindas med &lt;sp&gt;ösa&lt;/sp&gt;; se Thurneysen KZ 38: 158, vars egen (även av Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; dock med någon tvekan gillade) härledning av &lt;i&gt;haurīre&lt;/i&gt; (: sanskr. &lt;i&gt;ghásati&lt;/i&gt;, förtär) emellertid av betydelseskäl är betänklig; jfr härtill Güntert IF 32: 386, som anser, att i lat. &lt;i&gt;haurīre&lt;/i&gt; två ord sammansmält: ett *&lt;i&gt;aurīre&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ösa&lt;/sp&gt;) o. ett &lt;i&gt;*hōrīre&lt;/i&gt;, förtära. — Sv. dial. &lt;i&gt;hösa&lt;/i&gt; o. sydno. &lt;i&gt;hausa&lt;/i&gt; få ej, som skett (Noreen Urg. lautl. s. 209), förbindas med det lat. ordet. De ha säkerl. ej heller (med Falk-Torp s. 1423) lånats från holl. &lt;i&gt;hoozen&lt;/i&gt; (vars &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; f. ö. synes bero på ombildning av ä. holl. &lt;i&gt;oozen&lt;/i&gt;). — Med avs. på växling av reduplicerande o. svag böjning jfr t. ex. &lt;sp&gt;blanda, blåsa, bo, stöta, så, öka&lt;/sp&gt;. — Härtill den gamla bildningen sv. dial. &lt;sp&gt;öst&lt;/sp&gt; m., i sht norrl. o. finnl. mål, ställe på bottnen av en båt, där vattnet samlar sig o. varifrån man öser ut det, fsv. &lt;i&gt;öster&lt;/i&gt; m. ds., pöl, ösning, möjl. av urnord. &lt;i&gt;*aus-tu-&lt;/i&gt; (bildat som &lt;sp&gt;blåst, vård&lt;/sp&gt; m. fl.) el. med förlorat &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; = isl. (no.) &lt;i&gt;austr&lt;/i&gt; m. (genit. &lt;i&gt;-rs&lt;/i&gt;) i de båda förstn. betyd. (bildat som &lt;i&gt;gróðr&lt;/i&gt;, grodd, &lt;i&gt;róðr&lt;/i&gt;, rodd, osv.). Jfr fsv. &lt;i&gt;ostbytta&lt;/i&gt;, öskar (av &lt;i&gt;aust-&lt;/i&gt;, med urspr. accent, på senare leden, såvida ej här skrivfel för &lt;i&gt;öst-&lt;/i&gt; föreligger; Kock Accentuierung s. 212). Isl. har i den senare betyd. ett &lt;i&gt;ausa&lt;/i&gt; = no. = mlty. &lt;i&gt;ôse&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;öse&lt;/i&gt;). — Nhty. har i stället vb. &lt;i&gt;schöpfen = schöpfen&lt;/i&gt;, skapa, av &lt;i&gt;*skapjan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;skopa&lt;/sp&gt;). Även eng. saknar ordet: 'ösa' uttryckes där med &lt;i&gt;lade&lt;/i&gt; (ags. &lt;i&gt;hladan&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;lada&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;scoop&lt;/i&gt; (till det under &lt;sp&gt;skopa&lt;/sp&gt; slutet anförda sbst.) el. det romanska &lt;i&gt;bale&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ösregna&lt;/sp&gt;, i litter. väl först efter 1850 (ej hos Dalin 1853), Fr. Bremer 1860 = da. &lt;i&gt;øsregne&lt;/i&gt;, bildat som &lt;sp&gt;hällregna&lt;/sp&gt;, slutet av 1700-t. (t. ex. Envallsson), Weste 1807, till &lt;sp&gt;hälla&lt;/sp&gt;, el. &lt;sp&gt;störtregna&lt;/sp&gt;, sent i litter. (sbst. &lt;sp&gt;störtregn&lt;/sp&gt; dock redan hos Lidner; Dalin 1853 har substantivet, men ej verbet), till &lt;sp&gt;störta&lt;/sp&gt;. — Jfr även &lt;sp&gt;ösgös&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1330" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ösa&lt;/b&gt; = fsv. (ipf. &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;ausa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;jós&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*e-aus&lt;/i&gt;), no. (ipf. &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;øse&lt;/i&gt;, mlty., mhty. &lt;i&gt;ôsen&lt;/i&gt; sv. vb. (sydty. dial. &lt;i&gt;ösen&lt;/i&gt;); eng. dial. &lt;i&gt;(h)owze&lt;/i&gt; från nord. spr.; besl. med grek. &lt;i&gt;ávō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*aus-&lt;/i&gt;), öser. Det likbetyd. lat. &lt;i&gt;haurio&lt;/i&gt; (perf. &lt;i&gt;hausi&lt;/i&gt;) kan på grund av sitt fasta &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; o. sitt &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; (för &lt;i&gt;ū&lt;/i&gt;) i sammans. &lt;i&gt;dēhōrīre&lt;/i&gt; ej utan vidare förbindas med &lt;sp&gt;ösa&lt;/sp&gt;; se Thurneysen KZ 38: 158, vars egen (även av Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; dock med någon tvekan gillade) härledning av &lt;i&gt;haurīre&lt;/i&gt; (: sanskr. &lt;i&gt;ghásati&lt;/i&gt;, förtär) emellertid av betydelseskäl är betänklig; jfr härtill Güntert IF 32: 386, som anser, att i lat. &lt;i&gt;haurīre&lt;/i&gt; två ord sammansmält: ett *&lt;i&gt;aurīre&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ösa&lt;/sp&gt;) o. ett &lt;i&gt;*hōrīre&lt;/i&gt;, förtära. — Sv. dial. &lt;i&gt;hösa&lt;/i&gt; o. sydno. &lt;i&gt;hausa&lt;/i&gt; få ej, som skett (Noreen Urg. lautl. s. 209), förbindas med det lat. ordet. De ha säkerl. ej heller (med Falk-Torp s. 1423) lånats från holl. &lt;i&gt;hoozen&lt;/i&gt; (vars &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; f. ö. synes bero på ombildning av ä. holl. &lt;i&gt;oozen&lt;/i&gt;). — Med avs. på växling av reduplicerande o. svag böjning jfr t. ex. &lt;sp&gt;blanda, blåsa, bo, stöta, så, öka&lt;/sp&gt;. — Härtill den gamla bildningen sv. dial. &lt;sp&gt;öst&lt;/sp&gt; m., i sht norrl. o. finnl. mål, ställe på bottnen av en båt, där vattnet samlar sig o. varifrån man öser ut det, fsv. &lt;i&gt;öster&lt;/i&gt; m. ds., pöl, ösning, möjl. av urnord. &lt;i&gt;*aus-tu-&lt;/i&gt; (bildat som &lt;sp&gt;blåst, vård&lt;/sp&gt; m. fl.) el. med förlorat &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; = isl. (no.) &lt;i&gt;austr&lt;/i&gt; m. (genit. &lt;i&gt;-rs&lt;/i&gt;) i de båda förstn. betyd. (bildat som &lt;i&gt;gróðr&lt;/i&gt;, grodd, &lt;i&gt;róðr&lt;/i&gt;, rodd, osv.). Jfr fsv. &lt;i&gt;ostbytta&lt;/i&gt;, öskar (av &lt;i&gt;aust-&lt;/i&gt;, med urspr. accent, på senare leden, såvida ej här skrivfel för &lt;i&gt;öst-&lt;/i&gt; föreligger; Kock Accentuierung s. 212). Isl. har i den senare betyd. ett &lt;i&gt;ausa&lt;/i&gt; = no. = mlty. &lt;i&gt;ôse&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;öse&lt;/i&gt;). — Nhty. har i stället vb. &lt;i&gt;schöpfen = schöpfen&lt;/i&gt;, skapa, av &lt;i&gt;*skapjan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;skopa&lt;/sp&gt;). Även eng. saknar ordet: 'ösa' uttryckes där med &lt;i&gt;lade&lt;/i&gt; (ags. &lt;i&gt;hladan&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;lada&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;scoop&lt;/i&gt; (till det under &lt;sp&gt;skopa&lt;/sp&gt; slutet anförda sbst.) el. det romanska &lt;i&gt;bale&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ösregna&lt;/sp&gt;, i litter. väl först efter 1850 (ej hos Dalin 1853), Fr. Bremer 1860 = da. &lt;i&gt;øsregne&lt;/i&gt;, bildat som &lt;sp&gt;hällregna&lt;/sp&gt;, slutet av 1700-t. (t. ex. Envallsson), Weste 1807, till &lt;sp&gt;hälla&lt;/sp&gt;, el. &lt;sp&gt;störtregna&lt;/sp&gt;, sent i litter. (sbst. &lt;sp&gt;störtregn&lt;/sp&gt; dock redan hos Lidner; Dalin 1853 har substantivet, men ej verbet), till &lt;sp&gt;störta&lt;/sp&gt;. — Jfr även &lt;sp&gt;ösgös&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ösgös" />
        <feat att="see" val="störta" />
        <feat att="see" val="störtregn" />
        <feat att="see" val="störtregna" />
        <feat att="see" val="hälla" />
        <feat att="see" val="hällregna" />
        <feat att="see" val="Ösregna" />
        <feat att="see" val="skopa" />
        <feat att="see" val="lada" />
        <feat att="see" val="skopa" />
        <feat att="see" val="blåst" />
        <feat att="see" val="vård" />
        <feat att="see" val="öst" />
        <feat att="see" val="blanda" />
        <feat att="see" val="blåsa" />
        <feat att="see" val="bo" />
        <feat att="see" val="stöta" />
        <feat att="see" val="så" />
        <feat att="see" val="öka" />
        <feat att="see" val="ösa" />
        <feat att="see" val="ösa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Örsta" />
          <feat att="writtenForm" val="Örstad 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Örsta..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Örsta..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Örsta(d)&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., Nke, till fsv. personn. &lt;i&gt;Örik&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1330" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Örsta(d)&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., Nke, till fsv. personn. &lt;i&gt;Örik&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="-stad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ört" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ört..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ört..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ört&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ört&lt;/i&gt;, ä. &lt;i&gt;yrt&lt;/i&gt; = isl., da. &lt;i&gt;urt&lt;/i&gt;, ört = got. &lt;i&gt;waurts&lt;/i&gt;, rot, fsax. &lt;i&gt;wurt&lt;/i&gt;, ört, fhty. &lt;i&gt;wurz&lt;/i&gt;, ört, i mhty. även: rot (i nhty. blott som senare led i växtnamn, t. ex. &lt;i&gt;nieswurz&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wyrt&lt;/i&gt;, ört, rot (eng. &lt;i&gt;wort&lt;/i&gt;, ört); av germ. &lt;i&gt;*wurti-&lt;/i&gt; (jfr dock nedan), svag avljudsform till &lt;sp&gt;rot&lt;/sp&gt; (germ. &lt;i&gt;*wrōt-&lt;/i&gt;), se d. o. Härtill: ags. &lt;i&gt;wyrtwala&lt;/i&gt; m. m., fhty. &lt;i&gt;wurzala&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wurzel&lt;/i&gt;), sammansatt med ett ord för 'stav, käpp' (= &lt;sp&gt;val 1&lt;/sp&gt;). — Annan avljudsform (ie. &lt;i&gt;*urti-&lt;/i&gt;): got. &lt;i&gt;aúrtigards&lt;/i&gt;, trädgård, ags. &lt;i&gt;ortgeard&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;orchard&lt;/i&gt;) ds., got. &lt;i&gt;aúrtja&lt;/i&gt;, trädgårdsmästare, m. m. (knappast, med Kluge, beroende på lån från lat. &lt;i&gt;hortus&lt;/i&gt;). Naturligtvis kunna de nord. orden också tänkas ha utgått från denna form (alltså utan &lt;i&gt;w -&lt;/i&gt;bortfall); jfr lapska lånordet &lt;i&gt;urtas&lt;/i&gt;, rot (av &lt;i&gt;*urtis&lt;/i&gt;), Wiklund Le Monde Oriental 5: 248. — &lt;sp&gt;Örtagård&lt;/sp&gt;, t. ex. Bib. 1541, fsv. &lt;i&gt;yrtagarþer&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;urtegard&lt;/i&gt;, jfr mlty. &lt;i&gt;wortegarde&lt;/i&gt;; se under &lt;sp&gt;trädgård&lt;/sp&gt;. — En avledn. av &lt;i&gt;*wurti-&lt;/i&gt; är ty. &lt;i&gt;würze&lt;/i&gt;, krydda, osv.; jfr &lt;sp&gt;krydda&lt;/sp&gt;: mlty. &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt;, ört, ty. &lt;i&gt;kraut&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1330" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ört&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ört&lt;/i&gt;, ä. &lt;i&gt;yrt&lt;/i&gt; = isl., da. &lt;i&gt;urt&lt;/i&gt;, ört = got. &lt;i&gt;waurts&lt;/i&gt;, rot, fsax. &lt;i&gt;wurt&lt;/i&gt;, ört, fhty. &lt;i&gt;wurz&lt;/i&gt;, ört, i mhty. även: rot (i nhty. blott som senare led i växtnamn, t. ex. &lt;i&gt;nieswurz&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wyrt&lt;/i&gt;, ört, rot (eng. &lt;i&gt;wort&lt;/i&gt;, ört); av germ. &lt;i&gt;*wurti-&lt;/i&gt; (jfr dock nedan), svag avljudsform till &lt;sp&gt;rot&lt;/sp&gt; (germ. &lt;i&gt;*wrōt-&lt;/i&gt;), se d. o. Härtill: ags. &lt;i&gt;wyrtwala&lt;/i&gt; m. m., fhty. &lt;i&gt;wurzala&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wurzel&lt;/i&gt;), sammansatt med ett ord för 'stav, käpp' (= &lt;sp&gt;val 1&lt;/sp&gt;). — Annan avljudsform (ie. &lt;i&gt;*urti-&lt;/i&gt;): got. &lt;i&gt;aúrtigards&lt;/i&gt;, trädgård, ags. &lt;i&gt;ortgeard&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;orchard&lt;/i&gt;) ds., got. &lt;i&gt;aúrtja&lt;/i&gt;, trädgårdsmästare, m. m. (knappast, med Kluge, beroende på lån från lat. &lt;i&gt;hortus&lt;/i&gt;). Naturligtvis kunna de nord. orden också tänkas ha utgått från denna form (alltså utan &lt;i&gt;w -&lt;/i&gt;bortfall); jfr lapska lånordet &lt;i&gt;urtas&lt;/i&gt;, rot (av &lt;i&gt;*urtis&lt;/i&gt;), Wiklund Le Monde Oriental 5: 248. — &lt;sp&gt;Örtagård&lt;/sp&gt;, t. ex. Bib. 1541, fsv. &lt;i&gt;yrtagarþer&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;urtegard&lt;/i&gt;, jfr mlty. &lt;i&gt;wortegarde&lt;/i&gt;; se under &lt;sp&gt;trädgård&lt;/sp&gt;. — En avledn. av &lt;i&gt;*wurti-&lt;/i&gt; är ty. &lt;i&gt;würze&lt;/i&gt;, krydda, osv.; jfr &lt;sp&gt;krydda&lt;/sp&gt;: mlty. &lt;i&gt;krût&lt;/i&gt;, ört, ty. &lt;i&gt;kraut&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="krydda" />
        <feat att="see" val="trädgård" />
        <feat att="see" val="Örtagård" />
        <feat att="see" val="val" />
        <feat att="see" val="rot" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Örten" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Örten..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Örten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Örten&lt;/b&gt;, sjö i Vrml., av ett fsv. &lt;i&gt;*Ölpter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;*ǫlptr&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ǫlpt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;alpt&lt;/i&gt;, svan, alltså egentl.; svansjön, o. etymol. identiskt el. nära sammanhängande med de  under &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt; anförda sjönamnen, se  närmare förf. Sjön. 1: 809. — Härtill  familjen. &lt;sp&gt;Örtendahl&lt;/sp&gt; liksom &lt;sp&gt;Siljeström&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Siljan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wennerberg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Vänern&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wetterberg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="1330" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Örten&lt;/b&gt;, sjö i Vrml., av ett fsv. &lt;i&gt;*Ölpter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;*ǫlptr&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ǫlpt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;alpt&lt;/i&gt;, svan, alltså egentl.; svansjön, o. etymol. identiskt el. nära sammanhängande med de  under &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt; anförda sjönamnen, se  närmare förf. Sjön. 1: 809. — Härtill  familjen. &lt;sp&gt;Örtendahl&lt;/sp&gt; liksom &lt;sp&gt;Siljeström&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Siljan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wennerberg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Vänern&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wetterberg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="see" val="Vättern" />
        <feat att="see" val="Vänern" />
        <feat att="see" val="Wetterberg" />
        <feat att="see" val="Siljan" />
        <feat att="see" val="Wennerberg" />
        <feat att="see" val="Siljeström" />
        <feat att="see" val="Örtendahl" />
        <feat att="see" val="Alt-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fukt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fukt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fukt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fukt&lt;/b&gt;, 1520-t: ånga, rök, sv. dial. stundom 'tjocka, dimma' = no., från mlty. &lt;i&gt;vukt&lt;/i&gt; n., till mlty. adj. &lt;i&gt;vucht&lt;/i&gt;, fuktig = fhty. &lt;i&gt;fûht&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;fûhti&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;feucht&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fúht&lt;/i&gt;; av omstritt o. ovisst ursprung. Enl. Liden Språkv, sällsk. i Uppsala förh. 1891-94 s.60: av germ. &lt;i&gt;fūhtu-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;funhtu-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pn̥q-tu-&lt;/i&gt;, besl. med sanskr. &lt;i&gt;paṅka-&lt;/i&gt;, gyttja, o. got. &lt;i&gt;fani&lt;/i&gt; ds. = isl. &lt;i&gt;fen&lt;/i&gt;, träsk, osv.; jfr de från germ. spr. lånade ital., span. &lt;i&gt;fango&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;fange&lt;/i&gt;, gyttja. El. snarare med Torp. Etym. ordb. s. 139, till sv. dial. &lt;i&gt;fjuka&lt;/i&gt; osv., yra omkring; alltså egentl: drivande töcken (se &lt;sp&gt;Fegen&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fukt&lt;/b&gt;, 1520-t: ånga, rök, sv. dial. stundom 'tjocka, dimma' = no., från mlty. &lt;i&gt;vukt&lt;/i&gt; n., till mlty. adj. &lt;i&gt;vucht&lt;/i&gt;, fuktig = fhty. &lt;i&gt;fûht&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;fûhti&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;feucht&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fúht&lt;/i&gt;; av omstritt o. ovisst ursprung. Enl. Liden Språkv, sällsk. i Uppsala förh. 1891-94 s.60: av germ. &lt;i&gt;fūhtu-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;funhtu-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pn̥q-tu-&lt;/i&gt;, besl. med sanskr. &lt;i&gt;paṅka-&lt;/i&gt;, gyttja, o. got. &lt;i&gt;fani&lt;/i&gt; ds. = isl. &lt;i&gt;fen&lt;/i&gt;, träsk, osv.; jfr de från germ. spr. lånade ital., span. &lt;i&gt;fango&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;fange&lt;/i&gt;, gyttja. El. snarare med Torp. Etym. ordb. s. 139, till sv. dial. &lt;i&gt;fjuka&lt;/i&gt; osv., yra omkring; alltså egentl: drivande töcken (se &lt;sp&gt;Fegen&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fuffens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fuffens..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fuffens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fuffens&lt;/b&gt;, Onkel Adam 1843, lånord, jfr östfris. &lt;i&gt;fûfe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fûferê&lt;/i&gt;, fuffens." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fuffens&lt;/b&gt;, Onkel Adam 1843, lånord, jfr östfris. &lt;i&gt;fûfe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fûferê&lt;/i&gt;, fuffens." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fuga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fuga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fuga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fuga&lt;/b&gt;, mus., Serenius 1734, från ital. &lt;i&gt;fuga&lt;/i&gt; (= lat.), egentl.: flykt; på grund av att temat, som genomlöper stämmorna, uppträder än här o. än där." />
        <feat att="faksimilID" val="0249" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fuga&lt;/b&gt;, mus., Serenius 1734, från ital. &lt;i&gt;fuga&lt;/i&gt; (= lat.), egentl.: flykt; på grund av att temat, som genomlöper stämmorna, uppträder än här o. än där." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vrakgods" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vrakgods..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vrakgods..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vrakgods&lt;/b&gt;, 1547 (&lt;i&gt;vrake-&lt;/i&gt;), liksom da. &lt;i&gt;vraggods&lt;/i&gt; efter mlty. &lt;i&gt;wrakgût&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;wrack&lt;/i&gt;, obrukbar, skadad, av germ. &lt;i&gt;*wrakka-&lt;/i&gt; av ä. &lt;i&gt;*wrak- na-&lt;/i&gt;, ett slags participbildning till &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt; (jfr till ljudutvecklingen t. ex. under &lt;sp&gt;lock 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stack&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1232" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vrakgods&lt;/b&gt;, 1547 (&lt;i&gt;vrake-&lt;/i&gt;), liksom da. &lt;i&gt;vraggods&lt;/i&gt; efter mlty. &lt;i&gt;wrakgût&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;wrack&lt;/i&gt;, obrukbar, skadad, av germ. &lt;i&gt;*wrakka-&lt;/i&gt; av ä. &lt;i&gt;*wrak- na-&lt;/i&gt;, ett slags participbildning till &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt; (jfr till ljudutvecklingen t. ex. under &lt;sp&gt;lock 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stack&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="stack" />
        <feat att="see" val="lock" />
        <feat att="see" val="vräka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vram" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vram..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vram..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vram&lt;/b&gt;, ort n. Skå., fsv. (fda.) &lt;i&gt;Vra(a)m&lt;/i&gt;, egentl. dat. plur. till &lt;i&gt;vrā&lt;/i&gt;, vrå, med förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; (motsv. den av &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; som i samma ställning förekommit i no. Skå.); jfr t. ex. fno. &lt;i&gt;í&lt;/i&gt; &lt;i&gt;Room&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;Raa&lt;/i&gt;, till motsvar. fno. ord (med ljudlagsenligt bortfall av &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;). Alltså av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;Liom&lt;/sp&gt; Vgtl., av fsv. dat. plur. till &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;, sluttning, el. &lt;sp&gt;Berga, Dala, Kulla, Vreta&lt;/sp&gt; osv. av plur. &lt;i&gt;-a(r)&lt;/i&gt; el. de sv. ortnamn på &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, som utgå från pluraler på fsv. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt;. Jfr f. ö. det vanliga ortn. &lt;sp&gt;Vrå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1232" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vram&lt;/b&gt;, ort n. Skå., fsv. (fda.) &lt;i&gt;Vra(a)m&lt;/i&gt;, egentl. dat. plur. till &lt;i&gt;vrā&lt;/i&gt;, vrå, med förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; (motsv. den av &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; som i samma ställning förekommit i no. Skå.); jfr t. ex. fno. &lt;i&gt;í&lt;/i&gt; &lt;i&gt;Room&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;Raa&lt;/i&gt;, till motsvar. fno. ord (med ljudlagsenligt bortfall av &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;). Alltså av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;Liom&lt;/sp&gt; Vgtl., av fsv. dat. plur. till &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;, sluttning, el. &lt;sp&gt;Berga, Dala, Kulla, Vreta&lt;/sp&gt; osv. av plur. &lt;i&gt;-a(r)&lt;/i&gt; el. de sv. ortnamn på &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, som utgå från pluraler på fsv. &lt;i&gt;-ir&lt;/i&gt;. Jfr f. ö. det vanliga ortn. &lt;sp&gt;Vrå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Vrå" />
        <feat att="see" val="Berga" />
        <feat att="see" val="Dala" />
        <feat att="see" val="Kulla" />
        <feat att="see" val="Vreta" />
        <feat att="see" val="lid" />
        <feat att="see" val="Liom" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vomera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vomera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vomera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vomera&lt;/b&gt;, i läkarespr. (Linné o. 1750 osv.) o. eufemistiskt för 'kräkas' = da. &lt;i&gt;vomere&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;vomir&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;vomere&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯em-&lt;/i&gt;), urbesl. med &lt;sp&gt;vämjas&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vomera&lt;/b&gt;, i läkarespr. (Linné o. 1750 osv.) o. eufemistiskt för 'kräkas' = da. &lt;i&gt;vomere&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;vomir&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;vomere&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯em-&lt;/i&gt;), urbesl. med &lt;sp&gt;vämjas&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="votera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--votera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--votera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;votera&lt;/b&gt;, rösta, Riddersk. prot. 1629: 'votera om den 4. puncten' o. sedan vanligt =. da. &lt;i&gt;votere&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;votieren&lt;/i&gt; 1700-t. osv., efter eng. &lt;i&gt;vote&lt;/i&gt; (redan 1500-t., jfr fra. &lt;i&gt;voter&lt;/i&gt;), till sbst. &lt;i&gt;vote&lt;/i&gt; (redan 1400-t.; härifrån i denna betyd. fra. &lt;i&gt;vote&lt;/i&gt;), röst, votum, av lat. &lt;i&gt;vōtum&lt;/i&gt;, löfte, önskan, egentl. neutr. av perf. part. pass. &lt;i&gt;vōtus&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;vovēre&lt;/i&gt;, (högtidligt) lova (ie. rot &lt;i&gt;u̯eg&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;h&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;vāghāt-&lt;/i&gt;, som lovar el. beder). — Den inhemska franska motsvarigheten till lat. &lt;i&gt;vōtum&lt;/i&gt; är &lt;i&gt;vœu&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;vow&lt;/i&gt;), löfte, vartill &lt;i&gt;vouer (*votāre)&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Votera med slutna sedlar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Oelreich&lt;/sp&gt; 1755 osv. — &lt;sp&gt;Skrida till votering&lt;/sp&gt;, t. ex. Moberg 1815. — Den lat. betyd. '(högtidligen) lova o. d.' ingår däremot i &lt;sp&gt;votivtavla&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;votivtafel&lt;/i&gt;, efter kyrkolat, &lt;i&gt;tabula vōtīva&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;vōtīvus&lt;/i&gt;, helgad, lovad." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;votera&lt;/b&gt;, rösta, Riddersk. prot. 1629: 'votera om den 4. puncten' o. sedan vanligt =. da. &lt;i&gt;votere&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;votieren&lt;/i&gt; 1700-t. osv., efter eng. &lt;i&gt;vote&lt;/i&gt; (redan 1500-t., jfr fra. &lt;i&gt;voter&lt;/i&gt;), till sbst. &lt;i&gt;vote&lt;/i&gt; (redan 1400-t.; härifrån i denna betyd. fra. &lt;i&gt;vote&lt;/i&gt;), röst, votum, av lat. &lt;i&gt;vōtum&lt;/i&gt;, löfte, önskan, egentl. neutr. av perf. part. pass. &lt;i&gt;vōtus&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;vovēre&lt;/i&gt;, (högtidligt) lova (ie. rot &lt;i&gt;u̯eg&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;h&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;vāghāt-&lt;/i&gt;, som lovar el. beder). — Den inhemska franska motsvarigheten till lat. &lt;i&gt;vōtum&lt;/i&gt; är &lt;i&gt;vœu&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;vow&lt;/i&gt;), löfte, vartill &lt;i&gt;vouer (*votāre)&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Votera med slutna sedlar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Oelreich&lt;/sp&gt; 1755 osv. — &lt;sp&gt;Skrida till votering&lt;/sp&gt;, t. ex. Moberg 1815. — Den lat. betyd. '(högtidligen) lova o. d.' ingår däremot i &lt;sp&gt;votivtavla&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;votivtafel&lt;/i&gt;, efter kyrkolat, &lt;i&gt;tabula vōtīva&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;vōtīvus&lt;/i&gt;, helgad, lovad." />
        <feat att="see" val="votivtavla" />
        <feat att="see" val="Skrida till votering" />
        <feat att="see" val="Votera med slutna sedlar" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volym" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volym..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volym..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;volym&lt;/b&gt;, i betyd. 'omfång' Swedenborg 1719 (: &lt;i&gt;sin volum&lt;/i&gt;) osv., om böcker o. d. allmänt först o. 1800, jfr dock o. 1740: 'Volumer . . av instructioner, bref m. m.', av fra. &lt;i&gt;volume&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;volūmen&lt;/i&gt; n. (varav da., ty. &lt;i&gt;volumen&lt;/i&gt;), del av ett verk, bok, skrift, rulle, krökning, till &lt;i&gt;volvere&lt;/i&gt;, rulla, vältra (se &lt;sp&gt;revolt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;revolver&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;valvel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;volt 1&lt;/sp&gt;); alltså (om böcker) egentl.: rulle, antikens form på böcker. I betyd. 'rymd som en kropp upptager' (som ej finnes i lat.) från fra." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;volym&lt;/b&gt;, i betyd. 'omfång' Swedenborg 1719 (: &lt;i&gt;sin volum&lt;/i&gt;) osv., om böcker o. d. allmänt först o. 1800, jfr dock o. 1740: 'Volumer . . av instructioner, bref m. m.', av fra. &lt;i&gt;volume&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;volūmen&lt;/i&gt; n. (varav da., ty. &lt;i&gt;volumen&lt;/i&gt;), del av ett verk, bok, skrift, rulle, krökning, till &lt;i&gt;volvere&lt;/i&gt;, rulla, vältra (se &lt;sp&gt;revolt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;revolver&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;valvel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;volt 1&lt;/sp&gt;); alltså (om böcker) egentl.: rulle, antikens form på böcker. I betyd. 'rymd som en kropp upptager' (som ej finnes i lat.) från fra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vom&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vom&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="våmm" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vrak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vrak..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vrak..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vrak&lt;/b&gt; = fsv.: vrak, förbjudet gods, oduglig sak, avskrap, även om människor = no. &lt;i&gt;rak&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;vrak&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vrag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wrak&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wrack&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wræc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wrack&lt;/i&gt;, blåstång, &lt;i&gt;wreck&lt;/i&gt;, skeppsvrak), av germ. &lt;i&gt;*wraka-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;rek&lt;/i&gt; n., till roten i &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;; bildat som &lt;sp&gt;bragd&lt;/sp&gt; (: isl. &lt;i&gt;bregða&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;kval&lt;/sp&gt; (: germ. &lt;i&gt;*kwelan&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;skalv&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;skälva&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;språng&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;springa&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;varp&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;värpa&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;varv&lt;/sp&gt; (: fsv. &lt;i&gt;hværva&lt;/i&gt; st. vb) osv. I betyd. 'skeppsvrak' möjl. från mlty. — Från germ. spr. kommer fra. &lt;i&gt;varec, varech&lt;/i&gt;, vrakgods m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="1232" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vrak&lt;/b&gt; = fsv.: vrak, förbjudet gods, oduglig sak, avskrap, även om människor = no. &lt;i&gt;rak&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;vrak&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vrag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wrak&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wrack&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wræc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wrack&lt;/i&gt;, blåstång, &lt;i&gt;wreck&lt;/i&gt;, skeppsvrak), av germ. &lt;i&gt;*wraka-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;rek&lt;/i&gt; n., till roten i &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;; bildat som &lt;sp&gt;bragd&lt;/sp&gt; (: isl. &lt;i&gt;bregða&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;kval&lt;/sp&gt; (: germ. &lt;i&gt;*kwelan&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;skalv&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;skälva&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;språng&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;springa&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;varp&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;värpa&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;varv&lt;/sp&gt; (: fsv. &lt;i&gt;hværva&lt;/i&gt; st. vb) osv. I betyd. 'skeppsvrak' möjl. från mlty. — Från germ. spr. kommer fra. &lt;i&gt;varec, varech&lt;/i&gt;, vrakgods m. m." />
        <feat att="see" val="varv" />
        <feat att="see" val="värpa" />
        <feat att="see" val="varp" />
        <feat att="see" val="springa" />
        <feat att="see" val="språng" />
        <feat att="see" val="skälva" />
        <feat att="see" val="skalv" />
        <feat att="see" val="kval" />
        <feat att="see" val="bragd" />
        <feat att="see" val="vräka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vraka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vraka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vraka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vraka&lt;/b&gt;, förkasta o. d., i litter. vanligt först på 1800-t. (ej hos Weste 1807 el. Lindfors 1824), är ej en direkt fortsättning av fsv. (starka vb.) &lt;i&gt;vraka&lt;/i&gt; (jfr t. ex. G. I:s reg. 1553: &lt;i&gt;vraka bort&lt;/i&gt;) biform till &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;, utan liksom da. &lt;i&gt;vrage&lt;/i&gt; lånat från mlty. &lt;i&gt;wraken&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;bracken&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wrakōn&lt;/i&gt;. Samma rotstadium uppträder t. ex. i &lt;sp&gt;vrak&lt;/sp&gt; ovan, i ags. &lt;i&gt;wracu&lt;/i&gt; f., hämnd, elände m. m. (bildat till germ. &lt;i&gt;*wrekan&lt;/i&gt; som t. ex. isl. &lt;i&gt;dvǫl&lt;/i&gt; f. till &lt;i&gt;*dwelan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kvǫl&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*kwelan&lt;/i&gt; osv.), o. i germ. &lt;i&gt;*wrakjan-&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;wrekkio&lt;/i&gt;, landsförvist, främling, fhty. &lt;i&gt;recko&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wreckeo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;recke&lt;/i&gt;, jättelik hjälte el. krigare, upptaget från fornspr., först hos Wieland, urspr.: kringströvande krigare, främling, under 1500-t. även 'jätte'; ej besl. med isl. &lt;i&gt;rekkr&lt;/i&gt;, kämpe, man, av &lt;i&gt;*rink-&lt;/i&gt;, varom se &lt;sp&gt;Rinkaby&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;wrecca&lt;/i&gt;, även: usling (eng. &lt;i&gt;wretch&lt;/i&gt;, eländig människa, usling o. d.; med avs. på betyd.-utvecklingen jfr &lt;sp&gt;elände&lt;/sp&gt;); från germ. spr. enl. somliga fra. &lt;i&gt;garçon&lt;/i&gt;, gosse, i ffra.: trossknekt o. d. (vulg.-lat. &lt;i&gt;w(a)racionem&lt;/i&gt;), dock högst osäkert; se även under &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1232" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vraka&lt;/b&gt;, förkasta o. d., i litter. vanligt först på 1800-t. (ej hos Weste 1807 el. Lindfors 1824), är ej en direkt fortsättning av fsv. (starka vb.) &lt;i&gt;vraka&lt;/i&gt; (jfr t. ex. G. I:s reg. 1553: &lt;i&gt;vraka bort&lt;/i&gt;) biform till &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt;, utan liksom da. &lt;i&gt;vrage&lt;/i&gt; lånat från mlty. &lt;i&gt;wraken&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;bracken&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wrakōn&lt;/i&gt;. Samma rotstadium uppträder t. ex. i &lt;sp&gt;vrak&lt;/sp&gt; ovan, i ags. &lt;i&gt;wracu&lt;/i&gt; f., hämnd, elände m. m. (bildat till germ. &lt;i&gt;*wrekan&lt;/i&gt; som t. ex. isl. &lt;i&gt;dvǫl&lt;/i&gt; f. till &lt;i&gt;*dwelan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kvǫl&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*kwelan&lt;/i&gt; osv.), o. i germ. &lt;i&gt;*wrakjan-&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;wrekkio&lt;/i&gt;, landsförvist, främling, fhty. &lt;i&gt;recko&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;wreckeo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;recke&lt;/i&gt;, jättelik hjälte el. krigare, upptaget från fornspr., först hos Wieland, urspr.: kringströvande krigare, främling, under 1500-t. även 'jätte'; ej besl. med isl. &lt;i&gt;rekkr&lt;/i&gt;, kämpe, man, av &lt;i&gt;*rink-&lt;/i&gt;, varom se &lt;sp&gt;Rinkaby&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;wrecca&lt;/i&gt;, även: usling (eng. &lt;i&gt;wretch&lt;/i&gt;, eländig människa, usling o. d.; med avs. på betyd.-utvecklingen jfr &lt;sp&gt;elände&lt;/sp&gt;); från germ. spr. enl. somliga fra. &lt;i&gt;garçon&lt;/i&gt;, gosse, i ffra.: trossknekt o. d. (vulg.-lat. &lt;i&gt;w(a)racionem&lt;/i&gt;), dock högst osäkert; se även under &lt;sp&gt;vräka&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="vräka" />
        <feat att="see" val="elände" />
        <feat att="see" val="Rinkaby" />
        <feat att="see" val="vrak" />
        <feat att="see" val="vräka" />
        <feat att="see" val="vrakgods 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vovve" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vovve..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vovve..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vovve&lt;/b&gt;, barnspråksbeteckning för hunden, i anslutning till sbst. på &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt; av det även förekommande &lt;sp&gt;vov-vo(v)&lt;/sp&gt;, i litter. åtm. på 1890-t. = da. &lt;i&gt;vov-vov&lt;/i&gt;, motsvar. lty. o. hty. &lt;i&gt;wauwau&lt;/i&gt; (dial. även &lt;i&gt;wôwô&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;wow-wow&lt;/i&gt;, jfr öfris. &lt;i&gt;wuffke&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;tou-tou&lt;/i&gt;; till en efterhärmning av hundens skall &lt;i&gt;vov-vov&lt;/i&gt;, i ty. &lt;i&gt;wau-wau&lt;/i&gt;. — Jfr germ. &lt;i&gt;*gaujan&lt;/i&gt;, skälla (om hundar) = sv. dial. &lt;i&gt;gö&lt;/i&gt;, vilket, såsom antages under &lt;sp&gt;skälla 2&lt;/sp&gt; slutet, kan höra till den allmänt spridda ieur. ljudroten &lt;i&gt;ghau&lt;/i&gt;, men även tänkas vara direkt bildat av det &lt;i&gt;gau&lt;/i&gt;, som i ty. dial. (vid sidan av &lt;i&gt;wau&lt;/i&gt;) nyttjas för att härma hundens skällande." />
        <feat att="faksimilID" val="1232" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vovve&lt;/b&gt;, barnspråksbeteckning för hunden, i anslutning till sbst. på &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt; av det även förekommande &lt;sp&gt;vov-vo(v)&lt;/sp&gt;, i litter. åtm. på 1890-t. = da. &lt;i&gt;vov-vov&lt;/i&gt;, motsvar. lty. o. hty. &lt;i&gt;wauwau&lt;/i&gt; (dial. även &lt;i&gt;wôwô&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;wow-wow&lt;/i&gt;, jfr öfris. &lt;i&gt;wuffke&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;tou-tou&lt;/i&gt;; till en efterhärmning av hundens skall &lt;i&gt;vov-vov&lt;/i&gt;, i ty. &lt;i&gt;wau-wau&lt;/i&gt;. — Jfr germ. &lt;i&gt;*gaujan&lt;/i&gt;, skälla (om hundar) = sv. dial. &lt;i&gt;gö&lt;/i&gt;, vilket, såsom antages under &lt;sp&gt;skälla 2&lt;/sp&gt; slutet, kan höra till den allmänt spridda ieur. ljudroten &lt;i&gt;ghau&lt;/i&gt;, men även tänkas vara direkt bildat av det &lt;i&gt;gau&lt;/i&gt;, som i ty. dial. (vid sidan av &lt;i&gt;wau&lt;/i&gt;) nyttjas för att härma hundens skällande." />
        <feat att="see" val="skälla" />
        <feat att="see" val="vov-vo(v)" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Voxtorp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Voxtorp..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Voxtorp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Voxtorp&lt;/b&gt;, socken i Smål., fsv. &lt;i&gt;Vaxtorp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ovaxthorp&lt;/i&gt;, till fsv. personn. &lt;i&gt;Ovāgh&lt;/i&gt;, en biform till &lt;i&gt;Ofēgh&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1232" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Voxtorp&lt;/b&gt;, socken i Smål., fsv. &lt;i&gt;Vaxtorp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ovaxthorp&lt;/i&gt;, till fsv. personn. &lt;i&gt;Ovāgh&lt;/i&gt;, en biform till &lt;i&gt;Ofēgh&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;torp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="torp" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Ovāgh</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vrang" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vrang..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vrang..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vrang&lt;/sp&gt;, sv. dial., spant, se under &lt;sp&gt;vrå&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1232" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vrang&lt;/sp&gt;, sv. dial., spant, se under &lt;sp&gt;vrå&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="vrå" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vred" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vred..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nnh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vred..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;vred&lt;/b&gt; (dörr-, tarm-), såsom dialektformerna visa (Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 52) av ett fsv. &lt;i&gt;vrĭdh&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;vrida&lt;/sp&gt; (liksom &lt;sp&gt;bett&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;grepp&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;gripa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skred&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;skrida&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;steg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;stiga&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1232" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;vred&lt;/b&gt; (dörr-, tarm-), såsom dialektformerna visa (Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 52) av ett fsv. &lt;i&gt;vrĭdh&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;vrida&lt;/sp&gt; (liksom &lt;sp&gt;bett&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;grepp&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;gripa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skred&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;skrida&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;steg&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;stiga&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="see" val="stiga" />
        <feat att="see" val="steg" />
        <feat att="see" val="skrida" />
        <feat att="see" val="skred" />
        <feat att="see" val="gripa" />
        <feat att="see" val="grepp" />
        <feat att="see" val="bita" />
        <feat att="see" val="bett" />
        <feat att="see" val="vrida" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="larm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--larm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--larm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;larm&lt;/b&gt;, 1629 (i betyd. 'oro' el. dyl.), o. 1657, stundom även i den tyska formen &lt;i&gt;lärm&lt;/i&gt;, t. ex. 1703 = da. &lt;i&gt;larm&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;lärm&lt;/i&gt;, förkortning av &lt;sp&gt;alarm&lt;/sp&gt;, egentl.: till vapen (se d. o.). — Den gamla betyd. framskymtar i uttr. &lt;sp&gt;slå larm&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;larmsignal&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Larmgatan&lt;/sp&gt; i Göteborg, 1690, utmed de gamla fästningsverken (förr också &lt;sp&gt;Alarmgatan&lt;/sp&gt;), ävensom i Kalmar; jfr gatn. &lt;sp&gt;Luntantu&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0486" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;larm&lt;/b&gt;, 1629 (i betyd. 'oro' el. dyl.), o. 1657, stundom även i den tyska formen &lt;i&gt;lärm&lt;/i&gt;, t. ex. 1703 = da. &lt;i&gt;larm&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;lärm&lt;/i&gt;, förkortning av &lt;sp&gt;alarm&lt;/sp&gt;, egentl.: till vapen (se d. o.). — Den gamla betyd. framskymtar i uttr. &lt;sp&gt;slå larm&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;larmsignal&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Larmgatan&lt;/sp&gt; i Göteborg, 1690, utmed de gamla fästningsverken (förr också &lt;sp&gt;Alarmgatan&lt;/sp&gt;), ävensom i Kalmar; jfr gatn. &lt;sp&gt;Luntantu&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;lunta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volut" />
          <feat att="writtenForm" val="voluta 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volut..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;volut(a)&lt;/b&gt;, arkit., se &lt;sp&gt;volt 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;volut(a)&lt;/b&gt;, arkit., se &lt;sp&gt;volt 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="volt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volt..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;volt&lt;/b&gt;, luftsprång = ty. &lt;i&gt;volte&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;volte&lt;/i&gt;, liksom t. ex. &lt;sp&gt;saltomortal&lt;/sp&gt; från ital.: &lt;i&gt;volta&lt;/i&gt;, vändning, till lat. &lt;i&gt;volvere&lt;/i&gt;, vältra, vrida (jfr &lt;sp&gt;revolver&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;revolt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;volym&lt;/sp&gt;). En biform är den arkitekt. termen &lt;sp&gt;volut(a)&lt;/sp&gt;, spiral, snäcka, av ital. &lt;i&gt;voluta&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;volute&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;volt&lt;/b&gt;, luftsprång = ty. &lt;i&gt;volte&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;volte&lt;/i&gt;, liksom t. ex. &lt;sp&gt;saltomortal&lt;/sp&gt; från ital.: &lt;i&gt;volta&lt;/i&gt;, vändning, till lat. &lt;i&gt;volvere&lt;/i&gt;, vältra, vrida (jfr &lt;sp&gt;revolver&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;revolt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;volym&lt;/sp&gt;). En biform är den arkitekt. termen &lt;sp&gt;volut(a)&lt;/sp&gt;, spiral, snäcka, av ital. &lt;i&gt;voluta&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;volute&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volt..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volt..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;volt&lt;/b&gt;, elektr. = ty., efter fysikern italienaren A. Volta († 1827)." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;volt&lt;/b&gt;, elektr. = ty., efter fysikern italienaren A. Volta († 1827)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">volt</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volfram" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volfram..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volfram..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;volfram&lt;/b&gt;, kem. o. mineral., Bromell 1730 (om mineralet), Linné 1734, 1748, 1768: 'Spuma lupi. Volfram', från ty. &lt;i&gt;wolfram&lt;/i&gt;; i metallisk form först framställt av bröderna d'Elhujar; formellt = personn. &lt;i&gt;Wolfram&lt;/i&gt;, dock ändas flera gamla mineralnamn på &lt;i&gt;-ram&lt;/i&gt;; enl. gammal uppgift ytterst från ty. bergsmannatermen &lt;i&gt;wolfrig&lt;/i&gt;, frätande (till &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;, varg), emedan man trodde, att Volfram, som uppträder samman med tennmalm, vid tennsmältningen minskade tennmängden. Även kallat &lt;i&gt;scheelium&lt;/i&gt;, efter Scheele, som år 1781 upptäckte mineralets oxid; förr även &lt;i&gt;tungsten&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;volfram&lt;/b&gt;, kem. o. mineral., Bromell 1730 (om mineralet), Linné 1734, 1748, 1768: 'Spuma lupi. Volfram', från ty. &lt;i&gt;wolfram&lt;/i&gt;; i metallisk form först framställt av bröderna d'Elhujar; formellt = personn. &lt;i&gt;Wolfram&lt;/i&gt;, dock ändas flera gamla mineralnamn på &lt;i&gt;-ram&lt;/i&gt;; enl. gammal uppgift ytterst från ty. bergsmannatermen &lt;i&gt;wolfrig&lt;/i&gt;, frätande (till &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;, varg), emedan man trodde, att Volfram, som uppträder samman med tennmalm, vid tennsmältningen minskade tennmängden. Även kallat &lt;i&gt;scheelium&lt;/i&gt;, efter Scheele, som år 1781 upptäckte mineralets oxid; förr även &lt;i&gt;tungsten&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Wollmar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Wollmar..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Wollmar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Wollmar&lt;/b&gt; (&lt;sp&gt;Wol(l)mer&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vol(l)mers&lt;/sp&gt; m. m.), förn. resp. familjen., se &lt;sp&gt;Valdemar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Wollmar&lt;/b&gt; (&lt;sp&gt;Wol(l)mer&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vol(l)mers&lt;/sp&gt; m. m.), förn. resp. familjen., se &lt;sp&gt;Valdemar&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volapyk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volapyk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volapyk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;volapyk&lt;/b&gt;, t. ex. V. E. Öman 1889 i bildl. anv., från ty. &lt;i&gt;volapük&lt;/i&gt; osv., bildat av prästmannen J. M. Schleyer som namn på det av honom uppfunna världsspråket." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;volapyk&lt;/b&gt;, t. ex. V. E. Öman 1889 i bildl. anv., från ty. &lt;i&gt;volapük&lt;/i&gt; osv., bildat av prästmannen J. M. Schleyer som namn på det av honom uppfunna världsspråket." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">volapük</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Wolfram" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Wolfram..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Wolfram..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Wolfram&lt;/b&gt;, personn., från ty. =, av fhty. &lt;i&gt;Wolfhraban&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;, varg (= &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;(h)raban&lt;/sp&gt;, korp (se &lt;sp&gt;ramsvart&lt;/sp&gt;). Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Wolfram&lt;/b&gt;, personn., från ty. =, av fhty. &lt;i&gt;Wolfhraban&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;, varg (= &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;(h)raban&lt;/sp&gt;, korp (se &lt;sp&gt;ramsvart&lt;/sp&gt;). Jfr följ." />
        <feat att="see" val="volfram 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Volmers" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Volmers..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Volmers..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Volmers&lt;/sp&gt; osv., familjen., se &lt;sp&gt;Valdemar&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Volmers&lt;/sp&gt; osv., familjen., se &lt;sp&gt;Valdemar&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Valdemar" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volontär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volontär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volontär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;volontär&lt;/b&gt; = ty., från fra. &lt;i&gt;volontaire&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;voluntārius&lt;/i&gt;, frivillig, till &lt;i&gt;voluntas&lt;/i&gt;, vilja." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;volontär&lt;/b&gt; = ty., från fra. &lt;i&gt;volontaire&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;voluntārius&lt;/i&gt;, frivillig, till &lt;i&gt;voluntas&lt;/i&gt;, vilja." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Wollrat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Wollrat..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Wollrat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Wollrat&lt;/b&gt; (Vollrat), personn., från ty., av fhty. &lt;i&gt;Wolfrât&lt;/i&gt; m. m., till &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;, varg, o. stammen i &lt;sp&gt;råda&lt;/sp&gt;; med samma ord i omvänd ordning i fsv. &lt;i&gt;Rādhulf&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;Ralf&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Wollrat&lt;/b&gt; (Vollrat), personn., från ty., av fhty. &lt;i&gt;Wolfrât&lt;/i&gt; m. m., till &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;, varg, o. stammen i &lt;sp&gt;råda&lt;/sp&gt;; med samma ord i omvänd ordning i fsv. &lt;i&gt;Rādhulf&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;Ralf&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;volm&lt;/b&gt;, höstack, G. I:s reg. 1560: &lt;i&gt;hvolmer&lt;/i&gt; plur., dial. även &lt;i&gt;(h)välm&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;kvolm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kvalm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kvelm&lt;/i&gt; ; jfr fsv. &lt;i&gt;hvælma&lt;/i&gt;, stacka (hö), meng. &lt;i&gt;whelmen&lt;/i&gt;, täcka över (eng. &lt;i&gt;whelm&lt;/i&gt;); avledn. på &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;välva&lt;/sp&gt;, alltså av germ. &lt;i&gt;*hwalƀ-ma-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*hwelƀ-ma-&lt;/i&gt;. — Nsv. &lt;i&gt;-o- (-å-)&lt;/i&gt; för väntat &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; beror snarast på lån från dial., där &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; blivit &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; framför tjockt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;; se särsk. Olson Ark. 28: 316 n. 1." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;volm&lt;/b&gt;, höstack, G. I:s reg. 1560: &lt;i&gt;hvolmer&lt;/i&gt; plur., dial. även &lt;i&gt;(h)välm&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;kvolm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kvalm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kvelm&lt;/i&gt; ; jfr fsv. &lt;i&gt;hvælma&lt;/i&gt;, stacka (hö), meng. &lt;i&gt;whelmen&lt;/i&gt;, täcka över (eng. &lt;i&gt;whelm&lt;/i&gt;); avledn. på &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;välva&lt;/sp&gt;, alltså av germ. &lt;i&gt;*hwalƀ-ma-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*hwelƀ-ma-&lt;/i&gt;. — Nsv. &lt;i&gt;-o- (-å-)&lt;/i&gt; för väntat &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; beror snarast på lån från dial., där &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; blivit &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; framför tjockt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;; se särsk. Olson Ark. 28: 316 n. 1." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="voj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--voj..in.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--voj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;voj&lt;/b&gt;, interj., från finska &lt;i&gt;voi&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;voj&lt;/b&gt;, interj., från finska &lt;i&gt;voi&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="finska">voi</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vojlock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vojlock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vojlock..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vojlock&lt;/b&gt;, ett slags sadel täcke, från ry. &lt;i&gt;voilok&lt;/i&gt;, filt." />
        <feat att="faksimilID" val="1230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vojlock&lt;/b&gt;, ett slags sadel täcke, från ry. &lt;i&gt;voilok&lt;/i&gt;, filt." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="rys.">voilok</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="voffia" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--voffia..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--voffia..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;voffia&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;våffla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;voffia&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;våffla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="våffla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vokativ" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vokativ..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vokativ..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vokativ&lt;/b&gt;, Leopold 1801: &lt;i&gt;vokativen&lt;/i&gt; best. f. (tidigare, åtm. i regel, med latinsk form, t. ex. 1730) = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;vocātīvus&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;casus&lt;/i&gt;, kasus, fall), till &lt;i&gt;vocāre&lt;/i&gt;, ropa, kalla (se föreg.). Alltså egentl.: som hör till el. användes vid tillrop. — Den i (ä.) ty. (bl. a. hos Fr. Reuter) uppträdande anv. av ordet i nedsättande betyd., om person, förekommer även i ä. nsv., hos Ekeblad 1653." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vokativ&lt;/b&gt;, Leopold 1801: &lt;i&gt;vokativen&lt;/i&gt; best. f. (tidigare, åtm. i regel, med latinsk form, t. ex. 1730) = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;vocātīvus&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;casus&lt;/i&gt;, kasus, fall), till &lt;i&gt;vocāre&lt;/i&gt;, ropa, kalla (se föreg.). Alltså egentl.: som hör till el. användes vid tillrop. — Den i (ä.) ty. (bl. a. hos Fr. Reuter) uppträdande anv. av ordet i nedsättande betyd., om person, förekommer även i ä. nsv., hos Ekeblad 1653." />
        <feat att="see" val="vokal 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="volang" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--volang..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--volang..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;volang&lt;/b&gt;, t. ex. 1836, från fra. &lt;i&gt;volant&lt;/i&gt;, egentl.: flygande, till &lt;i&gt;voler&lt;/i&gt;, flyga, av lat. &lt;i&gt;volāre&lt;/i&gt; ds. — Förr även om ett bollspel, t. ex. &lt;i&gt;slå&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;kasta volang&lt;/i&gt;, 1749 o. ännu långt in på 1800-t." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;volang&lt;/b&gt;, t. ex. 1836, från fra. &lt;i&gt;volant&lt;/i&gt;, egentl.: flygande, till &lt;i&gt;voler&lt;/i&gt;, flyga, av lat. &lt;i&gt;volāre&lt;/i&gt; ds. — Förr även om ett bollspel, t. ex. &lt;i&gt;slå&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;kasta volang&lt;/i&gt;, 1749 o. ännu långt in på 1800-t." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vojvod" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vojvod..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vojvod..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vojvod&lt;/b&gt; m. m., äldre slavisk beteckning för stamhövding (t. ex. Montenegro), furste av en viss dynasti (Böhmen, &lt;i&gt;vévoda&lt;/i&gt;), militär ståthållare o. d., till innebörden egentl. motsvar. germ. &lt;sp&gt;hertig&lt;/sp&gt; o. med analog härledning, till fslav. &lt;i&gt;voi&lt;/i&gt;, krig, &lt;i&gt;vojī&lt;/i&gt;, krigare (urbesl. med sv. dial. &lt;i&gt;ve(j)da&lt;/i&gt;, jaga, se under &lt;sp&gt;jaga&lt;/sp&gt; slutet), o. stammen i &lt;i&gt;voditi&lt;/i&gt;, föra, leda. — Efter slaviskt mönster kallades fursten av Valakiet också 'vojvod' (&lt;i&gt;vaivoda&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vojvod&lt;/b&gt; m. m., äldre slavisk beteckning för stamhövding (t. ex. Montenegro), furste av en viss dynasti (Böhmen, &lt;i&gt;vévoda&lt;/i&gt;), militär ståthållare o. d., till innebörden egentl. motsvar. germ. &lt;sp&gt;hertig&lt;/sp&gt; o. med analog härledning, till fslav. &lt;i&gt;voi&lt;/i&gt;, krig, &lt;i&gt;vojī&lt;/i&gt;, krigare (urbesl. med sv. dial. &lt;i&gt;ve(j)da&lt;/i&gt;, jaga, se under &lt;sp&gt;jaga&lt;/sp&gt; slutet), o. stammen i &lt;i&gt;voditi&lt;/i&gt;, föra, leda. — Efter slaviskt mönster kallades fursten av Valakiet också 'vojvod' (&lt;i&gt;vaivoda&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vokal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vokal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vokal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vokal&lt;/b&gt;, Sigfridi 1619 (-c-) = ty. &lt;i&gt;vokal&lt;/i&gt; = fra., eng. &lt;i&gt;vocal&lt;/i&gt;, av likbetyd. lat. &lt;i&gt;vōcālis&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;litera&lt;/i&gt;, bokstav), t. ex. Cicero, avledn. av &lt;i&gt;vōx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;vōcis&lt;/i&gt;), röst (se &lt;sp&gt;ekivok&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;provocera&lt;/sp&gt; o. följ., ävensom det ej besl. &lt;sp&gt;vittne&lt;/sp&gt; slutet). Alltså egentl.: som ljuder. — Förr ofta med latinsk form." />
        <feat att="faksimilID" val="1231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vokal&lt;/b&gt;, Sigfridi 1619 (-c-) = ty. &lt;i&gt;vokal&lt;/i&gt; = fra., eng. &lt;i&gt;vocal&lt;/i&gt;, av likbetyd. lat. &lt;i&gt;vōcālis&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;litera&lt;/i&gt;, bokstav), t. ex. Cicero, avledn. av &lt;i&gt;vōx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;vōcis&lt;/i&gt;), röst (se &lt;sp&gt;ekivok&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;provocera&lt;/sp&gt; o. följ., ävensom det ej besl. &lt;sp&gt;vittne&lt;/sp&gt; slutet). Alltså egentl.: som ljuder. — Förr ofta med latinsk form." />
        <feat att="see" val="vokativ 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pänsel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pänsel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pänsel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pänsel&lt;/b&gt;, Helsingius 1587, jfr y. fsv. &lt;i&gt;pinzil&lt;/i&gt; P. Månsson s. 553 = da. &lt;i&gt;pensel&lt;/i&gt;, från ty.: mhty. &lt;i&gt;pensel&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pinsel&lt;/i&gt;); av ffra. &lt;i&gt;pincel&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;pinceau&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;pencil&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;pēnicillus&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;pēnis&lt;/i&gt;, svans." />
        <feat att="faksimilID" val="0703" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pänsel&lt;/b&gt;, Helsingius 1587, jfr y. fsv. &lt;i&gt;pinzil&lt;/i&gt; P. Månsson s. 553 = da. &lt;i&gt;pensel&lt;/i&gt;, från ty.: mhty. &lt;i&gt;pensel&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pinsel&lt;/i&gt;); av ffra. &lt;i&gt;pincel&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;pinceau&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;pencil&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;pēnicillus&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;pēnis&lt;/i&gt;, svans." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="päpling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--päpling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--päpling..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;päpling&lt;/sp&gt;, sv. dial., se &lt;sp&gt;påve&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;Päpplinge&lt;/sp&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;pappa&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0703" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;päpling&lt;/sp&gt;, sv. dial., se &lt;sp&gt;påve&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;Päpplinge&lt;/sp&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;pappa&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="pappa" />
        <feat att="see" val="Päpplinge" />
        <feat att="see" val="påve" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Pär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Pär..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Pär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Pär&lt;/b&gt;, mansn., fsv. Pcer, av Pcedher, Pccter m. m., av lat. Petrus (fra. Pierre, jfr p i er rö t), av grek. Pétros, till pétra, klippa (se perrong), övers, av ara-meiska kefa, klippa. Alltså samma namn som Petter. - Pär och Pål, P. J. Gothus 1614: Petrus eller Paulus eller Märcla, Brasck 1648: Peder och Påwel, Frese 1715: Pål ell' Peter., osv., motsv. da. Per og Poul, ävensom i lty., holl., fra. m. fl.; jfr ty. Hinz und Kunz. Att förbindelsen Pär och Pål blev en stående fras, beror åtm. delvis på, att apostlarna Petrus o. Paulus så ofta nämndes tillsammans, t. ex. Petri och Pauli dag (den 29 Juni). Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 250 f. — Härtill familjen. Petri, egentl. genit. sg. av Petrus, tididigast som latinisering av Pärsson; ävensom det nu utdöda Pelrejus." />
        <feat att="faksimilID" val="0703" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Pär&lt;/b&gt;, mansn., fsv. Pcer, av Pcedher, Pccter m. m., av lat. Petrus (fra. Pierre, jfr p i er rö t), av grek. Pétros, till pétra, klippa (se perrong), övers, av ara-meiska kefa, klippa. Alltså samma namn som Petter. - Pär och Pål, P. J. Gothus 1614: Petrus eller Paulus eller Märcla, Brasck 1648: Peder och Påwel, Frese 1715: Pål ell' Peter., osv., motsv. da. Per og Poul, ävensom i lty., holl., fra. m. fl.; jfr ty. Hinz und Kunz. Att förbindelsen Pär och Pål blev en stående fras, beror åtm. delvis på, att apostlarna Petrus o. Paulus så ofta nämndes tillsammans, t. ex. Petri och Pauli dag (den 29 Juni). Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 250 f. — Härtill familjen. Petri, egentl. genit. sg. av Petrus, tididigast som latinisering av Pärsson; ävensom det nu utdöda Pelrejus." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pär&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;par&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0704" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pär&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;par&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="par" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="päls" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--päls..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--päls..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;päls&lt;/b&gt;, 1560-t., Hels. 1587, jfr y. fsv. &lt;i&gt;pælsare&lt;/i&gt;, buntmakare = da. &lt;i&gt;pels&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;pels&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;pelz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;belliz&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;pelz&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;pilece&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pilch&lt;/i&gt;), av mlat. &lt;i&gt;pellicæ*&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;pelisse&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;pelis&lt;/sp&gt;), substantivering av fem. till lat. adj. &lt;i&gt;pellicius&lt;/i&gt;, gjord av fällar, till &lt;i&gt;pellis&lt;/i&gt;, fäll, skinn (urbesl. med &lt;sp&gt;film&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fjäll 2&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;fäll&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pläd&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Pälsverk&lt;/sp&gt;, 1613 (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;pelzwerk&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;gråverk&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;verk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0703" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;päls&lt;/b&gt;, 1560-t., Hels. 1587, jfr y. fsv. &lt;i&gt;pælsare&lt;/i&gt;, buntmakare = da. &lt;i&gt;pels&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;pels&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;pelz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;belliz&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;pelz&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;pilece&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pilch&lt;/i&gt;), av mlat. &lt;i&gt;pellicæ*&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;pelisse&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;pelis&lt;/sp&gt;), substantivering av fem. till lat. adj. &lt;i&gt;pellicius&lt;/i&gt;, gjord av fällar, till &lt;i&gt;pellis&lt;/i&gt;, fäll, skinn (urbesl. med &lt;sp&gt;film&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fjäll 2&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;fäll&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pläd&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Pälsverk&lt;/sp&gt;, 1613 (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;pelzwerk&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;gråverk&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;verk&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pänna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pänna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pänna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pänna&lt;/b&gt;, ä. nsv. o. dial. ofta &lt;i&gt;pänne&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;pcænne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;penni&lt;/i&gt;, da., eng. &lt;i&gt;pen&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;penna&lt;/i&gt;, fjäder, sedan: fjäderpänna (av &lt;i&gt;*pet(s)na&lt;/i&gt;, urbesl. med &lt;sp&gt;fjäder&lt;/sp&gt;). Jfr till betyd.-utvecklingen fra. &lt;i&gt;plume&lt;/i&gt;, fjäderpänna, egentl.: fjäder (se &lt;sp&gt;plym&lt;/sp&gt;). Härtill &lt;sp&gt;pennalism&lt;/sp&gt; (se d. o.). — På 1500-t. i stället stundom &lt;i&gt;skrifstil&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;stil&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0703" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pänna&lt;/b&gt;, ä. nsv. o. dial. ofta &lt;i&gt;pänne&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;pcænne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;penni&lt;/i&gt;, da., eng. &lt;i&gt;pen&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;penna&lt;/i&gt;, fjäder, sedan: fjäderpänna (av &lt;i&gt;*pet(s)na&lt;/i&gt;, urbesl. med &lt;sp&gt;fjäder&lt;/sp&gt;). Jfr till betyd.-utvecklingen fra. &lt;i&gt;plume&lt;/i&gt;, fjäderpänna, egentl.: fjäder (se &lt;sp&gt;plym&lt;/sp&gt;). Härtill &lt;sp&gt;pennalism&lt;/sp&gt; (se d. o.). — På 1500-t. i stället stundom &lt;i&gt;skrifstil&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;stil&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pänning" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pänning..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pänning..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pänning&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;pæn(n)inger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pænig(h)er&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;pen(n)ingr&lt;/i&gt;; från fsax. &lt;i&gt;pending&lt;/i&gt; el. ags. &lt;i&gt;pen(n)i(n)g&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;penny&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;pfenning&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pfenting&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pfennig&lt;/i&gt;); från germ. inlånat i slavo-balt. spr.; bildat med det i forngerm. myntnamn vanliga suffixet &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;skilling&lt;/sp&gt;). Enl. somliga möjl. avledn. av &lt;sp&gt;panna 1&lt;/sp&gt; med syftning på brakteaternas pannlika form. Däremot enl. E. Schröder KZ 48: 241 f. (i anslutning till tidigare uttalade meningar) avledn. av &lt;i&gt;pand&lt;/i&gt;, pant (se d. o.) med frisisk assimilation av &lt;i&gt;-nd-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-nn-&lt;/i&gt;; snarast från Dorestat (Duurstede) i Frisland, bekant för sin myntfabrikation. Andra förmoda här ett germ. lånord. — Det myntstycke, som i fsv. benämndes &lt;i&gt;pænninger&lt;/i&gt;, vägde äldst en fjärdedel av örtugen, den minsta inhemska viktenheten; sedermera gingo 8 pänningar på örtugen o. i Götaland vanl. 16. Den allmänna betyd. av 'mynt' kan bero på utländskt inflytande, men också på att detta var det största myntslag som under flera århundraden präglades i Sverige. — &lt;i&gt;Pängar&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;pængar&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;pengar&lt;/i&gt; (sing. &lt;i&gt;pengr&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;penge&lt;/i&gt;; åtminstone i sv. o. da. sannol. från mlty. plur. &lt;i&gt;pennige&lt;/i&gt; (där &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt; blivit &lt;i&gt;-ig&lt;/i&gt; genom dissimilation), varav fda. &lt;i&gt;pennige&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;pæniga&lt;/i&gt;, vars &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; ljudlagsenligt synkoperats (Kock Ark. 24: 192 f.). — &lt;sp&gt;Pängar som gräs&lt;/sp&gt;, t. ex. Dalins Arg., jfr ty. &lt;i&gt;geld wie heu (haben)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0703" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pänning&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;pæn(n)inger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pænig(h)er&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;pen(n)ingr&lt;/i&gt;; från fsax. &lt;i&gt;pending&lt;/i&gt; el. ags. &lt;i&gt;pen(n)i(n)g&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;penny&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;pfenning&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pfenting&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pfennig&lt;/i&gt;); från germ. inlånat i slavo-balt. spr.; bildat med det i forngerm. myntnamn vanliga suffixet &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;skilling&lt;/sp&gt;). Enl. somliga möjl. avledn. av &lt;sp&gt;panna 1&lt;/sp&gt; med syftning på brakteaternas pannlika form. Däremot enl. E. Schröder KZ 48: 241 f. (i anslutning till tidigare uttalade meningar) avledn. av &lt;i&gt;pand&lt;/i&gt;, pant (se d. o.) med frisisk assimilation av &lt;i&gt;-nd-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-nn-&lt;/i&gt;; snarast från Dorestat (Duurstede) i Frisland, bekant för sin myntfabrikation. Andra förmoda här ett germ. lånord. — Det myntstycke, som i fsv. benämndes &lt;i&gt;pænninger&lt;/i&gt;, vägde äldst en fjärdedel av örtugen, den minsta inhemska viktenheten; sedermera gingo 8 pänningar på örtugen o. i Götaland vanl. 16. Den allmänna betyd. av 'mynt' kan bero på utländskt inflytande, men också på att detta var det största myntslag som under flera århundraden präglades i Sverige. — &lt;i&gt;Pängar&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;pængar&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;pengar&lt;/i&gt; (sing. &lt;i&gt;pengr&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;penge&lt;/i&gt;; åtminstone i sv. o. da. sannol. från mlty. plur. &lt;i&gt;pennige&lt;/i&gt; (där &lt;i&gt;-ing&lt;/i&gt; blivit &lt;i&gt;-ig&lt;/i&gt; genom dissimilation), varav fda. &lt;i&gt;pennige&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;pæniga&lt;/i&gt;, vars &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; ljudlagsenligt synkoperats (Kock Ark. 24: 192 f.). — &lt;sp&gt;Pängar som gräs&lt;/sp&gt;, t. ex. Dalins Arg., jfr ty. &lt;i&gt;geld wie heu (haben)&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pärm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pärm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pärm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pärm&lt;/b&gt;, Möller 1790 (&lt;i&gt;perm&lt;/i&gt;); jfr ä. nsv. &lt;i&gt;permen&lt;/i&gt; 1541, &lt;i&gt;perman&lt;/i&gt; Schroderus 1637 i betyd. 'pergament'; &lt;i&gt;pärma (-e-)&lt;/i&gt; i betyd. 'pärm', t. ex. O. v. Dalin, Weste 1807 (den senare jämte &lt;i&gt;perm&lt;/i&gt;), Leopold 1815, men samtidigt plur. &lt;i&gt;pärmar (-e-)&lt;/i&gt;, jfr dock &lt;i&gt;pärmor&lt;/i&gt; O. v. Dalin, fsv. &lt;i&gt;pærghman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pærman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;permenth&lt;/i&gt;, pergament = da. &lt;i&gt;perm&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;perment&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;perment&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;parment&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;perment&lt;/i&gt; m. m., fhty. &lt;i&gt;periment&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pergamên&lt;/i&gt; m. m.; samma ord som det i yngre tid från ty. lånade &lt;sp&gt;pergament&lt;/sp&gt; (efter staden Pegramon); se f. ö. d. o. Pergamentet användes även till bokband. — Fsv. &lt;i&gt;pærman&lt;/i&gt; väl genom ljudutbyte för det utländska &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt;. Formen &lt;i&gt;pärm (-e-)&lt;/i&gt; uppträder för sent för att kunna antagas ha utvecklat sig ur &lt;i&gt;permen&lt;/i&gt;, uppfattat som best. form; säkerl. är den en nybildning till den mycket tidigare förekommande pluralformen &lt;i&gt;pärmar (-e-)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0704" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pärm&lt;/b&gt;, Möller 1790 (&lt;i&gt;perm&lt;/i&gt;); jfr ä. nsv. &lt;i&gt;permen&lt;/i&gt; 1541, &lt;i&gt;perman&lt;/i&gt; Schroderus 1637 i betyd. 'pergament'; &lt;i&gt;pärma (-e-)&lt;/i&gt; i betyd. 'pärm', t. ex. O. v. Dalin, Weste 1807 (den senare jämte &lt;i&gt;perm&lt;/i&gt;), Leopold 1815, men samtidigt plur. &lt;i&gt;pärmar (-e-)&lt;/i&gt;, jfr dock &lt;i&gt;pärmor&lt;/i&gt; O. v. Dalin, fsv. &lt;i&gt;pærghman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pærman&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;permenth&lt;/i&gt;, pergament = da. &lt;i&gt;perm&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;perment&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;perment&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;parment&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;perment&lt;/i&gt; m. m., fhty. &lt;i&gt;periment&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pergamên&lt;/i&gt; m. m.; samma ord som det i yngre tid från ty. lånade &lt;sp&gt;pergament&lt;/sp&gt; (efter staden Pegramon); se f. ö. d. o. Pergamentet användes även till bokband. — Fsv. &lt;i&gt;pærman&lt;/i&gt; väl genom ljudutbyte för det utländska &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt;. Formen &lt;i&gt;pärm (-e-)&lt;/i&gt; uppträder för sent för att kunna antagas ha utvecklat sig ur &lt;i&gt;permen&lt;/i&gt;, uppfattat som best. form; säkerl. är den en nybildning till den mycket tidigare förekommande pluralformen &lt;i&gt;pärmar (-e-)&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="päron" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--päron..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--päron..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;päron&lt;/b&gt;, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;pärun&lt;/i&gt;, Lex. Linc. 1640 även &lt;i&gt;päran&lt;/i&gt; (liksom &lt;i&gt;smullran&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ållan&lt;/i&gt; m. fl.), sv. dial. bl. a. &lt;i&gt;pära&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;pärer&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;pærun&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt; efter kort rotstavelse), även o. vanl.: &lt;i&gt;pæra&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-ur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;pera&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pære&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;peer&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bira&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;bir(e)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;birne&lt;/i&gt;, från sammans. &lt;i&gt;birn-&lt;/i&gt;; redan 1400-t.), ags. &lt;i&gt;pere&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;peru&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pear&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;pirum&lt;/i&gt;, päron, &lt;i&gt;pirus&lt;/i&gt;, päronträd (fra. &lt;i&gt;poire&lt;/i&gt;), av ovisst ursprung; kanske ej indoeuropeiskt. Ordet tillhör den talrika grupp av fruktnamn, som kommit till germanerna från romarna; se t. ex. &lt;i&gt;körsbär&lt;/i&gt;. Ändelsen &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; i sv. beror på anslutning till inhemska bär- o. fruktnamn på &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt;. — I dial. ofta med betyd. 'potatis', även sammansatt med &lt;i&gt;jord-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0704" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;päron&lt;/b&gt;, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;pärun&lt;/i&gt;, Lex. Linc. 1640 även &lt;i&gt;päran&lt;/i&gt; (liksom &lt;i&gt;smullran&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ållan&lt;/i&gt; m. fl.), sv. dial. bl. a. &lt;i&gt;pära&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;pärer&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;pærun&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt; efter kort rotstavelse), även o. vanl.: &lt;i&gt;pæra&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-ur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;pera&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pære&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;peer&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bira&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;bir(e)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;birne&lt;/i&gt;, från sammans. &lt;i&gt;birn-&lt;/i&gt;; redan 1400-t.), ags. &lt;i&gt;pere&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;peru&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pear&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;pirum&lt;/i&gt;, päron, &lt;i&gt;pirus&lt;/i&gt;, päronträd (fra. &lt;i&gt;poire&lt;/i&gt;), av ovisst ursprung; kanske ej indoeuropeiskt. Ordet tillhör den talrika grupp av fruktnamn, som kommit till germanerna från romarna; se t. ex. &lt;i&gt;körsbär&lt;/i&gt;. Ändelsen &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; i sv. beror på anslutning till inhemska bär- o. fruktnamn på &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt;. — I dial. ofta med betyd. 'potatis', även sammansatt med &lt;i&gt;jord-&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pärs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pärs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pärs..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pärs&lt;/b&gt;, Ekeblad 1663: 'Jag har stått ut en hård pärs' = no.-da.; (snarast som nybildning) till fsv. &lt;i&gt;pærsa&lt;/i&gt;, pressa, nsv. &lt;sp&gt;pärsa&lt;/sp&gt; som skräddarterm = da. &lt;i&gt;perse&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;persen&lt;/i&gt;, med omställning av &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;pressen&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;pressa&lt;/sp&gt; (se d. o.). Da. &lt;i&gt;perse&lt;/i&gt;, press, från mlty. &lt;i&gt;perse&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pärs&lt;/b&gt;, Ekeblad 1663: 'Jag har stått ut en hård pärs' = no.-da.; (snarast som nybildning) till fsv. &lt;i&gt;pærsa&lt;/i&gt;, pressa, nsv. &lt;sp&gt;pärsa&lt;/sp&gt; som skräddarterm = da. &lt;i&gt;perse&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;persen&lt;/i&gt;, med omställning av &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;pressen&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;pressa&lt;/sp&gt; (se d. o.). Da. &lt;i&gt;perse&lt;/i&gt;, press, från mlty. &lt;i&gt;perse&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pärta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pärta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pärta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pärta&lt;/b&gt;, tunn furusticka, stickbloss, 1554: &lt;i&gt;päreltor&lt;/i&gt; plur.,1609: &lt;i&gt;pärette&lt;/i&gt;, Schroderus o. 1038: &lt;i&gt;perta&lt;/i&gt;; jämte det sv. dial. &lt;i&gt;pert&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pirra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;perling&lt;/i&gt; m. m., varifrån da. dial. &lt;i&gt;pirrel&lt;/i&gt;, pirle; från finskan; jfr fin. &lt;i&gt;päre&lt;/i&gt; ds., part. sg. &lt;i&gt;pärettä&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;päreitä&lt;/i&gt;; se Saxén Sv. lm. XI. 3: 203." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pärta&lt;/b&gt;, tunn furusticka, stickbloss, 1554: &lt;i&gt;päreltor&lt;/i&gt; plur.,1609: &lt;i&gt;pärette&lt;/i&gt;, Schroderus o. 1038: &lt;i&gt;perta&lt;/i&gt;; jämte det sv. dial. &lt;i&gt;pert&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pirra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;perling&lt;/i&gt; m. m., varifrån da. dial. &lt;i&gt;pirrel&lt;/i&gt;, pirle; från finskan; jfr fin. &lt;i&gt;päre&lt;/i&gt; ds., part. sg. &lt;i&gt;pärettä&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;päreitä&lt;/i&gt;; se Saxén Sv. lm. XI. 3: 203." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pärk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pärk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pärk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pärk&lt;/b&gt;, ett bollspel, egentl. benämning på den av fyra stänger (el. linor m. m.) markerade fyrkant, där spelet försiggår; lån från ett lty. ord, motsv. holl. &lt;i&gt;perk&lt;/i&gt;, inhägnad = ty. &lt;i&gt;pferch&lt;/i&gt;, kreatursfålla, egentl. = &lt;sp&gt;park&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0704" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pärk&lt;/b&gt;, ett bollspel, egentl. benämning på den av fyra stänger (el. linor m. m.) markerade fyrkant, där spelet försiggår; lån från ett lty. ord, motsv. holl. &lt;i&gt;perk&lt;/i&gt;, inhägnad = ty. &lt;i&gt;pferch&lt;/i&gt;, kreatursfålla, egentl. = &lt;sp&gt;park&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Pärkel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Pärkel..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Pärkel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Pärkel&lt;/b&gt;, i sht dial., den onde, t. ex. Morseus Vit. o. 1685: Perchil; lån från finska perkele, djävul, enl. vanligt antagande från litau. perkunas, åskgud, som väl är urbesl. med de isl. gudanamnen Fjorgynn m. o. Fjprgyn f. o. med got. fairguni, berg (se fura). Enl. Karsten Germ -finn. Lehnw.-stud. s. 20 f. ligga däremot de germ. orden till grund för det finska. — I vissa dial. (åtm. förr) även i betyd. 'nattman, hudavdragare'." />
        <feat att="faksimilID" val="0704" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Pärkel&lt;/b&gt;, i sht dial., den onde, t. ex. Morseus Vit. o. 1685: Perchil; lån från finska perkele, djävul, enl. vanligt antagande från litau. perkunas, åskgud, som väl är urbesl. med de isl. gudanamnen Fjorgynn m. o. Fjprgyn f. o. med got. fairguni, berg (se fura). Enl. Karsten Germ -finn. Lehnw.-stud. s. 20 f. ligga däremot de germ. orden till grund för det finska. — I vissa dial. (åtm. förr) även i betyd. 'nattman, hudavdragare'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pärla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pärla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pärla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pärla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;pærla&lt;/i&gt; = senisl. &lt;i&gt;perl&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;perle&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;perula&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;perle&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;perula&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;perle&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;perla&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;perle&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pearl&lt;/i&gt;); ytterst från vlat. (i germ. spr. väl närmast från rom. spr.). Enl. förr allmänt, men felaktigt antagande av ett vlat. &lt;i&gt;*pirula&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;pirum&lt;/i&gt;, päron (se d. o.); efter den päronlika formen. I stället av ett vlat. &lt;i&gt;*pernula&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;perna&lt;/i&gt;, ett slags mussla = sicil. &lt;i&gt;perna&lt;/i&gt;, pärla. Se Meyer-Liibke Et. Wb. Jfr följ. — &lt;sp&gt;Kasta pärlor för svin&lt;/sp&gt;, efter NT (Matt. 7: 6). — Om ett annat fgerm., likaledes lånat ord för 'pärla' se &lt;sp&gt;Margareta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0704" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pärla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;pærla&lt;/i&gt; = senisl. &lt;i&gt;perl&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;perle&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;perula&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;perle&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;perula&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;perle&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;perla&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;perle&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pearl&lt;/i&gt;); ytterst från vlat. (i germ. spr. väl närmast från rom. spr.). Enl. förr allmänt, men felaktigt antagande av ett vlat. &lt;i&gt;*pirula&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;pirum&lt;/i&gt;, päron (se d. o.); efter den päronlika formen. I stället av ett vlat. &lt;i&gt;*pernula&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;perna&lt;/i&gt;, ett slags mussla = sicil. &lt;i&gt;perna&lt;/i&gt;, pärla. Se Meyer-Liibke Et. Wb. Jfr följ. — &lt;sp&gt;Kasta pärlor för svin&lt;/sp&gt;, efter NT (Matt. 7: 6). — Om ett annat fgerm., likaledes lånat ord för 'pärla' se &lt;sp&gt;Margareta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="pärlemor 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pärlemor,pärlemo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pärlemor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pärlemor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pärlemor&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;-mo&lt;/b&gt;, t. ex. 1563: &lt;i&gt;pärlelemor&lt;/i&gt;, 1566: &lt;i&gt;perlemorer&lt;/i&gt; plur., Forsius 1643: &lt;i&gt;perlemodror&lt;/i&gt; plur., S. E. Brenner 1697: 'den minsta Perlemor', Broman 1723: &lt;i&gt;pärlemodrar&lt;/i&gt; plur., Frese 1726: &lt;i&gt;pärlemo&lt;/i&gt;, Bromell 1730: &lt;i&gt;perlmodren&lt;/i&gt;, Möller 1755: 'det bästa perlemoret' o. Bellman 1777: 'durchsichtigt perlemo'(märk hos båda neutr.), y. fsv. &lt;i&gt;pærlomōdher&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;perlemor&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;perl(en)mutter&lt;/i&gt; (varav sv. dial. &lt;i&gt;pärlemuller&lt;/i&gt; t. ex. Ydre), efter mlat. &lt;i&gt;māter perlārum&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;madreperla&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;mère-perle&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;mother of pearl&lt;/i&gt;); alltså: pärlans moder, egentl. om den mussla som innehåller en pärla; namnet med anledning därav, att de äkta pärlorna väsentligen bestå av samma ämnen som pärlemor. — Formen &lt;i&gt;-mo&lt;/i&gt; i sv. beror antingen på att &lt;i&gt;-mor&lt;/i&gt; uppfattats som en pluralform el. (möjl.) på ställning i svagare betonad stavelse. — Ordet är numera vanl. neutr. trots urspr. sammans. med ett ord för 'moder'. — Jfr &lt;sp&gt;skruvmutter&lt;/sp&gt; jämte ä. sv. &lt;sp&gt;skruvmor&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0704" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pärlemor&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;-mo&lt;/b&gt;, t. ex. 1563: &lt;i&gt;pärlelemor&lt;/i&gt;, 1566: &lt;i&gt;perlemorer&lt;/i&gt; plur., Forsius 1643: &lt;i&gt;perlemodror&lt;/i&gt; plur., S. E. Brenner 1697: 'den minsta Perlemor', Broman 1723: &lt;i&gt;pärlemodrar&lt;/i&gt; plur., Frese 1726: &lt;i&gt;pärlemo&lt;/i&gt;, Bromell 1730: &lt;i&gt;perlmodren&lt;/i&gt;, Möller 1755: 'det bästa perlemoret' o. Bellman 1777: 'durchsichtigt perlemo'(märk hos båda neutr.), y. fsv. &lt;i&gt;pærlomōdher&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;perlemor&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;perl(en)mutter&lt;/i&gt; (varav sv. dial. &lt;i&gt;pärlemuller&lt;/i&gt; t. ex. Ydre), efter mlat. &lt;i&gt;māter perlārum&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;madreperla&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;mère-perle&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;mother of pearl&lt;/i&gt;); alltså: pärlans moder, egentl. om den mussla som innehåller en pärla; namnet med anledning därav, att de äkta pärlorna väsentligen bestå av samma ämnen som pärlemor. — Formen &lt;i&gt;-mo&lt;/i&gt; i sv. beror antingen på att &lt;i&gt;-mor&lt;/i&gt; uppfattats som en pluralform el. (möjl.) på ställning i svagare betonad stavelse. — Ordet är numera vanl. neutr. trots urspr. sammans. med ett ord för 'moder'. — Jfr &lt;sp&gt;skruvmutter&lt;/sp&gt; jämte ä. sv. &lt;sp&gt;skruvmor&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pörte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pörte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pörte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pörte&lt;/b&gt;, t. ex. Schroderus Com. 1640, I. Erici 1642, y. fsv. &lt;i&gt;pörte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pyrte&lt;/i&gt;; från finska &lt;i&gt;pirtti&lt;/i&gt;, av litau. &lt;i&gt;pirtìs&lt;/i&gt;, badstuga, till &lt;i&gt;per̃ti&lt;/i&gt;, bada, slå med badkvasten. Med avs. på övergången (labial +) &lt;i&gt;ir&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;yr&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ör&lt;/i&gt; jfr under &lt;sp&gt;Birger&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Börje&lt;/sp&gt;. Se Saxén Sv. lm. XI. 3: 35." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pörte&lt;/b&gt;, t. ex. Schroderus Com. 1640, I. Erici 1642, y. fsv. &lt;i&gt;pörte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pyrte&lt;/i&gt;; från finska &lt;i&gt;pirtti&lt;/i&gt;, av litau. &lt;i&gt;pirtìs&lt;/i&gt;, badstuga, till &lt;i&gt;per̃ti&lt;/i&gt;, bada, slå med badkvasten. Med avs. på övergången (labial +) &lt;i&gt;ir&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;yr&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ör&lt;/i&gt; jfr under &lt;sp&gt;Birger&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Börje&lt;/sp&gt;. Se Saxén Sv. lm. XI. 3: 35." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pösa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pösa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pösa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pösa&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;pösa&lt;/i&gt;, (bringa att) pösa el. svälla = no. &lt;i&gt;pøysa&lt;/i&gt;, svälla, av urnord. &lt;i&gt;*pausian&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till ä. nsv. (t. ex. Stiernhielm), fsv., sv. dial. &lt;i&gt;pȳsa&lt;/i&gt;, pusta, blåsa, no. &lt;i&gt;pysa&lt;/i&gt;, andas med halvöppen mun, &lt;i&gt;pysja&lt;/i&gt;, viska, ty. dial. &lt;i&gt;pfûsen&lt;/i&gt;, andas ljudligt, väsa; till germ. roten &lt;i&gt;pus&lt;/i&gt;, blåsa, svälla, vartill y. fsv. &lt;i&gt;pusin&lt;/i&gt;, svullen, &lt;sp&gt;puss 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pusta&lt;/sp&gt; osv. Parallellrötter äro ie. &lt;i&gt;bhus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;buske&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;pus&lt;/i&gt; i t. ex. lat. &lt;i&gt;pustula&lt;/i&gt;, blåsa." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pösa&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;pösa&lt;/i&gt;, (bringa att) pösa el. svälla = no. &lt;i&gt;pøysa&lt;/i&gt;, svälla, av urnord. &lt;i&gt;*pausian&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till ä. nsv. (t. ex. Stiernhielm), fsv., sv. dial. &lt;i&gt;pȳsa&lt;/i&gt;, pusta, blåsa, no. &lt;i&gt;pysa&lt;/i&gt;, andas med halvöppen mun, &lt;i&gt;pysja&lt;/i&gt;, viska, ty. dial. &lt;i&gt;pfûsen&lt;/i&gt;, andas ljudligt, väsa; till germ. roten &lt;i&gt;pus&lt;/i&gt;, blåsa, svälla, vartill y. fsv. &lt;i&gt;pusin&lt;/i&gt;, svullen, &lt;sp&gt;puss 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pusta&lt;/sp&gt; osv. Parallellrötter äro ie. &lt;i&gt;bhus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;buske&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;pus&lt;/i&gt; i t. ex. lat. &lt;i&gt;pustula&lt;/i&gt;, blåsa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Quennerstedt" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--Quennerstedt..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Quennerstedt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Quennerstedt&lt;/b&gt;, familjen. (Smålandssläkten), efter &lt;sp&gt;Kvenneberga&lt;/sp&gt; socken Smål.; med avs. på den i familjen. vanliga förtyskningen &lt;i&gt;-stedt&lt;/i&gt; av stad se &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt; 2 (slutet)." />
        <feat att="etym"
        val="Quennerstedt, familjen. (Smålandssläkten), efter Kvenneberga socken Smål.; med avs. på den i familjen. vanliga förtyskningen -stedt av stad se -stad 2 (slutet)." />
        <feat att="see" val="-stad" />
        <feat att="see" val="Kvenneberga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Raab" />
          <feat att="writtenForm" val="Rabe" />
          <feat att="writtenForm" val="Raabe 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Raab..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Raab..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Raab(e), Rabe&lt;/b&gt;, familjen., se under ramsvart." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Raab(e), Rabe&lt;/b&gt;, familjen., se under ramsvart." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pöbel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pöbel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pöbel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pöbel&lt;/b&gt;, 1678, stundom neutr., t. ex. 1707 (väl efter likbetyd. &lt;i&gt;canaille&lt;/i&gt; neutr. = &lt;sp&gt;kanalje&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;byke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pack&lt;/sp&gt; osv.), förr även med &lt;i&gt;-p-&lt;/i&gt; t. ex. 1709, 1727 = da. &lt;i&gt;pöbel&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;pöbel&lt;/i&gt; (redan hos Luther, dock ej i nedsättande betyd.), från ffra. &lt;i&gt;pueble&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;peuple&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, folk (se &lt;sp&gt;populär&lt;/sp&gt;). — I ä. nsv. även med &lt;i&gt;-v-&lt;/i&gt;, t. ex. Ekeblad 1652: &lt;i&gt;pöffuele&lt;/i&gt; neutr., från äldre tyska former." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pöbel&lt;/b&gt;, 1678, stundom neutr., t. ex. 1707 (väl efter likbetyd. &lt;i&gt;canaille&lt;/i&gt; neutr. = &lt;sp&gt;kanalje&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;byke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pack&lt;/sp&gt; osv.), förr även med &lt;i&gt;-p-&lt;/i&gt; t. ex. 1709, 1727 = da. &lt;i&gt;pöbel&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;pöbel&lt;/i&gt; (redan hos Luther, dock ej i nedsättande betyd.), från ffra. &lt;i&gt;pueble&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;peuple&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, folk (se &lt;sp&gt;populär&lt;/sp&gt;). — I ä. nsv. även med &lt;i&gt;-v-&lt;/i&gt;, t. ex. Ekeblad 1652: &lt;i&gt;pöffuele&lt;/i&gt; neutr., från äldre tyska former." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pöl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pöl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pöl..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;pöl&lt;/b&gt; = fsv., da., väl från en omljudd form (plur.) av mlty. &lt;i&gt;pôl&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;pfuol&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pfuhl&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;pól&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pool&lt;/i&gt;); jfr även de flertydiga no. &lt;i&gt;pøla&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pøyla&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*pōla-&lt;/i&gt;, enl. Uhlenbeck m. fl. besl. med litau. &lt;i&gt;balà&lt;/i&gt;, torvmosse, fslav. &lt;i&gt;blato&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*bolto-&lt;/i&gt;) ds., jfr &lt;sp&gt;Bält&lt;/sp&gt;. Se utförligare K. F. Johansson KZ 36: 384 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;pöl&lt;/b&gt; = fsv., da., väl från en omljudd form (plur.) av mlty. &lt;i&gt;pôl&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;pfuol&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pfuhl&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;pól&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pool&lt;/i&gt;); jfr även de flertydiga no. &lt;i&gt;pøla&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pøyla&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*pōla-&lt;/i&gt;, enl. Uhlenbeck m. fl. besl. med litau. &lt;i&gt;balà&lt;/i&gt;, torvmosse, fslav. &lt;i&gt;blato&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*bolto-&lt;/i&gt;) ds., jfr &lt;sp&gt;Bält&lt;/sp&gt;. Se utförligare K. F. Johansson KZ 36: 384 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pöl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pöl..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pöl..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;pöl&lt;/b&gt;, valsformig kudde, från lty. &lt;i&gt;pöl&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;pfühl&lt;/i&gt;, bolster, dyna, av fhty. &lt;i&gt;pfal(a)wi&lt;/i&gt; m. m., gammalt lån från lat. &lt;i&gt;pulvīnus&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;pulvīnar&lt;/i&gt; (av ovisst ursprung)." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;pöl&lt;/b&gt;, valsformig kudde, från lty. &lt;i&gt;pöl&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;pfühl&lt;/i&gt;, bolster, dyna, av fhty. &lt;i&gt;pfal(a)wi&lt;/i&gt; m. m., gammalt lån från lat. &lt;i&gt;pulvīnus&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;pulvīnar&lt;/i&gt; (av ovisst ursprung)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pölsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pölsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pölsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pölsa&lt;/b&gt;, 1633, 1639 i plur. i betyd. 'korv'; möjl. redan o. 1595: &lt;i&gt;pÿlsen&lt;/i&gt; best. form; dessutom (sällsamt) &lt;i&gt;pylsa&lt;/i&gt;; sent i ordböckerna: Serenius 1741 o. följ.; med urspr. kakuminalt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;, att döma av vissa dial.-former (jfr Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 212, Noreen V. spr. 3: 223) = nyisl., no. &lt;i&gt;pylsa&lt;/i&gt; (no. även &lt;i&gt;pulse&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;pølse&lt;/i&gt;; i ä. nsv., no. o. da. i betyd. av ett slags korv, i y. nsv. om ett slags hackmat. Bl. a. sammanställt med mlty. &lt;i&gt;pole&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pule&lt;/i&gt;, ärtskida, eng. &lt;i&gt;pulse&lt;/i&gt; (egentl. plur.), skidfrukter. Osäkert. I alla händelser snarast en bildning av imitativ natur för att beteckna något tjockt el. uppsvällt." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pölsa&lt;/b&gt;, 1633, 1639 i plur. i betyd. 'korv'; möjl. redan o. 1595: &lt;i&gt;pÿlsen&lt;/i&gt; best. form; dessutom (sällsamt) &lt;i&gt;pylsa&lt;/i&gt;; sent i ordböckerna: Serenius 1741 o. följ.; med urspr. kakuminalt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;, att döma av vissa dial.-former (jfr Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 212, Noreen V. spr. 3: 223) = nyisl., no. &lt;i&gt;pylsa&lt;/i&gt; (no. även &lt;i&gt;pulse&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;pølse&lt;/i&gt;; i ä. nsv., no. o. da. i betyd. av ett slags korv, i y. nsv. om ett slags hackmat. Bl. a. sammanställt med mlty. &lt;i&gt;pole&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pule&lt;/i&gt;, ärtskida, eng. &lt;i&gt;pulse&lt;/i&gt; (egentl. plur.), skidfrukter. Osäkert. I alla händelser snarast en bildning av imitativ natur för att beteckna något tjockt el. uppsvällt." />
        <feat att="see" val="pörte 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="raggen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--raggen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--raggen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;raggen&lt;/b&gt;, om den onde, t. ex. 1649: 'Så höre tigh raggen'; med hypokoristisk konsonantförlängning (eller med anslutning till &lt;sp&gt;ragg&lt;/sp&gt;; alltså; den raggige?) till fsv. &lt;i&gt;ragher&lt;/i&gt;, feg, usel = isl. &lt;i&gt;ragr&lt;/i&gt;, även: sexuellt pervers; väl rotbesl. med &lt;sp&gt;arg&lt;/sp&gt;. Om innebörden av ordet &lt;i&gt;ragr&lt;/i&gt; se Beckman NTfF 4 R 9: 103 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0709" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;raggen&lt;/b&gt;, om den onde, t. ex. 1649: 'Så höre tigh raggen'; med hypokoristisk konsonantförlängning (eller med anslutning till &lt;sp&gt;ragg&lt;/sp&gt;; alltså; den raggige?) till fsv. &lt;i&gt;ragher&lt;/i&gt;, feg, usel = isl. &lt;i&gt;ragr&lt;/i&gt;, även: sexuellt pervers; väl rotbesl. med &lt;sp&gt;arg&lt;/sp&gt;. Om innebörden av ordet &lt;i&gt;ragr&lt;/i&gt; se Beckman NTfF 4 R 9: 103 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rabalder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rabalder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rabalder..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rabalder&lt;/b&gt;, 1892 (i tidningspressen, i samband med den norska frågan), från no. o. da. &lt;i&gt;rabalder&lt;/i&gt;, av omstridd härledning; sannolikast en bildning med el. i anslutning till no.-da. &lt;i&gt;balder&lt;/i&gt;, buller (besl. med &lt;sp&gt;ballra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bullra&lt;/sp&gt;); med &lt;i&gt;ra-&lt;/i&gt; från ett el. flera av en del germ. ord på &lt;i&gt;ra-&lt;/i&gt; o. en senare led med 'larm, oväsen o. d.', såsom t. ex. no. &lt;i&gt;ra(d)bus&lt;/i&gt;, burdus, sv. o. da. dial. &lt;i&gt;rabus&lt;/i&gt;, larm, rabalder, egentl. ett tyskt dialektord (jfr &lt;i&gt;rappûs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rapûsse&lt;/i&gt; m. m.) med betyd. 'larm, brak, iver' (se under &lt;sp&gt;bus&lt;/sp&gt;); el. mlty. &lt;i&gt;rabbat&lt;/i&gt;, vilt oväsen o. d. = mholl. &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt;, strid, uppror; el. den under &lt;i&gt;ragata&lt;/i&gt; behandlade ordgruppen. Även andra möjligheter äro tänkbara; så t. ex. påverkan från ä. da. &lt;i&gt;rabald(er)&lt;/i&gt; o. ä. nsv. &lt;i&gt;raball(er)&lt;/i&gt;, landstrykare, vandrande djäknar, av fsv., isl. o. ä. da. &lt;i&gt;rib(b)alde&lt;/i&gt;, skojare, landstrykare = ital. &lt;i&gt;ribaldo&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;ribaut&lt;/i&gt;, varom se närmare under det dock ej besläktade &lt;sp&gt;Ribbing&lt;/sp&gt; (slutet). Jfr (delvis avvikande) Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 153 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0705" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rabalder&lt;/b&gt;, 1892 (i tidningspressen, i samband med den norska frågan), från no. o. da. &lt;i&gt;rabalder&lt;/i&gt;, av omstridd härledning; sannolikast en bildning med el. i anslutning till no.-da. &lt;i&gt;balder&lt;/i&gt;, buller (besl. med &lt;sp&gt;ballra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bullra&lt;/sp&gt;); med &lt;i&gt;ra-&lt;/i&gt; från ett el. flera av en del germ. ord på &lt;i&gt;ra-&lt;/i&gt; o. en senare led med 'larm, oväsen o. d.', såsom t. ex. no. &lt;i&gt;ra(d)bus&lt;/i&gt;, burdus, sv. o. da. dial. &lt;i&gt;rabus&lt;/i&gt;, larm, rabalder, egentl. ett tyskt dialektord (jfr &lt;i&gt;rappûs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rapûsse&lt;/i&gt; m. m.) med betyd. 'larm, brak, iver' (se under &lt;sp&gt;bus&lt;/sp&gt;); el. mlty. &lt;i&gt;rabbat&lt;/i&gt;, vilt oväsen o. d. = mholl. &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt;, strid, uppror; el. den under &lt;i&gt;ragata&lt;/i&gt; behandlade ordgruppen. Även andra möjligheter äro tänkbara; så t. ex. påverkan från ä. da. &lt;i&gt;rabald(er)&lt;/i&gt; o. ä. nsv. &lt;i&gt;raball(er)&lt;/i&gt;, landstrykare, vandrande djäknar, av fsv., isl. o. ä. da. &lt;i&gt;rib(b)alde&lt;/i&gt;, skojare, landstrykare = ital. &lt;i&gt;ribaldo&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;ribaut&lt;/i&gt;, varom se närmare under det dock ej besläktade &lt;sp&gt;Ribbing&lt;/sp&gt; (slutet). Jfr (delvis avvikande) Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 153 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rabarber" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rabarber..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rabarber..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rabarber&lt;/b&gt;, 1637, i ä. nsv. f. ö. &lt;i&gt;rabarbara&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rhebarber&lt;/i&gt; m. m.; B. Olai 1578: &lt;i&gt;rheubarbara&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;rebarbare&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rabarber, -bra&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;rhabarber&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;rabarbero&lt;/i&gt; jämte fra. &lt;i&gt;rhubarbe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;rhubarb&lt;/i&gt;), av mlat. o. senlat. &lt;i&gt;rhabarbarum&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;rheu(m)barbarum&lt;/i&gt;. Först omnämnd av Dioskorides under namnen &lt;i&gt;rã&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;rē̃on&lt;/i&gt; o. enl. honom växande på andra sidan Bosporen, på grund varav växten sedermera kallades &lt;i&gt;barbarum&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ponticum&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;Pontus&lt;/i&gt;, Svarta havet). Av Plinius kallad &lt;i&gt;rhecoma&lt;/i&gt;. Vanl. betraktat som lån från pers. &lt;i&gt;rêwend&lt;/i&gt; (= turk., arab., varav ry. &lt;i&gt;revenĭ&lt;/i&gt;)', f. ö. av dunkelt ursprung. Sedermera ställt i förbindelse med det gamla namnet på Volga, &lt;i&gt;Ra&lt;/i&gt;, vid vars stränder växten dock icke förekommer. Möjl. ytterst från Kina, där rabarbern varit känd sedan urminnes tider." />
        <feat att="faksimilID" val="0706" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rabarber&lt;/b&gt;, 1637, i ä. nsv. f. ö. &lt;i&gt;rabarbara&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rhebarber&lt;/i&gt; m. m.; B. Olai 1578: &lt;i&gt;rheubarbara&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;rebarbare&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rabarber, -bra&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;rhabarber&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;rabarbero&lt;/i&gt; jämte fra. &lt;i&gt;rhubarbe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;rhubarb&lt;/i&gt;), av mlat. o. senlat. &lt;i&gt;rhabarbarum&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;rheu(m)barbarum&lt;/i&gt;. Först omnämnd av Dioskorides under namnen &lt;i&gt;rã&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;rē̃on&lt;/i&gt; o. enl. honom växande på andra sidan Bosporen, på grund varav växten sedermera kallades &lt;i&gt;barbarum&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ponticum&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;Pontus&lt;/i&gt;, Svarta havet). Av Plinius kallad &lt;i&gt;rhecoma&lt;/i&gt;. Vanl. betraktat som lån från pers. &lt;i&gt;rêwend&lt;/i&gt; (= turk., arab., varav ry. &lt;i&gt;revenĭ&lt;/i&gt;)', f. ö. av dunkelt ursprung. Sedermera ställt i förbindelse med det gamla namnet på Volga, &lt;i&gt;Ra&lt;/i&gt;, vid vars stränder växten dock icke förekommer. Möjl. ytterst från Kina, där rabarbern varit känd sedan urminnes tider." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rabatt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rabatt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rabatt..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;rabatt&lt;/b&gt;, blomstersäng, 1651, förr stundom även &lt;i&gt;rabat(er)&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;rabatte&lt;/i&gt;, även: slag på kläder; liksom flera andra trädgårdstermer från holl.: &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt;, rabatt, kant, list, av fra. rabat, fällkrage o. d., till &lt;i&gt;rabattre&lt;/i&gt;, slå el. fälla ned, av lat. &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, åter, o. &lt;i&gt;battuere&lt;/i&gt;, slå (se t. ex. &lt;sp&gt;batalj&lt;/sp&gt;). Rabatten har alltså uppkallats efter formen, som liknade en smal krage. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0706" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;rabatt&lt;/b&gt;, blomstersäng, 1651, förr stundom även &lt;i&gt;rabat(er)&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;rabatte&lt;/i&gt;, även: slag på kläder; liksom flera andra trädgårdstermer från holl.: &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt;, rabatt, kant, list, av fra. rabat, fällkrage o. d., till &lt;i&gt;rabattre&lt;/i&gt;, slå el. fälla ned, av lat. &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, åter, o. &lt;i&gt;battuere&lt;/i&gt;, slå (se t. ex. &lt;sp&gt;batalj&lt;/sp&gt;). Rabatten har alltså uppkallats efter formen, som liknade en smal krage. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="rabatt 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tissla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tissla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tissla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tissla&lt;/b&gt;, O. Petri: &lt;i&gt;tisla och tassla&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tisla&lt;/i&gt;; imitativt liksom &lt;sp&gt;tassla&lt;/sp&gt; o. parallellbildningen no. &lt;i&gt;tiska&lt;/i&gt;, prassla, viska, ä. da. &lt;i&gt;tiske&lt;/i&gt;, viska, ty. &lt;i&gt;zischen&lt;/i&gt;, väsa, vina, osv. Jfr f. ö. under &lt;sp&gt;viska 2&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;tisseltassel&lt;/sp&gt;, Columbus 1671; o. 1728 (o. ä. nsv. &lt;i&gt;tisseltasslare&lt;/i&gt; o. 1700); jfr till bildningen &lt;sp&gt;sliddersladder&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;villervalla&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tissla&lt;/b&gt;, O. Petri: &lt;i&gt;tisla och tassla&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tisla&lt;/i&gt;; imitativt liksom &lt;sp&gt;tassla&lt;/sp&gt; o. parallellbildningen no. &lt;i&gt;tiska&lt;/i&gt;, prassla, viska, ä. da. &lt;i&gt;tiske&lt;/i&gt;, viska, ty. &lt;i&gt;zischen&lt;/i&gt;, väsa, vina, osv. Jfr f. ö. under &lt;sp&gt;viska 2&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;tisseltassel&lt;/sp&gt;, Columbus 1671; o. 1728 (o. ä. nsv. &lt;i&gt;tisseltasslare&lt;/i&gt; o. 1700); jfr till bildningen &lt;sp&gt;sliddersladder&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;villervalla&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tist" />
          <feat att="writtenForm" val="tiste 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tist..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tist..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tist(e)&lt;/sp&gt;, sv. dial., (drag)rem, se följ.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1066" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tist(e)&lt;/sp&gt;, sv. dial., (drag)rem, se följ.]" />
        <feat att="see" val="tistel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tispa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tispa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tispa..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tispa&lt;/sp&gt;, sv. dial., rävhona, sköka, se &lt;sp&gt;täva&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tispa&lt;/sp&gt;, sv. dial., rävhona, sköka, se &lt;sp&gt;täva&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="täva" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tiss" />
          <feat att="writtenForm" val="titt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tiss..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tiss..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tiss&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;titt&lt;/b&gt; (dial.), bröstvårta, spene, patt, ä. nsv. &lt;i&gt;tiss&lt;/i&gt;, t. ex. Hels. 1587, Stiernhielm: &lt;i&gt;tiss&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;titt&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;tissa&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;tis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;titt(e)&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zitze&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tit(t)&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;tette&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;tetta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zitta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zizza&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;titthós&lt;/i&gt;, fin. &lt;i&gt;tissi&lt;/i&gt; samt f. ö. de flesta europ. språk. Ofta av varandra oberoende barnspråksbildningar av samma slag som de under &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pappa&lt;/sp&gt; anförda likbetydande orden el. som de av Berneker Wb. s. 128 meddelade slav. formerna på &lt;i&gt;cic-&lt;/i&gt; osv. I ä. nsv. möjl. delvis lån från lty. De nord. formerna behöva icke, såsom antagits, utgå från avledn. på &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; av stammen &lt;i&gt;titt-&lt;/i&gt; o. göra det sannol. ej heller." />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tiss&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;titt&lt;/b&gt; (dial.), bröstvårta, spene, patt, ä. nsv. &lt;i&gt;tiss&lt;/i&gt;, t. ex. Hels. 1587, Stiernhielm: &lt;i&gt;tiss&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;titt&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;tissa&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;tis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;titt(e)&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zitze&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tit(t)&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;tette&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;tetta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zitta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;zizza&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;titthós&lt;/i&gt;, fin. &lt;i&gt;tissi&lt;/i&gt; samt f. ö. de flesta europ. språk. Ofta av varandra oberoende barnspråksbildningar av samma slag som de under &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pappa&lt;/sp&gt; anförda likbetydande orden el. som de av Berneker Wb. s. 128 meddelade slav. formerna på &lt;i&gt;cic-&lt;/i&gt; osv. I ä. nsv. möjl. delvis lån från lty. De nord. formerna behöva icke, såsom antagits, utgå från avledn. på &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; av stammen &lt;i&gt;titt-&lt;/i&gt; o. göra det sannol. ej heller." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tisell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tisell..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tisell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tisell&lt;/b&gt;, familjen., förr: &lt;i&gt;Tiselius&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;Montell&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Montelius&lt;/sp&gt; osv.), efter gårdnamnet &lt;sp&gt;Tisareboda&lt;/sp&gt; Nke (sammansatt med sjön. &lt;sp&gt;Tisaren&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tisell&lt;/b&gt;, familjen., förr: &lt;i&gt;Tiselius&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;Montell&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;Montelius&lt;/sp&gt; osv.), efter gårdnamnet &lt;sp&gt;Tisareboda&lt;/sp&gt; Nke (sammansatt med sjön. &lt;sp&gt;Tisaren&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tisnaren" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tisnaren..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tisnaren..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tisnaren&lt;/b&gt;, stor sjö i Oppunda hd Sdml., vid &lt;sp&gt;Tisenhult&lt;/sp&gt;, 1561: &lt;i&gt;Tisnehult&lt;/i&gt;; möjl. fsv. &lt;i&gt;*Tīsnir&lt;/i&gt; till ie. &lt;i&gt;dī&lt;/i&gt;, lysa, glänsa, i sanskr. &lt;i&gt;dīdḗti&lt;/i&gt;, strålar, no. &lt;i&gt;tir&lt;/i&gt;, glans, isl. &lt;i&gt;tírr&lt;/i&gt;, ära, osv. (se &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tira&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt; o. jfr till bildning o. betyd. det mytiska isl. &lt;i&gt;Glitnir&lt;/i&gt;), ett motsättningsnamn till den mindre &lt;sp&gt;Kolsnaren&lt;/sp&gt;, den mörka (till &lt;sp&gt;kol&lt;/sp&gt;, med avledn. överflyttad från &lt;sp&gt;Tisnaren&lt;/sp&gt;), av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;Ljusaxen&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Svartaxen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ljusterhövden&lt;/sp&gt; &gt; &lt;sp&gt;Svarthövden&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Magertjärn&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Storsjön&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vielången&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Mjölången&lt;/sp&gt; m. fl. samt (skämts, o. beroende på missförstånd av det ena namnets etymologiska betyd.) &lt;sp&gt;Fiolen&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Stråken&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hunn&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Valpen&lt;/sp&gt; osv. (se förf. Sjön. 3: 84). Dock kunde man även tänka sig, att namnet på den i förbindelse med Tisnaren stående sjön &lt;sp&gt;Tislången&lt;/sp&gt; vore ursprungligare: egentl. Tyrs (el. Tirs) långsjö (jfr Sjön. under &lt;i&gt;Tigotten&lt;/i&gt;) o. härtill Tisnarens namn nybildats. Se härom utförligt förf. Sjön. 1: 621 f., 303 f. — Gårdnamnet &lt;i&gt;Tisenhult&lt;/i&gt; är antagl., såsom många namn på &lt;i&gt;-hult&lt;/i&gt;, jämförelsevis ungt; till ett sjönamn &lt;i&gt;*Tisnir&lt;/i&gt; skulle annars ha bildats ett &lt;i&gt;*Tisnishult&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tisnaren&lt;/b&gt;, stor sjö i Oppunda hd Sdml., vid &lt;sp&gt;Tisenhult&lt;/sp&gt;, 1561: &lt;i&gt;Tisnehult&lt;/i&gt;; möjl. fsv. &lt;i&gt;*Tīsnir&lt;/i&gt; till ie. &lt;i&gt;dī&lt;/i&gt;, lysa, glänsa, i sanskr. &lt;i&gt;dīdḗti&lt;/i&gt;, strålar, no. &lt;i&gt;tir&lt;/i&gt;, glans, isl. &lt;i&gt;tírr&lt;/i&gt;, ära, osv. (se &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tira&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt; o. jfr till bildning o. betyd. det mytiska isl. &lt;i&gt;Glitnir&lt;/i&gt;), ett motsättningsnamn till den mindre &lt;sp&gt;Kolsnaren&lt;/sp&gt;, den mörka (till &lt;sp&gt;kol&lt;/sp&gt;, med avledn. överflyttad från &lt;sp&gt;Tisnaren&lt;/sp&gt;), av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;Ljusaxen&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Svartaxen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ljusterhövden&lt;/sp&gt; &gt; &lt;sp&gt;Svarthövden&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Magertjärn&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Storsjön&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vielången&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Mjölången&lt;/sp&gt; m. fl. samt (skämts, o. beroende på missförstånd av det ena namnets etymologiska betyd.) &lt;sp&gt;Fiolen&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Stråken&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hunn&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;Valpen&lt;/sp&gt; osv. (se förf. Sjön. 3: 84). Dock kunde man även tänka sig, att namnet på den i förbindelse med Tisnaren stående sjön &lt;sp&gt;Tislången&lt;/sp&gt; vore ursprungligare: egentl. Tyrs (el. Tirs) långsjö (jfr Sjön. under &lt;i&gt;Tigotten&lt;/i&gt;) o. härtill Tisnarens namn nybildats. Se härom utförligt förf. Sjön. 1: 621 f., 303 f. — Gårdnamnet &lt;i&gt;Tisenhult&lt;/i&gt; är antagl., såsom många namn på &lt;i&gt;-hult&lt;/i&gt;, jämförelsevis ungt; till ett sjönamn &lt;i&gt;*Tisnir&lt;/i&gt; skulle annars ha bildats ett &lt;i&gt;*Tisnishult&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tirserum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tirserum..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tirserum..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Tirserum&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-rum&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Tirserum&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-rum&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="-rum" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tisdag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tisdag..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tisdag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tisdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tīsdagher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tý(r)sdagr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tirsdag&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ziestag&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;zistag&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tíwesdǽg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tuesday&lt;/i&gt;), till gudanamnet &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt; (se d. o.), såsom översättning av lat. &lt;i&gt;dies Martis&lt;/i&gt; (&gt; fra. &lt;i&gt;mardi&lt;/i&gt;), efter grek. &lt;i&gt;(h)ēméra A'reōs&lt;/i&gt;. Ty. &lt;i&gt;dienstag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;dingesdach&lt;/i&gt;, innehåller enl. allmänt antagande ett binamn på &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;*Things&lt;/i&gt; = lat.-germ. &lt;i&gt;Mars Thingsus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;). Jfr senast utförligt Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 16 f. (dock med annan uppfattning av namnet &lt;i&gt;Thingsus&lt;/i&gt; än den vanliga). — En bajersk-österr. beteckning för 'tisdag' är &lt;i&gt;ertag&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;erintac&lt;/i&gt;; jfr även det egendomliga ty. &lt;i&gt;erchtag&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;erichtag&lt;/i&gt;), som bl. a. betraktas som övers. av grek. &lt;i&gt;A'reōs (h)ēméra&lt;/i&gt;, dvs. Ares (Mars) dag; dock av formella skäl rätt ovisst." />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tisdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tīsdagher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tý(r)sdagr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tirsdag&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ziestag&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;zistag&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tíwesdǽg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tuesday&lt;/i&gt;), till gudanamnet &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt; (se d. o.), såsom översättning av lat. &lt;i&gt;dies Martis&lt;/i&gt; (&gt; fra. &lt;i&gt;mardi&lt;/i&gt;), efter grek. &lt;i&gt;(h)ēméra A'reōs&lt;/i&gt;. Ty. &lt;i&gt;dienstag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;dingesdach&lt;/i&gt;, innehåller enl. allmänt antagande ett binamn på &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;*Things&lt;/i&gt; = lat.-germ. &lt;i&gt;Mars Thingsus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;). Jfr senast utförligt Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 16 f. (dock med annan uppfattning av namnet &lt;i&gt;Thingsus&lt;/i&gt; än den vanliga). — En bajersk-österr. beteckning för 'tisdag' är &lt;i&gt;ertag&lt;/i&gt; (mhty. &lt;i&gt;erintac&lt;/i&gt;; jfr även det egendomliga ty. &lt;i&gt;erchtag&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;erichtag&lt;/i&gt;), som bl. a. betraktas som övers. av grek. &lt;i&gt;A'reōs (h)ēméra&lt;/i&gt;, dvs. Ares (Mars) dag; dock av formella skäl rätt ovisst." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="racka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--racka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--racka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;racka&lt;/b&gt; (omkring, hit o. dit), värd., Lind 1749, allm. i dial. = no. &lt;i&gt;rakka&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;raka 1&lt;/sp&gt;; se d. o. o. &lt;sp&gt;rackla l, 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;racka&lt;/b&gt; (omkring, hit o. dit), värd., Lind 1749, allm. i dial. = no. &lt;i&gt;rakka&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;raka 1&lt;/sp&gt;; se d. o. o. &lt;sp&gt;rackla l, 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">rakka</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="racka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--racka..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--racka..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;racka&lt;/b&gt; (ned på), Soc.-demokr. 1892 = da. &lt;i&gt;rakke ned paa&lt;/i&gt;, från lty. lô-rak-ken, smörja ned, &lt;i&gt;rakken&lt;/i&gt;, feja el. skaffa bort orenlighet, intensivbildning till mlty. &lt;i&gt;raken&lt;/i&gt;, skrapa, varav &lt;sp&gt;raka 2&lt;/sp&gt;, se d. o. o. jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;racka&lt;/b&gt; (ned på), Soc.-demokr. 1892 = da. &lt;i&gt;rakke ned paa&lt;/i&gt;, från lty. lô-rak-ken, smörja ned, &lt;i&gt;rakken&lt;/i&gt;, feja el. skaffa bort orenlighet, intensivbildning till mlty. &lt;i&gt;raken&lt;/i&gt;, skrapa, varav &lt;sp&gt;raka 2&lt;/sp&gt;, se d. o. o. jfr följ." />
        <feat att="see" val="rackare 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rackare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rackare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rackare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rackare&lt;/b&gt;, Balck 1603 (om hudavdragare), Schroderus 1640 (om person som rensar kloaker o. avträden) = da. &lt;i&gt;rakker&lt;/i&gt;, nu blott skymford, förr: bödelsdräng, nattman, hudavdragare, från mlty. &lt;i&gt;racker&lt;/i&gt; ds., även som okvädinsord, avledn. av lty. &lt;i&gt;rakken&lt;/i&gt;, skaffa bort orenlighet = &lt;sp&gt;racka 3&lt;/sp&gt;. Med avs. på anv. av &lt;sp&gt;rackare&lt;/sp&gt; som okvädinsord jfr sv. &lt;sp&gt;flåbuse&lt;/sp&gt;. - Hudavdragaren benämndes i vissa trakter (t. ex. Klm. l., Blek.), betecknande nog för hans anseende, även &lt;i&gt;Pärkel&lt;/i&gt; (se d. o.); själv kallade han sig vanl. &lt;i&gt;nattman&lt;/i&gt;. Om likartade beröringar med namnen på den onde se under &lt;sp&gt;bövel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rackare&lt;/b&gt;, Balck 1603 (om hudavdragare), Schroderus 1640 (om person som rensar kloaker o. avträden) = da. &lt;i&gt;rakker&lt;/i&gt;, nu blott skymford, förr: bödelsdräng, nattman, hudavdragare, från mlty. &lt;i&gt;racker&lt;/i&gt; ds., även som okvädinsord, avledn. av lty. &lt;i&gt;rakken&lt;/i&gt;, skaffa bort orenlighet = &lt;sp&gt;racka 3&lt;/sp&gt;. Med avs. på anv. av &lt;sp&gt;rackare&lt;/sp&gt; som okvädinsord jfr sv. &lt;sp&gt;flåbuse&lt;/sp&gt;. - Hudavdragaren benämndes i vissa trakter (t. ex. Klm. l., Blek.), betecknande nog för hans anseende, även &lt;i&gt;Pärkel&lt;/i&gt; (se d. o.); själv kallade han sig vanl. &lt;i&gt;nattman&lt;/i&gt;. Om likartade beröringar med namnen på den onde se under &lt;sp&gt;bövel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rackelhane" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rackelhane..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rackelhane..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rackelhane&lt;/b&gt;, bastard av orre o. tjäder, Linné osv., 1744 angivet såsom brukligt bland skyttar i Smål. o. Vgtl. = no., da. &lt;i&gt;rakkelhane&lt;/i&gt;; efter fågelns grymtande o. rosslande spel, till det ljudhärmande sv. &lt;sp&gt;rackla&lt;/sp&gt;, harkla, motsv. ty. &lt;i&gt;rackeln&lt;/i&gt;, ge ett hest ljud ifrån sig, vartill sydty. dial. &lt;i&gt;rackelwild&lt;/i&gt;, rackelhane; jfr sv. dial. &lt;i&gt;rackelhane&lt;/i&gt; Nke till sv. dial. &lt;i&gt;rockla&lt;/i&gt;, grymta, även om tjäderns (el. rackelhanens?) spel, Sdml., Nke, även: harkla (såsom ä. nsv. &lt;i&gt;råkla&lt;/i&gt; Schroderus o. 1640), motsv. no. &lt;i&gt;rukla&lt;/i&gt;, rossla o. d.; ävensom sv. dial. &lt;i&gt;rapelhane&lt;/i&gt; ds. till ett &lt;i&gt;*rapla&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;rapa&lt;/sp&gt; (jfr med avs. på betyd.-skiftningen det med &lt;i&gt;rockla&lt;/i&gt; besl. fsv. &lt;i&gt;rykta&lt;/i&gt;, rapa), o. sv. dial. &lt;i&gt;rosslare&lt;/i&gt; ds. till &lt;sp&gt;rossla&lt;/sp&gt;. &lt;i&gt;Rockla&lt;/i&gt; jämte sv. dial. &lt;i&gt;rokta&lt;/i&gt;, grymta, fsv. &lt;i&gt;rykta&lt;/i&gt;, rapa, ags. &lt;i&gt;roc(c)ettan&lt;/i&gt;, få uppstötningar, kunna föras till roten i lat. &lt;i&gt;rugīre&lt;/i&gt;, böla, grek. &lt;i&gt;ōrygmós&lt;/i&gt;, bölande, tjut. Om &lt;i&gt;rackla&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;rockla&lt;/i&gt;, harkla, ävensom om övriga här nämnda ord se närmare förf. Ark. 14: 144, 148. — Annars låge det nära till hands att föra &lt;sp&gt;rackelhane&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;rackla&lt;/sp&gt; (omkring), med syftning därpå, att fågeln besöker såväl tjäderns som orrens lekar, där han anställer stor oreda. I den överförda betyd. 'vindböjtel' kan i alla händelser en anslutning föreligga till detta ord." />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rackelhane&lt;/b&gt;, bastard av orre o. tjäder, Linné osv., 1744 angivet såsom brukligt bland skyttar i Smål. o. Vgtl. = no., da. &lt;i&gt;rakkelhane&lt;/i&gt;; efter fågelns grymtande o. rosslande spel, till det ljudhärmande sv. &lt;sp&gt;rackla&lt;/sp&gt;, harkla, motsv. ty. &lt;i&gt;rackeln&lt;/i&gt;, ge ett hest ljud ifrån sig, vartill sydty. dial. &lt;i&gt;rackelwild&lt;/i&gt;, rackelhane; jfr sv. dial. &lt;i&gt;rackelhane&lt;/i&gt; Nke till sv. dial. &lt;i&gt;rockla&lt;/i&gt;, grymta, även om tjäderns (el. rackelhanens?) spel, Sdml., Nke, även: harkla (såsom ä. nsv. &lt;i&gt;råkla&lt;/i&gt; Schroderus o. 1640), motsv. no. &lt;i&gt;rukla&lt;/i&gt;, rossla o. d.; ävensom sv. dial. &lt;i&gt;rapelhane&lt;/i&gt; ds. till ett &lt;i&gt;*rapla&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;rapa&lt;/sp&gt; (jfr med avs. på betyd.-skiftningen det med &lt;i&gt;rockla&lt;/i&gt; besl. fsv. &lt;i&gt;rykta&lt;/i&gt;, rapa), o. sv. dial. &lt;i&gt;rosslare&lt;/i&gt; ds. till &lt;sp&gt;rossla&lt;/sp&gt;. &lt;i&gt;Rockla&lt;/i&gt; jämte sv. dial. &lt;i&gt;rokta&lt;/i&gt;, grymta, fsv. &lt;i&gt;rykta&lt;/i&gt;, rapa, ags. &lt;i&gt;roc(c)ettan&lt;/i&gt;, få uppstötningar, kunna föras till roten i lat. &lt;i&gt;rugīre&lt;/i&gt;, böla, grek. &lt;i&gt;ōrygmós&lt;/i&gt;, bölande, tjut. Om &lt;i&gt;rackla&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;rockla&lt;/i&gt;, harkla, ävensom om övriga här nämnda ord se närmare förf. Ark. 14: 144, 148. — Annars låge det nära till hands att föra &lt;sp&gt;rackelhane&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;rackla&lt;/sp&gt; (omkring), med syftning därpå, att fågeln besöker såväl tjäderns som orrens lekar, där han anställer stor oreda. I den överförda betyd. 'vindböjtel' kan i alla händelser en anslutning föreligga till detta ord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rabus" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rabus..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rabus..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;rabus&lt;/sp&gt;, sv. dial., rabalder, se &lt;sp&gt;bus&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rabalder&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;rabus&lt;/sp&gt;, sv. dial., rabalder, se &lt;sp&gt;bus&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rabalder&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="rabalder" />
        <feat att="see" val="bus" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rack" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rack..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rack..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;rack&lt;/b&gt; (släde), 1741, Dagl. Alleh. 1771: 'En comod Rese-Släda eller Rak' = no. &lt;i&gt;rakkar&lt;/i&gt; plur.; samma ord som följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;rack&lt;/b&gt; (släde), 1741, Dagl. Alleh. 1771: 'En comod Rese-Släda eller Rak' = no. &lt;i&gt;rakkar&lt;/i&gt; plur.; samma ord som följ." />
        <feat att="see" val="rack 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tistel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tistel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tistel..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tistel&lt;/b&gt;, tistelstång, sv. dial. även &lt;i&gt;tīsel&lt;/i&gt; Ögtl. (med acc. 1), &lt;i&gt;tissel&lt;/i&gt;, jfr Var. rer. 1538: &lt;i&gt;tijslastock&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þistlar&lt;/i&gt; plur. = isl. &lt;i&gt;þísl&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thîsla&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dîhsala&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;deichsel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þíxl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þísl&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þīhslō-&lt;/i&gt; (med nordiskt inskott av &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;). Germ. &lt;i&gt;*þīhslō-&lt;/i&gt; utgår enl. förf. Ark. 7: 160 n. 3 från ett äldre &lt;i&gt;*þenhslō-&lt;/i&gt; till en nasalerad form av den indoeur. roten i t. ex. isl. &lt;i&gt;þexla&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dehsala&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dechsel&lt;/i&gt;) osv., om olika slags yxor (se täxla&lt;sp&gt;),&lt;/sp&gt; samt lat. &lt;i&gt;tēmo&lt;/i&gt;, tistelstång (av &lt;i&gt;*teks-mo-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*tenks-mo-&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt;. Dock äro nasalerade former till denna rot ej från annat håll kända. — Däremot, enl. Walde under &lt;i&gt;tēmo&lt;/i&gt; (med litter.), till ie. roten &lt;i&gt;t(h)eng&lt;/i&gt; i fslav. &lt;i&gt;tęgnąti&lt;/i&gt;, draga, osv., alltså egentl. 'dragstång'; o. i så fall väl, med Falk-Torp s. 1265, besl. med sv. dial. &lt;i&gt;tist(e)&lt;/i&gt;, (drag)-rem, da. &lt;i&gt;tist&lt;/i&gt;, ett slags rem. Lat. &lt;i&gt;tēmo&lt;/i&gt; utginge då från &lt;sp&gt;*tengsmo&lt;/sp&gt; o. fpreuss. &lt;i&gt;teansis&lt;/i&gt; ds. från &lt;i&gt;*tengsi̯o-&lt;/i&gt;? — Mot att isl. &lt;i&gt;þisl&lt;/i&gt; skulle vara lånat från ags., vilket antages av bl. a. förf. Ark. 7: 160 o. Sverdrup IF 35: 162, talar i sin mån den ovan anförda formen från Östergötland. — Den nsv. accentformen &lt;i&gt;tìstel&lt;/i&gt; (så även Weste) är oursprunglig, då ordet äldst var enstavigt; möjl. har, såsom också förmodats, växtn. &lt;sp&gt;tistel&lt;/sp&gt; inverkat. — I vissa dial., t. ex. Vgtl., i stället &lt;i&gt;spannstång&lt;/i&gt; (emedan den användes, då man kör med mer än en häst, &lt;i&gt;spann&lt;/i&gt;). — Säkrare överensstämmelser (från olika språkfamiljer) mellan beteckningar för vagnens olika delar se &lt;sp&gt;axel 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hjul&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nav&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ratt&lt;/sp&gt;, vilka visa, att vagnen var känd av indoeuropéerna." />
        <feat att="faksimilID" val="1066" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tistel&lt;/b&gt;, tistelstång, sv. dial. även &lt;i&gt;tīsel&lt;/i&gt; Ögtl. (med acc. 1), &lt;i&gt;tissel&lt;/i&gt;, jfr Var. rer. 1538: &lt;i&gt;tijslastock&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þistlar&lt;/i&gt; plur. = isl. &lt;i&gt;þísl&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;thîsla&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dîhsala&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;deichsel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þíxl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þísl&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þīhslō-&lt;/i&gt; (med nordiskt inskott av &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;). Germ. &lt;i&gt;*þīhslō-&lt;/i&gt; utgår enl. förf. Ark. 7: 160 n. 3 från ett äldre &lt;i&gt;*þenhslō-&lt;/i&gt; till en nasalerad form av den indoeur. roten i t. ex. isl. &lt;i&gt;þexla&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dehsala&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dechsel&lt;/i&gt;) osv., om olika slags yxor (se täxla&lt;sp&gt;),&lt;/sp&gt; samt lat. &lt;i&gt;tēmo&lt;/i&gt;, tistelstång (av &lt;i&gt;*teks-mo-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*tenks-mo-&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt;. Dock äro nasalerade former till denna rot ej från annat håll kända. — Däremot, enl. Walde under &lt;i&gt;tēmo&lt;/i&gt; (med litter.), till ie. roten &lt;i&gt;t(h)eng&lt;/i&gt; i fslav. &lt;i&gt;tęgnąti&lt;/i&gt;, draga, osv., alltså egentl. 'dragstång'; o. i så fall väl, med Falk-Torp s. 1265, besl. med sv. dial. &lt;i&gt;tist(e)&lt;/i&gt;, (drag)-rem, da. &lt;i&gt;tist&lt;/i&gt;, ett slags rem. Lat. &lt;i&gt;tēmo&lt;/i&gt; utginge då från &lt;sp&gt;*tengsmo&lt;/sp&gt; o. fpreuss. &lt;i&gt;teansis&lt;/i&gt; ds. från &lt;i&gt;*tengsi̯o-&lt;/i&gt;? — Mot att isl. &lt;i&gt;þisl&lt;/i&gt; skulle vara lånat från ags., vilket antages av bl. a. förf. Ark. 7: 160 o. Sverdrup IF 35: 162, talar i sin mån den ovan anförda formen från Östergötland. — Den nsv. accentformen &lt;i&gt;tìstel&lt;/i&gt; (så även Weste) är oursprunglig, då ordet äldst var enstavigt; möjl. har, såsom också förmodats, växtn. &lt;sp&gt;tistel&lt;/sp&gt; inverkat. — I vissa dial., t. ex. Vgtl., i stället &lt;i&gt;spannstång&lt;/i&gt; (emedan den användes, då man kör med mer än en häst, &lt;i&gt;spann&lt;/i&gt;). — Säkrare överensstämmelser (från olika språkfamiljer) mellan beteckningar för vagnens olika delar se &lt;sp&gt;axel 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hjul&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nav&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ratt&lt;/sp&gt;, vilka visa, att vagnen var känd av indoeuropéerna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tistel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tistel..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tistel..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tistel&lt;/b&gt;, växt, ä. nsv. stundom &lt;i&gt;-ī-&lt;/i&gt;, t. ex. O. Petri: &lt;i&gt;tijstel&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þistil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þistill&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tistel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tidsel&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;distel&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;distil&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;distel&lt;/i&gt;; i flera dial. med långt el. urspr. långt &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þistel&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thistle&lt;/i&gt;); ett samgerm. växtnamn; att döma av flera dialektformer med urspr. &lt;i&gt;-ī-&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þīstila-&lt;/i&gt;; enl. Falk-Torp s. 1257 (jfr Sverdrup IF 35: 154) möjl. av äldre &lt;i&gt;*þī̆hstila-&lt;/i&gt;, avledn. av ett &lt;i&gt;*þī̆hsta-&lt;/i&gt;, avledn. av en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam, ie. &lt;i&gt;*teigos&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;tējas&lt;/i&gt; n., skärpa, ägg, till roten &lt;i&gt;(s)tig&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;sticka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tiger&lt;/sp&gt;; i så fall med samma betyd.-utveckling som t. ex. likbetydande grek. &lt;i&gt;ákantha&lt;/i&gt; : roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass (se &lt;sp&gt;agn 1&lt;/sp&gt;), tjeck, &lt;i&gt;bodlák&lt;/i&gt; : fslzv. &lt;i&gt;bodą&lt;/i&gt;, sticker, m. fl. — Andra germ. beteckningar för 'tistel' äro got. &lt;i&gt;wigadeinô&lt;/i&gt; (dunkelt) o. ags. &lt;i&gt;tǽsel&lt;/i&gt;, besl. med sv. dial. &lt;i&gt;tēsa&lt;/i&gt;, plocka sönder, da. dial. &lt;i&gt;tese&lt;/i&gt;, rycka (ull), ty. dial. &lt;i&gt;zeisen&lt;/i&gt;, karda (se &lt;sp&gt;test&lt;/sp&gt;), jfr lat. &lt;i&gt;carduus&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;karda&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1066" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tistel&lt;/b&gt;, växt, ä. nsv. stundom &lt;i&gt;-ī-&lt;/i&gt;, t. ex. O. Petri: &lt;i&gt;tijstel&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;þistil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þistill&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;tistel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tidsel&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;distel&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;distil&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;distel&lt;/i&gt;; i flera dial. med långt el. urspr. långt &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þistel&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thistle&lt;/i&gt;); ett samgerm. växtnamn; att döma av flera dialektformer med urspr. &lt;i&gt;-ī-&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*þīstila-&lt;/i&gt;; enl. Falk-Torp s. 1257 (jfr Sverdrup IF 35: 154) möjl. av äldre &lt;i&gt;*þī̆hstila-&lt;/i&gt;, avledn. av ett &lt;i&gt;*þī̆hsta-&lt;/i&gt;, avledn. av en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam, ie. &lt;i&gt;*teigos&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;tējas&lt;/i&gt; n., skärpa, ägg, till roten &lt;i&gt;(s)tig&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;sticka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tiger&lt;/sp&gt;; i så fall med samma betyd.-utveckling som t. ex. likbetydande grek. &lt;i&gt;ákantha&lt;/i&gt; : roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass (se &lt;sp&gt;agn 1&lt;/sp&gt;), tjeck, &lt;i&gt;bodlák&lt;/i&gt; : fslzv. &lt;i&gt;bodą&lt;/i&gt;, sticker, m. fl. — Andra germ. beteckningar för 'tistel' äro got. &lt;i&gt;wigadeinô&lt;/i&gt; (dunkelt) o. ags. &lt;i&gt;tǽsel&lt;/i&gt;, besl. med sv. dial. &lt;i&gt;tēsa&lt;/i&gt;, plocka sönder, da. dial. &lt;i&gt;tese&lt;/i&gt;, rycka (ull), ty. dial. &lt;i&gt;zeisen&lt;/i&gt;, karda (se &lt;sp&gt;test&lt;/sp&gt;), jfr lat. &lt;i&gt;carduus&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;karda&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rad..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rad..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;rad&lt;/b&gt;, sbst., fsv. radh = isl. rp&lt;5, da. rad, mlty. rät (-c?-), av germ. *rapö-el. *raÖö- = ie. *rotä, motsv. npers. rada, rad, ordning, av fpers. &quot;rata el. *rata-, i avljudsförh. till osset. rad, ordning, av ie. *röto- el. *reto-, -ä. Knappast, såsom antagits, besl. med litau. redas, ordning, som väl lånats från slav. (fslav. reda, ordning, av *rendo-); däremot torde litau. reju, lägga i varv el. ordning, vara rotbesläktat med rad. Liden Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 585. F. ö. möjl. ytterst sammanhängande med roten i råda. — Samma ord är y. fno. radh, långsträckt jordrygg längs kusten, no. rad n., även: stor grusbank (bl. a. i ortnamn) = fsv. rap i ortnamn, t. ex. sjön. Rapkalf = nsv. Radkalven Smål. = ty. ortnamn på -rad(e), -rath (se förf. Sjön. under Radkalfven, Ralången o. jfr Kalven). — Jfr rädda." />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;rad&lt;/b&gt;, sbst., fsv. radh = isl. rp&lt;5, da. rad, mlty. rät (-c?-), av germ. *rapö-el. *raÖö- = ie. *rotä, motsv. npers. rada, rad, ordning, av fpers. &quot;rata el. *rata-, i avljudsförh. till osset. rad, ordning, av ie. *röto- el. *reto-, -ä. Knappast, såsom antagits, besl. med litau. redas, ordning, som väl lånats från slav. (fslav. reda, ordning, av *rendo-); däremot torde litau. reju, lägga i varv el. ordning, vara rotbesläktat med rad. Liden Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 585. F. ö. möjl. ytterst sammanhängande med roten i råda. — Samma ord är y. fno. radh, långsträckt jordrygg längs kusten, no. rad n., även: stor grusbank (bl. a. i ortnamn) = fsv. rap i ortnamn, t. ex. sjön. Rapkalf = nsv. Radkalven Smål. = ty. ortnamn på -rad(e), -rath (se förf. Sjön. under Radkalfven, Ralången o. jfr Kalven). — Jfr rädda." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rad..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rad..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;rad&lt;/b&gt;, dialektord, rask, snabb, lätt att göra o. d., fsv. &lt;i&gt;radher&lt;/i&gt;, rask = isl. &lt;i&gt;hraðr&lt;/i&gt;, no. &lt;b&gt;ra(d)&lt;/b&gt;, da. dial. &lt;i&gt;rad&lt;/i&gt; adv., strax, mlty. &lt;i&gt;rat&lt;/i&gt; (genit.&lt;i&gt;-des&lt;/i&gt;), rask, fhty. &lt;i&gt;(h)rad&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)redi&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;gerade&lt;/i&gt;, rak m. m., som dock även kan höra till biformen utan&lt;i&gt; h-&lt;/i&gt;, se nedan), ags. &lt;i&gt;hræð&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hræd&lt;/i&gt;, rask (jfr eng. &lt;i&gt;rather&lt;/i&gt;, hellre, snarare), av germ. &lt;i&gt;*hraþa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*hraða-&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;api-krataĭ&lt;/i&gt; adv., raskt, m. fl. under &lt;sp&gt;rädas&lt;/sp&gt; anförda ord. — Härjämte ett germ. &lt;i&gt;*raþa-&lt;/i&gt; ds. = got. &lt;i&gt;raþs&lt;/i&gt;, lätt, ags. &lt;i&gt;ræd&lt;/i&gt; snabb, fhty. &lt;i&gt;rado&lt;/i&gt;; väl besl. med fir. &lt;i&gt;rethim&lt;/i&gt;, löper, lat. &lt;i&gt;rota&lt;/i&gt;, hjul, osv., varom se &lt;sp&gt;ratt&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;rask 2&lt;/sp&gt;. — Härtill: sv. dial. &lt;sp&gt;rahänt&lt;/sp&gt;, hastigt till hands, bekvämt; jfr även &lt;sp&gt;-hänt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;rad&lt;/b&gt;, dialektord, rask, snabb, lätt att göra o. d., fsv. &lt;i&gt;radher&lt;/i&gt;, rask = isl. &lt;i&gt;hraðr&lt;/i&gt;, no. &lt;b&gt;ra(d)&lt;/b&gt;, da. dial. &lt;i&gt;rad&lt;/i&gt; adv., strax, mlty. &lt;i&gt;rat&lt;/i&gt; (genit.&lt;i&gt;-des&lt;/i&gt;), rask, fhty. &lt;i&gt;(h)rad&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)redi&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;gerade&lt;/i&gt;, rak m. m., som dock även kan höra till biformen utan&lt;i&gt; h-&lt;/i&gt;, se nedan), ags. &lt;i&gt;hræð&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hræd&lt;/i&gt;, rask (jfr eng. &lt;i&gt;rather&lt;/i&gt;, hellre, snarare), av germ. &lt;i&gt;*hraþa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*hraða-&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;api-krataĭ&lt;/i&gt; adv., raskt, m. fl. under &lt;sp&gt;rädas&lt;/sp&gt; anförda ord. — Härjämte ett germ. &lt;i&gt;*raþa-&lt;/i&gt; ds. = got. &lt;i&gt;raþs&lt;/i&gt;, lätt, ags. &lt;i&gt;ræd&lt;/i&gt; snabb, fhty. &lt;i&gt;rado&lt;/i&gt;; väl besl. med fir. &lt;i&gt;rethim&lt;/i&gt;, löper, lat. &lt;i&gt;rota&lt;/i&gt;, hjul, osv., varom se &lt;sp&gt;ratt&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;rask 2&lt;/sp&gt;. — Härtill: sv. dial. &lt;sp&gt;rahänt&lt;/sp&gt;, hastigt till hands, bekvämt; jfr även &lt;sp&gt;-hänt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="radband" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--radband..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--radband..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;radband&lt;/b&gt; (av pärlor, använda t. ex. av katolikerna), Uggla 1746, Weste 1807; folketymologisk ombildning av det i äldre nsv. vanliga &lt;i&gt;raband&lt;/i&gt;, ännu Sahlstedt 1773, fsv. &lt;i&gt;rafband&lt;/i&gt;, jfr tilln. &lt;i&gt;raband&lt;/i&gt; (som dock liksom fno. &lt;i&gt;raband&lt;/i&gt; kan betyda 'råband'; jfr Kahle Ark. 26: 247) = fno. &lt;i&gt;rafband&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rabband&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;rav&lt;/sp&gt;, bärnsten (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;radband&lt;/b&gt; (av pärlor, använda t. ex. av katolikerna), Uggla 1746, Weste 1807; folketymologisk ombildning av det i äldre nsv. vanliga &lt;i&gt;raband&lt;/i&gt;, ännu Sahlstedt 1773, fsv. &lt;i&gt;rafband&lt;/i&gt;, jfr tilln. &lt;i&gt;raband&lt;/i&gt; (som dock liksom fno. &lt;i&gt;raband&lt;/i&gt; kan betyda 'råband'; jfr Kahle Ark. 26: 247) = fno. &lt;i&gt;rafband&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rabband&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;rav&lt;/sp&gt;, bärnsten (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="radda opp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--radda opp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--radda opp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;radda opp&lt;/b&gt;, i relativt obetonad ställning utvecklat ur &lt;sp&gt;rada opp (upp)&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;badda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brassa (på&lt;/sp&gt;; till &lt;sp&gt;brasa&lt;/sp&gt;), (sv. dial.) &lt;sp&gt;lagga&lt;/sp&gt;. — Härtill sbst. &lt;sp&gt;radda&lt;/sp&gt;, t. ex. Lidforss Gerv., som dock kan vara en av verbet oberoende hypokoristisk bildning till &lt;sp&gt;rad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;radda opp&lt;/b&gt;, i relativt obetonad ställning utvecklat ur &lt;sp&gt;rada opp (upp)&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;badda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brassa (på&lt;/sp&gt;; till &lt;sp&gt;brasa&lt;/sp&gt;), (sv. dial.) &lt;sp&gt;lagga&lt;/sp&gt;. — Härtill sbst. &lt;sp&gt;radda&lt;/sp&gt;, t. ex. Lidforss Gerv., som dock kan vara en av verbet oberoende hypokoristisk bildning till &lt;sp&gt;rad&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="racket" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--racket..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--racket..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;racket&lt;/b&gt;, slagträ för vissa bollspel, från eng. &lt;i&gt;racket&lt;/i&gt;, av ä. fra. &lt;i&gt;raquette&lt;/i&gt; = span. &lt;i&gt;raqueta&lt;/i&gt;, av ett arabiskt ord med betyd. 'handflata'; jfr fra. &lt;i&gt;paume&lt;/i&gt;, tennis, av lat. &lt;i&gt;palma&lt;/i&gt;, flata handen. - Alltså egentl. samma ord som ä. nsv. &lt;i&gt;raket&lt;/i&gt; n., bollspel, 1572, 1574, närmast från ty. &lt;i&gt;rakete&lt;/i&gt; ds., av fra. &lt;i&gt;raquette&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;racket&lt;/b&gt;, slagträ för vissa bollspel, från eng. &lt;i&gt;racket&lt;/i&gt;, av ä. fra. &lt;i&gt;raquette&lt;/i&gt; = span. &lt;i&gt;raqueta&lt;/i&gt;, av ett arabiskt ord med betyd. 'handflata'; jfr fra. &lt;i&gt;paume&lt;/i&gt;, tennis, av lat. &lt;i&gt;palma&lt;/i&gt;, flata handen. - Alltså egentl. samma ord som ä. nsv. &lt;i&gt;raket&lt;/i&gt; n., bollspel, 1572, 1574, närmast från ty. &lt;i&gt;rakete&lt;/i&gt; ds., av fra. &lt;i&gt;raquette&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rackla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rackla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rackla..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;rackla&lt;/b&gt; (omkring o. d.), Knorring 1845: &lt;i&gt;rackla långa vägar&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;rakla&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;racka 2&lt;/sp&gt;. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;rackla&lt;/b&gt; (omkring o. d.), Knorring 1845: &lt;i&gt;rackla långa vägar&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;rakla&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;racka 2&lt;/sp&gt;. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="rackla 2" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">rakla</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rackla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rackla..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rackla..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;rackla&lt;/b&gt;, vackla, vara ostadig, E. Lundgren 1851 = no. &lt;i&gt;rakla&lt;/i&gt;; väl urspr. samma ord som föreg., med samma betyd.-växling som hos &lt;sp&gt;vanka&lt;/sp&gt; o. därmed besl. ord. — Härtill: &lt;sp&gt;racklig&lt;/sp&gt;, t. ex. Hedenstierna 1894, o. ösv. dial. &lt;i&gt;rackel&lt;/i&gt; n., ruckle (jfr d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0707" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;rackla&lt;/b&gt;, vackla, vara ostadig, E. Lundgren 1851 = no. &lt;i&gt;rakla&lt;/i&gt;; väl urspr. samma ord som föreg., med samma betyd.-växling som hos &lt;sp&gt;vanka&lt;/sp&gt; o. därmed besl. ord. — Härtill: &lt;sp&gt;racklig&lt;/sp&gt;, t. ex. Hedenstierna 1894, o. ösv. dial. &lt;i&gt;rackel&lt;/i&gt; n., ruckle (jfr d. o.)." />
        <feat att="see" val="rackla 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rackla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rackla..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rackla..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;rackla&lt;/b&gt;, harkla, L. Petri: &lt;i&gt;rakla&lt;/i&gt;, Blanche, Wretlind 1897 osv., ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;harkla&lt;/sp&gt;, ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;krakla&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;rossla&lt;/sp&gt;; se f. ö. under &lt;sp&gt;rackelhane&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;rackla&lt;/b&gt;, harkla, L. Petri: &lt;i&gt;rakla&lt;/i&gt;, Blanche, Wretlind 1897 osv., ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;harkla&lt;/sp&gt;, ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;krakla&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;rossla&lt;/sp&gt;; se f. ö. under &lt;sp&gt;rackelhane&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tistron" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tistron..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tistron..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tistron&lt;/b&gt;, svarta vinbär, även om busken, Gyllenius 1650: &lt;i&gt;tijstron bär&lt;/i&gt;, Hiärne o. 1716 osv.; förr även &lt;i&gt;distron&lt;/i&gt; Franckenius 1638, 1659 (jämte &lt;i&gt;tistelbär&lt;/i&gt; m. m.) o. ännu Rothof 1762 (jämte &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;) samt t. ex. E. Fries Bot. utfl. Av okänt ursprung; möjl. elliptiskt till &lt;i&gt;tistelbär&lt;/i&gt; i anslutning till &lt;sp&gt;hjortron&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;smultron&lt;/sp&gt;; på samma sätt som t. ex. &lt;sp&gt;hallon&lt;/sp&gt; till sv. dial. &lt;i&gt;hallbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;kröson&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;krösebär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;lingon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;lingbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;mjölon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;mjölbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;odon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;obär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;olvon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;ulvbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;tränjon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;tranbär&lt;/i&gt;. Rudbecks &lt;i&gt;disabär&lt;/i&gt; beror väl dock på etymologisk konstruktion." />
        <feat att="faksimilID" val="1066" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tistron&lt;/b&gt;, svarta vinbär, även om busken, Gyllenius 1650: &lt;i&gt;tijstron bär&lt;/i&gt;, Hiärne o. 1716 osv.; förr även &lt;i&gt;distron&lt;/i&gt; Franckenius 1638, 1659 (jämte &lt;i&gt;tistelbär&lt;/i&gt; m. m.) o. ännu Rothof 1762 (jämte &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;) samt t. ex. E. Fries Bot. utfl. Av okänt ursprung; möjl. elliptiskt till &lt;i&gt;tistelbär&lt;/i&gt; i anslutning till &lt;sp&gt;hjortron&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;smultron&lt;/sp&gt;; på samma sätt som t. ex. &lt;sp&gt;hallon&lt;/sp&gt; till sv. dial. &lt;i&gt;hallbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;kröson&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;krösebär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;lingon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;lingbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;mjölon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;mjölbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;odon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;obär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;olvon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;ulvbär&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;tränjon&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;tranbär&lt;/i&gt;. Rudbecks &lt;i&gt;disabär&lt;/i&gt; beror väl dock på etymologisk konstruktion." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="radera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--radera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--radera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;radera&lt;/b&gt;, 1663 (Åbo), efter ty. &lt;sp&gt;radieren&lt;/sp&gt;, från lat. &lt;i&gt;rādere&lt;/i&gt;, skrapa, kratsa, skava, till vars pf.-participstam &lt;sp&gt;rasera&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;radera&lt;/b&gt;, 1663 (Åbo), efter ty. &lt;sp&gt;radieren&lt;/sp&gt;, från lat. &lt;i&gt;rādere&lt;/i&gt;, skrapa, kratsa, skava, till vars pf.-participstam &lt;sp&gt;rasera&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="radie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--radie..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--radie..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;radie&lt;/b&gt;, t. ex. 1842, väl en nybildning till plur. &lt;i&gt;radier&lt;/i&gt;, 1820 (efter ty. plur. &lt;i&gt;radien&lt;/i&gt;), förr i stället &lt;i&gt;radius&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;radius&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;radius&lt;/i&gt;, stav, hjuleker; stråle, varav fra. &lt;i&gt;rai&lt;/i&gt;, vartill avledn. &lt;i&gt;rayon&lt;/i&gt;, stråle, eker, avdelning, varifrån sv. &lt;sp&gt;räjong&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;radium&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;radie&lt;/b&gt;, t. ex. 1842, väl en nybildning till plur. &lt;i&gt;radier&lt;/i&gt;, 1820 (efter ty. plur. &lt;i&gt;radien&lt;/i&gt;), förr i stället &lt;i&gt;radius&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;radius&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;radius&lt;/i&gt;, stav, hjuleker; stråle, varav fra. &lt;i&gt;rai&lt;/i&gt;, vartill avledn. &lt;i&gt;rayon&lt;/i&gt;, stråle, eker, avdelning, varifrån sv. &lt;sp&gt;räjong&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;radium&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="radikal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--radikal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--radikal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;radikal&lt;/b&gt; = da., ty. m. fl., från fra. &lt;i&gt;radical&lt;/i&gt;, av nlat. &lt;i&gt;radicalis&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;rādix&lt;/i&gt; (genit.&lt;i&gt;-īcis&lt;/i&gt;), rot (urbesl. med sv. &lt;sp&gt;rot&lt;/sp&gt;); alltså: som rycker upp med rötterna el. dyl. — I politisk betyd. hos oss från 1820- o. 30-talen, t. ex. Stockholms Courier 1820 som sbst. om eng. förh., Aftonbladet 1831 som adj." />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;radikal&lt;/b&gt; = da., ty. m. fl., från fra. &lt;i&gt;radical&lt;/i&gt;, av nlat. &lt;i&gt;radicalis&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;rādix&lt;/i&gt; (genit.&lt;i&gt;-īcis&lt;/i&gt;), rot (urbesl. med sv. &lt;sp&gt;rot&lt;/sp&gt;); alltså: som rycker upp med rötterna el. dyl. — I politisk betyd. hos oss från 1820- o. 30-talen, t. ex. Stockholms Courier 1820 som sbst. om eng. förh., Aftonbladet 1831 som adj." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tima" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tima..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tima..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tima&lt;/b&gt; = fsv.: hända = isl. &lt;i&gt;tíma&lt;/i&gt;, vederfaras, förmå sig till, da. &lt;i&gt;times&lt;/i&gt;, hända, vederfaras, ags. &lt;i&gt;getímian&lt;/i&gt;, hända; avledn. av fsv. sbst. &lt;i&gt;tīme&lt;/i&gt;, tid (= timme), liksom götal. dial. &lt;i&gt;*tida&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;det har så titt&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;tídan&lt;/i&gt;, hända, av &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;tīmas&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tīdhas&lt;/i&gt;, para sig (se under &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;). — I äldre tid även med objekt; så ännu Leopold 1779: 'När en ovanlig glädje timar jordens inbyggare'." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tima&lt;/b&gt; = fsv.: hända = isl. &lt;i&gt;tíma&lt;/i&gt;, vederfaras, förmå sig till, da. &lt;i&gt;times&lt;/i&gt;, hända, vederfaras, ags. &lt;i&gt;getímian&lt;/i&gt;, hända; avledn. av fsv. sbst. &lt;i&gt;tīme&lt;/i&gt;, tid (= timme), liksom götal. dial. &lt;i&gt;*tida&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;det har så titt&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;tídan&lt;/i&gt;, hända, av &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;tīmas&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tīdhas&lt;/i&gt;, para sig (se under &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;). — I äldre tid även med objekt; så ännu Leopold 1779: 'När en ovanlig glädje timar jordens inbyggare'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timid" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timid..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timid..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;timid&lt;/b&gt;, t. ex. Nordberg 1740, av fra. &lt;i&gt;timide&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;timidus&lt;/i&gt;, rädd, blyg, till &lt;i&gt;timēre&lt;/i&gt;, frukta (av omstritt urspr.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;timid&lt;/b&gt;, t. ex. Nordberg 1740, av fra. &lt;i&gt;timide&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;timidus&lt;/i&gt;, rädd, blyg, till &lt;i&gt;timēre&lt;/i&gt;, frukta (av omstritt urspr.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="till övers" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--till övers..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--till övers..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;till övers&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;till övers&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="över" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tilta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tilta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tilta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tilta&lt;/b&gt;, smal jordremsa som av plogen uppskäres o. vändes, väsentl. dial., Nathorst 1833; jfr Gadd 1773: plogtilt; dunkelt; möjl. diminutivbildning till &lt;sp&gt;tilja&lt;/sp&gt; el. något därmed besläktat ord." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tilta&lt;/b&gt;, smal jordremsa som av plogen uppskäres o. vändes, väsentl. dial., Nathorst 1833; jfr Gadd 1773: plogtilt; dunkelt; möjl. diminutivbildning till &lt;sp&gt;tilja&lt;/sp&gt; el. något därmed besläktat ord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tilltyga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tilltyga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tilltyga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tilltyga&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;tyga till&lt;/b&gt;, sammanhängande med el. i alla händelser anslutet till &lt;sp&gt;tyg&lt;/sp&gt;, såsom synes framgå av den äldre anv. om kläder o. d., t. ex. Rudbeckius 1618: 'När the omsijder få tygat sigh till' (dvs. klätt sig), Verelius 1664: 'kostelig tiltygning' (om prydnader), jfr Runius o. 1711: 'Han skall ock klädren sin ha tygat illa till'; i modern betyd. t. ex. Spegel 1685: 'tyga illa til thet arma Ljnets Lokkar' (där grundbetyd. ännu framskymtar), Sedol. Merc. 1731: 'Tyga . . illa til de nyfikne Menniskior', Pilgren 1785: 'Se hur mina neglickor äro tiltygade'. — Förr även utan &lt;i&gt;till&lt;/i&gt;, t. ex. i ursprunglig betyd. Sigfridi 1619: 'Ståteligh wore the (dvs. fåglarna) tyghat', o. i överförd bem. Broman 1733: 'så tygad och skamfurad'. — Ordet är väl avlett av &lt;sp&gt;tyg&lt;/sp&gt;, men kunde också tänkas vara lånat från det sannol. besl. mlty. &lt;i&gt;tûgen&lt;/i&gt;, skapa, frambringa, skaffa, liksom ä. nsv. &lt;i&gt;tyga&lt;/i&gt;, intyga» vittna, från det likbetyd. mhty. &lt;i&gt;zûgen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tyg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tilltyga&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;tyga till&lt;/b&gt;, sammanhängande med el. i alla händelser anslutet till &lt;sp&gt;tyg&lt;/sp&gt;, såsom synes framgå av den äldre anv. om kläder o. d., t. ex. Rudbeckius 1618: 'När the omsijder få tygat sigh till' (dvs. klätt sig), Verelius 1664: 'kostelig tiltygning' (om prydnader), jfr Runius o. 1711: 'Han skall ock klädren sin ha tygat illa till'; i modern betyd. t. ex. Spegel 1685: 'tyga illa til thet arma Ljnets Lokkar' (där grundbetyd. ännu framskymtar), Sedol. Merc. 1731: 'Tyga . . illa til de nyfikne Menniskior', Pilgren 1785: 'Se hur mina neglickor äro tiltygade'. — Förr även utan &lt;i&gt;till&lt;/i&gt;, t. ex. i ursprunglig betyd. Sigfridi 1619: 'Ståteligh wore the (dvs. fåglarna) tyghat', o. i överförd bem. Broman 1733: 'så tygad och skamfurad'. — Ordet är väl avlett av &lt;sp&gt;tyg&lt;/sp&gt;, men kunde också tänkas vara lånat från det sannol. besl. mlty. &lt;i&gt;tûgen&lt;/i&gt;, skapa, frambringa, skaffa, liksom ä. nsv. &lt;i&gt;tyga&lt;/i&gt;, intyga» vittna, från det likbetyd. mhty. &lt;i&gt;zûgen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;tyg&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="till tåls" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--till tåls..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="abm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--till tåls..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;till tåls&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tåla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;till tåls&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;tåla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tåla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="till synes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--till synes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="abm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--till synes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;till synes&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;syn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;till synes&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;syn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="syn" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tilltagsen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tilltagsen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tilltagsen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tilltagsen&lt;/b&gt;, Verelius 1664: &lt;i&gt;tittagse och oförwägen&lt;/i&gt;, Sylvius 1682: &lt;i&gt;tillagsen&lt;/i&gt; (m. m.), Dalins Arg.: &lt;i&gt;modigt och tiltagse Folk, friske gossar och wäl tiltagsne&lt;/i&gt;, Linné Sk. resa: 'Bönderna uti Gyinge (dvs, Göinge) Härad äro ibland Skånska Bönderna . . de starkaste, idogaste, tiltagsnaste och muntraste'; av Lind 1749 översatt: 'unverdrossen, emsig, fleissig'; nybildning till &lt;sp&gt;taga sig till&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tilltag&lt;/sp&gt; efter adj. på &lt;i&gt;-se(n)&lt;/i&gt;. Den moderna något klandrade bibetyd. av (ungef.) 'närgången' (redan hos Weste o. Dalin jämte den äldre) saknas i de tidigare beläggen fullständigt. — Förr även &lt;i&gt;framtagsen&lt;/i&gt; i samma betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tilltagsen&lt;/b&gt;, Verelius 1664: &lt;i&gt;tittagse och oförwägen&lt;/i&gt;, Sylvius 1682: &lt;i&gt;tillagsen&lt;/i&gt; (m. m.), Dalins Arg.: &lt;i&gt;modigt och tiltagse Folk, friske gossar och wäl tiltagsne&lt;/i&gt;, Linné Sk. resa: 'Bönderna uti Gyinge (dvs, Göinge) Härad äro ibland Skånska Bönderna . . de starkaste, idogaste, tiltagsnaste och muntraste'; av Lind 1749 översatt: 'unverdrossen, emsig, fleissig'; nybildning till &lt;sp&gt;taga sig till&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tilltag&lt;/sp&gt; efter adj. på &lt;i&gt;-se(n)&lt;/i&gt;. Den moderna något klandrade bibetyd. av (ungef.) 'närgången' (redan hos Weste o. Dalin jämte den äldre) saknas i de tidigare beläggen fullständigt. — Förr även &lt;i&gt;framtagsen&lt;/i&gt; i samma betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tita" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tita..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tita..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tita&lt;/b&gt;, mes, Parus, jfr Schroderus Com. 1640: &lt;i&gt;theta&lt;/i&gt; (die kleine meise) = no. &lt;i&gt;tita&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;tittr&lt;/i&gt;, mes, eng. &lt;i&gt;titmouse&lt;/i&gt;, jämte sv. dial. &lt;i&gt;tyta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tät&lt;/i&gt;, no. o. norrl. dial. &lt;i&gt;teta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;täta&lt;/i&gt;; efter vissa för mesarna gemensamma läten, som bruka återges med &lt;i&gt;ti ti&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;göktyta&lt;/sp&gt;. Något j slags gemensam grundform för dessa ord med &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ä&lt;/i&gt; har icke existerat. — Sålunda ej att förbinda med isl. &lt;i&gt;títlingr&lt;/i&gt;, sparv, no. &lt;i&gt;titing&lt;/i&gt; o. sv. &lt;sp&gt;tätting&lt;/sp&gt;, av annat ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="1066" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tita&lt;/b&gt;, mes, Parus, jfr Schroderus Com. 1640: &lt;i&gt;theta&lt;/i&gt; (die kleine meise) = no. &lt;i&gt;tita&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;tittr&lt;/i&gt;, mes, eng. &lt;i&gt;titmouse&lt;/i&gt;, jämte sv. dial. &lt;i&gt;tyta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tet&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tät&lt;/i&gt;, no. o. norrl. dial. &lt;i&gt;teta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;täta&lt;/i&gt;; efter vissa för mesarna gemensamma läten, som bruka återges med &lt;i&gt;ti ti&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;göktyta&lt;/sp&gt;. Något j slags gemensam grundform för dessa ord med &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ä&lt;/i&gt; har icke existerat. — Sålunda ej att förbinda med isl. &lt;i&gt;títlingr&lt;/i&gt;, sparv, no. &lt;i&gt;titing&lt;/i&gt; o. sv. &lt;sp&gt;tätting&lt;/sp&gt;, av annat ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;timma&lt;/b&gt;, egentl. oblik kasus till &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt; såsom t. ex. &lt;sp&gt;anda&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;ande&lt;/sp&gt; osv.; se f. ö. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1061" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;timma&lt;/b&gt;, egentl. oblik kasus till &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt; såsom t. ex. &lt;sp&gt;anda&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;ande&lt;/sp&gt; osv.; se f. ö. följ." />
        <feat att="see" val="anda: ande" />
        <feat att="see" val="timme" />
        <feat att="see" val="timme 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timjan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timjan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timjan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;timjan&lt;/b&gt;, växtsl. Thymus, särsk. använt som krydda, fsv. &lt;i&gt;timean&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tymean&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;timian&lt;/i&gt;, från ty.: sen fhty. o. mhty. &lt;i&gt;thimian&lt; (t(h)y-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thymean&lt;/i&gt; i fhty. även &lt;i&gt;tymiâna&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;thimian&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thymian&lt;/i&gt;), från mlat. &lt;i&gt;thymiama&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;thymíama&lt;/i&gt;, rökelse (varav got. &lt;i&gt;þymiama&lt;/i&gt;); till lat. &lt;i&gt;thymus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;thym&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;thyme&lt;/i&gt; osv.), av grek. &lt;i&gt;thýmos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thýmon&lt;/i&gt;, timjan, jfr grek. &lt;i&gt;thȳmós&lt;/i&gt;, lidelse, mod, lat. &lt;i&gt;fūmus&lt;/i&gt;, rök (vartill växtsl. &lt;i&gt;Fumaria&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;dymŭ&lt;/i&gt; ds., osv., till grek. &lt;i&gt;thýō&lt;/i&gt;, bringar rökoffer, osv.; besl. med &lt;sp&gt;tuja&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;doft&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dunst&lt;/sp&gt;. Namnet på grund av doften o. anv. Alltså en av de många kryddväxter, vilkas beteckning lånats från antiken; jfr t. ex. &lt;sp&gt;anis&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fänkål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kummin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;körvel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mejram&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mynta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salvia&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1061" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;timjan&lt;/b&gt;, växtsl. Thymus, särsk. använt som krydda, fsv. &lt;i&gt;timean&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tymean&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;timian&lt;/i&gt;, från ty.: sen fhty. o. mhty. &lt;i&gt;thimian&lt; (t(h)y-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thymean&lt;/i&gt; i fhty. även &lt;i&gt;tymiâna&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;thimian&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thymian&lt;/i&gt;), från mlat. &lt;i&gt;thymiama&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;thymíama&lt;/i&gt;, rökelse (varav got. &lt;i&gt;þymiama&lt;/i&gt;); till lat. &lt;i&gt;thymus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;thym&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;thyme&lt;/i&gt; osv.), av grek. &lt;i&gt;thýmos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;thýmon&lt;/i&gt;, timjan, jfr grek. &lt;i&gt;thȳmós&lt;/i&gt;, lidelse, mod, lat. &lt;i&gt;fūmus&lt;/i&gt;, rök (vartill växtsl. &lt;i&gt;Fumaria&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;dymŭ&lt;/i&gt; ds., osv., till grek. &lt;i&gt;thýō&lt;/i&gt;, bringar rökoffer, osv.; besl. med &lt;sp&gt;tuja&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;doft&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dunst&lt;/sp&gt;. Namnet på grund av doften o. anv. Alltså en av de många kryddväxter, vilkas beteckning lånats från antiken; jfr t. ex. &lt;sp&gt;anis&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fänkål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kummin&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;körvel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mejram&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mynta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;salvia&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="anis" />
        <feat att="see" val="fänkål" />
        <feat att="see" val="kummin" />
        <feat att="see" val="körvel" />
        <feat att="see" val="mejram" />
        <feat att="see" val="mynta" />
        <feat att="see" val="salvia" />
        <feat att="see" val="doft" />
        <feat att="see" val="dun" />
        <feat att="see" val="dunst" />
        <feat att="see" val="tuja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timlig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;timlig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;timelīker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tímaligr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;timelig&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tímlic&lt;/i&gt;; egentl.: hörande i tiden, till &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt; i betyd. 'tid'; jfr det likartade fsv. &lt;i&gt;tīdhelīker&lt;/i&gt; osv. = ty. &lt;i&gt;zeitlich&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;). I ä. nsv. även 'tjänlig', t. ex. &lt;i&gt;godh timeligh wäderleek&lt;/i&gt; Cat. 1572." />
        <feat att="faksimilID" val="1061" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;timlig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;timelīker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tímaligr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;timelig&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tímlic&lt;/i&gt;; egentl.: hörande i tiden, till &lt;sp&gt;timme&lt;/sp&gt; i betyd. 'tid'; jfr det likartade fsv. &lt;i&gt;tīdhelīker&lt;/i&gt; osv. = ty. &lt;i&gt;zeitlich&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;). I ä. nsv. även 'tjänlig', t. ex. &lt;i&gt;godh timeligh wäderleek&lt;/i&gt; Cat. 1572." />
        <feat att="see" val="tidig" />
        <feat att="see" val="timme" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tillinge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tillinge..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tillinge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tillinge&lt;/b&gt;, sn i Uppl., fsv. &lt;i&gt;Tyllinge&lt;/i&gt;, motsvar. fhty. &lt;i&gt;Zullinga, -on&lt;/i&gt; osv., nu Z&lt;i&gt;olling(en)&lt;/i&gt;, av ett germ. släktnamn &lt;i&gt;*Tullingaz&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;Tulling&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;Zulling&lt;/i&gt;; även ingående i fsv. &lt;i&gt;Tyllingha by&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Tillinge(berg)&lt;/sp&gt; Klm. 1. Se f. ö. under &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt; samt förf. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 160." />
        <feat att="faksimilID" val="1059" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tillinge&lt;/b&gt;, sn i Uppl., fsv. &lt;i&gt;Tyllinge&lt;/i&gt;, motsvar. fhty. &lt;i&gt;Zullinga, -on&lt;/i&gt; osv., nu Z&lt;i&gt;olling(en)&lt;/i&gt;, av ett germ. släktnamn &lt;i&gt;*Tullingaz&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;Tulling&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;Zulling&lt;/i&gt;; även ingående i fsv. &lt;i&gt;Tyllingha by&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Tillinge(berg)&lt;/sp&gt; Klm. 1. Se f. ö. under &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt; samt förf. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 160." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tillintetgöra" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--tillintetgöra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tillintetgöra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tillintetgöra&lt;/b&gt;, sammansmältning av fsv. &lt;i&gt;til enkte göra&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1059" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tillintetgöra&lt;/b&gt;, sammansmältning av fsv. &lt;i&gt;til enkte göra&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="till fyllest" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--till fyllest..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="abm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--till fyllest..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;till fyllest&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fyllest&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1059" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;till fyllest&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fyllest&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fyllest" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tillfälle" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tillfälle..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tillfälle..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tillfälle&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: anledning, orsak o. sjukdomsfall, fsv. &lt;i&gt;tilfælle&lt;/i&gt;, tillfälle, anledning, tillfällighet, händelse = isl. &lt;i&gt;tillfelli&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tilfælde&lt;/i&gt; (fall, händelse, tillfällighet; i betyd. 'tillfälle' vanl. &lt;i&gt;lejlighed&lt;/i&gt;); möjl. med utländsk förebild, jfr mlty. &lt;i&gt;tôval&lt;/i&gt; (varefter ä. nsv. &lt;sp&gt;tillfall&lt;/sp&gt;) = mhty. &lt;i&gt;zuoval&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zufall&lt;/i&gt;, tillfällighet, medan 'tillfälle' heter &lt;i&gt;gelegenheit&lt;/i&gt;), ävensom det analogt bildade (sen)lat. &lt;i&gt;accidens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), tillfällighet m. m. (sv. &lt;sp&gt;accidens-&lt;/sp&gt;; till &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;cadere&lt;/i&gt;, falla), varav väl närmast de västgerm. orden äro en övers. Nsv. &lt;sp&gt;tillfälle&lt;/sp&gt; motsvarar däremot lat. &lt;i&gt;occāsio&lt;/i&gt;. Jfr f. ö. sv. uttr. &lt;sp&gt;det faller sig&lt;/sp&gt; (så och så) o. &lt;sp&gt;chans&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tillfälle(t) gör tjuven&lt;/sp&gt;, Grubb 1678, motsv. i da. &lt;i&gt;tilfældet gør tyve&lt;/i&gt;,tfr ty. &lt;i&gt;gelegenheit macht diebe&lt;/i&gt;, motsv. (med &lt;i&gt;occasion&lt;/i&gt; osv.) i eng., fra., ital. osv., ävensom Erasmus: &lt;i&gt;occasio facit furem&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1059" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tillfälle&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: anledning, orsak o. sjukdomsfall, fsv. &lt;i&gt;tilfælle&lt;/i&gt;, tillfälle, anledning, tillfällighet, händelse = isl. &lt;i&gt;tillfelli&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tilfælde&lt;/i&gt; (fall, händelse, tillfällighet; i betyd. 'tillfälle' vanl. &lt;i&gt;lejlighed&lt;/i&gt;); möjl. med utländsk förebild, jfr mlty. &lt;i&gt;tôval&lt;/i&gt; (varefter ä. nsv. &lt;sp&gt;tillfall&lt;/sp&gt;) = mhty. &lt;i&gt;zuoval&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zufall&lt;/i&gt;, tillfällighet, medan 'tillfälle' heter &lt;i&gt;gelegenheit&lt;/i&gt;), ävensom det analogt bildade (sen)lat. &lt;i&gt;accidens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), tillfällighet m. m. (sv. &lt;sp&gt;accidens-&lt;/sp&gt;; till &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;cadere&lt;/i&gt;, falla), varav väl närmast de västgerm. orden äro en övers. Nsv. &lt;sp&gt;tillfälle&lt;/sp&gt; motsvarar däremot lat. &lt;i&gt;occāsio&lt;/i&gt;. Jfr f. ö. sv. uttr. &lt;sp&gt;det faller sig&lt;/sp&gt; (så och så) o. &lt;sp&gt;chans&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Tillfälle(t) gör tjuven&lt;/sp&gt;, Grubb 1678, motsv. i da. &lt;i&gt;tilfældet gør tyve&lt;/i&gt;,tfr ty. &lt;i&gt;gelegenheit macht diebe&lt;/i&gt;, motsv. (med &lt;i&gt;occasion&lt;/i&gt; osv.) i eng., fra., ital. osv., ävensom Erasmus: &lt;i&gt;occasio facit furem&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tilla" />
          <feat att="writtenForm" val="tillika" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tilla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tilla..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;tilla, tillika&lt;/sp&gt;, sv. dial., större strandpiparen, se &lt;sp&gt;strandrulling&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;strand&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1059" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;tilla, tillika&lt;/sp&gt;, sv. dial., större strandpiparen, se &lt;sp&gt;strandrulling&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;strand&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="strand" />
        <feat att="see" val="strandrulling" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tillberga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tillberga..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tillberga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tillberga&lt;/b&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;tull 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1059" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tillberga&lt;/b&gt;, ortn., se &lt;sp&gt;tull 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tull" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="till" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--till..pp.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--till..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;till&lt;/b&gt;, vard. även &lt;i&gt;te&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt;, yngre även &lt;i&gt;tel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;te&lt;/i&gt; (uppkommet i obetonad ställning såsom &lt;i&gt;ska&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;skall&lt;/i&gt;), som prepos. med genit., dock, i sht i y. fsv., utbytt mot dat. el. ackus. = isl., ffris., ags. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;till&lt;/i&gt;), i ffris. med dat.; egentl. ackus. sg. av germ. &lt;i&gt;*tila-&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tel&lt;/i&gt; n., mål, slut, gräns, fhty. &lt;i&gt;zil&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ziel&lt;/i&gt;), jfr isl. &lt;i&gt;aldrtili&lt;/i&gt;, död, egentl.: livsslut; &lt;sp&gt;till skogs&lt;/sp&gt; (osv.) alltså urspr.: med skogen som mål; antagl. av samma stam som got. &lt;i&gt;(ga)tils&lt;/i&gt;, passande, god, ffris. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt;, god, väl egentl.: ändamålsenlig, jfr det gamla finska lånordet &lt;i&gt;tila&lt;/i&gt;, tillfälle, ställning, villkor, o. isl. &lt;i&gt;útili&lt;/i&gt;, skada (se även under &lt;sp&gt;tjällra&lt;/sp&gt;). F. ö. av omstridd härledning: vanl. betraktat som rotbesl. med &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Om genitivuttryck efter &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt; se Vendell Språket i P. Svarts krön. s. 149 f., förf., 1600-t:s sv. s. 167 f., Östergren Spr. o. st. 17: 137, Noreen V. spr. 7: 363. — Har ersatt den gamla germ. prepos. &lt;i&gt;*tō&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;; även i betyd. 'alltför', t. ex. &lt;sp&gt;komma till korta&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;zu kurz kommen&lt;/i&gt; (se närmare under &lt;sp&gt;kort 2&lt;/sp&gt;). — Det förr vanliga &lt;i&gt;till&lt;/i&gt; i uttr. ss. 'Herr Andreas Torstenson, Grefve till Ortala, Friherre till Viresta, Herre till Forstena' osv. efter ty. förb. med &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;; jfr dock redan i fsv. 'Erik tiL Almavik' (1412; nyare avskr.; Sdw. Till.). — Dessutom som infinitivmärke, i nsv. blott vardagl. o. dial. 'Jag skulle be té få ..', fsv. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt;, t. ex. 'byriadho the til fly', 'nw haffwom wi thima (dvs. tillfälle) til them fördærffwa' (i nsv. &lt;i&gt;till att&lt;/i&gt;). Alltså samma utveckling som av fsv. prepos. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;) till infinitivmärket &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;att 1&lt;/sp&gt;), el. som av ty. &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;. — Nsv. &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt; som konjunkt. (vard.) i betyd. 'till dess, tills' finns redan i fsv. Där i samma betyd. även &lt;i&gt;til at&lt;/i&gt; (också: på det att), o. &lt;i&gt;til þæs&lt;/i&gt; (även med &lt;i&gt;at&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sum&lt;/i&gt;), varav sv. &lt;sp&gt;till dess&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. även: förrän (t. ex. Bib. 1541) = no. &lt;i&gt;til dess&lt;/i&gt;, av genit. till &lt;sp&gt;det&lt;/sp&gt;; sammandraget: &lt;sp&gt;tills&lt;/sp&gt; (se d. o.). — &lt;sp&gt;Till&lt;/sp&gt; uppträder ofta som första led i sammans. Dels &lt;sp&gt;inhemska&lt;/sp&gt; såsom &lt;sp&gt;tillbud&lt;/sp&gt;, ä. fsv. &lt;i&gt;tilbuþ&lt;/i&gt; (i fsv. o. ä. nsv. även: bjudning, inbjudning); — &lt;sp&gt;tillgiven&lt;/sp&gt;, 1670-t. (Lucidor osv.) = ä. da. &lt;i&gt;tilgiven&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;tilgefinn&lt;/i&gt; (e-u), till det reflex, &lt;sp&gt;giva sig till&lt;/sp&gt;, redan i fsv., jfr Kolmodin 1732: 'Jag war Naëmi så giwen til i alt'; av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;hängiven&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;ergeben&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillgjord&lt;/sp&gt;, Rosenstein 1787: 'det . . tillgjorda . . dagspråket', Sthlnis Posten 1792: 'tilgjord blygsamhet', Weste 1807; ej upptaget av Sahlstedt 1773, men vanligt redan på 1790-t.; en specifikt svensk bildning, till reflex. &lt;sp&gt;göra sig till&lt;/sp&gt; såsom &lt;sp&gt;behärskad&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;behärska sig&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;tillbakadragen&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;draga sig tillbaka&lt;/sp&gt; (delvis dock med ty. förebilder); — &lt;sp&gt;tillstädja&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilstædhia&lt;/i&gt;, tillåta, även &lt;i&gt;stædhía til&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tilstede&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;städja&lt;/sp&gt;, som i fsv. hade även denna betyd.; i sammans. &lt;sp&gt;till-&lt;/sp&gt; möjl. dock efterbildning av mlty. &lt;i&gt;tosteden&lt;/i&gt; ds. o. i så fall till följ. grupp. Egentl.: ställa sig till; jfr lat. &lt;i&gt;adlocāre&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;allow&lt;/i&gt; ds.) till &lt;i&gt;locus&lt;/i&gt;, ställe. Om det besl. ty. &lt;i&gt;gestalten&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;städja&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillsäga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilsæghia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilsighia&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tilsige&lt;/i&gt;. I fsv. även 'lova' (= da.) o. i denna betyd. möjl. påverkat av mlty., jfr sbst. &lt;i&gt;tosage&lt;/i&gt;, bl. a. 'löfte', ävensom ty. &lt;i&gt;einem zusagen&lt;/i&gt;, lova; — &lt;sp&gt;tilltagsen&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tilltyga&lt;/sp&gt;, se d. o.; — &lt;sp&gt;tillvälla sig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilvælda sik&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;tilvælde&lt;/i&gt;, avledn. av fsv. &lt;i&gt;vald&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;våld&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillåta&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tillāta&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;lāta til&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tillade&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;láta til&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tôlâten&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zulassen&lt;/i&gt;. Egentl., såsom redan i landskapsl.: giva el. släppa till, giva tillträde, varav: släppa efter el. dyl.; jfr likn. betyd.-övergång i t. ex. &lt;sp&gt;medgiva&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;zugeben&lt;/i&gt;. — Dels &lt;sp&gt;efterbildningar efter&lt;/sp&gt; ty. såsom: &lt;sp&gt;tillbehör&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;tilbehør&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôbehôre&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zubehör&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;tilbehörilse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilbehöring&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillbörlig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilbörliker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tilbørlig&lt;/i&gt;, till nsv. &lt;sp&gt;(såsom sig) tillbör&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilböra&lt;/i&gt;, tillkomma, vara tillbörligt, efter mlty. &lt;i&gt;tôboren&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;gebühren&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;böra&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tilldraga sig&lt;/sp&gt;, t. ex. 1557 i numera obr. anv. (om &lt;sp&gt;träta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;oenighet&lt;/sp&gt;), i ä. nsv. även: belöpa sig till = da. &lt;i&gt;tildrage sig&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;sik tôdragen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;sich zutragen&lt;/i&gt;, till lty. &lt;i&gt;dragen&lt;/i&gt;, bära (= &lt;sp&gt;draga&lt;/sp&gt;); se betyd.-analogier under &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillfreds&lt;/sp&gt;, 1558: &lt;i&gt;tilfredz&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; t. ex. 1565 = da. &lt;i&gt;tilfreds&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôvred(en&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;zufrieden&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillfälle&lt;/sp&gt;, se d. o.; — &lt;sp&gt;tillför(e)ne&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;til förene&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;til foren(ne)&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;tilforn&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôvorne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tôvoren&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;te-foran&lt;/i&gt;, framför, framtill (se &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tillförlitlig&lt;/sp&gt;, Widekindi 1671, ombildning (i anslutning till &lt;sp&gt;förlita sig&lt;/sp&gt;) av ä. nsv. &lt;i&gt;tillförlåtlig&lt;/i&gt;, t. ex. Tegel; 1547: &lt;i&gt;tilförlatelig&lt;/i&gt; adv.; ofta i brev: 'tillforlathlighe godhe wenn och Broder' 1588 osv. = da. &lt;i&gt;tilforladelig&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôvorlâtich&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zuverlässig&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;sich verlassen&lt;/i&gt;, förlita sig, egentl.: överlämna sig (se &lt;sp&gt;förlåta&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tillgiva&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilgiva&lt;/i&gt;, förlåta, efterskänka (även i Bib. 1541: 'men tinom brodher skalt tu tilgiffuat') = da. &lt;i&gt;tilgive&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôgeven&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zugeben&lt;/i&gt; (tillstå, medgiva), i betyd. 'förlåta': &lt;i&gt;vergeben&lt;/i&gt;; jfr likbetyd. fra. &lt;i&gt;pardonner&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;donner&lt;/i&gt;, giva (se &lt;sp&gt;pardon&lt;/sp&gt;); om likn. betyd.-utveckling se f. ö. under &lt;sp&gt;förlåta&lt;/sp&gt;; - &lt;sp&gt;tillgänglig&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-gänglig&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillika&lt;/sp&gt;, Bib. 1541 = da. &lt;sp&gt;tillige&lt;/sp&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôlike&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zugleich&lt;/i&gt; (se adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tillnamn&lt;/sp&gt;, 1626 om (adligt) familjenamn; samtidigt (1625) även om öknamn = da. &lt;i&gt;tilnavn&lt;/i&gt;, väl efter ty. &lt;i&gt;zuname&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;beiname&lt;/i&gt;), jfr lat. &lt;i&gt;agnomen&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillräkna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilrækna&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tilrægne&lt;/i&gt;, efter en mlty. motsvarighet till ty. &lt;i&gt;zurechnen&lt;/i&gt;, egentl.: sätta på någons räkning el. konto, jfr lat. &lt;i&gt;imputāre&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;putāre&lt;/i&gt;, räkna (= &lt;i&gt;putāre&lt;/i&gt;, skära, i &lt;sp&gt;amputera&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tillskansa sig&lt;/sp&gt;, Sylvius 1682: 'worde the . . tilskantzandes', J. Cederhielm 1707: 'som iag tror en annan wara tilskantzat', retl.: Oelreich 1755 osv. (ej hos Lind 1749, men Sahlstedt 1773) = ä. da. &lt;i&gt;tilskanse&lt;/i&gt; jfr mlty. &lt;i&gt;tô samene schantzen&lt;/i&gt;, rycka till sig, till mhty. &lt;i&gt;schantzen&lt;/i&gt;, idka hasardspel, alltså egentl.: vinna på spel el. genom en lyckträff, till ty. &lt;i&gt;schanz(e)&lt;/i&gt;, lyckträff, fördel, vågstycke, mlty. &lt;i&gt;schantze&lt;/i&gt; (varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;skans&lt;/i&gt;) = &lt;sp&gt;chans&lt;/sp&gt; (se d. o.); — &lt;sp&gt;tillskriva&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilskriva&lt;/i&gt;, tilldela förtjänsten för o. d., skriva till = da. &lt;i&gt;tilskrive&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôschriven&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zuschreiben&lt;/i&gt;, egentl.: skriva på någons räkning (jfr &lt;sp&gt;tillräkna&lt;/sp&gt;), motsv. eng. &lt;i&gt;ascribe to&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillstå&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilstā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilstanda&lt;/i&gt; ds., även: tillstädja (såsom också i ä. nsv.), vittna, sluta sig till, stå bredvid = da. &lt;i&gt;tilstaa&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôstân&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zugestehen&lt;/i&gt; (i betyd. 'tillstädja'; i betyd. 'tillstå': &lt;i&gt;gestehen&lt;/i&gt;); egentl.: ställa sig bredvid, sälla sig till, varav: instämma med osv.; jfr &lt;sp&gt;vidgå&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillstädja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tillsäga&lt;/sp&gt;, se föreg, grupp; — &lt;sp&gt;tillvita&lt;/sp&gt;, 1550-t., i ä. nsv. även i god mening, fsv. &lt;i&gt;tilvīta&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;vīta&lt;/i&gt;, anklaga, beskylla, bevisa; se f. ö. &lt;sp&gt;förevita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vite&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vitsord&lt;/sp&gt;. — Om &lt;sp&gt;tillstädes&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;-städes&lt;/sp&gt;. — Se f. ö. &lt;sp&gt;tillfälle&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tillstymmelse&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1058" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;till&lt;/b&gt;, vard. även &lt;i&gt;te&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt;, yngre även &lt;i&gt;tel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;te&lt;/i&gt; (uppkommet i obetonad ställning såsom &lt;i&gt;ska&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;skall&lt;/i&gt;), som prepos. med genit., dock, i sht i y. fsv., utbytt mot dat. el. ackus. = isl., ffris., ags. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;till&lt;/i&gt;), i ffris. med dat.; egentl. ackus. sg. av germ. &lt;i&gt;*tila-&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tel&lt;/i&gt; n., mål, slut, gräns, fhty. &lt;i&gt;zil&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ziel&lt;/i&gt;), jfr isl. &lt;i&gt;aldrtili&lt;/i&gt;, död, egentl.: livsslut; &lt;sp&gt;till skogs&lt;/sp&gt; (osv.) alltså urspr.: med skogen som mål; antagl. av samma stam som got. &lt;i&gt;(ga)tils&lt;/i&gt;, passande, god, ffris. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt;, god, väl egentl.: ändamålsenlig, jfr det gamla finska lånordet &lt;i&gt;tila&lt;/i&gt;, tillfälle, ställning, villkor, o. isl. &lt;i&gt;útili&lt;/i&gt;, skada (se även under &lt;sp&gt;tjällra&lt;/sp&gt;). F. ö. av omstridd härledning: vanl. betraktat som rotbesl. med &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Om genitivuttryck efter &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt; se Vendell Språket i P. Svarts krön. s. 149 f., förf., 1600-t:s sv. s. 167 f., Östergren Spr. o. st. 17: 137, Noreen V. spr. 7: 363. — Har ersatt den gamla germ. prepos. &lt;i&gt;*tō&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;; även i betyd. 'alltför', t. ex. &lt;sp&gt;komma till korta&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;zu kurz kommen&lt;/i&gt; (se närmare under &lt;sp&gt;kort 2&lt;/sp&gt;). — Det förr vanliga &lt;i&gt;till&lt;/i&gt; i uttr. ss. 'Herr Andreas Torstenson, Grefve till Ortala, Friherre till Viresta, Herre till Forstena' osv. efter ty. förb. med &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;; jfr dock redan i fsv. 'Erik tiL Almavik' (1412; nyare avskr.; Sdw. Till.). — Dessutom som infinitivmärke, i nsv. blott vardagl. o. dial. 'Jag skulle be té få ..', fsv. &lt;i&gt;til&lt;/i&gt;, t. ex. 'byriadho the til fly', 'nw haffwom wi thima (dvs. tillfälle) til them fördærffwa' (i nsv. &lt;i&gt;till att&lt;/i&gt;). Alltså samma utveckling som av fsv. prepos. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;) till infinitivmärket &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;att 1&lt;/sp&gt;), el. som av ty. &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;. — Nsv. &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt; som konjunkt. (vard.) i betyd. 'till dess, tills' finns redan i fsv. Där i samma betyd. även &lt;i&gt;til at&lt;/i&gt; (också: på det att), o. &lt;i&gt;til þæs&lt;/i&gt; (även med &lt;i&gt;at&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sum&lt;/i&gt;), varav sv. &lt;sp&gt;till dess&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. även: förrän (t. ex. Bib. 1541) = no. &lt;i&gt;til dess&lt;/i&gt;, av genit. till &lt;sp&gt;det&lt;/sp&gt;; sammandraget: &lt;sp&gt;tills&lt;/sp&gt; (se d. o.). — &lt;sp&gt;Till&lt;/sp&gt; uppträder ofta som första led i sammans. Dels &lt;sp&gt;inhemska&lt;/sp&gt; såsom &lt;sp&gt;tillbud&lt;/sp&gt;, ä. fsv. &lt;i&gt;tilbuþ&lt;/i&gt; (i fsv. o. ä. nsv. även: bjudning, inbjudning); — &lt;sp&gt;tillgiven&lt;/sp&gt;, 1670-t. (Lucidor osv.) = ä. da. &lt;i&gt;tilgiven&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;tilgefinn&lt;/i&gt; (e-u), till det reflex, &lt;sp&gt;giva sig till&lt;/sp&gt;, redan i fsv., jfr Kolmodin 1732: 'Jag war Naëmi så giwen til i alt'; av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;hängiven&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;ergeben&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillgjord&lt;/sp&gt;, Rosenstein 1787: 'det . . tillgjorda . . dagspråket', Sthlnis Posten 1792: 'tilgjord blygsamhet', Weste 1807; ej upptaget av Sahlstedt 1773, men vanligt redan på 1790-t.; en specifikt svensk bildning, till reflex. &lt;sp&gt;göra sig till&lt;/sp&gt; såsom &lt;sp&gt;behärskad&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;behärska sig&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;tillbakadragen&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;draga sig tillbaka&lt;/sp&gt; (delvis dock med ty. förebilder); — &lt;sp&gt;tillstädja&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilstædhia&lt;/i&gt;, tillåta, även &lt;i&gt;stædhía til&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tilstede&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;städja&lt;/sp&gt;, som i fsv. hade även denna betyd.; i sammans. &lt;sp&gt;till-&lt;/sp&gt; möjl. dock efterbildning av mlty. &lt;i&gt;tosteden&lt;/i&gt; ds. o. i så fall till följ. grupp. Egentl.: ställa sig till; jfr lat. &lt;i&gt;adlocāre&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;allow&lt;/i&gt; ds.) till &lt;i&gt;locus&lt;/i&gt;, ställe. Om det besl. ty. &lt;i&gt;gestalten&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;städja&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillsäga&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilsæghia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilsighia&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tilsige&lt;/i&gt;. I fsv. även 'lova' (= da.) o. i denna betyd. möjl. påverkat av mlty., jfr sbst. &lt;i&gt;tosage&lt;/i&gt;, bl. a. 'löfte', ävensom ty. &lt;i&gt;einem zusagen&lt;/i&gt;, lova; — &lt;sp&gt;tilltagsen&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tilltyga&lt;/sp&gt;, se d. o.; — &lt;sp&gt;tillvälla sig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilvælda sik&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;tilvælde&lt;/i&gt;, avledn. av fsv. &lt;i&gt;vald&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;våld&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillåta&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tillāta&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;lāta til&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tillade&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;láta til&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tôlâten&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zulassen&lt;/i&gt;. Egentl., såsom redan i landskapsl.: giva el. släppa till, giva tillträde, varav: släppa efter el. dyl.; jfr likn. betyd.-övergång i t. ex. &lt;sp&gt;medgiva&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;zugeben&lt;/i&gt;. — Dels &lt;sp&gt;efterbildningar efter&lt;/sp&gt; ty. såsom: &lt;sp&gt;tillbehör&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;tilbehør&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôbehôre&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zubehör&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;tilbehörilse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilbehöring&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillbörlig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilbörliker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tilbørlig&lt;/i&gt;, till nsv. &lt;sp&gt;(såsom sig) tillbör&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilböra&lt;/i&gt;, tillkomma, vara tillbörligt, efter mlty. &lt;i&gt;tôboren&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;gebühren&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;böra&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tilldraga sig&lt;/sp&gt;, t. ex. 1557 i numera obr. anv. (om &lt;sp&gt;träta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;oenighet&lt;/sp&gt;), i ä. nsv. även: belöpa sig till = da. &lt;i&gt;tildrage sig&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;sik tôdragen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;sich zutragen&lt;/i&gt;, till lty. &lt;i&gt;dragen&lt;/i&gt;, bära (= &lt;sp&gt;draga&lt;/sp&gt;); se betyd.-analogier under &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillfreds&lt;/sp&gt;, 1558: &lt;i&gt;tilfredz&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; t. ex. 1565 = da. &lt;i&gt;tilfreds&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôvred(en&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;zufrieden&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillfälle&lt;/sp&gt;, se d. o.; — &lt;sp&gt;tillför(e)ne&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;til förene&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;til foren(ne)&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;tilforn&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôvorne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tôvoren&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;te-foran&lt;/i&gt;, framför, framtill (se &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tillförlitlig&lt;/sp&gt;, Widekindi 1671, ombildning (i anslutning till &lt;sp&gt;förlita sig&lt;/sp&gt;) av ä. nsv. &lt;i&gt;tillförlåtlig&lt;/i&gt;, t. ex. Tegel; 1547: &lt;i&gt;tilförlatelig&lt;/i&gt; adv.; ofta i brev: 'tillforlathlighe godhe wenn och Broder' 1588 osv. = da. &lt;i&gt;tilforladelig&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôvorlâtich&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zuverlässig&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;sich verlassen&lt;/i&gt;, förlita sig, egentl.: överlämna sig (se &lt;sp&gt;förlåta&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tillgiva&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilgiva&lt;/i&gt;, förlåta, efterskänka (även i Bib. 1541: 'men tinom brodher skalt tu tilgiffuat') = da. &lt;i&gt;tilgive&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôgeven&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zugeben&lt;/i&gt; (tillstå, medgiva), i betyd. 'förlåta': &lt;i&gt;vergeben&lt;/i&gt;; jfr likbetyd. fra. &lt;i&gt;pardonner&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;donner&lt;/i&gt;, giva (se &lt;sp&gt;pardon&lt;/sp&gt;); om likn. betyd.-utveckling se f. ö. under &lt;sp&gt;förlåta&lt;/sp&gt;; - &lt;sp&gt;tillgänglig&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;-gänglig&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillika&lt;/sp&gt;, Bib. 1541 = da. &lt;sp&gt;tillige&lt;/sp&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôlike&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zugleich&lt;/i&gt; (se adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tillnamn&lt;/sp&gt;, 1626 om (adligt) familjenamn; samtidigt (1625) även om öknamn = da. &lt;i&gt;tilnavn&lt;/i&gt;, väl efter ty. &lt;i&gt;zuname&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;beiname&lt;/i&gt;), jfr lat. &lt;i&gt;agnomen&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillräkna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilrækna&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tilrægne&lt;/i&gt;, efter en mlty. motsvarighet till ty. &lt;i&gt;zurechnen&lt;/i&gt;, egentl.: sätta på någons räkning el. konto, jfr lat. &lt;i&gt;imputāre&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;putāre&lt;/i&gt;, räkna (= &lt;i&gt;putāre&lt;/i&gt;, skära, i &lt;sp&gt;amputera&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;tillskansa sig&lt;/sp&gt;, Sylvius 1682: 'worde the . . tilskantzandes', J. Cederhielm 1707: 'som iag tror en annan wara tilskantzat', retl.: Oelreich 1755 osv. (ej hos Lind 1749, men Sahlstedt 1773) = ä. da. &lt;i&gt;tilskanse&lt;/i&gt; jfr mlty. &lt;i&gt;tô samene schantzen&lt;/i&gt;, rycka till sig, till mhty. &lt;i&gt;schantzen&lt;/i&gt;, idka hasardspel, alltså egentl.: vinna på spel el. genom en lyckträff, till ty. &lt;i&gt;schanz(e)&lt;/i&gt;, lyckträff, fördel, vågstycke, mlty. &lt;i&gt;schantze&lt;/i&gt; (varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;skans&lt;/i&gt;) = &lt;sp&gt;chans&lt;/sp&gt; (se d. o.); — &lt;sp&gt;tillskriva&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilskriva&lt;/i&gt;, tilldela förtjänsten för o. d., skriva till = da. &lt;i&gt;tilskrive&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôschriven&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zuschreiben&lt;/i&gt;, egentl.: skriva på någons räkning (jfr &lt;sp&gt;tillräkna&lt;/sp&gt;), motsv. eng. &lt;i&gt;ascribe to&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;tillstå&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tilstā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tilstanda&lt;/i&gt; ds., även: tillstädja (såsom också i ä. nsv.), vittna, sluta sig till, stå bredvid = da. &lt;i&gt;tilstaa&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;tôstân&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zugestehen&lt;/i&gt; (i betyd. 'tillstädja'; i betyd. 'tillstå': &lt;i&gt;gestehen&lt;/i&gt;); egentl.: ställa sig bredvid, sälla sig till, varav: instämma med osv.; jfr &lt;sp&gt;vidgå&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;tillstädja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tillsäga&lt;/sp&gt;, se föreg, grupp; — &lt;sp&gt;tillvita&lt;/sp&gt;, 1550-t., i ä. nsv. även i god mening, fsv. &lt;i&gt;tilvīta&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;vīta&lt;/i&gt;, anklaga, beskylla, bevisa; se f. ö. &lt;sp&gt;förevita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vite&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vitsord&lt;/sp&gt;. — Om &lt;sp&gt;tillstädes&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;-städes&lt;/sp&gt;. — Se f. ö. &lt;sp&gt;tillfälle&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tillstymmelse&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tilla 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tillstädes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tillstädes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tillstädes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tillstädes&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-städes&lt;/sp&gt;;" />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tillstädes&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-städes&lt;/sp&gt;;" />
        <feat att="see" val="-städes" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tillstädja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tillstädja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tillstädja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tillstädja&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;städja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tillstädja&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;städja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="städja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="till spillo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--till spillo..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="abm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--till spillo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;till spillo&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;spillo&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;till spillo&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;spillo&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="spillo" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tillstymmelse" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--tillstymmelse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tillstymmelse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tillstymmelse&lt;/b&gt;, Leopold 1788, Almquist 1839, sedan vanligt, jfr sv. dial. &lt;i&gt;åstymmelse&lt;/i&gt;, kvarlämningar, till sv. dial. &lt;i&gt;stumm&lt;/i&gt;, trästubb, fsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;stumm&lt;/i&gt; ds. = isl. &lt;i&gt;slufn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;stofn&lt;/i&gt;, nedersta delen av &lt;sp&gt;stammen&lt;/sp&gt;, grundval osv. (se f. ö. under &lt;sp&gt;stom&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;stubbe&lt;/sp&gt;). — Jfr Sturzen-Becker 1861: 'Hennes hår . . tillstymmadt och upplagdt i tidens . . smak' (motsv. ställe 1841 har 'fasoneradt')." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tillstymmelse&lt;/b&gt;, Leopold 1788, Almquist 1839, sedan vanligt, jfr sv. dial. &lt;i&gt;åstymmelse&lt;/i&gt;, kvarlämningar, till sv. dial. &lt;i&gt;stumm&lt;/i&gt;, trästubb, fsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;stumm&lt;/i&gt; ds. = isl. &lt;i&gt;slufn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;stofn&lt;/i&gt;, nedersta delen av &lt;sp&gt;stammen&lt;/sp&gt;, grundval osv. (se f. ö. under &lt;sp&gt;stom&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;stubbe&lt;/sp&gt;). — Jfr Sturzen-Becker 1861: 'Hennes hår . . tillstymmadt och upplagdt i tidens . . smak' (motsv. ställe 1841 har 'fasoneradt')." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="till reds" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--till reds..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="abm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--till reds..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;till reds&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;reds&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;till reds&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;reds&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="reds" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tills" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tills..pp.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="kn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tills..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tills&lt;/b&gt;, konj. o. prepos., Stiernhielm Herc.: Tils emot ändan', förr även: &lt;i&gt;thes&lt;/i&gt; 1596, &lt;i&gt;tess&lt;/i&gt; Börk 1688 (talspr.), &lt;i&gt;tis&lt;/i&gt; 1697, sv. dial. (o. vard.): &lt;i&gt;tess&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tiss&lt;/i&gt; =. no. &lt;i&gt;tiss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tess&lt;/i&gt;, i obeton. ställning av fsv. &lt;i&gt;til þæs&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;til&lt;/sp&gt;). Alltså med samma övergång från konjunkt. till prepos. som i t. ex. grek. &lt;i&gt;(h)éōs nỹn&lt;/i&gt;, tills nu, av &lt;i&gt;(h)éōs&lt;/i&gt;, till dess att, el. det likbetyd. sanskr. &lt;i&gt;yāvat&lt;/i&gt;, sedan 'under' (om tid) o. 'till, tills', osv. — &lt;sp&gt;Tills vidare&lt;/sp&gt; 1699." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tills&lt;/b&gt;, konj. o. prepos., Stiernhielm Herc.: Tils emot ändan', förr även: &lt;i&gt;thes&lt;/i&gt; 1596, &lt;i&gt;tess&lt;/i&gt; Börk 1688 (talspr.), &lt;i&gt;tis&lt;/i&gt; 1697, sv. dial. (o. vard.): &lt;i&gt;tess&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tiss&lt;/i&gt; =. no. &lt;i&gt;tiss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tess&lt;/i&gt;, i obeton. ställning av fsv. &lt;i&gt;til þæs&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;til&lt;/sp&gt;). Alltså med samma övergång från konjunkt. till prepos. som i t. ex. grek. &lt;i&gt;(h)éōs nỹn&lt;/i&gt;, tills nu, av &lt;i&gt;(h)éōs&lt;/i&gt;, till dess att, el. det likbetyd. sanskr. &lt;i&gt;yāvat&lt;/i&gt;, sedan 'under' (om tid) o. 'till, tills', osv. — &lt;sp&gt;Tills vidare&lt;/sp&gt; 1699." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tillnärmelsevis" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--tillnärmelsevis..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tillnärmelsevis..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tillnärmelsevis&lt;/b&gt;, från o. 1880 (E. H. Tegnér osv.), jfr det ungef. samtidigt av samme förf. använda &lt;i&gt;tillnärmningsvis&lt;/i&gt;, som trängts undan av den föreg. bildningen = da. &lt;i&gt;tilnærmelsevis&lt;/i&gt;, övers. av ty. &lt;i&gt;annäherungsweise&lt;/i&gt; o. väl också det från lat. härstammande &lt;i&gt;approximativt&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1059" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tillnärmelsevis&lt;/b&gt;, från o. 1880 (E. H. Tegnér osv.), jfr det ungef. samtidigt av samme förf. använda &lt;i&gt;tillnärmningsvis&lt;/i&gt;, som trängts undan av den föreg. bildningen = da. &lt;i&gt;tilnærmelsevis&lt;/i&gt;, övers. av ty. &lt;i&gt;annäherungsweise&lt;/i&gt; o. väl också det från lat. härstammande &lt;i&gt;approximativt&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tillra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tillra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tillra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tillra&lt;/b&gt;, om tårar P. Erici 1582 osv.; förr i allmännare anv., t. ex. P. Erici 1582: 'tilra om i dantz', Sahlstedt 1773: 'tillra et klot, 'klotet tillrar', Almqvist Skälln. 1838; hos Spegel även 'porla'. Enl. Tamm Gr. s. 32 av äldre &lt;i&gt;trillra&lt;/i&gt; (t. ex. Gallius 1643, om tårar; f. ö. sällsynt) till &lt;sp&gt;trilla&lt;/sp&gt; (som &lt;sp&gt;vältra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt;); jfr Columbus Ordesk.: både 'trilla' o. 'trillra' om tårar. Dock ovisst: ordet synes vara en imitativ bildning, o. formen &lt;i&gt;trillra&lt;/i&gt; kan bero på en sammansmältning av &lt;sp&gt;trilla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tillra&lt;/sp&gt;. Jfr de sannol. på liknande sätt uppkomna sv. dial. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tirka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tirla&lt;/i&gt;, rinna sakta, under &lt;sp&gt;tira&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1060" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tillra&lt;/b&gt;, om tårar P. Erici 1582 osv.; förr i allmännare anv., t. ex. P. Erici 1582: 'tilra om i dantz', Sahlstedt 1773: 'tillra et klot, 'klotet tillrar', Almqvist Skälln. 1838; hos Spegel även 'porla'. Enl. Tamm Gr. s. 32 av äldre &lt;i&gt;trillra&lt;/i&gt; (t. ex. Gallius 1643, om tårar; f. ö. sällsynt) till &lt;sp&gt;trilla&lt;/sp&gt; (som &lt;sp&gt;vältra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt;); jfr Columbus Ordesk.: både 'trilla' o. 'trillra' om tårar. Dock ovisst: ordet synes vara en imitativ bildning, o. formen &lt;i&gt;trillra&lt;/i&gt; kan bero på en sammansmältning av &lt;sp&gt;trilla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tillra&lt;/sp&gt;. Jfr de sannol. på liknande sätt uppkomna sv. dial. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tirka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tirla&lt;/i&gt;, rinna sakta, under &lt;sp&gt;tira&lt;/sp&gt; slutet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tippa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tippa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tippa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tippa&lt;/b&gt;, sv. dial., höna = no.; egentl. locknamn (av samma slag som de under &lt;sp&gt;kid&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tacka 1&lt;/sp&gt; anförda). Däremot är väl sv. dial. &lt;i&gt;tuppa&lt;/i&gt; avlett av &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1064" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tippa&lt;/b&gt;, sv. dial., höna = no.; egentl. locknamn (av samma slag som de under &lt;sp&gt;kid&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tacka 1&lt;/sp&gt; anförda). Däremot är väl sv. dial. &lt;i&gt;tuppa&lt;/i&gt; avlett av &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tupp" />
        <feat att="see" val="tacka" />
        <feat att="see" val="kid" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tiptop" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tiptop..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tiptop..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tiptop&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;tipptopp&lt;/b&gt;, mycket fin el. utmärkt, efter nyaste modet, ett under de senare årtiondena inom vissa lager brukligt modeord (nu i avtagande), även i Tyskland, från eng. &lt;i&gt;tiptop&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;tip&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tipp&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;topp&lt;/sp&gt;), egentl.: i toppen av toppen el. dyl." />
        <feat att="faksimilID" val="1064" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tiptop&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;tipptopp&lt;/b&gt;, mycket fin el. utmärkt, efter nyaste modet, ett under de senare årtiondena inom vissa lager brukligt modeord (nu i avtagande), även i Tyskland, från eng. &lt;i&gt;tiptop&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;tip&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tipp&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;top&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;topp&lt;/sp&gt;), egentl.: i toppen av toppen el. dyl." />
        <feat att="see" val="topp" />
        <feat att="see" val="tipp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tionde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tionde..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tionde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tionde&lt;/b&gt;, sbst., fsv. &lt;i&gt;tīunde&lt;/i&gt; m. = da. &lt;i&gt;tiende&lt;/i&gt;, i anslutning till ordningstalet utvidgat av fsv. &lt;i&gt;tīund&lt;/i&gt; f. (o. m.) = isl. &lt;i&gt;tíund&lt;/i&gt; f., tionde, tiondedel, en gammal substantivering av fem. till ordningstalet (i stark form). Även de västgerm. spr. ha yngre anslutningar till ordningstalets svaga form: fsax. &lt;i&gt;tegotho&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zehanto&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zehnte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;teogoða&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;téoða&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tithe&lt;/i&gt;). Alltså: tiondedelen av inkomsten; efter lat. &lt;i&gt;decima (pars)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1064" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tionde&lt;/b&gt;, sbst., fsv. &lt;i&gt;tīunde&lt;/i&gt; m. = da. &lt;i&gt;tiende&lt;/i&gt;, i anslutning till ordningstalet utvidgat av fsv. &lt;i&gt;tīund&lt;/i&gt; f. (o. m.) = isl. &lt;i&gt;tíund&lt;/i&gt; f., tionde, tiondedel, en gammal substantivering av fem. till ordningstalet (i stark form). Även de västgerm. spr. ha yngre anslutningar till ordningstalets svaga form: fsax. &lt;i&gt;tegotho&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zehanto&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zehnte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;teogoða&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;téoða&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tithe&lt;/i&gt;). Alltså: tiondedelen av inkomsten; efter lat. &lt;i&gt;decima (pars)&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tipp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tipp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tipp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tipp&lt;/b&gt;, Månsson Åderlåt. 1642: &lt;i&gt;örnetipp&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tipp&lt;/i&gt;, da., mlty., meng., eng. &lt;i&gt;tip&lt;/i&gt;, mhty., sydty. dial. &lt;i&gt;zipf&lt;/i&gt;; med avledn. lty. &lt;i&gt;tippel&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zipfel&lt;/i&gt;; möjl. en sekundär germansk avljudsform (med diminutiviskt &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;) till &lt;sp&gt;tapp&lt;/sp&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;klick&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;klack&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knirka&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;knarra&lt;/sp&gt;, no. &lt;i&gt;tigg&lt;/i&gt; : &lt;sp&gt;tagg&lt;/sp&gt;). Se även följ. o. &lt;sp&gt;nippertippa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1064" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tipp&lt;/b&gt;, Månsson Åderlåt. 1642: &lt;i&gt;örnetipp&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;tipp&lt;/i&gt;, da., mlty., meng., eng. &lt;i&gt;tip&lt;/i&gt;, mhty., sydty. dial. &lt;i&gt;zipf&lt;/i&gt;; med avledn. lty. &lt;i&gt;tippel&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zipfel&lt;/i&gt;; möjl. en sekundär germansk avljudsform (med diminutiviskt &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;) till &lt;sp&gt;tapp&lt;/sp&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;klick&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;klack&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knirka&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;knarra&lt;/sp&gt;, no. &lt;i&gt;tigg&lt;/i&gt; : &lt;sp&gt;tagg&lt;/sp&gt;). Se även följ. o. &lt;sp&gt;nippertippa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tippa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tinning" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tinning..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tinning..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tinning&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thinning-&lt;/i&gt; (i ackus. plur.), &lt;i&gt;thynninger&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;thynning&lt;/i&gt;, m.? o. f.?, motsv. ä. da. &lt;i&gt;thinning&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tinding&lt;/i&gt;, ävensom isl. &lt;i&gt;þunnvangi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þunnvengi&lt;/i&gt; m., no. &lt;i&gt;tunnvange&lt;/i&gt; m. m., mlty. &lt;i&gt;dunni(n)ge&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dunwengi&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;tünewenge&lt;/i&gt;. Senare leden är ett ord motsv. isl. &lt;i&gt;vangi&lt;/i&gt; m., kind, fsax., fhty. &lt;i&gt;wanga&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;wange&lt;/i&gt; f.), ags. &lt;i&gt;wange&lt;/i&gt; n., jfr got. &lt;i&gt;*waggareis&lt;/i&gt; m. (dat. &lt;i&gt;waggarja&lt;/i&gt;), huvudkudde, isl. &lt;i&gt;vengi&lt;/i&gt; n. ds.; vanl. sammanställt med &lt;sp&gt;vång&lt;/sp&gt; med en grund-betyd. 'böjning o. d.'; jfr det analoga fhty. &lt;i&gt;tinnabacho&lt;/i&gt;, tinning, till ty. &lt;i&gt;backe&lt;/i&gt;, kind. Förra leden föres vanl. till &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt;; om den sv. &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;formen se Kock Sv. ljudh. 1: 444. Häremot dock Falk-Torp s. 1262, som på grund av fsax. &lt;i&gt;thinnong&lt;/i&gt; o. fhty. &lt;i&gt;tinnabacho&lt;/i&gt; antaga en med &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt; visserligen rotbesläktad, men självständig bildning, germ. &lt;i&gt;*þennō-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*þunnō-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-nn-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-nu̯-&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt; osv.) 'spänning', jfr lat. &lt;i&gt;tempora&lt;/i&gt;, tinningar, till &lt;i&gt;temp&lt;/i&gt;, spänna (rotbesl. med &lt;sp&gt;tänja&lt;/sp&gt;). Det sv. (o. da.) ordet är möjl. lånat från fsax. el. mlty. Det i ösv. dial. allmänna &lt;i&gt;*tvinning&lt;/i&gt; beror väl på någon folketymologisk omtydning. — Ty. &lt;i&gt;schläfe&lt;/i&gt;, egentl. plur. till fhty. &lt;i&gt;slâf&lt;/i&gt; ds. = holl. &lt;i&gt;slaap&lt;/i&gt;, innehåller ordet &lt;i&gt;schlaf&lt;/i&gt;, sömn, alltså egentl.: ställe som man vilar på när man sover, liksom rom. dial. &lt;i&gt;sonnu&lt;/i&gt; (=lat. &lt;i&gt;somnus&lt;/i&gt;, sömn), &lt;i&gt;dormidor&lt;/i&gt; (egentl.: sofrum, till lat &lt;i&gt;dormīre&lt;/i&gt;, sova). Med avs. på plur. jfr grek. &lt;i&gt;(h)oi krótaphoi&lt;/i&gt; o. lat. &lt;i&gt;tempora&lt;/i&gt; (vartill fra. &lt;i&gt;tempe&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;temple&lt;/i&gt;). — Samindoeuropeisk beteckning saknas." />
        <feat att="faksimilID" val="1063" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tinning&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thinning-&lt;/i&gt; (i ackus. plur.), &lt;i&gt;thynninger&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;thynning&lt;/i&gt;, m.? o. f.?, motsv. ä. da. &lt;i&gt;thinning&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tinding&lt;/i&gt;, ävensom isl. &lt;i&gt;þunnvangi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þunnvengi&lt;/i&gt; m., no. &lt;i&gt;tunnvange&lt;/i&gt; m. m., mlty. &lt;i&gt;dunni(n)ge&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dunwengi&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;tünewenge&lt;/i&gt;. Senare leden är ett ord motsv. isl. &lt;i&gt;vangi&lt;/i&gt; m., kind, fsax., fhty. &lt;i&gt;wanga&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;wange&lt;/i&gt; f.), ags. &lt;i&gt;wange&lt;/i&gt; n., jfr got. &lt;i&gt;*waggareis&lt;/i&gt; m. (dat. &lt;i&gt;waggarja&lt;/i&gt;), huvudkudde, isl. &lt;i&gt;vengi&lt;/i&gt; n. ds.; vanl. sammanställt med &lt;sp&gt;vång&lt;/sp&gt; med en grund-betyd. 'böjning o. d.'; jfr det analoga fhty. &lt;i&gt;tinnabacho&lt;/i&gt;, tinning, till ty. &lt;i&gt;backe&lt;/i&gt;, kind. Förra leden föres vanl. till &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt;; om den sv. &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;formen se Kock Sv. ljudh. 1: 444. Häremot dock Falk-Torp s. 1262, som på grund av fsax. &lt;i&gt;thinnong&lt;/i&gt; o. fhty. &lt;i&gt;tinnabacho&lt;/i&gt; antaga en med &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt; visserligen rotbesläktad, men självständig bildning, germ. &lt;i&gt;*þennō-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*þunnō-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-nn-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-nu̯-&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt; osv.) 'spänning', jfr lat. &lt;i&gt;tempora&lt;/i&gt;, tinningar, till &lt;i&gt;temp&lt;/i&gt;, spänna (rotbesl. med &lt;sp&gt;tänja&lt;/sp&gt;). Det sv. (o. da.) ordet är möjl. lånat från fsax. el. mlty. Det i ösv. dial. allmänna &lt;i&gt;*tvinning&lt;/i&gt; beror väl på någon folketymologisk omtydning. — Ty. &lt;i&gt;schläfe&lt;/i&gt;, egentl. plur. till fhty. &lt;i&gt;slâf&lt;/i&gt; ds. = holl. &lt;i&gt;slaap&lt;/i&gt;, innehåller ordet &lt;i&gt;schlaf&lt;/i&gt;, sömn, alltså egentl.: ställe som man vilar på när man sover, liksom rom. dial. &lt;i&gt;sonnu&lt;/i&gt; (=lat. &lt;i&gt;somnus&lt;/i&gt;, sömn), &lt;i&gt;dormidor&lt;/i&gt; (egentl.: sofrum, till lat &lt;i&gt;dormīre&lt;/i&gt;, sova). Med avs. på plur. jfr grek. &lt;i&gt;(h)oi krótaphoi&lt;/i&gt; o. lat. &lt;i&gt;tempora&lt;/i&gt; (vartill fra. &lt;i&gt;tempe&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;temple&lt;/i&gt;). — Samindoeuropeisk beteckning saknas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tio" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tio..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tio..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tio&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tīo&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tíu&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tie&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tio&lt;/i&gt;; jfr fsv. (sällan), fda. &lt;i&gt;tī&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ti&lt;/i&gt;; med dunkelt &lt;i&gt;ī&lt;/i&gt; (snarast &lt;i&gt;*tehu&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;tēu&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;tīo&lt;/i&gt;): det stundom framställda antagandet av anslutning till &lt;sp&gt;nio&lt;/sp&gt; tillfredsställer ej, då även dess &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; är oklart; ävenså med knappast nöjaktigt förklarat &lt;i&gt;-o&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-u&lt;/i&gt;): anslutning till ordningstalet möjlig, men oviss (jfr isl. &lt;i&gt;ti-rǿdr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;té-&lt;/i&gt;, 100 år gammal); motsv. got. &lt;i&gt;taíhun&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tehan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zehan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zehn&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tíen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tén&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ten&lt;/i&gt;); motsv. lat. &lt;i&gt;decem&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;december&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;decimal&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;déka&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;dáça&lt;/i&gt; m, fl. Enl. Hirt IF Anz. 9: 28, Blankenstein IF 21: 110 m. fl. utgå de germ. formerna från den ie. konsonantstammen &lt;i&gt;*dekm̥t&lt;/i&gt;, tiotal = sanskr. &lt;i&gt;daçat&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;dekás&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ádos&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;dekad&lt;/sp&gt;), liksom fslav. &lt;i&gt;desęti&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;deszim̃tis&lt;/i&gt; m., fl. från &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*dekm̥ti-&lt;/i&gt;; enl. Hirt vore dessutom lat. &lt;i&gt;decem&lt;/i&gt; osv., likaledes av &lt;i&gt;*dekm̥t&lt;/i&gt;, analogibildningar efter &lt;i&gt;*septm̥&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*neu̯n̥&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;sju&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;nio&lt;/sp&gt;). Annorlunda Brugmann Grundr. II. 2: 21, som i de germ., lat., grek. o. sanskr. formerna se ett ie. &lt;i&gt;*dekm̥&lt;/i&gt;, varvid det därur härflytande germ. &lt;i&gt;*tehun&lt;/i&gt; ombildats till &lt;i&gt;*tehuni&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;*fimfi&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;sju&lt;/sp&gt;); emellertid beror, med Osthoff MU 1: 130, bevarandet av &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;et snarast på anslutning till ordningstalet. Jfr f. ö. det nära besl. &lt;sp&gt;tjog&lt;/sp&gt;. — En avljudsform anses vanl. föreligga i got. &lt;i&gt;-tēhund&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;sibuntēhund&lt;/i&gt; 70, &lt;i&gt;taihuntēhund&lt;/i&gt; 100 osv.), vartill enl. somliga även &lt;i&gt;-tān&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;þrættan&lt;/i&gt;, tretton, osv., isl. &lt;i&gt;þrættán&lt;/i&gt; osv., o. enl. andra även &lt;i&gt;-tján&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;sjautián&lt;/i&gt; osv. (se t. ex. under &lt;sp&gt;femton&lt;/sp&gt;). Dock ha vissa forskare, tidigast Brugmann, här i stället velat utgå från ett &lt;i&gt;sibuntē&lt;/i&gt; (genit. plur.) + &lt;i&gt;hund&lt;/i&gt;, tiotal (se &lt;sp&gt;hundra&lt;/sp&gt;); se v. Helten IF 18: 118 f. o. där citerad litteratur. Emellertid blir antagandet av ett talsubstantiv på &lt;i&gt;-unt&lt;/i&gt; (motsv. de grek. på &lt;i&gt;-ad-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-n̥d-&lt;/i&gt;, i &lt;i&gt;(h)eptás&lt;/i&gt;, sjutal, osv.) ytterst betänkligt, då dylika bildningar icke annars äro kända i de germ. spr. (jfr i stället isl. &lt;i&gt;niund&lt;/i&gt; osv.). Ett försök att i anslutning till Brugmanns tankegång lösa svårigheterna se v. Friesen Rökst. s. 144, vilken likaledes betvivlar existensen av got. &lt;i&gt;tēhund&lt;/i&gt; o. med rätta även samma avljudsform i &lt;i&gt;-tān&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;þrættan&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;femton&lt;/sp&gt;); jfr dock härtill Kock Ark. 38: 131 f. — Nsv. &lt;sp&gt;tie&lt;/sp&gt; utgår från en form med &lt;sp&gt;akut&lt;/sp&gt;; jfr Noreen V. spr. 3: 394 med litter. — &lt;sp&gt;Tionde&lt;/sp&gt;, ordningstal, fsv. &lt;i&gt;tīunde&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tíundi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tiende&lt;/i&gt;, motsv. got. &lt;i&gt;taíhunda&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tehando&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zehando&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zehnte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;téoða&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;tenth&lt;/i&gt;), svag form till de annars direkt motsv. grek. &lt;i&gt;dékatos&lt;/i&gt; (av ie. &lt;i&gt;*dekm̥to-&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;desętŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;deszim̃tas&lt;/i&gt;. Med annat suffix: lat. &lt;i&gt;decimus&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;dagarná-&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;tionde&lt;/sp&gt;, sbst. — &lt;sp&gt;Tiung&lt;/sp&gt;, ä. nsv., tiondedel, i gamla bibelövers., t. ex. 'twå tiungar semlomjöl'." />
        <feat att="faksimilID" val="1064" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tio&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tīo&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tíu&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tie&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tio&lt;/i&gt;; jfr fsv. (sällan), fda. &lt;i&gt;tī&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ti&lt;/i&gt;; med dunkelt &lt;i&gt;ī&lt;/i&gt; (snarast &lt;i&gt;*tehu&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;tēu&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;tīo&lt;/i&gt;): det stundom framställda antagandet av anslutning till &lt;sp&gt;nio&lt;/sp&gt; tillfredsställer ej, då även dess &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; är oklart; ävenså med knappast nöjaktigt förklarat &lt;i&gt;-o&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-u&lt;/i&gt;): anslutning till ordningstalet möjlig, men oviss (jfr isl. &lt;i&gt;ti-rǿdr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;té-&lt;/i&gt;, 100 år gammal); motsv. got. &lt;i&gt;taíhun&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tehan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zehan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zehn&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;tíen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tén&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ten&lt;/i&gt;); motsv. lat. &lt;i&gt;decem&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;december&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;decimal&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;déka&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;dáça&lt;/i&gt; m, fl. Enl. Hirt IF Anz. 9: 28, Blankenstein IF 21: 110 m. fl. utgå de germ. formerna från den ie. konsonantstammen &lt;i&gt;*dekm̥t&lt;/i&gt;, tiotal = sanskr. &lt;i&gt;daçat&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;dekás&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ádos&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;dekad&lt;/sp&gt;), liksom fslav. &lt;i&gt;desęti&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;deszim̃tis&lt;/i&gt; m., fl. från &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*dekm̥ti-&lt;/i&gt;; enl. Hirt vore dessutom lat. &lt;i&gt;decem&lt;/i&gt; osv., likaledes av &lt;i&gt;*dekm̥t&lt;/i&gt;, analogibildningar efter &lt;i&gt;*septm̥&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*neu̯n̥&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;sju&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;nio&lt;/sp&gt;). Annorlunda Brugmann Grundr. II. 2: 21, som i de germ., lat., grek. o. sanskr. formerna se ett ie. &lt;i&gt;*dekm̥&lt;/i&gt;, varvid det därur härflytande germ. &lt;i&gt;*tehun&lt;/i&gt; ombildats till &lt;i&gt;*tehuni&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;*fimfi&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;sju&lt;/sp&gt;); emellertid beror, med Osthoff MU 1: 130, bevarandet av &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;et snarast på anslutning till ordningstalet. Jfr f. ö. det nära besl. &lt;sp&gt;tjog&lt;/sp&gt;. — En avljudsform anses vanl. föreligga i got. &lt;i&gt;-tēhund&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;sibuntēhund&lt;/i&gt; 70, &lt;i&gt;taihuntēhund&lt;/i&gt; 100 osv.), vartill enl. somliga även &lt;i&gt;-tān&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;þrættan&lt;/i&gt;, tretton, osv., isl. &lt;i&gt;þrættán&lt;/i&gt; osv., o. enl. andra även &lt;i&gt;-tján&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;sjautián&lt;/i&gt; osv. (se t. ex. under &lt;sp&gt;femton&lt;/sp&gt;). Dock ha vissa forskare, tidigast Brugmann, här i stället velat utgå från ett &lt;i&gt;sibuntē&lt;/i&gt; (genit. plur.) + &lt;i&gt;hund&lt;/i&gt;, tiotal (se &lt;sp&gt;hundra&lt;/sp&gt;); se v. Helten IF 18: 118 f. o. där citerad litteratur. Emellertid blir antagandet av ett talsubstantiv på &lt;i&gt;-unt&lt;/i&gt; (motsv. de grek. på &lt;i&gt;-ad-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-n̥d-&lt;/i&gt;, i &lt;i&gt;(h)eptás&lt;/i&gt;, sjutal, osv.) ytterst betänkligt, då dylika bildningar icke annars äro kända i de germ. spr. (jfr i stället isl. &lt;i&gt;niund&lt;/i&gt; osv.). Ett försök att i anslutning till Brugmanns tankegång lösa svårigheterna se v. Friesen Rökst. s. 144, vilken likaledes betvivlar existensen av got. &lt;i&gt;tēhund&lt;/i&gt; o. med rätta även samma avljudsform i &lt;i&gt;-tān&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;þrættan&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;femton&lt;/sp&gt;); jfr dock härtill Kock Ark. 38: 131 f. — Nsv. &lt;sp&gt;tie&lt;/sp&gt; utgår från en form med &lt;sp&gt;akut&lt;/sp&gt;; jfr Noreen V. spr. 3: 394 med litter. — &lt;sp&gt;Tionde&lt;/sp&gt;, ordningstal, fsv. &lt;i&gt;tīunde&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tíundi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tiende&lt;/i&gt;, motsv. got. &lt;i&gt;taíhunda&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;tehando&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zehando&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zehnte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;téoða&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;tenth&lt;/i&gt;), svag form till de annars direkt motsv. grek. &lt;i&gt;dékatos&lt;/i&gt; (av ie. &lt;i&gt;*dekm̥to-&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;desętŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;deszim̃tas&lt;/i&gt;. Med annat suffix: lat. &lt;i&gt;decimus&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;dagarná-&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;tionde&lt;/sp&gt;, sbst. — &lt;sp&gt;Tiung&lt;/sp&gt;, ä. nsv., tiondedel, i gamla bibelövers., t. ex. 'twå tiungar semlomjöl'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tinne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tinne..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tinne..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tinne&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tinne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tinde&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tinde&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;tindr&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tinden&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zint&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tind&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tine&lt;/i&gt;), ävensom, av germ. &lt;i&gt;*tindiō-&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tinne&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zinna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zinne&lt;/i&gt;). Av de fsv. formerna utgår väl &lt;i&gt;tinde&lt;/i&gt; från ett &lt;i&gt;*tindan-&lt;/i&gt;, en utvidgning av &lt;i&gt;*tinda-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;tindr&lt;/i&gt; osv.; &lt;i&gt;tinne&lt;/i&gt; kan innehålla ett &lt;i&gt;*tinþan-&lt;/i&gt; (med grammatisk växling) el. vara lån från mlty. &lt;i&gt;tinne&lt;/i&gt;. Vanl. betraktat som förutsättande ett ie. &lt;i&gt;*dento-&lt;/i&gt; o. innehållande en utvidgning av en avljudsform till konsonantstammen i &lt;sp&gt;tand&lt;/sp&gt;. Har dock även skilts från detta ord o. förts samman med mir. &lt;i&gt;dinn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dind&lt;/i&gt;, kulle, fryg. &lt;i&gt;Díndymos&lt;/i&gt;, bergnamn, m. m. (se Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; under &lt;sp&gt;dens&lt;/sp&gt;). En &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. till samma stam se under &lt;sp&gt;sinka 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1063" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tinne&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;tinne&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tinde&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tinde&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;tindr&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tinden&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zint&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tind&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;tine&lt;/i&gt;), ävensom, av germ. &lt;i&gt;*tindiō-&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;tinne&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zinna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zinne&lt;/i&gt;). Av de fsv. formerna utgår väl &lt;i&gt;tinde&lt;/i&gt; från ett &lt;i&gt;*tindan-&lt;/i&gt;, en utvidgning av &lt;i&gt;*tinda-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;tindr&lt;/i&gt; osv.; &lt;i&gt;tinne&lt;/i&gt; kan innehålla ett &lt;i&gt;*tinþan-&lt;/i&gt; (med grammatisk växling) el. vara lån från mlty. &lt;i&gt;tinne&lt;/i&gt;. Vanl. betraktat som förutsättande ett ie. &lt;i&gt;*dento-&lt;/i&gt; o. innehållande en utvidgning av en avljudsform till konsonantstammen i &lt;sp&gt;tand&lt;/sp&gt;. Har dock även skilts från detta ord o. förts samman med mir. &lt;i&gt;dinn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dind&lt;/i&gt;, kulle, fryg. &lt;i&gt;Díndymos&lt;/i&gt;, bergnamn, m. m. (se Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; under &lt;sp&gt;dens&lt;/sp&gt;). En &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. till samma stam se under &lt;sp&gt;sinka 3&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tinnerö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tinnerö..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tinnerö..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Tinnerö&lt;/sp&gt; bäck, se &lt;sp&gt;tindra&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1063" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Tinnerö&lt;/sp&gt; bäck, se &lt;sp&gt;tindra&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="tindra" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ragg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ragg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ragg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ragg&lt;/b&gt;, i nsv. r. (f.) o. n., fsv. (f.?), ä. da. &lt;i&gt;rag&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;rǫgg&lt;/i&gt; f. (jämte &lt;i&gt;rǫggr&lt;/i&gt; m.), no. &lt;i&gt;ragg&lt;/i&gt; n., av urnord. &lt;i&gt;*rawwō-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*rawwa-&lt;/i&gt;?); ags. &lt;i&gt;raggig&lt;/i&gt; adj. o. eng. &lt;i&gt;rag&lt;/i&gt;, trasa, från nord.; till den ie. roten &lt;i&gt;ru&lt;/i&gt;, rycka, riva o. d., i isl. &lt;i&gt;rýja&lt;/i&gt;, rycka ullen av får, lat. &lt;i&gt;ruo&lt;/i&gt;, rycker, gräver, &lt;i&gt;rutrum&lt;/i&gt;, spade (med instrumentalt &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;ráuju&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ráuti&lt;/i&gt;, slita ut o. d.; jfr &lt;sp&gt;rugg&lt;/sp&gt;. — Betyd.-utvecklingen sammanhänger därmed, att i äldre tider ullen rycktes av fåren o. ej klipptes; jfr &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rov&lt;/sp&gt;, i vilket senare ord en utvidgning av roten &lt;i&gt;ru&lt;/i&gt; föreligger." />
        <feat att="faksimilID" val="0709" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ragg&lt;/b&gt;, i nsv. r. (f.) o. n., fsv. (f.?), ä. da. &lt;i&gt;rag&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;rǫgg&lt;/i&gt; f. (jämte &lt;i&gt;rǫggr&lt;/i&gt; m.), no. &lt;i&gt;ragg&lt;/i&gt; n., av urnord. &lt;i&gt;*rawwō-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*rawwa-&lt;/i&gt;?); ags. &lt;i&gt;raggig&lt;/i&gt; adj. o. eng. &lt;i&gt;rag&lt;/i&gt;, trasa, från nord.; till den ie. roten &lt;i&gt;ru&lt;/i&gt;, rycka, riva o. d., i isl. &lt;i&gt;rýja&lt;/i&gt;, rycka ullen av får, lat. &lt;i&gt;ruo&lt;/i&gt;, rycker, gräver, &lt;i&gt;rutrum&lt;/i&gt;, spade (med instrumentalt &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;ráuju&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ráuti&lt;/i&gt;, slita ut o. d.; jfr &lt;sp&gt;rugg&lt;/sp&gt;. — Betyd.-utvecklingen sammanhänger därmed, att i äldre tider ullen rycktes av fåren o. ej klipptes; jfr &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;rov&lt;/sp&gt;, i vilket senare ord en utvidgning av roten &lt;i&gt;ru&lt;/i&gt; föreligger." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tiraljör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tiraljör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tiraljör..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tiraljör&lt;/b&gt;, Trolle-Wachtmeister 1808: &lt;i&gt;tiraljörkedjor&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tirailleur&lt;/i&gt;, egentl.: som (ofta) skjuter, till &lt;i&gt;tirailler&lt;/i&gt;, skjuta, draga, iterativum (= ital. &lt;i&gt;tiracchiare&lt;/i&gt;, av vulg.-lat. &lt;i&gt;-aculare&lt;/i&gt;) till &lt;i&gt;tirer&lt;/i&gt; ds., vartill även &lt;sp&gt;tirad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;attiralj&lt;/sp&gt;. Jfr med avs. på bildningen fra. &lt;i&gt;criailler&lt;/i&gt;, ideligen skrika, &lt;i&gt;sonnailler&lt;/i&gt;, ideligen ringa." />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tiraljör&lt;/b&gt;, Trolle-Wachtmeister 1808: &lt;i&gt;tiraljörkedjor&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;tirailleur&lt;/i&gt;, egentl.: som (ofta) skjuter, till &lt;i&gt;tirailler&lt;/i&gt;, skjuta, draga, iterativum (= ital. &lt;i&gt;tiracchiare&lt;/i&gt;, av vulg.-lat. &lt;i&gt;-aculare&lt;/i&gt;) till &lt;i&gt;tirer&lt;/i&gt; ds., vartill även &lt;sp&gt;tirad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;attiralj&lt;/sp&gt;. Jfr med avs. på bildningen fra. &lt;i&gt;criailler&lt;/i&gt;, ideligen skrika, &lt;i&gt;sonnailler&lt;/i&gt;, ideligen ringa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tira" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tira..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tira..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tira&lt;/b&gt; (slangspr.), titta, i ösv. dial.: plira, i dial. även: glänsa, glindra = no. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, titta, glänsa, jfr fpreuss. &lt;i&gt;deirīt&lt;/i&gt;, se, litau. &lt;i&gt;dyru&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dyrèti&lt;/i&gt;, titta m. m. (jfr Bugge PBB 21: 425), f. ö. besl. med lånordet &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt; o. där anförda ord, t. ex. no. &lt;i&gt;tir&lt;/i&gt;, glans, i sv. dial.: öppning, inskärning (egentl. om sådan i trä; med ljus färg i förh. till omgivningen), isl. &lt;i&gt;tírr&lt;/i&gt;, ära (med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;heder&lt;/sp&gt;); alltså med samma betyd.-växling av 'se' o. 'glänsa' som i de många under &lt;sp&gt;blick&lt;/sp&gt; uppräknade bildningarna; jfr f. ö. &lt;sp&gt;Tisnaren&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt;. Annorlunda, men felaktigt E. H. Lind No.-isl. personbin. s. 407, som förmodar ett isl. &lt;i&gt;*þidra&lt;/i&gt;, vartill tilln. &lt;i&gt;þiðrandi&lt;/i&gt; vore part. pres. — Hit hör däremot knappast (med Torp Etym. Ordb. s. 788) sv. dial. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;tire&lt;/i&gt;, rinna sakta, no. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, rinna med tunn stråle, vartill avledn. sv. dial. &lt;i&gt;tirka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tirla&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;silka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sirla&lt;/i&gt; ds. till &lt;i&gt;sila&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;sel&lt;/sp&gt;); i så fall förmedlat av begreppet 'smal öppning'. Snarast i stället imitativa bildningar av samma slag som de under &lt;sp&gt;tillra&lt;/sp&gt; anförda." />
        <feat att="faksimilID" val="1064" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tira&lt;/b&gt; (slangspr.), titta, i ösv. dial.: plira, i dial. även: glänsa, glindra = no. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, titta, glänsa, jfr fpreuss. &lt;i&gt;deirīt&lt;/i&gt;, se, litau. &lt;i&gt;dyru&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dyrèti&lt;/i&gt;, titta m. m. (jfr Bugge PBB 21: 425), f. ö. besl. med lånordet &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt; o. där anförda ord, t. ex. no. &lt;i&gt;tir&lt;/i&gt;, glans, i sv. dial.: öppning, inskärning (egentl. om sådan i trä; med ljus färg i förh. till omgivningen), isl. &lt;i&gt;tírr&lt;/i&gt;, ära (med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;heder&lt;/sp&gt;); alltså med samma betyd.-växling av 'se' o. 'glänsa' som i de många under &lt;sp&gt;blick&lt;/sp&gt; uppräknade bildningarna; jfr f. ö. &lt;sp&gt;Tisnaren&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt;. Annorlunda, men felaktigt E. H. Lind No.-isl. personbin. s. 407, som förmodar ett isl. &lt;i&gt;*þidra&lt;/i&gt;, vartill tilln. &lt;i&gt;þiðrandi&lt;/i&gt; vore part. pres. — Hit hör däremot knappast (med Torp Etym. Ordb. s. 788) sv. dial. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;tire&lt;/i&gt;, rinna sakta, no. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, rinna med tunn stråle, vartill avledn. sv. dial. &lt;i&gt;tirka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tirla&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;silka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sirla&lt;/i&gt; ds. till &lt;i&gt;sila&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;sel&lt;/sp&gt;); i så fall förmedlat av begreppet 'smal öppning'. Snarast i stället imitativa bildningar av samma slag som de under &lt;sp&gt;tillra&lt;/sp&gt; anförda." />
        <feat att="see" val="sira" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tirad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tirad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tirad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tirad&lt;/b&gt;, Stockh. Posten 1792, från fra. &lt;i&gt;tirade&lt;/i&gt;, vidtyftig o. långrandig harang, ordsvall m. m., av ital. &lt;i&gt;tirata&lt;/i&gt;, egentl.: dragning, sträcka, till &lt;i&gt;tirare&lt;/i&gt;, draga (fra. &lt;i&gt;tirer&lt;/i&gt;); av ovisst ursprung; jfr följ. o. &lt;sp&gt;retirera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1065" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tirad&lt;/b&gt;, Stockh. Posten 1792, från fra. &lt;i&gt;tirade&lt;/i&gt;, vidtyftig o. långrandig harang, ordsvall m. m., av ital. &lt;i&gt;tirata&lt;/i&gt;, egentl.: dragning, sträcka, till &lt;i&gt;tirare&lt;/i&gt;, draga (fra. &lt;i&gt;tirer&lt;/i&gt;); av ovisst ursprung; jfr följ. o. &lt;sp&gt;retirera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tiraljör 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timpel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timpel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timpel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;timpel&lt;/b&gt;, bergv., nu: järnbalk som upptill begränsar en viss av masugnens öppningar, jfr Jennings 1756: Timpelen eller der utslaget sker', från ty. &lt;i&gt;timpel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tümpel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dimpfel&lt;/i&gt; i motsvar. betyd.; i dessa snarast ellips från sammans. såsom ty. &lt;i&gt;tümpelplatte, -stein&lt;/i&gt;, jfr sv. &lt;i&gt;timpelhäll, -sten, -damm&lt;/i&gt; o. urspr. om själva utslagsöppningen el. dammen, alltså samma ord som ty. &lt;i&gt;tümpel&lt;/i&gt;, vattenhåla, pöl, förr även &lt;i&gt;dümpel&lt;/i&gt;, mellan- o. lågty. former för hty. &lt;i&gt;tümpfel&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;tumphilo&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;dimple&lt;/i&gt;, liten håla (meng. &lt;i&gt;dympull&lt;/i&gt;); avledn. av sydty. dial. &lt;i&gt;dumpf&lt;/i&gt;, vattenhåla, da. o. no. dial. &lt;i&gt;dump&lt;/i&gt;, fördjupning; väl besl. med litau. &lt;i&gt;dumburỹs&lt;/i&gt;, vattenhåla; kanske till en nasalerad form av roten i &lt;sp&gt;djup&lt;/sp&gt;, jfr litau. &lt;i&gt;dumbù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dùbti&lt;/i&gt;, bli ihålig, sjunka in. — I ä. sv. även &lt;i&gt;timp&lt;/i&gt;, dammsten, Rinman 1745." />
        <feat att="faksimilID" val="1062" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;timpel&lt;/b&gt;, bergv., nu: järnbalk som upptill begränsar en viss av masugnens öppningar, jfr Jennings 1756: Timpelen eller der utslaget sker', från ty. &lt;i&gt;timpel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tümpel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dimpfel&lt;/i&gt; i motsvar. betyd.; i dessa snarast ellips från sammans. såsom ty. &lt;i&gt;tümpelplatte, -stein&lt;/i&gt;, jfr sv. &lt;i&gt;timpelhäll, -sten, -damm&lt;/i&gt; o. urspr. om själva utslagsöppningen el. dammen, alltså samma ord som ty. &lt;i&gt;tümpel&lt;/i&gt;, vattenhåla, pöl, förr även &lt;i&gt;dümpel&lt;/i&gt;, mellan- o. lågty. former för hty. &lt;i&gt;tümpfel&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;tumphilo&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;dimple&lt;/i&gt;, liten håla (meng. &lt;i&gt;dympull&lt;/i&gt;); avledn. av sydty. dial. &lt;i&gt;dumpf&lt;/i&gt;, vattenhåla, da. o. no. dial. &lt;i&gt;dump&lt;/i&gt;, fördjupning; väl besl. med litau. &lt;i&gt;dumburỹs&lt;/i&gt;, vattenhåla; kanske till en nasalerad form av roten i &lt;sp&gt;djup&lt;/sp&gt;, jfr litau. &lt;i&gt;dumbù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dùbti&lt;/i&gt;, bli ihålig, sjunka in. — I ä. sv. även &lt;i&gt;timp&lt;/i&gt;, dammsten, Rinman 1745." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tina" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tina..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tina..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tina&lt;/b&gt;, sbst., 1549 = no. &lt;i&gt;tīna&lt;/i&gt;, nisl. &lt;i&gt;tína&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;tejne&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tîne&lt;/i&gt;, balja, litet kar med lock, från rom. spr.: fra. &lt;i&gt;tine&lt;/i&gt;, balja, spann, jfr ital. &lt;i&gt;tinella&lt;/i&gt;, litet vinfat, av lat. &lt;i&gt;tīna&lt;/i&gt;, vinbytta (möjl., genom etruskisk förmedling?, av grek. &lt;i&gt;dīnos&lt;/i&gt;, runt fat). Ej att förväxla med det stundom ungef. likbetydande (sv. dial.) &lt;sp&gt;tena&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1062" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tina&lt;/b&gt;, sbst., 1549 = no. &lt;i&gt;tīna&lt;/i&gt;, nisl. &lt;i&gt;tína&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;tejne&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;tîne&lt;/i&gt;, balja, litet kar med lock, från rom. spr.: fra. &lt;i&gt;tine&lt;/i&gt;, balja, spann, jfr ital. &lt;i&gt;tinella&lt;/i&gt;, litet vinfat, av lat. &lt;i&gt;tīna&lt;/i&gt;, vinbytta (möjl., genom etruskisk förmedling?, av grek. &lt;i&gt;dīnos&lt;/i&gt;, runt fat). Ej att förväxla med det stundom ungef. likbetydande (sv. dial.) &lt;sp&gt;tena&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timotej" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timotej..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timotej..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;timotej&lt;/b&gt;, 1809: &lt;i&gt;themothé&lt;/i&gt;, Nathorst 1833: &lt;i&gt;timothei&lt;/i&gt;, jfr Gadd 1775: &lt;i&gt;timotheigräs&lt;/i&gt; (om engelska förh.) = da. &lt;i&gt;timotei&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;timotheigras&lt;/i&gt;, efter en amerikanare Timothy Hanson el. (enl. andra) Timothy Herd, som först börjat odla timotejen (under förra hälften av 1700-t.). Med avs. på ellipsen &lt;i&gt;timotej&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;timotejgräs&lt;/i&gt; jfr t. ex. växtn. &lt;sp&gt;monke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;munke: munkhatt&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;studenter: studentnejlikor&lt;/sp&gt;. — Kallas även &lt;sp&gt;kampe&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1061" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;timotej&lt;/b&gt;, 1809: &lt;i&gt;themothé&lt;/i&gt;, Nathorst 1833: &lt;i&gt;timothei&lt;/i&gt;, jfr Gadd 1775: &lt;i&gt;timotheigräs&lt;/i&gt; (om engelska förh.) = da. &lt;i&gt;timotei&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;timotheigras&lt;/i&gt;, efter en amerikanare Timothy Hanson el. (enl. andra) Timothy Herd, som först börjat odla timotejen (under förra hälften av 1700-t.). Med avs. på ellipsen &lt;i&gt;timotej&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;timotejgräs&lt;/i&gt; jfr t. ex. växtn. &lt;sp&gt;monke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;munke: munkhatt&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;studenter: studentnejlikor&lt;/sp&gt;. — Kallas även &lt;sp&gt;kampe&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="kampe" />
        <feat att="see" val="studenter: studentnejlikor" />
        <feat att="see" val="monke" />
        <feat att="see" val="munke: munkhatt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timpan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timpan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timpan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;timpan&lt;/b&gt;, boktr., nu sälls. el. obr., däckel i boktryckeripress, av fra. el. eng. &lt;i&gt;tympan&lt;/i&gt; ds., ytterst av grek. &lt;i&gt;týmpanon&lt;/i&gt;, trumma (jfr Heidenstam: 'Ekon af tympanon och cymbal'), till en nasalerad form av roten i &lt;i&gt;týptō&lt;/i&gt;, slår (jfr under &lt;sp&gt;tambur 3&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1061" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;timpan&lt;/b&gt;, boktr., nu sälls. el. obr., däckel i boktryckeripress, av fra. el. eng. &lt;i&gt;tympan&lt;/i&gt; ds., ytterst av grek. &lt;i&gt;týmpanon&lt;/i&gt;, trumma (jfr Heidenstam: 'Ekon af tympanon och cymbal'), till en nasalerad form av roten i &lt;i&gt;týptō&lt;/i&gt;, slår (jfr under &lt;sp&gt;tambur 3&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timmer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timmer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timmer..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;timmer&lt;/b&gt;, i dial. även &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;timber (-y-)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;timbr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tømmer&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; framför läppljudet &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;) = fsax. &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zimbar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zimmer&lt;/i&gt;), ags., eng. &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt;, i västgerm. spr. även: (trä)byggnad, i ty. (såsom även i fhty.): rum (jfr &lt;sp&gt;fruntimmer&lt;/sp&gt; ävensom t. ex. U. Hiärne 1665: 'Jungfruernes timmer'), av germ. &lt;i&gt;*timbra-&lt;/i&gt; n., bildat med det i orts- o. instrumentalbeteckningar vanliga &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;suffixet (jfr &lt;sp&gt;bur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läger&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;säter&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;fjäder&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunder&lt;/sp&gt;) till ie. roten &lt;i&gt;dem&lt;/i&gt;, bygga, i grek. &lt;i&gt;démō&lt;/i&gt;, jfr lat. &lt;i&gt;domus&lt;/i&gt; osv., hus (se under &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;dam 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;domestik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;domino&lt;/sp&gt;); jfr f. ö. &lt;sp&gt;tomt&lt;/sp&gt; o. följ. — Avledn.: &lt;sp&gt;timra&lt;/sp&gt;, fsv., isl. &lt;i&gt;timbra&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tømre&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*timbrōn&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;*timbrian&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;timrjan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;timberen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zimmern&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;timbran&lt;/i&gt;. — Sammans.: &lt;sp&gt;timmerman&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;timberman&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tømmermand&lt;/i&gt;, väl efter mlty. &lt;i&gt;timmerman&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zimmermann&lt;/i&gt; (varifrån sv. familjen. &lt;sp&gt;Zimmerman(n)&lt;/sp&gt;; se d. o.). I got. däremot med avledn.: &lt;i&gt;timrja&lt;/i&gt; (bildat som &lt;i&gt;fiskja&lt;/i&gt;, fiskare, till &lt;i&gt;fisks&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kasja&lt;/i&gt;, krukmakare, till &lt;i&gt;kas&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;kar&lt;/sp&gt;, osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1061" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;timmer&lt;/b&gt;, i dial. även &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;timber (-y-)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;timbr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tømmer&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; framför läppljudet &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;) = fsax. &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zimbar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zimmer&lt;/i&gt;), ags., eng. &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt;, i västgerm. spr. även: (trä)byggnad, i ty. (såsom även i fhty.): rum (jfr &lt;sp&gt;fruntimmer&lt;/sp&gt; ävensom t. ex. U. Hiärne 1665: 'Jungfruernes timmer'), av germ. &lt;i&gt;*timbra-&lt;/i&gt; n., bildat med det i orts- o. instrumentalbeteckningar vanliga &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;suffixet (jfr &lt;sp&gt;bur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läger&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;säter&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;fjäder&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunder&lt;/sp&gt;) till ie. roten &lt;i&gt;dem&lt;/i&gt;, bygga, i grek. &lt;i&gt;démō&lt;/i&gt;, jfr lat. &lt;i&gt;domus&lt;/i&gt; osv., hus (se under &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;dam 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;domestik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;domino&lt;/sp&gt;); jfr f. ö. &lt;sp&gt;tomt&lt;/sp&gt; o. följ. — Avledn.: &lt;sp&gt;timra&lt;/sp&gt;, fsv., isl. &lt;i&gt;timbra&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tømre&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*timbrōn&lt;/i&gt; ~ &lt;i&gt;*timbrian&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;timrjan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;timberen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zimmern&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;timbran&lt;/i&gt;. — Sammans.: &lt;sp&gt;timmerman&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;timberman&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;tømmermand&lt;/i&gt;, väl efter mlty. &lt;i&gt;timmerman&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zimmermann&lt;/i&gt; (varifrån sv. familjen. &lt;sp&gt;Zimmerman(n)&lt;/sp&gt;; se d. o.). I got. däremot med avledn.: &lt;i&gt;timrja&lt;/i&gt; (bildat som &lt;i&gt;fiskja&lt;/i&gt;, fiskare, till &lt;i&gt;fisks&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kasja&lt;/i&gt;, krukmakare, till &lt;i&gt;kas&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;kar&lt;/sp&gt;, osv.)." />
        <feat att="see" val="kar" />
        <feat att="see" val="Zimmerman(n)" />
        <feat att="see" val="timmerman" />
        <feat att="see" val="timra" />
        <feat att="see" val="tomt" />
        <feat att="see" val="dam 1" />
        <feat att="see" val="domestik" />
        <feat att="see" val="domino" />
        <feat att="see" val="hus" />
        <feat att="see" val="fjäder" />
        <feat att="see" val="tunder" />
        <feat att="see" val="säter" />
        <feat att="see" val="bur" />
        <feat att="see" val="läger" />
        <feat att="see" val="fruntimmer" />
        <feat att="see" val="timmer 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timmer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timmer..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timmer..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;timmer&lt;/b&gt;, 40 stycken (skinn), fsv. &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;timbr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tømmer&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zimmer&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;simmer&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;zimmer&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt;. Säkerl., såsom en engelsk förf. uppger år 1597: så många skinn som inneslötos inom två timmerbräder, på vilket sätt köpmännen brukade transportera skinn o. pälsverk. Jfr ä. eng. &lt;i&gt;tavelin&lt;/i&gt; (egentl.: liten bräda o. d.; jfr &lt;sp&gt;tavla&lt;/sp&gt;) i liknande anv. om vissa mindre partier av skinn o. d. Övriga framställda förmodanden (egentl.: hög, stapel; m. m.) osäkra." />
        <feat att="faksimilID" val="1061" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;timmer&lt;/b&gt;, 40 stycken (skinn), fsv. &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;timbr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tømmer&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zimmer&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;simmer&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;zimmer&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;timber&lt;/i&gt;. Säkerl., såsom en engelsk förf. uppger år 1597: så många skinn som inneslötos inom två timmerbräder, på vilket sätt köpmännen brukade transportera skinn o. pälsverk. Jfr ä. eng. &lt;i&gt;tavelin&lt;/i&gt; (egentl.: liten bräda o. d.; jfr &lt;sp&gt;tavla&lt;/sp&gt;) i liknande anv. om vissa mindre partier av skinn o. d. Övriga framställda förmodanden (egentl.: hög, stapel; m. m.) osäkra." />
        <feat att="see" val="tavla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="raffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--raffa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--raffa..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;raffa&lt;/sp&gt;, sv. dial., rycka, se under följ.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0708" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;raffa&lt;/sp&gt;, sv. dial., rycka, se under följ.]" />
        <feat att="see" val="raffel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="timme" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--timme..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--timme..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;timme&lt;/b&gt;, ä. nsv. (stundom) o. fsv. &lt;i&gt;tīme&lt;/i&gt;, tid, timme = isl. &lt;i&gt;tími&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;time&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tíma&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;time&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. till samma rot som &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt; (se f. ö. d. o.). — Vokallängden är bevarad i &lt;sp&gt;fordomtima&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;fordom&lt;/sp&gt;). — Ordet har i betyd. 'tid' i nord. spr. efterhand undanträngts av det därmed tidigt konkurrerande &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;, medan omvänt i engelskan (i enlighet med utvecklingen i västsax.) &lt;i&gt;time&lt;/i&gt; alltjämt betyder 'tid' o. däremot &lt;i&gt;tide&lt;/i&gt; i denna betyd. väsentligen kvarlever i sammans. o. annars fått den specialiserande betyd. 'tidevatten' m. m. (i den fornangliska prosan användes uteslutande &lt;i&gt;tíd&lt;/i&gt; i betyd. 'tid' i alla betyd.-skiftningar). — Förlängningen av &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; är av samma slag som i &lt;sp&gt;döm(m)a&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hemma&lt;/sp&gt; osv.; i vissa avlägsnare dial. dock ännu &lt;i&gt;-m-&lt;/i&gt;. — Om det hithörande sv. dial., fsv. &lt;i&gt;tīmas&lt;/i&gt;, para sig, se under &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1061" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;timme&lt;/b&gt;, ä. nsv. (stundom) o. fsv. &lt;i&gt;tīme&lt;/i&gt;, tid, timme = isl. &lt;i&gt;tími&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;time&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;tíma&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;time&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. till samma rot som &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt; (se f. ö. d. o.). — Vokallängden är bevarad i &lt;sp&gt;fordomtima&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;fordom&lt;/sp&gt;). — Ordet har i betyd. 'tid' i nord. spr. efterhand undanträngts av det därmed tidigt konkurrerande &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;, medan omvänt i engelskan (i enlighet med utvecklingen i västsax.) &lt;i&gt;time&lt;/i&gt; alltjämt betyder 'tid' o. däremot &lt;i&gt;tide&lt;/i&gt; i denna betyd. väsentligen kvarlever i sammans. o. annars fått den specialiserande betyd. 'tidevatten' m. m. (i den fornangliska prosan användes uteslutande &lt;i&gt;tíd&lt;/i&gt; i betyd. 'tid' i alla betyd.-skiftningar). — Förlängningen av &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; är av samma slag som i &lt;sp&gt;döm(m)a&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hemma&lt;/sp&gt; osv.; i vissa avlägsnare dial. dock ännu &lt;i&gt;-m-&lt;/i&gt;. — Om det hithörande sv. dial., fsv. &lt;i&gt;tīmas&lt;/i&gt;, para sig, se under &lt;sp&gt;tidd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tidd" />
        <feat att="see" val="hemma" />
        <feat att="see" val="döm(m)a" />
        <feat att="see" val="tid" />
        <feat att="see" val="fordom" />
        <feat att="see" val="fordomtima" />
        <feat att="see" val="tid" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tingest" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tingest..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tingest..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tingest&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;tingesthe&lt;/i&gt; plur., i ä. n s v. stundom kollektivt neutr. i betyd. 'saker, tillhörigheter', t. ex. Bib. 1541 = no., ä. da. &lt;i&gt;tingeste&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tingest&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;; knappast dock, på grund av formens ålder, från en motsvarighet till ty. &lt;i&gt;dings&lt;/i&gt;, egentl. genit. sg. till &lt;i&gt;ding&lt;/i&gt; med nedsättande betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="1063" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tingest&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;tingesthe&lt;/i&gt; plur., i ä. n s v. stundom kollektivt neutr. i betyd. 'saker, tillhörigheter', t. ex. Bib. 1541 = no., ä. da. &lt;i&gt;tingeste&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tingest&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;; knappast dock, på grund av formens ålder, från en motsvarighet till ty. &lt;i&gt;dings&lt;/i&gt;, egentl. genit. sg. till &lt;i&gt;ding&lt;/i&gt; med nedsättande betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tinktur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tinktur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tinktur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tinktur&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;tinctūra&lt;/i&gt;, färgning, till &lt;i&gt;tingere&lt;/i&gt;, färga, part. perf. pass. &lt;i&gt;tinctus&lt;/i&gt;, vars femin. &lt;i&gt;tincta&lt;/i&gt; givit upphov till fhty. &lt;i&gt;tincta&lt;/i&gt;, bläck (ty. &lt;i&gt;tinte&lt;/i&gt;). Bildat som &lt;sp&gt;mixtur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;striktur&lt;/sp&gt; m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="1063" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tinktur&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;tinctūra&lt;/i&gt;, färgning, till &lt;i&gt;tingere&lt;/i&gt;, färga, part. perf. pass. &lt;i&gt;tinctus&lt;/i&gt;, vars femin. &lt;i&gt;tincta&lt;/i&gt; givit upphov till fhty. &lt;i&gt;tincta&lt;/i&gt;, bläck (ty. &lt;i&gt;tinte&lt;/i&gt;). Bildat som &lt;sp&gt;mixtur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;striktur&lt;/sp&gt; m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tinga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tinga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tinga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tinga&lt;/b&gt;, beställa, fsv. &lt;i&gt;þinga&lt;/i&gt;, hålla ting, betinga, tinga = isl. &lt;i&gt;þinga&lt;/i&gt;, hålla ting, förhandla, da. &lt;i&gt;tinge&lt;/i&gt;, förhandla, ackordera, göra upp (om affärer), mlty. &lt;i&gt;dingen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dingôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dingen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þingian&lt;/i&gt; i samma el. närliggande betyd. (i ags. bl. a.: försvara, bestämma); avledn. av &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;betinga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dagtinga&lt;/sp&gt;. — En annan hithörande bildning &lt;sp&gt;tingtai&lt;/sp&gt; fsv. &lt;i&gt;þingta&lt;/i&gt;, torde vara utdöd utom i finnl.-sv. o. kanske i vissa dial." />
        <feat att="faksimilID" val="1063" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tinga&lt;/b&gt;, beställa, fsv. &lt;i&gt;þinga&lt;/i&gt;, hålla ting, betinga, tinga = isl. &lt;i&gt;þinga&lt;/i&gt;, hålla ting, förhandla, da. &lt;i&gt;tinge&lt;/i&gt;, förhandla, ackordera, göra upp (om affärer), mlty. &lt;i&gt;dingen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;dingôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;dingen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;þingian&lt;/i&gt; i samma el. närliggande betyd. (i ags. bl. a.: försvara, bestämma); avledn. av &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;betinga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dagtinga&lt;/sp&gt;. — En annan hithörande bildning &lt;sp&gt;tingtai&lt;/sp&gt; fsv. &lt;i&gt;þingta&lt;/i&gt;, torde vara utdöd utom i finnl.-sv. o. kanske i vissa dial." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tingeltangel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tingeltangel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tingeltangel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tingeltangel&lt;/b&gt;, numera föga br., men under 1870-80-talen vanlig benämning på sämre varieté, 'fröjd', 'tarachim' (se även d. o.); stundom även om grannlåt o. d., t. ex. Forsslund 1900; jfr &lt;i&gt;tingelitang&lt;/i&gt;, om skrällande pukor, Heidenstam 1888; från ty. &lt;i&gt;tingeltangel&lt;/i&gt; (1870-talets början); ljudhärmande med syftning på musiken. Jfr det likaledes ljudhärmande el. imitativa ty. &lt;i&gt;dingel, dangel&lt;/i&gt; ZfdW 12: 54 el. de på liknande sätt uppkomna no. &lt;i&gt;tingl(a)&lt;/i&gt;, liten bjällra, fris. &lt;i&gt;tingeln&lt;/i&gt;, klinga, eng. &lt;i&gt;tinkle&lt;/i&gt; ds. m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="1063" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tingeltangel&lt;/b&gt;, numera föga br., men under 1870-80-talen vanlig benämning på sämre varieté, 'fröjd', 'tarachim' (se även d. o.); stundom även om grannlåt o. d., t. ex. Forsslund 1900; jfr &lt;i&gt;tingelitang&lt;/i&gt;, om skrällande pukor, Heidenstam 1888; från ty. &lt;i&gt;tingeltangel&lt;/i&gt; (1870-talets början); ljudhärmande med syftning på musiken. Jfr det likaledes ljudhärmande el. imitativa ty. &lt;i&gt;dingel, dangel&lt;/i&gt; ZfdW 12: 54 el. de på liknande sätt uppkomna no. &lt;i&gt;tingl(a)&lt;/i&gt;, liten bjällra, fris. &lt;i&gt;tingeln&lt;/i&gt;, klinga, eng. &lt;i&gt;tinkle&lt;/i&gt; ds. m. fl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tindra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tindra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tindra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;tindra&lt;/b&gt;, Stiernhielm: 'tindrand Gnista', Brenner 1684 (i samma förb.), Spegel 1685 (tolkat: 'sprida Gnister ifrån sig'), Brenner 1697, Elfvius 1709 o. Frese 1715 om stjärnor = no. = da. &lt;i&gt;tindre&lt;/i&gt; ~ no. &lt;i&gt;tandra&lt;/i&gt; ds.; se ut som iterativer el. intensiver på &lt;i&gt;-arōn&lt;/i&gt;, i vilket fall ä. nsv. &lt;i&gt;tinder&lt;/i&gt;, t. ex. Lind 1749, glödande slagg, sv. dial. &lt;i&gt;tindra&lt;/i&gt; f., gnista, isl., no. &lt;i&gt;tandre&lt;/i&gt; m., eld, gnista, snarast vore deverbativer. Men &lt;i&gt;tandre&lt;/i&gt; kan svårligen skiljas från fhty. &lt;i&gt;zantaro&lt;/i&gt;, glödande kol, varför åtminstone i detta ord en gammal nominal &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;bildning synes föreligga. Samma svårighet möter vid &lt;sp&gt;blixtra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gnistra&lt;/sp&gt;. Se f. ö. förf. Ark. 14: 171 o. under de besläktade &lt;sp&gt;tunder&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tända&lt;/sp&gt;. Om det besl. sv. dial. &lt;i&gt;ljustande&lt;/i&gt;, ljusveke, se &lt;sp&gt;veke&lt;/sp&gt; slutet. Det i nyare poesi uppträdande &lt;i&gt;tinder&lt;/i&gt;, tindrande, t. ex. Heidenstam, Österling, är ett ungt deverbativum o. ej att direkt identifiera med ä. nsv. &lt;i&gt;tinder&lt;/i&gt; (varom ovan). — Ett hithörande gammalt ånamn &lt;i&gt;*Tindra&lt;/i&gt; döljer sig i &lt;sp&gt;Tinnerö bäck&lt;/sp&gt; vid Linköping, fsv. &lt;i&gt;Tindrobæk&lt;/i&gt;, egentl.: den glänsande el. dyl.; besl. med det av O. Rygh No. Elven. s. 264 behandlade fno. älvnamnet &lt;i&gt;*Tǫndr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;*Tandrar&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1062" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;tindra&lt;/b&gt;, Stiernhielm: 'tindrand Gnista', Brenner 1684 (i samma förb.), Spegel 1685 (tolkat: 'sprida Gnister ifrån sig'), Brenner 1697, Elfvius 1709 o. Frese 1715 om stjärnor = no. = da. &lt;i&gt;tindre&lt;/i&gt; ~ no. &lt;i&gt;tandra&lt;/i&gt; ds.; se ut som iterativer el. intensiver på &lt;i&gt;-arōn&lt;/i&gt;, i vilket fall ä. nsv. &lt;i&gt;tinder&lt;/i&gt;, t. ex. Lind 1749, glödande slagg, sv. dial. &lt;i&gt;tindra&lt;/i&gt; f., gnista, isl., no. &lt;i&gt;tandre&lt;/i&gt; m., eld, gnista, snarast vore deverbativer. Men &lt;i&gt;tandre&lt;/i&gt; kan svårligen skiljas från fhty. &lt;i&gt;zantaro&lt;/i&gt;, glödande kol, varför åtminstone i detta ord en gammal nominal &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;bildning synes föreligga. Samma svårighet möter vid &lt;sp&gt;blixtra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gnistra&lt;/sp&gt;. Se f. ö. förf. Ark. 14: 171 o. under de besläktade &lt;sp&gt;tunder&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tända&lt;/sp&gt;. Om det besl. sv. dial. &lt;i&gt;ljustande&lt;/i&gt;, ljusveke, se &lt;sp&gt;veke&lt;/sp&gt; slutet. Det i nyare poesi uppträdande &lt;i&gt;tinder&lt;/i&gt;, tindrande, t. ex. Heidenstam, Österling, är ett ungt deverbativum o. ej att direkt identifiera med ä. nsv. &lt;i&gt;tinder&lt;/i&gt; (varom ovan). — Ett hithörande gammalt ånamn &lt;i&gt;*Tindra&lt;/i&gt; döljer sig i &lt;sp&gt;Tinnerö bäck&lt;/sp&gt; vid Linköping, fsv. &lt;i&gt;Tindrobæk&lt;/i&gt;, egentl.: den glänsande el. dyl.; besl. med det av O. Rygh No. Elven. s. 264 behandlade fno. älvnamnet &lt;i&gt;*Tǫndr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;*Tandrar&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ting" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ting..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ting&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þing&lt;/i&gt;, sammankomst (särsk. för rättegångsärenden), sak m. m. = isl., ags. ds. (eng. &lt;i&gt;thing&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;ting&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;thing&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ding&lt;/i&gt;), kanske av germ. &lt;i&gt;*þi̯ngaz&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam), jfr langobard, &lt;i&gt;thingx&lt;/i&gt; (varmed sammanställts det lat.-germ. gudanamnet Mars &lt;i&gt;Thinxus&lt;/i&gt;) o. möjl. även got. &lt;i&gt;þeihs&lt;/i&gt; n., tid (germ. &lt;i&gt;*þenhas&lt;/i&gt;, med Vernersk växling). &lt;sp&gt;Ting&lt;/sp&gt; skulle alltså egentl. betyda 'folkförsamling som eger rum på bestämda tider' el. dyl.; jfr till betyd.-växlingen t. ex. armen. &lt;i&gt;atean&lt;/i&gt;, lämplig tid o. rådsförsamling, domstol. I övrigt blott osäkra anknytningar, t. ex. till litau. &lt;i&gt;tenkù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tèkti&lt;/i&gt;, sträcka sig m. m., i så fall egentl.: utsträckning; jfr under &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;. — Med avs. på betyd.-utvecklingen till 'sak, föremål' jfr &lt;sp&gt;sak&lt;/sp&gt;, som ävenledes från början haft rättslig innebörd. — &lt;sp&gt;Ingenting&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;någonting&lt;/sp&gt; innehålla neutr. plur. av &lt;sp&gt;ingen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;någon&lt;/sp&gt;. I anslutning härtill har &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt; stundom fått realgenus, t. ex. Lucidor: &lt;i&gt;en swår Ting&lt;/i&gt;, Dalins Arg.: &lt;i&gt;en ting&lt;/i&gt;, gamla bibelövers.: 'mig är det en ringa ting'. — Med avs. på den förbleknade betyd. i dylika uttr. jfr fra. &lt;i&gt;rien&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;rem&lt;/i&gt; (ackus. sg.), sak. — Det gamla ordet för 'tingsplats' fsv. &lt;i&gt;þingstaþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þingstaðr&lt;/i&gt; m., jfr fgutn. &lt;i&gt;þingsteþi&lt;/i&gt;, kvarlever i ortn. &lt;sp&gt;Tingstad&lt;/sp&gt; Ögtl. m. m. o. &lt;sp&gt;Tingstäde&lt;/sp&gt; Gottl." />
        <feat att="faksimilID" val="1062" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ting&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þing&lt;/i&gt;, sammankomst (särsk. för rättegångsärenden), sak m. m. = isl., ags. ds. (eng. &lt;i&gt;thing&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;ting&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;thing&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ding&lt;/i&gt;), kanske av germ. &lt;i&gt;*þi̯ngaz&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam), jfr langobard, &lt;i&gt;thingx&lt;/i&gt; (varmed sammanställts det lat.-germ. gudanamnet Mars &lt;i&gt;Thinxus&lt;/i&gt;) o. möjl. även got. &lt;i&gt;þeihs&lt;/i&gt; n., tid (germ. &lt;i&gt;*þenhas&lt;/i&gt;, med Vernersk växling). &lt;sp&gt;Ting&lt;/sp&gt; skulle alltså egentl. betyda 'folkförsamling som eger rum på bestämda tider' el. dyl.; jfr till betyd.-växlingen t. ex. armen. &lt;i&gt;atean&lt;/i&gt;, lämplig tid o. rådsförsamling, domstol. I övrigt blott osäkra anknytningar, t. ex. till litau. &lt;i&gt;tenkù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;tèkti&lt;/i&gt;, sträcka sig m. m., i så fall egentl.: utsträckning; jfr under &lt;sp&gt;tid&lt;/sp&gt;. — Med avs. på betyd.-utvecklingen till 'sak, föremål' jfr &lt;sp&gt;sak&lt;/sp&gt;, som ävenledes från början haft rättslig innebörd. — &lt;sp&gt;Ingenting&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;någonting&lt;/sp&gt; innehålla neutr. plur. av &lt;sp&gt;ingen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;någon&lt;/sp&gt;. I anslutning härtill har &lt;sp&gt;ting&lt;/sp&gt; stundom fått realgenus, t. ex. Lucidor: &lt;i&gt;en swår Ting&lt;/i&gt;, Dalins Arg.: &lt;i&gt;en ting&lt;/i&gt;, gamla bibelövers.: 'mig är det en ringa ting'. — Med avs. på den förbleknade betyd. i dylika uttr. jfr fra. &lt;i&gt;rien&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;rem&lt;/i&gt; (ackus. sg.), sak. — Det gamla ordet för 'tingsplats' fsv. &lt;i&gt;þingstaþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þingstaðr&lt;/i&gt; m., jfr fgutn. &lt;i&gt;þingsteþi&lt;/i&gt;, kvarlever i ortn. &lt;sp&gt;Tingstad&lt;/sp&gt; Ögtl. m. m. o. &lt;sp&gt;Tingstäde&lt;/sp&gt; Gottl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tina" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tina..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tina..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tina&lt;/b&gt;, vb, t. ex. Verelius 1681 = isl. &lt;i&gt;þíðna&lt;/i&gt;, da.-no. &lt;i&gt;tine&lt;/i&gt; (i da. i stället &lt;i&gt;optø&lt;/i&gt;), inkoativ bildat av isl. &lt;i&gt;þíðinn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tiden&lt;/i&gt;, icke frusen, till isl. &lt;i&gt;þíðr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tid&lt;/i&gt; ds., varav trans. isl. &lt;i&gt;þíða&lt;/i&gt;, töa upp o. d., sv. dial. &lt;i&gt;tia. þī́ðr&lt;/i&gt; är en participbildning till germ. &lt;i&gt;þī-&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;þínan&lt;/i&gt;, st. vb, bliva fuktig (med presentiskt &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;suffix), till ie. roten &lt;i&gt;ti&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;tĩlos&lt;/i&gt; m., flytande afföring, fhty. &lt;i&gt;theisk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;deisk&lt;/i&gt;, gödsel o. d., m. fl. likbetyd. ord; sannol. en variant till roten i &lt;sp&gt;töa&lt;/sp&gt;. Jfr Lidén IF 19: 356, Armen. stud. s. 109. — Den transitiva betyd. (vanl. med &lt;sp&gt;upp&lt;/sp&gt;) är sekundär. — A. nsv. &lt;i&gt;tena&lt;/i&gt;, t. ex. Spegel 1685 = sv. dial. utgår från ett &lt;i&gt;*þĭðna&lt;/i&gt;, med yngre förkortning av &lt;i&gt;ī&lt;/i&gt; i vissa förb. (Kock Sv. ljudh. 1: 96) el. till ett &lt;i&gt;þiðinn&lt;/i&gt;, ombildning av el. gammal parallellform till &lt;i&gt;þíðinn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1062" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tina&lt;/b&gt;, vb, t. ex. Verelius 1681 = isl. &lt;i&gt;þíðna&lt;/i&gt;, da.-no. &lt;i&gt;tine&lt;/i&gt; (i da. i stället &lt;i&gt;optø&lt;/i&gt;), inkoativ bildat av isl. &lt;i&gt;þíðinn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tiden&lt;/i&gt;, icke frusen, till isl. &lt;i&gt;þíðr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;tid&lt;/i&gt; ds., varav trans. isl. &lt;i&gt;þíða&lt;/i&gt;, töa upp o. d., sv. dial. &lt;i&gt;tia. þī́ðr&lt;/i&gt; är en participbildning till germ. &lt;i&gt;þī-&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;þínan&lt;/i&gt;, st. vb, bliva fuktig (med presentiskt &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;suffix), till ie. roten &lt;i&gt;ti&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;tĩlos&lt;/i&gt; m., flytande afföring, fhty. &lt;i&gt;theisk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;deisk&lt;/i&gt;, gödsel o. d., m. fl. likbetyd. ord; sannol. en variant till roten i &lt;sp&gt;töa&lt;/sp&gt;. Jfr Lidén IF 19: 356, Armen. stud. s. 109. — Den transitiva betyd. (vanl. med &lt;sp&gt;upp&lt;/sp&gt;) är sekundär. — A. nsv. &lt;i&gt;tena&lt;/i&gt;, t. ex. Spegel 1685 = sv. dial. utgår från ett &lt;i&gt;*þĭðna&lt;/i&gt;, med yngre förkortning av &lt;i&gt;ī&lt;/i&gt; i vissa förb. (Kock Sv. ljudh. 1: 96) el. till ett &lt;i&gt;þiðinn&lt;/i&gt;, ombildning av el. gammal parallellform till &lt;i&gt;þíðinn&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tina" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tina..vb.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tina..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;tina&lt;/b&gt;, vb, dialektord, plocka, ränsa (ärter o. d.) = isl. &lt;i&gt;tína&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-nda&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;tina&lt;/i&gt;; jfr, utan &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledn., sv. dial. &lt;i&gt;tia&lt;/i&gt;, ränsa (ull, korn m. m.); väl av samma grundrot som sv. dial. &lt;i&gt;tesa&lt;/i&gt;, plocka, osv. (se &lt;sp&gt;test&lt;/sp&gt;); jfr parallellbildningarna under &lt;sp&gt;tassa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tåsa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1062" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;tina&lt;/b&gt;, vb, dialektord, plocka, ränsa (ärter o. d.) = isl. &lt;i&gt;tína&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-nda&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;tina&lt;/i&gt;; jfr, utan &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledn., sv. dial. &lt;i&gt;tia&lt;/i&gt;, ränsa (ull, korn m. m.); väl av samma grundrot som sv. dial. &lt;i&gt;tesa&lt;/i&gt;, plocka, osv. (se &lt;sp&gt;test&lt;/sp&gt;); jfr parallellbildningarna under &lt;sp&gt;tassa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tåsa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="last" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--last..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--last..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;last&lt;/b&gt;, vanesynd, fel o. d., fsv. &lt;i&gt;laster&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;last&lt;/i&gt; f., tadel, skymf, skada, fel, brott, last, skuld = isl. &lt;i&gt;lǫstr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;lastar&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;last&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*lahstu-&lt;/i&gt;; jfr germ. *&lt;i&gt;lahslra-&lt;/i&gt; = fsax., fhty. &lt;i&gt;lastar&lt;/i&gt; n., tadel m. m. (ty. &lt;i&gt;laster&lt;/i&gt;, ärekränkning, last), o. germ. &lt;i&gt;*lahtra-&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;lachter&lt;/i&gt; n., tadel, ags. &lt;i&gt;leahtor&lt;/i&gt;, fel, synd, last, sjukdom; till germ. &lt;i&gt;*lahan&lt;/i&gt; = fsax., fhty. &lt;i&gt;lahan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;lôg&lt;/i&gt;), tadla, ags. &lt;i&gt;léan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;lóg&lt;/i&gt;), nisl. &lt;i&gt;lá&lt;/i&gt;, tadla; väl egentl. 'tilltala* o. besl. med lat. &lt;i&gt;loqui&lt;/i&gt;, tala, grek. &lt;i&gt;láskō&lt;/i&gt; (perf. &lt;i&gt;lélēka&lt;/i&gt;), talar, skriker. — Den numera vanliga betyd. 'vanebrott- el. vanesynd mot sedelagen' utgår från betyd. 'tadel', alltså: 'vad som hos någon blir föremål för (upprepat) klander'. Betyd. 'tadel' kvarlever i &lt;sp&gt;lägga någon något till last&lt;/sp&gt; o vb. &lt;sp&gt;lasta&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;lack 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lemlästa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0487" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;last&lt;/b&gt;, vanesynd, fel o. d., fsv. &lt;i&gt;laster&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;last&lt;/i&gt; f., tadel, skymf, skada, fel, brott, last, skuld = isl. &lt;i&gt;lǫstr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;lastar&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;last&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*lahstu-&lt;/i&gt;; jfr germ. *&lt;i&gt;lahslra-&lt;/i&gt; = fsax., fhty. &lt;i&gt;lastar&lt;/i&gt; n., tadel m. m. (ty. &lt;i&gt;laster&lt;/i&gt;, ärekränkning, last), o. germ. &lt;i&gt;*lahtra-&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;lachter&lt;/i&gt; n., tadel, ags. &lt;i&gt;leahtor&lt;/i&gt;, fel, synd, last, sjukdom; till germ. &lt;i&gt;*lahan&lt;/i&gt; = fsax., fhty. &lt;i&gt;lahan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;lôg&lt;/i&gt;), tadla, ags. &lt;i&gt;léan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;lóg&lt;/i&gt;), nisl. &lt;i&gt;lá&lt;/i&gt;, tadla; väl egentl. 'tilltala* o. besl. med lat. &lt;i&gt;loqui&lt;/i&gt;, tala, grek. &lt;i&gt;láskō&lt;/i&gt; (perf. &lt;i&gt;lélēka&lt;/i&gt;), talar, skriker. — Den numera vanliga betyd. 'vanebrott- el. vanesynd mot sedelagen' utgår från betyd. 'tadel', alltså: 'vad som hos någon blir föremål för (upprepat) klander'. Betyd. 'tadel' kvarlever i &lt;sp&gt;lägga någon något till last&lt;/sp&gt; o vb. &lt;sp&gt;lasta&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;lack 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lemlästa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="koka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--koka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--koka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;koka&lt;/b&gt; (jord-) = fsv.; svag form till ä. nsv. &lt;i&gt;kok&lt;/i&gt; Hels. 1587 = no. &lt;i&gt;kōk&lt;/i&gt;; samma avljudsform till &lt;sp&gt;kaka&lt;/sp&gt;, som ingår i fhty. &lt;i&gt;kuocho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kuchen&lt;/i&gt;) osv.; se &lt;sp&gt;kaka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;koka&lt;/b&gt; (jord-) = fsv.; svag form till ä. nsv. &lt;i&gt;kok&lt;/i&gt; Hels. 1587 = no. &lt;i&gt;kōk&lt;/i&gt;; samma avljudsform till &lt;sp&gt;kaka&lt;/sp&gt;, som ingår i fhty. &lt;i&gt;kuocho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kuchen&lt;/i&gt;) osv.; se &lt;sp&gt;kaka&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="koka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--koka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--koka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;koka&lt;/b&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;koge&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;koken&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;kochôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kochen&lt;/i&gt;); gammalt lån från lat. &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt;, koka (varav fra. &lt;i&gt;cuire&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;dekokt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kock&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kök&lt;/sp&gt;. — Lat. &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*quequ-&lt;/i&gt; utgår från ett ie. &lt;i&gt;*peqᵘ̯-&lt;/i&gt; (jfr liknande fall under &lt;sp&gt;fem&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fura&lt;/sp&gt;) o. är sålunda nära besl. med grek. &lt;i&gt;péssō&lt;/i&gt;, kokar (jfr under &lt;sp&gt;melon&lt;/sp&gt; o. vidare sv. &lt;sp&gt;pepsin&lt;/sp&gt;, av ett ord för 'matsmältning', egentl. 'kokning'). — Det inhemska ordet för 'koka' är &lt;sp&gt;sjuda&lt;/sp&gt;. — Ett kok stryk, C. Gyllenborg 1723 (&lt;i&gt;kook&lt;/i&gt;), Dalin 1754 osv., närmast till vbsbst. &lt;sp&gt;kok&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;, alltså av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;risbastu&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;få sina fiskar varma&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;fisk&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;prügelsuppe&lt;/i&gt; osv., andra ex. se under &lt;sp&gt;fikon&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;munfisk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rammelbuljong&lt;/sp&gt; o. förf. 1600-t.:s sv. s. 60; dock egentl. ombildning av uttr. med &lt;sp&gt;kåk&lt;/sp&gt; (i betyd. 'skampåle o. d.), t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;kåkstryka&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;kockstrijkas&lt;/i&gt; 1640) o. &lt;i&gt;kåk-stryk&lt;/i&gt; Lagerström 1736 (där även &lt;i&gt;kok-stryk&lt;/i&gt;), motsv. ä. da. &lt;i&gt;kagstryg&lt;/i&gt;. Lindroth Spr. o. st. 8: 46, Hjelmqvist 11: 77." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;koka&lt;/b&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;koge&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;koken&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;kochôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kochen&lt;/i&gt;); gammalt lån från lat. &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt;, koka (varav fra. &lt;i&gt;cuire&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;dekokt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kock&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kök&lt;/sp&gt;. — Lat. &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*quequ-&lt;/i&gt; utgår från ett ie. &lt;i&gt;*peqᵘ̯-&lt;/i&gt; (jfr liknande fall under &lt;sp&gt;fem&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fura&lt;/sp&gt;) o. är sålunda nära besl. med grek. &lt;i&gt;péssō&lt;/i&gt;, kokar (jfr under &lt;sp&gt;melon&lt;/sp&gt; o. vidare sv. &lt;sp&gt;pepsin&lt;/sp&gt;, av ett ord för 'matsmältning', egentl. 'kokning'). — Det inhemska ordet för 'koka' är &lt;sp&gt;sjuda&lt;/sp&gt;. — Ett kok stryk, C. Gyllenborg 1723 (&lt;i&gt;kook&lt;/i&gt;), Dalin 1754 osv., närmast till vbsbst. &lt;sp&gt;kok&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;, alltså av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;risbastu&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;få sina fiskar varma&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;fisk&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;prügelsuppe&lt;/i&gt; osv., andra ex. se under &lt;sp&gt;fikon&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;munfisk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rammelbuljong&lt;/sp&gt; o. förf. 1600-t.:s sv. s. 60; dock egentl. ombildning av uttr. med &lt;sp&gt;kåk&lt;/sp&gt; (i betyd. 'skampåle o. d.), t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;kåkstryka&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;kockstrijkas&lt;/i&gt; 1640) o. &lt;i&gt;kåk-stryk&lt;/i&gt; Lagerström 1736 (där även &lt;i&gt;kok-stryk&lt;/i&gt;), motsv. ä. da. &lt;i&gt;kagstryg&lt;/i&gt;. Lindroth Spr. o. st. 8: 46, Hjelmqvist 11: 77." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="koja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--koja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--koja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;koja&lt;/b&gt;, 1583 (jfr även &lt;sp&gt;koj&lt;/sp&gt;) = da. &lt;i&gt;koie&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kôje&lt;/i&gt;, avplankning, väl av &lt;i&gt;*kauja&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*kawia&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;cavea&lt;/i&gt;, förvaringsställe för djur, bur m. m. (jfr fra. cage &gt; eng. =, bur), varifrån även fhty. &lt;i&gt;kevia&lt;/i&gt;, fängelse, fågelbur (ty. &lt;i&gt;käfig&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;koja&lt;/b&gt;, 1583 (jfr även &lt;sp&gt;koj&lt;/sp&gt;) = da. &lt;i&gt;koie&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kôje&lt;/i&gt;, avplankning, väl av &lt;i&gt;*kauja&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*kawia&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;cavea&lt;/i&gt;, förvaringsställe för djur, bur m. m. (jfr fra. cage &gt; eng. =, bur), varifrån även fhty. &lt;i&gt;kevia&lt;/i&gt;, fängelse, fågelbur (ty. &lt;i&gt;käfig&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="koj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--koj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--koj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;koj&lt;/b&gt;, Weste 1807, tidigare: plur. &lt;i&gt;koyar&lt;/i&gt; 1790 o. &lt;i&gt;koyer&lt;/i&gt; 1799, från holl. &lt;i&gt;kooi&lt;/i&gt;, egentl. samma ord som &lt;sp&gt;koja&lt;/sp&gt;, vilket redan i G. I:s reg. brukas i betyd. 'koj' (ännu o. 1800 i samma betyd. i plur. &lt;sp&gt;kojor&lt;/sp&gt;)," />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;koj&lt;/b&gt;, Weste 1807, tidigare: plur. &lt;i&gt;koyar&lt;/i&gt; 1790 o. &lt;i&gt;koyer&lt;/i&gt; 1799, från holl. &lt;i&gt;kooi&lt;/i&gt;, egentl. samma ord som &lt;sp&gt;koja&lt;/sp&gt;, vilket redan i G. I:s reg. brukas i betyd. 'koj' (ännu o. 1800 i samma betyd. i plur. &lt;sp&gt;kojor&lt;/sp&gt;)," />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kohort" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kohort..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kohort..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kohort&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;kur 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kohort&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;kur 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="kur" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="koger" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--koger..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--koger..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;koger&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;kogher&lt;/i&gt; n., väl från da.: ä. da. &lt;i&gt;kaager&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kogger&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;koker&lt;/i&gt; m., av fsax. &lt;i&gt;kokar&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;kochar&lt;/i&gt;, med ombildningen &lt;i&gt;kochâri&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;köcker&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cocer&lt;/i&gt;, även: svärd, spjut. Enl. vanligt antagande lån från mlat. &lt;i&gt;cucurum&lt;/i&gt; (ffra. &lt;i&gt;cuivre&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;quiver&lt;/i&gt;) = mgrek. &lt;i&gt;kov́kouron&lt;/i&gt;, koger = ry. &lt;i&gt;kukorŭ&lt;/i&gt;, patronväska o. d. Enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 121 visar emellertid den mycket ålderdomliga formen fin. &lt;i&gt;kukkaro&lt;/i&gt;, pung m. m., hän på ett gammalt inhemskt germ. ord (med grundbetyd. 'behållare'), som givit upphov till de utomgerm. beteckningarna; snarast till ie. &lt;i&gt;geu&lt;/i&gt;, böja el. vara välvd (i &lt;sp&gt;kjusa&lt;/sp&gt; osv.). — Samindoeur. beteckning för 'koger' saknas." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;koger&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;kogher&lt;/i&gt; n., väl från da.: ä. da. &lt;i&gt;kaager&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kogger&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;koker&lt;/i&gt; m., av fsax. &lt;i&gt;kokar&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;kochar&lt;/i&gt;, med ombildningen &lt;i&gt;kochâri&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;köcker&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cocer&lt;/i&gt;, även: svärd, spjut. Enl. vanligt antagande lån från mlat. &lt;i&gt;cucurum&lt;/i&gt; (ffra. &lt;i&gt;cuivre&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;quiver&lt;/i&gt;) = mgrek. &lt;i&gt;kov́kouron&lt;/i&gt;, koger = ry. &lt;i&gt;kukorŭ&lt;/i&gt;, patronväska o. d. Enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 121 visar emellertid den mycket ålderdomliga formen fin. &lt;i&gt;kukkaro&lt;/i&gt;, pung m. m., hän på ett gammalt inhemskt germ. ord (med grundbetyd. 'behållare'), som givit upphov till de utomgerm. beteckningarna; snarast till ie. &lt;i&gt;geu&lt;/i&gt;, böja el. vara välvd (i &lt;sp&gt;kjusa&lt;/sp&gt; osv.). — Samindoeur. beteckning för 'koger' saknas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kofta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kofta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kofta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kofta&lt;/b&gt;, Bureus Suml. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; plur., Spegel 1685: &lt;i&gt;kofta&lt;/i&gt;; i ä. sv. även &lt;i&gt;koft&lt;/i&gt;, kaftan = da. &lt;i&gt;kofte&lt;/i&gt;, väl samma ord som &lt;sp&gt;kaftan&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;koftan&lt;/i&gt;), se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kofta&lt;/b&gt;, Bureus Suml. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; plur., Spegel 1685: &lt;i&gt;kofta&lt;/i&gt;; i ä. sv. även &lt;i&gt;koft&lt;/i&gt;, kaftan = da. &lt;i&gt;kofte&lt;/i&gt;, väl samma ord som &lt;sp&gt;kaftan&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;koftan&lt;/i&gt;), se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="koffert" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--koffert..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--koffert..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;koffert&lt;/b&gt;, 1627: &lt;i&gt;cuupfert&lt;/i&gt; (i brev från E. L. v. d. Linde), 1651: &lt;i&gt;kofferthen&lt;/i&gt; best. f., 1687: &lt;i&gt;kuffertar&lt;/i&gt; plur., S. E. Brenner: &lt;i&gt;kofrar&lt;/i&gt; plur., = da. &lt;i&gt;koffert&lt;/i&gt;, kappsäck, från lty. &lt;i&gt;koffer(t)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kuffer(t)&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;koffer&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;coffre&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;coffer&lt;/i&gt;), från grek. &lt;i&gt;kóphinos&lt;/i&gt;, stor korg (eng. &lt;i&gt;coffin&lt;/i&gt;, likkista), av okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;koffert&lt;/b&gt;, 1627: &lt;i&gt;cuupfert&lt;/i&gt; (i brev från E. L. v. d. Linde), 1651: &lt;i&gt;kofferthen&lt;/i&gt; best. f., 1687: &lt;i&gt;kuffertar&lt;/i&gt; plur., S. E. Brenner: &lt;i&gt;kofrar&lt;/i&gt; plur., = da. &lt;i&gt;koffert&lt;/i&gt;, kappsäck, från lty. &lt;i&gt;koffer(t)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kuffer(t)&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;koffer&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;coffre&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;coffer&lt;/i&gt;), från grek. &lt;i&gt;kóphinos&lt;/i&gt;, stor korg (eng. &lt;i&gt;coffin&lt;/i&gt;, likkista), av okänt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kokett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kokett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kokett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kokett&lt;/b&gt;, jfr: &lt;i&gt;småcoquet&lt;/i&gt; 1712 (efter Boileau), som sbst. 1735, i ordb. först hos Lindfors 1815, av fra. &lt;i&gt;coquet&lt;/i&gt;, till det ljudhärmande &lt;i&gt;coq&lt;/i&gt;, tupp; egentl.: bröstande sig som en tupp. — Hit hör även &lt;sp&gt;kokott&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;cocotte&lt;/i&gt;, egentl.: liten höna, även om små flickor." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kokett&lt;/b&gt;, jfr: &lt;i&gt;småcoquet&lt;/i&gt; 1712 (efter Boileau), som sbst. 1735, i ordb. först hos Lindfors 1815, av fra. &lt;i&gt;coquet&lt;/i&gt;, till det ljudhärmande &lt;i&gt;coq&lt;/i&gt;, tupp; egentl.: bröstande sig som en tupp. — Hit hör även &lt;sp&gt;kokott&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;cocotte&lt;/i&gt;, egentl.: liten höna, även om små flickor." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kokard" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kokard..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kokard..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kokard&lt;/b&gt;, 1765 (i övers, från eng.), 1768, av fra. &lt;i&gt;cocarde&lt;/i&gt;, urspr. &lt;i&gt;bonnet à la cocarde&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;coq&lt;/i&gt;, tupp, egentl.: mössa med en tuppkamliknande prydnad. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kokard&lt;/b&gt;, 1765 (i övers, från eng.), 1768, av fra. &lt;i&gt;cocarde&lt;/i&gt;, urspr. &lt;i&gt;bonnet à la cocarde&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;coq&lt;/i&gt;, tupp, egentl.: mössa med en tuppkamliknande prydnad. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="kokett 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kokosnöt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kokosnöt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kokosnöt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kokosnöt&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;kokosnuss&lt;/i&gt; osv., av span. (m. fl.) &lt;i&gt;coco&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kokosnöt&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;kokosnuss&lt;/i&gt; osv., av span. (m. fl.) &lt;i&gt;coco&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lask" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lask..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lask..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lask&lt;/b&gt;, söm el. skarv på skor, timmer m. m., Rajalin 1730 (som skeppsb.) = no. &lt;i&gt;laske&lt;/i&gt; i liknande betyd., da. &lt;i&gt;lask(e)&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;lasche&lt;/i&gt;; jämte vb. &lt;sp&gt;laska&lt;/sp&gt; = no. = da. &lt;i&gt;laske&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;laschen&lt;/i&gt;; i ty. med betyd. 'prygla', som även uppträder i sv. F. ö. i enskildheter dunkelt. Enl. Liden IF 18: 412 av &lt;i&gt;*lak-sk-&lt;/i&gt; till no. &lt;i&gt;lake&lt;/i&gt;, lapp, trasa (rotbesl. med &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt;). Kan dock även föras till det möjl. inhemska sv. &lt;i&gt;lase&lt;/i&gt; m., trasa, da. &lt;i&gt;las(e)&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;las&lt;/i&gt;, trashank, som kanske hör till isl. &lt;i&gt;lasinn&lt;/i&gt;, svag, got. &lt;i&gt;lasiws&lt;/i&gt; osv. Är emellertid sv. &lt;i&gt;lase&lt;/i&gt; osv. lånat, utgår det snarast från mlty. &lt;i&gt;las&lt;/i&gt;, vilket kan ha utvecklats av &lt;i&gt;*lasch&lt;/i&gt; o. sålunda vore en biform till &lt;i&gt;lasche&lt;/i&gt;. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0486" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lask&lt;/b&gt;, söm el. skarv på skor, timmer m. m., Rajalin 1730 (som skeppsb.) = no. &lt;i&gt;laske&lt;/i&gt; i liknande betyd., da. &lt;i&gt;lask(e)&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;lasche&lt;/i&gt;; jämte vb. &lt;sp&gt;laska&lt;/sp&gt; = no. = da. &lt;i&gt;laske&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;laschen&lt;/i&gt;; i ty. med betyd. 'prygla', som även uppträder i sv. F. ö. i enskildheter dunkelt. Enl. Liden IF 18: 412 av &lt;i&gt;*lak-sk-&lt;/i&gt; till no. &lt;i&gt;lake&lt;/i&gt;, lapp, trasa (rotbesl. med &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt;). Kan dock även föras till det möjl. inhemska sv. &lt;i&gt;lase&lt;/i&gt; m., trasa, da. &lt;i&gt;las(e)&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;las&lt;/i&gt;, trashank, som kanske hör till isl. &lt;i&gt;lasinn&lt;/i&gt;, svag, got. &lt;i&gt;lasiws&lt;/i&gt; osv. Är emellertid sv. &lt;i&gt;lase&lt;/i&gt; osv. lånat, utgår det snarast från mlty. &lt;i&gt;las&lt;/i&gt;, vilket kan ha utvecklats av &lt;i&gt;*lasch&lt;/i&gt; o. sålunda vore en biform till &lt;i&gt;lasche&lt;/i&gt;. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="laska 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kny" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kny..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kny..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kny&lt;/b&gt;, vb, t. ex. Lucidor = no. &lt;i&gt;knya&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kny&lt;/i&gt;; en bildning av samma slag som &lt;sp&gt;gny&lt;/sp&gt;; enl. somliga egentl. detta ord med skärpning av &lt;i&gt;gn-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;kn&lt;/i&gt;. — Härtill sbst. &lt;sp&gt;kny&lt;/sp&gt; = ä. da.: klagoljud, da.: knot. Jfr &lt;sp&gt;knysta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kny&lt;/b&gt;, vb, t. ex. Lucidor = no. &lt;i&gt;knya&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kny&lt;/i&gt;; en bildning av samma slag som &lt;sp&gt;gny&lt;/sp&gt;; enl. somliga egentl. detta ord med skärpning av &lt;i&gt;gn-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;kn&lt;/i&gt;. — Härtill sbst. &lt;sp&gt;kny&lt;/sp&gt; = ä. da.: klagoljud, da.: knot. Jfr &lt;sp&gt;knysta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="knysta" />
        <feat att="see" val="kny" />
        <feat att="see" val="gny" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knuta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knuta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knuta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knuta&lt;/b&gt; = isl. &lt;i&gt;knúta&lt;/i&gt; (huvudet på benknota), da. &lt;i&gt;knude&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;knota&lt;/sp&gt;. Samma betyd. hos lat. &lt;i&gt;nōdus&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knuta&lt;/b&gt; = isl. &lt;i&gt;knúta&lt;/i&gt; (huvudet på benknota), da. &lt;i&gt;knude&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;knota&lt;/sp&gt;. Samma betyd. hos lat. &lt;i&gt;nōdus&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="knota" />
        <feat att="see" val="knut" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Knut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Knut..pm.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Knut..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;Knut&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., da. = isl.-fno. &lt;i&gt;Knútr&lt;/i&gt;; i isl. även som tillnamn, säkerl. dess urspr. anv.; egentl. danskt namn (om vars tillkomst finnes en sägen i Flat.-b. 1: 97); till &lt;sp&gt;knut 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;Knut&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., da. = isl.-fno. &lt;i&gt;Knútr&lt;/i&gt;; i isl. även som tillnamn, säkerl. dess urspr. anv.; egentl. danskt namn (om vars tillkomst finnes en sägen i Flat.-b. 1: 97); till &lt;sp&gt;knut 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="knut" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knut..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knut..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;knut&lt;/b&gt;, slag med läderpiska, från ry. &lt;i&gt;knutŭ&lt;/i&gt;, knutpiska, lån från nord. &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;knut&lt;/b&gt;, slag med läderpiska, från ry. &lt;i&gt;knutŭ&lt;/i&gt;, knutpiska, lån från nord. &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knut..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;knut&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;knūter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;knútr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knut&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*knuðn-&lt;/i&gt;; jämte mlty. &lt;i&gt;knutte&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;knotze&lt;/i&gt;, knast, ags. &lt;i&gt;cnotta&lt;/i&gt;, knut (eng. &lt;i&gt;cnot&lt;/i&gt;) av &lt;i&gt;*knuðn-&lt;/i&gt; från synkoperade former av en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam- &lt;i&gt;*knuþan-&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;knodo&lt;/i&gt; m.) o. &lt;i&gt;*knuðan-&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;knoto&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;knoten&lt;/i&gt;); se liknande fall under &lt;sp&gt;brunn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fläck&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läpp&lt;/sp&gt;. Möjl. äro dock mlty. &lt;i&gt;knutte&lt;/i&gt; osv. att fatta som i ord med dylik betyd. vanliga hypokoristiska former; jfr nämligen särsk. holl. &lt;i&gt;knod(de)&lt;/i&gt;, knut, knöl (se &lt;sp&gt;knodd&lt;/sp&gt;). Väl egentl.: något sammantryckt, till den under &lt;sp&gt;knoga&lt;/sp&gt; omtalade ie. roten &lt;i&gt;gnu&lt;/i&gt;, trycka o. d.; jfr Trautmann KZ 43: 176. Släktskap med lat. &lt;i&gt;nōdus&lt;/i&gt;, knut, är högst oviss. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;knittel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knott&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knottra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knuta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knyta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knyte&lt;/sp&gt;, ävensom följ. o. &lt;sp&gt;Knut&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Där ha vi knuten&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty., jfr lat. &lt;i&gt;nōdus&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;(h)ámma&lt;/i&gt; i betyd. av 'svårighet'. — &lt;sp&gt;Den gordiska knuten&lt;/sp&gt;, efter berättelsen om Alexander den store, som i Gordium i Mindre Asien med sitt svärd avhögg den invecklade knut, vars lösande enl. oraklets utsago skulle tillförsäkra den, som därmed lyckades, herraväldet över Asien." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;knut&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;knūter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;knútr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knut&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*knuðn-&lt;/i&gt;; jämte mlty. &lt;i&gt;knutte&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;knotze&lt;/i&gt;, knast, ags. &lt;i&gt;cnotta&lt;/i&gt;, knut (eng. &lt;i&gt;cnot&lt;/i&gt;) av &lt;i&gt;*knuðn-&lt;/i&gt; från synkoperade former av en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam- &lt;i&gt;*knuþan-&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;knodo&lt;/i&gt; m.) o. &lt;i&gt;*knuðan-&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;knoto&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;knoten&lt;/i&gt;); se liknande fall under &lt;sp&gt;brunn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fläck&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läpp&lt;/sp&gt;. Möjl. äro dock mlty. &lt;i&gt;knutte&lt;/i&gt; osv. att fatta som i ord med dylik betyd. vanliga hypokoristiska former; jfr nämligen särsk. holl. &lt;i&gt;knod(de)&lt;/i&gt;, knut, knöl (se &lt;sp&gt;knodd&lt;/sp&gt;). Väl egentl.: något sammantryckt, till den under &lt;sp&gt;knoga&lt;/sp&gt; omtalade ie. roten &lt;i&gt;gnu&lt;/i&gt;, trycka o. d.; jfr Trautmann KZ 43: 176. Släktskap med lat. &lt;i&gt;nōdus&lt;/i&gt;, knut, är högst oviss. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;knittel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knott&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knottra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knuta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knyta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knyte&lt;/sp&gt;, ävensom följ. o. &lt;sp&gt;Knut&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Där ha vi knuten&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty., jfr lat. &lt;i&gt;nōdus&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;(h)ámma&lt;/i&gt; i betyd. av 'svårighet'. — &lt;sp&gt;Den gordiska knuten&lt;/sp&gt;, efter berättelsen om Alexander den store, som i Gordium i Mindre Asien med sitt svärd avhögg den invecklade knut, vars lösande enl. oraklets utsago skulle tillförsäkra den, som därmed lyckades, herraväldet över Asien." />
        <feat att="see" val="knut 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knussla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knussla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knussla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knussla&lt;/b&gt;, E. Carlén 1841 = no. &lt;i&gt;knusla&lt;/i&gt;, till fsv., no. &lt;i&gt;knūsa&lt;/i&gt;, krossa, i no. även: knussla, jfr ty. &lt;i&gt;knäusern&lt;/i&gt; ds.; egentl.: trycka el. klämma på slantarna. Se f. ö. &lt;sp&gt;knoster&lt;/sp&gt;. I fråga om betyd.-utvecklingen kan i viss mån &lt;sp&gt;knoga&lt;/sp&gt; (äldst: spara o. d.) jämföras. — Då ordet i litteraturen tycks först uppträda hos fru Carlén o. f. ö. förekommer i Norge, är det väl urspr. en västnordisk bildning, kanske rent av lånad från no." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knussla&lt;/b&gt;, E. Carlén 1841 = no. &lt;i&gt;knusla&lt;/i&gt;, till fsv., no. &lt;i&gt;knūsa&lt;/i&gt;, krossa, i no. även: knussla, jfr ty. &lt;i&gt;knäusern&lt;/i&gt; ds.; egentl.: trycka el. klämma på slantarna. Se f. ö. &lt;sp&gt;knoster&lt;/sp&gt;. I fråga om betyd.-utvecklingen kan i viss mån &lt;sp&gt;knoga&lt;/sp&gt; (äldst: spara o. d.) jämföras. — Då ordet i litteraturen tycks först uppträda hos fru Carlén o. f. ö. förekommer i Norge, är det väl urspr. en västnordisk bildning, kanske rent av lånad från no." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knuffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knuffa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knuffa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knuffa&lt;/b&gt;, Kling 1735: &lt;i&gt;knuffade sig fram&lt;/i&gt;, från lty., ty. &lt;i&gt;knuffen&lt;/i&gt; (även &lt;i&gt;gnuffen&lt;/i&gt;), ett härmningsord av samma slag som likbetyd. ä. (n)sv. &lt;i&gt;knubba&lt;/i&gt; t. ex. Lag 1734 = sv. dial., no. = da. &lt;i&gt;knubbe&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;knubbes&lt;/i&gt;, gnabbas, träta, el. som ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;kuffa&lt;/i&gt; el. sv. &lt;sp&gt;puffa&lt;/sp&gt;, lty. &lt;i&gt;buffen&lt;/i&gt; osv. o. sydsv. dial. &lt;i&gt;bobba&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knuffa&lt;/b&gt;, Kling 1735: &lt;i&gt;knuffade sig fram&lt;/i&gt;, från lty., ty. &lt;i&gt;knuffen&lt;/i&gt; (även &lt;i&gt;gnuffen&lt;/i&gt;), ett härmningsord av samma slag som likbetyd. ä. (n)sv. &lt;i&gt;knubba&lt;/i&gt; t. ex. Lag 1734 = sv. dial., no. = da. &lt;i&gt;knubbe&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;knubbes&lt;/i&gt;, gnabbas, träta, el. som ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;kuffa&lt;/i&gt; el. sv. &lt;sp&gt;puffa&lt;/sp&gt;, lty. &lt;i&gt;buffen&lt;/i&gt; osv. o. sydsv. dial. &lt;i&gt;bobba&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knubb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knubb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knubb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knubb&lt;/b&gt;, t. ex. 1803, om nötkreatur 1671: &lt;i&gt;slachteknubber&lt;/i&gt; (jfr ä. sv. &lt;i&gt;tjurknabb&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;knabb&lt;/sp&gt;), sv. dial. även &lt;i&gt;knubbe&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;knobb&lt;/i&gt;, undersätsig person = no. &lt;i&gt;knubb&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;knub(b)&lt;/i&gt;, motsv. mlty. &lt;i&gt;knobbe&lt;/i&gt;, knöl (på trä el. i huden), meng. &lt;i&gt;knobbe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;knob&lt;/i&gt;); jfr no. &lt;i&gt;knybbe&lt;/i&gt; m., kloss, sv. dial. &lt;i&gt;knybbel&lt;/i&gt;, knubb, ävensom sydty. dial. &lt;i&gt;chnûp&lt;/i&gt; osv.; besl. med sv. dial.&lt;i&gt; knuv(a)&lt;/i&gt;, liten förhöjning på marken, no. &lt;i&gt;knuv&lt;/i&gt;, massa med avrundad topp, osv. Formerna med &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt; äro av hypokoristisk natur." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knubb&lt;/b&gt;, t. ex. 1803, om nötkreatur 1671: &lt;i&gt;slachteknubber&lt;/i&gt; (jfr ä. sv. &lt;i&gt;tjurknabb&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;knabb&lt;/sp&gt;), sv. dial. även &lt;i&gt;knubbe&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;knobb&lt;/i&gt;, undersätsig person = no. &lt;i&gt;knubb&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;knub(b)&lt;/i&gt;, motsv. mlty. &lt;i&gt;knobbe&lt;/i&gt;, knöl (på trä el. i huden), meng. &lt;i&gt;knobbe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;knob&lt;/i&gt;); jfr no. &lt;i&gt;knybbe&lt;/i&gt; m., kloss, sv. dial. &lt;i&gt;knybbel&lt;/i&gt;, knubb, ävensom sydty. dial. &lt;i&gt;chnûp&lt;/i&gt; osv.; besl. med sv. dial.&lt;i&gt; knuv(a)&lt;/i&gt;, liten förhöjning på marken, no. &lt;i&gt;knuv&lt;/i&gt;, massa med avrundad topp, osv. Formerna med &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt; äro av hypokoristisk natur." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kol" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kol..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kol..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kol&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;kol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kul&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kol&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kul&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;chol&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;col&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;coal&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*kula-&lt;/i&gt;, jämte mlty. &lt;i&gt;kole&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;cholo&lt;/i&gt; m. (ty. &lt;i&gt;kohle&lt;/i&gt;, varav &lt;i&gt;köhler&lt;/i&gt;, kolare = det från ty. inkomna familjen. &lt;sp&gt;Köhler&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*kulan-&lt;/i&gt; = såsom redan Bopp insett, i avljudsförh. till ir. &lt;i&gt;gúal&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*goulo&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*geulo-&lt;/i&gt;); inga något så när säkra, närmare släktingar äro f. ö. kända (jfr Lidén Armen. Stud. s. 122 f. med litter.). — Vanligt i ortnamn, såsom &lt;sp&gt;Kolbäck&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kolmården&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Kolsjön&lt;/sp&gt;. — Härtill de yngre avledn. (i) &lt;sp&gt;kola&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kolande&lt;/sp&gt; (mörkret). Något till &lt;sp&gt;kol&lt;/sp&gt; bildat gammalt adj. &lt;i&gt;kol(r)&lt;/i&gt;, svart, har icke, såsom stundom antagits, existerat; personn. &lt;i&gt;Kol&lt;/i&gt; osv. beror på ellips av &lt;i&gt;Kolbrandr, -grímr&lt;/i&gt; osv.; se Lidén NoB 4: 117 n. 2. — Jfr &lt;sp&gt;kolja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kummel 2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Samla glödande kol på ens huvud&lt;/sp&gt;, efter bibeln: Sal. ordspr. 25: 22, Rom.-brevet 12: 20. — &lt;sp&gt;Kolartro&lt;/sp&gt;, H. M. Melin o. 1850, H. Hjärne osv., jfr Thomander 1824: &lt;i&gt;kolartrogen&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;kulsviertro&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;köhlerglaube&lt;/i&gt;, enl. Hirt-Weigand m. fl. i anslutning till en anekdot (efter Luther); jfr dock även det likabetyd. fra. &lt;i&gt;foi de charbonnier&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kol&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;kol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kul&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kol&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;kul&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;chol&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;col&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;coal&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*kula-&lt;/i&gt;, jämte mlty. &lt;i&gt;kole&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;cholo&lt;/i&gt; m. (ty. &lt;i&gt;kohle&lt;/i&gt;, varav &lt;i&gt;köhler&lt;/i&gt;, kolare = det från ty. inkomna familjen. &lt;sp&gt;Köhler&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*kulan-&lt;/i&gt; = såsom redan Bopp insett, i avljudsförh. till ir. &lt;i&gt;gúal&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*goulo&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*geulo-&lt;/i&gt;); inga något så när säkra, närmare släktingar äro f. ö. kända (jfr Lidén Armen. Stud. s. 122 f. med litter.). — Vanligt i ortnamn, såsom &lt;sp&gt;Kolbäck&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kolmården&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Kolsjön&lt;/sp&gt;. — Härtill de yngre avledn. (i) &lt;sp&gt;kola&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kolande&lt;/sp&gt; (mörkret). Något till &lt;sp&gt;kol&lt;/sp&gt; bildat gammalt adj. &lt;i&gt;kol(r)&lt;/i&gt;, svart, har icke, såsom stundom antagits, existerat; personn. &lt;i&gt;Kol&lt;/i&gt; osv. beror på ellips av &lt;i&gt;Kolbrandr, -grímr&lt;/i&gt; osv.; se Lidén NoB 4: 117 n. 2. — Jfr &lt;sp&gt;kolja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kummel 2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Samla glödande kol på ens huvud&lt;/sp&gt;, efter bibeln: Sal. ordspr. 25: 22, Rom.-brevet 12: 20. — &lt;sp&gt;Kolartro&lt;/sp&gt;, H. M. Melin o. 1850, H. Hjärne osv., jfr Thomander 1824: &lt;i&gt;kolartrogen&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;kulsviertro&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;köhlerglaube&lt;/i&gt;, enl. Hirt-Weigand m. fl. i anslutning till en anekdot (efter Luther); jfr dock även det likabetyd. fra. &lt;i&gt;foi de charbonnier&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knyffel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knyffel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knyffel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knyffel&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;hedersknyffel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knyffel&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;hedersknyffel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hedersknyffel." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knyckla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knyckla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knyckla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knyckla&lt;/b&gt;, Berzelius 1842: &lt;i&gt;sammanknyckla&lt;/i&gt;, ej hos Dalin 1850, allmänt i dial., där även: &lt;i&gt;knuckla&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*knūkilōn&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;*knŭkilōn&lt;/i&gt;, till no. &lt;i&gt;knūka&lt;/i&gt;, trycka, bearbeta med knogarna, resp. sv. dial. &lt;i&gt;knåka (-o-)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt;, trycka (ihop el. ned), ä. da. &lt;i&gt;knoge&lt;/i&gt; (nu &lt;i&gt;knuge&lt;/i&gt;), mhty. &lt;i&gt;knochen&lt;/i&gt;, puffa, stöta, ags. &lt;i&gt;cnocian&lt;/i&gt;, slå, stöta (eng. &lt;i&gt;knock&lt;/i&gt;); besl. el. bildat av no. &lt;i&gt;knūka&lt;/i&gt;, benknota, resp. fsv. &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;knota 2&lt;/sp&gt;) o. rotbesl. med de under &lt;sp&gt;knoga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt; anförda orden. — Hos Almqvist 1838 uppträder sbst. &lt;sp&gt;knyckla&lt;/sp&gt; (plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knyckla&lt;/b&gt;, Berzelius 1842: &lt;i&gt;sammanknyckla&lt;/i&gt;, ej hos Dalin 1850, allmänt i dial., där även: &lt;i&gt;knuckla&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*knūkilōn&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;*knŭkilōn&lt;/i&gt;, till no. &lt;i&gt;knūka&lt;/i&gt;, trycka, bearbeta med knogarna, resp. sv. dial. &lt;i&gt;knåka (-o-)&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt;, trycka (ihop el. ned), ä. da. &lt;i&gt;knoge&lt;/i&gt; (nu &lt;i&gt;knuge&lt;/i&gt;), mhty. &lt;i&gt;knochen&lt;/i&gt;, puffa, stöta, ags. &lt;i&gt;cnocian&lt;/i&gt;, slå, stöta (eng. &lt;i&gt;knock&lt;/i&gt;); besl. el. bildat av no. &lt;i&gt;knūka&lt;/i&gt;, benknota, resp. fsv. &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;knota 2&lt;/sp&gt;) o. rotbesl. med de under &lt;sp&gt;knoga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt; anförda orden. — Hos Almqvist 1838 uppträder sbst. &lt;sp&gt;knyckla&lt;/sp&gt; (plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="knyckla" />
        <feat att="see" val="knoge" />
        <feat att="see" val="knoga" />
        <feat att="see" val="knota 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knycka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knycka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knycka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knycka&lt;/b&gt;, hastigt rycka till, 1780: &lt;i&gt;knycka eller rista&lt;/i&gt;, Bellman 1790: &lt;i&gt;på nacken knycker&lt;/i&gt;, hos Weste 1807 blott sbst. &lt;i&gt;knyck&lt;/i&gt;, betecknat som vard.; en fonetiskt ännu ej tillfredsställande förklarad växelform till likbetyd. isl. &lt;i&gt;hnykkja&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nyck&lt;/sp&gt;), av samma slag som t. ex. adj. &lt;sp&gt;knapp&lt;/sp&gt; o. isl. &lt;i&gt;hneppr&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;knöske&lt;/i&gt;, fnöske, o. isl. &lt;i&gt;hnjóskr&lt;/i&gt;. — Den vulgära betyd. 'olovligt tillgripa, stjäla' har utgått från den av 'hastigt (o. oförmärkt) rycka till sig'. — Härtill sbst. &lt;sp&gt;knyck&lt;/sp&gt; (på nacken o. d.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knycka&lt;/b&gt;, hastigt rycka till, 1780: &lt;i&gt;knycka eller rista&lt;/i&gt;, Bellman 1790: &lt;i&gt;på nacken knycker&lt;/i&gt;, hos Weste 1807 blott sbst. &lt;i&gt;knyck&lt;/i&gt;, betecknat som vard.; en fonetiskt ännu ej tillfredsställande förklarad växelform till likbetyd. isl. &lt;i&gt;hnykkja&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nyck&lt;/sp&gt;), av samma slag som t. ex. adj. &lt;sp&gt;knapp&lt;/sp&gt; o. isl. &lt;i&gt;hneppr&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;knöske&lt;/i&gt;, fnöske, o. isl. &lt;i&gt;hnjóskr&lt;/i&gt;. — Den vulgära betyd. 'olovligt tillgripa, stjäla' har utgått från den av 'hastigt (o. oförmärkt) rycka till sig'. — Härtill sbst. &lt;sp&gt;knyck&lt;/sp&gt; (på nacken o. d.)." />
        <feat att="see" val="knyck" />
        <feat att="see" val="napp" />
        <feat att="see" val="nyck" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knopp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knopp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knopp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knopp&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;knopper&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;knupp&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knop&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;knuppe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knoppe&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;knopf&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*knuppa-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;i&gt;*knaupa-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;knop&lt;/sp&gt;); väl besl. med &lt;sp&gt;knubb&lt;/sp&gt; (se d. o.); kan dock även föras till samma avljudsserie som &lt;sp&gt;knapp 1&lt;/sp&gt; tillhör. Jfr även &lt;sp&gt;knyppla&lt;/sp&gt;. — Härtill y. fsv. &lt;i&gt;knoppa&lt;/i&gt; P. Månsson s. 325, plur.&lt;i&gt; -or&lt;/i&gt; s. 326." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knopp&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;knopper&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;knupp&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knop&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;knuppe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knoppe&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;knopf&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*knuppa-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;i&gt;*knaupa-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;knop&lt;/sp&gt;); väl besl. med &lt;sp&gt;knubb&lt;/sp&gt; (se d. o.); kan dock även föras till samma avljudsserie som &lt;sp&gt;knapp 1&lt;/sp&gt; tillhör. Jfr även &lt;sp&gt;knyppla&lt;/sp&gt;. — Härtill y. fsv. &lt;i&gt;knoppa&lt;/i&gt; P. Månsson s. 325, plur.&lt;i&gt; -or&lt;/i&gt; s. 326." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knop" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knop..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knop..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knop&lt;/b&gt;, 1698: &lt;i&gt;knoop&lt;/i&gt;, om knut på skeppståg = da. &lt;i&gt;knob&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knop&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;knôp&lt;/i&gt;, knut = mhty. &lt;i&gt;knouf&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;knauf&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*knaupa-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;knopp&lt;/sp&gt; (se d. o.). Betydeisen av viss fartygshastighet utgår från den av en knut på logglinan, varmed farten bestämdes; jfr ty. &lt;i&gt;knoten&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;knot&lt;/i&gt; i samma betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knop&lt;/b&gt;, 1698: &lt;i&gt;knoop&lt;/i&gt;, om knut på skeppståg = da. &lt;i&gt;knob&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knop&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;knôp&lt;/i&gt;, knut = mhty. &lt;i&gt;knouf&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;knauf&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*knaupa-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;knopp&lt;/sp&gt; (se d. o.). Betydeisen av viss fartygshastighet utgår från den av en knut på logglinan, varmed farten bestämdes; jfr ty. &lt;i&gt;knoten&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;knot&lt;/i&gt; i samma betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knollra" />
          <feat att="writtenForm" val="knollra sig 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knollra ..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knollra ..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knollra (sig)&lt;/b&gt;, Rydqvist 1850 = sv. dial., genom en icke ovanlig metates av &lt;i&gt;-rl-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-lr-&lt;/i&gt;, av ä. sv. (enl. lex., t. ex. Dalin 1850, också i y. sv.) &lt;i&gt;knorla&lt;/i&gt;, t. ex. Kolmodin Qvinnosp. 1732, avledn. av&lt;sp&gt; knorra 2&lt;/sp&gt;; se Hesselman Spr. o. st. 4: 101. — Härtill: &lt;sp&gt;knollrig&lt;/sp&gt;, Dagl. Alleh. 1771, jfr &lt;i&gt;knor(r)lig&lt;/i&gt; 1662, Bellman, Dalin 1850 m. fl., ä. nsv. &lt;i&gt;knorlot&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knorlhårig(h)&lt;/i&gt;, Schroderus 1639, Verelius." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knollra (sig)&lt;/b&gt;, Rydqvist 1850 = sv. dial., genom en icke ovanlig metates av &lt;i&gt;-rl-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-lr-&lt;/i&gt;, av ä. sv. (enl. lex., t. ex. Dalin 1850, också i y. sv.) &lt;i&gt;knorla&lt;/i&gt;, t. ex. Kolmodin Qvinnosp. 1732, avledn. av&lt;sp&gt; knorra 2&lt;/sp&gt;; se Hesselman Spr. o. st. 4: 101. — Härtill: &lt;sp&gt;knollrig&lt;/sp&gt;, Dagl. Alleh. 1771, jfr &lt;i&gt;knor(r)lig&lt;/i&gt; 1662, Bellman, Dalin 1850 m. fl., ä. nsv. &lt;i&gt;knorlot&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knorlhårig(h)&lt;/i&gt;, Schroderus 1639, Verelius." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knoka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knoka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knoka..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;knoka&lt;/sp&gt;, sv. dial., ä. nsv., fsv., benknota, osv., se under &lt;sp&gt;knota 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knyckla&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;knoka&lt;/sp&gt;, sv. dial., ä. nsv., fsv., benknota, osv., se under &lt;sp&gt;knota 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knyckla&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="knyckla" />
        <feat att="see" val="knota" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knoge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knoge..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knoge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knoge&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538, av ett fsv. &lt;i&gt;*knōwe&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;knōe&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;loge&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;lōe&lt;/i&gt;) i fsv. &lt;i&gt;fingraknoe&lt;/i&gt; Sdw. Tillägg = isl. &lt;i&gt;knúi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knoe&lt;/i&gt;, ett speciellt nordiskt ord; besl. med föreg. o. med fsv. (osv.) &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt;, knota, varom under&lt;sp&gt; knota 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knoge&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538, av ett fsv. &lt;i&gt;*knōwe&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;knōe&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;loge&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;lōe&lt;/i&gt;) i fsv. &lt;i&gt;fingraknoe&lt;/i&gt; Sdw. Tillägg = isl. &lt;i&gt;knúi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knoe&lt;/i&gt;, ett speciellt nordiskt ord; besl. med föreg. o. med fsv. (osv.) &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt;, knota, varom under&lt;sp&gt; knota 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="knoga 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knoga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knoga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knoga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knoga&lt;/b&gt;, äldst i betyd. (knoga o.) spara: Rutström 1799: &lt;i&gt;skafva och knoga&lt;/i&gt;, Carlén 1842 o. Braun 1843: &lt;i&gt;knoga ihop&lt;/i&gt;, om pängar, jfr finnl. &lt;i&gt;knogare&lt;/i&gt;, sparsam person, snålvarg, Porthan osv., av ett fsv. &lt;i&gt;*knōa&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;knoa&lt;/i&gt; (jfr med avs. på ljudutvecklingen följ.) = no. &lt;i&gt;knua&lt;/i&gt;, trycka med knogarna; jfr isl. &lt;i&gt;knýja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;knúða&lt;/i&gt;), slå el. trycka med knogarna, driva på; avledn. av &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;knúi&lt;/i&gt;; jfr även de besl. ags. &lt;i&gt;cnúwian&lt;/i&gt;, stöta, öfris. &lt;i&gt;knôjen&lt;/i&gt;, trycka, knoga, m. fl., ävensom isl. &lt;i&gt;knýja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;kníða&lt;/i&gt;), som synes förutsätta ett germ. &lt;i&gt;*kneujan&lt;/i&gt; o. sålunda icke till sin bildning vara identiskt med det denominativa &lt;i&gt;knýja&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;knúða&lt;/i&gt;). Av samma grundrot som sv. o. no. dial. &lt;i&gt;knuva&lt;/i&gt;, trycka, sv. o. no. dial. &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt;, trycka, bearbeta med knogarna (jfr &lt;sp&gt;knyckla&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;knosa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knusa&lt;/i&gt;, slå, krossa (jfr &lt;sp&gt;knoster&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knös&lt;/sp&gt;) osv., motsv. ie. &lt;i&gt;gnu&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;gniutù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gniùsti&lt;/i&gt;, trycka, &lt;i&gt;gniżauzti&lt;/i&gt; ds., osv. Jfr i fråga om betyd. 'spara' betyd.-utvecklingen, hos &lt;sp&gt;knussla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knoga&lt;/b&gt;, äldst i betyd. (knoga o.) spara: Rutström 1799: &lt;i&gt;skafva och knoga&lt;/i&gt;, Carlén 1842 o. Braun 1843: &lt;i&gt;knoga ihop&lt;/i&gt;, om pängar, jfr finnl. &lt;i&gt;knogare&lt;/i&gt;, sparsam person, snålvarg, Porthan osv., av ett fsv. &lt;i&gt;*knōa&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;knoa&lt;/i&gt; (jfr med avs. på ljudutvecklingen följ.) = no. &lt;i&gt;knua&lt;/i&gt;, trycka med knogarna; jfr isl. &lt;i&gt;knýja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;knúða&lt;/i&gt;), slå el. trycka med knogarna, driva på; avledn. av &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;knúi&lt;/i&gt;; jfr även de besl. ags. &lt;i&gt;cnúwian&lt;/i&gt;, stöta, öfris. &lt;i&gt;knôjen&lt;/i&gt;, trycka, knoga, m. fl., ävensom isl. &lt;i&gt;knýja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;kníða&lt;/i&gt;), som synes förutsätta ett germ. &lt;i&gt;*kneujan&lt;/i&gt; o. sålunda icke till sin bildning vara identiskt med det denominativa &lt;i&gt;knýja&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;knúða&lt;/i&gt;). Av samma grundrot som sv. o. no. dial. &lt;i&gt;knuva&lt;/i&gt;, trycka, sv. o. no. dial. &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt;, trycka, bearbeta med knogarna (jfr &lt;sp&gt;knyckla&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;knosa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knusa&lt;/i&gt;, slå, krossa (jfr &lt;sp&gt;knoster&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knös&lt;/sp&gt;) osv., motsv. ie. &lt;i&gt;gnu&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;gniutù&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gniùsti&lt;/i&gt;, trycka, &lt;i&gt;gniżauzti&lt;/i&gt; ds., osv. Jfr i fråga om betyd. 'spara' betyd.-utvecklingen, hos &lt;sp&gt;knussla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="knoge 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knottra sig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knottra sig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vbm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knottra sig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knottra sig&lt;/b&gt;, jfr &lt;i&gt;knottras&lt;/i&gt; Serenius 1727, besl. med sv. o. no. dial. &lt;i&gt;knott&lt;/i&gt;, mycket liten knöl el. knuta (dock väl delvis av &lt;i&gt;*knattu&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;knatte&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;cnolta&lt;/i&gt;, knut, osv. (se &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;); jfr emellertid även föreg. — Härtill: sbst. &lt;sp&gt;knottra&lt;/sp&gt; 1764 o. adj. &lt;sp&gt;knottrig&lt;/sp&gt; 1742, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;knöttrig&lt;/i&gt;, t. ex. Kolmodin 1732." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knottra sig&lt;/b&gt;, jfr &lt;i&gt;knottras&lt;/i&gt; Serenius 1727, besl. med sv. o. no. dial. &lt;i&gt;knott&lt;/i&gt;, mycket liten knöl el. knuta (dock väl delvis av &lt;i&gt;*knattu&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;knatte&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;cnolta&lt;/i&gt;, knut, osv. (se &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;); jfr emellertid även föreg. — Härtill: sbst. &lt;sp&gt;knottra&lt;/sp&gt; 1764 o. adj. &lt;sp&gt;knottrig&lt;/sp&gt; 1742, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;knöttrig&lt;/i&gt;, t. ex. Kolmodin 1732." />
        <feat att="see" val="knott 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knott" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knott..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knott..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knott&lt;/b&gt;, ett slags små mygg, I. Erici 1642, Linné osv. = no.; jfr sv. dial. &lt;i&gt;knätt&lt;/i&gt;, ävensom med &lt;i&gt;gn-&lt;/i&gt;: ags. &lt;i&gt;gnætt&lt;/i&gt; m., mygg (eng. &lt;i&gt;gnat&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;gnitte&lt;/i&gt;, litet mygg, sv. dial. &lt;i&gt;gnadd&lt;/i&gt; ds., möjl. också &lt;i&gt;knatt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knätt&lt;/i&gt;, något litet (jfr dock &lt;sp&gt;knatte&lt;/sp&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;gnatt&lt;/i&gt;, fnas; sannol., att döma av den i dylika ord vanliga formväxlingen, hypokoristiska former för att uttrycka något smått, åtm. delvis sinsemellan obesläktade. Enl. Torp s. 300 återgå &lt;i&gt;knott&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;knätt&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;gnætt&lt;/i&gt; ytterst på en &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stam *&lt;i&gt;gnattu-&lt;/i&gt; (i de nord. orden med skärpning av &lt;i&gt;gn&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;kn&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;knalla&lt;/sp&gt;). — F. ö. kan här sammanblandning ha egt rum med olika ordstammar; jfr Noreen Sv. etym. s. 45 följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knott&lt;/b&gt;, ett slags små mygg, I. Erici 1642, Linné osv. = no.; jfr sv. dial. &lt;i&gt;knätt&lt;/i&gt;, ävensom med &lt;i&gt;gn-&lt;/i&gt;: ags. &lt;i&gt;gnætt&lt;/i&gt; m., mygg (eng. &lt;i&gt;gnat&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;gnitte&lt;/i&gt;, litet mygg, sv. dial. &lt;i&gt;gnadd&lt;/i&gt; ds., möjl. också &lt;i&gt;knatt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knätt&lt;/i&gt;, något litet (jfr dock &lt;sp&gt;knatte&lt;/sp&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;gnatt&lt;/i&gt;, fnas; sannol., att döma av den i dylika ord vanliga formväxlingen, hypokoristiska former för att uttrycka något smått, åtm. delvis sinsemellan obesläktade. Enl. Torp s. 300 återgå &lt;i&gt;knott&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;knätt&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;gnætt&lt;/i&gt; ytterst på en &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stam *&lt;i&gt;gnattu-&lt;/i&gt; (i de nord. orden med skärpning av &lt;i&gt;gn&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;kn&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;knalla&lt;/sp&gt;). — F. ö. kan här sammanblandning ha egt rum med olika ordstammar; jfr Noreen Sv. etym. s. 45 följ." />
        <feat att="see" val="knottra sig 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knota" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knota..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knota..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;knota&lt;/b&gt;, sbst., Schroderus 1638, Spegel 1712; enl. Noreen V. spr. 3: 93 av ett mlty. &lt;i&gt;knōte&lt;/i&gt;, besl. med holl. &lt;i&gt;knoet&lt;/i&gt;, knut, knöl; jfr &lt;sp&gt;knott&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;. — Det äldre svenska uttrycket var sv. dial., ä. nsv. (ännu Lindfors 1815, med hänvisning till &lt;i&gt;knota&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt; = no., motsv. mlty. &lt;i&gt;knoke&lt;/i&gt; m., ty. &lt;i&gt;knochen&lt;/i&gt; osv., besl. med &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt;; se även under &lt;sp&gt;knyckla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0419" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;knota&lt;/b&gt;, sbst., Schroderus 1638, Spegel 1712; enl. Noreen V. spr. 3: 93 av ett mlty. &lt;i&gt;knōte&lt;/i&gt;, besl. med holl. &lt;i&gt;knoet&lt;/i&gt;, knut, knöl; jfr &lt;sp&gt;knott&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;. — Det äldre svenska uttrycket var sv. dial., ä. nsv. (ännu Lindfors 1815, med hänvisning till &lt;i&gt;knota&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;knoka&lt;/i&gt; = no., motsv. mlty. &lt;i&gt;knoke&lt;/i&gt; m., ty. &lt;i&gt;knochen&lt;/i&gt; osv., besl. med &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt;; se även under &lt;sp&gt;knyckla&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knota" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knota..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knota..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;knota&lt;/b&gt;, vb, Schroderus 1639: &lt;i&gt;knotas&lt;/i&gt;, ungef.: hota, 1703: &lt;i&gt;knota&lt;/i&gt;, gräla o. d., Spegel 1712 = no. &lt;i&gt;knōta&lt;/i&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;knôteren&lt;/i&gt; ds.; utan tvivel ljudhärmande liksom likbetyd. &lt;sp&gt;knorra&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;korra&lt;/i&gt;. En liknande onomatopoetisk stam föreligger i fisknamnet &lt;sp&gt;knot&lt;/sp&gt;, ävensom det likbetydande &lt;sp&gt;gnoding&lt;/sp&gt;, vid sidan av &lt;sp&gt;knorrhane&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;gnoding&lt;/sp&gt;. — Annorlunda, men icke riktigt Noreen V. spr. 3: 93." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;knota&lt;/b&gt;, vb, Schroderus 1639: &lt;i&gt;knotas&lt;/i&gt;, ungef.: hota, 1703: &lt;i&gt;knota&lt;/i&gt;, gräla o. d., Spegel 1712 = no. &lt;i&gt;knōta&lt;/i&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;knôteren&lt;/i&gt; ds.; utan tvivel ljudhärmande liksom likbetyd. &lt;sp&gt;knorra&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;korra&lt;/i&gt;. En liknande onomatopoetisk stam föreligger i fisknamnet &lt;sp&gt;knot&lt;/sp&gt;, ävensom det likbetydande &lt;sp&gt;gnoding&lt;/sp&gt;, vid sidan av &lt;sp&gt;knorrhane&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;gnoding&lt;/sp&gt;. — Annorlunda, men icke riktigt Noreen V. spr. 3: 93." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knoster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knoster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knoster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knoster&lt;/b&gt;, slägga, t. ex. Runius 1712, Serenius 1741, avledn. till sv. dial., ä. nsv., fsv. &lt;i&gt;knosa&lt;/i&gt;, krossa = isl.; jfr no. &lt;i&gt;knysja&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;cnyssan&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till fsv., no. &lt;i&gt;knūsa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knuse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;knûsen&lt;/i&gt; osv. Jfr Jikbetyd. ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;knyster&lt;/i&gt;, t. ex. Spegel 1712, ä. nsv. &lt;i&gt;knöster&lt;/i&gt; 1621 osv., &lt;i&gt;knuster&lt;/i&gt; 1643. Ordet är snarast en gammal instrumentalavledn. av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;fjälster&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hölster&lt;/sp&gt;, men det kan även uppfattas som ett jämförelsevis ungt deverbativum till ett verb, motsv. resp. sv. dial. &lt;i&gt;*knostra&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;knoster&lt;/i&gt;), ä. nsv. &lt;i&gt;knystra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knöstra&lt;/i&gt; o. no., sv. dial. &lt;i&gt;knustra&lt;/i&gt;. Hit hör även &lt;sp&gt;knussla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knoster&lt;/b&gt;, slägga, t. ex. Runius 1712, Serenius 1741, avledn. till sv. dial., ä. nsv., fsv. &lt;i&gt;knosa&lt;/i&gt;, krossa = isl.; jfr no. &lt;i&gt;knysja&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;cnyssan&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till fsv., no. &lt;i&gt;knūsa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knuse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;knûsen&lt;/i&gt; osv. Jfr Jikbetyd. ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;knyster&lt;/i&gt;, t. ex. Spegel 1712, ä. nsv. &lt;i&gt;knöster&lt;/i&gt; 1621 osv., &lt;i&gt;knuster&lt;/i&gt; 1643. Ordet är snarast en gammal instrumentalavledn. av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;fjälster&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hölster&lt;/sp&gt;, men det kan även uppfattas som ett jämförelsevis ungt deverbativum till ett verb, motsv. resp. sv. dial. &lt;i&gt;*knostra&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;knoster&lt;/i&gt;), ä. nsv. &lt;i&gt;knystra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knöstra&lt;/i&gt; o. no., sv. dial. &lt;i&gt;knustra&lt;/i&gt;. Hit hör även &lt;sp&gt;knussla&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knorra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knorra..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knorra..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;knorra&lt;/b&gt;, hoprulla, t. ex. Rålamb 1690, dial. även &lt;i&gt;knurra&lt;/i&gt;, ett härmningsord av samma slag som det likbetyd. dial. &lt;i&gt;korra&lt;/i&gt;; jfr Hesselman Spr. o. st. 4: 101 f. — Härtill: &lt;sp&gt;knorr&lt;/sp&gt; (på svansen o. d.), t. ex. Lucidor, Linné; ävensom i betyd. 'sup o. d.'" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;knorra&lt;/b&gt;, hoprulla, t. ex. Rålamb 1690, dial. även &lt;i&gt;knurra&lt;/i&gt;, ett härmningsord av samma slag som det likbetyd. dial. &lt;i&gt;korra&lt;/i&gt;; jfr Hesselman Spr. o. st. 4: 101 f. — Härtill: &lt;sp&gt;knorr&lt;/sp&gt; (på svansen o. d.), t. ex. Lucidor, Linné; ävensom i betyd. 'sup o. d.'" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knorra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knorra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knorra..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;knorra&lt;/b&gt;, knota = fsv. = no. &lt;i&gt;knurra&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knurre&lt;/i&gt;, lty., ty. &lt;i&gt;knurren&lt;/i&gt;; jfr ä. sv. &lt;i&gt;knurla&lt;/i&gt;, kuttra; ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;knarra&lt;/sp&gt;, till vilket det kan stå i avljudsförhållande, ävensom de likbetyd. fsv. &lt;i&gt;korra&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kurra 3&lt;/sp&gt;) o. sv. &lt;sp&gt;knota 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Knorrhane&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;gnoding&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;knorra&lt;/b&gt;, knota = fsv. = no. &lt;i&gt;knurra&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knurre&lt;/i&gt;, lty., ty. &lt;i&gt;knurren&lt;/i&gt;; jfr ä. sv. &lt;i&gt;knurla&lt;/i&gt;, kuttra; ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;knarra&lt;/sp&gt;, till vilket det kan stå i avljudsförhållande, ävensom de likbetyd. fsv. &lt;i&gt;korra&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kurra 3&lt;/sp&gt;) o. sv. &lt;sp&gt;knota 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Knorrhane&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;gnoding&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knorva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knorva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knorva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knorva&lt;/b&gt;, Strindberg Hemsöb.: &lt;i&gt;knorfva till&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;knurva&lt;/i&gt;, trycka, krama ihop; besl. med no. &lt;i&gt;knurv&lt;/i&gt;, liten knölig figur, i avljudsförh. till &lt;i&gt;knarv&lt;/i&gt; ds; av imitativt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0418" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knorva&lt;/b&gt;, Strindberg Hemsöb.: &lt;i&gt;knorfva till&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;knurva&lt;/i&gt;, trycka, krama ihop; besl. med no. &lt;i&gt;knurv&lt;/i&gt;, liten knölig figur, i avljudsförh. till &lt;i&gt;knarv&lt;/i&gt; ds; av imitativt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kodilj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kodilj..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kodilj..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;kodilj&lt;/b&gt;, spelt., Mont-Louis 1739, Tersmeden o. 1780 s. 49: 'gubben miste . . cinquiéme codillen' (i spelet kadrilj, ett slags lomber); av fra. &lt;i&gt;codille&lt;/i&gt;, dubbelbet, av span. &lt;i&gt;codillo&lt;/i&gt; ds., egentl.: del av frambenet på ett djur, knä, bukt, avledn. av &lt;i&gt;coda&lt;/i&gt;. svans (etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;kö&lt;/sp&gt;), av lat. &lt;i&gt;cauda&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;kodilj&lt;/b&gt;, spelt., Mont-Louis 1739, Tersmeden o. 1780 s. 49: 'gubben miste . . cinquiéme codillen' (i spelet kadrilj, ett slags lomber); av fra. &lt;i&gt;codille&lt;/i&gt;, dubbelbet, av span. &lt;i&gt;codillo&lt;/i&gt; ds., egentl.: del av frambenet på ett djur, knä, bukt, avledn. av &lt;i&gt;coda&lt;/i&gt;. svans (etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;kö&lt;/sp&gt;), av lat. &lt;i&gt;cauda&lt;/i&gt; ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kodak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kodak..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kodak..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;kodak&lt;/b&gt;, från eng. =, konstgjort ord till skydd för fotografiartiklar." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;kodak&lt;/b&gt;, från eng. =, konstgjort ord till skydd för fotografiartiklar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kockelkärnor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kockelkärnor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kockelkärnor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kockelkärnor&lt;/b&gt;, ett slags försvenskning av ty. &lt;i&gt;kockelskörner&lt;/i&gt;, egentl.: kockelkorn, från mlat. &lt;i&gt;coccula (orientales)&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;cocculi (indici)&lt;/i&gt;, dimin. av grek. &lt;i&gt;kókkos&lt;/i&gt;, frö, fruktkärna." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kockelkärnor&lt;/b&gt;, ett slags försvenskning av ty. &lt;i&gt;kockelskörner&lt;/i&gt;, egentl.: kockelkorn, från mlat. &lt;i&gt;coccula (orientales)&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;cocculi (indici)&lt;/i&gt;, dimin. av grek. &lt;i&gt;kókkos&lt;/i&gt;, frö, fruktkärna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kock..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kock&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;kokker&lt;/i&gt; = da., fsax. &lt;i&gt;kok&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;koch&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;cóc&lt;/i&gt; (med något dunkelt &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt;, möjl. med Pogatscher lärt o. direkt lån från lat. &lt;i&gt;cocus&lt;/i&gt; med &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; i öppen stavelse; eng. &lt;i&gt;cook&lt;/i&gt;); lån från vlat. &lt;i&gt;cocus&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;cuoco&lt;/i&gt;, ä. fra. &lt;i&gt;queux&lt;/i&gt;; nfra. &lt;i&gt;cuisinier&lt;/i&gt; däremot till &lt;i&gt;cuisine&lt;/i&gt;, kök, se d. o.), av lat. &lt;i&gt;coquus&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;). — Härav familjen. &lt;sp&gt;Kock&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Koch&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;Schubert&lt;/sp&gt;, skomakare, &lt;sp&gt;Schultz&lt;/sp&gt;, fogde, osv.). — Om &lt;sp&gt;kocksmat&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;maskopi&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kock&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;kokker&lt;/i&gt; = da., fsax. &lt;i&gt;kok&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;koch&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;cóc&lt;/i&gt; (med något dunkelt &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt;, möjl. med Pogatscher lärt o. direkt lån från lat. &lt;i&gt;cocus&lt;/i&gt; med &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; i öppen stavelse; eng. &lt;i&gt;cook&lt;/i&gt;); lån från vlat. &lt;i&gt;cocus&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;cuoco&lt;/i&gt;, ä. fra. &lt;i&gt;queux&lt;/i&gt;; nfra. &lt;i&gt;cuisinier&lt;/i&gt; däremot till &lt;i&gt;cuisine&lt;/i&gt;, kök, se d. o.), av lat. &lt;i&gt;coquus&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;). — Härav familjen. &lt;sp&gt;Kock&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Koch&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;Schubert&lt;/sp&gt;, skomakare, &lt;sp&gt;Schultz&lt;/sp&gt;, fogde, osv.). — Om &lt;sp&gt;kocksmat&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;maskopi&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kobolt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kobolt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kobolt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kobolt&lt;/b&gt;, miner., från ä. ty. &lt;i&gt;kobolt&lt;/i&gt; 1600-t. (ty. &lt;i&gt;kobalt&lt;/i&gt;), av ty. &lt;i&gt;kobold&lt;/i&gt;, tomte, gruvtomte, bergtroll. Namnet härleder sig därifrån, att bergsmännen tillskrevo gruvtomtarna de för andra metaller skadliga egenskaper, som kobolten ansågs besitta; jfr &lt;sp&gt;nickel&lt;/sp&gt; ävensom under kvarts. Ursprunget till &lt;i&gt;kobold&lt;/i&gt;, tomte, är omtvistat: enl. Kluge m. fl. av germ. &lt;i&gt;*kuƀa-walða-&lt;/i&gt;, till mhty. &lt;i&gt;kobe&lt;/i&gt;, stall, bur, håla (ty. &lt;i&gt;koben&lt;/i&gt;, kyffe, svinstia; jfr &lt;sp&gt;koff&lt;/sp&gt;), mlty. &lt;i&gt;kove(n)&lt;/i&gt;, koja, avplankning, ags. &lt;i&gt;cofa&lt;/i&gt;, kammare (eng. &lt;i&gt;cove&lt;/i&gt;, gömställe m. m.), isl. &lt;i&gt;kofi&lt;/i&gt; ds., fsv. &lt;i&gt;kovi&lt;/i&gt;, kammare, sovrum, eremithåla, ä. nsv. &lt;i&gt;kåfva&lt;/i&gt;, hydda (se &lt;sp&gt;kåve&lt;/sp&gt;), besl. med grek. &lt;i&gt;gýpē&lt;/i&gt;, jordhåla, kammare (väl besl. med &lt;sp&gt;kopp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kubb&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;kyffe&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;koff&lt;/sp&gt; o. till samma ie. grundrot &lt;i&gt;geu&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;kjusa&lt;/sp&gt;) + en bildning av germ. &lt;i&gt;*walðan&lt;/i&gt;, styra, råda = &lt;sp&gt;vålla&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;våld&lt;/sp&gt;); enl. Falk-Torp sannol. en ombildning av grek. &lt;i&gt;kóbalos&lt;/i&gt;, skälm (vartill även fra. &lt;i&gt;gobelin&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;goblin&lt;/i&gt;, tomte); enl. Schröder, föga sannolikt, en s. k. sträckform till ty. &lt;i&gt;kollern&lt;/i&gt;, larma m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kobolt&lt;/b&gt;, miner., från ä. ty. &lt;i&gt;kobolt&lt;/i&gt; 1600-t. (ty. &lt;i&gt;kobalt&lt;/i&gt;), av ty. &lt;i&gt;kobold&lt;/i&gt;, tomte, gruvtomte, bergtroll. Namnet härleder sig därifrån, att bergsmännen tillskrevo gruvtomtarna de för andra metaller skadliga egenskaper, som kobolten ansågs besitta; jfr &lt;sp&gt;nickel&lt;/sp&gt; ävensom under kvarts. Ursprunget till &lt;i&gt;kobold&lt;/i&gt;, tomte, är omtvistat: enl. Kluge m. fl. av germ. &lt;i&gt;*kuƀa-walða-&lt;/i&gt;, till mhty. &lt;i&gt;kobe&lt;/i&gt;, stall, bur, håla (ty. &lt;i&gt;koben&lt;/i&gt;, kyffe, svinstia; jfr &lt;sp&gt;koff&lt;/sp&gt;), mlty. &lt;i&gt;kove(n)&lt;/i&gt;, koja, avplankning, ags. &lt;i&gt;cofa&lt;/i&gt;, kammare (eng. &lt;i&gt;cove&lt;/i&gt;, gömställe m. m.), isl. &lt;i&gt;kofi&lt;/i&gt; ds., fsv. &lt;i&gt;kovi&lt;/i&gt;, kammare, sovrum, eremithåla, ä. nsv. &lt;i&gt;kåfva&lt;/i&gt;, hydda (se &lt;sp&gt;kåve&lt;/sp&gt;), besl. med grek. &lt;i&gt;gýpē&lt;/i&gt;, jordhåla, kammare (väl besl. med &lt;sp&gt;kopp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kubb&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;kyffe&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;koff&lt;/sp&gt; o. till samma ie. grundrot &lt;i&gt;geu&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;kjusa&lt;/sp&gt;) + en bildning av germ. &lt;i&gt;*walðan&lt;/i&gt;, styra, råda = &lt;sp&gt;vålla&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;våld&lt;/sp&gt;); enl. Falk-Torp sannol. en ombildning av grek. &lt;i&gt;kóbalos&lt;/i&gt;, skälm (vartill även fra. &lt;i&gt;gobelin&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;goblin&lt;/i&gt;, tomte); enl. Schröder, föga sannolikt, en s. k. sträckform till ty. &lt;i&gt;kollern&lt;/i&gt;, larma m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kobbe" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kobbe..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kobbe..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kobbe&lt;/b&gt;, rundat mindre skär, Björnström 1853 o. Sehlstedt (ännu med citationstecken), Strindberg, Tavaststjerna osv., egentl. ett östsvenskt dialektord (&lt;i&gt;kobb&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kubbe&lt;/i&gt;), etymologiskt identiskt med isl. &lt;i&gt;kobbi&lt;/i&gt;, sälhund, jfr sv. dial. &lt;i&gt;kubbsäl&lt;/i&gt; (efter den klumpiga kroppsformen); båda till &lt;sp&gt;kubb&lt;/sp&gt;, se f. ö. d. o. Besläktade äro möjl. även lty. &lt;i&gt;kobbe&lt;/i&gt;, spindel, eng. &lt;i&gt;cob&lt;/i&gt;, om åtskilliga djur, som dock kunna vara självständigt uppkomna hypokoristiska bildningar. Med avs. på betyd. 'sälhund' se sv. dial. &lt;i&gt;kut&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;kuta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kobbe&lt;/b&gt;, rundat mindre skär, Björnström 1853 o. Sehlstedt (ännu med citationstecken), Strindberg, Tavaststjerna osv., egentl. ett östsvenskt dialektord (&lt;i&gt;kobb&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kubbe&lt;/i&gt;), etymologiskt identiskt med isl. &lt;i&gt;kobbi&lt;/i&gt;, sälhund, jfr sv. dial. &lt;i&gt;kubbsäl&lt;/i&gt; (efter den klumpiga kroppsformen); båda till &lt;sp&gt;kubb&lt;/sp&gt;, se f. ö. d. o. Besläktade äro möjl. även lty. &lt;i&gt;kobbe&lt;/i&gt;, spindel, eng. &lt;i&gt;cob&lt;/i&gt;, om åtskilliga djur, som dock kunna vara självständigt uppkomna hypokoristiska bildningar. Med avs. på betyd. 'sälhund' se sv. dial. &lt;i&gt;kut&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;kuta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ko" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ko..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ko..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ko&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;kýr&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;kūʀ&lt;/i&gt;, med s. k. &lt;i&gt;R-&lt;/i&gt;omljud, ackus. &lt;i&gt;kú&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;ku&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ko&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;kô&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kuo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kuh&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cú&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;cow&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*gᵘ̯ōu-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;gāus&lt;/i&gt; m. f., grek. &lt;i&gt;boũs&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;bōs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;bōvis&lt;/i&gt;; egentl. ett dialektord för &lt;i&gt;*vōs&lt;/i&gt;), oxe, ko (varav fra. &lt;i&gt;boeuf&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;biff&lt;/sp&gt;); även i armen., kelt. o. slavo.-balt.; alltså en urgammal indoeur. beteckning; säkerl. ljudhärmande. Förhållandet mellan &lt;i&gt;-ō-&lt;/i&gt; i fsv. osv. o. &lt;i&gt;-ū-&lt;/i&gt; i ags. o. isl. kan tolkas på flera sätt. Jfr avledn. &lt;sp&gt;kviga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ko&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;kýr&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;kūʀ&lt;/i&gt;, med s. k. &lt;i&gt;R-&lt;/i&gt;omljud, ackus. &lt;i&gt;kú&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;ku&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ko&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;kô&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kuo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kuh&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cú&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;cow&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*gᵘ̯ōu-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;gāus&lt;/i&gt; m. f., grek. &lt;i&gt;boũs&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;bōs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;bōvis&lt;/i&gt;; egentl. ett dialektord för &lt;i&gt;*vōs&lt;/i&gt;), oxe, ko (varav fra. &lt;i&gt;boeuf&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;biff&lt;/sp&gt;); även i armen., kelt. o. slavo.-balt.; alltså en urgammal indoeur. beteckning; säkerl. ljudhärmande. Förhållandet mellan &lt;i&gt;-ō-&lt;/i&gt; i fsv. osv. o. &lt;i&gt;-ū-&lt;/i&gt; i ags. o. isl. kan tolkas på flera sätt. Jfr avledn. &lt;sp&gt;kviga&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knös" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knös..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knös..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knös&lt;/b&gt;, i uttr. &lt;i&gt;en rik knös&lt;/i&gt; osv., i sv. dial. även om den onde, fsv. &lt;i&gt;knös&lt;/i&gt;, troll, förskräcklig människa, motsv. no. &lt;i&gt;knøs&lt;/i&gt;, stolt, myndig man, trotsig person, ä. da.: våldsam o. övermodig man, da.: ung person. De sv. o. da. orden kunna utgå från ett &lt;i&gt;*knaus-&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;hnauss&lt;/i&gt;, jordklump, no. &lt;i&gt;knaus&lt;/i&gt;, bergknalt, ä. nsv. (t. ex. U. Hiärne), sv. o. da. dial. &lt;i&gt;knös&lt;/i&gt;, liten förhöjning el. hög m. m., väl besl. med de under &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt; anförda orden (fsv. &lt;i&gt;knosa&lt;/i&gt;, krossa, osv.); men även vara identiska med no. &lt;i&gt;knøs&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*knōsia-&lt;/i&gt; se Torp Ark. 24: 94), i avljudsförh. till det likbetyd. sv. &lt;sp&gt;knase&lt;/sp&gt; o. möjl. även sv. dial. &lt;i&gt;knasa&lt;/i&gt;, trycka sönder, osv. I alla händelser är &lt;sp&gt;knös&lt;/sp&gt; en överförd anv. av ett ord med betyd. 'knöl, klump o. d.', jfr den bildl. betyd. av &lt;sp&gt;knöl&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kloss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klump&lt;/sp&gt;, eng. &lt;i&gt;lob&lt;/i&gt;, stor klump o. lymmel (se &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt;) osv. Se även under &lt;sp&gt;kaxe&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kuse&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0421" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knös&lt;/b&gt;, i uttr. &lt;i&gt;en rik knös&lt;/i&gt; osv., i sv. dial. även om den onde, fsv. &lt;i&gt;knös&lt;/i&gt;, troll, förskräcklig människa, motsv. no. &lt;i&gt;knøs&lt;/i&gt;, stolt, myndig man, trotsig person, ä. da.: våldsam o. övermodig man, da.: ung person. De sv. o. da. orden kunna utgå från ett &lt;i&gt;*knaus-&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;hnauss&lt;/i&gt;, jordklump, no. &lt;i&gt;knaus&lt;/i&gt;, bergknalt, ä. nsv. (t. ex. U. Hiärne), sv. o. da. dial. &lt;i&gt;knös&lt;/i&gt;, liten förhöjning el. hög m. m., väl besl. med de under &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt; anförda orden (fsv. &lt;i&gt;knosa&lt;/i&gt;, krossa, osv.); men även vara identiska med no. &lt;i&gt;knøs&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*knōsia-&lt;/i&gt; se Torp Ark. 24: 94), i avljudsförh. till det likbetyd. sv. &lt;sp&gt;knase&lt;/sp&gt; o. möjl. även sv. dial. &lt;i&gt;knasa&lt;/i&gt;, trycka sönder, osv. I alla händelser är &lt;sp&gt;knös&lt;/sp&gt; en överförd anv. av ett ord med betyd. 'knöl, klump o. d.', jfr den bildl. betyd. av &lt;sp&gt;knöl&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kloss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klump&lt;/sp&gt;, eng. &lt;i&gt;lob&lt;/i&gt;, stor klump o. lymmel (se &lt;sp&gt;lubb&lt;/sp&gt;) osv. Se även under &lt;sp&gt;kaxe&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kuse&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kofferdi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kofferdi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kofferdi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kofferdi&lt;/b&gt;, jfr G. G. Wrangel 1644: &lt;i&gt;copfördier&lt;/i&gt;, Ekeblad 1658: &lt;i&gt;coffardier&lt;/i&gt; (i betyd. 'kofferdiskepp') = da. &lt;i&gt;koffardi&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;kôpfardie&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;koopvardij&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kauffartei&lt;/i&gt;), avledn. av mlty. &lt;i&gt;kôpvart&lt;/i&gt;, varav fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;kofart&lt;/i&gt;, handelsfartyg, Hund 1605; till &lt;sp&gt;köp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0423" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kofferdi&lt;/b&gt;, jfr G. G. Wrangel 1644: &lt;i&gt;copfördier&lt;/i&gt;, Ekeblad 1658: &lt;i&gt;coffardier&lt;/i&gt; (i betyd. 'kofferdiskepp') = da. &lt;i&gt;koffardi&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;kôpfardie&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;koopvardij&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kauffartei&lt;/i&gt;), avledn. av mlty. &lt;i&gt;kôpvart&lt;/i&gt;, varav fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;kofart&lt;/i&gt;, handelsfartyg, Hund 1605; till &lt;sp&gt;köp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="koff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--koff..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--koff..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;koff&lt;/b&gt;, ett rundgattat, bukigt holländskt handelsfartyg, Dagl. Alleh. 1808 = da. &lt;i&gt;kuf&lt;/i&gt;, från holl. &lt;i&gt;kof&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;kuf&lt;/i&gt;; stundom härlett från fra. &lt;i&gt;coffe&lt;/i&gt;, tråg, fat, som i sin tur möjl. lånats från mhty. &lt;i&gt;kobe&lt;/i&gt; osv. (varom under &lt;sp&gt;kobolt&lt;/sp&gt;); f. ö. väl besl. med &lt;sp&gt;kyffe&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;koff&lt;/b&gt;, ett rundgattat, bukigt holländskt handelsfartyg, Dagl. Alleh. 1808 = da. &lt;i&gt;kuf&lt;/i&gt;, från holl. &lt;i&gt;kof&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;kuf&lt;/i&gt;; stundom härlett från fra. &lt;i&gt;coffe&lt;/i&gt;, tråg, fat, som i sin tur möjl. lånats från mhty. &lt;i&gt;kobe&lt;/i&gt; osv. (varom under &lt;sp&gt;kobolt&lt;/sp&gt;); f. ö. väl besl. med &lt;sp&gt;kyffe&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kofen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kofen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kofen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kofen&lt;/b&gt; i uttr. &lt;sp&gt;inte ett kofén&lt;/sp&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;allri fen, inte ett fen&lt;/i&gt;, av ett äldre &lt;i&gt;kornfen&lt;/i&gt; med acc. på senare leden, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;kornfena&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;korn&lt;/sp&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;fen&lt;/i&gt;, agn, borst på korn, smula o. d. (jfr förf. Sjön. 1:117 n. 1), motsv. fsv. &lt;i&gt;*fin&lt;/i&gt; (Hesselman i o. y s. 39), av germ. &lt;i&gt;*finō-&lt;/i&gt;, besl. med no. &lt;i&gt;finn&lt;/i&gt;, Nardus stricta, sv. dial. &lt;i&gt;finnskägg&lt;/i&gt;, samt med &lt;sp&gt;fena&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;finne&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Med avs. på ljudutvecklingen (bortfall av&lt;i&gt; rn&lt;/i&gt; i mindre betonad stavelse) jfr &lt;sp&gt;manet&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0422" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kofen&lt;/b&gt; i uttr. &lt;sp&gt;inte ett kofén&lt;/sp&gt;, jfr sv. dial. &lt;i&gt;allri fen, inte ett fen&lt;/i&gt;, av ett äldre &lt;i&gt;kornfen&lt;/i&gt; med acc. på senare leden, motsv. sv. dial. &lt;i&gt;kornfena&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;korn&lt;/sp&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;fen&lt;/i&gt;, agn, borst på korn, smula o. d. (jfr förf. Sjön. 1:117 n. 1), motsv. fsv. &lt;i&gt;*fin&lt;/i&gt; (Hesselman i o. y s. 39), av germ. &lt;i&gt;*finō-&lt;/i&gt;, besl. med no. &lt;i&gt;finn&lt;/i&gt;, Nardus stricta, sv. dial. &lt;i&gt;finnskägg&lt;/i&gt;, samt med &lt;sp&gt;fena&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;finne&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Med avs. på ljudutvecklingen (bortfall av&lt;i&gt; rn&lt;/i&gt; i mindre betonad stavelse) jfr &lt;sp&gt;manet&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knåpa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knåpa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knåpa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knåpa&lt;/b&gt;, i modern betyd. Lindschöld 1669 (jfr nedan), sv. dial. &lt;i&gt;knupå&lt;/i&gt;, av ett fsv. &lt;i&gt;*knŏpa&lt;/i&gt;, dunkelt; ett par osäkra förmodanden hos Noreen Sv. etym. s. 46 o. Torp Etym. ordb. under &lt;i&gt;knôplen&lt;/i&gt;. — Hit hör väl också &lt;i&gt;knåpa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knopa&lt;/i&gt; i sådana uttr. som 'Hans pältz jagh skulle knåpa om' Brasck 1650 samt i betyd. 'packa sig (bort)' t. ex. Morieus. — Härtill ä. nsv. &lt;i&gt;knopra&lt;/i&gt; 1655; ävensom ä. nsv. &lt;i&gt;knuppla&lt;/i&gt;, östsv. dial. &lt;i&gt;knoppla&lt;/i&gt; o. gottl. &lt;i&gt;knupla&lt;/i&gt; i samma betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knåpa&lt;/b&gt;, i modern betyd. Lindschöld 1669 (jfr nedan), sv. dial. &lt;i&gt;knupå&lt;/i&gt;, av ett fsv. &lt;i&gt;*knŏpa&lt;/i&gt;, dunkelt; ett par osäkra förmodanden hos Noreen Sv. etym. s. 46 o. Torp Etym. ordb. under &lt;i&gt;knôplen&lt;/i&gt;. — Hit hör väl också &lt;i&gt;knåpa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knopa&lt;/i&gt; i sådana uttr. som 'Hans pältz jagh skulle knåpa om' Brasck 1650 samt i betyd. 'packa sig (bort)' t. ex. Morieus. — Härtill ä. nsv. &lt;i&gt;knopra&lt;/i&gt; 1655; ävensom ä. nsv. &lt;i&gt;knuppla&lt;/i&gt;, östsv. dial. &lt;i&gt;knoppla&lt;/i&gt; o. gottl. &lt;i&gt;knupla&lt;/i&gt; i samma betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knåda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knåda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knåda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knåda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;knodha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;knoða&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knoda&lt;/i&gt;. Växelform: mlty. &lt;i&gt;kneden&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;knetan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kneten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cnedan&lt;/i&gt; st. vb; jfr &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;träda&lt;/sp&gt;. Besl. med fslav. &lt;i&gt;gnetą, gnesti&lt;/i&gt;, knåda, fpreuss. &lt;i&gt;gnode&lt;/i&gt;, deg-tråg. Hör väl till den stora gruppen av germ. ord på &lt;i&gt;kn-&lt;/i&gt; med grundbetyd. 'trycka' o. d.; se &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knåda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;knodha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;knoða&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knoda&lt;/i&gt;. Växelform: mlty. &lt;i&gt;kneden&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;knetan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;kneten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cnedan&lt;/i&gt; st. vb; jfr &lt;sp&gt;tråda&lt;/sp&gt; ~ &lt;sp&gt;träda&lt;/sp&gt;. Besl. med fslav. &lt;i&gt;gnetą, gnesti&lt;/i&gt;, knåda, fpreuss. &lt;i&gt;gnode&lt;/i&gt;, deg-tråg. Hör väl till den stora gruppen av germ. ord på &lt;i&gt;kn-&lt;/i&gt; med grundbetyd. 'trycka' o. d.; se &lt;sp&gt;knoge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="knoge" />
        <feat att="see" val="träda" />
        <feat att="see" val="tråda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knyte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knyte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knyte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knyte&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;, t. ex. Spegel = isl. &lt;i&gt;knýti&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knyte&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*knūtia&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knyte&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;, t. ex. Spegel = isl. &lt;i&gt;knýti&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knyte&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*knūtia&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="knut" />
        <feat att="see" val="knut" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knyta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knyta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knyta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knyta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;knýta&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;knyde&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;knytte&lt;/i&gt; med &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt; från ipf.), av urnord. &lt;i&gt;*knūtian&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;. Jfr mlty. &lt;i&gt;knutten&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;cnyttan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;knit&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*knuttian&lt;/i&gt;. —I fsv. med ipf. &lt;i&gt;knytte&lt;/i&gt;; i nsv. analogiskt stark böjning (ipf. &lt;i&gt;knöt&lt;/i&gt;) liksom hos &lt;sp&gt;skryta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;snyta&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;hinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strida&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knyta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;knýta&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;knyde&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;knytte&lt;/i&gt; med &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt; från ipf.), av urnord. &lt;i&gt;*knūtian&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;knut&lt;/sp&gt;. Jfr mlty. &lt;i&gt;knutten&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;cnyttan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;knit&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*knuttian&lt;/i&gt;. —I fsv. med ipf. &lt;i&gt;knytte&lt;/i&gt;; i nsv. analogiskt stark böjning (ipf. &lt;i&gt;knöt&lt;/i&gt;) liksom hos &lt;sp&gt;skryta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;snyta&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;hinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strida&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="see" val="strida" />
        <feat att="see" val="hinna" />
        <feat att="see" val="snyta" />
        <feat att="see" val="skryta" />
        <feat att="see" val="knut." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knysta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knysta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knysta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knysta&lt;/b&gt;, Spegel 1685: &lt;i&gt;ingen knysta tordes&lt;/i&gt; = no. ds. = da. dial. &lt;i&gt;knyste&lt;/i&gt;, småhosta; jfr finnl. &lt;i&gt;knysa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;knös&lt;/i&gt;) Topelius, knysta, no. &lt;i&gt;knysa&lt;/i&gt;, fnissa; utvidgning av &lt;sp&gt;kny&lt;/sp&gt; el. möjl. därav oberoende ljudhärmande bildning. — I Finland (Runeberg o. Topelius) med avledn. &lt;sp&gt;knystra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knysta&lt;/b&gt;, Spegel 1685: &lt;i&gt;ingen knysta tordes&lt;/i&gt; = no. ds. = da. dial. &lt;i&gt;knyste&lt;/i&gt;, småhosta; jfr finnl. &lt;i&gt;knysa&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;knös&lt;/i&gt;) Topelius, knysta, no. &lt;i&gt;knysa&lt;/i&gt;, fnissa; utvidgning av &lt;sp&gt;kny&lt;/sp&gt; el. möjl. därav oberoende ljudhärmande bildning. — I Finland (Runeberg o. Topelius) med avledn. &lt;sp&gt;knystra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="knystra" />
        <feat att="see" val="kny" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knyppla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knyppla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knyppla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knyppla&lt;/b&gt;, t. ex. Serenius 1741 (&lt;i&gt;knypla&lt;/i&gt;); ä. nsv. ofta &lt;i&gt;knöp(p)la&lt;/i&gt;, t. ex. Messenius, Risingh o. ännu Sahlstedt 1773 (jämte &lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt;), stundom: &lt;i&gt;knippla&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;kniple&lt;/i&gt;, från ty. former med resp. &lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt;, jfr mlty. &lt;i&gt;knuppeln&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;knüppeln&lt;/i&gt;, ävensom ty. &lt;i&gt;klöppeln&lt;/i&gt;; de förra avledda av lty. &lt;i&gt;knuppel&lt;/i&gt;, knyppelpinne, det senare av likbetyd. ty. &lt;i&gt;klöppel&lt;/i&gt;: väl två olika ord, de med &lt;i&gt;kn-&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*knuppila-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;knopp&lt;/sp&gt;, o. de med &lt;i&gt;kl-&lt;/i&gt; instrumentalbildningar till ty. &lt;i&gt;klopfen&lt;/i&gt;, slå (besl. med &lt;sp&gt;klappa&lt;/sp&gt;), jfr den hty. formen &lt;i&gt;klöpfel&lt;/i&gt;, verktyg att slå med. Lty. &lt;i&gt;knuppel&lt;/i&gt; är etymologiskt identiskt med mlty. &lt;i&gt;knuppel&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;knüppel&lt;/i&gt;, knölpåk, varifrån bl. a. fsv. &lt;i&gt;knyppel&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;knyppel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knöppel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knöffel&lt;/i&gt; ds. — Dock kunna de ty. orden på &lt;i&gt;kn-&lt;/i&gt; för 'knyppla, knyppelpinne' även tänkas bero på dissimilation; jfr under &lt;sp&gt;klo&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;klove&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knyppla&lt;/b&gt;, t. ex. Serenius 1741 (&lt;i&gt;knypla&lt;/i&gt;); ä. nsv. ofta &lt;i&gt;knöp(p)la&lt;/i&gt;, t. ex. Messenius, Risingh o. ännu Sahlstedt 1773 (jämte &lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt;), stundom: &lt;i&gt;knippla&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;kniple&lt;/i&gt;, från ty. former med resp. &lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt;, jfr mlty. &lt;i&gt;knuppeln&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;knüppeln&lt;/i&gt;, ävensom ty. &lt;i&gt;klöppeln&lt;/i&gt;; de förra avledda av lty. &lt;i&gt;knuppel&lt;/i&gt;, knyppelpinne, det senare av likbetyd. ty. &lt;i&gt;klöppel&lt;/i&gt;: väl två olika ord, de med &lt;i&gt;kn-&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*knuppila-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;knopp&lt;/sp&gt;, o. de med &lt;i&gt;kl-&lt;/i&gt; instrumentalbildningar till ty. &lt;i&gt;klopfen&lt;/i&gt;, slå (besl. med &lt;sp&gt;klappa&lt;/sp&gt;), jfr den hty. formen &lt;i&gt;klöpfel&lt;/i&gt;, verktyg att slå med. Lty. &lt;i&gt;knuppel&lt;/i&gt; är etymologiskt identiskt med mlty. &lt;i&gt;knuppel&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;knüppel&lt;/i&gt;, knölpåk, varifrån bl. a. fsv. &lt;i&gt;knyppel&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;knyppel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knöppel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knöffel&lt;/i&gt; ds. — Dock kunna de ty. orden på &lt;i&gt;kn-&lt;/i&gt; för 'knyppla, knyppelpinne' även tänkas bero på dissimilation; jfr under &lt;sp&gt;klo&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;klove&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="klove" />
        <feat att="see" val="klo" />
        <feat att="see" val="klappa" />
        <feat att="see" val="knopp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knyla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knyla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knyla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knyla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;knöl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knyla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;knöl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="knöl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knöl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knöl..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knöl..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;knöl&lt;/b&gt;, berusad, t. ex. Sönd.-nisse 1874, s. 116, möjl. från ty. &lt;i&gt;knüll&lt;/i&gt; ds. Härtill sv. dial. &lt;i&gt;knölig&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0421" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;knöl&lt;/b&gt;, berusad, t. ex. Sönd.-nisse 1874, s. 116, möjl. från ty. &lt;i&gt;knüll&lt;/i&gt; ds. Härtill sv. dial. &lt;i&gt;knölig&lt;/i&gt; ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knöl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knöl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knöl..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;knöl&lt;/b&gt;, Bliberg 1737 osv., jämte &lt;i&gt;knöla&lt;/i&gt; Möller 1755, av ett fsv. &lt;i&gt;*kny̆l&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*knöl&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*knaul-&lt;/i&gt;); besl. med det ä. nsv. &lt;i&gt;knȳl&lt;/i&gt;, som i äldre tid vanl. ersätter &lt;sp&gt;knöl&lt;/sp&gt;, fsv., ä. nsv. (stundom även i nsv.), sv. dial. &lt;i&gt;knȳla&lt;/i&gt; (av urnord. &lt;i&gt;*knūliōn&lt;/i&gt;), fsv., sv. dial. &lt;i&gt;knūla&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knūl&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;knulpåk&lt;/i&gt;. No. &lt;i&gt;knøl&lt;/i&gt; är enl. Torp s. 303 snarast lån från sv.; det där anförda gottl. &lt;i&gt;knāul&lt;/i&gt; utgår från ett &lt;i&gt;-ū-&lt;/i&gt; o. bevisar intet för en grundform &lt;i&gt;*knaul&lt;/i&gt;. Enl. somliga till den germ. roten &lt;i&gt;knu&lt;/i&gt;, hoptrycka, i isl. &lt;i&gt;knúi&lt;/i&gt;, knoge, osv.; se &lt;i&gt;knoge&lt;/i&gt; o.jfr anm. under &lt;sp&gt;knagg&lt;/sp&gt;. Jfr även de under &lt;sp&gt;knalle 1&lt;/sp&gt; anförda orden med likartad betyd. av en germ. stam &lt;i&gt;knoll-&lt;/i&gt;. I fråga om betyd. 'drumlig människa o. d.' jfr &lt;sp&gt;kloss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klump&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knös&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0421" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;knöl&lt;/b&gt;, Bliberg 1737 osv., jämte &lt;i&gt;knöla&lt;/i&gt; Möller 1755, av ett fsv. &lt;i&gt;*kny̆l&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*knöl&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*knaul-&lt;/i&gt;); besl. med det ä. nsv. &lt;i&gt;knȳl&lt;/i&gt;, som i äldre tid vanl. ersätter &lt;sp&gt;knöl&lt;/sp&gt;, fsv., ä. nsv. (stundom även i nsv.), sv. dial. &lt;i&gt;knȳla&lt;/i&gt; (av urnord. &lt;i&gt;*knūliōn&lt;/i&gt;), fsv., sv. dial. &lt;i&gt;knūla&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;knūl&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;knulpåk&lt;/i&gt;. No. &lt;i&gt;knøl&lt;/i&gt; är enl. Torp s. 303 snarast lån från sv.; det där anförda gottl. &lt;i&gt;knāul&lt;/i&gt; utgår från ett &lt;i&gt;-ū-&lt;/i&gt; o. bevisar intet för en grundform &lt;i&gt;*knaul&lt;/i&gt;. Enl. somliga till den germ. roten &lt;i&gt;knu&lt;/i&gt;, hoptrycka, i isl. &lt;i&gt;knúi&lt;/i&gt;, knoge, osv.; se &lt;i&gt;knoge&lt;/i&gt; o.jfr anm. under &lt;sp&gt;knagg&lt;/sp&gt;. Jfr även de under &lt;sp&gt;knalle 1&lt;/sp&gt; anförda orden med likartad betyd. av en germ. stam &lt;i&gt;knoll-&lt;/i&gt;. I fråga om betyd. 'drumlig människa o. d.' jfr &lt;sp&gt;kloss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klump&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;knös&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knävelborr" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knävelborr..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knävelborr..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knävelborr&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;knewelbårdh&lt;/i&gt;, Petreius 1615, O. v. Dalin: &lt;i&gt;knäfvelbor&lt;/i&gt; osv. = ä. da. &lt;i&gt;knebelbart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knevelbar(t)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knebelsbart&lt;/i&gt;, från lty. resp. ty.: ty. &lt;i&gt;knebelbart&lt;/i&gt; o. 1530 = holl. &lt;i&gt;knevelbaard&lt;/i&gt;; första leden sannol. till föreg, i betyd. 'tvärslå, kavle' med syftning på formen; om senare leden, motsv. fhty., ty. &lt;i&gt;bart&lt;/i&gt;, skägg = ags., eng. &lt;i&gt;beard&lt;/i&gt; osv., se &lt;sp&gt;barberare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bard 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hillebard&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt; i betyd. 'kant'." />
        <feat att="faksimilID" val="0421" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knävelborr&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;knewelbårdh&lt;/i&gt;, Petreius 1615, O. v. Dalin: &lt;i&gt;knäfvelbor&lt;/i&gt; osv. = ä. da. &lt;i&gt;knebelbart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;knevelbar(t)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knebelsbart&lt;/i&gt;, från lty. resp. ty.: ty. &lt;i&gt;knebelbart&lt;/i&gt; o. 1530 = holl. &lt;i&gt;knevelbaard&lt;/i&gt;; första leden sannol. till föreg, i betyd. 'tvärslå, kavle' med syftning på formen; om senare leden, motsv. fhty., ty. &lt;i&gt;bart&lt;/i&gt;, skägg = ags., eng. &lt;i&gt;beard&lt;/i&gt; osv., se &lt;sp&gt;barberare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bard 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hillebard&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt; i betyd. 'kant'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knävel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knävel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knävel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knävel&lt;/b&gt;, i svordomar, t. ex. Holof. o. 1600: 'Hwadh siw twsende knefflar', motsv. ä. da. &lt;i&gt;kneffuel&lt;/i&gt; i samma anv., identiskt med da. dial. &lt;i&gt;knevel&lt;/i&gt;, tölp, o. no.-da. &lt;i&gt;knebel&lt;/i&gt;, slyngel; från lty. &lt;i&gt;knäwel&lt;/i&gt;, grobian, lymmel, t. ex. &lt;i&gt;'n knäwel van jung&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;knebel&lt;/i&gt; ds. Ur dylika fraser, &lt;i&gt;en knävel till pojke&lt;/i&gt;, har användningen i svordomar uppkommit, varvid &lt;sp&gt;knävel&lt;/sp&gt; brukats o. uppfattats som en eufemism till &lt;sp&gt;djävul&lt;/sp&gt;; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;snäfvel&lt;/i&gt; ds. o. se även under &lt;sp&gt;bövel&lt;/sp&gt;. Egentl. en överförd anv. av mlty. &lt;i&gt;knevel&lt;/i&gt;, kort o. tjockt trästycke, kavle = mhty., ty. &lt;i&gt;knebel&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;knefill&lt;/i&gt;, tvärstock, jfr sv. dial. &lt;i&gt;knavel&lt;/i&gt;, stör, stake, handtag på lieskaftet; besl. med &lt;sp&gt;knabb&lt;/sp&gt; (se även &lt;sp&gt;knape&lt;/sp&gt;); men i övrigt av oviss härkomst. Betyd.-utvecklingen är ungefär densamma som i &lt;sp&gt;drummel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lurk&lt;/sp&gt; m. fl. — Hit hör även skånska &lt;sp&gt;knävling&lt;/sp&gt;, ett slags fordom bruklig karvstock, där medelst inskärningar olika förbrytelser mot byalagets stadgar utmärktes." />
        <feat att="faksimilID" val="0421" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knävel&lt;/b&gt;, i svordomar, t. ex. Holof. o. 1600: 'Hwadh siw twsende knefflar', motsv. ä. da. &lt;i&gt;kneffuel&lt;/i&gt; i samma anv., identiskt med da. dial. &lt;i&gt;knevel&lt;/i&gt;, tölp, o. no.-da. &lt;i&gt;knebel&lt;/i&gt;, slyngel; från lty. &lt;i&gt;knäwel&lt;/i&gt;, grobian, lymmel, t. ex. &lt;i&gt;'n knäwel van jung&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;knebel&lt;/i&gt; ds. Ur dylika fraser, &lt;i&gt;en knävel till pojke&lt;/i&gt;, har användningen i svordomar uppkommit, varvid &lt;sp&gt;knävel&lt;/sp&gt; brukats o. uppfattats som en eufemism till &lt;sp&gt;djävul&lt;/sp&gt;; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;snäfvel&lt;/i&gt; ds. o. se även under &lt;sp&gt;bövel&lt;/sp&gt;. Egentl. en överförd anv. av mlty. &lt;i&gt;knevel&lt;/i&gt;, kort o. tjockt trästycke, kavle = mhty., ty. &lt;i&gt;knebel&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;knefill&lt;/i&gt;, tvärstock, jfr sv. dial. &lt;i&gt;knavel&lt;/i&gt;, stör, stake, handtag på lieskaftet; besl. med &lt;sp&gt;knabb&lt;/sp&gt; (se även &lt;sp&gt;knape&lt;/sp&gt;); men i övrigt av oviss härkomst. Betyd.-utvecklingen är ungefär densamma som i &lt;sp&gt;drummel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lurk&lt;/sp&gt; m. fl. — Hit hör även skånska &lt;sp&gt;knävling&lt;/sp&gt;, ett slags fordom bruklig karvstock, där medelst inskärningar olika förbrytelser mot byalagets stadgar utmärktes." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knäppa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knäppa..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knäppa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;knäppa&lt;/b&gt; (med knappar), fsv. &lt;i&gt;knæppa&lt;/i&gt; = nisl., no. &lt;i&gt;kneppa&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;knapp 1&lt;/sp&gt;. I da. nybildningen &lt;i&gt;knappe&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Knäpp&lt;/sp&gt;, vard., sup, i bl. a. &lt;sp&gt;färdknäpp&lt;/sp&gt;, med samma betyd.-utveckling som t. ex. no. &lt;i&gt;knert&lt;/i&gt; ds., men även 'knirkande ljud, lätt slag', ty. dial. &lt;i&gt;knipps&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;knipsen&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;støyt&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;støyta&lt;/i&gt; osv. el. sv. &lt;sp&gt;pilleknarkare&lt;/sp&gt; till knarka. — Deverbativum: &lt;sp&gt;knäppe&lt;/sp&gt;, 1673." />
        <feat att="faksimilID" val="0421" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;knäppa&lt;/b&gt; (med knappar), fsv. &lt;i&gt;knæppa&lt;/i&gt; = nisl., no. &lt;i&gt;kneppa&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;knapp 1&lt;/sp&gt;. I da. nybildningen &lt;i&gt;knappe&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Knäpp&lt;/sp&gt;, vard., sup, i bl. a. &lt;sp&gt;färdknäpp&lt;/sp&gt;, med samma betyd.-utveckling som t. ex. no. &lt;i&gt;knert&lt;/i&gt; ds., men även 'knirkande ljud, lätt slag', ty. dial. &lt;i&gt;knipps&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;knipsen&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;støyt&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;støyta&lt;/i&gt; osv. el. sv. &lt;sp&gt;pilleknarkare&lt;/sp&gt; till knarka. — Deverbativum: &lt;sp&gt;knäppe&lt;/sp&gt;, 1673." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knäppa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knäppa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knäppa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;knäppa&lt;/b&gt;, ge ett knäppande ljud, även trans. (vard.) &lt;sp&gt;: knäppa ngn&lt;/sp&gt;, 1608: &lt;i&gt;knepte till&lt;/i&gt;, om vintern, Schroderus 1639 (intrans.), Stiernhielm: &lt;i&gt;knäpten under näsan&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;kneppa&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;knæppe&lt;/i&gt;; ljudhärmande av samma slag som de möjl. besl. holl. &lt;i&gt;knappen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;knap&lt;/i&gt; ungef. ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0421" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;knäppa&lt;/b&gt;, ge ett knäppande ljud, även trans. (vard.) &lt;sp&gt;: knäppa ngn&lt;/sp&gt;, 1608: &lt;i&gt;knepte till&lt;/i&gt;, om vintern, Schroderus 1639 (intrans.), Stiernhielm: &lt;i&gt;knäpten under näsan&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;kneppa&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;knæppe&lt;/i&gt;; ljudhärmande av samma slag som de möjl. besl. holl. &lt;i&gt;knappen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;knap&lt;/i&gt; ungef. ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knäcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knäcka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knäcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knäcka&lt;/b&gt;, L. Petri (i betyd. ('knaka'), jfr fsv. sbst. &lt;i&gt;knæk&lt;/i&gt; (ackus.) = no. &lt;i&gt;knekkja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knække&lt;/i&gt;, kausativum till sv. dial. &lt;i&gt;knäcka&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;knack&lt;/i&gt;), knäckas, brista = no. &lt;i&gt;knekka&lt;/i&gt; ds.; besl. med &lt;sp&gt;knacka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knaka&lt;/sp&gt;. — Deverbativum: &lt;sp&gt;knäck&lt;/sp&gt;, ett slags karameller t. ex. Växiö 1713; i sammans. 1697: &lt;i&gt;Såcker-Knäck&lt;/i&gt;; i abstr. betyd. redan i fsv.: &lt;i&gt;knækker&lt;/i&gt; (bildat till verbet såsom t. ex. &lt;sp&gt;blink&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;smäll&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;suck&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0421" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knäcka&lt;/b&gt;, L. Petri (i betyd. ('knaka'), jfr fsv. sbst. &lt;i&gt;knæk&lt;/i&gt; (ackus.) = no. &lt;i&gt;knekkja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;knække&lt;/i&gt;, kausativum till sv. dial. &lt;i&gt;knäcka&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;knack&lt;/i&gt;), knäckas, brista = no. &lt;i&gt;knekka&lt;/i&gt; ds.; besl. med &lt;sp&gt;knacka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;knaka&lt;/sp&gt;. — Deverbativum: &lt;sp&gt;knäck&lt;/sp&gt;, ett slags karameller t. ex. Växiö 1713; i sammans. 1697: &lt;i&gt;Såcker-Knäck&lt;/i&gt;; i abstr. betyd. redan i fsv.: &lt;i&gt;knækker&lt;/i&gt; (bildat till verbet såsom t. ex. &lt;sp&gt;blink&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;smäll&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;suck&lt;/sp&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knä" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knä..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knä..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knä&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;knæ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kné&lt;/i&gt; (i fsv. o. isl., liksom i fsax. o. ags., även: släktskapsgrad, släktled), da. &lt;i&gt;knæ&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;kniu&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;kniwis&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;knio&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kneo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;knie&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cneo(w)&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;knee&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*knewa-&lt;/i&gt;, avljudsform till ie. &lt;i&gt;genu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gnu-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;genu&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;góny&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;jānu&lt;/i&gt; (om vars form se Güntert IF 37: 44); grek. &lt;i&gt;gnýx&lt;/i&gt;, adv., på knä, osv.; jfr&lt;sp&gt; trä&lt;/sp&gt;, av germ. &lt;i&gt;*trewa-&lt;/i&gt; ~ grek. &lt;i&gt;dóry&lt;/i&gt;. Betyd. 'släktled' osv. efter 'knä el. led på strå'. — &lt;sp&gt;Knäskål&lt;/sp&gt;, Schroderus 1635; Spegel både &lt;i&gt;-skål&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-skaal&lt;/i&gt;, ombilding efter &lt;sp&gt;skål&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;knæskal&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-skali&lt;/i&gt;), med kort &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;knæskal&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;knéskel&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;skal&lt;/sp&gt;; jfr no.-da. &lt;i&gt;knæskjæl&lt;/i&gt; o. ä. da. &lt;i&gt;knæskæl&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;skäl&lt;/sp&gt; (i &lt;sp&gt;vägskäl&lt;/sp&gt;), till &lt;sp&gt;skilja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0420" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knä&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;knæ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kné&lt;/i&gt; (i fsv. o. isl., liksom i fsax. o. ags., även: släktskapsgrad, släktled), da. &lt;i&gt;knæ&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;kniu&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;kniwis&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;knio&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;kneo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;knie&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;cneo(w)&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;knee&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*knewa-&lt;/i&gt;, avljudsform till ie. &lt;i&gt;genu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;gnu-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;genu&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;góny&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;jānu&lt;/i&gt; (om vars form se Güntert IF 37: 44); grek. &lt;i&gt;gnýx&lt;/i&gt;, adv., på knä, osv.; jfr&lt;sp&gt; trä&lt;/sp&gt;, av germ. &lt;i&gt;*trewa-&lt;/i&gt; ~ grek. &lt;i&gt;dóry&lt;/i&gt;. Betyd. 'släktled' osv. efter 'knä el. led på strå'. — &lt;sp&gt;Knäskål&lt;/sp&gt;, Schroderus 1635; Spegel både &lt;i&gt;-skål&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-skaal&lt;/i&gt;, ombilding efter &lt;sp&gt;skål&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;knæskal&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-skali&lt;/i&gt;), med kort &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;knæskal&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;knéskel&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;skal&lt;/sp&gt;; jfr no.-da. &lt;i&gt;knæskjæl&lt;/i&gt; o. ä. da. &lt;i&gt;knæskæl&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;skäl&lt;/sp&gt; (i &lt;sp&gt;vägskäl&lt;/sp&gt;), till &lt;sp&gt;skilja&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sörpa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sörpa..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sörpa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sörpa&lt;/b&gt;, sbst., I. Erici o. 1645, motsv. ett fsv. *syrpa = no.-da. s0rpe; liksom ä. nsv. sörpe Spegel 1712 (- sv. dial.) om-ljudsformer till ä. nsv. sorpa (Arvidi 1651?), Spegel 1685, Serenius, Lind o. i sv. dial., ävensom no. surpa o. surp ds., ä. sv. o. sv. dial. sorp n. ds., isl., no.: smuts. Härtill vb. sörpa, jfr sv. dial. sorpa o. no. surpa. Sannol. till en labialutvidgning, germ. surp-, av roten i sörja 1. Sv. sör p är snarast ett deverbativum av vb. sörpa." />
        <feat att="etym"
        val="sörpa, sbst., I. Erici o. 1645, motsv. ett fsv. *syrpa = no.-da. s0rpe; liksom ä. nsv. sörpe Spegel 1712 (- sv. dial.) om-ljudsformer till ä. nsv. sorpa (Arvidi 1651?), Spegel 1685, Serenius, Lind o. i sv. dial., ävensom no. surpa o. surp ds., ä. sv. o. sv. dial. sorp n. ds., isl., no.: smuts. Härtill vb. sörpa, jfr sv. dial. sorpa o. no. surpa. Sannol. till en labialutvidgning, germ. surp-, av roten i sörja 1. Sv. sör p är snarast ett deverbativum av vb. sörpa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="later" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--later..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--later..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;later&lt;/b&gt;, plur. till sing. &lt;i&gt;laat&lt;/i&gt; Stiernhielm = da. &lt;i&gt;lader&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lad&lt;/i&gt; sing., sent lån från mlty. &lt;i&gt;lât&lt;/i&gt; n. = fsv. &lt;i&gt;lāt&lt;/i&gt;, beteende, ljud (= &lt;i&gt;låt&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;lát&lt;/i&gt; ds. Jfr &lt;sp&gt;olat&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;grannlåt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0487" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;later&lt;/b&gt;, plur. till sing. &lt;i&gt;laat&lt;/i&gt; Stiernhielm = da. &lt;i&gt;lader&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lad&lt;/i&gt; sing., sent lån från mlty. &lt;i&gt;lât&lt;/i&gt; n. = fsv. &lt;i&gt;lāt&lt;/i&gt;, beteende, ljud (= &lt;i&gt;låt&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;lát&lt;/i&gt; ds. Jfr &lt;sp&gt;olat&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;grannlåt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="latin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--latin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--latin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;latin&lt;/b&gt;, förr även &lt;i&gt;den-&lt;/i&gt;kön, t. ex. Leopold = fsv. (jämte &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;), da. = mhty. &lt;i&gt;latin&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;latein&lt;/i&gt;) osv., av lat. &lt;i&gt;latīnum&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;latīna&lt;/i&gt;, substantiver. av adj. &lt;i&gt;latīnus&lt;/i&gt;, till landsn. &lt;i&gt;Latium&lt;/i&gt;; sedan länge (dock äldst på ljudhistoriskt oantagligt sätt) tolkat som 'slättlandet' i motsats till den sabinska bergsbygden; enl. Persson Indog. Wortf. s. 198 av ie. &lt;i&gt;*stlati̯om&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*tlati̯om&lt;/i&gt; till ie. roten &lt;i&gt;(s)lelā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(s)tele&lt;/i&gt;, utbreda, i t. ex. lat. &lt;i&gt;lātus&lt;/i&gt;, bred, &lt;i&gt;tellus&lt;/i&gt;, jord, fslav. &lt;i&gt;po-stelja&lt;/i&gt;, bädd, osv. (se &lt;sp&gt;tilja&lt;/sp&gt;); möjligheten av icke-indoeur. ursprung är dock icke utesluten." />
        <feat att="faksimilID" val="0487" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;latin&lt;/b&gt;, förr även &lt;i&gt;den-&lt;/i&gt;kön, t. ex. Leopold = fsv. (jämte &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;), da. = mhty. &lt;i&gt;latin&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;latein&lt;/i&gt;) osv., av lat. &lt;i&gt;latīnum&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;latīna&lt;/i&gt;, substantiver. av adj. &lt;i&gt;latīnus&lt;/i&gt;, till landsn. &lt;i&gt;Latium&lt;/i&gt;; sedan länge (dock äldst på ljudhistoriskt oantagligt sätt) tolkat som 'slättlandet' i motsats till den sabinska bergsbygden; enl. Persson Indog. Wortf. s. 198 av ie. &lt;i&gt;*stlati̯om&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*tlati̯om&lt;/i&gt; till ie. roten &lt;i&gt;(s)lelā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(s)tele&lt;/i&gt;, utbreda, i t. ex. lat. &lt;i&gt;lātus&lt;/i&gt;, bred, &lt;i&gt;tellus&lt;/i&gt;, jord, fslav. &lt;i&gt;po-stelja&lt;/i&gt;, bädd, osv. (se &lt;sp&gt;tilja&lt;/sp&gt;); möjligheten av icke-indoeur. ursprung är dock icke utesluten." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="latitud" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--latitud..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--latitud..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;latitud&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;lātitūdo&lt;/i&gt;, bredd, till &lt;i&gt;lātus&lt;/i&gt;, bred, egentl.: utbredd." />
        <feat att="faksimilID" val="0487" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;latitud&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;lātitūdo&lt;/i&gt;, bredd, till &lt;i&gt;lātus&lt;/i&gt;, bred, egentl.: utbredd." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">lātitūdo</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="latrin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--latrin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--latrin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;latrin&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;latrine&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;lātrīna&lt;/i&gt;, avlopp, avträde, bad, till &lt;i&gt;lavāre&lt;/i&gt;, tvätta (se &lt;sp&gt;lavemang&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0487" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;latrin&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;latrine&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;lātrīna&lt;/i&gt;, avlopp, avträde, bad, till &lt;i&gt;lavāre&lt;/i&gt;, tvätta (se &lt;sp&gt;lavemang&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flarn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flarn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flarn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flarn&lt;/b&gt;, i sht om flöte på nät, 1620; besl. med likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;flar&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;flår&lt;/i&gt; n. Bildningen av &lt;sp&gt;flarn&lt;/sp&gt; är oklar; snarast nyare utvidgning av dial. &lt;i&gt;flar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flår&lt;/i&gt;, som väl i sin tur egentl. är pluralformen till likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;flå&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;flá&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;flár&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;flaa&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*flahō-&lt;/i&gt;, till vb. &lt;sp&gt;flå&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;flaga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flagna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flarn&lt;/b&gt;, i sht om flöte på nät, 1620; besl. med likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;flar&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;flår&lt;/i&gt; n. Bildningen av &lt;sp&gt;flarn&lt;/sp&gt; är oklar; snarast nyare utvidgning av dial. &lt;i&gt;flar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flår&lt;/i&gt;, som väl i sin tur egentl. är pluralformen till likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;flå&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;flá&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;flár&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;flaa&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*flahō-&lt;/i&gt;, till vb. &lt;sp&gt;flå&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;flaga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flagna&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flaska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flaska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flaska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flaska&lt;/b&gt; = fsv., isl. = da. &lt;i&gt;flaske&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vlasche&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;flasca&lt;/i&gt; osv.; åtminstone delvis från mlat. &lt;i&gt;flasca&lt;/i&gt;, ffra. &lt;i&gt;flasche&lt;/i&gt; (vartill fra. &lt;i&gt;flacon&lt;/i&gt;), som i sin tur erhållit ordet från germ. spr., där det t. ex. i no. är inhemskt i betyd. träkar, mjölkbytta. Dunkelt. Enl. Schrader-Roethe Anz. fdA. 23: 157 av stammen &lt;i&gt;*ploksko-&lt;/i&gt;, ytterst till roten &lt;i&gt;plek&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;fläta&lt;/sp&gt;; i t. ex. Italien (&lt;i&gt;fiasco&lt;/i&gt;) ännu med ett flätat, korgaktigt hölje, jfr även eng. dial. &lt;i&gt;flask&lt;/i&gt;, korg." />
        <feat att="faksimilID" val="0231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flaska&lt;/b&gt; = fsv., isl. = da. &lt;i&gt;flaske&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vlasche&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;flasca&lt;/i&gt; osv.; åtminstone delvis från mlat. &lt;i&gt;flasca&lt;/i&gt;, ffra. &lt;i&gt;flasche&lt;/i&gt; (vartill fra. &lt;i&gt;flacon&lt;/i&gt;), som i sin tur erhållit ordet från germ. spr., där det t. ex. i no. är inhemskt i betyd. träkar, mjölkbytta. Dunkelt. Enl. Schrader-Roethe Anz. fdA. 23: 157 av stammen &lt;i&gt;*ploksko-&lt;/i&gt;, ytterst till roten &lt;i&gt;plek&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;fläta&lt;/sp&gt;; i t. ex. Italien (&lt;i&gt;fiasco&lt;/i&gt;) ännu med ett flätat, korgaktigt hölje, jfr även eng. dial. &lt;i&gt;flask&lt;/i&gt;, korg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flamma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flamma..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flamma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flamma&lt;/b&gt;, sbst., Palmcron, I. Erici 1642; i ä. nsv. ofta även &lt;i&gt;flam&lt;/i&gt;; från ty.: mlty. &lt;i&gt;flamm(e)&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;flamme&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;flamma&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*flagma&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;flagrāre&lt;/i&gt;, låga; urbesl. med &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt;). — Vb. &lt;sp&gt;flamma&lt;/sp&gt;, Lind 1749, ej hos Serenius, från lty., ty. &lt;i&gt;flammen&lt;/i&gt;, jfr lat. &lt;i&gt;flammāre&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flamma&lt;/b&gt;, sbst., Palmcron, I. Erici 1642; i ä. nsv. ofta även &lt;i&gt;flam&lt;/i&gt;; från ty.: mlty. &lt;i&gt;flamm(e)&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;flamme&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;flamma&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*flagma&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;flagrāre&lt;/i&gt;, låga; urbesl. med &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt;). — Vb. &lt;sp&gt;flamma&lt;/sp&gt;, Lind 1749, ej hos Serenius, från lty., ty. &lt;i&gt;flammen&lt;/i&gt;, jfr lat. &lt;i&gt;flammāre&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flamsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flamsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flamsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flamsa&lt;/b&gt;, t. ex. Kolmodin Qv.-sp. 1732 = no.; &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;avledn. av en ung variantrot på &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;flana&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flamsa&lt;/b&gt;, t. ex. Kolmodin Qv.-sp. 1732 = no.; &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;avledn. av en ung variantrot på &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;flana&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flak..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flak..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;flak&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;isflak&lt;/sp&gt; = nisl., no.; egentl. = föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;flak&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;isflak&lt;/sp&gt; = nisl., no.; egentl. = föreg." />
        <feat att="see" val="flak 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flake" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flake..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flake..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flake&lt;/b&gt;, fsv &lt;i&gt;flaki&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flaki&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;flage&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;vlake&lt;/i&gt;, flätverk, nät; allmänt fört till germ. &lt;i&gt;flak-&lt;/i&gt;, flat, i &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;flak&lt;/sp&gt;; jfr dat. &lt;i&gt;plaga&lt;/i&gt;, trakt, men även: nät, garn. Den genomgående betyd. 'flätverk o. d.' kunde dock tala för att här snarare se en biform till ie. &lt;i&gt;plek&lt;/i&gt; (i fläta), i vilket fall lat. &lt;i&gt;plaga&lt;/i&gt; representerade två skilda ord." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flake&lt;/b&gt;, fsv &lt;i&gt;flaki&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;flaki&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;flage&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;vlake&lt;/i&gt;, flätverk, nät; allmänt fört till germ. &lt;i&gt;flak-&lt;/i&gt;, flat, i &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;flak&lt;/sp&gt;; jfr dat. &lt;i&gt;plaga&lt;/i&gt;, trakt, men även: nät, garn. Den genomgående betyd. 'flätverk o. d.' kunde dock tala för att här snarare se en biform till ie. &lt;i&gt;plek&lt;/i&gt; (i fläta), i vilket fall lat. &lt;i&gt;plaga&lt;/i&gt; representerade två skilda ord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flanera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flanera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flanera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flanera&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;fláner&lt;/i&gt;, dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flanera&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;fláner&lt;/i&gt;, dunkelt." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">fláner</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flank" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flank..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flank..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flank&lt;/b&gt;, Widekindi 1671: &lt;i&gt;flanquer&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;flanke&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;flanc&lt;/i&gt;, troligen från fhty. &lt;i&gt;hlancha&lt;/i&gt;, höft, länd (besl. med &lt;sp&gt;länk&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;fläns&lt;/sp&gt;. I fråga om romanskt &lt;i&gt;fl-&lt;/i&gt; av germ. &lt;i&gt;hl-&lt;/i&gt; se under &lt;sp&gt;flau&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flank&lt;/b&gt;, Widekindi 1671: &lt;i&gt;flanquer&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;flanke&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;flanc&lt;/i&gt;, troligen från fhty. &lt;i&gt;hlancha&lt;/i&gt;, höft, länd (besl. med &lt;sp&gt;länk&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;fläns&lt;/sp&gt;. I fråga om romanskt &lt;i&gt;fl-&lt;/i&gt; av germ. &lt;i&gt;hl-&lt;/i&gt; se under &lt;sp&gt;flau&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flana" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flana..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flana..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flana&lt;/b&gt;, t. ex. 1694, ungefär: flamsa o. flänga = no. &lt;i&gt;flana&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;flane&lt;/i&gt;, löpa omkring; jfr grek. &lt;i&gt;planáomai&lt;/i&gt; ds. — Härtill: ä. nsv. &lt;i&gt;flane&lt;/i&gt;, glop, 1622, o. &lt;i&gt;flana&lt;/i&gt;, slyna, 1669." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flana&lt;/b&gt;, t. ex. 1694, ungefär: flamsa o. flänga = no. &lt;i&gt;flana&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;flane&lt;/i&gt;, löpa omkring; jfr grek. &lt;i&gt;planáomai&lt;/i&gt; ds. — Härtill: ä. nsv. &lt;i&gt;flane&lt;/i&gt;, glop, 1622, o. &lt;i&gt;flana&lt;/i&gt;, slyna, 1669." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flanell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flanell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flanell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flanell&lt;/b&gt; 1728 = ty., från fra. &lt;i&gt;flanelle&lt;/i&gt;; dimin. till ffra. &lt;i&gt;flaine&lt;/i&gt;, ulltyg, av kelt. &lt;i&gt;*vlan-&lt;/i&gt;, ull (= kymr. &lt;i&gt;gwlan&lt;/i&gt;), besl. med lat. &lt;i&gt;lāna&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flanell&lt;/b&gt; 1728 = ty., från fra. &lt;i&gt;flanelle&lt;/i&gt;; dimin. till ffra. &lt;i&gt;flaine&lt;/i&gt;, ulltyg, av kelt. &lt;i&gt;*vlan-&lt;/i&gt;, ull (= kymr. &lt;i&gt;gwlan&lt;/i&gt;), besl. med lat. &lt;i&gt;lāna&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lasting" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lasting..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lasting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lasting&lt;/b&gt;, 1837: 'Engelskt lasting', från eng. &lt;i&gt;lasting&lt;/i&gt;, egentl.: varaktigt (tyg), part. pres. till &lt;i&gt;last&lt;/i&gt;, räcka, vara = got. &lt;i&gt;laistjan&lt;/i&gt;, följa, osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;läst 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0487" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lasting&lt;/b&gt;, 1837: 'Engelskt lasting', från eng. &lt;i&gt;lasting&lt;/i&gt;, egentl.: varaktigt (tyg), part. pres. till &lt;i&gt;last&lt;/i&gt;, räcka, vara = got. &lt;i&gt;laistjan&lt;/i&gt;, följa, osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;läst 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flat&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flater&lt;/i&gt;, även: efterlåten = isl. &lt;i&gt;flatr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;flad&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;flat&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;flaz&lt;/i&gt; (i nhty. i stället &lt;i&gt;flach&lt;/i&gt; = lånordet &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*flata-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*plado-&lt;/i&gt;, jfr lett. &lt;i&gt;pladina&lt;/i&gt;, flat kaka (med ie. &lt;i&gt;-d-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;-dh-&lt;/i&gt;); med växelformen germ. &lt;i&gt;flad-&lt;/i&gt; i sv. dial. &lt;i&gt;flada&lt;/i&gt;, slätt (i trakter där &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; ej övergått till &lt;i&gt;d&lt;/i&gt;), sv. sjönamnet &lt;sp&gt;Fla(d)en&lt;/sp&gt;, no. &lt;i&gt;fla(d)e&lt;/i&gt;, flat äng el. åker, mlty. &lt;i&gt;vlade&lt;/i&gt;, kaka = ie. &lt;i&gt;plat(h)-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;platýs&lt;/i&gt;, bred (se &lt;sp&gt;platan&lt;/sp&gt; o. jfr under &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;pláthanon&lt;/i&gt;, kakbräde, osv. Jfr &lt;sp&gt;Fal-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fält&lt;/sp&gt; samt under &lt;sp&gt;flundra&lt;/sp&gt;. — Härtill avledn. ä. nsv. &lt;i&gt;flätja&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flætia&lt;/i&gt;, dårskap, fåfänglighet." />
        <feat att="faksimilID" val="0231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flat&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;flater&lt;/i&gt;, även: efterlåten = isl. &lt;i&gt;flatr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;flad&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;flat&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;flaz&lt;/i&gt; (i nhty. i stället &lt;i&gt;flach&lt;/i&gt; = lånordet &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*flata-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*plado-&lt;/i&gt;, jfr lett. &lt;i&gt;pladina&lt;/i&gt;, flat kaka (med ie. &lt;i&gt;-d-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;-dh-&lt;/i&gt;); med växelformen germ. &lt;i&gt;flad-&lt;/i&gt; i sv. dial. &lt;i&gt;flada&lt;/i&gt;, slätt (i trakter där &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; ej övergått till &lt;i&gt;d&lt;/i&gt;), sv. sjönamnet &lt;sp&gt;Fla(d)en&lt;/sp&gt;, no. &lt;i&gt;fla(d)e&lt;/i&gt;, flat äng el. åker, mlty. &lt;i&gt;vlade&lt;/i&gt;, kaka = ie. &lt;i&gt;plat(h)-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;platýs&lt;/i&gt;, bred (se &lt;sp&gt;platan&lt;/sp&gt; o. jfr under &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;pláthanon&lt;/i&gt;, kakbräde, osv. Jfr &lt;sp&gt;Fal-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fält&lt;/sp&gt; samt under &lt;sp&gt;flundra&lt;/sp&gt;. — Härtill avledn. ä. nsv. &lt;i&gt;flätja&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;flætia&lt;/i&gt;, dårskap, fåfänglighet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lasur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lasur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lasur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lasur&lt;/b&gt; = fsv., ty. osv.; se &lt;sp&gt;asur&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0487" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lasur&lt;/b&gt; = fsv., ty. osv.; se &lt;sp&gt;asur&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornslaviska">lasur</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">lasur</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flak..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flak..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;flak&lt;/b&gt; n., (stor) yta, t. ex. Törneros, i litteraturen annars egentl. först under de senare årtiondena = no., av germ. &lt;i&gt;*flaka-&lt;/i&gt;, flat, i sv. sjön. &lt;sp&gt;Flaken&lt;/sp&gt; o. lånordet &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;fläche&lt;/i&gt; f., yta, o. vb. &lt;sp&gt;fläka&lt;/sp&gt; (itu osv.) = ie. &lt;i&gt;*plag-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;plaga&lt;/i&gt;, trakt m. m., jfr grek. &lt;i&gt;pélagos&lt;/i&gt;, hav, o. följ. — Avljudsformer: isl. &lt;i&gt;flóki&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;flóc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;flook&lt;/i&gt;), flundra (jfr &lt;sp&gt;floka&lt;/sp&gt;) samt &lt;sp&gt;fläck&lt;/sp&gt;. Se även &lt;sp&gt;flott 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;flak&lt;/b&gt; n., (stor) yta, t. ex. Törneros, i litteraturen annars egentl. först under de senare årtiondena = no., av germ. &lt;i&gt;*flaka-&lt;/i&gt;, flat, i sv. sjön. &lt;sp&gt;Flaken&lt;/sp&gt; o. lånordet &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;fläche&lt;/i&gt; f., yta, o. vb. &lt;sp&gt;fläka&lt;/sp&gt; (itu osv.) = ie. &lt;i&gt;*plag-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;plaga&lt;/i&gt;, trakt m. m., jfr grek. &lt;i&gt;pélagos&lt;/i&gt;, hav, o. följ. — Avljudsformer: isl. &lt;i&gt;flóki&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;flóc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;flook&lt;/i&gt;), flundra (jfr &lt;sp&gt;floka&lt;/sp&gt;) samt &lt;sp&gt;fläck&lt;/sp&gt;. Se även &lt;sp&gt;flott 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="flak 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flagg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flagg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flagg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flagg&lt;/b&gt;, 1757, i sammans. tidigare, el. &lt;b&gt;flagga&lt;/b&gt;, sbst., Hund 1605: &lt;i&gt;flagge&lt;/i&gt;, Girs († 1639): pl. &lt;i&gt;flaggor&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;flag&lt;/i&gt;, från lty., ty. &lt;i&gt;flagge&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;flag&lt;/i&gt;, till germ. &lt;i&gt;flag-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;flǫgra&lt;/i&gt;, fladdra, osv.; jfr no. &lt;i&gt;flaga&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;vædherflagha&lt;/i&gt;, vindstöt, osv.; biform till f&lt;i&gt;lak-&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;flacka&lt;/sp&gt;. Säkerl. har lty. &lt;i&gt;flagge&lt;/i&gt; osv. bildats av ett &lt;i&gt;*flaggōn&lt;/i&gt;, fladdra, med intensivisk konsonantförlängning; se förf. Mediagem. s. 41. — Härtill vb. &lt;sp&gt;flagga&lt;/sp&gt;, t. ex. Leopold, motsv. lty., ty. &lt;i&gt;flaggen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flagg&lt;/b&gt;, 1757, i sammans. tidigare, el. &lt;b&gt;flagga&lt;/b&gt;, sbst., Hund 1605: &lt;i&gt;flagge&lt;/i&gt;, Girs († 1639): pl. &lt;i&gt;flaggor&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;flag&lt;/i&gt;, från lty., ty. &lt;i&gt;flagge&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;flag&lt;/i&gt;, till germ. &lt;i&gt;flag-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;flǫgra&lt;/i&gt;, fladdra, osv.; jfr no. &lt;i&gt;flaga&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;vædherflagha&lt;/i&gt;, vindstöt, osv.; biform till f&lt;i&gt;lak-&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;flacka&lt;/sp&gt;. Säkerl. har lty. &lt;i&gt;flagge&lt;/i&gt; osv. bildats av ett &lt;i&gt;*flaggōn&lt;/i&gt;, fladdra, med intensivisk konsonantförlängning; se förf. Mediagem. s. 41. — Härtill vb. &lt;sp&gt;flagga&lt;/sp&gt;, t. ex. Leopold, motsv. lty., ty. &lt;i&gt;flaggen&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flagna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flagna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flagna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flagna&lt;/b&gt;, Lind 1749 = isl., no., inkoativum till &lt;sp&gt;flå&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;*flahan&lt;/i&gt;), väl delvis med anslutning till &lt;sp&gt;flaga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flagna&lt;/b&gt;, Lind 1749 = isl., no., inkoativum till &lt;sp&gt;flå&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;*flahan&lt;/i&gt;), väl delvis med anslutning till &lt;sp&gt;flaga&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flabb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flabb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flabb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flabb&lt;/b&gt;, i betyd. '(stor el. hängande) mun' o. 1640 o. i betyd. 'näsvis prat-makare', egentl. 'person med stor o. gapande mun', 1700 (&lt;i&gt;flabber&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;flabb&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;flab&lt;/i&gt; i båda betyd.; från mlty. &lt;i&gt;vlabbe&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;flappe&lt;/i&gt; ds.; av germ. &lt;i&gt;flabb-&lt;/i&gt;, hänga löst, i ty. &lt;i&gt;flappen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;flabby&lt;/i&gt;, slapp; en hypokoristisk biform till &lt;i&gt;flap-&lt;/i&gt; i nisl. &lt;i&gt;flapalegr&lt;/i&gt;, vårdslös, eng. &lt;i&gt;flap&lt;/i&gt;, hänga löst. — Därjämte: sv. dial. &lt;i&gt;fläbb&lt;/i&gt;, hängande underläpp, flik, o. &lt;i&gt;fläbba&lt;/i&gt;, hänga läpp, sitta löst o. d. — Jfr &lt;sp&gt;flep(er)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flabb&lt;/b&gt;, i betyd. '(stor el. hängande) mun' o. 1640 o. i betyd. 'näsvis prat-makare', egentl. 'person med stor o. gapande mun', 1700 (&lt;i&gt;flabber&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;flabb&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;flab&lt;/i&gt; i båda betyd.; från mlty. &lt;i&gt;vlabbe&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;flappe&lt;/i&gt; ds.; av germ. &lt;i&gt;flabb-&lt;/i&gt;, hänga löst, i ty. &lt;i&gt;flappen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;flabby&lt;/i&gt;, slapp; en hypokoristisk biform till &lt;i&gt;flap-&lt;/i&gt; i nisl. &lt;i&gt;flapalegr&lt;/i&gt;, vårdslös, eng. &lt;i&gt;flap&lt;/i&gt;, hänga löst. — Därjämte: sv. dial. &lt;i&gt;fläbb&lt;/i&gt;, hängande underläpp, flik, o. &lt;i&gt;fläbba&lt;/i&gt;, hänga läpp, sitta löst o. d. — Jfr &lt;sp&gt;flep(er)&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flack" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flack..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flack..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flack&lt;/b&gt;, 1640-t., då o. in på 1700-t. vanl. i uttr. &lt;i&gt;på&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;flacka fältet&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;flak&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;flack&lt;/i&gt;, med i slutet av enstavig form förlängt &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;, av mlty. &lt;i&gt;vlak&lt;/i&gt;, flat = fhty. &lt;i&gt;flah&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;flach&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*flaka-&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;flak&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flake&lt;/sp&gt; samt &lt;sp&gt;flaga&lt;/sp&gt;. — I bildlig betyd. t. ex. Tegnér 1830: 'det haltlösa, flacka, barnsliga'. — Förr enstaka även &lt;i&gt;flak&lt;/i&gt;, t. ex. 1729. — Härtill, mera enstaka, sbst. &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt;, flak, t. ex. GHT på 1890-t." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flack&lt;/b&gt;, 1640-t., då o. in på 1700-t. vanl. i uttr. &lt;i&gt;på&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;flacka fältet&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;flak&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;flack&lt;/i&gt;, med i slutet av enstavig form förlängt &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;, av mlty. &lt;i&gt;vlak&lt;/i&gt;, flat = fhty. &lt;i&gt;flah&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;flach&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*flaka-&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;flak&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flake&lt;/sp&gt; samt &lt;sp&gt;flaga&lt;/sp&gt;. — I bildlig betyd. t. ex. Tegnér 1830: 'det haltlösa, flacka, barnsliga'. — Förr enstaka även &lt;i&gt;flak&lt;/i&gt;, t. ex. 1729. — Härtill, mera enstaka, sbst. &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt;, flak, t. ex. GHT på 1890-t." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjös" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjös..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjös..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjös&lt;/b&gt;, dialektord, fähus, ladugård, jämte &lt;i&gt;fjus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjäs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fäggus&lt;/i&gt; m. m. = isl. &lt;i&gt;fjós&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;fjos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjøs&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*fē-hūs&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;fä&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjös&lt;/b&gt;, dialektord, fähus, ladugård, jämte &lt;i&gt;fjus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjäs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fäggus&lt;/i&gt; m. m. = isl. &lt;i&gt;fjós&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;fjos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjøs&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*fē-hūs&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;fä&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hus&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjösbent" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjösbent..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjösbent..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjösbent&lt;/b&gt;, om fåglar: med fjädrar på benen; 1828; egentl. sydsv., jfr ä. da. &lt;i&gt;fjøskbenet&lt;/i&gt;, till ä. da. &lt;i&gt;fjøser&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;fjæser&lt;/i&gt;), testar o. d., isl. &lt;i&gt;*fjǫs&lt;/i&gt; f. = mlty. &lt;i&gt;vese&lt;/i&gt;, frans, tåga; med avljud i fhty. &lt;i&gt;fasa&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;faso&lt;/i&gt; m. (ty. &lt;i&gt;faser&lt;/i&gt;), tåga, fiber." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjösbent&lt;/b&gt;, om fåglar: med fjädrar på benen; 1828; egentl. sydsv., jfr ä. da. &lt;i&gt;fjøskbenet&lt;/i&gt;, till ä. da. &lt;i&gt;fjøser&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;fjæser&lt;/i&gt;), testar o. d., isl. &lt;i&gt;*fjǫs&lt;/i&gt; f. = mlty. &lt;i&gt;vese&lt;/i&gt;, frans, tåga; med avljud i fhty. &lt;i&gt;fasa&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;faso&lt;/i&gt; m. (ty. &lt;i&gt;faser&lt;/i&gt;), tåga, fiber." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Fladen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Fladen..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Fladen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Fladen&lt;/b&gt;, sjön., se &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Fladen&lt;/b&gt;, sjön., se &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flaga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flaga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flaga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flaga&lt;/b&gt;, sbst, tunn skiva, o. 1638; i dial. även: flat yta = isl. &lt;i&gt;flaga&lt;/i&gt;, tunt jordlager, no.: avfläkt skiva, da. dial. &lt;i&gt;flave&lt;/i&gt;, torvskiva, mlty. &lt;i&gt;vlage&lt;/i&gt;, yta, landssträcka. Här ha sannol. två ord sammansmält: dels en germ. stam &lt;i&gt;flaᵹ-&lt;/i&gt; (biform till &lt;sp&gt;flak&lt;/sp&gt; osv.); jfr grek. &lt;i&gt;pláx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;plakós&lt;/i&gt;), flat yta, skiva, samt &lt;sp&gt;flo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;flott 2&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;planka&lt;/sp&gt;, alltså: flata; o. dels en grammatisk växelform till vb. &lt;sp&gt;flå&lt;/sp&gt;, jfr vb. &lt;sp&gt;flagna&lt;/sp&gt;, alltså: det avflådda el. avflängda, jfr &lt;sp&gt;flarn&lt;/sp&gt;. — Om det ej besläktade fsv. &lt;i&gt;væderflagha&lt;/i&gt;, vindstöt, se &lt;sp&gt;flagg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flaga&lt;/b&gt;, sbst, tunn skiva, o. 1638; i dial. även: flat yta = isl. &lt;i&gt;flaga&lt;/i&gt;, tunt jordlager, no.: avfläkt skiva, da. dial. &lt;i&gt;flave&lt;/i&gt;, torvskiva, mlty. &lt;i&gt;vlage&lt;/i&gt;, yta, landssträcka. Här ha sannol. två ord sammansmält: dels en germ. stam &lt;i&gt;flaᵹ-&lt;/i&gt; (biform till &lt;sp&gt;flak&lt;/sp&gt; osv.); jfr grek. &lt;i&gt;pláx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;plakós&lt;/i&gt;), flat yta, skiva, samt &lt;sp&gt;flo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;flott 2&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;planka&lt;/sp&gt;, alltså: flata; o. dels en grammatisk växelform till vb. &lt;sp&gt;flå&lt;/sp&gt;, jfr vb. &lt;sp&gt;flagna&lt;/sp&gt;, alltså: det avflådda el. avflängda, jfr &lt;sp&gt;flarn&lt;/sp&gt;. — Om det ej besläktade fsv. &lt;i&gt;væderflagha&lt;/i&gt;, vindstöt, se &lt;sp&gt;flagg&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flacka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flacka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flacka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flacka&lt;/b&gt;, 1653 =. isl. &lt;i&gt;flakka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;flakke&lt;/i&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;flackern&lt;/i&gt; osv., fladdra; till ie. &lt;i&gt;plăg&lt;/i&gt;, egentl.: slå, i grek. &lt;i&gt;plēgḗ&lt;/i&gt;, slag, jfr got. &lt;i&gt;flôkan&lt;/i&gt;, slå sig för bröstet; jfr &lt;sp&gt;flaxa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fläkta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flagg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flacka&lt;/b&gt;, 1653 =. isl. &lt;i&gt;flakka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;flakke&lt;/i&gt;, jfr lty. &lt;i&gt;flackern&lt;/i&gt; osv., fladdra; till ie. &lt;i&gt;plăg&lt;/i&gt;, egentl.: slå, i grek. &lt;i&gt;plēgḗ&lt;/i&gt;, slag, jfr got. &lt;i&gt;flôkan&lt;/i&gt;, slå sig för bröstet; jfr &lt;sp&gt;flaxa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fläkta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flagg&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fladdra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fladdra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fladdra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fladdra&lt;/b&gt;, 1619: &lt;i&gt;fladra&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;fladdern&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;flattern&lt;/i&gt;; avljudsform: &lt;sp&gt;flädermus&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0230" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fladdra&lt;/b&gt;, 1619: &lt;i&gt;fladra&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;fladdern&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;flattern&lt;/i&gt;; avljudsform: &lt;sp&gt;flädermus&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärt..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiærter&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fjert&lt;/i&gt;; till vb. &lt;i&gt;fjärta&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fjerte&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;verten&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ferzan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;feortan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fart&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;pérdō&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;pard-&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;pérdziu&lt;/i&gt;, osv., allmänt indoeur. verb; med avljudsformerna sen-mhty. &lt;i&gt;varzen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;farzen&lt;/i&gt;) o. lty. &lt;i&gt;furt&lt;/i&gt;, fjärt = ty. &lt;i&gt;furz&lt;/i&gt;, vartill vb. &lt;i&gt;furzen&lt;/i&gt;. Jfr med omställning av vokalen o. r: sv. dial. &lt;i&gt;fräta&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;freta&lt;/i&gt;. — Jämte den ieur. stammen &lt;i&gt;perd-&lt;/i&gt; i dessa ord fanns ett &lt;i&gt;pezd-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;pēdere&lt;/i&gt;, slov. &lt;i&gt;pezděti&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;bdéō&lt;/i&gt; ur &lt;i&gt;bzd-&lt;/i&gt;. Växlingen beror sannol. på ordens onomatopoetiska karaktär; enl. Hirt-Weigand däremot från en gemensam stam &lt;i&gt;*perzd-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiærter&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fjert&lt;/i&gt;; till vb. &lt;i&gt;fjärta&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fjerte&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;verten&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ferzan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;feortan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fart&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;pérdō&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;pard-&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;pérdziu&lt;/i&gt;, osv., allmänt indoeur. verb; med avljudsformerna sen-mhty. &lt;i&gt;varzen&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;farzen&lt;/i&gt;) o. lty. &lt;i&gt;furt&lt;/i&gt;, fjärt = ty. &lt;i&gt;furz&lt;/i&gt;, vartill vb. &lt;i&gt;furzen&lt;/i&gt;. Jfr med omställning av vokalen o. r: sv. dial. &lt;i&gt;fräta&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;freta&lt;/i&gt;. — Jämte den ieur. stammen &lt;i&gt;perd-&lt;/i&gt; i dessa ord fanns ett &lt;i&gt;pezd-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;pēdere&lt;/i&gt;, slov. &lt;i&gt;pezděti&lt;/i&gt;, jfr grek. &lt;i&gt;bdéō&lt;/i&gt; ur &lt;i&gt;bzd-&lt;/i&gt;. Växlingen beror sannol. på ordens onomatopoetiska karaktär; enl. Hirt-Weigand däremot från en gemensam stam &lt;i&gt;*perzd-&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjäsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjäsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjäsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjäsa&lt;/b&gt;, i ä. nsv., t. ex. Spegel 1685, även: ävlas, jfr sv. dial. &lt;i&gt;fjåsa&lt;/i&gt;, kurtisera, yra, &lt;i&gt;fjas&lt;/i&gt;, fjäs, ä. da. &lt;i&gt;fiæse&lt;/i&gt;, larma, no. &lt;i&gt;fjasa&lt;/i&gt;, fara i ogjort väder, sladdra m. m.; väl en imitativ bildning av samma slag som t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;pjåsa&lt;/i&gt;, klema m. m., sv. &lt;sp&gt;pjoska&lt;/sp&gt; o. d.; jfr mlty. &lt;i&gt;vase&lt;/i&gt;, prat." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjäsa&lt;/b&gt;, i ä. nsv., t. ex. Spegel 1685, även: ävlas, jfr sv. dial. &lt;i&gt;fjåsa&lt;/i&gt;, kurtisera, yra, &lt;i&gt;fjas&lt;/i&gt;, fjäs, ä. da. &lt;i&gt;fiæse&lt;/i&gt;, larma, no. &lt;i&gt;fjasa&lt;/i&gt;, fara i ogjort väder, sladdra m. m.; väl en imitativ bildning av samma slag som t. ex. sv. dial. &lt;i&gt;pjåsa&lt;/i&gt;, klema m. m., sv. &lt;sp&gt;pjoska&lt;/sp&gt; o. d.; jfr mlty. &lt;i&gt;vase&lt;/i&gt;, prat." />
        <feat att="see" val="pjoska" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärran" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärran..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärran..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärran&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiærran&lt;/i&gt;, fjärran ifrån, långt borta, långt bort = isl. &lt;i&gt;fjarran&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ferran(e)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ferrana&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;feorran&lt;/i&gt;; med komparativt &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;suffix liksom i fsv. &lt;i&gt;fiærre&lt;/i&gt;, fjärran m. m. = got. &lt;i&gt;faírra&lt;/i&gt;, o. fsv. &lt;i&gt;fiærra&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;*faírrō&lt;/i&gt;; till stammen i &lt;sp&gt;fjär&lt;/sp&gt;, adv., &lt;sp&gt;fjärmare&lt;/sp&gt;, got. &lt;i&gt;faírneis&lt;/i&gt;, gammal, &lt;i&gt;*faírns&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;faírnin jêra&lt;/i&gt; (jfr W. Schultze KZ 42: 92), fhty. &lt;i&gt;firni&lt;/i&gt;, gammal (ty. &lt;i&gt;firn&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fyrn&lt;/i&gt; ds., fsax. &lt;i&gt;fern&lt;/i&gt;, förgången (om år), litau. &lt;i&gt;pérnai&lt;/i&gt;, förra året; mty. &lt;i&gt;verne&lt;/i&gt;, avlägsen (ty. &lt;i&gt;fern&lt;/i&gt;) väl däremot av fhty. &lt;i&gt;ferrana&lt;/i&gt;; da. &lt;i&gt;fjærn&lt;/i&gt; genom kontamination av ä. da. &lt;i&gt;fjær&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;fern&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;per&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;péra&lt;/i&gt;, bortom, på andra sidan, sanskr. &lt;i&gt;pára-&lt;/i&gt;, bortom el. fjärmare varande m. m.; jfr &lt;sp&gt;för(e)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjol&lt;/sp&gt;. Med avs. på avledn. &lt;i&gt;-ana&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hädan&lt;/sp&gt;. — Betyd.-utvecklingen 'fjärran ifrån' (kvar i poet. stil) till 'fjärran, långt borta' är analog med den i &lt;sp&gt;ovan&lt;/sp&gt;, ovan ifrån, varav: ovanpå, upptill." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärran&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiærran&lt;/i&gt;, fjärran ifrån, långt borta, långt bort = isl. &lt;i&gt;fjarran&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ferran(e)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ferrana&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;feorran&lt;/i&gt;; med komparativt &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;suffix liksom i fsv. &lt;i&gt;fiærre&lt;/i&gt;, fjärran m. m. = got. &lt;i&gt;faírra&lt;/i&gt;, o. fsv. &lt;i&gt;fiærra&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;*faírrō&lt;/i&gt;; till stammen i &lt;sp&gt;fjär&lt;/sp&gt;, adv., &lt;sp&gt;fjärmare&lt;/sp&gt;, got. &lt;i&gt;faírneis&lt;/i&gt;, gammal, &lt;i&gt;*faírns&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;faírnin jêra&lt;/i&gt; (jfr W. Schultze KZ 42: 92), fhty. &lt;i&gt;firni&lt;/i&gt;, gammal (ty. &lt;i&gt;firn&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fyrn&lt;/i&gt; ds., fsax. &lt;i&gt;fern&lt;/i&gt;, förgången (om år), litau. &lt;i&gt;pérnai&lt;/i&gt;, förra året; mty. &lt;i&gt;verne&lt;/i&gt;, avlägsen (ty. &lt;i&gt;fern&lt;/i&gt;) väl däremot av fhty. &lt;i&gt;ferrana&lt;/i&gt;; da. &lt;i&gt;fjærn&lt;/i&gt; genom kontamination av ä. da. &lt;i&gt;fjær&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;fern&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;per&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;péra&lt;/i&gt;, bortom, på andra sidan, sanskr. &lt;i&gt;pára-&lt;/i&gt;, bortom el. fjärmare varande m. m.; jfr &lt;sp&gt;för(e)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjol&lt;/sp&gt;. Med avs. på avledn. &lt;i&gt;-ana&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;dädan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hädan&lt;/sp&gt;. — Betyd.-utvecklingen 'fjärran ifrån' (kvar i poet. stil) till 'fjärran, långt borta' är analog med den i &lt;sp&gt;ovan&lt;/sp&gt;, ovan ifrån, varav: ovanpå, upptill." />
        <feat att="see" val="ovan" />
        <feat att="see" val="dädan" />
        <feat att="see" val="hädan" />
        <feat att="see" val="för(e)" />
        <feat att="see" val="fjol" />
        <feat att="see" val="forn" />
        <feat att="see" val="fjärmare" />
        <feat att="see" val="fjär" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärsing" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärsing..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärsing..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärsing&lt;/b&gt;, fisknamn, Linné 1740: &lt;i&gt;färsing&lt;/i&gt;, 1748: &lt;i&gt;fiärsing&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjǫrsungr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;f(j)ersing&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjæsing&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ferhsunger-&lt;/i&gt;, besl. med grek. &lt;i&gt;pérkē&lt;/i&gt;, abborre (varav lat. &lt;i&gt;perca&lt;/i&gt;), o. sv. &lt;sp&gt;forell&lt;/sp&gt;; av ie. roten &lt;i&gt;perk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pr̥k&lt;/i&gt;, brokig, i grek. &lt;i&gt;perknós&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;prçṇi-&lt;/i&gt;; på grund av de mångfärgade ränderna o. fläckarna. — Identiskt med no. &lt;i&gt;fjersing&lt;/i&gt;, randig furuved." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärsing&lt;/b&gt;, fisknamn, Linné 1740: &lt;i&gt;färsing&lt;/i&gt;, 1748: &lt;i&gt;fiärsing&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjǫrsungr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;f(j)ersing&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjæsing&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ferhsunger-&lt;/i&gt;, besl. med grek. &lt;i&gt;pérkē&lt;/i&gt;, abborre (varav lat. &lt;i&gt;perca&lt;/i&gt;), o. sv. &lt;sp&gt;forell&lt;/sp&gt;; av ie. roten &lt;i&gt;perk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pr̥k&lt;/i&gt;, brokig, i grek. &lt;i&gt;perknós&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;prçṇi-&lt;/i&gt;; på grund av de mångfärgade ränderna o. fläckarna. — Identiskt med no. &lt;i&gt;fjersing&lt;/i&gt;, randig furuved." />
        <feat att="see" val="forell" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjätter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjätter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjätter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjätter&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiætur&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjǫturr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;feter&lt;/i&gt; m., jfr fhty. &lt;i&gt;vezzera&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;feter&lt;/i&gt; f. (eng. &lt;i&gt;fetter&lt;/i&gt;); besl. med grek. &lt;i&gt;pédē&lt;/i&gt;, fotboja, lat. &lt;i&gt;pedica&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ped-&lt;/i&gt;, fot (se &lt;sp&gt;fittja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjät&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;). — Ty. &lt;i&gt;fessel&lt;/i&gt;, boja = isl. &lt;i&gt;fetill&lt;/i&gt;, bindsle, svärdsgehäng, av germ. &lt;i&gt;*fatila-&lt;/i&gt;, hör till fatta." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjätter&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiætur&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjǫturr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;feter&lt;/i&gt; m., jfr fhty. &lt;i&gt;vezzera&lt;/i&gt; o. ags. &lt;i&gt;feter&lt;/i&gt; f. (eng. &lt;i&gt;fetter&lt;/i&gt;); besl. med grek. &lt;i&gt;pédē&lt;/i&gt;, fotboja, lat. &lt;i&gt;pedica&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ped-&lt;/i&gt;, fot (se &lt;sp&gt;fittja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjät&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;). — Ty. &lt;i&gt;fessel&lt;/i&gt;, boja = isl. &lt;i&gt;fetill&lt;/i&gt;, bindsle, svärdsgehäng, av germ. &lt;i&gt;*fatila-&lt;/i&gt;, hör till fatta." />
        <feat att="see" val="fittja" />
        <feat att="see" val="fjät" />
        <feat att="see" val="fot" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjöl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjöl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjöl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjöl&lt;/b&gt;, jämte dial. &lt;i&gt;fjäl&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiöl&lt;/i&gt;, fiol = isl. &lt;i&gt;fjǫl&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjæl&lt;/i&gt;, ett uteslutande nordiskt ord, som icke, såsom vanligen antages, synes utgå från ett germ. &lt;i&gt;*felō-&lt;/i&gt;, utan att döma av lapska lånordet &lt;i&gt;fiello&lt;/i&gt;, bräde, enl. Wiklund FUF 12: 33, förutsätter ett &lt;i&gt;*felho-&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;phálaka-&lt;/i&gt; n., bräde, av en &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;utvidgning till ie. &lt;i&gt;(s)phel&lt;/i&gt;, klyva, jfr f. ö. ryska &lt;i&gt;polŭ&lt;/i&gt;, bräde, osv. — I betyd. bro, spång uppträder ordet i &lt;sp&gt;Husbyfjöl&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Hosabyfiol&lt;/i&gt;; närmare förf. NoB 4: 138." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjöl&lt;/b&gt;, jämte dial. &lt;i&gt;fjäl&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiöl&lt;/i&gt;, fiol = isl. &lt;i&gt;fjǫl&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjæl&lt;/i&gt;, ett uteslutande nordiskt ord, som icke, såsom vanligen antages, synes utgå från ett germ. &lt;i&gt;*felō-&lt;/i&gt;, utan att döma av lapska lånordet &lt;i&gt;fiello&lt;/i&gt;, bräde, enl. Wiklund FUF 12: 33, förutsätter ett &lt;i&gt;*felho-&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;phálaka-&lt;/i&gt; n., bräde, av en &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;utvidgning till ie. &lt;i&gt;(s)phel&lt;/i&gt;, klyva, jfr f. ö. ryska &lt;i&gt;polŭ&lt;/i&gt;, bräde, osv. — I betyd. bro, spång uppträder ordet i &lt;sp&gt;Husbyfjöl&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Hosabyfiol&lt;/i&gt;; närmare förf. NoB 4: 138." />
        <feat att="see" val="Husbyfjöl" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjäska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjäska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjäska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjäska&lt;/b&gt;, i ä. nsv., t. ex. Spegel 1685, även: löpa fram o. d.; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;utvidgning av föreg.; jfr förhållandet mellan de i föreg. art. nämnda sv. dial. &lt;i&gt;pjåsa&lt;/i&gt; o. sv. &lt;sp&gt;pjoska&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjäska&lt;/b&gt;, i ä. nsv., t. ex. Spegel 1685, även: löpa fram o. d.; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;utvidgning av föreg.; jfr förhållandet mellan de i föreg. art. nämnda sv. dial. &lt;i&gt;pjåsa&lt;/i&gt; o. sv. &lt;sp&gt;pjoska&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="pjoska" />
        <feat att="see" val="fjäsa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjät" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjät..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjät..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjät&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiæt&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fet&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjed&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*feta-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pedo-&lt;/i&gt; = grek. &lt;i&gt;pédon&lt;/i&gt;, mark, plats, sanskr. &lt;i&gt;padá-&lt;/i&gt; n., spår, steg, plats (som även kan vara ett &lt;i&gt;*poda-&lt;/i&gt;, jfr fslav. &lt;i&gt;podŭ&lt;/i&gt; m. grund); jfr även litau. &lt;i&gt;pėdà&lt;/i&gt;, fotspår, o. (av ie. &lt;i&gt;*pedi̯ā-&lt;/i&gt;) isl. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; f., hud mellan tårna, simhud. Besl. med &lt;sp&gt;fittja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fjätter&lt;/sp&gt;; jfr under &lt;sp&gt;tomt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjät&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiæt&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fet&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjed&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*feta-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pedo-&lt;/i&gt; = grek. &lt;i&gt;pédon&lt;/i&gt;, mark, plats, sanskr. &lt;i&gt;padá-&lt;/i&gt; n., spår, steg, plats (som även kan vara ett &lt;i&gt;*poda-&lt;/i&gt;, jfr fslav. &lt;i&gt;podŭ&lt;/i&gt; m. grund); jfr även litau. &lt;i&gt;pėdà&lt;/i&gt;, fotspår, o. (av ie. &lt;i&gt;*pedi̯ā-&lt;/i&gt;) isl. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; f., hud mellan tårna, simhud. Besl. med &lt;sp&gt;fittja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fjätter&lt;/sp&gt;; jfr under &lt;sp&gt;tomt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tomt" />
        <feat att="see" val="fjätter" />
        <feat att="see" val="fittja" />
        <feat att="see" val="fot" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Fjärdingslöv" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--Fjärdingslöv..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Fjärdingslöv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Fjärdingslöv&lt;/b&gt;, Skåne, fda. bl. a. &lt;i&gt;Fialenslew&lt;/i&gt;, till samma personn. &lt;i&gt;Fialand&lt;/i&gt;, som ingår i &lt;sp&gt;Fellingsbro&lt;/sp&gt;; om senare leden med betyd. 'arvegods' el. dyl. se &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Fjärdingslöv&lt;/b&gt;, Skåne, fda. bl. a. &lt;i&gt;Fialenslew&lt;/i&gt;, till samma personn. &lt;i&gt;Fialand&lt;/i&gt;, som ingår i &lt;sp&gt;Fellingsbro&lt;/sp&gt;; om senare leden med betyd. 'arvegods' el. dyl. se &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-löv" />
        <feat att="see" val="Fellingsbro" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Fjäre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Fjäre..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Fjäre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Fjäre&lt;/b&gt;, härad i Halland, fda. &lt;i&gt;Fiæræ&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;fjära&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjöra&lt;/i&gt; m. m., strandbädd o. d., isl. &lt;i&gt;fjara&lt;/i&gt;, äbb, strandbädd, no.-da. &lt;i&gt;fjære&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;fjøra&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ferwōn&lt;/i&gt; (jfr lapska lånordet &lt;i&gt;fjervva&lt;/i&gt;, äbb, strand, isl. vb. &lt;i&gt;fyrva&lt;/i&gt;, bli äbb), till ie. &lt;i&gt;per&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;fjär&lt;/sp&gt; adv., &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;; egentl.: det att havet fjärmar sig; alltså ett gammalt inhemskt ord för 'äbb' med samma betyd.-utveckling som &lt;sp&gt;äbb&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ävja&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;ida&lt;/sp&gt;. Med avs. på &lt;i&gt;w-&lt;/i&gt;bortfallet jfr &lt;sp&gt;gata&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;svala&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;töre&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;Fyris&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Fjäre&lt;/b&gt;, härad i Halland, fda. &lt;i&gt;Fiæræ&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;fjära&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjöra&lt;/i&gt; m. m., strandbädd o. d., isl. &lt;i&gt;fjara&lt;/i&gt;, äbb, strandbädd, no.-da. &lt;i&gt;fjære&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;fjøra&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ferwōn&lt;/i&gt; (jfr lapska lånordet &lt;i&gt;fjervva&lt;/i&gt;, äbb, strand, isl. vb. &lt;i&gt;fyrva&lt;/i&gt;, bli äbb), till ie. &lt;i&gt;per&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;fjär&lt;/sp&gt; adv., &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;; egentl.: det att havet fjärmar sig; alltså ett gammalt inhemskt ord för 'äbb' med samma betyd.-utveckling som &lt;sp&gt;äbb&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ävja&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;ida&lt;/sp&gt;. Med avs. på &lt;i&gt;w-&lt;/i&gt;bortfallet jfr &lt;sp&gt;gata&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;svala&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;töre&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;Fyris&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Fyris" />
        <feat att="see" val="gata" />
        <feat att="see" val="svala" />
        <feat att="see" val="töre" />
        <feat att="see" val="ida" />
        <feat att="see" val="ävja" />
        <feat att="see" val="äbb" />
        <feat att="see" val="fjärran" />
        <feat att="see" val="fjär" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärding" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärding..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärding..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärding&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiærþunger&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;fjórðungr&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;féorðing&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;farthing&lt;/i&gt;, ett mynt) osv. — En &lt;sp&gt;fjärdingsväg&lt;/sp&gt;, jfr y. fsv. en &lt;i&gt;fierdhing wegh&lt;/i&gt; o. ä. nsv. en &lt;i&gt;fierding wägx&lt;/i&gt; P. Brahe Kr. (jfr ibid.: &lt;i&gt;3 milar wägx&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärding&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiærþunger&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;fjórðungr&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;féorðing&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;farthing&lt;/i&gt;, ett mynt) osv. — En &lt;sp&gt;fjärdingsväg&lt;/sp&gt;, jfr y. fsv. en &lt;i&gt;fierdhing wegh&lt;/i&gt; o. ä. nsv. en &lt;i&gt;fierding wägx&lt;/i&gt; P. Brahe Kr. (jfr ibid.: &lt;i&gt;3 milar wägx&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="fjärdingsväg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärma&lt;/b&gt;, ungt ord, från 1700-t., t. ex. Kellgren; ej hos Weste 1807; nybildning till &lt;sp&gt;fjärmare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjärmast&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärma&lt;/b&gt;, ungt ord, från 1700-t., t. ex. Kellgren; ej hos Weste 1807; nybildning till &lt;sp&gt;fjärmare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjärmast&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fjärmare" />
        <feat att="see" val="fjärmast" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärmare" />
          <feat att="writtenForm" val="fjärmast" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärmare..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärmare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärmare, fjärmast&lt;/b&gt;, jfr fsv. adv. &lt;i&gt;fiærmēr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiærme&lt;/i&gt;, superl. &lt;i&gt;fiærmast&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;fjermer&lt;/i&gt; (om högra hästen), isl.-fno. &lt;i&gt;firr-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjarrmeir(r)&lt;/i&gt;, bildat av stammen i &lt;sp&gt;fjär 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt; o. komparativadv. &lt;sp&gt;mer&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;närmare&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sedermera&lt;/sp&gt;. Superlativens &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; har, såsom annars antagits, knappast något att skaffa med superlativsuffixet &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;parama-&lt;/i&gt;, fjärmast, utan &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; har här inkommit från kompar. på &lt;i&gt;-mer&lt;/i&gt;; jfr under &lt;sp&gt;närmare&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. även nybildningen &lt;sp&gt;fjärrare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0229" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärmare, fjärmast&lt;/b&gt;, jfr fsv. adv. &lt;i&gt;fiærmēr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiærme&lt;/i&gt;, superl. &lt;i&gt;fiærmast&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;fjermer&lt;/i&gt; (om högra hästen), isl.-fno. &lt;i&gt;firr-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjarrmeir(r)&lt;/i&gt;, bildat av stammen i &lt;sp&gt;fjär 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt; o. komparativadv. &lt;sp&gt;mer&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;närmare&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sedermera&lt;/sp&gt;. Superlativens &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; har, såsom annars antagits, knappast något att skaffa med superlativsuffixet &lt;i&gt;-m&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;parama-&lt;/i&gt;, fjärmast, utan &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; har här inkommit från kompar. på &lt;i&gt;-mer&lt;/i&gt;; jfr under &lt;sp&gt;närmare&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. även nybildningen &lt;sp&gt;fjärrare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fjärrare" />
        <feat att="see" val="närmare" />
        <feat att="see" val="sedermera" />
        <feat att="see" val="närmare" />
        <feat att="see" val="mer" />
        <feat att="see" val="fjärran" />
        <feat att="see" val="fjär" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärndel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärndel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärndel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärndel&lt;/b&gt;, biform till &lt;sp&gt;fjärdedel&lt;/sp&gt;, från lty. &lt;i&gt;vêr(e)ndel&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärndel&lt;/b&gt;, biform till &lt;sp&gt;fjärdedel&lt;/sp&gt;, från lty. &lt;i&gt;vêr(e)ndel&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="fjärdedel" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">vêr(e)ndel</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjäril" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjäril..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjäril..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjäril&lt;/b&gt;, Arvidi 1651: &lt;i&gt;fjärel&lt;/i&gt;, Risingh 1671: &lt;i&gt;fierlor&lt;/i&gt; plur.; ä. nsv. även &lt;i&gt;färil&lt;/i&gt; t. ex. Var. rer. 1538 = fsv. &lt;i&gt;*f(i)æþrild&lt;/i&gt;, jfr nisl. &lt;i&gt;fiðrildi&lt;/i&gt; n. (jämte &lt;i&gt;fífr-&lt;/i&gt;), med metates av det egentl. suffixala &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;et, jfr det i nämnda avseende mera ursprungliga sv. dial. &lt;i&gt;fjädålder&lt;/i&gt; ävensom fsv. &lt;i&gt;fiædhal&lt;/i&gt; = ä. nsv. &lt;i&gt;fjädel&lt;/i&gt; (vartill avledn. ä. nsv. &lt;i&gt;fjäling&lt;/i&gt;); med en mängd växelformer i germ. spr., t. ex. fsax. &lt;i&gt;vivoldara&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fifealde&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fîfaltra&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;falter&lt;/i&gt;), besl. med lat. &lt;i&gt;pāpilio&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;paulun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;paviljong&lt;/sp&gt;); samtliga urspr. med intensiv-reduplikation till en ie. rot &lt;i&gt;pol&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;pal&lt;/i&gt;, fladdra, slå (varav utvidgningar i &lt;sp&gt;fladdra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;flädermus&lt;/sp&gt;), i germ. spr. med suffixet &lt;i&gt;-ðr-&lt;/i&gt; (ie. &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt;). Dentalen i nord. spr. (&lt;i&gt;fiðr-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiædh-&lt;/i&gt;) beror på ombildning, sannol. i anslutning till avledningens &lt;i&gt;d&lt;/i&gt;, o. kan ej tjäna som stöd för en stundom antagen härledning av roten &lt;i&gt;pet&lt;/i&gt;, flyga (i &lt;sp&gt;fjäder&lt;/sp&gt;). Jfr bl. a. Detter ZfdA 42: 55, Walde under &lt;i&gt;pāpilio&lt;/i&gt;. — I fsv. även &lt;i&gt;somarfoghil&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;sommerfugl&lt;/i&gt;, ml ty. &lt;i&gt;somervogel&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjäril&lt;/b&gt;, Arvidi 1651: &lt;i&gt;fjärel&lt;/i&gt;, Risingh 1671: &lt;i&gt;fierlor&lt;/i&gt; plur.; ä. nsv. även &lt;i&gt;färil&lt;/i&gt; t. ex. Var. rer. 1538 = fsv. &lt;i&gt;*f(i)æþrild&lt;/i&gt;, jfr nisl. &lt;i&gt;fiðrildi&lt;/i&gt; n. (jämte &lt;i&gt;fífr-&lt;/i&gt;), med metates av det egentl. suffixala &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;et, jfr det i nämnda avseende mera ursprungliga sv. dial. &lt;i&gt;fjädålder&lt;/i&gt; ävensom fsv. &lt;i&gt;fiædhal&lt;/i&gt; = ä. nsv. &lt;i&gt;fjädel&lt;/i&gt; (vartill avledn. ä. nsv. &lt;i&gt;fjäling&lt;/i&gt;); med en mängd växelformer i germ. spr., t. ex. fsax. &lt;i&gt;vivoldara&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fifealde&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fîfaltra&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;falter&lt;/i&gt;), besl. med lat. &lt;i&gt;pāpilio&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;paulun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;paviljong&lt;/sp&gt;); samtliga urspr. med intensiv-reduplikation till en ie. rot &lt;i&gt;pol&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;pal&lt;/i&gt;, fladdra, slå (varav utvidgningar i &lt;sp&gt;fladdra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;flädermus&lt;/sp&gt;), i germ. spr. med suffixet &lt;i&gt;-ðr-&lt;/i&gt; (ie. &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt;). Dentalen i nord. spr. (&lt;i&gt;fiðr-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiædh-&lt;/i&gt;) beror på ombildning, sannol. i anslutning till avledningens &lt;i&gt;d&lt;/i&gt;, o. kan ej tjäna som stöd för en stundom antagen härledning av roten &lt;i&gt;pet&lt;/i&gt;, flyga (i &lt;sp&gt;fjäder&lt;/sp&gt;). Jfr bl. a. Detter ZfdA 42: 55, Walde under &lt;i&gt;pāpilio&lt;/i&gt;. — I fsv. även &lt;i&gt;somarfoghil&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;sommerfugl&lt;/i&gt;, ml ty. &lt;i&gt;somervogel&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="fladdra" />
        <feat att="see" val="flädermus" />
        <feat att="see" val="paulun" />
        <feat att="see" val="paviljong" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärde..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärde&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiærþe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiarþi&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fjerde&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fjórði&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*feþurþan-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*feðurpan-&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;fiæþer-&lt;/i&gt;, fyr-, i t. ex. fsv. &lt;i&gt;Fiædhrundaland&lt;/i&gt; Uppl. (av &lt;i&gt;Fiæþrhunda-&lt;/i&gt; till gen. plur. av ett fsv. &lt;i&gt;*hund&lt;/i&gt;, hundare, alltså: de fyra hundarenas land; se &lt;sp&gt;hundra&lt;/sp&gt;), got. &lt;i&gt;fidur-dôgs&lt;/i&gt;, fyra dagars, ags. &lt;i&gt;fyðer-féte&lt;/i&gt;, med fyra fötter; f. ö. motsv. fhty. &lt;i&gt;fiordo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;vierte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;féorða&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fourth&lt;/i&gt;) osv. samt sanskr. &lt;i&gt;caturthá-&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;quartus&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*q&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;tu̯r̥tos&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kvart&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;télartos&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;ketvir̃tas&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärde&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiærþe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiarþi&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;fjerde&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fjórði&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*feþurþan-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*feðurpan-&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;fiæþer-&lt;/i&gt;, fyr-, i t. ex. fsv. &lt;i&gt;Fiædhrundaland&lt;/i&gt; Uppl. (av &lt;i&gt;Fiæþrhunda-&lt;/i&gt; till gen. plur. av ett fsv. &lt;i&gt;*hund&lt;/i&gt;, hundare, alltså: de fyra hundarenas land; se &lt;sp&gt;hundra&lt;/sp&gt;), got. &lt;i&gt;fidur-dôgs&lt;/i&gt;, fyra dagars, ags. &lt;i&gt;fyðer-féte&lt;/i&gt;, med fyra fötter; f. ö. motsv. fhty. &lt;i&gt;fiordo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;vierte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;féorða&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fourth&lt;/i&gt;) osv. samt sanskr. &lt;i&gt;caturthá-&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;quartus&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*q&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;tu̯r̥tos&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kvart&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;télartos&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;ketvir̃tas&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="kvart" />
        <feat att="see" val="hundra" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjär..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjär..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fjär&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;när och fjär&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiær&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjar&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;fjær&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;fer&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;feor&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;far&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fjär&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;när och fjär&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiær&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjar&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;fjær&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;fer&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;feor&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;far&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fjärran" />
        <feat att="see" val="när och fjär" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjärd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjärd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjärd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjärd&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fjord&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjärd&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fjord&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fjord" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="binda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--binda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--binda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;binda&lt;/b&gt; = fsv., isl. = got. &lt;i&gt;bindan&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;binden&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bind&lt;/i&gt;; allm. germ. st. vb, av ie. roten &lt;i&gt;bhendh&lt;/i&gt;, binda, i sanskr. &lt;i&gt;bhandh-&lt;/i&gt; (sanskr. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; ‹ &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;), senlat, &lt;i&gt;offendimentum&lt;/i&gt;, band, grek. &lt;i&gt;peīsma&lt;/i&gt;, band (av &lt;i&gt;*bhendh-sm-&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;pentherós&lt;/i&gt;, svärfar. Om en äldre användning se under &lt;sp&gt;besticka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0130" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;binda&lt;/b&gt; = fsv., isl. = got. &lt;i&gt;bindan&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;binden&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bind&lt;/i&gt;; allm. germ. st. vb, av ie. roten &lt;i&gt;bhendh&lt;/i&gt;, binda, i sanskr. &lt;i&gt;bhandh-&lt;/i&gt; (sanskr. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; ‹ &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;), senlat, &lt;i&gt;offendimentum&lt;/i&gt;, band, grek. &lt;i&gt;peīsma&lt;/i&gt;, band (av &lt;i&gt;*bhendh-sm-&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;pentherós&lt;/i&gt;, svärfar. Om en äldre användning se under &lt;sp&gt;besticka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="besticka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="flau" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--flau..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--flau..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;flau&lt;/b&gt;, 1845, 1848, tidigast i tidningspressen o. även sedermera väsentligen ett tidningsord, från ty. &lt;i&gt;flau&lt;/i&gt;, av lty. &lt;i&gt;flau&lt;/i&gt;, matt, svag, utan efterfrågan, från ffra. &lt;i&gt;flou&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flo(i)&lt;/i&gt;, matt o. d.; möjl. i sin ordning, med Kluge o. Tamm, från fhty. &lt;i&gt;hlâo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lau&lt;/i&gt;), ljum (med &lt;i&gt;hl&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;fl&lt;/i&gt; såsom i &lt;sp&gt;flank&lt;/sp&gt;), se under &lt;sp&gt;lya&lt;/sp&gt;; enl. Torp m. fl. däremot från ett med &lt;i&gt;hlâo&lt;/i&gt; synonymt germ. &lt;i&gt;*flǣwa-&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;pele&lt;/i&gt;, brinna (se under &lt;sp&gt;falaska&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0231" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;flau&lt;/b&gt;, 1845, 1848, tidigast i tidningspressen o. även sedermera väsentligen ett tidningsord, från ty. &lt;i&gt;flau&lt;/i&gt;, av lty. &lt;i&gt;flau&lt;/i&gt;, matt, svag, utan efterfrågan, från ffra. &lt;i&gt;flou&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;flo(i)&lt;/i&gt;, matt o. d.; möjl. i sin ordning, med Kluge o. Tamm, från fhty. &lt;i&gt;hlâo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lau&lt;/i&gt;), ljum (med &lt;i&gt;hl&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;fl&lt;/i&gt; såsom i &lt;sp&gt;flank&lt;/sp&gt;), se under &lt;sp&gt;lya&lt;/sp&gt;; enl. Torp m. fl. däremot från ett med &lt;i&gt;hlâo&lt;/i&gt; synonymt germ. &lt;i&gt;*flǣwa-&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;pele&lt;/i&gt;, brinna (se under &lt;sp&gt;falaska&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjun" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjun..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjun..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjun&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538 = no. &lt;i&gt;fjun&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjon&lt;/i&gt; n. o. f,, da. &lt;i&gt;fyn&lt;/i&gt;, ängsull. Enl. Åström Sv. lm. VI. 6: 73 o. Tamm Etym. ordb. neutr. plur. &lt;i&gt;*fīƀun-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*fīwun-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;fjun&lt;/i&gt; (liksom &lt;i&gt;beƀur-&lt;/i&gt; &gt; &lt;sp&gt;bjur-&lt;/sp&gt;), till isl. &lt;i&gt;fífa&lt;/i&gt; f., ängsull (se &lt;sp&gt;fibla&lt;/sp&gt;) el., enl. en modifikation av Noreen Sv. etym. s. 18 f., med ursprungligt &lt;i&gt;w&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*fiwun-&lt;/i&gt;, plur. till ett neutr. &lt;i&gt;*fīwa&lt;/i&gt; (varav isl. &lt;i&gt;fífa&lt;/i&gt; med ombytt kön), med samma utveckling som i &lt;i&gt;*hīwun&lt;/i&gt; till isl. &lt;i&gt;hjún&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hjón&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hjon&lt;/sp&gt;) o. avlägset besl. med fsv. &lt;i&gt;fiūka&lt;/i&gt; osv., fara hastigt i luften = da. &lt;i&gt;fyge&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;Fegen&lt;/sp&gt;). Enl. Torp MoM 1914 s. 91 däremot av urgerm.&lt;i&gt; *feuhna-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*feuhnō-&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;pũkas&lt;/i&gt;, dun. Jfr &lt;sp&gt;fågel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjun&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538 = no. &lt;i&gt;fjun&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjon&lt;/i&gt; n. o. f,, da. &lt;i&gt;fyn&lt;/i&gt;, ängsull. Enl. Åström Sv. lm. VI. 6: 73 o. Tamm Etym. ordb. neutr. plur. &lt;i&gt;*fīƀun-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*fīwun-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;fjun&lt;/i&gt; (liksom &lt;i&gt;beƀur-&lt;/i&gt; &gt; &lt;sp&gt;bjur-&lt;/sp&gt;), till isl. &lt;i&gt;fífa&lt;/i&gt; f., ängsull (se &lt;sp&gt;fibla&lt;/sp&gt;) el., enl. en modifikation av Noreen Sv. etym. s. 18 f., med ursprungligt &lt;i&gt;w&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*fiwun-&lt;/i&gt;, plur. till ett neutr. &lt;i&gt;*fīwa&lt;/i&gt; (varav isl. &lt;i&gt;fífa&lt;/i&gt; med ombytt kön), med samma utveckling som i &lt;i&gt;*hīwun&lt;/i&gt; till isl. &lt;i&gt;hjún&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hjón&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hjon&lt;/sp&gt;) o. avlägset besl. med fsv. &lt;i&gt;fiūka&lt;/i&gt; osv., fara hastigt i luften = da. &lt;i&gt;fyge&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;Fegen&lt;/sp&gt;). Enl. Torp MoM 1914 s. 91 däremot av urgerm.&lt;i&gt; *feuhna-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*feuhnō-&lt;/i&gt;, besl. med litau. &lt;i&gt;pũkas&lt;/i&gt;, dun. Jfr &lt;sp&gt;fågel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjäder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjäder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjäder..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjäder&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiædher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjǫðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjær&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;fethara&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fedara&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;feder&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;feðer&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;feather&lt;/i&gt;), ej i got., av germ. &lt;i&gt;*feþ(a)rō-&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;pátra-&lt;/i&gt;, vinge, bildat med instrumentalt &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;suffix till ie. roten &lt;i&gt;pet&lt;/i&gt;, flyga, falla, i grek. &lt;i&gt;pétomai&lt;/i&gt;, flyger, &lt;i&gt;pterón&lt;/i&gt;, vinge, lat. &lt;i&gt;penna&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*pet(s)nā&lt;/i&gt;), fjäder (se &lt;sp&gt;pänna&lt;/sp&gt;), osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjäder&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiædher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjǫðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjær&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;fethara&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fedara&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;feder&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;feðer&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;feather&lt;/i&gt;), ej i got., av germ. &lt;i&gt;*feþ(a)rō-&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;pátra-&lt;/i&gt;, vinge, bildat med instrumentalt &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;suffix till ie. roten &lt;i&gt;pet&lt;/i&gt;, flyga, falla, i grek. &lt;i&gt;pétomai&lt;/i&gt;, flyger, &lt;i&gt;pterón&lt;/i&gt;, vinge, lat. &lt;i&gt;penna&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*pet(s)nā&lt;/i&gt;), fjäder (se &lt;sp&gt;pänna&lt;/sp&gt;), osv." />
        <feat att="see" val="pänna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjorton" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjorton..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjorton..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjorton&lt;/b&gt;, dial. även &lt;i&gt;fjortan&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiōrtan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiughurtan&lt;/i&gt; m. m., jfr isl. &lt;i&gt;fjórtán&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjog(o)rtán&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fidwortaíhun&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;vierzehn&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fourteen&lt;/i&gt; osv.; av former till &lt;sp&gt;fyra&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*tehun&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;) el. (i de nord. spr.) möjl. en avljudsform härtill; se f. ö. under &lt;sp&gt;femton&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjorton&lt;/b&gt;, dial. även &lt;i&gt;fjortan&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiōrtan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiughurtan&lt;/i&gt; m. m., jfr isl. &lt;i&gt;fjórtán&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjog(o)rtán&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fidwortaíhun&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;vierzehn&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fourteen&lt;/i&gt; osv.; av former till &lt;sp&gt;fyra&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*tehun&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;) el. (i de nord. spr.) möjl. en avljudsform härtill; se f. ö. under &lt;sp&gt;femton&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjoskig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjoskig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjoskig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjoskig&lt;/b&gt;, till sv. dial. &lt;i&gt;fjåsk&lt;/i&gt; n., fjoskig person; knappast, såsom antagits, en blandform av &lt;sp&gt;fjäsk(a)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjäskig&lt;/sp&gt; o. ä. nsv. &lt;i&gt;fjåka&lt;/i&gt;, fjollig, &lt;i&gt;fjåkot&lt;/i&gt; fjollig; i alla händelser en bildning med samma pejorativa &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;fjantig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjollig&lt;/sp&gt; o. en del ord på &lt;i&gt;pj-&lt;/i&gt; (se t. ex. &lt;sp&gt;pjoska&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pjunka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjoskig&lt;/b&gt;, till sv. dial. &lt;i&gt;fjåsk&lt;/i&gt; n., fjoskig person; knappast, såsom antagits, en blandform av &lt;sp&gt;fjäsk(a)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjäskig&lt;/sp&gt; o. ä. nsv. &lt;i&gt;fjåka&lt;/i&gt;, fjollig, &lt;i&gt;fjåkot&lt;/i&gt; fjollig; i alla händelser en bildning med samma pejorativa &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;fjantig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjollig&lt;/sp&gt; o. en del ord på &lt;i&gt;pj-&lt;/i&gt; (se t. ex. &lt;sp&gt;pjoska&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pjunka&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjälster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjälster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjälster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjälster&lt;/b&gt;, korvskinn, egentl. = fsv. &lt;i&gt;fiælster&lt;/i&gt; n., gömställe (även i no. o. ä. da.), till sv. dial. &lt;i&gt;fjäla&lt;/i&gt;, stoppa, fylla = fsv. &lt;i&gt;fiæla&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fela&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;filhan&lt;/i&gt;, gömma m. m. (se f. ö. &lt;sp&gt;fal 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;befalla&lt;/sp&gt;); bildat som &lt;sp&gt;hölster&lt;/sp&gt;. Jfr under &lt;sp&gt;fylgja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjälster&lt;/b&gt;, korvskinn, egentl. = fsv. &lt;i&gt;fiælster&lt;/i&gt; n., gömställe (även i no. o. ä. da.), till sv. dial. &lt;i&gt;fjäla&lt;/i&gt;, stoppa, fylla = fsv. &lt;i&gt;fiæla&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fela&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;filhan&lt;/i&gt;, gömma m. m. (se f. ö. &lt;sp&gt;fal 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;befalla&lt;/sp&gt;); bildat som &lt;sp&gt;hölster&lt;/sp&gt;. Jfr under &lt;sp&gt;fylgja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fylgja" />
        <feat att="see" val="hölster" />
        <feat att="see" val="befalla" />
        <feat att="see" val="fal" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjär..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fjär&lt;/b&gt;, stolt, från fra. &lt;i&gt;fier&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ferus&lt;/i&gt;, vild." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fjär&lt;/b&gt;, stolt, från fra. &lt;i&gt;fier&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ferus&lt;/i&gt;, vild." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjäll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjäll..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjäll..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fjäll&lt;/b&gt; (snöfjäll o. d.), i vissa sv. dial.: brant el. bart berg, t. ex. Vgtl., fsv. &lt;i&gt;fiæl(l)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjall (fell)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjeld&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fell&lt;/i&gt; från nord.); antingen germ. &lt;i&gt;*felzá-&lt;/i&gt;, växlande med &lt;i&gt;*falisa-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;felis(a)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fels(en)&lt;/i&gt;) osv., jfr sanskr. &lt;i&gt;pāṣāna-&lt;/i&gt;, sten (av &lt;i&gt;*pels-&lt;/i&gt;) el. också av germ. &lt;i&gt;*felþa-&lt;/i&gt;, egentl.: högslätt (= sv. lånordet &lt;sp&gt;fält&lt;/sp&gt; o. det inhemska &lt;i&gt;fjäll&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;urfjäll&lt;/sp&gt;), el. möjl. av germ. &lt;i&gt;*felna-&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;-ln-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ll&lt;/i&gt; såsom t. ex. i &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fjäll&lt;/b&gt; (snöfjäll o. d.), i vissa sv. dial.: brant el. bart berg, t. ex. Vgtl., fsv. &lt;i&gt;fiæl(l)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjall (fell)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjeld&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fell&lt;/i&gt; från nord.); antingen germ. &lt;i&gt;*felzá-&lt;/i&gt;, växlande med &lt;i&gt;*falisa-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;felis(a)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fels(en)&lt;/i&gt;) osv., jfr sanskr. &lt;i&gt;pāṣāna-&lt;/i&gt;, sten (av &lt;i&gt;*pels-&lt;/i&gt;) el. också av germ. &lt;i&gt;*felþa-&lt;/i&gt;, egentl.: högslätt (= sv. lånordet &lt;sp&gt;fält&lt;/sp&gt; o. det inhemska &lt;i&gt;fjäll&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;urfjäll&lt;/sp&gt;), el. möjl. av germ. &lt;i&gt;*felna-&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;-ln-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ll&lt;/i&gt; såsom t. ex. i &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="ull" />
        <feat att="see" val="urfjäll" />
        <feat att="see" val="fält" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjäll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjäll..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjäll..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fjäll&lt;/b&gt; (fisk- o. d.), y. fsv. &lt;i&gt;fiæll (fiæld)&lt;/i&gt;; besl. med germ. &lt;i&gt;*fella-&lt;/i&gt;, skinn, i isl. &lt;i&gt;berfjall&lt;/i&gt;, björnhud, got. &lt;i&gt;fill&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;þruts-fill&lt;/i&gt;, spetälska, västgerm. &lt;i&gt;fell&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;pellis&lt;/i&gt; ds. (av &lt;i&gt; *pelni-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;päls&lt;/sp&gt; o. även under det dock ej säkert hithörande &lt;sp&gt;päll&lt;/sp&gt;), jfr &lt;sp&gt;film&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fäll&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Fjällen falla från någons ögon&lt;/sp&gt;, efter bibeln: Ap. g. 9: 18: 'och strax föllo av hans ögon såsom fjäll'." />
        <feat att="faksimilID" val="0228" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fjäll&lt;/b&gt; (fisk- o. d.), y. fsv. &lt;i&gt;fiæll (fiæld)&lt;/i&gt;; besl. med germ. &lt;i&gt;*fella-&lt;/i&gt;, skinn, i isl. &lt;i&gt;berfjall&lt;/i&gt;, björnhud, got. &lt;i&gt;fill&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;þruts-fill&lt;/i&gt;, spetälska, västgerm. &lt;i&gt;fell&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;pellis&lt;/i&gt; ds. (av &lt;i&gt; *pelni-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;päls&lt;/sp&gt; o. även under det dock ej säkert hithörande &lt;sp&gt;päll&lt;/sp&gt;), jfr &lt;sp&gt;film&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fäll&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Fjällen falla från någons ögon&lt;/sp&gt;, efter bibeln: Ap. g. 9: 18: 'och strax föllo av hans ögon såsom fjäll'." />
        <feat att="see" val="Fjällen falla från någons ögon" />
        <feat att="see" val="fäll" />
        <feat att="see" val="film" />
        <feat att="see" val="päll" />
        <feat att="see" val="päls" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fittja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fittja..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fittja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fittja&lt;/b&gt;, egentl. dialektord (fem.), knippa av oskäktad hampa el. lin, jämte sv. dial. &lt;i&gt;fittje&lt;/i&gt; m., plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;), jfr Broman Hels.-boken 1733: &lt;i&gt;fittjar&lt;/i&gt; plur., Carleson 1756: 'små kärvar (lin), Fittiar kallade', motsv. fsv. &lt;i&gt;fiti&lt;/i&gt; m. (ackus. &lt;i&gt;fitia&lt;/i&gt;) ds., besl. med no. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;fitja&lt;/i&gt; f. ändan el. avdelning av en väv, det senare även: härva, da. &lt;i&gt;fid&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fed&lt;/i&gt;, härva, garnbunt, fhty. &lt;i&gt;fizza&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fitze&lt;/i&gt;) ds., i fhty. även: trådändarna i en väv, i bildl. betyd. fsax. &lt;i&gt;fittea&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fitt&lt;/i&gt;, del av en dikt. &lt;i&gt;Fittja&lt;/i&gt; är formellt en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stamsutvidgniiig av germ. &lt;i&gt;*fetiō-&lt;/i&gt; i de västgerm. orden; fsv. &lt;i&gt;fiti&lt;/i&gt; av germ. &lt;i&gt;*fetja-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt;. m. Sv. dial. &lt;i&gt;fittje&lt;/i&gt; m. har utvecklats ur fsv. &lt;i&gt;fiti&lt;/i&gt; genom påverkan av de oblika kasus, såsom ä. sv. &lt;i&gt;vilje&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt;, sbst.) ur fsv. &lt;i&gt;vili&lt;/i&gt;. Germ. &lt;i&gt;*fetjō-&lt;/i&gt; (med .grundbetyd.: ända, kant, fot, jfr no. o. fhty.) = ie. *pedi̯ā i grek. &lt;i&gt;pétsa&lt;/i&gt;, kant (egentl.: fot) på kläder; alltså = isl. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; f., hud mellan tårna, o. isl. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; f., kant på kappa, no. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt;, bård, kant på hästman; avledn. av ie. &lt;i&gt;*pedo-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;fjät&lt;/sp&gt;), avljudsform till fot. — Härtill: &lt;sp&gt;fittjegarn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fittja&lt;/b&gt;, egentl. dialektord (fem.), knippa av oskäktad hampa el. lin, jämte sv. dial. &lt;i&gt;fittje&lt;/i&gt; m., plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;), jfr Broman Hels.-boken 1733: &lt;i&gt;fittjar&lt;/i&gt; plur., Carleson 1756: 'små kärvar (lin), Fittiar kallade', motsv. fsv. &lt;i&gt;fiti&lt;/i&gt; m. (ackus. &lt;i&gt;fitia&lt;/i&gt;) ds., besl. med no. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;fitja&lt;/i&gt; f. ändan el. avdelning av en väv, det senare även: härva, da. &lt;i&gt;fid&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fed&lt;/i&gt;, härva, garnbunt, fhty. &lt;i&gt;fizza&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fitze&lt;/i&gt;) ds., i fhty. även: trådändarna i en väv, i bildl. betyd. fsax. &lt;i&gt;fittea&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fitt&lt;/i&gt;, del av en dikt. &lt;i&gt;Fittja&lt;/i&gt; är formellt en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stamsutvidgniiig av germ. &lt;i&gt;*fetiō-&lt;/i&gt; i de västgerm. orden; fsv. &lt;i&gt;fiti&lt;/i&gt; av germ. &lt;i&gt;*fetja-&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt;. m. Sv. dial. &lt;i&gt;fittje&lt;/i&gt; m. har utvecklats ur fsv. &lt;i&gt;fiti&lt;/i&gt; genom påverkan av de oblika kasus, såsom ä. sv. &lt;i&gt;vilje&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;vilja&lt;/sp&gt;, sbst.) ur fsv. &lt;i&gt;vili&lt;/i&gt;. Germ. &lt;i&gt;*fetjō-&lt;/i&gt; (med .grundbetyd.: ända, kant, fot, jfr no. o. fhty.) = ie. *pedi̯ā i grek. &lt;i&gt;pétsa&lt;/i&gt;, kant (egentl.: fot) på kläder; alltså = isl. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; f., hud mellan tårna, o. isl. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; f., kant på kappa, no. &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt;, bård, kant på hästman; avledn. av ie. &lt;i&gt;*pedo-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;fjät&lt;/sp&gt;), avljudsform till fot. — Härtill: &lt;sp&gt;fittjegarn&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fixera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fixera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fixera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fixera&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;fixer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*fixāre&lt;/i&gt;, fästa, till &lt;i&gt;fixus&lt;/i&gt;, fast, till &lt;i&gt;fīgere&lt;/i&gt;, fästa (jfr &lt;sp&gt;ficka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krucifix&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fixera&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;fixer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*fixāre&lt;/i&gt;, fästa, till &lt;i&gt;fixus&lt;/i&gt;, fast, till &lt;i&gt;fīgere&lt;/i&gt;, fästa (jfr &lt;sp&gt;ficka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krucifix&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fistel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fistel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fistel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fistel&lt;/b&gt; = fsv., da., från ty.: mlty. &lt;i&gt;vistel&lt;/i&gt;, fistel = fhty. &lt;i&gt;fistul&lt;/i&gt;, rör (ty. &lt;i&gt;fistel&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;fistula&lt;/i&gt;, rör, rörpipa, fistel; av omstridd härledning; möjl. genom dissimilation av &lt;i&gt;*flistula&lt;/i&gt;, varom närmare under &lt;sp&gt;plister&lt;/sp&gt;. — I da. o. ty. även 'falsett' på grund av dennas pipiga ljud." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fistel&lt;/b&gt; = fsv., da., från ty.: mlty. &lt;i&gt;vistel&lt;/i&gt;, fistel = fhty. &lt;i&gt;fistul&lt;/i&gt;, rör (ty. &lt;i&gt;fistel&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;fistula&lt;/i&gt;, rör, rörpipa, fistel; av omstridd härledning; möjl. genom dissimilation av &lt;i&gt;*flistula&lt;/i&gt;, varom närmare under &lt;sp&gt;plister&lt;/sp&gt;. — I da. o. ty. även 'falsett' på grund av dennas pipiga ljud." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Fittja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Fittja..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Fittja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Fittja&lt;/b&gt;, ortn. = fsv., dat. plur. &lt;i&gt;fitium&lt;/i&gt; 1329, med motsvarigheter i västnord. ortnamn; pluralformer = isl. &lt;i&gt;fitjar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fitjum&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; f., sidländ jordsträckning vid vatten; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;fitia&lt;/i&gt; U. Hiärne o. 1715; avljudsform till &lt;sp&gt;fet&lt;/sp&gt; (stam &lt;i&gt;feit&lt;/i&gt;), se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Fittja&lt;/b&gt;, ortn. = fsv., dat. plur. &lt;i&gt;fitium&lt;/i&gt; 1329, med motsvarigheter i västnord. ortnamn; pluralformer = isl. &lt;i&gt;fitjar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fitjum&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fit&lt;/i&gt; f., sidländ jordsträckning vid vatten; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;fitia&lt;/i&gt; U. Hiärne o. 1715; avljudsform till &lt;sp&gt;fet&lt;/sp&gt; (stam &lt;i&gt;feit&lt;/i&gt;), se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjolla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjolla..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjolla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjolla&lt;/b&gt;, sbst., 1685, &lt;b&gt;fjollas&lt;/b&gt;, vb, &lt;b&gt;fjollig&lt;/b&gt;, adj.; jfr ä. (n)sv. &lt;i&gt;fjoller&lt;/i&gt; Bellman, &lt;i&gt;fioll&lt;/i&gt; n., tok (t. ex. Bellman) o. tokeri, no. &lt;i&gt;fjolla&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;fjolle&lt;/i&gt;, vb; anses vanl. för ombildning av ffra. &lt;i&gt;fol&lt;/i&gt;, dåre (varav fra. &lt;i&gt;fou&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fool&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fol&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fól&lt;/i&gt;, båda neutr.), av lat. &lt;i&gt;follis&lt;/i&gt;, blåsbälg (urbesl. med bälg); möjl. dock inhemskt: jfr no. o. sv. dial. &lt;i&gt;fjalla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjaale&lt;/i&gt;, bära sig otympligt el. tafatt åt, m. fl., med pejorativt &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; (se t. ex. &lt;sp&gt;fjollig&lt;/sp&gt;) o. en inom detta slags verb vanlig vokalväxling." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjolla&lt;/b&gt;, sbst., 1685, &lt;b&gt;fjollas&lt;/b&gt;, vb, &lt;b&gt;fjollig&lt;/b&gt;, adj.; jfr ä. (n)sv. &lt;i&gt;fjoller&lt;/i&gt; Bellman, &lt;i&gt;fioll&lt;/i&gt; n., tok (t. ex. Bellman) o. tokeri, no. &lt;i&gt;fjolla&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;fjolle&lt;/i&gt;, vb; anses vanl. för ombildning av ffra. &lt;i&gt;fol&lt;/i&gt;, dåre (varav fra. &lt;i&gt;fou&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fool&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fol&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fól&lt;/i&gt;, båda neutr.), av lat. &lt;i&gt;follis&lt;/i&gt;, blåsbälg (urbesl. med bälg); möjl. dock inhemskt: jfr no. o. sv. dial. &lt;i&gt;fjalla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjaale&lt;/i&gt;, bära sig otympligt el. tafatt åt, m. fl., med pejorativt &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; (se t. ex. &lt;sp&gt;fjollig&lt;/sp&gt;) o. en inom detta slags verb vanlig vokalväxling." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjord" />
          <feat att="writtenForm" val="fjärd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjord..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjord..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjord, fjärd&lt;/b&gt;, det förra i sht västsvenskt, det senare mellansvenskt, fsv. &lt;i&gt;fiordher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiærdher&lt;/i&gt;, från ett gemensamt paradigm nom. &lt;i&gt;fiordher&lt;/i&gt; (med s. k. &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;brytning), genit. &lt;i&gt;fiærdha(r)&lt;/i&gt; (med s. k. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;brytning) = isl. &lt;i&gt;fjǫrδr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjord&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;firth&lt;/i&gt; från nord.), av urnord. &lt;i&gt;*ferþu-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pertu-&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;tu-&lt;/i&gt;suffix av roten ᵹ, fara (se &lt;sp&gt;fjol&lt;/sp&gt;), avljudsform till &lt;i&gt;por&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: överfartsställe; i avljudsförh. till ie. &lt;i&gt;*pṛtú-&lt;/i&gt; i t. ex. no. &lt;i&gt;for(d)&lt;/i&gt;, väg över ett träsk, samt i ortnamnen gall.-lat. &lt;i&gt;Augusto-ritum&lt;/i&gt; osv., eng. &lt;i&gt;Oxford&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;Erfurt&lt;/i&gt; osv., avest. &lt;i&gt;per&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;tu&lt;/i&gt;, bro; lat. &lt;i&gt;portus&lt;/i&gt;, hamn, kan vara ie. &lt;i&gt;*portu-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*pṛtu-&lt;/i&gt;; jfr de hithörande lånorden &lt;sp&gt;port&lt;/sp&gt; ävensom under &lt;sp&gt;portvin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjord, fjärd&lt;/b&gt;, det förra i sht västsvenskt, det senare mellansvenskt, fsv. &lt;i&gt;fiordher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fiærdher&lt;/i&gt;, från ett gemensamt paradigm nom. &lt;i&gt;fiordher&lt;/i&gt; (med s. k. &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;brytning), genit. &lt;i&gt;fiærdha(r)&lt;/i&gt; (med s. k. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;brytning) = isl. &lt;i&gt;fjǫrδr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fjord&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;firth&lt;/i&gt; från nord.), av urnord. &lt;i&gt;*ferþu-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pertu-&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;tu-&lt;/i&gt;suffix av roten ᵹ, fara (se &lt;sp&gt;fjol&lt;/sp&gt;), avljudsform till &lt;i&gt;por&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: överfartsställe; i avljudsförh. till ie. &lt;i&gt;*pṛtú-&lt;/i&gt; i t. ex. no. &lt;i&gt;for(d)&lt;/i&gt;, väg över ett träsk, samt i ortnamnen gall.-lat. &lt;i&gt;Augusto-ritum&lt;/i&gt; osv., eng. &lt;i&gt;Oxford&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;Erfurt&lt;/i&gt; osv., avest. &lt;i&gt;per&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;tu&lt;/i&gt;, bro; lat. &lt;i&gt;portus&lt;/i&gt;, hamn, kan vara ie. &lt;i&gt;*portu-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*pṛtu-&lt;/i&gt;; jfr de hithörande lånorden &lt;sp&gt;port&lt;/sp&gt; ävensom under &lt;sp&gt;portvin&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjant" />
          <feat att="writtenForm" val="fjanter 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjant..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjant..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjant(er)&lt;/b&gt;, ungt ord i sv. liksom &lt;sp&gt;fjanta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fjantig&lt;/sp&gt;; i litteraturen först från 1800-t:s senare hälft (ej hos Dalin 1850); jfr da. &lt;i&gt;fjante&lt;/i&gt; ds., vartill vb. &lt;sp&gt;fjanta&lt;/sp&gt; = no. Enl. många av &lt;sp&gt;fant&lt;/sp&gt; genom inverkan från likbetyd. nord. ord på &lt;i&gt;fj-&lt;/i&gt; såsom &lt;i&gt;fjoll-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjåk-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fjoskig&lt;/sp&gt;) osv.; jfr V. Andersen Dania 1: 223; kanske dock inhemsk nybildning med pejorativt &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fjoskig&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjant(er)&lt;/b&gt;, ungt ord i sv. liksom &lt;sp&gt;fjanta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fjantig&lt;/sp&gt;; i litteraturen först från 1800-t:s senare hälft (ej hos Dalin 1850); jfr da. &lt;i&gt;fjante&lt;/i&gt; ds., vartill vb. &lt;sp&gt;fjanta&lt;/sp&gt; = no. Enl. många av &lt;sp&gt;fant&lt;/sp&gt; genom inverkan från likbetyd. nord. ord på &lt;i&gt;fj-&lt;/i&gt; såsom &lt;i&gt;fjoll-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjåk-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fjoskig&lt;/sp&gt;) osv.; jfr V. Andersen Dania 1: 223; kanske dock inhemsk nybildning med pejorativt &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fjoskig&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fjol" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fjol..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fjol..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fjol&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;fjor&lt;/b&gt;, uppsvensk resp. sydsvensk form, i förb. &lt;sp&gt;i fjol&lt;/sp&gt; o. sammans. &lt;sp&gt;fjol-år&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;(i) flordh&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;i fjorð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;(i) fjor&lt;/i&gt;, urspr. utan prepos. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;i går&lt;/sp&gt;) = mhty. &lt;i&gt;vert&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*feruði-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;parút&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;pérysi&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*peruti&lt;/i&gt;), armen. &lt;i&gt;heru&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;uraid&lt;/i&gt;; av ie. &lt;i&gt;per&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;-uti&lt;/i&gt;, avljudsform (snarast lokativus sing.) till ie. &lt;i&gt;u̯et-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;étos&lt;/i&gt; n., år (jfr &lt;sp&gt;vädur&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0227" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fjol&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;fjor&lt;/b&gt;, uppsvensk resp. sydsvensk form, i förb. &lt;sp&gt;i fjol&lt;/sp&gt; o. sammans. &lt;sp&gt;fjol-år&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;(i) flordh&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;i fjorð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;(i) fjor&lt;/i&gt;, urspr. utan prepos. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;i går&lt;/sp&gt;) = mhty. &lt;i&gt;vert&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*feruði-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;parút&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;pérysi&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*peruti&lt;/i&gt;), armen. &lt;i&gt;heru&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;uraid&lt;/i&gt;; av ie. &lt;i&gt;per&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;-uti&lt;/i&gt;, avljudsform (snarast lokativus sing.) till ie. &lt;i&gt;u̯et-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;étos&lt;/i&gt; n., år (jfr &lt;sp&gt;vädur&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="firma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--firma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--firma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;firma&lt;/b&gt; = ty., från ital. =, urspr.: bindande underskrift av ett handelshus, sedan om handelshuset självt; till ital. &lt;i&gt;firmare&lt;/i&gt; = lat., egentl.: befästa, till &lt;i&gt;firmus&lt;/i&gt;, fast (jfr &lt;sp&gt;farm&lt;/sp&gt; o. följ.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;firma&lt;/b&gt; = ty., från ital. =, urspr.: bindande underskrift av ett handelshus, sedan om handelshuset självt; till ital. &lt;i&gt;firmare&lt;/i&gt; = lat., egentl.: befästa, till &lt;i&gt;firmus&lt;/i&gt;, fast (jfr &lt;sp&gt;farm&lt;/sp&gt; o. följ.)." />
        <feat att="see" val="firmament 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="firmament" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--firmament..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--firmament..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;firmament&lt;/b&gt; = mhty., ty., av lat. &lt;i&gt;firmamentum&lt;/i&gt;, stöd, fäste, till &lt;i&gt;firmus&lt;/i&gt;, fast; se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;firmament&lt;/b&gt; = mhty., ty., av lat. &lt;i&gt;firmamentum&lt;/i&gt;, stöd, fäste, till &lt;i&gt;firmus&lt;/i&gt;, fast; se föreg." />
        <feat att="see" val="firma 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fira" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fira..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fira..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fira&lt;/b&gt;, släppa efter tåg o. d., P. Svart Gensv. 1558 = da. &lt;i&gt;fire&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;firen&lt;/i&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;veer&lt;/i&gt;; dunkelt; möjl. från fra. &lt;i&gt;virer&lt;/i&gt;, vrida (se &lt;sp&gt;girland&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fira&lt;/b&gt;, släppa efter tåg o. d., P. Svart Gensv. 1558 = da. &lt;i&gt;fire&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;firen&lt;/i&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;veer&lt;/i&gt;; dunkelt; möjl. från fra. &lt;i&gt;virer&lt;/i&gt;, vrida (se &lt;sp&gt;girland&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fisk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fisker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fiskr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fisk&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fisks&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;fisch&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fish&lt;/i&gt;; allm. germ. ord, germ. &lt;i&gt;*fiska-&lt;/i&gt;, jfr ie. &lt;i&gt;*piski-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;piscis&lt;/i&gt; o. ie. &lt;i&gt;*peisko-&lt;/i&gt; i fir. &lt;i&gt;iasc&lt;/i&gt;; f. ö. dunkelt. Gemensam indoeur. beteckning för 'fisk' saknas; jfr t. ex. sanskr. &lt;i&gt;mátsya-&lt;/i&gt;, men grek. &lt;i&gt;ikhthýs&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Få sina fiskar varma&lt;/sp&gt;, A. Oxenstierna 1647: 'troo wist at Salvius j sin tijdh fuller fåår sine fiskar warma', Kolmodin 1732; ett av de många äldre uttr., där 'stryk' o. d. betecknades med namn på maträtter; jfr &lt;sp&gt;munfisk&lt;/sp&gt; o. förf. 1600-t:s sv. s. 60. — &lt;sp&gt;Fiskare&lt;/sp&gt; = fsv. (ej i landskapslagarna), uppträder som egentlig yrkesbeteckning först i ä. nsv.; under medeltiden fanns ingen klass, som hade fiske till huvudnäring; havsfisket (uteslutande vid stränderna) bedrevs huvudsakligen av bönder, som vid vissa tider av året lämnade sitt jordbruk (jfr under &lt;sp&gt;Falsterbo&lt;/sp&gt;). Ortnamnen på &lt;i&gt;Fisk(e)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Fiskar-&lt;/i&gt; syfta på sötvatten. — &lt;sp&gt;Fiskebragd&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;bragd&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Fiskgjuse&lt;/sp&gt;, Bib. 1541: &lt;i&gt;fiskagiusen&lt;/i&gt;; besl. med fsv. &lt;i&gt;giūþer&lt;/i&gt; (i ortn. &lt;i&gt;Giudhanæs&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Djuvanäs&lt;/sp&gt; Smål), sv. dial. &lt;i&gt;judar&lt;/i&gt; plur., &lt;i&gt;fiskegjur&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*-gjudr&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;(fiske)gjud&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;gjóðr&lt;/i&gt;, o. sv. dial. &lt;i&gt;jutar&lt;/i&gt; plur., fhty. &lt;i&gt;eringeoz&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till ags. &lt;i&gt;earngéat&lt;/i&gt; (även &lt;i&gt;-géap&lt;/i&gt;), örn?; till den ljudhärmande ie. roten &lt;i&gt;gheu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ghou&lt;/i&gt;, som även ingår i isl. &lt;i&gt;geyja&lt;/i&gt;, skälla, &lt;i&gt;gaula&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;göla&lt;/i&gt;, tjuta, sanskr. &lt;i&gt;hávati&lt;/i&gt;, ropar, osv. Jfr förf. Nord. stud. s. 187." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fisk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fisker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fiskr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fisk&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fisks&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;fisch&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fish&lt;/i&gt;; allm. germ. ord, germ. &lt;i&gt;*fiska-&lt;/i&gt;, jfr ie. &lt;i&gt;*piski-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;piscis&lt;/i&gt; o. ie. &lt;i&gt;*peisko-&lt;/i&gt; i fir. &lt;i&gt;iasc&lt;/i&gt;; f. ö. dunkelt. Gemensam indoeur. beteckning för 'fisk' saknas; jfr t. ex. sanskr. &lt;i&gt;mátsya-&lt;/i&gt;, men grek. &lt;i&gt;ikhthýs&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Få sina fiskar varma&lt;/sp&gt;, A. Oxenstierna 1647: 'troo wist at Salvius j sin tijdh fuller fåår sine fiskar warma', Kolmodin 1732; ett av de många äldre uttr., där 'stryk' o. d. betecknades med namn på maträtter; jfr &lt;sp&gt;munfisk&lt;/sp&gt; o. förf. 1600-t:s sv. s. 60. — &lt;sp&gt;Fiskare&lt;/sp&gt; = fsv. (ej i landskapslagarna), uppträder som egentlig yrkesbeteckning först i ä. nsv.; under medeltiden fanns ingen klass, som hade fiske till huvudnäring; havsfisket (uteslutande vid stränderna) bedrevs huvudsakligen av bönder, som vid vissa tider av året lämnade sitt jordbruk (jfr under &lt;sp&gt;Falsterbo&lt;/sp&gt;). Ortnamnen på &lt;i&gt;Fisk(e)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Fiskar-&lt;/i&gt; syfta på sötvatten. — &lt;sp&gt;Fiskebragd&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;bragd&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Fiskgjuse&lt;/sp&gt;, Bib. 1541: &lt;i&gt;fiskagiusen&lt;/i&gt;; besl. med fsv. &lt;i&gt;giūþer&lt;/i&gt; (i ortn. &lt;i&gt;Giudhanæs&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Djuvanäs&lt;/sp&gt; Smål), sv. dial. &lt;i&gt;judar&lt;/i&gt; plur., &lt;i&gt;fiskegjur&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*-gjudr&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;(fiske)gjud&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;gjóðr&lt;/i&gt;, o. sv. dial. &lt;i&gt;jutar&lt;/i&gt; plur., fhty. &lt;i&gt;eringeoz&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till ags. &lt;i&gt;earngéat&lt;/i&gt; (även &lt;i&gt;-géap&lt;/i&gt;), örn?; till den ljudhärmande ie. roten &lt;i&gt;gheu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ghou&lt;/i&gt;, som även ingår i isl. &lt;i&gt;geyja&lt;/i&gt;, skälla, &lt;i&gt;gaula&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;göla&lt;/i&gt;, tjuta, sanskr. &lt;i&gt;hávati&lt;/i&gt;, ropar, osv. Jfr förf. Nord. stud. s. 187." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fiskal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fiskal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fiskal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fiskal&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;fiscālis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fiscus&lt;/i&gt;, egentl.: korg, sedan: pänningkorg, statskassa." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fiskal&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;fiscālis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fiscus&lt;/i&gt;, egentl.: korg, sedan: pänningkorg, statskassa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fisa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fisa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fisa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fisa&lt;/b&gt; = isl. &lt;i&gt;físa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fise&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;vîsen&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;fīs&lt;/i&gt; m., med &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;avledn. i mlty., mhty. &lt;i&gt;vist&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fist&lt;/i&gt;) osv.; = no. &lt;i&gt;fisa&lt;/i&gt;, blåsa, pusta; väl till en ie. rot &lt;i&gt;(s)pis&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;spīrāre&lt;/i&gt;, blåsa m. m. (med &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; &gt; tonande &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; &gt; r liksom i &lt;i&gt;aurōra&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fisa&lt;/b&gt; = isl. &lt;i&gt;físa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fise&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;vîsen&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;fīs&lt;/i&gt; m., med &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;avledn. i mlty., mhty. &lt;i&gt;vist&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fist&lt;/i&gt;) osv.; = no. &lt;i&gt;fisa&lt;/i&gt;, blåsa, pusta; väl till en ie. rot &lt;i&gt;(s)pis&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;spīrāre&lt;/i&gt;, blåsa m. m. (med &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; &gt; tonande &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; &gt; r liksom i &lt;i&gt;aurōra&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fisch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fisch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fisch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fisch&lt;/b&gt;, spelmark, av fra. &lt;i&gt;fiche&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;*figicāre&lt;/i&gt;, fästa (se &lt;sp&gt;affisch&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ficka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0226" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fisch&lt;/b&gt;, spelmark, av fra. &lt;i&gt;fiche&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;*figicāre&lt;/i&gt;, fästa (se &lt;sp&gt;affisch&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ficka&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="annons" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--annons..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--annons..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;annons&lt;/b&gt;, o. 1780, av fra. &lt;i&gt;annonce&lt;/i&gt;, till vb. &lt;i&gt;annoncer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;adnuntiāre&lt;/i&gt;, förkunna, till &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, vid, o. &lt;i&gt;nuntiāre&lt;/i&gt;, kungöra, till &lt;i&gt;nuntius&lt;/i&gt;, bud, förkunnande (= &lt;sp&gt;nuntie&lt;/sp&gt;, påvligt sändebud); jfr &lt;sp&gt;prononcera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;renons&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;annons&lt;/b&gt;, o. 1780, av fra. &lt;i&gt;annonce&lt;/i&gt;, till vb. &lt;i&gt;annoncer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;adnuntiāre&lt;/i&gt;, förkunna, till &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, vid, o. &lt;i&gt;nuntiāre&lt;/i&gt;, kungöra, till &lt;i&gt;nuntius&lt;/i&gt;, bud, förkunnande (= &lt;sp&gt;nuntie&lt;/sp&gt;, påvligt sändebud); jfr &lt;sp&gt;prononcera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;renons&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="renons" />
        <feat att="see" val="prononcera" />
        <feat att="see" val="nuntie" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="annex" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--annex..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--annex..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;annex&lt;/b&gt;, ytterst från lat. &lt;i&gt;annexum&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;annexa&lt;/i&gt;, part. perf. pass. n. o. f. av &lt;i&gt;adnectere&lt;/i&gt;, knyta el. fästa vid (= sv. &lt;sp&gt;annektera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;annex&lt;/b&gt;, ytterst från lat. &lt;i&gt;annexum&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;annexa&lt;/i&gt;, part. perf. pass. n. o. f. av &lt;i&gt;adnectere&lt;/i&gt;, knyta el. fästa vid (= sv. &lt;sp&gt;annektera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="annektera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="annotera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--annotera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--annotera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;annotera&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;notera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;annotera&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;notera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="notera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="annorledes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--annorledes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--annorledes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;annorledes&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;annorlēdhis&lt;/i&gt; m. m., jfr da. &lt;i&gt;anderledes&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-ledes&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;annorlunda&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;annorstädes&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-städes&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;annorledes&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;annorlēdhis&lt;/i&gt; m. m., jfr da. &lt;i&gt;anderledes&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-ledes&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;annorlunda&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;; &lt;sp&gt;annorstädes&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;-städes&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-städes" />
        <feat att="see" val="annan" />
        <feat att="see" val="annorstädes" />
        <feat att="see" val="-lunda" />
        <feat att="see" val="annan" />
        <feat att="see" val="annorlunda" />
        <feat att="see" val="-ledes" />
        <feat att="see" val="annan" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="annan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--annan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--annan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;annan&lt;/b&gt; = y. fsv., motsv. da. &lt;i&gt;anden&lt;/i&gt;, egentl. ack. sing. m. av fsv. &lt;i&gt;annar&lt;/i&gt; (även i betyd. 'en', se &lt;sp&gt;antingen&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;annarr&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;anþar&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;âthar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ôthar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;andar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ander&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;óðer&lt;/i&gt; (eng. other), av germ. &lt;i&gt;*anþara-&lt;/i&gt;, motsv. sanskr. &lt;i&gt;antara-&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;añtras&lt;/i&gt;; komparativbildning till stammen &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;anya-&lt;/i&gt;, annan, liksom lat. &lt;i&gt;alter&lt;/i&gt;, den ene av två, till &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;alius&lt;/i&gt;, annan. — I &lt;sp&gt;annorledes&lt;/sp&gt; ingår nom. sing. f. &lt;i&gt;annor&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;-ledes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;; i &lt;sp&gt;annorstädes&lt;/sp&gt; osv. har den feminina formen analogiskt inkommet. — Sv. dial. &lt;i&gt;āre&lt;/i&gt;, andre, -a, utgår från den fsv. synkoperade formen &lt;i&gt;aþre(r)&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*annrē(R)&lt;/i&gt;, med ljudlagsenlig övergång av &lt;i&gt;-nnr-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ðr-&lt;/i&gt;, medan riksspr. &lt;i&gt;andre, -a&lt;/i&gt; innehåller det analogiskt nybildade fsv. &lt;i&gt;andre, -a&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;annan&lt;/b&gt; = y. fsv., motsv. da. &lt;i&gt;anden&lt;/i&gt;, egentl. ack. sing. m. av fsv. &lt;i&gt;annar&lt;/i&gt; (även i betyd. 'en', se &lt;sp&gt;antingen&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;annarr&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;anþar&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;âthar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ôthar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;andar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ander&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;óðer&lt;/i&gt; (eng. other), av germ. &lt;i&gt;*anþara-&lt;/i&gt;, motsv. sanskr. &lt;i&gt;antara-&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;añtras&lt;/i&gt;; komparativbildning till stammen &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;anya-&lt;/i&gt;, annan, liksom lat. &lt;i&gt;alter&lt;/i&gt;, den ene av två, till &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;alius&lt;/i&gt;, annan. — I &lt;sp&gt;annorledes&lt;/sp&gt; ingår nom. sing. f. &lt;i&gt;annor&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;-ledes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;; i &lt;sp&gt;annorstädes&lt;/sp&gt; osv. har den feminina formen analogiskt inkommet. — Sv. dial. &lt;i&gt;āre&lt;/i&gt;, andre, -a, utgår från den fsv. synkoperade formen &lt;i&gt;aþre(r)&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*annrē(R)&lt;/i&gt;, med ljudlagsenlig övergång av &lt;i&gt;-nnr-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-ðr-&lt;/i&gt;, medan riksspr. &lt;i&gt;andre, -a&lt;/i&gt; innehåller det analogiskt nybildade fsv. &lt;i&gt;andre, -a&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="annorstädes" />
        <feat att="see" val="-ledes" />
        <feat att="see" val="-lunda" />
        <feat att="see" val="annorledes" />
        <feat att="see" val="antingen" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Anna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Anna..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Anna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Anna&lt;/b&gt;, kvinnon. = fsv., fno.-isl., fda., efter S:t Anna, jungfru Marias moder. Samma el. liknande kvinnonamn finnas också i andra spr., t. ex. lat.; jfr även fsv. &lt;i&gt;Ana&lt;/i&gt;. De ha i regel uppkommit i barnspr., oberoende av varandra, o. äro sålunda att jämföra med de under &lt;sp&gt;anor&lt;/sp&gt; anförda orden el. med &lt;sp&gt;amma&lt;/sp&gt;, kvinnon. &lt;sp&gt;Nanna&lt;/sp&gt; osv. — Härtill &lt;sp&gt;Annika&lt;/sp&gt;, med samma lty. diminutivavledn. som t. ex. i sv. &lt;sp&gt;fänika&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nejlika&lt;/sp&gt; osv. — Hit hör även &lt;sp&gt;Annie&lt;/sp&gt;, från eng., bildat med diminutivsuffixet &lt;i&gt;-ie&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Anna&lt;/b&gt;, kvinnon. = fsv., fno.-isl., fda., efter S:t Anna, jungfru Marias moder. Samma el. liknande kvinnonamn finnas också i andra spr., t. ex. lat.; jfr även fsv. &lt;i&gt;Ana&lt;/i&gt;. De ha i regel uppkommit i barnspr., oberoende av varandra, o. äro sålunda att jämföra med de under &lt;sp&gt;anor&lt;/sp&gt; anförda orden el. med &lt;sp&gt;amma&lt;/sp&gt;, kvinnon. &lt;sp&gt;Nanna&lt;/sp&gt; osv. — Härtill &lt;sp&gt;Annika&lt;/sp&gt;, med samma lty. diminutivavledn. som t. ex. i sv. &lt;sp&gt;fänika&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nejlika&lt;/sp&gt; osv. — Hit hör även &lt;sp&gt;Annie&lt;/sp&gt;, från eng., bildat med diminutivsuffixet &lt;i&gt;-ie&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Annie" />
        <feat att="see" val="fänika" />
        <feat att="see" val="nejlika" />
        <feat att="see" val="Annika" />
        <feat att="see" val="Nanna" />
        <feat att="see" val="amma" />
        <feat att="see" val="anor" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="annbok" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--annbok..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--annbok..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;annbok&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;avenbok&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;annbok&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;avenbok&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="avenbok" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="annars" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--annars..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--annars..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;annars&lt;/b&gt; = fsv., isl.; egentl. genit. sing. av fsv. &lt;i&gt;annar&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt;); i användning påverkat av mlty. o. ty. &lt;i&gt;anders&lt;/i&gt;. — I fsv. o. ä. nsv. även: annorlunda." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;annars&lt;/b&gt; = fsv., isl.; egentl. genit. sing. av fsv. &lt;i&gt;annar&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt;); i användning påverkat av mlty. o. ty. &lt;i&gt;anders&lt;/i&gt;. — I fsv. o. ä. nsv. även: annorlunda." />
        <feat att="see" val="annan" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anlanga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anlanga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anlanga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anlanga&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1593, förr även såsom i ty. : anlända = ä. da. &lt;i&gt;anlange&lt;/i&gt;, från mlty. o, ty. &lt;i&gt;anlangen&lt;/i&gt;; egentl.: sträcka sig o. nå fram till, varav bl. a.: vidkomma, röra; se närmare &lt;sp&gt;langa&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;anbelanga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;belanga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anlanga&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1593, förr även såsom i ty. : anlända = ä. da. &lt;i&gt;anlange&lt;/i&gt;, från mlty. o, ty. &lt;i&gt;anlangen&lt;/i&gt;; egentl.: sträcka sig o. nå fram till, varav bl. a.: vidkomma, röra; se närmare &lt;sp&gt;langa&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;anbelanga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;belanga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="anbelanga" />
        <feat att="see" val="belanga" />
        <feat att="see" val="langa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ankomst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ankomst..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ankomst..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ankomst&lt;/b&gt;, 1500-t = da., efter mlty. &lt;i&gt;ankumpst&lt;/i&gt; (: ty. &lt;i&gt;ankunft&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;förnumstig : förnuft&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ankomst&lt;/b&gt;, 1500-t = da., efter mlty. &lt;i&gt;ankumpst&lt;/i&gt; (: ty. &lt;i&gt;ankunft&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;förnumstig : förnuft&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="förnumstig : förnuft" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anmoda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anmoda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anmoda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anmoda&lt;/b&gt;, o. 1600 = da. &lt;i&gt;anmode&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;anmôden&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;anmuten&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;an-&lt;/sp&gt;  o. mlty. &lt;i&gt;môden&lt;/i&gt;, begära = ty. &lt;i&gt;muten&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;muta in&lt;/sp&gt;, om malmfyndigheter), till subst. &lt;sp&gt;mod&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anmoda&lt;/b&gt;, o. 1600 = da. &lt;i&gt;anmode&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;anmôden&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;anmuten&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;an-&lt;/sp&gt;  o. mlty. &lt;i&gt;môden&lt;/i&gt;, begära = ty. &lt;i&gt;muten&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;muta in&lt;/sp&gt;, om malmfyndigheter), till subst. &lt;sp&gt;mod&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="mod" />
        <feat att="see" val="muta in" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anlete" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anlete..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anlete..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anlete&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;anlite&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;andlite&lt;/i&gt;, (även i Bib. 1541) m. m. = isl. &lt;i&gt;andliti&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;andlede&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;antlizzi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;antlitz&lt;/i&gt;) n., jfr ags. &lt;i&gt;andwlita, -e&lt;/i&gt; m.; jämte, med annat bildningssätt, &lt;sp&gt;anlet&lt;/sp&gt; (i poesi o. högtidlig stil, nu uppfattat som en förkortning av &lt;sp&gt;anlete&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;anlit&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;andlit&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;andled&lt;/i&gt; n.; jfr även got. &lt;i&gt;andawleizn&lt;/i&gt; (n.?); av prepos. &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, mot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), o. germ. &lt;i&gt;wlit-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;wlits&lt;/i&gt;, ansikte, utseende, isl. &lt;i&gt;litr&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;liter&lt;/i&gt;, utseende, färg (se &lt;sp&gt;-lett&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;ljus-, rödlett&lt;/sp&gt;), o. vb. &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;, egentl.: se. — Analog bildning: got. &lt;i&gt;andaugi&lt;/i&gt; n., anlete, jfr &lt;sp&gt;öga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anlete&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;anlite&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;andlite&lt;/i&gt;, (även i Bib. 1541) m. m. = isl. &lt;i&gt;andliti&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;andlede&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;antlizzi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;antlitz&lt;/i&gt;) n., jfr ags. &lt;i&gt;andwlita, -e&lt;/i&gt; m.; jämte, med annat bildningssätt, &lt;sp&gt;anlet&lt;/sp&gt; (i poesi o. högtidlig stil, nu uppfattat som en förkortning av &lt;sp&gt;anlete&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;anlit&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;andlit&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;andled&lt;/i&gt; n.; jfr även got. &lt;i&gt;andawleizn&lt;/i&gt; (n.?); av prepos. &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, mot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), o. germ. &lt;i&gt;wlit-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;wlits&lt;/i&gt;, ansikte, utseende, isl. &lt;i&gt;litr&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;liter&lt;/i&gt;, utseende, färg (se &lt;sp&gt;-lett&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;ljus-, rödlett&lt;/sp&gt;), o. vb. &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;, egentl.: se. — Analog bildning: got. &lt;i&gt;andaugi&lt;/i&gt; n., anlete, jfr &lt;sp&gt;öga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="öga" />
        <feat att="see" val="lita" />
        <feat att="see" val="ljus-" />
        <feat att="see" val="rödlett" />
        <feat att="see" val="-lett" />
        <feat att="see" val="an-" />
        <feat att="see" val="anlete" />
        <feat att="see" val="anlet" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ankare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ankare..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ankare..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;ankare&lt;/b&gt;, laggkärl, 1665 (som mått-beteckning), jämte da. &lt;i&gt;anker&lt;/i&gt; från lty., ty. &lt;i&gt;anker&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;ancheria&lt;/i&gt;, mindre kar (från fhty. &lt;i&gt;hantkar&lt;/i&gt;, handkar?)." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;ankare&lt;/b&gt;, laggkärl, 1665 (som mått-beteckning), jämte da. &lt;i&gt;anker&lt;/i&gt; från lty., ty. &lt;i&gt;anker&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;ancheria&lt;/i&gt;, mindre kar (från fhty. &lt;i&gt;hantkar&lt;/i&gt;, handkar?)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ankel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ankel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ankel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ankel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ankol&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;ankel&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;enkel&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;anchal&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;enchil&lt;/i&gt;, (ty. &lt;i&gt;enkel&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;ankle&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;ǫkkla&lt;/i&gt;; avledn. av ett ord motsv. mhty. &lt;i&gt;anke&lt;/i&gt;, fotled, nacke, sanskr. &lt;i&gt;ánga&lt;/i&gt;, led, lem; ags. &lt;i&gt;ancléow&lt;/i&gt; o. fhty. &lt;i&gt;anchlâo&lt;/i&gt; synas bildade av ordet för &lt;sp&gt;klo&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ankel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ankol&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;ankel&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;enkel&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;anchal&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;enchil&lt;/i&gt;, (ty. &lt;i&gt;enkel&lt;/i&gt;), eng. &lt;i&gt;ankle&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;ǫkkla&lt;/i&gt;; avledn. av ett ord motsv. mhty. &lt;i&gt;anke&lt;/i&gt;, fotled, nacke, sanskr. &lt;i&gt;ánga&lt;/i&gt;, led, lem; ags. &lt;i&gt;ancléow&lt;/i&gt; o. fhty. &lt;i&gt;anchlâo&lt;/i&gt; synas bildade av ordet för &lt;sp&gt;klo&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="klo" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ankarstock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ankarstock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ankarstock..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ankarstock&lt;/b&gt;, avlångt fyrkantigt bröd av syrad deg, skämtsam användning av ordet i betyd.: trästock, som fästes vid ankarläggen strax nedom ankarringen; även i Norge (1656), jfr ty. &lt;i&gt;ankerstöcke&lt;/i&gt;, som uppges vara grovt danskt bröd. Enl. Strindbergs Gamla Stockholm förekommer ordet i en månadstaxa redan 1669." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ankarstock&lt;/b&gt;, avlångt fyrkantigt bröd av syrad deg, skämtsam användning av ordet i betyd.: trästock, som fästes vid ankarläggen strax nedom ankarringen; även i Norge (1656), jfr ty. &lt;i&gt;ankerstöcke&lt;/i&gt;, som uppges vara grovt danskt bröd. Enl. Strindbergs Gamla Stockholm förekommer ordet i en månadstaxa redan 1669." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anständig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anständig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anständig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anständig&lt;/b&gt;, S. Columbus = da. &lt;i&gt;anstændig&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;anständig&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;anstendich&lt;/i&gt;, till ty. &lt;i&gt;anstehen&lt;/i&gt; osv. (varefter sv. &lt;sp&gt;anstå&lt;/sp&gt;). I ä. nsv. ofta i den numera föråldrade betyd. 'lämplig, passande'." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anständig&lt;/b&gt;, S. Columbus = da. &lt;i&gt;anstændig&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;anständig&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;anstendich&lt;/i&gt;, till ty. &lt;i&gt;anstehen&lt;/i&gt; osv. (varefter sv. &lt;sp&gt;anstå&lt;/sp&gt;). I ä. nsv. ofta i den numera föråldrade betyd. 'lämplig, passande'." />
        <feat att="see" val="anstå" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anstalt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anstalt..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anstalt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anstalt&lt;/b&gt;, o. 1650, från ty. =; vbalsbst. till &lt;i&gt;anstellen&lt;/i&gt;, ställa till, anordna." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anstalt&lt;/b&gt;, o. 1650, från ty. =; vbalsbst. till &lt;i&gt;anstellen&lt;/i&gt;, ställa till, anordna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ansvar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ansvar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ansvar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ansvar&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;an(d)svar&lt;/i&gt;, svaromål inför rätta, svar, ansvar = isl. &lt;i&gt;an(d)svar&lt;/i&gt; ds., fsax. &lt;i&gt;antswor&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;andswaru&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;answer&lt;/i&gt;); av &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;svar&lt;/sp&gt; i betyd. 'förklaring'; alltså egentl. 'gensvar'; jfr ty. &lt;i&gt;antwort&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ansvar&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;an(d)svar&lt;/i&gt;, svaromål inför rätta, svar, ansvar = isl. &lt;i&gt;an(d)svar&lt;/i&gt; ds., fsax. &lt;i&gt;antswor&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;andswaru&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;answer&lt;/i&gt;); av &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;svar&lt;/sp&gt; i betyd. 'förklaring'; alltså egentl. 'gensvar'; jfr ty. &lt;i&gt;antwort&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="svar" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ansgar" />
          <feat att="writtenForm" val="Ansgarius 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ansgar..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ansgar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ansgar(ius)&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Oskar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ansgar(ius)&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Oskar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Oskar" />
        <feat att="see" val="as" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Anselm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Anselm..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Anselm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Anselm&lt;/b&gt;, mansn., från ty. =, av fhty. &lt;i&gt;Anshelm&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ans-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;, gud) o. &lt;i&gt;helm&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;hjälm&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;Hjalmar&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Anselm&lt;/b&gt;, mansn., från ty. =, av fhty. &lt;i&gt;Anshelm&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ans-&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;, gud) o. &lt;i&gt;helm&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;hjälm&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;Hjalmar&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="Hjalmar" />
        <feat att="see" val="hjälm" />
        <feat att="see" val="as" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ansjovis" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ansjovis..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ansjovis..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ansjovis&lt;/b&gt;, o. 1650: &lt;i&gt;antios&lt;/i&gt;, ytterst från eng. &lt;i&gt;anchovies&lt;/i&gt;, plur. av &lt;i&gt;anchovy&lt;/i&gt;, av span. &lt;i&gt;anchoa&lt;/i&gt;, sannol. egentl. baskiskt." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ansjovis&lt;/b&gt;, o. 1650: &lt;i&gt;antios&lt;/i&gt;, ytterst från eng. &lt;i&gt;anchovies&lt;/i&gt;, plur. av &lt;i&gt;anchovy&lt;/i&gt;, av span. &lt;i&gt;anchoa&lt;/i&gt;, sannol. egentl. baskiskt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ansikte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ansikte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ansikte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ansikte&lt;/b&gt; = y. fsv., från mlty. &lt;i&gt;ansichte&lt;/i&gt; n.; avledn. av mlty. &lt;i&gt;ansicht&lt;/i&gt; (äldst f.), varav fsv. &lt;i&gt;ansikt&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;anasiht&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;ansicht&lt;/i&gt;); av &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt;) o. en bildning på &lt;i&gt;-ti&lt;/i&gt; av den i se ingående germ. roten &lt;i&gt;sehw&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;sikt 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åsikt&lt;/sp&gt; osv.), alltså besl. med &lt;sp&gt;åsyn&lt;/sp&gt;. Med avs. på betyd.-utveckl. jfr &lt;sp&gt;syn&lt;/sp&gt; i den vardagl. betyd. av 'ansikte'." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ansikte&lt;/b&gt; = y. fsv., från mlty. &lt;i&gt;ansichte&lt;/i&gt; n.; avledn. av mlty. &lt;i&gt;ansicht&lt;/i&gt; (äldst f.), varav fsv. &lt;i&gt;ansikt&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;anasiht&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;ansicht&lt;/i&gt;); av &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt;) o. en bildning på &lt;i&gt;-ti&lt;/i&gt; av den i se ingående germ. roten &lt;i&gt;sehw&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;sikt 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åsikt&lt;/sp&gt; osv.), alltså besl. med &lt;sp&gt;åsyn&lt;/sp&gt;. Med avs. på betyd.-utveckl. jfr &lt;sp&gt;syn&lt;/sp&gt; i den vardagl. betyd. av 'ansikte'." />
        <feat att="see" val="syn" />
        <feat att="see" val="åsyn" />
        <feat att="see" val="sikt 1" />
        <feat att="see" val="åsikt" />
        <feat att="see" val="an-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anor&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;aner&lt;/i&gt; 1561 osv. jämte &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; 1631 osv. = da. &lt;i&gt;aner&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;anen&lt;/i&gt;, förfäder, motsv. ty. &lt;i&gt;ahnen&lt;/i&gt;, plur. till &lt;i&gt;ahn&lt;/i&gt;, stamfar, far- o. morfar, o. &lt;i&gt;ahne&lt;/i&gt;, stämmor, far- o. mormor, av fhty, &lt;i&gt;ano&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;ana&lt;/i&gt;, vartill dimin. ty. &lt;i&gt;enkel&lt;/i&gt;, barnbarn; egentl. barnord; jfr lat. &lt;i&gt;anus&lt;/i&gt;, gumma, med samma slags ursprung, men sannol. ej besläktat (se under &lt;sp&gt;amma&lt;/sp&gt;), samt personn. &lt;sp&gt;Anna&lt;/sp&gt;. — Den någon gång uppträdande nybildade sing. &lt;sp&gt;ana&lt;/sp&gt; förekommer ännu i Strindbergs Julie (väl halvt skämtsamt)." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anor&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;aner&lt;/i&gt; 1561 osv. jämte &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; 1631 osv. = da. &lt;i&gt;aner&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;anen&lt;/i&gt;, förfäder, motsv. ty. &lt;i&gt;ahnen&lt;/i&gt;, plur. till &lt;i&gt;ahn&lt;/i&gt;, stamfar, far- o. morfar, o. &lt;i&gt;ahne&lt;/i&gt;, stämmor, far- o. mormor, av fhty, &lt;i&gt;ano&lt;/i&gt;, resp. &lt;i&gt;ana&lt;/i&gt;, vartill dimin. ty. &lt;i&gt;enkel&lt;/i&gt;, barnbarn; egentl. barnord; jfr lat. &lt;i&gt;anus&lt;/i&gt;, gumma, med samma slags ursprung, men sannol. ej besläktat (se under &lt;sp&gt;amma&lt;/sp&gt;), samt personn. &lt;sp&gt;Anna&lt;/sp&gt;. — Den någon gång uppträdande nybildade sing. &lt;sp&gt;ana&lt;/sp&gt; förekommer ännu i Strindbergs Julie (väl halvt skämtsamt)." />
        <feat att="see" val="ana" />
        <feat att="see" val="Anna" />
        <feat att="see" val="amma" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anonym" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anonym..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anonym..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anonym&lt;/b&gt;, adj., o. 1770 = ty. = fra. &lt;i&gt;anonyme&lt;/i&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;anṓnymos&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt;, utan, o- (motsv. grek. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt; framför konsonant, se &lt;sp&gt;ambrosia&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;ónyma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ónoma&lt;/i&gt;, namn (urbesl. med &lt;sp&gt;namn&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anonym&lt;/b&gt;, adj., o. 1770 = ty. = fra. &lt;i&gt;anonyme&lt;/i&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;anṓnymos&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt;, utan, o- (motsv. grek. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt; framför konsonant, se &lt;sp&gt;ambrosia&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;ónyma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ónoma&lt;/i&gt;, namn (urbesl. med &lt;sp&gt;namn&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="namn" />
        <feat att="see" val="ambrosia" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ansa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ansa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ansa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ansa&lt;/b&gt;, 1600-t. = sv. dial., isl., no.; avledn. på &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt;, av stammen i &lt;sp&gt;and 2&lt;/sp&gt; i betyd. 'brådskande arbete', som även ingår i sv. dial. adj. &lt;i&gt;annt&lt;/i&gt; n., brådskande, isl. &lt;i&gt;annast&lt;/i&gt;, syssla med, taga hand om. — Med &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt; omljud (germ. avledn. &lt;i&gt;-isōn&lt;/i&gt;) : sv. dial. &lt;i&gt;änsa&lt;/i&gt;, fno. &lt;i&gt;enza&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ændse&lt;/i&gt;, bry sig om, vilken betyd. även uppträder i ä. nsv. &lt;i&gt;ansa&lt;/i&gt; 1622 osv. o. isl. &lt;i&gt;anza&lt;/i&gt;. Jfr Noreen Ark. 6: 358 f. — Härav &lt;sp&gt;ans&lt;/sp&gt;, sbst., Dalins Arg. osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ansa&lt;/b&gt;, 1600-t. = sv. dial., isl., no.; avledn. på &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt;, av stammen i &lt;sp&gt;and 2&lt;/sp&gt; i betyd. 'brådskande arbete', som även ingår i sv. dial. adj. &lt;i&gt;annt&lt;/i&gt; n., brådskande, isl. &lt;i&gt;annast&lt;/i&gt;, syssla med, taga hand om. — Med &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt; omljud (germ. avledn. &lt;i&gt;-isōn&lt;/i&gt;) : sv. dial. &lt;i&gt;änsa&lt;/i&gt;, fno. &lt;i&gt;enza&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ændse&lt;/i&gt;, bry sig om, vilken betyd. även uppträder i ä. nsv. &lt;i&gt;ansa&lt;/i&gt; 1622 osv. o. isl. &lt;i&gt;anza&lt;/i&gt;. Jfr Noreen Ark. 6: 358 f. — Härav &lt;sp&gt;ans&lt;/sp&gt;, sbst., Dalins Arg. osv." />
        <feat att="see" val="ans" />
        <feat att="see" val="and" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anrätta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anrätta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anrätta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anrätta&lt;/b&gt;, P. Svart Kr. 1561 (om måltid), efter mlty. o. ä. ty. &lt;i&gt;anrichten&lt;/i&gt;, inrätta, förrätta, tillreda; jfr &lt;sp&gt;rätt 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anrätta&lt;/b&gt;, P. Svart Kr. 1561 (om måltid), efter mlty. o. ä. ty. &lt;i&gt;anrichten&lt;/i&gt;, inrätta, förrätta, tillreda; jfr &lt;sp&gt;rätt 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="rätt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="andtruten" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--andtruten..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--andtruten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;andtruten&lt;/b&gt;, 1753: &lt;i&gt;ande-&lt;/i&gt;; egentl.: för vilken andedräkten tryter; se &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;andtruten&lt;/b&gt;, 1753: &lt;i&gt;ande-&lt;/i&gt;; egentl.: för vilken andedräkten tryter; se &lt;sp&gt;tryta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tryta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="andfådd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--andfådd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--andfådd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;andfådd&lt;/b&gt;, Columbus 1678, snarast nybildad maskulinform till ett i opers. konstr. predikativt använt neutr. &lt;i&gt;*andfått&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;*andafatt&lt;/i&gt;, till ett &lt;i&gt;*andafār&lt;/i&gt;, andtruten, jfr sv. dial. &lt;i&gt;annfått&lt;/i&gt;, andfådd, o. &lt;i&gt;andfåa&lt;/i&gt;, själ tåg; se &lt;sp&gt;fattig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;få 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;andfådd&lt;/b&gt;, Columbus 1678, snarast nybildad maskulinform till ett i opers. konstr. predikativt använt neutr. &lt;i&gt;*andfått&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;*andafatt&lt;/i&gt;, till ett &lt;i&gt;*andafār&lt;/i&gt;, andtruten, jfr sv. dial. &lt;i&gt;annfått&lt;/i&gt;, andfådd, o. &lt;i&gt;andfåa&lt;/i&gt;, själ tåg; se &lt;sp&gt;fattig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;få 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fattig" />
        <feat att="see" val="få" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anförvant" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anförvant..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anförvant..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anförvant&lt;/b&gt;, 1648, från ty. &lt;i&gt;anverwandt&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;förvant&lt;/sp&gt;; förr i stället det inhemska &lt;sp&gt;frände&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anförvant&lt;/b&gt;, 1648, från ty. &lt;i&gt;anverwandt&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;förvant&lt;/sp&gt;; förr i stället det inhemska &lt;sp&gt;frände&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="frände" />
        <feat att="see" val="förvant" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anekdot" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anekdot..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anekdot..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anekdot&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1778, av fra. &lt;i&gt;anecdote&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;anékdoton&lt;/i&gt;, egentl.: något outgivet (i sv. 1773 i betyd. outgiven skrift), till &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt;, o-, utan, o. &lt;i&gt;ekdidónai&lt;/i&gt;, utgiva." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anekdot&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1778, av fra. &lt;i&gt;anecdote&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;anékdoton&lt;/i&gt;, egentl.: något outgivet (i sv. 1773 i betyd. outgiven skrift), till &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt;, o-, utan, o. &lt;i&gt;ekdidónai&lt;/i&gt;, utgiva." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ande" />
          <feat att="writtenForm" val="anda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ande..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ande..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ande, anda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ande&lt;/i&gt; (övr. kasus i sing. &lt;i&gt;anda&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;andi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aande&lt;/i&gt;, i dessa betyd. ett särsk. nordiskt ord, formellt = fsax. &lt;i&gt;ande&lt;/i&gt; osv., allmänt i västgerm. spr., i betyd.: vrede (egentl.: fnysande), av germ. &lt;i&gt;*anðan-&lt;/i&gt;, till den ie. roten &lt;i&gt;an&lt;/i&gt;, blåsa, andas, i got. &lt;i&gt;usanan&lt;/i&gt;, utandas, dö, lat. &lt;i&gt;anima&lt;/i&gt;, andedräkt, luft, lat. &lt;i&gt;animus&lt;/i&gt;, själ, grek. &lt;i&gt;ánemos&lt;/i&gt;, vind, osv. Växelform.: urnord. &lt;i&gt;*anðō-&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;and&lt;/i&gt;, själ, liv = isl. &lt;i&gt;ǫnd&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aand&lt;/i&gt;. Ags. &lt;i&gt;éðian&lt;/i&gt;, andas, av germ. &lt;i&gt;*anþian&lt;/i&gt;, visar, att den ie. stammen varit &lt;i&gt;ant-&lt;/i&gt;. — Den forngerm. betyd. är 'ande(tag)'; den av 'själ' inkom med kristendomen (lat. &lt;i&gt;spiritus&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;geist&lt;/i&gt;), men blev egentl. aldrig folklig. — Got. har härför ett särskilt, ej annorstädes uppvisat ord &lt;i&gt;ahma&lt;/i&gt; m., besl. med &lt;i&gt;aha&lt;/i&gt;, förstånd." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ande, anda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ande&lt;/i&gt; (övr. kasus i sing. &lt;i&gt;anda&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;andi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aande&lt;/i&gt;, i dessa betyd. ett särsk. nordiskt ord, formellt = fsax. &lt;i&gt;ande&lt;/i&gt; osv., allmänt i västgerm. spr., i betyd.: vrede (egentl.: fnysande), av germ. &lt;i&gt;*anðan-&lt;/i&gt;, till den ie. roten &lt;i&gt;an&lt;/i&gt;, blåsa, andas, i got. &lt;i&gt;usanan&lt;/i&gt;, utandas, dö, lat. &lt;i&gt;anima&lt;/i&gt;, andedräkt, luft, lat. &lt;i&gt;animus&lt;/i&gt;, själ, grek. &lt;i&gt;ánemos&lt;/i&gt;, vind, osv. Växelform.: urnord. &lt;i&gt;*anðō-&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;and&lt;/i&gt;, själ, liv = isl. &lt;i&gt;ǫnd&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aand&lt;/i&gt;. Ags. &lt;i&gt;éðian&lt;/i&gt;, andas, av germ. &lt;i&gt;*anþian&lt;/i&gt;, visar, att den ie. stammen varit &lt;i&gt;ant-&lt;/i&gt;. — Den forngerm. betyd. är 'ande(tag)'; den av 'själ' inkom med kristendomen (lat. &lt;i&gt;spiritus&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;geist&lt;/i&gt;), men blev egentl. aldrig folklig. — Got. har härför ett särskilt, ej annorstädes uppvisat ord &lt;i&gt;ahma&lt;/i&gt; m., besl. med &lt;i&gt;aha&lt;/i&gt;, förstånd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="andante" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--andante..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--andante..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;andante&lt;/b&gt;, 1802, som beteckning för musikstycke redan hos Bellman, av ital. =, till &lt;i&gt;andare&lt;/i&gt;, gå, alltså egentl.: i gående (tempo)." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;andante&lt;/b&gt;, 1802, som beteckning för musikstycke redan hos Bellman, av ital. =, till &lt;i&gt;andare&lt;/i&gt;, gå, alltså egentl.: i gående (tempo)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Anderslöv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Anderslöv..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Anderslöv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Anderslöv&lt;/b&gt;, Skåne, ej till &lt;sp&gt;Anders&lt;/sp&gt;, utan väl till mansnamnet &lt;i&gt;Andor&lt;/i&gt; = vnord. &lt;i&gt;Andor&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Arnþórr&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Anderslöv&lt;/b&gt;, Skåne, ej till &lt;sp&gt;Anders&lt;/sp&gt;, utan väl till mansnamnet &lt;i&gt;Andor&lt;/i&gt; = vnord. &lt;i&gt;Andor&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Arnþórr&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="löv" />
        <feat att="see" val="Anders" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Anders" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Anders..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Anders..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Anders&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Anders&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Andres&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Andris&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Andreas&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;Andreas&lt;/i&gt;, kortbildning till namn sammansatta med &lt;i&gt;anḗr&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;andrós&lt;/i&gt;, man; inom den kristna världen närmast efter aposteln Andreas, ett av den katolska kyrkans mera berömda helgon." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Anders&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Anders&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Andres&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Andris&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Andreas&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;Andreas&lt;/i&gt;, kortbildning till namn sammansatta med &lt;i&gt;anḗr&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;andrós&lt;/i&gt;, man; inom den kristna världen närmast efter aposteln Andreas, ett av den katolska kyrkans mera berömda helgon." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="and" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--and..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--and..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;and&lt;/b&gt;, fågel = fsv., da. = isl. &lt;i&gt;ǫnd&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;ant&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;anat&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;anit&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ente&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ened&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*anuð-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*anið-&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;anas&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-atis&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;ántis&lt;/i&gt;; säkerligen ett indoeuropeiskt ord liksom gås. Med avs. på bildningen jfr &lt;sp&gt;hind&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Andrake&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;anddrake&lt;/sp&gt;, andhanne, ank-bonde, Lucidor o. 1674: &lt;i&gt;andrak&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;andrik&lt;/i&gt;, sannol. från mlty. &lt;i&gt;andrake, anderik&lt;/i&gt; m. m. = fhty. &lt;i&gt;antrahho&lt;/i&gt;,  &lt;i&gt;anutrehho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;enterich&lt;/i&gt;), troligen av and o. en bildning till roten i lat. &lt;i&gt;regere&lt;/i&gt;, styra, härska (se &lt;sp&gt;regera&lt;/sp&gt;). Det likbetydande &lt;sp&gt;drake&lt;/sp&gt; (= lty. dial. o. eng.) beror i så fall på folketymologisk ombildning. Annorlunda dock bl. a. Suolahti Vogeln. s. 423." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;and&lt;/b&gt;, fågel = fsv., da. = isl. &lt;i&gt;ǫnd&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;ant&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;anat&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;anit&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ente&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ened&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*anuð-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*anið-&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;anas&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-atis&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;ántis&lt;/i&gt;; säkerligen ett indoeuropeiskt ord liksom gås. Med avs. på bildningen jfr &lt;sp&gt;hind&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Andrake&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;anddrake&lt;/sp&gt;, andhanne, ank-bonde, Lucidor o. 1674: &lt;i&gt;andrak&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;andrik&lt;/i&gt;, sannol. från mlty. &lt;i&gt;andrake, anderik&lt;/i&gt; m. m. = fhty. &lt;i&gt;antrahho&lt;/i&gt;,  &lt;i&gt;anutrehho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;enterich&lt;/i&gt;), troligen av and o. en bildning till roten i lat. &lt;i&gt;regere&lt;/i&gt;, styra, härska (se &lt;sp&gt;regera&lt;/sp&gt;). Det likbetydande &lt;sp&gt;drake&lt;/sp&gt; (= lty. dial. o. eng.) beror i så fall på folketymologisk ombildning. Annorlunda dock bl. a. Suolahti Vogeln. s. 423." />
        <feat att="see" val="drake" />
        <feat att="see" val="regera" />
        <feat att="see" val="Andrake" />
        <feat att="see" val="anddrake" />
        <feat att="see" val="hind" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anbelanga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anbelanga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anbelanga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anbelanga&lt;/b&gt;, 1614 = da. &lt;i&gt;anbelange&lt;/i&gt;, från lty. o. ty. &lt;i&gt;anbelangen&lt;/i&gt;, egentl. sträcka sig fram till; jfr &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;anlanga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;belanga&lt;/sp&gt; o. särsk. &lt;sp&gt;langa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lång&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anbelanga&lt;/b&gt;, 1614 = da. &lt;i&gt;anbelange&lt;/i&gt;, från lty. o. ty. &lt;i&gt;anbelangen&lt;/i&gt;, egentl. sträcka sig fram till; jfr &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;anlanga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;belanga&lt;/sp&gt; o. särsk. &lt;sp&gt;langa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lång&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lång" />
        <feat att="see" val="langa" />
        <feat att="see" val="anlanga" />
        <feat att="see" val="belanga" />
        <feat att="see" val="an-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="andakt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--andakt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--andakt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;andakt&lt;/b&gt;, 1621, från lty. el. ty. &lt;i&gt;andacht&lt;/i&gt;, vbalsbst. till &lt;i&gt;andenken&lt;/i&gt;, tänka på: jfr sv. &lt;sp&gt;åtanke&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;andakt&lt;/b&gt;, 1621, från lty. el. ty. &lt;i&gt;andacht&lt;/i&gt;, vbalsbst. till &lt;i&gt;andenken&lt;/i&gt;, tänka på: jfr sv. &lt;sp&gt;åtanke&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="åtanke" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="and" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--and..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--and..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;and&lt;/b&gt;, skördetid, i t. ex. &lt;sp&gt;vårand&lt;/sp&gt;, jfr det bibliska &lt;i&gt;skördeanden&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;an(d)&lt;/i&gt; f., höstarbete o. skörd = isl. &lt;i&gt;ǫnn&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*azn-&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;asans&lt;/i&gt; samt, med &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;z&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;aren&lt;/i&gt; m. m., mhty. &lt;i&gt;erne&lt;/i&gt;, jfr mhty. &lt;i&gt;ernde&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ernte&lt;/i&gt;), vars dental väl är att sammanställa med den i sv. &lt;sp&gt;and&lt;/sp&gt;. Germ. &lt;i&gt;*asan-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*az(a)n-&lt;/i&gt;; jfr fslav. &lt;i&gt;jesenĭ&lt;/i&gt;, höst, preuss. &lt;i&gt;assanis&lt;/i&gt;; knappast, såsom antagits, besl. med lat. &lt;i&gt;annōna&lt;/i&gt;, gröda (som kunde förutsätta ett äldre &lt;i&gt;*azn-&lt;/i&gt;). Jfr &lt;sp&gt;ansa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;and&lt;/b&gt;, skördetid, i t. ex. &lt;sp&gt;vårand&lt;/sp&gt;, jfr det bibliska &lt;i&gt;skördeanden&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;an(d)&lt;/i&gt; f., höstarbete o. skörd = isl. &lt;i&gt;ǫnn&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*azn-&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;asans&lt;/i&gt; samt, med &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;z&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;aren&lt;/i&gt; m. m., mhty. &lt;i&gt;erne&lt;/i&gt;, jfr mhty. &lt;i&gt;ernde&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ernte&lt;/i&gt;), vars dental väl är att sammanställa med den i sv. &lt;sp&gt;and&lt;/sp&gt;. Germ. &lt;i&gt;*asan-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*az(a)n-&lt;/i&gt;; jfr fslav. &lt;i&gt;jesenĭ&lt;/i&gt;, höst, preuss. &lt;i&gt;assanis&lt;/i&gt;; knappast, såsom antagits, besl. med lat. &lt;i&gt;annōna&lt;/i&gt;, gröda (som kunde förutsätta ett äldre &lt;i&gt;*azn-&lt;/i&gt;). Jfr &lt;sp&gt;ansa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ansa" />
        <feat att="see" val="and" />
        <feat att="see" val="vårand" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anamma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anamma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anamma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anamma&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;anam(m)a&lt;/i&gt; = da.  &lt;i&gt;anamme&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;annamen&lt;/i&gt;, taga emot, närmast avlett av sbst. &lt;i&gt;anname&lt;/i&gt;, mottagande, i avljudsförh. till &lt;i&gt;nemen&lt;/i&gt;, taga (se &lt;sp&gt;angenäm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;förnimma&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;astronomi&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anamma&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;anam(m)a&lt;/i&gt; = da.  &lt;i&gt;anamme&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;annamen&lt;/i&gt;, taga emot, närmast avlett av sbst. &lt;i&gt;anname&lt;/i&gt;, mottagande, i avljudsförh. till &lt;i&gt;nemen&lt;/i&gt;, taga (se &lt;sp&gt;angenäm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;förnimma&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;astronomi&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="astronomi" />
        <feat att="see" val="förnimma" />
        <feat att="see" val="angenäm" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anarki" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anarki..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anarki..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anarki&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;anarchie&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;anarchie&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;anarkhía&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;, utan (= ty. &lt;i&gt;un-&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;arkhós&lt;/i&gt;, överhuvud; jfr &lt;sp&gt;monarki&lt;/sp&gt;, envälde, osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anarki&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;anarchie&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;anarchie&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;anarkhía&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;, utan (= ty. &lt;i&gt;un-&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;arkhós&lt;/i&gt;, överhuvud; jfr &lt;sp&gt;monarki&lt;/sp&gt;, envälde, osv." />
        <feat att="see" val="monarki" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ananas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ananas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ananas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ananas&lt;/b&gt;, 1754 (införd till Sverige 1726) = ty., eng., fra.; sydamerikanskt el. västindiskt lånord." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ananas&lt;/b&gt;, 1754 (införd till Sverige 1726) = ty., eng., fra.; sydamerikanskt el. västindiskt lånord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="apa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--apa..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--apa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;apa&lt;/b&gt;, om segel, dels trekantigt på aktermasten: mesanstagsegel, 1765, dels fyrkantigt akter om stormasten å fregatt, 1857 = da. &lt;i&gt;abe&lt;/i&gt;, efter lty., holl. &lt;i&gt;aap&lt;/i&gt;; samma ord som föreg.; jfr &lt;i&gt;papegoja&lt;/i&gt; som namn på segel. Falk WuS 4: 64." />
        <feat att="faksimilID" val="0103" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;apa&lt;/b&gt;, om segel, dels trekantigt på aktermasten: mesanstagsegel, 1765, dels fyrkantigt akter om stormasten å fregatt, 1857 = da. &lt;i&gt;abe&lt;/i&gt;, efter lty., holl. &lt;i&gt;aap&lt;/i&gt;; samma ord som föreg.; jfr &lt;i&gt;papegoja&lt;/i&gt; som namn på segel. Falk WuS 4: 64." />
        <feat att="see" val="apa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Göteborg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Göteborg..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Göteborg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Göteborg&lt;/b&gt;, från 1619, efter &lt;i&gt;Göta älv&lt;/i&gt;, bildat efter mönstret av äldre namn på &lt;i&gt;-borg&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0307" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Göteborg&lt;/b&gt;, från 1619, efter &lt;i&gt;Göta älv&lt;/i&gt;, bildat efter mönstret av äldre namn på &lt;i&gt;-borg&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;anka&lt;/b&gt;, 1587, snarast med Rydqvist, A. Kock o. Tamm lån från ett icke uppvisat lty. &lt;i&gt;*antke&lt;/i&gt; = lty. &lt;i&gt;ānk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;antje&lt;/i&gt;, dimin. till lty. &lt;i&gt;ant&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;and&lt;/sp&gt;). — I betyd. 'tidningsanka' (o. 1850) med motsvarigheter i da., ty. o. fra., av mycket omtvistat ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;anka&lt;/b&gt;, 1587, snarast med Rydqvist, A. Kock o. Tamm lån från ett icke uppvisat lty. &lt;i&gt;*antke&lt;/i&gt; = lty. &lt;i&gt;ānk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;antje&lt;/i&gt;, dimin. till lty. &lt;i&gt;ant&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;and&lt;/sp&gt;). — I betyd. 'tidningsanka' (o. 1850) med motsvarigheter i da., ty. o. fra., av mycket omtvistat ursprung." />
        <feat att="see" val="and" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ankare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ankare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ankare..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ankare&lt;/b&gt;, sjöt., fsv. &lt;i&gt;ankar(e)&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;akkeri&lt;/i&gt;, da., ty. &lt;i&gt;anker&lt;/i&gt;; lån från lat. &lt;i&gt;anchora&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ánkyra&lt;/i&gt;, krok, ankare. Inhemsk släkting: ängel, metkrok (se d. o.). — Om &lt;sp&gt;ankarspel&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;spel 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ankare&lt;/b&gt;, sjöt., fsv. &lt;i&gt;ankar(e)&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;akkeri&lt;/i&gt;, da., ty. &lt;i&gt;anker&lt;/i&gt;; lån från lat. &lt;i&gt;anchora&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ánkyra&lt;/i&gt;, krok, ankare. Inhemsk släkting: ängel, metkrok (se d. o.). — Om &lt;sp&gt;ankarspel&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;spel 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="spel" />
        <feat att="see" val="ankarspel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anhang" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anhang..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anhang..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anhang&lt;/b&gt;, 1527, från ty. = mlty.; av &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;hang&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;hangen&lt;/i&gt;, hänga (se &lt;sp&gt;hänga&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;bihang&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0099" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anhang&lt;/b&gt;, 1527, från ty. = mlty.; av &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;hang&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;hangen&lt;/i&gt;, hänga (se &lt;sp&gt;hänga&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;bihang&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bihang" />
        <feat att="see" val="hänga" />
        <feat att="see" val="an-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anhaltstation" />
          <feat att="writtenForm" val="anhaltsstation 1" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--anhaltstation..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anhaltstation..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anhalt(s)station&lt;/b&gt;, 1866, 1873, efter ty. &lt;i&gt;anhalt&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;anhalten&lt;/i&gt;, hålla vid (se &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hålla&lt;/sp&gt;). — Numera i stället vanl. &lt;sp&gt;hållplats&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anhalt(s)station&lt;/b&gt;, 1866, 1873, efter ty. &lt;i&gt;anhalt&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;anhalten&lt;/i&gt;, hålla vid (se &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hålla&lt;/sp&gt;). — Numera i stället vanl. &lt;sp&gt;hållplats&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hållplats" />
        <feat att="see" val="hålla" />
        <feat att="see" val="an-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anis" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anis..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anis..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anis&lt;/b&gt;, i äldre tid med tonvikten på senare stavelsen (liksom &lt;sp&gt;russin&lt;/sp&gt; m. fl.), fsv. &lt;i&gt;ani(i)s&lt;/i&gt;, från mlty., mhty. &lt;i&gt;anîs&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;anis&lt;/i&gt;); liksom så många andra beteckningar för kryddväxter o. kryddor (t. ex. &lt;sp&gt;fänkål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;körvel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mejram&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mynta&lt;/sp&gt;,  &lt;sp&gt;timjan&lt;/sp&gt;) från romarna: lat. &lt;i&gt;anīsum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ánison&lt;/i&gt;, väl en biform till &lt;i&gt;ánēthon&lt;/i&gt;, dill, anis; trol. i sin tur också ett lånord." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anis&lt;/b&gt;, i äldre tid med tonvikten på senare stavelsen (liksom &lt;sp&gt;russin&lt;/sp&gt; m. fl.), fsv. &lt;i&gt;ani(i)s&lt;/i&gt;, från mlty., mhty. &lt;i&gt;anîs&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;anis&lt;/i&gt;); liksom så många andra beteckningar för kryddväxter o. kryddor (t. ex. &lt;sp&gt;fänkål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;körvel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mejram&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mynta&lt;/sp&gt;,  &lt;sp&gt;timjan&lt;/sp&gt;) från romarna: lat. &lt;i&gt;anīsum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ánison&lt;/i&gt;, väl en biform till &lt;i&gt;ánēthon&lt;/i&gt;, dill, anis; trol. i sin tur också ett lånord." />
        <feat att="see" val="fänkål" />
        <feat att="see" val="körvel" />
        <feat att="see" val="mejram" />
        <feat att="see" val="mynta" />
        <feat att="see" val="timjan" />
        <feat att="see" val="russin" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anilin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anilin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anilin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;anilin&lt;/b&gt;, Berzelius 1841, från ty. = (bildat 1841), avledn. av ty. osv. &lt;i&gt;anil&lt;/i&gt;, indigo, av arab. &lt;i&gt;an-nīl&lt;/i&gt; ds., egentl. &lt;i&gt;al-nīl&lt;/i&gt;, av artikeln &lt;i&gt;al&lt;/i&gt; o. ett ord motsv. sanskr, &lt;i&gt;nīlī-&lt;/i&gt; ds., till sanskr. &lt;i&gt;nīla-&lt;/i&gt;, (svart)blå." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;anilin&lt;/b&gt;, Berzelius 1841, från ty. = (bildat 1841), avledn. av ty. osv. &lt;i&gt;anil&lt;/i&gt;, indigo, av arab. &lt;i&gt;an-nīl&lt;/i&gt; ds., egentl. &lt;i&gt;al-nīl&lt;/i&gt;, av artikeln &lt;i&gt;al&lt;/i&gt; o. ett ord motsv. sanskr, &lt;i&gt;nīlī-&lt;/i&gt; ds., till sanskr. &lt;i&gt;nīla-&lt;/i&gt;, (svart)blå." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="angel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--angel..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--angel..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;angel&lt;/b&gt;, i sammans. &lt;sp&gt;fotangel&lt;/sp&gt; m. fl., tekn.: tånge; jfr fsv. &lt;i&gt;fotangel&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;angel&lt;/i&gt;, spets, tagg; avledn. av fhty. &lt;i&gt;ango&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;anga&lt;/i&gt;, gadd; i betyd. 'tånge' lån från ty. &lt;i&gt;angel&lt;/i&gt; ds. Det är ovisst, om ordet är identiskt med föreg. el. hör till en annan rot. Jfr härom utredningen hos Erdmann Über die Heimat und den Namen der Angeln s. 104 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;angel&lt;/b&gt;, i sammans. &lt;sp&gt;fotangel&lt;/sp&gt; m. fl., tekn.: tånge; jfr fsv. &lt;i&gt;fotangel&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;angel&lt;/i&gt;, spets, tagg; avledn. av fhty. &lt;i&gt;ango&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;anga&lt;/i&gt;, gadd; i betyd. 'tånge' lån från ty. &lt;i&gt;angel&lt;/i&gt; ds. Det är ovisst, om ordet är identiskt med föreg. el. hör till en annan rot. Jfr härom utredningen hos Erdmann Über die Heimat und den Namen der Angeln s. 104 f." />
        <feat att="see" val="fotangel" />
        <feat att="see" val="angel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="angel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--angel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--angel..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;angel&lt;/b&gt;, metkrok, Linné 1745 = isl. &lt;i&gt;ǫngull&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aangel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ongul&lt;/i&gt;; att döma av formen (ej &lt;i&gt;ångel&lt;/i&gt;) från någon dial., där &lt;i&gt;ang&lt;/i&gt; ej blivit &lt;i&gt;ång&lt;/i&gt;, el. möjl. ty. lånord, jfr mlty., ty. &lt;i&gt;angel&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;angul&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ongul&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;angle&lt;/i&gt;); avledn. av ett ord motsv. fhty. &lt;i&gt;ango&lt;/i&gt;, dörrhake, mhty. &lt;i&gt;ange&lt;/i&gt;, metkrok; besl. med lat. &lt;i&gt;uncus&lt;/i&gt;, hake, hulling, grek. &lt;i&gt;ónkos&lt;/i&gt;, hake, &lt;i&gt;ánkyra&lt;/i&gt;, krok, ankare (se &lt;sp&gt;ankare&lt;/sp&gt;); jfr följ., &lt;sp&gt;Ångermanland&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äng&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;angel&lt;/b&gt;, metkrok, Linné 1745 = isl. &lt;i&gt;ǫngull&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aangel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ongul&lt;/i&gt;; att döma av formen (ej &lt;i&gt;ångel&lt;/i&gt;) från någon dial., där &lt;i&gt;ang&lt;/i&gt; ej blivit &lt;i&gt;ång&lt;/i&gt;, el. möjl. ty. lånord, jfr mlty., ty. &lt;i&gt;angel&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;angul&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ongul&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;angle&lt;/i&gt;); avledn. av ett ord motsv. fhty. &lt;i&gt;ango&lt;/i&gt;, dörrhake, mhty. &lt;i&gt;ange&lt;/i&gt;, metkrok; besl. med lat. &lt;i&gt;uncus&lt;/i&gt;, hake, hulling, grek. &lt;i&gt;ónkos&lt;/i&gt;, hake, &lt;i&gt;ánkyra&lt;/i&gt;, krok, ankare (se &lt;sp&gt;ankare&lt;/sp&gt;); jfr följ., &lt;sp&gt;Ångermanland&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äng&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="äng" />
        <feat att="see" val="Ångermanland" />
        <feat att="see" val="ankare" />
        <feat att="see" val="angel 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="angenäm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--angenäm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--angenäm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;angenäm&lt;/b&gt;, 1535 (i betyd. 'välkommen'), från ty. &lt;i&gt;angenehm&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;angenâme&lt;/i&gt;, till ty. &lt;i&gt;annehmen&lt;/i&gt;, antaga, mottaga (jfr &lt;sp&gt;anamma&lt;/sp&gt;); alltså: som gärna antages el. mottages; med samma el. likartad betyd.-utveckling som det av samma urgerm. adj. &lt;i&gt;*nǣmia-&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;næmber&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;nǽmr&lt;/i&gt;) bildade got. &lt;i&gt;andanêms&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;andniman&lt;/i&gt;, mottaga, el. som fra. &lt;i&gt;agréable&lt;/i&gt;, angenäm, till &lt;i&gt;agréer&lt;/i&gt;, väl upptaga. Jfr &lt;sp&gt;tacknämlig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;angenäm&lt;/b&gt;, 1535 (i betyd. 'välkommen'), från ty. &lt;i&gt;angenehm&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;angenâme&lt;/i&gt;, till ty. &lt;i&gt;annehmen&lt;/i&gt;, antaga, mottaga (jfr &lt;sp&gt;anamma&lt;/sp&gt;); alltså: som gärna antages el. mottages; med samma el. likartad betyd.-utveckling som det av samma urgerm. adj. &lt;i&gt;*nǣmia-&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;næmber&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;nǽmr&lt;/i&gt;) bildade got. &lt;i&gt;andanêms&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;andniman&lt;/i&gt;, mottaga, el. som fra. &lt;i&gt;agréable&lt;/i&gt;, angenäm, till &lt;i&gt;agréer&lt;/i&gt;, väl upptaga. Jfr &lt;sp&gt;tacknämlig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="tacknämlig" />
        <feat att="see" val="anamma" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="angelägen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--angelägen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--angelägen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;angelägen&lt;/b&gt;, o. 1563, från mlty. el. ty. &lt;i&gt;angelegen&lt;/i&gt;, egentl. part. pf. till mlty. &lt;i&gt;anliggen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;anliegen&lt;/i&gt;, ligga om hjärtat o. d., egentl.: ligga vid el. intill; till &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;ligga&lt;/sp&gt;. Betyd. 'ivrig, mån om', 1723 osv., synes utvecklad på svensk botten. — I ä. nsv. även &lt;i&gt;anlägen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0100" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;angelägen&lt;/b&gt;, o. 1563, från mlty. el. ty. &lt;i&gt;angelegen&lt;/i&gt;, egentl. part. pf. till mlty. &lt;i&gt;anliggen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;anliegen&lt;/i&gt;, ligga om hjärtat o. d., egentl.: ligga vid el. intill; till &lt;i&gt;an-&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;ligga&lt;/sp&gt;. Betyd. 'ivrig, mån om', 1723 osv., synes utvecklad på svensk botten. — I ä. nsv. även &lt;i&gt;anlägen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="ligga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="apa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--apa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--apa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;apa&lt;/b&gt;, 1621, egentl., oblik kasus (el. femininbildning) till ä. nsv. &lt;i&gt;ape&lt;/i&gt; m. 1604, fsv. &lt;i&gt;*api&lt;/i&gt; (väl i personnamnet &lt;i&gt;Api&lt;/i&gt; i ortnamn t. ex. &lt;i&gt;Apaby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Oppeby&lt;/sp&gt;, Ögtl.), jfr y. fsv. &lt;i&gt;apor&lt;/i&gt; (i nyare avskrift) = isl. &lt;i&gt;api&lt;/i&gt; m., redan i den poetiska Eddan med betyd. ’dåre’, da &lt;i&gt;abe&lt;/i&gt; f., i ä. da. m., lty. &lt;i&gt;ape&lt;/i&gt; m. o. f., fhty. &lt;i&gt;affo&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;affa&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;affe&lt;/i&gt; m.), ags. &lt;i&gt;apa&lt;/i&gt; m. (eng. &lt;i&gt;ape&lt;/i&gt;); allmänt germ. ord (dock ej belagt i got.) med möjl. urgermanska anor; med ett fem. på &lt;i&gt;-injō(n)&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-unjō(n)&lt;/i&gt;: fsv. &lt;i&gt;apinia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aapynia&lt;/i&gt; m. m., med motsvarigheter långt in på 1800-talet o. ännu i vissa norrl. o. finnl. bygdemål, i fsv. o. något längre fram den vanliga benämningen på apan = isl. &lt;i&gt;apynja&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;affin(na)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;äffin&lt;/i&gt;) osv. Ordet är säkerligen ett urgammalt lånord; fslav. &lt;i&gt;opica&lt;/i&gt; kan vara besl. el. beroende på lån från germ. spr. (med fslav. övergång av &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;o&lt;/i&gt;). — Eng. &lt;i&gt;monkey&lt;/i&gt; är en diminutivbildning till ital. &lt;i&gt;monna&lt;/i&gt;, egentl.: madonna, alltså ett slags smeknamn. F. ö. t. ex. sanskr. &lt;i&gt;kapi-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;pithēkos&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;sīmia&lt;/i&gt;; mer el. mindre dunkla. Samindoeur. beteckning saknas: apan har i vilt tillstånd förekommit blott i Europas sydligaste delar (ännu vid Gibraltar)." />
        <feat att="faksimilID" val="0103" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;apa&lt;/b&gt;, 1621, egentl., oblik kasus (el. femininbildning) till ä. nsv. &lt;i&gt;ape&lt;/i&gt; m. 1604, fsv. &lt;i&gt;*api&lt;/i&gt; (väl i personnamnet &lt;i&gt;Api&lt;/i&gt; i ortnamn t. ex. &lt;i&gt;Apaby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Oppeby&lt;/sp&gt;, Ögtl.), jfr y. fsv. &lt;i&gt;apor&lt;/i&gt; (i nyare avskrift) = isl. &lt;i&gt;api&lt;/i&gt; m., redan i den poetiska Eddan med betyd. ’dåre’, da &lt;i&gt;abe&lt;/i&gt; f., i ä. da. m., lty. &lt;i&gt;ape&lt;/i&gt; m. o. f., fhty. &lt;i&gt;affo&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;affa&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;affe&lt;/i&gt; m.), ags. &lt;i&gt;apa&lt;/i&gt; m. (eng. &lt;i&gt;ape&lt;/i&gt;); allmänt germ. ord (dock ej belagt i got.) med möjl. urgermanska anor; med ett fem. på &lt;i&gt;-injō(n)&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-unjō(n)&lt;/i&gt;: fsv. &lt;i&gt;apinia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aapynia&lt;/i&gt; m. m., med motsvarigheter långt in på 1800-talet o. ännu i vissa norrl. o. finnl. bygdemål, i fsv. o. något längre fram den vanliga benämningen på apan = isl. &lt;i&gt;apynja&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;affin(na)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;äffin&lt;/i&gt;) osv. Ordet är säkerligen ett urgammalt lånord; fslav. &lt;i&gt;opica&lt;/i&gt; kan vara besl. el. beroende på lån från germ. spr. (med fslav. övergång av &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;o&lt;/i&gt;). — Eng. &lt;i&gt;monkey&lt;/i&gt; är en diminutivbildning till ital. &lt;i&gt;monna&lt;/i&gt;, egentl.: madonna, alltså ett slags smeknamn. F. ö. t. ex. sanskr. &lt;i&gt;kapi-&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;pithēkos&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;sīmia&lt;/i&gt;; mer el. mindre dunkla. Samindoeur. beteckning saknas: apan har i vilt tillstånd förekommit blott i Europas sydligaste delar (ännu vid Gibraltar)." />
        <feat att="see" val="Oppeby" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="habit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--habit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--habit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;habit&lt;/b&gt;, Petreius 1615: 'vthi Polensk habijt' = ty., från fra. =, dräkt, från lat. &lt;i&gt;habitus&lt;/i&gt; m., egentl.: utseende, hållning o. dyl., till &lt;i&gt;habēre&lt;/i&gt;, hava, hålla." />
        <feat att="faksimilID" val="0307" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;habit&lt;/b&gt;, Petreius 1615: 'vthi Polensk habijt' = ty., från fra. =, dräkt, från lat. &lt;i&gt;habitus&lt;/i&gt; m., egentl.: utseende, hållning o. dyl., till &lt;i&gt;habēre&lt;/i&gt;, hava, hålla." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="antvarda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--antvarda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--antvarda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;antvarda,&lt;/b&gt; fsv. &lt;i&gt;antvardha, -vordha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;andvarþa&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;andvarða&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;andvordhæ&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;antvorde&lt;/i&gt;; åtminstone delvis beroende på inverkan från mlty. &lt;i&gt;antwarden&lt;/i&gt;, avledn. av fsax. &lt;i&gt;andward&lt;/i&gt;, närvarande, ags. &lt;i&gt;andweard&lt;/i&gt; ds., även: mitt emot varande, i avljudsförh. till got. &lt;i&gt;andwairþs&lt;/i&gt;, närvarande, jfr isl. &lt;i&gt;ǫndverðr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ǫndurðr&lt;/i&gt;, mitt emot stående, börjande, fgutn. &lt;i&gt;af andverþu&lt;/i&gt;, i början, ävensom sv. &lt;sp&gt;Antvarden&lt;/sp&gt;, namn på två nära varandra belägna sjöar i Klm. l. (se närmare förf. Sjön.); av &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), o. en bildning av stammen i &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;, lat. &lt;i&gt;vertere&lt;/i&gt;, vända. — Att döma av den nsv. formen med &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; har ordet två gånger inlånats el. rönt påverkan från lty. — Formellt samma ord, men till betyd. påverkat av mlty. &lt;i&gt;antworden&lt;/i&gt;, svara = ty. &lt;i&gt;antworten&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ord&lt;/sp&gt;), är mlty. &lt;i&gt;antwarden&lt;/i&gt;, svara, varav fsv. &lt;i&gt;antvarda&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0103" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;antvarda,&lt;/b&gt; fsv. &lt;i&gt;antvardha, -vordha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;andvarþa&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;andvarða&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;andvordhæ&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;antvorde&lt;/i&gt;; åtminstone delvis beroende på inverkan från mlty. &lt;i&gt;antwarden&lt;/i&gt;, avledn. av fsax. &lt;i&gt;andward&lt;/i&gt;, närvarande, ags. &lt;i&gt;andweard&lt;/i&gt; ds., även: mitt emot varande, i avljudsförh. till got. &lt;i&gt;andwairþs&lt;/i&gt;, närvarande, jfr isl. &lt;i&gt;ǫndverðr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ǫndurðr&lt;/i&gt;, mitt emot stående, börjande, fgutn. &lt;i&gt;af andverþu&lt;/i&gt;, i början, ävensom sv. &lt;sp&gt;Antvarden&lt;/sp&gt;, namn på två nära varandra belägna sjöar i Klm. l. (se närmare förf. Sjön.); av &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), o. en bildning av stammen i &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;, lat. &lt;i&gt;vertere&lt;/i&gt;, vända. — Att döma av den nsv. formen med &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; har ordet två gånger inlånats el. rönt påverkan från lty. — Formellt samma ord, men till betyd. påverkat av mlty. &lt;i&gt;antworden&lt;/i&gt;, svara = ty. &lt;i&gt;antworten&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ord&lt;/sp&gt;), är mlty. &lt;i&gt;antwarden&lt;/i&gt;, svara, varav fsv. &lt;i&gt;antvarda&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="see" val="ord" />
        <feat att="see" val="varda" />
        <feat att="see" val="an-" />
        <feat att="see" val="Antvarden" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Anton" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Anton..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Anton..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Anton&lt;/b&gt;, mansn. = ty., av lat. &lt;i&gt;Antonius&lt;/i&gt; (vartill fem. &lt;sp&gt;Antonia&lt;/sp&gt;), av okänt urspr.; som kristet mansnamn brukligt i sht efter den helige Antonius, munkväsendets föregångare († 356)." />
        <feat att="faksimilID" val="0103" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Anton&lt;/b&gt;, mansn. = ty., av lat. &lt;i&gt;Antonius&lt;/i&gt; (vartill fem. &lt;sp&gt;Antonia&lt;/sp&gt;), av okänt urspr.; som kristet mansnamn brukligt i sht efter den helige Antonius, munkväsendets föregångare († 356)." />
        <feat att="see" val="Antonia" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="antimakass" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--antimakass..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--antimakass..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;antimakass&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;-ar&lt;/b&gt;, 1870-t., från eng. &lt;i&gt;antimakassar&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;anti-&lt;/i&gt;, emot, o. &lt;i&gt;macassar&lt;/i&gt;, ett slags olja från Ma(n)kassar på Celebes; alltså egentl.: duk avsedd att skydda mot hårolja, — Formen &lt;sp&gt;an-&lt;/sp&gt; &lt;sp&gt;antimakass&lt;/sp&gt; beror på missuppfattning av &lt;sp&gt;antimakassar&lt;/sp&gt; som en pluralform." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;antimakass&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;-ar&lt;/b&gt;, 1870-t., från eng. &lt;i&gt;antimakassar&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;anti-&lt;/i&gt;, emot, o. &lt;i&gt;macassar&lt;/i&gt;, ett slags olja från Ma(n)kassar på Celebes; alltså egentl.: duk avsedd att skydda mot hårolja, — Formen &lt;sp&gt;an-&lt;/sp&gt; &lt;sp&gt;antimakass&lt;/sp&gt; beror på missuppfattning av &lt;sp&gt;antimakassar&lt;/sp&gt; som en pluralform." />
        <feat att="see" val="antimakassar" />
        <feat att="see" val="antimakass" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="antilop" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--antilop..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--antilop..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;antilop&lt;/b&gt;, Sparrman 1779, allmänt eur. ord, ytterst av grek. &lt;i&gt;anthólops&lt;/i&gt;, ett f. ö. obekant djur med långa såglika horn; f. ö. dunkelt; sin nuvarande betyd. har ordet fått i eng." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;antilop&lt;/b&gt;, Sparrman 1779, allmänt eur. ord, ytterst av grek. &lt;i&gt;anthólops&lt;/i&gt;, ett f. ö. obekant djur med långa såglika horn; f. ö. dunkelt; sin nuvarande betyd. har ordet fått i eng." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="antipati" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--antipati..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--antipati..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;antipati&lt;/b&gt;, i fullt modern betyd. först o. 1770, allm. eur. kulturord, ytterst av grek. &lt;i&gt;antipátheia&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;anti-&lt;/i&gt;, emot, o. &lt;i&gt;páthos&lt;/i&gt; n., lidande (se &lt;sp&gt;patetisk&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;sympati&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0103" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;antipati&lt;/b&gt;, i fullt modern betyd. först o. 1770, allm. eur. kulturord, ytterst av grek. &lt;i&gt;antipátheia&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;anti-&lt;/i&gt;, emot, o. &lt;i&gt;páthos&lt;/i&gt; n., lidande (se &lt;sp&gt;patetisk&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;sympati&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="sympati" />
        <feat att="see" val="patetisk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="antingen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--antingen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="kn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--antingen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;antingen&lt;/b&gt;, i ä. nsv. med en mängd växelformer, bl. a. synnerligen ofta (15-o. 1600-t.) &lt;i&gt;anten&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;anteghen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;antigen&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;antingen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;antingia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;antiggia&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;annattviggia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;annattvæggia&lt;/i&gt;, m. m. = isl. &lt;i&gt;annat tveggja&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;anten&lt;/i&gt; (m. m.); av neutr. till &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt; i betyd. ’en’ o. genit. av fsv. &lt;i&gt;tvēr&lt;/i&gt;, två; alltså: ett av två, ettdera; formerna med &lt;i&gt;-ing-&lt;/i&gt; o. slutstavelsen &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt; bero på analogi (jfr de många bildningarna på &lt;i&gt;-ing-&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;varken&lt;/sp&gt;). — Om formerna med &lt;i&gt;ä- (e-, æ-)&lt;/i&gt;, t. ex. fsv. &lt;i&gt;æntiggia&lt;/i&gt;, ä. nsv., da. &lt;i&gt;enten&lt;/i&gt; osv., se Kock Uml. u. Brech. s. 70 o. där citerad litteratur; knappast till &lt;i&gt;*ent&lt;/i&gt;, ett." />
        <feat att="faksimilID" val="0103" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;antingen&lt;/b&gt;, i ä. nsv. med en mängd växelformer, bl. a. synnerligen ofta (15-o. 1600-t.) &lt;i&gt;anten&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;anteghen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;antigen&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;antingen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;antingia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;antiggia&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;annattviggia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;annattvæggia&lt;/i&gt;, m. m. = isl. &lt;i&gt;annat tveggja&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;anten&lt;/i&gt; (m. m.); av neutr. till &lt;sp&gt;annan&lt;/sp&gt; i betyd. ’en’ o. genit. av fsv. &lt;i&gt;tvēr&lt;/i&gt;, två; alltså: ett av två, ettdera; formerna med &lt;i&gt;-ing-&lt;/i&gt; o. slutstavelsen &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt; bero på analogi (jfr de många bildningarna på &lt;i&gt;-ing-&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;varken&lt;/sp&gt;). — Om formerna med &lt;i&gt;ä- (e-, æ-)&lt;/i&gt;, t. ex. fsv. &lt;i&gt;æntiggia&lt;/i&gt;, ä. nsv., da. &lt;i&gt;enten&lt;/i&gt; osv., se Kock Uml. u. Brech. s. 70 o. där citerad litteratur; knappast till &lt;i&gt;*ent&lt;/i&gt;, ett." />
        <feat att="see" val="varken" />
        <feat att="see" val="annan" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ante-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ante-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ante-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ante-&lt;/b&gt; o. &lt;b&gt;anti-&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;antecedentier&lt;/sp&gt; (efter ty., av lat. &lt;i&gt;antecedentia&lt;/i&gt;, egentl.: det som går förut), &lt;sp&gt;antikrist&lt;/sp&gt; osv.; ytterst av lat. &lt;i&gt;ante&lt;/i&gt;, framför, o. grek. &lt;i&gt;antí&lt;/i&gt;, emot, besl. med fsv. prefixet &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;antik, antipati&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ante-&lt;/b&gt; o. &lt;b&gt;anti-&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;antecedentier&lt;/sp&gt; (efter ty., av lat. &lt;i&gt;antecedentia&lt;/i&gt;, egentl.: det som går förut), &lt;sp&gt;antikrist&lt;/sp&gt; osv.; ytterst av lat. &lt;i&gt;ante&lt;/i&gt;, framför, o. grek. &lt;i&gt;antí&lt;/i&gt;, emot, besl. med fsv. prefixet &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;antik, antipati&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="antik" />
        <feat att="see" val="antipati" />
        <feat att="see" val="an-" />
        <feat att="see" val="antikrist" />
        <feat att="see" val="antecedentier" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="antasta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--antasta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--antasta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;antasta&lt;/b&gt;, i ä. nsv.: vidröra (1526 osv.) m. m., i modern betyd. av 'ofreda o. d.' redan i Bib. 1541 = da. &lt;i&gt;antaste&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;antasten&lt;/i&gt;, antasta, angripa, vidröra, av &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt; o. ty. &lt;i&gt;tasten&lt;/i&gt;, treva, av ffra. &lt;i&gt;taster&lt;/i&gt;, (fra. &lt;i&gt;tâter&lt;/i&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;taste&lt;/i&gt;, smak) = ital. &lt;i&gt;tastare&lt;/i&gt;; vanl. härlett från ett vulg.-lat. &lt;i&gt;*taxitare&lt;/i&gt;, en bildning till lat. &lt;i&gt;taxāre&lt;/i&gt;, hårt vidröra, besl. med &lt;i&gt;tangera&lt;/i&gt;, beröra (se &lt;sp&gt;tangent&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;takt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;taxa&lt;/sp&gt;); dock ej fullt säkert." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;antasta&lt;/b&gt;, i ä. nsv.: vidröra (1526 osv.) m. m., i modern betyd. av 'ofreda o. d.' redan i Bib. 1541 = da. &lt;i&gt;antaste&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;antasten&lt;/i&gt;, antasta, angripa, vidröra, av &lt;sp&gt;an- 1&lt;/sp&gt; o. ty. &lt;i&gt;tasten&lt;/i&gt;, treva, av ffra. &lt;i&gt;taster&lt;/i&gt;, (fra. &lt;i&gt;tâter&lt;/i&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;taste&lt;/i&gt;, smak) = ital. &lt;i&gt;tastare&lt;/i&gt;; vanl. härlett från ett vulg.-lat. &lt;i&gt;*taxitare&lt;/i&gt;, en bildning till lat. &lt;i&gt;taxāre&lt;/i&gt;, hårt vidröra, besl. med &lt;i&gt;tangera&lt;/i&gt;, beröra (se &lt;sp&gt;tangent&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;takt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;taxa&lt;/sp&gt;); dock ej fullt säkert." />
        <feat att="see" val="tangent" />
        <feat att="see" val="takt" />
        <feat att="see" val="taxa" />
        <feat att="see" val="an-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="antik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--antik..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--antik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;antik&lt;/b&gt;, adj., o. 1660 = da., ty. = fra., eng. &lt;i&gt;antique&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;antīquus&lt;/i&gt;, forntida, gammaldags, avledn. av &lt;i&gt;ante&lt;/i&gt;, framför (se &lt;sp&gt;ante-&lt;/sp&gt;), alltså egentl.: föregående. - Av fem. sing. till samma adj. kommer &lt;sp&gt;antikva&lt;/sp&gt;, boktr., Wikforss 1804, lat. &lt;i&gt;antiqua&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;litera&lt;/i&gt;, dvs. bokstav), egentl.: den gamla stilen (i motsats till fraktur o. kursiv). — Hit höra även &lt;sp&gt;antikvarie&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;antikvitet&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;antik&lt;/b&gt;, adj., o. 1660 = da., ty. = fra., eng. &lt;i&gt;antique&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;antīquus&lt;/i&gt;, forntida, gammaldags, avledn. av &lt;i&gt;ante&lt;/i&gt;, framför (se &lt;sp&gt;ante-&lt;/sp&gt;), alltså egentl.: föregående. - Av fem. sing. till samma adj. kommer &lt;sp&gt;antikva&lt;/sp&gt;, boktr., Wikforss 1804, lat. &lt;i&gt;antiqua&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;litera&lt;/i&gt;, dvs. bokstav), egentl.: den gamla stilen (i motsats till fraktur o. kursiv). — Hit höra även &lt;sp&gt;antikvarie&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;antikvitet&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="antikvitet" />
        <feat att="see" val="antikvarie" />
        <feat att="see" val="antikva" />
        <feat att="see" val="ante-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Anten" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Anten..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Anten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Anten&lt;/b&gt;, sjön., se &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0102" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Anten&lt;/b&gt;, sjön., se &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Alt-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="binge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--binge..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--binge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;binge&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;binge&lt;/i&gt;, förvaringsrum för säd l. mjöl, jfr isl. &lt;i&gt;bingr&lt;/i&gt;, avdelat rum, nisl. hög, no. &lt;i&gt;bing(e)&lt;/i&gt;, liten avbalkning, lår, bås, mlty., ty. &lt;i&gt;binge&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bing&lt;/i&gt;, hög, bås; väl i avljudsförh. till sv. &lt;i&gt;bunge&lt;/i&gt;, skogsdunge, no. &lt;i&gt;bunga&lt;/i&gt;, liten hög, fhty. &lt;i&gt;bungo&lt;/i&gt;, knöl (jfr &lt;i&gt;Veronica beccabunga&lt;/i&gt;, jfr ä. ty. &lt;i&gt;bachbunge&lt;/i&gt; växtnamn), av ie. roten &lt;i&gt;bhn̥gh&lt;/i&gt;, i sanskr. &lt;i&gt;bahu-&lt;/i&gt;, mycken, talrik, grek. &lt;i&gt;pakhýs&lt;/i&gt;, tjock, stor, o. vidare besl. med &lt;sp&gt;bunke&lt;/sp&gt;; enl. somliga delvis lånat." />
        <feat att="faksimilID" val="0130" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;binge&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;binge&lt;/i&gt;, förvaringsrum för säd l. mjöl, jfr isl. &lt;i&gt;bingr&lt;/i&gt;, avdelat rum, nisl. hög, no. &lt;i&gt;bing(e)&lt;/i&gt;, liten avbalkning, lår, bås, mlty., ty. &lt;i&gt;binge&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bing&lt;/i&gt;, hög, bås; väl i avljudsförh. till sv. &lt;i&gt;bunge&lt;/i&gt;, skogsdunge, no. &lt;i&gt;bunga&lt;/i&gt;, liten hög, fhty. &lt;i&gt;bungo&lt;/i&gt;, knöl (jfr &lt;i&gt;Veronica beccabunga&lt;/i&gt;, jfr ä. ty. &lt;i&gt;bachbunge&lt;/i&gt; växtnamn), av ie. roten &lt;i&gt;bhn̥gh&lt;/i&gt;, i sanskr. &lt;i&gt;bahu-&lt;/i&gt;, mycken, talrik, grek. &lt;i&gt;pakhýs&lt;/i&gt;, tjock, stor, o. vidare besl. med &lt;sp&gt;bunke&lt;/sp&gt;; enl. somliga delvis lånat." />
        <feat att="see" val="bunke" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jolmig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jolmig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jolmig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jolmig&lt;/b&gt;, 1768: om duvet dricka, f. ö. i litteraturen ungt (1880-t. osv.); närmast till &lt;sp&gt;jolm&lt;/sp&gt; (t. ex.'grändernas jolm' o. 1870); möjl. på ett el. annat sätt besl. med sv. dial. &lt;i&gt;göljas&lt;/i&gt;, kräkas, fsv. &lt;i&gt;gölia&lt;/i&gt;, äckla, av f. ö. dunkelt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jolmig&lt;/b&gt;, 1768: om duvet dricka, f. ö. i litteraturen ungt (1880-t. osv.); närmast till &lt;sp&gt;jolm&lt;/sp&gt; (t. ex.'grändernas jolm' o. 1870); möjl. på ett el. annat sätt besl. med sv. dial. &lt;i&gt;göljas&lt;/i&gt;, kräkas, fsv. &lt;i&gt;gölia&lt;/i&gt;, äckla, av f. ö. dunkelt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baobab" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baobab..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baobab..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baobab&lt;/b&gt; = ty., fra., eng.; antagl. lånat på 1500-talet från något afrikanskt språk." />
        <feat att="faksimilID" val="0118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baobab&lt;/b&gt; = ty., fra., eng.; antagl. lånat på 1500-talet från något afrikanskt språk." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">baobab</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">baobab</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">baobab</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baptist" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baptist..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baptist..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baptist&lt;/b&gt;, Brulin Kyrkoh. 1822, ytterst från grek. &lt;i&gt;baptistēs&lt;/i&gt;, som doppar ned, döpare, till &lt;i&gt;baptitsō&lt;/i&gt;, döper, avledn. av &lt;i&gt;báptō&lt;/i&gt;, dyker (av ie. &lt;i&gt;gᵘ̯abh-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;kväva&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baptist&lt;/b&gt;, Brulin Kyrkoh. 1822, ytterst från grek. &lt;i&gt;baptistēs&lt;/i&gt;, som doppar ned, döpare, till &lt;i&gt;baptitsō&lt;/i&gt;, döper, avledn. av &lt;i&gt;báptō&lt;/i&gt;, dyker (av ie. &lt;i&gt;gᵘ̯abh-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;kväva&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="kväva" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="ell">baptistēs</orth>
            <note>som doppar ned, döpare</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jolster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jolster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jolster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jolster,&lt;/b&gt; Salix pentandra, 1685 (&lt;i&gt;-å-&lt;/i&gt;), 1600-t. även: &lt;i&gt;hjolster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hjälster&lt;/i&gt; (1638), i sv. dial. även bl. a. &lt;i&gt;juster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jälster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)ilster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)alster&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;jǫlstr&lt;/i&gt; f., med &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;avledn. &lt;i&gt;ilstri&lt;/i&gt; n., ett slags pil, o. no. &lt;i&gt;ister&lt;/i&gt; f. m. m., Salix cinerea, ty. dial. &lt;i&gt;hilster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;halster&lt;/i&gt;, med sekundärt &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; såsom i sv. dial.; av germ. &lt;i&gt;*elustra-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*elistria-&lt;/i&gt;, med trädnamnssuffixet ie. &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;apel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fläder&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hestra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hyll&lt;/sp&gt;) till en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam &lt;i&gt;*elus-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*elis-&lt;/i&gt;, möjl. i avljuds-förh. till &lt;i&gt;*alus-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*aluz-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*alis-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*aliz-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;al&lt;/sp&gt;; se förf. Ark. 7: 170." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jolster,&lt;/b&gt; Salix pentandra, 1685 (&lt;i&gt;-å-&lt;/i&gt;), 1600-t. även: &lt;i&gt;hjolster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hjälster&lt;/i&gt; (1638), i sv. dial. även bl. a. &lt;i&gt;juster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jälster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)ilster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(h)alster&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;jǫlstr&lt;/i&gt; f., med &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;avledn. &lt;i&gt;ilstri&lt;/i&gt; n., ett slags pil, o. no. &lt;i&gt;ister&lt;/i&gt; f. m. m., Salix cinerea, ty. dial. &lt;i&gt;hilster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;halster&lt;/i&gt;, med sekundärt &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; såsom i sv. dial.; av germ. &lt;i&gt;*elustra-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*elistria-&lt;/i&gt;, med trädnamnssuffixet ie. &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;apel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fläder&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hestra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hyll&lt;/sp&gt;) till en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stam &lt;i&gt;*elus-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*elis-&lt;/i&gt;, möjl. i avljuds-förh. till &lt;i&gt;*alus-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*aluz-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*alis-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*aliz-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;al&lt;/sp&gt;; se förf. Ark. 7: 170." />
        <feat att="see" val="al" />
        <feat att="see" val="apel" />
        <feat att="see" val="fläder" />
        <feat att="see" val="Hestra" />
        <feat att="see" val="hyll" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jonglera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jonglera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jonglera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jonglera,&lt;/b&gt; av fra. &lt;i&gt;jongler&lt;/i&gt;, jämte &lt;i&gt;jongleur&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;jonglör&lt;/sp&gt;), ffra. &lt;i&gt;jongleur&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;joculāri&lt;/i&gt;, skämta, leka, till &lt;i&gt;jocus&lt;/i&gt;, skämt (&gt; fra. &lt;i&gt;jeu&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;gyckla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jonglera,&lt;/b&gt; av fra. &lt;i&gt;jongler&lt;/i&gt;, jämte &lt;i&gt;jongleur&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;jonglör&lt;/sp&gt;), ffra. &lt;i&gt;jongleur&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;joculāri&lt;/i&gt;, skämta, leka, till &lt;i&gt;jocus&lt;/i&gt;, skämt (&gt; fra. &lt;i&gt;jeu&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;gyckla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="gyckla" />
        <feat att="see" val="jonglör" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jon..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jon&lt;/b&gt;, mansn., se &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Jon Blund&lt;/sp&gt;, Runius o. 1710, osv.; se Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 85. &lt;i&gt;Joga Blund&lt;/i&gt; i Ögtl. beror på en dialektisk utveckling av &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jon&lt;/b&gt;, mansn., se &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Jon Blund&lt;/sp&gt;, Runius o. 1710, osv.; se Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 85. &lt;i&gt;Joga Blund&lt;/i&gt; i Ögtl. beror på en dialektisk utveckling av &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="Johan" />
        <feat att="see" val="Jon Blund" />
        <feat att="see" val="Johan" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jord" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jord..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jord..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jord,&lt;/b&gt; fsv. &lt;i&gt;iorþ (iarþ-)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;jǫrð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;jord&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;brytning av y. urnord. &lt;i&gt;*erþu&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*erpō&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;aírþa&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ertha&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;erda&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;erde&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;eorð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;earth&lt;/i&gt;); avledn. av ie. &lt;i&gt;er-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;éra&lt;/i&gt;, jord, &lt;i&gt;éraze&lt;/i&gt;, på jorden: med likbetyd. släktingar även i armen. o. alban.; se f. ö. &lt;sp&gt;Järva&lt;/sp&gt;. Härtill även, med Kögel m. fl.: ags. &lt;i&gt;Erce (eorðan módor)&lt;/i&gt; i ett gammalt åkersigneri; väl kortnamnsform. — Med avs. på betyd. jfr &lt;sp&gt;mull&lt;/sp&gt; o. ags. &lt;i&gt;molde&lt;/i&gt;, jord, värld. — En annan vida spridd indoeuropeisk beteckning för 'jord' företrädes av lat. &lt;i&gt;humus&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;human&lt;/sp&gt;), besl. med grek. &lt;i&gt;khamaí&lt;/i&gt;, på jorden (jfr &lt;sp&gt;kameleont&lt;/sp&gt;), o. fslav. &lt;i&gt;zemlja&lt;/i&gt; (it. ex. &lt;i&gt;Novaja Zemlja&lt;/i&gt;, 'nyland'). Mera enstaka: lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt;) o. grek. &lt;i&gt;gaĩa, gē̃&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;geografi&lt;/sp&gt;); m. fl. — &lt;sp&gt;Jordfästa&lt;/sp&gt;, 1711; syftar antagl. från början på bruket att på olika magiska sätt binda den döde vid jorden, så att han ej gick igen; jfr t. ex. o. 1800: 'en Trollkarl (hade) sluteligen så jordfästat honom, att han sedan legat stilla'. Jfr H. Pipping Hist. tidskr. f. Finland 1919, s. 3 (sep.) — &lt;sp&gt;Jordmån&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;iordhmun&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;iordha-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;iordhs-&lt;/i&gt;), jordstycke, jord, stundom närmande sig den nyare betyd.: jordbeskaffenhet = senisl. &lt;i&gt;jarðmunr&lt;/i&gt;, jordagods, da. &lt;i&gt;jordsmån&lt;/i&gt;, jordstycke, jordmån; till &lt;sp&gt;mån 1&lt;/sp&gt; i betyd. 'värde', se d. o. — &lt;sp&gt;Jordrök&lt;/sp&gt;, växten Fumaria officinalis, Berchelt 1588; i grek. bl. a. kallad &lt;i&gt;kapnós&lt;/i&gt;, egentl.: rök: dess skarpa saft ansågs reta till tårar liksom röken. Jfr J. Lindgren Läkemedelsnamn s. 135." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jord,&lt;/b&gt; fsv. &lt;i&gt;iorþ (iarþ-)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;jǫrð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;jord&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;brytning av y. urnord. &lt;i&gt;*erþu&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*erpō&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;aírþa&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ertha&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;erda&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;erde&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;eorð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;earth&lt;/i&gt;); avledn. av ie. &lt;i&gt;er-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;éra&lt;/i&gt;, jord, &lt;i&gt;éraze&lt;/i&gt;, på jorden: med likbetyd. släktingar även i armen. o. alban.; se f. ö. &lt;sp&gt;Järva&lt;/sp&gt;. Härtill även, med Kögel m. fl.: ags. &lt;i&gt;Erce (eorðan módor)&lt;/i&gt; i ett gammalt åkersigneri; väl kortnamnsform. — Med avs. på betyd. jfr &lt;sp&gt;mull&lt;/sp&gt; o. ags. &lt;i&gt;molde&lt;/i&gt;, jord, värld. — En annan vida spridd indoeuropeisk beteckning för 'jord' företrädes av lat. &lt;i&gt;humus&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;human&lt;/sp&gt;), besl. med grek. &lt;i&gt;khamaí&lt;/i&gt;, på jorden (jfr &lt;sp&gt;kameleont&lt;/sp&gt;), o. fslav. &lt;i&gt;zemlja&lt;/i&gt; (it. ex. &lt;i&gt;Novaja Zemlja&lt;/i&gt;, 'nyland'). Mera enstaka: lat. &lt;i&gt;terra&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;torr&lt;/sp&gt;) o. grek. &lt;i&gt;gaĩa, gē̃&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;geografi&lt;/sp&gt;); m. fl. — &lt;sp&gt;Jordfästa&lt;/sp&gt;, 1711; syftar antagl. från början på bruket att på olika magiska sätt binda den döde vid jorden, så att han ej gick igen; jfr t. ex. o. 1800: 'en Trollkarl (hade) sluteligen så jordfästat honom, att han sedan legat stilla'. Jfr H. Pipping Hist. tidskr. f. Finland 1919, s. 3 (sep.) — &lt;sp&gt;Jordmån&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;iordhmun&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;iordha-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;iordhs-&lt;/i&gt;), jordstycke, jord, stundom närmande sig den nyare betyd.: jordbeskaffenhet = senisl. &lt;i&gt;jarðmunr&lt;/i&gt;, jordagods, da. &lt;i&gt;jordsmån&lt;/i&gt;, jordstycke, jordmån; till &lt;sp&gt;mån 1&lt;/sp&gt; i betyd. 'värde', se d. o. — &lt;sp&gt;Jordrök&lt;/sp&gt;, växten Fumaria officinalis, Berchelt 1588; i grek. bl. a. kallad &lt;i&gt;kapnós&lt;/i&gt;, egentl.: rök: dess skarpa saft ansågs reta till tårar liksom röken. Jfr J. Lindgren Läkemedelsnamn s. 135." />
        <feat att="see" val="Jordrök" />
        <feat att="see" val="mån" />
        <feat att="see" val="Jordmån" />
        <feat att="see" val="Jordfästa" />
        <feat att="see" val="geografi" />
        <feat att="see" val="torr" />
        <feat att="see" val="kameleont" />
        <feat att="see" val="human" />
        <feat att="see" val="mull" />
        <feat att="see" val="Järva" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jons" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jons..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jons..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jons&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;jåns&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jons&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;jåns&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="jåns" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jordan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jordan..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jordan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jordan&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Iordan&lt;/i&gt; (rätt vanligt) = fda. &lt;i&gt;Jordanus&lt;/i&gt; (latiniserat), fno. &lt;i&gt;Jórdan&lt;/i&gt;; knappast givet till erinran om Jesu döpelse i Jordan utan möjl. inhemskt, jfr till första leden fsv. &lt;i&gt;Iorger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Iorund&lt;/i&gt; o. till den senare &lt;sp&gt;Halvdan&lt;/sp&gt; ävensom fsv. &lt;i&gt;Sighdan&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jordan&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Iordan&lt;/i&gt; (rätt vanligt) = fda. &lt;i&gt;Jordanus&lt;/i&gt; (latiniserat), fno. &lt;i&gt;Jórdan&lt;/i&gt;; knappast givet till erinran om Jesu döpelse i Jordan utan möjl. inhemskt, jfr till första leden fsv. &lt;i&gt;Iorger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Iorund&lt;/i&gt; o. till den senare &lt;sp&gt;Halvdan&lt;/sp&gt; ävensom fsv. &lt;i&gt;Sighdan&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Halvdan" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jord-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jord-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jord-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jord-&lt;/b&gt; i ortn. &lt;sp&gt;Jordstorp&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;Joar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jord-&lt;/b&gt; i ortn. &lt;sp&gt;Jordstorp&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;Joar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Joar" />
        <feat att="see" val="Jordstorp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Josef" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Josef..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Josef..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Josef&lt;/b&gt;, mansn., av hebr. &lt;i&gt;Jōsēph&lt;/i&gt; (enl. 1 Mos. 30: 24: han tillfogar)." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Josef&lt;/b&gt;, mansn., av hebr. &lt;i&gt;Jōsēph&lt;/i&gt; (enl. 1 Mos. 30: 24: han tillfogar)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="hebr.">Jōsēph</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jordgumma" />
          <feat att="writtenForm" val="jordegumma 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jordgumma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jordgumma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jord(e)gumma,&lt;/b&gt; y. fsv. &lt;i&gt;iordhgomma&lt;/i&gt;; jfr sydsv. dial., da. o. no. &lt;i&gt;jord(e)moder, -mor&lt;/i&gt;; egentl.: den som lyfte det nyfödda barnet från jordgolvet, där barnaföderskan låg; jfr de härom i isl. brukade uttr. &lt;i&gt;hefja af jǫrðu&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;liggja á golfi&lt;/i&gt;, motsv. eng. &lt;i&gt;lie in the straw&lt;/i&gt;, ligga i barnsäng, ävensom no. &lt;i&gt;straamoder&lt;/i&gt;, barnmorska, o. ty. &lt;i&gt;hebamme&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;hevemôder&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;häva&lt;/sp&gt;, lyfta). I denna användning är &lt;sp&gt;gumma&lt;/sp&gt; säkerl. en kortform till &lt;i&gt;*gōþmōþir&lt;/i&gt; (jfr sv. dial. &lt;i&gt;gom(m)or&lt;/i&gt;, farmor, mormor); jfr fda. &lt;i&gt;gothæ kunær&lt;/i&gt; plur., barnmorskor, jordegummor, o. fra. &lt;i&gt;sage femme&lt;/i&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;gumma&lt;/sp&gt;. — Med avs. på den forntida seden att framföda barnen på boningens golv kan erinras om att den lapska barnbördsgudinnan &lt;i&gt;Madderakka&lt;/i&gt; av språkliga skäl ursprungl. måste ha varit husgolvets gudinna (Setäla FUF 12: 209)." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jord(e)gumma,&lt;/b&gt; y. fsv. &lt;i&gt;iordhgomma&lt;/i&gt;; jfr sydsv. dial., da. o. no. &lt;i&gt;jord(e)moder, -mor&lt;/i&gt;; egentl.: den som lyfte det nyfödda barnet från jordgolvet, där barnaföderskan låg; jfr de härom i isl. brukade uttr. &lt;i&gt;hefja af jǫrðu&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;liggja á golfi&lt;/i&gt;, motsv. eng. &lt;i&gt;lie in the straw&lt;/i&gt;, ligga i barnsäng, ävensom no. &lt;i&gt;straamoder&lt;/i&gt;, barnmorska, o. ty. &lt;i&gt;hebamme&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;hevemôder&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;häva&lt;/sp&gt;, lyfta). I denna användning är &lt;sp&gt;gumma&lt;/sp&gt; säkerl. en kortform till &lt;i&gt;*gōþmōþir&lt;/i&gt; (jfr sv. dial. &lt;i&gt;gom(m)or&lt;/i&gt;, farmor, mormor); jfr fda. &lt;i&gt;gothæ kunær&lt;/i&gt; plur., barnmorskor, jordegummor, o. fra. &lt;i&gt;sage femme&lt;/i&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;gumma&lt;/sp&gt;. — Med avs. på den forntida seden att framföda barnen på boningens golv kan erinras om att den lapska barnbördsgudinnan &lt;i&gt;Madderakka&lt;/i&gt; av språkliga skäl ursprungl. måste ha varit husgolvets gudinna (Setäla FUF 12: 209)." />
        <feat att="see" val="gumma" />
        <feat att="see" val="gumma" />
        <feat att="see" val="häva" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="journal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--journal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--journal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;journal,&lt;/b&gt; 1628 = ty., från fra. &lt;i&gt;journal&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;diurnus&lt;/i&gt;, daglig (varav fra. &lt;i&gt;jour&lt;/i&gt;, dag), bildat i anslutning till &lt;i&gt;nocturnus&lt;/i&gt;, nattlig, o. besl. med &lt;i&gt;dies&lt;/i&gt;, dag (urbesl. med &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;journalist&lt;/sp&gt;, 1780-90-t., jfr den periodiska skriften &lt;i&gt;Journalisten&lt;/i&gt; 1790 osv., av fra. &lt;i&gt;journaliste&lt;/i&gt; (under senare hälften av 1600-t., närmast om medarbetarna i Journal des Savants). Jfr Wingård Minnen G: 76, om Karl XIV Johans distinktion mellan journalister o. publicister. Förr stundom även i betyd. 'dagboksskrivare'." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;journal,&lt;/b&gt; 1628 = ty., från fra. &lt;i&gt;journal&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;diurnus&lt;/i&gt;, daglig (varav fra. &lt;i&gt;jour&lt;/i&gt;, dag), bildat i anslutning till &lt;i&gt;nocturnus&lt;/i&gt;, nattlig, o. besl. med &lt;i&gt;dies&lt;/i&gt;, dag (urbesl. med &lt;sp&gt;Tyr&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;journalist&lt;/sp&gt;, 1780-90-t., jfr den periodiska skriften &lt;i&gt;Journalisten&lt;/i&gt; 1790 osv., av fra. &lt;i&gt;journaliste&lt;/i&gt; (under senare hälften av 1600-t., närmast om medarbetarna i Journal des Savants). Jfr Wingård Minnen G: 76, om Karl XIV Johans distinktion mellan journalister o. publicister. Förr stundom även i betyd. 'dagboksskrivare'." />
        <feat att="see" val="journalist" />
        <feat att="see" val="Tyr" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jota" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jota..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jota..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jota&lt;/b&gt; i det vard. uttr. &lt;sp&gt;inte ett jota&lt;/sp&gt; som beteckning för något mycket litet, motsv. ty. &lt;i&gt;jot&lt;/i&gt; i samma anv., av grek. &lt;i&gt;ιō̃ta&lt;/i&gt; n. (&lt;i&gt;ι&lt;/i&gt;) — hebr. &lt;i&gt;jod&lt;/i&gt; (varefter &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; i vissa trakter kallats o. möjl. ännu  kallas &lt;i&gt;jod&lt;/i&gt;); jfr Matt. 5: 18: 'icke den minsta bokstav' = got. &lt;i&gt;jota ains . . (ni usleiþiþ)&lt;/i&gt;, efter grek. &lt;i&gt;ιō̃ta (h)èn&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0369" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jota&lt;/b&gt; i det vard. uttr. &lt;sp&gt;inte ett jota&lt;/sp&gt; som beteckning för något mycket litet, motsv. ty. &lt;i&gt;jot&lt;/i&gt; i samma anv., av grek. &lt;i&gt;ιō̃ta&lt;/i&gt; n. (&lt;i&gt;ι&lt;/i&gt;) — hebr. &lt;i&gt;jod&lt;/i&gt; (varefter &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; i vissa trakter kallats o. möjl. ännu  kallas &lt;i&gt;jod&lt;/i&gt;); jfr Matt. 5: 18: 'icke den minsta bokstav' = got. &lt;i&gt;jota ains . . (ni usleiþiþ)&lt;/i&gt;, efter grek. &lt;i&gt;ιō̃ta (h)èn&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="see" val="inte ett jota" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ju" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ju..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ju..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ju,&lt;/b&gt; fsv. &lt;i&gt;iu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;io&lt;/i&gt;, alltid, allt (vid kompar.), säkert, dock, ju m. m., även distributivt (som i ä. nsv.), jämte da. &lt;i&gt;jo&lt;/i&gt;, ju (vid kompar.) från mlty. &lt;i&gt;ju&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jo&lt;/i&gt;, alltid m. m., av fsax. &lt;i&gt;êo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;io&lt;/i&gt; = fhty. (ty. &lt;i&gt;je&lt;/i&gt;); identiskt med det inhemska fsv. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ǣ&lt;/i&gt;, alltid, o. prefixet &lt;sp&gt;e 1&lt;/sp&gt;. — Förr mycket ofta (o. stundom ännu) som (pleonastisk negation) efter nekande uttryck såsom &lt;i&gt;icke neka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;icke tvivla&lt;/i&gt;; motsv. anv. av da. &lt;i&gt;jo&lt;/i&gt;; jfr lat. &lt;i&gt;non dubito quin&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;je ne doute pas, qu'il ne&lt;/i&gt; . .; dessutom icke sällan i betyd. 'icke' efter ett föreg, &lt;i&gt;icke&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ingen&lt;/i&gt; osv., t. ex. O. v. Dalin: 'ingen olycka är så stor, at den ju har någon god värkan' (ännu hos Hyltén-Cavallius Vär o. vird.). Jfr A. Lindqvist Spr. o. o. st. 17: 105 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ju,&lt;/b&gt; fsv. &lt;i&gt;iu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;io&lt;/i&gt;, alltid, allt (vid kompar.), säkert, dock, ju m. m., även distributivt (som i ä. nsv.), jämte da. &lt;i&gt;jo&lt;/i&gt;, ju (vid kompar.) från mlty. &lt;i&gt;ju&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jo&lt;/i&gt;, alltid m. m., av fsax. &lt;i&gt;êo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;io&lt;/i&gt; = fhty. (ty. &lt;i&gt;je&lt;/i&gt;); identiskt med det inhemska fsv. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ǣ&lt;/i&gt;, alltid, o. prefixet &lt;sp&gt;e 1&lt;/sp&gt;. — Förr mycket ofta (o. stundom ännu) som (pleonastisk negation) efter nekande uttryck såsom &lt;i&gt;icke neka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;icke tvivla&lt;/i&gt;; motsv. anv. av da. &lt;i&gt;jo&lt;/i&gt;; jfr lat. &lt;i&gt;non dubito quin&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;je ne doute pas, qu'il ne&lt;/i&gt; . .; dessutom icke sällan i betyd. 'icke' efter ett föreg, &lt;i&gt;icke&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ingen&lt;/i&gt; osv., t. ex. O. v. Dalin: 'ingen olycka är så stor, at den ju har någon god värkan' (ännu hos Hyltén-Cavallius Vär o. vird.). Jfr A. Lindqvist Spr. o. o. st. 17: 105 f." />
        <feat att="see" val="e" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jovialisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jovialisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jovialisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jovialisk,&lt;/b&gt; 1766 (i ej fullt modern anv.) = ty. &lt;i&gt;jovialisch&lt;/i&gt;, till fra. &lt;i&gt;jovial&lt;/i&gt; (varav sv. &lt;sp&gt;jovial&lt;/sp&gt;, Kellgren 1787 osv.), egentl.: född under Juppiters tecken, av lat. &lt;i&gt;Joviālis&lt;/i&gt;, tillhörande &lt;i&gt;Jovis&lt;/i&gt; (dvs. Juppiter), vars stjärna enl. den astrologiska uppfattningen förlänar glatt o. gott lynne. I denna mera ursprungliga betydelse finns ordet i svenskan redan 1657 i Fuhrmans almanack. Jfr &lt;sp&gt;martialisk&lt;/sp&gt;, ävensom eng. &lt;i&gt;mercurial&lt;/i&gt;, lättsinnig (till &lt;i&gt;Mercurius&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;saturnine&lt;/i&gt;, melankolisk (till &lt;i&gt;Saturnus&lt;/i&gt;, olycksstjärnan)." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jovialisk,&lt;/b&gt; 1766 (i ej fullt modern anv.) = ty. &lt;i&gt;jovialisch&lt;/i&gt;, till fra. &lt;i&gt;jovial&lt;/i&gt; (varav sv. &lt;sp&gt;jovial&lt;/sp&gt;, Kellgren 1787 osv.), egentl.: född under Juppiters tecken, av lat. &lt;i&gt;Joviālis&lt;/i&gt;, tillhörande &lt;i&gt;Jovis&lt;/i&gt; (dvs. Juppiter), vars stjärna enl. den astrologiska uppfattningen förlänar glatt o. gott lynne. I denna mera ursprungliga betydelse finns ordet i svenskan redan 1657 i Fuhrmans almanack. Jfr &lt;sp&gt;martialisk&lt;/sp&gt;, ävensom eng. &lt;i&gt;mercurial&lt;/i&gt;, lättsinnig (till &lt;i&gt;Mercurius&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;saturnine&lt;/i&gt;, melankolisk (till &lt;i&gt;Saturnus&lt;/i&gt;, olycksstjärnan)." />
        <feat att="see" val="martialisk" />
        <feat att="see" val="jovial" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Juby" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Juby..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Juby..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Juby&lt;/b&gt; Ögtl., se under &lt;sp&gt;hjon&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Juby&lt;/b&gt; Ögtl., se under &lt;sp&gt;hjon&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hjon" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jubel" />
          <feat att="writtenForm" val="jubla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jubel..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jubel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jubel,&lt;/b&gt; högljudda glädjerop o. d., o. &lt;b&gt;jubla,&lt;/b&gt; 1800-talsord, det förra hos Lindfors 1815 (där ännu ej verbet förekommer) samt t. ex. Tegnér o. Stagnelius 1817, det senare hos Stagnelius o. 1820; efter ty. &lt;i&gt;jubel&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jubeln&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;jubilum&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jubilāre&lt;/i&gt; (vartill fsv. &lt;i&gt;inbilera&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;jubilera&lt;/i&gt;, jubla, ännu hos Oscar II); ljudhärmande bildningar. — Av helt annat ursprung, men tidigt sammanblandat med o. påverkat av de nämnda orden är &lt;sp&gt;jubel-&lt;/sp&gt; i sammans. ss. &lt;sp&gt;jubelfest&lt;/sp&gt; (t. ex. Prytz 1622) osv. o. i vb. &lt;sp&gt;jubilera&lt;/sp&gt; i betyd.: fira jubelfest (t. ex. Runius o. 1712, Serenius 1734) = ty. &lt;i&gt;jubel-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jubilieren&lt;/i&gt;, urspr. från (m)lat. &lt;i&gt;(annus) jubilæus&lt;/i&gt;, jubelår, en av judarnas högtider, vars namn sedan överfördes på den katolska kyrkans jubelår, (med anslutning till &lt;i&gt;jubilum&lt;/i&gt;) från grek. &lt;i&gt;iōbēlaĩos&lt;/i&gt; adj. o. &lt;i&gt;iōbēlos&lt;/i&gt; sbst., av hebr. &lt;i&gt;jôvêl&lt;/i&gt;, basun (året invigdes med klang av basuner, jfr bibelns: &lt;sp&gt;klangår&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jubel,&lt;/b&gt; högljudda glädjerop o. d., o. &lt;b&gt;jubla,&lt;/b&gt; 1800-talsord, det förra hos Lindfors 1815 (där ännu ej verbet förekommer) samt t. ex. Tegnér o. Stagnelius 1817, det senare hos Stagnelius o. 1820; efter ty. &lt;i&gt;jubel&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jubeln&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;jubilum&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jubilāre&lt;/i&gt; (vartill fsv. &lt;i&gt;inbilera&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;jubilera&lt;/i&gt;, jubla, ännu hos Oscar II); ljudhärmande bildningar. — Av helt annat ursprung, men tidigt sammanblandat med o. påverkat av de nämnda orden är &lt;sp&gt;jubel-&lt;/sp&gt; i sammans. ss. &lt;sp&gt;jubelfest&lt;/sp&gt; (t. ex. Prytz 1622) osv. o. i vb. &lt;sp&gt;jubilera&lt;/sp&gt; i betyd.: fira jubelfest (t. ex. Runius o. 1712, Serenius 1734) = ty. &lt;i&gt;jubel-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jubilieren&lt;/i&gt;, urspr. från (m)lat. &lt;i&gt;(annus) jubilæus&lt;/i&gt;, jubelår, en av judarnas högtider, vars namn sedan överfördes på den katolska kyrkans jubelår, (med anslutning till &lt;i&gt;jubilum&lt;/i&gt;) från grek. &lt;i&gt;iōbēlaĩos&lt;/i&gt; adj. o. &lt;i&gt;iōbēlos&lt;/i&gt; sbst., av hebr. &lt;i&gt;jôvêl&lt;/i&gt;, basun (året invigdes med klang av basuner, jfr bibelns: &lt;sp&gt;klangår&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="klangår" />
        <feat att="see" val="jubilera" />
        <feat att="see" val="jubelfest" />
        <feat att="see" val="jubel-" />
        <feat att="see" val="jubel-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Judit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Judit..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Judit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Judit&lt;/b&gt;, kvinnon., från grek., av hebreiskt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Judit&lt;/b&gt;, kvinnon., från grek., av hebreiskt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jude" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jude..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jude..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jude,&lt;/b&gt; folkn., fsv. &lt;i&gt;iūþe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;júði&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;jûde&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;jûdo&lt;/i&gt; = fhty.; från lat. &lt;i&gt;judæus&lt;/i&gt; = grek. &lt;i&gt;iovdaĩos&lt;/i&gt;, egentl.: av Juda stam. Da. &lt;i&gt;jøde&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;iödhe&lt;/i&gt;) från mlty. biformen &lt;i&gt;jôde&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;ö-&lt;/i&gt;ljud), väl från fsax. &lt;i&gt;judéo&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jude,&lt;/b&gt; folkn., fsv. &lt;i&gt;iūþe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;júði&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;jûde&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;jûdo&lt;/i&gt; = fhty.; från lat. &lt;i&gt;judæus&lt;/i&gt; = grek. &lt;i&gt;iovdaĩos&lt;/i&gt;, egentl.: av Juda stam. Da. &lt;i&gt;jøde&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;iödhe&lt;/i&gt;) från mlty. biformen &lt;i&gt;jôde&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;ö-&lt;/i&gt;ljud), väl från fsax. &lt;i&gt;judéo&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jul" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jul..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jul..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jul,&lt;/b&gt; fsv. &lt;i&gt;iūl&lt;/i&gt; n. plur. o. f., urspr. den hedniska midvinterfesten = isl. &lt;i&gt;jól&lt;/i&gt; n. plur., no. &lt;i&gt;jol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jul&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;jul&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ge(o)hhol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;géol&lt;/i&gt;; eng, &lt;i&gt;yule&lt;/i&gt; från nord.; jfr finska &lt;i&gt;joulu&lt;/i&gt; (lån från urnord.) o. väl även finska &lt;i&gt;juhla&lt;/i&gt;, högtid (i så fall ännu tidigare lån från urnord.). Härtill avledn. på germ. &lt;i&gt;-ia&lt;/i&gt;: got. &lt;i&gt;(fruma) jiuleis&lt;/i&gt;, julmånad, isl. &lt;i&gt;ýlir&lt;/i&gt;, hälften av nov. o. dec.; på germ. &lt;i&gt;-an&lt;/i&gt;: ags. &lt;i&gt;se ǽrra géola&lt;/i&gt;, den förra julmånaden, &lt;i&gt;se æfterra g.&lt;/i&gt;, den senare &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;. Germ. grundform: &lt;i&gt;*jehwla-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*je(ᵹ)wla-&lt;/i&gt;. I övrigt mycket omstridd härledning: 'snöstormarnas tid' (: isl. &lt;i&gt;él&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;il&lt;/sp&gt;); el. 'glädjefest' (urbesl. med lat. &lt;i&gt;joculus&lt;/i&gt;, skämt); el. (till samma rot) med grundbetyd. av 'inbjudning' el. av 'trolldom, magi' m. m. Allt ovisst. Litteratur se t. ex. Meringer WuS 5; 184 f.; jfr även W. Braune PBB 43: 412. — Den stundom (i icke språkvetenskapliga arbeten el. populärvetenskapliga uppsatser) antagna släktskapen med kjul är av ljudhistoriska skäl otänkbar. Sammanställningen finnes f. ö. redan hos S. Columbus: 'Ock weestu eij hwarför wij Swänske kalla Juul, Därför / at Werldsens Lius / då wänder om sijn Hiuul'. — Tyskan har i stället &lt;i&gt;Weihnacht(en)&lt;/i&gt;, egentl.: helig natt (heliga nätter); se &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;viga&lt;/sp&gt;; eng. &lt;i&gt;Christmas&lt;/i&gt;, egentl.: Krist-mässa; fra. &lt;i&gt;Noël&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;natālis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;nasci&lt;/i&gt;, födas, betyder 'födelsedag' (jour natal). — &lt;i&gt;Fira jul&lt;/i&gt; hette förr betecknande nog &lt;i&gt;dricka jul&lt;/i&gt;, t. ex. Karlskrön.: 'jwlen han i arbogha drak' (om Karl Knutsson)." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jul,&lt;/b&gt; fsv. &lt;i&gt;iūl&lt;/i&gt; n. plur. o. f., urspr. den hedniska midvinterfesten = isl. &lt;i&gt;jól&lt;/i&gt; n. plur., no. &lt;i&gt;jol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jul&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;jul&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ge(o)hhol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;géol&lt;/i&gt;; eng, &lt;i&gt;yule&lt;/i&gt; från nord.; jfr finska &lt;i&gt;joulu&lt;/i&gt; (lån från urnord.) o. väl även finska &lt;i&gt;juhla&lt;/i&gt;, högtid (i så fall ännu tidigare lån från urnord.). Härtill avledn. på germ. &lt;i&gt;-ia&lt;/i&gt;: got. &lt;i&gt;(fruma) jiuleis&lt;/i&gt;, julmånad, isl. &lt;i&gt;ýlir&lt;/i&gt;, hälften av nov. o. dec.; på germ. &lt;i&gt;-an&lt;/i&gt;: ags. &lt;i&gt;se ǽrra géola&lt;/i&gt;, den förra julmånaden, &lt;i&gt;se æfterra g.&lt;/i&gt;, den senare &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;. Germ. grundform: &lt;i&gt;*jehwla-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*je(ᵹ)wla-&lt;/i&gt;. I övrigt mycket omstridd härledning: 'snöstormarnas tid' (: isl. &lt;i&gt;él&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;il&lt;/sp&gt;); el. 'glädjefest' (urbesl. med lat. &lt;i&gt;joculus&lt;/i&gt;, skämt); el. (till samma rot) med grundbetyd. av 'inbjudning' el. av 'trolldom, magi' m. m. Allt ovisst. Litteratur se t. ex. Meringer WuS 5; 184 f.; jfr även W. Braune PBB 43: 412. — Den stundom (i icke språkvetenskapliga arbeten el. populärvetenskapliga uppsatser) antagna släktskapen med kjul är av ljudhistoriska skäl otänkbar. Sammanställningen finnes f. ö. redan hos S. Columbus: 'Ock weestu eij hwarför wij Swänske kalla Juul, Därför / at Werldsens Lius / då wänder om sijn Hiuul'. — Tyskan har i stället &lt;i&gt;Weihnacht(en)&lt;/i&gt;, egentl.: helig natt (heliga nätter); se &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;viga&lt;/sp&gt;; eng. &lt;i&gt;Christmas&lt;/i&gt;, egentl.: Krist-mässa; fra. &lt;i&gt;Noël&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;natālis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;nasci&lt;/i&gt;, födas, betyder 'födelsedag' (jour natal). — &lt;i&gt;Fira jul&lt;/i&gt; hette förr betecknande nog &lt;i&gt;dricka jul&lt;/i&gt;, t. ex. Karlskrön.: 'jwlen han i arbogha drak' (om Karl Knutsson)." />
        <feat att="see" val="il" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="juft" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--juft..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--juft..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;juft,&lt;/b&gt; ryssläder, 1550 (om finska förh.), äldst vanl. i plur.: &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;; under 1700-t. ofta. &lt;i&gt;jukt (-ch-)&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;juften&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;juchten&lt;/i&gt; plur., ty. &lt;i&gt;jucht(en)&lt;/i&gt;, från ryska &lt;i&gt;jufť&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;juchť&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0370" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;juft,&lt;/b&gt; ryssläder, 1550 (om finska förh.), äldst vanl. i plur.: &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;; under 1700-t. ofta. &lt;i&gt;jukt (-ch-)&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;juften&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;juchten&lt;/i&gt; plur., ty. &lt;i&gt;jucht(en)&lt;/i&gt;, från ryska &lt;i&gt;jufť&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;juchť&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="julgran" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--julgran..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--julgran..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;julgran&lt;/b&gt;, i litteraturen spritt först på 1840-t., men ännu ej hos Dalin 1850. År 1817 omnämnes från godset Trestena i Vgtl. 'ett träd af granris eller snarare sagt en liten gran och däruti fult mäd små vaxlius' (osv.), se Fatab. 1909, s. 249. Atterbom Minnen 1817-18 talar om &lt;i&gt;Christ-trädet&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;julträdet&lt;/i&gt; (om ty. förhållanden), det senare ordet särskilt i finländsk litt. (jfr da. &lt;i&gt;juletræ&lt;/i&gt;). F. A. Dahlgren berättar, att han 1837 på julafton såg i Geijers hus en 'granruska fullsatt med ljus', men 1846 begagnar han ordet &lt;sp&gt;julgran&lt;/sp&gt;. Enstaka förekommer julgranen (i modern form) i Sv. redan o. 1750 ('en gran med på qwistarna bundna vaxljus'; se Fatab. 1911, s. 124); men började här något allmännare användas först under 1820-talet." />
        <feat att="faksimilID" val="0371" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;julgran&lt;/b&gt;, i litteraturen spritt först på 1840-t., men ännu ej hos Dalin 1850. År 1817 omnämnes från godset Trestena i Vgtl. 'ett träd af granris eller snarare sagt en liten gran och däruti fult mäd små vaxlius' (osv.), se Fatab. 1909, s. 249. Atterbom Minnen 1817-18 talar om &lt;i&gt;Christ-trädet&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;julträdet&lt;/i&gt; (om ty. förhållanden), det senare ordet särskilt i finländsk litt. (jfr da. &lt;i&gt;juletræ&lt;/i&gt;). F. A. Dahlgren berättar, att han 1837 på julafton såg i Geijers hus en 'granruska fullsatt med ljus', men 1846 begagnar han ordet &lt;sp&gt;julgran&lt;/sp&gt;. Enstaka förekommer julgranen (i modern form) i Sv. redan o. 1750 ('en gran med på qwistarna bundna vaxljus'; se Fatab. 1911, s. 124); men började här något allmännare användas först under 1820-talet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="julbock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--julbock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--julbock..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;julbock&lt;/b&gt;, Columbus = da. &lt;i&gt;julebuk&lt;/i&gt;; jfr no. &lt;i&gt;jolegeit&lt;/i&gt;, dalmålet &lt;i&gt;julgumse&lt;/i&gt;; förr även om figurer av julhalm, som upphängdes i stugutaket." />
        <feat att="faksimilID" val="0371" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;julbock&lt;/b&gt;, Columbus = da. &lt;i&gt;julebuk&lt;/i&gt;; jfr no. &lt;i&gt;jolegeit&lt;/i&gt;, dalmålet &lt;i&gt;julgumse&lt;/i&gt;; förr även om figurer av julhalm, som upphängdes i stugutaket." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="julklapp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--julklapp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--julklapp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;julklapp&lt;/b&gt;, 1741, egentl. med avs. på bruket att hårt klappa på dörren, innan gåvan inkastades; 1768: &lt;i&gt;et Julklapp&lt;/i&gt;. I numera vanlig form blevo enl. Sv. Merc. 1762 julklapparna mera gängse först vid denna tid (i st. f. de förut brukliga nyårsgåvorna); julgåvor av olika slag till underordnade, fattiga osv. ha dock i Norden urgamla anor; jfr isl. &lt;i&gt;jólagjǫf&lt;/i&gt;. — Tersmeden (o. 1780) använder uttr. &lt;i&gt;hålla julklapp&lt;/i&gt; i betyd. 'fira Jul'. — Ordet har lånats till lty. o. da." />
        <feat att="faksimilID" val="0371" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;julklapp&lt;/b&gt;, 1741, egentl. med avs. på bruket att hårt klappa på dörren, innan gåvan inkastades; 1768: &lt;i&gt;et Julklapp&lt;/i&gt;. I numera vanlig form blevo enl. Sv. Merc. 1762 julklapparna mera gängse först vid denna tid (i st. f. de förut brukliga nyårsgåvorna); julgåvor av olika slag till underordnade, fattiga osv. ha dock i Norden urgamla anor; jfr isl. &lt;i&gt;jólagjǫf&lt;/i&gt;. — Tersmeden (o. 1780) använder uttr. &lt;i&gt;hålla julklapp&lt;/i&gt; i betyd. 'fira Jul'. — Ordet har lånats till lty. o. da." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="juli" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--juli..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--juli..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;juli&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;Julii&lt;/i&gt;, egentl. genit. sg. till &lt;i&gt;Julius&lt;/i&gt;, efter Cajus Julius Cæsar; förut av romarna kallad &lt;i&gt;Quintilis&lt;/i&gt;. — Av Cæsars ättenamn &lt;i&gt;Julius&lt;/i&gt; kommer även mansn. &lt;sp&gt;Julius&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0371" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;juli&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;Julii&lt;/i&gt;, egentl. genit. sg. till &lt;i&gt;Julius&lt;/i&gt;, efter Cajus Julius Cæsar; förut av romarna kallad &lt;i&gt;Quintilis&lt;/i&gt;. — Av Cæsars ättenamn &lt;i&gt;Julius&lt;/i&gt; kommer även mansn. &lt;sp&gt;Julius&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="julle" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--julle..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--julle..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;julle&lt;/b&gt;, 1700-t. även &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, Dalin 1850 m. fl.: &lt;i&gt;joll&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jolle&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;jolle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;jolle&lt;/i&gt; (varav ty. =); av okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0371" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;julle&lt;/b&gt;, 1700-t. även &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, Dalin 1850 m. fl.: &lt;i&gt;joll&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jolle&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;jolle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;jolle&lt;/i&gt; (varav ty. =); av okänt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rabbla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rabbla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rabbla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rabbla&lt;/b&gt;, Dalin 1853, i litter. egentl. först på 1860- o. 70-t. = no. &lt;i&gt;rabla&lt;/i&gt;, motsv. (o. åtm. i sv. möjl. lånat från) lty. &lt;i&gt;rabbeln&lt;/i&gt;, tala hastigt o. otydligt = holl. &lt;i&gt;rabbelen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;rabble&lt;/i&gt;, tala förvirrat; avledn. av isl., no., sv. dial. &lt;i&gt;rabba&lt;/i&gt; ds. Med intensiviskt &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt; till no. &lt;i&gt;ravla&lt;/i&gt;, rabbla, sv. dial. &lt;i&gt;rava&lt;/i&gt;, skrävla. Jfr även ä. sv. &lt;i&gt;rafla&lt;/i&gt;, rabbla (kanske = &lt;i&gt;ravla&lt;/i&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;raffla&lt;/i&gt;, skrävla, prata, o. no. &lt;i&gt;rapla&lt;/i&gt;, pladdra, klappra, lty. &lt;i&gt;rappeln&lt;/i&gt; ds. osv. Alltså med en hos verb med dylik betyd. vanlig formväxling; jfr t. ex. &lt;sp&gt;käbbla&lt;/sp&gt; o. no. &lt;i&gt;kjavla&lt;/i&gt;. I övrigt inga säkra utomgerm. anknytningar. — I ä. sv. (t. ex. Dalins Arg.) o. sv. dial. ofta i samma betyd. &lt;i&gt;ramla&lt;/i&gt; (se d. o. 1)." />
        <feat att="faksimilID" val="0706" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rabbla&lt;/b&gt;, Dalin 1853, i litter. egentl. först på 1860- o. 70-t. = no. &lt;i&gt;rabla&lt;/i&gt;, motsv. (o. åtm. i sv. möjl. lånat från) lty. &lt;i&gt;rabbeln&lt;/i&gt;, tala hastigt o. otydligt = holl. &lt;i&gt;rabbelen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;rabble&lt;/i&gt;, tala förvirrat; avledn. av isl., no., sv. dial. &lt;i&gt;rabba&lt;/i&gt; ds. Med intensiviskt &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt; till no. &lt;i&gt;ravla&lt;/i&gt;, rabbla, sv. dial. &lt;i&gt;rava&lt;/i&gt;, skrävla. Jfr även ä. sv. &lt;i&gt;rafla&lt;/i&gt;, rabbla (kanske = &lt;i&gt;ravla&lt;/i&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;raffla&lt;/i&gt;, skrävla, prata, o. no. &lt;i&gt;rapla&lt;/i&gt;, pladdra, klappra, lty. &lt;i&gt;rappeln&lt;/i&gt; ds. osv. Alltså med en hos verb med dylik betyd. vanlig formväxling; jfr t. ex. &lt;sp&gt;käbbla&lt;/sp&gt; o. no. &lt;i&gt;kjavla&lt;/i&gt;. I övrigt inga säkra utomgerm. anknytningar. — I ä. sv. (t. ex. Dalins Arg.) o. sv. dial. ofta i samma betyd. &lt;i&gt;ramla&lt;/i&gt; (se d. o. 1)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jalusi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jalusi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jalusi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jalusi&lt;/b&gt;, 1. svartsjuka, redan A. Oxenstierna. 2. ett slags fönsterskärm, Dalin 1850, av fra. &lt;i&gt;jalousie&lt;/i&gt; ds.; i betyd. 'fönsterskärm' egentl.: det som liksom avundsjukt el. svartsjukt skyddas mot nyfikna blickar; snarast syftande på de äkta männen, som med dylika medel liksom utestängde främmande personer från anblicken av deras hustrur. I fra. ursprungl. om ett slags korgar som hängdes framför fönstren. Avledn. av fra. &lt;i&gt;jaloux&lt;/i&gt;, svartsjuk, varav sv. &lt;sp&gt;jalu&lt;/sp&gt;; lat. *&lt;i&gt;zēlōsus&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;zēlus&lt;/i&gt;, från grek. &lt;i&gt;zẽlos&lt;/i&gt; bl. a. svartsjuka." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jalusi&lt;/b&gt;, 1. svartsjuka, redan A. Oxenstierna. 2. ett slags fönsterskärm, Dalin 1850, av fra. &lt;i&gt;jalousie&lt;/i&gt; ds.; i betyd. 'fönsterskärm' egentl.: det som liksom avundsjukt el. svartsjukt skyddas mot nyfikna blickar; snarast syftande på de äkta männen, som med dylika medel liksom utestängde främmande personer från anblicken av deras hustrur. I fra. ursprungl. om ett slags korgar som hängdes framför fönstren. Avledn. av fra. &lt;i&gt;jaloux&lt;/i&gt;, svartsjuk, varav sv. &lt;sp&gt;jalu&lt;/sp&gt;; lat. *&lt;i&gt;zēlōsus&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;zēlus&lt;/i&gt;, från grek. &lt;i&gt;zẽlos&lt;/i&gt; bl. a. svartsjuka." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jamare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jamare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jamare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jamare&lt;/b&gt;, t. ex. Sönd.-nisse 1880, skämtsam ombildning av &lt;i&gt;jamaika&lt;/i&gt; (rom), som i början av 1800-t. före konjaken o. whiskyn spelade en stor roll bland våra alkoholstarkare drycker. Jfr &lt;i&gt;jamajka&lt;/i&gt; 1840-t. i betyd. av färdiglagad jamaika-toddy. Se Munthe Spr. o. st. 3: 145 f. o. förf. Sv. stud. s. 356 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jamare&lt;/b&gt;, t. ex. Sönd.-nisse 1880, skämtsam ombildning av &lt;i&gt;jamaika&lt;/i&gt; (rom), som i början av 1800-t. före konjaken o. whiskyn spelade en stor roll bland våra alkoholstarkare drycker. Jfr &lt;i&gt;jamajka&lt;/i&gt; 1840-t. i betyd. av färdiglagad jamaika-toddy. Se Munthe Spr. o. st. 3: 145 f. o. förf. Sv. stud. s. 356 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jama" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jama..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jama..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jama&lt;/b&gt;, om kattläte, 1700-t. ofta &lt;i&gt;jamma&lt;/i&gt;, t. ex. Runius o. 1710, jfr ä. sv. &lt;i&gt;jamla&lt;/i&gt; Serenius, no. &lt;i&gt;jamla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jamsa&lt;/i&gt; m. m.; ljud-härmande bildning av samma slag som &lt;i&gt;mjama&lt;/i&gt; Lind 1749 osv," />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jama&lt;/b&gt;, om kattläte, 1700-t. ofta &lt;i&gt;jamma&lt;/i&gt;, t. ex. Runius o. 1710, jfr ä. sv. &lt;i&gt;jamla&lt;/i&gt; Serenius, no. &lt;i&gt;jamla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jamsa&lt;/i&gt; m. m.; ljud-härmande bildning av samma slag som &lt;i&gt;mjama&lt;/i&gt; Lind 1749 osv," />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jan" />
          <feat att="writtenForm" val="Jancke" />
          <feat att="writtenForm" val="Jahnke" />
          <feat att="writtenForm" val="Janne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jan..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jan..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;Jan, Janne, Jahnke, Jancke&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;Jan, Janne, Jahnke, Jancke&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Johan" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jamb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jamb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jamb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jamb&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;jambe&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;ïambe&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;íambos&lt;/i&gt; ds., av omstridd härledning." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jamb&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;jambe&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;ïambe&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;íambos&lt;/i&gt; ds., av omstridd härledning." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="januari" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--januari..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--januari..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;januari&lt;/b&gt;, av äldre &lt;i&gt;januarii&lt;/i&gt;, genit. sg. till lat. &lt;i&gt;Januārius&lt;/i&gt;, efter guden &lt;i&gt;Jānus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ån&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;januari&lt;/b&gt;, av äldre &lt;i&gt;januarii&lt;/i&gt;, genit. sg. till lat. &lt;i&gt;Januārius&lt;/i&gt;, efter guden &lt;i&gt;Jānus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ån&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jan..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jan..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;jan&lt;/b&gt; i brädspel, förlorat dubbelt parti, resp. den som förlorat, Kexel 1781, Weste 1807: &lt;i&gt;jan&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;janspel&lt;/i&gt;, 1818 osv. = da. &lt;i&gt;jan&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;jan&lt;/i&gt;, av personn. &lt;sp&gt;Jan&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt;); jfr motsv. anv. av fra. &lt;i&gt;Jean&lt;/i&gt;. Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 71. — Onkel Adam Hemma (skämts.): bli en »Johannes»." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;jan&lt;/b&gt; i brädspel, förlorat dubbelt parti, resp. den som förlorat, Kexel 1781, Weste 1807: &lt;i&gt;jan&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;janspel&lt;/i&gt;, 1818 osv. = da. &lt;i&gt;jan&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;jan&lt;/i&gt;, av personn. &lt;sp&gt;Jan&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt;); jfr motsv. anv. av fra. &lt;i&gt;Jean&lt;/i&gt;. Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 71. — Onkel Adam Hemma (skämts.): bli en »Johannes»." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jarl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jarl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jarl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jarl&lt;/b&gt; = da., lån från fornspr., fsv. &lt;i&gt;iarl&lt;/i&gt; med biformen &lt;i&gt;iærl&lt;/i&gt; (ä. nsv. &lt;i&gt;jerl&lt;/i&gt; t. ex. Columbus), förnäm man, jarl, konungens högste ämbetsman = isl. &lt;i&gt;jarl&lt;/i&gt; ds., även: fri man, fsax. &lt;i&gt;erl&lt;/i&gt;, man, förnäm man, fhty. &lt;i&gt;erl-&lt;/i&gt; (i personn., t. ex. &lt;i&gt;Erlaberaht&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;eorl&lt;/i&gt;, förnäm man, jarl (eng. &lt;i&gt;earl&lt;/i&gt;, greve). Åtminstone de västgerm. formerna utgå från ett germ. &lt;i&gt;*erla-&lt;/i&gt;; växl. med &lt;i&gt;*erula-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*erila-&lt;/i&gt; i lat.-germ. &lt;i&gt;Eruli&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Heruli&lt;/i&gt; (med sekundärt &lt;i&gt;h&lt;/i&gt;), namn på en (enligt en dock ej alldeles enhällig mening) urspr. i Skåne el. på de danska öarna bosatt germansk folkstam (heruler), resp. i urnord. &lt;i&gt;erilaʀ&lt;/i&gt;, vilket av Bugge m. fl. tolkats som 'herulen', men även kan uppfattas såsom betydande 'förnäm man, av hög kast'. Möjl. kvarlevde ordet &lt;i&gt;(h)erul&lt;/i&gt; som folknamn ännu in i senare tid i Bleking att döma av en uppgift, att en i Lister boende, nu avliden gubbe betecknat sig som 'en riktig äkta järul'. &lt;i&gt;Järul&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*erul-&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;fjätter&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;*fetur-&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;fjärsing&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;*fersung-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;iætun&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*etun-&lt;/i&gt; osv. Från synkoperade kasus av av ett motsv. &lt;i&gt;*jarul-&lt;/i&gt; utgår enl. Pipping SnF XII. 1: 101 n. snarast ordet &lt;sp&gt;jarl&lt;/sp&gt;; enl. andra åter hör det till paradigmet &lt;i&gt;*erila-&lt;/i&gt;; möjl. bör dock den ovan angivna grundformen &lt;i&gt;erla-&lt;/i&gt; föredragas. — Den inhemska omljudsform en &lt;i&gt;järl&lt;/i&gt; kvarlever indirekt i vissa svenska ortnamn, sammansatta med det av &lt;sp&gt;jarl&lt;/sp&gt; bildade fsv. mansnamnet &lt;i&gt;Iærle&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;Järlabo&lt;/sp&gt; Uppl., fsv. &lt;i&gt;Iarlabodhum&lt;/i&gt; (dat. plur.; jfr &lt;sp&gt;bod&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bo 4&lt;/sp&gt; slutet), &lt;sp&gt;Jär(r)estad&lt;/sp&gt; Skåne, fsv. &lt;i&gt;Iarllestatha&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;-stad 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jarl&lt;/b&gt; = da., lån från fornspr., fsv. &lt;i&gt;iarl&lt;/i&gt; med biformen &lt;i&gt;iærl&lt;/i&gt; (ä. nsv. &lt;i&gt;jerl&lt;/i&gt; t. ex. Columbus), förnäm man, jarl, konungens högste ämbetsman = isl. &lt;i&gt;jarl&lt;/i&gt; ds., även: fri man, fsax. &lt;i&gt;erl&lt;/i&gt;, man, förnäm man, fhty. &lt;i&gt;erl-&lt;/i&gt; (i personn., t. ex. &lt;i&gt;Erlaberaht&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;eorl&lt;/i&gt;, förnäm man, jarl (eng. &lt;i&gt;earl&lt;/i&gt;, greve). Åtminstone de västgerm. formerna utgå från ett germ. &lt;i&gt;*erla-&lt;/i&gt;; växl. med &lt;i&gt;*erula-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*erila-&lt;/i&gt; i lat.-germ. &lt;i&gt;Eruli&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Heruli&lt;/i&gt; (med sekundärt &lt;i&gt;h&lt;/i&gt;), namn på en (enligt en dock ej alldeles enhällig mening) urspr. i Skåne el. på de danska öarna bosatt germansk folkstam (heruler), resp. i urnord. &lt;i&gt;erilaʀ&lt;/i&gt;, vilket av Bugge m. fl. tolkats som 'herulen', men även kan uppfattas såsom betydande 'förnäm man, av hög kast'. Möjl. kvarlevde ordet &lt;i&gt;(h)erul&lt;/i&gt; som folknamn ännu in i senare tid i Bleking att döma av en uppgift, att en i Lister boende, nu avliden gubbe betecknat sig som 'en riktig äkta järul'. &lt;i&gt;Järul&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*erul-&lt;/i&gt; liksom &lt;sp&gt;fjätter&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;*fetur-&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;fjärsing&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;*fersung-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;iætun&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*etun-&lt;/i&gt; osv. Från synkoperade kasus av av ett motsv. &lt;i&gt;*jarul-&lt;/i&gt; utgår enl. Pipping SnF XII. 1: 101 n. snarast ordet &lt;sp&gt;jarl&lt;/sp&gt;; enl. andra åter hör det till paradigmet &lt;i&gt;*erila-&lt;/i&gt;; möjl. bör dock den ovan angivna grundformen &lt;i&gt;erla-&lt;/i&gt; föredragas. — Den inhemska omljudsform en &lt;i&gt;järl&lt;/i&gt; kvarlever indirekt i vissa svenska ortnamn, sammansatta med det av &lt;sp&gt;jarl&lt;/sp&gt; bildade fsv. mansnamnet &lt;i&gt;Iærle&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;Järlabo&lt;/sp&gt; Uppl., fsv. &lt;i&gt;Iarlabodhum&lt;/i&gt; (dat. plur.; jfr &lt;sp&gt;bod&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bo 4&lt;/sp&gt; slutet), &lt;sp&gt;Jär(r)estad&lt;/sp&gt; Skåne, fsv. &lt;i&gt;Iarllestatha&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;-stad 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jargon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jargon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jargon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jargon&lt;/b&gt;, t. ex. fru Lenngren 1798; 'Du har jargon af goda ton'; från fra. =, av okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jargon&lt;/b&gt;, t. ex. fru Lenngren 1798; 'Du har jargon af goda ton'; från fra. =, av okänt ursprung." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">jargon</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jasmin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jasmin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jasmin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jasmin&lt;/b&gt;, 1651; under 16- o. 1700-t. ofta &lt;i&gt;jesmin&lt;/i&gt; = ty., fra., span. &lt;i&gt;jasmin&lt;/i&gt;, från persiskan. — Med sekundärt &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; även &lt;sp&gt;schersmin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jasmin&lt;/b&gt;, 1651; under 16- o. 1700-t. ofta &lt;i&gt;jesmin&lt;/i&gt; = ty., fra., span. &lt;i&gt;jasmin&lt;/i&gt;, från persiskan. — Med sekundärt &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; även &lt;sp&gt;schersmin&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jean" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jean..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jean..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jean&lt;/b&gt;, mansn., &lt;b&gt;Jeanna&lt;/b&gt;, kvinnon., se sjana o. Johan." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jean&lt;/b&gt;, mansn., &lt;b&gt;Jeanna&lt;/b&gt;, kvinnon., se sjana o. Johan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jehu" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jehu..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jehu..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jehu&lt;/b&gt; &lt;sp&gt;i komma som ett jehu&lt;/sp&gt; o. d,, Kexel 1789: &lt;i&gt;for som Jehu&lt;/i&gt;, osv.; efter 2 Kon. 9: 20 'det är ett körande, såsom Jehu körande Nimsi sons; ty han körer lika som han wore rasande*. — Även som eufemism för &lt;sp&gt;Jesus&lt;/sp&gt;. Jfr utförligt Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 117 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jehu&lt;/b&gt; &lt;sp&gt;i komma som ett jehu&lt;/sp&gt; o. d,, Kexel 1789: &lt;i&gt;for som Jehu&lt;/i&gt;, osv.; efter 2 Kon. 9: 20 'det är ett körande, såsom Jehu körande Nimsi sons; ty han körer lika som han wore rasande*. — Även som eufemism för &lt;sp&gt;Jesus&lt;/sp&gt;. Jfr utförligt Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 117 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jaspis" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jaspis..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jaspis..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jaspis&lt;/b&gt; = Bib. 1541, fsv. = mhty., ty., från grek.-lat. &lt;i&gt;iaspis&lt;/i&gt;, från hebr. (jfr under &lt;sp&gt;safir&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0367" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jaspis&lt;/b&gt; = Bib. 1541, fsv. = mhty., ty., från grek.-lat. &lt;i&gt;iaspis&lt;/i&gt;, från hebr. (jfr under &lt;sp&gt;safir&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jeremiad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jeremiad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jeremiad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jeremiad&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1771, av fra. &lt;i&gt;jérémiade&lt;/i&gt;, efter Jeremias klagovisor. — I vissa dial. folketymologiskt &lt;i&gt;jämmeriad&lt;/i&gt; (efter &lt;sp&gt;jämmer&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jeremiad&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1771, av fra. &lt;i&gt;jérémiade&lt;/i&gt;, efter Jeremias klagovisor. — I vissa dial. folketymologiskt &lt;i&gt;jämmeriad&lt;/i&gt; (efter &lt;sp&gt;jämmer&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jemini" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jemini..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jemini..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jemini&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;Herre Jemini&lt;/sp&gt;, Almqvist 1838 osv., en även i da. o. ty. förekommande eufemism för &lt;sp&gt;Jesus&lt;/sp&gt; i anslutning till 1 Sam. 22: 7: 'Hörer I Jemini barn'; alltså av samma slag som &lt;sp&gt;Jehu&lt;/sp&gt; ovan. Jfr Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 156." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jemini&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;Herre Jemini&lt;/sp&gt;, Almqvist 1838 osv., en även i da. o. ty. förekommande eufemism för &lt;sp&gt;Jesus&lt;/sp&gt; i anslutning till 1 Sam. 22: 7: 'Hörer I Jemini barn'; alltså av samma slag som &lt;sp&gt;Jehu&lt;/sp&gt; ovan. Jfr Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 156." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jo..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jo&lt;/b&gt;, Balck 1603 i uttr. &lt;i&gt;jomän&lt;/i&gt;, Ekeblad 1655: &lt;i&gt;jo&lt;/i&gt; i modern betyd. = da.; av omtvistat ursprung; enl. somliga en ursprungl. trycksvag biform till ä. nsv. &lt;i&gt;jå&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ja&lt;/sp&gt;); enl. andra gammal avljudsform till &lt;i&gt;ja&lt;/i&gt;; knappast lån från mlty. &lt;i&gt;io&lt;/i&gt;. Litteratur hos Noreen V. spr. 3: 115 n. 3. — I ä. nsv. liksom ännu i finnl. i betyd. 'ja'." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jo&lt;/b&gt;, Balck 1603 i uttr. &lt;i&gt;jomän&lt;/i&gt;, Ekeblad 1655: &lt;i&gt;jo&lt;/i&gt; i modern betyd. = da.; av omtvistat ursprung; enl. somliga en ursprungl. trycksvag biform till ä. nsv. &lt;i&gt;jå&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ja&lt;/sp&gt;); enl. andra gammal avljudsform till &lt;i&gt;ja&lt;/i&gt;; knappast lån från mlty. &lt;i&gt;io&lt;/i&gt;. Litteratur hos Noreen V. spr. 3: 115 n. 3. — I ä. nsv. liksom ännu i finnl. i betyd. 'ja'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jesuit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jesuit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jesuit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jesuit&lt;/b&gt;, 1593: &lt;i&gt;jesuviter&lt;/i&gt; (så ofta i ä. nsv.), 1594: &lt;i&gt;jesuiter&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;jesuit&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;jesuita&lt;/i&gt;, medlem av Societas Jesu (1534)." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jesuit&lt;/b&gt;, 1593: &lt;i&gt;jesuviter&lt;/i&gt; (så ofta i ä. nsv.), 1594: &lt;i&gt;jesuiter&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;jesuit&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;jesuita&lt;/i&gt;, medlem av Societas Jesu (1534)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jobb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jobb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jobb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jobb&lt;/b&gt;, H. af Trolle 1875: 'jobb eller bråk', M. Roos 1892: 'folkupplysning och allt sådant der jobb', Aft.-bl. 1897 (om värdepapper), av eng. &lt;i&gt;job&lt;/i&gt;, ackordsarbete, affär; jämte vb. &lt;sp&gt;jobba&lt;/sp&gt;, H. af Trolle 1875, som handelsterm Strindberg 1885, efter eng. &lt;i&gt;job&lt;/i&gt;, o. &lt;sp&gt;jobbare&lt;/sp&gt;, Geijerstam 1892, efter eng. &lt;i&gt;jobber&lt;/i&gt;; f. ö. dunkelt. — Ordgruppen når i Sverige ingen spridning förr än på 1890-t." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jobb&lt;/b&gt;, H. af Trolle 1875: 'jobb eller bråk', M. Roos 1892: 'folkupplysning och allt sådant der jobb', Aft.-bl. 1897 (om värdepapper), av eng. &lt;i&gt;job&lt;/i&gt;, ackordsarbete, affär; jämte vb. &lt;sp&gt;jobba&lt;/sp&gt;, H. af Trolle 1875, som handelsterm Strindberg 1885, efter eng. &lt;i&gt;job&lt;/i&gt;, o. &lt;sp&gt;jobbare&lt;/sp&gt;, Geijerstam 1892, efter eng. &lt;i&gt;jobber&lt;/i&gt;; f. ö. dunkelt. — Ordgruppen når i Sverige ingen spridning förr än på 1890-t." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Joar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Joar..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Joar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Joar&lt;/b&gt;, mansn., fsv., fda. &lt;i&gt;Iōar&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;Jóarr&lt;/i&gt; (lån från fsv.), till isl. &lt;i&gt;jór&lt;/i&gt;, häst (se &lt;sp&gt;häst&lt;/sp&gt; slutet); i fråga om senare leden jfr &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ivar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ragnar&lt;/sp&gt;. — Härav &lt;sp&gt;Jordstorp&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Ioarsthorp&lt;/i&gt;) i t. ex. Ögtl. o. Smal." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Joar&lt;/b&gt;, mansn., fsv., fda. &lt;i&gt;Iōar&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;Jóarr&lt;/i&gt; (lån från fsv.), till isl. &lt;i&gt;jór&lt;/i&gt;, häst (se &lt;sp&gt;häst&lt;/sp&gt; slutet); i fråga om senare leden jfr &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ivar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ragnar&lt;/sp&gt;. — Härav &lt;sp&gt;Jordstorp&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Ioarsthorp&lt;/i&gt;) i t. ex. Ögtl. o. Smal." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jod" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jod..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jod..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jod&lt;/b&gt;, nlat. &lt;i&gt;jodum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ioeidḗs&lt;/i&gt;, violfärgad, med hänsyn till jodgasens färg, av grek. &lt;i&gt;íon&lt;/i&gt;, viol (se d. o. o. &lt;sp&gt;lövkoja&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;eídos&lt;/i&gt;, utseende m. m. (se &lt;sp&gt;idyll&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jod&lt;/b&gt;, nlat. &lt;i&gt;jodum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ioeidḗs&lt;/i&gt;, violfärgad, med hänsyn till jodgasens färg, av grek. &lt;i&gt;íon&lt;/i&gt;, viol (se d. o. o. &lt;sp&gt;lövkoja&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;eídos&lt;/i&gt;, utseende m. m. (se &lt;sp&gt;idyll&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jockej" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jockej..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jockej..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jockej&lt;/b&gt;, t. ex. Dalin 1850, av eng. &lt;i&gt;jockey&lt;/i&gt;, egentl.: dimin. till &lt;i&gt;Jock&lt;/i&gt;:, skotsk biform till &lt;i&gt;Jack&lt;/i&gt;, förkortning av &lt;i&gt;Jakob&lt;/i&gt;; jfr. fra. &lt;i&gt;Jacques&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jockej&lt;/b&gt;, t. ex. Dalin 1850, av eng. &lt;i&gt;jockey&lt;/i&gt;, egentl.: dimin. till &lt;i&gt;Jock&lt;/i&gt;:, skotsk biform till &lt;i&gt;Jack&lt;/i&gt;, förkortning av &lt;i&gt;Jakob&lt;/i&gt;; jfr. fra. &lt;i&gt;Jacques&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jofur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jofur..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jofur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jofur&lt;/b&gt;, i äldre svensk diktning namn på Jupiter (Tor), se närmare under &lt;sp&gt;Eberhard&lt;/sp&gt;. — I ett poem av Bröms († 1722, Hanselli 14: 366) klandras användningen av detta o. dylika namn i poesin." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jofur&lt;/b&gt;, i äldre svensk diktning namn på Jupiter (Tor), se närmare under &lt;sp&gt;Eberhard&lt;/sp&gt;. — I ett poem av Bröms († 1722, Hanselli 14: 366) klandras användningen av detta o. dylika namn i poesin." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="joddla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--joddla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--joddla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;joddla&lt;/b&gt; = da. &lt;i&gt;jodle&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;jodeln&lt;/i&gt;,  från de sydtyska alpländerna; ljudhärmande." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;joddla&lt;/b&gt; = da. &lt;i&gt;jodle&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;jodeln&lt;/i&gt;,  från de sydtyska alpländerna; ljudhärmande." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Johannesört" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Johannesört..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Johannesört..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Johannesört&lt;/b&gt;, Hypericum perforatum, Berchelt 1588: &lt;i&gt;S: Johannis ört&lt;/i&gt;; efter ty. &lt;i&gt;Johanniskraut&lt;/i&gt;, förr: &lt;i&gt;S:t Johanniskrut&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;S:t Johannisblut&lt;/i&gt;, enligt legenden uppsprungen ur bloddroppar från Johannes döparens tunga, som genomstacks av Herodias, sedan hans huvud blivit avhugget. — Även: &lt;i&gt;Fans&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Satans flykt&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;Teufelsflucht&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Jageteufel&lt;/i&gt; osv.; växten användes för att utdriva onda andar." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Johannesört&lt;/b&gt;, Hypericum perforatum, Berchelt 1588: &lt;i&gt;S: Johannis ört&lt;/i&gt;; efter ty. &lt;i&gt;Johanniskraut&lt;/i&gt;, förr: &lt;i&gt;S:t Johanniskrut&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;S:t Johannisblut&lt;/i&gt;, enligt legenden uppsprungen ur bloddroppar från Johannes döparens tunga, som genomstacks av Herodias, sedan hans huvud blivit avhugget. — Även: &lt;i&gt;Fans&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Satans flykt&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;Teufelsflucht&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Jageteufel&lt;/i&gt; osv.; växten användes för att utdriva onda andar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Johan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Johan..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Johan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Johan&lt;/b&gt;, mansn., av fsv. &lt;i&gt;Iohan&lt;/i&gt;, jfr även ty. &lt;i&gt;Johann&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Johannes&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;Iōánnēs&lt;/i&gt;, från hebr. Andra former: &lt;sp&gt;Hans&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Jan&lt;/sp&gt; (från lty., holl.; jfr &lt;sp&gt;jan 2&lt;/sp&gt;; kanske dessutom delvis inhemskt), &lt;sp&gt;Janne&lt;/sp&gt; (jfr lty. &lt;i&gt;Jannes&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Jean&lt;/sp&gt; (från fra.; jfr &lt;sp&gt;sjana&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;John&lt;/sp&gt; (från eng.), &lt;sp&gt;Jon&lt;/sp&gt; (med slutet &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;Ioan&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;Ióhan&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Jöns&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Jösse&lt;/sp&gt; (se d. o.). — En äldre från lty. kommen biform till &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt; är &lt;i&gt;Jahan&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;Anders Jahan Retzius&lt;/i&gt;. — På svensk botten har däremot biformen &lt;i&gt;Jogan&lt;/i&gt; utvecklats, ä. nsv. o. sv. dial. (t. ex. &lt;i&gt;Joga Blund&lt;/i&gt; Ögtl.), av fsv. &lt;i&gt;Ioghan&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Iowan&lt;/i&gt; (jfr dial. &lt;i&gt;roga sig&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;roa sig&lt;/sp&gt;), av &lt;i&gt;Ioan&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Iohan&lt;/i&gt;. — En diminutivavledrt. av lty. &lt;i&gt;Jan&lt;/i&gt; föreligger i de från lty. inkomna sv. familjen. &lt;sp&gt;Jahnke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Jancke&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;Gödecke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Höpken&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Johan&lt;/b&gt;, mansn., av fsv. &lt;i&gt;Iohan&lt;/i&gt;, jfr även ty. &lt;i&gt;Johann&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Johannes&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;Iōánnēs&lt;/i&gt;, från hebr. Andra former: &lt;sp&gt;Hans&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Jan&lt;/sp&gt; (från lty., holl.; jfr &lt;sp&gt;jan 2&lt;/sp&gt;; kanske dessutom delvis inhemskt), &lt;sp&gt;Janne&lt;/sp&gt; (jfr lty. &lt;i&gt;Jannes&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Jean&lt;/sp&gt; (från fra.; jfr &lt;sp&gt;sjana&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;John&lt;/sp&gt; (från eng.), &lt;sp&gt;Jon&lt;/sp&gt; (med slutet &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;Ioan&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;Ióhan&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Jöns&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Jösse&lt;/sp&gt; (se d. o.). — En äldre från lty. kommen biform till &lt;sp&gt;Johan&lt;/sp&gt; är &lt;i&gt;Jahan&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;Anders Jahan Retzius&lt;/i&gt;. — På svensk botten har däremot biformen &lt;i&gt;Jogan&lt;/i&gt; utvecklats, ä. nsv. o. sv. dial. (t. ex. &lt;i&gt;Joga Blund&lt;/i&gt; Ögtl.), av fsv. &lt;i&gt;Ioghan&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Iowan&lt;/i&gt; (jfr dial. &lt;i&gt;roga sig&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;roa sig&lt;/sp&gt;), av &lt;i&gt;Ioan&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Iohan&lt;/i&gt;. — En diminutivavledrt. av lty. &lt;i&gt;Jan&lt;/i&gt; föreligger i de från lty. inkomna sv. familjen. &lt;sp&gt;Jahnke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Jancke&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;Gödecke&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Höpken&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jollra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jollra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jollra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jollra&lt;/b&gt;, 1667: &lt;i&gt;jålra&lt;/i&gt; ds., jfr sv. dial., ä. nsv. &lt;i&gt;jola&lt;/i&gt; J. Swedberg, no. &lt;i&gt;jolla&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;juldra&lt;/i&gt;, gnola, o. sv. &lt;sp&gt;jolta&lt;/sp&gt;; liksom ä. nsv. &lt;i&gt;jorla&lt;/i&gt; 1639, 1649, Bellman = fin.-sv. dial. &lt;i&gt;jorla&lt;/i&gt;, ljudhärmande bildningar, sannol. uppkomna oberoende av varandra. Omöjligt är dock ej, såsom också antagits, att &lt;sp&gt;jollra&lt;/sp&gt; uppstått ur &lt;i&gt;jorla&lt;/i&gt; genom metates el. genom anslutning till dial. &lt;i&gt;jolla&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;porla&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;pollra&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0368" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jollra&lt;/b&gt;, 1667: &lt;i&gt;jålra&lt;/i&gt; ds., jfr sv. dial., ä. nsv. &lt;i&gt;jola&lt;/i&gt; J. Swedberg, no. &lt;i&gt;jolla&lt;/i&gt; ds., no. &lt;i&gt;juldra&lt;/i&gt;, gnola, o. sv. &lt;sp&gt;jolta&lt;/sp&gt;; liksom ä. nsv. &lt;i&gt;jorla&lt;/i&gt; 1639, 1649, Bellman = fin.-sv. dial. &lt;i&gt;jorla&lt;/i&gt;, ljudhärmande bildningar, sannol. uppkomna oberoende av varandra. Omöjligt är dock ej, såsom också antagits, att &lt;sp&gt;jollra&lt;/sp&gt; uppstått ur &lt;i&gt;jorla&lt;/i&gt; genom metates el. genom anslutning till dial. &lt;i&gt;jolla&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;porla&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;pollra&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jut-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jut-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jut-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jut-&lt;/b&gt;, rätt spridd sjönamnsstam i Ögtl. Samma namn har en gång även burits av Tåkern, vilket framgår av fsv. &lt;i&gt;Iutskælda&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Djurkälla&lt;/sp&gt;, på sjöns västra strand, o. fsv. &lt;i&gt;Jutsbǽrgh&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Jussberg&lt;/sp&gt;, å södra stranden av Dagsmossen i närheten av pålbyggnaden vid Alvastra, härstammande från den mycket avlägsna tid (o. 2000 f. Kr.), då denna som en öppen vattensamling sammanhängde med Tåkern; alltså resp.: källan o. berget vid sjön &lt;i&gt;Jut-&lt;/i&gt;; av ie. rot &lt;i&gt;eud-&lt;/i&gt;, vatten, i litau. &lt;i&gt;andra&lt;/i&gt;, flod, svall, avest. &lt;i&gt;aoða&lt;/i&gt;, vatten, sanskr. &lt;i&gt;ódma-&lt;/i&gt;, flod, svall, o. (det slav.) flodnamnet &lt;i&gt;Oder&lt;/i&gt;; om av &lt;i&gt;*eu̯ed&lt;/i&gt;, även besl. med &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;. Se förf. NoB 4: 131 f., 153 f. Enl. Noreen hos Schück Folkn. Geatas s. 5 n. 2 föreligger samma stam även i &lt;sp&gt;Jutland&lt;/sp&gt;, alltså: vattenlandet el. dyl.; dock osäkert (jfr följ.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jut-&lt;/b&gt;, rätt spridd sjönamnsstam i Ögtl. Samma namn har en gång även burits av Tåkern, vilket framgår av fsv. &lt;i&gt;Iutskælda&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Djurkälla&lt;/sp&gt;, på sjöns västra strand, o. fsv. &lt;i&gt;Jutsbǽrgh&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Jussberg&lt;/sp&gt;, å södra stranden av Dagsmossen i närheten av pålbyggnaden vid Alvastra, härstammande från den mycket avlägsna tid (o. 2000 f. Kr.), då denna som en öppen vattensamling sammanhängde med Tåkern; alltså resp.: källan o. berget vid sjön &lt;i&gt;Jut-&lt;/i&gt;; av ie. rot &lt;i&gt;eud-&lt;/i&gt;, vatten, i litau. &lt;i&gt;andra&lt;/i&gt;, flod, svall, avest. &lt;i&gt;aoða&lt;/i&gt;, vatten, sanskr. &lt;i&gt;ódma-&lt;/i&gt;, flod, svall, o. (det slav.) flodnamnet &lt;i&gt;Oder&lt;/i&gt;; om av &lt;i&gt;*eu̯ed&lt;/i&gt;, även besl. med &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;. Se förf. NoB 4: 131 f., 153 f. Enl. Noreen hos Schück Folkn. Geatas s. 5 n. 2 föreligger samma stam även i &lt;sp&gt;Jutland&lt;/sp&gt;, alltså: vattenlandet el. dyl.; dock osäkert (jfr följ.)." />
        <feat att="see" val="jute 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bane" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bane..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bane..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bane&lt;/b&gt;, baneman, fsv. &lt;i&gt;bani&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bani&lt;/i&gt;, fsax., fht. &lt;i&gt;bana&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bana&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bona&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bane&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*banan-&lt;/i&gt; m.; härtill avledn. got. &lt;i&gt;banja&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ben&lt;/i&gt;, sår; antagl. av en utvidgad form till den germ. rot &lt;i&gt;ba-&lt;/i&gt;, som ingår i isl. &lt;i&gt;bǫð&lt;/i&gt;, kamp. Grek. &lt;i&gt;phónos&lt;/i&gt;, dråp, som annars kunde utgå från en motsv. ie. stam &lt;i&gt;bhon-&lt;/i&gt;, hör däremot icke hit: det måste härledas ur ett ie. &lt;i&gt;*g&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;honos&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bane&lt;/b&gt;, baneman, fsv. &lt;i&gt;bani&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bani&lt;/i&gt;, fsax., fht. &lt;i&gt;bana&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bana&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bona&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bane&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*banan-&lt;/i&gt; m.; härtill avledn. got. &lt;i&gt;banja&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ben&lt;/i&gt;, sår; antagl. av en utvidgad form till den germ. rot &lt;i&gt;ba-&lt;/i&gt;, som ingår i isl. &lt;i&gt;bǫð&lt;/i&gt;, kamp. Grek. &lt;i&gt;phónos&lt;/i&gt;, dråp, som annars kunde utgå från en motsv. ie. stam &lt;i&gt;bhon-&lt;/i&gt;, hör däremot icke hit: det måste härledas ur ett ie. &lt;i&gt;*g&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;honos&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baner" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baner..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baner..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baner&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bane(e)r, banner(e)&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;baniel&lt;/i&gt;, motsv. fno. &lt;i&gt;banel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;banner&lt;/i&gt;, mlty., ty. &lt;i&gt;banner&lt;/i&gt;, (ty. även &lt;i&gt;banier&lt;/i&gt;), av fra. &lt;i&gt;bannière&lt;/i&gt;; väl, liksom ital. &lt;i&gt;bandiera&lt;/i&gt;, av vulg.-lat. &lt;i&gt;*bandaria&lt;/i&gt;, till senlat. &lt;i&gt;bandum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bannum&lt;/i&gt;, fälttecken, fana (jfr ffra. &lt;i&gt;ban&lt;/i&gt;, fana); av germ. härkomst o. en ombildning av ett ord motsv. got. &lt;i&gt;bandwa, bandwō&lt;/i&gt;, tecken (jfr &lt;sp&gt;abandong&lt;/sp&gt;), av ovisst ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baner&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bane(e)r, banner(e)&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;baniel&lt;/i&gt;, motsv. fno. &lt;i&gt;banel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;banner&lt;/i&gt;, mlty., ty. &lt;i&gt;banner&lt;/i&gt;, (ty. även &lt;i&gt;banier&lt;/i&gt;), av fra. &lt;i&gt;bannière&lt;/i&gt;; väl, liksom ital. &lt;i&gt;bandiera&lt;/i&gt;, av vulg.-lat. &lt;i&gt;*bandaria&lt;/i&gt;, till senlat. &lt;i&gt;bandum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bannum&lt;/i&gt;, fälttecken, fana (jfr ffra. &lt;i&gt;ban&lt;/i&gt;, fana); av germ. härkomst o. en ombildning av ett ord motsv. got. &lt;i&gt;bandwa, bandwō&lt;/i&gt;, tecken (jfr &lt;sp&gt;abandong&lt;/sp&gt;), av ovisst ursprung." />
        <feat att="see" val="abandong" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bank" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bank..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bank..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;bank&lt;/b&gt;, sandbank o. d., 1644; från lty., ty. &lt;i&gt;bank&lt;/i&gt; (av germ. &lt;i&gt;*banki-&lt;/i&gt;, identiskt med det inhemska &lt;sp&gt;bänk&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;bank 2&lt;/sp&gt;), möjl. delvis lånat från eng. &lt;i&gt;bank&lt;/i&gt;, som sannol. självt har nord. ursprung; av samma stam som &lt;sp&gt;backe&lt;/sp&gt; (se d. o.); i betyd. 'mörk molnvägg' väl inhemskt; jfr da. &lt;i&gt;banke&lt;/i&gt;, sand- o. molnbank, som enl. Falk-Torp är ett inhemskt ord." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;bank&lt;/b&gt;, sandbank o. d., 1644; från lty., ty. &lt;i&gt;bank&lt;/i&gt; (av germ. &lt;i&gt;*banki-&lt;/i&gt;, identiskt med det inhemska &lt;sp&gt;bänk&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;bank 2&lt;/sp&gt;), möjl. delvis lånat från eng. &lt;i&gt;bank&lt;/i&gt;, som sannol. självt har nord. ursprung; av samma stam som &lt;sp&gt;backe&lt;/sp&gt; (se d. o.); i betyd. 'mörk molnvägg' väl inhemskt; jfr da. &lt;i&gt;banke&lt;/i&gt;, sand- o. molnbank, som enl. Falk-Torp är ett inhemskt ord." />
        <feat att="see" val="backe" />
        <feat att="see" val="bank 2" />
        <feat att="see" val="bänk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bank" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bank..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bank..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;bank&lt;/b&gt;, penninginrättning, 1642 = da., från lty., ty. el. holl. &lt;i&gt;bank&lt;/i&gt;, jfr fra. &lt;i&gt;banque&lt;/i&gt;; av ital. &lt;i&gt;banco&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;banko&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;banca&lt;/i&gt;, som självt lånats från germ. &lt;i&gt;bank-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;bank 1&lt;/sp&gt; o. sålunda är etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;bänk&lt;/sp&gt;; egentl.: växlarebänk." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;bank&lt;/b&gt;, penninginrättning, 1642 = da., från lty., ty. el. holl. &lt;i&gt;bank&lt;/i&gt;, jfr fra. &lt;i&gt;banque&lt;/i&gt;; av ital. &lt;i&gt;banco&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;banko&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;banca&lt;/i&gt;, som självt lånats från germ. &lt;i&gt;bank-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;bank 1&lt;/sp&gt; o. sålunda är etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;bänk&lt;/sp&gt;; egentl.: växlarebänk." />
        <feat att="see" val="bänk" />
        <feat att="see" val="bank 1" />
        <feat att="see" val="banko" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="band" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--band..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--band..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;band&lt;/b&gt; = fsv. = isl., da., fsax., fhty. ty. &lt;i&gt;band&lt;/i&gt; n., av germ. &lt;i&gt;*banda-&lt;/i&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;band&lt;/i&gt; (av nord. o. fra. ursprung) samt, med annan avledn., got. &lt;i&gt;bandi&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bend&lt;/i&gt; (av germ. &lt;i&gt;*bandjō-&lt;/i&gt;); besl. med sanskr. &lt;i&gt;bandha-&lt;/i&gt;, m., band; se &lt;sp&gt;binda&lt;/sp&gt;. -- I betyd. 'trupp, följe', är ordet lånat från ty. o. fra. &lt;i&gt;bande&lt;/i&gt;, som återgår på ital. &lt;i&gt;banda&lt;/i&gt;, självt av germansk härkomst o. nära besl. med &lt;sp&gt;band&lt;/sp&gt;; jfr även följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;band&lt;/b&gt; = fsv. = isl., da., fsax., fhty. ty. &lt;i&gt;band&lt;/i&gt; n., av germ. &lt;i&gt;*banda-&lt;/i&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;band&lt;/i&gt; (av nord. o. fra. ursprung) samt, med annan avledn., got. &lt;i&gt;bandi&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bend&lt;/i&gt; (av germ. &lt;i&gt;*bandjō-&lt;/i&gt;); besl. med sanskr. &lt;i&gt;bandha-&lt;/i&gt;, m., band; se &lt;sp&gt;binda&lt;/sp&gt;. -- I betyd. 'trupp, följe', är ordet lånat från ty. o. fra. &lt;i&gt;bande&lt;/i&gt;, som återgår på ital. &lt;i&gt;banda&lt;/i&gt;, självt av germansk härkomst o. nära besl. med &lt;sp&gt;band&lt;/sp&gt;; jfr även följ." />
        <feat att="see" val="band" />
        <feat att="see" val="binda" />
        <feat att="see" val="bandage 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bandage" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bandage..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bandage..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bandage&lt;/b&gt;, Acrel 1767, från fra. &lt;i&gt;bandage&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;bande&lt;/i&gt; (sv. &lt;sp&gt;band&lt;/sp&gt; i heraldisk betyd.), av germ. börd, motsv. fhty. &lt;i&gt;binta&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;binde&lt;/i&gt;); till &lt;sp&gt;binda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bandage&lt;/b&gt;, Acrel 1767, från fra. &lt;i&gt;bandage&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;bande&lt;/i&gt; (sv. &lt;sp&gt;band&lt;/sp&gt; i heraldisk betyd.), av germ. börd, motsv. fhty. &lt;i&gt;binta&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;binde&lt;/i&gt;); till &lt;sp&gt;binda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="binda" />
        <feat att="see" val="band" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bandit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bandit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bandit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bandit&lt;/b&gt;, o. 1660 = ty., fra., från ital. &lt;i&gt;bandito&lt;/i&gt;. egentl. förvisad, perf. part. till &lt;i&gt;bandire&lt;/i&gt;, motsv. det från germ. språk härstammande mlat. &lt;i&gt;bannire&lt;/i&gt;, förvisa, se &lt;sp&gt;bann&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;banna&lt;/sp&gt; (o. möjl. dessutom påverkat av ett ord, motsv. got. &lt;i&gt;bandwjan&lt;/i&gt;, ge ett tecken)." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bandit&lt;/b&gt;, o. 1660 = ty., fra., från ital. &lt;i&gt;bandito&lt;/i&gt;. egentl. förvisad, perf. part. till &lt;i&gt;bandire&lt;/i&gt;, motsv. det från germ. språk härstammande mlat. &lt;i&gt;bannire&lt;/i&gt;, förvisa, se &lt;sp&gt;bann&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;banna&lt;/sp&gt; (o. möjl. dessutom påverkat av ett ord, motsv. got. &lt;i&gt;bandwjan&lt;/i&gt;, ge ett tecken)." />
        <feat att="see" val="banna" />
        <feat att="see" val="bann" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bandolär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bandolär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bandolär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bandolär&lt;/b&gt;, se &lt;b&gt;bantlär&lt;/b&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bandolär&lt;/b&gt;, se &lt;b&gt;bantlär&lt;/b&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Justus" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Justus..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Justus..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Justus&lt;/b&gt;, mansn., se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Justus&lt;/b&gt;, mansn., se föreg." />
        <feat att="see" val="just 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bankekind" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bankekind..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bankekind..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bankekind&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Kind&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bankekind&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Kind&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Kind" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bankett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bankett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bankett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bankett&lt;/b&gt;, (ä. nsv. även &lt;i&gt;p-&lt;/i&gt; o. neutr.), 1559, av fra. &lt;i&gt;banquette&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;banchetta&lt;/i&gt;, diminit. av &lt;i&gt;banka&lt;/i&gt;, om vilket ursprung, germ. ord se &lt;sp&gt;bank l, 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bänk&lt;/sp&gt;. Jfr i fråga om betyd. &lt;sp&gt;taffel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bankett&lt;/b&gt;, (ä. nsv. även &lt;i&gt;p-&lt;/i&gt; o. neutr.), 1559, av fra. &lt;i&gt;banquette&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;banchetta&lt;/i&gt;, diminit. av &lt;i&gt;banka&lt;/i&gt;, om vilket ursprung, germ. ord se &lt;sp&gt;bank l, 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bänk&lt;/sp&gt;. Jfr i fråga om betyd. &lt;sp&gt;taffel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="taffel" />
        <feat att="see" val="bänk" />
        <feat att="see" val="bank l" />
        <feat att="see" val="2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jumfru" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jumfru..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jumfru..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jumfru&lt;/b&gt;, mått (officiellt till 1862), känt bl. från sv., samma ord som &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt; (med &lt;i&gt;ng&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; före läppljud, ss. t. ex. fsv. &lt;i&gt;Ramborgh&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Rang-&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Ragn-&lt;/i&gt;); på grund av måttets likhet med en kvinnofigur i kjol; det hade äldst formen av en stympad kon. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;käring&lt;/i&gt; om olika föremål, delvis på grund av formen, såsom &lt;i&gt;lys-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;stickkäring&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;täljkäring&lt;/i&gt; m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0371" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jumfru&lt;/b&gt;, mått (officiellt till 1862), känt bl. från sv., samma ord som &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt; (med &lt;i&gt;ng&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; före läppljud, ss. t. ex. fsv. &lt;i&gt;Ramborgh&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Rang-&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Ragn-&lt;/i&gt;); på grund av måttets likhet med en kvinnofigur i kjol; det hade äldst formen av en stympad kon. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;käring&lt;/i&gt; om olika föremål, delvis på grund av formen, såsom &lt;i&gt;lys-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;stickkäring&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;täljkäring&lt;/i&gt; m. fl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="julp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--julp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--julp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;julp&lt;/b&gt;, ännu ej hos Dalin 1850, från lty. = holl. &lt;i&gt;gulp&lt;/i&gt; ds., sannol. från en dialekt med &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; (såsom i Berlin); väl en variantform till holl. &lt;i&gt;glop&lt;/i&gt; n., öppning, gap, o. besl. med &lt;sp&gt;glupa&lt;/sp&gt; el. mojl. glappa. — Hit hör även &lt;sp&gt;gylf&lt;/sp&gt;, med dunkelt &lt;i&gt;f&lt;/i&gt; (från högty.?)." />
        <feat att="faksimilID" val="0371" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;julp&lt;/b&gt;, ännu ej hos Dalin 1850, från lty. = holl. &lt;i&gt;gulp&lt;/i&gt; ds., sannol. från en dialekt med &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; (såsom i Berlin); väl en variantform till holl. &lt;i&gt;glop&lt;/i&gt; n., öppning, gap, o. besl. med &lt;sp&gt;glupa&lt;/sp&gt; el. mojl. glappa. — Hit hör även &lt;sp&gt;gylf&lt;/sp&gt;, med dunkelt &lt;i&gt;f&lt;/i&gt; (från högty.?)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jungfru Marie nyckelpiga" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--Jungfru Marie nyckelpiga..pmm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pmm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jungfru Marie nyckelpiga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jungfru Marie nyckelpiga&lt;/b&gt; (jämte andra benämningar å samma insekt), se under &lt;sp&gt;nyckel&lt;/sp&gt; slutet. — Jungfru Marias namn ingår i dial. i åtskilliga växtnamn, såsom &lt;i&gt;Jungfru Marie hand&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;nycklar&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;rock&lt;/i&gt; om Orchis maculata, &lt;i&gt;J. M. sänghalm&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;vaggegräs&lt;/i&gt; om Galium verum, &lt;i&gt;J. M. kåpa&lt;/i&gt; om Alchemilla vulgaris, &lt;i&gt;J. M. bär&lt;/i&gt; om Rubus saxatilis." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jungfru Marie nyckelpiga&lt;/b&gt; (jämte andra benämningar å samma insekt), se under &lt;sp&gt;nyckel&lt;/sp&gt; slutet. — Jungfru Marias namn ingår i dial. i åtskilliga växtnamn, såsom &lt;i&gt;Jungfru Marie hand&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;nycklar&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;rock&lt;/i&gt; om Orchis maculata, &lt;i&gt;J. M. sänghalm&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;vaggegräs&lt;/i&gt; om Galium verum, &lt;i&gt;J. M. kåpa&lt;/i&gt; om Alchemilla vulgaris, &lt;i&gt;J. M. bär&lt;/i&gt; om Rubus saxatilis." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jungfru" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jungfru..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jungfru..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jungfru&lt;/b&gt; = fsv. (även: &lt;i&gt;iumfru&lt;/i&gt;, se föreg.), ogift kvinna av högre börd, hovfröken, mö, liksom isl. &lt;i&gt;jungfrú&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;jomfru&lt;/i&gt; från mlty., mhty. &lt;i&gt;juncvrouwe&lt;/i&gt;; av &lt;i&gt;jung&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ung&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;vrouwe&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;fru&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;junker&lt;/sp&gt;. — Ännu under 1600-t. som titel till adliga ogifta kvinnor. Då i början av 1700-t. frökentiteln blev för dessa allmän o. icke långt därefter de ogifta kvinnliga ståndspersonerna av ofrälse börd började kallas &lt;sp&gt;mamsell&lt;/sp&gt;, övergick under 1700-talets senare hälft &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt; till den lägre medelklassen, dock alltjämt med sjunkande tendens; jfr Bellman: 'Jungfru Ulla'. 'Hut, trafvarlapp, Sök dina jungfrur på gatan' (yttrande av Ulla Winblad, som vanl. kallades 'mamsell': 'Mamsell Ulla, märk mamsell'). För tjänarinnor ansågs dock titeln som mycket hedersam ännu vid mitten av 1700-t.; den tilldelades endast dem, som tjänade i finare hus. Att döma av Dalins Arg. (SVS s. 113) ansågs dock av somliga titeln för olämplig. Officiellt stod länge &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt; betydligt högre på rangskalan; ännu 1865 användes ordet i K. M:ts reskripter om medlemmar av den högsta adeln. I en förteckning på folkskollärarinnor av 1861 (från Norrköping) betecknas somliga som »mamsell», andra som »jungfru»; de förra voro antagl. borgardöttrar. — Jfr &lt;sp&gt;fröken&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mamsell&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Jungfrutal&lt;/sp&gt;, översättning av eng. &lt;i&gt;maiden speech&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jungfru&lt;/b&gt; = fsv. (även: &lt;i&gt;iumfru&lt;/i&gt;, se föreg.), ogift kvinna av högre börd, hovfröken, mö, liksom isl. &lt;i&gt;jungfrú&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;jomfru&lt;/i&gt; från mlty., mhty. &lt;i&gt;juncvrouwe&lt;/i&gt;; av &lt;i&gt;jung&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ung&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;vrouwe&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;fru&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;junker&lt;/sp&gt;. — Ännu under 1600-t. som titel till adliga ogifta kvinnor. Då i början av 1700-t. frökentiteln blev för dessa allmän o. icke långt därefter de ogifta kvinnliga ståndspersonerna av ofrälse börd började kallas &lt;sp&gt;mamsell&lt;/sp&gt;, övergick under 1700-talets senare hälft &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt; till den lägre medelklassen, dock alltjämt med sjunkande tendens; jfr Bellman: 'Jungfru Ulla'. 'Hut, trafvarlapp, Sök dina jungfrur på gatan' (yttrande av Ulla Winblad, som vanl. kallades 'mamsell': 'Mamsell Ulla, märk mamsell'). För tjänarinnor ansågs dock titeln som mycket hedersam ännu vid mitten av 1700-t.; den tilldelades endast dem, som tjänade i finare hus. Att döma av Dalins Arg. (SVS s. 113) ansågs dock av somliga titeln för olämplig. Officiellt stod länge &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt; betydligt högre på rangskalan; ännu 1865 användes ordet i K. M:ts reskripter om medlemmar av den högsta adeln. I en förteckning på folkskollärarinnor av 1861 (från Norrköping) betecknas somliga som »mamsell», andra som »jungfru»; de förra voro antagl. borgardöttrar. — Jfr &lt;sp&gt;fröken&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mamsell&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Jungfrutal&lt;/sp&gt;, översättning av eng. &lt;i&gt;maiden speech&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="jumfru 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="juni" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--juni..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--juni..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;juni&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;Junii&lt;/i&gt; (så i sv. i äldre tid t. ex. ännu hos Bellman, jfr &lt;i&gt;Junius&lt;/i&gt; hos Runius), egentl. genit. sg. till &lt;i&gt;Junius&lt;/i&gt;, så kallad efter gudinnan &lt;i&gt;Juno&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;juni&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;Junii&lt;/i&gt; (så i sv. i äldre tid t. ex. ännu hos Bellman, jfr &lt;i&gt;Junius&lt;/i&gt; hos Runius), egentl. genit. sg. till &lt;i&gt;Junius&lt;/i&gt;, så kallad efter gudinnan &lt;i&gt;Juno&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jungman" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jungman..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jungman..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jungman&lt;/b&gt;, Götheb. Tidn. 1788: 'Jungmannen Anders Twitsell'. motsv. i da., från lty. &lt;i&gt;jungmann&lt;/i&gt;, ung sjöman, ungkarl, egentl.: ung man, jfr &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jungman&lt;/b&gt;, Götheb. Tidn. 1788: 'Jungmannen Anders Twitsell'. motsv. i da., från lty. &lt;i&gt;jungmann&lt;/i&gt;, ung sjöman, ungkarl, egentl.: ung man, jfr &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="juridisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--juridisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--juridisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;juridisk&lt;/b&gt; = da. = ty. &lt;i&gt;juridisch&lt;/i&gt;, genom falsk analogi bildat efter lat. &lt;i&gt;juridicus&lt;/i&gt;, juridisk, som kommer av &lt;i&gt;jūs&lt;/i&gt;, rätt, o. &lt;i&gt;dico&lt;/i&gt;, säger, men uppfattats som innehållande adj.-ändelsen &lt;i&gt;-icus&lt;/i&gt;, vilken i vanliga fall motsvaras av ändelsen &lt;i&gt;-isk&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;juridisk&lt;/b&gt; = da. = ty. &lt;i&gt;juridisch&lt;/i&gt;, genom falsk analogi bildat efter lat. &lt;i&gt;juridicus&lt;/i&gt;, juridisk, som kommer av &lt;i&gt;jūs&lt;/i&gt;, rätt, o. &lt;i&gt;dico&lt;/i&gt;, säger, men uppfattats som innehållande adj.-ändelsen &lt;i&gt;-icus&lt;/i&gt;, vilken i vanliga fall motsvaras av ändelsen &lt;i&gt;-isk&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="junker" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--junker..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--junker..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;junker&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;iunker&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;iunkhærra&lt;/i&gt;, ung herre, i sht adlig yngling, page, som titel även: prins (t. ex. &lt;i&gt;junker Magnus&lt;/i&gt;), liksom isl. &lt;i&gt;jungherra&lt;/i&gt; m. m., da. &lt;i&gt;junker&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;junker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;junchere&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;junker&lt;/i&gt;. I nsv. kvar bl. a. i uttr. &lt;sp&gt;gunsti' junker&lt;/sp&gt;, egentl. en hövlig tilltalsform, med samma betyd.-utveckl. som &lt;sp&gt;gynnare&lt;/sp&gt;. I förklenande betyd. redan t. ex. hos Kellgren o. fru Lenngren. — Gammal biform: &lt;sp&gt;-junkare&lt;/sp&gt; = fsv., i &lt;sp&gt;fan-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hov-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kammar-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lant-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;styckjunkare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;junker&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;iunker&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;iunkhærra&lt;/i&gt;, ung herre, i sht adlig yngling, page, som titel även: prins (t. ex. &lt;i&gt;junker Magnus&lt;/i&gt;), liksom isl. &lt;i&gt;jungherra&lt;/i&gt; m. m., da. &lt;i&gt;junker&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;junker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;junchere&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;junker&lt;/i&gt;. I nsv. kvar bl. a. i uttr. &lt;sp&gt;gunsti' junker&lt;/sp&gt;, egentl. en hövlig tilltalsform, med samma betyd.-utveckl. som &lt;sp&gt;gynnare&lt;/sp&gt;. I förklenande betyd. redan t. ex. hos Kellgren o. fru Lenngren. — Gammal biform: &lt;sp&gt;-junkare&lt;/sp&gt; = fsv., i &lt;sp&gt;fan-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hov-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kammar-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lant-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;styckjunkare&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="just" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--just..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--just..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;just&lt;/b&gt;, adv., t. ex. H. Wrangel 1633 i betyd.: 'riktigt', väl den enda under 1600-t.; i fullt modern anv. t. ex. 1713; = da., ty., från lty. =; från fra. &lt;i&gt;juste&lt;/i&gt;, riktigt, just, jfr lat. adv. &lt;i&gt;juste&lt;/i&gt; till adj. &lt;i&gt;justus&lt;/i&gt;, rätt, riktig (= personn. &lt;sp&gt;Justus&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;jūs&lt;/i&gt;, rätt, se föreg. Med avs. på &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;ljudet för fra. &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;jacka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;just&lt;/b&gt;, adv., t. ex. H. Wrangel 1633 i betyd.: 'riktigt', väl den enda under 1600-t.; i fullt modern anv. t. ex. 1713; = da., ty., från lty. =; från fra. &lt;i&gt;juste&lt;/i&gt;, riktigt, just, jfr lat. adv. &lt;i&gt;juste&lt;/i&gt; till adj. &lt;i&gt;justus&lt;/i&gt;, rätt, riktig (= personn. &lt;sp&gt;Justus&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;jūs&lt;/i&gt;, rätt, se föreg. Med avs. på &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;ljudet för fra. &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;jacka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="jurist 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jurist" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jurist..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jurist..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jurist&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1536 (&lt;i&gt;juriste&lt;/i&gt;) o. 1557 (&lt;i&gt;jurist&lt;/i&gt;) = ty., av mlat. &lt;i&gt;jurista&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;jūs&lt;/i&gt; (gen. &lt;i&gt;jūris&lt;/i&gt;), rätt; vartill lat. adj. &lt;i&gt;justus&lt;/i&gt;, rättvis, varav fra. &lt;i&gt;juste&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;just&lt;/sp&gt;, uttalat &lt;i&gt;schyst&lt;/i&gt;); jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0372" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jurist&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1536 (&lt;i&gt;juriste&lt;/i&gt;) o. 1557 (&lt;i&gt;jurist&lt;/i&gt;) = ty., av mlat. &lt;i&gt;jurista&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;jūs&lt;/i&gt; (gen. &lt;i&gt;jūris&lt;/i&gt;), rätt; vartill lat. adj. &lt;i&gt;justus&lt;/i&gt;, rättvis, varav fra. &lt;i&gt;juste&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;just&lt;/sp&gt;, uttalat &lt;i&gt;schyst&lt;/i&gt;); jfr följ." />
        <feat att="see" val="just 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="banal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--banal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--banal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;banal&lt;/b&gt;, senare hälften av 1800-t. = ty., av fra. = : alldaglig, utsliten, till allas tjänst; den senare betyd. ursprungligare, egentl.: vad som hör till en länsherres &lt;i&gt;ban&lt;/i&gt; el. jurisdiktion o. av honom påbjudits till allmänt begagnande; avledn. av det från germ. spr. lånade fra. &lt;i&gt;ban&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bann&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;banal&lt;/b&gt;, senare hälften av 1800-t. = ty., av fra. = : alldaglig, utsliten, till allas tjänst; den senare betyd. ursprungligare, egentl.: vad som hör till en länsherres &lt;i&gt;ban&lt;/i&gt; el. jurisdiktion o. av honom påbjudits till allmänt begagnande; avledn. av det från germ. spr. lånade fra. &lt;i&gt;ban&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bann&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="bann" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="banan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--banan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--banan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;banan&lt;/b&gt;, Kiöping 1667 (om frukten), allm. eur. ord av span. el. portug. &lt;i&gt;banana&lt;/i&gt; (frukten), &lt;i&gt;banano&lt;/i&gt; (trädet), egentl. av afrikanskt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0117" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;banan&lt;/b&gt;, Kiöping 1667 (om frukten), allm. eur. ord av span. el. portug. &lt;i&gt;banana&lt;/i&gt; (frukten), &lt;i&gt;banano&lt;/i&gt; (trädet), egentl. av afrikanskt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baltisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baltisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baltisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baltisk&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Bält&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baltisk&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Bält&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Bält" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Baltsar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Baltsar..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Baltsar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Baltsar&lt;/b&gt;, mansn., av ty. &lt;i&gt;Balthasar&lt;/i&gt;, varav även det också i sv. förekommande familjenamnet &lt;sp&gt;Baltzer&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Baltsar&lt;/b&gt;, mansn., av ty. &lt;i&gt;Balthasar&lt;/i&gt;, varav även det också i sv. förekommande familjenamnet &lt;sp&gt;Baltzer&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Baltzer" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">Balthasar</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balustrad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balustrad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balustrad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;balustrad&lt;/b&gt;, 1740, från fra. &lt;i&gt;balustrade&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;balustre&lt;/i&gt;, liten pelare, av grek. &lt;i&gt;balaústion&lt;/i&gt;, granatblomma (vars blomfoder liknade balustradkolonnen)." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;balustrad&lt;/b&gt;, 1740, från fra. &lt;i&gt;balustrade&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;balustre&lt;/i&gt;, liten pelare, av grek. &lt;i&gt;balaústion&lt;/i&gt;, granatblomma (vars blomfoder liknade balustradkolonnen)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">balustrade</orth>
            <note>avledn. av &lt;i&gt;balustre&lt;/i&gt;, liten
            pelare</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ell">balaústion</orth>
            <note>granatblomma (vars blomfoder liknade
            balustradkolonnen)</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bambu" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bambu..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bambu..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bambu&lt;/b&gt;, i ä. tid ofta &lt;i&gt;bambus&lt;/i&gt;, med motsv. i de flesta europ. språk; av malajiska &lt;i&gt;bambu&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bambu&lt;/b&gt;, i ä. tid ofta &lt;i&gt;bambus&lt;/i&gt;, med motsv. i de flesta europ. språk; av malajiska &lt;i&gt;bambu&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="malajiska">bambu</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Balder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Balder..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Balder..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Balder&lt;/b&gt;, gudanamn, litterärt lån från isl.-fno. &lt;i&gt;Baldr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-rs&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;bealdor&lt;/i&gt;, herre, fhty. &lt;i&gt;paltar&lt;/i&gt; (i en av trollformlerna från Merseburg, här antingen som appellativ el. som gudanamn; i senare fallet snarast om Balder; dock omtvistat; jfr Brate Ark. 35: 287 med litter.); i isl. skaldeomskrivningar såsom &lt;i&gt;folk-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mannbaldr&lt;/i&gt; är den appellativiska anv. sekundär, vilket däremot sannol. ej är fallet med det ags. ordet. Alltså snarast ett som namn använt appellativ (av samma slag som &lt;sp&gt;Frö&lt;/sp&gt; o. det kristna &lt;i&gt;Herren&lt;/i&gt;), besl. med &lt;sp&gt;båld&lt;/sp&gt;, tapper, djärv. — Ehuru Balder egentl. (delvis) är en mytisk representant för dagsljuset, som i regelbunden växling försvinner o. återkommer, torde i så fall överensstämmelsen med litau. &lt;i&gt;báltas&lt;/i&gt;, vit (se &lt;sp&gt;bål 3&lt;/sp&gt;) vara tillfällig. Till denna ordgrupp hör däremot sannol. ags. &lt;i&gt;Bældæg&lt;/i&gt;, Odens son (i en kungalista), egentl. 'den ljusa dagen' o. reellt identisk med Balder.— Gudanamnet förekommer enstaka i fno. ortnamn; är däremot i svenska ej säkert belagt. Jfr &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;, som dock ytterst har ett annat ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Balder&lt;/b&gt;, gudanamn, litterärt lån från isl.-fno. &lt;i&gt;Baldr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-rs&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;bealdor&lt;/i&gt;, herre, fhty. &lt;i&gt;paltar&lt;/i&gt; (i en av trollformlerna från Merseburg, här antingen som appellativ el. som gudanamn; i senare fallet snarast om Balder; dock omtvistat; jfr Brate Ark. 35: 287 med litter.); i isl. skaldeomskrivningar såsom &lt;i&gt;folk-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mannbaldr&lt;/i&gt; är den appellativiska anv. sekundär, vilket däremot sannol. ej är fallet med det ags. ordet. Alltså snarast ett som namn använt appellativ (av samma slag som &lt;sp&gt;Frö&lt;/sp&gt; o. det kristna &lt;i&gt;Herren&lt;/i&gt;), besl. med &lt;sp&gt;båld&lt;/sp&gt;, tapper, djärv. — Ehuru Balder egentl. (delvis) är en mytisk representant för dagsljuset, som i regelbunden växling försvinner o. återkommer, torde i så fall överensstämmelsen med litau. &lt;i&gt;báltas&lt;/i&gt;, vit (se &lt;sp&gt;bål 3&lt;/sp&gt;) vara tillfällig. Till denna ordgrupp hör däremot sannol. ags. &lt;i&gt;Bældæg&lt;/i&gt;, Odens son (i en kungalista), egentl. 'den ljusa dagen' o. reellt identisk med Balder.— Gudanamnet förekommer enstaka i fno. ortnamn; är däremot i svenska ej säkert belagt. Jfr &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;, som dock ytterst har ett annat ursprung." />
        <feat att="see" val="baldersbrå" />
        <feat att="see" val="bål" />
        <feat att="see" val="Frö" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baldersbrå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baldersbrå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baldersbrå..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baldersbrå&lt;/b&gt;, t. ex. Betzius 1806: &lt;i&gt;ballerbrå&lt;/i&gt;, om Anthemis, sv. dial. även &lt;i&gt;balder-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;baller(s)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balle-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balse-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ballings-&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;balders-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bulderbraa&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;baldur-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balder-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balle-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;barbrå&lt;/i&gt;, nisl. &lt;i&gt;baldurs-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;baldinbrá&lt;/i&gt;. Senare leden innehåller ett ord motsv. fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;brá&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;brâha&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;brâwa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;braue&lt;/i&gt;), ögonbryn, möjl. i en äldre betyd. av 'rörligt bräm', av roten i mhty. &lt;i&gt;brehen&lt;/i&gt;, glimta (se &lt;sp&gt;brås&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förebrå&lt;/sp&gt;); växtens kantblommor förändra under dygnet ställning. Förra leden, som är ganska omtvistad, föres vanligen till gudanamnet Balder (på grund av växtens hvitglänsande strålblommor). Snarast ingår här dock genit. &lt;i&gt;ballar&lt;/i&gt; till isl. &lt;i&gt;bǫllr&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;boll&lt;/i&gt; (se d. o.), som då syftar på blomfästets halvklotformiga, hos vissa arter t. o. m. koniska form; jfr namnen &lt;sp&gt;surkulla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;surtuppa&lt;/sp&gt; på Anthemis cotula (till resp. vfs. &lt;i&gt;kulder&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tupper&lt;/i&gt;, topp); i så fall äldst: &lt;i&gt;*ballarbrā&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;ball(e)rbrå&lt;/i&gt;, vartill &lt;i&gt;baldersbrå&lt;/i&gt; är en lärd ombildning, möjl. företagen av Snorre Sturluson. Se Palmér Ark. 34: 138. Jfr &lt;sp&gt;bullerblomster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baldersbrå&lt;/b&gt;, t. ex. Betzius 1806: &lt;i&gt;ballerbrå&lt;/i&gt;, om Anthemis, sv. dial. även &lt;i&gt;balder-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;baller(s)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balle-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balse-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ballings-&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;balders-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bulderbraa&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;baldur-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balder-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balle-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;barbrå&lt;/i&gt;, nisl. &lt;i&gt;baldurs-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;baldinbrá&lt;/i&gt;. Senare leden innehåller ett ord motsv. fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;brá&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;brâha&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;brâwa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;braue&lt;/i&gt;), ögonbryn, möjl. i en äldre betyd. av 'rörligt bräm', av roten i mhty. &lt;i&gt;brehen&lt;/i&gt;, glimta (se &lt;sp&gt;brås&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förebrå&lt;/sp&gt;); växtens kantblommor förändra under dygnet ställning. Förra leden, som är ganska omtvistad, föres vanligen till gudanamnet Balder (på grund av växtens hvitglänsande strålblommor). Snarast ingår här dock genit. &lt;i&gt;ballar&lt;/i&gt; till isl. &lt;i&gt;bǫllr&lt;/i&gt;, sv. &lt;i&gt;boll&lt;/i&gt; (se d. o.), som då syftar på blomfästets halvklotformiga, hos vissa arter t. o. m. koniska form; jfr namnen &lt;sp&gt;surkulla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;surtuppa&lt;/sp&gt; på Anthemis cotula (till resp. vfs. &lt;i&gt;kulder&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tupper&lt;/i&gt;, topp); i så fall äldst: &lt;i&gt;*ballarbrā&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;ball(e)rbrå&lt;/i&gt;, vartill &lt;i&gt;baldersbrå&lt;/i&gt; är en lärd ombildning, möjl. företagen av Snorre Sturluson. Se Palmér Ark. 34: 138. Jfr &lt;sp&gt;bullerblomster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bullerblomster" />
        <feat att="see" val="surtuppa" />
        <feat att="see" val="surkulla" />
        <feat att="see" val="förebrå" />
        <feat att="see" val="brås" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bale" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bale..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bale..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bale&lt;/b&gt;, Broocman 1736, uppkommet ur stammen &lt;i&gt;badhl-&lt;/i&gt; i vissa böjningsformer, t. ex. plur. &lt;i&gt;badhlar&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;badlar&lt;/i&gt; o. 1645, av fsv. &lt;i&gt;badhul&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bædhil&lt;/i&gt;, bale, avledn. av stammen i &lt;sp&gt;bädd&lt;/sp&gt;. Knappast har, såsom stundom antagits, dessutom ett &lt;i&gt;*bali&lt;/i&gt; funnits, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bol&lt;/sp&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;bylja&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bale&lt;/b&gt;, Broocman 1736, uppkommet ur stammen &lt;i&gt;badhl-&lt;/i&gt; i vissa böjningsformer, t. ex. plur. &lt;i&gt;badhlar&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;badlar&lt;/i&gt; o. 1645, av fsv. &lt;i&gt;badhul&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bædhil&lt;/i&gt;, bale, avledn. av stammen i &lt;sp&gt;bädd&lt;/sp&gt;. Knappast har, såsom stundom antagits, dessutom ett &lt;i&gt;*bali&lt;/i&gt; funnits, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bol&lt;/sp&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;bylja&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="bol" />
        <feat att="see" val="bädd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;balett&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1665, från fra. &lt;i&gt;ballet&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;balletto&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;ballo&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bal 2)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;balett&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1665, från fra. &lt;i&gt;ballet&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;balletto&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;ballo&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bal 2)&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bal 2)" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">ballet</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">balletto</orth>
            <note>dimin. av &lt;i&gt;ballo&lt;/i&gt;</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bal..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;bal&lt;/b&gt;, packe, 1648, om papper 1628 = da., från lty. &lt;i&gt;bal&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;balle&lt;/i&gt;, som självt lånats från fhty. &lt;i&gt;ballo&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;balle&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ballen&lt;/i&gt;); besl. med &lt;sp&gt;ballong&lt;/sp&gt; o. det inhemska &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;bal&lt;/b&gt;, packe, 1648, om papper 1628 = da., från lty. &lt;i&gt;bal&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;balle&lt;/i&gt;, som självt lånats från fhty. &lt;i&gt;ballo&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;balle&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ballen&lt;/i&gt;); besl. med &lt;sp&gt;ballong&lt;/sp&gt; o. det inhemska &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="boll" />
        <feat att="see" val="ballong" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bal..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bal..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;bal&lt;/b&gt;, danstillställning, 1600-t., = da., = ty. &lt;i&gt;ball&lt;/i&gt;, ytterst från fra. &lt;i&gt;bal&lt;/i&gt;, till ffra. &lt;i&gt;baller&lt;/i&gt;, dansa, liksom ital. &lt;i&gt;ballo&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ballare&lt;/i&gt;, av senlat. &lt;i&gt;ballāre&lt;/i&gt;, från grek. &lt;i&gt;ballitsō&lt;/i&gt;, dansar, egentl.: kastar benen, avledn. av &lt;i&gt;bállō&lt;/i&gt;, kastar (urbesl. med &lt;sp&gt;kvälla&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;balett&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ballad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bajadär&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;bal&lt;/b&gt;, danstillställning, 1600-t., = da., = ty. &lt;i&gt;ball&lt;/i&gt;, ytterst från fra. &lt;i&gt;bal&lt;/i&gt;, till ffra. &lt;i&gt;baller&lt;/i&gt;, dansa, liksom ital. &lt;i&gt;ballo&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ballare&lt;/i&gt;, av senlat. &lt;i&gt;ballāre&lt;/i&gt;, från grek. &lt;i&gt;ballitsō&lt;/i&gt;, dansar, egentl.: kastar benen, avledn. av &lt;i&gt;bállō&lt;/i&gt;, kastar (urbesl. med &lt;sp&gt;kvälla&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;balett&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ballad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bajadär&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bajadär" />
        <feat att="see" val="balett" />
        <feat att="see" val="ballad" />
        <feat att="see" val="kvälla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balans" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balans..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balans..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;balans&lt;/b&gt;, 1627, ytterst från fra. &lt;i&gt;balance&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*bilancia&lt;/i&gt;, vågskål, avledn. av &lt;i&gt;bilanx&lt;/i&gt; (näml. &lt;i&gt;libra&lt;/i&gt;), våg med två viktskålar, av &lt;i&gt;bi-&lt;/i&gt;, två-, tve-, o. &lt;i&gt;lanx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;lancis&lt;/i&gt;), vågskål, fat. — Förr bl. a. även 'vågskål', t. ex. 1745." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;balans&lt;/b&gt;, 1627, ytterst från fra. &lt;i&gt;balance&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*bilancia&lt;/i&gt;, vågskål, avledn. av &lt;i&gt;bilanx&lt;/i&gt; (näml. &lt;i&gt;libra&lt;/i&gt;), våg med två viktskålar, av &lt;i&gt;bi-&lt;/i&gt;, två-, tve-, o. &lt;i&gt;lanx&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;lancis&lt;/i&gt;), vågskål, fat. — Förr bl. a. även 'vågskål', t. ex. 1745." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baldakin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baldakin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baldakin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baldakin&lt;/b&gt; = fsv., jfr isl. &lt;i&gt;baldakin&lt;/i&gt; m. m., ty. &lt;i&gt;baldachin&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;baldaquin&lt;/i&gt; osv., mlat. &lt;i&gt;baldacinum&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;Baldak&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;Baldacco&lt;/i&gt;), namn på Bagdad, det ifrågavarande sidentygets hemort. — Jfr t. ex. fsv. o. isl. &lt;i&gt;sindal&lt;/i&gt;, egentl.: tyg från &lt;i&gt;Sindhu&lt;/i&gt;, Indus, Indien." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baldakin&lt;/b&gt; = fsv., jfr isl. &lt;i&gt;baldakin&lt;/i&gt; m. m., ty. &lt;i&gt;baldachin&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;baldaquin&lt;/i&gt; osv., mlat. &lt;i&gt;baldacinum&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;Baldak&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;Baldacco&lt;/i&gt;), namn på Bagdad, det ifrågavarande sidentygets hemort. — Jfr t. ex. fsv. o. isl. &lt;i&gt;sindal&lt;/i&gt;, egentl.: tyg från &lt;i&gt;Sindhu&lt;/i&gt;, Indus, Indien." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="barbar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--barbar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--barbar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;barbar&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;barbare&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;barbar&lt;/i&gt; osv., ytterst från grek. &lt;i&gt;bárbaros&lt;/i&gt;, person som ej talar grekiska; egentl.: som talar otydligt; en ljudhärmande reduplikationsbildning motsv. sanskr. &lt;i&gt;barbara-&lt;/i&gt;, stammande person, av icke arisk härstamning; jfr de icke besläktade lat. &lt;i&gt;balbus&lt;/i&gt;, stammande, o. sv. &lt;sp&gt;babbla&lt;/sp&gt;. — Samma ord är folkslagsnamnet &lt;sp&gt;Berber&lt;/sp&gt; (i n. Afrika), jfr även följ. — Att ett folk betecknar ett annat med ord, som syfta på det senares oförmåga att tala, är en icke ovanlig företeelse; jfr t. ex. slav. &lt;i&gt;němĭci&lt;/i&gt;, tysk, av &lt;i&gt;němŭ&lt;/i&gt;, stum." />
        <feat att="faksimilID" val="0118" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;barbar&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;barbare&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;barbar&lt;/i&gt; osv., ytterst från grek. &lt;i&gt;bárbaros&lt;/i&gt;, person som ej talar grekiska; egentl.: som talar otydligt; en ljudhärmande reduplikationsbildning motsv. sanskr. &lt;i&gt;barbara-&lt;/i&gt;, stammande person, av icke arisk härstamning; jfr de icke besläktade lat. &lt;i&gt;balbus&lt;/i&gt;, stammande, o. sv. &lt;sp&gt;babbla&lt;/sp&gt;. — Samma ord är folkslagsnamnet &lt;sp&gt;Berber&lt;/sp&gt; (i n. Afrika), jfr även följ. — Att ett folk betecknar ett annat med ord, som syfta på det senares oförmåga att tala, är en icke ovanlig företeelse; jfr t. ex. slav. &lt;i&gt;němĭci&lt;/i&gt;, tysk, av &lt;i&gt;němŭ&lt;/i&gt;, stum." />
        <feat att="see" val="Berber" />
        <feat att="see" val="babbla" />
        <feat att="see" val="Barbara 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">barbare</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">barbar</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balja..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;balja&lt;/b&gt;, kärl, y. fsv. &lt;i&gt;balia&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;ball(i)e&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;ballie&lt;/i&gt;, lånat från fra. &lt;i&gt;baille&lt;/i&gt;, väl av mlat. &lt;i&gt;*bacula&lt;/i&gt;, möjl. dimin. till det ord, motsv. senlat. &lt;i&gt;bacca&lt;/i&gt;, som ligger till grund för &lt;sp&gt;back 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bäcken&lt;/sp&gt;, jfr &lt;i&gt;bassäng&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;balja&lt;/b&gt;, kärl, y. fsv. &lt;i&gt;balia&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;ball(i)e&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;ballie&lt;/i&gt;, lånat från fra. &lt;i&gt;baille&lt;/i&gt;, väl av mlat. &lt;i&gt;*bacula&lt;/i&gt;, möjl. dimin. till det ord, motsv. senlat. &lt;i&gt;bacca&lt;/i&gt;, som ligger till grund för &lt;sp&gt;back 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bäcken&lt;/sp&gt;, jfr &lt;i&gt;bassäng&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="bäcken" />
        <feat att="see" val="back 2" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="y. fsv.">balia</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">balia</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="mlty.">ballie</orth>
            <note>lånat från fra. &lt;i&gt;baille&lt;/i&gt;</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balja..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balja..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;balja&lt;/b&gt;, skida, slida, fsv. &lt;i&gt;balia&lt;/i&gt;, väl av ä. da. &lt;i&gt;balge&lt;/i&gt;, biform till det nu nästan obrukliga sv. lånordet &lt;i&gt;balg&lt;/i&gt;, motsv. mlt. &lt;i&gt;balch&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;balges&lt;/i&gt;), bälg, svärdsskida, ty. &lt;i&gt;balg&lt;/i&gt;, bälg, skida, balja, etymologiskt identiskt med det inhemska sv. &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt; (av urgerm. &lt;i&gt;*balᵹi-&lt;/i&gt;) o. besl. med gall.-lat. &lt;i&gt;bulga&lt;/i&gt;, lädersäck (se &lt;sp&gt;budget&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;balja&lt;/b&gt;, skida, slida, fsv. &lt;i&gt;balia&lt;/i&gt;, väl av ä. da. &lt;i&gt;balge&lt;/i&gt;, biform till det nu nästan obrukliga sv. lånordet &lt;i&gt;balg&lt;/i&gt;, motsv. mlt. &lt;i&gt;balch&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;balges&lt;/i&gt;), bälg, svärdsskida, ty. &lt;i&gt;balg&lt;/i&gt;, bälg, skida, balja, etymologiskt identiskt med det inhemska sv. &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt; (av urgerm. &lt;i&gt;*balᵹi-&lt;/i&gt;) o. besl. med gall.-lat. &lt;i&gt;bulga&lt;/i&gt;, lädersäck (se &lt;sp&gt;budget&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="budget" />
        <feat att="see" val="bälg" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">balia</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ä. da.">balge</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="balk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--balk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--balk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;balk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;balker&lt;/i&gt; el. (med s. k. &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt; omljud) &lt;i&gt;bolker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bǫlkr&lt;/i&gt;, vartill även &lt;i&gt;n&lt;/i&gt;-stammen fsv. &lt;i&gt;balke&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;balco&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;balcho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;balken&lt;/i&gt;, bjälke); avledn. på &lt;i&gt;-k&lt;/i&gt; av den stam, som (med olika avljud) ingår i &lt;sp&gt;bjälke&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bål&lt;/sp&gt;, stomme, kropp, samt isl. &lt;i&gt;bulki&lt;/i&gt;, fartygslast. I vissa betyd. lån från lty. Jfr &lt;sp&gt;falang&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;balk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;balker&lt;/i&gt; el. (med s. k. &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt; omljud) &lt;i&gt;bolker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bǫlkr&lt;/i&gt;, vartill även &lt;i&gt;n&lt;/i&gt;-stammen fsv. &lt;i&gt;balke&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;balco&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;balcho&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;balken&lt;/i&gt;, bjälke); avledn. på &lt;i&gt;-k&lt;/i&gt; av den stam, som (med olika avljud) ingår i &lt;sp&gt;bjälke&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bål&lt;/sp&gt;, stomme, kropp, samt isl. &lt;i&gt;bulki&lt;/i&gt;, fartygslast. I vissa betyd. lån från lty. Jfr &lt;sp&gt;falang&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="falang" />
        <feat att="see" val="bål" />
        <feat att="see" val="bjälke" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bagatell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bagatell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bagatell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bagatell&lt;/b&gt;, 1667, Runius o. 1710, från fra. bagatelle = ital. &lt;i&gt;bagatella&lt;/i&gt;, obetydlighet. Vanl. tolkat som en avledn. av mlat. &lt;i&gt;baga&lt;/i&gt; i betyd. 'liten packe', varav även &lt;sp&gt;bagage&lt;/sp&gt; är bildat. Annorlunda Suchier ZfrPh 19: 104: egentl. provençalskt o. fem. till fprov. &lt;i&gt;bagastel&lt;/i&gt;, sprattelgubbe; alltså urspr. 'docka' el. dyl.; dimin. till prov. &lt;i&gt;bagas&lt;/i&gt;, pojke; f. ö. med likartade anv. i ital. &lt;i&gt;bagatella&lt;/i&gt;, som har sitt ursprung i fra." />
        <feat att="faksimilID" val="0114" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bagatell&lt;/b&gt;, 1667, Runius o. 1710, från fra. bagatelle = ital. &lt;i&gt;bagatella&lt;/i&gt;, obetydlighet. Vanl. tolkat som en avledn. av mlat. &lt;i&gt;baga&lt;/i&gt; i betyd. 'liten packe', varav även &lt;sp&gt;bagage&lt;/sp&gt; är bildat. Annorlunda Suchier ZfrPh 19: 104: egentl. provençalskt o. fem. till fprov. &lt;i&gt;bagastel&lt;/i&gt;, sprattelgubbe; alltså urspr. 'docka' el. dyl.; dimin. till prov. &lt;i&gt;bagas&lt;/i&gt;, pojke; f. ö. med likartade anv. i ital. &lt;i&gt;bagatella&lt;/i&gt;, som har sitt ursprung i fra." />
        <feat att="see" val="bagage" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baggböla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baggböla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baggböla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baggböla&lt;/b&gt;, bildat av &lt;i&gt;Baggböle&lt;/i&gt;, sågverk i Västerbotten, vars egare på 1860-talet beskylldes för att olovligt tillägna sig timmer i kronoskogarna." />
        <feat att="faksimilID" val="0114" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baggböla&lt;/b&gt;, bildat av &lt;i&gt;Baggböle&lt;/i&gt;, sågverk i Västerbotten, vars egare på 1860-talet beskylldes för att olovligt tillägna sig timmer i kronoskogarna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bagge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bagge..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bagge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bagge&lt;/b&gt;, gumse, = no. &lt;i&gt;(stald)baggi&lt;/i&gt;, ett ännu ej överallt fullt folkligt uttryck, upptaget i riksspr. vid mitten av 1600-t. från Götaland, där det ännu är mera allmänt än &lt;sp&gt;gumse&lt;/sp&gt; osv.; egentl. identiskt med isl. &lt;i&gt;baggi&lt;/i&gt; m., no. &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt;, packe, bylte, o. sammanhängande med isl. &lt;i&gt;bǫggr&lt;/i&gt;, påse (se &lt;sp&gt;bagage&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;packe&lt;/sp&gt;); jfr meng. &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt;, säck (eng. &lt;i&gt;bag&lt;/i&gt;), som enl. Björkman Scand. loanw. s. 228 snarast är inhemskt, ävensom flaml. &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt;, ryggkorg, Man har antagit, att ordet egentl. brukats om osnöpt gumse o. närmast syftat på djurets testikelpung; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen &lt;sp&gt;bläs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt; osv. Häremot talar emellertid, att &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt; även användes om andra, särskilt tjocka o. klumpiga djur, i Norge bl. a. om kalvar o. får, i Sverige om hästar (t. ex. Dal., Gotl.) o. om vissa insekter (jfr &lt;sp&gt;skalbagge&lt;/sp&gt;); jfr v. Friesen Mediagem. s. 98. Härledningen är i övrigt oviss; &lt;i&gt;-gg-&lt;/i&gt; har sannol. hypokoristiskt ursprung; se förf. NTfF 3 R 12: 53 f. - Jfr följ. o. &lt;sp&gt;norrbagge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0114" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bagge&lt;/b&gt;, gumse, = no. &lt;i&gt;(stald)baggi&lt;/i&gt;, ett ännu ej överallt fullt folkligt uttryck, upptaget i riksspr. vid mitten av 1600-t. från Götaland, där det ännu är mera allmänt än &lt;sp&gt;gumse&lt;/sp&gt; osv.; egentl. identiskt med isl. &lt;i&gt;baggi&lt;/i&gt; m., no. &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt;, packe, bylte, o. sammanhängande med isl. &lt;i&gt;bǫggr&lt;/i&gt;, påse (se &lt;sp&gt;bagage&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;packe&lt;/sp&gt;); jfr meng. &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt;, säck (eng. &lt;i&gt;bag&lt;/i&gt;), som enl. Björkman Scand. loanw. s. 228 snarast är inhemskt, ävensom flaml. &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt;, ryggkorg, Man har antagit, att ordet egentl. brukats om osnöpt gumse o. närmast syftat på djurets testikelpung; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen &lt;sp&gt;bläs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tupp&lt;/sp&gt; osv. Häremot talar emellertid, att &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt; även användes om andra, särskilt tjocka o. klumpiga djur, i Norge bl. a. om kalvar o. får, i Sverige om hästar (t. ex. Dal., Gotl.) o. om vissa insekter (jfr &lt;sp&gt;skalbagge&lt;/sp&gt;); jfr v. Friesen Mediagem. s. 98. Härledningen är i övrigt oviss; &lt;i&gt;-gg-&lt;/i&gt; har sannol. hypokoristiskt ursprung; se förf. NTfF 3 R 12: 53 f. - Jfr följ. o. &lt;sp&gt;norrbagge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="norrbagge" />
        <feat att="see" val="skalbagge" />
        <feat att="see" val="bläs" />
        <feat att="see" val="tupp" />
        <feat att="see" val="packe" />
        <feat att="see" val="bagage" />
        <feat att="see" val="gumse" />
        <feat att="see" val="baggsöta 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baggsöta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baggsöta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baggsöta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baggsöta&lt;/b&gt;, i sht den urspr. norska Gentiana purpurea, y. fsv. &lt;i&gt;baggasöta&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt;, norrman (se &lt;sp&gt;norrbagge&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;söt&lt;/sp&gt; (skämtsamt på grund av sin stora beskhet, varför den även kallats &lt;i&gt;beskört&lt;/i&gt;). Växten har för sina medicinska egenskaper införts från Norge." />
        <feat att="faksimilID" val="0114" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baggsöta&lt;/b&gt;, i sht den urspr. norska Gentiana purpurea, y. fsv. &lt;i&gt;baggasöta&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;bagge&lt;/i&gt;, norrman (se &lt;sp&gt;norrbagge&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;söt&lt;/sp&gt; (skämtsamt på grund av sin stora beskhet, varför den även kallats &lt;i&gt;beskört&lt;/i&gt;). Växten har för sina medicinska egenskaper införts från Norge." />
        <feat att="see" val="söt" />
        <feat att="see" val="norrbagge" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="badda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--badda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--badda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;badda&lt;/b&gt;, sl. av 1600-t., biform till &lt;sp&gt;bada&lt;/sp&gt;, uppkommen i uttr. såsom &lt;sp&gt;bada på&lt;/sp&gt; o. d., där verbet i obetonad ställning behållit sin gamla korta vokal. — Härtill: &lt;sp&gt;badd&lt;/sp&gt;, stryk (jfr &lt;sp&gt;immerbadd&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0114" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;badda&lt;/b&gt;, sl. av 1600-t., biform till &lt;sp&gt;bada&lt;/sp&gt;, uppkommen i uttr. såsom &lt;sp&gt;bada på&lt;/sp&gt; o. d., där verbet i obetonad ställning behållit sin gamla korta vokal. — Härtill: &lt;sp&gt;badd&lt;/sp&gt;, stryk (jfr &lt;sp&gt;immerbadd&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="immerbadd" />
        <feat att="see" val="badd" />
        <feat att="see" val="bada" />
        <feat att="see" val="bada" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hemisfär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hemisfär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense>
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hemisfär&lt;/b&gt;, av grek. &lt;i&gt;(h)ē̃mi-&lt;/i&gt;, halv (= lat. &lt;i&gt;sēmi-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;semikolon&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;sphaīra&lt;/i&gt;, klot (se &lt;sp&gt;sfär&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;migrän&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0320" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hemisfär&lt;/b&gt;, av grek. &lt;i&gt;(h)ē̃mi-&lt;/i&gt;, halv (= lat. &lt;i&gt;sēmi-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;semikolon&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;sphaīra&lt;/i&gt;, klot (se &lt;sp&gt;sfär&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;migrän&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bagage" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bagage..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bagage..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bagage&lt;/b&gt;, början av 1600-t., ytterst från fra. &lt;i&gt;bagage&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;baggage&lt;/i&gt;), avledn. av ett ord motsv. mlat. &lt;i&gt;baga&lt;/i&gt;, säck, väl av germ. ursprung, jfr isl. &lt;i&gt;baggi&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bǫggr&lt;/i&gt;, påse (se &lt;sp&gt;bagge&lt;/sp&gt;); jfr även &lt;sp&gt;bagatell&lt;/sp&gt;. Ännu hos Bellman (i betyd. 'pack') o. möjl. även Dalin 1850 uttalat trestavigt. Med avs. på betyd. 'pack, byke' jfr &lt;sp&gt;pack&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0114" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bagage&lt;/b&gt;, början av 1600-t., ytterst från fra. &lt;i&gt;bagage&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;baggage&lt;/i&gt;), avledn. av ett ord motsv. mlat. &lt;i&gt;baga&lt;/i&gt;, säck, väl av germ. ursprung, jfr isl. &lt;i&gt;baggi&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bǫggr&lt;/i&gt;, påse (se &lt;sp&gt;bagge&lt;/sp&gt;); jfr även &lt;sp&gt;bagatell&lt;/sp&gt;. Ännu hos Bellman (i betyd. 'pack') o. möjl. även Dalin 1850 uttalat trestavigt. Med avs. på betyd. 'pack, byke' jfr &lt;sp&gt;pack&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="pack" />
        <feat att="see" val="bagatell" />
        <feat att="see" val="bagge" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bak" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bak..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bak..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bak&lt;/b&gt;, rygg, fsv. &lt;i&gt;baker&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;bak&lt;/i&gt; n., ags. &lt;i&gt;bæc&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;bak&lt;/i&gt;); utan säkert uppvisade motsvarigheter i utomgerm. språk, av mycket omtvistad o. alltjämt okänd härledning; jfr &lt;sp&gt;backe&lt;/sp&gt;. — Samma ord ingår i en del nedsättande beteckningar, såsom &lt;sp&gt;dröba(c)k&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;drög&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;slöba(c)k&lt;/sp&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;aghnabaker&lt;/i&gt;, sädestjuv, isl. &lt;i&gt;grábakr&lt;/i&gt; = ä. nsv. &lt;i&gt;gråbak&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;lerbak&lt;/i&gt; ävensom &lt;sp&gt;åbäke&lt;/sp&gt; samt i fråga om betyd. &lt;sp&gt;latrygg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ynkrygg&lt;/sp&gt;. Se förf. Spr. o. st. 16: 152. — &lt;sp&gt;Baklänges&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;baklængis&lt;/i&gt;: se &lt;sp&gt;länges&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bak&lt;/b&gt;, rygg, fsv. &lt;i&gt;baker&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;bak&lt;/i&gt; n., ags. &lt;i&gt;bæc&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;bak&lt;/i&gt;); utan säkert uppvisade motsvarigheter i utomgerm. språk, av mycket omtvistad o. alltjämt okänd härledning; jfr &lt;sp&gt;backe&lt;/sp&gt;. — Samma ord ingår i en del nedsättande beteckningar, såsom &lt;sp&gt;dröba(c)k&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;drög&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;slöba(c)k&lt;/sp&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;aghnabaker&lt;/i&gt;, sädestjuv, isl. &lt;i&gt;grábakr&lt;/i&gt; = ä. nsv. &lt;i&gt;gråbak&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;lerbak&lt;/i&gt; ävensom &lt;sp&gt;åbäke&lt;/sp&gt; samt i fråga om betyd. &lt;sp&gt;latrygg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ynkrygg&lt;/sp&gt;. Se förf. Spr. o. st. 16: 152. — &lt;sp&gt;Baklänges&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;baklængis&lt;/i&gt;: se &lt;sp&gt;länges&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="länges" />
        <feat att="see" val="Baklänges" />
        <feat att="see" val="ynkrygg" />
        <feat att="see" val="latrygg" />
        <feat att="see" val="åbäke" />
        <feat att="see" val="slöba(c)k" />
        <feat att="see" val="drög" />
        <feat att="see" val="dröba(c)k" />
        <feat att="see" val="backe" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lavendel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lavendel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lavendel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lavendel&lt;/b&gt;, o. 1580, jfr fsv. &lt;i&gt;lavendelvatn&lt;/i&gt; = da., ty., av mlat. &lt;i&gt;lavandula&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;lavendola&lt;/i&gt;), dimin. till &lt;i&gt;lavanda&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;lavande&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;lavāre&lt;/i&gt;, tvätta; för sin vällukt använd vid bad o. tvättning." />
        <feat att="faksimilID" val="0488" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lavendel&lt;/b&gt;, o. 1580, jfr fsv. &lt;i&gt;lavendelvatn&lt;/i&gt; = da., ty., av mlat. &lt;i&gt;lavandula&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;lavendola&lt;/i&gt;), dimin. till &lt;i&gt;lavanda&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;lavande&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;lavāre&lt;/i&gt;, tvätta; för sin vällukt använd vid bad o. tvättning." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bakdanta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bakdanta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bakdanta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bakdanta&lt;/b&gt;, = fsv., av &lt;sp&gt;bak&lt;/sp&gt; o. fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;danta&lt;/i&gt;, av lty. &lt;i&gt;*danten&lt;/i&gt; (= ä. holl.), jfr ä. ty. &lt;i&gt;tanden&lt;/i&gt; med avledn. ty. &lt;i&gt;tändeln&lt;/i&gt;, skämta; denom. till mlty. &lt;i&gt;tant&lt;/i&gt;, tomt prat (varav da. &lt;i&gt;tant&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;tand&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bakdanta&lt;/b&gt;, = fsv., av &lt;sp&gt;bak&lt;/sp&gt; o. fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;danta&lt;/i&gt;, av lty. &lt;i&gt;*danten&lt;/i&gt; (= ä. holl.), jfr ä. ty. &lt;i&gt;tanden&lt;/i&gt; med avledn. ty. &lt;i&gt;tändeln&lt;/i&gt;, skämta; denom. till mlty. &lt;i&gt;tant&lt;/i&gt;, tomt prat (varav da. &lt;i&gt;tant&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;tand&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung." />
        <feat att="see" val="bak" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bakterie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bakterie..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bakterie..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bakterie&lt;/b&gt;, 1870-t., från ty. (Ehrenberg 1828), ytterst från grek. &lt;i&gt;baktḗrion&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;báktron&lt;/i&gt;, stav, käpp; jfr det besläktade, från lat. härstammande &lt;sp&gt;bacill&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bakterie&lt;/b&gt;, 1870-t., från ty. (Ehrenberg 1828), ytterst från grek. &lt;i&gt;baktḗrion&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;báktron&lt;/i&gt;, stav, käpp; jfr det besläktade, från lat. härstammande &lt;sp&gt;bacill&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bacill" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu" />
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ell">baktḗrion</orth>
            <note>dimin. av &lt;i&gt;báktron&lt;/i&gt;, stav,
            käpp</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="baisse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--baisse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--baisse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;baisse&lt;/b&gt;, från fra. =, till &lt;i&gt;bas&lt;/i&gt;, låg (av lat. &lt;i&gt;bassus&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;bas 1&lt;/sp&gt;). Motsats: &lt;sp&gt;hausse&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0114" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;baisse&lt;/b&gt;, från fra. =, till &lt;i&gt;bas&lt;/i&gt;, låg (av lat. &lt;i&gt;bassus&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;bas 1&lt;/sp&gt;). Motsats: &lt;sp&gt;hausse&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="hausse" />
        <feat att="see" val="bas" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">baisse</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bajadär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bajadär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bajadär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bajadär&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;bayadère&lt;/i&gt;, av portug. &lt;i&gt;bailadeira&lt;/i&gt;, danserska, av &lt;i&gt;bailar&lt;/i&gt;, dansa; jfr &lt;sp&gt;bal 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0114" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bajadär&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;bayadère&lt;/i&gt;, av portug. &lt;i&gt;bailadeira&lt;/i&gt;, danserska, av &lt;i&gt;bailar&lt;/i&gt;, dansa; jfr &lt;sp&gt;bal 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bal" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">bayadère</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="portug">bailadeira</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bajonett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bajonett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bajonett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bajonett&lt;/b&gt;, 1693, från fra. &lt;i&gt;baïonnette&lt;/i&gt;, enl. vanlig uppfattning av namnet på den franska staden &lt;i&gt;Bayonne&lt;/i&gt;, där vapnet skall vara uppfunnet; enl. vissa romanister dock bildat av fra. &lt;i&gt;bâilloner&lt;/i&gt;, anbringa, en &lt;i&gt;bâillon&lt;/i&gt;, munkafle." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bajonett&lt;/b&gt;, 1693, från fra. &lt;i&gt;baïonnette&lt;/i&gt;, enl. vanlig uppfattning av namnet på den franska staden &lt;i&gt;Bayonne&lt;/i&gt;, där vapnet skall vara uppfunnet; enl. vissa romanister dock bildat av fra. &lt;i&gt;bâilloner&lt;/i&gt;, anbringa, en &lt;i&gt;bâillon&lt;/i&gt;, munkafle." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">baïonnette</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bajrare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bajrare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bajrare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bajrare&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;beyerar&lt;/i&gt; plur.; ty. &lt;i&gt;bayer&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;*Baivarii&lt;/i&gt;, plur. (&lt;i&gt;Baioarii&lt;/i&gt;), dvs. (de keltiska) bojerna, vilkas namn även ingår i namnet &lt;i&gt;Böhmen&lt;/i&gt;, varifrån bajrarna urspr. invandrat (se &lt;sp&gt;bömare&lt;/sp&gt;). Jfr familjen. &lt;i&gt;Beijer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Beyer&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0115" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bajrare&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;beyerar&lt;/i&gt; plur.; ty. &lt;i&gt;bayer&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;*Baivarii&lt;/i&gt;, plur. (&lt;i&gt;Baioarii&lt;/i&gt;), dvs. (de keltiska) bojerna, vilkas namn även ingår i namnet &lt;i&gt;Böhmen&lt;/i&gt;, varifrån bajrarna urspr. invandrat (se &lt;sp&gt;bömare&lt;/sp&gt;). Jfr familjen. &lt;i&gt;Beijer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Beyer&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="bömare" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vara..e.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vara..4">
        <feat att="styledText"
        val="4. &lt;b&gt;vara&lt;/b&gt; (handels-), förr stundom skrivet &lt;i&gt;hvara&lt;/i&gt; (med oetymologiskt &lt;i&gt;h&lt;/i&gt;) Holm Nya Sv. 1702 = fsv., isl. &lt;i&gt;vara&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;vare&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;ware&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;war&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ware&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;waru&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ware&lt;/i&gt;); jfr finska lånordet &lt;i&gt;wara&lt;/i&gt;, förråd; av omtvistat ursprung. Ordet kan betyda 'värdesak' o. vara besl. med fhty. &lt;i&gt;wërd&lt;/i&gt;, som sbst. bl. a. 'dyrbar vara' (= sv. adj. &lt;sp&gt;värd&lt;/sp&gt;), o. sanskr. &lt;i&gt;vara-&lt;/i&gt;, dyrbar(het); el. 'vad man har i sitt beskydd' (jfr isl. &lt;i&gt;varningr&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;varnaðr&lt;/i&gt; i samma betyd., till &lt;sp&gt;vara 3&lt;/sp&gt;); el., med tanke på den i äldre tider ytterst vanliga betyd. 'pälsvara', (med Wadstein ZfdPh 28: 529) höra till grek. &lt;i&gt;eĩros&lt;/i&gt;, ull, &lt;i&gt;arḗn&lt;/i&gt;, får, lat. &lt;i&gt;vervēx&lt;/i&gt;, gumse, osv., samtliga till en rot &lt;i&gt;*u̯er-&lt;/i&gt; (osv.). — Sammans.-formen &lt;sp&gt;varu-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;varulager&lt;/sp&gt; osv. beror på ordets urspr. korta rotstavelse (vokalbalans) ss. i &lt;sp&gt;Falu(n)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;furu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gatu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ladu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stugu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vattu-&lt;/sp&gt; (äldre &lt;i&gt;watu-&lt;/i&gt;) osv. vid sidan av &lt;sp&gt;gifto-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kyrko-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läro-&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1181" />
        <feat att="etym"
        val="4. &lt;b&gt;vara&lt;/b&gt; (handels-), förr stundom skrivet &lt;i&gt;hvara&lt;/i&gt; (med oetymologiskt &lt;i&gt;h&lt;/i&gt;) Holm Nya Sv. 1702 = fsv., isl. &lt;i&gt;vara&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;vare&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;ware&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;war&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ware&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;waru&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ware&lt;/i&gt;); jfr finska lånordet &lt;i&gt;wara&lt;/i&gt;, förråd; av omtvistat ursprung. Ordet kan betyda 'värdesak' o. vara besl. med fhty. &lt;i&gt;wërd&lt;/i&gt;, som sbst. bl. a. 'dyrbar vara' (= sv. adj. &lt;sp&gt;värd&lt;/sp&gt;), o. sanskr. &lt;i&gt;vara-&lt;/i&gt;, dyrbar(het); el. 'vad man har i sitt beskydd' (jfr isl. &lt;i&gt;varningr&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;varnaðr&lt;/i&gt; i samma betyd., till &lt;sp&gt;vara 3&lt;/sp&gt;); el., med tanke på den i äldre tider ytterst vanliga betyd. 'pälsvara', (med Wadstein ZfdPh 28: 529) höra till grek. &lt;i&gt;eĩros&lt;/i&gt;, ull, &lt;i&gt;arḗn&lt;/i&gt;, får, lat. &lt;i&gt;vervēx&lt;/i&gt;, gumse, osv., samtliga till en rot &lt;i&gt;*u̯er-&lt;/i&gt; (osv.). — Sammans.-formen &lt;sp&gt;varu-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;varulager&lt;/sp&gt; osv. beror på ordets urspr. korta rotstavelse (vokalbalans) ss. i &lt;sp&gt;Falu(n)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;furu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gatu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ladu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stugu-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vattu-&lt;/sp&gt; (äldre &lt;i&gt;watu-&lt;/i&gt;) osv. vid sidan av &lt;sp&gt;gifto-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kyrko-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;läro-&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vara..nn.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vara..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;vara&lt;/b&gt;, sbst., i taga sig till vara (= fsv. laka sigh til vara, även taka vara, jfr gamla bibelövers, taga sig wara), taga vara på (= fsv. taka vara), fsv. vara (bl. uppvisat i oblik kasus, särsk. i uttr. taka vara), vilket i t. ex. halda vara kan vara inhemskt, till ett fsv. *vari m., akt, vård = isl. vari, försiktighet, men som i uttr. taka vara väl jämte da. låge vare paa, låge sig i vare bildats efter rnlty. ware namen; motsv. fsax., fhty. wara f., uppmärksamhet, ags. waru, försiktighet, omsorg; samtliga bildningar till germ. adj. ''wara- (i var, vaksam, jfr varse). - Härtill germ. vb. *warön = fsv. vara, taga vara pä, påminna (om), varna, sv. dial.: bl. a. varna, isl.: göra uppmärksam, varna, da. vare sig, taga sig i akt (advare, varna, m. m.), fsax. warön, mlty. warcn (i lånorden bevara, förvara), mhty. warn, akta på (ty. wahrcn), ags. warian, bevara; o. germ. *waren = isl. vara (ipf. varda), opers., ana, vänta. — Jfr varsel-, vargering o. under var nagel o. vårdtecken." />
        <feat att="faksimilID" val="1181" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;vara&lt;/b&gt;, sbst., i taga sig till vara (= fsv. laka sigh til vara, även taka vara, jfr gamla bibelövers, taga sig wara), taga vara på (= fsv. taka vara), fsv. vara (bl. uppvisat i oblik kasus, särsk. i uttr. taka vara), vilket i t. ex. halda vara kan vara inhemskt, till ett fsv. *vari m., akt, vård = isl. vari, försiktighet, men som i uttr. taka vara väl jämte da. låge vare paa, låge sig i vare bildats efter rnlty. ware namen; motsv. fsax., fhty. wara f., uppmärksamhet, ags. waru, försiktighet, omsorg; samtliga bildningar till germ. adj. ''wara- (i var, vaksam, jfr varse). - Härtill germ. vb. *warön = fsv. vara, taga vara pä, påminna (om), varna, sv. dial.: bl. a. varna, isl.: göra uppmärksam, varna, da. vare sig, taga sig i akt (advare, varna, m. m.), fsax. warön, mlty. warcn (i lånorden bevara, förvara), mhty. warn, akta på (ty. wahrcn), ags. warian, bevara; o. germ. *waren = isl. vara (ipf. varda), opers., ana, vänta. — Jfr varsel-, vargering o. under var nagel o. vårdtecken." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="varaktig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--varaktig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--varaktig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;varaktig&lt;/b&gt;, hist. term, vapenför (t. ex., om ynglingar som förklarades 'varaktige' o. blevo väpnare), förr även: &lt;i&gt;vär-&lt;/i&gt; i Bib. 1541, y. fsv. &lt;i&gt;väraktogher&lt;/i&gt; o. 1500, efter mlty. &lt;i&gt;werachtich, -aflich&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;wehrhaft&lt;/i&gt;, till vb. &lt;sp&gt;värja&lt;/sp&gt;, försvara." />
        <feat att="faksimilID" val="1182" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;varaktig&lt;/b&gt;, hist. term, vapenför (t. ex., om ynglingar som förklarades 'varaktige' o. blevo väpnare), förr även: &lt;i&gt;vär-&lt;/i&gt; i Bib. 1541, y. fsv. &lt;i&gt;väraktogher&lt;/i&gt; o. 1500, efter mlty. &lt;i&gt;werachtich, -aflich&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;wehrhaft&lt;/i&gt;, till vb. &lt;sp&gt;värja&lt;/sp&gt;, försvara." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vara..pm.5" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vara..5">
        <feat att="styledText"
        val="5. &lt;b&gt;Vara&lt;/b&gt;, ortn., av fsv. vara, (sandig) strand, sv. dial. varan best. f., strandbygden; jfr ags. w ar oö, wearö, strand, fhty. werid, wärld, ö (ty. werder); väl till värja i betyd. 'omgiva'. Besl. äro t. ex. isl. ver n. (gen. pl. verja; antagl. germ. *warlp), fiskeställe vid kusten, o. isl. vpr f., stenbrygga vid landningsplats (väl germ. *warup; förf. Ark. 7: 31), av vars plur. varar det sv. ortnamnet även kan härledas. — Som senare led ingår ordet i t. ex. ä. nsv. Grovara, nu Grovare sn Vgtl., Hillevara Smål., fsv. Scevara, nu Sä va re Vgtl. (förf. Sjön. 1: 188), samt Bergkvara Smål., fsv. Berkwara (till berk-, björk; Palmer NoB 4: 66 f.). — I vissa fall, t. ex. Holms vara Hall., etymol. = (sv. dial.) öra (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1182" />
        <feat att="etym"
        val="5. &lt;b&gt;Vara&lt;/b&gt;, ortn., av fsv. vara, (sandig) strand, sv. dial. varan best. f., strandbygden; jfr ags. w ar oö, wearö, strand, fhty. werid, wärld, ö (ty. werder); väl till värja i betyd. 'omgiva'. Besl. äro t. ex. isl. ver n. (gen. pl. verja; antagl. germ. *warlp), fiskeställe vid kusten, o. isl. vpr f., stenbrygga vid landningsplats (väl germ. *warup; förf. Ark. 7: 31), av vars plur. varar det sv. ortnamnet även kan härledas. — Som senare led ingår ordet i t. ex. ä. nsv. Grovara, nu Grovare sn Vgtl., Hillevara Smål., fsv. Scevara, nu Sä va re Vgtl. (förf. Sjön. 1: 188), samt Bergkvara Smål., fsv. Berkwara (till berk-, björk; Palmer NoB 4: 66 f.). — I vissa fall, t. ex. Holms vara Hall., etymol. = (sv. dial.) öra (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Varberg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Varberg..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Varberg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Varberg&lt;/b&gt;, stad i Hall., förr även &lt;i&gt;Vårdberg (Vord-)&lt;/i&gt;, fsv. (fda.) &lt;i&gt;Vardhbærg&lt;/i&gt;, egentl. 'vaktberget', till fsv. &lt;i&gt;varþer&lt;/i&gt;, bevakning m. m. (se &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;Vartofta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Valbo&lt;/sp&gt;. Vokalen &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; i nsv. för väntat &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; beror på bortfall av &lt;i&gt;dh&lt;/i&gt; i konsonantgrupp, på grund varav förlängning av vokalen (framför &lt;i&gt;-rdh&lt;/i&gt; såsom i &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt; osv.) uteblivit. — Alltså etymol. = fsv. &lt;i&gt;Vardh(z)bærgh&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Vårdsberg&lt;/sp&gt;, sn o. gård i Ögtl., efter ett vid gården Vårdsberg beläget berg. Jfr ty. &lt;i&gt;Wartburg&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt;). — Av stadsn. &lt;sp&gt;Varberg&lt;/sp&gt; bildades på 1700-t. det ännu kvarlevande familjen. &lt;sp&gt;Varenius&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1182" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Varberg&lt;/b&gt;, stad i Hall., förr även &lt;i&gt;Vårdberg (Vord-)&lt;/i&gt;, fsv. (fda.) &lt;i&gt;Vardhbærg&lt;/i&gt;, egentl. 'vaktberget', till fsv. &lt;i&gt;varþer&lt;/i&gt;, bevakning m. m. (se &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;Vartofta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Valbo&lt;/sp&gt;. Vokalen &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; i nsv. för väntat &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; beror på bortfall av &lt;i&gt;dh&lt;/i&gt; i konsonantgrupp, på grund varav förlängning av vokalen (framför &lt;i&gt;-rdh&lt;/i&gt; såsom i &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt; osv.) uteblivit. — Alltså etymol. = fsv. &lt;i&gt;Vardh(z)bærgh&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Vårdsberg&lt;/sp&gt;, sn o. gård i Ögtl., efter ett vid gården Vårdsberg beläget berg. Jfr ty. &lt;i&gt;Wartburg&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt;). — Av stadsn. &lt;sp&gt;Varberg&lt;/sp&gt; bildades på 1700-t. det ännu kvarlevande familjen. &lt;sp&gt;Varenius&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="varannan" />
          <feat att="writtenForm" val="varandra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--varannan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--varannan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;varannan, varandra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvar . . annan&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;aþrom&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aþra&lt;/i&gt; osv.), den ene . . den andre, t. ex. 'callaþio hvar annan', egentl.: den ene kallade den andra, jfr t. ex. Bib. 1541: 'Ther hatar hwar annan', dvs.: där hatar var och en den andre, Girs o. 1630: 'hwar skulle wara med annan tilfridz', i genit. sg. hos samme förf.: 'Hwars annars Fiende', ännu t. ex. Kellgren (i föret. till Fredm. ep.) 1790: 'hvarsandras Vänner' (motsv. uttr. kvar i dial.); motsv. isl. &lt;i&gt;hverr . . annan&lt;/i&gt; (om flera), &lt;i&gt;hvárr . . annan&lt;/i&gt; (om två; jfr &lt;sp&gt;varken&lt;/sp&gt;), i da. &lt;i&gt;hveranden&lt;/i&gt; (i nda. &lt;i&gt;hverandre&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;hinanden&lt;/i&gt;, det förra enl. gramm. om flera; dock i litter. om vartannat). — Fsv. &lt;i&gt;hvar annar&lt;/i&gt; betyder 'jeder zweite' (motsv. isl. &lt;i&gt;annar hverr&lt;/i&gt;). — Jfr t. ex. ty. &lt;i&gt;einander&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;one another&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;each other&lt;/i&gt; (ags. &lt;i&gt;ǽlc . . óðer&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*ā-líc&lt;/i&gt;, där ä = prefixet &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt; 1), fra. &lt;i&gt;l'un . . l'autre&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1182" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;varannan, varandra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvar . . annan&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;aþrom&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aþra&lt;/i&gt; osv.), den ene . . den andre, t. ex. 'callaþio hvar annan', egentl.: den ene kallade den andra, jfr t. ex. Bib. 1541: 'Ther hatar hwar annan', dvs.: där hatar var och en den andre, Girs o. 1630: 'hwar skulle wara med annan tilfridz', i genit. sg. hos samme förf.: 'Hwars annars Fiende', ännu t. ex. Kellgren (i föret. till Fredm. ep.) 1790: 'hvarsandras Vänner' (motsv. uttr. kvar i dial.); motsv. isl. &lt;i&gt;hverr . . annan&lt;/i&gt; (om flera), &lt;i&gt;hvárr . . annan&lt;/i&gt; (om två; jfr &lt;sp&gt;varken&lt;/sp&gt;), i da. &lt;i&gt;hveranden&lt;/i&gt; (i nda. &lt;i&gt;hverandre&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;hinanden&lt;/i&gt;, det förra enl. gramm. om flera; dock i litter. om vartannat). — Fsv. &lt;i&gt;hvar annar&lt;/i&gt; betyder 'jeder zweite' (motsv. isl. &lt;i&gt;annar hverr&lt;/i&gt;). — Jfr t. ex. ty. &lt;i&gt;einander&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;one another&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;each other&lt;/i&gt; (ags. &lt;i&gt;ǽlc . . óðer&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*ā-líc&lt;/i&gt;, där ä = prefixet &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt; 1), fra. &lt;i&gt;l'un . . l'autre&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-vard" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---vard..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="h" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---vard..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-vard&lt;/b&gt; i dag-, kvälls-, nattvard, se under det sistn. ordet o. värd, sbst. Ett av de gamla ord, som med förbleknad betyd. numera kvarleva blott i sammans., såsom t. ex. -gum, man, i brudgum, ram-, korp, i ramsvart, svär-, svärfader, i svärfader osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1182" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-vard&lt;/b&gt; i dag-, kvälls-, nattvard, se under det sistn. ordet o. värd, sbst. Ett av de gamla ord, som med förbleknad betyd. numera kvarleva blott i sammans., såsom t. ex. -gum, man, i brudgum, ram-, korp, i ramsvart, svär-, svärfader, i svärfader osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Warburg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Warburg..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Warburg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Warburg&lt;/b&gt;, familjen., från ty., egentl. ortnamn, alltså av samma slag som de ävenledes urspr. tyska familjen. &lt;sp&gt;Auerbach&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Bamberg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Buchholz&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Frankfurt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wahren&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;Mannheimer&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1182" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Warburg&lt;/b&gt;, familjen., från ty., egentl. ortnamn, alltså av samma slag som de ävenledes urspr. tyska familjen. &lt;sp&gt;Auerbach&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Bamberg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Buchholz&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Frankfurt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wahren&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;Mannheimer&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="varde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--varde..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--varde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;varde&lt;/b&gt;, stenkummel, från fornspr., se under &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1183" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;varde&lt;/b&gt;, stenkummel, från fornspr., se under &lt;sp&gt;vård&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vård" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="varda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--varda..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--varda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;varda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;varþa&lt;/i&gt; (väl med &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-æ-&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;w&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, i svagtonig ställning, jfr &lt;sp&gt;kvarn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vara 1&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;værþa&lt;/i&gt;, bliva, komma att, måste, råka ut (för) m. m. = isl. &lt;i&gt;verða&lt;/i&gt;, da. (arkais.) &lt;i&gt;vorde&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wairþan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;werthan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;werdan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;werden&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weorðan&lt;/i&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;u̯ert&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;verto&lt;/i&gt;, vänder, vrider (pass. &lt;i&gt;verti&lt;/i&gt;, bliva; jfr &lt;sp&gt;pervers&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;revers&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;vártatē&lt;/i&gt;, vänder sig m. m., med motsvar. o. släktingar i grek., kelt. o. slavo-balt. språk. Ordet betyder alltså egentl. 'vända'; med samma utveckling till 'bliva' som i eng. &lt;i&gt;turn&lt;/i&gt;. Den äldre betyd. kvarlever i germ. adj. &lt;i&gt;*werþ-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*werð-&lt;/i&gt;, vänd, riktad; se &lt;sp&gt;antvarda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;invärtes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vart 1&lt;/sp&gt;. Jfr isl. &lt;i&gt;Urðr&lt;/i&gt;, en ödesgudinna, varom under &lt;sp&gt;norna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;, sbst. — I nsv. blott i högtidlig stil i betyd. 'bliva' (utom vard. i ipf. &lt;i&gt;vart&lt;/i&gt;). I betyd. 'skola' brukas redan vid mitten av 1600 &lt;sp&gt;skola&lt;/sp&gt; betydligt oftare än &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;. I den gamla fsv. anv. i betyd. 'vara nödsakad att, skola, måste' kvarlever ordet (åtm.) i norrl. dial., t. ex. 'vi varder nu sluta den här gången'. — En fortsättning av part. pf. &lt;i&gt;vurdhin&lt;/i&gt; föreligger i &lt;sp&gt;vulen&lt;/sp&gt; (sydsv. dial. &lt;i&gt;vuren&lt;/i&gt;). Om sv. dial. &lt;i&gt;vale&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tvi vale&lt;/i&gt; osv., av &lt;i&gt;varde&lt;/i&gt;, se under &lt;sp&gt;trå&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1182" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;varda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;varþa&lt;/i&gt; (väl med &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-æ-&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;w&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, i svagtonig ställning, jfr &lt;sp&gt;kvarn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vara 1&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;værþa&lt;/i&gt;, bliva, komma att, måste, råka ut (för) m. m. = isl. &lt;i&gt;verða&lt;/i&gt;, da. (arkais.) &lt;i&gt;vorde&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wairþan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;werthan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;werdan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;werden&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;weorðan&lt;/i&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;u̯ert&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;verto&lt;/i&gt;, vänder, vrider (pass. &lt;i&gt;verti&lt;/i&gt;, bliva; jfr &lt;sp&gt;pervers&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;revers&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;vártatē&lt;/i&gt;, vänder sig m. m., med motsvar. o. släktingar i grek., kelt. o. slavo-balt. språk. Ordet betyder alltså egentl. 'vända'; med samma utveckling till 'bliva' som i eng. &lt;i&gt;turn&lt;/i&gt;. Den äldre betyd. kvarlever i germ. adj. &lt;i&gt;*werþ-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*werð-&lt;/i&gt;, vänd, riktad; se &lt;sp&gt;antvarda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;invärtes&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vart 1&lt;/sp&gt;. Jfr isl. &lt;i&gt;Urðr&lt;/i&gt;, en ödesgudinna, varom under &lt;sp&gt;norna&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;, sbst. — I nsv. blott i högtidlig stil i betyd. 'bliva' (utom vard. i ipf. &lt;i&gt;vart&lt;/i&gt;). I betyd. 'skola' brukas redan vid mitten av 1600 &lt;sp&gt;skola&lt;/sp&gt; betydligt oftare än &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;. I den gamla fsv. anv. i betyd. 'vara nödsakad att, skola, måste' kvarlever ordet (åtm.) i norrl. dial., t. ex. 'vi varder nu sluta den här gången'. — En fortsättning av part. pf. &lt;i&gt;vurdhin&lt;/i&gt; föreligger i &lt;sp&gt;vulen&lt;/sp&gt; (sydsv. dial. &lt;i&gt;vuren&lt;/i&gt;). Om sv. dial. &lt;i&gt;vale&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;tvi vale&lt;/i&gt; osv., av &lt;i&gt;varde&lt;/i&gt;, se under &lt;sp&gt;trå&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="see" val="trå" />
        <feat att="see" val="vulen" />
        <feat att="see" val="varda" />
        <feat att="see" val="skola" />
        <feat att="see" val="öde" />
        <feat att="see" val="norna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bingel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bingel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bingel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bingel&lt;/b&gt;, växtsl. Mercurius, Linné 1745 = ä. da., från ty. &lt;i&gt;bingel&lt;/i&gt;, väl ellips för &lt;i&gt;bingelkraut&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;bingelgräs&lt;/sp&gt; 1638), av ä. ty. &lt;i&gt;büngel&lt;/i&gt;, dimin. till mhty. &lt;i&gt;bunge&lt;/i&gt;, knöl, med syftning på den tvåknöliga frukten; se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0131" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bingel&lt;/b&gt;, växtsl. Mercurius, Linné 1745 = ä. da., från ty. &lt;i&gt;bingel&lt;/i&gt;, väl ellips för &lt;i&gt;bingelkraut&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;bingelgräs&lt;/sp&gt; 1638), av ä. ty. &lt;i&gt;büngel&lt;/i&gt;, dimin. till mhty. &lt;i&gt;bunge&lt;/i&gt;, knöl, med syftning på den tvåknöliga frukten; se föreg." />
        <feat att="see" val="bingelgräs" />
        <feat att="see" val="binge 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lavera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lavera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lavera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lavera&lt;/b&gt;, måln., 1780- o. 90-t., av fra. &lt;i&gt;laver&lt;/i&gt; ds., egentl.: tvätta (se &lt;sp&gt;lavemang&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0488" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lavera&lt;/b&gt;, måln., 1780- o. 90-t., av fra. &lt;i&gt;laver&lt;/i&gt; ds., egentl.: tvätta (se &lt;sp&gt;lavemang&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vardera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vardera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vardera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vardera&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvār þēra&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvárr þeirra&lt;/i&gt;, av fsv. (osv.) &lt;i&gt;hvār&lt;/i&gt;, var o. en (av två), varom se &lt;sp&gt;varken&lt;/sp&gt; + genit. plur. av pron. &lt;i&gt;de&lt;/i&gt;. — I dial. även &lt;i&gt;vanndera&lt;/i&gt; till fsv. ackus. sg. &lt;i&gt;hvārn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1183" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vardera&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvār þēra&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvárr þeirra&lt;/i&gt;, av fsv. (osv.) &lt;i&gt;hvār&lt;/i&gt;, var o. en (av två), varom se &lt;sp&gt;varken&lt;/sp&gt; + genit. plur. av pron. &lt;i&gt;de&lt;/i&gt;. — I dial. även &lt;i&gt;vanndera&lt;/i&gt; till fsv. ackus. sg. &lt;i&gt;hvārn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="varken" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lomhörd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lomhörd..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lomhörd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lomhörd&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;lom(m)hörd(er)&lt;/i&gt;, Var. rer. 1538, Lex. Linc. 1640 osv., den allmännaste formen, jämte &lt;i&gt;låm-&lt;/i&gt;, t. ex. Lind 1749, Linné, &lt;i&gt;lium-&lt;/i&gt; Dalins Arg. m. fl., &lt;i&gt;liom-&lt;/i&gt;, t. ex. 1745, höra, med Kock Sv. ljudhist. 2: 174 f., tillsamman med ä. sv. &lt;i&gt;lom&lt;/i&gt;, dov, lomhörd, nsv. &lt;sp&gt;lomma 1&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;lum&lt;/i&gt;, dovt ljud, &lt;i&gt;ljomma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ljumma&lt;/i&gt;, genljuda. På samma sätt bör ä. sv. &lt;i&gt;lamhörd&lt;/i&gt; Lind 1749 förbindas med sv. dial. &lt;i&gt;lama&lt;/i&gt;, genljuda, ge eko, o. sv. dial. &lt;i&gt;lömhörd&lt;/i&gt; med &lt;i&gt;lömma&lt;/i&gt;, genljuda. Grip Skutt, m. ljudl. s. 76. Med avs. på betyd.-skiftningen 'dov' ~ 'döv' se under dessa ord. Orden återgå på några, delvis till olika avljudsserier hörande germ. stammar på begynnande &lt;i&gt;hl-&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;hlōm-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hleum-&lt;/i&gt; (jfr isl. &lt;i&gt;hljómr&lt;/i&gt;, starkt ljud; se &lt;sp&gt;ljud&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;hlum-&lt;/i&gt; (jfr isl. &lt;i&gt;hlymr&lt;/i&gt;, larm), &lt;i&gt;hlam-&lt;/i&gt; (jfr isl. &lt;i&gt;hlamm&lt;/i&gt;, glam o. d.), jfr även ags. &lt;i&gt;hlimman&lt;/i&gt; st. vb, genljuda, klinga, böla (se &lt;i&gt;läm&lt;/i&gt;); till ljudrötter på ie. &lt;i&gt;kl-&lt;/i&gt;, som kunna vara avlägset besläktade med lat. &lt;i&gt;calare&lt;/i&gt;, ropa, &lt;i&gt;clāmor&lt;/i&gt;, rop (jfr &lt;sp&gt;reklam&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;clārus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;klar&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;kélados&lt;/i&gt;, larm, fhty. &lt;i&gt;hellan&lt;/i&gt;, klinga starkt, isl., sv. dial. &lt;i&gt;hjala&lt;/i&gt;, prata (i fsv. ånamnet &lt;i&gt;*Hiæla&lt;/i&gt;, den mumlande, sorlande, vartill &lt;i&gt;Hiæluby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Jäleby&lt;/sp&gt; Ögtl.). — Annorlunda Noreen Sv. etym. s. 50 f.: fsv. &lt;i&gt;*lōmber&lt;/i&gt;, döv, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;lam&lt;/sp&gt;, varemot de ovan anförda analogierna bestämt tala. — Sv. dial. &lt;i&gt;lum&lt;/i&gt; osv. torde icke med Kock anf. st. bero på övergång av &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;u&lt;/i&gt; utan, att döma av motsvarande former i andra språk, innehålla en avljudsform till &lt;i&gt;lōm&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lomhörd&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;lom(m)hörd(er)&lt;/i&gt;, Var. rer. 1538, Lex. Linc. 1640 osv., den allmännaste formen, jämte &lt;i&gt;låm-&lt;/i&gt;, t. ex. Lind 1749, Linné, &lt;i&gt;lium-&lt;/i&gt; Dalins Arg. m. fl., &lt;i&gt;liom-&lt;/i&gt;, t. ex. 1745, höra, med Kock Sv. ljudhist. 2: 174 f., tillsamman med ä. sv. &lt;i&gt;lom&lt;/i&gt;, dov, lomhörd, nsv. &lt;sp&gt;lomma 1&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;lum&lt;/i&gt;, dovt ljud, &lt;i&gt;ljomma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ljumma&lt;/i&gt;, genljuda. På samma sätt bör ä. sv. &lt;i&gt;lamhörd&lt;/i&gt; Lind 1749 förbindas med sv. dial. &lt;i&gt;lama&lt;/i&gt;, genljuda, ge eko, o. sv. dial. &lt;i&gt;lömhörd&lt;/i&gt; med &lt;i&gt;lömma&lt;/i&gt;, genljuda. Grip Skutt, m. ljudl. s. 76. Med avs. på betyd.-skiftningen 'dov' ~ 'döv' se under dessa ord. Orden återgå på några, delvis till olika avljudsserier hörande germ. stammar på begynnande &lt;i&gt;hl-&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;hlōm-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hleum-&lt;/i&gt; (jfr isl. &lt;i&gt;hljómr&lt;/i&gt;, starkt ljud; se &lt;sp&gt;ljud&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;hlum-&lt;/i&gt; (jfr isl. &lt;i&gt;hlymr&lt;/i&gt;, larm), &lt;i&gt;hlam-&lt;/i&gt; (jfr isl. &lt;i&gt;hlamm&lt;/i&gt;, glam o. d.), jfr även ags. &lt;i&gt;hlimman&lt;/i&gt; st. vb, genljuda, klinga, böla (se &lt;i&gt;läm&lt;/i&gt;); till ljudrötter på ie. &lt;i&gt;kl-&lt;/i&gt;, som kunna vara avlägset besläktade med lat. &lt;i&gt;calare&lt;/i&gt;, ropa, &lt;i&gt;clāmor&lt;/i&gt;, rop (jfr &lt;sp&gt;reklam&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;clārus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;klar&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;kélados&lt;/i&gt;, larm, fhty. &lt;i&gt;hellan&lt;/i&gt;, klinga starkt, isl., sv. dial. &lt;i&gt;hjala&lt;/i&gt;, prata (i fsv. ånamnet &lt;i&gt;*Hiæla&lt;/i&gt;, den mumlande, sorlande, vartill &lt;i&gt;Hiæluby&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Jäleby&lt;/sp&gt; Ögtl.). — Annorlunda Noreen Sv. etym. s. 50 f.: fsv. &lt;i&gt;*lōmber&lt;/i&gt;, döv, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;lam&lt;/sp&gt;, varemot de ovan anförda analogierna bestämt tala. — Sv. dial. &lt;i&gt;lum&lt;/i&gt; osv. torde icke med Kock anf. st. bero på övergång av &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;u&lt;/i&gt; utan, att döma av motsvarande former i andra språk, innehålla en avljudsform till &lt;i&gt;lōm&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lolla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lolla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lolla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lolla&lt;/b&gt;, Dalins Arg., &lt;i&gt;lålla&lt;/i&gt; Serenius 1734, jfr no. &lt;i&gt;lulle&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;lulla&lt;/i&gt; f., gosse el. flicka på o. 15 år; jfr sv. dial. &lt;i&gt;lolla&lt;/i&gt;, vara trög o. d., nisl. &lt;i&gt;lolla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lulla&lt;/i&gt; ds. Imitativa bildningar av samma slag som ty. dial. &lt;i&gt;löll(e)&lt;/i&gt;, narr, dåre, &lt;i&gt;lulle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lülle&lt;/i&gt; ds., tyrol. &lt;i&gt;lolla&lt;/i&gt; i samma betyd. som sv. &lt;sp&gt;lolla&lt;/sp&gt;, polska dial. &lt;i&gt;lola&lt;/i&gt;, oordentlig kvinna, litau. &lt;i&gt;lulỹs&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;lulis&lt;/i&gt;, dumbom, ital., neap. &lt;i&gt;lollo&lt;/i&gt;, narraktig, ngrek. &lt;i&gt;lōlós&lt;/i&gt; ds. Släktskap i egentl. mening föreligger icke mellan de flesta av dessa ord. Jfr &lt;sp&gt;lalla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lolla&lt;/b&gt;, Dalins Arg., &lt;i&gt;lålla&lt;/i&gt; Serenius 1734, jfr no. &lt;i&gt;lulle&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;lulla&lt;/i&gt; f., gosse el. flicka på o. 15 år; jfr sv. dial. &lt;i&gt;lolla&lt;/i&gt;, vara trög o. d., nisl. &lt;i&gt;lolla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lulla&lt;/i&gt; ds. Imitativa bildningar av samma slag som ty. dial. &lt;i&gt;löll(e)&lt;/i&gt;, narr, dåre, &lt;i&gt;lulle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lülle&lt;/i&gt; ds., tyrol. &lt;i&gt;lolla&lt;/i&gt; i samma betyd. som sv. &lt;sp&gt;lolla&lt;/sp&gt;, polska dial. &lt;i&gt;lola&lt;/i&gt;, oordentlig kvinna, litau. &lt;i&gt;lulỹs&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;lulis&lt;/i&gt;, dumbom, ital., neap. &lt;i&gt;lollo&lt;/i&gt;, narraktig, ngrek. &lt;i&gt;lōlós&lt;/i&gt; ds. Släktskap i egentl. mening föreligger icke mellan de flesta av dessa ord. Jfr &lt;sp&gt;lalla&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lom&lt;/b&gt;, fågelnamn, &lt;i&gt;loomer&lt;/i&gt; Sigfridi 1619 = isl. &lt;i&gt;lómr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lom&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*lōma-&lt;/i&gt;, från nord. språk lånat i ty. &lt;i&gt;lohme&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;lom&lt;/i&gt;, ä. eng. &lt;i&gt;loom&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;loon&lt;/i&gt; genom ombildning), fra. &lt;i&gt;lumme&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;lómr&lt;/i&gt;, skrik; efter fågelns läte; besl. med no. &lt;i&gt;heilo&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hjeile&lt;/i&gt;, ljungpipare, till &lt;i&gt;heid&lt;/i&gt;, hed, o. isl. fågeln. &lt;i&gt;ló&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;lóa&lt;/i&gt;; sannol. till en ljudrot, vartill avljudsformen &lt;i&gt;la&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;laíein&lt;/i&gt;, skälla, o. &lt;i&gt;láros&lt;/i&gt;, mås (kanske dock ej besl.); se &lt;sp&gt;lämmel&lt;/sp&gt; o. jfr Noreen Sv. etymol. s. 52 ävensom Lidén Arm. Stud; s. 49 f. Däremot ej, såsom även antagits, till &lt;sp&gt;lomma 2&lt;/sp&gt;, gå med tunga steg: sjöfåglar gå i regeln illa." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lom&lt;/b&gt;, fågelnamn, &lt;i&gt;loomer&lt;/i&gt; Sigfridi 1619 = isl. &lt;i&gt;lómr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lom&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*lōma-&lt;/i&gt;, från nord. språk lånat i ty. &lt;i&gt;lohme&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;lom&lt;/i&gt;, ä. eng. &lt;i&gt;loom&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;loon&lt;/i&gt; genom ombildning), fra. &lt;i&gt;lumme&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;lómr&lt;/i&gt;, skrik; efter fågelns läte; besl. med no. &lt;i&gt;heilo&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hjeile&lt;/i&gt;, ljungpipare, till &lt;i&gt;heid&lt;/i&gt;, hed, o. isl. fågeln. &lt;i&gt;ló&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;lóa&lt;/i&gt;; sannol. till en ljudrot, vartill avljudsformen &lt;i&gt;la&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;laíein&lt;/i&gt;, skälla, o. &lt;i&gt;láros&lt;/i&gt;, mås (kanske dock ej besl.); se &lt;sp&gt;lämmel&lt;/sp&gt; o. jfr Noreen Sv. etymol. s. 52 ävensom Lidén Arm. Stud; s. 49 f. Däremot ej, såsom även antagits, till &lt;sp&gt;lomma 2&lt;/sp&gt;, gå med tunga steg: sjöfåglar gå i regeln illa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lokomobil" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lokomobil..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lokomobil..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lokomobil&lt;/b&gt;, Bolinder 1861 (om Munktells lokomobiler från Eskilstuna) =; fra. &lt;i&gt;locomobile&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;locus&lt;/i&gt;, ställe (se &lt;sp&gt;lokal&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;mōbilis&lt;/i&gt;, rörlig (se &lt;sp&gt;mobilier&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lokomobil&lt;/b&gt;, Bolinder 1861 (om Munktells lokomobiler från Eskilstuna) =; fra. &lt;i&gt;locomobile&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;locus&lt;/i&gt;, ställe (se &lt;sp&gt;lokal&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;mōbilis&lt;/i&gt;, rörlig (se &lt;sp&gt;mobilier&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lokomotiv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lokomotiv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lokomotiv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lokomotiv&lt;/b&gt;, 1838: 'ångvagn eller, som det heter, 'lokomotiv' (om tyska förh.) = ty. &lt;i&gt;lokomotive&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;locomotive&lt;/i&gt;, från eng. &lt;i&gt;locomotive&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;locus&lt;/i&gt;, ställe, o. ett unglat. &lt;i&gt;motīvus&lt;/i&gt;, som förorsakar rörelse (se &lt;sp&gt;motiv&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lokomotiv&lt;/b&gt;, 1838: 'ångvagn eller, som det heter, 'lokomotiv' (om tyska förh.) = ty. &lt;i&gt;lokomotive&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;locomotive&lt;/i&gt;, från eng. &lt;i&gt;locomotive&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;locus&lt;/i&gt;, ställe, o. ett unglat. &lt;i&gt;motīvus&lt;/i&gt;, som förorsakar rörelse (se &lt;sp&gt;motiv&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lokal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lokal..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lokal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lokal&lt;/b&gt;, sbst. = ty. (där neutr.) = fra. &lt;i&gt;local&lt;/i&gt;, substantivering av lat. adj. &lt;i&gt;locālis&lt;/i&gt; (sv. &lt;sp&gt;lokal&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;locus&lt;/i&gt;, ställe (sv. &lt;sp&gt;lokus&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;lokomobil&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lokomotiv&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;kuscha&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;löjtnant&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;miljö&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lokal&lt;/b&gt;, sbst. = ty. (där neutr.) = fra. &lt;i&gt;local&lt;/i&gt;, substantivering av lat. adj. &lt;i&gt;locālis&lt;/i&gt; (sv. &lt;sp&gt;lokal&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;locus&lt;/i&gt;, ställe (sv. &lt;sp&gt;lokus&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;lokomobil&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lokomotiv&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;kuscha&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;löjtnant&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;miljö&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Loke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Loke..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Loke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Loke&lt;/b&gt;, mytol., från isl. &lt;i&gt;Loki&lt;/i&gt;, av omstritt ursprung. Säkerl. ett slags kortnamnsbildning till de västnord. gudanamnen &lt;i&gt;Loptr&lt;/i&gt; o. möjl. även &lt;i&gt;Lóurr&lt;/i&gt; (el. Lóðurr); jfr Olrik Sv. lm. 1911 s. 587 f. o. förf. Ark. 34: 187 n. 2. En annan kortnamnsbildning med i dylika fall vanlig konsonantförlängning är det östnordiska vättenamnet &lt;i&gt;Lokke&lt;/i&gt;, som möjl. sammanhänger med &lt;sp&gt;locke&lt;/sp&gt;, spindel (se d. o.). De vanliga sammanställningarna av &lt;sp&gt;Loke&lt;/sp&gt; med &lt;sp&gt;låga&lt;/sp&gt; o. i all synnerhet germ. &lt;i&gt;*lūkan&lt;/i&gt;, stänga, tillsluta, böra helst avvisas." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Loke&lt;/b&gt;, mytol., från isl. &lt;i&gt;Loki&lt;/i&gt;, av omstritt ursprung. Säkerl. ett slags kortnamnsbildning till de västnord. gudanamnen &lt;i&gt;Loptr&lt;/i&gt; o. möjl. även &lt;i&gt;Lóurr&lt;/i&gt; (el. Lóðurr); jfr Olrik Sv. lm. 1911 s. 587 f. o. förf. Ark. 34: 187 n. 2. En annan kortnamnsbildning med i dylika fall vanlig konsonantförlängning är det östnordiska vättenamnet &lt;i&gt;Lokke&lt;/i&gt;, som möjl. sammanhänger med &lt;sp&gt;locke&lt;/sp&gt;, spindel (se d. o.). De vanliga sammanställningarna av &lt;sp&gt;Loke&lt;/sp&gt; med &lt;sp&gt;låga&lt;/sp&gt; o. i all synnerhet germ. &lt;i&gt;*lūkan&lt;/i&gt;, stänga, tillsluta, böra helst avvisas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="loka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--loka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--loka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;loka&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;hundloka&lt;/sp&gt;, namn på vissa umbellater, ss. Chærophyllum o. Anthriscus (jfr även &lt;sp&gt;björnloka&lt;/sp&gt; jämte &lt;sp&gt;-floka&lt;/sp&gt;), om Heracleum Bureus Suml. o. 1600, jfr sv. dial. &lt;i&gt;hundsloka&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;hundsløkja&lt;/i&gt;, till ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;loka&lt;/i&gt;, sloka = isl. &lt;i&gt;lóka&lt;/i&gt;, hänga, släpa, no. &lt;i&gt;loka&lt;/i&gt;, gå o. söla, till germ. roten &lt;i&gt;(s)lak&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(s)lōk&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sloka&lt;/sp&gt;. Ä. nsv. &lt;i&gt;hundeluka&lt;/i&gt; 1587 osv. synes höra till samma ordgrupp som da. &lt;i&gt;slukøret&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;slokörad&lt;/sp&gt;) o. möjl. &lt;sp&gt;slockna&lt;/sp&gt;. Namnet syftar egentl. på växter med stora slokande blad." />
        <feat att="faksimilID" val="0507" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;loka&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;hundloka&lt;/sp&gt;, namn på vissa umbellater, ss. Chærophyllum o. Anthriscus (jfr även &lt;sp&gt;björnloka&lt;/sp&gt; jämte &lt;sp&gt;-floka&lt;/sp&gt;), om Heracleum Bureus Suml. o. 1600, jfr sv. dial. &lt;i&gt;hundsloka&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;hundsløkja&lt;/i&gt;, till ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;loka&lt;/i&gt;, sloka = isl. &lt;i&gt;lóka&lt;/i&gt;, hänga, släpa, no. &lt;i&gt;loka&lt;/i&gt;, gå o. söla, till germ. roten &lt;i&gt;(s)lak&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;(s)lōk&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sloka&lt;/sp&gt;. Ä. nsv. &lt;i&gt;hundeluka&lt;/i&gt; 1587 osv. synes höra till samma ordgrupp som da. &lt;i&gt;slukøret&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;slokörad&lt;/sp&gt;) o. möjl. &lt;sp&gt;slockna&lt;/sp&gt;. Namnet syftar egentl. på växter med stora slokande blad." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Loka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Loka..pm.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Loka..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;Loka&lt;/b&gt;, Vstml., sannol. äldst plur. &lt;i&gt;*Lōkar&lt;/i&gt;, efter de två sjöarna &lt;sp&gt;Norra o. Södra Loken&lt;/sp&gt; (förf. Sjön. 1: 351), besl. med dalm. &lt;i&gt;lōk&lt;/i&gt;, vattenpuss, isl. &lt;i&gt;lǿkr&lt;/i&gt;, långsamt flytande bäck, no. &lt;i&gt;løk&lt;/i&gt; även 'dypöl, vattenpuss', i avljudsförh. till &lt;sp&gt;lake 1&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;läck&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;Loka&lt;/b&gt;, Vstml., sannol. äldst plur. &lt;i&gt;*Lōkar&lt;/i&gt;, efter de två sjöarna &lt;sp&gt;Norra o. Södra Loken&lt;/sp&gt; (förf. Sjön. 1: 351), besl. med dalm. &lt;i&gt;lōk&lt;/i&gt;, vattenpuss, isl. &lt;i&gt;lǿkr&lt;/i&gt;, långsamt flytande bäck, no. &lt;i&gt;løk&lt;/i&gt; även 'dypöl, vattenpuss', i avljudsförh. till &lt;sp&gt;lake 1&lt;/sp&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;läck&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lombard" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lombard..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lombard..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lombard&lt;/b&gt;, invånare i Lombardiet, jfr fsv. &lt;i&gt;lumbardhar&lt;/i&gt; plur., isl. &lt;i&gt;Lumbarðaland&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;lombarde&lt;/i&gt;, från ital. &lt;i&gt;lombardo&lt;/i&gt;, av germ.-lat. &lt;i&gt;longobardus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;langobardus&lt;/i&gt;; enl. somliga: långskäggig, till germ. &lt;i&gt;*langa-&lt;/i&gt;, lång, o. &lt;i&gt;*barða&lt;/i&gt;, skägg (se &lt;sp&gt;bard 1&lt;/sp&gt;); enl. andra: beväpnad med långa hillebarder, till fhty. &lt;i&gt;barta&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;barða&lt;/i&gt;, stridsyxa (se &lt;sp&gt;hillebard&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;frank 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;saxare&lt;/sp&gt;). — Från detta folknamn kommer även &lt;sp&gt;lombard&lt;/sp&gt; som beteckning å ett visst slags låne- el. pantlånebanker; efter de lombarder, som under medeltiden slogo sig ned i olika länder som växlare o. bankirer (jfr &lt;i&gt;Lombard street&lt;/i&gt; i Londons city)." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lombard&lt;/b&gt;, invånare i Lombardiet, jfr fsv. &lt;i&gt;lumbardhar&lt;/i&gt; plur., isl. &lt;i&gt;Lumbarðaland&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;lombarde&lt;/i&gt;, från ital. &lt;i&gt;lombardo&lt;/i&gt;, av germ.-lat. &lt;i&gt;longobardus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;langobardus&lt;/i&gt;; enl. somliga: långskäggig, till germ. &lt;i&gt;*langa-&lt;/i&gt;, lång, o. &lt;i&gt;*barða&lt;/i&gt;, skägg (se &lt;sp&gt;bard 1&lt;/sp&gt;); enl. andra: beväpnad med långa hillebarder, till fhty. &lt;i&gt;barta&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;barða&lt;/i&gt;, stridsyxa (se &lt;sp&gt;hillebard&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;frank 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;saxare&lt;/sp&gt;). — Från detta folknamn kommer även &lt;sp&gt;lombard&lt;/sp&gt; som beteckning å ett visst slags låne- el. pantlånebanker; efter de lombarder, som under medeltiden slogo sig ned i olika länder som växlare o. bankirer (jfr &lt;i&gt;Lombard street&lt;/i&gt; i Londons city)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lomber" />
          <feat att="writtenForm" val="l'hombre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lomber..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lomber..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lomber, l'hombre&lt;/b&gt;, ett spel, Swedberg 1716: &lt;i&gt;lomber&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;l'hombre&lt;/i&gt;, urspr. ett spanskt spel, av span. &lt;i&gt;hombre&lt;/i&gt;, människa, av lat. &lt;i&gt;homo&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;human&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brudgum&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0508" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lomber, l'hombre&lt;/b&gt;, ett spel, Swedberg 1716: &lt;i&gt;lomber&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;l'hombre&lt;/i&gt;, urspr. ett spanskt spel, av span. &lt;i&gt;hombre&lt;/i&gt;, människa, av lat. &lt;i&gt;homo&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;human&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brudgum&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vapla" />
          <feat att="writtenForm" val="vappel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vapla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vapla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vapla, vappel&lt;/b&gt;, nordsv. dial., seg spott-klump, jämte vb. &lt;i&gt;vapla&lt;/i&gt;, spotta stora klumpar, besl. med ä. da. &lt;i&gt;væple&lt;/i&gt;, slem, &lt;i&gt;vabbel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaabel&lt;/i&gt;, vattenblåsa, ffris. &lt;i&gt;wapul&lt;/i&gt;, träsk, ags. &lt;i&gt;wapol&lt;/i&gt;, blåsa, ävensom sv. dial. &lt;i&gt;(bränn)vabel&lt;/i&gt;, manet, &lt;i&gt;vabblig&lt;/i&gt;, kvabbig, äcklig, no. &lt;i&gt;vabba&lt;/i&gt;, söla, slaska, lty. &lt;i&gt;wabbeln&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit, mhty. &lt;i&gt;wabelen&lt;/i&gt; ds.; med samma slags växling av &lt;i&gt;-p(p)-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt; (av imitativ el. hypokoristisk natur) som hos de under &lt;sp&gt;kvabba&lt;/sp&gt; anförda orden, där motsvar. betyd.-skiftningar uppträda, o. möjl. med ömsesidig påverkan av de båda ordgrupperna; se även under &lt;sp&gt;svabba&lt;/sp&gt;. Delvis också sammansmält med germ. &lt;i&gt;*waƀ-&lt;/i&gt; i isl. va&lt;i&gt;&lt;/i&gt;fra, röra sig hit o. dit, osv. (varom närmare under avljudsformen &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1179" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vapla, vappel&lt;/b&gt;, nordsv. dial., seg spott-klump, jämte vb. &lt;i&gt;vapla&lt;/i&gt;, spotta stora klumpar, besl. med ä. da. &lt;i&gt;væple&lt;/i&gt;, slem, &lt;i&gt;vabbel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaabel&lt;/i&gt;, vattenblåsa, ffris. &lt;i&gt;wapul&lt;/i&gt;, träsk, ags. &lt;i&gt;wapol&lt;/i&gt;, blåsa, ävensom sv. dial. &lt;i&gt;(bränn)vabel&lt;/i&gt;, manet, &lt;i&gt;vabblig&lt;/i&gt;, kvabbig, äcklig, no. &lt;i&gt;vabba&lt;/i&gt;, söla, slaska, lty. &lt;i&gt;wabbeln&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit, mhty. &lt;i&gt;wabelen&lt;/i&gt; ds.; med samma slags växling av &lt;i&gt;-p(p)-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt; (av imitativ el. hypokoristisk natur) som hos de under &lt;sp&gt;kvabba&lt;/sp&gt; anförda orden, där motsvar. betyd.-skiftningar uppträda, o. möjl. med ömsesidig påverkan av de båda ordgrupperna; se även under &lt;sp&gt;svabba&lt;/sp&gt;. Delvis också sammansmält med germ. &lt;i&gt;*waƀ-&lt;/i&gt; i isl. va&lt;i&gt;&lt;/i&gt;fra, röra sig hit o. dit, osv. (varom närmare under avljudsformen &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vapen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vapen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vapen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vapen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vaapn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vapn&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;vampn&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;vaakn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vakn&lt;/i&gt;), vapen, vapenmärke, vapensköld = isl. &lt;i&gt;vápn&lt;/i&gt;, fno. även &lt;i&gt;vákn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vaaben&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wêpn&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wâpan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wâfan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;waffe&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;wappen&lt;/i&gt;, vapensköld o. d., från lty.), ags. &lt;i&gt;wápan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;weapon&lt;/i&gt;); alltså ett samgerm. ord; av germ. &lt;i&gt;*wǣpna-&lt;/i&gt; n. Av trots framställda förmodanden alltjämt okänt ursprung. Ett mycket osäkert förklaringsförsök hos Noreen Sv. etym. s. 73: 'det klingande', till roten i isl. &lt;i&gt;ǿpa&lt;/i&gt;, skrika (jfr under &lt;sp&gt;våp&lt;/sp&gt;). Den gamla sammanställningen med grek. &lt;i&gt;(h)óplon&lt;/i&gt;, vapen, redskap, är icke heller antaglig: det grek. ordet utgår säkerl. från ie. &lt;i&gt;*sop-l-om&lt;/i&gt; o. hör till &lt;i&gt;(h)épō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-sepō&lt;/i&gt;), är sysselsatt med ngt o. d. — Vokalen &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; i nsv. för väntat &lt;i&gt;-å-&lt;/i&gt; (såsom i &lt;i&gt;våkenhus&lt;/i&gt; nedan) beror på inflytande från mlty. — Övergången &lt;i&gt;pn&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;kn&lt;/i&gt; i sv. dial. &lt;i&gt;våkenhus&lt;/i&gt; (se nedan), fsv. &lt;i&gt;vākn&lt;/i&gt; (varifrån finska &lt;i&gt;vaakuna&lt;/i&gt;), färö. &lt;i&gt;våkn&lt;/i&gt;, nisl. (stundom) &lt;i&gt;vókn&lt;/i&gt; är av samma slag som i &lt;sp&gt;göpen&lt;/sp&gt; ~ gotl. &lt;i&gt;gaukn&lt;/i&gt;; väl beroende på den efterföljande nasalen (jfr Zupitza Gutt. s. 19). — Urindoeuropeiskan synes ha saknat en sammanfattande benämning för 'vapen'. Om lat. &lt;i&gt;arma&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;armé&lt;/sp&gt;. Got. har, utom &lt;i&gt;wêpn&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;sarwa&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;saro&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ett folk i vapen&lt;/sp&gt;, efter ett yttrande av den österrikiske statsmannen von Kaunitz till kejsar Josef II; men ett mera allmänt brukat slagord först genom sedermera kejsar Vilhelm I, vilken som konung av Preussen i ett år 1860 hållet trontal yttrade, att det preussiska folket även i framtiden skulle »vara det preussiska folket i vapen». — &lt;sp&gt;Vapenhus&lt;/sp&gt;, ä. sv. även &lt;i&gt;våkenhus&lt;/i&gt;, ännu Weste 1807 (som dock föredrager formen &lt;i&gt;vapenhus&lt;/i&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;våken-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaken-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vång-&lt;/i&gt; m. m., fsv. &lt;i&gt;vapn(a)hus (vakn(a)-)&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vaakenhus&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;vaaben-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vogenhus&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wâpenhûs&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wâfanhûs&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wǽpenhús&lt;/i&gt;, förhus i kyrka, egentl.: rum där vapnen avlades före inträdet i kyrkan. — Avledn.: &lt;sp&gt;väpna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vǣpna (-kn-)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽpna&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;vápna&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;wêpenen&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;wâpenen&lt;/i&gt;) osv.; vartill &lt;sp&gt;väpnare&lt;/sp&gt;, nu bl. som hist. term, fsv. &lt;i&gt;vǣpnare&lt;/i&gt;, väpnad man, vapensven, väpnare el. knape (tillhörande adelns lägre klass under riddarna) = fda. &lt;i&gt;væpnære&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wêpener&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1179" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vapen&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vaapn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vapn&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;vampn&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;vaakn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vakn&lt;/i&gt;), vapen, vapenmärke, vapensköld = isl. &lt;i&gt;vápn&lt;/i&gt;, fno. även &lt;i&gt;vákn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vaaben&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wêpn&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wâpan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wâfan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;waffe&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;wappen&lt;/i&gt;, vapensköld o. d., från lty.), ags. &lt;i&gt;wápan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;weapon&lt;/i&gt;); alltså ett samgerm. ord; av germ. &lt;i&gt;*wǣpna-&lt;/i&gt; n. Av trots framställda förmodanden alltjämt okänt ursprung. Ett mycket osäkert förklaringsförsök hos Noreen Sv. etym. s. 73: 'det klingande', till roten i isl. &lt;i&gt;ǿpa&lt;/i&gt;, skrika (jfr under &lt;sp&gt;våp&lt;/sp&gt;). Den gamla sammanställningen med grek. &lt;i&gt;(h)óplon&lt;/i&gt;, vapen, redskap, är icke heller antaglig: det grek. ordet utgår säkerl. från ie. &lt;i&gt;*sop-l-om&lt;/i&gt; o. hör till &lt;i&gt;(h)épō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-sepō&lt;/i&gt;), är sysselsatt med ngt o. d. — Vokalen &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; i nsv. för väntat &lt;i&gt;-å-&lt;/i&gt; (såsom i &lt;i&gt;våkenhus&lt;/i&gt; nedan) beror på inflytande från mlty. — Övergången &lt;i&gt;pn&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;kn&lt;/i&gt; i sv. dial. &lt;i&gt;våkenhus&lt;/i&gt; (se nedan), fsv. &lt;i&gt;vākn&lt;/i&gt; (varifrån finska &lt;i&gt;vaakuna&lt;/i&gt;), färö. &lt;i&gt;våkn&lt;/i&gt;, nisl. (stundom) &lt;i&gt;vókn&lt;/i&gt; är av samma slag som i &lt;sp&gt;göpen&lt;/sp&gt; ~ gotl. &lt;i&gt;gaukn&lt;/i&gt;; väl beroende på den efterföljande nasalen (jfr Zupitza Gutt. s. 19). — Urindoeuropeiskan synes ha saknat en sammanfattande benämning för 'vapen'. Om lat. &lt;i&gt;arma&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;armé&lt;/sp&gt;. Got. har, utom &lt;i&gt;wêpn&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;sarwa&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;saro&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ett folk i vapen&lt;/sp&gt;, efter ett yttrande av den österrikiske statsmannen von Kaunitz till kejsar Josef II; men ett mera allmänt brukat slagord först genom sedermera kejsar Vilhelm I, vilken som konung av Preussen i ett år 1860 hållet trontal yttrade, att det preussiska folket även i framtiden skulle »vara det preussiska folket i vapen». — &lt;sp&gt;Vapenhus&lt;/sp&gt;, ä. sv. även &lt;i&gt;våkenhus&lt;/i&gt;, ännu Weste 1807 (som dock föredrager formen &lt;i&gt;vapenhus&lt;/i&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;våken-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaken-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vång-&lt;/i&gt; m. m., fsv. &lt;i&gt;vapn(a)hus (vakn(a)-)&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vaakenhus&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;vaaben-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vogenhus&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wâpenhûs&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wâfanhûs&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wǽpenhús&lt;/i&gt;, förhus i kyrka, egentl.: rum där vapnen avlades före inträdet i kyrkan. — Avledn.: &lt;sp&gt;väpna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vǣpna (-kn-)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǽpna&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;vápna&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;wêpenen&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;wâpenen&lt;/i&gt;) osv.; vartill &lt;sp&gt;väpnare&lt;/sp&gt;, nu bl. som hist. term, fsv. &lt;i&gt;vǣpnare&lt;/i&gt;, väpnad man, vapensven, väpnare el. knape (tillhörande adelns lägre klass under riddarna) = fda. &lt;i&gt;væpnære&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wêpener&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lits" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lits..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lits..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lits&lt;/b&gt;, Schroderus 1639: &lt;i&gt;litzer&lt;/i&gt;; dessutom i ä. tid &lt;i&gt;litsa&lt;/i&gt;, t. ex. Stiernhielm: &lt;i&gt;litzor&lt;/i&gt; plur. = da. &lt;i&gt;lidse&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;litze&lt;/i&gt;, av mhty. =, snöre, list, ytterst från lat. &lt;i&gt;līcium&lt;/i&gt;, tråd, vävtråd (sannol. besl. med oblīquus, sned); jfr &lt;sp&gt;dräll&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0502" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lits&lt;/b&gt;, Schroderus 1639: &lt;i&gt;litzer&lt;/i&gt;; dessutom i ä. tid &lt;i&gt;litsa&lt;/i&gt;, t. ex. Stiernhielm: &lt;i&gt;litzor&lt;/i&gt; plur. = da. &lt;i&gt;lidse&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;litze&lt;/i&gt;, av mhty. =, snöre, list, ytterst från lat. &lt;i&gt;līcium&lt;/i&gt;, tråd, vävtråd (sannol. besl. med oblīquus, sned); jfr &lt;sp&gt;dräll&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="litsa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vapörer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vapörer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vapörer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vapörer&lt;/b&gt;, väderspänningar, 'uppstigningar'; förr ofta om lynnesretlighet el. nedstämdhet (som man trodde förorsakade av dylika), en tid ett slags modesjukdom, jfr t. ex. Schröderheim 1791, om en Hennes Nåds 'migraine och vapeurer', fru Lenngren: 'Harm, vapeurer och cobeber' (dvs. &lt;i&gt;cubèbe&lt;/i&gt;, peppar, som botemedel), Fr. Bremer 1831 osv.; från fra. &lt;i&gt;vapeur&lt;/i&gt;, ånga, dunst, av lat. &lt;i&gt;vapor&lt;/i&gt; ds. Nu mindre vanligt uttr." />
        <feat att="faksimilID" val="1180" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vapörer&lt;/b&gt;, väderspänningar, 'uppstigningar'; förr ofta om lynnesretlighet el. nedstämdhet (som man trodde förorsakade av dylika), en tid ett slags modesjukdom, jfr t. ex. Schröderheim 1791, om en Hennes Nåds 'migraine och vapeurer', fru Lenngren: 'Harm, vapeurer och cobeber' (dvs. &lt;i&gt;cubèbe&lt;/i&gt;, peppar, som botemedel), Fr. Bremer 1831 osv.; från fra. &lt;i&gt;vapeur&lt;/i&gt;, ånga, dunst, av lat. &lt;i&gt;vapor&lt;/i&gt; ds. Nu mindre vanligt uttr." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="var" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--var..av.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--var..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;var&lt;/b&gt;, adj., dels (numera blott dial. el. i dialektiskt färgat språk samtarkais.): varse (i förb. med bliva), i senare tid t. ex. Braun o. Säve Yngl.-saga, jfr gamla bibel övers. (Es. 23: 1): Varda dess war' (motsv. i Bib. 1541) samt ordspr. 'bättre före var än efter snar; dels (numera väl blott i dial. o. i fackspr., i sht jägarspr.), om hundar, fåglar o. vilda djur: vaksam, som gör larm vid minsta buller, lättskrämd, skygg; fsv. var, varse, varsam = isl. värr, fda. var (nu blott i bli var), got. wars, försiktig, fsax. (gi)-war, uppmärksam, försiktig, fhty. giwar (ty. gewahr werden), ags. w&amp;r (jfr eng. wary, försiktig), gewazr (eng. aware, uppmärksam på); av germ. *wara- - ie. *uoro- i grek. -oros, väktare (jfr teori), till ie. roten uer i grek. (h)ordō, varsnar, ser, lat. véreri, vörda, frukta, egentl.: (ängsligt) iakttaga, osv. — Härtill bl. a. avledn. sv. dial., fsv. varskei', uppmärksam o. d. — Se f. ö. vara 3, vårfågel, varlig, varse, varsko, vålnad, vård, värd l, 2 ävensom reverens." />
        <feat att="faksimilID" val="1180" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;var&lt;/b&gt;, adj., dels (numera blott dial. el. i dialektiskt färgat språk samtarkais.): varse (i förb. med bliva), i senare tid t. ex. Braun o. Säve Yngl.-saga, jfr gamla bibel övers. (Es. 23: 1): Varda dess war' (motsv. i Bib. 1541) samt ordspr. 'bättre före var än efter snar; dels (numera väl blott i dial. o. i fackspr., i sht jägarspr.), om hundar, fåglar o. vilda djur: vaksam, som gör larm vid minsta buller, lättskrämd, skygg; fsv. var, varse, varsam = isl. värr, fda. var (nu blott i bli var), got. wars, försiktig, fsax. (gi)-war, uppmärksam, försiktig, fhty. giwar (ty. gewahr werden), ags. w&amp;r (jfr eng. wary, försiktig), gewazr (eng. aware, uppmärksam på); av germ. *wara- - ie. *uoro- i grek. -oros, väktare (jfr teori), till ie. roten uer i grek. (h)ordō, varsnar, ser, lat. véreri, vörda, frukta, egentl.: (ängsligt) iakttaga, osv. — Härtill bl. a. avledn. sv. dial., fsv. varskei', uppmärksam o. d. — Se f. ö. vara 3, vårfågel, varlig, varse, varsko, vålnad, vård, värd l, 2 ävensom reverens." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="litograf" />
          <feat att="writtenForm" val="litografi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--litograf..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--litograf..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;litograf, litografi&lt;/b&gt;, av ty. &lt;i&gt;lithograph(ie)&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;líthos&lt;/i&gt;, sten (dunkelt), o. &lt;i&gt;gráphein&lt;/i&gt;, inrista, teckna, skriva (jfr &lt;sp&gt;grammatik&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: stentecknare, stenteckning. Uppfinnaren själv, Aloys Senefelder 1799, använde uttr. &lt;i&gt;steindruckerkunst&lt;/i&gt;" />
        <feat att="faksimilID" val="0502" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;litograf, litografi&lt;/b&gt;, av ty. &lt;i&gt;lithograph(ie)&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;líthos&lt;/i&gt;, sten (dunkelt), o. &lt;i&gt;gráphein&lt;/i&gt;, inrista, teckna, skriva (jfr &lt;sp&gt;grammatik&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: stentecknare, stenteckning. Uppfinnaren själv, Aloys Senefelder 1799, använde uttr. &lt;i&gt;steindruckerkunst&lt;/i&gt;" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-var" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---var..h.5" />
          <feat att="partOfSpeech" val="h" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---var..5">
        <feat att="styledText"
        val="5. &lt;b&gt;-var&lt;/b&gt;, fisk, se pigg-, slätvar." />
        <feat att="faksimilID" val="1181" />
        <feat att="etym"
        val="5. &lt;b&gt;-var&lt;/b&gt;, fisk, se pigg-, slätvar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="var" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--var..e.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--var..4">
        <feat att="styledText"
        val="4. &lt;b&gt;var&lt;/b&gt;, överdrag, fsv. &lt;i&gt;-var&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;bolster-&lt;/i&gt; m. m.) = da. &lt;i&gt;vaar&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ver&lt;/i&gt; (med s. k. &lt;i&gt;R-&lt;/i&gt;omljud), av germ. &lt;i&gt;*waza-&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;verja&lt;/i&gt; ds., även: kappa; till germ. vb. &lt;i&gt;*wazjan&lt;/i&gt;, bekläda, omhölja = isl. &lt;i&gt;verja&lt;/i&gt;, fhty., ags. &lt;i&gt;werian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wear&lt;/i&gt;) med växelformen got. &lt;i&gt;wasjan&lt;/i&gt;, kausativum, motsvar. sanskr. &lt;i&gt;vāsaýati&lt;/i&gt;, bekläder, till ie. roten &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;väst&lt;/sp&gt;. — De västgerm. spr. ha i stället (vid sidan av de unga ty. &lt;i&gt;überzug&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;cover&lt;/i&gt; m. m.) ett mycket gammalt (grek.-)lat. lånord: ty. &lt;i&gt;zieche&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;ziahha&lt;/i&gt;), holl. &lt;i&gt;tijk&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;tick&lt;/i&gt; (meng. &lt;i&gt;tēke&lt;/i&gt;), från lat.(-grek*) &lt;i&gt;t(h)ēca&lt;/i&gt; (varav även fra. &lt;i&gt;taie&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;tíach&lt;/i&gt;), av grek. &lt;i&gt;thḗkē&lt;/i&gt;, behållare, kapsel m. m. (ingående i &lt;sp&gt;apo-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;biblio-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hypotek&lt;/sp&gt;; se närmare &lt;sp&gt;apotek&lt;/sp&gt;). Ordet inlånades samtidigt med de till samma område hörande ty. &lt;i&gt;flaumfeder&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kissen&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pfühl&lt;/i&gt;. För denna ordgrupp ha de nord. spr. i stället inhemska ord: &lt;sp&gt;bolster&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dyna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kudde&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1180" />
        <feat att="etym"
        val="4. &lt;b&gt;var&lt;/b&gt;, överdrag, fsv. &lt;i&gt;-var&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;bolster-&lt;/i&gt; m. m.) = da. &lt;i&gt;vaar&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ver&lt;/i&gt; (med s. k. &lt;i&gt;R-&lt;/i&gt;omljud), av germ. &lt;i&gt;*waza-&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;verja&lt;/i&gt; ds., även: kappa; till germ. vb. &lt;i&gt;*wazjan&lt;/i&gt;, bekläda, omhölja = isl. &lt;i&gt;verja&lt;/i&gt;, fhty., ags. &lt;i&gt;werian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wear&lt;/i&gt;) med växelformen got. &lt;i&gt;wasjan&lt;/i&gt;, kausativum, motsvar. sanskr. &lt;i&gt;vāsaýati&lt;/i&gt;, bekläder, till ie. roten &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;väst&lt;/sp&gt;. — De västgerm. spr. ha i stället (vid sidan av de unga ty. &lt;i&gt;überzug&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;cover&lt;/i&gt; m. m.) ett mycket gammalt (grek.-)lat. lånord: ty. &lt;i&gt;zieche&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;ziahha&lt;/i&gt;), holl. &lt;i&gt;tijk&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;tick&lt;/i&gt; (meng. &lt;i&gt;tēke&lt;/i&gt;), från lat.(-grek*) &lt;i&gt;t(h)ēca&lt;/i&gt; (varav även fra. &lt;i&gt;taie&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;tíach&lt;/i&gt;), av grek. &lt;i&gt;thḗkē&lt;/i&gt;, behållare, kapsel m. m. (ingående i &lt;sp&gt;apo-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;biblio-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hypotek&lt;/sp&gt;; se närmare &lt;sp&gt;apotek&lt;/sp&gt;). Ordet inlånades samtidigt med de till samma område hörande ty. &lt;i&gt;flaumfeder&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kissen&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pfühl&lt;/i&gt;. För denna ordgrupp ha de nord. spr. i stället inhemska ord: &lt;sp&gt;bolster&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dyna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kudde&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vara..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vara..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;vara&lt;/b&gt;, hjälpverb, fsv. &lt;i&gt;vara&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;væra&lt;/i&gt; (som &lt;i&gt;varþa&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;værþa&lt;/i&gt; m. fl.; dock ej fullt säkert), ipf. &lt;i&gt;var&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;vāro&lt;/i&gt; (= ä. nsv. &lt;i&gt;våro&lt;/i&gt;) = fgutn., isl. &lt;i&gt;vera&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;vesa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;være&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wisan&lt;/i&gt;, vara, förbliva, fsax., ags., fhty. &lt;i&gt;wesan&lt;/i&gt; (ty. ipf. &lt;i&gt;war&lt;/i&gt;, part. &lt;i&gt;gewesen&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wesan&lt;/i&gt;, i vissa former &lt;i&gt;-z-&lt;/i&gt;, varav &lt;i&gt;-ʀ-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;-r-&lt;/i&gt;, till ieur. roten &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt;, vistas, vara, i sanskr. &lt;i&gt;vásati&lt;/i&gt;, kvarbliver, bor, m. m., varom f. ö. under &lt;sp&gt;vist&lt;/sp&gt; samt &lt;sp&gt;vara 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väsen&lt;/sp&gt;. — Om det icke besl. pres. &lt;i&gt;är&lt;/i&gt; se d. o. 1. — &lt;sp&gt;Vara bättre än sitt rykte&lt;/sp&gt;, kanske ytterst från ett liknande svar av Figaro i Figaros bröllop (1784) av Beaumarchais. I Schillers Maria Stuart III. 4 (1800) säger Maria till drottning Elisabeth: 'Das Aergste weiss die Welt von mir, und ich / Kann sagen, ich bin besser, als mein Ruf'. — &lt;sp&gt;Vara i sjunde himmeln&lt;/sp&gt;, motsvar. i da., ty., eng., fra. m. m., i anslutning till den gamla judiska föreställningen om de sju planethimlarna, även omnämnda i Koranen (så antages där ängeln Gabriel ha fört ned denna bok från den sjunde himlen). — Eng. o. fra. ha även 'tredje'; t. ex. fra. &lt;i&gt;étre ravi au troisième ciel&lt;/i&gt;, efter bibeln, 2 Kor. 2: 12 (Vulgata: &lt;i&gt;raptum . . usque ad tertium cælum&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Vare sig (~ eller)&lt;/sp&gt;, konjunkt., egentl. 3 p. sg. pres. konj. av &lt;sp&gt;vara&lt;/sp&gt;. Förr i stället ofta &lt;i&gt;antingen (~ eller)&lt;/i&gt;, t. ex. Bib. 1541 o. in på 1800-t. — &lt;sp&gt;Varelse&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="1181" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;vara&lt;/b&gt;, hjälpverb, fsv. &lt;i&gt;vara&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;væra&lt;/i&gt; (som &lt;i&gt;varþa&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;værþa&lt;/i&gt; m. fl.; dock ej fullt säkert), ipf. &lt;i&gt;var&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;vāro&lt;/i&gt; (= ä. nsv. &lt;i&gt;våro&lt;/i&gt;) = fgutn., isl. &lt;i&gt;vera&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;vesa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;være&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wisan&lt;/i&gt;, vara, förbliva, fsax., ags., fhty. &lt;i&gt;wesan&lt;/i&gt; (ty. ipf. &lt;i&gt;war&lt;/i&gt;, part. &lt;i&gt;gewesen&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wesan&lt;/i&gt;, i vissa former &lt;i&gt;-z-&lt;/i&gt;, varav &lt;i&gt;-ʀ-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;-r-&lt;/i&gt;, till ieur. roten &lt;i&gt;u̯es&lt;/i&gt;, vistas, vara, i sanskr. &lt;i&gt;vásati&lt;/i&gt;, kvarbliver, bor, m. m., varom f. ö. under &lt;sp&gt;vist&lt;/sp&gt; samt &lt;sp&gt;vara 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väsen&lt;/sp&gt;. — Om det icke besl. pres. &lt;i&gt;är&lt;/i&gt; se d. o. 1. — &lt;sp&gt;Vara bättre än sitt rykte&lt;/sp&gt;, kanske ytterst från ett liknande svar av Figaro i Figaros bröllop (1784) av Beaumarchais. I Schillers Maria Stuart III. 4 (1800) säger Maria till drottning Elisabeth: 'Das Aergste weiss die Welt von mir, und ich / Kann sagen, ich bin besser, als mein Ruf'. — &lt;sp&gt;Vara i sjunde himmeln&lt;/sp&gt;, motsvar. i da., ty., eng., fra. m. m., i anslutning till den gamla judiska föreställningen om de sju planethimlarna, även omnämnda i Koranen (så antages där ängeln Gabriel ha fört ned denna bok från den sjunde himlen). — Eng. o. fra. ha även 'tredje'; t. ex. fra. &lt;i&gt;étre ravi au troisième ciel&lt;/i&gt;, efter bibeln, 2 Kor. 2: 12 (Vulgata: &lt;i&gt;raptum . . usque ad tertium cælum&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Vare sig (~ eller)&lt;/sp&gt;, konjunkt., egentl. 3 p. sg. pres. konj. av &lt;sp&gt;vara&lt;/sp&gt;. Förr i stället ofta &lt;i&gt;antingen (~ eller)&lt;/i&gt;, t. ex. Bib. 1541 o. in på 1800-t. — &lt;sp&gt;Varelse&lt;/sp&gt;, se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="var" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--var..e.6" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--var..6">
        <feat att="styledText"
        val="6. &lt;b&gt;var&lt;/b&gt;, i sår = fsv. = isl., ögonslem, ä. da. &lt;i&gt;vaar&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;vor&lt;/i&gt;, var, fhty. &lt;i&gt;warah&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;wark&lt;/i&gt;), var, ags. &lt;i&gt;wearh&lt;/i&gt;, bulnad, av germ. &lt;i&gt;*warha-&lt;/i&gt;; väl utvidgning av germ. roten &lt;i&gt;war&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;wær&lt;/i&gt; n., hav, sjö; i så fall med samma betyd.-utveckling som i sv. dial. &lt;i&gt;våg&lt;/i&gt;, var, isl. &lt;i&gt;vágr&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;våg 2&lt;/sp&gt;; jfr Falk-Torp s. 1392. Om isl. &lt;i&gt;vari&lt;/i&gt; m., vattenliknande vätska, o. det dock osäkra isl. &lt;i&gt;vári&lt;/i&gt;, vätska, vatten (av &lt;i&gt;*warhan-&lt;/i&gt;?), se H. Pipping SNF XII. 1: 47 (med litteratur). Avljudsform: &lt;sp&gt;ur&lt;/sp&gt;, sbst.; jfr &lt;sp&gt;urin&lt;/sp&gt;. — Om en annan mindre sannolik möjlighet till förklaring se Mikkola IF 16: 98 (: lat. &lt;i&gt;varus&lt;/i&gt;, finne). — Ett annat germ. ord för 'var' är &lt;sp&gt;etter&lt;/sp&gt; (se d. o.) med denna betyd. i fsv. (jämte 'etter' o. 'gift') o. sv. dial. Eng. har det romanska &lt;i&gt;pus&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;pūs&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ful&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1181" />
        <feat att="etym"
        val="6. &lt;b&gt;var&lt;/b&gt;, i sår = fsv. = isl., ögonslem, ä. da. &lt;i&gt;vaar&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;vor&lt;/i&gt;, var, fhty. &lt;i&gt;warah&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;wark&lt;/i&gt;), var, ags. &lt;i&gt;wearh&lt;/i&gt;, bulnad, av germ. &lt;i&gt;*warha-&lt;/i&gt;; väl utvidgning av germ. roten &lt;i&gt;war&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;wær&lt;/i&gt; n., hav, sjö; i så fall med samma betyd.-utveckling som i sv. dial. &lt;i&gt;våg&lt;/i&gt;, var, isl. &lt;i&gt;vágr&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;våg 2&lt;/sp&gt;; jfr Falk-Torp s. 1392. Om isl. &lt;i&gt;vari&lt;/i&gt; m., vattenliknande vätska, o. det dock osäkra isl. &lt;i&gt;vári&lt;/i&gt;, vätska, vatten (av &lt;i&gt;*warhan-&lt;/i&gt;?), se H. Pipping SNF XII. 1: 47 (med litteratur). Avljudsform: &lt;sp&gt;ur&lt;/sp&gt;, sbst.; jfr &lt;sp&gt;urin&lt;/sp&gt;. — Om en annan mindre sannolik möjlighet till förklaring se Mikkola IF 16: 98 (: lat. &lt;i&gt;varus&lt;/i&gt;, finne). — Ett annat germ. ord för 'var' är &lt;sp&gt;etter&lt;/sp&gt; (se d. o.) med denna betyd. i fsv. (jämte 'etter' o. 'gift') o. sv. dial. Eng. har det romanska &lt;i&gt;pus&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;pūs&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ful&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ljud" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ljud..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ljud..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ljud&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;liūþ&lt;/i&gt;, lyssnande, tystnad (kvar i &lt;sp&gt;äska ljud&lt;/sp&gt;), ljud, röst = isl. &lt;i&gt;hljóð&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;ljud&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;lyd&lt;/i&gt;, ljud, got. &lt;i&gt;hliuþ&lt;/i&gt;, lyssnande, i avljudsförh. till mlty., mhty. &lt;i&gt;lût&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;laut&lt;/i&gt;); jfr med annan avledning fhty. &lt;i&gt;liodar&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hléoðor&lt;/i&gt;, ljud o. d. Till grund ligger adj. &lt;i&gt;*hleuþa-&lt;/i&gt;: isl. &lt;i&gt;hljóðr&lt;/i&gt;, tyst (jfr &lt;sp&gt;lytt 2&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;liūdher&lt;/i&gt;, ljudlig ~ &lt;i&gt;*hlūða-&lt;/i&gt;: fsax. &lt;i&gt;hlûd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hlût&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;laut&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hlûd&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;loud&lt;/i&gt;), högljudd; jfr &lt;sp&gt;högljudd&lt;/sp&gt;; egentl. particip på ie. &lt;i&gt;-to-&lt;/i&gt;, motsv. (med annat avljudsstadium) lat. &lt;i&gt;inclutus&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;klytós&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;çrutá-&lt;/i&gt;, berömd; till den i samtliga ie. språkfamiljer uppträdande roten &lt;i&gt;kl(e)u&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;clu(e)o&lt;/i&gt;, kallas, grek. &lt;i&gt;kléō&lt;/i&gt;, berömmer m. m., sanskr. &lt;i&gt;çṛṇṓti&lt;/i&gt;, hör, fir. &lt;i&gt;clunim&lt;/i&gt;, hör, osv.; med &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn.: got. &lt;i&gt;hliuma&lt;/i&gt; m., hörsel, öra (se &lt;sp&gt;lomhörd&lt;/sp&gt;), fhty. &lt;i&gt;hliumunt&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leumund&lt;/i&gt;), (gott) rykte (= sanskr. &lt;i&gt;çrṓmatam&lt;/i&gt;, gott rykte); med &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stamsbildning: grek. &lt;i&gt;klé(ϝ)os&lt;/i&gt;, ära, fslav. &lt;i&gt;slovo&lt;/i&gt;, ord (se &lt;sp&gt;slav&lt;/sp&gt;), osv.; se även &lt;sp&gt;lystra&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;Le&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyssna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyhörd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lytt 2&lt;/sp&gt;. — Betyd. 'tystnad' utgår liksom den motsatta av 'ljud' från grundbetyd. 'höra, lyssna*. — &lt;sp&gt;Annat ljud i skällan&lt;/sp&gt;, redan hos P. Brahe Kr. 1580-t. — Härav vb. &lt;sp&gt;ljuda&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;liūdha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hljóða&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lyde&lt;/i&gt; osv., av germ. &lt;i&gt;*hleuðōn&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till fsax. &lt;i&gt;hlûdôn&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lûden&lt;/i&gt; (se nedan),fhty. &lt;i&gt;lûten&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lauten&lt;/i&gt;), med kausativet germ. &lt;i&gt;*hlōðian&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;lûden&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lûtten&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;läuten&lt;/i&gt;). En annan avledning är vb. &lt;sp&gt;lyda&lt;/sp&gt;, se d. o. — Obesläktat är naturligtvis germ. &lt;i&gt;*leuþa-&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;léoð&lt;/i&gt;, sång, dikt, fhty. &lt;i&gt;liod&lt;/i&gt; (ty &lt;i&gt;lied&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;ljóð&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;liuþōn&lt;/i&gt;, sjunga, av omstritt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0503" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ljud&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;liūþ&lt;/i&gt;, lyssnande, tystnad (kvar i &lt;sp&gt;äska ljud&lt;/sp&gt;), ljud, röst = isl. &lt;i&gt;hljóð&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;ljud&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;lyd&lt;/i&gt;, ljud, got. &lt;i&gt;hliuþ&lt;/i&gt;, lyssnande, i avljudsförh. till mlty., mhty. &lt;i&gt;lût&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;laut&lt;/i&gt;); jfr med annan avledning fhty. &lt;i&gt;liodar&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hléoðor&lt;/i&gt;, ljud o. d. Till grund ligger adj. &lt;i&gt;*hleuþa-&lt;/i&gt;: isl. &lt;i&gt;hljóðr&lt;/i&gt;, tyst (jfr &lt;sp&gt;lytt 2&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;liūdher&lt;/i&gt;, ljudlig ~ &lt;i&gt;*hlūða-&lt;/i&gt;: fsax. &lt;i&gt;hlûd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;hlût&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;laut&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hlûd&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;loud&lt;/i&gt;), högljudd; jfr &lt;sp&gt;högljudd&lt;/sp&gt;; egentl. particip på ie. &lt;i&gt;-to-&lt;/i&gt;, motsv. (med annat avljudsstadium) lat. &lt;i&gt;inclutus&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;klytós&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;çrutá-&lt;/i&gt;, berömd; till den i samtliga ie. språkfamiljer uppträdande roten &lt;i&gt;kl(e)u&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;clu(e)o&lt;/i&gt;, kallas, grek. &lt;i&gt;kléō&lt;/i&gt;, berömmer m. m., sanskr. &lt;i&gt;çṛṇṓti&lt;/i&gt;, hör, fir. &lt;i&gt;clunim&lt;/i&gt;, hör, osv.; med &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn.: got. &lt;i&gt;hliuma&lt;/i&gt; m., hörsel, öra (se &lt;sp&gt;lomhörd&lt;/sp&gt;), fhty. &lt;i&gt;hliumunt&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leumund&lt;/i&gt;), (gott) rykte (= sanskr. &lt;i&gt;çrṓmatam&lt;/i&gt;, gott rykte); med &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stamsbildning: grek. &lt;i&gt;klé(ϝ)os&lt;/i&gt;, ära, fslav. &lt;i&gt;slovo&lt;/i&gt;, ord (se &lt;sp&gt;slav&lt;/sp&gt;), osv.; se även &lt;sp&gt;lystra&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;Le&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyssna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lyhörd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lytt 2&lt;/sp&gt;. — Betyd. 'tystnad' utgår liksom den motsatta av 'ljud' från grundbetyd. 'höra, lyssna*. — &lt;sp&gt;Annat ljud i skällan&lt;/sp&gt;, redan hos P. Brahe Kr. 1580-t. — Härav vb. &lt;sp&gt;ljuda&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;liūdha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hljóða&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lyde&lt;/i&gt; osv., av germ. &lt;i&gt;*hleuðōn&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till fsax. &lt;i&gt;hlûdôn&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lûden&lt;/i&gt; (se nedan),fhty. &lt;i&gt;lûten&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lauten&lt;/i&gt;), med kausativet germ. &lt;i&gt;*hlōðian&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;lûden&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lûtten&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;läuten&lt;/i&gt;). En annan avledning är vb. &lt;sp&gt;lyda&lt;/sp&gt;, se d. o. — Obesläktat är naturligtvis germ. &lt;i&gt;*leuþa-&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;léoð&lt;/i&gt;, sång, dikt, fhty. &lt;i&gt;liod&lt;/i&gt; (ty &lt;i&gt;lied&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;ljóð&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;liuþōn&lt;/i&gt;, sjunga, av omstritt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vara..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vara..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;vara&lt;/b&gt;, fortvara = fsv. = da. &lt;i&gt;vare&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;waren&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;warôn&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wazōn&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*wezōn-&lt;/i&gt; = fsav. &lt;i&gt;werôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;werên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;währen&lt;/i&gt;); till germ. &lt;i&gt;*wesan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vara 1&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;varaktig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;varaktogher&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;waraftich&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;-aktig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1181" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;vara&lt;/b&gt;, fortvara = fsv. = da. &lt;i&gt;vare&lt;/i&gt;; från mlty. &lt;i&gt;waren&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;warôn&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*wazōn&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*wezōn-&lt;/i&gt; = fsav. &lt;i&gt;werôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;werên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;währen&lt;/i&gt;); till germ. &lt;i&gt;*wesan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vara 1&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;varaktig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;varaktogher&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;waraftich&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;-aktig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="livländare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--livländare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--livländare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;livländare&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;liff-&lt;/b&gt;, till &lt;sp&gt;Livland&lt;/sp&gt;. Enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. ss. 7, 205 egentl. germ., till en stam &lt;i&gt;*(s)līwa-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;slý&lt;/i&gt;, slemmiga vattenväxter, sv. dial. &lt;i&gt;slī&lt;/i&gt;, slem, finska lånordet &lt;i&gt;liiva&lt;/i&gt;, slam, grek. &lt;i&gt;leĩos&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*leiu̯o-&lt;/i&gt;), glatt, flack, om orter, lett. &lt;i&gt;leija&lt;/i&gt;, dal (jfr &lt;sp&gt;slem&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ler&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt;); alltså 'sumpmark' el. 'kustland'. Om lett. &lt;i&gt;leija&lt;/i&gt; se dock förf. Ark. 35: 192. — Hit hör möjl. också stadsn. &lt;sp&gt;Libau&lt;/sp&gt;. — Härav det från Livland härstammande sv. familjen, &lt;sp&gt;von Liewen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0503" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;livländare&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;liff-&lt;/b&gt;, till &lt;sp&gt;Livland&lt;/sp&gt;. Enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. ss. 7, 205 egentl. germ., till en stam &lt;i&gt;*(s)līwa-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;slý&lt;/i&gt;, slemmiga vattenväxter, sv. dial. &lt;i&gt;slī&lt;/i&gt;, slem, finska lånordet &lt;i&gt;liiva&lt;/i&gt;, slam, grek. &lt;i&gt;leĩos&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*leiu̯o-&lt;/i&gt;), glatt, flack, om orter, lett. &lt;i&gt;leija&lt;/i&gt;, dal (jfr &lt;sp&gt;slem&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ler&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt;); alltså 'sumpmark' el. 'kustland'. Om lett. &lt;i&gt;leija&lt;/i&gt; se dock förf. Ark. 35: 192. — Hit hör möjl. också stadsn. &lt;sp&gt;Libau&lt;/sp&gt;. — Härav det från Livland härstammande sv. familjen, &lt;sp&gt;von Liewen&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="livré" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--livré..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--livré..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;livré&lt;/b&gt;, 1663: &lt;i&gt;livrée&lt;/i&gt;, jfr nedan, av fra. &lt;i&gt;livrée&lt;/i&gt;, egentl. om dräkter som husbonden, i sht konungen, vid större fester gav sina tjänare, 'det överlämnade', till &lt;i&gt;livrer&lt;/i&gt;, överlämna; se f. ö. &lt;sp&gt;leverera&lt;/sp&gt;. Den ä. nsv. formen &lt;i&gt;liberi&lt;/i&gt;, 1616 o. f. ö. under 1600- o. en del av 1700-t., härstammar från ä. ty. &lt;i&gt;lieberey&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;liberee&lt;/i&gt;, liksom det vanliga &lt;i&gt;liveri&lt;/i&gt;, 1621 o. ännu o. 1800, från ä. ty. &lt;i&gt;liveree&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;liverei&lt;/i&gt;. — Förr stundom även, liksom i fra., i betyd. '(livré)betjäning', t. ex. G. J. Ehrensvärd 1780: 'Först gingo hennes livrée, tre och tre i bredd'; jfr Leopolds Eglé och Annett: 'Med statsvagn, hof-livré, entréer, taburett', där &lt;i&gt;hoflivré&lt;/i&gt; betyder 'hovbetjäning'. I Tersmedens memoarer (o. 1780) stundom i betyd. 'uniform', vilket senare ord där emellertid också användes." />
        <feat att="faksimilID" val="0503" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;livré&lt;/b&gt;, 1663: &lt;i&gt;livrée&lt;/i&gt;, jfr nedan, av fra. &lt;i&gt;livrée&lt;/i&gt;, egentl. om dräkter som husbonden, i sht konungen, vid större fester gav sina tjänare, 'det överlämnade', till &lt;i&gt;livrer&lt;/i&gt;, överlämna; se f. ö. &lt;sp&gt;leverera&lt;/sp&gt;. Den ä. nsv. formen &lt;i&gt;liberi&lt;/i&gt;, 1616 o. f. ö. under 1600- o. en del av 1700-t., härstammar från ä. ty. &lt;i&gt;lieberey&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;liberee&lt;/i&gt;, liksom det vanliga &lt;i&gt;liveri&lt;/i&gt;, 1621 o. ännu o. 1800, från ä. ty. &lt;i&gt;liveree&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;liverei&lt;/i&gt;. — Förr stundom även, liksom i fra., i betyd. '(livré)betjäning', t. ex. G. J. Ehrensvärd 1780: 'Först gingo hennes livrée, tre och tre i bredd'; jfr Leopolds Eglé och Annett: 'Med statsvagn, hof-livré, entréer, taburett', där &lt;i&gt;hoflivré&lt;/i&gt; betyder 'hovbetjäning'. I Tersmedens memoarer (o. 1780) stundom i betyd. 'uniform', vilket senare ord där emellertid också användes." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liturgi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liturgi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liturgi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liturgi&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;liturgie&lt;/i&gt; osv., av kyrkolat. &lt;i&gt;liturgia&lt;/i&gt;, helig kyrklig förrättning, av grek. &lt;i&gt;leitourgía&lt;/i&gt;, offentlig förrättning el. ämbete, till &lt;i&gt;léïtos&lt;/i&gt;, offentlig, beträffande folket (till &lt;i&gt;laós&lt;/i&gt;, folk; jfr &lt;sp&gt;lekman&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;-ourgía&lt;/i&gt;, förrättning, &lt;i&gt;-ourgós&lt;/i&gt;, förrättare (se &lt;sp&gt;kirurg&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;érgon&lt;/i&gt;, arbete (= &lt;sp&gt;verk&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0502" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liturgi&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;liturgie&lt;/i&gt; osv., av kyrkolat. &lt;i&gt;liturgia&lt;/i&gt;, helig kyrklig förrättning, av grek. &lt;i&gt;leitourgía&lt;/i&gt;, offentlig förrättning el. ämbete, till &lt;i&gt;léïtos&lt;/i&gt;, offentlig, beträffande folket (till &lt;i&gt;laós&lt;/i&gt;, folk; jfr &lt;sp&gt;lekman&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;-ourgía&lt;/i&gt;, förrättning, &lt;i&gt;-ourgós&lt;/i&gt;, förrättare (se &lt;sp&gt;kirurg&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;érgon&lt;/i&gt;, arbete (= &lt;sp&gt;verk&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;līf&lt;/i&gt;, liv, livstid, kropp, midja, moderliv = isl. &lt;i&gt;líf&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;liv&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;lîf&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lîb&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lîb&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leib&lt;/i&gt;, kropp; annars &lt;i&gt;leben&lt;/i&gt; av vb. &lt;i&gt;leben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lif&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;life&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*līfa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*līƀa-&lt;/i&gt; n., till germ. vb. &lt;i&gt;*līƀan&lt;/i&gt;, egentl.: bliva kvar (i sammans. &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;), med avljudsformen &lt;i&gt;*libēn&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;; om härledningen se &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;. Betyd. 'kropp' saknas i ags. o. eng.; i nord. spr. torde den ha inkommit samtidigt med kristendomen (i motsättning till &lt;sp&gt;själ&lt;/sp&gt;). I en del uttr. lån från ty.; ävenså i åtsk. sammans., bl. a. i den förbleknade betyd. 'person', t. ex. &lt;sp&gt;livmedikus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;livrätt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;livvakt&lt;/sp&gt; (efter ty. &lt;i&gt;leibarzt, -gericht, -wache&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Med liv och lust&lt;/sp&gt;, motsv. i da., genom felaktig övers. av ty. &lt;i&gt;mit lieb&lt;/i&gt; (dvs. kärlek) &lt;i&gt;und lust&lt;/i&gt;. — Detta ord har alldeles undanträngt ett annat urgammalt ord för 'liv': germ. &lt;i&gt;*ferhwu-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjǫr&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ferah&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;feorh&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;faírhvus&lt;/i&gt;, värld, av ie. &lt;i&gt;*perk̑u-&lt;/i&gt;; (genit. &lt;i&gt;*perku̯-&lt;/i&gt;) = sanskr. &lt;i&gt;párçu&lt;/i&gt;, revben (dit bl. a. livsfunktionernas säte förlades; jfr &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;), vartill avledn. isl. &lt;i&gt;firar&lt;/i&gt;, män, ävensom, med deiitalavledn., isl. &lt;i&gt;fyrðar&lt;/i&gt;, män (av germ.&lt;i&gt; *ferᵹwiðōz&lt;/i&gt;, förf. Ark. 7: 168), o. ags. &lt;i&gt;fer(h)ð&lt;/i&gt;, liv, ffris. &lt;i&gt;fer(e)th&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Livaktig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;līfaktogher&lt;/i&gt;, levande, livaktig, från mlty. &lt;i&gt;lifachtig&lt;/i&gt;, som rör kroppen = ty. &lt;i&gt;leibhafi(ig)&lt;/i&gt;; i da. betyder &lt;i&gt;livagtig&lt;/i&gt;, livslevande, i egen person; jfr ty. &lt;i&gt;leibhaft&lt;/i&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;-agtig&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Livmoder&lt;/sp&gt;, 1715 = da., till &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt; i betyd. 'underliv' (jfr &lt;sp&gt;livsfrukt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;moderlivet&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;moder&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;livmoder&lt;/sp&gt;, i &lt;sp&gt;modersjuka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;moderpassion&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;modern&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mora&lt;/i&gt; best. form ds. = ty. &lt;i&gt;mutter&lt;/i&gt;, efter lat. &lt;i&gt;mātrix&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;mattram&lt;/sp&gt;), avledn. av &lt;i&gt;māter&lt;/i&gt;, moder. — &lt;sp&gt;Livsandar&lt;/sp&gt;, Ehrenadler Telem. 1723 (i fra. originalet: &lt;i&gt;esprits&lt;/i&gt;), motsv. da. &lt;i&gt;livsaander&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;lebensgeister&lt;/i&gt;, övers. av mlat. &lt;i&gt;spiritus vitales&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;animales&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;animal spirits&lt;/i&gt;), ett slags luftartade väsen, som troddes genomströmma ådrorna o. spela en viktig roll vid livsprocesserna. I denna filos. o. naturvet. betyd. ofta under 1700-t., t. ex. Rydelius, Wallerius, A. J. Retzius. — &lt;sp&gt;Livstråd&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty., eng., från uppfattningen om nornorna, som spunno o. avskuro barnets 'livstråd', ävensom efter den likartade föreställningen om de romerska ödesgudinnorna (parcæ)." />
        <feat att="faksimilID" val="0502" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;līf&lt;/i&gt;, liv, livstid, kropp, midja, moderliv = isl. &lt;i&gt;líf&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;liv&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;lîf&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lîb&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lîb&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leib&lt;/i&gt;, kropp; annars &lt;i&gt;leben&lt;/i&gt; av vb. &lt;i&gt;leben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lif&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;life&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*līfa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*līƀa-&lt;/i&gt; n., till germ. vb. &lt;i&gt;*līƀan&lt;/i&gt;, egentl.: bliva kvar (i sammans. &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;), med avljudsformen &lt;i&gt;*libēn&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;; om härledningen se &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;. Betyd. 'kropp' saknas i ags. o. eng.; i nord. spr. torde den ha inkommit samtidigt med kristendomen (i motsättning till &lt;sp&gt;själ&lt;/sp&gt;). I en del uttr. lån från ty.; ävenså i åtsk. sammans., bl. a. i den förbleknade betyd. 'person', t. ex. &lt;sp&gt;livmedikus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;livrätt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;livvakt&lt;/sp&gt; (efter ty. &lt;i&gt;leibarzt, -gericht, -wache&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;Med liv och lust&lt;/sp&gt;, motsv. i da., genom felaktig övers. av ty. &lt;i&gt;mit lieb&lt;/i&gt; (dvs. kärlek) &lt;i&gt;und lust&lt;/i&gt;. — Detta ord har alldeles undanträngt ett annat urgammalt ord för 'liv': germ. &lt;i&gt;*ferhwu-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fjǫr&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ferah&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;feorh&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;faírhvus&lt;/i&gt;, värld, av ie. &lt;i&gt;*perk̑u-&lt;/i&gt;; (genit. &lt;i&gt;*perku̯-&lt;/i&gt;) = sanskr. &lt;i&gt;párçu&lt;/i&gt;, revben (dit bl. a. livsfunktionernas säte förlades; jfr &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;), vartill avledn. isl. &lt;i&gt;firar&lt;/i&gt;, män, ävensom, med deiitalavledn., isl. &lt;i&gt;fyrðar&lt;/i&gt;, män (av germ.&lt;i&gt; *ferᵹwiðōz&lt;/i&gt;, förf. Ark. 7: 168), o. ags. &lt;i&gt;fer(h)ð&lt;/i&gt;, liv, ffris. &lt;i&gt;fer(e)th&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Livaktig&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;līfaktogher&lt;/i&gt;, levande, livaktig, från mlty. &lt;i&gt;lifachtig&lt;/i&gt;, som rör kroppen = ty. &lt;i&gt;leibhafi(ig)&lt;/i&gt;; i da. betyder &lt;i&gt;livagtig&lt;/i&gt;, livslevande, i egen person; jfr ty. &lt;i&gt;leibhaft&lt;/i&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;-agtig&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Livmoder&lt;/sp&gt;, 1715 = da., till &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt; i betyd. 'underliv' (jfr &lt;sp&gt;livsfrukt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;moderlivet&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;moder&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;livmoder&lt;/sp&gt;, i &lt;sp&gt;modersjuka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;moderpassion&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;modern&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mora&lt;/i&gt; best. form ds. = ty. &lt;i&gt;mutter&lt;/i&gt;, efter lat. &lt;i&gt;mātrix&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;mattram&lt;/sp&gt;), avledn. av &lt;i&gt;māter&lt;/i&gt;, moder. — &lt;sp&gt;Livsandar&lt;/sp&gt;, Ehrenadler Telem. 1723 (i fra. originalet: &lt;i&gt;esprits&lt;/i&gt;), motsv. da. &lt;i&gt;livsaander&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;lebensgeister&lt;/i&gt;, övers. av mlat. &lt;i&gt;spiritus vitales&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;animales&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;animal spirits&lt;/i&gt;), ett slags luftartade väsen, som troddes genomströmma ådrorna o. spela en viktig roll vid livsprocesserna. I denna filos. o. naturvet. betyd. ofta under 1700-t., t. ex. Rydelius, Wallerius, A. J. Retzius. — &lt;sp&gt;Livstråd&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty., eng., från uppfattningen om nornorna, som spunno o. avskuro barnets 'livstråd', ävensom efter den likartade föreställningen om de romerska ödesgudinnorna (parcæ)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vangs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vangs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vangs..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vangs&lt;/sp&gt;, osv. dial., plogbill, se under &lt;sp&gt;vigg 1&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vangs&lt;/sp&gt;, osv. dial., plogbill, se under &lt;sp&gt;vigg 1&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="vigg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ljuta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ljuta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ljuta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ljuta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;liūta&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;löt&lt;/i&gt;), få genom lott, få på sin lott, nå, få = isl. &lt;i&gt;hljóta&lt;/i&gt; ungef. ds., fsax. &lt;i&gt;hliotan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;liozan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hléotan&lt;/i&gt;, kasta lott, i mhty. även: spå, trolla, få genom lottning. Härtill de avljudande sbst.-stammarna &lt;i&gt;*hlut-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*hlaut-&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;lott&lt;/sp&gt;. Man har jämfört litau. &lt;i&gt;kliudýti&lt;/i&gt;, fästa o. d., till &lt;i&gt;kliúti&lt;/i&gt;, haka sig fast el. bliva hängande vid, lett. &lt;i&gt;klūt&lt;/i&gt;, lyckas, uppnå, &lt;i&gt;klūtas&lt;/i&gt;, öde, händelse. — Med avs. på betyd. 'spå' o. d. jfr Tacitus Germ., kap. 10." />
        <feat att="faksimilID" val="0505" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ljuta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;liūta&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;löt&lt;/i&gt;), få genom lott, få på sin lott, nå, få = isl. &lt;i&gt;hljóta&lt;/i&gt; ungef. ds., fsax. &lt;i&gt;hliotan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;liozan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;hléotan&lt;/i&gt;, kasta lott, i mhty. även: spå, trolla, få genom lottning. Härtill de avljudande sbst.-stammarna &lt;i&gt;*hlut-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*hlaut-&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;lott&lt;/sp&gt;. Man har jämfört litau. &lt;i&gt;kliudýti&lt;/i&gt;, fästa o. d., till &lt;i&gt;kliúti&lt;/i&gt;, haka sig fast el. bliva hängande vid, lett. &lt;i&gt;klūt&lt;/i&gt;, lyckas, uppnå, &lt;i&gt;klūtas&lt;/i&gt;, öde, händelse. — Med avs. på betyd. 'spå' o. d. jfr Tacitus Germ., kap. 10." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vanilj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vanilj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vanilj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vanilj&lt;/b&gt;, Regnér 1780: &lt;i&gt;vanill&lt;/i&gt;, om växten = ty. &lt;i&gt;vanille&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;vanille&lt;/i&gt;, från span. &lt;i&gt;vainilla&lt;/i&gt;, liten frukt, skida el. balja (sedermera i specialiserad betyd.), dimin. till &lt;i&gt;vaina&lt;/i&gt;, skida, balja, av lat. &lt;i&gt;vāgīna&lt;/i&gt; ds.; alltså syftande på växtens skidfrukt, varav vaniljen beredes. Med samma ursprung av &lt;i&gt;-ilj&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;flottilj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kadrilj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mantilj&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vanilj&lt;/b&gt;, Regnér 1780: &lt;i&gt;vanill&lt;/i&gt;, om växten = ty. &lt;i&gt;vanille&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;vanille&lt;/i&gt;, från span. &lt;i&gt;vainilla&lt;/i&gt;, liten frukt, skida el. balja (sedermera i specialiserad betyd.), dimin. till &lt;i&gt;vaina&lt;/i&gt;, skida, balja, av lat. &lt;i&gt;vāgīna&lt;/i&gt; ds.; alltså syftande på växtens skidfrukt, varav vaniljen beredes. Med samma ursprung av &lt;i&gt;-ilj&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;flottilj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kadrilj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mantilj&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ljusnan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ljusnan..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ljusnan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ljusnan&lt;/b&gt;, älvn., förr: &lt;i&gt;Liosna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Lusn&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;ljus&lt;/sp&gt;, en i vattendragsnamn vanl. betyd.; jfr t. ex. sjön. &lt;sp&gt;Glan&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;glad 1&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Skiren&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;skir&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Viten&lt;/sp&gt;, älvn. &lt;sp&gt;Klaran&lt;/sp&gt; osv. Avledn. &lt;i&gt;-n&lt;/i&gt; är densamma som i fsv. älvn. &lt;i&gt;*Rotn&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Rotneros&lt;/sp&gt;), fsv. sjön. &lt;i&gt;þughn&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Tåkern&lt;/sp&gt;) samt i de av förf. Sjön. 2: 34 f. ö. anförda fallen." />
        <feat att="faksimilID" val="0505" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ljusnan&lt;/b&gt;, älvn., förr: &lt;i&gt;Liosna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Lusn&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;ljus&lt;/sp&gt;, en i vattendragsnamn vanl. betyd.; jfr t. ex. sjön. &lt;sp&gt;Glan&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;glad 1&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Skiren&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;skir&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Viten&lt;/sp&gt;, älvn. &lt;sp&gt;Klaran&lt;/sp&gt; osv. Avledn. &lt;i&gt;-n&lt;/i&gt; är densamma som i fsv. älvn. &lt;i&gt;*Rotn&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Rotneros&lt;/sp&gt;), fsv. sjön. &lt;i&gt;þughn&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Tåkern&lt;/sp&gt;) samt i de av förf. Sjön. 2: 34 f. ö. anförda fallen." />
        <feat att="see" val="Tåkern" />
        <feat att="see" val="Rotneros" />
        <feat att="see" val="Klaran" />
        <feat att="see" val="Viten" />
        <feat att="see" val="skir" />
        <feat att="see" val="Skiren" />
        <feat att="see" val="glad" />
        <feat att="see" val="Glan" />
        <feat att="see" val="ljus" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vank" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vank..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vank..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vank&lt;/b&gt; i t. ex. &lt;sp&gt;utan vank och lyte&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vanke&lt;/i&gt;, fel, fläck, jämte &lt;i&gt;vank&lt;/i&gt;, vacklande, sviktande, ovisshet =. no. &lt;i&gt;vank&lt;/i&gt;, lyte, från mlty. &lt;i&gt;wank&lt;/i&gt;, vacklande, ändring, fel, tvivel = mhty., ty. (numera nästan blott i uttr. &lt;i&gt;ohne wank&lt;/i&gt;, utan att vackla), vbalabstr. till &lt;sp&gt;vinka&lt;/sp&gt; i en ursprungligare betyd. såsom t. ex. &lt;sp&gt;stank&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;stinka&lt;/sp&gt;. Jfr följ., &lt;sp&gt;vankelmod&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skavank&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vank&lt;/b&gt; i t. ex. &lt;sp&gt;utan vank och lyte&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vanke&lt;/i&gt;, fel, fläck, jämte &lt;i&gt;vank&lt;/i&gt;, vacklande, sviktande, ovisshet =. no. &lt;i&gt;vank&lt;/i&gt;, lyte, från mlty. &lt;i&gt;wank&lt;/i&gt;, vacklande, ändring, fel, tvivel = mhty., ty. (numera nästan blott i uttr. &lt;i&gt;ohne wank&lt;/i&gt;, utan att vackla), vbalabstr. till &lt;sp&gt;vinka&lt;/sp&gt; i en ursprungligare betyd. såsom t. ex. &lt;sp&gt;stank&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;stinka&lt;/sp&gt;. Jfr följ., &lt;sp&gt;vankelmod&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skavank&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vanka 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ljungeld" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ljungeld..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ljungeld..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ljungeld&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;liungelder&lt;/i&gt; m. m., av ä. fsv. &lt;i&gt;liugnelder&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;liugnild&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*leuᵹna-&lt;/i&gt;, växl. med &lt;i&gt;*leuhna-&lt;/i&gt; i ä. da. &lt;i&gt;liun&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lyn&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;luk&lt;/i&gt;, lysa, i &lt;sp&gt;ljus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;låga 2&lt;/sp&gt;; jfr av andra ord för 'blixt' till samma rot: ä. da. &lt;i&gt;liugnæth&lt;/i&gt;, varav yngre &lt;i&gt;lynet&lt;/i&gt;, en bildning på &lt;i&gt;-aðr&lt;/i&gt;, ävensom ags. &lt;i&gt;líegetu&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;lóche&lt;/i&gt; o. got. &lt;i&gt;lauhmuni&lt;/i&gt;, det senare en femininbildning till en försvunnen mask. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam, motsv., med annat avljudsstadium, isl. &lt;i&gt;ljóme&lt;/i&gt;, glans, nordsv. dial. &lt;i&gt;ljöm&lt;/i&gt;, norrsken, fsax. &lt;i&gt;liomo&lt;/i&gt;, glans, ags. &lt;i&gt;léoma&lt;/i&gt;; jfr även lat. &lt;i&gt;lūmen&lt;/i&gt;, ljus (av &lt;i&gt;*leuksmen&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;iluminös&lt;/sp&gt;). — Härtill vb. &lt;sp&gt;ljunga&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;lyne&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0504" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ljungeld&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;liungelder&lt;/i&gt; m. m., av ä. fsv. &lt;i&gt;liugnelder&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;liugnild&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*leuᵹna-&lt;/i&gt;, växl. med &lt;i&gt;*leuhna-&lt;/i&gt; i ä. da. &lt;i&gt;liun&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lyn&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;luk&lt;/i&gt;, lysa, i &lt;sp&gt;ljus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;låga 2&lt;/sp&gt;; jfr av andra ord för 'blixt' till samma rot: ä. da. &lt;i&gt;liugnæth&lt;/i&gt;, varav yngre &lt;i&gt;lynet&lt;/i&gt;, en bildning på &lt;i&gt;-aðr&lt;/i&gt;, ävensom ags. &lt;i&gt;líegetu&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;lóche&lt;/i&gt; o. got. &lt;i&gt;lauhmuni&lt;/i&gt;, det senare en femininbildning till en försvunnen mask. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam, motsv., med annat avljudsstadium, isl. &lt;i&gt;ljóme&lt;/i&gt;, glans, nordsv. dial. &lt;i&gt;ljöm&lt;/i&gt;, norrsken, fsax. &lt;i&gt;liomo&lt;/i&gt;, glans, ags. &lt;i&gt;léoma&lt;/i&gt;; jfr även lat. &lt;i&gt;lūmen&lt;/i&gt;, ljus (av &lt;i&gt;*leuksmen&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;iluminös&lt;/sp&gt;). — Härtill vb. &lt;sp&gt;ljunga&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;lyne&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vankas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vankas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vankas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vankas&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;vanka&lt;/i&gt; 1528, Sahlstedt 1773, y. fsv. 1516 (Sdw. Tillägg), i ä. nsv. även &lt;i&gt;vånka&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vanka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vanke&lt;/i&gt;. Enl. Tamm Ark. 2: 348 &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av fsv. &lt;i&gt;vān&lt;/i&gt;, förhoppning (= &lt;sp&gt;vån&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: giva hopp om, ha utsikt till, med förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; framför två konsonanter (jfr &lt;sp&gt;sarga&lt;/sp&gt;). Synes dock snarare vara lån från likbetydande mlty. &lt;i&gt;wanken&lt;/i&gt; (jfr lty. &lt;i&gt;dar wanket de rode&lt;/i&gt;, dvs. vankas stryk) = &lt;sp&gt;vanka 1&lt;/sp&gt;; se Grimm Wb. sp. 1836," />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vankas&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;vanka&lt;/i&gt; 1528, Sahlstedt 1773, y. fsv. 1516 (Sdw. Tillägg), i ä. nsv. även &lt;i&gt;vånka&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;vanka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;vanke&lt;/i&gt;. Enl. Tamm Ark. 2: 348 &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av fsv. &lt;i&gt;vān&lt;/i&gt;, förhoppning (= &lt;sp&gt;vån&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: giva hopp om, ha utsikt till, med förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; framför två konsonanter (jfr &lt;sp&gt;sarga&lt;/sp&gt;). Synes dock snarare vara lån från likbetydande mlty. &lt;i&gt;wanken&lt;/i&gt; (jfr lty. &lt;i&gt;dar wanket de rode&lt;/i&gt;, dvs. vankas stryk) = &lt;sp&gt;vanka 1&lt;/sp&gt;; se Grimm Wb. sp. 1836," />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vanka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vanka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vanka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vanka&lt;/b&gt;, i ä. nsv. (15- o. 1600-t.) även: vackla, vara vankelmodig = fsv. (även: röra sig hit o. dit, fara), no. = da. &lt;i&gt;vanke&lt;/i&gt;, motsv. el. snarast lånat från mlty. &lt;sp&gt;wanken&lt;/sp&gt; ds. = fhty. &lt;i&gt;wankôn&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit, vackla, svikta, vika undan (ty. &lt;i&gt;wanken&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;vakka&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-nk-&lt;/i&gt;); avledn. till &lt;sp&gt;vank&lt;/sp&gt; i dess äldre betyd. 'vacklande, sviktande'. Jfr &lt;sp&gt;våk&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vanka&lt;/b&gt;, i ä. nsv. (15- o. 1600-t.) även: vackla, vara vankelmodig = fsv. (även: röra sig hit o. dit, fara), no. = da. &lt;i&gt;vanke&lt;/i&gt;, motsv. el. snarast lånat från mlty. &lt;sp&gt;wanken&lt;/sp&gt; ds. = fhty. &lt;i&gt;wankôn&lt;/i&gt;, röra sig hit o. dit, vackla, svikta, vika undan (ty. &lt;i&gt;wanken&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;vakka&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-nk-&lt;/i&gt;); avledn. till &lt;sp&gt;vank&lt;/sp&gt; i dess äldre betyd. 'vacklande, sviktande'. Jfr &lt;sp&gt;våk&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="vankas 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vann" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vann..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vann..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vann&lt;/sp&gt;, sv. dial., spö, se &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vann&lt;/sp&gt;, sv. dial., spö, se &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="vinda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vankelmod" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vankelmod..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vankelmod..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vankelmod&lt;/b&gt;, Runius 1706, (ej i da.), från mlty. &lt;i&gt;wankelmôt&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;wankelmut&lt;/i&gt;, vartill &lt;sp&gt;vankelmodig&lt;/sp&gt; 1635; &lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt; 1623, jfr &lt;i&gt;vankelmodighet&lt;/i&gt; 1629 (&lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt; 1628) = da., från motsv. ty. uttr.; till adj. mlty. &lt;i&gt;wankel&lt;/i&gt;, ostadig (ä. nsv. &lt;i&gt;vankel&lt;/i&gt; o. 1680) = fhty. &lt;i&gt;wankal&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wancol&lt;/i&gt;, avledn. av sbst. &lt;sp&gt;vank&lt;/sp&gt; i dess äldre betyd. 'vacklande'; o. mod i betyd. 'sinne(lag)';.se &lt;sp&gt;mod&lt;/sp&gt; i o. högmod under &lt;sp&gt;hög 1&lt;/sp&gt;. Jfr ä. nsv. &lt;i&gt;vankelaklig, -bar, -haflig, -sint&lt;/i&gt;, vankelmodig." />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vankelmod&lt;/b&gt;, Runius 1706, (ej i da.), från mlty. &lt;i&gt;wankelmôt&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;wankelmut&lt;/i&gt;, vartill &lt;sp&gt;vankelmodig&lt;/sp&gt; 1635; &lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt; 1623, jfr &lt;i&gt;vankelmodighet&lt;/i&gt; 1629 (&lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt; 1628) = da., från motsv. ty. uttr.; till adj. mlty. &lt;i&gt;wankel&lt;/i&gt;, ostadig (ä. nsv. &lt;i&gt;vankel&lt;/i&gt; o. 1680) = fhty. &lt;i&gt;wankal&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wancol&lt;/i&gt;, avledn. av sbst. &lt;sp&gt;vank&lt;/sp&gt; i dess äldre betyd. 'vacklande'; o. mod i betyd. 'sinne(lag)';.se &lt;sp&gt;mod&lt;/sp&gt; i o. högmod under &lt;sp&gt;hög 1&lt;/sp&gt;. Jfr ä. nsv. &lt;i&gt;vankelaklig, -bar, -haflig, -sint&lt;/i&gt;, vankelmodig." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vansklig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vansklig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vansklig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vansklig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vanskliker&lt;/i&gt;, skröplig, vanmäktig, skadlig = da. &lt;i&gt;vanskelig&lt;/i&gt;, svår; liksom &lt;sp&gt;förvanska&lt;/sp&gt; till en adj.-stam &lt;i&gt;vansk-&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;vander&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vandr&lt;/i&gt;, nogräknad, svår; se &lt;sp&gt;vånda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1178" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vansklig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;vanskliker&lt;/i&gt;, skröplig, vanmäktig, skadlig = da. &lt;i&gt;vanskelig&lt;/i&gt;, svår; liksom &lt;sp&gt;förvanska&lt;/sp&gt; till en adj.-stam &lt;i&gt;vansk-&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;vander&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vandr&lt;/i&gt;, nogräknad, svår; se &lt;sp&gt;vånda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vånda" />
        <feat att="see" val="förvanska" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vanna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vanna..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vanna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vanna&lt;/b&gt; (sädes-), redskap (förr korg el. såll) varmed säd rensas, i ä. nsv. även: kar, så, 1638 osv. = fsv. God. Ups. G 20; från mlty. wanne = fhty. wanna (ty. wanne i båda betyd.). Snarast lån från lat. vannus, sädesvanna (av *vantno-el. *vatno-), varav fra. van o. ags. fann (eng. fan, även: solfjäder), besl. med lat. ventiläre, bl. a. 'rensa säd, vanna', egentl.: utsätta för vinden, got. windiskaurö, kastskovel, diswinpjan,sön-dersmula, kasta i sär, fhty. wintön, rensa säd, winta, kastskovel, ags. windwian, vanna o. d. (eng. &lt;i&gt;winnow&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;vinza&lt;/i&gt; ds. (av &lt;i&gt;*wendisōn&lt;/i&gt;), ävensom grek. &lt;i&gt;(h)aínō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯ani̯ō&lt;/i&gt;), rensar säd, litau. &lt;i&gt;vė́tyti&lt;/i&gt; osv.; till nasalerade o. onasalerade former av roten i &lt;sp&gt;vind, vaja&lt;/sp&gt; resp. &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt;; alltså: verktyg, varmed säd utsättes för vinden. Enl. somliga är dock fhty. &lt;i&gt;wanna&lt;/i&gt; icke lånat från, utan urbesl. medlat, &lt;i&gt;vannus&lt;/i&gt;, en uppfattning, som icke kan bestämt avvisas. — Härtill vb. &lt;sp&gt;vanna&lt;/sp&gt;, I. Erici o. 1645 = mlty., ty. &lt;i&gt;wannen&lt;/i&gt;. — Den gamla benämningen har överflyttats på den moderna sädesrensningsmaskin, som går under namnet &lt;sp&gt;fläktvanna&lt;/sp&gt;. — Två andra dialektord för 'vanna' (el. ungef. motsv. redskap) äro &lt;i&gt;bläkla&lt;/i&gt; t. ex. Vgtl., till vb. &lt;i&gt;bläkta&lt;/i&gt;, fläkta, vifta, av germ. &lt;i&gt;*blakatjan&lt;/i&gt;, till isl. osv. &lt;i&gt;blaka&lt;/i&gt; ds. (se f. ö. förf. Ark. 14: 7); o. det likaledes deverbatlva sv. dial. &lt;i&gt;dryfta&lt;/i&gt; (även hos Lind 1749 under &lt;i&gt;worfeln&lt;/i&gt;) till vb. &lt;i&gt;dryfta&lt;/i&gt;, likaledes ett verb på &lt;i&gt;-aljan&lt;/i&gt; (varom under &lt;sp&gt;dryfta&lt;/sp&gt;); jfr dial. &lt;i&gt;dröftelråg&lt;/i&gt; ds. o. till bildningen f. ö. &lt;i&gt;skäkta&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;skäkta&lt;/sp&gt; 3. I fhty. finnes ett vb. &lt;i&gt;fowen&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*fawjan&lt;/i&gt;) i betyd. 'rensa säd', vars förmodade samhörighet med grek. &lt;i&gt;ptýon&lt;/i&gt;, kastskovel, är mycket oviss. Jfr även under &lt;sp&gt;syfta&lt;/sp&gt; 2. Det kan f. ö. betr. äldre uttryck stundom falla sig svårt att bestämma, när rensning av sådan medelst kastskovel el. med skakning i korg el. såll (vanna) avses. I lat. betyder &lt;i&gt;vannus&lt;/i&gt; 'vanna', men det besl. &lt;i&gt;ventilābrum&lt;/i&gt; 'kastskovel'. Rensning av säd medelst kastskovlar omtalas redan i Homeri Iliad V: 'Såsom när agnarna flyga för vind på den signade logen, / allt under skovlarnas kast, när den ljusa gudinnan Demeter / skiljer vid häftigt blåsande vind ifrån agnarna säden'." />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vanna&lt;/b&gt; (sädes-), redskap (förr korg el. såll) varmed säd rensas, i ä. nsv. även: kar, så, 1638 osv. = fsv. God. Ups. G 20; från mlty. wanne = fhty. wanna (ty. wanne i båda betyd.). Snarast lån från lat. vannus, sädesvanna (av *vantno-el. *vatno-), varav fra. van o. ags. fann (eng. fan, även: solfjäder), besl. med lat. ventiläre, bl. a. 'rensa säd, vanna', egentl.: utsätta för vinden, got. windiskaurö, kastskovel, diswinpjan,sön-dersmula, kasta i sär, fhty. wintön, rensa säd, winta, kastskovel, ags. windwian, vanna o. d. (eng. &lt;i&gt;winnow&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;vinza&lt;/i&gt; ds. (av &lt;i&gt;*wendisōn&lt;/i&gt;), ävensom grek. &lt;i&gt;(h)aínō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*u̯ani̯ō&lt;/i&gt;), rensar säd, litau. &lt;i&gt;vė́tyti&lt;/i&gt; osv.; till nasalerade o. onasalerade former av roten i &lt;sp&gt;vind, vaja&lt;/sp&gt; resp. &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt;; alltså: verktyg, varmed säd utsättes för vinden. Enl. somliga är dock fhty. &lt;i&gt;wanna&lt;/i&gt; icke lånat från, utan urbesl. medlat, &lt;i&gt;vannus&lt;/i&gt;, en uppfattning, som icke kan bestämt avvisas. — Härtill vb. &lt;sp&gt;vanna&lt;/sp&gt;, I. Erici o. 1645 = mlty., ty. &lt;i&gt;wannen&lt;/i&gt;. — Den gamla benämningen har överflyttats på den moderna sädesrensningsmaskin, som går under namnet &lt;sp&gt;fläktvanna&lt;/sp&gt;. — Två andra dialektord för 'vanna' (el. ungef. motsv. redskap) äro &lt;i&gt;bläkla&lt;/i&gt; t. ex. Vgtl., till vb. &lt;i&gt;bläkta&lt;/i&gt;, fläkta, vifta, av germ. &lt;i&gt;*blakatjan&lt;/i&gt;, till isl. osv. &lt;i&gt;blaka&lt;/i&gt; ds. (se f. ö. förf. Ark. 14: 7); o. det likaledes deverbatlva sv. dial. &lt;i&gt;dryfta&lt;/i&gt; (även hos Lind 1749 under &lt;i&gt;worfeln&lt;/i&gt;) till vb. &lt;i&gt;dryfta&lt;/i&gt;, likaledes ett verb på &lt;i&gt;-aljan&lt;/i&gt; (varom under &lt;sp&gt;dryfta&lt;/sp&gt;); jfr dial. &lt;i&gt;dröftelråg&lt;/i&gt; ds. o. till bildningen f. ö. &lt;i&gt;skäkta&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;skäkta&lt;/sp&gt; 3. I fhty. finnes ett vb. &lt;i&gt;fowen&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*fawjan&lt;/i&gt;) i betyd. 'rensa säd', vars förmodade samhörighet med grek. &lt;i&gt;ptýon&lt;/i&gt;, kastskovel, är mycket oviss. Jfr även under &lt;sp&gt;syfta&lt;/sp&gt; 2. Det kan f. ö. betr. äldre uttryck stundom falla sig svårt att bestämma, när rensning av sådan medelst kastskovel el. med skakning i korg el. såll (vanna) avses. I lat. betyder &lt;i&gt;vannus&lt;/i&gt; 'vanna', men det besl. &lt;i&gt;ventilābrum&lt;/i&gt; 'kastskovel'. Rensning av säd medelst kastskovlar omtalas redan i Homeri Iliad V: 'Såsom när agnarna flyga för vind på den signade logen, / allt under skovlarnas kast, när den ljusa gudinnan Demeter / skiljer vid häftigt blåsande vind ifrån agnarna säden'." />
        <feat att="see" val="syfta" />
        <feat att="see" val="skäkta" />
        <feat att="see" val="dryfta" />
        <feat att="see" val="fläktvanna" />
        <feat att="see" val="vanna" />
        <feat att="see" val="väder" />
        <feat att="see" val="vind" />
        <feat att="see" val="vaja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vant" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vant..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vant..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vant&lt;/b&gt;, sjöt., om vissa tåg; Rosenfeldt 1698 = da. &lt;i&gt;vant&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt;, från lty. el. holl. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt; (det senare från lty. att döma av &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;-et), till &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt;, slingra, väva, fläta, alltså = mlty. &lt;i&gt;(ge)want&lt;/i&gt;, klädning, mhty. &lt;i&gt;gewant&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gewand&lt;/i&gt;) ds. o. mlty. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt;, vägg; egentl.: det vävda resp. flätade. Snarast, på grund av analogien eng. &lt;i&gt;shroud&lt;/i&gt;, vant = &lt;i&gt;shroud&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;skrud&lt;/sp&gt;, en överförd anv. av &lt;i&gt;want&lt;/i&gt;, klädning, betäckning; men kunde också tänkas beteckna liksom mastens vägg. — Till ett verb för 'väva' o. d. hör även &lt;sp&gt;vevling&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1178" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vant&lt;/b&gt;, sjöt., om vissa tåg; Rosenfeldt 1698 = da. &lt;i&gt;vant&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt;, från lty. el. holl. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt; (det senare från lty. att döma av &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;-et), till &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt;, slingra, väva, fläta, alltså = mlty. &lt;i&gt;(ge)want&lt;/i&gt;, klädning, mhty. &lt;i&gt;gewant&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gewand&lt;/i&gt;) ds. o. mlty. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt;, vägg; egentl.: det vävda resp. flätade. Snarast, på grund av analogien eng. &lt;i&gt;shroud&lt;/i&gt;, vant = &lt;i&gt;shroud&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;skrud&lt;/sp&gt;, en överförd anv. av &lt;i&gt;want&lt;/i&gt;, klädning, betäckning; men kunde också tänkas beteckna liksom mastens vägg. — Till ett verb för 'väva' o. d. hör även &lt;sp&gt;vevling&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="vevling" />
        <feat att="see" val="skrud" />
        <feat att="see" val="vinda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vanstad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vanstad..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vanstad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vanstad&lt;/b&gt;, sn i Färs hd Skå., fsv. &lt;i&gt;Vatnstalha&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;Vattensta&lt;/sp&gt; Uppl., fsv. &lt;i&gt;Vatnasta&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;; till en ej synnerligen talrik grupp av ortnamn på &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt;, som innehålla appellativer (ej personnamn); se &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1178" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vanstad&lt;/b&gt;, sn i Färs hd Skå., fsv. &lt;i&gt;Vatnstalha&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;Vattensta&lt;/sp&gt; Uppl., fsv. &lt;i&gt;Vatnasta&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;; till en ej synnerligen talrik grupp av ortnamn på &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt;, som innehålla appellativer (ej personnamn); se &lt;sp&gt;-stad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-stad" />
        <feat att="see" val="-stad" />
        <feat att="see" val="vatten" />
        <feat att="see" val="Vattensta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vanås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vanås..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vanås..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Vanås&lt;/b&gt;, slott i Skå., av fsv. (fda.) &lt;i&gt;Vatnäs&lt;i&gt;, till &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt; o. ås." />
        <feat att="faksimilID" val="1179" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Vanås&lt;/b&gt;, slott i Skå., av fsv. (fda.) &lt;i&gt;Vatnäs&lt;i&gt;, till &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt; o. ås." />
        <feat att="see" val="vatten" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vante" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vante..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vante..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vante&lt;/b&gt;, sv. dial. också, &lt;i&gt;vatte&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-nt-&lt;/i&gt;), med former på &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt; åtm. på 1600-t. (t. ex. Lex. Linc. 1640 under &lt;i&gt;chirotheca&lt;/i&gt;, O. v. Dalin) = da. &lt;i&gt;vante&lt;/i&gt;; utvidgning av fsv. &lt;i&gt;vanter, vatter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǫttr&lt;/i&gt;, no., dalm. &lt;i&gt;vott&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;vat&lt;/i&gt; m., jfr lty. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;wanten&lt;/i&gt;, sjömanshandskar, från lty.), av germ. &lt;i&gt;*wantu-&lt;/i&gt;, varav det urgamla finska lånordet vanttu, &lt;i&gt;vantus&lt;/i&gt;. Från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;gant&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;guanto&lt;/i&gt; (mlat. &lt;i&gt;vantus&lt;/i&gt;). Möjl., enl. vanligt antagande, av ieur. &lt;i&gt;*u̯ondhnú&lt;/i&gt;, till vb. &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt; (såsom t. ex. hatt av ie. &lt;i&gt;*kadhnú-&lt;/i&gt; o. kanske &lt;sp&gt;galt&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;*gholdnú&lt;/i&gt;), alltså egentl.: det virade, om bindsle kring hand el. arm, vilken betyd. kvarlever i isl. &lt;i&gt;bandvettlingar&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-vantling-&lt;/i&gt;), om band som i en saga en gosse virar om sina händer; jfr isl. &lt;i&gt;vindingr&lt;/i&gt;, om de tygremsor, som man lindade kring undre delen av benet, ävensom no. &lt;i&gt;vevlung&lt;/i&gt;, bindsle kring handleden, till &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt; (jfr Falk Awn. Kleiderk. s. 89). — Fordom synes en viss språklig o. även saklig beröring ha egt rum mellan ärmen o. vantarna. Ryssarna betecknade de urspr. utifrån kommande handskarna med ord som voro avledda av ordet för 'ärm' (&lt;i&gt;rukávŭ&lt;/i&gt;), o. perserna brukade (enl. Xenophon) inför konungen sticka sina händer i de långa ärmarna på rocken, vars namn återges med &lt;i&gt;kándys&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;κάνδυς&lt;/i&gt;). På grund härav förmodar Schrader Reallex. 2:dra uppl. s. 440, att detta ord, som i urgerm. givit ett &lt;i&gt;*hwantus&lt;/i&gt;, mlat. &lt;i&gt;vantus&lt;/i&gt;, i nord. språk lånats från mlat. (liksom t. ex. isl. &lt;i&gt;mǫttull&lt;/i&gt; av mlat. &lt;i&gt;mantulum&lt;/i&gt;); uddljudande &lt;i&gt;hw-&lt;/i&gt; hade i urnord. spr. annars kvarstått. Dock osäkert, om också motsvar. &lt;sp&gt;handske&lt;/sp&gt; o. säkerl. även isl. &lt;i&gt;glófi&lt;/i&gt; ha främmande härkomst. — &lt;sp&gt;Vante&lt;/sp&gt; med motsvar. betecknade i nord. spr. äldst (åtm. i regel) såsom ännu en handbeklädnad utan fingrar; jfr dock fsv. &lt;i&gt;fingervanter (-vante?)&lt;/i&gt; o. nsv. &lt;sp&gt;fingervante&lt;/sp&gt;. Mlat. &lt;i&gt;vantus&lt;/i&gt; betyder däremot vanl. 'handske' (så t. ex. fra. &lt;i&gt;gant&lt;/i&gt;). Om ett annat ord för vante, fra. &lt;i&gt;moufle&lt;/i&gt; osv., se under &lt;sp&gt;muff 1&lt;/sp&gt;. — Förhistoriska benämningar för 'vante' o. 'handske' saknas (i motsats till förh. med beteckningar för 'sko'). — Ordet brukas sedan länge i nedsättande betyd., t. ex. 1668: 'intet achta dhem mer än gambla wantar'; även om personer: &lt;i&gt;en riklig vante&lt;/i&gt; = da. — Dessutom i åtsk. stående uttr. t. ex. &lt;sp&gt;lägga vantarna på&lt;/sp&gt;, t. ex. E. Lundgren 1843, Blanche 1847 osv.; &lt;sp&gt;slå vantarna i bordet&lt;/sp&gt;, ge upp staten, göra konkurs, t. ex. Dalin 1853, Topelius 1856, möjl. egentl. ett bleknat minne av någon symbolisk rättshandling (jfr t. ex. det forna bruket av handsken vid utmaningar); &lt;sp&gt;stå väl i vantarna hos någon&lt;/sp&gt; (förr även &lt;i&gt;vara&lt;/i&gt;), t. ex. Weste 1807, Grusenstolpe 1840, jfr S. Knorring 1838: 'stod mycket väl i Fröken Reginas vantar', ett bokstavsrimmande uttr. (&lt;i&gt;väl&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vantarna&lt;/i&gt;); &lt;sp&gt;tappa vantarna&lt;/sp&gt;, förlora koncepterna, redan t. ex. hos Chronander 1649. — Ingår även i uttr. 'det går så lätt som att lappa vantar', åtm. i dial. ofta med tillägget &lt;i&gt;i månsken&lt;/i&gt;; o. förr dessutom i 'stiga upp som en sol och falla (ned) som en vante', t. ex. O. v. Dalin; nu i stället 'falla ned som en pannkaka, skinnpäls' o. möjl. andra liknande." />
        <feat att="faksimilID" val="1178" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vante&lt;/b&gt;, sv. dial. också, &lt;i&gt;vatte&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-nt-&lt;/i&gt;), med former på &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt; åtm. på 1600-t. (t. ex. Lex. Linc. 1640 under &lt;i&gt;chirotheca&lt;/i&gt;, O. v. Dalin) = da. &lt;i&gt;vante&lt;/i&gt;; utvidgning av fsv. &lt;i&gt;vanter, vatter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vǫttr&lt;/i&gt;, no., dalm. &lt;i&gt;vott&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;vat&lt;/i&gt; m., jfr lty. &lt;i&gt;want&lt;/i&gt; f. (ty. &lt;i&gt;wanten&lt;/i&gt;, sjömanshandskar, från lty.), av germ. &lt;i&gt;*wantu-&lt;/i&gt;, varav det urgamla finska lånordet vanttu, &lt;i&gt;vantus&lt;/i&gt;. Från germ. spr.: fra. &lt;i&gt;gant&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;guanto&lt;/i&gt; (mlat. &lt;i&gt;vantus&lt;/i&gt;). Möjl., enl. vanligt antagande, av ieur. &lt;i&gt;*u̯ondhnú&lt;/i&gt;, till vb. &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt; (såsom t. ex. hatt av ie. &lt;i&gt;*kadhnú-&lt;/i&gt; o. kanske &lt;sp&gt;galt&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;*gholdnú&lt;/i&gt;), alltså egentl.: det virade, om bindsle kring hand el. arm, vilken betyd. kvarlever i isl. &lt;i&gt;bandvettlingar&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-vantling-&lt;/i&gt;), om band som i en saga en gosse virar om sina händer; jfr isl. &lt;i&gt;vindingr&lt;/i&gt;, om de tygremsor, som man lindade kring undre delen av benet, ävensom no. &lt;i&gt;vevlung&lt;/i&gt;, bindsle kring handleden, till &lt;sp&gt;väva&lt;/sp&gt; (jfr Falk Awn. Kleiderk. s. 89). — Fordom synes en viss språklig o. även saklig beröring ha egt rum mellan ärmen o. vantarna. Ryssarna betecknade de urspr. utifrån kommande handskarna med ord som voro avledda av ordet för 'ärm' (&lt;i&gt;rukávŭ&lt;/i&gt;), o. perserna brukade (enl. Xenophon) inför konungen sticka sina händer i de långa ärmarna på rocken, vars namn återges med &lt;i&gt;kándys&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;κάνδυς&lt;/i&gt;). På grund härav förmodar Schrader Reallex. 2:dra uppl. s. 440, att detta ord, som i urgerm. givit ett &lt;i&gt;*hwantus&lt;/i&gt;, mlat. &lt;i&gt;vantus&lt;/i&gt;, i nord. språk lånats från mlat. (liksom t. ex. isl. &lt;i&gt;mǫttull&lt;/i&gt; av mlat. &lt;i&gt;mantulum&lt;/i&gt;); uddljudande &lt;i&gt;hw-&lt;/i&gt; hade i urnord. spr. annars kvarstått. Dock osäkert, om också motsvar. &lt;sp&gt;handske&lt;/sp&gt; o. säkerl. även isl. &lt;i&gt;glófi&lt;/i&gt; ha främmande härkomst. — &lt;sp&gt;Vante&lt;/sp&gt; med motsvar. betecknade i nord. spr. äldst (åtm. i regel) såsom ännu en handbeklädnad utan fingrar; jfr dock fsv. &lt;i&gt;fingervanter (-vante?)&lt;/i&gt; o. nsv. &lt;sp&gt;fingervante&lt;/sp&gt;. Mlat. &lt;i&gt;vantus&lt;/i&gt; betyder däremot vanl. 'handske' (så t. ex. fra. &lt;i&gt;gant&lt;/i&gt;). Om ett annat ord för vante, fra. &lt;i&gt;moufle&lt;/i&gt; osv., se under &lt;sp&gt;muff 1&lt;/sp&gt;. — Förhistoriska benämningar för 'vante' o. 'handske' saknas (i motsats till förh. med beteckningar för 'sko'). — Ordet brukas sedan länge i nedsättande betyd., t. ex. 1668: 'intet achta dhem mer än gambla wantar'; även om personer: &lt;i&gt;en riklig vante&lt;/i&gt; = da. — Dessutom i åtsk. stående uttr. t. ex. &lt;sp&gt;lägga vantarna på&lt;/sp&gt;, t. ex. E. Lundgren 1843, Blanche 1847 osv.; &lt;sp&gt;slå vantarna i bordet&lt;/sp&gt;, ge upp staten, göra konkurs, t. ex. Dalin 1853, Topelius 1856, möjl. egentl. ett bleknat minne av någon symbolisk rättshandling (jfr t. ex. det forna bruket av handsken vid utmaningar); &lt;sp&gt;stå väl i vantarna hos någon&lt;/sp&gt; (förr även &lt;i&gt;vara&lt;/i&gt;), t. ex. Weste 1807, Grusenstolpe 1840, jfr S. Knorring 1838: 'stod mycket väl i Fröken Reginas vantar', ett bokstavsrimmande uttr. (&lt;i&gt;väl&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vantarna&lt;/i&gt;); &lt;sp&gt;tappa vantarna&lt;/sp&gt;, förlora koncepterna, redan t. ex. hos Chronander 1649. — Ingår även i uttr. 'det går så lätt som att lappa vantar', åtm. i dial. ofta med tillägget &lt;i&gt;i månsken&lt;/i&gt;; o. förr dessutom i 'stiga upp som en sol och falla (ned) som en vante', t. ex. O. v. Dalin; nu i stället 'falla ned som en pannkaka, skinnpäls' o. möjl. andra liknande." />
        <feat att="see" val="handske" />
        <feat att="see" val="väva" />
        <feat att="see" val="galt" />
        <feat att="see" val="vinda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vampa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vampa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vampa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vampa&lt;/b&gt;, västsv. dial., yttertröja, mansrock, motsvar. no., ä. da., da. dial. &lt;i&gt;vampe&lt;/i&gt; (i no. m.); ett lånord som enl. vanligt antagande på ett el. annat sätt sammanhänger med ty. &lt;i&gt;wams&lt;/i&gt;, tröja, jacka, kyller (varifrån da. &lt;i&gt;vams&lt;/i&gt;), av mhty. &lt;i&gt;wambe(i)s&lt;/i&gt;, ett urspr. fornfranskt riddarord, som bl. a. anses härstamma från mgrek. &lt;i&gt;bámbax&lt;/i&gt;, bomull; knappast däremot, såsom också antagits, avledn. av &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;. Då emellertid det ord, som motsvarar &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;, näml. ty. &lt;i&gt;wamme&lt;/i&gt;, buk, även har biformen &lt;i&gt;wampe&lt;/i&gt;, bör man kanske snarare tänka sig, att &lt;i&gt;vampa&lt;/i&gt; sammanhänger med el. påverkats av denna form; alltså egentl.: tröja som betäcker magen." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vampa&lt;/b&gt;, västsv. dial., yttertröja, mansrock, motsvar. no., ä. da., da. dial. &lt;i&gt;vampe&lt;/i&gt; (i no. m.); ett lånord som enl. vanligt antagande på ett el. annat sätt sammanhänger med ty. &lt;i&gt;wams&lt;/i&gt;, tröja, jacka, kyller (varifrån da. &lt;i&gt;vams&lt;/i&gt;), av mhty. &lt;i&gt;wambe(i)s&lt;/i&gt;, ett urspr. fornfranskt riddarord, som bl. a. anses härstamma från mgrek. &lt;i&gt;bámbax&lt;/i&gt;, bomull; knappast däremot, såsom också antagits, avledn. av &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;. Då emellertid det ord, som motsvarar &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;, näml. ty. &lt;i&gt;wamme&lt;/i&gt;, buk, även har biformen &lt;i&gt;wampe&lt;/i&gt;, bör man kanske snarare tänka sig, att &lt;i&gt;vampa&lt;/i&gt; sammanhänger med el. påverkats av denna form; alltså egentl.: tröja som betäcker magen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="locker" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--locker..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--locker..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;locker&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;lucker&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0506" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;locker&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;lucker&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lucker" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="van-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--van-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--van-..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;van-&lt;/b&gt;, prefix med upphävande el. förringande betyd. av samma slag som ty. miss-, un-, ver-, fsv. van- = isl., da. = fsax. wän-, fhty. wan(a)- (ty. wahnsinn), ags. wän- (i t. ex. ags. *wantogen ;&gt;. eng. wanton, uppsluppen, övermodig, motsv. ty. ungezogen); av isl. adj. vanr, saknande = got. wans osv., vartill bl. a. fsv., isl. vänta, fattas = da. vante, ävensom isl. vana, minska = ags. wanian, minska, avtaga (eng. wane) osv.; besl. med lat. vänus, tom, sanskr. una- (jfr under vak slutet), grek. evnis, sak- nande, m. fl. — Vanfrajd, fsv. vanfrcegdh = isl. vanfrcégÖ; se fr ej d. — Vanför = fsv. = vanférr, da. vanf0r; se för, adj. — Vansinnig, fsv. van-sinnogher ds. = ä. da. vansindig (i nda. i stället afsindig), från mlty. wansin-nich = ty. wahnsinnig (först på 1400-t. o. anslutet till sbst. wahn, ogrundad mening, villa = van). — Vantro, vidskepelse, fsv. vantro, vantro, otro = isl. vantru, otro, ä. da. vantro, vantro, misstro, i nda.: otro ('vantro' heter i nda. övertro) = mlty. wantruwe, misstanke, misstro. Jfr övertro. — Vanvett, i nsv. blott 'galenskap', men i ä. nsv. 'oförstånd o. d.' (jfr ännu hos Sahlstedt 1773 de avvikande övers, av wansinnig o. wanwettig), fsv. vanvit, oförstånd = isl. ds. Den nuv. betyd., liksom hos da. vanvid, möjl. från ty. wahnwilz; i alla händelser föreligger här en eufemistisk betyd.-förskjutning; jfr t. ex. enfaldig o. under salig (eng. silly). 'Vanvett, vansinne' betecknades i fsv. i regel med ovit (se o vell) o. gwlniska (till galen). — Van- brukas förr mer än nu, jfr t. ex. ä. nsv. vanbruk, missbruk, vanbörd, missfoster m. m., vanhopp, misströstan, vankredit, misskredit, Gustaf II Adolf, vanmod, klenmodighet, vanmått, undermål, vansigt, synvilla, vansnäll, okunnig, vantröst, misströstan, vanätska, kärlekslöst behandla. — I åtm. vanartig, -mäktig förr (åtm. stundom) med huvudtonen på andra stav. (jfr Arvidi 1651)." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;van-&lt;/b&gt;, prefix med upphävande el. förringande betyd. av samma slag som ty. miss-, un-, ver-, fsv. van- = isl., da. = fsax. wän-, fhty. wan(a)- (ty. wahnsinn), ags. wän- (i t. ex. ags. *wantogen ;&gt;. eng. wanton, uppsluppen, övermodig, motsv. ty. ungezogen); av isl. adj. vanr, saknande = got. wans osv., vartill bl. a. fsv., isl. vänta, fattas = da. vante, ävensom isl. vana, minska = ags. wanian, minska, avtaga (eng. wane) osv.; besl. med lat. vänus, tom, sanskr. una- (jfr under vak slutet), grek. evnis, sak- nande, m. fl. — Vanfrajd, fsv. vanfrcegdh = isl. vanfrcégÖ; se fr ej d. — Vanför = fsv. = vanférr, da. vanf0r; se för, adj. — Vansinnig, fsv. van-sinnogher ds. = ä. da. vansindig (i nda. i stället afsindig), från mlty. wansin-nich = ty. wahnsinnig (först på 1400-t. o. anslutet till sbst. wahn, ogrundad mening, villa = van). — Vantro, vidskepelse, fsv. vantro, vantro, otro = isl. vantru, otro, ä. da. vantro, vantro, misstro, i nda.: otro ('vantro' heter i nda. övertro) = mlty. wantruwe, misstanke, misstro. Jfr övertro. — Vanvett, i nsv. blott 'galenskap', men i ä. nsv. 'oförstånd o. d.' (jfr ännu hos Sahlstedt 1773 de avvikande övers, av wansinnig o. wanwettig), fsv. vanvit, oförstånd = isl. ds. Den nuv. betyd., liksom hos da. vanvid, möjl. från ty. wahnwilz; i alla händelser föreligger här en eufemistisk betyd.-förskjutning; jfr t. ex. enfaldig o. under salig (eng. silly). 'Vanvett, vansinne' betecknades i fsv. i regel med ovit (se o vell) o. gwlniska (till galen). — Van- brukas förr mer än nu, jfr t. ex. ä. nsv. vanbruk, missbruk, vanbörd, missfoster m. m., vanhopp, misströstan, vankredit, misskredit, Gustaf II Adolf, vanmod, klenmodighet, vanmått, undermål, vansigt, synvilla, vansnäll, okunnig, vantröst, misströstan, vanätska, kärlekslöst behandla. — I åtm. vanartig, -mäktig förr (åtm. stundom) med huvudtonen på andra stav. (jfr Arvidi 1651)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vampyr" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vampyr..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vampyr..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vampyr&lt;/b&gt;, K. Stobseus 1732, Dalin Arg., förr även &lt;i&gt;vampir&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;wampir&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;vampire&lt;/i&gt;, från serb. &lt;i&gt;vàmpīr&lt;/i&gt;, blodsugande nattlig gengångare av en död människa; enl. en i sydöstra Europa allmänt spridd folktro, att de döda törsta efter den lifskraft som ligger i blodet (jfr redan Homerus' Odyssé sång 11 om Odyssevs i underjorden). Jfr om likartade föreställningar under &lt;sp&gt;varulv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vampyr&lt;/b&gt;, K. Stobseus 1732, Dalin Arg., förr även &lt;i&gt;vampir&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;wampir&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;vampire&lt;/i&gt;, från serb. &lt;i&gt;vàmpīr&lt;/i&gt;, blodsugande nattlig gengångare av en död människa; enl. en i sydöstra Europa allmänt spridd folktro, att de döda törsta efter den lifskraft som ligger i blodet (jfr redan Homerus' Odyssé sång 11 om Odyssevs i underjorden). Jfr om likartade föreställningar under &lt;sp&gt;varulv&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="van" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--van..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--van..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;van&lt;/b&gt;, fsv.: van, vanlig = isl. &lt;i&gt;vanr&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;van&lt;/i&gt; (da. numera &lt;i&gt;vant&lt;/i&gt;, egentl. particip till &lt;i&gt;vænne&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vänja&lt;/sp&gt;); i avljudsförh. till fhty. &lt;i&gt;giwon&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gewohnt&lt;/i&gt;, med sekundärt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;gewun&lt;/i&gt;, fsax. (med svag form) &lt;i&gt;giwuno&lt;/i&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;u̯en&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;vánati&lt;/i&gt;, bl. a.: tycker om, åtrår ~ fsv., isl. &lt;i&gt;una&lt;/i&gt;, vara tillfreds osv.; se närmare &lt;sp&gt;våning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vän l, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vänta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;under 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;önska&lt;/sp&gt;. Germ. &lt;i&gt;*wana-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*wuna-&lt;/i&gt; alltså: som man finner behag i &gt; förtrolig &gt; van. Möjl. besl. med isl. &lt;i&gt;vin&lt;/i&gt;, betesmark, osv., se &lt;sp&gt;Valbo&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Väne&lt;/sp&gt;. — Härtill ä. nsv. adj. &lt;i&gt;vanse&lt;/i&gt;, bildat som &lt;sp&gt;ledse(n)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vilse&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1176" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;van&lt;/b&gt;, fsv.: van, vanlig = isl. &lt;i&gt;vanr&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;van&lt;/i&gt; (da. numera &lt;i&gt;vant&lt;/i&gt;, egentl. particip till &lt;i&gt;vænne&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vänja&lt;/sp&gt;); i avljudsförh. till fhty. &lt;i&gt;giwon&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gewohnt&lt;/i&gt;, med sekundärt &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;gewun&lt;/i&gt;, fsax. (med svag form) &lt;i&gt;giwuno&lt;/i&gt;; till ie. roten &lt;i&gt;u̯en&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;vánati&lt;/i&gt;, bl. a.: tycker om, åtrår ~ fsv., isl. &lt;i&gt;una&lt;/i&gt;, vara tillfreds osv.; se närmare &lt;sp&gt;våning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vän l, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vänta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;under 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;önska&lt;/sp&gt;. Germ. &lt;i&gt;*wana-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*wuna-&lt;/i&gt; alltså: som man finner behag i &gt; förtrolig &gt; van. Möjl. besl. med isl. &lt;i&gt;vin&lt;/i&gt;, betesmark, osv., se &lt;sp&gt;Valbo&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Väne&lt;/sp&gt;. — Härtill ä. nsv. adj. &lt;i&gt;vanse&lt;/i&gt;, bildat som &lt;sp&gt;ledse(n)&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vilse&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="van" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--van..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--van..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;van&lt;/b&gt;, mytol., vanl. i plur. &lt;i&gt;vaner&lt;/i&gt;, fornnordiska gudomligheter av annat ursprung än asarna, från isl. &lt;i&gt;vanir&lt;/i&gt; plur., av mycket omstritt ursprung, bl. a. fört till fsax. &lt;i&gt;wanum&lt;/i&gt;, klar, glänsande (jfr &lt;sp&gt;Vänern&lt;/sp&gt;), o. till eng. &lt;i&gt;wan&lt;/i&gt;, mörk (i det senare fallet om vanerna som jord- el. fruktbarhetsgudomligheter); se senast Brate Vanerna (1914). — Härtill &lt;sp&gt;Vanadis&lt;/sp&gt;, om gudinnan Freyja såsom tillhörande vanernas ätt; från isl. &lt;i&gt;Vanadis&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;Distingen&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1176" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;van&lt;/b&gt;, mytol., vanl. i plur. &lt;i&gt;vaner&lt;/i&gt;, fornnordiska gudomligheter av annat ursprung än asarna, från isl. &lt;i&gt;vanir&lt;/i&gt; plur., av mycket omstritt ursprung, bl. a. fört till fsax. &lt;i&gt;wanum&lt;/i&gt;, klar, glänsande (jfr &lt;sp&gt;Vänern&lt;/sp&gt;), o. till eng. &lt;i&gt;wan&lt;/i&gt;, mörk (i det senare fallet om vanerna som jord- el. fruktbarhetsgudomligheter); se senast Brate Vanerna (1914). — Härtill &lt;sp&gt;Vanadis&lt;/sp&gt;, om gudinnan Freyja såsom tillhörande vanernas ätt; från isl. &lt;i&gt;Vanadis&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;Distingen&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vand" />
          <feat att="writtenForm" val="vanne 1" />
          <feat att="writtenForm" val="vann 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vand..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vand..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vand, vann(e)&lt;/sp&gt;, sv. dial., mullvad, se under d. o.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1176" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vand, vann(e)&lt;/sp&gt;, sv. dial., mullvad, se under d. o.]" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vana" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vana..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vana..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vana&lt;/b&gt;, Sahlstedt 1773, oblik kasus till ä. nsv. &lt;i&gt;vane&lt;/i&gt;, ännu Lind 1749 = sv. dial., av fsv., isl. &lt;i&gt;vani&lt;/i&gt; m. = da. &lt;i&gt;vane&lt;/i&gt;; abstr. till adj. &lt;sp&gt;van&lt;/sp&gt;, bildat som t. ex. fsv. &lt;i&gt;þunge&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;tunga 3&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;vande&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vånda&lt;/sp&gt; osv. — Parallellbildning: germ. &lt;i&gt;*wani-þan-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vandi&lt;/i&gt;, jfr mlty. &lt;i&gt;gewonte&lt;/i&gt;; bildat som isl. &lt;i&gt;fjǫlði&lt;/i&gt;, mängd (:&lt;i&gt;fjǫl-&lt;/i&gt;, mycket)." />
        <feat att="faksimilID" val="1176" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vana&lt;/b&gt;, Sahlstedt 1773, oblik kasus till ä. nsv. &lt;i&gt;vane&lt;/i&gt;, ännu Lind 1749 = sv. dial., av fsv., isl. &lt;i&gt;vani&lt;/i&gt; m. = da. &lt;i&gt;vane&lt;/i&gt;; abstr. till adj. &lt;sp&gt;van&lt;/sp&gt;, bildat som t. ex. fsv. &lt;i&gt;þunge&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;tunga 3&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;vande&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vånda&lt;/sp&gt; osv. — Parallellbildning: germ. &lt;i&gt;*wani-þan-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;vandi&lt;/i&gt;, jfr mlty. &lt;i&gt;gewonte&lt;/i&gt;; bildat som isl. &lt;i&gt;fjǫlði&lt;/i&gt;, mängd (:&lt;i&gt;fjǫl-&lt;/i&gt;, mycket)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vandel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vandel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vandel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vandel&lt;/b&gt;, i betyd. 'näringsfång' t. ex. 1591, i förb. &lt;i&gt;handel och vandel&lt;/i&gt; t. ex. 1621, y. fsv. &lt;i&gt;vandel&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;wannel&lt;/i&gt; 1495), ersättning (även i t. ex. i G. I:s reg.) = da. &lt;i&gt;vandel&lt;/i&gt;, liv, ävensom i förb. &lt;i&gt;handel og vandel&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;wandel&lt;/i&gt;, förändring, förbättring, ersättning m. m. = fhty. &lt;i&gt;wantal&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wandel&lt;/i&gt;, förändring, brist, vandel; även i &lt;i&gt;handel und wandel&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wandala-&lt;/i&gt;, av samma stam &lt;i&gt;wand-&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;vända&lt;/sp&gt;, avljudsform till germ. &lt;i&gt;*windan&lt;/i&gt;, slingra, vrida = sv. &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt; (se d. o.). Grundbetyd. alltså: vändning, ändring, varav bl. a. 'vandring, trafik', varifrån dels 'levnadsvandel' o. dels 'handel' (det senare närmast från den i fhty. uppträdande betyd. 'byte'). Samma betydelseutveckling: 'vändning' &gt; 'handelstrafik' i t. ex. litau. &lt;i&gt;wercziů's&lt;/i&gt;, vänder mig, handlar. — Avledn.: fhty. &lt;i&gt;wantalôn&lt;/i&gt;, förändra, förvandla, mhty., ty. &lt;i&gt;wandeln&lt;/i&gt;, även: gå = mlty. &lt;i&gt;wandelen&lt;/i&gt;; från ty.: ä. nsv. &lt;i&gt;vandla&lt;/i&gt;, förvandla, gottgöra, vandra, vartill även sv. &lt;sp&gt;förvandla&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;forvandla&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;forvandle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vorwandelen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;verwandeln&lt;/i&gt;. Med avs. på betyd. 'gå' jfr det besl. eng. &lt;i&gt;went&lt;/i&gt;, gick, till ä. eng. &lt;i&gt;wend&lt;/i&gt;, gå = ags. &lt;i&gt;wendan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vända&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;vandra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1176" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vandel&lt;/b&gt;, i betyd. 'näringsfång' t. ex. 1591, i förb. &lt;i&gt;handel och vandel&lt;/i&gt; t. ex. 1621, y. fsv. &lt;i&gt;vandel&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;wannel&lt;/i&gt; 1495), ersättning (även i t. ex. i G. I:s reg.) = da. &lt;i&gt;vandel&lt;/i&gt;, liv, ävensom i förb. &lt;i&gt;handel og vandel&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;wandel&lt;/i&gt;, förändring, förbättring, ersättning m. m. = fhty. &lt;i&gt;wantal&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wandel&lt;/i&gt;, förändring, brist, vandel; även i &lt;i&gt;handel und wandel&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*wandala-&lt;/i&gt;, av samma stam &lt;i&gt;wand-&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;vända&lt;/sp&gt;, avljudsform till germ. &lt;i&gt;*windan&lt;/i&gt;, slingra, vrida = sv. &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt; (se d. o.). Grundbetyd. alltså: vändning, ändring, varav bl. a. 'vandring, trafik', varifrån dels 'levnadsvandel' o. dels 'handel' (det senare närmast från den i fhty. uppträdande betyd. 'byte'). Samma betydelseutveckling: 'vändning' &gt; 'handelstrafik' i t. ex. litau. &lt;i&gt;wercziů's&lt;/i&gt;, vänder mig, handlar. — Avledn.: fhty. &lt;i&gt;wantalôn&lt;/i&gt;, förändra, förvandla, mhty., ty. &lt;i&gt;wandeln&lt;/i&gt;, även: gå = mlty. &lt;i&gt;wandelen&lt;/i&gt;; från ty.: ä. nsv. &lt;i&gt;vandla&lt;/i&gt;, förvandla, gottgöra, vandra, vartill även sv. &lt;sp&gt;förvandla&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;forvandla&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;forvandle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vorwandelen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;verwandeln&lt;/i&gt;. Med avs. på betyd. 'gå' jfr det besl. eng. &lt;i&gt;went&lt;/i&gt;, gick, till ä. eng. &lt;i&gt;wend&lt;/i&gt;, gå = ags. &lt;i&gt;wendan&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;vända&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;vandra&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vandal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vandal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vandal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vandal&lt;/b&gt;, om förstörelselysten person (särsk. gentemot minnesmärken, konstverk o. d.), efter den östgermanska folkstammen &lt;sp&gt;vandaler&lt;/sp&gt; med syftning på dessas plundring av Rom 455, varvid stora konstvärden förstördes, germ.-lat. &lt;i&gt;Vandali, -ili, -uli&lt;/i&gt; (kvar i &lt;sp&gt;Andalusien&lt;/sp&gt;, span. &lt;i&gt;Andalucia&lt;/i&gt;, förr &lt;i&gt;Vandalusia&lt;/i&gt; m. m.), av mycket omstritt ursprung, se A. Erdmann Über die Heimat und den Namen der Angeln s. 78 f.; enl. förf. (hos K. F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. s. 149 samt) Etym. Bemerk. s. IX nära samhörigt med &lt;sp&gt;Vändel&lt;/sp&gt; (av germ. &lt;i&gt;*Wandila-&lt;/i&gt;), se d. o. — Om en likartad betyd.-utveckling av folkslagsnamn se under &lt;sp&gt;krabat&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slav&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;sodomit&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sybarit&lt;/sp&gt; samt de under &lt;sp&gt;spansk&lt;/sp&gt; anf. ex." />
        <feat att="faksimilID" val="1176" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vandal&lt;/b&gt;, om förstörelselysten person (särsk. gentemot minnesmärken, konstverk o. d.), efter den östgermanska folkstammen &lt;sp&gt;vandaler&lt;/sp&gt; med syftning på dessas plundring av Rom 455, varvid stora konstvärden förstördes, germ.-lat. &lt;i&gt;Vandali, -ili, -uli&lt;/i&gt; (kvar i &lt;sp&gt;Andalusien&lt;/sp&gt;, span. &lt;i&gt;Andalucia&lt;/i&gt;, förr &lt;i&gt;Vandalusia&lt;/i&gt; m. m.), av mycket omstritt ursprung, se A. Erdmann Über die Heimat und den Namen der Angeln s. 78 f.; enl. förf. (hos K. F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. s. 149 samt) Etym. Bemerk. s. IX nära samhörigt med &lt;sp&gt;Vändel&lt;/sp&gt; (av germ. &lt;i&gt;*Wandila-&lt;/i&gt;), se d. o. — Om en likartad betyd.-utveckling av folkslagsnamn se under &lt;sp&gt;krabat&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slav&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;sodomit&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sybarit&lt;/sp&gt; samt de under &lt;sp&gt;spansk&lt;/sp&gt; anf. ex." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lodja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lodja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lodja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lodja&lt;/b&gt;, ett slags pråm, fsv. &lt;i&gt;lodhia&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lodie&lt;/i&gt;, från ryska &lt;i&gt;lod(i)ja&lt;/i&gt; = fslav. &lt;i&gt;ladiji&lt;/i&gt; osv., av urslav. &lt;i&gt;*oldĭja&lt;/i&gt;, snarast med Lidén Bland. språkh. bidr. I s. 9 f. (Göteb. högsk. årsskr. 1904) till germ. &lt;i&gt;*alða-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*alðōn&lt;/i&gt;, tråg, ho = sv. dial. &lt;i&gt;ålla&lt;/i&gt; ds., osv.; jfr fsv. &lt;i&gt;lædhia&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;leðja&lt;/i&gt; (sannol. till en slavisk form med &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;) o. se f. ö. &lt;sp&gt;Ålleberg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ollon&lt;/sp&gt;. En ombildning av samma slaviska ord föreligger i isl. &lt;i&gt;elliði&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;elliða&lt;/i&gt; f., skepp, särsk. bekant genom det i Tegnérs Fritiofs saga uppträdande skeppsnamnet &lt;sp&gt;Ellida&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0506" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lodja&lt;/b&gt;, ett slags pråm, fsv. &lt;i&gt;lodhia&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lodie&lt;/i&gt;, från ryska &lt;i&gt;lod(i)ja&lt;/i&gt; = fslav. &lt;i&gt;ladiji&lt;/i&gt; osv., av urslav. &lt;i&gt;*oldĭja&lt;/i&gt;, snarast med Lidén Bland. språkh. bidr. I s. 9 f. (Göteb. högsk. årsskr. 1904) till germ. &lt;i&gt;*alða-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*alðōn&lt;/i&gt;, tråg, ho = sv. dial. &lt;i&gt;ålla&lt;/i&gt; ds., osv.; jfr fsv. &lt;i&gt;lædhia&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;leðja&lt;/i&gt; (sannol. till en slavisk form med &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;) o. se f. ö. &lt;sp&gt;Ålleberg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ollon&lt;/sp&gt;. En ombildning av samma slaviska ord föreligger i isl. &lt;i&gt;elliði&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;elliða&lt;/i&gt; f., skepp, särsk. bekant genom det i Tegnérs Fritiofs saga uppträdande skeppsnamnet &lt;sp&gt;Ellida&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vandra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vandra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vandra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;vandra&lt;/b&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;vandre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;wanderen&lt;/i&gt; = mhty., ty. &lt;i&gt;wandern&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wandrian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wander&lt;/i&gt;); med samma betyd. som de besl. ty. &lt;i&gt;wandeln&lt;/i&gt;, gå, eng. &lt;i&gt;went&lt;/i&gt;, gick (till &lt;sp&gt;vända&lt;/sp&gt;); se f. ö. föreg. — &lt;sp&gt;(Den) vandrande juden&lt;/sp&gt;, motsv. eng. &lt;i&gt;the wandering Jew&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;Juif errant&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;errer&lt;/i&gt;, vandra omkring, av vlat. &lt;i&gt;*iterāre&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;iter&lt;/i&gt;, resa; ett annat ord än &lt;i&gt;errer&lt;/i&gt;, misstaga sig); i da. däremot &lt;i&gt;den evige Jøde&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;der ewige Jude&lt;/i&gt;. Även som namn på en vanlig ampelväxt, Tradescantia fluminensis. — Ett likbetyd. från mlty. lånat ord är &lt;sp&gt;valla 2&lt;/sp&gt;. Got. har i stället &lt;i&gt;skêwjan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nattskäva&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skjura&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1177" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;vandra&lt;/b&gt; = fsv. = da. &lt;i&gt;vandre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;wanderen&lt;/i&gt; = mhty., ty. &lt;i&gt;wandern&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wandrian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wander&lt;/i&gt;); med samma betyd. som de besl. ty. &lt;i&gt;wandeln&lt;/i&gt;, gå, eng. &lt;i&gt;went&lt;/i&gt;, gick (till &lt;sp&gt;vända&lt;/sp&gt;); se f. ö. föreg. — &lt;sp&gt;(Den) vandrande juden&lt;/sp&gt;, motsv. eng. &lt;i&gt;the wandering Jew&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;Juif errant&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;errer&lt;/i&gt;, vandra omkring, av vlat. &lt;i&gt;*iterāre&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;iter&lt;/i&gt;, resa; ett annat ord än &lt;i&gt;errer&lt;/i&gt;, misstaga sig); i da. däremot &lt;i&gt;den evige Jøde&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;der ewige Jude&lt;/i&gt;. Även som namn på en vanlig ampelväxt, Tradescantia fluminensis. — Ett likbetyd. från mlty. lånat ord är &lt;sp&gt;valla 2&lt;/sp&gt;. Got. har i stället &lt;i&gt;skêwjan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;nattskäva&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;skjura&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="vandel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lod" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lod..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lod..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lod&lt;/b&gt; = fsv., da.; förr även 'kula', såsom ännu i sv. i poet. språkbruk; från mlty. &lt;i&gt;lôt&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;lôdes&lt;/i&gt;), bly, kula, viss vikt (jfr &lt;sp&gt;lödig&lt;/sp&gt;) = mhty. &lt;i&gt;lôt&lt;/i&gt;, bly, vikt (ty. &lt;i&gt;lot&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;léad&lt;/i&gt;, bly (eng. &lt;i&gt;lead&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*lauða-&lt;/i&gt;, Förhållandet till mir. &lt;i&gt;lúaide&lt;/i&gt;, bly, är oklart; ettdera möjl. lånat. — Med avs. på &lt;sp&gt;lodrät&lt;/sp&gt; jfr &lt;sp&gt;aplomb&lt;/sp&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;löda&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0506" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lod&lt;/b&gt; = fsv., da.; förr även 'kula', såsom ännu i sv. i poet. språkbruk; från mlty. &lt;i&gt;lôt&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;lôdes&lt;/i&gt;), bly, kula, viss vikt (jfr &lt;sp&gt;lödig&lt;/sp&gt;) = mhty. &lt;i&gt;lôt&lt;/i&gt;, bly, vikt (ty. &lt;i&gt;lot&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;léad&lt;/i&gt;, bly (eng. &lt;i&gt;lead&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*lauða-&lt;/i&gt;, Förhållandet till mir. &lt;i&gt;lúaide&lt;/i&gt;, bly, är oklart; ettdera möjl. lånat. — Med avs. på &lt;sp&gt;lodrät&lt;/sp&gt; jfr &lt;sp&gt;aplomb&lt;/sp&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;löda&lt;/sp&gt;, se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lodda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lodda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lodda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lodda&lt;/b&gt;, fisken Mallotus villosus, Nilsson 1855; 1845 däremot &lt;i&gt;lodd&lt;/i&gt; (1770 om den mycket närstående norsen), från no. &lt;i&gt;lodda&lt;/i&gt; ds., hypokoristisk bildning till no. &lt;i&gt;lode&lt;/i&gt;, ludenhet (se &lt;sp&gt;ludd&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;luden&lt;/sp&gt;), efter de ludna banden längs sidorna." />
        <feat att="faksimilID" val="0506" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lodda&lt;/b&gt;, fisken Mallotus villosus, Nilsson 1855; 1845 däremot &lt;i&gt;lodd&lt;/i&gt; (1770 om den mycket närstående norsen), från no. &lt;i&gt;lodda&lt;/i&gt; ds., hypokoristisk bildning till no. &lt;i&gt;lode&lt;/i&gt;, ludenhet (se &lt;sp&gt;ludd&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;luden&lt;/sp&gt;), efter de ludna banden längs sidorna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vare..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vare&lt;/sp&gt;, sv. dial., bromslarv i huden, se &lt;sp&gt;verna&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1183" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vare&lt;/sp&gt;, sv. dial., bromslarv i huden, se &lt;sp&gt;verna&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="verna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lockout" />
          <feat att="writtenForm" val="lockaut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lockout..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lockout..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lockout, lockaut&lt;/b&gt;, från eng. &lt;i&gt;lockout&lt;/i&gt;, egentl.: stäng ute; jfr &lt;sp&gt;lock 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lycka&lt;/sp&gt; vb o. &lt;sp&gt;ut&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0506" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lockout, lockaut&lt;/b&gt;, från eng. &lt;i&gt;lockout&lt;/i&gt;, egentl.: stäng ute; jfr &lt;sp&gt;lock 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lycka&lt;/sp&gt; vb o. &lt;sp&gt;ut&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="logik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--logik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--logik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;logik&lt;/b&gt; = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;logica&lt;/i&gt;, substantiv, fem. sg. till adj. &lt;i&gt;logicus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;logikós&lt;/i&gt;, hörande till förnuftet, till &lt;i&gt;lógos&lt;/i&gt;, förnuft, tal, ord, till &lt;i&gt;légō&lt;/i&gt;, talar (= lat. &lt;i&gt;legō&lt;/i&gt;, läser); se &lt;sp&gt;lexikon&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0507" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;logik&lt;/b&gt; = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;logica&lt;/i&gt;, substantiv, fem. sg. till adj. &lt;i&gt;logicus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;logikós&lt;/i&gt;, hörande till förnuftet, till &lt;i&gt;lógos&lt;/i&gt;, förnuft, tal, ord, till &lt;i&gt;légō&lt;/i&gt;, talar (= lat. &lt;i&gt;legō&lt;/i&gt;, läser); se &lt;sp&gt;lexikon&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="logogryf 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="logogryf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--logogryf..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--logogryf..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;logogryf&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;logogriphe&lt;/i&gt;, bokstavsgåta, dunkelt tal, till grek. &lt;i&gt;lógos&lt;/i&gt;, ord (se föreg.), o. &lt;i&gt;grĩphos&lt;/i&gt;, fiskarnät, invecklad flätning, sedan: dunkelt tal, gåta (sannol. rotbesl. med &lt;sp&gt;krubba&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kärve&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0507" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;logogryf&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;logogriphe&lt;/i&gt;, bokstavsgåta, dunkelt tal, till grek. &lt;i&gt;lógos&lt;/i&gt;, ord (se föreg.), o. &lt;i&gt;grĩphos&lt;/i&gt;, fiskarnät, invecklad flätning, sedan: dunkelt tal, gåta (sannol. rotbesl. med &lt;sp&gt;krubba&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kärve&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="logik 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="loggia" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--loggia..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--loggia..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;loggia&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;loge 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;loft&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0507" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;loggia&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;loge 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;loft&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="loft" />
        <feat att="see" val="loge" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="logi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--logi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--logi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;logi&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;logera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0507" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;logi&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;logera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="logera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="valp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--valp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--valp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;valp&lt;/b&gt;, sv. dial. även &lt;i&gt;välp&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvalper&lt;/i&gt;, vanl. &lt;i&gt;hvælper&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvelpr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hvalp&lt;/i&gt;, i dial. även &lt;i&gt;hvælp&lt;/i&gt;, fsax., ags. &lt;i&gt;hwelp&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;whelp&lt;/i&gt;), fhty., ty. &lt;i&gt;welf&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hwelpa-&lt;/i&gt;, väl, med Persson Bezz. Beitr. 19: 275 n. 6, rotbesl. med sv. dial. &lt;i&gt;väll&lt;/i&gt;, starkt (gen)ljudande, ä. nsv. &lt;i&gt;hväll&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vell&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hvellr&lt;/i&gt; ds., ags. hwelan, genljuda, böla, ie. &quot;/r^eZ-, vartill även litau. kale, hynda; liksom grek. skylax, hundvalp, hör till växelroten sk&quot;el, skul (sklj(ol), vartill också litau. skälyti, ideligen skälla, litau. skalikas, oupphörligt skällande jakthund. — Annorlunda Much ZfdW 2: 286 f.: egentl. till ett ord för 'moderliv' &lt;C 'buk', Välvning', till grek. kölpos, barm (för väntat *pöl-pos); i så fall att till betyd.-utvecklingen jämföra med kalv. Jfr även Uhlenbeck PBB 26: 311 (: fslav. kolé-bati, komma att vackla, osv.). — I mlty. o. fhty. ofta neutr. (plur. welflr), vilket väl med Osthoff Etym. Parerga s. 315 beror på analogi. Beteckningar för avkomman av djur (o. människor) ha emellertid vanl. neutralt kön; jfr föl, kid, lamm ävensom under kalv. — Vokalen -a- i nord. spr. har sannol. utvecklats på nordisk botten (jfr Kock Sv. ljudhist. 1: 243). Enl. somliga dock gammalt avljud; föga troligt." />
        <feat att="faksimilID" val="1174" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;valp&lt;/b&gt;, sv. dial. även &lt;i&gt;välp&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvalper&lt;/i&gt;, vanl. &lt;i&gt;hvælper&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvelpr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;hvalp&lt;/i&gt;, i dial. även &lt;i&gt;hvælp&lt;/i&gt;, fsax., ags. &lt;i&gt;hwelp&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;whelp&lt;/i&gt;), fhty., ty. &lt;i&gt;welf&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hwelpa-&lt;/i&gt;, väl, med Persson Bezz. Beitr. 19: 275 n. 6, rotbesl. med sv. dial. &lt;i&gt;väll&lt;/i&gt;, starkt (gen)ljudande, ä. nsv. &lt;i&gt;hväll&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vell&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hvellr&lt;/i&gt; ds., ags. hwelan, genljuda, böla, ie. &quot;/r^eZ-, vartill även litau. kale, hynda; liksom grek. skylax, hundvalp, hör till växelroten sk&quot;el, skul (sklj(ol), vartill också litau. skälyti, ideligen skälla, litau. skalikas, oupphörligt skällande jakthund. — Annorlunda Much ZfdW 2: 286 f.: egentl. till ett ord för 'moderliv' &lt;C 'buk', Välvning', till grek. kölpos, barm (för väntat *pöl-pos); i så fall att till betyd.-utvecklingen jämföra med kalv. Jfr även Uhlenbeck PBB 26: 311 (: fslav. kolé-bati, komma att vackla, osv.). — I mlty. o. fhty. ofta neutr. (plur. welflr), vilket väl med Osthoff Etym. Parerga s. 315 beror på analogi. Beteckningar för avkomman av djur (o. människor) ha emellertid vanl. neutralt kön; jfr föl, kid, lamm ävensom under kalv. — Vokalen -a- i nord. spr. har sannol. utvecklats på nordisk botten (jfr Kock Sv. ljudhist. 1: 243). Enl. somliga dock gammalt avljud; föga troligt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="valnöt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--valnöt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--valnöt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;valnöt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;valnöt (-not-, -nut)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;valhnot&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;valnød&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;walnut&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;walnuss&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wealhnutu&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;walnut&lt;/i&gt;); i de nord. spr. lånat; egentl.: välsk nöt, dvs. nöt från de romanska länderna (fnord. &lt;i&gt;Valland&lt;/i&gt;; se d. o.); jfr &lt;i&gt;välsk nöt&lt;/i&gt; I. Erici o. 1645, isl. &lt;i&gt;vǫlsk hnot&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;welhisk nuz&lt;/i&gt;. Germ. &lt;i&gt;*walha-&lt;/i&gt;, egentl.: främling, kelt, formellt motsvar. stammen i det keltiska folknamnet &lt;i&gt;Volcæ&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;Wales&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;Cornwall&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;Gaule&lt;/i&gt;, Gallien), ävensom fsv. &lt;i&gt;val&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;Iohan Vale&lt;/i&gt;, en italienare, Giovanni Franco), isl. &lt;i&gt;valir&lt;/i&gt; plur. (jfr möjl. det omtvistade personn. &lt;i&gt;Vali&lt;/i&gt;; se Pipping SNF XII. 1: 51), fhty. &lt;i&gt;wal(a)h&lt;/i&gt; osv., om utlänningar, kelter, romaner; jfr fsv. &lt;i&gt;utval&lt;/i&gt;, utlänning, sv. dial. &lt;i&gt;strandväling&lt;/i&gt;, lik som flutit upp vid havsstranden, &lt;i&gt;utväling&lt;/i&gt;, utlänning (båda från Halland enl. Rietz s. 788). Härav även isl. &lt;i&gt;valr&lt;/i&gt;, falk, motsvar. ags. &lt;i&gt;wealhhafoc&lt;/i&gt;, egentl.: välsk (hök). Se f. ö. &lt;sp&gt;valack&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;välsk&lt;/sp&gt;. Liknande beteckningar i ryskan: 'grekisk' el. 'valackisk' nöt. — I lat. tidigare &lt;i&gt;jūglans&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*Jovis glans&lt;/i&gt;), övers. av grek. &lt;i&gt;Diós bálanos&lt;/i&gt;, egentl.: Zevs-ollon. — Enl. vanlig uppfattning är &lt;sp&gt;valnöt&lt;/sp&gt; en övers. av lat. &lt;i&gt;nux gallica&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;noix gauge&lt;/i&gt;), varemot dock Meyer-Lübke Et. Wb. (som för de romanska orden i stället utgår från lat. &lt;i&gt;*gallicus&lt;/i&gt; i betyd. 'galläpleartad')." />
        <feat att="faksimilID" val="1174" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;valnöt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;valnöt (-not-, -nut)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;valhnot&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;valnød&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;walnut&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;walnuss&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wealhnutu&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;walnut&lt;/i&gt;); i de nord. spr. lånat; egentl.: välsk nöt, dvs. nöt från de romanska länderna (fnord. &lt;i&gt;Valland&lt;/i&gt;; se d. o.); jfr &lt;i&gt;välsk nöt&lt;/i&gt; I. Erici o. 1645, isl. &lt;i&gt;vǫlsk hnot&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;welhisk nuz&lt;/i&gt;. Germ. &lt;i&gt;*walha-&lt;/i&gt;, egentl.: främling, kelt, formellt motsvar. stammen i det keltiska folknamnet &lt;i&gt;Volcæ&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;Wales&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;Cornwall&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;Gaule&lt;/i&gt;, Gallien), ävensom fsv. &lt;i&gt;val&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;Iohan Vale&lt;/i&gt;, en italienare, Giovanni Franco), isl. &lt;i&gt;valir&lt;/i&gt; plur. (jfr möjl. det omtvistade personn. &lt;i&gt;Vali&lt;/i&gt;; se Pipping SNF XII. 1: 51), fhty. &lt;i&gt;wal(a)h&lt;/i&gt; osv., om utlänningar, kelter, romaner; jfr fsv. &lt;i&gt;utval&lt;/i&gt;, utlänning, sv. dial. &lt;i&gt;strandväling&lt;/i&gt;, lik som flutit upp vid havsstranden, &lt;i&gt;utväling&lt;/i&gt;, utlänning (båda från Halland enl. Rietz s. 788). Härav även isl. &lt;i&gt;valr&lt;/i&gt;, falk, motsvar. ags. &lt;i&gt;wealhhafoc&lt;/i&gt;, egentl.: välsk (hök). Se f. ö. &lt;sp&gt;valack&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;välsk&lt;/sp&gt;. Liknande beteckningar i ryskan: 'grekisk' el. 'valackisk' nöt. — I lat. tidigare &lt;i&gt;jūglans&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*Jovis glans&lt;/i&gt;), övers. av grek. &lt;i&gt;Diós bálanos&lt;/i&gt;, egentl.: Zevs-ollon. — Enl. vanlig uppfattning är &lt;sp&gt;valnöt&lt;/sp&gt; en övers. av lat. &lt;i&gt;nux gallica&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;noix gauge&lt;/i&gt;), varemot dock Meyer-Lübke Et. Wb. (som för de romanska orden i stället utgår från lat. &lt;i&gt;*gallicus&lt;/i&gt; i betyd. 'galläpleartad')." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vals" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vals..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vals..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;vals&lt;/b&gt;, cylinder, 1730-t., förr stundom &lt;i&gt;waltz&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;valse&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;walze&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;walte&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;vǫlt&lt;/i&gt;; till stammen i &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt;; alltså nära besl. med sv. &lt;sp&gt;(åker)vält&lt;/sp&gt;, no. &lt;i&gt;velta&lt;/i&gt; ds. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1174" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;vals&lt;/b&gt;, cylinder, 1730-t., förr stundom &lt;i&gt;waltz&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;valse&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;walze&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;walte&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;vǫlt&lt;/i&gt;; till stammen i &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt;; alltså nära besl. med sv. &lt;sp&gt;(åker)vält&lt;/sp&gt;, no. &lt;i&gt;velta&lt;/i&gt; ds. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="vals 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="valplats" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--valplats..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--valplats..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;valplats&lt;/b&gt;, Brasck Pufendorf 1680, Ord. Post. 1687 = da. &lt;i&gt;valplads&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;wal-platz&lt;/i&gt;; till isl. &lt;i&gt;valr&lt;/i&gt;, de fallne, osv. (se &lt;sp&gt;Valhall&lt;/sp&gt;) o. plats. — Förr i stället &lt;i&gt;valstad&lt;/i&gt;, t. ex. P. Brahe Kr., Tegel, efter mlty. &lt;i&gt;walstede&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;walstat&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wa(h)lstatt&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1174" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;valplats&lt;/b&gt;, Brasck Pufendorf 1680, Ord. Post. 1687 = da. &lt;i&gt;valplads&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;wal-platz&lt;/i&gt;; till isl. &lt;i&gt;valr&lt;/i&gt;, de fallne, osv. (se &lt;sp&gt;Valhall&lt;/sp&gt;) o. plats. — Förr i stället &lt;i&gt;valstad&lt;/i&gt;, t. ex. P. Brahe Kr., Tegel, efter mlty. &lt;i&gt;walstede&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;walstat&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wa(h)lstatt&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Valter" />
          <feat att="writtenForm" val="Walter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Valter..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Valter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Valter, Walter&lt;/b&gt;, personn., från ty. &lt;i&gt;Walter&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;Walthari&lt;/i&gt; = ags. Wealdhere, fnord. &lt;i&gt;Valdar(r)&lt;/i&gt; (dansk sagokonung), av germ. &lt;i&gt;*walð-&lt;/i&gt;, styra, härska (se &lt;sp&gt;våld&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vålla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Evald&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ragnvald&lt;/sp&gt; osv.) o. sbst. &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt; osv.). — Samma namn som det romaniserade, ej ovanliga &lt;i&gt;Wathier&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;Gautier&lt;/i&gt; (det senare i sv. som familjenamn; jfr till ljudutvecklingen sv.[-fra.] familjen. &lt;sp&gt;Guille[t]mot&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Vilhelm&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Valter, Walter&lt;/b&gt;, personn., från ty. &lt;i&gt;Walter&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;Walthari&lt;/i&gt; = ags. Wealdhere, fnord. &lt;i&gt;Valdar(r)&lt;/i&gt; (dansk sagokonung), av germ. &lt;i&gt;*walð-&lt;/i&gt;, styra, härska (se &lt;sp&gt;våld&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vålla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Evald&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ragnvald&lt;/sp&gt; osv.) o. sbst. &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt; osv.). — Samma namn som det romaniserade, ej ovanliga &lt;i&gt;Wathier&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;Gautier&lt;/i&gt; (det senare i sv. som familjenamn; jfr till ljudutvecklingen sv.[-fra.] familjen. &lt;sp&gt;Guille[t]mot&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Vilhelm&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vals" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vals..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vals..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;vals&lt;/b&gt;, en dans, 1799, äldst plur. &lt;i&gt;valsar&lt;/i&gt; (tidigare om uti. förh.) = da. &lt;i&gt;vals&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;wals&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;valse&lt;/i&gt;, i sin tur liksom eng. &lt;i&gt;waltz&lt;/i&gt; från ty. &lt;i&gt;walzer&lt;/i&gt; (1780-t. i Böhmen), till &lt;i&gt;walzen&lt;/i&gt;, vrida sig, nära besl. med &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt; o. föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;vals&lt;/b&gt;, en dans, 1799, äldst plur. &lt;i&gt;valsar&lt;/i&gt; (tidigare om uti. förh.) = da. &lt;i&gt;vals&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;wals&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;valse&lt;/i&gt;, i sin tur liksom eng. &lt;i&gt;waltz&lt;/i&gt; från ty. &lt;i&gt;walzer&lt;/i&gt; (1780-t. i Böhmen), till &lt;i&gt;walzen&lt;/i&gt;, vrida sig, nära besl. med &lt;sp&gt;välta&lt;/sp&gt; o. föreg." />
        <feat att="see" val="vals 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="valuta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--valuta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--valuta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;valuta&lt;/b&gt;, 1705 (i kvittens) = ty., liksom så många andra bank- o. handelstermer från ital.: &lt;i&gt;valuta&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;valēre&lt;/i&gt;, gälla, vara kraftig (jfr &lt;sp&gt;invalid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Valerius&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;valet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;valör&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;vålla&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;valuta&lt;/b&gt;, 1705 (i kvittens) = ty., liksom så många andra bank- o. handelstermer från ital.: &lt;i&gt;valuta&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;valēre&lt;/i&gt;, gälla, vara kraftig (jfr &lt;sp&gt;invalid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Valerius&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;valet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;valör&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;vålla&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="valthorn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--valthorn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--valthorn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;valthorn&lt;/b&gt;, Modée 1741, Lind 1749 = da. &lt;i&gt;valdhorn&lt;/i&gt;, liksom så många andra jägaruttryck från ty.: &lt;i&gt;waldhorn&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;wald&lt;/i&gt;, skog (se &lt;sp&gt;vall 1&lt;/sp&gt;). Tamms förmodan (Fon. kännet. s. 75), att ordet inkommit under den ivrige jägaren konung Fredrik I:s tid tycks sålunda, att döma av de ovan anförda beläggen, vara riktig." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;valthorn&lt;/b&gt;, Modée 1741, Lind 1749 = da. &lt;i&gt;valdhorn&lt;/i&gt;, liksom så många andra jägaruttryck från ty.: &lt;i&gt;waldhorn&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;wald&lt;/i&gt;, skog (se &lt;sp&gt;vall 1&lt;/sp&gt;). Tamms förmodan (Fon. kännet. s. 75), att ordet inkommit under den ivrige jägaren konung Fredrik I:s tid tycks sålunda, att döma av de ovan anförda beläggen, vara riktig." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="valvel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--valvel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--valvel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;valvel&lt;/b&gt;, anat., klaff, ventil, av lat. &lt;i&gt;valvula&lt;/i&gt; (bl. i plur. &lt;i&gt;valvulæ, -o-&lt;/i&gt;, dubbelklaffar, fruktbaljor), dimin. till &lt;i&gt;valva&lt;/i&gt;, dubbeldörr, dörrflygel, besl. med &lt;i&gt;volvere&lt;/i&gt;, rulla (se t. ex. &lt;sp&gt;volt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;volym&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;revolver&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;valvel&lt;/b&gt;, anat., klaff, ventil, av lat. &lt;i&gt;valvula&lt;/i&gt; (bl. i plur. &lt;i&gt;valvulæ, -o-&lt;/i&gt;, dubbelklaffar, fruktbaljor), dimin. till &lt;i&gt;valva&lt;/i&gt;, dubbeldörr, dörrflygel, besl. med &lt;i&gt;volvere&lt;/i&gt;, rulla (se t. ex. &lt;sp&gt;volt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;volym&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;revolver&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="valv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--valv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--valv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;valv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvalf&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvalf&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hvalv&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;hvælv&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;-æ-&lt;/i&gt; från vb. &lt;i&gt;hvælve&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hwealf&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hwalfa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*kᵘ̯olpo-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;kólpos&lt;/i&gt;, sköte, veck, bukt (för väntat &lt;i&gt;*polpos&lt;/i&gt;), till roten i &lt;sp&gt;välva&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Hit hör också ty. &lt;i&gt;walm&lt;/i&gt;, snett lutande takgavel, av ä. &lt;i&gt;walben&lt;/i&gt;; jfr den sv. byggnadstermen &lt;sp&gt;valmtak&lt;/sp&gt; (tak med 4 fall), efter ty. &lt;i&gt;walmdach&lt;/i&gt;. — Ett av de icke få germ. ord som uppvisats blott från nord. spr. o. ags.; jfr t. ex. &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt; (i sår), &lt;sp&gt;vidja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;valv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;hvalf&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hvalf&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;hvalv&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;hvælv&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;-æ-&lt;/i&gt; från vb. &lt;i&gt;hvælve&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hwealf&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hwalfa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*kᵘ̯olpo-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;kólpos&lt;/i&gt;, sköte, veck, bukt (för väntat &lt;i&gt;*polpos&lt;/i&gt;), till roten i &lt;sp&gt;välva&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Hit hör också ty. &lt;i&gt;walm&lt;/i&gt;, snett lutande takgavel, av ä. &lt;i&gt;walben&lt;/i&gt;; jfr den sv. byggnadstermen &lt;sp&gt;valmtak&lt;/sp&gt; (tak med 4 fall), efter ty. &lt;i&gt;walmdach&lt;/i&gt;. — Ett av de icke få germ. ord som uppvisats blott från nord. spr. o. ags.; jfr t. ex. &lt;sp&gt;till&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;var&lt;/sp&gt; (i sår), &lt;sp&gt;vidja&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="vam" />
          <feat att="writtenForm" val="vamb 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--vam..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--vam..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;vam(b)&lt;/sp&gt;, sv. dial. o. ä. sv., se &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;vam(b)&lt;/sp&gt;, sv. dial. o. ä. sv., se &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="våmm" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="valör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--valör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--valör..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;valör&lt;/b&gt;, 1680: 'Regenternes valeur', 1687, 1702 o. 1718 om mynt, av fra. &lt;i&gt;valeur&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;valore&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*valor&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;valēre&lt;/i&gt;, gälla, vara kraftig (se &lt;sp&gt;valuta&lt;/sp&gt;). — Tidigare (om mynt): &lt;i&gt;valor&lt;/i&gt;, P. Svart, Riddersk. prot. 1632, Riksr. prot. 1633 (: &lt;i&gt;valoren&lt;/i&gt; best. f.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1175" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;valör&lt;/b&gt;, 1680: 'Regenternes valeur', 1687, 1702 o. 1718 om mynt, av fra. &lt;i&gt;valeur&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;valore&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*valor&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;valēre&lt;/i&gt;, gälla, vara kraftig (se &lt;sp&gt;valuta&lt;/sp&gt;). — Tidigare (om mynt): &lt;i&gt;valor&lt;/i&gt;, P. Svart, Riddersk. prot. 1632, Riksr. prot. 1633 (: &lt;i&gt;valoren&lt;/i&gt; best. f.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lava" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lava..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lava..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lava&lt;/b&gt;, Sv. Merc. 1764: &lt;i&gt;den så kallade Lava&lt;/i&gt; (med förklaring), vanligt först på 1770-t. = ty., av ital. =, i Neapel även: översvämning till följd av regn; enl. somliga till lat. &lt;i&gt;lavāre&lt;/i&gt;, tvätta; enl. andra lån från arab.; dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0488" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lava&lt;/b&gt;, Sv. Merc. 1764: &lt;i&gt;den så kallade Lava&lt;/i&gt; (med förklaring), vanligt först på 1770-t. = ty., av ital. =, i Neapel även: översvämning till följd av regn; enl. somliga till lat. &lt;i&gt;lavāre&lt;/i&gt;, tvätta; enl. andra lån från arab.; dunkelt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bryn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bryn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bryn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bryn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brȳn&lt;/i&gt;, kant, ögonbryn = da. &lt;i&gt;bryn&lt;/i&gt; ; egentl. plur. till fsv. &lt;i&gt;brūn&lt;/i&gt; f. = isl. &lt;i&gt;brún&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;brýnn&lt;/i&gt;); &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning till ett urgammalt ie. ord &lt;i&gt;*bhrū&lt;/i&gt;: ags. &lt;i&gt;brú&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;brow&lt;/i&gt;), ögonbryn, sanskr. &lt;i&gt;bhrū&lt;/i&gt; ds., grek. &lt;i&gt;ophrỹs&lt;/i&gt;, även: kant, bergkam, fslav. &lt;i&gt;brŭvĭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;bruvis&lt;/i&gt;, ögonbryn. Betyd. 'kant, rand' anses av somliga för sekundär; snarast föreligger dock här ordets grundbetyd. Hit hör nog även litau. &lt;i&gt;briaunà&lt;/i&gt;, kant, knivrygg m. m.; se senast utförligt v. d. Osten-Sacken IF 28: 139 f. F. ö. sannol. besl. med &lt;sp&gt;bro&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brygga 2&lt;/sp&gt;, men knappast med fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt; (osv.), ögonbryn (se &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0153" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bryn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brȳn&lt;/i&gt;, kant, ögonbryn = da. &lt;i&gt;bryn&lt;/i&gt; ; egentl. plur. till fsv. &lt;i&gt;brūn&lt;/i&gt; f. = isl. &lt;i&gt;brún&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;brýnn&lt;/i&gt;); &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;utvidgning till ett urgammalt ie. ord &lt;i&gt;*bhrū&lt;/i&gt;: ags. &lt;i&gt;brú&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;brow&lt;/i&gt;), ögonbryn, sanskr. &lt;i&gt;bhrū&lt;/i&gt; ds., grek. &lt;i&gt;ophrỹs&lt;/i&gt;, även: kant, bergkam, fslav. &lt;i&gt;brŭvĭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;bruvis&lt;/i&gt;, ögonbryn. Betyd. 'kant, rand' anses av somliga för sekundär; snarast föreligger dock här ordets grundbetyd. Hit hör nog även litau. &lt;i&gt;briaunà&lt;/i&gt;, kant, knivrygg m. m.; se senast utförligt v. d. Osten-Sacken IF 28: 139 f. F. ö. sannol. besl. med &lt;sp&gt;bro&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brygga 2&lt;/sp&gt;, men knappast med fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt; (osv.), ögonbryn (se &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="baldersbrå" />
        <feat att="see" val="bro" />
        <feat att="see" val="brygga 2" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">brȳn</orth>
            <note>kant, ögonbryn</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bryn</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">brún</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="urindoeuropeiska">bhrū</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE4">
          <form>
            <orth xml:lang="angelsaxiska">brú</orth>
            <note>ögonbryn</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE5">
          <form>
            <orth xml:lang="san">bhrū</orth>
            <note>ögonbryn</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE6">
          <form>
            <orth xml:lang="ell">ophrỹs</orth>
            <note>även: kant, bergkam</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE7">
          <form>
            <orth xml:lang="fornslaviska">brŭvĭ</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE8">
          <form>
            <orth xml:lang="lit">bruvis</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE9">
          <form>
            <orth xml:lang="lit">briaunà</orth>
            <note>kant, knivrygg m. m.</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bryna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bryna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bryna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bryna&lt;/b&gt;, vässa, Lex. Linc. 1640: partic. &lt;i&gt;brynt&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brýna&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bryna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bryne&lt;/i&gt;; väl av &lt;sp&gt;bryn&lt;/sp&gt;, kant, alltså: förse med kant, sålunda samma ord som no. &lt;i&gt;bryna&lt;/i&gt;, kanta kläder. Dock enl. Tamm o. Jessen NTfF 4 R 3: 97 egentl. = mhty. &lt;i&gt;brûnen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;briunen&lt;/i&gt;, göra brun el. glänsande, varav fra. &lt;i&gt;brunir&lt;/i&gt;, polera, glätta, ital. &lt;i&gt;brunire&lt;/i&gt; osv. (varifrån i sin tur mhty. &lt;i&gt;brûnieren&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;brunêren&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;brunera&lt;/sp&gt;); i så fall en avl. av &lt;sp&gt;brun&lt;/sp&gt; (etymologiskt = sv. &lt;sp&gt;bryna&lt;/sp&gt;, göra brun), en möjlighet, som icke utan vidare kan avvisas. — Härtill: &lt;sp&gt;bryne&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;liysbryne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brýni&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0153" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bryna&lt;/b&gt;, vässa, Lex. Linc. 1640: partic. &lt;i&gt;brynt&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brýna&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bryna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bryne&lt;/i&gt;; väl av &lt;sp&gt;bryn&lt;/sp&gt;, kant, alltså: förse med kant, sålunda samma ord som no. &lt;i&gt;bryna&lt;/i&gt;, kanta kläder. Dock enl. Tamm o. Jessen NTfF 4 R 3: 97 egentl. = mhty. &lt;i&gt;brûnen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;briunen&lt;/i&gt;, göra brun el. glänsande, varav fra. &lt;i&gt;brunir&lt;/i&gt;, polera, glätta, ital. &lt;i&gt;brunire&lt;/i&gt; osv. (varifrån i sin tur mhty. &lt;i&gt;brûnieren&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;brunêren&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;brunera&lt;/sp&gt;); i så fall en avl. av &lt;sp&gt;brun&lt;/sp&gt; (etymologiskt = sv. &lt;sp&gt;bryna&lt;/sp&gt;, göra brun), en möjlighet, som icke utan vidare kan avvisas. — Härtill: &lt;sp&gt;bryne&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;liysbryne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brýni&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="bryne" />
        <feat att="see" val="bryna" />
        <feat att="see" val="brun" />
        <feat att="see" val="brunera" />
        <feat att="see" val="bryn" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="binnikemask" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--binnikemask..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--binnikemask..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;binnikemask&lt;/b&gt;, Linné 1740, sammans. med ä. nsv. &lt;i&gt;binnika&lt;/i&gt;, band, o. 1560, från ett mlty. &lt;i&gt;bindiken&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;binde&lt;/i&gt; (motsv. sv. sbst. &lt;sp&gt;binda&lt;/sp&gt;); jfr mlty. &lt;i&gt;*bendeken&lt;/i&gt; (= ty, &lt;i&gt;bändchen&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;sp&gt;band&lt;/sp&gt;), vartill möjl. ä. sv. former på &lt;i&gt;ben-&lt;/i&gt;. Analoga bildningar i da. &lt;i&gt;bændelorm&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;bandwurm&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0131" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;binnikemask&lt;/b&gt;, Linné 1740, sammans. med ä. nsv. &lt;i&gt;binnika&lt;/i&gt;, band, o. 1560, från ett mlty. &lt;i&gt;bindiken&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;binde&lt;/i&gt; (motsv. sv. sbst. &lt;sp&gt;binda&lt;/sp&gt;); jfr mlty. &lt;i&gt;*bendeken&lt;/i&gt; (= ty, &lt;i&gt;bändchen&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;sp&gt;band&lt;/sp&gt;), vartill möjl. ä. sv. former på &lt;i&gt;ben-&lt;/i&gt;. Analoga bildningar i da. &lt;i&gt;bændelorm&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;bandwurm&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="band" />
        <feat att="see" val="binda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lave" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lave..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lave..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lave&lt;/b&gt;, brits i en badstuga, simpelt sängställe utmed en vägg, drivbänk m. m., fsv. &lt;i&gt;baþstovu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mæltelavi&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;-laghi&lt;/i&gt; (med övergång av &lt;i&gt;w&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ᵹ&lt;/i&gt;), genom förmedling av finska &lt;i&gt;lava&lt;/i&gt; lånat från slav. &lt;i&gt;lava&lt;/i&gt;; möjl. besl. med &lt;sp&gt;loge&lt;/sp&gt;. Se litteraturen hos Saxén Sv. lm. XI. 3: 165, Berneker Etym. Wb. 1: 695." />
        <feat att="faksimilID" val="0488" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lave&lt;/b&gt;, brits i en badstuga, simpelt sängställe utmed en vägg, drivbänk m. m., fsv. &lt;i&gt;baþstovu-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mæltelavi&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;-laghi&lt;/i&gt; (med övergång av &lt;i&gt;w&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ᵹ&lt;/i&gt;), genom förmedling av finska &lt;i&gt;lava&lt;/i&gt; lånat från slav. &lt;i&gt;lava&lt;/i&gt;; möjl. besl. med &lt;sp&gt;loge&lt;/sp&gt;. Se litteraturen hos Saxén Sv. lm. XI. 3: 165, Berneker Etym. Wb. 1: 695." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="extas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--extas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--extas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;extas&lt;/b&gt;, 1760-t., äldre: &lt;i&gt;extasi(e)&lt;/i&gt;, t. ex. 1690-t. (U. Hiärne), 1700, 1735, av fra. &lt;i&gt;extase&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ékstasis&lt;/i&gt;, hänförelse, sinnesrubbning, egentl.: bortryckande från ett ställe, till &lt;i&gt;existēmi&lt;/i&gt;, rubbar (ur sin vanliga ställning), till &lt;i&gt;ek-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ex-&lt;/i&gt;, ut, ur, o. &lt;i&gt;(h)istēmi&lt;/i&gt;, ställer (urbesl. med &lt;sp&gt;stå&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0213" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;extas&lt;/b&gt;, 1760-t., äldre: &lt;i&gt;extasi(e)&lt;/i&gt;, t. ex. 1690-t. (U. Hiärne), 1700, 1735, av fra. &lt;i&gt;extase&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ékstasis&lt;/i&gt;, hänförelse, sinnesrubbning, egentl.: bortryckande från ett ställe, till &lt;i&gt;existēmi&lt;/i&gt;, rubbar (ur sin vanliga ställning), till &lt;i&gt;ek-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ex-&lt;/i&gt;, ut, ur, o. &lt;i&gt;(h)istēmi&lt;/i&gt;, ställer (urbesl. med &lt;sp&gt;stå&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bryngel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bryngel..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bryngel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bryngel&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Brynjolf&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0153" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bryngel&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Brynjolf&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Brynjolf" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bocka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bocka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bocka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bocka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bokka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bukka&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bukke&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bukken&lt;/i&gt;, mholl. &lt;i&gt;bokken&lt;/i&gt;, jfr mhty., ty. &lt;i&gt;bücken&lt;/i&gt;, av germ. stammen &lt;i&gt;*bukk-&lt;/i&gt;, antingen av ie. &lt;i&gt;*bhugn-&lt;/i&gt; el. med intensivförlängning av stamkonsonanten, till &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; osv. &lt;sp&gt;Bocka&lt;/sp&gt;: ty. &lt;i&gt;bücken&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;doppa&lt;/sp&gt;: lty. &lt;i&gt;düppen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0140" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bocka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bokka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bukka&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bukke&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bukken&lt;/i&gt;, mholl. &lt;i&gt;bokken&lt;/i&gt;, jfr mhty., ty. &lt;i&gt;bücken&lt;/i&gt;, av germ. stammen &lt;i&gt;*bukk-&lt;/i&gt;, antingen av ie. &lt;i&gt;*bhugn-&lt;/i&gt; el. med intensivförlängning av stamkonsonanten, till &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; osv. &lt;sp&gt;Bocka&lt;/sp&gt;: ty. &lt;i&gt;bücken&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;doppa&lt;/sp&gt;: lty. &lt;i&gt;düppen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="doppa" />
        <feat att="see" val="Bocka" />
        <feat att="see" val="buga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bod" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bod..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bod..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bod&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bōþ&lt;/i&gt;, bod, hydda, skjul = da. &lt;i&gt;bod&lt;/i&gt; (varifrån eng. &lt;i&gt;booth&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;búð&lt;/i&gt; (väl med &lt;i&gt;ū&lt;/i&gt; från vb. &lt;i&gt;búa&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;bôde&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;buode&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bude&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*bōþō-&lt;/i&gt;, avledn. av stammen i &lt;sp&gt;bo 2&lt;/sp&gt;; jfr (med avljud) litau. &lt;i&gt;bùtas&lt;/i&gt;, hus, o. fir. &lt;i&gt;both&lt;/i&gt;, hydda; alltså ett ord gemensamt för den norra delen av det indoeur. området. — Ofta i ortnamn i ursprung pluralform, fsv. &lt;i&gt;Bodha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-bodha&lt;/i&gt;, nu vanl. &lt;sp&gt;-bo&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;Falsterbo&lt;/sp&gt;), från början i betyd. 'hydda, skjul o. d.' (jfr sv. &lt;sp&gt;fäbod&lt;/sp&gt;) om mera tillfälliga bostäder, som efter hand utvecklade sig till gårdar, t. ex. &lt;i&gt;Brattabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Brattebo&lt;/sp&gt; Smål., &lt;i&gt;Bænabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Bännebo Dal&lt;/sp&gt;., &lt;i&gt;Gullabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Gullebo&lt;/sp&gt; Smål., &lt;i&gt;Ingabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Ingebo&lt;/sp&gt; Vgtl., &lt;i&gt;Munkabodha&lt;/i&gt; Ögtl. osv.; vanl. med ett personnamn i första leden; en jämförelsevis ung namntyp. Jfr &lt;sp&gt;Borås&lt;/sp&gt;. — Om i ortnamn uppträdande &lt;sp&gt;-bo&lt;/sp&gt; av annat ursprung se &lt;sp&gt;-bo 1 o. 4&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0140" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bod&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bōþ&lt;/i&gt;, bod, hydda, skjul = da. &lt;i&gt;bod&lt;/i&gt; (varifrån eng. &lt;i&gt;booth&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;búð&lt;/i&gt; (väl med &lt;i&gt;ū&lt;/i&gt; från vb. &lt;i&gt;búa&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;bôde&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;buode&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bude&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*bōþō-&lt;/i&gt;, avledn. av stammen i &lt;sp&gt;bo 2&lt;/sp&gt;; jfr (med avljud) litau. &lt;i&gt;bùtas&lt;/i&gt;, hus, o. fir. &lt;i&gt;both&lt;/i&gt;, hydda; alltså ett ord gemensamt för den norra delen av det indoeur. området. — Ofta i ortnamn i ursprung pluralform, fsv. &lt;i&gt;Bodha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-bodha&lt;/i&gt;, nu vanl. &lt;sp&gt;-bo&lt;/sp&gt; (jfr &lt;sp&gt;Falsterbo&lt;/sp&gt;), från början i betyd. 'hydda, skjul o. d.' (jfr sv. &lt;sp&gt;fäbod&lt;/sp&gt;) om mera tillfälliga bostäder, som efter hand utvecklade sig till gårdar, t. ex. &lt;i&gt;Brattabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Brattebo&lt;/sp&gt; Smål., &lt;i&gt;Bænabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Bännebo Dal&lt;/sp&gt;., &lt;i&gt;Gullabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Gullebo&lt;/sp&gt; Smål., &lt;i&gt;Ingabodha&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Ingebo&lt;/sp&gt; Vgtl., &lt;i&gt;Munkabodha&lt;/i&gt; Ögtl. osv.; vanl. med ett personnamn i första leden; en jämförelsevis ung namntyp. Jfr &lt;sp&gt;Borås&lt;/sp&gt;. — Om i ortnamn uppträdande &lt;sp&gt;-bo&lt;/sp&gt; av annat ursprung se &lt;sp&gt;-bo 1 o. 4&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-bo" />
        <feat att="see" val="-bo" />
        <feat att="see" val="Borås" />
        <feat att="see" val="Ingebo" />
        <feat att="see" val="Gullebo" />
        <feat att="see" val="Bännebo Dal" />
        <feat att="see" val="Brattebo" />
        <feat att="see" val="fäbod" />
        <feat att="see" val="Falsterbo" />
        <feat att="see" val="-bo" />
        <feat att="see" val="bo" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bodisko" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bodisko..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bodisko..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bodisko&lt;/b&gt;, skämts.: bodbetjänt; t. ex. Levertin, men åtm. (i talspr.) allmännare under närmast föreg, årtionden; med hänsyftning på &lt;sp&gt;disk&lt;/sp&gt;, av familjen. &lt;i&gt;Bodisco&lt;/i&gt;, närmast en på sin tid bekant medlem av den ryska beskickningen i Stockholm under Karl XIV Johans tid; se förf. Spr. o. st. 16: 68 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0141" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bodisko&lt;/b&gt;, skämts.: bodbetjänt; t. ex. Levertin, men åtm. (i talspr.) allmännare under närmast föreg, årtionden; med hänsyftning på &lt;sp&gt;disk&lt;/sp&gt;, av familjen. &lt;i&gt;Bodisco&lt;/i&gt;, närmast en på sin tid bekant medlem av den ryska beskickningen i Stockholm under Karl XIV Johans tid; se förf. Spr. o. st. 16: 68 f." />
        <feat att="see" val="disk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bodmeri" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bodmeri..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bodmeri..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bodmeri&lt;/b&gt;, 1631 = da., från lty. &lt;i&gt;bodmerij&lt;/i&gt; (= ty. &lt;i&gt;bodmerie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bomerie&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bottomry&lt;/i&gt;), avledn. av mlty. &lt;i&gt;bodemen&lt;/i&gt;, låna på fartyg el. last, avledn. av &lt;i&gt;bodem(e)&lt;/i&gt;, botten, särsk. på fartyg; se &lt;sp&gt;botten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0141" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bodmeri&lt;/b&gt;, 1631 = da., från lty. &lt;i&gt;bodmerij&lt;/i&gt; (= ty. &lt;i&gt;bodmerie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bomerie&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bottomry&lt;/i&gt;), avledn. av mlty. &lt;i&gt;bodemen&lt;/i&gt;, låna på fartyg el. last, avledn. av &lt;i&gt;bodem(e)&lt;/i&gt;, botten, särsk. på fartyg; se &lt;sp&gt;botten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="botten" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">bodmerij</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">bodmerie</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">bomerie</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">bottomry</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="boer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--boer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--boer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;boer&lt;/b&gt;, från holl. &lt;i&gt;boer&lt;/i&gt;, bonde (lån från lty. &lt;i&gt;bûr&lt;/i&gt;) — holl. &lt;i&gt;buur&lt;/i&gt;, granne; se &lt;sp&gt;bur 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0141" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;boer&lt;/b&gt;, från holl. &lt;i&gt;boer&lt;/i&gt;, bonde (lån från lty. &lt;i&gt;bûr&lt;/i&gt;) — holl. &lt;i&gt;buur&lt;/i&gt;, granne; se &lt;sp&gt;bur 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bur" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="holl">boer</orth>
            <note>bonde</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="britt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--britt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--britt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;britt&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;brite&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;briton&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;britanni&lt;/i&gt;, Caesar, grek. &lt;i&gt;brettanoí&lt;/i&gt;, av keltiskt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;britt&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;brite&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;briton&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;britanni&lt;/i&gt;, Caesar, grek. &lt;i&gt;brettanoí&lt;/i&gt;, av keltiskt ursprung." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">brite</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bofink" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bofink..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bofink..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bofink&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;boofinke&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bogfinke&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bôkvink&lt;/i&gt;, av bok (se &lt;sp&gt;bok 1&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;fink&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0141" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bofink&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;boofinke&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bogfinke&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bôkvink&lt;/i&gt;, av bok (se &lt;sp&gt;bok 1&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;fink&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fink" />
        <feat att="see" val="bok" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bogfinke</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="mlty.">bôkvink</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ost" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ost..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ost..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ost&lt;/b&gt;, öster, i sjömansspr., liksom &lt;sp&gt;väst&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;syd&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;nord&lt;/sp&gt;) lån från lty. el. holl.; se f. ö. &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0644" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ost&lt;/b&gt;, öster, i sjömansspr., liksom &lt;sp&gt;väst&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;syd&lt;/sp&gt; (o. &lt;sp&gt;nord&lt;/sp&gt;) lån från lty. el. holl.; se f. ö. &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bofällig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bofällig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bofällig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bofällig&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-fällig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0141" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bofällig&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-fällig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-fällig" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bo..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bo..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;bo&lt;/b&gt;, vb, fsv. &lt;i&gt;bō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bōa&lt;/i&gt;, bo, bebo, bereda m. m. = isl. &lt;i&gt;búa&lt;/i&gt;, ds., da. &lt;i&gt;bo&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;bauan&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;bûan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bauen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;búan&lt;/i&gt;, bo, stundom: odla m. m.; starkt o. svagt böjt vb (jfr det urspr. redupl. isl. ipf. &lt;i&gt;bjó&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*beƀōw&lt;/i&gt;, got. part. &lt;i&gt;bauans&lt;/i&gt;, motsv. sv. &lt;sp&gt;redobogen&lt;/sp&gt;; men got ipf. &lt;i&gt;bauaida&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;bōþe&lt;/i&gt; osv.) av omstridd germ. grundform; till den ie. roten &lt;i&gt;bhū&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bheue&lt;/i&gt;, i lat. &lt;i&gt;fui&lt;/i&gt;, var, grek. &lt;i&gt;phýō&lt;/i&gt;, avlar, frambringar (se &lt;sp&gt;fysik&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;bhū&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bhávati&lt;/i&gt;, vara, är, bliva, blir, även i slavo-balt., kelt. o. alban, spr.; vartill också: fhty. &lt;i&gt;biom&lt;/i&gt;, jag är (ty. &lt;i&gt;bin&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;béon&lt;/i&gt;, vara (eng. &lt;i&gt;be&lt;/i&gt;), vilka förenats till ett böjningssystem med de obesl. verben &lt;i&gt;wes-&lt;/i&gt; (i ty. &lt;i&gt;gewesen&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;vara 1&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;es-&lt;/i&gt; (i ty. &lt;i&gt;ist&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;är 1&lt;/sp&gt;), Jfr följ. ävensom &lt;sp&gt;bod&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bol&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bonad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;by&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt;. Om &lt;sp&gt;bostad&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;stad 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0140" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;bo&lt;/b&gt;, vb, fsv. &lt;i&gt;bō&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bōa&lt;/i&gt;, bo, bebo, bereda m. m. = isl. &lt;i&gt;búa&lt;/i&gt;, ds., da. &lt;i&gt;bo&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;bauan&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;bûan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bauen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;búan&lt;/i&gt;, bo, stundom: odla m. m.; starkt o. svagt böjt vb (jfr det urspr. redupl. isl. ipf. &lt;i&gt;bjó&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*beƀōw&lt;/i&gt;, got. part. &lt;i&gt;bauans&lt;/i&gt;, motsv. sv. &lt;sp&gt;redobogen&lt;/sp&gt;; men got ipf. &lt;i&gt;bauaida&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;bōþe&lt;/i&gt; osv.) av omstridd germ. grundform; till den ie. roten &lt;i&gt;bhū&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bheue&lt;/i&gt;, i lat. &lt;i&gt;fui&lt;/i&gt;, var, grek. &lt;i&gt;phýō&lt;/i&gt;, avlar, frambringar (se &lt;sp&gt;fysik&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;bhū&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bhávati&lt;/i&gt;, vara, är, bliva, blir, även i slavo-balt., kelt. o. alban, spr.; vartill också: fhty. &lt;i&gt;biom&lt;/i&gt;, jag är (ty. &lt;i&gt;bin&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;béon&lt;/i&gt;, vara (eng. &lt;i&gt;be&lt;/i&gt;), vilka förenats till ett böjningssystem med de obesl. verben &lt;i&gt;wes-&lt;/i&gt; (i ty. &lt;i&gt;gewesen&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;vara 1&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;es-&lt;/i&gt; (i ty. &lt;i&gt;ist&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;är 1&lt;/sp&gt;), Jfr följ. ävensom &lt;sp&gt;bod&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bol&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bonad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;by&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt;. Om &lt;sp&gt;bostad&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;stad 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="stad 1" />
        <feat att="see" val="bostad" />
        <feat att="see" val="bod" />
        <feat att="see" val="bol" />
        <feat att="see" val="bonad" />
        <feat att="see" val="bur" />
        <feat att="see" val="by" />
        <feat att="see" val="bygga" />
        <feat att="see" val="är 1" />
        <feat att="see" val="vara 1" />
        <feat att="see" val="fysik" />
        <feat att="see" val="redobogen" />
        <feat att="see" val="Bo 3" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blunda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blunda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blunda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blunda&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;blunda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blunde&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blända&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;blanda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blond&lt;/sp&gt;, vilket senare, därest det ursprungl. är germanskt, uppvisar samma avljudsstadium som &lt;sp&gt;blunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blunda&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;blunda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blunde&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blända&lt;/sp&gt;, jfr även &lt;sp&gt;blanda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blond&lt;/sp&gt;, vilket senare, därest det ursprungl. är germanskt, uppvisar samma avljudsstadium som &lt;sp&gt;blunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="blunda" />
        <feat att="see" val="blanda" />
        <feat att="see" val="blond" />
        <feat att="see" val="blind" />
        <feat att="see" val="blända" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bluffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bluffa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bluffa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bluffa&lt;/b&gt;, o. 1900, från eng. &lt;i&gt;bluff&lt;/i&gt;, motsv. lty. &lt;i&gt;bluffen&lt;/i&gt;, förbrylla, jfr mlty. &lt;i&gt;vorbluffen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;förbluffa&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;bluff&lt;/sp&gt;, sbst., o. 1900, av eng. &lt;i&gt;bluff&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bluffa&lt;/b&gt;, o. 1900, från eng. &lt;i&gt;bluff&lt;/i&gt;, motsv. lty. &lt;i&gt;bluffen&lt;/i&gt;, förbrylla, jfr mlty. &lt;i&gt;vorbluffen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;förbluffa&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;bluff&lt;/sp&gt;, sbst., o. 1900, av eng. &lt;i&gt;bluff&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="bluff" />
        <feat att="see" val="förbluffa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blott" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blott..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blott..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blott&lt;/b&gt;, adj. i t. ex. &lt;sp&gt;blott&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bar&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blot(t)er&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;blot&lt;/i&gt;, sannol. lån från mlty. &lt;i&gt;blôt&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*blauta-&lt;/i&gt;, alltså etymologiskt identiskt med det inhemska &lt;sp&gt;blöt&lt;/sp&gt;. Med avs. på ljudförhållandena jfr ä. nsv. &lt;i&gt;grott&lt;/i&gt;, stor, från mlty. &lt;i&gt;grôt&lt;/i&gt;. Jfr Sahlgren Spr. o. st. 16: 132. — Härtill: &lt;sp&gt;blott&lt;/sp&gt;, adv., 1600-t., jfr da. &lt;i&gt;blot&lt;/i&gt;, snarast i anslutning till ty. &lt;i&gt;bloss&lt;/i&gt;, bara, blott." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blott&lt;/b&gt;, adj. i t. ex. &lt;sp&gt;blott&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bar&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blot(t)er&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;blot&lt;/i&gt;, sannol. lån från mlty. &lt;i&gt;blôt&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*blauta-&lt;/i&gt;, alltså etymologiskt identiskt med det inhemska &lt;sp&gt;blöt&lt;/sp&gt;. Med avs. på ljudförhållandena jfr ä. nsv. &lt;i&gt;grott&lt;/i&gt;, stor, från mlty. &lt;i&gt;grôt&lt;/i&gt;. Jfr Sahlgren Spr. o. st. 16: 132. — Härtill: &lt;sp&gt;blott&lt;/sp&gt;, adv., 1600-t., jfr da. &lt;i&gt;blot&lt;/i&gt;, snarast i anslutning till ty. &lt;i&gt;bloss&lt;/i&gt;, bara, blott." />
        <feat att="see" val="blott" />
        <feat att="see" val="blöt" />
        <feat att="see" val="bar" />
        <feat att="see" val="blott" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bly" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bly..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bly..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bly&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blȳ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blý&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bly&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blî&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blîo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blei&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*blīwa&lt;/i&gt;. — Snarast, med Persson Wurzelerw. ss. 109, 173, en &lt;i&gt;w&lt;/i&gt;-avledn. av ie. roten &lt;i&gt;bhlī&lt;/i&gt;, glänsa (se &lt;sp&gt;blid&lt;/sp&gt;), i avljudsförh. till litau. &lt;i&gt;blaivýtis&lt;/i&gt;, bliva ljus el. klar; alltså kanske urspr. ett substantiverat färgadjektiv, på långt håll besl. med &lt;sp&gt;blå&lt;/sp&gt; (jfr under &lt;sp&gt;tenn&lt;/sp&gt;). Ordet kan i nord. spr. vara ett gammalt kulturlån från grannfolken; jfr &lt;sp&gt;stål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tenn&lt;/sp&gt;. — Enl. andra är emellertid det germ. ordet lånat från annat språk. — Om ett annat germ. ord för 'bly' se &lt;sp&gt;lod&lt;/sp&gt;. — Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bly&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blȳ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blý&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bly&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blî&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blîo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blei&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*blīwa&lt;/i&gt;. — Snarast, med Persson Wurzelerw. ss. 109, 173, en &lt;i&gt;w&lt;/i&gt;-avledn. av ie. roten &lt;i&gt;bhlī&lt;/i&gt;, glänsa (se &lt;sp&gt;blid&lt;/sp&gt;), i avljudsförh. till litau. &lt;i&gt;blaivýtis&lt;/i&gt;, bliva ljus el. klar; alltså kanske urspr. ett substantiverat färgadjektiv, på långt håll besl. med &lt;sp&gt;blå&lt;/sp&gt; (jfr under &lt;sp&gt;tenn&lt;/sp&gt;). Ordet kan i nord. spr. vara ett gammalt kulturlån från grannfolken; jfr &lt;sp&gt;stål&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tenn&lt;/sp&gt;. — Enl. andra är emellertid det germ. ordet lånat från annat språk. — Om ett annat germ. ord för 'bly' se &lt;sp&gt;lod&lt;/sp&gt;. — Jfr följ." />
        <feat att="see" val="lod" />
        <feat att="see" val="stål" />
        <feat att="see" val="tenn" />
        <feat att="see" val="tenn" />
        <feat att="see" val="blå" />
        <feat att="see" val="blid" />
        <feat att="see" val="blyerts 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blus" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blus..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blus..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blus&lt;/b&gt;, 1822 = ty. &lt;i&gt;bluse&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;blouse&lt;/i&gt;; dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blus&lt;/b&gt;, 1822 = ty. &lt;i&gt;bluse&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;blouse&lt;/i&gt;; dunkelt." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">bluse</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">blouse</orth>
            <note>dunkelt</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="trähackelse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--trähackelse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--trähackelse..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;trähackelse&lt;/sp&gt;, sv. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1106" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;trähackelse&lt;/sp&gt;, sv. dial., lakrits, se under &lt;sp&gt;teriak&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="teriak" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blunder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blunder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blunder..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;blunder&lt;/b&gt;, blund, t. ex. &lt;i&gt;Här är bäddadt, tag en blunder!&lt;/i&gt; Gluntarne. = no.; väl till fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;blundra&lt;/i&gt;, blunda, &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;-avledning till &lt;sp&gt;blunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;blunder&lt;/b&gt;, blund, t. ex. &lt;i&gt;Här är bäddadt, tag en blunder!&lt;/i&gt; Gluntarne. = no.; väl till fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;blundra&lt;/i&gt;, blunda, &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;-avledning till &lt;sp&gt;blunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="blunda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blåkulla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blåkulla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blåkulla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blåkulla&lt;/b&gt;, 1500-t., ä. no. &lt;i&gt;blaakollen&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;blå&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kulle&lt;/sp&gt;; egentl. om platsen för häxornas möte med satan, jfr &lt;i&gt;Blåkulla&lt;/i&gt;, berg vid Marstrand o. i Kalmarsund, y. fsv. &lt;i&gt;Blaakulla&lt;/i&gt; 1400-t.; sedermera även om helvetet (jfr ä. nsv. &lt;i&gt;i heta Blåkulla&lt;/i&gt;) o. använt i svordomar, vartill den unga Stockholmseufemismen &lt;i&gt;Blå porten&lt;/i&gt;. Se förf. 1600-t:s sv. s. 47 f. o. Sahlgren Blåkulla o. blåkullafårderna (NoB 1915, s. 100 f.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blåkulla&lt;/b&gt;, 1500-t., ä. no. &lt;i&gt;blaakollen&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;blå&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kulle&lt;/sp&gt;; egentl. om platsen för häxornas möte med satan, jfr &lt;i&gt;Blåkulla&lt;/i&gt;, berg vid Marstrand o. i Kalmarsund, y. fsv. &lt;i&gt;Blaakulla&lt;/i&gt; 1400-t.; sedermera även om helvetet (jfr ä. nsv. &lt;i&gt;i heta Blåkulla&lt;/i&gt;) o. använt i svordomar, vartill den unga Stockholmseufemismen &lt;i&gt;Blå porten&lt;/i&gt;. Se förf. 1600-t:s sv. s. 47 f. o. Sahlgren Blåkulla o. blåkullafårderna (NoB 1915, s. 100 f.)." />
        <feat att="see" val="kulle" />
        <feat att="see" val="blå" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="ä no">blaakollen</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Blaakulla</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="boa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--boa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--boa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;boa&lt;/b&gt; (orm), Linné m. fl. &lt;i&gt;boas&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;boa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;boas&lt;/i&gt;; dunkelt. — Härtill: &lt;sp&gt;boa&lt;/sp&gt;, om ett slags skinnkrage för damer, 1827: &lt;i&gt;boar&lt;/i&gt; plur." />
        <feat att="faksimilID" val="0140" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;boa&lt;/b&gt; (orm), Linné m. fl. &lt;i&gt;boas&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;boa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;boas&lt;/i&gt;; dunkelt. — Härtill: &lt;sp&gt;boa&lt;/sp&gt;, om ett slags skinnkrage för damer, 1827: &lt;i&gt;boar&lt;/i&gt; plur." />
        <feat att="see" val="boa" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">boa</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blyg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blyg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blyg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blyg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bliūgher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blȳgher&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;bljúgr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bly&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;ublu&lt;/i&gt;), mhty. &lt;i&gt;bliuc&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blûc&lt;/i&gt;, jfr fhty. adv. &lt;i&gt;blûgo&lt;/i&gt;, blygt, av germ. &lt;i&gt;*bleuᵹa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*blūᵹa-&lt;/i&gt;, sannol. egentl. 'mjuk, blöt'; jfr litau. &lt;i&gt;blúkszti&lt;/i&gt;, bliva slapp o. d.; avlägset besl. med &lt;sp&gt;blöt&lt;/sp&gt; (av germ. &lt;i&gt;*blauta-&lt;/i&gt;). — Avledn.: &lt;sp&gt;blygas&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blȳgh(i)as&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;blýgjask&lt;/i&gt;, o. &lt;sp&gt;blygd&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blyghþ&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;blygð&lt;/i&gt; (åtm. det senare med gammal kort vokal)." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blyg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bliūgher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blȳgher&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;bljúgr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bly&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;ublu&lt;/i&gt;), mhty. &lt;i&gt;bliuc&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blûc&lt;/i&gt;, jfr fhty. adv. &lt;i&gt;blûgo&lt;/i&gt;, blygt, av germ. &lt;i&gt;*bleuᵹa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*blūᵹa-&lt;/i&gt;, sannol. egentl. 'mjuk, blöt'; jfr litau. &lt;i&gt;blúkszti&lt;/i&gt;, bliva slapp o. d.; avlägset besl. med &lt;sp&gt;blöt&lt;/sp&gt; (av germ. &lt;i&gt;*blauta-&lt;/i&gt;). — Avledn.: &lt;sp&gt;blygas&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blȳgh(i)as&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;blýgjask&lt;/i&gt;, o. &lt;sp&gt;blygd&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blyghþ&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;blygð&lt;/i&gt; (åtm. det senare med gammal kort vokal)." />
        <feat att="see" val="blygd" />
        <feat att="see" val="blygas" />
        <feat att="see" val="blöt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blyerts" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blyerts..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blyerts..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blyerts&lt;/b&gt;, 1637, väl ellips för &lt;sp&gt;blyertspenna&lt;/sp&gt; 1668, till &lt;i&gt;blyerts&lt;/i&gt; i betyd. 'blymalm, grafit', efter ty. &lt;i&gt;bleierz&lt;/i&gt;, egentl. 'blymalm', till &lt;i&gt;blei&lt;/i&gt;, bly, o. &lt;i&gt;erz&lt;/i&gt;, malm, av fhty. &lt;i&gt;arizzi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aruz&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*arit-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*arut-&lt;/i&gt;, även ingående i det nu föråldrade sv. myntnamnet &lt;i&gt;örtug&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blyerts&lt;/b&gt;, 1637, väl ellips för &lt;sp&gt;blyertspenna&lt;/sp&gt; 1668, till &lt;i&gt;blyerts&lt;/i&gt; i betyd. 'blymalm, grafit', efter ty. &lt;i&gt;bleierz&lt;/i&gt;, egentl. 'blymalm', till &lt;i&gt;blei&lt;/i&gt;, bly, o. &lt;i&gt;erz&lt;/i&gt;, malm, av fhty. &lt;i&gt;arizzi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aruz&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*arit-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*arut-&lt;/i&gt;, även ingående i det nu föråldrade sv. myntnamnet &lt;i&gt;örtug&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="blyertspenna" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">bleierz</orth>
            <note>blymalm</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="garde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--garde..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--garde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;garde&lt;/b&gt; = da., ty., från fra. &lt;i&gt;garde&lt;/i&gt; egentl.: vakt = ital., span. &lt;i&gt;guardia&lt;/i&gt; (&gt; ä. ty. &lt;i&gt;guardi&lt;/i&gt; osv., ä. nsv. &lt;i&gt;guardie&lt;/i&gt; o. 1595, &lt;i&gt;lijff Gwardi&lt;/i&gt;, livgarde, Petreius 1615); jämte vb. &lt;i&gt;garder&lt;/i&gt; (i sv. &lt;sp&gt;gardera&lt;/sp&gt;) från germ. &lt;i&gt;*warð-&lt;/i&gt; i fsax. &lt;i&gt;warðôn&lt;/i&gt;, vara på vakt, sörja för = isl. &lt;i&gt;varða&lt;/i&gt;, vakta, skydda, sv. &lt;sp&gt;vårda&lt;/sp&gt;. — Hit: &lt;sp&gt;garderob&lt;/sp&gt;, från fra. &lt;i&gt;garderobe&lt;/i&gt;, klädkammare, klädförråd, av imper. &lt;i&gt;garde&lt;/i&gt;, bevara, o. &lt;i&gt;robe&lt;/i&gt;, klädning (se &lt;sp&gt;rob&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rov&lt;/sp&gt;); alltså: klädbevarare el. dyl. — &lt;sp&gt;Gardist&lt;/sp&gt;, från ty. (ej i fra.), liksom &lt;sp&gt;grossist&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0268" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;garde&lt;/b&gt; = da., ty., från fra. &lt;i&gt;garde&lt;/i&gt; egentl.: vakt = ital., span. &lt;i&gt;guardia&lt;/i&gt; (&gt; ä. ty. &lt;i&gt;guardi&lt;/i&gt; osv., ä. nsv. &lt;i&gt;guardie&lt;/i&gt; o. 1595, &lt;i&gt;lijff Gwardi&lt;/i&gt;, livgarde, Petreius 1615); jämte vb. &lt;i&gt;garder&lt;/i&gt; (i sv. &lt;sp&gt;gardera&lt;/sp&gt;) från germ. &lt;i&gt;*warð-&lt;/i&gt; i fsax. &lt;i&gt;warðôn&lt;/i&gt;, vara på vakt, sörja för = isl. &lt;i&gt;varða&lt;/i&gt;, vakta, skydda, sv. &lt;sp&gt;vårda&lt;/sp&gt;. — Hit: &lt;sp&gt;garderob&lt;/sp&gt;, från fra. &lt;i&gt;garderobe&lt;/i&gt;, klädkammare, klädförråd, av imper. &lt;i&gt;garde&lt;/i&gt;, bevara, o. &lt;i&gt;robe&lt;/i&gt;, klädning (se &lt;sp&gt;rob&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rov&lt;/sp&gt;); alltså: klädbevarare el. dyl. — &lt;sp&gt;Gardist&lt;/sp&gt;, från ty. (ej i fra.), liksom &lt;sp&gt;grossist&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blåsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blåsa..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blåsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blåsa&lt;/b&gt;, vb., fsv. &lt;i&gt;blāsa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blása&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;-blêsan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blâsen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blâsan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blasen&lt;/i&gt;), av en germ. rot &lt;i&gt;blǣs-&lt;/i&gt;, en utvidgning med &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; av den i fhty. &lt;i&gt;blâjan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blähen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bláwan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blow&lt;/i&gt;), lat. &lt;i&gt;flāre&lt;/i&gt;, blåsa; jfr &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;. Da. &lt;i&gt;blæse&lt;/i&gt; har (liksom sv. dial. &lt;i&gt;bläsa&lt;/i&gt; o. den fsv. biformen &lt;i&gt;blǣsa&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;æ&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;-omljudda presensformer. — Den gamla reduplicerade ipf.-formen &lt;i&gt;bles&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bläs&lt;/i&gt;, (= ty. &lt;i&gt;blies&lt;/i&gt;) uppträder i ä. nsv. o. sv. dial. — Härtill: &lt;sp&gt;blåst&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blāster&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;blástr&lt;/i&gt; (se närmare &lt;sp&gt;bläster&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blåsa&lt;/b&gt;, vb., fsv. &lt;i&gt;blāsa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blása&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;-blêsan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blâsen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blâsan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blasen&lt;/i&gt;), av en germ. rot &lt;i&gt;blǣs-&lt;/i&gt;, en utvidgning med &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; av den i fhty. &lt;i&gt;blâjan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blähen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bláwan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blow&lt;/i&gt;), lat. &lt;i&gt;flāre&lt;/i&gt;, blåsa; jfr &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;. Da. &lt;i&gt;blæse&lt;/i&gt; har (liksom sv. dial. &lt;i&gt;bläsa&lt;/i&gt; o. den fsv. biformen &lt;i&gt;blǣsa&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;æ&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;-omljudda presensformer. — Den gamla reduplicerade ipf.-formen &lt;i&gt;bles&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bläs&lt;/i&gt;, (= ty. &lt;i&gt;blies&lt;/i&gt;) uppträder i ä. nsv. o. sv. dial. — Härtill: &lt;sp&gt;blåst&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blāster&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;blástr&lt;/i&gt; (se närmare &lt;sp&gt;bläster&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="bläster" />
        <feat att="see" val="blåst" />
        <feat att="see" val="blad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blår" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blår..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blår..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blår&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blaar&lt;/i&gt; plur., till en sing. &lt;i&gt;blā&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;blaar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blacha&lt;/i&gt;, grov dräkt (ty. &lt;i&gt;blahe&lt;/i&gt;, grov linneväv), av germ. stammen &lt;i&gt;*blahw-&lt;/i&gt;; möjl. besl. med &lt;sp&gt;blöja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blår&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blaar&lt;/i&gt; plur., till en sing. &lt;i&gt;blā&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;blaar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blacha&lt;/i&gt;, grov dräkt (ty. &lt;i&gt;blahe&lt;/i&gt;, grov linneväv), av germ. stammen &lt;i&gt;*blahw-&lt;/i&gt;; möjl. besl. med &lt;sp&gt;blöja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="blöja" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">blaar</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">blaar</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="fhty">blacha</orth>
            <note>grov dräkt</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">blahe</orth>
            <note>grov linneväv</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blånor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blånor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blånor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blånor&lt;/b&gt;, Spegel 1712; Lex. Linc. 1640: &lt;i&gt;blåner&lt;/i&gt; (ännu SAOL 1874), Dalins Arg. 1734: &lt;i&gt;blånar&lt;/i&gt; (ännu t. ex. 1834); sv. dial. &lt;i&gt;blån&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;blånar&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blān&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;blānar&lt;/i&gt;; utvidgning av stammen i &lt;sp&gt;blår&lt;/sp&gt; (se d. o.), möjl. med n från vissa &lt;i&gt;n&lt;/i&gt;-stamsformer (se &lt;sp&gt;slån&lt;/sp&gt;); jfr ty. dial. &lt;i&gt;blane&lt;/i&gt;, grov linneväv." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blånor&lt;/b&gt;, Spegel 1712; Lex. Linc. 1640: &lt;i&gt;blåner&lt;/i&gt; (ännu SAOL 1874), Dalins Arg. 1734: &lt;i&gt;blånar&lt;/i&gt; (ännu t. ex. 1834); sv. dial. &lt;i&gt;blån&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;blånar&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blān&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;blānar&lt;/i&gt;; utvidgning av stammen i &lt;sp&gt;blår&lt;/sp&gt; (se d. o.), möjl. med n från vissa &lt;i&gt;n&lt;/i&gt;-stamsformer (se &lt;sp&gt;slån&lt;/sp&gt;); jfr ty. dial. &lt;i&gt;blane&lt;/i&gt;, grov linneväv." />
        <feat att="see" val="slån" />
        <feat att="see" val="blår" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">blān</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bläcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bläcka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bläcka..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bläcka&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;blecka&lt;/b&gt;, vulgärt: sup, dryckesgille; egentl.: bleckmått använt vid servering av brännvin, Blanche 1856, av sv. dial. &lt;i&gt;blecka&lt;/i&gt;, mindre bleckmått, avledn. av &lt;i&gt;bleck&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0138" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bläcka&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;blecka&lt;/b&gt;, vulgärt: sup, dryckesgille; egentl.: bleckmått använt vid servering av brännvin, Blanche 1856, av sv. dial. &lt;i&gt;blecka&lt;/i&gt;, mindre bleckmått, avledn. av &lt;i&gt;bleck&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bläcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bläcka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bläcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;bläcka&lt;/b&gt;, även &lt;b&gt;blecka&lt;/b&gt;, märka träd, 1618: blekat, sv. dial. &lt;i&gt;blek(k)a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bläkka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blika&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;blik(k)a&lt;/i&gt; m. m., egentl. etymylogiskt identiskt med isl. &lt;i&gt;blika&lt;/i&gt;, skina (se &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blik&lt;/sp&gt;); alltså: göra att något skiner el. synes." />
        <feat att="faksimilID" val="0138" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;bläcka&lt;/b&gt;, även &lt;b&gt;blecka&lt;/b&gt;, märka träd, 1618: blekat, sv. dial. &lt;i&gt;blek(k)a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bläkka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blika&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;blik(k)a&lt;/i&gt; m. m., egentl. etymylogiskt identiskt med isl. &lt;i&gt;blika&lt;/i&gt;, skina (se &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blik&lt;/sp&gt;); alltså: göra att något skiner el. synes." />
        <feat att="see" val="black 2" />
        <feat att="see" val="blek" />
        <feat att="see" val="blik" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bläck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bläck..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bläck..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;bläck&lt;/b&gt;, till skrivning, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;bleck&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blæk&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blek&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blæk&lt;/i&gt;, från ags. &lt;i&gt;blæc&lt;/i&gt;, motsv. mlty. &lt;i&gt;black&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blach&lt;/i&gt;: egentligen substantiverat av ags. adj. &lt;i&gt;blæc&lt;/i&gt;, svart (eng. &lt;i&gt;black&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;black&lt;/i&gt;; möjl. besl. med &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt;. Jfr got. &lt;i&gt;swartizl&lt;/i&gt;, bläck, till &lt;sp&gt;svart&lt;/sp&gt;, lat. &lt;i&gt;atramentum&lt;/i&gt; ds. till &lt;i&gt;ater&lt;/i&gt;, svart, o. grek. &lt;i&gt;mélan&lt;/i&gt; ds. till &lt;i&gt;mélas&lt;/i&gt;, svart. Av det grek. ordet är väl ags. &lt;i&gt;blæc&lt;/i&gt; osv. en översättning (liksom även ir. &lt;i&gt;dub&lt;/i&gt;, bläck, till &lt;i&gt;dub&lt;/i&gt;, svart, m. fl.). Eng. &lt;i&gt;ink&lt;/i&gt;, bläck, av ffra. &lt;i&gt;enque&lt;/i&gt;, härrör liksom ty. dial. &lt;i&gt;inket&lt;/i&gt; m. m. ytterst från grek. &lt;i&gt;éngkaustos&lt;/i&gt;, inbränd. Om ty. &lt;i&gt;tinte&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;tinktur&lt;/sp&gt;. Samtliga dessa ord för 'bläck' kommo (såsom lån el. översättningar) till det nordligare Europa med kännedomen om den latinska skrivkonsten. — &lt;sp&gt;Bläckfisk&lt;/sp&gt;, Lex. Linc. 1640, tidigare dock &lt;i&gt;blackfisk&lt;/i&gt; B. Olai 1578, motsv. da. &lt;i&gt;blækfisk&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blackvisch&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;black-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tintenfisch&lt;/i&gt; osv., efter en i en behållare i djurets kropp befintlig bläcklik vätska. — &lt;sp&gt;Bläckhorn&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538, med motsvar. i da., isl., ty. osv., till &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;, med syftning på det ämne, varav bläckbehållare urspr. förfärdigades." />
        <feat att="faksimilID" val="0137" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;bläck&lt;/b&gt;, till skrivning, i ä. nsv. ofta &lt;i&gt;bleck&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blæk&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blek&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blæk&lt;/i&gt;, från ags. &lt;i&gt;blæc&lt;/i&gt;, motsv. mlty. &lt;i&gt;black&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;blach&lt;/i&gt;: egentligen substantiverat av ags. adj. &lt;i&gt;blæc&lt;/i&gt;, svart (eng. &lt;i&gt;black&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;black&lt;/i&gt;; möjl. besl. med &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt;. Jfr got. &lt;i&gt;swartizl&lt;/i&gt;, bläck, till &lt;sp&gt;svart&lt;/sp&gt;, lat. &lt;i&gt;atramentum&lt;/i&gt; ds. till &lt;i&gt;ater&lt;/i&gt;, svart, o. grek. &lt;i&gt;mélan&lt;/i&gt; ds. till &lt;i&gt;mélas&lt;/i&gt;, svart. Av det grek. ordet är väl ags. &lt;i&gt;blæc&lt;/i&gt; osv. en översättning (liksom även ir. &lt;i&gt;dub&lt;/i&gt;, bläck, till &lt;i&gt;dub&lt;/i&gt;, svart, m. fl.). Eng. &lt;i&gt;ink&lt;/i&gt;, bläck, av ffra. &lt;i&gt;enque&lt;/i&gt;, härrör liksom ty. dial. &lt;i&gt;inket&lt;/i&gt; m. m. ytterst från grek. &lt;i&gt;éngkaustos&lt;/i&gt;, inbränd. Om ty. &lt;i&gt;tinte&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;tinktur&lt;/sp&gt;. Samtliga dessa ord för 'bläck' kommo (såsom lån el. översättningar) till det nordligare Europa med kännedomen om den latinska skrivkonsten. — &lt;sp&gt;Bläckfisk&lt;/sp&gt;, Lex. Linc. 1640, tidigare dock &lt;i&gt;blackfisk&lt;/i&gt; B. Olai 1578, motsv. da. &lt;i&gt;blækfisk&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blackvisch&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;black-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tintenfisch&lt;/i&gt; osv., efter en i en behållare i djurets kropp befintlig bläcklik vätska. — &lt;sp&gt;Bläckhorn&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538, med motsvar. i da., isl., ty. osv., till &lt;sp&gt;horn&lt;/sp&gt;, med syftning på det ämne, varav bläckbehållare urspr. förfärdigades." />
        <feat att="see" val="horn" />
        <feat att="see" val="Bläckhorn" />
        <feat att="see" val="Bläckfisk" />
        <feat att="see" val="tinktur" />
        <feat att="see" val="svart" />
        <feat att="see" val="black 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bläck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bläck..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bläck..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;bläck&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;bleck&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0138" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;bläck&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;bleck&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blända" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blända..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blända..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blända&lt;/b&gt;, äldst, slutet av 1500-t, i sammans. &lt;i&gt;för-&lt;/i&gt;; från mlty., ty. &lt;i&gt;blenden&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;blentan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;blendan&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*blandian&lt;/i&gt;, kausativum till &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt;, med samma avljudsförh. som mellan &lt;sp&gt;döpa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;djup&lt;/sp&gt;; jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0138" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blända&lt;/b&gt;, äldst, slutet av 1500-t, i sammans. &lt;i&gt;för-&lt;/i&gt;; från mlty., ty. &lt;i&gt;blenden&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;blentan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;blendan&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*blandian&lt;/i&gt;, kausativum till &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt;, med samma avljudsförh. som mellan &lt;sp&gt;döpa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;djup&lt;/sp&gt;; jfr följ." />
        <feat att="see" val="djup" />
        <feat att="see" val="döpa" />
        <feat att="see" val="blind" />
        <feat att="see" val="blände 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brodd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brodd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brodd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brodd&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;brudd&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;brodder (-u-)&lt;/i&gt;, brodd på hästsko, verktyg varmed hål hugges i järn = isl. &lt;i&gt;broddr&lt;/i&gt;, pigg o. d., fda., nda. &lt;i&gt;brod&lt;/i&gt;; med nordiskt &lt;i&gt;-dd-&lt;/i&gt; av germ. &lt;i&gt;-zd-&lt;/i&gt; (liksom t. ex. i &lt;sp&gt;gadd&lt;/sp&gt;) = ags. &lt;i&gt;brord&lt;/i&gt;, pigg, grodd, fhty. &lt;i&gt;brort&lt;/i&gt;, bädd, kant, spets, av germ. &lt;i&gt;*bruzða-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*bhr̥zdho-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;i&gt;*bhrezdho-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;brädd&lt;/sp&gt;, till en rot &lt;i&gt;bhres&lt;/i&gt;, skjuta fram o. d. Annorlunda H. Pedersen IF 5: 73 o. Walde KZ 34: 506, varom Persson Indog. Wortf. s. 24 (jfr s. 348). — Jfr brodera o. under bord." />
        <feat att="faksimilID" val="0150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brodd&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;brudd&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;brodder (-u-)&lt;/i&gt;, brodd på hästsko, verktyg varmed hål hugges i järn = isl. &lt;i&gt;broddr&lt;/i&gt;, pigg o. d., fda., nda. &lt;i&gt;brod&lt;/i&gt;; med nordiskt &lt;i&gt;-dd-&lt;/i&gt; av germ. &lt;i&gt;-zd-&lt;/i&gt; (liksom t. ex. i &lt;sp&gt;gadd&lt;/sp&gt;) = ags. &lt;i&gt;brord&lt;/i&gt;, pigg, grodd, fhty. &lt;i&gt;brort&lt;/i&gt;, bädd, kant, spets, av germ. &lt;i&gt;*bruzða-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*bhr̥zdho-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;i&gt;*bhrezdho-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;brädd&lt;/sp&gt;, till en rot &lt;i&gt;bhres&lt;/i&gt;, skjuta fram o. d. Annorlunda H. Pedersen IF 5: 73 o. Walde KZ 34: 506, varom Persson Indog. Wortf. s. 24 (jfr s. 348). — Jfr brodera o. under bord." />
        <feat att="see" val="brädd" />
        <feat att="see" val="gadd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bläddra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bläddra..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bläddra..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;bläddra&lt;/b&gt;, vb, 1700, väl av lty. &lt;i&gt;blädern&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;bladre&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blättern&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0138" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;bläddra&lt;/b&gt;, vb, 1700, väl av lty. &lt;i&gt;blädern&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;bladre&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blättern&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="blad" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">blädern</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bladre</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">blättern</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bläda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bläda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bläda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bläda&lt;/b&gt;, avblada, avverka, fsv. &lt;i&gt;blædhia&lt;/i&gt; (vartill &lt;sp&gt;blaster&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;bleðja&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. även: bläddra." />
        <feat att="faksimilID" val="0138" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bläda&lt;/b&gt;, avblada, avverka, fsv. &lt;i&gt;blædhia&lt;/i&gt; (vartill &lt;sp&gt;blaster&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;bleðja&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. även: bläddra." />
        <feat att="see" val="blad" />
        <feat att="see" val="blaster" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">blædhia</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">bleðja</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blänga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blänga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blänga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blänga&lt;/b&gt;, o. 1750, motsv. no. &lt;i&gt;blengja&lt;/i&gt;, väl besl. med sv. (dial.) &lt;i&gt;blingra&lt;/i&gt;, blinka, skimra; möjl. av en nasalerad form av roten i &lt;sp&gt;bliga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0138" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blänga&lt;/b&gt;, o. 1750, motsv. no. &lt;i&gt;blengja&lt;/i&gt;, väl besl. med sv. (dial.) &lt;i&gt;blingra&lt;/i&gt;, blinka, skimra; möjl. av en nasalerad form av roten i &lt;sp&gt;bliga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bliga" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">blengja</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bock..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bock..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bock&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bokker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bukker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bokkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;buk&lt;/i&gt; (gumse; annars: &lt;i&gt;gedebuk&lt;/i&gt;), mlty., ty. &lt;i&gt;bock&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bucc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;buck&lt;/i&gt;); jfr iriska &lt;i&gt;bocc&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;bouc&lt;/i&gt;. Antages vanl. vara ett indoeur. ord; enl. förf. Ark. 7: 172, av ie. &lt;i&gt;*bughnó-&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt;, efter de böjda hornen; jfr t. ex. &lt;sp&gt;lock&lt;/sp&gt; (hår-) av &lt;i&gt;*lugnó-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;lug&lt;/i&gt;, böja. Emellertid talar åtskilligt för, att detta djurnamn liksom &lt;sp&gt;gäms&lt;/sp&gt; är ett gammalt alpord av icke indoeuropeiskt ursprung, möjl. egentl. från Kaukasus, där liknande beteckningar för 'bock' förekomma; se Brøndal Substrater og laan s. 179 f. — I betyd. 'fel' lånat från ty. Användningen av &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt; i betyd. 'ställning' (t. ex. &lt;sp&gt;sågbock&lt;/sp&gt; osv.), 1542, har motsvarigheter i de flesta europeiska språk; jfr västgötska &lt;i&gt;slipemarr&lt;/i&gt; (: &lt;sp&gt;märr&lt;/sp&gt;) om ställning för slipsten, även-| som fra. &lt;i&gt;chèvre&lt;/i&gt;, get, sågbock, kran, &lt;i&gt;cheval&lt;/i&gt;, häst, o. &lt;i&gt;chevalet&lt;/i&gt;, sågbock, förr även även: trähäst; jfr även under &lt;sp&gt;kypert&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hoppa, stå bock&lt;/sp&gt;, med motsvarigheter i da., ty. m. fl.; förr även &lt;i&gt;springa&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;leka bock&lt;/i&gt; (t. ex. 1784). — Ett annat gammalt ord för 'bock' är isl. &lt;i&gt;hafr&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;caper&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;kaprifolium&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kapris&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0140" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bock&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bokker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bukker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bokkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;buk&lt;/i&gt; (gumse; annars: &lt;i&gt;gedebuk&lt;/i&gt;), mlty., ty. &lt;i&gt;bock&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bucc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;buck&lt;/i&gt;); jfr iriska &lt;i&gt;bocc&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;bouc&lt;/i&gt;. Antages vanl. vara ett indoeur. ord; enl. förf. Ark. 7: 172, av ie. &lt;i&gt;*bughnó-&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt;, efter de böjda hornen; jfr t. ex. &lt;sp&gt;lock&lt;/sp&gt; (hår-) av &lt;i&gt;*lugnó-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;lug&lt;/i&gt;, böja. Emellertid talar åtskilligt för, att detta djurnamn liksom &lt;sp&gt;gäms&lt;/sp&gt; är ett gammalt alpord av icke indoeuropeiskt ursprung, möjl. egentl. från Kaukasus, där liknande beteckningar för 'bock' förekomma; se Brøndal Substrater og laan s. 179 f. — I betyd. 'fel' lånat från ty. Användningen av &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt; i betyd. 'ställning' (t. ex. &lt;sp&gt;sågbock&lt;/sp&gt; osv.), 1542, har motsvarigheter i de flesta europeiska språk; jfr västgötska &lt;i&gt;slipemarr&lt;/i&gt; (: &lt;sp&gt;märr&lt;/sp&gt;) om ställning för slipsten, även-| som fra. &lt;i&gt;chèvre&lt;/i&gt;, get, sågbock, kran, &lt;i&gt;cheval&lt;/i&gt;, häst, o. &lt;i&gt;chevalet&lt;/i&gt;, sågbock, förr även även: trähäst; jfr även under &lt;sp&gt;kypert&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Hoppa, stå bock&lt;/sp&gt;, med motsvarigheter i da., ty. m. fl.; förr även &lt;i&gt;springa&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;leka bock&lt;/i&gt; (t. ex. 1784). — Ett annat gammalt ord för 'bock' är isl. &lt;i&gt;hafr&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;caper&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;kaprifolium&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kapris&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="kapris" />
        <feat att="see" val="kaprifolium" />
        <feat att="see" val="Hoppa" />
        <feat att="see" val="stå bock" />
        <feat att="see" val="kypert" />
        <feat att="see" val="märr" />
        <feat att="see" val="sågbock" />
        <feat att="see" val="bock" />
        <feat att="see" val="gäms" />
        <feat att="see" val="lock" />
        <feat att="see" val="böja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bleke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bleke..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bleke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bleke&lt;/b&gt;, till vb. &lt;sp&gt;bleka&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blēkia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bleikja&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bleke&lt;/b&gt;, till vb. &lt;sp&gt;bleka&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blēkia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bleikja&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="blek" />
        <feat att="see" val="bleka" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">blēkia</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">bleikja</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="boja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--boja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--boja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;boja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;boia&lt;/i&gt;, liksom da. &lt;i&gt;boje&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bøje&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;bǿja&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;beja&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;boie&lt;/i&gt;, lån från ffra. &lt;i&gt;boie&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;boja&lt;/i&gt;, halsjärn, kanske med Solmsen KZ 37: 24 egentl. fem. till folkslagsnamnet &lt;i&gt;boii&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bömare&lt;/sp&gt;); alltså: den bojiska o. sålunda syftande på ett bland bojerna övligt bruk." />
        <feat att="faksimilID" val="0141" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;boja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;boia&lt;/i&gt;, liksom da. &lt;i&gt;boje&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bøje&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;bǿja&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;beja&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;boie&lt;/i&gt;, lån från ffra. &lt;i&gt;boie&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;boja&lt;/i&gt;, halsjärn, kanske med Solmsen KZ 37: 24 egentl. fem. till folkslagsnamnet &lt;i&gt;boii&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bömare&lt;/sp&gt;); alltså: den bojiska o. sålunda syftande på ett bland bojerna övligt bruk." />
        <feat att="see" val="bömare" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blecka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blecka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blecka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blecka&lt;/b&gt;, sup, dryckesgille, se &lt;sp&gt;bläcka 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blecka&lt;/b&gt;, sup, dryckesgille, se &lt;sp&gt;bläcka 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bläcka 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blick" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blick..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blick..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blick&lt;/b&gt;, om ögonkast: 1593 = da. &lt;i&gt;blik&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;blick&lt;/i&gt;, glans, blick = fhty. &lt;i&gt;blicch&lt;/i&gt;, hastig glans, blixt; bildat till fhty. &lt;i&gt;blicchen&lt;/i&gt;, glänsa, blicka, osv. (se &lt;sp&gt;blicka&lt;/sp&gt;). I fråga om betydelseövergången 'glänsa' › 'blicka' jfr under &lt;sp&gt;bliga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glana&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glans&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glindra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glutta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glåmig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glänta&lt;/sp&gt;; jfr även t. ex. grek. &lt;i&gt;dérkomai&lt;/i&gt;, ser: ags. &lt;i&gt;torht&lt;/i&gt;, strålande, grek. &lt;i&gt;lev́ssō&lt;/i&gt;, ser: &lt;sp&gt;ljus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;låga 2&lt;/sp&gt;, no., sv. slangspråkets &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, titta, o. no. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, stråla (jfr &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt;); andra ex. se Persson Indog. Wortf. s. 369." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blick&lt;/b&gt;, om ögonkast: 1593 = da. &lt;i&gt;blik&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;blick&lt;/i&gt;, glans, blick = fhty. &lt;i&gt;blicch&lt;/i&gt;, hastig glans, blixt; bildat till fhty. &lt;i&gt;blicchen&lt;/i&gt;, glänsa, blicka, osv. (se &lt;sp&gt;blicka&lt;/sp&gt;). I fråga om betydelseövergången 'glänsa' › 'blicka' jfr under &lt;sp&gt;bliga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glana&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glans&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glindra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glutta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glåmig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;glänta&lt;/sp&gt;; jfr även t. ex. grek. &lt;i&gt;dérkomai&lt;/i&gt;, ser: ags. &lt;i&gt;torht&lt;/i&gt;, strålande, grek. &lt;i&gt;lev́ssō&lt;/i&gt;, ser: &lt;sp&gt;ljus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;låga 2&lt;/sp&gt;, no., sv. slangspråkets &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, titta, o. no. &lt;i&gt;tira&lt;/i&gt;, stråla (jfr &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt;); andra ex. se Persson Indog. Wortf. s. 369." />
        <feat att="see" val="sira" />
        <feat att="see" val="ljus" />
        <feat att="see" val="låga 2" />
        <feat att="see" val="bliga" />
        <feat att="see" val="glana" />
        <feat att="see" val="glans" />
        <feat att="see" val="glindra" />
        <feat att="see" val="glo" />
        <feat att="see" val="glutta" />
        <feat att="see" val="glåmig" />
        <feat att="see" val="glänta" />
        <feat att="see" val="blicka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blemma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blemma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blemma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blemma&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blem(m)a&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;blaima&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*blīma&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;blämma&lt;/i&gt; m. m. = no. &lt;i&gt;bleime&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blem(m)a&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blemme&lt;/i&gt;, av en germ. rot &lt;i&gt;blai-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blī-&lt;/i&gt;, möjl. även &lt;i&gt;blā-&lt;/i&gt; i vb. &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt;; även en del andra germ. ord med samma betyd. börja med &lt;i&gt;bl-&lt;/i&gt;, t. ex. sbst. &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bläddra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blemma&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blem(m)a&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;blaima&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*blīma&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;blämma&lt;/i&gt; m. m. = no. &lt;i&gt;bleime&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blem(m)a&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blemme&lt;/i&gt;, av en germ. rot &lt;i&gt;blai-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blī-&lt;/i&gt;, möjl. även &lt;i&gt;blā-&lt;/i&gt; i vb. &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt;; även en del andra germ. ord med samma betyd. börja med &lt;i&gt;bl-&lt;/i&gt;, t. ex. sbst. &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bläddra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bläddra" />
        <feat att="see" val="blåsa" />
        <feat att="see" val="blåsa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blekna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blekna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blekna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blekna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blikna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blekna&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;blikna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bleikna&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;blikna&lt;/i&gt;. Äldst är formen med &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt;, som står i avljudsförh. till &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;; nsv. &lt;i&gt;blekna&lt;/i&gt; beror delvis på inverkan från &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt; (jfr dubbelformerna i no.). Jfr t. ex. &lt;sp&gt;vekna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vikna&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;vek&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blekna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blikna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blekna&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;blikna&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bleikna&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;blikna&lt;/i&gt;. Äldst är formen med &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt;, som står i avljudsförh. till &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;; nsv. &lt;i&gt;blekna&lt;/i&gt; beror delvis på inverkan från &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt; (jfr dubbelformerna i no.). Jfr t. ex. &lt;sp&gt;vekna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;vikna&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;vek&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vek" />
        <feat att="see" val="vekna" />
        <feat att="see" val="blek" />
        <feat att="see" val="blek" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brillor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brillor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brillor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brillor&lt;/b&gt;, 1540, äldst i överförd betyd. 'oreda, svek' o. i uttr. &lt;i&gt;sätta brillor på ngn&lt;/i&gt; o. d., bedraga; från lty. &lt;i&gt;brill(e)&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;brille&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;berille&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;barille&lt;/i&gt;, från ital. &lt;i&gt;barelle&lt;/i&gt;, glasögon, av lat. &lt;i&gt;beryllus&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;beryll&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;förbrylla&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. annars &lt;i&gt;ögnaglas&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;glasögon&lt;/i&gt;, t. ex. Spegel 1685." />
        <feat att="faksimilID" val="0149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brillor&lt;/b&gt;, 1540, äldst i överförd betyd. 'oreda, svek' o. i uttr. &lt;i&gt;sätta brillor på ngn&lt;/i&gt; o. d., bedraga; från lty. &lt;i&gt;brill(e)&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;brille&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;berille&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;barille&lt;/i&gt;, från ital. &lt;i&gt;barelle&lt;/i&gt;, glasögon, av lat. &lt;i&gt;beryllus&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;beryll&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;förbrylla&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. annars &lt;i&gt;ögnaglas&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;glasögon&lt;/i&gt;, t. ex. Spegel 1685." />
        <feat att="see" val="förbrylla" />
        <feat att="see" val="beryll" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">brill(e)</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">brille</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="ä ty">berille</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="ä ty">barille</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE4">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">barelle</orth>
            <note>glasögon</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE5">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">beryllus</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blind" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blind..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blind..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blind&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blinder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blindr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blind&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;blinds&lt;/i&gt;, ty., eng. &lt;i&gt;blind&lt;/i&gt;, av den ie. roten &lt;i&gt;bhlendh&lt;/i&gt;, mörk, dunkel, i t. ex. litau. &lt;i&gt;blendżiůs&lt;/i&gt;, bli mörk; o. i avljudsförh. till &lt;sp&gt;blända&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;blunda&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;blanda&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;I blindo&lt;/sp&gt;, t. ex. 1644, snarast dat. sg. neutr. till adj.; jfr &lt;sp&gt;i godo&lt;/sp&gt; o. d.; kan dock även innehålla oblik kasus av fsv. o. ä. nsv. sbst. &lt;i&gt;blinda&lt;/i&gt;, blindhet. — &lt;sp&gt;Blindvis&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;blinderweise&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blind&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blinder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blindr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blind&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;blinds&lt;/i&gt;, ty., eng. &lt;i&gt;blind&lt;/i&gt;, av den ie. roten &lt;i&gt;bhlendh&lt;/i&gt;, mörk, dunkel, i t. ex. litau. &lt;i&gt;blendżiůs&lt;/i&gt;, bli mörk; o. i avljudsförh. till &lt;sp&gt;blända&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;blunda&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;blanda&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;I blindo&lt;/sp&gt;, t. ex. 1644, snarast dat. sg. neutr. till adj.; jfr &lt;sp&gt;i godo&lt;/sp&gt; o. d.; kan dock även innehålla oblik kasus av fsv. o. ä. nsv. sbst. &lt;i&gt;blinda&lt;/i&gt;, blindhet. — &lt;sp&gt;Blindvis&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;blinderweise&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Blindvis" />
        <feat att="see" val="i godo" />
        <feat att="see" val="I blindo" />
        <feat att="see" val="blanda" />
        <feat att="see" val="blunda" />
        <feat att="see" val="blända" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bliga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bliga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bliga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bliga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blīgha&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;blígja&lt;/i&gt;; av en germ. stam &lt;i&gt;bliᵹ-&lt;/i&gt;, glänsa, i no. &lt;i&gt;bligra&lt;/i&gt;, glimta svagt, med samma betydelseövergång som i &lt;sp&gt;blick(a)&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;blänga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bliga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blīgha&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;blígja&lt;/i&gt;; av en germ. stam &lt;i&gt;bliᵹ-&lt;/i&gt;, glänsa, i no. &lt;i&gt;bligra&lt;/i&gt;, glimta svagt, med samma betydelseövergång som i &lt;sp&gt;blick(a)&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;blänga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="blänga" />
        <feat att="see" val="blick(a)" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blid" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blid..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blid..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blid&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blīþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blíðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blid&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;bleiþs&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;blîdi&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bliðe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blithe&lt;/i&gt;), i fsax. bl. a. 'glänsande', avledn. av en ie. rot &lt;i&gt;bhlī&lt;/i&gt;, glänsa (se &lt;sp&gt;bly&lt;/sp&gt;); med samma betydelseutveckling som i &lt;sp&gt;glad&lt;/sp&gt; o. ty. &lt;i&gt;heiter&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;heder&lt;/sp&gt;). Med avs. på växlingen av nord. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stam o. vgerm. &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;stam jfr t. ex. &lt;sp&gt;blöd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fast&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;möda&lt;/sp&gt; (i vissa fall ytterst från gammal &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stamsböjning)." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blid&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blīþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blíðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blid&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;bleiþs&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;blîdi&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bliðe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blithe&lt;/i&gt;), i fsax. bl. a. 'glänsande', avledn. av en ie. rot &lt;i&gt;bhlī&lt;/i&gt;, glänsa (se &lt;sp&gt;bly&lt;/sp&gt;); med samma betydelseutveckling som i &lt;sp&gt;glad&lt;/sp&gt; o. ty. &lt;i&gt;heiter&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;heder&lt;/sp&gt;). Med avs. på växlingen av nord. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stam o. vgerm. &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;stam jfr t. ex. &lt;sp&gt;blöd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fast&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;möda&lt;/sp&gt; (i vissa fall ytterst från gammal &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stamsböjning)." />
        <feat att="see" val="möda" />
        <feat att="see" val="blöd" />
        <feat att="see" val="fast" />
        <feat att="see" val="sen" />
        <feat att="see" val="tunn" />
        <feat att="see" val="heder" />
        <feat att="see" val="glad" />
        <feat att="see" val="bly" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blicka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blicka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blicka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blicka&lt;/b&gt;, i betyd.: lysa fram, synas 1636; om ögonkast o. d. Franzén 1793: 'Ingen har jag sett så blicka'; från lty., ty. &lt;i&gt;blicken&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;blicchan&lt;/i&gt;, till germ. roten &lt;i&gt;blik&lt;/i&gt; el. möjl. &lt;i&gt;blek&lt;/i&gt;, glänsa (se &lt;sp&gt;bleck&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;black&lt;/sp&gt;, adj.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blicka&lt;/b&gt;, i betyd.: lysa fram, synas 1636; om ögonkast o. d. Franzén 1793: 'Ingen har jag sett så blicka'; från lty., ty. &lt;i&gt;blicken&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;blicchan&lt;/i&gt;, till germ. roten &lt;i&gt;blik&lt;/i&gt; el. möjl. &lt;i&gt;blek&lt;/i&gt;, glänsa (se &lt;sp&gt;bleck&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;black&lt;/sp&gt;, adj.)." />
        <feat att="see" val="black" />
        <feat att="see" val="bleck" />
        <feat att="see" val="blek" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blixt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blixt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blixt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blixt&lt;/b&gt;, 1615, nybildning till ä. nsv. &lt;i&gt;blixta&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;blitz&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;blitzen&lt;/i&gt;), en &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;-avledn. av fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;blixa&lt;/i&gt; (se följ.); i äldre tid i stället &lt;sp&gt;ljungeld&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blixt&lt;/b&gt;, 1615, nybildning till ä. nsv. &lt;i&gt;blixta&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;blitz&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;blitzen&lt;/i&gt;), en &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;-avledn. av fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;blixa&lt;/i&gt; (se följ.); i äldre tid i stället &lt;sp&gt;ljungeld&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ljungeld" />
        <feat att="see" val="blixtra 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bojert" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bojert..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bojert..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bojert&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;bojort&lt;/b&gt;, ett förr brukligt mindre fartyg (smack), 1533, från mlty. &lt;i&gt;bojert&lt;/i&gt;, av mholl. &lt;i&gt;boyer&lt;/i&gt;, avledn. av mholl. &lt;i&gt;boyen&lt;/i&gt;, på ett skeppsbord anbringa en över däcket uppskjutande bordläggning: bojerten var i för o. akter försedd med en sådan." />
        <feat att="faksimilID" val="0141" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bojert&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;bojort&lt;/b&gt;, ett förr brukligt mindre fartyg (smack), 1533, från mlty. &lt;i&gt;bojert&lt;/i&gt;, av mholl. &lt;i&gt;boyer&lt;/i&gt;, avledn. av mholl. &lt;i&gt;boyen&lt;/i&gt;, på ett skeppsbord anbringa en över däcket uppskjutande bordläggning: bojerten var i för o. akter försedd med en sådan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blinka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blinka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blinka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blinka&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = no. &lt;i&gt;blinka&lt;/i&gt;, ty., meng. &lt;i&gt;blinken&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blink&lt;/i&gt;), av en nasalerad form till germ. roten &lt;i&gt;blik&lt;/i&gt;, lysa (i &lt;sp&gt;bleck&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;blick&lt;/sp&gt;). — Härav: &lt;sp&gt;blink&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blinker&lt;/i&gt;, motsv. ty., eng. &lt;i&gt;blink&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blinka&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = no. &lt;i&gt;blinka&lt;/i&gt;, ty., meng. &lt;i&gt;blinken&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blink&lt;/i&gt;), av en nasalerad form till germ. roten &lt;i&gt;blik&lt;/i&gt;, lysa (i &lt;sp&gt;bleck&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;blick&lt;/sp&gt;). — Härav: &lt;sp&gt;blink&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blinker&lt;/i&gt;, motsv. ty., eng. &lt;i&gt;blink&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="blink" />
        <feat att="see" val="blick" />
        <feat att="see" val="blek" />
        <feat att="see" val="bleck" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blindbock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blindbock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blindbock..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blindbock&lt;/b&gt;, &lt;i&gt;blindebock&lt;/i&gt; 1640, av &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt;, jfr da. &lt;i&gt;blindebuk&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;blindegied&lt;/i&gt;. om kvinna) samt även ä. nsv. &lt;i&gt;blindko&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blindtacka&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;blindgubbe&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blinde kuh&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;mosca cieca&lt;/i&gt;, egentl.: blind fluga, span. &lt;i&gt;cabra ciega&lt;/i&gt;, egentl.: blind get." />
        <feat att="faksimilID" val="0135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blindbock&lt;/b&gt;, &lt;i&gt;blindebock&lt;/i&gt; 1640, av &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt;, jfr da. &lt;i&gt;blindebuk&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;blindegied&lt;/i&gt;. om kvinna) samt även ä. nsv. &lt;i&gt;blindko&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blindtacka&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;blindgubbe&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blinde kuh&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;mosca cieca&lt;/i&gt;, egentl.: blind fluga, span. &lt;i&gt;cabra ciega&lt;/i&gt;, egentl.: blind get." />
        <feat att="see" val="bock" />
        <feat att="see" val="blind" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blod" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blod..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blod..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blod&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blōþ&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;blōdher&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;blóð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blod&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;blôþ&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;blôd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bluot&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blut&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;blód&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blood&lt;/i&gt;); möjl. besl. med &lt;sp&gt;blomma&lt;/sp&gt; (se d. o.). — &lt;sp&gt;Väcka ond&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;ont blod&lt;/sp&gt;, jfr da. &lt;i&gt;sætte ondt blod&lt;/i&gt;, med motsv. i ty. o. fra., till &lt;sp&gt;väcka&lt;/sp&gt; 2 (fsv. &lt;i&gt;vækkia&lt;/i&gt;, hugga, om vak., osv.), se d. o. Uttr. härrör från den gamla föreställningen om blodet såsom själsförmögenheternas o. temperamentets säte (jfr &lt;sp&gt;humör&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åder&lt;/sp&gt;): skämt blod ansågs vålla bitterhet i sinnet o. d. — &lt;sp&gt;Blodvite&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blōþvīte&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;blōtvīte&lt;/i&gt;, motsv. fda. &lt;i&gt;blothvite&lt;/i&gt;; av A. Kock Sv. Im. X. 3: 1 f. tolkat såsom hörande till ett fsv. &lt;i&gt;*þvīte&lt;/i&gt; n., huggsår, besl. med ags. &lt;i&gt;þwítan&lt;/i&gt;, avskära, sv. dial. &lt;i&gt;tveta&lt;/i&gt;, hugga av, vartill även sv. ortnamnet &lt;sp&gt;Tveta&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blod&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blōþ&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;blōdher&lt;/i&gt; m. = isl. &lt;i&gt;blóð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blod&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;blôþ&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;blôd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bluot&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blut&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;blód&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blood&lt;/i&gt;); möjl. besl. med &lt;sp&gt;blomma&lt;/sp&gt; (se d. o.). — &lt;sp&gt;Väcka ond&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;ont blod&lt;/sp&gt;, jfr da. &lt;i&gt;sætte ondt blod&lt;/i&gt;, med motsv. i ty. o. fra., till &lt;sp&gt;väcka&lt;/sp&gt; 2 (fsv. &lt;i&gt;vækkia&lt;/i&gt;, hugga, om vak., osv.), se d. o. Uttr. härrör från den gamla föreställningen om blodet såsom själsförmögenheternas o. temperamentets säte (jfr &lt;sp&gt;humör&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åder&lt;/sp&gt;): skämt blod ansågs vålla bitterhet i sinnet o. d. — &lt;sp&gt;Blodvite&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blōþvīte&lt;/i&gt;, även &lt;i&gt;blōtvīte&lt;/i&gt;, motsv. fda. &lt;i&gt;blothvite&lt;/i&gt;; av A. Kock Sv. Im. X. 3: 1 f. tolkat såsom hörande till ett fsv. &lt;i&gt;*þvīte&lt;/i&gt; n., huggsår, besl. med ags. &lt;i&gt;þwítan&lt;/i&gt;, avskära, sv. dial. &lt;i&gt;tveta&lt;/i&gt;, hugga av, vartill även sv. ortnamnet &lt;sp&gt;Tveta&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="Tveta" />
        <feat att="see" val="Blodvite" />
        <feat att="see" val="humör" />
        <feat att="see" val="åder" />
        <feat att="see" val="väcka" />
        <feat att="see" val="ont blod" />
        <feat att="see" val="Väcka ond" />
        <feat att="see" val="blomma" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blockad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blockad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blockad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blockad&lt;/b&gt;, 1636 = ty. &lt;i&gt;blockade&lt;/i&gt;, jfr ital. &lt;i&gt;bloccata&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;bloccare&lt;/i&gt;, motsv. fra. &lt;i&gt;bloquer&lt;/i&gt;, hvars stam i sin tur har germ. ursprung (se &lt;sp&gt;block&lt;/sp&gt;). I fråga om ändelsen jfr t. ex. &lt;sp&gt;barrikad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blockad&lt;/b&gt;, 1636 = ty. &lt;i&gt;blockade&lt;/i&gt;, jfr ital. &lt;i&gt;bloccata&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;bloccare&lt;/i&gt;, motsv. fra. &lt;i&gt;bloquer&lt;/i&gt;, hvars stam i sin tur har germ. ursprung (se &lt;sp&gt;block&lt;/sp&gt;). I fråga om ändelsen jfr t. ex. &lt;sp&gt;barrikad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="barrikad" />
        <feat att="see" val="block" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">blockade</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">bloccata</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="block" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--block..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--block..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;block&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blook (*blokker?)&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;blok&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;block&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bloch&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;block&lt;/i&gt;); från germ. språk kommer fra. &lt;i&gt;bloc&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;blockad&lt;/sp&gt;), varav eng. &lt;i&gt;block&lt;/i&gt;; i sv. i flera betyd. lånord; väl avlägset besl. med &lt;sp&gt;balk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bjälke&lt;/sp&gt;; jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;block&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;blook (*blokker?)&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;blok&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;block&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bloch&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;block&lt;/i&gt;); från germ. språk kommer fra. &lt;i&gt;bloc&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;blockad&lt;/sp&gt;), varav eng. &lt;i&gt;block&lt;/i&gt;; i sv. i flera betyd. lånord; väl avlägset besl. med &lt;sp&gt;balk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bjälke&lt;/sp&gt;; jfr följ." />
        <feat att="see" val="balk" />
        <feat att="see" val="bjälke" />
        <feat att="see" val="blockad" />
        <feat att="see" val="blockad 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blixtra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blixtra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blixtra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blixtra&lt;/b&gt;, utan motsvarighet i fsv. el. andra språk; 1652, Sahlstedt 1773; avledn. på &lt;i&gt;-r&lt;/i&gt; av ä. nsv. &lt;i&gt;blixta&lt;/i&gt;, el. kanske egentl. &lt;i&gt;*blixra&lt;/i&gt;, avledn. av fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;blixa&lt;/i&gt; (med inskott av &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;); möjl. kommer dock &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;blixtra&lt;/i&gt; från ä. nsv. sbst. &lt;i&gt;blixter&lt;/i&gt; n., som kan vara en gammal bildning; även andra möjligheter äro tänkbara. Fsv. &lt;i&gt;blixa&lt;/i&gt;, blinka, i ä. nsv. även 'blixtra', är en avledn. på &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; av fsv. &lt;i&gt;blika&lt;/i&gt;, vara synlig el. blottad, isl. &lt;i&gt;blika&lt;/i&gt;, glänsa, o. alltså en parallellbildning av detta verb till no. &lt;i&gt;blikra&lt;/i&gt;, glimta, blinka, o. fsv. &lt;i&gt;blikta&lt;/i&gt;, blinka; av germ. &lt;i&gt;*blik-&lt;/i&gt;, lysa (se &lt;sp&gt;bleck&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blicka&lt;/sp&gt;). Ty. &lt;i&gt;blitzen&lt;/i&gt;, blixtra, av fhty. &lt;i&gt;blëcchazzen&lt;/i&gt;, utgår från urgerm. &lt;i&gt;*blekatjan&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blixtra&lt;/b&gt;, utan motsvarighet i fsv. el. andra språk; 1652, Sahlstedt 1773; avledn. på &lt;i&gt;-r&lt;/i&gt; av ä. nsv. &lt;i&gt;blixta&lt;/i&gt;, el. kanske egentl. &lt;i&gt;*blixra&lt;/i&gt;, avledn. av fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;blixa&lt;/i&gt; (med inskott av &lt;i&gt;-t&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;); möjl. kommer dock &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;blixtra&lt;/i&gt; från ä. nsv. sbst. &lt;i&gt;blixter&lt;/i&gt; n., som kan vara en gammal bildning; även andra möjligheter äro tänkbara. Fsv. &lt;i&gt;blixa&lt;/i&gt;, blinka, i ä. nsv. även 'blixtra', är en avledn. på &lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; av fsv. &lt;i&gt;blika&lt;/i&gt;, vara synlig el. blottad, isl. &lt;i&gt;blika&lt;/i&gt;, glänsa, o. alltså en parallellbildning av detta verb till no. &lt;i&gt;blikra&lt;/i&gt;, glimta, blinka, o. fsv. &lt;i&gt;blikta&lt;/i&gt;, blinka; av germ. &lt;i&gt;*blik-&lt;/i&gt;, lysa (se &lt;sp&gt;bleck&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blicka&lt;/sp&gt;). Ty. &lt;i&gt;blitzen&lt;/i&gt;, blixtra, av fhty. &lt;i&gt;blëcchazzen&lt;/i&gt;, utgår från urgerm. &lt;i&gt;*blekatjan&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="black" />
        <feat att="see" val="bleck" />
        <feat att="see" val="blek" />
        <feat att="see" val="blicka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blond" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blond..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blond..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blond&lt;/b&gt;, o. 1720, jfr ty. o. eng. &lt;i&gt;blond&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;blond&lt;/i&gt;, av ffra. &lt;i&gt;blund&lt;/i&gt;, väl i sin tur av germ. &lt;i&gt;*blund-&lt;/i&gt;, liksom &lt;sp&gt;blunda&lt;/sp&gt; avljudsform till &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt;; enl. somliga dock ursprungl. romanskt, men utan tillfredsställande tolkningsförslag. — Härtill: &lt;sp&gt;blondin&lt;/sp&gt;, 1810, från fra. &lt;i&gt;blondine.&lt;/i&gt;" />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blond&lt;/b&gt;, o. 1720, jfr ty. o. eng. &lt;i&gt;blond&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;blond&lt;/i&gt;, av ffra. &lt;i&gt;blund&lt;/i&gt;, väl i sin tur av germ. &lt;i&gt;*blund-&lt;/i&gt;, liksom &lt;sp&gt;blunda&lt;/sp&gt; avljudsform till &lt;sp&gt;blind&lt;/sp&gt;; enl. somliga dock ursprungl. romanskt, men utan tillfredsställande tolkningsförslag. — Härtill: &lt;sp&gt;blondin&lt;/sp&gt;, 1810, från fra. &lt;i&gt;blondine.&lt;/i&gt;" />
        <feat att="see" val="blondin" />
        <feat att="see" val="blind" />
        <feat att="see" val="blunda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blomster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blomster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blomster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blomster&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;blómstr&lt;/i&gt; n., snarast avledn. av fsv. vb. &lt;i&gt;blōmas&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blómask;&lt;/i&gt; jfr med avs. på bildningen &lt;sp&gt;blaster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blomster&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;blómstr&lt;/i&gt; n., snarast avledn. av fsv. vb. &lt;i&gt;blōmas&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;blómask;&lt;/i&gt; jfr med avs. på bildningen &lt;sp&gt;blaster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="blaster" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">blómstr</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fra" />
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blomma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blomma..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blomma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blomma&lt;/b&gt;, sbst., ä. nsv. (o. i viss betyd. stundon ännu) även &lt;i&gt;blom(m)e&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blōma&lt;/i&gt; f. o. &lt;i&gt;blōme&lt;/i&gt; m., motsv. isl. &lt;i&gt;blómi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blomme&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;blôma&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;blômo&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bluomo&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bluoma&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bluhme&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;blóma&lt;/i&gt; i annan betyd. (eng. &lt;i&gt;bloom&lt;/i&gt; från nord. spr.); en &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-avledn. till ie. roten &lt;i&gt;bhlō&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;blówan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blow&lt;/i&gt;), blomma, blomstra, fhty. &lt;i&gt;bluot&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blüte&lt;/i&gt;, egentl. plur.), blomma, blomstring, samt i den utvidgade formen &lt;i&gt;bhlōs&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;blóstm(a)&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blossom&lt;/i&gt;) o. lat. &lt;i&gt;flōs&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;flōris&lt;/i&gt; (varav ffra. &lt;i&gt;flour&lt;/i&gt;, varav fra. &lt;i&gt;fleur&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;flower&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;flora&lt;/sp&gt;); sannol. besl. med &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt; o. väl även &lt;sp&gt;blod&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Barn och blomma&lt;/sp&gt;, redan i fsv. tid, där &lt;sp&gt;blomma&lt;/sp&gt; egentl. är liktydigt med &lt;sp&gt;barn&lt;/sp&gt; (ungefär: blomstrande barnskara) o. tillkommit med anledning av bokstavsrimmet. — Härtill vb. &lt;sp&gt;blomma&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blōmas&lt;/i&gt;, motsv. lty. &lt;i&gt;blomen&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Blomkål&lt;/sp&gt;, 1643 = da. &lt;i&gt;blomkaal&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blumenkohl&lt;/i&gt;, översättning av ital. &lt;i&gt;cavoli fiore&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;chou-fleur&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;cauli-flower&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;flor 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kål&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blomma&lt;/b&gt;, sbst., ä. nsv. (o. i viss betyd. stundon ännu) även &lt;i&gt;blom(m)e&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blōma&lt;/i&gt; f. o. &lt;i&gt;blōme&lt;/i&gt; m., motsv. isl. &lt;i&gt;blómi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;blomme&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;blôma&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;blômo&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bluomo&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bluoma&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bluhme&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;blóma&lt;/i&gt; i annan betyd. (eng. &lt;i&gt;bloom&lt;/i&gt; från nord. spr.); en &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-avledn. till ie. roten &lt;i&gt;bhlō&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;blówan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blow&lt;/i&gt;), blomma, blomstra, fhty. &lt;i&gt;bluot&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;blüte&lt;/i&gt;, egentl. plur.), blomma, blomstring, samt i den utvidgade formen &lt;i&gt;bhlōs&lt;/i&gt; i ags. &lt;i&gt;blóstm(a)&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;blossom&lt;/i&gt;) o. lat. &lt;i&gt;flōs&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;flōris&lt;/i&gt; (varav ffra. &lt;i&gt;flour&lt;/i&gt;, varav fra. &lt;i&gt;fleur&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;flower&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;flora&lt;/sp&gt;); sannol. besl. med &lt;sp&gt;blad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt; o. väl även &lt;sp&gt;blod&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Barn och blomma&lt;/sp&gt;, redan i fsv. tid, där &lt;sp&gt;blomma&lt;/sp&gt; egentl. är liktydigt med &lt;sp&gt;barn&lt;/sp&gt; (ungefär: blomstrande barnskara) o. tillkommit med anledning av bokstavsrimmet. — Härtill vb. &lt;sp&gt;blomma&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;blōmas&lt;/i&gt;, motsv. lty. &lt;i&gt;blomen&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Blomkål&lt;/sp&gt;, 1643 = da. &lt;i&gt;blomkaal&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blumenkohl&lt;/i&gt;, översättning av ital. &lt;i&gt;cavoli fiore&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;chou-fleur&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;cauli-flower&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;flor 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kål&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="kål" />
        <feat att="see" val="flor" />
        <feat att="see" val="Blomkål" />
        <feat att="see" val="blomma" />
        <feat att="see" val="barn" />
        <feat att="see" val="blomma" />
        <feat att="see" val="Barn och blomma" />
        <feat att="see" val="blod" />
        <feat att="see" val="blad" />
        <feat att="see" val="blåsa" />
        <feat att="see" val="flora" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blom&lt;/b&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;blóm&lt;/i&gt;, se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blom&lt;/b&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;blóm&lt;/i&gt;, se följ." />
        <feat att="see" val="blomma 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">blóm</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brigad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brigad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brigad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brigad&lt;/b&gt;, 1656, från fra. &lt;i&gt;brigade&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;brigata&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;briga&lt;/i&gt;, strid; jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brigad&lt;/b&gt;, 1656, från fra. &lt;i&gt;brigade&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;brigata&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;briga&lt;/i&gt;, strid; jfr följ." />
        <feat att="see" val="brigantin 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">brigade</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">brigata</orth>
            <note>strid</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="blossa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--blossa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--blossa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;blossa&lt;/b&gt;, Spegel 1685: &lt;i&gt;bloss-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blusa&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;blusse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blosen&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;blush&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*blysian&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;blus-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bläs&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;blossa&lt;/b&gt;, Spegel 1685: &lt;i&gt;bloss-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blusa&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;blusse&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;blosen&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;blush&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*blysian&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;blus-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bläs&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="see" val="bläs" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bloss" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bloss..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bloss..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bloss&lt;/b&gt;, ä. nsv. stundom &lt;i&gt;blås&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blus(s)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blos(s)&lt;/i&gt; motsv. da. &lt;i&gt;blus&lt;/i&gt; ds., holl. &lt;i&gt;blos&lt;/i&gt;, rodnad, jfr &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;-avledn. isl. &lt;i&gt;blys&lt;/i&gt;; åtm. i vissa betyd. bildat av &lt;sp&gt;blossa&lt;/sp&gt;; se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0136" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bloss&lt;/b&gt;, ä. nsv. stundom &lt;i&gt;blås&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;blus(s)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blos(s)&lt;/i&gt; motsv. da. &lt;i&gt;blus&lt;/i&gt; ds., holl. &lt;i&gt;blos&lt;/i&gt;, rodnad, jfr &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;-avledn. isl. &lt;i&gt;blys&lt;/i&gt;; åtm. i vissa betyd. bildat av &lt;sp&gt;blossa&lt;/sp&gt;; se d. o." />
        <feat att="see" val="blossa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brigantin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brigantin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brigantin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brigantin&lt;/b&gt; = fra., av ital. &lt;i&gt;brigantino&lt;/i&gt;, sjörövarskepp, avledn. av &lt;i&gt;brigante&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;brigand&lt;/i&gt;, rövare, till ital. &lt;i&gt;briga&lt;/i&gt; strid; jfr föreg. o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brigantin&lt;/b&gt; = fra., av ital. &lt;i&gt;brigantino&lt;/i&gt;, sjörövarskepp, avledn. av &lt;i&gt;brigante&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;brigand&lt;/i&gt;, rövare, till ital. &lt;i&gt;briga&lt;/i&gt; strid; jfr föreg. o. följ." />
        <feat att="see" val="brigg 1" />
        <feat att="see" val="brigad 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">brigantin</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">brigantino</orth>
            <note>sjörövarskepp</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pruta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pruta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pruta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pruta&lt;/b&gt;, 1640-t. o. under senare hälften av 1600-t.: pocka, kivas, knota el. opponera, t. ex. 1641: 'pruta ööl oeh wija aff honom'; 1650: 'der om dee begynte pruta' (i fråga om ett köp), här i betyd. 'kiva'; från dylika uttr. härrör den yngre anv. om prutning vid handeln, t. ex. i förb. &lt;i&gt;pruta af&lt;/i&gt; 1691, 1711, jfr Spegel Gl. 1712, Kolmodin 1732 osv.: &lt;i&gt;pruta(s)&lt;/i&gt;; motsv. no. &lt;i&gt;pruta&lt;/i&gt;, kivas, träta, pruta, da. &lt;i&gt;prutte&lt;/i&gt;, pruta, i dial. även: knota (jfr under &lt;sp&gt;prutta&lt;/sp&gt;); besl. med mlty. &lt;i&gt;proten&lt;/i&gt;, pladdra, lty. &lt;i&gt;prötelen&lt;/i&gt;, murra, puttra, möjl. även (med urspr. &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt;?) ty. &lt;i&gt;protzen&lt;/i&gt;, vräka sig, skrävla; ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;prata&lt;/sp&gt; o. kanske besl. med d. o. — Enl. somliga är ordet i sv. möjl. lån från da.; i så fall med förlängning efter mönstret &lt;i&gt;slutte&lt;/i&gt; : &lt;sp&gt;sluta&lt;/sp&gt;; dock ovisst. Växlingen av &lt;i&gt;-t-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt; sammanhänger i stället troligast med ordens onomatopoetiska karaktär." />
        <feat att="faksimilID" val="0691" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pruta&lt;/b&gt;, 1640-t. o. under senare hälften av 1600-t.: pocka, kivas, knota el. opponera, t. ex. 1641: 'pruta ööl oeh wija aff honom'; 1650: 'der om dee begynte pruta' (i fråga om ett köp), här i betyd. 'kiva'; från dylika uttr. härrör den yngre anv. om prutning vid handeln, t. ex. i förb. &lt;i&gt;pruta af&lt;/i&gt; 1691, 1711, jfr Spegel Gl. 1712, Kolmodin 1732 osv.: &lt;i&gt;pruta(s)&lt;/i&gt;; motsv. no. &lt;i&gt;pruta&lt;/i&gt;, kivas, träta, pruta, da. &lt;i&gt;prutte&lt;/i&gt;, pruta, i dial. även: knota (jfr under &lt;sp&gt;prutta&lt;/sp&gt;); besl. med mlty. &lt;i&gt;proten&lt;/i&gt;, pladdra, lty. &lt;i&gt;prötelen&lt;/i&gt;, murra, puttra, möjl. även (med urspr. &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt;?) ty. &lt;i&gt;protzen&lt;/i&gt;, vräka sig, skrävla; ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;prata&lt;/sp&gt; o. kanske besl. med d. o. — Enl. somliga är ordet i sv. möjl. lån från da.; i så fall med förlängning efter mönstret &lt;i&gt;slutte&lt;/i&gt; : &lt;sp&gt;sluta&lt;/sp&gt;; dock ovisst. Växlingen av &lt;i&gt;-t-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-tt-&lt;/i&gt; sammanhänger i stället troligast med ordens onomatopoetiska karaktär." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prutgås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prutgås..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prutgås..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prutgås&lt;/b&gt;, Branta bernicla, Sv. Nilsson 1858; uppkallad efter sitt skrik, som liknar ett kort trumpetande o. erinrar om tranans; jfr de på samma sätt uppkomna benämningarna isl. &lt;i&gt;hroðgás&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;radgaas&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;rottgôs&lt;/i&gt;, fra. dial &lt;i&gt;crot&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0691" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prutgås&lt;/b&gt;, Branta bernicla, Sv. Nilsson 1858; uppkallad efter sitt skrik, som liknar ett kort trumpetande o. erinrar om tranans; jfr de på samma sätt uppkomna benämningarna isl. &lt;i&gt;hroðgás&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;radgaas&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;rottgôs&lt;/i&gt;, fra. dial &lt;i&gt;crot&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prusta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prusta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prusta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prusta&lt;/b&gt;, i betyd. 'nysa' Bib. 1541, i betyd. 'frusta' t. ex. Lælius 1588, jfr fsv. &lt;i&gt;prustan&lt;/i&gt;, nysning = da. &lt;i&gt;pruste&lt;/i&gt;, i ä. da. också 'nysa', från mlty. &lt;i&gt;prûsten&lt;/i&gt;, nysa, fnysa (ä. holl. &lt;i&gt;pruisten&lt;/i&gt;); till en germ. ljudhärmande rot &lt;i&gt;prus&lt;/i&gt;, av samma slag som &lt;i&gt;frus&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;frusta&lt;/i&gt;. Ry. &lt;i&gt;bryzgatĭ&lt;/i&gt;, spruta o. d., som anknutits till &lt;sp&gt;prusta&lt;/sp&gt;, hör säkerl. icke hit." />
        <feat att="faksimilID" val="0691" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prusta&lt;/b&gt;, i betyd. 'nysa' Bib. 1541, i betyd. 'frusta' t. ex. Lælius 1588, jfr fsv. &lt;i&gt;prustan&lt;/i&gt;, nysning = da. &lt;i&gt;pruste&lt;/i&gt;, i ä. da. också 'nysa', från mlty. &lt;i&gt;prûsten&lt;/i&gt;, nysa, fnysa (ä. holl. &lt;i&gt;pruisten&lt;/i&gt;); till en germ. ljudhärmande rot &lt;i&gt;prus&lt;/i&gt;, av samma slag som &lt;i&gt;frus&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;frusta&lt;/i&gt;. Ry. &lt;i&gt;bryzgatĭ&lt;/i&gt;, spruta o. d., som anknutits till &lt;sp&gt;prusta&lt;/sp&gt;, hör säkerl. icke hit." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pryda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pryda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pryda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pryda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;prȳdha&lt;/i&gt; ds. = isl. &lt;i&gt;prýða&lt;/i&gt;, göra ansenlig el. ståtlig, da. &lt;i&gt;pryde&lt;/i&gt;, pryda; avledn. av fsv. &lt;i&gt;prūdher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;prúðr&lt;/i&gt; varom under föreg. En annan avledn. av samma adj. är fsv. &lt;i&gt;prȳdhe&lt;/i&gt;, prydnad, heder = isl. &lt;i&gt;prýði&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pryd&lt;/i&gt; ds., ags. &lt;i&gt;prýto&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prýde&lt;/i&gt;, stolthet (eng. &lt;i&gt;pride&lt;/i&gt;). — Härtill sbst. &lt;sp&gt;prydnad&lt;/sp&gt;, Schroderus Com. 1640: &lt;i&gt;prydnat&lt;/i&gt;, Verelius 1681: &lt;i&gt;-ad&lt;/i&gt;, jämte ä. nsv. &lt;i&gt;prydna&lt;/i&gt;, ännu på 1700-t. (jfr den arkaistiska oblika formen &lt;i&gt;i sin prydno&lt;/i&gt;); i fsv. i stället &lt;i&gt;prydhning&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;prydhilse&lt;/i&gt; (båda även i Bib. 1541)." />
        <feat att="faksimilID" val="0691" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pryda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;prȳdha&lt;/i&gt; ds. = isl. &lt;i&gt;prýða&lt;/i&gt;, göra ansenlig el. ståtlig, da. &lt;i&gt;pryde&lt;/i&gt;, pryda; avledn. av fsv. &lt;i&gt;prūdher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;prúðr&lt;/i&gt; varom under föreg. En annan avledn. av samma adj. är fsv. &lt;i&gt;prȳdhe&lt;/i&gt;, prydnad, heder = isl. &lt;i&gt;prýði&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pryd&lt;/i&gt; ds., ags. &lt;i&gt;prýto&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prýde&lt;/i&gt;, stolthet (eng. &lt;i&gt;pride&lt;/i&gt;). — Härtill sbst. &lt;sp&gt;prydnad&lt;/sp&gt;, Schroderus Com. 1640: &lt;i&gt;prydnat&lt;/i&gt;, Verelius 1681: &lt;i&gt;-ad&lt;/i&gt;, jämte ä. nsv. &lt;i&gt;prydna&lt;/i&gt;, ännu på 1700-t. (jfr den arkaistiska oblika formen &lt;i&gt;i sin prydno&lt;/i&gt;); i fsv. i stället &lt;i&gt;prydhning&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;prydhilse&lt;/i&gt; (båda även i Bib. 1541)." />
        <feat att="see" val="pryd 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prygel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prygel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prygel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prygel&lt;/b&gt;, i modern betyd. Liwijn 1817 (i förb. med 'tilldela'), i ä. nsv. uteslutande 'påk', t. ex. Schroderus 1638 o. ännu Moberg 1815; stundom även &lt;i&gt;pryl&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;prygl&lt;/i&gt;, käpp, lång karl, kok stryk (i &lt;i&gt;en dragt prygl&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;prügel&lt;/i&gt;, knölpåk, i plur.: kraftiga slag, prygel, av sen mhty. &lt;i&gt;brügel&lt;/i&gt;. Dunkelt. Osäkra förmodanden se Falk-Torp s. 852 o. (annorlunda) Meringer WuS 1: 190. — Med avs. på den sekundära betyd. 'lång karl' i da. jfr under &lt;sp&gt;dräng&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lurk&lt;/sp&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;prygla&lt;/sp&gt;, 1640, även (i ex. från Smål.) &lt;i&gt;pryla&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;prügeln&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0691" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prygel&lt;/b&gt;, i modern betyd. Liwijn 1817 (i förb. med 'tilldela'), i ä. nsv. uteslutande 'påk', t. ex. Schroderus 1638 o. ännu Moberg 1815; stundom även &lt;i&gt;pryl&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;prygl&lt;/i&gt;, käpp, lång karl, kok stryk (i &lt;i&gt;en dragt prygl&lt;/i&gt;), från ty. &lt;i&gt;prügel&lt;/i&gt;, knölpåk, i plur.: kraftiga slag, prygel, av sen mhty. &lt;i&gt;brügel&lt;/i&gt;. Dunkelt. Osäkra förmodanden se Falk-Torp s. 852 o. (annorlunda) Meringer WuS 1: 190. — Med avs. på den sekundära betyd. 'lång karl' i da. jfr under &lt;sp&gt;dräng&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lurk&lt;/sp&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;prygla&lt;/sp&gt;, 1640, även (i ex. från Smål.) &lt;i&gt;pryla&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;prügeln&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prutta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prutta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prutta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prutta&lt;/b&gt;, pedere, Bellman, hos Linné i betyd. 'frusta o. d.'. Möjl. besl. med da. dial. &lt;i&gt;prutte&lt;/i&gt;, knorra (se &lt;sp&gt;pruta&lt;/sp&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;pruttla&lt;/i&gt;, puttra, holl. &lt;i&gt;pruttelen&lt;/i&gt;, puttra, knorra, no. &lt;i&gt;prutten&lt;/i&gt;, surmulen, sv. dial. &lt;i&gt;pruttog&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pryttog&lt;/i&gt; ds. osv. Snarare är dock sv. &lt;sp&gt;prutta&lt;/sp&gt; en självständigt uppkommen ljudhärmande bildning o. de övriga närmast att sammanhålla med &lt;sp&gt;pruta&lt;/sp&gt;, där även betyd. 'knorra, knota' uppträder." />
        <feat att="faksimilID" val="0691" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prutta&lt;/b&gt;, pedere, Bellman, hos Linné i betyd. 'frusta o. d.'. Möjl. besl. med da. dial. &lt;i&gt;prutte&lt;/i&gt;, knorra (se &lt;sp&gt;pruta&lt;/sp&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;pruttla&lt;/i&gt;, puttra, holl. &lt;i&gt;pruttelen&lt;/i&gt;, puttra, knorra, no. &lt;i&gt;prutten&lt;/i&gt;, surmulen, sv. dial. &lt;i&gt;pruttog&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pryttog&lt;/i&gt; ds. osv. Snarare är dock sv. &lt;sp&gt;prutta&lt;/sp&gt; en självständigt uppkommen ljudhärmande bildning o. de övriga närmast att sammanhålla med &lt;sp&gt;pruta&lt;/sp&gt;, där även betyd. 'knorra, knota' uppträder." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pryd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pryd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pryd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pryd&lt;/b&gt;, o. 1800 (1798 i övers, från fra.) = ty. &lt;i&gt;prüde&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;prude&lt;/i&gt;, tillgjort sedesam, sipp, av ffra. &lt;i&gt;prud&lt;/i&gt;, duktig; enl. somliga av lat. &lt;i&gt;prōvidus&lt;/i&gt;, förutseende, klok; enl. andra har &lt;i&gt;prude&lt;/i&gt; uppstått genom ellips av &lt;i&gt;prud'homme&lt;/i&gt;, klok o. rättskaffens man, av &lt;i&gt;preux d'homme&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;preux&lt;/i&gt;, tapper, av vulg.-lat. &lt;i&gt;*prodis&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;prōd-&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;prōdesse&lt;/i&gt;, gagna), biform till &lt;i&gt;prō&lt;/i&gt;, för (se &lt;sp&gt;för&lt;/sp&gt;, prep. o. adv.), alltså egentl.: som står framför. Från ffra. härstammar (direkt o. indirekt), ags. &lt;i&gt;prút&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;prūd&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;proud&lt;/i&gt;, stolt), isl. &lt;i&gt;prúðr&lt;/i&gt;, ärelysten, präktig, fsv. &lt;i&gt;prūdher&lt;/i&gt;, ståtlig, präktig, ä. da. &lt;i&gt;prud&lt;/i&gt; ds., o. med en betyd., som står den av &lt;sp&gt;pryd&lt;/sp&gt; nära, fsv. &lt;i&gt;prȳdher&lt;/i&gt;, hövisk, sedesam. Jfr &lt;sp&gt;pryda&lt;/sp&gt;. — Härtill : &lt;sp&gt;pryderi&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;pruderie&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0691" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pryd&lt;/b&gt;, o. 1800 (1798 i övers, från fra.) = ty. &lt;i&gt;prüde&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;prude&lt;/i&gt;, tillgjort sedesam, sipp, av ffra. &lt;i&gt;prud&lt;/i&gt;, duktig; enl. somliga av lat. &lt;i&gt;prōvidus&lt;/i&gt;, förutseende, klok; enl. andra har &lt;i&gt;prude&lt;/i&gt; uppstått genom ellips av &lt;i&gt;prud'homme&lt;/i&gt;, klok o. rättskaffens man, av &lt;i&gt;preux d'homme&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;preux&lt;/i&gt;, tapper, av vulg.-lat. &lt;i&gt;*prodis&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;prōd-&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;prōdesse&lt;/i&gt;, gagna), biform till &lt;i&gt;prō&lt;/i&gt;, för (se &lt;sp&gt;för&lt;/sp&gt;, prep. o. adv.), alltså egentl.: som står framför. Från ffra. härstammar (direkt o. indirekt), ags. &lt;i&gt;prút&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;prūd&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;proud&lt;/i&gt;, stolt), isl. &lt;i&gt;prúðr&lt;/i&gt;, ärelysten, präktig, fsv. &lt;i&gt;prūdher&lt;/i&gt;, ståtlig, präktig, ä. da. &lt;i&gt;prud&lt;/i&gt; ds., o. med en betyd., som står den av &lt;sp&gt;pryd&lt;/sp&gt; nära, fsv. &lt;i&gt;prȳdher&lt;/i&gt;, hövisk, sedesam. Jfr &lt;sp&gt;pryda&lt;/sp&gt;. — Härtill : &lt;sp&gt;pryderi&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;pruderie&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prål" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prål..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prål..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prål&lt;/b&gt;, Bib. 1541 i betyd.: prakt o. skryt, O. Petri Kr.: 'med sådana pråål och stååt . . som ther til hörde' (utan nedsättande bibetyd. = prakt) = ä. da. &lt;i&gt;praal&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pral&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pral&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prâl&lt;/i&gt;, prakt, larm = ty. &lt;i&gt;prahl&lt;/i&gt;; jämte vb. &lt;sp&gt;pråla&lt;/sp&gt;, i Bib. 1541: skryta, jämte da. &lt;i&gt;prale&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;prâlen&lt;/i&gt;, pråla, skryta = ty. &lt;i&gt;prahlen&lt;/i&gt;; säkerl. till en ljudhärmande rot med betyd. 'skrika, larma o. d.', av samma slag som i ty. dial. &lt;i&gt;brallen&lt;/i&gt;, skrika = da. &lt;i&gt;bralle&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;brüllen&lt;/i&gt;, böla, osv. Betyd.-utvecklingen 'larma, skrika' &gt; 'skryta' är densamma som i sv. o. no. dial. &lt;i&gt;brama&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bramsegel&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;braska&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skryta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skräna&lt;/sp&gt; (vard.), &lt;sp&gt;skrävla&lt;/sp&gt;; den av 'skryt' el. 'larm' &gt; 'ståt, prål' densamma som i fsv. &lt;i&gt;bram&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;prakt&lt;/sp&gt; (j fr även under &lt;sp&gt;prunka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prål&lt;/b&gt;, Bib. 1541 i betyd.: prakt o. skryt, O. Petri Kr.: 'med sådana pråål och stååt . . som ther til hörde' (utan nedsättande bibetyd. = prakt) = ä. da. &lt;i&gt;praal&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pral&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pral&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prâl&lt;/i&gt;, prakt, larm = ty. &lt;i&gt;prahl&lt;/i&gt;; jämte vb. &lt;sp&gt;pråla&lt;/sp&gt;, i Bib. 1541: skryta, jämte da. &lt;i&gt;prale&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;prâlen&lt;/i&gt;, pråla, skryta = ty. &lt;i&gt;prahlen&lt;/i&gt;; säkerl. till en ljudhärmande rot med betyd. 'skrika, larma o. d.', av samma slag som i ty. dial. &lt;i&gt;brallen&lt;/i&gt;, skrika = da. &lt;i&gt;bralle&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;brüllen&lt;/i&gt;, böla, osv. Betyd.-utvecklingen 'larma, skrika' &gt; 'skryta' är densamma som i sv. o. no. dial. &lt;i&gt;brama&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bramsegel&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;braska&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skryta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skräna&lt;/sp&gt; (vard.), &lt;sp&gt;skrävla&lt;/sp&gt;; den av 'skryt' el. 'larm' &gt; 'ståt, prål' densamma som i fsv. &lt;i&gt;bram&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;prakt&lt;/sp&gt; (j fr även under &lt;sp&gt;prunka&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pråm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pråm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pråm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pråm&lt;/b&gt;, sv. dial. även &lt;i&gt;pramm&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;praam&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prom&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pram&lt;/i&gt; = senisl. &lt;i&gt;prámr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pram&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prâm&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;prahm&lt;/i&gt;; från ftjeck. &lt;i&gt;prām&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;pramu&lt;/i&gt;, båt, en &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;bildning till ie. roten &lt;i&gt;per&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;por&lt;/i&gt;, fara (över), motsv. det inhemskt germ., fhty. &lt;i&gt;farm&lt;/i&gt;, båt, o. fsv. &lt;i&gt;farmber&lt;/i&gt; (osv.), last, varom se &lt;sp&gt;parm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;. Nsv. &lt;i&gt;prom&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;ljud) är möjl. lånat från en medellågtysk biform &lt;i&gt;*prom&lt;/i&gt; = det etymologiskt identiska polska &lt;i&gt;prom&lt;/i&gt; (el. ry. &lt;i&gt;poróm&lt;/i&gt;); väl ej direkt från den slaviska formen. Jfr till formväxlingen Lidén Ark. 13: 39 n. 1, 44." />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pråm&lt;/b&gt;, sv. dial. även &lt;i&gt;pramm&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;praam&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prom&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pram&lt;/i&gt; = senisl. &lt;i&gt;prámr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pram&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prâm&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;prahm&lt;/i&gt;; från ftjeck. &lt;i&gt;prām&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;pramu&lt;/i&gt;, båt, en &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;bildning till ie. roten &lt;i&gt;per&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;por&lt;/i&gt;, fara (över), motsv. det inhemskt germ., fhty. &lt;i&gt;farm&lt;/i&gt;, båt, o. fsv. &lt;i&gt;farmber&lt;/i&gt; (osv.), last, varom se &lt;sp&gt;parm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;. Nsv. &lt;i&gt;prom&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;ljud) är möjl. lånat från en medellågtysk biform &lt;i&gt;*prom&lt;/i&gt; = det etymologiskt identiska polska &lt;i&gt;prom&lt;/i&gt; (el. ry. &lt;i&gt;poróm&lt;/i&gt;); väl ej direkt från den slaviska formen. Jfr till formväxlingen Lidén Ark. 13: 39 n. 1, 44." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pryl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pryl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pryl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pryl&lt;/b&gt;, I. Erici 1642. Enl. allmän uppfattning ombildat, i anslutning till &lt;sp&gt;syl&lt;/sp&gt;, av ett &lt;i&gt;*prȳn&lt;/i&gt; = da. dial. &lt;i&gt;pryn&lt;/i&gt;, knappnål, nisl. &lt;i&gt;prjónn&lt;/i&gt;, virknål (jfr no. &lt;i&gt;prjona&lt;/i&gt;, knappnål), mlty. &lt;i&gt;prên(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prîn&lt;/i&gt;, pryl (varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;prēn&lt;/i&gt;, t. ex. Bib. 1541, da. &lt;i&gt;pren&lt;/i&gt;, ä. da. även &lt;i&gt;prin&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;préon&lt;/i&gt;, nål (eng. &lt;i&gt;preen&lt;/i&gt;, verktyg att avlägsna noppor i tyg), av germ. &lt;i&gt;*preuna-&lt;/i&gt;, med växelformer på &lt;i&gt;-m-&lt;/i&gt;: mlty. &lt;i&gt;prème&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;pfrieme&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pfriem&lt;/i&gt;). Emellertid talar den sen-mty. formen &lt;i&gt;pryel&lt;/i&gt; Teuthonista 1477 i sin mån för att &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;formen är gammal. F. ö. i enskildheter oklart. Jfr olika förslagsmeningar av Bugge Ark. 22: 127, Falk MoM 1: 82 (lån genom förmedling av fslav. &lt;i&gt;prionă&lt;/i&gt; från grek. &lt;i&gt;príōn&lt;/i&gt;, såg, borr), van Wijk IF 28: 126 (till en rot &lt;i&gt;bru&lt;/i&gt; i serbokroat. &lt;i&gt;brutĭ&lt;/i&gt;, spik, osv.). — Om andra germ. beteckningar se under &lt;sp&gt;syl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0691" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pryl&lt;/b&gt;, I. Erici 1642. Enl. allmän uppfattning ombildat, i anslutning till &lt;sp&gt;syl&lt;/sp&gt;, av ett &lt;i&gt;*prȳn&lt;/i&gt; = da. dial. &lt;i&gt;pryn&lt;/i&gt;, knappnål, nisl. &lt;i&gt;prjónn&lt;/i&gt;, virknål (jfr no. &lt;i&gt;prjona&lt;/i&gt;, knappnål), mlty. &lt;i&gt;prên(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prîn&lt;/i&gt;, pryl (varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;prēn&lt;/i&gt;, t. ex. Bib. 1541, da. &lt;i&gt;pren&lt;/i&gt;, ä. da. även &lt;i&gt;prin&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;préon&lt;/i&gt;, nål (eng. &lt;i&gt;preen&lt;/i&gt;, verktyg att avlägsna noppor i tyg), av germ. &lt;i&gt;*preuna-&lt;/i&gt;, med växelformer på &lt;i&gt;-m-&lt;/i&gt;: mlty. &lt;i&gt;prème&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;pfrieme&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pfriem&lt;/i&gt;). Emellertid talar den sen-mty. formen &lt;i&gt;pryel&lt;/i&gt; Teuthonista 1477 i sin mån för att &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;formen är gammal. F. ö. i enskildheter oklart. Jfr olika förslagsmeningar av Bugge Ark. 22: 127, Falk MoM 1: 82 (lån genom förmedling av fslav. &lt;i&gt;prionă&lt;/i&gt; från grek. &lt;i&gt;príōn&lt;/i&gt;, såg, borr), van Wijk IF 28: 126 (till en rot &lt;i&gt;bru&lt;/i&gt; i serbokroat. &lt;i&gt;brutĭ&lt;/i&gt;, spik, osv.). — Om andra germ. beteckningar se under &lt;sp&gt;syl&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Prytz" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Prytz..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Prytz..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Prytz&lt;/b&gt;, familjen., egentl.: preussare, jfr mlty. &lt;i&gt;prûze&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;priuze&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;preusse&lt;/i&gt;), se &lt;sp&gt;Preussen&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Behm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Beijer&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;bajrare&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Bremer&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Böhme&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Fleming&lt;/sp&gt; (flamländare), &lt;sp&gt;Fran(c)k&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;frank 2&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Fries&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Holst&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sachs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Schotte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Schwab&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wahl&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Prytz&lt;/b&gt;, familjen., egentl.: preussare, jfr mlty. &lt;i&gt;prûze&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;priuze&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;preusse&lt;/i&gt;), se &lt;sp&gt;Preussen&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Behm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Beijer&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;bajrare&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Bremer&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Böhme&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Fleming&lt;/sp&gt; (flamländare), &lt;sp&gt;Fran(c)k&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;frank 2&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Fries&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Holst&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sachs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Schotte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Schwab&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wahl&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prägel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prägel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prägel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prägel&lt;/b&gt;, Messenius o. 1630: 'stämpel och prägel' (om mynt); o. vb. &lt;sp&gt;prägla&lt;/sp&gt;, 1663 osv.; &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;bildningar till ä. nsv. &lt;i&gt;präga&lt;/i&gt;, prägla, 1591, 1626 (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;), 1632, 1633 (samtliga ex. om mynt) = da. &lt;i&gt;præge&lt;/i&gt;, från ty.; jfr ty. &lt;i&gt;gepräge&lt;/i&gt;, prägel, o. vb. &lt;i&gt;prägen&lt;/i&gt;, i ä. ty. även &lt;i&gt;bregen&lt;/i&gt;, jfr mhty. &lt;i&gt;bræchen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;præchen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;(gi)prâhhan&lt;/i&gt;, inrista, utföra i upphöjt arbete, stämpla, ävensom ags. &lt;i&gt;ábracian&lt;/i&gt;, gravera o. d.; möjl. utgående från en växelform till roten i öfris. &lt;i&gt;prakken&lt;/i&gt;, pressa (jfr under &lt;sp&gt;pracka 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prägel&lt;/b&gt;, Messenius o. 1630: 'stämpel och prägel' (om mynt); o. vb. &lt;sp&gt;prägla&lt;/sp&gt;, 1663 osv.; &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;bildningar till ä. nsv. &lt;i&gt;präga&lt;/i&gt;, prägla, 1591, 1626 (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;), 1632, 1633 (samtliga ex. om mynt) = da. &lt;i&gt;præge&lt;/i&gt;, från ty.; jfr ty. &lt;i&gt;gepräge&lt;/i&gt;, prägel, o. vb. &lt;i&gt;prägen&lt;/i&gt;, i ä. ty. även &lt;i&gt;bregen&lt;/i&gt;, jfr mhty. &lt;i&gt;bræchen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;præchen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;(gi)prâhhan&lt;/i&gt;, inrista, utföra i upphöjt arbete, stämpla, ävensom ags. &lt;i&gt;ábracian&lt;/i&gt;, gravera o. d.; möjl. utgående från en växelform till roten i öfris. &lt;i&gt;prakken&lt;/i&gt;, pressa (jfr under &lt;sp&gt;pracka 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="präjel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--präjel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--präjel..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;präjel&lt;/sp&gt;, i dial., slaga, se &lt;sp&gt;pläjel&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;präjel&lt;/sp&gt;, i dial., slaga, se &lt;sp&gt;pläjel&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="pläjel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prång" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prång..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prång..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prång&lt;/b&gt; n., trång passage o. d., jfr fsv., &lt;i&gt;hæstaprang&lt;/i&gt; f., nödstall, nödspilta, ä. nsv. &lt;i&gt;prång&lt;/i&gt; ds. (jfr sv. dial. &lt;i&gt;prångel&lt;/i&gt; ds.); i modern betyd. n. t. ex. Lind 1749, men i sv. dial. (&lt;i&gt;prång&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prang&lt;/i&gt;) ofta f.; från mlty. &lt;i&gt;prange&lt;/i&gt;, skranka, klämma, skampåle m. m., &lt;i&gt;prank&lt;/i&gt;, tryck = mhty. &lt;i&gt;phrange&lt;/i&gt;, instängande, trångmål (jfr ty. &lt;i&gt;pranger&lt;/i&gt;, skampåle); besl. med got. &lt;i&gt;praggan&lt;/i&gt;, trycka, mlty. &lt;i&gt;prangen&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;pfrengen&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;prangelen&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;pracka 2&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prång&lt;/b&gt; n., trång passage o. d., jfr fsv., &lt;i&gt;hæstaprang&lt;/i&gt; f., nödstall, nödspilta, ä. nsv. &lt;i&gt;prång&lt;/i&gt; ds. (jfr sv. dial. &lt;i&gt;prångel&lt;/i&gt; ds.); i modern betyd. n. t. ex. Lind 1749, men i sv. dial. (&lt;i&gt;prång&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prang&lt;/i&gt;) ofta f.; från mlty. &lt;i&gt;prange&lt;/i&gt;, skranka, klämma, skampåle m. m., &lt;i&gt;prank&lt;/i&gt;, tryck = mhty. &lt;i&gt;phrange&lt;/i&gt;, instängande, trångmål (jfr ty. &lt;i&gt;pranger&lt;/i&gt;, skampåle); besl. med got. &lt;i&gt;praggan&lt;/i&gt;, trycka, mlty. &lt;i&gt;prangen&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;pfrengen&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;prangelen&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;pracka 2&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="prångla 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prångla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prångla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prångla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prångla&lt;/b&gt;, i sammans. &lt;i&gt;utprångla&lt;/i&gt; 1636, avledn. av fsv. &lt;i&gt;(ut)pranga&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;prånga&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;pránga&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;pranga&lt;/i&gt;, schackra o. d., da. &lt;i&gt;prange&lt;/i&gt;, handla med lantmannaprodukter, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;prångare&lt;/i&gt; o. sydsv. dial. &lt;i&gt;prangare&lt;/i&gt;, uppköpare o. d., da. &lt;i&gt;heste-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;studepranger&lt;/i&gt;; bl. a. sammanfört med &lt;sp&gt;pracka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;prång&lt;/sp&gt;, varvid med avs. på betyd. &lt;sp&gt;prångla&lt;/sp&gt; förhölle sig till mlty. &lt;i&gt;prangen&lt;/i&gt;, trycka, som &lt;sp&gt;pracka&lt;/sp&gt; (på ngn) till öfris. &lt;i&gt;prakken&lt;/i&gt;, trycka; av germ. &lt;i&gt;prang-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;praᵹ(n-)&lt;/i&gt;; jfr mhty. &lt;i&gt;phragen&lt;/i&gt;, handel, ocker, &lt;i&gt;phragener&lt;/i&gt;, småhandlande." />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prångla&lt;/b&gt;, i sammans. &lt;i&gt;utprångla&lt;/i&gt; 1636, avledn. av fsv. &lt;i&gt;(ut)pranga&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;prånga&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;pránga&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;pranga&lt;/i&gt;, schackra o. d., da. &lt;i&gt;prange&lt;/i&gt;, handla med lantmannaprodukter, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;prångare&lt;/i&gt; o. sydsv. dial. &lt;i&gt;prangare&lt;/i&gt;, uppköpare o. d., da. &lt;i&gt;heste-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;studepranger&lt;/i&gt;; bl. a. sammanfört med &lt;sp&gt;pracka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;prång&lt;/sp&gt;, varvid med avs. på betyd. &lt;sp&gt;prångla&lt;/sp&gt; förhölle sig till mlty. &lt;i&gt;prangen&lt;/i&gt;, trycka, som &lt;sp&gt;pracka&lt;/sp&gt; (på ngn) till öfris. &lt;i&gt;prakken&lt;/i&gt;, trycka; av germ. &lt;i&gt;prang-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;praᵹ(n-)&lt;/i&gt;; jfr mhty. &lt;i&gt;phragen&lt;/i&gt;, handel, ocker, &lt;i&gt;phragener&lt;/i&gt;, småhandlande." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="prärie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--prärie..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--prärie..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;prärie&lt;/b&gt;, Fr. Bremer 1853, av fra. &lt;i&gt;prairie&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;prê&lt;/i&gt;, äng, av lat. &lt;i&gt;prātum&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;prärie&lt;/b&gt;, Fr. Bremer 1853, av fra. &lt;i&gt;prairie&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;prê&lt;/i&gt;, äng, av lat. &lt;i&gt;prātum&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="präst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--präst..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--präst..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;präst&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;præster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prester&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;prestr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;prest&lt;/i&gt;, lån från fsax. &lt;i&gt;prêstar&lt;/i&gt; (möjl. också, åtminstone i isl., från ags.) = fhty. &lt;i&gt;priestar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;priester&lt;/i&gt;, blott om ickeprotestantisk), ags. &lt;i&gt;préost&lt;/i&gt; (med egendomlig vokalisation; eng. &lt;i&gt;priest&lt;/i&gt;); gammalt lån (enl. somliga genom förmedling av ffra. &lt;i&gt;prestre&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;prêtre&lt;/i&gt;), från grek.-lat. &lt;i&gt;presbyter&lt;/i&gt;, församlingsföreståndare m. m., av grek. &lt;i&gt;presbýteros&lt;/i&gt; (även i sv. &lt;sp&gt;presbyterian&lt;/sp&gt;), egentl.: den äldre, kompar. till &lt;i&gt;présbys&lt;/i&gt;, gammal. — En inhemsk nordisk beteckning för '(hednisk) präst' är isl. &lt;i&gt;goði&lt;/i&gt;, runda. &lt;i&gt;guði&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;gudja&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;gud&lt;/sp&gt; (se d. o.). — &lt;sp&gt;Prästkrage&lt;/sp&gt;, Chrysanthemum leucanthemum, Tillandz 1683: &lt;i&gt;präste-&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;prestekrage&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;præstekrave&lt;/i&gt;, där även om Achillea millefolium; efter den förr av prästerna brukade vita pipkragen (ännu använd i Norge o. Danmark). I sv. även: &lt;i&gt;prästnacke, -skalle&lt;/i&gt;, i Norge: &lt;i&gt;prestgull&lt;/i&gt;. På Bornholm betecknar &lt;i&gt;prästakrava&lt;/i&gt; pingstliljan." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;präst&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;præster&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prester&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;prestr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;prest&lt;/i&gt;, lån från fsax. &lt;i&gt;prêstar&lt;/i&gt; (möjl. också, åtminstone i isl., från ags.) = fhty. &lt;i&gt;priestar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;priester&lt;/i&gt;, blott om ickeprotestantisk), ags. &lt;i&gt;préost&lt;/i&gt; (med egendomlig vokalisation; eng. &lt;i&gt;priest&lt;/i&gt;); gammalt lån (enl. somliga genom förmedling av ffra. &lt;i&gt;prestre&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;prêtre&lt;/i&gt;), från grek.-lat. &lt;i&gt;presbyter&lt;/i&gt;, församlingsföreståndare m. m., av grek. &lt;i&gt;presbýteros&lt;/i&gt; (även i sv. &lt;sp&gt;presbyterian&lt;/sp&gt;), egentl.: den äldre, kompar. till &lt;i&gt;présbys&lt;/i&gt;, gammal. — En inhemsk nordisk beteckning för '(hednisk) präst' är isl. &lt;i&gt;goði&lt;/i&gt;, runda. &lt;i&gt;guði&lt;/i&gt;, jfr got. &lt;i&gt;gudja&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;gud&lt;/sp&gt; (se d. o.). — &lt;sp&gt;Prästkrage&lt;/sp&gt;, Chrysanthemum leucanthemum, Tillandz 1683: &lt;i&gt;präste-&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;prestekrage&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;præstekrave&lt;/i&gt;, där även om Achillea millefolium; efter den förr av prästerna brukade vita pipkragen (ännu använd i Norge o. Danmark). I sv. även: &lt;i&gt;prästnacke, -skalle&lt;/i&gt;, i Norge: &lt;i&gt;prestgull&lt;/i&gt;. På Bornholm betecknar &lt;i&gt;prästakrava&lt;/i&gt; pingstliljan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="präktig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--präktig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--präktig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;präktig&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;prächtig&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;prakt&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;präktig&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;prächtig&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;prakt&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pränta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pränta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pränta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pränta&lt;/b&gt;, i ä. nsv. bl. a. 'trycka', t. ex. G. I:s reg.; förr med böjningen &lt;i&gt;pränte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pränt&lt;/i&gt; (jfr Lenngren i Den glada festen: 'Grannt och vackert och förgyldt och pränt', dvs. präntat) = da. &lt;i&gt;prente&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prenten&lt;/i&gt;, trycka, motsv. eng. &lt;i&gt;print&lt;/i&gt;. Härtill sbst. &lt;sp&gt;pränt&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. 'tryck', t. ex. P. Svart Kr., o. 'tryckeri', t. ex. G. I:s reg. = da. &lt;i&gt;prent&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prente&lt;/i&gt;; o. ä. nsv. &lt;i&gt;prentare&lt;/i&gt;, boktryckare, NT 1526 i förspr. Ytterst från fra. &lt;i&gt;empreinte&lt;/i&gt;, avtryck, partic.-bildning till &lt;i&gt;empreindre&lt;/i&gt;, trycka på = det lärda &lt;i&gt;imprimer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;imprimere&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;premere&lt;/i&gt;, tr}rcka, pressa (se &lt;sp&gt;press&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0692" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pränta&lt;/b&gt;, i ä. nsv. bl. a. 'trycka', t. ex. G. I:s reg.; förr med böjningen &lt;i&gt;pränte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pränt&lt;/i&gt; (jfr Lenngren i Den glada festen: 'Grannt och vackert och förgyldt och pränt', dvs. präntat) = da. &lt;i&gt;prente&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prenten&lt;/i&gt;, trycka, motsv. eng. &lt;i&gt;print&lt;/i&gt;. Härtill sbst. &lt;sp&gt;pränt&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. 'tryck', t. ex. P. Svart Kr., o. 'tryckeri', t. ex. G. I:s reg. = da. &lt;i&gt;prent&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prente&lt;/i&gt;; o. ä. nsv. &lt;i&gt;prentare&lt;/i&gt;, boktryckare, NT 1526 i förspr. Ytterst från fra. &lt;i&gt;empreinte&lt;/i&gt;, avtryck, partic.-bildning till &lt;i&gt;empreindre&lt;/i&gt;, trycka på = det lärda &lt;i&gt;imprimer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;imprimere&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;in-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;premere&lt;/i&gt;, tr}rcka, pressa (se &lt;sp&gt;press&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="psaltare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--psaltare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--psaltare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;psaltare&lt;/b&gt;, fsv.&lt;i&gt;(p)saltare&lt;/i&gt; = isl.&lt;i&gt;(p)saltari&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;psalter&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;psaltērium&lt;/i&gt;, Davids psalmer, även: stränginstrument, harpa, av grek. &lt;i&gt;psallḗrion&lt;/i&gt;, i Septuaginta använt om Davids psalmer (jämte &lt;i&gt;psalmoí&lt;/i&gt;), egentl.: stränginstrument, harpa; till &lt;i&gt;psállein&lt;/i&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;psaltare&lt;/b&gt;, fsv.&lt;i&gt;(p)saltare&lt;/i&gt; = isl.&lt;i&gt;(p)saltari&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;psalter&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;psaltērium&lt;/i&gt;, Davids psalmer, även: stränginstrument, harpa, av grek. &lt;i&gt;psallḗrion&lt;/i&gt;, i Septuaginta använt om Davids psalmer (jämte &lt;i&gt;psalmoí&lt;/i&gt;), egentl.: stränginstrument, harpa; till &lt;i&gt;psállein&lt;/i&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="psalm 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pseudonym" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pseudonym..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pseudonym..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pseudonym&lt;/b&gt; = ty., av grek. &lt;i&gt;psevdṓnymos&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;psevdo-&lt;/i&gt;, falsk (jfr &lt;i&gt;psev́dō&lt;/i&gt;, bedrager), o. en avledn. av &lt;i&gt;ónoma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ónyma&lt;/i&gt;, namn; jfr &lt;sp&gt;anonym&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;synonym&lt;/sp&gt; o. det urbesl. &lt;sp&gt;namn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pseudonym&lt;/b&gt; = ty., av grek. &lt;i&gt;psevdṓnymos&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;psevdo-&lt;/i&gt;, falsk (jfr &lt;i&gt;psev́dō&lt;/i&gt;, bedrager), o. en avledn. av &lt;i&gt;ónoma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ónyma&lt;/i&gt;, namn; jfr &lt;sp&gt;anonym&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;synonym&lt;/sp&gt; o. det urbesl. &lt;sp&gt;namn&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pröva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pröva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pröva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pröva&lt;/b&gt; = fsv.: godkänna, bevisa, pröva = da. &lt;i&gt;prøve&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prôven&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;prüeven&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;prüfen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;prófian&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;prov&lt;/sp&gt; o. lat. &lt;i&gt;probāre&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;prouver&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;prove&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;probera&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Prövosten&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;pröffuo-sten&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt; såsom i många andra fall utbytt mot lågtyskt el. tyskt &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;prøvesten&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;prüfestein&lt;/i&gt; Luther (ty. &lt;i&gt;prüfstein&lt;/i&gt;)', egentl. om prövning av guldhalten medelst s. k. proberstenar (av kvarts)." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pröva&lt;/b&gt; = fsv.: godkänna, bevisa, pröva = da. &lt;i&gt;prøve&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;prôven&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;prüeven&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;prüfen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;prófian&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;prov&lt;/sp&gt; o. lat. &lt;i&gt;probāre&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;prouver&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;prove&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;probera&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Prövosten&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;pröffuo-sten&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt; såsom i många andra fall utbytt mot lågtyskt el. tyskt &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;prøvesten&lt;/i&gt;, ä. ty. &lt;i&gt;prüfestein&lt;/i&gt; Luther (ty. &lt;i&gt;prüfstein&lt;/i&gt;)', egentl. om prövning av guldhalten medelst s. k. proberstenar (av kvarts)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="psalm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--psalm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--psalm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;psalm&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;psalmber&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;salmber&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;(p)salmr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;(p)salme&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;salme&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;(p)salm(o)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;psalm&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;sealm&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;psalm&lt;/i&gt;), av kyrkolat. &lt;i&gt;psalmus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;psalmós&lt;/i&gt;, vid strängaspel sjungen visa, lovsång el. psalm, egentl.: knäppning, vidröring, till &lt;i&gt;psállein&lt;/i&gt;, knäppa på strängar, vidröra. Under den första kristna tiden väsentligen om sångerna i Psaltaren; se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;psalm&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;psalmber&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;salmber&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;(p)salmr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;(p)salme&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;salme&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;(p)salm(o)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;psalm&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;sealm&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;psalm&lt;/i&gt;), av kyrkolat. &lt;i&gt;psalmus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;psalmós&lt;/i&gt;, vid strängaspel sjungen visa, lovsång el. psalm, egentl.: knäppning, vidröring, till &lt;i&gt;psállein&lt;/i&gt;, knäppa på strängar, vidröra. Under den första kristna tiden väsentligen om sångerna i Psaltaren; se följ." />
        <feat att="see" val="psaltare 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pst..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pst..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pst&lt;/b&gt;, interj., Fr. Hedberg (i en övers. dock redan 1799) = ty. o. väl kommet därifrån." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pst&lt;/b&gt;, interj., Fr. Hedberg (i en övers. dock redan 1799) = ty. o. väl kommet därifrån." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Psilander" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Psilander..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Psilander..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Psilander&lt;/b&gt;, familjen. (flera släkter, bl. a. en utdöd friherrlig), jfr grek. &lt;i&gt;psīlós&lt;/i&gt;, glatt, kal o. d.; o. se &lt;sp&gt;Neander&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Psilander&lt;/b&gt;, familjen. (flera släkter, bl. a. en utdöd friherrlig), jfr grek. &lt;i&gt;psīlós&lt;/i&gt;, glatt, kal o. d.; o. se &lt;sp&gt;Neander&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="psykologi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--psykologi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--psykologi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;psykologi&lt;/b&gt; = ty., fra. &lt;i&gt;pscychologie&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;psȳkhḗ&lt;/i&gt;, själ (besl. med &lt;i&gt;psȳ́khō&lt;/i&gt;, andas m. m.; jfr lat. &lt;i&gt;animus&lt;/i&gt;, själ, till roten &lt;i&gt;an&lt;/i&gt;, andas, i &lt;sp&gt;ande&lt;/sp&gt;), o. en avledn. av &lt;i&gt;lógos&lt;/i&gt;, tal (se &lt;sp&gt;logik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;psykologi&lt;/b&gt; = ty., fra. &lt;i&gt;pscychologie&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;psȳkhḗ&lt;/i&gt;, själ (besl. med &lt;i&gt;psȳ́khō&lt;/i&gt;, andas m. m.; jfr lat. &lt;i&gt;animus&lt;/i&gt;, själ, till roten &lt;i&gt;an&lt;/i&gt;, andas, i &lt;sp&gt;ande&lt;/sp&gt;), o. en avledn. av &lt;i&gt;lógos&lt;/i&gt;, tal (se &lt;sp&gt;logik&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="punsch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--punsch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--punsch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;punsch&lt;/b&gt;, Serenius 1734: &lt;i&gt;en skål punch&lt;/i&gt;, H. Ankarcrona 1779: 'den välsmakelige och hälsosamme Ängelska drycken kallad Punch'; jfr S. Agrell 1710 : 'dhen ängelska Poins' = ty. &lt;i&gt;punsch&lt;/i&gt; osv., från eng. &lt;i&gt;punch&lt;/i&gt; (åtm. 1660-t.), från hindust., av hindust. &lt;i&gt;panc&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;pantsch&lt;/i&gt;), fem = sanskr. &lt;i&gt;pañca&lt;/i&gt; ds. = sv. &lt;sp&gt;fem&lt;/sp&gt;, efter de (urspr.) fem heståndsdelarna: sprit, vatten, citronsaft, socker o. någon krydda." />
        <feat att="faksimilID" val="0697" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;punsch&lt;/b&gt;, Serenius 1734: &lt;i&gt;en skål punch&lt;/i&gt;, H. Ankarcrona 1779: 'den välsmakelige och hälsosamme Ängelska drycken kallad Punch'; jfr S. Agrell 1710 : 'dhen ängelska Poins' = ty. &lt;i&gt;punsch&lt;/i&gt; osv., från eng. &lt;i&gt;punch&lt;/i&gt; (åtm. 1660-t.), från hindust., av hindust. &lt;i&gt;panc&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;pantsch&lt;/i&gt;), fem = sanskr. &lt;i&gt;pañca&lt;/i&gt; ds. = sv. &lt;sp&gt;fem&lt;/sp&gt;, efter de (urspr.) fem heståndsdelarna: sprit, vatten, citronsaft, socker o. någon krydda." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ivar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ivar..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ivar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ivar&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., fda. = isl. fno. &lt;i&gt;Ívarr&lt;/i&gt; jämte fsv., fno. &lt;i&gt;Ývar(r)&lt;/i&gt;; jfr det fornryska lånordet &lt;i&gt;Ivor&lt;/i&gt;; snarast av urnord. &lt;i&gt;*Īwa-harjaʀ&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;*īwa-&lt;/i&gt;, båge, idegran (se föreg.), o. sbst. &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt; (Kock Uml. u. Brech. s. 214); el., enl. Noreen NoB 8: 5, mindre troligt, av urnord. &lt;i&gt;*Inhu-harjaʀ&lt;/i&gt;, grammatisk växelform till &lt;sp&gt;Ingvar&lt;/sp&gt;, jfr de lånade ags. &lt;i&gt;Inwar&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;Imhair&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Imar&lt;/i&gt; (se dock härtill v. Friesen Rökst. s. 139). Med avs. på senare leden jfr &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ragnar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0365" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ivar&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., fda. = isl. fno. &lt;i&gt;Ívarr&lt;/i&gt; jämte fsv., fno. &lt;i&gt;Ývar(r)&lt;/i&gt;; jfr det fornryska lånordet &lt;i&gt;Ivor&lt;/i&gt;; snarast av urnord. &lt;i&gt;*Īwa-harjaʀ&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;*īwa-&lt;/i&gt;, båge, idegran (se föreg.), o. sbst. &lt;sp&gt;här&lt;/sp&gt; (Kock Uml. u. Brech. s. 214); el., enl. Noreen NoB 8: 5, mindre troligt, av urnord. &lt;i&gt;*Inhu-harjaʀ&lt;/i&gt;, grammatisk växelform till &lt;sp&gt;Ingvar&lt;/sp&gt;, jfr de lånade ags. &lt;i&gt;Inwar&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;Imhair&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Imar&lt;/i&gt; (se dock härtill v. Friesen Rökst. s. 139). Med avs. på senare leden jfr &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ragnar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Iv- 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="publik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--publik..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--publik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;publik&lt;/b&gt;, sbst., från fra. &lt;i&gt;public&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;public&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;publik&lt;/sp&gt;), av lat. &lt;i&gt;pūblicus&lt;/i&gt;, offentlig, vilket ej hör till &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, folk, utan snarast med Niedermann till &lt;i&gt;pūbēs&lt;/i&gt;, manbar, vuxen, vuxen ungdom, alltså egentl.: 'vad som hör till el. rör de vuxna männen'; avlett av &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt; är däremot adj. &lt;i&gt;poplicus&lt;/i&gt;. — På 1700-t. använt även då man nu föredrar uttr. &lt;i&gt;(den stora) allmänhet(en)&lt;/i&gt;. — Avlett av lat. &lt;i&gt;pūblicus&lt;/i&gt;, offentlig, är &lt;i&gt;publicāre&lt;/i&gt;, offentliggöra, varifrån sv. &lt;sp&gt;publicera&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;publizieren&lt;/i&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;publicist&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;publizist&lt;/i&gt;, av ett nlat. &lt;i&gt;publicista&lt;/i&gt;. I betyd. 'tidningsman' vanligt i sv. först på 1820-30-t., t. ex. Sv. lit.-tidn. 1821: 'våra Publicister, som förstå allt'; jfr Wallmark o. 1850: 'Jag var nu (1809) tidningsutgifvare, eller, som det sedermera anspråksfullt blifvit kalladt, publicist'. Tidigare i betyd. 'skriftställare i allmänhet', t. ex. 1756, ävensom, mera sällan, i den ännu i tyskan kvarlevande betyd. av 'kännare av statsrätt' o. d. Jfr under &lt;sp&gt;journalist&lt;/sp&gt;. — Se f. ö. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;publik&lt;/b&gt;, sbst., från fra. &lt;i&gt;public&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;public&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;publik&lt;/sp&gt;), av lat. &lt;i&gt;pūblicus&lt;/i&gt;, offentlig, vilket ej hör till &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, folk, utan snarast med Niedermann till &lt;i&gt;pūbēs&lt;/i&gt;, manbar, vuxen, vuxen ungdom, alltså egentl.: 'vad som hör till el. rör de vuxna männen'; avlett av &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt; är däremot adj. &lt;i&gt;poplicus&lt;/i&gt;. — På 1700-t. använt även då man nu föredrar uttr. &lt;i&gt;(den stora) allmänhet(en)&lt;/i&gt;. — Avlett av lat. &lt;i&gt;pūblicus&lt;/i&gt;, offentlig, är &lt;i&gt;publicāre&lt;/i&gt;, offentliggöra, varifrån sv. &lt;sp&gt;publicera&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;publizieren&lt;/i&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;publicist&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;publizist&lt;/i&gt;, av ett nlat. &lt;i&gt;publicista&lt;/i&gt;. I betyd. 'tidningsman' vanligt i sv. först på 1820-30-t., t. ex. Sv. lit.-tidn. 1821: 'våra Publicister, som förstå allt'; jfr Wallmark o. 1850: 'Jag var nu (1809) tidningsutgifvare, eller, som det sedermera anspråksfullt blifvit kalladt, publicist'. Tidigare i betyd. 'skriftställare i allmänhet', t. ex. 1756, ävensom, mera sällan, i den ännu i tyskan kvarlevande betyd. av 'kännare av statsrätt' o. d. Jfr under &lt;sp&gt;journalist&lt;/sp&gt;. — Se f. ö. följ." />
        <feat att="see" val="publikan 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="publikan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--publikan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--publikan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;publikan&lt;/b&gt;, Bib. 1541: förpaktare av (stats)inkomster o. d., av lat. &lt;i&gt;publicānus&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;pūblicum&lt;/i&gt;, i betyd. 'statsmonopol', neutr. till &lt;i&gt;pūblicus&lt;/i&gt;, offentlig (se föreg.). Hos Luther: &lt;i&gt;zöllner&lt;/i&gt;, i grek. NT: &lt;i&gt;telō̃nai&lt;/i&gt; plur. (se &lt;sp&gt;tull 2&lt;/sp&gt;), got. &lt;i&gt;môtarjôs&lt;/i&gt; plur." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;publikan&lt;/b&gt;, Bib. 1541: förpaktare av (stats)inkomster o. d., av lat. &lt;i&gt;publicānus&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;pūblicum&lt;/i&gt;, i betyd. 'statsmonopol', neutr. till &lt;i&gt;pūblicus&lt;/i&gt;, offentlig (se föreg.). Hos Luther: &lt;i&gt;zöllner&lt;/i&gt;, i grek. NT: &lt;i&gt;telō̃nai&lt;/i&gt; plur. (se &lt;sp&gt;tull 2&lt;/sp&gt;), got. &lt;i&gt;môtarjôs&lt;/i&gt; plur." />
        <feat att="see" val="publik 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="publicera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--publicera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--publicera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;publicera&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;publicist&lt;/sp&gt; osv., se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0693" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;publicera&lt;/b&gt;, &lt;sp&gt;publicist&lt;/sp&gt; osv., se följ." />
        <feat att="see" val="publicist" />
        <feat att="see" val="publik 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puddla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puddla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puddla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;puddla&lt;/b&gt;, 1817 (&lt;i&gt;puddling&lt;/i&gt;), 1825 = da. &lt;i&gt;pudle&lt;/i&gt;, från eng. &lt;i&gt;puddle&lt;/i&gt;, väl besl. med ä. holl. &lt;i&gt;poderen&lt;/i&gt;, röra el. sticka i ngt, samt avlägsnare med &lt;sp&gt;påta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;puddla&lt;/b&gt;, 1817 (&lt;i&gt;puddling&lt;/i&gt;), 1825 = da. &lt;i&gt;pudle&lt;/i&gt;, från eng. &lt;i&gt;puddle&lt;/i&gt;, väl besl. med ä. holl. &lt;i&gt;poderen&lt;/i&gt;, röra el. sticka i ngt, samt avlägsnare med &lt;sp&gt;påta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pudel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pudel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pudel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pudel&lt;/b&gt;, Stjernstolpe 1821, Blanche 1847 (jfr nedan) = da., lty., från ty. =, varifrån även eng. &lt;i&gt;poodle&lt;/i&gt;; bl. a. fört till lty. &lt;i&gt;pudeln&lt;/i&gt;, gå o. vagga (om människor o. djur med korta ben), o. i så fall egentl. ett lågtyskt ord. — Äldre: &lt;i&gt;pudelhund&lt;/i&gt;, DA 1771 = ä. ty., den urspr. formen; jfr &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;taxhund&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Pudelns kärna&lt;/sp&gt;, från Goethes Faust: 'Das also war des Pudels Kern', yttrat av doktor Faust, då Mefistofeles, som först visat sig i en pudels gestalt, till sist uppträder som en resande student." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pudel&lt;/b&gt;, Stjernstolpe 1821, Blanche 1847 (jfr nedan) = da., lty., från ty. =, varifrån även eng. &lt;i&gt;poodle&lt;/i&gt;; bl. a. fört till lty. &lt;i&gt;pudeln&lt;/i&gt;, gå o. vagga (om människor o. djur med korta ben), o. i så fall egentl. ett lågtyskt ord. — Äldre: &lt;i&gt;pudelhund&lt;/i&gt;, DA 1771 = ä. ty., den urspr. formen; jfr &lt;sp&gt;tax&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;taxhund&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Pudelns kärna&lt;/sp&gt;, från Goethes Faust: 'Das also war des Pudels Kern', yttrat av doktor Faust, då Mefistofeles, som först visat sig i en pudels gestalt, till sist uppträder som en resande student." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puckel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puckel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puckel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;puckel&lt;/b&gt;, 1762: &lt;i&gt;pukelen&lt;/i&gt;, Wikforss 1804 = da. &lt;i&gt;pukkel&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;puckel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;buckel&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;buckel&lt;/i&gt;; väl, om &lt;i&gt;p-&lt;/i&gt;ljudet är ursprungligt, besl. med sv. dial. &lt;i&gt;p(j)uk&lt;/i&gt;, liten hög, holl. &lt;i&gt;peukel&lt;/i&gt;, blåsa, samt med de under &lt;sp&gt;pocker&lt;/sp&gt; anförda orden med en antagen betyd. av något uppsvällt; däremot ej att direkt sammanställa med det romanska lånordet &lt;sp&gt;buckla&lt;/sp&gt; (med ä. biform &lt;i&gt;puckla&lt;/i&gt;), som dock kan vara urbesläktat. Hit hör möjl. även sv. dial. &lt;i&gt;puk(e)&lt;/i&gt;, djävul, fsv. &lt;i&gt;pūke&lt;/i&gt; osv.; se dock under &lt;sp&gt;skråpuk&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;puke&lt;/sp&gt;. — Med avs. på växlingen av &lt;i&gt;p-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; se under &lt;sp&gt;profoss&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;puckel&lt;/b&gt;, 1762: &lt;i&gt;pukelen&lt;/i&gt;, Wikforss 1804 = da. &lt;i&gt;pukkel&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;puckel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;buckel&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;buckel&lt;/i&gt;; väl, om &lt;i&gt;p-&lt;/i&gt;ljudet är ursprungligt, besl. med sv. dial. &lt;i&gt;p(j)uk&lt;/i&gt;, liten hög, holl. &lt;i&gt;peukel&lt;/i&gt;, blåsa, samt med de under &lt;sp&gt;pocker&lt;/sp&gt; anförda orden med en antagen betyd. av något uppsvällt; däremot ej att direkt sammanställa med det romanska lånordet &lt;sp&gt;buckla&lt;/sp&gt; (med ä. biform &lt;i&gt;puckla&lt;/i&gt;), som dock kan vara urbesläktat. Hit hör möjl. även sv. dial. &lt;i&gt;puk(e)&lt;/i&gt;, djävul, fsv. &lt;i&gt;pūke&lt;/i&gt; osv.; se dock under &lt;sp&gt;skråpuk&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;puke&lt;/sp&gt;. — Med avs. på växlingen av &lt;i&gt;p-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; se under &lt;sp&gt;profoss&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pudding" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pudding..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pudding..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pudding&lt;/b&gt;, o. 1710, om London-förh.; 1730 m. fl.: &lt;i&gt;budding&lt;/i&gt;, 1753: &lt;i&gt;buddin&lt;/i&gt; = da., ty. &lt;i&gt;pudding&lt;/i&gt;, från eng. =, egentl.: korv, varifrån väl också fra. &lt;i&gt;boudin&lt;/i&gt;, blodkorv (ej omvänt, såsom ofta antages); besl. med lty. &lt;i&gt;puddig&lt;/i&gt;, uppsvälld, &lt;i&gt;puddewurst&lt;/i&gt;, blodkorv, eng. &lt;i&gt;poddy&lt;/i&gt;, rund o. tjock, samt avlägsnare möjl. också med &lt;sp&gt;puta 1&lt;/sp&gt;. — Med avs. på de sv. formerna med &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; bör kanske jämföras ä. ty. &lt;i&gt;bodeng&lt;/i&gt;; dylik växling av &lt;i&gt;p&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; i lånord är dock ganska vanlig o. har i regel särskilda ljudfysiologiska orsaker (ljudsubstitution o. d.); jfr &lt;sp&gt;pajas&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pank&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;profoss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;puckel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pudding&lt;/b&gt;, o. 1710, om London-förh.; 1730 m. fl.: &lt;i&gt;budding&lt;/i&gt;, 1753: &lt;i&gt;buddin&lt;/i&gt; = da., ty. &lt;i&gt;pudding&lt;/i&gt;, från eng. =, egentl.: korv, varifrån väl också fra. &lt;i&gt;boudin&lt;/i&gt;, blodkorv (ej omvänt, såsom ofta antages); besl. med lty. &lt;i&gt;puddig&lt;/i&gt;, uppsvälld, &lt;i&gt;puddewurst&lt;/i&gt;, blodkorv, eng. &lt;i&gt;poddy&lt;/i&gt;, rund o. tjock, samt avlägsnare möjl. också med &lt;sp&gt;puta 1&lt;/sp&gt;. — Med avs. på de sv. formerna med &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; bör kanske jämföras ä. ty. &lt;i&gt;bodeng&lt;/i&gt;; dylik växling av &lt;i&gt;p&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; i lånord är dock ganska vanlig o. har i regel särskilda ljudfysiologiska orsaker (ljudsubstitution o. d.); jfr &lt;sp&gt;pajas&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pank&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;profoss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;puckel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puff..in.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="in" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puff..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, interj., bl. a. i &lt;sp&gt;piff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;paff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;puff&lt;/sp&gt;, jfr o. 1640: &lt;sp&gt;puf&lt;/sp&gt; (om pistolskott), Stjernhjelm: &lt;i&gt;korl-morl-puff&lt;/i&gt;, Columbus o. 1675?: &lt;i&gt;puff och paff&lt;/i&gt; (om kanonskott); från ty. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, tidigare &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt; = holl. &lt;i&gt;pof&lt;/i&gt;; ljudhärmande; jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, interj., bl. a. i &lt;sp&gt;piff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;paff&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;puff&lt;/sp&gt;, jfr o. 1640: &lt;sp&gt;puf&lt;/sp&gt; (om pistolskott), Stjernhjelm: &lt;i&gt;korl-morl-puff&lt;/i&gt;, Columbus o. 1675?: &lt;i&gt;puff och paff&lt;/i&gt; (om kanonskott); från ty. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, tidigare &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt; = holl. &lt;i&gt;pof&lt;/i&gt;; ljudhärmande; jfr följ." />
        <feat att="see" val="puff 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puff..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puff..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, stöt, S. Laurentii 1622: &lt;i&gt;puff och anstööt&lt;/i&gt;, förr även: &lt;i&gt;påff&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;poff&lt;/i&gt;, t. ex. Reineke Foss 1621; från ty. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;büff&lt;/i&gt;; jfr det väl oberoende härav uppkomna ffra. &lt;i&gt;buffe&lt;/i&gt;, slag i ansiktet; ljudhärmande; jfr föreg. — Härtill vb. &lt;sp&gt;puffa&lt;/sp&gt;, Kolmodin 1732 = da. &lt;i&gt;puffe&lt;/i&gt;, från mlty. el. ty. &lt;i&gt;puffen&lt;/i&gt;, i ty. även 'knalla, ljuda dovt' (se &lt;sp&gt;puffert&lt;/sp&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;buffa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, stöt, S. Laurentii 1622: &lt;i&gt;puff och anstööt&lt;/i&gt;, förr även: &lt;i&gt;påff&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;poff&lt;/i&gt;, t. ex. Reineke Foss 1621; från ty. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;büff&lt;/i&gt;; jfr det väl oberoende härav uppkomna ffra. &lt;i&gt;buffe&lt;/i&gt;, slag i ansiktet; ljudhärmande; jfr föreg. — Härtill vb. &lt;sp&gt;puffa&lt;/sp&gt;, Kolmodin 1732 = da. &lt;i&gt;puffe&lt;/i&gt;, från mlty. el. ty. &lt;i&gt;puffen&lt;/i&gt;, i ty. även 'knalla, ljuda dovt' (se &lt;sp&gt;puffert&lt;/sp&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;buffa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="puff 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puder..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;puder&lt;/b&gt;, Spegel 1685 = fsv.: puder, pulver = mlty., ty. osv., av fra. &lt;i&gt;poudre&lt;/i&gt;, av ack. sg. till lat. &lt;i&gt;pulvis&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;), stoft, damm, alltså etymologiskt = &lt;sp&gt;pulver&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;pudrett&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;poudrette&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;puder&lt;/b&gt;, Spegel 1685 = fsv.: puder, pulver = mlty., ty. osv., av fra. &lt;i&gt;poudre&lt;/i&gt;, av ack. sg. till lat. &lt;i&gt;pulvis&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;), stoft, damm, alltså etymologiskt = &lt;sp&gt;pulver&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;pudrett&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;poudrette&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pueril" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pueril..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pueril..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pueril&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;puéril&lt;/i&gt;, barnslig, av lat. &lt;i&gt;puerīlis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;puer&lt;/i&gt;, barn, gosse, till en vida spridd stam &lt;i&gt;pu-&lt;/i&gt; för ord med liknande betyd., i avljudsförh. till bl. a. grek. &lt;i&gt;paĭs&lt;/i&gt;, barn (av &lt;i&gt;*pau̯i-&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pueril&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;puéril&lt;/i&gt;, barnslig, av lat. &lt;i&gt;puerīlis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;puer&lt;/i&gt;, barn, gosse, till en vida spridd stam &lt;i&gt;pu-&lt;/i&gt; för ord med liknande betyd., i avljudsförh. till bl. a. grek. &lt;i&gt;paĭs&lt;/i&gt;, barn (av &lt;i&gt;*pau̯i-&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puff..e.5" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puff..5">
        <feat att="styledText"
        val="5. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, låg o. rund stoppad mindre soffa utan ryggstöd, 1864, från fra. &lt;i&gt;pouf&lt;/i&gt; ds., etymologiskt samma ord som det under &lt;sp&gt;puff 3&lt;/sp&gt; anförda &lt;i&gt;pouf&lt;/i&gt;, turnyr m. m.; alltså sannol. icke, såsom annars antagits, besl. med &lt;sp&gt;puff 3&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="5. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, låg o. rund stoppad mindre soffa utan ryggstöd, 1864, från fra. &lt;i&gt;pouf&lt;/i&gt; ds., etymologiskt samma ord som det under &lt;sp&gt;puff 3&lt;/sp&gt; anförda &lt;i&gt;pouf&lt;/i&gt;, turnyr m. m.; alltså sannol. icke, såsom annars antagits, besl. med &lt;sp&gt;puff 3&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puffa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puffa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;puffa&lt;/b&gt; (ut rök o. d.), t. ex. Palmær o. 1840, jfr sbst. &lt;sp&gt;puff&lt;/sp&gt;, Bremer 1845, ävensom &lt;i&gt;puffar&lt;/i&gt; plur., om fyrverkeri, Spegel 1685; = no. &lt;i&gt;puffa&lt;/i&gt; ds.; motsvar. lty. &lt;i&gt;puffen&lt;/i&gt;, blåsa ut, ags. &lt;i&gt;pyffan&lt;/i&gt; ds. (jfr eng. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;); ljudhärmande (jfr &lt;sp&gt;puff 1&lt;/sp&gt;). Antagl. självständigt uppkommet o. icke i egentlig mening besl. med &lt;sp&gt;puff 3&lt;/sp&gt;. — Att, såsom skett, för detta o. föreg. ord utgå från en indoeur. grundrot &lt;i&gt;bu&lt;/i&gt;, svälla, o. antaga ursläktskap med t. ex. &lt;sp&gt;puckel&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;pusta&lt;/sp&gt; är oriktigt." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;puffa&lt;/b&gt; (ut rök o. d.), t. ex. Palmær o. 1840, jfr sbst. &lt;sp&gt;puff&lt;/sp&gt;, Bremer 1845, ävensom &lt;i&gt;puffar&lt;/i&gt; plur., om fyrverkeri, Spegel 1685; = no. &lt;i&gt;puffa&lt;/i&gt; ds.; motsvar. lty. &lt;i&gt;puffen&lt;/i&gt;, blåsa ut, ags. &lt;i&gt;pyffan&lt;/i&gt; ds. (jfr eng. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;); ljudhärmande (jfr &lt;sp&gt;puff 1&lt;/sp&gt;). Antagl. självständigt uppkommet o. icke i egentlig mening besl. med &lt;sp&gt;puff 3&lt;/sp&gt;. — Att, såsom skett, för detta o. föreg. ord utgå från en indoeur. grundrot &lt;i&gt;bu&lt;/i&gt;, svälla, o. antaga ursläktskap med t. ex. &lt;sp&gt;puckel&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;pusta&lt;/sp&gt; är oriktigt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puff..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puff..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, å klädedräkt, 1789 = da, &lt;i&gt;puf&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;; jfr fra. &lt;i&gt;pouf&lt;/i&gt;, bl. a.: turnyr, förr även om ett slags hårklädsel (vilket dock sannol. uppstått oberoende av de germ. orden); egentl.: något uppsvällt, uppblåst; sammanhängande med &lt;sp&gt;puff 4&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;puff 5&lt;/sp&gt;; av ljudhärmande ursprung; vanl. fört samman med &lt;sp&gt;puff l, 2&lt;/sp&gt;; jfr: &lt;i&gt;puffade Skiortte kraghor&lt;/i&gt; 1617, &lt;i&gt;puffandde&lt;/i&gt; (om kvinnobröst) Stiernhielm Herc., o. &lt;sp&gt;puffa 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, å klädedräkt, 1789 = da, &lt;i&gt;puf&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;; jfr fra. &lt;i&gt;pouf&lt;/i&gt;, bl. a.: turnyr, förr även om ett slags hårklädsel (vilket dock sannol. uppstått oberoende av de germ. orden); egentl.: något uppsvällt, uppblåst; sammanhängande med &lt;sp&gt;puff 4&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;puff 5&lt;/sp&gt;; av ljudhärmande ursprung; vanl. fört samman med &lt;sp&gt;puff l, 2&lt;/sp&gt;; jfr: &lt;i&gt;puffade Skiortte kraghor&lt;/i&gt; 1617, &lt;i&gt;puffandde&lt;/i&gt; (om kvinnobröst) Stiernhielm Herc., o. &lt;sp&gt;puffa 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puff..e.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puff..4">
        <feat att="styledText"
        val="4. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, reklam, Crusenstolpe 1848: &lt;i&gt;tidningspuffar&lt;/i&gt;, Sturzen-Becker 1861: »&lt;i&gt;puffen&lt;/i&gt;» (om fransk och engelsk journalistik); jämte vb. &lt;sp&gt;puffa för&lt;/sp&gt;, L. Hierta i Aftonbl. 1840: '. . puffar för . . Boijes inträde i lagberedningen', Beskow 1862: 'puffade i tidningarna'; motsv. da. &lt;i&gt;puffe for&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;mit einer sache puff machen&lt;/i&gt;, skryta med, fra. &lt;i&gt;pouf&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, o. eng. (vulg.) &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, vid en auktion driva upp prisen. En utgrening av den under &lt;sp&gt;puff 3&lt;/sp&gt; anförda betyd. 'blåsa upp o. d.'. — Hit hör även &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, humbug, 1854 = da. &lt;i&gt;puf&lt;/i&gt;, bedrägeri; jfr det ä. sv. uttr. &lt;i&gt;på puff&lt;/i&gt;, på skoj, bedrägligt, 1791 1847. — Vilket språk som i de olika betyd.-skiftningarna är långivande, kan svårligen bestämmas. — I Bellmans Fredm. testam. nr 4, om utterpuffertmakaren Chr. Wingmark med ty åtföljande 'bilagor' ser Carlén 3: 63 en 'tydlig parodi på »puffar» och rekommenderande intyg'. I sak är anmärkningen riklig, men om densamma innebär att i valet av uttr. &lt;i&gt;puffertmakare&lt;/i&gt; låge någon anspelning på &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt; i modern betyd., säkerl. felaktig; däremot kunde ju möjl. (fast föga troligt) uttr. på &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, på skoj, ha föresvävat Bellman." />
        <feat att="faksimilID" val="0694" />
        <feat att="etym"
        val="4. &lt;b&gt;puff&lt;/b&gt;, reklam, Crusenstolpe 1848: &lt;i&gt;tidningspuffar&lt;/i&gt;, Sturzen-Becker 1861: »&lt;i&gt;puffen&lt;/i&gt;» (om fransk och engelsk journalistik); jämte vb. &lt;sp&gt;puffa för&lt;/sp&gt;, L. Hierta i Aftonbl. 1840: '. . puffar för . . Boijes inträde i lagberedningen', Beskow 1862: 'puffade i tidningarna'; motsv. da. &lt;i&gt;puffe for&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;mit einer sache puff machen&lt;/i&gt;, skryta med, fra. &lt;i&gt;pouf&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, o. eng. (vulg.) &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, vid en auktion driva upp prisen. En utgrening av den under &lt;sp&gt;puff 3&lt;/sp&gt; anförda betyd. 'blåsa upp o. d.'. — Hit hör även &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, humbug, 1854 = da. &lt;i&gt;puf&lt;/i&gt;, bedrägeri; jfr det ä. sv. uttr. &lt;i&gt;på puff&lt;/i&gt;, på skoj, bedrägligt, 1791 1847. — Vilket språk som i de olika betyd.-skiftningarna är långivande, kan svårligen bestämmas. — I Bellmans Fredm. testam. nr 4, om utterpuffertmakaren Chr. Wingmark med ty åtföljande 'bilagor' ser Carlén 3: 63 en 'tydlig parodi på »puffar» och rekommenderande intyg'. I sak är anmärkningen riklig, men om densamma innebär att i valet av uttr. &lt;i&gt;puffertmakare&lt;/i&gt; låge någon anspelning på &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt; i modern betyd., säkerl. felaktig; däremot kunde ju möjl. (fast föga troligt) uttr. på &lt;i&gt;puff&lt;/i&gt;, på skoj, ha föresvävat Bellman." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puffert" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puffert..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puffert..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;puffert&lt;/b&gt;, G. Gyllenhielm o. 1640: &lt;i&gt;puffertar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;puffartter&lt;/i&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;poffert&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;boffert&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;puffert&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;buffert&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;puffer(t)&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;puffer&lt;/i&gt;; till ty. &lt;i&gt;puffen&lt;/i&gt;, knalla, ljuda dovt; se &lt;sp&gt;puff 2&lt;/sp&gt;. Med avs. på det tillagda &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; jfr under &lt;sp&gt;buffert&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;puffert&lt;/b&gt;, G. Gyllenhielm o. 1640: &lt;i&gt;puffertar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;puffartter&lt;/i&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;poffert&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;boffert&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;puffert&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;buffert&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;puffer(t)&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;puffer&lt;/i&gt;; till ty. &lt;i&gt;puffen&lt;/i&gt;, knalla, ljuda dovt; se &lt;sp&gt;puff 2&lt;/sp&gt;. Med avs. på det tillagda &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; jfr under &lt;sp&gt;buffert&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pugga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pugga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pugga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pugga&lt;/b&gt;, sydsv. dial., groda, även: sugga o. litet klumpigt o. smutsigt fruntimmer, sköka = da. dial. &lt;i&gt;pugge&lt;/i&gt; groda; från lty. &lt;i&gt;pugge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pogge&lt;/i&gt;; en av de synnerligen många hypokoristiska bildningarna för germ. namn på 'groda', 'padda', varom se utförligt under &lt;sp&gt;padda&lt;/sp&gt; (med likartad förlängning av stamkonsonanten). Emellertid är det här osäkert, om kortnamnsformen just uppstått för att bilda ett djurnamn. De släktingar, som KF. Johansson KZ 36: 358 anför, kunna tala för, att denna användning är sekundär." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pugga&lt;/b&gt;, sydsv. dial., groda, även: sugga o. litet klumpigt o. smutsigt fruntimmer, sköka = da. dial. &lt;i&gt;pugge&lt;/i&gt; groda; från lty. &lt;i&gt;pugge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pogge&lt;/i&gt;; en av de synnerligen många hypokoristiska bildningarna för germ. namn på 'groda', 'padda', varom se utförligt under &lt;sp&gt;padda&lt;/sp&gt; (med likartad förlängning av stamkonsonanten). Emellertid är det här osäkert, om kortnamnsformen just uppstått för att bilda ett djurnamn. De släktingar, som KF. Johansson KZ 36: 358 anför, kunna tala för, att denna användning är sekundär." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puffa..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puffa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;puffa&lt;/b&gt;, stöta, se &lt;sp&gt;puff 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;puffa&lt;/b&gt;, stöta, se &lt;sp&gt;puff 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="puff" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puffa..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puffa..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;puffa&lt;/b&gt; (för), se &lt;sp&gt;puff 4&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;puffa&lt;/b&gt; (för), se &lt;sp&gt;puff 4&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="puff" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pulang" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pulang..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pulang..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pulang&lt;/b&gt;, insats i kortspel, Försök att tourmatta opinionen s. 22 (1819): &lt;i&gt;poulangen&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;poulan&lt;/i&gt;, dubbel insats, väl till &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;pulla 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pulang&lt;/b&gt;, insats i kortspel, Försök att tourmatta opinionen s. 22 (1819): &lt;i&gt;poulangen&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;poulan&lt;/i&gt;, dubbel insats, väl till &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;pulla 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pulla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pulla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pulla..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;pulla&lt;/b&gt;, höna, O. v. Dalin = da. &lt;i&gt;pulle&lt;/i&gt;, knappast från likbetyd. fra. &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt; utan, att döma av ordets spridning i dial., en självständig bildning av lockropet till hönsen. — Även som smeksam benämning på unga kvinnor t. ex. 1611: &lt;i&gt;min . . pulle&lt;/i&gt; (till hustrun). — Hit hör även &lt;sp&gt;(socker)pulla&lt;/sp&gt;, t. ex. 1840-talet, efter likheten med små kycklingar?" />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;pulla&lt;/b&gt;, höna, O. v. Dalin = da. &lt;i&gt;pulle&lt;/i&gt;, knappast från likbetyd. fra. &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt; utan, att döma av ordets spridning i dial., en självständig bildning av lockropet till hönsen. — Även som smeksam benämning på unga kvinnor t. ex. 1611: &lt;i&gt;min . . pulle&lt;/i&gt; (till hustrun). — Hit hör även &lt;sp&gt;(socker)pulla&lt;/sp&gt;, t. ex. 1840-talet, efter likheten med små kycklingar?" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;puka&lt;/b&gt;, 1631: &lt;i&gt;pukerne&lt;/i&gt; best. f. plur. = ä. da. &lt;i&gt;pukke&lt;/i&gt;, från mty., mhty. &lt;i&gt;pûke&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bûke&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pauke&lt;/i&gt;, varav nda. &lt;i&gt;pauke&lt;/i&gt;). Omstridd o. alltjämt dunkel härledning. Fört bl. a. till roten i &lt;sp&gt;pocka&lt;/sp&gt; i betyd. 'slå' (jfr lat. &lt;i&gt;tympanum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;týmpauon&lt;/i&gt;, puka, till grek. &lt;i&gt;týptō&lt;/i&gt;, slår). Icke, såsom också antagits, lånat vare sig från lat. &lt;i&gt;būcina&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;buccina&lt;/i&gt;, jakthorn, el. från lat. &lt;i&gt;sambūca&lt;/i&gt;, ett slags stränginstrument. Snarast till en ljudhärmande rot." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;puka&lt;/b&gt;, 1631: &lt;i&gt;pukerne&lt;/i&gt; best. f. plur. = ä. da. &lt;i&gt;pukke&lt;/i&gt;, från mty., mhty. &lt;i&gt;pûke&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bûke&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pauke&lt;/i&gt;, varav nda. &lt;i&gt;pauke&lt;/i&gt;). Omstridd o. alltjämt dunkel härledning. Fört bl. a. till roten i &lt;sp&gt;pocka&lt;/sp&gt; i betyd. 'slå' (jfr lat. &lt;i&gt;tympanum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;týmpauon&lt;/i&gt;, puka, till grek. &lt;i&gt;týptō&lt;/i&gt;, slår). Icke, såsom också antagits, lånat vare sig från lat. &lt;i&gt;būcina&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;buccina&lt;/i&gt;, jakthorn, el. från lat. &lt;i&gt;sambūca&lt;/i&gt;, ett slags stränginstrument. Snarast till en ljudhärmande rot." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puke..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;puke&lt;/b&gt;, sv. dial., den onde, ond ande = familjen. &lt;sp&gt;Puke&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;skråpuk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;puke&lt;/b&gt;, sv. dial., den onde, ond ande = familjen. &lt;sp&gt;Puke&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;skråpuk&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puls" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puls..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puls..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;puls&lt;/b&gt; = fsv., da., från mlty. = ty. &lt;i&gt;puls&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;pulsus&lt;/i&gt;, pulsslag (ital. &lt;i&gt;polso&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;pouls&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;pulse&lt;/i&gt;), till part.-stammen i &lt;i&gt;pellere&lt;/i&gt;, slå (jfr &lt;sp&gt;propeller&lt;/sp&gt;). Allmänt ord i det medeltida läkarspraket. Se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;puls&lt;/b&gt; = fsv., da., från mlty. = ty. &lt;i&gt;puls&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;pulsus&lt;/i&gt;, pulsslag (ital. &lt;i&gt;polso&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;pouls&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;pulse&lt;/i&gt;), till part.-stammen i &lt;i&gt;pellere&lt;/i&gt;, slå (jfr &lt;sp&gt;propeller&lt;/sp&gt;). Allmänt ord i det medeltida läkarspraket. Se följ." />
        <feat att="see" val="puls 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pulla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pulla..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pulla..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;pulla&lt;/b&gt;, vard., insats i kortspel, pott, ask el. kopp där insatsen lägges, motsv. da. &lt;i&gt;pulje&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt; ds. (eng. &lt;i&gt;pool&lt;/i&gt;) = span. &lt;i&gt;pollo&lt;/i&gt;; väl av fra. &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt;, höna, möjl. med syftning på kärlets likhet med en ligghöna, av ett fem. till lat. &lt;i&gt;pullus&lt;/i&gt;, ung höna m. m. (kanske urbesl. med &lt;sp&gt;fåle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;föl&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;pollare&lt;/sp&gt;). Ordet kan dock i sv. även uppfattas som en kortform till &lt;sp&gt;pulang&lt;/sp&gt; av samma slag som speltermerna &lt;sp&gt;kille&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;priffe&lt;/sp&gt; eller &lt;sp&gt;fabbe&lt;/sp&gt; 'fabrikör', egentl. &lt;i&gt;favör&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;pulla&lt;/b&gt;, vard., insats i kortspel, pott, ask el. kopp där insatsen lägges, motsv. da. &lt;i&gt;pulje&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt; ds. (eng. &lt;i&gt;pool&lt;/i&gt;) = span. &lt;i&gt;pollo&lt;/i&gt;; väl av fra. &lt;i&gt;poule&lt;/i&gt;, höna, möjl. med syftning på kärlets likhet med en ligghöna, av ett fem. till lat. &lt;i&gt;pullus&lt;/i&gt;, ung höna m. m. (kanske urbesl. med &lt;sp&gt;fåle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;föl&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;pollare&lt;/sp&gt;). Ordet kan dock i sv. även uppfattas som en kortform till &lt;sp&gt;pulang&lt;/sp&gt; av samma slag som speltermerna &lt;sp&gt;kille&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;priffe&lt;/sp&gt; eller &lt;sp&gt;fabbe&lt;/sp&gt; 'fabrikör', egentl. &lt;i&gt;favör&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pulpet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pulpet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pulpet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pulpet&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;pulpete&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;pult&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;pulpite&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pult&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;pulpit, -et&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pult&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;pulpitum&lt;/i&gt;, träställning till talarstol m. m. (fra. &lt;i&gt;pupitre&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;pulpit&lt;/i&gt;). — I fsv. i samma betyd. &lt;i&gt;bōkastōl&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bókastóll&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pulpet&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;pulpete&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;pult&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;pulpite&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pult&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;pulpit, -et&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pult&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;pulpitum&lt;/i&gt;, träställning till talarstol m. m. (fra. &lt;i&gt;pupitre&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;pulpit&lt;/i&gt;). — I fsv. i samma betyd. &lt;i&gt;bōkastōl&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bókastóll&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ossian" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ossian..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ossian..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ossian&lt;/b&gt;, mansn., från eng., efter den forniriske sagohjälten &lt;i&gt;Oisin&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ossin&lt;/i&gt;;  namnet populärt genom bekantskapen med de s. k. Ossians sånger (1760-t.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0644" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ossian&lt;/b&gt;, mansn., från eng., efter den forniriske sagohjälten &lt;i&gt;Oisin&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ossin&lt;/i&gt;;  namnet populärt genom bekantskapen med de s. k. Ossians sånger (1760-t.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Jakob" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Jakob..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Jakob..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Jakob&lt;/b&gt;, mansn., från hebr.; i fsv. med biformerna &lt;i&gt;Ja(a)p&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Jop&lt;/i&gt;, sv. dial. bl. a. &lt;i&gt;Jåp&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;snåljåp&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;Jäppe&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;jockej&lt;/sp&gt;. — De motsv. fra. &lt;i&gt;Jacques&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;Jack&lt;/i&gt; uppträda även i sv. som mansnamn. — Ingår i ä. nsv. &lt;i&gt;Jakobs staf&lt;/i&gt;, Var rer. 1538 m. fl., stjärnbilden Orion." />
        <feat att="faksimilID" val="0366" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Jakob&lt;/b&gt;, mansn., från hebr.; i fsv. med biformerna &lt;i&gt;Ja(a)p&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Jop&lt;/i&gt;, sv. dial. bl. a. &lt;i&gt;Jåp&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;snåljåp&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;Jäppe&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;jockej&lt;/sp&gt;. — De motsv. fra. &lt;i&gt;Jacques&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;Jack&lt;/i&gt; uppträda även i sv. som mansnamn. — Ingår i ä. nsv. &lt;i&gt;Jakobs staf&lt;/i&gt;, Var rer. 1538 m. fl., stjärnbilden Orion." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="jakobin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--jakobin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--jakobin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;jakobin&lt;/b&gt;, en politisk klubb under den franska revolutionen; efter sin lokal, ett kloster, som tillhört dominikanerna el., såsom de också kallades, jakobinerna (efter gatan St-Jacques). Ordet användes under 1800-talets första år i Sverige om en del liberalt sinnade män; enligt Beskow Lefnadsm. s. 103 närmast i anslutning till Jakob Cederströms förnamn: C. var en af hufvudmännen för 'Stockholmsrevolutionen' af år 1809." />
        <feat att="faksimilID" val="0366" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;jakobin&lt;/b&gt;, en politisk klubb under den franska revolutionen; efter sin lokal, ett kloster, som tillhört dominikanerna el., såsom de också kallades, jakobinerna (efter gatan St-Jacques). Ordet användes under 1800-talets första år i Sverige om en del liberalt sinnade män; enligt Beskow Lefnadsm. s. 103 närmast i anslutning till Jakob Cederströms förnamn: C. var en af hufvudmännen för 'Stockholmsrevolutionen' af år 1809." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="onoslig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--onoslig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--onoslig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;onoslig&lt;/b&gt;, Dalin Årg.: 'En onoselig lymmel', Almqvist 1840; jfr &lt;sp&gt;nosig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;näbbig&lt;/sp&gt; osv.; med &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; väl från &lt;sp&gt;obehaglig&lt;/sp&gt; o. d.; jfr &lt;sp&gt;otymplig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0636" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;onoslig&lt;/b&gt;, Dalin Årg.: 'En onoselig lymmel', Almqvist 1840; jfr &lt;sp&gt;nosig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;näbbig&lt;/sp&gt; osv.; med &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; väl från &lt;sp&gt;obehaglig&lt;/sp&gt; o. d.; jfr &lt;sp&gt;otymplig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Onsjö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Onsjö..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Onsjö..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Onsjö&lt;/b&gt;, härad i Skå., fda. Othinshæret; möjl. till gudanamnet &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt; (se Sahlgren NoB 6: 39); enl. andra dock av det därmed icke sammanhängande fsv. personn. &lt;i&gt;Odhin&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0637" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Onsjö&lt;/b&gt;, härad i Skå., fda. Othinshæret; möjl. till gudanamnet &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt; (se Sahlgren NoB 6: 39); enl. andra dock av det därmed icke sammanhängande fsv. personn. &lt;i&gt;Odhin&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="onsdag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--onsdag..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--onsdag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;onsdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ōnsdagh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ōþinsdagher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;óðinsdagr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;onsdag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wôdensdach&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;woensdag&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wódnesdæg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;Wednesday&lt;/i&gt;); till &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt; (se d. o.); gammal germ. översättning av lat. &lt;i&gt;dies Mercurii&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;mercredi&lt;/i&gt;): germanerna betraktade Oden som en motsvarighet till romarnas Mercurius; i veckodagsnamnet ingår dock närmast namnet på den efter guden uppkallade planeten M., som av astrologerna ansågs behärska onsdagens första timme. — Ä. nsv. &lt;i&gt;odensdag&lt;/i&gt; försvinner först under 1700-t. o. upptages som biform ännu hos Weste 1807. — Utvecklingen till &lt;sp&gt;onsdag&lt;/sp&gt; (redan i fsv.) beror på synkope av den av de två obetonade stavelserna, som följde närmast på den huvudtoniga; jfr t. ex. &lt;sp&gt;Sverige&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Västerås&lt;/sp&gt;. — I ty. i stället &lt;i&gt;mittwoch&lt;/i&gt; (liksom torsdagen hos bajrarna kallas &lt;i&gt;pfinztag&lt;/i&gt;), till adj. &lt;i&gt;mitt&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;mid-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;middag&lt;/sp&gt; (se även &lt;sp&gt;mellan&lt;/sp&gt;), egentl.: mellersta delen av veckan; liksom isl. &lt;i&gt;miðvikudagr&lt;/i&gt;, no. dial. &lt;i&gt;mækedag&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;s(e)redá&lt;/i&gt;, även: mitt (egentl.: hjärta, urbesl. med d. o.), pite-lapska &lt;i&gt;kaska vakko&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0636" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;onsdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ōnsdagh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ōþinsdagher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;óðinsdagr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;onsdag&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wôdensdach&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;woensdag&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wódnesdæg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;Wednesday&lt;/i&gt;); till &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt; (se d. o.); gammal germ. översättning av lat. &lt;i&gt;dies Mercurii&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;mercredi&lt;/i&gt;): germanerna betraktade Oden som en motsvarighet till romarnas Mercurius; i veckodagsnamnet ingår dock närmast namnet på den efter guden uppkallade planeten M., som av astrologerna ansågs behärska onsdagens första timme. — Ä. nsv. &lt;i&gt;odensdag&lt;/i&gt; försvinner först under 1700-t. o. upptages som biform ännu hos Weste 1807. — Utvecklingen till &lt;sp&gt;onsdag&lt;/sp&gt; (redan i fsv.) beror på synkope av den av de två obetonade stavelserna, som följde närmast på den huvudtoniga; jfr t. ex. &lt;sp&gt;Sverige&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Västerås&lt;/sp&gt;. — I ty. i stället &lt;i&gt;mittwoch&lt;/i&gt; (liksom torsdagen hos bajrarna kallas &lt;i&gt;pfinztag&lt;/i&gt;), till adj. &lt;i&gt;mitt&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;mid-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;middag&lt;/sp&gt; (se även &lt;sp&gt;mellan&lt;/sp&gt;), egentl.: mellersta delen av veckan; liksom isl. &lt;i&gt;miðvikudagr&lt;/i&gt;, no. dial. &lt;i&gt;mækedag&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;s(e)redá&lt;/i&gt;, även: mitt (egentl.: hjärta, urbesl. med d. o.), pite-lapska &lt;i&gt;kaska vakko&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="onus" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--onus..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--onus..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;onus&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;onus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;oneris&lt;/i&gt;), börda." />
        <feat att="faksimilID" val="0637" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;onus&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;onus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;oneris&lt;/i&gt;), börda." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">onus</orth>
            <note>börda</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Onskarby" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Onskarby..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Onskarby..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Onskarby&lt;/sp&gt; Uppl., se &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Älvkarleby&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0637" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Onskarby&lt;/sp&gt; Uppl., se &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Älvkarleby&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Älvkarleby" />
        <feat att="see" val="Oden" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="onödan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--onödan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--onödan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;onödan&lt;/b&gt; i uttr. &lt;i&gt;i onödan&lt;/i&gt;, tidigare &lt;i&gt;i onöda&lt;/i&gt; Mellin 1832, Carlén 1842, Sturzen-Becker 1861, ännu Herrlin 1901, o. ännu tidigare, enstaka, &lt;i&gt;i onöden&lt;/i&gt;, Silfverstolpe Försök till en ny uppfattning osv., ett lty. uttr., motsv. mlty. &lt;i&gt;van unnôden&lt;/i&gt;, till lty. &lt;i&gt;nöden&lt;/i&gt;, dat. plur. av mlty. &lt;i&gt;nôt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;nôd-&lt;/i&gt;, nöd, jfr mhty. &lt;i&gt;unnôt&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;in nöten&lt;/i&gt;. Betr. ljudutvecklingen ha olika förslag framställts; se t. ex. Tamm Änd. hos adverb s. 7, Noreen V. spr. 3: 420, Kock Sv. ljudhist. 4: 178. Till någon visshet kan man så mycket mindre komma, som det är möjligt, att den en gång uppvisade formen &lt;i&gt;i onöden&lt;/i&gt; helt enkelt är ett till »riksspråk» ombildat &lt;i&gt;onöda&lt;/i&gt; (efter mönstret &lt;i&gt;sola&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;solen&lt;/i&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0637" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;onödan&lt;/b&gt; i uttr. &lt;i&gt;i onödan&lt;/i&gt;, tidigare &lt;i&gt;i onöda&lt;/i&gt; Mellin 1832, Carlén 1842, Sturzen-Becker 1861, ännu Herrlin 1901, o. ännu tidigare, enstaka, &lt;i&gt;i onöden&lt;/i&gt;, Silfverstolpe Försök till en ny uppfattning osv., ett lty. uttr., motsv. mlty. &lt;i&gt;van unnôden&lt;/i&gt;, till lty. &lt;i&gt;nöden&lt;/i&gt;, dat. plur. av mlty. &lt;i&gt;nôt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;nôd-&lt;/i&gt;, nöd, jfr mhty. &lt;i&gt;unnôt&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;in nöten&lt;/i&gt;. Betr. ljudutvecklingen ha olika förslag framställts; se t. ex. Tamm Änd. hos adverb s. 7, Noreen V. spr. 3: 420, Kock Sv. ljudhist. 4: 178. Till någon visshet kan man så mycket mindre komma, som det är möjligt, att den en gång uppvisade formen &lt;i&gt;i onöden&lt;/i&gt; helt enkelt är ett till »riksspråk» ombildat &lt;i&gt;onöda&lt;/i&gt; (efter mönstret &lt;i&gt;sola&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;solen&lt;/i&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="onyx" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--onyx..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--onyx..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;onyx&lt;/b&gt;, Bib. 1541, förr även &lt;i&gt;onix&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;onyx&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ónyx&lt;/i&gt; ds., egentl.: nagel, efter färgen (urbesl. med &lt;sp&gt;nagel&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0637" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;onyx&lt;/b&gt;, Bib. 1541, förr även &lt;i&gt;onix&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;onyx&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ónyx&lt;/i&gt; ds., egentl.: nagel, efter färgen (urbesl. med &lt;sp&gt;nagel&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="opasslig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--opasslig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--opasslig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;opasslig&lt;/b&gt;, 1629: 'Greff Abraham är opassligh' = da. &lt;i&gt;upasselig&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;unpässlich&lt;/i&gt;, opasslig, illamående, jfr &lt;i&gt;unpasslich&lt;/i&gt;, opassande, till &lt;sp&gt;pass 3&lt;/sp&gt; i t. ex. fsv. &lt;i&gt;vara illa til pas&lt;/i&gt;, vara opasslig, osv. (se f. ö. d. o.). I ä. nsv. även &lt;i&gt;opass&lt;/i&gt; ds. 1638, motsv. ty. &lt;i&gt;unpass&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0637" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;opasslig&lt;/b&gt;, 1629: 'Greff Abraham är opassligh' = da. &lt;i&gt;upasselig&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;unpässlich&lt;/i&gt;, opasslig, illamående, jfr &lt;i&gt;unpasslich&lt;/i&gt;, opassande, till &lt;sp&gt;pass 3&lt;/sp&gt; i t. ex. fsv. &lt;i&gt;vara illa til pas&lt;/i&gt;, vara opasslig, osv. (se f. ö. d. o.). I ä. nsv. även &lt;i&gt;opass&lt;/i&gt; ds. 1638, motsv. ty. &lt;i&gt;unpass&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="opal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--opal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--opal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;opal&lt;/b&gt;, Lucidor 1673 = ty., av lat.-grek. &lt;i&gt;opalus&lt;/i&gt; Plinius, grek. &lt;i&gt;opállion&lt;/i&gt;, från sanskr. &lt;i&gt;upala&lt;/i&gt;, sten, ädelsten." />
        <feat att="faksimilID" val="0637" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;opal&lt;/b&gt;, Lucidor 1673 = ty., av lat.-grek. &lt;i&gt;opalus&lt;/i&gt; Plinius, grek. &lt;i&gt;opállion&lt;/i&gt;, från sanskr. &lt;i&gt;upala&lt;/i&gt;, sten, ädelsten." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puns" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puns..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puns..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;puns&lt;/b&gt;, ett slags stålstift, särsk. för metallarbeten, 1638: &lt;i&gt;puntzsar&lt;/i&gt; plur., 1784: &lt;i&gt;punsar&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;punze(n)&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;punzone&lt;/i&gt;, stämpel, av lat. &lt;i&gt;punctio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), styng, till &lt;i&gt;pungere&lt;/i&gt;, sticka (se &lt;sp&gt;punkt&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;puns&lt;/b&gt;, ett slags stålstift, särsk. för metallarbeten, 1638: &lt;i&gt;puntzsar&lt;/i&gt; plur., 1784: &lt;i&gt;punsar&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;punze(n)&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;punzone&lt;/i&gt;, stämpel, av lat. &lt;i&gt;punctio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), styng, till &lt;i&gt;pungere&lt;/i&gt;, sticka (se &lt;sp&gt;punkt&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pulsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pulsa..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pulsa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;pulsa&lt;/b&gt; i snön el. vattnet, gå el. traska så att det plaskar el. dyl., t. ex. 1831 (jfr Lind, Sahlstedt, Weste, som dock kunna syfta på föreg.), är väl icke identiskt med föreg. utan snarast en onomatopoetisk bildning av samma slag som det likbetyd. &lt;i&gt;plussa&lt;/i&gt; (t. ex. Klm. l.) el. som &lt;sp&gt;plumsa&lt;/sp&gt;; möjl. dock med anslutning till &lt;sp&gt;pulsa 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;pulsa&lt;/b&gt; i snön el. vattnet, gå el. traska så att det plaskar el. dyl., t. ex. 1831 (jfr Lind, Sahlstedt, Weste, som dock kunna syfta på föreg.), är väl icke identiskt med föreg. utan snarast en onomatopoetisk bildning av samma slag som det likbetyd. &lt;i&gt;plussa&lt;/i&gt; (t. ex. Klm. l.) el. som &lt;sp&gt;plumsa&lt;/sp&gt;; möjl. dock med anslutning till &lt;sp&gt;pulsa 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="pulsa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pultron" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pultron..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pultron..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pultron&lt;/b&gt;, t. ex. 1681, o. 1700, Möller 1755 u. &lt;i&gt;coyon&lt;/i&gt;, Sahlstedt 1773, med dunkelt &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;; förr: &lt;i&gt;poltron&lt;/i&gt;, t. ex. Salberg 1696, Dalins Arg., Runeberg, = ty. &lt;i&gt;poltron&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;poltron&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;poltrone&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;poltro&lt;/i&gt;, trög, feg, av somliga ställt i samband med ital. &lt;i&gt;pollo&lt;/i&gt;, höna (lat. &lt;i&gt;pullus&lt;/i&gt;, ung höna, kyckling; jfr &lt;sp&gt;pulla 2&lt;/sp&gt;); i så fall: rädd som en höna." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pultron&lt;/b&gt;, t. ex. 1681, o. 1700, Möller 1755 u. &lt;i&gt;coyon&lt;/i&gt;, Sahlstedt 1773, med dunkelt &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;; förr: &lt;i&gt;poltron&lt;/i&gt;, t. ex. Salberg 1696, Dalins Arg., Runeberg, = ty. &lt;i&gt;poltron&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;poltron&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;poltrone&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;poltro&lt;/i&gt;, trög, feg, av somliga ställt i samband med ital. &lt;i&gt;pollo&lt;/i&gt;, höna (lat. &lt;i&gt;pullus&lt;/i&gt;, ung höna, kyckling; jfr &lt;sp&gt;pulla 2&lt;/sp&gt;); i så fall: rädd som en höna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="puls" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--puls..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--puls..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;puls&lt;/b&gt;, ett slags fiskredskap, varmed fisken drives in i näten, Columbus Ordesk., Tiselius 1723, från mlty. &lt;i&gt;puls&lt;/i&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;pulsa&lt;/sp&gt;, köra med puls i vatten, Gyllenius 1651, Columbus Ordesk. = da. &lt;i&gt;pulse&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;pulsen&lt;/i&gt; = mhty &lt;i&gt;phülsen&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;pulsāre&lt;/i&gt;, slå (se &lt;sp&gt;puls 1&lt;/sp&gt;), varav även fra. &lt;i&gt;pousser&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;push&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0695" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;puls&lt;/b&gt;, ett slags fiskredskap, varmed fisken drives in i näten, Columbus Ordesk., Tiselius 1723, från mlty. &lt;i&gt;puls&lt;/i&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;pulsa&lt;/sp&gt;, köra med puls i vatten, Gyllenius 1651, Columbus Ordesk. = da. &lt;i&gt;pulse&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;pulsen&lt;/i&gt; = mhty &lt;i&gt;phülsen&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;pulsāre&lt;/i&gt;, slå (se &lt;sp&gt;puls 1&lt;/sp&gt;), varav även fra. &lt;i&gt;pousser&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;push&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pulsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pulsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pulsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;pulsa&lt;/b&gt;, köra med puls i vatten, se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;pulsa&lt;/b&gt;, köra med puls i vatten, se föreg." />
        <feat att="see" val="puls 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pumpa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pumpa..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pumpa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pumpa&lt;/b&gt;, sbst., cucurbita, o. 1640: &lt;i&gt;pom-pon&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pompa&lt;/i&gt;, 1650: &lt;i&gt;pompon&lt;/i&gt;, Salberg 1696: &lt;i&gt;pumpa&lt;/i&gt;, från eng. &lt;i&gt;pumpion&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;pompon&lt;/i&gt;. Enl. somliga ombildning av ital. &lt;i&gt;popone&lt;/i&gt;, som härletts av lat. &lt;i&gt;pepōnem&lt;/i&gt;, ackus. till &lt;i&gt;pepo&lt;/i&gt;, stor melon (se &lt;sp&gt;melon&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;). Snarare äro dock i stället fra. &lt;i&gt;pompon&lt;/i&gt; o. ital. &lt;i&gt;popone&lt;/i&gt; att sammanhålla med de många likartade bildningar i olika språk, som till sin form påminna om barnspråksord (jfr t. ex. exemplen hos I. Pauli »Enfant», »Garcon», »Fille» s. 44 f.) o. pläga beteckna något stort o. runt, medan däremot litenhet brukar uttryckas bl. a. med bildningar av ett &lt;i&gt;pip-&lt;/i&gt;; jfr t. ex. ital. &lt;i&gt;pippolo&lt;/i&gt;, litet korn, &lt;i&gt;pipita&lt;/i&gt;, brodd, grodd. Bildningar av samma slag äro samoaspr. &lt;i&gt;popo&lt;/i&gt;, kokosnöt, el. de under &lt;sp&gt;pimpla&lt;/sp&gt; anförda sv. dial. &lt;i&gt;pimpa&lt;/i&gt;, buk, lett. &lt;i&gt;bamba&lt;/i&gt;, kula." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pumpa&lt;/b&gt;, sbst., cucurbita, o. 1640: &lt;i&gt;pom-pon&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pompa&lt;/i&gt;, 1650: &lt;i&gt;pompon&lt;/i&gt;, Salberg 1696: &lt;i&gt;pumpa&lt;/i&gt;, från eng. &lt;i&gt;pumpion&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;pompon&lt;/i&gt;. Enl. somliga ombildning av ital. &lt;i&gt;popone&lt;/i&gt;, som härletts av lat. &lt;i&gt;pepōnem&lt;/i&gt;, ackus. till &lt;i&gt;pepo&lt;/i&gt;, stor melon (se &lt;sp&gt;melon&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;). Snarare äro dock i stället fra. &lt;i&gt;pompon&lt;/i&gt; o. ital. &lt;i&gt;popone&lt;/i&gt; att sammanhålla med de många likartade bildningar i olika språk, som till sin form påminna om barnspråksord (jfr t. ex. exemplen hos I. Pauli »Enfant», »Garcon», »Fille» s. 44 f.) o. pläga beteckna något stort o. runt, medan däremot litenhet brukar uttryckas bl. a. med bildningar av ett &lt;i&gt;pip-&lt;/i&gt;; jfr t. ex. ital. &lt;i&gt;pippolo&lt;/i&gt;, litet korn, &lt;i&gt;pipita&lt;/i&gt;, brodd, grodd. Bildningar av samma slag äro samoaspr. &lt;i&gt;popo&lt;/i&gt;, kokosnöt, el. de under &lt;sp&gt;pimpla&lt;/sp&gt; anförda sv. dial. &lt;i&gt;pimpa&lt;/i&gt;, buk, lett. &lt;i&gt;bamba&lt;/i&gt;, kula." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pund..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pund..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pund&lt;/b&gt;, fsv.: lispund, skålpund, mynt- o. viktenhet, även bildl. från anv. som beteckning för myntvikt o. d.: talang, förlänat el. anförtrott pund = isl., da., got., fsax., ags. &lt;i&gt;pund&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pound&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;pfunt&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pfund&lt;/i&gt;), jfr finska lånordet &lt;i&gt;punta&lt;/i&gt;; mycket gammalt lån från lat. &lt;i&gt;pondō&lt;/i&gt;, oböjl., ablat. till en &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stam &lt;i&gt;*pondus&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*pondum&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;pondus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;), vikt, till &lt;i&gt;pendere&lt;/i&gt;, väga (egentl.: vid vägande hänga ned, jfr lat. &lt;i&gt;pendēre&lt;/i&gt;, hänga; se &lt;i&gt;pensum&lt;/i&gt;, ävensom &lt;sp&gt;pendel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pendyl&lt;/sp&gt; osv.). En annan låneform av samma ord vore enl. E. Schröder &lt;sp&gt;pant&lt;/sp&gt; (se d. o.). Jfr &lt;sp&gt;buntläder&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pyndare&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Gräva ner sitt pund&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ockra med sitt pund&lt;/sp&gt; (motsv. i da. o. ty.), från bibeln: Matt. 25: 15 f., Luk. 19: 12 f.; jfr Matt. 25: 25: 'gömde ditt pund i jordene' o. Luk. 19: 23 'kraft dem igen, med ocker'. Här övers, av grek. &lt;i&gt;tálanton&lt;/i&gt;, varifrån det likbetyd. &lt;sp&gt;talang&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pund&lt;/b&gt;, fsv.: lispund, skålpund, mynt- o. viktenhet, även bildl. från anv. som beteckning för myntvikt o. d.: talang, förlänat el. anförtrott pund = isl., da., got., fsax., ags. &lt;i&gt;pund&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pound&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;pfunt&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pfund&lt;/i&gt;), jfr finska lånordet &lt;i&gt;punta&lt;/i&gt;; mycket gammalt lån från lat. &lt;i&gt;pondō&lt;/i&gt;, oböjl., ablat. till en &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stam &lt;i&gt;*pondus&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*pondum&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;pondus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;), vikt, till &lt;i&gt;pendere&lt;/i&gt;, väga (egentl.: vid vägande hänga ned, jfr lat. &lt;i&gt;pendēre&lt;/i&gt;, hänga; se &lt;i&gt;pensum&lt;/i&gt;, ävensom &lt;sp&gt;pendel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pendyl&lt;/sp&gt; osv.). En annan låneform av samma ord vore enl. E. Schröder &lt;sp&gt;pant&lt;/sp&gt; (se d. o.). Jfr &lt;sp&gt;buntläder&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pyndare&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Gräva ner sitt pund&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ockra med sitt pund&lt;/sp&gt; (motsv. i da. o. ty.), från bibeln: Matt. 25: 15 f., Luk. 19: 12 f.; jfr Matt. 25: 25: 'gömde ditt pund i jordene' o. Luk. 19: 23 'kraft dem igen, med ocker'. Här övers, av grek. &lt;i&gt;tálanton&lt;/i&gt;, varifrån det likbetyd. &lt;sp&gt;talang&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pulver" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pulver..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pulver..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pulver&lt;/b&gt; = fsv.: stoft, pulver = da., från mlty. o. ty. =, från lat. &lt;i&gt;pulvis&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;), stoft, damm, etymologiskt = &lt;sp&gt;puder&lt;/sp&gt; o. besl. med lat. &lt;i&gt;pollen&lt;/i&gt;, fint mjöl = den sv. botaniska termen &lt;sp&gt;pollen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pulver&lt;/b&gt; = fsv.: stoft, pulver = da., från mlty. o. ty. =, från lat. &lt;i&gt;pulvis&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;), stoft, damm, etymologiskt = &lt;sp&gt;puder&lt;/sp&gt; o. besl. med lat. &lt;i&gt;pollen&lt;/i&gt;, fint mjöl = den sv. botaniska termen &lt;sp&gt;pollen&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pump" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pump..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pump..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pump&lt;/b&gt;, Schroderus Com. 1640, Lex. Linc. 1640 (&lt;i&gt;-pomp&lt;/i&gt;) o. Lind 1749: &lt;i&gt;pomp&lt;/i&gt;, Verelius 1681: &lt;i&gt;pump&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;pumpa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pumpemakare&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;pumpe&lt;/i&gt;, från ty.: mlty., ty. &lt;i&gt;pumpe&lt;/i&gt;, i ä. ty. även &lt;i&gt;pompe&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;pump&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;pompe&lt;/i&gt;, motsv. span. &lt;i&gt;bomba&lt;/i&gt;, Ljudhärmande. — Härtill vb. &lt;sp&gt;pumpa&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;pumpe&lt;/i&gt;, lty., ty. &lt;i&gt;pumpen&lt;/i&gt;, eng. pump osv. Den sekundära betyd. 'utforska' finns även i da. o. eng." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pump&lt;/b&gt;, Schroderus Com. 1640, Lex. Linc. 1640 (&lt;i&gt;-pomp&lt;/i&gt;) o. Lind 1749: &lt;i&gt;pomp&lt;/i&gt;, Verelius 1681: &lt;i&gt;pump&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;pumpa-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pumpemakare&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;pumpe&lt;/i&gt;, från ty.: mlty., ty. &lt;i&gt;pumpe&lt;/i&gt;, i ä. ty. även &lt;i&gt;pompe&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;pump&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;pompe&lt;/i&gt;, motsv. span. &lt;i&gt;bomba&lt;/i&gt;, Ljudhärmande. — Härtill vb. &lt;sp&gt;pumpa&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;pumpe&lt;/i&gt;, lty., ty. &lt;i&gt;pumpen&lt;/i&gt;, eng. pump osv. Den sekundära betyd. 'utforska' finns även i da. o. eng." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pung" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pung..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pung..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pung&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;punger&lt;/i&gt; = ish &lt;i&gt;pungr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pung&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;puggs&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;punge&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;pfung&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;pung&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung. Enl. somliga inhemskt såsom en nasalerad form till germ. &lt;i&gt;puᵹ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;puh&lt;/i&gt;, blåsa, svälla (varom se &lt;sp&gt;pocker&lt;/sp&gt;). Enl. andra lånat, från slav. &lt;i&gt;pągy&lt;/i&gt; el. från vulg.-lat. &lt;i&gt;*pungus&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;*punga&lt;/i&gt; i rumän. &lt;i&gt;punga&lt;/i&gt;, nygrek. &lt;i&gt;poũnga&lt;/i&gt;; enl. Brøndal Substrater og laan s. 149 f. till lat. &lt;i&gt;pungere&lt;/i&gt;, sticka, alltså: det vari man sticker något, med samma slags ursprung som (enl. samme förf.) fra. &lt;i&gt;poche&lt;/i&gt; (till ett vb &lt;i&gt;*poccare&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*pugicare&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;pug&lt;/i&gt; i samma &lt;i&gt;pungere&lt;/i&gt;) el. &lt;sp&gt;ficka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;taska&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pung&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;punger&lt;/i&gt; = ish &lt;i&gt;pungr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pung&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;puggs&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;punge&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;pfung&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;pung&lt;/i&gt;; av ovisst ursprung. Enl. somliga inhemskt såsom en nasalerad form till germ. &lt;i&gt;puᵹ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;puh&lt;/i&gt;, blåsa, svälla (varom se &lt;sp&gt;pocker&lt;/sp&gt;). Enl. andra lånat, från slav. &lt;i&gt;pągy&lt;/i&gt; el. från vulg.-lat. &lt;i&gt;*pungus&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;*punga&lt;/i&gt; i rumän. &lt;i&gt;punga&lt;/i&gt;, nygrek. &lt;i&gt;poũnga&lt;/i&gt;; enl. Brøndal Substrater og laan s. 149 f. till lat. &lt;i&gt;pungere&lt;/i&gt;, sticka, alltså: det vari man sticker något, med samma slags ursprung som (enl. samme förf.) fra. &lt;i&gt;poche&lt;/i&gt; (till ett vb &lt;i&gt;*poccare&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*pugicare&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;pug&lt;/i&gt; i samma &lt;i&gt;pungere&lt;/i&gt;) el. &lt;sp&gt;ficka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;taska&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="punkt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--punkt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--punkt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;punkt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;punkter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;punktr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;punkt&lt;/i&gt;, mlty., mhty. &lt;i&gt;punct&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;punkt&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;punctum&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;point&lt;/i&gt; = poäng), substantiverat neutr. sg. till part. pf. pass. av &lt;i&gt;pungere&lt;/i&gt;, sticka. Jfr &lt;sp&gt;puns&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pynt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pynta&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;buntmakare&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fäkta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0696" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;punkt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;punkter&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;punktr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;punkt&lt;/i&gt;, mlty., mhty. &lt;i&gt;punct&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;punkt&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;punctum&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;point&lt;/i&gt; = poäng), substantiverat neutr. sg. till part. pf. pass. av &lt;i&gt;pungere&lt;/i&gt;, sticka. Jfr &lt;sp&gt;puns&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pynt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pynta&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;buntmakare&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fäkta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="opera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--opera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--opera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;opera&lt;/b&gt;, Karl XI 1690, motsv. ty. &lt;i&gt;oper&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;opéra&lt;/i&gt;, från ital. &lt;i&gt;opera&lt;/i&gt; ds., egentl.: arbete, verk, av lat. &lt;i&gt;opera&lt;/i&gt;, arbete, möda (jfr följ. o. se f. ö. under &lt;sp&gt;officin&lt;/sp&gt; o. det urbesl. &lt;sp&gt;avel&lt;/sp&gt;). — Härtill &lt;sp&gt;operett&lt;/sp&gt;, Stockh. Posten 1792, jfr fra. &lt;i&gt;opérette&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;operetta&lt;/i&gt;, dimin. till föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0637" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;opera&lt;/b&gt;, Karl XI 1690, motsv. ty. &lt;i&gt;oper&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;opéra&lt;/i&gt;, från ital. &lt;i&gt;opera&lt;/i&gt; ds., egentl.: arbete, verk, av lat. &lt;i&gt;opera&lt;/i&gt;, arbete, möda (jfr följ. o. se f. ö. under &lt;sp&gt;officin&lt;/sp&gt; o. det urbesl. &lt;sp&gt;avel&lt;/sp&gt;). — Härtill &lt;sp&gt;operett&lt;/sp&gt;, Stockh. Posten 1792, jfr fra. &lt;i&gt;opérette&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;operetta&lt;/i&gt;, dimin. till föreg." />
        <feat att="see" val="operera 1" />
        <feat att="see" val="opasslig 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lie..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lie..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lie&lt;/b&gt;, dial. även: &lt;i&gt;le&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ljå&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ljo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lö&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;līe&lt;/i&gt;, lē = isl. &lt;i&gt;lé&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ljaa(r)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lo&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;le&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lê&lt;/i&gt;, lehe, väl av germ. &lt;i&gt;*lewan-&lt;/i&gt;, besl. med grek. &lt;i&gt;laĩon&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*lau̯io-&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;lavi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lavitra-&lt;/i&gt; ds., till ie. roten &lt;i&gt;lu&lt;/i&gt;, skära; se &lt;sp&gt;lagg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lo 3&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;lur 1&lt;/sp&gt;. Bugge KZ 20: 10. De nord. ordens formhistoria är oklar; litteratur Pipping Gramm. stud. (1905) s. 13. Vokalen &lt;i&gt;ī&lt;/i&gt; i sv. beror på en fsv. ljudlag &lt;i&gt;ēa&lt;/i&gt; (här i oblika kasus) &gt; &lt;i&gt;īa&lt;/i&gt;, Wigforss NoB 6: 113 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0496" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lie&lt;/b&gt;, dial. även: &lt;i&gt;le&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ljå&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ljo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lö&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;līe&lt;/i&gt;, lē = isl. &lt;i&gt;lé&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ljaa(r)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lo&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;le&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lê&lt;/i&gt;, lehe, väl av germ. &lt;i&gt;*lewan-&lt;/i&gt;, besl. med grek. &lt;i&gt;laĩon&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*lau̯io-&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;lavi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lavitra-&lt;/i&gt; ds., till ie. roten &lt;i&gt;lu&lt;/i&gt;, skära; se &lt;sp&gt;lagg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lo 3&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;lur 1&lt;/sp&gt;. Bugge KZ 20: 10. De nord. ordens formhistoria är oklar; litteratur Pipping Gramm. stud. (1905) s. 13. Vokalen &lt;i&gt;ī&lt;/i&gt; i sv. beror på en fsv. ljudlag &lt;i&gt;ēa&lt;/i&gt; (här i oblika kasus) &gt; &lt;i&gt;īa&lt;/i&gt;, Wigforss NoB 6: 113 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liderlig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liderlig..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liderlig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liderlig&lt;/b&gt;, 1632 m. fl.: &lt;i&gt;liderligen&lt;/i&gt; adv., ungef.: sorgligt, ömkligt, 1653: &lt;i&gt;liderliga pänningar&lt;/i&gt;, dvs. usla, en i ä. nsv. vanlig betyd.; förr även: obetänksam, lättsinsig; i betyd. 'liderlig' allm. på 1700-t. (jämte äldre betyd.) = da.; från ty. &lt;i&gt;liederlich&lt;/i&gt;, oordentlig, slarvig, liderlig = mhty. även: lätt o. prydlig, obetydlig = ags. &lt;i&gt;lýðerlíc&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;lýðre&lt;/i&gt;, dålig, föraktlig, av germ. &lt;i&gt;*leuþr-&lt;/i&gt;. Besl. med mlty. &lt;i&gt;lod(d)er&lt;/i&gt;, odåga, gycklare (varav fsv. &lt;i&gt;loddare&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lyddare&lt;/i&gt;, gycklare, lekare, isl. &lt;i&gt;loddari&lt;/i&gt; ds.) = mhty. &lt;i&gt;lot(t)er&lt;/i&gt;, lättfärdig person, gycklare (jfr ty. &lt;i&gt;lotterbube&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;loddere&lt;/i&gt;, tiggare, ävensom fhty. &lt;i&gt;lotar&lt;/i&gt;, tom, haltlös; enl. Falk-Torp ss. 641, 659 sammanhängande med fsax. &lt;i&gt;lodara&lt;/i&gt;, trasa, osv. (se &lt;sp&gt;lurendrejare&lt;/sp&gt;) o. de under &lt;sp&gt;ludd&lt;/sp&gt; anförda orden, till en rot med grundbetyd. 'vara slapp el. lös'; jfr &lt;sp&gt;loj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;låda 2&lt;/sp&gt;. Annars sammanställt bl. a. med grek. &lt;i&gt;eleútheros&lt;/i&gt;, fri, av ett ieur. &lt;i&gt;*leuth-&lt;/i&gt;. Men det grek. ordet kan svårligen skiljas från lat. &lt;i&gt;lēber&lt;/i&gt;, väl av &lt;i&gt;*leudhro-&lt;/i&gt;, medan det germ. ordet förutsätter &lt;i&gt;*leut-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*leuth-&lt;/i&gt;. F. ö. blott osäkra gissningar. Litteratur Falk-Torp s. 1508." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liderlig&lt;/b&gt;, 1632 m. fl.: &lt;i&gt;liderligen&lt;/i&gt; adv., ungef.: sorgligt, ömkligt, 1653: &lt;i&gt;liderliga pänningar&lt;/i&gt;, dvs. usla, en i ä. nsv. vanlig betyd.; förr även: obetänksam, lättsinsig; i betyd. 'liderlig' allm. på 1700-t. (jämte äldre betyd.) = da.; från ty. &lt;i&gt;liederlich&lt;/i&gt;, oordentlig, slarvig, liderlig = mhty. även: lätt o. prydlig, obetydlig = ags. &lt;i&gt;lýðerlíc&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;lýðre&lt;/i&gt;, dålig, föraktlig, av germ. &lt;i&gt;*leuþr-&lt;/i&gt;. Besl. med mlty. &lt;i&gt;lod(d)er&lt;/i&gt;, odåga, gycklare (varav fsv. &lt;i&gt;loddare&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lyddare&lt;/i&gt;, gycklare, lekare, isl. &lt;i&gt;loddari&lt;/i&gt; ds.) = mhty. &lt;i&gt;lot(t)er&lt;/i&gt;, lättfärdig person, gycklare (jfr ty. &lt;i&gt;lotterbube&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;loddere&lt;/i&gt;, tiggare, ävensom fhty. &lt;i&gt;lotar&lt;/i&gt;, tom, haltlös; enl. Falk-Torp ss. 641, 659 sammanhängande med fsax. &lt;i&gt;lodara&lt;/i&gt;, trasa, osv. (se &lt;sp&gt;lurendrejare&lt;/sp&gt;) o. de under &lt;sp&gt;ludd&lt;/sp&gt; anförda orden, till en rot med grundbetyd. 'vara slapp el. lös'; jfr &lt;sp&gt;loj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;låda 2&lt;/sp&gt;. Annars sammanställt bl. a. med grek. &lt;i&gt;eleútheros&lt;/i&gt;, fri, av ett ieur. &lt;i&gt;*leuth-&lt;/i&gt;. Men det grek. ordet kan svårligen skiljas från lat. &lt;i&gt;lēber&lt;/i&gt;, väl av &lt;i&gt;*leudhro-&lt;/i&gt;, medan det germ. ordet förutsätter &lt;i&gt;*leut-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*leuth-&lt;/i&gt;. F. ö. blott osäkra gissningar. Litteratur Falk-Torp s. 1508." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="licens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--licens..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--licens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;licens&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;lizenz&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;licence&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;licentia&lt;/i&gt;, tillåtelse (att göra vad man vill), till &lt;i&gt;licens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), egentl. part. pres. till &lt;i&gt;licet&lt;/i&gt;, det är tillåtet, står fritt; jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;licens&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;lizenz&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;licence&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;licentia&lt;/i&gt;, tillåtelse (att göra vad man vill), till &lt;i&gt;licens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), egentl. part. pres. till &lt;i&gt;licet&lt;/i&gt;, det är tillåtet, står fritt; jfr följ." />
        <feat att="see" val="licentiat 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="libsticka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--libsticka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--libsticka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;libsticka&lt;/b&gt;, Levisticum officinale, B. Olai 1578: &lt;i&gt;lybbe-&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;lib(b)e-&lt;/i&gt;, gottl. &lt;i&gt;limburstuck&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;libbe-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lybbestikka&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;løvstikke&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lostilk&lt;/i&gt; m. m., motsv. mlty. &lt;i&gt;lubestikel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lubbestock&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;leverstock&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lubi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lupistechal&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;liebstöckel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lufestice&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;li̯vèche&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;ljubistokŭ&lt;/i&gt; osv., med allehanda omtydningar, i sht till ord för 'kär (ljuv)', i fhty. även till &lt;i&gt;luppi&lt;/i&gt;, växtsaft, trolldom (se &lt;sp&gt;lövja&lt;/sp&gt;), m. m., o. i senare leden till &lt;sp&gt;sticka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stock&lt;/sp&gt;; av mlat. &lt;i&gt;levisticum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;libisticum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lub-&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ligusticum&lt;/i&gt;, dvs. härstammande från &lt;i&gt;Liguria&lt;/i&gt; (i norra Italien)." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;libsticka&lt;/b&gt;, Levisticum officinale, B. Olai 1578: &lt;i&gt;lybbe-&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;lib(b)e-&lt;/i&gt;, gottl. &lt;i&gt;limburstuck&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;libbe-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lybbestikka&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;løvstikke&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lostilk&lt;/i&gt; m. m., motsv. mlty. &lt;i&gt;lubestikel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lubbestock&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;leverstock&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lubi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lupistechal&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;liebstöckel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lufestice&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;li̯vèche&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;ljubistokŭ&lt;/i&gt; osv., med allehanda omtydningar, i sht till ord för 'kär (ljuv)', i fhty. även till &lt;i&gt;luppi&lt;/i&gt;, växtsaft, trolldom (se &lt;sp&gt;lövja&lt;/sp&gt;), m. m., o. i senare leden till &lt;sp&gt;sticka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stock&lt;/sp&gt;; av mlat. &lt;i&gt;levisticum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;libisticum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lub-&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ligusticum&lt;/i&gt;, dvs. härstammande från &lt;i&gt;Liguria&lt;/i&gt; (i norra Italien)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lid" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lid..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lid..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lid&lt;/b&gt;, backe, fsv. &lt;i&gt;līþ&lt;/i&gt; f., bergssluttning = isl. &lt;i&gt;hlið&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;(h)lîta&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hlīðō-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;i&gt;*hliþō-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*hliðō-&lt;/i&gt;: fsv. &lt;i&gt;lidh&lt;/i&gt;, sida. isl. &lt;i&gt;hlið&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;led&lt;/i&gt;, jämte &lt;i&gt;*hliþa-&lt;/i&gt;: ags. &lt;i&gt;hlið&lt;/i&gt; n., bergssluttning; till ie. roten &lt;i&gt;kli&lt;/i&gt;, böja, slutta, luta (sig) o. d., i grek. &lt;i&gt;klĩtos&lt;/i&gt;, bergssluttning, lat. &lt;i&gt;clēvus&lt;/i&gt;, kulle osv.; övriga släktingar se &lt;sp&gt;Klemens&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klient&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klimat&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klinik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;led l&lt;/sp&gt; (på gärdsgård),&lt;sp&gt;Lena&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lider&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lidingö&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;länstol&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;lekatt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lid&lt;/b&gt;, backe, fsv. &lt;i&gt;līþ&lt;/i&gt; f., bergssluttning = isl. &lt;i&gt;hlið&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;(h)lîta&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*hlīðō-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;i&gt;*hliþō-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*hliðō-&lt;/i&gt;: fsv. &lt;i&gt;lidh&lt;/i&gt;, sida. isl. &lt;i&gt;hlið&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;led&lt;/i&gt;, jämte &lt;i&gt;*hliþa-&lt;/i&gt;: ags. &lt;i&gt;hlið&lt;/i&gt; n., bergssluttning; till ie. roten &lt;i&gt;kli&lt;/i&gt;, böja, slutta, luta (sig) o. d., i grek. &lt;i&gt;klĩtos&lt;/i&gt;, bergssluttning, lat. &lt;i&gt;clēvus&lt;/i&gt;, kulle osv.; övriga släktingar se &lt;sp&gt;Klemens&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klient&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klimat&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klinik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;led l&lt;/sp&gt; (på gärdsgård),&lt;sp&gt;Lena&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lider&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lidingö&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;länstol&lt;/sp&gt;; jfr även under &lt;sp&gt;lekatt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="licentiat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--licentiat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--licentiat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;licentiat&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;lizentiat&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;licentiatus&lt;/i&gt;, egentl. part. pf. pass. till &lt;i&gt;licentiare&lt;/i&gt;, meddela tillåtelse; urspr. om tillåtelse att föreläsa vid universitetet (motsv. sv. &lt;sp&gt;docent&lt;/sp&gt;); äldst blott i de tre s. k. högre fakulteterna; numera om den högsta fakultetsexamen." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;licentiat&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;lizentiat&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;licentiatus&lt;/i&gt;, egentl. part. pf. pass. till &lt;i&gt;licentiare&lt;/i&gt;, meddela tillåtelse; urspr. om tillåtelse att föreläsa vid universitetet (motsv. sv. &lt;sp&gt;docent&lt;/sp&gt;); äldst blott i de tre s. k. högre fakulteterna; numera om den högsta fakultetsexamen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lida" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lida..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lida..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;lida&lt;/b&gt;, utstå, tåla, fsv. &lt;i&gt;lidha&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;līða&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lide&lt;/i&gt;, egentl. samma ord som föreg., med betyd. från mlty. &lt;i&gt;lîden&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;lida 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;lida&lt;/b&gt;, utstå, tåla, fsv. &lt;i&gt;lidha&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;līða&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lide&lt;/i&gt;, egentl. samma ord som föreg., med betyd. från mlty. &lt;i&gt;lîden&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;lida 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lida 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lida" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lida..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lida..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;lida&lt;/b&gt; i t. ex. &lt;sp&gt;tiden lider&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;līþa&lt;/i&gt;, gå, fara, om tid: gå, förlida o. d. = isl. &lt;i&gt;liða &lt;/i&gt; (&lt;i&gt;leið&lt;/i&gt;) ds., da. &lt;i&gt;lide&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;leiþan&lt;/i&gt;, gå, resa, fsax. &lt;i&gt;lîthan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;liðan&lt;/i&gt; ds., fhty. &lt;i&gt;lîdan&lt;/i&gt;, även liksom mlty. &lt;i&gt;lîden&lt;/i&gt;: erfara, uppleva, lida (ty. &lt;i&gt;leiden&lt;/i&gt;), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*līþan&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;lith&lt;/i&gt; i avest. &lt;i&gt;para-irith&lt;/i&gt;, dö. Jfr &lt;sp&gt;led 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;leda 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lejd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avlida&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;lida&lt;/b&gt; i t. ex. &lt;sp&gt;tiden lider&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;līþa&lt;/i&gt;, gå, fara, om tid: gå, förlida o. d. = isl. &lt;i&gt;liða &lt;/i&gt; (&lt;i&gt;leið&lt;/i&gt;) ds., da. &lt;i&gt;lide&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;leiþan&lt;/i&gt;, gå, resa, fsax. &lt;i&gt;lîthan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;liðan&lt;/i&gt; ds., fhty. &lt;i&gt;lîdan&lt;/i&gt;, även liksom mlty. &lt;i&gt;lîden&lt;/i&gt;: erfara, uppleva, lida (ty. &lt;i&gt;leiden&lt;/i&gt;), av germ. st. vb. &lt;i&gt;*līþan&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;lith&lt;/i&gt; i avest. &lt;i&gt;para-irith&lt;/i&gt;, dö. Jfr &lt;sp&gt;led 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;leda 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lejd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avlida&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="lida 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lider" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lider..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lider..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lider&lt;/b&gt;, Hels. 1587: &lt;i&gt;vedlider&lt;/i&gt;, väl egentl. uppsvenskt; nära besl. med got. &lt;i&gt;hleiþra&lt;/i&gt; f., tält, hydda (motsv. det lat. &lt;i&gt;*clïtrā&lt;/i&gt;, som synes ligga till grund för lat. dimin. &lt;i&gt;clītellæ&lt;/i&gt;, klövsadel, Froehde), jfr även mir. &lt;i&gt;clíath&lt;/i&gt;, boskapsfålla; till ie. roten &lt;i&gt;kli&lt;/i&gt;, slutta, luta; se f. ö. &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lejdare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lider&lt;/b&gt;, Hels. 1587: &lt;i&gt;vedlider&lt;/i&gt;, väl egentl. uppsvenskt; nära besl. med got. &lt;i&gt;hleiþra&lt;/i&gt; f., tält, hydda (motsv. det lat. &lt;i&gt;*clïtrā&lt;/i&gt;, som synes ligga till grund för lat. dimin. &lt;i&gt;clītellæ&lt;/i&gt;, klövsadel, Froehde), jfr även mir. &lt;i&gt;clíath&lt;/i&gt;, boskapsfålla; till ie. roten &lt;i&gt;kli&lt;/i&gt;, slutta, luta; se f. ö. &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lejdare&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Lidan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Lidan..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Lidan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Lidan&lt;/b&gt;, älv i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Līþa&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;lida 1&lt;/sp&gt;, alltså: den (sakta) gående el. framskridande. — Härtill stadsn. &lt;sp&gt;Lidköping&lt;/sp&gt; 1400-t." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Lidan&lt;/b&gt;, älv i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Līþa&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;lida 1&lt;/sp&gt;, alltså: den (sakta) gående el. framskridande. — Härtill stadsn. &lt;sp&gt;Lidköping&lt;/sp&gt; 1400-t." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liera&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;lier&lt;/i&gt;, binda; se &lt;sp&gt;lian&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;allians&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;legera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0496" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liera&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;lier&lt;/i&gt;, binda; se &lt;sp&gt;lian&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;allians&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;legera&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">lier</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brunst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brunst..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brunst..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brunst&lt;/b&gt;, i ä. nsv. 'brand', t. ex. P. J. Gothus 1595,'begärelser, lidelser' Stiernhielm Herc., från lty. &lt;i&gt;brunst&lt;/i&gt;, = ty. &lt;i&gt;brunst&lt;/i&gt;, brand, parningsdrift, till &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt; (jfr med avs. på bildningen &lt;sp&gt;gunst&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;konst&lt;/sp&gt;), jfr även mhty. &lt;i&gt;brunft&lt;/i&gt;, parningsskrik, till &lt;sp&gt;brumma&lt;/sp&gt;. I fråga om betyd.-utvecklingen jfr &lt;sp&gt;brånad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0152" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brunst&lt;/b&gt;, i ä. nsv. 'brand', t. ex. P. J. Gothus 1595,'begärelser, lidelser' Stiernhielm Herc., från lty. &lt;i&gt;brunst&lt;/i&gt;, = ty. &lt;i&gt;brunst&lt;/i&gt;, brand, parningsdrift, till &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt; (jfr med avs. på bildningen &lt;sp&gt;gunst&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;konst&lt;/sp&gt;), jfr även mhty. &lt;i&gt;brunft&lt;/i&gt;, parningsskrik, till &lt;sp&gt;brumma&lt;/sp&gt;. I fråga om betyd.-utvecklingen jfr &lt;sp&gt;brånad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="brånad" />
        <feat att="see" val="brumma" />
        <feat att="see" val="konst" />
        <feat att="see" val="gunst" />
        <feat att="see" val="brinna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="knippe" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--knippe..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--knippe..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;knippe&lt;/b&gt; = fsv. (&lt;i&gt;knyppe&lt;/i&gt;), no. o. da., jfr öfris. &lt;i&gt;knippe&lt;/i&gt; f., garnbunt av viss storlek; vanl. fört till &lt;sp&gt;knipa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;knippe&lt;/b&gt; = fsv. (&lt;i&gt;knyppe&lt;/i&gt;), no. o. da., jfr öfris. &lt;i&gt;knippe&lt;/i&gt; f., garnbunt av viss storlek; vanl. fört till &lt;sp&gt;knipa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brokig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brokig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brokig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brokig&lt;/b&gt;, ombildn. av fsv. &lt;i&gt;brōkoter&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;broget&lt;/i&gt;; jfr sv. &lt;i&gt;brōk&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;brōk(a)&lt;/i&gt;, brokigt djur, i sv. dial. även 'fläck'; av oviss härledning." />
        <feat att="faksimilID" val="0151" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brokig&lt;/b&gt;, ombildn. av fsv. &lt;i&gt;brōkoter&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;broget&lt;/i&gt;; jfr sv. &lt;i&gt;brōk&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;brōk(a)&lt;/i&gt;, brokigt djur, i sv. dial. även 'fläck'; av oviss härledning." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="libhaber" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--libhaber..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--libhaber..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;libhaber&lt;/b&gt;, 1686; 1681 m. fl.: &lt;i&gt;liebhafware&lt;/i&gt;, förr även: &lt;i&gt;liebhabare&lt;/i&gt;; från ty. &lt;i&gt;liebhaber&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;liephaber&lt;/i&gt;, till ty. &lt;i&gt;lieb haben&lt;/i&gt;, tycka om (se &lt;sp&gt;ljuv&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;libhaber&lt;/b&gt;, 1686; 1681 m. fl.: &lt;i&gt;liebhafware&lt;/i&gt;, förr även: &lt;i&gt;liebhabare&lt;/i&gt;; från ty. &lt;i&gt;liebhaber&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;liephaber&lt;/i&gt;, till ty. &lt;i&gt;lieb haben&lt;/i&gt;, tycka om (se &lt;sp&gt;ljuv&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="libertin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--libertin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--libertin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;libertin&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;libertin&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;libertino&lt;/i&gt;, utsvävande, av lat. &lt;i&gt;libertinus&lt;/i&gt;, frigiven, ytterst till &lt;i&gt;līber&lt;/i&gt;, fri; se &lt;sp&gt;liberal&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;libertin&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;libertin&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;libertino&lt;/i&gt;, utsvävande, av lat. &lt;i&gt;libertinus&lt;/i&gt;, frigiven, ytterst till &lt;i&gt;līber&lt;/i&gt;, fri; se &lt;sp&gt;liberal&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="libretto" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--libretto..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--libretto..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;libretto&lt;/b&gt;, från ital. =, egentl.: liten bok, till &lt;i&gt;libro&lt;/i&gt;, bok, av lat. &lt;i&gt;liber&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;libell&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;libretto&lt;/b&gt;, från ital. =, egentl.: liten bok, till &lt;i&gt;libro&lt;/i&gt;, bok, av lat. &lt;i&gt;liber&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;libell&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lexikon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lexikon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lexikon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lexikon&lt;/b&gt;, 1651 = ty., av grek. &lt;i&gt;lexikón&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;biblíon&lt;/i&gt;, bok; se &lt;sp&gt;bibel&lt;/sp&gt;), substantiverat neutr. till adj. &lt;i&gt;lexikós&lt;/i&gt;, som rör ett ord, till &lt;i&gt;lexís&lt;/i&gt;, ord, tal, till &lt;i&gt;légō&lt;/i&gt;, talar (egentl.: väljer, samlar = lat. &lt;i&gt;legō&lt;/i&gt;, läser osv.; se &lt;sp&gt;legend&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;filolog&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lexikon&lt;/b&gt;, 1651 = ty., av grek. &lt;i&gt;lexikón&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;biblíon&lt;/i&gt;, bok; se &lt;sp&gt;bibel&lt;/sp&gt;), substantiverat neutr. till adj. &lt;i&gt;lexikós&lt;/i&gt;, som rör ett ord, till &lt;i&gt;lexís&lt;/i&gt;, ord, tal, till &lt;i&gt;légō&lt;/i&gt;, talar (egentl.: väljer, samlar = lat. &lt;i&gt;legō&lt;/i&gt;, läser osv.; se &lt;sp&gt;legend&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;filolog&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="levra sig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--levra sig..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vbm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--levra sig..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;levra sig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lifras&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;livrast&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;levres&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;liberen&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;levra sig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lifras&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;livrast&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;levres&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;liberen&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lian" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lian..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lian..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lian&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;liane&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;lier&lt;/i&gt;, binda; se &lt;sp&gt;liera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lian&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;liane&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;lier&lt;/i&gt;, binda; se &lt;sp&gt;liera&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">liane</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="l'hombre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--l'hombre..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--l'hombre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;l'hombre&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;lomber&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;l'hombre&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;lomber&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lomber" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="libba" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--libba..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--libba..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;libba&lt;/b&gt;, jfr &lt;i&gt;libbig&lt;/i&gt;, klibbig, 1805, intensivbildning till germ. &lt;i&gt;*liƀ-&lt;/i&gt;, klibba vid, jfr lty. &lt;i&gt;libber(ig)&lt;/i&gt;, klibbig, osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Libba&lt;/sp&gt; förhåller sig till en enklare rot &lt;i&gt;li&lt;/i&gt; (i &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ler&lt;/sp&gt;) som &lt;sp&gt;klibba&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;kli&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;kli&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klister&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;libba&lt;/b&gt;, jfr &lt;i&gt;libbig&lt;/i&gt;, klibbig, 1805, intensivbildning till germ. &lt;i&gt;*liƀ-&lt;/i&gt;, klibba vid, jfr lty. &lt;i&gt;libber(ig)&lt;/i&gt;, klibbig, osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Libba&lt;/sp&gt; förhåller sig till en enklare rot &lt;i&gt;li&lt;/i&gt; (i &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ler&lt;/sp&gt;) som &lt;sp&gt;klibba&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;kli&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;kli&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klister&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="libation" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--libation..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--libation..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;libation&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;lībātio&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;lībāre&lt;/i&gt;, utgjuta, offra; jfr under &lt;sp&gt;litauer&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;libation&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;lībātio&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;lībāre&lt;/i&gt;, utgjuta, offra; jfr under &lt;sp&gt;litauer&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="libell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--libell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--libell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;libell&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;libellus&lt;/i&gt;, liten bok, dimin. till &lt;i&gt;liber&lt;/i&gt;, bok (jfr &lt;sp&gt;libretto&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;loft&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0495" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;libell&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;libellus&lt;/i&gt;, liten bok, dimin. till &lt;i&gt;liber&lt;/i&gt;, bok (jfr &lt;sp&gt;libretto&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;loft&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="liberal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--liberal..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--liberal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;liberal&lt;/b&gt;, adj., frikostig, i denna betyd. vanl. under 1700-t., från fra. &lt;i&gt;libéral&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;liberālis&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;līber&lt;/i&gt;, fri, av omstritt urspr. — Som partinamn först i Spanien i samband med den konstitutionalism som där infördes på 1810-talet; omkr. 1820 i Tyskland, till en början där dock i opolitisk betyd.; hos oss vanligt i den politiska diskussionen under 1820- o. 30-talen, t. ex. Allmänna Journalen 1820 (jämte &lt;sp&gt;liberalism&lt;/sp&gt;; därjämte &lt;i&gt;liberalist&lt;/i&gt;, t. ex. 1832 o. ännu 1868). Från början använt av liberalerna själva; av motståndarna gärna försett med ett »s. k.» eller med citationstecken, t. ex. Hans Järta 1825 o. tidskr. Hermoder 1847. Tidigare i st. &lt;sp&gt;jakobin&lt;/sp&gt;, brukat blott av motståndarna. — Jfr &lt;sp&gt;libertin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;liberal&lt;/b&gt;, adj., frikostig, i denna betyd. vanl. under 1700-t., från fra. &lt;i&gt;libéral&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;liberālis&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;līber&lt;/i&gt;, fri, av omstritt urspr. — Som partinamn först i Spanien i samband med den konstitutionalism som där infördes på 1810-talet; omkr. 1820 i Tyskland, till en början där dock i opolitisk betyd.; hos oss vanligt i den politiska diskussionen under 1820- o. 30-talen, t. ex. Allmänna Journalen 1820 (jämte &lt;sp&gt;liberalism&lt;/sp&gt;; därjämte &lt;i&gt;liberalist&lt;/i&gt;, t. ex. 1832 o. ännu 1868). Från början använt av liberalerna själva; av motståndarna gärna försett med ett »s. k.» eller med citationstecken, t. ex. Hans Järta 1825 o. tidskr. Hermoder 1847. Tidigare i st. &lt;sp&gt;jakobin&lt;/sp&gt;, brukat blott av motståndarna. — Jfr &lt;sp&gt;libertin&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-lev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---lev..h.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="h" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---lev..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;-lev&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;-lev&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;-löv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-löv" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lev..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lev..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;lev&lt;/b&gt;, brödkaka, fsv. &lt;i&gt;lēver&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hleifr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lev&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hlaifs&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;leip&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;laib&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hláf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;loaf&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;lady&lt;/i&gt;, urspr.: brödbakerska, o. &lt;i&gt;lord&lt;/i&gt;, brödherre, se d. o.), av germ. &lt;i&gt;*hlaiƀa-&lt;/i&gt;, varav lapska &lt;i&gt;laipe&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;laibbe&lt;/i&gt;), fin. &lt;i&gt;leipä&lt;/i&gt; o. litau. &lt;i&gt;klẽpas&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;klaips&lt;/i&gt; samt väl också fslav. &lt;i&gt;chlěbŭ&lt;/i&gt;; enl. Lidén PBB 15: 514 i avljudsförh. till mhty. &lt;i&gt;lebekuoche&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lebkuchen&lt;/i&gt;) o. lat. &lt;i&gt;lībum&lt;/i&gt;, flat kaka, vartill även enl. Walde m. fl. grek. &lt;i&gt;klī́banos&lt;/i&gt;, bakpanna o. d. (avledn. av ett &lt;i&gt;*klībon&lt;/i&gt;), vars &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; i så fall skulle härstamma från ett område, där ie. &lt;i&gt;bh&lt;/i&gt; blivit &lt;i&gt;b&lt;/i&gt;. Möjl. är dock stammen lånad från något icke indoeur. språk. — Ordet beteckar i motsats till &lt;sp&gt;bröd&lt;/sp&gt; alltid färdigbakat bröd; jfr t. ex. fsv. &lt;i&gt;aff fæm lewom brödh&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;lev&lt;/b&gt;, brödkaka, fsv. &lt;i&gt;lēver&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;hleifr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lev&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;hlaifs&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;leip&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;laib&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;hláf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;loaf&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;lady&lt;/i&gt;, urspr.: brödbakerska, o. &lt;i&gt;lord&lt;/i&gt;, brödherre, se d. o.), av germ. &lt;i&gt;*hlaiƀa-&lt;/i&gt;, varav lapska &lt;i&gt;laipe&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;laibbe&lt;/i&gt;), fin. &lt;i&gt;leipä&lt;/i&gt; o. litau. &lt;i&gt;klẽpas&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;klaips&lt;/i&gt; samt väl också fslav. &lt;i&gt;chlěbŭ&lt;/i&gt;; enl. Lidén PBB 15: 514 i avljudsförh. till mhty. &lt;i&gt;lebekuoche&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lebkuchen&lt;/i&gt;) o. lat. &lt;i&gt;lībum&lt;/i&gt;, flat kaka, vartill även enl. Walde m. fl. grek. &lt;i&gt;klī́banos&lt;/i&gt;, bakpanna o. d. (avledn. av ett &lt;i&gt;*klībon&lt;/i&gt;), vars &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; i så fall skulle härstamma från ett område, där ie. &lt;i&gt;bh&lt;/i&gt; blivit &lt;i&gt;b&lt;/i&gt;. Möjl. är dock stammen lånad från något icke indoeur. språk. — Ordet beteckar i motsats till &lt;sp&gt;bröd&lt;/sp&gt; alltid färdigbakat bröd; jfr t. ex. fsv. &lt;i&gt;aff fæm lewom brödh&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Levanten" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Levanten..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Levanten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Levanten&lt;/b&gt;, i sht om det asiatiska Turkiet, av ital. &lt;i&gt;levante&lt;/i&gt;, österland, öster, egentl.: 'soluppgång' o. part. pres. till &lt;i&gt;levare&lt;/i&gt;, höja sig, stiga upp; alltså likbetyd. med &lt;sp&gt;Orienten&lt;/sp&gt;; betyd.-analogier se &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Levanten&lt;/b&gt;, i sht om det asiatiska Turkiet, av ital. &lt;i&gt;levante&lt;/i&gt;, österland, öster, egentl.: 'soluppgång' o. part. pres. till &lt;i&gt;levare&lt;/i&gt;, höja sig, stiga upp; alltså likbetyd. med &lt;sp&gt;Orienten&lt;/sp&gt;; betyd.-analogier se &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="leva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--leva..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--leva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;leva&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;liva&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;liffua&lt;/i&gt;) t. ex. Lucidor, fsv. &lt;i&gt;leva&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;liva&lt;/i&gt; (även: vara kvar) = isl. &lt;i&gt;lifa&lt;/i&gt; ds., da. leve, got. &lt;i&gt;liban&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;libbian&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lebôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lebên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;libban&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;live&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*liēn&lt;/i&gt; (i västgerm. spr. med &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt; från pres. &lt;i&gt;*liƀj-&lt;/i&gt;), urspr.: bliva kvar, till ie. &lt;i&gt;lip&lt;/i&gt;, hänga el. klibba fast vid, varom närmare under &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;libba&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-lev&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lever&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lämna&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Leva svearna&lt;/sp&gt;, enl. Cl. Lundin G. Stockh. s. 445 efter den stockholmska Sveaordens (från 1793) glada o. uppsluppna utflykter. — &lt;sp&gt;Om leva&lt;/sp&gt;, om segel, se &lt;sp&gt;levra 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Levebröd&lt;/sp&gt;, Svedelius 1869, Bergstedt 1872, från da. &lt;i&gt;levebrød&lt;/i&gt;, ombildning av ä. da. &lt;i&gt;livsbrød&lt;/i&gt;. Då av verb bildad första led i inhemska sammansättningar ändas på &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, höra annars verben nästan regelbundet till 2:dra konjugationen (t. ex. &lt;i&gt;kännetecken&lt;/i&gt;) el. ha förr böjts efter denna konjugation (t. ex. &lt;i&gt;hittebarn&lt;/i&gt;); jfr Tamm Sammans. ord s. 151. — Härtill: &lt;sp&gt;levebrödspolitiker&lt;/sp&gt;, Vårt Land 1894, om norska förhållanden. — &lt;sp&gt;Leverne&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;liverne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;líferni&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;; i sv. med anslutning till &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Levnad&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;lifnaþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lifnaðr&lt;/i&gt;, da. levned el. -et, till vb. &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt; som t. ex. &lt;sp&gt;bonad&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;trevnad&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;leva&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;liva&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;liffua&lt;/i&gt;) t. ex. Lucidor, fsv. &lt;i&gt;leva&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;liva&lt;/i&gt; (även: vara kvar) = isl. &lt;i&gt;lifa&lt;/i&gt; ds., da. leve, got. &lt;i&gt;liban&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;libbian&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lebôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lebên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leben&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;libban&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;live&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*liēn&lt;/i&gt; (i västgerm. spr. med &lt;i&gt;-bb-&lt;/i&gt; från pres. &lt;i&gt;*liƀj-&lt;/i&gt;), urspr.: bliva kvar, till ie. &lt;i&gt;lip&lt;/i&gt;, hänga el. klibba fast vid, varom närmare under &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;libba&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-lev&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lever&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lämna&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Leva svearna&lt;/sp&gt;, enl. Cl. Lundin G. Stockh. s. 445 efter den stockholmska Sveaordens (från 1793) glada o. uppsluppna utflykter. — &lt;sp&gt;Om leva&lt;/sp&gt;, om segel, se &lt;sp&gt;levra 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Levebröd&lt;/sp&gt;, Svedelius 1869, Bergstedt 1872, från da. &lt;i&gt;levebrød&lt;/i&gt;, ombildning av ä. da. &lt;i&gt;livsbrød&lt;/i&gt;. Då av verb bildad första led i inhemska sammansättningar ändas på &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, höra annars verben nästan regelbundet till 2:dra konjugationen (t. ex. &lt;i&gt;kännetecken&lt;/i&gt;) el. ha förr böjts efter denna konjugation (t. ex. &lt;i&gt;hittebarn&lt;/i&gt;); jfr Tamm Sammans. ord s. 151. — Härtill: &lt;sp&gt;levebrödspolitiker&lt;/sp&gt;, Vårt Land 1894, om norska förhållanden. — &lt;sp&gt;Leverne&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;liverne&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;líferni&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;liv&lt;/sp&gt;; i sv. med anslutning till &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Levnad&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;lifnaþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lifnaðr&lt;/i&gt;, da. levned el. -et, till vb. &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt; som t. ex. &lt;sp&gt;bonad&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;trevnad&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;trivas&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lever" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lever..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lever..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lever&lt;/b&gt;, i sv. dial. även &lt;i&gt;lyr&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;liver&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; redan i fsv.) = isl. &lt;i&gt;lifr&lt;/i&gt;, da., ml ty. &lt;i&gt;lever&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;lebara&lt;/i&gt;, i fhty. även &lt;i&gt;libara&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leber&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lifer&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;liver&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*liƀarō&lt;/i&gt;, tidigare &lt;i&gt;*liƀarā&lt;/i&gt; (= det urgamla lapska lånordet &lt;i&gt;lib'rē&lt;/i&gt;, Wiklund Le Monde Oriental 5: 234). Förr vanl. fört samman med det urgamla ie. ordet för lever: sanskr. &lt;i&gt;jákr̥t&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;yaknás&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;(h)ē̃par&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;(h)ḗpatos&lt;/i&gt;), lat. &lt;i&gt;jecur&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-inoris&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-oris&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;jeknos&lt;/i&gt; plur., osv., enl. J. Schmidt Pluralb. s. 198 f. av ie. &lt;i&gt;*ljēkᵘ̯ərt&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;ljekᵘ̯nés&lt;/i&gt; (med bortfall av &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; framför palatal frikativa). Säkerl. dock med Zupitza Gutt. s. 12 f. (jfr Meillet Mém. soc. Hug. 8: 285) i stället motsv. grek. &lt;i&gt;liparós&lt;/i&gt;, fet, smord, alltså egentl. ett substantiverat adj., som enl. Z. ofta användes i förb. med ordet för 'lever', &lt;i&gt;*i̯ēkr̥t&lt;/i&gt;, o. slutligen ersatte detta i de germ. spr. På samma sätt har i de romanska språken ur lat. &lt;i&gt;fēcātum&lt;/i&gt;, ofta brukat som attribut till &lt;i&gt;jecur&lt;/i&gt; (alltså: med fikon gödd lever), utvecklats fra. &lt;i&gt;foie&lt;/i&gt;, lever, ital. &lt;i&gt;fegato&lt;/i&gt; osv.; ett möjl. analogt fall se under &lt;sp&gt;tår&lt;/sp&gt; slutet. Om armen. &lt;i&gt;leard&lt;/i&gt;, lever, jfr Walde 2 s. 375 f. Till ie. roten &lt;i&gt;lip&lt;/i&gt;, klibba vid osv.; se &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;libba&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;levra sig&lt;/sp&gt;. — Om &lt;sp&gt;hetlevrad&lt;/sp&gt; se under &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lever&lt;/b&gt;, i sv. dial. även &lt;i&gt;lyr&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;liver&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; redan i fsv.) = isl. &lt;i&gt;lifr&lt;/i&gt;, da., ml ty. &lt;i&gt;lever&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;lebara&lt;/i&gt;, i fhty. även &lt;i&gt;libara&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leber&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;lifer&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;liver&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*liƀarō&lt;/i&gt;, tidigare &lt;i&gt;*liƀarā&lt;/i&gt; (= det urgamla lapska lånordet &lt;i&gt;lib'rē&lt;/i&gt;, Wiklund Le Monde Oriental 5: 234). Förr vanl. fört samman med det urgamla ie. ordet för lever: sanskr. &lt;i&gt;jákr̥t&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;yaknás&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;(h)ē̃par&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;(h)ḗpatos&lt;/i&gt;), lat. &lt;i&gt;jecur&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-inoris&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-oris&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;jeknos&lt;/i&gt; plur., osv., enl. J. Schmidt Pluralb. s. 198 f. av ie. &lt;i&gt;*ljēkᵘ̯ərt&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;ljekᵘ̯nés&lt;/i&gt; (med bortfall av &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; framför palatal frikativa). Säkerl. dock med Zupitza Gutt. s. 12 f. (jfr Meillet Mém. soc. Hug. 8: 285) i stället motsv. grek. &lt;i&gt;liparós&lt;/i&gt;, fet, smord, alltså egentl. ett substantiverat adj., som enl. Z. ofta användes i förb. med ordet för 'lever', &lt;i&gt;*i̯ēkr̥t&lt;/i&gt;, o. slutligen ersatte detta i de germ. spr. På samma sätt har i de romanska språken ur lat. &lt;i&gt;fēcātum&lt;/i&gt;, ofta brukat som attribut till &lt;i&gt;jecur&lt;/i&gt; (alltså: med fikon gödd lever), utvecklats fra. &lt;i&gt;foie&lt;/i&gt;, lever, ital. &lt;i&gt;fegato&lt;/i&gt; osv.; ett möjl. analogt fall se under &lt;sp&gt;tår&lt;/sp&gt; slutet. Om armen. &lt;i&gt;leard&lt;/i&gt;, lever, jfr Walde 2 s. 375 f. Till ie. roten &lt;i&gt;lip&lt;/i&gt;, klibba vid osv.; se &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;libba&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;levra sig&lt;/sp&gt;. — Om &lt;sp&gt;hetlevrad&lt;/sp&gt; se under &lt;sp&gt;-lunda&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Lewenhaupt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Lewenhaupt..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Lewenhaupt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Lewenhaupt&lt;/b&gt;, adligt familjen., på 1600-o. en del av 1700-t. även &lt;i&gt;Löwenhaupt&lt;/i&gt;, tidigare också &lt;i&gt;Löwenkopf&lt;/i&gt;, förtyskning av &lt;sp&gt;Le(i)jonhufvud&lt;/sp&gt;, föranledd av bl. a. tyska släktförbindelser o. besittning av tyska jordagods." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Lewenhaupt&lt;/b&gt;, adligt familjen., på 1600-o. en del av 1700-t. även &lt;i&gt;Löwenhaupt&lt;/i&gt;, tidigare också &lt;i&gt;Löwenkopf&lt;/i&gt;, förtyskning av &lt;sp&gt;Le(i)jonhufvud&lt;/sp&gt;, föranledd av bl. a. tyska släktförbindelser o. besittning av tyska jordagods." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="levra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--levra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--levra..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;levra&lt;/b&gt;, sjöt., brassa ett segel, så att det fladdrar o. slår; besl. med &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;, fladdra (om segel), leka; jfr ty. &lt;i&gt;lebendig brassen&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;werden&lt;/i&gt; i samma betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;levra&lt;/b&gt;, sjöt., brassa ett segel, så att det fladdrar o. slår; besl. med &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;, fladdra (om segel), leka; jfr ty. &lt;i&gt;lebendig brassen&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;werden&lt;/i&gt; i samma betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="leverans" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--leverans..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--leverans..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;leverans&lt;/b&gt;, 1630: &lt;i&gt;leffverantzie&lt;/i&gt;, sedan &lt;i&gt;lefverants&lt;/i&gt; o. d., från lty., motsv. holl. &lt;i&gt;leverantie&lt;/i&gt;, av ffra. &lt;i&gt;liv(e)rance&lt;/i&gt; (saknas i nfra.), till &lt;sp&gt;leverera&lt;/sp&gt; = fsv. (den nu vard. formen &lt;i&gt;levrera&lt;/i&gt; redan hos t. ex. O. Petri: &lt;i&gt;lefrera&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;leverêren&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;lievern&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;liefern&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;leveren&lt;/i&gt;, varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;lefra&lt;/i&gt; (t. ex. Bib. j 1541); av fra. &lt;i&gt;livrer&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;liv(e)rare&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;līberāre&lt;/i&gt;, befria, lossa, till &lt;i&gt;līber&lt;/i&gt;, fri; jfr &lt;sp&gt;livré&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Leverantör&lt;/sp&gt;, 1791: &lt;i&gt;-eur&lt;/i&gt;, till äldre &lt;i&gt;lefverant&lt;/i&gt;, 1730 = ty. &lt;i&gt;lieferant&lt;/i&gt;; saknas i fra." />
        <feat att="faksimilID" val="0494" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;leverans&lt;/b&gt;, 1630: &lt;i&gt;leffverantzie&lt;/i&gt;, sedan &lt;i&gt;lefverants&lt;/i&gt; o. d., från lty., motsv. holl. &lt;i&gt;leverantie&lt;/i&gt;, av ffra. &lt;i&gt;liv(e)rance&lt;/i&gt; (saknas i nfra.), till &lt;sp&gt;leverera&lt;/sp&gt; = fsv. (den nu vard. formen &lt;i&gt;levrera&lt;/i&gt; redan hos t. ex. O. Petri: &lt;i&gt;lefrera&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;leverêren&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;lievern&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;liefern&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;leveren&lt;/i&gt;, varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;lefra&lt;/i&gt; (t. ex. Bib. j 1541); av fra. &lt;i&gt;livrer&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;liv(e)rare&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;līberāre&lt;/i&gt;, befria, lossa, till &lt;i&gt;līber&lt;/i&gt;, fri; jfr &lt;sp&gt;livré&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Leverantör&lt;/sp&gt;, 1791: &lt;i&gt;-eur&lt;/i&gt;, till äldre &lt;i&gt;lefverant&lt;/i&gt;, 1730 = ty. &lt;i&gt;lieferant&lt;/i&gt;; saknas i fra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ler" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ler..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ler..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ler&lt;/b&gt; = fsv., da. = isl. &lt;i&gt;leir&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;laiʀa-&lt;/i&gt; (varav lapska &lt;i&gt;lair(r)e&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rair(r)e)&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*laiza-&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;līno&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;liniment&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;alínō&lt;/i&gt;, smörjer; se f. ö. &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt; o. följ. Om en labial-utvidgning av samma rot se &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;libba&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Lärje&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;livländare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ler&lt;/b&gt; = fsv., da. = isl. &lt;i&gt;leir&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;laiʀa-&lt;/i&gt; (varav lapska &lt;i&gt;lair(r)e&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rair(r)e)&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*laiza-&lt;/i&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;līno&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;liniment&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;alínō&lt;/i&gt;, smörjer; se f. ö. &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt; o. följ. Om en labial-utvidgning av samma rot se &lt;sp&gt;bliva&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;libba&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;leva&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Lärje&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;livländare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lera 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="leta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--leta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--leta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;leta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lēta&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt;, y. &lt;i&gt;lette&lt;/i&gt;), se sig om efter, söka, försöka, leta = isl. &lt;i&gt;leita&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lede&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;wlaitôn&lt;/i&gt;, se sig om, ags. &lt;i&gt;wlátian&lt;/i&gt;, stirra, avledn. av germ. &lt;i&gt;*wlaitō-&lt;/i&gt;, seende = isl. &lt;i&gt;leit&lt;/i&gt; f., sökande, bildat till germ. &lt;i&gt;*wlītan&lt;/i&gt;, se (delvis = &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;) liksom t. ex. isl. &lt;i&gt;leið&lt;/i&gt; f., färd, led (= sv. &lt;sp&gt;led 2&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;*liðan&lt;/i&gt;, gå (= &lt;sp&gt;lida 1&lt;/sp&gt;). Se f. ö. &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;anlete&lt;/sp&gt;. - Med avs. på bildning o. betyd. jfr no. &lt;i&gt;sokna&lt;/i&gt;, söka, till &lt;i&gt;sokn&lt;/i&gt;, sökande." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;leta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lēta&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt;, y. &lt;i&gt;lette&lt;/i&gt;), se sig om efter, söka, försöka, leta = isl. &lt;i&gt;leita&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lede&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;wlaitôn&lt;/i&gt;, se sig om, ags. &lt;i&gt;wlátian&lt;/i&gt;, stirra, avledn. av germ. &lt;i&gt;*wlaitō-&lt;/i&gt;, seende = isl. &lt;i&gt;leit&lt;/i&gt; f., sökande, bildat till germ. &lt;i&gt;*wlītan&lt;/i&gt;, se (delvis = &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;) liksom t. ex. isl. &lt;i&gt;leið&lt;/i&gt; f., färd, led (= sv. &lt;sp&gt;led 2&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;*liðan&lt;/i&gt;, gå (= &lt;sp&gt;lida 1&lt;/sp&gt;). Se f. ö. &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;anlete&lt;/sp&gt;. - Med avs. på bildning o. betyd. jfr no. &lt;i&gt;sokna&lt;/i&gt;, söka, till &lt;i&gt;sokn&lt;/i&gt;, sökande." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lera&lt;/b&gt;, Rudbeck 1679 (i sammans.), Linné, Serenius: &lt;i&gt;ler&lt;/i&gt;, men &lt;i&gt;såplera&lt;/i&gt; = isl., no. &lt;i&gt;leira&lt;/i&gt;, avledn. av föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lera&lt;/b&gt;, Rudbeck 1679 (i sammans.), Linné, Serenius: &lt;i&gt;ler&lt;/i&gt;, men &lt;i&gt;såplera&lt;/i&gt; = isl., no. &lt;i&gt;leira&lt;/i&gt;, avledn. av föreg." />
        <feat att="see" val="ler 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="letkulla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--letkulla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--letkulla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;letkulla&lt;/b&gt;, även: färgkulla, Anthemis tinctoria, Tillandz 1683: &lt;i&gt;letblomster&lt;/i&gt;, använd vid färgning, till fsv. &lt;i&gt;liter&lt;/i&gt;, färg, el. motsv. verb; se &lt;sp&gt;-lett&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kulla&lt;/sp&gt;. Även i &lt;sp&gt;letgräs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-lav.&lt;/sp&gt;" />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;letkulla&lt;/b&gt;, även: färgkulla, Anthemis tinctoria, Tillandz 1683: &lt;i&gt;letblomster&lt;/i&gt;, använd vid färgning, till fsv. &lt;i&gt;liter&lt;/i&gt;, färg, el. motsv. verb; se &lt;sp&gt;-lett&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kulla&lt;/sp&gt;. Även i &lt;sp&gt;letgräs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-lav.&lt;/sp&gt;" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="leta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--leta..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--leta..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;leta&lt;/sp&gt;, sv. dial., färga, se &lt;sp&gt;-lett&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;leta&lt;/sp&gt;, sv. dial., färga, se &lt;sp&gt;-lett&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="-lett" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lett..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lett..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lett&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;letter&lt;/b&gt;, folkn. = ty. &lt;i&gt;lette&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;lettus&lt;/i&gt;, motsv. lett. &lt;i&gt;latwis&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;latwëtis&lt;/i&gt;, lett, sannol. besl. med o. snarast innehållande en ombildning av &lt;i&gt;Lëtuwà&lt;/i&gt;, Litauen." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lett&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;letter&lt;/b&gt;, folkn. = ty. &lt;i&gt;lette&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;lettus&lt;/i&gt;, motsv. lett. &lt;i&gt;latwis&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;latwëtis&lt;/i&gt;, lett, sannol. besl. med o. snarast innehållande en ombildning av &lt;i&gt;Lëtuwà&lt;/i&gt;, Litauen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-lett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---lett..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="h" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---lett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-lett&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;ljus-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rödlett&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;-liter&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;en-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;svartliter&lt;/i&gt;, en-, svartfärgad = isl. &lt;i&gt;-litr&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;rauðlitr&lt;/i&gt;; till sv. dial. &lt;i&gt;lit&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;let&lt;/i&gt;, färg, hy, fsv. &lt;i&gt;liter&lt;/i&gt;, utseende, färg, hy = isl. &lt;i&gt;litr&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;lød&lt;/i&gt;, färg = got. &lt;i&gt;wlits&lt;/i&gt;, ansikte, utseende, fsax. &lt;i&gt;wliti&lt;/i&gt;, glans, anlete, gestalt, ags. &lt;i&gt;wlite&lt;/i&gt;, klarhet, utseende, av germ. &lt;i&gt;*wliti-&lt;/i&gt;; till germ. &lt;i&gt;*wlītan&lt;/i&gt;, se (delvis = &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;); möjl. till en utvidgning på ie. &lt;i&gt;-ei&lt;/i&gt; till roten i lat. &lt;i&gt;vulius&lt;/i&gt;, ansiktsuttryck, utseende. Med avs. på betyd.-växlingen 'färg' o. 'hy' se under &lt;sp&gt;hy&lt;/sp&gt;; jfr även under färg. — I isl. förekommer även avljudsformen &lt;i&gt;-leitr&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;rauðleitr&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;*lēt&lt;/i&gt;, som delvis kunde ligga till grund för nsv. &lt;sp&gt;-lett&lt;/sp&gt;. — Av fsv. &lt;i&gt;liter&lt;/i&gt;, färg, osv. är avlett: fsv. &lt;i&gt;lita&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt;), färga, ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;leta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lita&lt;/i&gt;; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;letare&lt;/i&gt;, färgare." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-lett&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;ljus-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rödlett&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;-liter&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;en-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;svartliter&lt;/i&gt;, en-, svartfärgad = isl. &lt;i&gt;-litr&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;rauðlitr&lt;/i&gt;; till sv. dial. &lt;i&gt;lit&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;let&lt;/i&gt;, färg, hy, fsv. &lt;i&gt;liter&lt;/i&gt;, utseende, färg, hy = isl. &lt;i&gt;litr&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;lød&lt;/i&gt;, färg = got. &lt;i&gt;wlits&lt;/i&gt;, ansikte, utseende, fsax. &lt;i&gt;wliti&lt;/i&gt;, glans, anlete, gestalt, ags. &lt;i&gt;wlite&lt;/i&gt;, klarhet, utseende, av germ. &lt;i&gt;*wliti-&lt;/i&gt;; till germ. &lt;i&gt;*wlītan&lt;/i&gt;, se (delvis = &lt;sp&gt;lita&lt;/sp&gt;); möjl. till en utvidgning på ie. &lt;i&gt;-ei&lt;/i&gt; till roten i lat. &lt;i&gt;vulius&lt;/i&gt;, ansiktsuttryck, utseende. Med avs. på betyd.-växlingen 'färg' o. 'hy' se under &lt;sp&gt;hy&lt;/sp&gt;; jfr även under färg. — I isl. förekommer även avljudsformen &lt;i&gt;-leitr&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;i&gt;rauðleitr&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;*lēt&lt;/i&gt;, som delvis kunde ligga till grund för nsv. &lt;sp&gt;-lett&lt;/sp&gt;. — Av fsv. &lt;i&gt;liter&lt;/i&gt;, färg, osv. är avlett: fsv. &lt;i&gt;lita&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt;), färga, ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;leta&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lita&lt;/i&gt;; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;letare&lt;/i&gt;, färgare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Leopold" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Leopold..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Leopold..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Leopold&lt;/b&gt;, mansn., från ty. =, av fhty. &lt;i&gt;Liutpald&lt;/i&gt;, till fhty. &lt;i&gt;liut&lt;/i&gt;, folk, ty. &lt;i&gt;leute&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;luden&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;palt&lt;/i&gt;, tapper (= &lt;sp&gt;båld&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Leopold&lt;/b&gt;, mansn., från ty. =, av fhty. &lt;i&gt;Liutpald&lt;/i&gt;, till fhty. &lt;i&gt;liut&lt;/i&gt;, folk, ty. &lt;i&gt;leute&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;luden&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;palt&lt;/i&gt;, tapper (= &lt;sp&gt;båld&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="leopard" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--leopard..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--leopard..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;leopard&lt;/b&gt;, Bib. 1541, ä. nsv. även &lt;i&gt;leiopard&lt;/i&gt; = mhty., ty. &lt;i&gt;leopard&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;leopardus&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;leo&lt;/i&gt;, lejon, o. &lt;i&gt;pardus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;pard&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;leopard&lt;/b&gt;, Bib. 1541, ä. nsv. även &lt;i&gt;leiopard&lt;/i&gt; = mhty., ty. &lt;i&gt;leopard&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;leopardus&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;leo&lt;/i&gt;, lejon, o. &lt;i&gt;pardus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;pard&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="leporid" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--leporid..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--leporid..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;leporid&lt;/b&gt;, greciserande bildning till lat. &lt;i&gt;lepus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;leporis&lt;/i&gt;), hare, o. grek. &lt;i&gt;-eidḗs&lt;/i&gt;, med utseende av (till &lt;i&gt;eīdos&lt;/i&gt;, utseende, bild; jfr &lt;sp&gt;idyll&lt;/sp&gt;); alltså: lik en hare. Om lat. &lt;i&gt;lepus&lt;/i&gt; osv. se senast Bruch KZ 46: 351 f.: liguriskt, egentl. 'slappöra' (jfr det analoga grek. &lt;i&gt;lagṓs&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt;); osäkert." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;leporid&lt;/b&gt;, greciserande bildning till lat. &lt;i&gt;lepus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;leporis&lt;/i&gt;), hare, o. grek. &lt;i&gt;-eidḗs&lt;/i&gt;, med utseende av (till &lt;i&gt;eīdos&lt;/i&gt;, utseende, bild; jfr &lt;sp&gt;idyll&lt;/sp&gt;); alltså: lik en hare. Om lat. &lt;i&gt;lepus&lt;/i&gt; osv. se senast Bruch KZ 46: 351 f.: liguriskt, egentl. 'slappöra' (jfr det analoga grek. &lt;i&gt;lagṓs&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;slak&lt;/sp&gt;); osäkert." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-lig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---lig..avh.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="avh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---lig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-lig&lt;/b&gt;, adj.-suffix, dels av fsv. &lt;i&gt;-līker&lt;/i&gt;, y. &lt;i&gt;-ligher&lt;/i&gt; (jfr isl. &lt;i&gt;-ligr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-legr&lt;/i&gt;) = got. &lt;i&gt;-leiks&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;-lîch&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;-ly&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;i&gt;lovely&lt;/i&gt;) osv., av germ. &lt;i&gt;*-līka-&lt;/i&gt;; oftast dock lånat el. påverkat av det identiska lty. &lt;i&gt;-lik&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;-lich&lt;/i&gt;. Egentl. = sbst. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;, död kropp, i dess äldre betyd.: gestalt, utseende; med grundbetyd.: egande gestalten el. utseendet av, t. ex. &lt;sp&gt;kunglig&lt;/sp&gt; (hållning o. dyl.), &lt;sp&gt;ljuvlig&lt;/sp&gt;, varur: hörande till, utmärkande för el. förenad med, t. ex. &lt;sp&gt;kunglig&lt;/sp&gt; (krona). Jfr got. &lt;i&gt;samaleiks&lt;/i&gt;, av samma utseende, o. adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;. — Äldst blott till sbst. o. adj. Sedan även till verb (med aktiv el. pass. betyd.), ofta i betyd. av möjlighetsparticip, t. ex. &lt;sp&gt;bräcklig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ätlig&lt;/sp&gt;. — Lämpligt till nybildningar. — Jfr &lt;sp&gt;ärftlig&lt;/sp&gt;. — Dessa adj. utgöra en kvarleva av de i nästan alla äldre indoeur. språk uppträdande adjektiviska s. k. exocentriska sammansättningarna av typen sanskr. &lt;i&gt;jīvá-putras&lt;/i&gt;, som har levande söner, grek. &lt;i&gt;aioló-pōlos&lt;/i&gt;, som har snabba hästar, lat. &lt;i&gt;tri-angulus&lt;/i&gt;, trehörnig; i sv. ersatta av utvidgningar på &lt;i&gt;-ad&lt;/i&gt; ('bredaxlad'), &lt;i&gt;-ig&lt;/i&gt; ('svartskäggig') osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0496" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-lig&lt;/b&gt;, adj.-suffix, dels av fsv. &lt;i&gt;-līker&lt;/i&gt;, y. &lt;i&gt;-ligher&lt;/i&gt; (jfr isl. &lt;i&gt;-ligr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-legr&lt;/i&gt;) = got. &lt;i&gt;-leiks&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;-lîch&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;-ly&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;i&gt;lovely&lt;/i&gt;) osv., av germ. &lt;i&gt;*-līka-&lt;/i&gt;; oftast dock lånat el. påverkat av det identiska lty. &lt;i&gt;-lik&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;-lich&lt;/i&gt;. Egentl. = sbst. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;, död kropp, i dess äldre betyd.: gestalt, utseende; med grundbetyd.: egande gestalten el. utseendet av, t. ex. &lt;sp&gt;kunglig&lt;/sp&gt; (hållning o. dyl.), &lt;sp&gt;ljuvlig&lt;/sp&gt;, varur: hörande till, utmärkande för el. förenad med, t. ex. &lt;sp&gt;kunglig&lt;/sp&gt; (krona). Jfr got. &lt;i&gt;samaleiks&lt;/i&gt;, av samma utseende, o. adj. &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;. — Äldst blott till sbst. o. adj. Sedan även till verb (med aktiv el. pass. betyd.), ofta i betyd. av möjlighetsparticip, t. ex. &lt;sp&gt;bräcklig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ätlig&lt;/sp&gt;. — Lämpligt till nybildningar. — Jfr &lt;sp&gt;ärftlig&lt;/sp&gt;. — Dessa adj. utgöra en kvarleva av de i nästan alla äldre indoeur. språk uppträdande adjektiviska s. k. exocentriska sammansättningarna av typen sanskr. &lt;i&gt;jīvá-putras&lt;/i&gt;, som har levande söner, grek. &lt;i&gt;aioló-pōlos&lt;/i&gt;, som har snabba hästar, lat. &lt;i&gt;tri-angulus&lt;/i&gt;, trehörnig; i sv. ersatta av utvidgningar på &lt;i&gt;-ad&lt;/i&gt; ('bredaxlad'), &lt;i&gt;-ig&lt;/i&gt; ('svartskäggig') osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lemmel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lemmel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lemmel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lemmel&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;lämmel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lemmel&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;lämmel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lämmel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lem" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lem..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lem..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lem&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lemmer&lt;/i&gt; m., äldre: &lt;i&gt;limber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;limr&lt;/i&gt;, även: gren på träd, da. &lt;i&gt;lem&lt;/i&gt;; jfr ags. &lt;i&gt;lim&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;lem&lt;/i&gt;, gren (eng. &lt;i&gt;limb&lt;/i&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, böja (se &lt;sp&gt;led 3&lt;/sp&gt;), liksom t. ex. &lt;sp&gt;slem&lt;/sp&gt; till roten &lt;i&gt;sli&lt;/i&gt;, vara slemmig, osv. — Härtill även: ä. nsv. &lt;i&gt;lemme&lt;/i&gt;, lem (NT 1526) ~ sv. dial. &lt;i&gt;lim(m)e&lt;/i&gt;, riskvist, -knippe (&lt;i&gt;lajme&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;līme&lt;/i&gt;, spö, isl. &lt;i&gt;limi&lt;/i&gt; osv., m. fl. likbetydande bildningar med kort o. långt &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Lemlästa&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;limlæstadher (læm-)&lt;/i&gt; 1517 = da. &lt;i&gt;lemlæste&lt;/i&gt;, till fda. &lt;i&gt;limmæ lest&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lima lǫstr&lt;/i&gt;, skadande av lemmarna, jfr fsv. &lt;i&gt;læsta&lt;/i&gt;, skada = isl. &lt;i&gt;lesta&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;last&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lem&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lemmer&lt;/i&gt; m., äldre: &lt;i&gt;limber&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;limr&lt;/i&gt;, även: gren på träd, da. &lt;i&gt;lem&lt;/i&gt;; jfr ags. &lt;i&gt;lim&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;lem&lt;/i&gt;, gren (eng. &lt;i&gt;limb&lt;/i&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, böja (se &lt;sp&gt;led 3&lt;/sp&gt;), liksom t. ex. &lt;sp&gt;slem&lt;/sp&gt; till roten &lt;i&gt;sli&lt;/i&gt;, vara slemmig, osv. — Härtill även: ä. nsv. &lt;i&gt;lemme&lt;/i&gt;, lem (NT 1526) ~ sv. dial. &lt;i&gt;lim(m)e&lt;/i&gt;, riskvist, -knippe (&lt;i&gt;lajme&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;līme&lt;/i&gt;, spö, isl. &lt;i&gt;limi&lt;/i&gt; osv., m. fl. likbetydande bildningar med kort o. långt &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Lemlästa&lt;/sp&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;limlæstadher (læm-)&lt;/i&gt; 1517 = da. &lt;i&gt;lemlæste&lt;/i&gt;, till fda. &lt;i&gt;limmæ lest&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;lima lǫstr&lt;/i&gt;, skadande av lemmarna, jfr fsv. &lt;i&gt;læsta&lt;/i&gt;, skada = isl. &lt;i&gt;lesta&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;last&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lemonad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lemonad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lemonad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lemonad&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;limonad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lemonad&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;limonad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="limonad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lemna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lemna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lemna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lemna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;lämna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lemna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;lämna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lämna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Lena" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Lena..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Lena..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Lena&lt;/b&gt;, ortn. = fsv., av ett fsv. &lt;i&gt;*lēn&lt;/i&gt;, sluttning el. kulle = no. &lt;i&gt;lein&lt;/i&gt; f., sluttning (även i ortn.), got. &lt;i&gt;hlains&lt;/i&gt; m. el. f.?, hög, jfr sv. dial. &lt;i&gt;lena&lt;/i&gt; ds. = no. &lt;i&gt;leina&lt;/i&gt;, sluttning, motsv. ags. &lt;i&gt;hlǽn&lt;/i&gt; f., ryggstöd, osv. ~ fhty. &lt;i&gt;lina&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lehne&lt;/i&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klimat&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;klinik&lt;/sp&gt; ävensom under &lt;sp&gt;Sæm&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Lena&lt;/b&gt;, ortn. = fsv., av ett fsv. &lt;i&gt;*lēn&lt;/i&gt;, sluttning el. kulle = no. &lt;i&gt;lein&lt;/i&gt; f., sluttning (även i ortn.), got. &lt;i&gt;hlains&lt;/i&gt; m. el. f.?, hög, jfr sv. dial. &lt;i&gt;lena&lt;/i&gt; ds. = no. &lt;i&gt;leina&lt;/i&gt;, sluttning, motsv. ags. &lt;i&gt;hlǽn&lt;/i&gt; f., ryggstöd, osv. ~ fhty. &lt;i&gt;lina&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;lehne&lt;/i&gt;); se f. ö. &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klimat&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;klinik&lt;/sp&gt; ävensom under &lt;sp&gt;Sæm&lt;/sp&gt; (slutet)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="len" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--len..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--len..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;len&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;len&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;, len, mild, saktmodig = isl. &lt;i&gt;linr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;, motsv. mhty. &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;linwes&lt;/i&gt;), ljum, matt, med avljudsformen &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;; besl. med ir. &lt;i&gt;lían&lt;/i&gt;, mild (av &lt;i&gt;*leino-&lt;/i&gt;), ävensom med grek. &lt;i&gt;elinýō&lt;/i&gt;, vara overksam; med ie. &lt;i&gt;-nu̯-&lt;/i&gt; &gt; germ. &lt;i&gt;-nn-&lt;/i&gt; (liksom i &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;): got. &lt;i&gt;aflinnan&lt;/i&gt;, gå bort, vika, fhty. &lt;i&gt;bilinnan&lt;/i&gt;, upphöra, osv., st. vb (det svaga vb. sv. dial. &lt;i&gt;linna&lt;/i&gt;, avtaga, no.: bli mild, hör däremot närmast till det besl. adj. sv. dial. &lt;i&gt;linn(er)&lt;/i&gt;, mild, osv., varom se &lt;sp&gt;lindorm&lt;/sp&gt;). Väl ytterst till ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, klibba o. d., i sanskr. &lt;i&gt;līyatē&lt;/i&gt;, klibba fast vid o. d.; se &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt;. — Härtill ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;len&lt;/i&gt; n., tö, sv. dial. &lt;i&gt;lena&lt;/i&gt; f. ds., som vb.: töa." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;len&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;len&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;, len, mild, saktmodig = isl. &lt;i&gt;linr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;, motsv. mhty. &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;linwes&lt;/i&gt;), ljum, matt, med avljudsformen &lt;i&gt;lin&lt;/i&gt;; besl. med ir. &lt;i&gt;lían&lt;/i&gt;, mild (av &lt;i&gt;*leino-&lt;/i&gt;), ävensom med grek. &lt;i&gt;elinýō&lt;/i&gt;, vara overksam; med ie. &lt;i&gt;-nu̯-&lt;/i&gt; &gt; germ. &lt;i&gt;-nn-&lt;/i&gt; (liksom i &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;): got. &lt;i&gt;aflinnan&lt;/i&gt;, gå bort, vika, fhty. &lt;i&gt;bilinnan&lt;/i&gt;, upphöra, osv., st. vb (det svaga vb. sv. dial. &lt;i&gt;linna&lt;/i&gt;, avtaga, no.: bli mild, hör däremot närmast till det besl. adj. sv. dial. &lt;i&gt;linn(er)&lt;/i&gt;, mild, osv., varom se &lt;sp&gt;lindorm&lt;/sp&gt;). Väl ytterst till ie. roten &lt;i&gt;li&lt;/i&gt;, klibba o. d., i sanskr. &lt;i&gt;līyatē&lt;/i&gt;, klibba fast vid o. d.; se &lt;sp&gt;lim&lt;/sp&gt;. — Härtill ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;len&lt;/i&gt; n., tö, sv. dial. &lt;i&gt;lena&lt;/i&gt; f. ds., som vb.: töa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Leonora" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Leonora..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Leonora..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Leonora&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Eleonora&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0493" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Leonora&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Eleonora&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Eleonora" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Lennart" />
          <feat att="writtenForm" val="Leonard" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Lennart..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Lennart..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Lennart, Leonard&lt;/b&gt;, mansn., från ty., till fhty. &lt;i&gt;leo&lt;/i&gt;, lejon, o. avledn. &lt;i&gt;-ard&lt;/i&gt;, varom se &lt;sp&gt;bastard&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Eberhard&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Lennart, Leonard&lt;/b&gt;, mansn., från ty., till fhty. &lt;i&gt;leo&lt;/i&gt;, lejon, o. avledn. &lt;i&gt;-ard&lt;/i&gt;, varom se &lt;sp&gt;bastard&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Eberhard&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lekamen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lekamen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lekamen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lekamen&lt;/b&gt;, fsv. =, äldre: &lt;i&gt;likamin&lt;/i&gt;, med fastvuxen best. art., till &lt;i&gt;līkami&lt;/i&gt;, lekamen, kropp, lik = isl. &lt;i&gt;lik(h)ami&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;legeme&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;legem&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;likhamo&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lichamo&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lichinamo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leichham&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;líchama&lt;/i&gt;; till fsv. &lt;i&gt;līkhamber&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;likhamr&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'kropp' o. germ. &lt;i&gt;*hama(n)-&lt;/i&gt;, hölje (= &lt;sp&gt;hamn 1&lt;/sp&gt;, skepnad o. d.); alltså egentl. 'kroppshölje'. Fhty. &lt;i&gt;lîchin-&lt;/i&gt; utgår från en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam &lt;i&gt;lîcho&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;líki&lt;/i&gt; m. Jfr ags. &lt;i&gt;flǽschama&lt;/i&gt;, lekamen (till &lt;sp&gt;fläsk&lt;/sp&gt; i betyd. 'kött'). Se även &lt;sp&gt;liktorn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0491" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lekamen&lt;/b&gt;, fsv. =, äldre: &lt;i&gt;likamin&lt;/i&gt;, med fastvuxen best. art., till &lt;i&gt;līkami&lt;/i&gt;, lekamen, kropp, lik = isl. &lt;i&gt;lik(h)ami&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;legeme&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;legem&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;likhamo&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;lichamo&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lichinamo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;leichham&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;líchama&lt;/i&gt;; till fsv. &lt;i&gt;līkhamber&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;likhamr&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'kropp' o. germ. &lt;i&gt;*hama(n)-&lt;/i&gt;, hölje (= &lt;sp&gt;hamn 1&lt;/sp&gt;, skepnad o. d.); alltså egentl. 'kroppshölje'. Fhty. &lt;i&gt;lîchin-&lt;/i&gt; utgår från en &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stam &lt;i&gt;lîcho&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;líki&lt;/i&gt; m. Jfr ags. &lt;i&gt;flǽschama&lt;/i&gt;, lekamen (till &lt;sp&gt;fläsk&lt;/sp&gt; i betyd. 'kött'). Se även &lt;sp&gt;liktorn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="liktorn" />
        <feat att="see" val="fläsk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-lek" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---lek..nnh.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nnh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---lek..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;-lek&lt;/b&gt;, ändelse för abstr. sbst., fsv. &lt;i&gt;-lēker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;-leikr&lt;/i&gt;, sällsynt i västgerm. spr., saknas i got.; mest till adj., t. ex. &lt;sp&gt;kärlek&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;kǣrlēker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kǽrleikr&lt;/i&gt;; sällan till sbst., t. ex. väderlek (se d. o. o. föreg.). Egentl. = föreg., alltså med grundbetyd.: företeelse, som yttrar sig i häftiga rörelser &gt; gestalt, utseende, beskaffenhet; jfr &lt;sp&gt;-het&lt;/sp&gt;. — Lämpligt för nybildningar av samma slag som &lt;sp&gt;grov- o. finlek&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0491" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;-lek&lt;/b&gt;, ändelse för abstr. sbst., fsv. &lt;i&gt;-lēker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;-leikr&lt;/i&gt;, sällsynt i västgerm. spr., saknas i got.; mest till adj., t. ex. &lt;sp&gt;kärlek&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;kǣrlēker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;kǽrleikr&lt;/i&gt;; sällan till sbst., t. ex. väderlek (se d. o. o. föreg.). Egentl. = föreg., alltså med grundbetyd.: företeelse, som yttrar sig i häftiga rörelser &gt; gestalt, utseende, beskaffenhet; jfr &lt;sp&gt;-het&lt;/sp&gt;. — Lämpligt för nybildningar av samma slag som &lt;sp&gt;grov- o. finlek&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lek 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lekman" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lekman..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lekman..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lekman&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;leikmaðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lægmand&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lêkmann&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;laihman&lt;/i&gt;; i fornspr.: tillhörande det värdsliga ståndet (i motsats till det andliga); jfr fsv. &lt;i&gt;lēker&lt;/i&gt; (jämte fsv. o. ä. nsv. &lt;i&gt;lēkter&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;leikr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;læg&lt;/i&gt; (ofta i förb. fsv. &lt;i&gt;lēker ok lærþer&lt;/i&gt;, dvs. präst = isl. &lt;i&gt;leikr ok lǽrðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;læg og lærd&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;lêk&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;laicus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;laïkós&lt;/i&gt;, profan, oinvigd, egentl.: hörande till folket, till &lt;i&gt;lāós&lt;/i&gt;, att. &lt;i&gt;leós&lt;/i&gt;, folk (jfr &lt;sp&gt;liturgi&lt;/sp&gt;). Från &lt;i&gt;laicus&lt;/i&gt; kommer även ty. &lt;i&gt;laie&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;leigo&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lekman&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;leikmaðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;lægmand&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;lêkmann&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;laihman&lt;/i&gt;; i fornspr.: tillhörande det värdsliga ståndet (i motsats till det andliga); jfr fsv. &lt;i&gt;lēker&lt;/i&gt; (jämte fsv. o. ä. nsv. &lt;i&gt;lēkter&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;leikr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;læg&lt;/i&gt; (ofta i förb. fsv. &lt;i&gt;lēker ok lærþer&lt;/i&gt;, dvs. präst = isl. &lt;i&gt;leikr ok lǽrðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;læg og lærd&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;lêk&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;laicus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;laïkós&lt;/i&gt;, profan, oinvigd, egentl.: hörande till folket, till &lt;i&gt;lāós&lt;/i&gt;, att. &lt;i&gt;leós&lt;/i&gt;, folk (jfr &lt;sp&gt;liturgi&lt;/sp&gt;). Från &lt;i&gt;laicus&lt;/i&gt; kommer även ty. &lt;i&gt;laie&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;leigo&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="liturgi" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lekatt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lekatt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lekatt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lekatt&lt;/b&gt;, hermelin, fsv. &lt;i&gt;lēkalter, lǣ-&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;lekatt&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;lækatt&lt;/i&gt;. Första leden är dunkel. Enl. somliga till &lt;sp&gt;lä&lt;/sp&gt;, skydd, emedan djuret uppehåller sig i jordhålor, rämnor, stenrösen o. d. Enl. E. Noreen Ärtem. ljudl. s. 66 n. 7 snarare till got. &lt;i&gt;hlaiw&lt;/i&gt;, grav, osv. i en äldre betyd. 'hög' (besl. med &lt;sp&gt;lid, Lena&lt;/sp&gt;, ortn.), jfr likbetyd. isl. &lt;i&gt;hreysikǫttr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;røysekatt&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;röse&lt;/sp&gt;). - Ordet synes i alla händelser ha haft samnord. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt;, o. formen &lt;i&gt;lekatt&lt;/i&gt; härrör från dial., där detta bevarats; jfr Hesselman Spr. o. st. 5: 111, 119." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lekatt&lt;/b&gt;, hermelin, fsv. &lt;i&gt;lēkalter, lǣ-&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;lekatt&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;lækatt&lt;/i&gt;. Första leden är dunkel. Enl. somliga till &lt;sp&gt;lä&lt;/sp&gt;, skydd, emedan djuret uppehåller sig i jordhålor, rämnor, stenrösen o. d. Enl. E. Noreen Ärtem. ljudl. s. 66 n. 7 snarare till got. &lt;i&gt;hlaiw&lt;/i&gt;, grav, osv. i en äldre betyd. 'hög' (besl. med &lt;sp&gt;lid, Lena&lt;/sp&gt;, ortn.), jfr likbetyd. isl. &lt;i&gt;hreysikǫttr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;røysekatt&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;röse&lt;/sp&gt;). - Ordet synes i alla händelser ha haft samnord. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt;, o. formen &lt;i&gt;lekatt&lt;/i&gt; härrör från dial., där detta bevarats; jfr Hesselman Spr. o. st. 5: 111, 119." />
        <feat att="see" val="röse" />
        <feat att="see" val="lid" />
        <feat att="see" val="Lena" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lektion" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lektion..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lektion..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lektion&lt;/b&gt;, förr ofta i betyd. 'lektorat' o. 'föreläsning' = da., ty. osv., av lat. &lt;i&gt;lectio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), läsning, under medeltiden: läsning av ett stycke ur bibeln (se &lt;sp&gt;lektor&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;legere&lt;/i&gt;, läsa (jfr &lt;sp&gt;legend&lt;/sp&gt;). I sv. kanske närmast från ty. Etymologiskt identiskt med läxa; se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lektion&lt;/b&gt;, förr ofta i betyd. 'lektorat' o. 'föreläsning' = da., ty. osv., av lat. &lt;i&gt;lectio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), läsning, under medeltiden: läsning av ett stycke ur bibeln (se &lt;sp&gt;lektor&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;legere&lt;/i&gt;, läsa (jfr &lt;sp&gt;legend&lt;/sp&gt;). I sv. kanske närmast från ty. Etymologiskt identiskt med läxa; se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Leksand" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Leksand..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Leksand..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Leksand&lt;/b&gt;, ortn., Dalarna = fsv.; liksom t. ex. &lt;sp&gt;Lekslätt&lt;/sp&gt; Ögtl. o. fsv. &lt;i&gt;Lekwanghæ&lt;/i&gt; Vgtl. (till &lt;sp&gt;vång&lt;/sp&gt;) sammansatt med lek o. väl betecknande öppna platser, där fordom lekar anställdes. — I vissa andra namn på &lt;i&gt;Lek-&lt;/i&gt; (med genit.) såsom t. ex. &lt;sp&gt;Leksberg&lt;/sp&gt; Vgtl. ingår väl det fsv. personn. &lt;i&gt;Lek&lt;/i&gt;, liksom i &lt;sp&gt;Lekaryd&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Lēkarydh&lt;/i&gt;, antagl. ett personn. &lt;i&gt;Leke&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Leksand&lt;/b&gt;, ortn., Dalarna = fsv.; liksom t. ex. &lt;sp&gt;Lekslätt&lt;/sp&gt; Ögtl. o. fsv. &lt;i&gt;Lekwanghæ&lt;/i&gt; Vgtl. (till &lt;sp&gt;vång&lt;/sp&gt;) sammansatt med lek o. väl betecknande öppna platser, där fordom lekar anställdes. — I vissa andra namn på &lt;i&gt;Lek-&lt;/i&gt; (med genit.) såsom t. ex. &lt;sp&gt;Leksberg&lt;/sp&gt; Vgtl. ingår väl det fsv. personn. &lt;i&gt;Lek&lt;/i&gt;, liksom i &lt;sp&gt;Lekaryd&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Lēkarydh&lt;/i&gt;, antagl. ett personn. &lt;i&gt;Leke&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lell&lt;/b&gt;, likväl, väsentl. dialektiskt, se &lt;sp&gt;likväl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lell&lt;/b&gt;, likväl, väsentl. dialektiskt, se &lt;sp&gt;likväl&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lektor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lektor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lektor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lektor&lt;/b&gt;, 1593, om svenska förh.; under medeltiden (&lt;i&gt;lector&lt;/i&gt;) titel för lärare vid klosterskolorna; dessutom (såsom ännu i de katolska länderna): den kyrkliga funktionär, som vid gudstjänsten föreläste stycken ur de heliga skrifterna (&lt;i&gt;lectio&lt;/i&gt;); sedermera överfört på lärare vid världsliga skolor; under medeltiden även vanlig beteckning för akademisk lärare; av lat. &lt;i&gt;lector&lt;/i&gt;, föreläsare, läsare, till &lt;i&gt;legere&lt;/i&gt;, läsa (såsom t. ex. &lt;sp&gt;rektor&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;regere&lt;/i&gt;, styra). Undervisningen vid de äldre svenska gymnasierna meddelades i form av föreläsningar. — Jfr &lt;sp&gt;läktare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0492" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lektor&lt;/b&gt;, 1593, om svenska förh.; under medeltiden (&lt;i&gt;lector&lt;/i&gt;) titel för lärare vid klosterskolorna; dessutom (såsom ännu i de katolska länderna): den kyrkliga funktionär, som vid gudstjänsten föreläste stycken ur de heliga skrifterna (&lt;i&gt;lectio&lt;/i&gt;); sedermera överfört på lärare vid världsliga skolor; under medeltiden även vanlig beteckning för akademisk lärare; av lat. &lt;i&gt;lector&lt;/i&gt;, föreläsare, läsare, till &lt;i&gt;legere&lt;/i&gt;, läsa (såsom t. ex. &lt;sp&gt;rektor&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;regere&lt;/i&gt;, styra). Undervisningen vid de äldre svenska gymnasierna meddelades i form av föreläsningar. — Jfr &lt;sp&gt;läktare&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="legitim" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--legitim..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--legitim..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;legitim&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;légitimus&lt;/i&gt;, lagenlig, till &lt;i&gt;lex&lt;/i&gt;, lag (se &lt;sp&gt;legal&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0490" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;legitim&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;légitimus&lt;/i&gt;, lagenlig, till &lt;i&gt;lex&lt;/i&gt;, lag (se &lt;sp&gt;legal&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="legal" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">legitim</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">légitimus</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="leja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--leja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--leja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;leja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lēghia&lt;/i&gt;, växelform till &lt;i&gt;lēgha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;leiga&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;lega 1&lt;/sp&gt;. Da. &lt;i&gt;leie&lt;/i&gt; kan vara = fsv. &lt;i&gt;lēghia&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;lēgha&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0490" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;leja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;lēghia&lt;/i&gt;, växelform till &lt;i&gt;lēgha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;leiga&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;lega 1&lt;/sp&gt;. Da. &lt;i&gt;leie&lt;/i&gt; kan vara = fsv. &lt;i&gt;lēghia&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;lēgha&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="legymer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--legymer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--legymer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;legymer&lt;/b&gt;, K. Stobæus 1725 (hos B. Olai 1578 den lat. formen), av fra. &lt;i&gt;légumes&lt;/i&gt; plur., grönsaker, av lat. &lt;i&gt;lēgumen&lt;/i&gt; n., skidfrukt; knappast, såsom ofta antages, till &lt;i&gt;legere&lt;/i&gt;, plocka, samla, välja, alltså: plockad el. utvald frukt." />
        <feat att="faksimilID" val="0490" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;legymer&lt;/b&gt;, K. Stobæus 1725 (hos B. Olai 1578 den lat. formen), av fra. &lt;i&gt;légumes&lt;/i&gt; plur., grönsaker, av lat. &lt;i&gt;lēgumen&lt;/i&gt; n., skidfrukt; knappast, såsom ofta antages, till &lt;i&gt;legere&lt;/i&gt;, plocka, samla, välja, alltså: plockad el. utvald frukt." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">légumes</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">lēgumen</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lejdare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lejdare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lejdare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lejdare&lt;/b&gt;, sjöt. repstege med tvärpinnar av trä, ävensom namn på vissa tåg; jfr mholl. &lt;i&gt;leder&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;leiter&lt;/i&gt; osv., stege, av fhty. &lt;i&gt;hleitar(a)&lt;/i&gt;, varom Meringer IF 16: 120 f.; se f. ö. &lt;sp&gt;lider&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0491" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lejdare&lt;/b&gt;, sjöt. repstege med tvärpinnar av trä, ävensom namn på vissa tåg; jfr mholl. &lt;i&gt;leder&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;leiter&lt;/i&gt; osv., stege, av fhty. &lt;i&gt;hleitar(a)&lt;/i&gt;, varom Meringer IF 16: 120 f.; se f. ö. &lt;sp&gt;lider&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lejd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lejd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lejd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lejd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;leidhe&lt;/i&gt; f. (vartill sammans. &lt;sp&gt;lejdebrev&lt;/sp&gt;) = da. &lt;i&gt;leide&lt;/i&gt;, från mlty. leide n., följe som av myndigheterna gavs åt den resande, jfr ty. &lt;i&gt;geleite&lt;/i&gt; n. o. isl. &lt;i&gt;leið&lt;/i&gt; f., bl. a. följe; se &lt;sp&gt;led 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;leda 3&lt;/sp&gt;. — Avljudsform: fsv. &lt;i&gt;liþ&lt;/i&gt; n., hjälp, undsättning = isl. &lt;i&gt;lið&lt;/i&gt;, även: husfolk, följe, närmast till svaga stadiet av &lt;sp&gt;lida&lt;/sp&gt;, gå." />
        <feat att="faksimilID" val="0491" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lejd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;leidhe&lt;/i&gt; f. (vartill sammans. &lt;sp&gt;lejdebrev&lt;/sp&gt;) = da. &lt;i&gt;leide&lt;/i&gt;, från mlty. leide n., följe som av myndigheterna gavs åt den resande, jfr ty. &lt;i&gt;geleite&lt;/i&gt; n. o. isl. &lt;i&gt;leið&lt;/i&gt; f., bl. a. följe; se &lt;sp&gt;led 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;leda 3&lt;/sp&gt;. — Avljudsform: fsv. &lt;i&gt;liþ&lt;/i&gt; n., hjälp, undsättning = isl. &lt;i&gt;lið&lt;/i&gt;, även: husfolk, följe, närmast till svaga stadiet av &lt;sp&gt;lida&lt;/sp&gt;, gå." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lek" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lek..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lek..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;lek&lt;/b&gt;, i dial. även: melodi, dans (jfr sv. &lt;sp&gt;lekstuga&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;lēker&lt;/i&gt;, hastig rörelse, lek, ras, kamp, idrott, spel, skämt m. m. = isl. &lt;i&gt;leikr&lt;/i&gt; ungef. ds., da. &lt;i&gt;leg&lt;/i&gt;, lek, got. &lt;i&gt;laiks&lt;/i&gt;, dans, fhty. &lt;i&gt;leih&lt;/i&gt;, spel, melodi, ags. &lt;i&gt;lác&lt;/i&gt;, lek, spel, kamp m. m., av germ. &lt;i&gt;*laika-&lt;/i&gt;; till vb. &lt;sp&gt;leka&lt;/sp&gt; = fsv., röra sig, hoppa, dansa, leka, spela = isl. &lt;i&gt;leika&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;laikan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lêken&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;leichen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;lácan&lt;/i&gt; osv., ett urspr. st. vb med betyd. 'springa, hoppa', o. dyl.; av ie. &lt;i&gt;*loig-&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;laigýti&lt;/i&gt;, löpa omkring, sanskr. &lt;i&gt;rḗjatē&lt;/i&gt;, hoppa ~ &lt;i&gt;*lig-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;elelízō&lt;/i&gt;, bringar i darrning el. svängning (fslav. &lt;i&gt;likŭ&lt;/i&gt;, lek, dans, från germ. spr.). — Samma ord är &lt;sp&gt;lek&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;lēker&lt;/i&gt;, om vissa foglars parningslekar o. fiskarnas fotplantningsakt = da. &lt;i&gt;leg&lt;/i&gt;; med syftning på fiskens rörelser. — Den gamla betyd. av ordet &lt;sp&gt;lek&lt;/sp&gt; har i någon mån bevarats i sammans. &lt;sp&gt;kortlek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strängalek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väderlek&lt;/sp&gt; (jfr följ.) o. &lt;sp&gt;vitterlek&lt;/sp&gt;; jfr även sv. dial. &lt;i&gt;orgellekare&lt;/i&gt;, organist; i övrigt uppträder senare leden som suffix (se följ.). Minnen av densamma äro också en del vattendragsnamn, såsom sjön. &lt;sp&gt;Leksjön&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lexen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lekvattnet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Säveleken&lt;/sp&gt; m. fl., som urspr. syftat på vattnets livliga rörelse (förf. Sjön. 1: 337). Se f. ö. &lt;sp&gt;Leksand&lt;/sp&gt;. — Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr under spela ävensom fslav. &lt;i&gt;igra&lt;/i&gt;, spel, osv., till sanskr. &lt;i&gt;ḗjati&lt;/i&gt;, rör sig." />
        <feat att="faksimilID" val="0491" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;lek&lt;/b&gt;, i dial. även: melodi, dans (jfr sv. &lt;sp&gt;lekstuga&lt;/sp&gt;), fsv. &lt;i&gt;lēker&lt;/i&gt;, hastig rörelse, lek, ras, kamp, idrott, spel, skämt m. m. = isl. &lt;i&gt;leikr&lt;/i&gt; ungef. ds., da. &lt;i&gt;leg&lt;/i&gt;, lek, got. &lt;i&gt;laiks&lt;/i&gt;, dans, fhty. &lt;i&gt;leih&lt;/i&gt;, spel, melodi, ags. &lt;i&gt;lác&lt;/i&gt;, lek, spel, kamp m. m., av germ. &lt;i&gt;*laika-&lt;/i&gt;; till vb. &lt;sp&gt;leka&lt;/sp&gt; = fsv., röra sig, hoppa, dansa, leka, spela = isl. &lt;i&gt;leika&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;laikan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;lêken&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;leichen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;lácan&lt;/i&gt; osv., ett urspr. st. vb med betyd. 'springa, hoppa', o. dyl.; av ie. &lt;i&gt;*loig-&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;laigýti&lt;/i&gt;, löpa omkring, sanskr. &lt;i&gt;rḗjatē&lt;/i&gt;, hoppa ~ &lt;i&gt;*lig-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;elelízō&lt;/i&gt;, bringar i darrning el. svängning (fslav. &lt;i&gt;likŭ&lt;/i&gt;, lek, dans, från germ. spr.). — Samma ord är &lt;sp&gt;lek&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;lēker&lt;/i&gt;, om vissa foglars parningslekar o. fiskarnas fotplantningsakt = da. &lt;i&gt;leg&lt;/i&gt;; med syftning på fiskens rörelser. — Den gamla betyd. av ordet &lt;sp&gt;lek&lt;/sp&gt; har i någon mån bevarats i sammans. &lt;sp&gt;kortlek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;strängalek&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väderlek&lt;/sp&gt; (jfr följ.) o. &lt;sp&gt;vitterlek&lt;/sp&gt;; jfr även sv. dial. &lt;i&gt;orgellekare&lt;/i&gt;, organist; i övrigt uppträder senare leden som suffix (se följ.). Minnen av densamma äro också en del vattendragsnamn, såsom sjön. &lt;sp&gt;Leksjön&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lexen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lekvattnet&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Säveleken&lt;/sp&gt; m. fl., som urspr. syftat på vattnets livliga rörelse (förf. Sjön. 1: 337). Se f. ö. &lt;sp&gt;Leksand&lt;/sp&gt;. — Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr under spela ävensom fslav. &lt;i&gt;igra&lt;/i&gt;, spel, osv., till sanskr. &lt;i&gt;ḗjati&lt;/i&gt;, rör sig." />
        <feat att="see" val="-lek 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="lejon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--lejon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--lejon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;lejon&lt;/b&gt;, ä. n sv. även &lt;i&gt;leon&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;leion&lt;/i&gt;, med vid vokalmöte uppkommet &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;leon&lt;/i&gt; m. o. n. = isl. &lt;i&gt;leó&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;león&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;ljón&lt;/i&gt;, motsv. mlty. &lt;i&gt;lewe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lo(u)we&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lawe&lt;/i&gt; m., fhty. &lt;i&gt;le(w)o&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;louwo&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;löwe&lt;/i&gt;, varav da. &lt;i&gt;løve&lt;/i&gt;; poet. även &lt;i&gt;leu&lt;/i&gt;; hit också ortn. &lt;i&gt;Lauenburg&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;léo&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;léon&lt;/i&gt;); av lat. &lt;i&gt;leo&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;leōnis&lt;/i&gt;, varav fra. &lt;i&gt;lion&lt;/i&gt; &gt; eng. =), från grek. &lt;i&gt;léōn&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;kameleont&lt;/sp&gt;), vilket sannol. ej, såsom stundom antagits, lånats från egypt. &lt;i&gt;labu&lt;/i&gt; (osv.), utan vars ursprung alltjämt måste betraktas som dunkelt. Lejonet har ännu i historisk tid hållit sig kvar i vissa delar av Balkanhalvön (Aristoteles), varför indoeuropeisk härkomst för namnet ej är utesluten; Schultze har gissat på avledn. av roten &lt;i&gt;slei&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;slita&lt;/sp&gt;. — Vissa tyska former vålla formella svårigheter för härledning från lat. &lt;i&gt;leo&lt;/i&gt;. I nord. spr. (åtm. isl.) möjl. inkommet genom ags. — I betyd. 'person, som anger tonen el. väcker allmän uppmärksamhet', möjl. närmast från ty. &lt;i&gt;löwe&lt;/i&gt; (o. 1830), efter eng. &lt;i&gt;lion&lt;/i&gt;. I Sverige t. ex. i uppsatsen &lt;i&gt;Våra lejon&lt;/i&gt; av Sturzen-Becker i 'Liten lefver än' 1843, om Jenny Lind, Dahlqvist m. fl. I den speciella betyd. 'modelejon' synes ordet i sv. ha blivit allmänt i början av 1860-talet, då det uppgives undantränga &lt;sp&gt;dandy&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Lejonpart&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty., eng.; efter en esopisk fabel. — &lt;sp&gt;Lejontand&lt;/sp&gt;, Taraxacum officinale, maskros, Franckenius 1638 = ty. &lt;i&gt;löwenzahn&lt;/i&gt; m. fl., översättning av lat., grek. &lt;i&gt;leóntodon&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;dent de lion&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;dandelion&lt;/i&gt;); efter bladflikarnas likhet med rovdjurständer." />
        <feat att="faksimilID" val="0491" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;lejon&lt;/b&gt;, ä. n sv. även &lt;i&gt;leon&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;leion&lt;/i&gt;, med vid vokalmöte uppkommet &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;leon&lt;/i&gt; m. o. n. = isl. &lt;i&gt;leó&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;león&lt;/i&gt; n., &lt;i&gt;ljón&lt;/i&gt;, motsv. mlty. &lt;i&gt;lewe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lo(u)we&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lawe&lt;/i&gt; m., fhty. &lt;i&gt;le(w)o&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;louwo&lt;/i&gt; m. m. (ty. &lt;i&gt;löwe&lt;/i&gt;, varav da. &lt;i&gt;løve&lt;/i&gt;; poet. även &lt;i&gt;leu&lt;/i&gt;; hit också ortn. &lt;i&gt;Lauenburg&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;léo&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;léon&lt;/i&gt;); av lat. &lt;i&gt;leo&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;leōnis&lt;/i&gt;, varav fra. &lt;i&gt;lion&lt;/i&gt; &gt; eng. =), från grek. &lt;i&gt;léōn&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;kameleont&lt;/sp&gt;), vilket sannol. ej, såsom stundom antagits, lånats från egypt. &lt;i&gt;labu&lt;/i&gt; (osv.), utan vars ursprung alltjämt måste betraktas som dunkelt. Lejonet har ännu i historisk tid hållit sig kvar i vissa delar av Balkanhalvön (Aristoteles), varför indoeuropeisk härkomst för namnet ej är utesluten; Schultze har gissat på avledn. av roten &lt;i&gt;slei&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;slita&lt;/sp&gt;. — Vissa tyska former vålla formella svårigheter för härledning från lat. &lt;i&gt;leo&lt;/i&gt;. I nord. spr. (åtm. isl.) möjl. inkommet genom ags. — I betyd. 'person, som anger tonen el. väcker allmän uppmärksamhet', möjl. närmast från ty. &lt;i&gt;löwe&lt;/i&gt; (o. 1830), efter eng. &lt;i&gt;lion&lt;/i&gt;. I Sverige t. ex. i uppsatsen &lt;i&gt;Våra lejon&lt;/i&gt; av Sturzen-Becker i 'Liten lefver än' 1843, om Jenny Lind, Dahlqvist m. fl. I den speciella betyd. 'modelejon' synes ordet i sv. ha blivit allmänt i början av 1860-talet, då det uppgives undantränga &lt;sp&gt;dandy&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Lejonpart&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty., eng.; efter en esopisk fabel. — &lt;sp&gt;Lejontand&lt;/sp&gt;, Taraxacum officinale, maskros, Franckenius 1638 = ty. &lt;i&gt;löwenzahn&lt;/i&gt; m. fl., översättning av lat., grek. &lt;i&gt;leóntodon&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;dent de lion&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;dandelion&lt;/i&gt;); efter bladflikarnas likhet med rovdjurständer." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rabatt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rabatt..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rabatt..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;rabatt&lt;/b&gt;, handelst., Hortulanus 1674: &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;rabatt&lt;/i&gt; = ä. fra. &lt;i&gt;rabbat&lt;/i&gt;; liksom många andra handelstermer från ital.: &lt;i&gt;rabbatto&lt;/i&gt;, till ital. &lt;i&gt;rabbattere&lt;/i&gt;, draga av, åter sätta ned, av lat. &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bat(t)uere&lt;/i&gt; (se föreg.). Jfr de likaledes ytterst från ital. härstammande handelstermerna &lt;sp&gt;agio&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;banko&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brutto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;konto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;netto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;procent&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;prokura&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;saldo&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0706" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;rabatt&lt;/b&gt;, handelst., Hortulanus 1674: &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rabat&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;rabatt&lt;/i&gt; = ä. fra. &lt;i&gt;rabbat&lt;/i&gt;; liksom många andra handelstermer från ital.: &lt;i&gt;rabbatto&lt;/i&gt;, till ital. &lt;i&gt;rabbattere&lt;/i&gt;, draga av, åter sätta ned, av lat. &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bat(t)uere&lt;/i&gt; (se föreg.). Jfr de likaledes ytterst från ital. härstammande handelstermerna &lt;sp&gt;agio&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;banko&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brutto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;konto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;netto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;procent&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;prokura&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;saldo&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="rabatt 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="centner" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--centner..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--centner..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;centner&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538 = ty., ytterst av mlat. &lt;i&gt;centenarius (-um)&lt;/i&gt;, vikt av hundra skålpund, till adj. &lt;i&gt;centenarius&lt;/i&gt;, som innehåller hundra, avledn. till &lt;i&gt;centum&lt;/i&gt;, hundra, av ie. stammen &lt;i&gt;*kn̥t-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hundra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;centner&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538 = ty., ytterst av mlat. &lt;i&gt;centenarius (-um)&lt;/i&gt;, vikt av hundra skålpund, till adj. &lt;i&gt;centenarius&lt;/i&gt;, som innehåller hundra, avledn. till &lt;i&gt;centum&lt;/i&gt;, hundra, av ie. stammen &lt;i&gt;*kn̥t-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hundra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hundra" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">centenarius (-um)</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="mlat.">centenarius (-um)</orth>
            <note>vikt av hundra skålpund</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="censor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--censor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--censor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;censor&lt;/b&gt;, från lat. =, till &lt;i&gt;censēre&lt;/i&gt;, värdera, uppskatta, vartill även ty. &lt;i&gt;zins&lt;/i&gt;, ränta (se under &lt;sp&gt;ränta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;censor&lt;/b&gt;, från lat. =, till &lt;i&gt;censēre&lt;/i&gt;, värdera, uppskatta, vartill även ty. &lt;i&gt;zins&lt;/i&gt;, ränta (se under &lt;sp&gt;ränta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="ränta" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">censor</orth>
            <note>till &lt;i&gt;censēre&lt;/i&gt;, värdera,
            uppskatta</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="celeber" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--celeber..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--celeber..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;celeber&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;celèbre&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;celĕber&lt;/i&gt;, talrik, omtalad, firad, av ovisst ursprung. — &lt;sp&gt;Celebrera&lt;/sp&gt; finns redan i fsv." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;celeber&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;celèbre&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;celĕber&lt;/i&gt;, talrik, omtalad, firad, av ovisst ursprung. — &lt;sp&gt;Celebrera&lt;/sp&gt; finns redan i fsv." />
        <feat att="see" val="Celebrera" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">celèbre</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">celĕber</orth>
            <note>talrik, omtalad, firad</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ceder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ceder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ceder..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ceder&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = ty. &lt;i&gt;zeder&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;cedrus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;kédros&lt;/i&gt;, en, ceder m. m., möjl. besl. med den baltiska stammen &lt;i&gt;kad-&lt;/i&gt; i namn på enbusken. — Härtill: &lt;i&gt;cedro-&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;cedroolja&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;cedro&lt;/i&gt; i betyd. 'citron' el. av lat. &lt;i&gt;cedro&lt;/i&gt;, ablat. till &lt;i&gt;cedrus&lt;/i&gt; i samma betyd. Jfr &lt;sp&gt;citron&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ceder&lt;/b&gt;, Bib. 1541 = ty. &lt;i&gt;zeder&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;cedrus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;kédros&lt;/i&gt;, en, ceder m. m., möjl. besl. med den baltiska stammen &lt;i&gt;kad-&lt;/i&gt; i namn på enbusken. — Härtill: &lt;i&gt;cedro-&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;cedroolja&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;cedro&lt;/i&gt; i betyd. 'citron' el. av lat. &lt;i&gt;cedro&lt;/i&gt;, ablat. till &lt;i&gt;cedrus&lt;/i&gt; i samma betyd. Jfr &lt;sp&gt;citron&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="citron" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">zeder</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">cedrus</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="ell">kédros</orth>
            <note>en, ceder m. m.</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Cavallius" />
          <feat att="writtenForm" val="Cavallin" />
          <feat att="writtenForm" val="Cavalli" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Cavallius..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Cavallius..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Cavallius, Cavalli, Cavallin&lt;/b&gt;, familjen., latiniserade efter stamgården Håldala (lat. &lt;i&gt;cava vallis&lt;/i&gt;), Allbo hd Smål. — De två senare namnformerna äro yngre, såsom &lt;sp&gt;Montelin&lt;/sp&gt; i förh. till &lt;sp&gt;Montelius&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Cavallius, Cavalli, Cavallin&lt;/b&gt;, familjen., latiniserade efter stamgården Håldala (lat. &lt;i&gt;cava vallis&lt;/i&gt;), Allbo hd Smål. — De två senare namnformerna äro yngre, såsom &lt;sp&gt;Montelin&lt;/sp&gt; i förh. till &lt;sp&gt;Montelius&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="see" val="Montelius" />
        <feat att="see" val="Montelin" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bövel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bövel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bövel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bövel&lt;/b&gt;, t. ex. 1609 = no. dial. &lt;i&gt;bövel&lt;/i&gt;, urspr. eufemistisk beteckning för bödeln; liksom &lt;sp&gt;bödel&lt;/sp&gt; (ännu t. ex. hos Envallsson 1782) även brukat i svordomar (jfr ty. &lt;i&gt;geh zum henker&lt;/i&gt;) o. sedermera uteslutande i denna användning samt uppfattat o. begagnat som en förvridning av &lt;sp&gt;djävul&lt;/sp&gt;; se förf. Ark. 35: 202. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;bökelen&lt;/i&gt; Vgtl. i anslutning till &lt;i&gt;djäkeln&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bövel&lt;/b&gt;, t. ex. 1609 = no. dial. &lt;i&gt;bövel&lt;/i&gt;, urspr. eufemistisk beteckning för bödeln; liksom &lt;sp&gt;bödel&lt;/sp&gt; (ännu t. ex. hos Envallsson 1782) även brukat i svordomar (jfr ty. &lt;i&gt;geh zum henker&lt;/i&gt;) o. sedermera uteslutande i denna användning samt uppfattat o. begagnat som en förvridning av &lt;sp&gt;djävul&lt;/sp&gt;; se förf. Ark. 35: 202. Jfr sv. dial. &lt;i&gt;bökelen&lt;/i&gt; Vgtl. i anslutning till &lt;i&gt;djäkeln&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="djävul" />
        <feat att="see" val="bödel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="cendré" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--cendré..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--cendré..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;cendré&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;cendré&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;cendre&lt;/i&gt;, aska, av lat. stammen &lt;i&gt;ciner-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;cinis&lt;/i&gt;, aska; alltså: askgrå; jfr fra. &lt;i&gt;cendrillon&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;askunge&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;cendré&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;cendré&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;cendre&lt;/i&gt;, aska, av lat. stammen &lt;i&gt;ciner-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;cinis&lt;/i&gt;, aska; alltså: askgrå; jfr fra. &lt;i&gt;cendrillon&lt;/i&gt; (under &lt;sp&gt;askunge&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="askunge" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">cendré</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">cinis</orth>
            <note>aska; alltså: askgrå</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="cement" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--cement..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--cement..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;cement&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;cæmentum&lt;/i&gt;, huggen sten, till &lt;i&gt;cædere&lt;/i&gt;, hugga (jfr &lt;sp&gt;ciselera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;cement&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;cæmentum&lt;/i&gt;, huggen sten, till &lt;i&gt;cædere&lt;/i&gt;, hugga (jfr &lt;sp&gt;ciselera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="ciselera" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">cæmentum</orth>
            <note>huggen sten, till &lt;i&gt;cædere&lt;/i&gt;,
            hugga</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="cellulosa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--cellulosa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--cellulosa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;cellulosa&lt;/b&gt;, i numera föråldrad naturvet. anv. Acrel 1775, i betyd. 'cellämne' 1847 (efter fra. &lt;i&gt;cellulose&lt;/i&gt;), i modern tekn. betyd. 1883; av nlat. &lt;i&gt;cellulōsa&lt;/i&gt;, av adj. &lt;i&gt;cellulōsus&lt;/i&gt;, rik på små celler, till &lt;i&gt;cellula&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;cella&lt;/i&gt;. — Härtill bildades 1869 i Amerika &lt;i&gt;celluloid&lt;/i&gt;, varifrån sv. &lt;sp&gt;celluloid&lt;/sp&gt;; jfr med avs. på suffixet sv. &lt;sp&gt;karbid&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;cellulosa&lt;/b&gt;, i numera föråldrad naturvet. anv. Acrel 1775, i betyd. 'cellämne' 1847 (efter fra. &lt;i&gt;cellulose&lt;/i&gt;), i modern tekn. betyd. 1883; av nlat. &lt;i&gt;cellulōsa&lt;/i&gt;, av adj. &lt;i&gt;cellulōsus&lt;/i&gt;, rik på små celler, till &lt;i&gt;cellula&lt;/i&gt;, dimin. av &lt;i&gt;cella&lt;/i&gt;. — Härtill bildades 1869 i Amerika &lt;i&gt;celluloid&lt;/i&gt;, varifrån sv. &lt;sp&gt;celluloid&lt;/sp&gt;; jfr med avs. på suffixet sv. &lt;sp&gt;karbid&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="see" val="karbid" />
        <feat att="see" val="celluloid" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">cellulose</orth>
            <note>i betyd. 'cellämne'</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="nlat.">cellulōsa</orth>
            <note>av adj. &lt;i&gt;cellulōsus&lt;/i&gt;, rik på små
            celler, till &lt;i&gt;cellula&lt;/i&gt;, dimin. av
            &lt;i&gt;cella&lt;/i&gt;</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="deu" />
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="cell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--cell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--cell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;cell&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;celle&lt;/i&gt;, ytterst av lat. &lt;i&gt;cella&lt;/i&gt;, litet rum, urbesl. med &lt;sp&gt;hall 2&lt;/sp&gt;. Jfr följ. o. &lt;sp&gt;källare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;cell&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;celle&lt;/i&gt;, ytterst av lat. &lt;i&gt;cella&lt;/i&gt;, litet rum, urbesl. med &lt;sp&gt;hall 2&lt;/sp&gt;. Jfr följ. o. &lt;sp&gt;källare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="källare" />
        <feat att="see" val="hall" />
        <feat att="see" val="cellulosa 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">cella</orth>
            <note>litet rum</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bömare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bömare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bömare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bömare&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;böhmer&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;Böhmen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;Bêheima&lt;/i&gt;, lat.-gall. &lt;i&gt;Boihaemum&lt;/i&gt;, dvs. (de keltiska) boiernas bygd (jfr &lt;sp&gt;bajrare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;boja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hem&lt;/sp&gt;). — Från ty. o. dess dial.: familjenamnen &lt;sp&gt;Böhm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Böhme&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Behm&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bömare&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;böhmer&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;Böhmen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;Bêheima&lt;/i&gt;, lat.-gall. &lt;i&gt;Boihaemum&lt;/i&gt;, dvs. (de keltiska) boiernas bygd (jfr &lt;sp&gt;bajrare&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;boja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hem&lt;/sp&gt;). — Från ty. o. dess dial.: familjenamnen &lt;sp&gt;Böhm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Böhme&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Behm&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="see" val="Böhm" />
        <feat att="see" val="Böhme" />
        <feat att="see" val="Behm" />
        <feat att="see" val="hem" />
        <feat att="see" val="bajrare" />
        <feat att="see" val="boja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bölminge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bölminge..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bölminge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bölminge&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Bolmen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bölminge&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Bolmen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Bolmen" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bölja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bölja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bölja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bölja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bylghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bylgja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bølge&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;bülge&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;billow&lt;/i&gt; från nord.), av germ. &lt;i&gt;*bulᵹiōn&lt;/i&gt;, till germ. roten &lt;i&gt;belᵹ&lt;/i&gt;, svälla, se &lt;sp&gt;bolster&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bölja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bylghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bylgja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bølge&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;bülge&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;billow&lt;/i&gt; från nord.), av germ. &lt;i&gt;*bulᵹiōn&lt;/i&gt;, till germ. roten &lt;i&gt;belᵹ&lt;/i&gt;, svälla, se &lt;sp&gt;bolster&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bolster" />
        <feat att="see" val="bulna" />
        <feat att="see" val="bälg" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">bylghia</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">bylgja</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bølge</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">bülge</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE4">
          <form>
            <orth xml:lang="germ">*bulᵹiōn</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böld" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böld..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böld..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böld&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;byld&lt;/i&gt; = da.; nära besl. med &lt;sp&gt;bolde&lt;/sp&gt;, till germ. roten &lt;i&gt;bel&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;bul&lt;/i&gt;, svälla, blåsa upp, jfr å ena sidan &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bål 1&lt;/sp&gt;, å den andra got. &lt;i&gt;ufbauljan&lt;/i&gt;, blåsa upp. — Grundformen är oviss. Från ordbildningslärans synpunkt är av flera skäl ett germ. &lt;i&gt;*bulði-&lt;/i&gt; sannolikast (jfr &lt;sp&gt;börd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skörd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stöld&lt;/sp&gt; osv.). Vissa dialektformer med kakuminalt &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; tyda emellertid snarare på ett &lt;i&gt;*buliþō-&lt;/i&gt;. Möjl. har dock ett &lt;i&gt;*bulði-&lt;/i&gt; i fråga om &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;-et påverkats av besl. el. i annat avs. närstående ord. Jfr samma svårighet vid &lt;sp&gt;köld&lt;/sp&gt;. Se Sandström Sv. lm. Bih. 6: 36, Pip-ping SNF VI. 5: 27 (med litteratur)." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böld&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;byld&lt;/i&gt; = da.; nära besl. med &lt;sp&gt;bolde&lt;/sp&gt;, till germ. roten &lt;i&gt;bel&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;bul&lt;/i&gt;, svälla, blåsa upp, jfr å ena sidan &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bål 1&lt;/sp&gt;, å den andra got. &lt;i&gt;ufbauljan&lt;/i&gt;, blåsa upp. — Grundformen är oviss. Från ordbildningslärans synpunkt är av flera skäl ett germ. &lt;i&gt;*bulði-&lt;/i&gt; sannolikast (jfr &lt;sp&gt;börd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skörd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stöld&lt;/sp&gt; osv.). Vissa dialektformer med kakuminalt &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; tyda emellertid snarare på ett &lt;i&gt;*buliþō-&lt;/i&gt;. Möjl. har dock ett &lt;i&gt;*bulði-&lt;/i&gt; i fråga om &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;-et påverkats av besl. el. i annat avs. närstående ord. Jfr samma svårighet vid &lt;sp&gt;köld&lt;/sp&gt;. Se Sandström Sv. lm. Bih. 6: 36, Pip-ping SNF VI. 5: 27 (med litteratur)." />
        <feat att="see" val="köld" />
        <feat att="see" val="börd" />
        <feat att="see" val="skörd" />
        <feat att="see" val="stöld" />
        <feat att="see" val="boll" />
        <feat att="see" val="bulle" />
        <feat att="see" val="bål" />
        <feat att="see" val="bolde" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;böra&lt;/i&gt; (denna form väl från mlty.), &lt;i&gt;*byria&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;byr&lt;/i&gt; opers., tillkommer, ipf. &lt;i&gt;bordhe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;burþe&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;byrja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aði&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;burði&lt;/i&gt;), tillkomma, jfr da. infin. &lt;i&gt;burde&lt;/i&gt; (nybildad) o. pres. &lt;i&gt;bør&lt;/i&gt;, motsv. fsax. &lt;i&gt;giburian&lt;/i&gt;, hända, mlty. &lt;i&gt;geboren&lt;/i&gt;, tillkomma, fhty. &lt;i&gt;giburjan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;giburren&lt;/i&gt;, hända, rättligen tillkomma (ty. &lt;i&gt;ge-&lt;/i&gt; bühren), ags. &lt;i&gt;gebyrian&lt;/i&gt;, hända, passa, av germ. &lt;i&gt;*gaburjan&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt; o. nära besl. med &lt;sp&gt;börja&lt;/sp&gt;; jfr att fsv. &lt;i&gt;bær&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;berr&lt;/i&gt; även betyder 'tillkommer'. Med avs. på betyd. 'händer' jfr sv. (vard.) &lt;sp&gt;bära till&lt;/sp&gt;, ävensom den analoga o. besl. grek. bildningen &lt;i&gt;symphérein&lt;/i&gt;, bl. a.: hända, egentl.: bära tillsamman. — Den äldre opersonliga konstruktionen finns ännu hos fru Lenngren 1798: 'Nu bör det mig att göra min'." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;böra&lt;/i&gt; (denna form väl från mlty.), &lt;i&gt;*byria&lt;/i&gt; (pres. &lt;i&gt;byr&lt;/i&gt; opers., tillkommer, ipf. &lt;i&gt;bordhe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;burþe&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;byrja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aði&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;burði&lt;/i&gt;), tillkomma, jfr da. infin. &lt;i&gt;burde&lt;/i&gt; (nybildad) o. pres. &lt;i&gt;bør&lt;/i&gt;, motsv. fsax. &lt;i&gt;giburian&lt;/i&gt;, hända, mlty. &lt;i&gt;geboren&lt;/i&gt;, tillkomma, fhty. &lt;i&gt;giburjan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;giburren&lt;/i&gt;, hända, rättligen tillkomma (ty. &lt;i&gt;ge-&lt;/i&gt; bühren), ags. &lt;i&gt;gebyrian&lt;/i&gt;, hända, passa, av germ. &lt;i&gt;*gaburjan&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt; o. nära besl. med &lt;sp&gt;börja&lt;/sp&gt;; jfr att fsv. &lt;i&gt;bær&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;berr&lt;/i&gt; även betyder 'tillkommer'. Med avs. på betyd. 'händer' jfr sv. (vard.) &lt;sp&gt;bära till&lt;/sp&gt;, ävensom den analoga o. besl. grek. bildningen &lt;i&gt;symphérein&lt;/i&gt;, bl. a.: hända, egentl.: bära tillsamman. — Den äldre opersonliga konstruktionen finns ännu hos fru Lenngren 1798: 'Nu bör det mig att göra min'." />
        <feat att="see" val="bära till" />
        <feat att="see" val="börja" />
        <feat att="see" val="bära" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bönhas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bönhas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bönhas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bönhas&lt;/b&gt;, 1622, Gustaf II Adolf = da., jämte ty. &lt;i&gt;böhnhase&lt;/i&gt; från lty. &lt;i&gt;bön(e)hase&lt;/i&gt;, öknamn på hantverkare, som arbetade i smyg utan att tillhöra skrået, av &lt;i&gt;bane&lt;/i&gt;, loft, vind (= ty. &lt;i&gt;bühne&lt;/i&gt;; möjl. till &lt;sp&gt;botten&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;hase&lt;/i&gt;, hare, alltså: som håller till på vinden o. jagas som harar, s. k. &lt;i&gt;bönhasjakt&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;bönhasenjagen&lt;/i&gt;; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;buskhasa&lt;/i&gt;, arbeta som bönhas, av lty. &lt;i&gt;*busch-hase&lt;/i&gt;, egentl.: buskhare. — Det vanliga ä. nsv. &lt;i&gt;bön(h)ås&lt;/i&gt;, t. ex. 1650, Dalins Arg., förutsätter väl tidigt medeltida lån. — Härtill ä. nsv. vb. &lt;i&gt;bönhasa (-å-)&lt;/i&gt; 1616." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bönhas&lt;/b&gt;, 1622, Gustaf II Adolf = da., jämte ty. &lt;i&gt;böhnhase&lt;/i&gt; från lty. &lt;i&gt;bön(e)hase&lt;/i&gt;, öknamn på hantverkare, som arbetade i smyg utan att tillhöra skrået, av &lt;i&gt;bane&lt;/i&gt;, loft, vind (= ty. &lt;i&gt;bühne&lt;/i&gt;; möjl. till &lt;sp&gt;botten&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;hase&lt;/i&gt;, hare, alltså: som håller till på vinden o. jagas som harar, s. k. &lt;i&gt;bönhasjakt&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;bönhasenjagen&lt;/i&gt;; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;buskhasa&lt;/i&gt;, arbeta som bönhas, av lty. &lt;i&gt;*busch-hase&lt;/i&gt;, egentl.: buskhare. — Det vanliga ä. nsv. &lt;i&gt;bön(h)ås&lt;/i&gt;, t. ex. 1650, Dalins Arg., förutsätter väl tidigt medeltida lån. — Härtill ä. nsv. vb. &lt;i&gt;bönhasa (-å-)&lt;/i&gt; 1616." />
        <feat att="see" val="botten" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">böhnhase</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">bön(e)hase</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;böna&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;bauna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bønne&lt;/i&gt;; utvidgning av fsv. &lt;i&gt;bön&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;baun&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bône&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bôna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bohne&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;béan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bean&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*baunō(n)&lt;/i&gt;, jfr lat.-germ. önamnet &lt;i&gt;Baunonia&lt;/i&gt; Plinius, ett speciellt germ. ord; till den ie. roten &lt;i&gt;bheu&lt;/i&gt;, svälla, växa, i t. ex. got. &lt;i&gt;ufbauljan&lt;/i&gt;, komma att svälla, osv. (se t. ex. &lt;sp&gt;bula&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;buske&lt;/sp&gt;); jfr samma betyd.-utveckling i grek. &lt;i&gt;kýamos&lt;/i&gt;, böna: &lt;i&gt;kyéō&lt;/i&gt;, egentl.: sväller, o. möjl. litau. &lt;i&gt;pupà&lt;/i&gt;, böna: lett. &lt;i&gt;paupt&lt;/i&gt;, svälla; se H. Petersson IF 23: 390. — Lat. &lt;i&gt;faba&lt;/i&gt; är ej besläktat. Detta liksom fslav. &lt;i&gt;bobŭ&lt;/i&gt; o. även det nämnda litau. &lt;i&gt;pupà&lt;/i&gt; göra snarast intryck av hypokoristiska bildningar, ytterst vanliga att beteckna runda föremål o. ofta till sin form erinrande om barnord (därför vanl. med läppljud). — De nämnda orden betecknade äldst den s. k. bondbönan, Vicia faba, som synes ha tillhört de europeiska indoeuropéernas äldsta åkerbruksprodukter." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;böna&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;bauna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bønne&lt;/i&gt;; utvidgning av fsv. &lt;i&gt;bön&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;baun&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bône&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bôna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bohne&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;béan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bean&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*baunō(n)&lt;/i&gt;, jfr lat.-germ. önamnet &lt;i&gt;Baunonia&lt;/i&gt; Plinius, ett speciellt germ. ord; till den ie. roten &lt;i&gt;bheu&lt;/i&gt;, svälla, växa, i t. ex. got. &lt;i&gt;ufbauljan&lt;/i&gt;, komma att svälla, osv. (se t. ex. &lt;sp&gt;bula&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;buske&lt;/sp&gt;); jfr samma betyd.-utveckling i grek. &lt;i&gt;kýamos&lt;/i&gt;, böna: &lt;i&gt;kyéō&lt;/i&gt;, egentl.: sväller, o. möjl. litau. &lt;i&gt;pupà&lt;/i&gt;, böna: lett. &lt;i&gt;paupt&lt;/i&gt;, svälla; se H. Petersson IF 23: 390. — Lat. &lt;i&gt;faba&lt;/i&gt; är ej besläktat. Detta liksom fslav. &lt;i&gt;bobŭ&lt;/i&gt; o. även det nämnda litau. &lt;i&gt;pupà&lt;/i&gt; göra snarast intryck av hypokoristiska bildningar, ytterst vanliga att beteckna runda föremål o. ofta till sin form erinrande om barnord (därför vanl. med läppljud). — De nämnda orden betecknade äldst den s. k. bondbönan, Vicia faba, som synes ha tillhört de europeiska indoeuropéernas äldsta åkerbruksprodukter." />
        <feat att="see" val="buske" />
        <feat att="see" val="bula" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bön" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bön..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bön..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bön&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bön&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bǿn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bøn&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bén&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;boon&lt;/i&gt; från fnord. biformen &lt;i&gt;bōn&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*bōni-&lt;/i&gt;, egentl.: tal (eL dyl.), jfr grek. &lt;i&gt;phōnḗ&lt;/i&gt;, ljud, tal (se &lt;sp&gt;fonetik&lt;/sp&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;bhā&lt;/i&gt;, tala, i lat. &lt;i&gt;fāri&lt;/i&gt; osv., se &lt;sp&gt;bann&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bön&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bön&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bǿn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bøn&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bén&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;boon&lt;/i&gt; från fnord. biformen &lt;i&gt;bōn&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*bōni-&lt;/i&gt;, egentl.: tal (eL dyl.), jfr grek. &lt;i&gt;phōnḗ&lt;/i&gt;, ljud, tal (se &lt;sp&gt;fonetik&lt;/sp&gt;), till ie. roten &lt;i&gt;bhā&lt;/i&gt;, tala, i lat. &lt;i&gt;fāri&lt;/i&gt; osv., se &lt;sp&gt;bann&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bann" />
        <feat att="see" val="fonetik" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bödel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bödel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bödel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bödel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bödhil&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bøddel&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bodel (o = ö)&lt;/i&gt;, rättsbetjänt, bödel = fhty. &lt;i&gt;butil&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;büttel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bydel&lt;/i&gt;, av urgerm. &lt;i&gt;*buðila-&lt;/i&gt;, nomen agentis med s. k. svagt avljudsstadium till &lt;sp&gt;bjuda&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: den som budar; jfr &lt;sp&gt;bud&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bövel&lt;/sp&gt;. Eng. beadle hör närmast till det under &lt;sp&gt;pedell&lt;/sp&gt; anförda germ. &lt;i&gt;*biðala-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;bedja&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;bövel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bödel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bödhil&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bøddel&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bodel (o = ö)&lt;/i&gt;, rättsbetjänt, bödel = fhty. &lt;i&gt;butil&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;büttel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bydel&lt;/i&gt;, av urgerm. &lt;i&gt;*buðila-&lt;/i&gt;, nomen agentis med s. k. svagt avljudsstadium till &lt;sp&gt;bjuda&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: den som budar; jfr &lt;sp&gt;bud&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bövel&lt;/sp&gt;. Eng. beadle hör närmast till det under &lt;sp&gt;pedell&lt;/sp&gt; anförda germ. &lt;i&gt;*biðala-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;bedja&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;bövel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bövel" />
        <feat att="see" val="bedja" />
        <feat att="see" val="pedell" />
        <feat att="see" val="bövel" />
        <feat att="see" val="bud" />
        <feat att="see" val="bjuda" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böckling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böckling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böckling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böckling&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;böcling&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bøkling&lt;/i&gt;, från lty. ty. dial. &lt;i&gt;bückling&lt;/i&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;buckink&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;bücking&lt;/i&gt;; avlett av &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt; (på grund av den fräna lukten?), jfr mholl. &lt;i&gt;bocksharinck&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böckling&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;böcling&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bøkling&lt;/i&gt;, från lty. ty. dial. &lt;i&gt;bückling&lt;/i&gt;; jfr mlty. &lt;i&gt;buckink&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;bücking&lt;/i&gt;; avlett av &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt; (på grund av den fräna lukten?), jfr mholl. &lt;i&gt;bocksharinck&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="bock" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bøkling</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">bückling</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">buckink</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">bücking</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böckare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böckare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böckare..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;böckare&lt;/sp&gt;, sv. dial., tunnbindare, se &lt;sp&gt;burk&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;böckare&lt;/sp&gt;, sv. dial., tunnbindare, se &lt;sp&gt;burk&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="burk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böla..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böla..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böla&lt;/b&gt; = fsv. = nisl., no. &lt;i&gt;baula&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;*baula&lt;/i&gt;, ko, i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;bylja&lt;/i&gt;, böla; ljudhärmande. En analog bildning är da. &lt;i&gt;bøge&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*baukōn&lt;/i&gt;. Nötkreaturens ramande &lt;i&gt;bu&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;mu&lt;/i&gt; återfinnes även i slav. &lt;i&gt;bykŭ&lt;/i&gt;, tjur, o. lat. &lt;i&gt;mugīre&lt;/i&gt;, rama." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böla&lt;/b&gt; = fsv. = nisl., no. &lt;i&gt;baula&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;*baula&lt;/i&gt;, ko, i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;bylja&lt;/i&gt;, böla; ljudhärmande. En analog bildning är da. &lt;i&gt;bøge&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*baukōn&lt;/i&gt;. Nötkreaturens ramande &lt;i&gt;bu&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;mu&lt;/i&gt; återfinnes även i slav. &lt;i&gt;bykŭ&lt;/i&gt;, tjur, o. lat. &lt;i&gt;mugīre&lt;/i&gt;, rama." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böke..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böke&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;bok 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böke&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;bok 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bok" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böka&lt;/b&gt;, 1657 = isl. &lt;i&gt;bauka&lt;/i&gt;, avljudsform till mlty. &lt;i&gt;boken&lt;/i&gt; (sv. &lt;sp&gt;boka&lt;/sp&gt;; se d. o. o. under &lt;sp&gt;pocka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böka&lt;/b&gt;, 1657 = isl. &lt;i&gt;bauka&lt;/i&gt;, avljudsform till mlty. &lt;i&gt;boken&lt;/i&gt; (sv. &lt;sp&gt;boka&lt;/sp&gt;; se d. o. o. under &lt;sp&gt;pocka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="pocka" />
        <feat att="see" val="boka" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">bauka</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">boken</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;böghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;beygja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bøie&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;bôgian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bougan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;beugen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bíegan&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*bauᵹian&lt;/i&gt;, kausativum till &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;båge&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Böjd för&lt;/sp&gt;, i fsv. i stället &lt;i&gt;bögheliker&lt;/i&gt; = ä. nsv. &lt;i&gt;böj(e)lig&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;tilbøjelig&lt;/i&gt;, med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;benägen&lt;/sp&gt; (se d. o.), ty. &lt;i&gt;geneigt&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;niga&lt;/sp&gt;), eng. &lt;i&gt;inclined&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;inclinātus&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;clīnāre&lt;/i&gt;, böja, luta; se &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;), fra. &lt;i&gt;penchant&lt;/i&gt; (: lat. &lt;i&gt;pendēre&lt;/i&gt;, hänga ned), ävensom sv. &lt;sp&gt;huld&lt;/sp&gt; (se d. o.), sv. dial. &lt;i&gt;luten&lt;/i&gt;, benägen, böjd (till vb. &lt;sp&gt;luta&lt;/sp&gt;; jfr under &lt;sp&gt;lust&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0167" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;böghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;beygja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bøie&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;bôgian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bougan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;beugen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bíegan&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*bauᵹian&lt;/i&gt;, kausativum till &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;båge&lt;/sp&gt;. &lt;sp&gt;Böjd för&lt;/sp&gt;, i fsv. i stället &lt;i&gt;bögheliker&lt;/i&gt; = ä. nsv. &lt;i&gt;böj(e)lig&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;tilbøjelig&lt;/i&gt;, med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;benägen&lt;/sp&gt; (se d. o.), ty. &lt;i&gt;geneigt&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;niga&lt;/sp&gt;), eng. &lt;i&gt;inclined&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;inclinātus&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;clīnāre&lt;/i&gt;, böja, luta; se &lt;sp&gt;lid&lt;/sp&gt;), fra. &lt;i&gt;penchant&lt;/i&gt; (: lat. &lt;i&gt;pendēre&lt;/i&gt;, hänga ned), ävensom sv. &lt;sp&gt;huld&lt;/sp&gt; (se d. o.), sv. dial. &lt;i&gt;luten&lt;/i&gt;, benägen, böjd (till vb. &lt;sp&gt;luta&lt;/sp&gt;; jfr under &lt;sp&gt;lust&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="see" val="lust" />
        <feat att="see" val="luta" />
        <feat att="see" val="huld" />
        <feat att="see" val="lid" />
        <feat att="see" val="niga" />
        <feat att="see" val="benägen" />
        <feat att="see" val="Böjd för" />
        <feat att="see" val="båge" />
        <feat att="see" val="buga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Böttiger" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Böttiger..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Böttiger..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Böttiger&lt;/b&gt;, familjenamn, från ty., egentl.: tunnbindare; se &lt;sp&gt;burk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Böttiger&lt;/b&gt;, familjenamn, från ty., egentl.: tunnbindare; se &lt;sp&gt;burk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="burk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="böta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--böta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--böta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;böta&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;bot&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;böta&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;bot&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bot" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bösta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bösta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bösta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bösta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;beysta&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bøsie&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*baustian&lt;/i&gt;, väl besl. med lat. &lt;i&gt;fustis&lt;/i&gt;, knölpåk (fra. &lt;i&gt;fût&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;fastage&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lavett&lt;/sp&gt;); jfr t. ex. &lt;sp&gt;prygla&lt;/sp&gt; till ty. &lt;i&gt;prügel&lt;/i&gt;, knölpåk, o. mhty. &lt;i&gt;bûschen&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;bûsch&lt;/i&gt; ds. — Om i &lt;sp&gt;bösta&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;fustis&lt;/i&gt; ett ie. &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; bortfallit, är ordet nära besl. med isl. &lt;i&gt;bauta&lt;/i&gt;, slå, gotl.: fånga fisk i isvak (egentl.: genom slag bedöva) = ags. &lt;i&gt;béatan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;beat&lt;/i&gt;) o. fhty. &lt;i&gt;bôzan&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;amboss&lt;/i&gt;, städ; betyd.-analogier se &lt;sp&gt;ambult&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;bautasten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bösta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;beysta&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bøsie&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*baustian&lt;/i&gt;, väl besl. med lat. &lt;i&gt;fustis&lt;/i&gt;, knölpåk (fra. &lt;i&gt;fût&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;fastage&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lavett&lt;/sp&gt;); jfr t. ex. &lt;sp&gt;prygla&lt;/sp&gt; till ty. &lt;i&gt;prügel&lt;/i&gt;, knölpåk, o. mhty. &lt;i&gt;bûschen&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;bûsch&lt;/i&gt; ds. — Om i &lt;sp&gt;bösta&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;fustis&lt;/i&gt; ett ie. &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; bortfallit, är ordet nära besl. med isl. &lt;i&gt;bauta&lt;/i&gt;, slå, gotl.: fånga fisk i isvak (egentl.: genom slag bedöva) = ags. &lt;i&gt;béatan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;beat&lt;/i&gt;) o. fhty. &lt;i&gt;bôzan&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;amboss&lt;/i&gt;, städ; betyd.-analogier se &lt;sp&gt;ambult&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;bautasten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bautasten" />
        <feat att="see" val="ambult" />
        <feat att="see" val="bösta" />
        <feat att="see" val="prygla" />
        <feat att="see" val="lavett" />
        <feat att="see" val="fastage" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="börja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--börja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--börja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;börja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;böria&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byria&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aþe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;burþe&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;byrja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aði&lt;/i&gt;), börja; egentl. samma ord som lty. &lt;i&gt;bören&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;burien&lt;/i&gt;, lyfta (upp), som varit grundbetydelsen; avljudsform till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;, som självt (i isl.) tycks ha kunnat ega betyd. 'lyfta' (jfr Noreen Xen. Lid. s. 6); se f. ö. &lt;sp&gt;böra&lt;/sp&gt;. Jfr betyd.-utvecklingen i ty. &lt;i&gt;anheben&lt;/i&gt; o. sv. &lt;sp&gt;upphov&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;häva&lt;/sp&gt;, lyfta; ävensom ty. &lt;i&gt;anfangen&lt;/i&gt; o. lat. &lt;i&gt;incipere&lt;/i&gt;, båda med grundbetyd.: gripa, taga i. — I da. i stället &lt;i&gt;begynde&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;börja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;böria&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byria&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aþe&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;burþe&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;byrja&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-aði&lt;/i&gt;), börja; egentl. samma ord som lty. &lt;i&gt;bören&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;burien&lt;/i&gt;, lyfta (upp), som varit grundbetydelsen; avljudsform till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;, som självt (i isl.) tycks ha kunnat ega betyd. 'lyfta' (jfr Noreen Xen. Lid. s. 6); se f. ö. &lt;sp&gt;böra&lt;/sp&gt;. Jfr betyd.-utvecklingen i ty. &lt;i&gt;anheben&lt;/i&gt; o. sv. &lt;sp&gt;upphov&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;häva&lt;/sp&gt;, lyfta; ävensom ty. &lt;i&gt;anfangen&lt;/i&gt; o. lat. &lt;i&gt;incipere&lt;/i&gt;, båda med grundbetyd.: gripa, taga i. — I da. i stället &lt;i&gt;begynde&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="häva" />
        <feat att="see" val="upphov" />
        <feat att="see" val="böra" />
        <feat att="see" val="bära" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bördig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bördig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bördig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bördig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bördogher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byrdhogher&lt;/i&gt;, härstammande, av god börd, genom börd berättigad, da. dial. &lt;i&gt;byrdig&lt;/i&gt;, fruktbar; till &lt;sp&gt;börd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bördig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bördogher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byrdhogher&lt;/i&gt;, härstammande, av god börd, genom börd berättigad, da. dial. &lt;i&gt;byrdig&lt;/i&gt;, fruktbar; till &lt;sp&gt;börd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="börd" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">bördogher</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">byrdhogher</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="börda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--börda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--börda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;börda&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;byrdha&lt;/i&gt;, för ä. &lt;i&gt;byrþ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byrþe&lt;/i&gt; f., motsv. isl. &lt;i&gt;byrðr&lt;/i&gt; f., y. &lt;i&gt;byrði&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;byrde&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*burþiō-&lt;/i&gt;; väl urspr. identiskt med got. &lt;i&gt;baurþei&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;börde&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;burthî&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bürde&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;byrðen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byrden&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;burthen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;burden&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*burþīn-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;bördig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fullborda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;börda&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;byrdha&lt;/i&gt;, för ä. &lt;i&gt;byrþ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byrþe&lt;/i&gt; f., motsv. isl. &lt;i&gt;byrðr&lt;/i&gt; f., y. &lt;i&gt;byrði&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;byrde&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*burþiō-&lt;/i&gt;; väl urspr. identiskt med got. &lt;i&gt;baurþei&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;börde&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;burthî&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bürde&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;byrðen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byrden&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;burthen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;burden&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*burþīn-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;bördig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fullborda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bördig" />
        <feat att="see" val="fullborda" />
        <feat att="see" val="bära" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="börd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--börd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--börd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;börd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bördh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byrþ&lt;/i&gt; f., bärande (i &lt;sp&gt;järnbörd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vittnesbörd&lt;/sp&gt;), börda (jfr följ.), födelse, börd, arvjord = isl. &lt;i&gt;burðr&lt;/i&gt; m., o. i betyd. 'födelse': got. &lt;i&gt;gabaurþs&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;geburt&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;birth&lt;/i&gt;, jfr sv. &lt;sp&gt;barnsbörd&lt;/sp&gt;, av germ. &lt;i&gt;*burði- (*burþi-)&lt;/i&gt;, ett vbalabstr., med svagt avljudsstadium, till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;; = sanskr. &lt;i&gt;bhr̥ti-&lt;/i&gt; f., bärande, underhåll, lat. &lt;i&gt;fors&lt;/i&gt; (ablat. &lt;i&gt;forte&lt;/i&gt;), tillfälle. — &lt;sp&gt;Börd&lt;/sp&gt;: isl. &lt;i&gt;burðr&lt;/i&gt;: bära = &lt;sp&gt;skörd&lt;/sp&gt;: isl. &lt;sp&gt;skurðr&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;skära&lt;/sp&gt; = &lt;sp&gt;stöld&lt;/sp&gt;: isl. &lt;i&gt;stuldr&lt;/i&gt;: stjäla. — Jfr &lt;sp&gt;åtbörd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;börd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bördh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;byrþ&lt;/i&gt; f., bärande (i &lt;sp&gt;järnbörd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vittnesbörd&lt;/sp&gt;), börda (jfr följ.), födelse, börd, arvjord = isl. &lt;i&gt;burðr&lt;/i&gt; m., o. i betyd. 'födelse': got. &lt;i&gt;gabaurþs&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;geburt&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;birth&lt;/i&gt;, jfr sv. &lt;sp&gt;barnsbörd&lt;/sp&gt;, av germ. &lt;i&gt;*burði- (*burþi-)&lt;/i&gt;, ett vbalabstr., med svagt avljudsstadium, till &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;; = sanskr. &lt;i&gt;bhr̥ti-&lt;/i&gt; f., bärande, underhåll, lat. &lt;i&gt;fors&lt;/i&gt; (ablat. &lt;i&gt;forte&lt;/i&gt;), tillfälle. — &lt;sp&gt;Börd&lt;/sp&gt;: isl. &lt;i&gt;burðr&lt;/i&gt;: bära = &lt;sp&gt;skörd&lt;/sp&gt;: isl. &lt;sp&gt;skurðr&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;skära&lt;/sp&gt; = &lt;sp&gt;stöld&lt;/sp&gt;: isl. &lt;i&gt;stuldr&lt;/i&gt;: stjäla. — Jfr &lt;sp&gt;åtbörd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="åtbörd" />
        <feat att="see" val="stöld" />
        <feat att="see" val="skära" />
        <feat att="see" val="skurðr" />
        <feat att="see" val="skörd" />
        <feat att="see" val="Börd" />
        <feat att="see" val="bära" />
        <feat att="see" val="barnsbörd" />
        <feat att="see" val="järnbörd" />
        <feat att="see" val="vittnesbörd" />
        <feat att="see" val="börda 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bössa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bössa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bössa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bössa&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;byssa&lt;/i&gt;, bl. a. penningbössa o. eldvapen = fno. &lt;i&gt;byssa&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;busse (u = ü)&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;buhsa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;büchse&lt;/i&gt;); från mlat. &lt;i&gt;buxis&lt;/i&gt;, dosa av buxbom (se &lt;sp&gt;box&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;buxbom&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bössa&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;byssa&lt;/i&gt;, bl. a. penningbössa o. eldvapen = fno. &lt;i&gt;byssa&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;busse (u = ü)&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;buhsa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;büchse&lt;/i&gt;); från mlat. &lt;i&gt;buxis&lt;/i&gt;, dosa av buxbom (se &lt;sp&gt;box&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;buxbom&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="box" />
        <feat att="see" val="buxbom" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="börting" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--börting..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--börting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;börting&lt;/b&gt;, ockla, laxöring, t. ex. Sv. Nilsson 1855, egentl. ett norrl. dialektord, av ett fsv. &lt;i&gt;*birtinger&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;; med samma ljudutveckling som i &lt;sp&gt;Börje&lt;/sp&gt;; jfr det no. fisknamnet &lt;i&gt;sjobyrting&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;birtingr&lt;/i&gt;, ävensom, med avs. på bildningen, t. ex. &lt;sp&gt;vitling&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;börting&lt;/b&gt;, ockla, laxöring, t. ex. Sv. Nilsson 1855, egentl. ett norrl. dialektord, av ett fsv. &lt;i&gt;*birtinger&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;; med samma ljudutveckling som i &lt;sp&gt;Börje&lt;/sp&gt;; jfr det no. fisknamnet &lt;i&gt;sjobyrting&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;birtingr&lt;/i&gt;, ävensom, med avs. på bildningen, t. ex. &lt;sp&gt;vitling&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="vitling" />
        <feat att="see" val="Börje" />
        <feat att="see" val="bjärt" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">*birtinger</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="börs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--börs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--börs..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;börs&lt;/b&gt;, i ä. sv. även &lt;i&gt;börsa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;börse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;burs&lt;/i&gt; m. m.; 1585 i betyd. 'penningpung el. -kassa'; 1635 om börsen i Amsterdam = da., från lty. &lt;i&gt;börs&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;börse&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;bursa&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;borsa&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bourse&lt;/i&gt;), penningpung, egentl.: skinnpåse, av grek. &lt;i&gt;búrsa&lt;/i&gt;, djurhud, möjl. självt lånord. Härur betyd. dels av samlingsplats för penningaffärer o. dels av &lt;sp&gt;buss 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;börs&lt;/b&gt;, i ä. sv. även &lt;i&gt;börsa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;börse&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;burs&lt;/i&gt; m. m.; 1585 i betyd. 'penningpung el. -kassa'; 1635 om börsen i Amsterdam = da., från lty. &lt;i&gt;börs&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;börse&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;bursa&lt;/i&gt; (ital. &lt;i&gt;borsa&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bourse&lt;/i&gt;), penningpung, egentl.: skinnpåse, av grek. &lt;i&gt;búrsa&lt;/i&gt;, djurhud, möjl. självt lånord. Härur betyd. dels av samlingsplats för penningaffärer o. dels av &lt;sp&gt;buss 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="buss" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Börje" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Börje..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Börje..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Börje&lt;/b&gt;, mansn., ä. nsv. &lt;i&gt;Börier&lt;/i&gt; P. Brahes kr., av fsv. &lt;i&gt;Byrghir&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, av ä. &lt;i&gt;Birgher&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Birger&lt;/sp&gt;); med avs. på ljudutvecklingen &lt;i&gt;-ir- › -yr- › -ör-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;börting&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0168" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Börje&lt;/b&gt;, mansn., ä. nsv. &lt;i&gt;Börier&lt;/i&gt; P. Brahes kr., av fsv. &lt;i&gt;Byrghir&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, av ä. &lt;i&gt;Birgher&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Birger&lt;/sp&gt;); med avs. på ljudutvecklingen &lt;i&gt;-ir- › -yr- › -ör-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;börting&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="börting" />
        <feat att="see" val="Birger" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bälg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bälg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bälg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bälg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bælgher&lt;/i&gt;, buk, bälg = isl. &lt;i&gt;belgr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bælg&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;balgs&lt;/i&gt;, skinnsäck, mlty. &lt;i&gt;balch&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;balg&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;belg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;belly&lt;/i&gt;, buk, o. &lt;i&gt;bellows&lt;/i&gt;, egentl. plur., blåsbälg), av germ. &lt;i&gt;*balᵹi-&lt;/i&gt;, egentl.: något uppsvällt; besl. med lat. &lt;i&gt;follis&lt;/i&gt;, blåsbälg; se f. ö. &lt;sp&gt;balja 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bolster&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bölja&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;budget&lt;/sp&gt;; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen &lt;sp&gt;påse&lt;/sp&gt;. — Liksom &lt;sp&gt;buk&lt;/sp&gt; även i okvädinsord o. d., t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;hatbälg&lt;/i&gt; m. fl. — &lt;sp&gt;Bälgvante&lt;/sp&gt; = da., egentl.: säckvante, vante utan fingrar. — &lt;sp&gt;Bälja i sig&lt;/sp&gt;, motsv. i da. = isl. &lt;i&gt;belgja&lt;/i&gt;, egentl.: fylla buken; jfr till betydelseutvecklingen &lt;sp&gt;pimpla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bälg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bælgher&lt;/i&gt;, buk, bälg = isl. &lt;i&gt;belgr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bælg&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;balgs&lt;/i&gt;, skinnsäck, mlty. &lt;i&gt;balch&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;balg&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;belg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;belly&lt;/i&gt;, buk, o. &lt;i&gt;bellows&lt;/i&gt;, egentl. plur., blåsbälg), av germ. &lt;i&gt;*balᵹi-&lt;/i&gt;, egentl.: något uppsvällt; besl. med lat. &lt;i&gt;follis&lt;/i&gt;, blåsbälg; se f. ö. &lt;sp&gt;balja 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bolster&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bölja&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;budget&lt;/sp&gt;; jfr med avs. på betyd.-utvecklingen &lt;sp&gt;påse&lt;/sp&gt;. — Liksom &lt;sp&gt;buk&lt;/sp&gt; även i okvädinsord o. d., t. ex. ä. nsv. &lt;i&gt;hatbälg&lt;/i&gt; m. fl. — &lt;sp&gt;Bälgvante&lt;/sp&gt; = da., egentl.: säckvante, vante utan fingrar. — &lt;sp&gt;Bälja i sig&lt;/sp&gt;, motsv. i da. = isl. &lt;i&gt;belgja&lt;/i&gt;, egentl.: fylla buken; jfr till betydelseutvecklingen &lt;sp&gt;pimpla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="pimpla" />
        <feat att="see" val="Bälja i sig" />
        <feat att="see" val="Bälgvante" />
        <feat att="see" val="buk" />
        <feat att="see" val="påse" />
        <feat att="see" val="budget" />
        <feat att="see" val="balja 2" />
        <feat att="see" val="bolster" />
        <feat att="see" val="bulle" />
        <feat att="see" val="bulna" />
        <feat att="see" val="bölja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tälja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tälja..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tälja..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;tälja&lt;/b&gt;, räkna, nu blott högtidl., t. ex. 'hon täljde dagar, täljde nätter', 'tälja stjärnornas tal', jfr däremot Kellgren Byxorne: 'Tälj dessa hål', arkaist. stundom ipf. &lt;i&gt;talde&lt;/i&gt;; med betyd. 'berätta' kvar i sammans. &lt;sp&gt;förtälja&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tælia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;talde&lt;/i&gt;), räkna, uppräkna, förtälja, tala = isl. &lt;i&gt;telja&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;tælle&lt;/i&gt;, räkna (zählen), mlty. &lt;i&gt;tellen&lt;/i&gt;, räkna (rechnen o. zählen), fhty. &lt;i&gt;zellen&lt;/i&gt; ds. (ty. &lt;i&gt;zählen&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;erzählen&lt;/i&gt;, berätta), ags. &lt;i&gt;tellan&lt;/i&gt;, räkna (zählen o. rechnen), mena, berätta, säga (eng. &lt;i&gt;tell&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*taljan-&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;tal 1, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tala&lt;/sp&gt;; av osäkert urspr. Bl. a. de sannol. besl. got. &lt;i&gt;talzjan&lt;/i&gt;, undervisa, förmana, &lt;i&gt;untals&lt;/i&gt;, oläraktig, olydig, göra det högst osannolikt, att, såsom förmodas av Brøndal Substrater og laan s. 151 f., germ. &lt;i&gt;*taljan&lt;/i&gt; utgår från vlat. &lt;i&gt;*taliare&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;tailler&lt;/i&gt; i betyd. 'göra en inskärning' på det trästycke (ä. sv. &lt;i&gt;karvstock&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;karva&lt;/sp&gt;), som i forna tider brukades vid räkenskapers förande. Men även om de got. orden ej äro besläktade, göra de över hela området spridda germ. &lt;i&gt;*tala-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*talō-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*talōn&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*taljan&lt;/i&gt; avgjort intryck av att tillhöra en inhemsk ordgrupp. Grundbetyd. hos denna kunde dock i alla händelser vara 'göra en inskärning, räkna', om verkligen, med Rosenhagen ZfdA 57: 189 f., släktskap eger rum med &lt;sp&gt;tälja 1&lt;/sp&gt;; jfr särsk. betyd.-utvecklingen hos lat. &lt;i&gt;putāre&lt;/i&gt;, skära &gt; räkna &gt; anse (Kretschmer Glotta 10: 161 f.). — &lt;sp&gt;Täljare&lt;/sp&gt;, matem., Luth 1584 = da. &lt;i&gt;tæller&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;zähler&lt;/i&gt; 1514; jfr eng. &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;numerator&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1135" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;tälja&lt;/b&gt;, räkna, nu blott högtidl., t. ex. 'hon täljde dagar, täljde nätter', 'tälja stjärnornas tal', jfr däremot Kellgren Byxorne: 'Tälj dessa hål', arkaist. stundom ipf. &lt;i&gt;talde&lt;/i&gt;; med betyd. 'berätta' kvar i sammans. &lt;sp&gt;förtälja&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;tælia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;talde&lt;/i&gt;), räkna, uppräkna, förtälja, tala = isl. &lt;i&gt;telja&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;tælle&lt;/i&gt;, räkna (zählen), mlty. &lt;i&gt;tellen&lt;/i&gt;, räkna (rechnen o. zählen), fhty. &lt;i&gt;zellen&lt;/i&gt; ds. (ty. &lt;i&gt;zählen&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;erzählen&lt;/i&gt;, berätta), ags. &lt;i&gt;tellan&lt;/i&gt;, räkna (zählen o. rechnen), mena, berätta, säga (eng. &lt;i&gt;tell&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*taljan-&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;tal 1, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tala&lt;/sp&gt;; av osäkert urspr. Bl. a. de sannol. besl. got. &lt;i&gt;talzjan&lt;/i&gt;, undervisa, förmana, &lt;i&gt;untals&lt;/i&gt;, oläraktig, olydig, göra det högst osannolikt, att, såsom förmodas av Brøndal Substrater og laan s. 151 f., germ. &lt;i&gt;*taljan&lt;/i&gt; utgår från vlat. &lt;i&gt;*taliare&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;tailler&lt;/i&gt; i betyd. 'göra en inskärning' på det trästycke (ä. sv. &lt;i&gt;karvstock&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;karva&lt;/sp&gt;), som i forna tider brukades vid räkenskapers förande. Men även om de got. orden ej äro besläktade, göra de över hela området spridda germ. &lt;i&gt;*tala-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*talō-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*talōn&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*taljan&lt;/i&gt; avgjort intryck av att tillhöra en inhemsk ordgrupp. Grundbetyd. hos denna kunde dock i alla händelser vara 'göra en inskärning, räkna', om verkligen, med Rosenhagen ZfdA 57: 189 f., släktskap eger rum med &lt;sp&gt;tälja 1&lt;/sp&gt;; jfr särsk. betyd.-utvecklingen hos lat. &lt;i&gt;putāre&lt;/i&gt;, skära &gt; räkna &gt; anse (Kretschmer Glotta 10: 161 f.). — &lt;sp&gt;Täljare&lt;/sp&gt;, matem., Luth 1584 = da. &lt;i&gt;tæller&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;zähler&lt;/i&gt; 1514; jfr eng. &lt;i&gt;teller&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;numerator&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bägare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bägare..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bägare..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bägare&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bikar(e)&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;beghare&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bæghare&lt;/i&gt; =. isl. &lt;i&gt;bikarr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bæger&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;beker&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;becker&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;beaker&lt;/i&gt;; från mlat. &lt;i&gt;bicarium&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;bacar&lt;/i&gt;, vinkärl, väl till &lt;i&gt;bacca&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;back 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;balja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bäcken&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bägare&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bikar(e)&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;beghare&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bæghare&lt;/i&gt; =. isl. &lt;i&gt;bikarr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bæger&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;beker&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;becker&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;beaker&lt;/i&gt;; från mlat. &lt;i&gt;bicarium&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;bacar&lt;/i&gt;, vinkärl, väl till &lt;i&gt;bacca&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;back 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;balja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bäcken&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="back 1" />
        <feat att="see" val="balja" />
        <feat att="see" val="bäcken" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bädd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bädd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bädd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bädd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bæd&lt;/i&gt;, ackus. sing = isl. &lt;i&gt;beðr&lt;/i&gt; m. (bolster, dyna), fda. &lt;i&gt;bædh&lt;/i&gt;, motsv. got. &lt;i&gt;badi&lt;/i&gt; n., fsax. &lt;i&gt;bed&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bedde&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;betti&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bett&lt;/i&gt;, bädd, &lt;i&gt;beet&lt;/i&gt;, trädgårdssäng), ags. &lt;i&gt;bedd&lt;/i&gt;, säng, trädgårdssäng (eng. &lt;i&gt;bed&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*baðja-&lt;/i&gt;, motsv. fin. lånordet &lt;i&gt;patja&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*bhodhi̯o-&lt;/i&gt;; möjl., trots framställda invändningar, besl. med lat. &lt;i&gt;fodio&lt;/i&gt;, gräver, grek. &lt;i&gt;bóthros&lt;/i&gt; m., grav, kymr. &lt;i&gt;bedd&lt;/i&gt; ds., osv.; alltså med grundbetyd.: utgrävd liggplats, kanske särsk. för djur, jfr fsv. &lt;i&gt;badhul&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bale&lt;/sp&gt;). — Den nsv. formen torde bero på inverkan från lty.; da. &lt;i&gt;bed&lt;/i&gt;, trädgårdssäng, är lån från ty. — Samma stam &lt;i&gt;bad-&lt;/i&gt; ingår väl, med Lidén NoB 4: 113, i ortn. &lt;sp&gt;Skarnbad&lt;/sp&gt; Vgtl., till &lt;sp&gt;skarn&lt;/sp&gt; i betyd. 'gödsel', jfr no. &lt;i&gt;bed(d)&lt;/i&gt;, hög, stack; alltså egentl.: gödselhög." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bädd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bæd&lt;/i&gt;, ackus. sing = isl. &lt;i&gt;beðr&lt;/i&gt; m. (bolster, dyna), fda. &lt;i&gt;bædh&lt;/i&gt;, motsv. got. &lt;i&gt;badi&lt;/i&gt; n., fsax. &lt;i&gt;bed&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bedde&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;betti&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bett&lt;/i&gt;, bädd, &lt;i&gt;beet&lt;/i&gt;, trädgårdssäng), ags. &lt;i&gt;bedd&lt;/i&gt;, säng, trädgårdssäng (eng. &lt;i&gt;bed&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*baðja-&lt;/i&gt;, motsv. fin. lånordet &lt;i&gt;patja&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*bhodhi̯o-&lt;/i&gt;; möjl., trots framställda invändningar, besl. med lat. &lt;i&gt;fodio&lt;/i&gt;, gräver, grek. &lt;i&gt;bóthros&lt;/i&gt; m., grav, kymr. &lt;i&gt;bedd&lt;/i&gt; ds., osv.; alltså med grundbetyd.: utgrävd liggplats, kanske särsk. för djur, jfr fsv. &lt;i&gt;badhul&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bale&lt;/sp&gt;). — Den nsv. formen torde bero på inverkan från lty.; da. &lt;i&gt;bed&lt;/i&gt;, trädgårdssäng, är lån från ty. — Samma stam &lt;i&gt;bad-&lt;/i&gt; ingår väl, med Lidén NoB 4: 113, i ortn. &lt;sp&gt;Skarnbad&lt;/sp&gt; Vgtl., till &lt;sp&gt;skarn&lt;/sp&gt; i betyd. 'gödsel', jfr no. &lt;i&gt;bed(d)&lt;/i&gt;, hög, stack; alltså egentl.: gödselhög." />
        <feat att="see" val="skarn" />
        <feat att="see" val="Skarnbad" />
        <feat att="see" val="bale" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bängel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bängel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bängel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bängel&lt;/b&gt;, Gustaf Vasa 1559 = da. &lt;i&gt;bengel&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;bengel&lt;/i&gt;, tölpig yngling, lymmel, knölpåk, vilket senare är grundbetydelsen; till ty. dial. &lt;i&gt;bangen&lt;/i&gt;, slå (se &lt;sp&gt;bång&lt;/sp&gt;), såsom ty. &lt;i&gt;schlägel&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;schlagen&lt;/i&gt; slå, fhty. &lt;i&gt;stôzil&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;stôzen&lt;/i&gt;, stöta, osv. Betyd.-utvecklingen är ungef. densamma som i &lt;sp&gt;dräng&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lurk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bängel&lt;/b&gt;, Gustaf Vasa 1559 = da. &lt;i&gt;bengel&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;bengel&lt;/i&gt;, tölpig yngling, lymmel, knölpåk, vilket senare är grundbetydelsen; till ty. dial. &lt;i&gt;bangen&lt;/i&gt;, slå (se &lt;sp&gt;bång&lt;/sp&gt;), såsom ty. &lt;i&gt;schlägel&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;schlagen&lt;/i&gt; slå, fhty. &lt;i&gt;stôzil&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;stôzen&lt;/i&gt;, stöta, osv. Betyd.-utvecklingen är ungef. densamma som i &lt;sp&gt;dräng&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lurk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lurk" />
        <feat att="see" val="dräng" />
        <feat att="see" val="bång" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bända" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bända..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bända..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bända&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bænda&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;benda&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bendan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bend&lt;/i&gt;), böja, spänna, isht om båge; avledn. av &lt;sp&gt;band&lt;/sp&gt;; egentl.: sätta sträng på (båge)." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bända&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bænda&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;benda&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bendan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bend&lt;/i&gt;), böja, spänna, isht om båge; avledn. av &lt;sp&gt;band&lt;/sp&gt;; egentl.: sätta sträng på (båge)." />
        <feat att="see" val="band" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bälte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bälte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bälte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bälte&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bælte&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;belti&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bælte&lt;/i&gt;, jfr ags., eng. &lt;i&gt;belt&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;balz&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;balteus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balteum&lt;/i&gt;, gördel, bälte, av ovisst ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bälte&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bælte&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;belti&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bælte&lt;/i&gt;, jfr ags., eng. &lt;i&gt;belt&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;balz&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;balteus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;balteum&lt;/i&gt;, gördel, bälte, av ovisst ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bält" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bält..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bält..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bält&lt;/b&gt;, Wivallius: 'öfver Bält och Ocean', ä. även &lt;i&gt;Bälten&lt;/i&gt;, sing. mask. el. den-kön (jfr &lt;sp&gt;Bottnen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kvarken&lt;/sp&gt;), om Stora o. Lilla Bält, förr (till o. 1850) även om Östersjön (se Risberg Spr. o. st. 7: l f.); att sammanhålla med &lt;i&gt;Baltia&lt;/i&gt; hos grek. förf. som namn på en ö i Ostersjötrakterna, &lt;i&gt;mare balticum&lt;/i&gt; (1000-t.), eng. &lt;i&gt;the Baltic&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;belte-mere&lt;/i&gt;, Östersjön. Ovisst är, om namnet äldst syftat på den västra delen av Östersjön (Adam av Bremen) el. den (syd)östra. Osäker härledning: till &lt;sp&gt;bälte&lt;/sp&gt; (Adam av B.) el. litau. &lt;i&gt;báltas&lt;/i&gt;, vit, el. fslav. &lt;i&gt;blato&lt;/i&gt;, kärr (av &lt;i&gt;*bolto-&lt;/i&gt;), o. alban. &lt;i&gt;bal'te&lt;/i&gt;, dy, myr, i sistn. fallet med avs. på strandsjöarna vid Östersjöns s. ö. kust. o. väl urbesl. med &lt;sp&gt;pöl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0165" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bält&lt;/b&gt;, Wivallius: 'öfver Bält och Ocean', ä. även &lt;i&gt;Bälten&lt;/i&gt;, sing. mask. el. den-kön (jfr &lt;sp&gt;Bottnen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kvarken&lt;/sp&gt;), om Stora o. Lilla Bält, förr (till o. 1850) även om Östersjön (se Risberg Spr. o. st. 7: l f.); att sammanhålla med &lt;i&gt;Baltia&lt;/i&gt; hos grek. förf. som namn på en ö i Ostersjötrakterna, &lt;i&gt;mare balticum&lt;/i&gt; (1000-t.), eng. &lt;i&gt;the Baltic&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;belte-mere&lt;/i&gt;, Östersjön. Ovisst är, om namnet äldst syftat på den västra delen av Östersjön (Adam av Bremen) el. den (syd)östra. Osäker härledning: till &lt;sp&gt;bälte&lt;/sp&gt; (Adam av B.) el. litau. &lt;i&gt;báltas&lt;/i&gt;, vit, el. fslav. &lt;i&gt;blato&lt;/i&gt;, kärr (av &lt;i&gt;*bolto-&lt;/i&gt;), o. alban. &lt;i&gt;bal'te&lt;/i&gt;, dy, myr, i sistn. fallet med avs. på strandsjöarna vid Östersjöns s. ö. kust. o. väl urbesl. med &lt;sp&gt;pöl&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="pöl" />
        <feat att="see" val="bälte" />
        <feat att="see" val="Bottnen" />
        <feat att="see" val="Kvarken" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="täcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--täcka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--täcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;täcka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þækkia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þekja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tække&lt;/i&gt; (biformen &lt;i&gt;dække&lt;/i&gt; från ty.), mlty. fhty., ty. &lt;i&gt;decken&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þeccan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thatch&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*þakjan&lt;/i&gt;, en bildning, snarast av&lt;i&gt; ei̯ō-&lt;/i&gt;typen (här dock utan kausativ betyd., jfr t. ex. &lt;sp&gt;töja&lt;/sp&gt;) till ieur. roten &lt;i&gt;(s)teg&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;tego&lt;/i&gt;, täcker (jfr &lt;sp&gt;tegel&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;stégō&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;sthágati&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;stëgiu&lt;/i&gt; osv.; jfr tak, som är en parallellbildning, icke grundord, till täcka samt täcke. — Jfr &lt;sp&gt;taffeltäckare&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;taffel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1134" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;täcka&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þækkia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;þekja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tække&lt;/i&gt; (biformen &lt;i&gt;dække&lt;/i&gt; från ty.), mlty. fhty., ty. &lt;i&gt;decken&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;þeccan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;thatch&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*þakjan&lt;/i&gt;, en bildning, snarast av&lt;i&gt; ei̯ō-&lt;/i&gt;typen (här dock utan kausativ betyd., jfr t. ex. &lt;sp&gt;töja&lt;/sp&gt;) till ieur. roten &lt;i&gt;(s)teg&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;tego&lt;/i&gt;, täcker (jfr &lt;sp&gt;tegel&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;stégō&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;sthágati&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;stëgiu&lt;/i&gt; osv.; jfr tak, som är en parallellbildning, icke grundord, till täcka samt täcke. — Jfr &lt;sp&gt;taffeltäckare&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;taffel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Båstad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Båstad..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Båstad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Båstad&lt;/b&gt;, 1400-t, till &lt;sp&gt;båt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;stad&lt;/sp&gt;, ställe; alltså 'båtplats'." />
        <feat att="faksimilID" val="0164" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Båstad&lt;/b&gt;, 1400-t, till &lt;sp&gt;båt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;stad&lt;/sp&gt;, ställe; alltså 'båtplats'." />
        <feat att="see" val="stad" />
        <feat att="see" val="båt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="täcke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--täcke..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--täcke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;täcke&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;forthække&lt;/i&gt; n., sadeltäcke, sannol. en nybildning till &lt;sp&gt;täcka&lt;/sp&gt; under påverkan av mlty. &lt;i&gt;decke&lt;/i&gt; f. = ty. (fhty. &lt;i&gt;decchî&lt;/i&gt;), varav da. &lt;i&gt;dække&lt;/i&gt;; jfr även fsv. &lt;i&gt;þæk(k)ia&lt;/i&gt;, täcke, tak (: &lt;i&gt;þak&lt;/i&gt;), samt fsv. &lt;i&gt;thækan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;teken&lt;/i&gt;, ä. nsv. (t. ex. bibeln) &lt;i&gt;täcken&lt;/i&gt; n., täcke, matta (från lty. &lt;i&gt;deken&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;thecina&lt;/i&gt; osv.), varav &lt;i&gt;(sänge)täke&lt;/i&gt; 1649, vilka former ävenledes kunna ha bidragit till ordets uppkomst. Jfr Tamm Spr. o. st. 2: 222 f. — &lt;sp&gt;Spela under täcke med&lt;/sp&gt;, t. ex. Dalins Argus, motsv. i da., från ty, &lt;i&gt;mit jemand unter einer decke spielen&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;decke&lt;/i&gt; i betyd. 'sängtäcke', blandning av &lt;i&gt;mit j. unter einer decke stecken&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;liegen&lt;/i&gt;, egentl. om vapenbröder, som lågo i samma säng, o. &lt;i&gt;mit j. unterm hütlein spielen&lt;/i&gt;, 'där hütlein står i betyd. av hatt, som brukades av taskspelare vid utförandet av deras konster." />
        <feat att="faksimilID" val="1135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;täcke&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;forthække&lt;/i&gt; n., sadeltäcke, sannol. en nybildning till &lt;sp&gt;täcka&lt;/sp&gt; under påverkan av mlty. &lt;i&gt;decke&lt;/i&gt; f. = ty. (fhty. &lt;i&gt;decchî&lt;/i&gt;), varav da. &lt;i&gt;dække&lt;/i&gt;; jfr även fsv. &lt;i&gt;þæk(k)ia&lt;/i&gt;, täcke, tak (: &lt;i&gt;þak&lt;/i&gt;), samt fsv. &lt;i&gt;thækan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;teken&lt;/i&gt;, ä. nsv. (t. ex. bibeln) &lt;i&gt;täcken&lt;/i&gt; n., täcke, matta (från lty. &lt;i&gt;deken&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;thecina&lt;/i&gt; osv.), varav &lt;i&gt;(sänge)täke&lt;/i&gt; 1649, vilka former ävenledes kunna ha bidragit till ordets uppkomst. Jfr Tamm Spr. o. st. 2: 222 f. — &lt;sp&gt;Spela under täcke med&lt;/sp&gt;, t. ex. Dalins Argus, motsv. i da., från ty, &lt;i&gt;mit jemand unter einer decke spielen&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;decke&lt;/i&gt; i betyd. 'sängtäcke', blandning av &lt;i&gt;mit j. unter einer decke stecken&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;liegen&lt;/i&gt;, egentl. om vapenbröder, som lågo i samma säng, o. &lt;i&gt;mit j. unterm hütlein spielen&lt;/i&gt;, 'där hütlein står i betyd. av hatt, som brukades av taskspelare vid utförandet av deras konster." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="täckas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--täckas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--täckas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;täckas&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þækkias&lt;/i&gt;, göras el. vara täckelig el. behaglig = isl. &lt;i&gt;þekkjast&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tækkes&lt;/i&gt;, refl. till isl. &lt;i&gt;þekkja&lt;/i&gt;, göra behaglig, avledn. av &lt;sp&gt;täck&lt;/sp&gt;, se d. o. Med opersonlig konstr. (&lt;i&gt;mig täckes&lt;/i&gt;); den enda i fsv. Personlig konstr. dock redan hos O. Petri o. i nsv. t. ex. Runeberg: 'Det är skam att tappra männer / Täckas tala om en sådan'. Jfr A. Lindqvist Gramm. o. psyk. subj. s. 135 f." />
        <feat att="faksimilID" val="1134" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;täckas&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þækkias&lt;/i&gt;, göras el. vara täckelig el. behaglig = isl. &lt;i&gt;þekkjast&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tækkes&lt;/i&gt;, refl. till isl. &lt;i&gt;þekkja&lt;/i&gt;, göra behaglig, avledn. av &lt;sp&gt;täck&lt;/sp&gt;, se d. o. Med opersonlig konstr. (&lt;i&gt;mig täckes&lt;/i&gt;); den enda i fsv. Personlig konstr. dock redan hos O. Petri o. i nsv. t. ex. Runeberg: 'Det är skam att tappra männer / Täckas tala om en sådan'. Jfr A. Lindqvist Gramm. o. psyk. subj. s. 135 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="täksla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--täksla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--täksla..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;täksla&lt;/sp&gt;, sv. dial., ett slags yxa, se &lt;sp&gt;täxla&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1135" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;täksla&lt;/sp&gt;, sv. dial., ett slags yxa, se &lt;sp&gt;täxla&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="täxla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Tägnaby" />
          <feat att="writtenForm" val="Tägneby" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Tägnaby..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Tägnaby..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Tägnaby, Tägneby&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þæghnaby&lt;/i&gt;, socken o. gårdnamn från södra o. västra Sv., till genit. plur. av fsv. &lt;i&gt;*þæghn&lt;/i&gt; (jfr runsv. &lt;i&gt;þihn&lt;/i&gt; = &lt;i&gt;þeᵹn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þiaknaʀ&lt;/i&gt; plur. = &lt;i&gt;þiagnaʀ&lt;/i&gt; m. m.) = isl. &lt;i&gt;þegn&lt;/i&gt;, fri man, konungsman, tjänare, fsax. &lt;i&gt;thegan&lt;/i&gt;, gosse, tjänare, krigare, fhty, &lt;i&gt;degan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;degen&lt;/i&gt;, tapper krigare), ags. &lt;i&gt;þegen&lt;/i&gt;, tjänare, krigare, adelsman, man m. m., medlem av konungens personliga följe (eng. &lt;i&gt;thane&lt;/i&gt;, hist., förr ungef.: länsbaron, jfr till betyd.-utvecklingen &lt;sp&gt;baron&lt;/sp&gt;); nära besl. med grek. &lt;i&gt;téknon&lt;/i&gt;, barn, till roten i &lt;i&gt;tíktō&lt;/i&gt;, föder (aor. &lt;i&gt;élekon&lt;/i&gt;); jfr under &lt;sp&gt;tjäna&lt;/sp&gt; (slutet). Namnet hör sålunda till den grupp av sv. ortnamn på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt;, som syftar på bosättning av personer tillhörande samma klass el. stånd, o. är särsk. att jämföra med &lt;sp&gt;Karleby&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Rinkaby&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.) o. &lt;sp&gt;Svenneby&lt;/sp&gt;. Jfr även &lt;sp&gt;Tegnér&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Tägnaby, Tägneby&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;þæghnaby&lt;/i&gt;, socken o. gårdnamn från södra o. västra Sv., till genit. plur. av fsv. &lt;i&gt;*þæghn&lt;/i&gt; (jfr runsv. &lt;i&gt;þihn&lt;/i&gt; = &lt;i&gt;þeᵹn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þiaknaʀ&lt;/i&gt; plur. = &lt;i&gt;þiagnaʀ&lt;/i&gt; m. m.) = isl. &lt;i&gt;þegn&lt;/i&gt;, fri man, konungsman, tjänare, fsax. &lt;i&gt;thegan&lt;/i&gt;, gosse, tjänare, krigare, fhty, &lt;i&gt;degan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;degen&lt;/i&gt;, tapper krigare), ags. &lt;i&gt;þegen&lt;/i&gt;, tjänare, krigare, adelsman, man m. m., medlem av konungens personliga följe (eng. &lt;i&gt;thane&lt;/i&gt;, hist., förr ungef.: länsbaron, jfr till betyd.-utvecklingen &lt;sp&gt;baron&lt;/sp&gt;); nära besl. med grek. &lt;i&gt;téknon&lt;/i&gt;, barn, till roten i &lt;i&gt;tíktō&lt;/i&gt;, föder (aor. &lt;i&gt;élekon&lt;/i&gt;); jfr under &lt;sp&gt;tjäna&lt;/sp&gt; (slutet). Namnet hör sålunda till den grupp av sv. ortnamn på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt;, som syftar på bosättning av personer tillhörande samma klass el. stånd, o. är särsk. att jämföra med &lt;sp&gt;Karleby&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Rinkaby&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.) o. &lt;sp&gt;Svenneby&lt;/sp&gt;. Jfr även &lt;sp&gt;Tegnér&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="tälja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--tälja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--tälja..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;tälja&lt;/b&gt;, skära, fsv. &lt;i&gt;tælghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;telgja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tælle&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*talᵹian&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;talga&lt;/i&gt;, skärande o. d.; i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;tjalga&lt;/i&gt;, kvist = ags. &lt;i&gt;telga&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zelga&lt;/i&gt;, egentl.: det avskurna; till en ie. rot &lt;i&gt;delegh&lt;/i&gt; i fir. &lt;i&gt;dluigim&lt;/i&gt;, klyver; väl med Walde utvidgning av ie. &lt;i&gt;del&lt;/i&gt; i t. ex. lat &lt;i&gt;dolāre&lt;/i&gt;, tillhugga, mlty. &lt;i&gt;tol(l)e&lt;/i&gt;, kvist (varifrån möjl. sv. dial. &lt;i&gt;tolle&lt;/i&gt;, tapp, pinne o. d.). Jfr följ., &lt;sp&gt;Tolken&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;tjällra&lt;/sp&gt;. — Isl. &lt;i&gt;tjalga&lt;/i&gt; osv. föres på grund av fhty. &lt;i&gt;zuelga&lt;/i&gt; av Solmsen PBB 27: 361 f. samman med de ie. orden för 'två'; men &lt;i&gt;zuelga&lt;/i&gt; beror säkerl. på inflytande från &lt;i&gt;zweig&lt;/i&gt;; jfr Walde s. 239 (med litter.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1135" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;tälja&lt;/b&gt;, skära, fsv. &lt;i&gt;tælghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;telgja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;tælle&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*talᵹian&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;talga&lt;/i&gt;, skärande o. d.; i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;tjalga&lt;/i&gt;, kvist = ags. &lt;i&gt;telga&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zelga&lt;/i&gt;, egentl.: det avskurna; till en ie. rot &lt;i&gt;delegh&lt;/i&gt; i fir. &lt;i&gt;dluigim&lt;/i&gt;, klyver; väl med Walde utvidgning av ie. &lt;i&gt;del&lt;/i&gt; i t. ex. lat &lt;i&gt;dolāre&lt;/i&gt;, tillhugga, mlty. &lt;i&gt;tol(l)e&lt;/i&gt;, kvist (varifrån möjl. sv. dial. &lt;i&gt;tolle&lt;/i&gt;, tapp, pinne o. d.). Jfr följ., &lt;sp&gt;Tolken&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;tjällra&lt;/sp&gt;. — Isl. &lt;i&gt;tjalga&lt;/i&gt; osv. föres på grund av fhty. &lt;i&gt;zuelga&lt;/i&gt; av Solmsen PBB 27: 361 f. samman med de ie. orden för 'två'; men &lt;i&gt;zuelga&lt;/i&gt; beror säkerl. på inflytande från &lt;i&gt;zweig&lt;/i&gt;; jfr Walde s. 239 (med litter.)." />
        <feat att="see" val="tälja 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-täkt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---täkt..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nnh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---täkt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-täkt&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ler-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våldtäkt&lt;/sp&gt; (alla tre redan i fsv.) samt &lt;sp&gt;grus-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lövtäkt&lt;/sp&gt;, av germ. &lt;i&gt;*-takiþō&lt;/i&gt; till fsv. &lt;i&gt;taka&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;taga&lt;/sp&gt;), en bland de rätt få inhemska bildningarna med &lt;i&gt;*kt&lt;/i&gt; (jfr dock t. ex. &lt;sp&gt;fläkta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lykta 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rykt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ursäkt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-väkt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ändalykt&lt;/sp&gt;); annars i regel från ty. el. lty. ord på &lt;i&gt;-cht&lt;/i&gt; (vanl. av germ. &lt;i&gt;-ti&lt;/i&gt;, där i inhemska nord. motsvarigheter stammens slutkonsonant försvunnit). — I vissa dial. även som enkelt ord i betyd. 'odlad inhägnad jordegendom'." />
        <feat att="faksimilID" val="1135" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-täkt&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;in-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ler-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våldtäkt&lt;/sp&gt; (alla tre redan i fsv.) samt &lt;sp&gt;grus-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lövtäkt&lt;/sp&gt;, av germ. &lt;i&gt;*-takiþō&lt;/i&gt; till fsv. &lt;i&gt;taka&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;taga&lt;/sp&gt;), en bland de rätt få inhemska bildningarna med &lt;i&gt;*kt&lt;/i&gt; (jfr dock t. ex. &lt;sp&gt;fläkta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lykta 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rykt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ursäkt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-väkt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ändalykt&lt;/sp&gt;); annars i regel från ty. el. lty. ord på &lt;i&gt;-cht&lt;/i&gt; (vanl. av germ. &lt;i&gt;-ti&lt;/i&gt;, där i inhemska nord. motsvarigheter stammens slutkonsonant försvunnit). — I vissa dial. även som enkelt ord i betyd. 'odlad inhägnad jordegendom'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bäver" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bäver..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bäver..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bäver&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bæver&lt;/i&gt; = da., från mlty. &lt;i&gt;bever&lt;/i&gt;, motsv. det inhemska fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;biur&lt;/i&gt;, nsv. &lt;sp&gt;Bjur-&lt;/sp&gt; i ort- o. familjenamn = isl. &lt;i&gt;bjórr&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*bi-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*beƀura-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;bibar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;biber&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;beofor&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;beaver&lt;/i&gt;); motsv. lat. &lt;i&gt;fiber&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;bebrŭ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bĭbrŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;bė́brus&lt;/i&gt; ds., korn. &lt;i&gt;befer&lt;/i&gt; (från kelt. även fra. &lt;i&gt;bièvre&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;babhrú&lt;/i&gt;, en stor ichneumonart.; egentl. 'den brune' o. substantivering av ett ie. adj. = sanskr. &lt;i&gt;babhrú-&lt;/i&gt;, brun, av ie. &lt;i&gt;*bhe-bhru-&lt;/i&gt;, reduplicerad bildning till roten i &lt;sp&gt;brun&lt;/sp&gt;, en utvidgning av den i &lt;sp&gt;björn&lt;/sp&gt;. Den tyska namnformens seger över den inhemska beror på bäverns stora betydelse i handeln o. djurets hastiga tillbakagång i vårt land. Bävern var, såsom namnets spridning antyder, känd av indoeuropéerna; om dess allmänhet vittna talrika gamla ortnamn i skilda språk, t. ex. kelt. &lt;i&gt;Bibrax&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Bibracte&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;Biberach&lt;/i&gt;, de nordiska på &lt;i&gt;Bjur-&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Bävergäll&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;bævergæl&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bevergeil, -gêl&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;bibergeil&lt;/i&gt;, till mhty. &lt;i&gt;geil&lt;/i&gt; n., testikel, till fhty. &lt;i&gt;geil&lt;/i&gt;, översvallande kraftig o. d., got. &lt;i&gt;gailjan&lt;/i&gt;, glädja." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bäver&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bæver&lt;/i&gt; = da., från mlty. &lt;i&gt;bever&lt;/i&gt;, motsv. det inhemska fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;biur&lt;/i&gt;, nsv. &lt;sp&gt;Bjur-&lt;/sp&gt; i ort- o. familjenamn = isl. &lt;i&gt;bjórr&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*bi-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*beƀura-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;bibar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;biber&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;beofor&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;beaver&lt;/i&gt;); motsv. lat. &lt;i&gt;fiber&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;bebrŭ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bĭbrŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;bė́brus&lt;/i&gt; ds., korn. &lt;i&gt;befer&lt;/i&gt; (från kelt. även fra. &lt;i&gt;bièvre&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;babhrú&lt;/i&gt;, en stor ichneumonart.; egentl. 'den brune' o. substantivering av ett ie. adj. = sanskr. &lt;i&gt;babhrú-&lt;/i&gt;, brun, av ie. &lt;i&gt;*bhe-bhru-&lt;/i&gt;, reduplicerad bildning till roten i &lt;sp&gt;brun&lt;/sp&gt;, en utvidgning av den i &lt;sp&gt;björn&lt;/sp&gt;. Den tyska namnformens seger över den inhemska beror på bäverns stora betydelse i handeln o. djurets hastiga tillbakagång i vårt land. Bävern var, såsom namnets spridning antyder, känd av indoeuropéerna; om dess allmänhet vittna talrika gamla ortnamn i skilda språk, t. ex. kelt. &lt;i&gt;Bibrax&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Bibracte&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;Biberach&lt;/i&gt;, de nordiska på &lt;i&gt;Bjur-&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Bävergäll&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;bævergæl&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bevergeil, -gêl&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;bibergeil&lt;/i&gt;, till mhty. &lt;i&gt;geil&lt;/i&gt; n., testikel, till fhty. &lt;i&gt;geil&lt;/i&gt;, översvallande kraftig o. d., got. &lt;i&gt;gailjan&lt;/i&gt;, glädja." />
        <feat att="see" val="Bävergäll" />
        <feat att="see" val="björn" />
        <feat att="see" val="brun" />
        <feat att="see" val="Bjur-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bäva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bäva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bäva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bäva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bæva&lt;/i&gt; (med dunkelt &lt;i&gt;æ&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;bæve&lt;/i&gt;, biform till fsv. &lt;i&gt;beva&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*biva&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bifa&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;biva&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;biƀôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bibên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;beben&lt;/i&gt;, märk dock &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;beofian&lt;/i&gt;; reduplicerat vb., ie. &lt;i&gt;*bhi-bhoi-ti&lt;/i&gt; (3 p. sing.) = sanskr. &lt;i&gt;bibhēti&lt;/i&gt; till vb. &lt;i&gt;bhī-&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;bijótis&lt;/i&gt;, frukta; egentl. nog: dallra, darra; jfr de likaledes reduplicerade got. &lt;i&gt;reiran&lt;/i&gt;, darra, bäva, o. isl. &lt;i&gt;titra&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zittern&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bäva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bæva&lt;/i&gt; (med dunkelt &lt;i&gt;æ&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;bæve&lt;/i&gt;, biform till fsv. &lt;i&gt;beva&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*biva&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bifa&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;biva&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;biƀôn&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bibên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;beben&lt;/i&gt;, märk dock &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;beofian&lt;/i&gt;; reduplicerat vb., ie. &lt;i&gt;*bhi-bhoi-ti&lt;/i&gt; (3 p. sing.) = sanskr. &lt;i&gt;bibhēti&lt;/i&gt; till vb. &lt;i&gt;bhī-&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;bijótis&lt;/i&gt;, frukta; egentl. nog: dallra, darra; jfr de likaledes reduplicerade got. &lt;i&gt;reiran&lt;/i&gt;, darra, bäva, o. isl. &lt;i&gt;titra&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;zittern&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bäst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bäst..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bäst..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bäst&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;bättre&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bäst&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;bättre&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bättre" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ceremoni" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ceremoni..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ceremoni..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ceremoni&lt;/b&gt;, O. Petri Kr., jfr fra. &lt;i&gt;cérémonie&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;cærimōnia&lt;/i&gt;, fromhet, religionsbruk, av ovisst ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0169" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ceremoni&lt;/b&gt;, O. Petri Kr., jfr fra. &lt;i&gt;cérémonie&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;cærimōnia&lt;/i&gt;, fromhet, religionsbruk, av ovisst ursprung." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">cærimōnia</orth>
            <note>fromhet, religionsbruk</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bärga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bärga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bärga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bärga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bærgha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;biærgha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bjarga&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bjerge&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;baírgan&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;bergan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bergen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;beorgan&lt;/i&gt; st. vb. = urslav. &lt;i&gt;*berg-&lt;/i&gt; (fslav. &lt;i&gt;brěgą&lt;/i&gt;, sörjer för); ie. &lt;i&gt;bhergh-&lt;/i&gt;. Grundbetyd.: gömma (t. ex. got., fsv.: &lt;i&gt;tha solen var bærghat&lt;/i&gt;), varav: bevara, rädda. Jfr &lt;sp&gt;fingerborg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förborgad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bärga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bærgha&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;biærgha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bjarga&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bjerge&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;baírgan&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;bergan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bergen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;beorgan&lt;/i&gt; st. vb. = urslav. &lt;i&gt;*berg-&lt;/i&gt; (fslav. &lt;i&gt;brěgą&lt;/i&gt;, sörjer för); ie. &lt;i&gt;bhergh-&lt;/i&gt;. Grundbetyd.: gömma (t. ex. got., fsv.: &lt;i&gt;tha solen var bærghat&lt;/i&gt;), varav: bevara, rädda. Jfr &lt;sp&gt;fingerborg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förborgad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fingerborg" />
        <feat att="see" val="förborgad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bära" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bära..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bära..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bära&lt;/b&gt;, fsv. bæra = isl. bera, da. bære, got. &lt;i&gt;baíran&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ags. &lt;i&gt;beran&lt;/i&gt; st. vb. (eng. &lt;i&gt;bear&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;gebären&lt;/i&gt;, föda); allmänt indoeur. verb, &lt;i&gt;*bher-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;fero&lt;/i&gt; (jfr offer), grek. &lt;i&gt;phérō&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;bhar-&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;berim&lt;/i&gt;; i slav. spr. i sht: samla. Jfr &lt;sp&gt;barn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bår&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;böra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;börja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;börd&lt;/sp&gt; ävensom got. &lt;i&gt;bêrusjôs&lt;/i&gt;, föräldrar, varom se &lt;sp&gt;föräldrar&lt;/sp&gt; (slutet). — &lt;sp&gt;Bära sig åt&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;bæra sik at&lt;/i&gt;, motsv. i da. o. isl., vartill vbalsbst. &lt;sp&gt;åtbörd&lt;/sp&gt;. Med annat avljud: fhty. &lt;i&gt;gibârên&lt;/i&gt; osv. (ty. &lt;i&gt;gebaren&lt;/i&gt;), vartill ty. &lt;i&gt;gebärde&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Bära till&lt;/sp&gt;, hända, tillgå, fsv. &lt;i&gt;bæra til&lt;/i&gt;, motsv. i isl.; fsv. även &lt;i&gt;bæra at&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bera at&lt;/i&gt;, vartill vbalsbst. fsv. &lt;i&gt;atbyrdh&lt;/i&gt;, händelse, motsv. isl. &lt;i&gt;atburðr&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;åtbörd&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bära&lt;/b&gt;, fsv. bæra = isl. bera, da. bære, got. &lt;i&gt;baíran&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ags. &lt;i&gt;beran&lt;/i&gt; st. vb. (eng. &lt;i&gt;bear&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;gebären&lt;/i&gt;, föda); allmänt indoeur. verb, &lt;i&gt;*bher-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;fero&lt;/i&gt; (jfr offer), grek. &lt;i&gt;phérō&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;bhar-&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;berim&lt;/i&gt;; i slav. spr. i sht: samla. Jfr &lt;sp&gt;barn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bår&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;böra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;börja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;börd&lt;/sp&gt; ävensom got. &lt;i&gt;bêrusjôs&lt;/i&gt;, föräldrar, varom se &lt;sp&gt;föräldrar&lt;/sp&gt; (slutet). — &lt;sp&gt;Bära sig åt&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;bæra sik at&lt;/i&gt;, motsv. i da. o. isl., vartill vbalsbst. &lt;sp&gt;åtbörd&lt;/sp&gt;. Med annat avljud: fhty. &lt;i&gt;gibârên&lt;/i&gt; osv. (ty. &lt;i&gt;gebaren&lt;/i&gt;), vartill ty. &lt;i&gt;gebärde&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Bära till&lt;/sp&gt;, hända, tillgå, fsv. &lt;i&gt;bæra til&lt;/i&gt;, motsv. i isl.; fsv. även &lt;i&gt;bæra at&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bera at&lt;/i&gt;, vartill vbalsbst. fsv. &lt;i&gt;atbyrdh&lt;/i&gt;, händelse, motsv. isl. &lt;i&gt;atburðr&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;åtbörd&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="åtbörd" />
        <feat att="see" val="Bära till" />
        <feat att="see" val="åtbörd" />
        <feat att="see" val="Bära sig åt" />
        <feat att="see" val="föräldrar" />
        <feat att="see" val="barn" />
        <feat att="see" val="bår" />
        <feat att="see" val="böra" />
        <feat att="see" val="börja" />
        <feat att="see" val="börd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bär&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bær&lt;/i&gt; = isl. for, da. &lt;i&gt;bær&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;basi&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;beri&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;beere&lt;/i&gt; f.), jfr ags. &lt;i&gt;berie&lt;/i&gt; f. (eng. &lt;i&gt;berry&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*bazja-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*basja-&lt;/i&gt;; av omstridd härledning; möjl. med Grimm o. Liden IF 18: 416 till ags. &lt;i&gt;basu&lt;/i&gt;, röd, jfr ags. &lt;i&gt;basu&lt;/i&gt;, bär, o. ir. &lt;i&gt;derc&lt;/i&gt;, bär: fhty. &lt;i&gt;zoraht&lt;/i&gt;, glänsande." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bär&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bær&lt;/i&gt; = isl. for, da. &lt;i&gt;bær&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;basi&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;beri&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;beere&lt;/i&gt; f.), jfr ags. &lt;i&gt;berie&lt;/i&gt; f. (eng. &lt;i&gt;berry&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*bazja-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*basja-&lt;/i&gt;; av omstridd härledning; möjl. med Grimm o. Liden IF 18: 416 till ags. &lt;i&gt;basu&lt;/i&gt;, röd, jfr ags. &lt;i&gt;basu&lt;/i&gt;, bär, o. ir. &lt;i&gt;derc&lt;/i&gt;, bär: fhty. &lt;i&gt;zoraht&lt;/i&gt;, glänsande." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bänk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bänk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bänk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bänk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bænker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bekkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bænk&lt;/i&gt;, fsax., ty. &lt;i&gt;bank&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;benc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bench&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*banki-&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;bank 1, 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;backe&lt;/sp&gt;. Egentl.: upphöjning." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bänk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bænker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bekkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bænk&lt;/i&gt;, fsax., ty. &lt;i&gt;bank&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;benc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bench&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*banki-&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;bank 1, 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;backe&lt;/sp&gt;. Egentl.: upphöjning." />
        <feat att="see" val="backe" />
        <feat att="see" val="bank" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bättre" />
          <feat att="writtenForm" val="bäst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bättre..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bättre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bättre&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;bäst&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bætre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bæzter (bazter)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;betri&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;beztr&lt;/i&gt;, got.&lt;i&gt;batiza&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;batists&lt;/i&gt; osv., allm. germ.; använda som kompar. o. superl. till &lt;sp&gt;god&lt;/sp&gt;; till germ. &lt;i&gt;bat-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;båta&lt;/sp&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;bot&lt;/sp&gt;; se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bättre&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;bäst&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bætre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bæzter (bazter)&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;betri&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;beztr&lt;/i&gt;, got.&lt;i&gt;batiza&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;batists&lt;/i&gt; osv., allm. germ.; använda som kompar. o. superl. till &lt;sp&gt;god&lt;/sp&gt;; till germ. &lt;i&gt;bat-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;båta&lt;/sp&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;bot&lt;/sp&gt;; se d. o." />
        <feat att="see" val="bot" />
        <feat att="see" val="båta" />
        <feat att="see" val="god" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bärsärk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bärsärk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bärsärk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bärsärk&lt;/b&gt;, från isl. &lt;i&gt;berserkr&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ber-&lt;/i&gt;, björn, o. &lt;i&gt;serkr&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;särk&lt;/sp&gt;), egentl.: kämpe klädd i björnskinn; jfr isl. personn. &lt;i&gt;Bjarnheðinn&lt;/i&gt;, egentl.: björnskinnströja, o. &lt;i&gt;ulfheðnar&lt;/i&gt;, bärsärkar, egentl.: vargskinnströjor. — Orden synas hänvisa på tider, då djurskinnspälsar användes i stället för de senare brynjorna o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bärsärk&lt;/b&gt;, från isl. &lt;i&gt;berserkr&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ber-&lt;/i&gt;, björn, o. &lt;i&gt;serkr&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;särk&lt;/sp&gt;), egentl.: kämpe klädd i björnskinn; jfr isl. personn. &lt;i&gt;Bjarnheðinn&lt;/i&gt;, egentl.: björnskinnströja, o. &lt;i&gt;ulfheðnar&lt;/i&gt;, bärsärkar, egentl.: vargskinnströjor. — Orden synas hänvisa på tider, då djurskinnspälsar användes i stället för de senare brynjorna o. d." />
        <feat att="see" val="särk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bärnsten" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bärnsten..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bärnsten..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bärnsten&lt;/b&gt;, Schroderus Gom. 1647: &lt;i&gt;agdsteen (bernsteen)&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;bernstên&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;bernen&lt;/i&gt;, bränna, smälta. Inhemsk benämning: fsv. (ännu i Lex. Linc. 1640), isl. &lt;i&gt;raf&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;rav&lt;/i&gt;; jfr även &lt;sp&gt;glas&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bärnsten&lt;/b&gt;, Schroderus Gom. 1647: &lt;i&gt;agdsteen (bernsteen)&lt;/i&gt;; från lty. &lt;i&gt;bernstên&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;bernen&lt;/i&gt;, bränna, smälta. Inhemsk benämning: fsv. (ännu i Lex. Linc. 1640), isl. &lt;i&gt;raf&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;rav&lt;/i&gt;; jfr även &lt;sp&gt;glas&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="glas" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bärling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bärling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bärling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bärling&lt;/b&gt;, handspak, jfr no. &lt;i&gt;berling&lt;/i&gt;, ett slags liten stock på fartyg, o. isl. &lt;i&gt;berlingsáss&lt;/i&gt;; dimin. till fsv. &lt;i&gt;bar&lt;/i&gt;, stång = mhty. &lt;i&gt;bar&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;bar 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;barr 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0166" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bärling&lt;/b&gt;, handspak, jfr no. &lt;i&gt;berling&lt;/i&gt;, ett slags liten stock på fartyg, o. isl. &lt;i&gt;berlingsáss&lt;/i&gt;; dimin. till fsv. &lt;i&gt;bar&lt;/i&gt;, stång = mhty. &lt;i&gt;bar&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;bar 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;barr 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="barr" />
        <feat att="see" val="bar" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">berling</orth>
            <note>ett slags liten stock på fartyg</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">berlingsáss</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sobel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sobel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sobel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sobel&lt;/b&gt;, 1602:so&amp;Zer, 1614: soblar, 1664 : sobblar = da., från ty. zobel, av mhty. ==, från ry. soboli. Ett tidigare väst-europ. lån från ry. föreligger i mlat. sabellum, fra., eng. sable, mlty., ä. da., fsv. sabel, i ä. nsv. den avgjort vanligaste formen till o. 1750 (Serenius, j Lind); hos Sahlstedt 1773 med hänvisning till sobel." />
        <feat att="faksimilID" val="0908" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sobel&lt;/b&gt;, 1602:so&amp;Zer, 1614: soblar, 1664 : sobblar = da., från ty. zobel, av mhty. ==, från ry. soboli. Ett tidigare väst-europ. lån från ry. föreligger i mlat. sabellum, fra., eng. sable, mlty., ä. da., fsv. sabel, i ä. nsv. den avgjort vanligaste formen till o. 1750 (Serenius, j Lind); hos Sahlstedt 1773 med hänvisning till sobel." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Estuna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Estuna..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Estuna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Estuna,&lt;/b&gt; se &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0211" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Estuna,&lt;/b&gt; se &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sock..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sock&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;socka&lt;/b&gt; (om betyd. se nedan), Var. rer. 1538: socka, sv. dial. även: sucka, fsv. sokker, sukker - isl. sokkr, da. sök el. sokke, fsax. sök, mlty. socke, fhty. soc, socko (ty. socke), ags. socc (eng. sock); ett mycket gammalt lånord, jfr från nord. spr.: finska sukka; ytterst från lat. soccus, ett slags låg o. lätt sko, av grek. sykkhis, sykkhds, sykkhos, ett slags sko; egentl. ett österländskt ord. Ordet bet3rder i vissa forngerm. språk 'filtsko, toffel'; sedermera vanl. 'kort strumpa', stundom också 'långstrumpa' (på Island huvud-sakl. ett kvinnoplagg); i sv. dial.: strumpa el. halvstrumpa; i riksspr. ofta om foten av en strumpa, jfr gå i strumpsockorna. Jfr även följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0908" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sock&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;socka&lt;/b&gt; (om betyd. se nedan), Var. rer. 1538: socka, sv. dial. även: sucka, fsv. sokker, sukker - isl. sokkr, da. sök el. sokke, fsax. sök, mlty. socke, fhty. soc, socko (ty. socke), ags. socc (eng. sock); ett mycket gammalt lånord, jfr från nord. spr.: finska sukka; ytterst från lat. soccus, ett slags låg o. lätt sko, av grek. sykkhis, sykkhds, sykkhos, ett slags sko; egentl. ett österländskt ord. Ordet bet3rder i vissa forngerm. språk 'filtsko, toffel'; sedermera vanl. 'kort strumpa', stundom också 'långstrumpa' (på Island huvud-sakl. ett kvinnoplagg); i sv. dial.: strumpa el. halvstrumpa; i riksspr. ofta om foten av en strumpa, jfr gå i strumpsockorna. Jfr även följ." />
        <feat att="see" val="sockel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="social" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--social..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--social..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;social&lt;/b&gt;, Adelns p rot. 1800: social inrättning (vid denna tid blott enstaka), Geijer 1839, 1845, Dalin 1853 = ty. sozial, av fra. social; snart allmänt spritt i anslutning till Rousseaus Contrat social 1762, av lat. sociälis, sällskaplig (jfr Seneca: homo sociale animal, människan är ett sällskapsdjur), till socius, deltagare, kompanjon, bundsförvant (= isl. seggr, man; jfr under se), till roten i sequor, följer. - Härtill: socialist, Snällposten 1848, Sv. Tidn. 1852 - ty. so-zialist o. 1850, av fra. socialiste 1833; socialism, Snällposten 1848, av fra. socialisme 1831; jfr Feldmann ZfdW 13: 105; alltså med de i nyare bildningar av detta slag vanliga egentl. grek. av-ledn-.ändelserna -ist, -ism, av samma slag som t. ex. absolutist, -i s m, ak- tivist, -ism, pacifist, -ism, purist, -i s m, rojalist, -ism osv.; mindre ofta med germ. grundord såsom t. ex. i blåbandis t, hovrättist, nykterist, -ism, ver da n di s t o. det urspr, engelska truism." />
        <feat att="faksimilID" val="0908" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;social&lt;/b&gt;, Adelns p rot. 1800: social inrättning (vid denna tid blott enstaka), Geijer 1839, 1845, Dalin 1853 = ty. sozial, av fra. social; snart allmänt spritt i anslutning till Rousseaus Contrat social 1762, av lat. sociälis, sällskaplig (jfr Seneca: homo sociale animal, människan är ett sällskapsdjur), till socius, deltagare, kompanjon, bundsförvant (= isl. seggr, man; jfr under se), till roten i sequor, följer. - Härtill: socialist, Snällposten 1848, Sv. Tidn. 1852 - ty. so-zialist o. 1850, av fra. socialiste 1833; socialism, Snällposten 1848, av fra. socialisme 1831; jfr Feldmann ZfdW 13: 105; alltså med de i nyare bildningar av detta slag vanliga egentl. grek. av-ledn-.ändelserna -ist, -ism, av samma slag som t. ex. absolutist, -i s m, ak- tivist, -ism, pacifist, -ism, purist, -i s m, rojalist, -ism osv.; mindre ofta med germ. grundord såsom t. ex. i blåbandis t, hovrättist, nykterist, -ism, ver da n di s t o. det urspr, engelska truism." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="socken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--socken..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--socken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;socken&lt;/b&gt;, fsv. sokn ds., även: lagsökning, sökande (jfr hem-, laghsokri) = isl. sokn, socken, samling människor, angrepp, sökande, da. sogn, socken, motsv. got. sökns o. sökeins, undersökning (m. m.), fhty. snohni ds., ags. söcn, undersökning, angrepp, rättsområde (eng. soke, soc, rättskipning), av germ. *sökini- o. *sökni-, egentl.: sökande, till germ. *sökian = söka; alltså (i sv.) egentl.: sammanfattning av personer som söka till samma kyrka (jfr ä. nsv. sökia til kyrkan 1593, fsv. thing sökia osv.), o. med samma utveckling från vbalsbst. som församling i betyd. 'socken'. Jfr till betyd. i viss mån det likbetyd, ital. pieve, av lat. plebem, ackus. sg. till plebs, folk. — I västra o. södra Sv. ofta med å-ljud, beroende på tidigare vokalförkortning än i de former, som ligga till grund för uttalet med slutet o; jfr t. ex. tomt o. tomte. — In-, utsocknes, 1791: ut- och insockenes (där sannol. att fatta som genit. plur.), utvidgning med den vanliga adverbän-delsen -s (i inrikes osv.) av ä. sv. in-sockne, 1719, Lind 1749, av fsv. *in-, ulsokna, av genit. sg. sokna(r) till sokn, med försvagning av a till e i svagtonig ställning." />
        <feat att="faksimilID" val="0908" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;socken&lt;/b&gt;, fsv. sokn ds., även: lagsökning, sökande (jfr hem-, laghsokri) = isl. sokn, socken, samling människor, angrepp, sökande, da. sogn, socken, motsv. got. sökns o. sökeins, undersökning (m. m.), fhty. snohni ds., ags. söcn, undersökning, angrepp, rättsområde (eng. soke, soc, rättskipning), av germ. *sökini- o. *sökni-, egentl.: sökande, till germ. *sökian = söka; alltså (i sv.) egentl.: sammanfattning av personer som söka till samma kyrka (jfr ä. nsv. sökia til kyrkan 1593, fsv. thing sökia osv.), o. med samma utveckling från vbalsbst. som församling i betyd. 'socken'. Jfr till betyd. i viss mån det likbetyd, ital. pieve, av lat. plebem, ackus. sg. till plebs, folk. — I västra o. södra Sv. ofta med å-ljud, beroende på tidigare vokalförkortning än i de former, som ligga till grund för uttalet med slutet o; jfr t. ex. tomt o. tomte. — In-, utsocknes, 1791: ut- och insockenes (där sannol. att fatta som genit. plur.), utvidgning med den vanliga adverbän-delsen -s (i inrikes osv.) av ä. sv. in-sockne, 1719, Lind 1749, av fsv. *in-, ulsokna, av genit. sg. sokna(r) till sokn, med försvagning av a till e i svagtonig ställning." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sockel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sockel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sockel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sockel&lt;/b&gt;, Riidling 1740: zocler plur., König 1752: socle, Poet. Kal. 1814: sokler plur., Sv. lit.-tidn. 1820: soclqr plur, = da. sokkel, ty. sockel, av fra. socle (- eng.), egentl. ett bildligt uttr., av lat. socculus, liten sko, dimin. till soccus (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0908" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sockel&lt;/b&gt;, Riidling 1740: zocler plur., König 1752: socle, Poet. Kal. 1814: sokler plur., Sv. lit.-tidn. 1820: soclqr plur, = da. sokkel, ty. sockel, av fra. socle (- eng.), egentl. ett bildligt uttr., av lat. socculus, liten sko, dimin. till soccus (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="sock 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="soda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--soda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--soda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;soda&lt;/b&gt;, Schroderus o. 1638: sodha; under 1700-t. icke sällan souda (snda; efter f ra. soude) = ty. soda, av ital. o. (urspr.) span. soda. Av trots framställda härledningar alltjämt okänt ursprung. - Sodavatten, 1818 (om eng. förh.), 1832, efter eng. soda-water." />
        <feat att="faksimilID" val="0909" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;soda&lt;/b&gt;, Schroderus o. 1638: sodha; under 1700-t. icke sällan souda (snda; efter f ra. soude) = ty. soda, av ital. o. (urspr.) span. soda. Av trots framställda härledningar alltjämt okänt ursprung. - Sodavatten, 1818 (om eng. förh.), 1832, efter eng. soda-water." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="socker" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--socker..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--socker..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;socker&lt;/b&gt;, ä. nsv. även sticker, fsv. söker, suker = da. sukker, från mlty. suc-ker = mhty., ty. zucker, jfr fhty. zucura, från ital. zucchero, av arab. siikkar, av pers. sa/tar,prakritsa/cA:/2ara (varav grek. sdkkhar(on); jfr sv. s ack a r i n) - sanskr. cdrkarä, egentl.: kiselsten, urbesl. med isl. hgrgr, stenhop, offerställe (- sv. ortn. Harg). Sockret blev i Europa allmännare bekant under korstågen o. genom handel med de italienska städerna. Sockerrörets egentliga hemland är san-nol. nordöstra Indien." />
        <feat att="faksimilID" val="0909" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;socker&lt;/b&gt;, ä. nsv. även sticker, fsv. söker, suker = da. sukker, från mlty. suc-ker = mhty., ty. zucker, jfr fhty. zucura, från ital. zucchero, av arab. siikkar, av pers. sa/tar,prakritsa/cA:/2ara (varav grek. sdkkhar(on); jfr sv. s ack a r i n) - sanskr. cdrkarä, egentl.: kiselsten, urbesl. med isl. hgrgr, stenhop, offerställe (- sv. ortn. Harg). Sockret blev i Europa allmännare bekant under korstågen o. genom handel med de italienska städerna. Sockerrörets egentliga hemland är san-nol. nordöstra Indien." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fela" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fela..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fela..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fela&lt;/b&gt;, sbst., se &lt;sp&gt;fiol&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0221" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fela&lt;/b&gt;, sbst., se &lt;sp&gt;fiol&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="favör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--favör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--favör..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;favör&lt;/b&gt;, gunst, fördel, Spegel 1685: &lt;i&gt;thet Faveur&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;faveur&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;favor&lt;/i&gt;, gunst, jfr &lt;i&gt;favēre&lt;/i&gt;, gynna, av mycket omstridd härledning; jfr &lt;sp&gt;fauna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;favör&lt;/b&gt;, gunst, fördel, Spegel 1685: &lt;i&gt;thet Faveur&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;faveur&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;favor&lt;/i&gt;, gunst, jfr &lt;i&gt;favēre&lt;/i&gt;, gynna, av mycket omstridd härledning; jfr &lt;sp&gt;fauna&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="faxe" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--faxe..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--faxe..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;faxe&lt;/b&gt; m., losta, rågsvingel, Bromus secalinus, närmast dialektord; &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stamsutvidgning av germ. &lt;i&gt;*fahsa-&lt;/i&gt; n., hår, i isl., no. &lt;i&gt;fax&lt;/i&gt;, man, fsax., fhty. &lt;i&gt;fahs&lt;/i&gt;, huvudhår, ags. &lt;i&gt;feax&lt;/i&gt; ds.; i ty. dial. &lt;i&gt;fachs&lt;/i&gt;, styvt gräs = ie. &lt;i&gt;*pokso-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;utvidgning av &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*pok(o)s&lt;/i&gt;, varav sbst. &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;; se d. o. &lt;sp&gt;Faxe&lt;/sp&gt; är alltså etymologiskt identiskt med de isl. mytiska hästnamnen &lt;i&gt;Hrímfaxe&lt;/i&gt;, med rimfrost i manen, o. &lt;i&gt;Skinfaxe&lt;/i&gt;, med skinande man. Samma grundbetyd. anses av somliga (sannol. med orätt) ingå i det likbetyd. &lt;sp&gt;losta&lt;/sp&gt;; se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;faxe&lt;/b&gt; m., losta, rågsvingel, Bromus secalinus, närmast dialektord; &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stamsutvidgning av germ. &lt;i&gt;*fahsa-&lt;/i&gt; n., hår, i isl., no. &lt;i&gt;fax&lt;/i&gt;, man, fsax., fhty. &lt;i&gt;fahs&lt;/i&gt;, huvudhår, ags. &lt;i&gt;feax&lt;/i&gt; ds.; i ty. dial. &lt;i&gt;fachs&lt;/i&gt;, styvt gräs = ie. &lt;i&gt;*pokso-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;utvidgning av &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*pok(o)s&lt;/i&gt;, varav sbst. &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;; se d. o. &lt;sp&gt;Faxe&lt;/sp&gt; är alltså etymologiskt identiskt med de isl. mytiska hästnamnen &lt;i&gt;Hrímfaxe&lt;/i&gt;, med rimfrost i manen, o. &lt;i&gt;Skinfaxe&lt;/i&gt;, med skinande man. Samma grundbetyd. anses av somliga (sannol. med orätt) ingå i det likbetyd. &lt;sp&gt;losta&lt;/sp&gt;; se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fé" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fé..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fé..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fé&lt;/b&gt;, 1746, från fra. &lt;i&gt;fḗe&lt;/i&gt;, av vulg.-lat. &lt;i&gt;fāta&lt;/i&gt;, ödesgudinna (i &lt;i&gt;Fata Morgana&lt;/i&gt;) = lat. &lt;i&gt;fāta&lt;/i&gt;, plur. till &lt;i&gt;fātum&lt;/i&gt;, öde, egentl.: det utsagda; jfr &lt;sp&gt;fabel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fé&lt;/b&gt;, 1746, från fra. &lt;i&gt;fḗe&lt;/i&gt;, av vulg.-lat. &lt;i&gt;fāta&lt;/i&gt;, ödesgudinna (i &lt;i&gt;Fata Morgana&lt;/i&gt;) = lat. &lt;i&gt;fāta&lt;/i&gt;, plur. till &lt;i&gt;fātum&lt;/i&gt;, öde, egentl.: det utsagda; jfr &lt;sp&gt;fabel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="feber" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--feber..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--feber..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;feber&lt;/b&gt;, 1551, i ä. nsv. även neutr., t. ex. A. Oxenstierna = da., från mlty. &lt;i&gt;feber&lt;/i&gt; n. = fhty. &lt;i&gt;fiabar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fieber&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fefor&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;fever&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;febris&lt;/i&gt; f. (varav fra. &lt;i&gt;fièvre&lt;/i&gt;); omstritt; snarast med grundbetyd. 'hetta'. — Gamla inhemskt germ. beteckningar för 'feber' äro t. ex. got. &lt;i&gt;brinnô&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;); &lt;i&gt;heitô&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;het&lt;/sp&gt;); ags. &lt;i&gt;hrið&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;ritten&lt;/i&gt;, egentl.: darrning o. d. (besl. med isl. &lt;i&gt;hrið&lt;/i&gt;, storm); fsv. &lt;i&gt;kaldasot&lt;/i&gt;, även: frossa (till &lt;sp&gt;kall&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;feber&lt;/b&gt;, 1551, i ä. nsv. även neutr., t. ex. A. Oxenstierna = da., från mlty. &lt;i&gt;feber&lt;/i&gt; n. = fhty. &lt;i&gt;fiabar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fieber&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fefor&lt;/i&gt; n. (eng. &lt;i&gt;fever&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;febris&lt;/i&gt; f. (varav fra. &lt;i&gt;fièvre&lt;/i&gt;); omstritt; snarast med grundbetyd. 'hetta'. — Gamla inhemskt germ. beteckningar för 'feber' äro t. ex. got. &lt;i&gt;brinnô&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;); &lt;i&gt;heitô&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;het&lt;/sp&gt;); ags. &lt;i&gt;hrið&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;ritten&lt;/i&gt;, egentl.: darrning o. d. (besl. med isl. &lt;i&gt;hrið&lt;/i&gt;, storm); fsv. &lt;i&gt;kaldasot&lt;/i&gt;, även: frossa (till &lt;sp&gt;kall&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="februari" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--februari..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--februari..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;februari&lt;/b&gt;, egentl. från genit. till lat. &lt;i&gt;Februārius&lt;/i&gt;, reningsmånad (se &lt;sp&gt;kyndelsmässa&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;februo&lt;/i&gt;, renar. — I ä. nsv. i stället rent latinska former el. det inhemska &lt;i&gt;göyomånad&lt;/i&gt; m. m. (se &lt;sp&gt;göjemånad&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;februari&lt;/b&gt;, egentl. från genit. till lat. &lt;i&gt;Februārius&lt;/i&gt;, reningsmånad (se &lt;sp&gt;kyndelsmässa&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;februo&lt;/i&gt;, renar. — I ä. nsv. i stället rent latinska former el. det inhemska &lt;i&gt;göyomånad&lt;/i&gt; m. m. (se &lt;sp&gt;göjemånad&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="feg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--feg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--feg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;feg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fēgher&lt;/i&gt;, bestämd till döden (Rökst.: &lt;i&gt;faiᵹian&lt;/i&gt;, ackus., nyss död) = isl. &lt;i&gt;feigr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;fêgi&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;veige&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fǽge&lt;/i&gt; i samma betyd.; i ags., mhty. även: 'rädd (att strida)', den enda betyd. i ty. &lt;i&gt;feige&lt;/i&gt;. Den fsv. betyd. kvarlever i sv. dialekter; betyd. 'feg' i sv. o. i da. &lt;i&gt;feig&lt;/i&gt; beror på lån från ty. Av mycket omstridd o. oviss härledn.; senast, mindre tillfredsställande, fört till litau. &lt;i&gt;paīkas&lt;/i&gt; dum." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;feg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fēgher&lt;/i&gt;, bestämd till döden (Rökst.: &lt;i&gt;faiᵹian&lt;/i&gt;, ackus., nyss död) = isl. &lt;i&gt;feigr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;fêgi&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;veige&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fǽge&lt;/i&gt; i samma betyd.; i ags., mhty. även: 'rädd (att strida)', den enda betyd. i ty. &lt;i&gt;feige&lt;/i&gt;. Den fsv. betyd. kvarlever i sv. dialekter; betyd. 'feg' i sv. o. i da. &lt;i&gt;feig&lt;/i&gt; beror på lån från ty. Av mycket omstridd o. oviss härledn.; senast, mindre tillfredsställande, fört till litau. &lt;i&gt;paīkas&lt;/i&gt; dum." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Fegen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Fegen..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Fegen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Fegen&lt;/b&gt;, stor sjö på gränsen mellan Älvsb. o. Jkpsl., ombildning av fsv. &lt;i&gt;Fyghþir&lt;/i&gt; VGL IV, med samma avledning som i fno. sjön. &lt;i&gt;Ygðir&lt;/i&gt; (nu &lt;i&gt;Ögderen&lt;/i&gt;}; ett urgammalt namn, sannol. av den ie. stam &lt;i&gt;phuk-&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;fuᵹ-&lt;/i&gt;, som ingår i grek. &lt;i&gt;poiphýssō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-phuki̯ō&lt;/i&gt;), blåser, fryser, litau. &lt;i&gt;puka&lt;/i&gt;, snöyra, växl. med ie. &lt;i&gt;p(h)ug-&lt;/i&gt; i lett. &lt;i&gt;pūga&lt;/i&gt;, vindstöt = germ. &lt;i&gt;fuk-&lt;/i&gt; i sv. dial., isl. &lt;i&gt;fok&lt;/i&gt; n., om damm, snö o. d. som yr omkring, sv. dial. &lt;i&gt;fjuka&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiūka&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fjúka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fyge&lt;/i&gt;, fara el. yra omkring i luften, osv. (jfr under &lt;sp&gt;fjun&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fågel&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: den blåsande el. dyl. Se förf. Sjön. 1: 154 f. o. om formen &lt;sp&gt;Fegen&lt;/sp&gt; s. 113 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Fegen&lt;/b&gt;, stor sjö på gränsen mellan Älvsb. o. Jkpsl., ombildning av fsv. &lt;i&gt;Fyghþir&lt;/i&gt; VGL IV, med samma avledning som i fno. sjön. &lt;i&gt;Ygðir&lt;/i&gt; (nu &lt;i&gt;Ögderen&lt;/i&gt;}; ett urgammalt namn, sannol. av den ie. stam &lt;i&gt;phuk-&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;fuᵹ-&lt;/i&gt;, som ingår i grek. &lt;i&gt;poiphýssō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-phuki̯ō&lt;/i&gt;), blåser, fryser, litau. &lt;i&gt;puka&lt;/i&gt;, snöyra, växl. med ie. &lt;i&gt;p(h)ug-&lt;/i&gt; i lett. &lt;i&gt;pūga&lt;/i&gt;, vindstöt = germ. &lt;i&gt;fuk-&lt;/i&gt; i sv. dial., isl. &lt;i&gt;fok&lt;/i&gt; n., om damm, snö o. d. som yr omkring, sv. dial. &lt;i&gt;fjuka&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fiūka&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fjúka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fyge&lt;/i&gt;, fara el. yra omkring i luften, osv. (jfr under &lt;sp&gt;fjun&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fågel&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: den blåsande el. dyl. Se förf. Sjön. 1: 154 f. o. om formen &lt;sp&gt;Fegen&lt;/sp&gt; s. 113 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="feja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--feja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--feja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;feja&lt;/b&gt;, Bib. 1541, ä. nsv. även &lt;i&gt;fäga&lt;/i&gt;, liksom da. &lt;i&gt;feie&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;vegen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;fegen&lt;/i&gt;, rengöra, sopa; härmed i sv. möjl. sammanfallet ett med ie. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; bildat inhemskt &lt;i&gt;*fǣghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fǽgja&lt;/i&gt;, göra blank, jfr isl. &lt;i&gt;fága&lt;/i&gt;, göra ren, smycka m. m.; anses vanl. besl. med &lt;sp&gt;fager&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;foga&lt;/sp&gt; osv., alltså egentl.: göra passande; kanske dock snarare till sanskr. &lt;i&gt;pāja-&lt;/i&gt; n., glans, glädje (se under &lt;sp&gt;fägna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;feja&lt;/b&gt;, Bib. 1541, ä. nsv. även &lt;i&gt;fäga&lt;/i&gt;, liksom da. &lt;i&gt;feie&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;vegen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;fegen&lt;/i&gt;, rengöra, sopa; härmed i sv. möjl. sammanfallet ett med ie. &lt;i&gt;ē&lt;/i&gt; bildat inhemskt &lt;i&gt;*fǣghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fǽgja&lt;/i&gt;, göra blank, jfr isl. &lt;i&gt;fága&lt;/i&gt;, göra ren, smycka m. m.; anses vanl. besl. med &lt;sp&gt;fager&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;foga&lt;/sp&gt; osv., alltså egentl.: göra passande; kanske dock snarare till sanskr. &lt;i&gt;pāja-&lt;/i&gt; n., glans, glädje (se under &lt;sp&gt;fägna&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fejd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fejd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fejd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fejd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;feghp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;feyd&lt;/i&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;feide&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;feide&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;veide&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;féhida&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fehde&lt;/i&gt; nyupptaget), ags. &lt;i&gt;fǽhð&lt;/i&gt;, hat, fiendskap, strid, av germ. &lt;i&gt;*faih-iþō&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;*faiha-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;fêh&lt;/i&gt;, fientlig, ags. &lt;i&gt;fáh&lt;/i&gt;, utsatt för förföljelse o. hämnd (eng. &lt;i&gt;foe&lt;/i&gt;, fiende) osv., jfr got. &lt;i&gt;faiha&lt;/i&gt; n. plur., jämte &lt;i&gt;bifaihôn&lt;/i&gt; med ngt olika betyd.: (begå) oförrätt, bedrägeri o. d.; av ie. &lt;i&gt;poik-&lt;/i&gt;, jfr fpreuss. &lt;i&gt;po-paika&lt;/i&gt;, bedrager ~ litau. &lt;i&gt;piktas&lt;/i&gt;, ond, vred. Om fir. &lt;i&gt;óech&lt;/i&gt;, fiende, som vanligen föres hit (ie. &lt;i&gt;*poiko-&lt;/i&gt;), är besl., torde vara ovisst (se H. Pedersen Ark. 20: 382). — &lt;sp&gt;Fejdebrev&lt;/sp&gt;, från mlty. &lt;i&gt;veidebrêf&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0221" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fejd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;feghp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;feyd&lt;/i&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;feide&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;feide&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;veide&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;féhida&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fehde&lt;/i&gt; nyupptaget), ags. &lt;i&gt;fǽhð&lt;/i&gt;, hat, fiendskap, strid, av germ. &lt;i&gt;*faih-iþō&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;*faiha-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;fêh&lt;/i&gt;, fientlig, ags. &lt;i&gt;fáh&lt;/i&gt;, utsatt för förföljelse o. hämnd (eng. &lt;i&gt;foe&lt;/i&gt;, fiende) osv., jfr got. &lt;i&gt;faiha&lt;/i&gt; n. plur., jämte &lt;i&gt;bifaihôn&lt;/i&gt; med ngt olika betyd.: (begå) oförrätt, bedrägeri o. d.; av ie. &lt;i&gt;poik-&lt;/i&gt;, jfr fpreuss. &lt;i&gt;po-paika&lt;/i&gt;, bedrager ~ litau. &lt;i&gt;piktas&lt;/i&gt;, ond, vred. Om fir. &lt;i&gt;óech&lt;/i&gt;, fiende, som vanligen föres hit (ie. &lt;i&gt;*poiko-&lt;/i&gt;), är besl., torde vara ovisst (se H. Pedersen Ark. 20: 382). — &lt;sp&gt;Fejdebrev&lt;/sp&gt;, från mlty. &lt;i&gt;veidebrêf&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fela" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fela..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fela..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fela&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;misfēlas&lt;/i&gt;, slå fel, o. pres. &lt;i&gt;fegler&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;feiler&lt;/i&gt;) ds., jämte da. &lt;i&gt;feile&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;feilen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;fehlen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fail&lt;/i&gt;: från ffra. &lt;i&gt;faillir&lt;/i&gt;; etymol. identiskt med (det egentl. ital.) &lt;sp&gt;fallera&lt;/sp&gt; (se d. o.). — &lt;sp&gt;Fel&lt;/sp&gt; n. = mlty. &lt;i&gt;feil&lt;/i&gt; m., jfr ty. &lt;i&gt;fehler&lt;/i&gt; m., fra. &lt;i&gt;faille&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Fel&lt;/sp&gt;, adv. i &lt;sp&gt;slå fel&lt;/sp&gt; o. d., P. Svart Kr., jfr lty. &lt;i&gt;feil slân&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0221" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fela&lt;/b&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;misfēlas&lt;/i&gt;, slå fel, o. pres. &lt;i&gt;fegler&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;feiler&lt;/i&gt;) ds., jämte da. &lt;i&gt;feile&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;feilen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;fehlen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fail&lt;/i&gt;: från ffra. &lt;i&gt;faillir&lt;/i&gt;; etymol. identiskt med (det egentl. ital.) &lt;sp&gt;fallera&lt;/sp&gt; (se d. o.). — &lt;sp&gt;Fel&lt;/sp&gt; n. = mlty. &lt;i&gt;feil&lt;/i&gt; m., jfr ty. &lt;i&gt;fehler&lt;/i&gt; m., fra. &lt;i&gt;faille&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Fel&lt;/sp&gt;, adv. i &lt;sp&gt;slå fel&lt;/sp&gt; o. d., P. Svart Kr., jfr lty. &lt;i&gt;feil slân&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rabba" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rabba..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rabba..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rabba&lt;/b&gt;, sydsv. dial., rova, kålrot = no. &lt;i&gt;rabba&lt;/i&gt;; ombildning av &lt;i&gt;rabbi&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;kålrabbi&lt;/sp&gt;; nära sammanhängande med &lt;sp&gt;rova 2&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0706" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rabba&lt;/b&gt;, sydsv. dial., rova, kålrot = no. &lt;i&gt;rabba&lt;/i&gt;; ombildning av &lt;i&gt;rabbi&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;kålrabbi&lt;/sp&gt;; nära sammanhängande med &lt;sp&gt;rova 2&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bams" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bams..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bams..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;bams&lt;/sp&gt;, sv. dial., bjässe, se under &lt;sp&gt;pimpla&lt;/sp&gt; (slutet).]" />
        <feat att="faksimilID" val="0116" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;bams&lt;/sp&gt;, sv. dial., bjässe, se under &lt;sp&gt;pimpla&lt;/sp&gt; (slutet).]" />
        <feat att="see" val="pimpla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="farstu" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--farstu..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--farstu..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;farstu&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;farstugha&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;farstova&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; vb., kanske: stuga, där man far (går) in o. ut. — &lt;sp&gt;Farstukvist&lt;/sp&gt;, se under &lt;sp&gt;kvist 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;farstu&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;farstugha&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;farstova&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; vb., kanske: stuga, där man far (går) in o. ut. — &lt;sp&gt;Farstukvist&lt;/sp&gt;, se under &lt;sp&gt;kvist 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fart" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fart..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fart..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fart&lt;/b&gt; = y. fsv., da.; från mlty. &lt;i&gt;vart&lt;/i&gt;, färd, fart, av urgerm. &lt;i&gt;*farði-&lt;/i&gt; = det inhemska &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;lagfart&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kofferdi&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fart&lt;/b&gt; = y. fsv., da.; från mlty. &lt;i&gt;vart&lt;/i&gt;, färd, fart, av urgerm. &lt;i&gt;*farði-&lt;/i&gt; = det inhemska &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;lagfart&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kofferdi&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fartyg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fartyg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fartyg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fartyg&lt;/b&gt;, o. 1660, lån från lty. = ty. &lt;i&gt;fahrzeug-&lt;/i&gt;, äldst kollektivt: flotta; till &lt;sp&gt;tyg&lt;/sp&gt;, redskap (jfr &lt;sp&gt;tyghus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tygförvaltare&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fartyg&lt;/b&gt;, o. 1660, lån från lty. = ty. &lt;i&gt;fahrzeug-&lt;/i&gt;, äldst kollektivt: flotta; till &lt;sp&gt;tyg&lt;/sp&gt;, redskap (jfr &lt;sp&gt;tyghus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tygförvaltare&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fas&lt;/b&gt;, skifte o. d., från fra. &lt;i&gt;phase&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;phásis&lt;/i&gt;, egentl.: kommande till synes, till &lt;i&gt;phaínō&lt;/i&gt;, synes (jfr &lt;sp&gt;fantasi&lt;/sp&gt;). — Ett annat ord ar fra. &lt;i&gt;face&lt;/i&gt;, ansikte, framsida (i t. ex. det ofta i sv. brukade &lt;i&gt;en face&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;facia&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;faciēs&lt;/i&gt;, ansikte; jfr &lt;sp&gt;fasad&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fas&lt;/b&gt;, skifte o. d., från fra. &lt;i&gt;phase&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;phásis&lt;/i&gt;, egentl.: kommande till synes, till &lt;i&gt;phaínō&lt;/i&gt;, synes (jfr &lt;sp&gt;fantasi&lt;/sp&gt;). — Ett annat ord ar fra. &lt;i&gt;face&lt;/i&gt;, ansikte, framsida (i t. ex. det ofta i sv. brukade &lt;i&gt;en face&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;facia&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;faciēs&lt;/i&gt;, ansikte; jfr &lt;sp&gt;fasad&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fasa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fasa..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fasa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fasa&lt;/b&gt;, sbst., egentl. oblik. kasus till fsv. &lt;i&gt;fasi&lt;/i&gt; m., o. vb. &lt;b&gt;fasa&lt;/b&gt; = fsv., äldst opers.; sannol. besl. med ä. da. &lt;i&gt;fas&lt;/i&gt;, angrepp, stormlopp, da. dial.: krampryckning (se A. Lindqvist Gramm. o. psykol. subj. i sv. s. 15 ävensom till betyd.-utvecklingen H. Petersson Zfvergl. Sprachf. 47: 246); jfr dalm. &lt;i&gt;fasur&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*faser&lt;/i&gt;), jätte, buse, osv. dial. &lt;i&gt;fasakus&lt;/i&gt;, buse, den onde; övriga släktingar, som, med andra utgångspunkter, pläga anföras, synnerligen osäkra." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fasa&lt;/b&gt;, sbst., egentl. oblik. kasus till fsv. &lt;i&gt;fasi&lt;/i&gt; m., o. vb. &lt;b&gt;fasa&lt;/b&gt; = fsv., äldst opers.; sannol. besl. med ä. da. &lt;i&gt;fas&lt;/i&gt;, angrepp, stormlopp, da. dial.: krampryckning (se A. Lindqvist Gramm. o. psykol. subj. i sv. s. 15 ävensom till betyd.-utvecklingen H. Petersson Zfvergl. Sprachf. 47: 246); jfr dalm. &lt;i&gt;fasur&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*faser&lt;/i&gt;), jätte, buse, osv. dial. &lt;i&gt;fasakus&lt;/i&gt;, buse, den onde; övriga släktingar, som, med andra utgångspunkter, pläga anföras, synnerligen osäkra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fasad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fasad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fasad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fasad&lt;/b&gt;, 1752, av fra. &lt;i&gt;façade&lt;/i&gt;, avledn. av façe, ansikte; motsv. ital. &lt;i&gt;facciata&lt;/i&gt; (ä. eng. &lt;i&gt;faciate&lt;/i&gt;); till lat. &lt;i&gt;faciēs&lt;/i&gt;, ansikte; väl besl. med &lt;i&gt;facere&lt;/i&gt;, göra (se &lt;sp&gt;facit&lt;/sp&gt;). Av det ital. ordet kommer ä. sv. &lt;i&gt;faciat&lt;/i&gt; 1740 (o. möjl. tidigare)." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fasad&lt;/b&gt;, 1752, av fra. &lt;i&gt;façade&lt;/i&gt;, avledn. av façe, ansikte; motsv. ital. &lt;i&gt;facciata&lt;/i&gt; (ä. eng. &lt;i&gt;faciate&lt;/i&gt;); till lat. &lt;i&gt;faciēs&lt;/i&gt;, ansikte; väl besl. med &lt;i&gt;facere&lt;/i&gt;, göra (se &lt;sp&gt;facit&lt;/sp&gt;). Av det ital. ordet kommer ä. sv. &lt;i&gt;faciat&lt;/i&gt; 1740 (o. möjl. tidigare)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fasan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fasan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fasan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fasan&lt;/b&gt;, Risingh 1671: &lt;i&gt;phasshan&lt;/i&gt;; jfr Asteropherus 1609: &lt;i&gt;phasanter&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;fasan&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;fasân&lt;/i&gt;, mhty. även &lt;i&gt;fasant&lt;/i&gt;) osv., av lat. &lt;i&gt;phasiānus&lt;/i&gt;, (fågel) från floden Phasis i Kolchis." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fasan&lt;/b&gt;, Risingh 1671: &lt;i&gt;phasshan&lt;/i&gt;; jfr Asteropherus 1609: &lt;i&gt;phasanter&lt;/i&gt; plur. = ty. &lt;i&gt;fasan&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;fasân&lt;/i&gt;, mhty. även &lt;i&gt;fasant&lt;/i&gt;) osv., av lat. &lt;i&gt;phasiānus&lt;/i&gt;, (fågel) från floden Phasis i Kolchis." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fashionabel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fashionabel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fashionabel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fashionabel&lt;/b&gt;, 1838, från eng. &lt;i&gt;fashionable&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fashion&lt;/i&gt;, från ffra. &lt;i&gt;fazon&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;fason&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fashionabel&lt;/b&gt;, 1838, från eng. &lt;i&gt;fashionable&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fashion&lt;/i&gt;, från ffra. &lt;i&gt;fazon&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;fason&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fason" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fason..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fason..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fason&lt;/b&gt;, 1636: &lt;i&gt;phason&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;fasson&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;façon&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;factio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), handlande, handlingssätt, till &lt;i&gt;facere&lt;/i&gt;, göra (se &lt;sp&gt;facit&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;fashionabel&lt;/sp&gt;. — Etymologiskt samma ord är ä. nsv. &lt;i&gt;fansun&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;fantzun&lt;/i&gt; osv.) 1544-1631 = ä. da., från mlty. Jfr Spegel Gl. 1712: '&lt;i&gt;fansun&lt;/i&gt; kallas nu &lt;i&gt;façon&lt;/i&gt;'. Inskottet av &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; har försiggått i lty. o. är av samma slag som i &lt;sp&gt;ranson&lt;/sp&gt; (lat. &lt;i&gt;ratio&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fason&lt;/b&gt;, 1636: &lt;i&gt;phason&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;fasson&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;façon&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;factio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), handlande, handlingssätt, till &lt;i&gt;facere&lt;/i&gt;, göra (se &lt;sp&gt;facit&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;fashionabel&lt;/sp&gt;. — Etymologiskt samma ord är ä. nsv. &lt;i&gt;fansun&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;fantzun&lt;/i&gt; osv.) 1544-1631 = ä. da., från mlty. Jfr Spegel Gl. 1712: '&lt;i&gt;fansun&lt;/i&gt; kallas nu &lt;i&gt;façon&lt;/i&gt;'. Inskottet av &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; har försiggått i lty. o. är av samma slag som i &lt;sp&gt;ranson&lt;/sp&gt; (lat. &lt;i&gt;ratio&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fast" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fast..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
          <feat att="partOfSpeech" val="kn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fast..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fast&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;faster&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fastr&lt;/i&gt;, da., fsax. &lt;i&gt;fast&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fǣst&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fast&lt;/i&gt;), jfr fhty. &lt;i&gt;festi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fest&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*fastu-&lt;/i&gt;; jfr sanskr. &lt;i&gt;pastyá-&lt;/i&gt;, fast bostad. Med avs. på deklinationsväxlingen i de germ. spr. jfr &lt;sp&gt;blid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blöd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;möda&lt;/sp&gt;. — Som adv. inhemskt i betyd. 'mycket': fast mera osv.; i (ä.) nsv. i betyd. 'nästan' från ty. — &lt;sp&gt;Fast&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fastän&lt;/sp&gt;, konj., först i ä. nsv. tid; egentl.: så mycket som; i ä. nsv. också i betyd. 'även om'; jfr fsv. &lt;i&gt;sva fast som&lt;/i&gt;, såväl som, lika mycket som." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fast&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;faster&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fastr&lt;/i&gt;, da., fsax. &lt;i&gt;fast&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fǣst&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fast&lt;/i&gt;), jfr fhty. &lt;i&gt;festi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fest&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*fastu-&lt;/i&gt;; jfr sanskr. &lt;i&gt;pastyá-&lt;/i&gt;, fast bostad. Med avs. på deklinationsväxlingen i de germ. spr. jfr &lt;sp&gt;blid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;blöd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;möda&lt;/sp&gt;. — Som adv. inhemskt i betyd. 'mycket': fast mera osv.; i (ä.) nsv. i betyd. 'nästan' från ty. — &lt;sp&gt;Fast&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fastän&lt;/sp&gt;, konj., först i ä. nsv. tid; egentl.: så mycket som; i ä. nsv. också i betyd. 'även om'; jfr fsv. &lt;i&gt;sva fast som&lt;/i&gt;, såväl som, lika mycket som." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fasta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fasta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fasta..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fasta&lt;/b&gt;, lagfartsbevis = fsv., till det av &lt;sp&gt;fast&lt;/sp&gt; avledda fsv. &lt;i&gt;fasta&lt;/i&gt;, genom laga formaliteter överlämna. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fasta&lt;/b&gt;, lagfartsbevis = fsv., till det av &lt;sp&gt;fast&lt;/sp&gt; avledda fsv. &lt;i&gt;fasta&lt;/i&gt;, genom laga formaliteter överlämna. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="fasta 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fasta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fasta..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fasta..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fasta&lt;/b&gt;, vb, hålla fasta o. d. = fsv., isl. = da. &lt;i&gt;faste&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fastan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vasten&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fastên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fasten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fæstan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fast&lt;/i&gt;); sannol. redan i hednisk tid med rituell betyd. — Härtill: &lt;sp&gt;fasta&lt;/sp&gt;, sbst. = fsv., isl., fsax., fhty. (ty. &lt;i&gt;fasten&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;faste&lt;/i&gt;; jfr det fslav. lånordet &lt;i&gt;postŭ&lt;/i&gt; m. — Egentl.: hålla(nde) fast vid (näml. vissa religiösa föreskrifter); sedan även i profan betyd. Jfr &lt;sp&gt;fastlagen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Fastingen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fasta&lt;/b&gt;, vb, hålla fasta o. d. = fsv., isl. = da. &lt;i&gt;faste&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;fastan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;vasten&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;fastên&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fasten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fæstan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fast&lt;/i&gt;); sannol. redan i hednisk tid med rituell betyd. — Härtill: &lt;sp&gt;fasta&lt;/sp&gt;, sbst. = fsv., isl., fsax., fhty. (ty. &lt;i&gt;fasten&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;faste&lt;/i&gt;; jfr det fslav. lånordet &lt;i&gt;postŭ&lt;/i&gt; m. — Egentl.: hålla(nde) fast vid (näml. vissa religiösa föreskrifter); sedan även i profan betyd. Jfr &lt;sp&gt;fastlagen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Fastingen&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fastage" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fastage..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fastage..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fastage&lt;/b&gt;, 1722, från ty. =; ombildning av &lt;i&gt;fustage&lt;/i&gt;, av fra. =, egentl. &lt;i&gt;laggkärl&lt;/i&gt;, till ffra. &lt;i&gt;fust&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;f*ut&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;fustis&lt;/i&gt;, påk (jfr under &lt;sp&gt;bösta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lavett&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fastage&lt;/b&gt;, 1722, från ty. =; ombildning av &lt;i&gt;fustage&lt;/i&gt;, av fra. =, egentl. &lt;i&gt;laggkärl&lt;/i&gt;, till ffra. &lt;i&gt;fust&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;f*ut&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;fustis&lt;/i&gt;, påk (jfr under &lt;sp&gt;bösta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lavett&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="faster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--faster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--faster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;faster&lt;/b&gt;, 1651: &lt;i&gt;faaster&lt;/i&gt;, 1724: &lt;i&gt;farster&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;faster&lt;/i&gt;, av det vanliga ä. nsv. &lt;i&gt;farsyst(h)er&lt;/i&gt;, t. ex. G. I:s reg. 1529, Var. rer. 1538 osv., av &lt;i&gt;fad(h)ersyster&lt;/i&gt;, t. ex. O. Petri 1528, fsv. &lt;i&gt;faþursystir&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fǫðursystir&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;faster&lt;/b&gt;, 1651: &lt;i&gt;faaster&lt;/i&gt;, 1724: &lt;i&gt;farster&lt;/i&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;faster&lt;/i&gt;, av det vanliga ä. nsv. &lt;i&gt;farsyst(h)er&lt;/i&gt;, t. ex. G. I:s reg. 1529, Var. rer. 1538 osv., av &lt;i&gt;fad(h)ersyster&lt;/i&gt;, t. ex. O. Petri 1528, fsv. &lt;i&gt;faþursystir&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fǫðursystir&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Fasting" />
          <feat att="writtenForm" val="Fastingen 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Fasting..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Fasting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Fasting(en)&lt;/b&gt;, marknad i Kristinehamn, ä. &lt;i&gt;faste-ting&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;*fasto-þing&lt;/i&gt; n. plur., ting i fastan. Jfr &lt;sp&gt;Distingen&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;mässa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Fasting(en)&lt;/b&gt;, marknad i Kristinehamn, ä. &lt;i&gt;faste-ting&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;*fasto-þing&lt;/i&gt; n. plur., ting i fastan. Jfr &lt;sp&gt;Distingen&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;mässa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">*fasto-þing</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fastlagen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fastlagen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fastlagen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fastlagen&lt;/b&gt;, nu uppfattat som best. form, i ä. nsv. även: karnevalsupptåg, gyckelspel, fastlagsnarr, fsv. &lt;i&gt;fastelaghen&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;fastelaven&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;fastelagen&lt;/i&gt;,, da. &lt;i&gt;fastelavn&lt;/i&gt;; lån från mlty. &lt;i&gt;vastelavent&lt;/i&gt;, dagen före fastan, till &lt;i&gt;avent&lt;/i&gt;, afton (i betyd. 'dagen före'; jfr &lt;sp&gt;påsk-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;julafton&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;vastel-&lt;/i&gt;, genom dissimilation av &lt;i&gt;vasten-&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;fastenabend&lt;/i&gt;, fettisdag. Från början användes ordet blott om närmaste dagen före fastan (fettisdagen), sedan om de tre närmaste före denna o. numera om hela veckan. Uttrycket sammanhänger ytterst med det gamla, redan hos Tacitus anmärkta bruket hos germanerna att räkna dygnets början från föregående natt (se &lt;sp&gt;natt&lt;/sp&gt;); jfr ty. &lt;i&gt;fastnacht&lt;/i&gt; i betyd. 'dagen före fastan'. — Se även &lt;sp&gt;fettisdag&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fastlagen&lt;/b&gt;, nu uppfattat som best. form, i ä. nsv. även: karnevalsupptåg, gyckelspel, fastlagsnarr, fsv. &lt;i&gt;fastelaghen&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;fastelaven&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;fastelagen&lt;/i&gt;,, da. &lt;i&gt;fastelavn&lt;/i&gt;; lån från mlty. &lt;i&gt;vastelavent&lt;/i&gt;, dagen före fastan, till &lt;i&gt;avent&lt;/i&gt;, afton (i betyd. 'dagen före'; jfr &lt;sp&gt;påsk-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;julafton&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;vastel-&lt;/i&gt;, genom dissimilation av &lt;i&gt;vasten-&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;fastenabend&lt;/i&gt;, fettisdag. Från början användes ordet blott om närmaste dagen före fastan (fettisdagen), sedan om de tre närmaste före denna o. numera om hela veckan. Uttrycket sammanhänger ytterst med det gamla, redan hos Tacitus anmärkta bruket hos germanerna att räkna dygnets början från föregående natt (se &lt;sp&gt;natt&lt;/sp&gt;); jfr ty. &lt;i&gt;fastnacht&lt;/i&gt; i betyd. 'dagen före fastan'. — Se även &lt;sp&gt;fettisdag&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fat&lt;/b&gt; = fsv., där även: klädesplagg, effekter = da. &lt;i&gt;fad&lt;/i&gt;, isl., fsax. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;faz&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fass&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fæt&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;); ett got. &lt;i&gt;*fat&lt;/i&gt; väl i span. &lt;i&gt;hato&lt;/i&gt;, portug. &lt;i&gt;fato&lt;/i&gt;, garderob, av germ. &lt;i&gt;*fata-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*podo-&lt;/i&gt;, växl. med ie. &lt;i&gt;pēd-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;givâzzi&lt;/i&gt;, bagage (ty. &lt;i&gt;gefäss&lt;/i&gt;, kar, fat), got. &lt;i&gt;fétjan&lt;/i&gt;, utrusta, pryda, o. ie. &lt;i&gt;pōd-&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;půdas&lt;/i&gt;, kruka, fat; besl. med &lt;sp&gt;fatta&lt;/sp&gt;, alltså: det omslutande." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fat&lt;/b&gt; = fsv., där även: klädesplagg, effekter = da. &lt;i&gt;fad&lt;/i&gt;, isl., fsax. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;faz&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fass&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fæt&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;); ett got. &lt;i&gt;*fat&lt;/i&gt; väl i span. &lt;i&gt;hato&lt;/i&gt;, portug. &lt;i&gt;fato&lt;/i&gt;, garderob, av germ. &lt;i&gt;*fata-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*podo-&lt;/i&gt;, växl. med ie. &lt;i&gt;pēd-&lt;/i&gt; i fhty. &lt;i&gt;givâzzi&lt;/i&gt;, bagage (ty. &lt;i&gt;gefäss&lt;/i&gt;, kar, fat), got. &lt;i&gt;fétjan&lt;/i&gt;, utrusta, pryda, o. ie. &lt;i&gt;pōd-&lt;/i&gt; i litau. &lt;i&gt;půdas&lt;/i&gt;, kruka, fat; besl. med &lt;sp&gt;fatta&lt;/sp&gt;, alltså: det omslutande." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fatabur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fatabur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fatabur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fatabur&lt;/b&gt;, arkais., i bildl. bem.; i egentl. betyd.: &lt;sp&gt;fatbur&lt;/sp&gt; (»fatburen på Björkvik»), ä. nsv. &lt;i&gt;fata-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fate-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fatubur&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fatabur&lt;/i&gt;, förrådskammare = isl. &lt;i&gt;fatabúr&lt;/i&gt;, klädkammare, skattkammare, da. &lt;i&gt;fadebur&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;bur 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fat&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'kläder, effekter'." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fatabur&lt;/b&gt;, arkais., i bildl. bem.; i egentl. betyd.: &lt;sp&gt;fatbur&lt;/sp&gt; (»fatburen på Björkvik»), ä. nsv. &lt;i&gt;fata-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fate-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fatubur&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;fatabur&lt;/i&gt;, förrådskammare = isl. &lt;i&gt;fatabúr&lt;/i&gt;, klädkammare, skattkammare, da. &lt;i&gt;fadebur&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;bur 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fat&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'kläder, effekter'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fatal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fatal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fatal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fatal&lt;/b&gt;, o. 1700, från fra. =, av lat. &lt;i&gt;fatālis&lt;/i&gt;, egentl.: av ödet bestämd (se &lt;sp&gt;fe&lt;/sp&gt;). Jfr om anv. förf. Festskr. t. Sdw. s. 237." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fatal&lt;/b&gt;, o. 1700, från fra. =, av lat. &lt;i&gt;fatālis&lt;/i&gt;, egentl.: av ödet bestämd (se &lt;sp&gt;fe&lt;/sp&gt;). Jfr om anv. förf. Festskr. t. Sdw. s. 237." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">fatal</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">fatālis</orth>
            <note>egentl.: av ödet bestämd</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fatt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fatt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fatt..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fatt&lt;/b&gt;, beskaffad, i &lt;sp&gt;hur är det fatt?&lt;/sp&gt; osv.; ex. fr. Bib. 1541; motsv. da. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;; av fsv. &lt;i&gt;fat(t)&lt;/i&gt;, neutr. till &lt;i&gt;fāþer&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;fådd&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;faadd&lt;/i&gt;, part. perf. till få; alltså med samma betyd. som i no. det andra part., &lt;i&gt;fengen&lt;/i&gt;, av samma vb; jfr f. ö. sv. &lt;sp&gt;hundfatt&lt;/sp&gt; = no. &lt;i&gt;hundefingjen&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;folkfatt&lt;/sp&gt;, folklik, &lt;sp&gt;ofatt&lt;/sp&gt;, oformlig, klumpig (Kock Från fil. för. i Lund 1897, s. 3 f.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fatt&lt;/b&gt;, beskaffad, i &lt;sp&gt;hur är det fatt?&lt;/sp&gt; osv.; ex. fr. Bib. 1541; motsv. da. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;; av fsv. &lt;i&gt;fat(t)&lt;/i&gt;, neutr. till &lt;i&gt;fāþer&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;fådd&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;faadd&lt;/i&gt;, part. perf. till få; alltså med samma betyd. som i no. det andra part., &lt;i&gt;fengen&lt;/i&gt;, av samma vb; jfr f. ö. sv. &lt;sp&gt;hundfatt&lt;/sp&gt; = no. &lt;i&gt;hundefingjen&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;folkfatt&lt;/sp&gt;, folklik, &lt;sp&gt;ofatt&lt;/sp&gt;, oformlig, klumpig (Kock Från fil. för. i Lund 1897, s. 3 f.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fatt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fatt..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fatt..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fatt&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;få fatt på, i&lt;/sp&gt; o. d., med motsv. uttr. i fsv. o. da., från lty. &lt;i&gt;fat krîgen&lt;/i&gt;, till sbst. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;, grepp, tag, till &lt;sp&gt;fatta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fatt&lt;/b&gt;, i &lt;sp&gt;få fatt på, i&lt;/sp&gt; o. d., med motsv. uttr. i fsv. o. da., från lty. &lt;i&gt;fat krîgen&lt;/i&gt;, till sbst. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;, grepp, tag, till &lt;sp&gt;fatta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fatta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fatta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fatta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fatta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fata&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;fatte&lt;/i&gt; från lty. &lt;i&gt;fat(t)en&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;vazzôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fassen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fatian&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;fetch&lt;/i&gt;); besl. med fslav. &lt;i&gt;po-padą&lt;/i&gt;, fattar; väl till isl. &lt;i&gt;feta&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;) finna väg, nå fram, sanskr. &lt;i&gt;pá-dyaté&lt;/i&gt;, gå till, nå osv. (se &lt;sp&gt;författa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjät&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjätter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fatta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fata&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;fatte&lt;/i&gt; från lty. &lt;i&gt;fat(t)en&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;vazzôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fassen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fatian&lt;/i&gt; (jfr eng. &lt;i&gt;fetch&lt;/i&gt;); besl. med fslav. &lt;i&gt;po-padą&lt;/i&gt;, fattar; väl till isl. &lt;i&gt;feta&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;) finna väg, nå fram, sanskr. &lt;i&gt;pá-dyaté&lt;/i&gt;, gå till, nå osv. (se &lt;sp&gt;författa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjät&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjätter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fattas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fattas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fattas..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fattas&lt;/b&gt; = y. fsv. &lt;i&gt;fattas&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fatas&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;fattast&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fattes&lt;/i&gt;, bildat av fsv. neutr. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;, bristande, i uttr. såsom &lt;i&gt;ther war engom faat&lt;/i&gt; el. finsk-sv. &lt;i&gt;fem minuter fått i två&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;fā&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fattig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;få 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;andfådd&lt;/sp&gt;); jfr isl. &lt;i&gt;fǽttask&lt;/i&gt;, minska, till neutr. &lt;i&gt;fátt&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0219" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fattas&lt;/b&gt; = y. fsv. &lt;i&gt;fattas&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fatas&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;fattast&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fattes&lt;/i&gt;, bildat av fsv. neutr. &lt;i&gt;fat&lt;/i&gt;, bristande, i uttr. såsom &lt;i&gt;ther war engom faat&lt;/i&gt; el. finsk-sv. &lt;i&gt;fem minuter fått i två&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;fā&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fattig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;få 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;andfådd&lt;/sp&gt;); jfr isl. &lt;i&gt;fǽttask&lt;/i&gt;, minska, till neutr. &lt;i&gt;fátt&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fattig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fattig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fattig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fattig&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;fatigher, -iker&lt;/i&gt; osv., ä. fsv. &lt;i&gt;fātöker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fátǿkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fattig&lt;/i&gt;; av fsv. &lt;i&gt;fā&lt;/i&gt;, litet, ringa, till adj. &lt;i&gt;fār&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fár&lt;/i&gt;, paucus (se &lt;sp&gt;få 2&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;töker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tǿkr&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*tōkia-&lt;/i&gt;, vbaladj. till &lt;i&gt;taka&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;taga&lt;/sp&gt; (av samma slag som t. ex. &lt;i&gt;gäv&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hv&lt;/i&gt;) med betyd.: som kan el. får taga; alltså: som har litet att taga av; jfr lat. &lt;i&gt;pauper&lt;/i&gt;, fattig, av samma stam &lt;i&gt;pau-&lt;/i&gt; som ingår i &lt;i&gt;fā-&lt;/i&gt;, o. &lt;i&gt;-per&lt;/i&gt;, som förvärvar (till &lt;i&gt;pario&lt;/i&gt;). — &lt;i&gt;Fattig&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;*fåttig&lt;/i&gt; beror på förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ă&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;tt&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;blaggarn&lt;/sp&gt;. — Ordets bildning är f. ö. analog med &lt;sp&gt;fåfäng&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Fattig som en kyrkråtta&lt;/sp&gt;, t. ex. Modée 1738." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fattig&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;fatigher, -iker&lt;/i&gt; osv., ä. fsv. &lt;i&gt;fātöker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;fátǿkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fattig&lt;/i&gt;; av fsv. &lt;i&gt;fā&lt;/i&gt;, litet, ringa, till adj. &lt;i&gt;fār&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;fár&lt;/i&gt;, paucus (se &lt;sp&gt;få 2&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;töker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;tǿkr&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*tōkia-&lt;/i&gt;, vbaladj. till &lt;i&gt;taka&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;taga&lt;/sp&gt; (av samma slag som t. ex. &lt;i&gt;gäv&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hv&lt;/i&gt;) med betyd.: som kan el. får taga; alltså: som har litet att taga av; jfr lat. &lt;i&gt;pauper&lt;/i&gt;, fattig, av samma stam &lt;i&gt;pau-&lt;/i&gt; som ingår i &lt;i&gt;fā-&lt;/i&gt;, o. &lt;i&gt;-per&lt;/i&gt;, som förvärvar (till &lt;i&gt;pario&lt;/i&gt;). — &lt;i&gt;Fattig&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;*fåttig&lt;/i&gt; beror på förkortning av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;ă&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;tt&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;blaggarn&lt;/sp&gt;. — Ordets bildning är f. ö. analog med &lt;sp&gt;fåfäng&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Fattig som en kyrkråtta&lt;/sp&gt;, t. ex. Modée 1738." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fauna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fauna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fauna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fauna&lt;/b&gt;, nylat., till lat. &lt;i&gt;Faunus&lt;/i&gt;, romersk fruktbarhets- o. fruktsamhetsgud (varav sv. &lt;sp&gt;faun&lt;/sp&gt;), väl besl. med &lt;i&gt;favēre&lt;/i&gt;, gynna; se &lt;sp&gt;favör&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fauna&lt;/b&gt;, nylat., till lat. &lt;i&gt;Faunus&lt;/i&gt;, romersk fruktbarhets- o. fruktsamhetsgud (varav sv. &lt;sp&gt;faun&lt;/sp&gt;), väl besl. med &lt;i&gt;favēre&lt;/i&gt;, gynna; se &lt;sp&gt;favör&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Faurås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Faurås..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Faurås..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Faurås&lt;/b&gt;, härad i Hall. fsv. &lt;i&gt;Færthusæ&lt;/i&gt;, urspr. namn på byn &lt;i&gt;Faurås&lt;/i&gt; vid utloppet av en å; sammans. med &lt;sp&gt;os&lt;/sp&gt;, åmynning, jfr med avs. på &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;u&lt;/i&gt; det av samma ord bildade &lt;sp&gt;Åhus&lt;/sp&gt;. Senare leden är väl &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;; möjl. syftande på färjställe; jfr Noreen Spr. st. 3: 106." />
        <feat att="faksimilID" val="0220" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Faurås&lt;/b&gt;, härad i Hall. fsv. &lt;i&gt;Færthusæ&lt;/i&gt;, urspr. namn på byn &lt;i&gt;Faurås&lt;/i&gt; vid utloppet av en å; sammans. med &lt;sp&gt;os&lt;/sp&gt;, åmynning, jfr med avs. på &lt;i&gt;ō&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;u&lt;/i&gt; det av samma ord bildade &lt;sp&gt;Åhus&lt;/sp&gt;. Senare leden är väl &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;; möjl. syftande på färjställe; jfr Noreen Spr. st. 3: 106." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fals" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fals..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fals..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fals&lt;/b&gt;, svek = fsv., isl. = mlty., mhty., &lt;i&gt;vals&lt;/i&gt;, substantivering av fsv. (osv.) adj. &lt;i&gt;fals&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;falsus&lt;/i&gt;, falsk, part. pf. pass. till &lt;i&gt;fallere&lt;/i&gt;, bl. a.: bedraga; jfr &lt;sp&gt;fallera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;falsett&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;falsk&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fåt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fals&lt;/b&gt;, svek = fsv., isl. = mlty., mhty., &lt;i&gt;vals&lt;/i&gt;, substantivering av fsv. (osv.) adj. &lt;i&gt;fals&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;falsus&lt;/i&gt;, falsk, part. pf. pass. till &lt;i&gt;fallere&lt;/i&gt;, bl. a.: bedraga; jfr &lt;sp&gt;fallera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;falsett&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;falsk&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fåt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fals" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fals..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fals..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fals&lt;/b&gt;, kant, fog o. d., ä. nsv. &lt;i&gt;falts&lt;/i&gt; 1697, från ty. &lt;i&gt;falz&lt;/i&gt;, till fhty., ty. &lt;i&gt;falzen&lt;/i&gt;, lägga tillsamman, av germ. &lt;i&gt;*faltan&lt;/i&gt;, väl besl. med lat. &lt;i&gt;pellere&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*peldere&lt;/i&gt;), stöta; se &lt;sp&gt;ambult&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;filt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;propeller&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fals&lt;/b&gt;, kant, fog o. d., ä. nsv. &lt;i&gt;falts&lt;/i&gt; 1697, från ty. &lt;i&gt;falz&lt;/i&gt;, till fhty., ty. &lt;i&gt;falzen&lt;/i&gt;, lägga tillsamman, av germ. &lt;i&gt;*faltan&lt;/i&gt;, väl besl. med lat. &lt;i&gt;pellere&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*peldere&lt;/i&gt;), stöta; se &lt;sp&gt;ambult&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;filt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;propeller&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="falsett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--falsett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--falsett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;falsett&lt;/b&gt;, Wikforss 1804 = ty., liksom många andra musiktermer från Hal.: &lt;i&gt;falsetto&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;fals 1&lt;/sp&gt;, alltså: falsk röst. — Tidigare i sv. den franska formen &lt;i&gt;fansset(t)&lt;/i&gt; 1780." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;falsett&lt;/b&gt;, Wikforss 1804 = ty., liksom många andra musiktermer från Hal.: &lt;i&gt;falsetto&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;fals 1&lt;/sp&gt;, alltså: falsk röst. — Tidigare i sv. den franska formen &lt;i&gt;fansset(t)&lt;/i&gt; 1780." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="falsk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--falsk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--falsk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;falsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;falsker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;falsk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;valsch&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;falsch&lt;/i&gt;, biform till &lt;sp&gt;fals 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;falsk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;falsker&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;falsk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;valsch&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;falsch&lt;/i&gt;, biform till &lt;sp&gt;fals 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Falsterbo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Falsterbo..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Falsterbo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Falsterbo&lt;/b&gt;, fsv., fda. &lt;i&gt;Falsterbōde&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-bōdhæ&lt;/i&gt;; av da. önamnet &lt;i&gt;Falster&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Fal-&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;bod&lt;/sp&gt;; efter de sjöbodar, där invånare på Falster uppehöllo sig under sillfångst-tiden." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Falsterbo&lt;/b&gt;, fsv., fda. &lt;i&gt;Falsterbōde&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-bōdhæ&lt;/i&gt;; av da. önamnet &lt;i&gt;Falster&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Fal-&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;bod&lt;/sp&gt;; efter de sjöbodar, där invånare på Falster uppehöllo sig under sillfångst-tiden." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="familj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--familj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--familj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;familj&lt;/b&gt;, 1558, i ä. nsv. även &lt;i&gt;familie&lt;/i&gt; (vartill sammans. &lt;sp&gt;familjefest&lt;/sp&gt; osv.) m. m. = ty. &lt;i&gt;familie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;famille&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;familia&lt;/i&gt;, egentl.: samtliga tjänarna i ett hus, till &lt;i&gt;famulus&lt;/i&gt;, tjänare, av ovisst ursprung (jfr, utom litteraturen hos Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, Reichelt Zfvergl. Sprachf. 46: 344, som hävdar den gamla sammanställningen med sanskr. &lt;i&gt;dhāman-&lt;/i&gt;, bostad). — Ett inhemskt nordiskt ord för 'familj' är isl. &lt;i&gt;hýski&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hjon&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;familj&lt;/b&gt;, 1558, i ä. nsv. även &lt;i&gt;familie&lt;/i&gt; (vartill sammans. &lt;sp&gt;familjefest&lt;/sp&gt; osv.) m. m. = ty. &lt;i&gt;familie&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;famille&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;familia&lt;/i&gt;, egentl.: samtliga tjänarna i ett hus, till &lt;i&gt;famulus&lt;/i&gt;, tjänare, av ovisst ursprung (jfr, utom litteraturen hos Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, Reichelt Zfvergl. Sprachf. 46: 344, som hävdar den gamla sammanställningen med sanskr. &lt;i&gt;dhāman-&lt;/i&gt;, bostad). — Ett inhemskt nordiskt ord för 'familj' är isl. &lt;i&gt;hýski&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hjon&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="famla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--famla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--famla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;famla&lt;/b&gt;, NT 1526: &lt;i&gt;fambla&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;famle&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;fammeln&lt;/i&gt;, ä. eng. &lt;i&gt;famble&lt;/i&gt;; med avljudsformen sv. dial., no. &lt;i&gt;fimla&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;fimmelen&lt;/i&gt;, o. sv. &lt;sp&gt;fumla&lt;/sp&gt; (se d. o.). Sannol. av imitativ karaktär, med en bland dylika bildningar vanlig formväxling; jfr &lt;sp&gt;fubbla&lt;/sp&gt;. Knappast, såsom antagits, besl. med isl. &lt;i&gt;fimr&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;femmer&lt;/i&gt;, rask, o. fir. &lt;i&gt;eim&lt;/i&gt; (av ie. &lt;i&gt;*peimi-&lt;/i&gt;) ds. Ordet har ej heller, såsom man också hållit före, uppstått genom metates ur isl. &lt;i&gt;falma&lt;/i&gt; ds., som är en avljudsform till germ. &lt;i&gt;*fōlian&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;gifôlian&lt;/i&gt;, beröra, känna, mlty. &lt;i&gt;vôlen&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;føle&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;félan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;feel&lt;/i&gt;) osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;famla&lt;/b&gt;, NT 1526: &lt;i&gt;fambla&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;famle&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;fammeln&lt;/i&gt;, ä. eng. &lt;i&gt;famble&lt;/i&gt;; med avljudsformen sv. dial., no. &lt;i&gt;fimla&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;fimmelen&lt;/i&gt;, o. sv. &lt;sp&gt;fumla&lt;/sp&gt; (se d. o.). Sannol. av imitativ karaktär, med en bland dylika bildningar vanlig formväxling; jfr &lt;sp&gt;fubbla&lt;/sp&gt;. Knappast, såsom antagits, besl. med isl. &lt;i&gt;fimr&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;femmer&lt;/i&gt;, rask, o. fir. &lt;i&gt;eim&lt;/i&gt; (av ie. &lt;i&gt;*peimi-&lt;/i&gt;) ds. Ordet har ej heller, såsom man också hållit före, uppstått genom metates ur isl. &lt;i&gt;falma&lt;/i&gt; ds., som är en avljudsform till germ. &lt;i&gt;*fōlian&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;gifôlian&lt;/i&gt;, beröra, känna, mlty. &lt;i&gt;vôlen&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;føle&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;félan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;feel&lt;/i&gt;) osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="famn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--famn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--famn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;famn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;famn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fagm&lt;/i&gt; m. m., famn, börda som man bär i famnen = no. &lt;i&gt;famn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;favn&lt;/i&gt;; samtliga former väl av &lt;i&gt;*faðm-&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;faðmr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;fathmôs&lt;/i&gt; plur., fhty. &lt;i&gt;fadam, -um&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;faden&lt;/i&gt;, tråd, egentl.: så mycket som avmätts med de utsträckta armarna), ags. &lt;i&gt;fæðm&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fathom&lt;/i&gt;); egentl.: utbredda armar, sedan som måttsbestämning (i vissa språk ensamt kvarlevande); av germ. &lt;i&gt;*faþma-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. till germ. &lt;i&gt;faþ-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;faþa&lt;/i&gt; f., om hägnad (motsv. isl. &lt;i&gt;*fǫð&lt;/i&gt;, enl. M. Olsen i vissa fno. ortnamn); besl. med lat. &lt;i&gt;patēre&lt;/i&gt;, stå öppen (jfr &lt;i&gt;paten&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;patent&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;petánnymi&lt;/i&gt;, utbreder, gael. &lt;i&gt;aitheamh&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*patemā&lt;/i&gt;), ett längdmått, osv. Jfr &lt;sp&gt;foder 1&lt;/sp&gt;. — Enl. somliga ha dock &lt;i&gt;famn&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;favn&lt;/i&gt; utvecklats ur ett &lt;i&gt;*faþmna-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*famna&lt;/i&gt;-; jfr den mlty. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;vademe&lt;/i&gt; m.; alltså med &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; uppkommet i nomin. såsom t. ex. i brunn. — I fråga om &lt;sp&gt;famn&lt;/sp&gt; som måttsbeteckning erinras om ty. &lt;i&gt;klafter&lt;/i&gt;, famn (fhty. &lt;i&gt;clâfdra&lt;/i&gt;), besl. med ags. &lt;i&gt;clyppan&lt;/i&gt;, omfamna; jfr de ävenledes från kroppsdels-namn utgående &lt;sp&gt;aln&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tum&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;famn&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;famn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fagm&lt;/i&gt; m. m., famn, börda som man bär i famnen = no. &lt;i&gt;famn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;favn&lt;/i&gt;; samtliga former väl av &lt;i&gt;*faðm-&lt;/i&gt;, motsv. isl. &lt;i&gt;faðmr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;fathmôs&lt;/i&gt; plur., fhty. &lt;i&gt;fadam, -um&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;faden&lt;/i&gt;, tråd, egentl.: så mycket som avmätts med de utsträckta armarna), ags. &lt;i&gt;fæðm&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;fathom&lt;/i&gt;); egentl.: utbredda armar, sedan som måttsbestämning (i vissa språk ensamt kvarlevande); av germ. &lt;i&gt;*faþma-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. till germ. &lt;i&gt;faþ-&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;faþa&lt;/i&gt; f., om hägnad (motsv. isl. &lt;i&gt;*fǫð&lt;/i&gt;, enl. M. Olsen i vissa fno. ortnamn); besl. med lat. &lt;i&gt;patēre&lt;/i&gt;, stå öppen (jfr &lt;i&gt;paten&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;patent&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;petánnymi&lt;/i&gt;, utbreder, gael. &lt;i&gt;aitheamh&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*patemā&lt;/i&gt;), ett längdmått, osv. Jfr &lt;sp&gt;foder 1&lt;/sp&gt;. — Enl. somliga ha dock &lt;i&gt;famn&lt;/i&gt; o. da. &lt;i&gt;favn&lt;/i&gt; utvecklats ur ett &lt;i&gt;*faþmna-&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*famna&lt;/i&gt;-; jfr den mlty. &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;vademe&lt;/i&gt; m.; alltså med &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; uppkommet i nomin. såsom t. ex. i brunn. — I fråga om &lt;sp&gt;famn&lt;/sp&gt; som måttsbeteckning erinras om ty. &lt;i&gt;klafter&lt;/i&gt;, famn (fhty. &lt;i&gt;clâfdra&lt;/i&gt;), besl. med ags. &lt;i&gt;clyppan&lt;/i&gt;, omfamna; jfr de ävenledes från kroppsdels-namn utgående &lt;sp&gt;aln&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tum&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fan..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fan&lt;/b&gt;, på fjäder, 1727, från lty. &lt;i&gt;fân&lt;/i&gt; = holl. &lt;i&gt;vaan&lt;/i&gt;, yngre biform till &lt;sp&gt;fana&lt;/sp&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;fahne&lt;/i&gt; i samma betyd.; i sv. neutr. genom anslutning till &lt;sp&gt;borst&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjun&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0216" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fan&lt;/b&gt;, på fjäder, 1727, från lty. &lt;i&gt;fân&lt;/i&gt; = holl. &lt;i&gt;vaan&lt;/i&gt;, yngre biform till &lt;sp&gt;fana&lt;/sp&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;fahne&lt;/i&gt; i samma betyd.; i sv. neutr. genom anslutning till &lt;sp&gt;borst&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fjun&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fan..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fan..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fan&lt;/b&gt;, djävulen, ä. nsv. &lt;i&gt;fanen&lt;/i&gt; P. Svart Kr. = no. &lt;i&gt;fan(en)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fanden&lt;/i&gt;; med bif.: fsv. &lt;i&gt;fændin&lt;/i&gt; osv.; från fris. &lt;i&gt;fannjen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fannen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fännen&lt;/i&gt;, egentl. part. pres. med betyd. 'frestaren', ffris. &lt;i&gt;fandiand&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;fandônd&lt;/i&gt; till fsax. &lt;i&gt;fandôn&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;fandian&lt;/i&gt;, söka, fresta, besl. med &lt;sp&gt;inna&lt;/sp&gt; (egentl.: söka nå el. finna). A. Kock NTfT NR 7: 301 f. — Betr. konstruktionerna med &lt;sp&gt;ge&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;för&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;djävul&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;fanders&lt;/sp&gt;, o. 1600, Messenius 1609: &lt;i&gt;en fanners röra&lt;/i&gt;, egentl. genitiv till lty. &lt;i&gt;fander&lt;/i&gt;, med suff. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; bildat av samma verb; o. &lt;sp&gt;fanken&lt;/sp&gt; = no., med dimin.-änd. &lt;i&gt;-ken&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;fröken&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fan&lt;/b&gt;, djävulen, ä. nsv. &lt;i&gt;fanen&lt;/i&gt; P. Svart Kr. = no. &lt;i&gt;fan(en)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;fanden&lt;/i&gt;; med bif.: fsv. &lt;i&gt;fændin&lt;/i&gt; osv.; från fris. &lt;i&gt;fannjen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fannen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fännen&lt;/i&gt;, egentl. part. pres. med betyd. 'frestaren', ffris. &lt;i&gt;fandiand&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;fandônd&lt;/i&gt; till fsax. &lt;i&gt;fandôn&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;fandian&lt;/i&gt;, söka, fresta, besl. med &lt;sp&gt;inna&lt;/sp&gt; (egentl.: söka nå el. finna). A. Kock NTfT NR 7: 301 f. — Betr. konstruktionerna med &lt;sp&gt;ge&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;för&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;djävul&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;fanders&lt;/sp&gt;, o. 1600, Messenius 1609: &lt;i&gt;en fanners röra&lt;/i&gt;, egentl. genitiv till lty. &lt;i&gt;fander&lt;/i&gt;, med suff. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; bildat av samma verb; o. &lt;sp&gt;fanken&lt;/sp&gt; = no., med dimin.-änd. &lt;i&gt;-ken&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;fröken&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fana" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fana..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fana..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fana&lt;/b&gt; = fsv. (ä. nsv., t. ex. P. Brahe Kr., även = &lt;sp&gt;fänika&lt;/sp&gt;), no. = da. &lt;i&gt;fane&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vane&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;fahne&lt;/i&gt;; jfr fhty. &lt;i&gt;fano&lt;/i&gt; m., got. &lt;i&gt;fana&lt;/i&gt; m., tygstycke o. d.: betyd. 'fana' möjl. från sammans. isl. &lt;i&gt;gunnfani&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;gundfano&lt;/i&gt; osv., egentl. stridsduk (se &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;); besl. med lat. &lt;i&gt;pannus&lt;/i&gt;, duk, fslav. &lt;i&gt;o-pona&lt;/i&gt;, förhänge. Härtill: &lt;sp&gt;fanjunkare&lt;/sp&gt;, t. ex. Bellman 1770-t., Sahlstedt 1773: &lt;i&gt;fanjunker&lt;/i&gt; = ä. ty. &lt;i&gt;fahnenjunker&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;junker&lt;/sp&gt; i betyd. ung adelsman; sedan om ung officer (som bar fanan), o. därefter om äldre underofficerare; jfr &lt;sp&gt;fänrik&lt;/sp&gt;. Fanbäraren benämndes tidigare ofta &lt;i&gt;fanförare&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;förare&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fana&lt;/b&gt; = fsv. (ä. nsv., t. ex. P. Brahe Kr., även = &lt;sp&gt;fänika&lt;/sp&gt;), no. = da. &lt;i&gt;fane&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vane&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;fahne&lt;/i&gt;; jfr fhty. &lt;i&gt;fano&lt;/i&gt; m., got. &lt;i&gt;fana&lt;/i&gt; m., tygstycke o. d.: betyd. 'fana' möjl. från sammans. isl. &lt;i&gt;gunnfani&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;gundfano&lt;/i&gt; osv., egentl. stridsduk (se &lt;sp&gt;Gunnar&lt;/sp&gt;); besl. med lat. &lt;i&gt;pannus&lt;/i&gt;, duk, fslav. &lt;i&gt;o-pona&lt;/i&gt;, förhänge. Härtill: &lt;sp&gt;fanjunkare&lt;/sp&gt;, t. ex. Bellman 1770-t., Sahlstedt 1773: &lt;i&gt;fanjunker&lt;/i&gt; = ä. ty. &lt;i&gt;fahnenjunker&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;junker&lt;/sp&gt; i betyd. ung adelsman; sedan om ung officer (som bar fanan), o. därefter om äldre underofficerare; jfr &lt;sp&gt;fänrik&lt;/sp&gt;. Fanbäraren benämndes tidigare ofta &lt;i&gt;fanförare&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;förare&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fanatisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fanatisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fanatisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fanatisk&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;fanatisch&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;fanatique&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;fānāticus&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;fānum&lt;/i&gt;, tempel; alltså egentl.: religiös svärmare; jfr &lt;sp&gt;profan&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fanatisk&lt;/b&gt;, från ty. &lt;i&gt;fanatisch&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;fanatique&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;fānāticus&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;fānum&lt;/i&gt;, tempel; alltså egentl.: religiös svärmare; jfr &lt;sp&gt;profan&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fanera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fanera..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fanera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fanera&lt;/b&gt;, vb, o. &lt;b&gt;faner&lt;/b&gt;, sbst., 1700-t., jämte holl. &lt;i&gt;forneeren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;forneer&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;furnieren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;furnier&lt;/i&gt; från fra. &lt;i&gt;fournir&lt;/i&gt;, förse med, skaffa (= &lt;sp&gt;furnera&lt;/sp&gt;; se d. o.); jfr eng. &lt;i&gt;veneer&lt;/i&gt;, faner(a). Med avs. på &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;kalas&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kanin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fanera&lt;/b&gt;, vb, o. &lt;b&gt;faner&lt;/b&gt;, sbst., 1700-t., jämte holl. &lt;i&gt;forneeren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;forneer&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;furnieren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;furnier&lt;/i&gt; från fra. &lt;i&gt;fournir&lt;/i&gt;, förse med, skaffa (= &lt;sp&gt;furnera&lt;/sp&gt;; se d. o.); jfr eng. &lt;i&gt;veneer&lt;/i&gt;, faner(a). Med avs. på &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;kalas&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kanin&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fanfar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fanfar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fanfar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fanfar&lt;/b&gt;, o. 1800, från fra. &lt;i&gt;fanfare&lt;/i&gt;; ljudhärmande." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fanfar&lt;/b&gt;, o. 1800, från fra. &lt;i&gt;fanfare&lt;/i&gt;; ljudhärmande." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">fanfare</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fant" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fant..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fant..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fant&lt;/b&gt;, huvudsakl. dialektiskt (i sht norra o. västra Sverige), landsstrykare, tattare o. d., t. ex. Fröding = 110. ds., ä. da.: pojke, tjänare; från ett lty. ord, varav även ty. &lt;i&gt;fant&lt;/i&gt;, lymmel, narr = mhty. &lt;i&gt;vanz&lt;/i&gt;, skälm; väl från ital. &lt;i&gt;fante&lt;/i&gt;, pojke, dräng, av lat. &lt;i&gt;infans&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-fantis&lt;/i&gt;), barn (varav fra. &lt;i&gt;enfant&lt;/i&gt;), alltså = &lt;sp&gt;infant&lt;/sp&gt;; egentl.: som ej kan tala (urbesl. med &lt;sp&gt;bann&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bön&lt;/sp&gt;). — Härav väl familjenamnet &lt;sp&gt;Fant&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;fjant&lt;/sp&gt; o. femininbildningen &lt;sp&gt;fänta&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fant&lt;/b&gt;, huvudsakl. dialektiskt (i sht norra o. västra Sverige), landsstrykare, tattare o. d., t. ex. Fröding = 110. ds., ä. da.: pojke, tjänare; från ett lty. ord, varav även ty. &lt;i&gt;fant&lt;/i&gt;, lymmel, narr = mhty. &lt;i&gt;vanz&lt;/i&gt;, skälm; väl från ital. &lt;i&gt;fante&lt;/i&gt;, pojke, dräng, av lat. &lt;i&gt;infans&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-fantis&lt;/i&gt;), barn (varav fra. &lt;i&gt;enfant&lt;/i&gt;), alltså = &lt;sp&gt;infant&lt;/sp&gt;; egentl.: som ej kan tala (urbesl. med &lt;sp&gt;bann&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bön&lt;/sp&gt;). — Härav väl familjenamnet &lt;sp&gt;Fant&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;fjant&lt;/sp&gt; o. femininbildningen &lt;sp&gt;fänta&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fantasi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fantasi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fantasi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fantasi&lt;/b&gt;, 1535, i ä. nsv. stundom neutr. liksom i ä. da. (t. ex. Holberg), från grek. &lt;i&gt;phantasia&lt;/i&gt;, ytterst till &lt;i&gt;phaínō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*bhani̯ō&lt;/i&gt;), synes o. d.; egentl.: synliggörande o. d., besl. med &lt;sp&gt;fantom&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fenomen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fantasi&lt;/b&gt;, 1535, i ä. nsv. stundom neutr. liksom i ä. da. (t. ex. Holberg), från grek. &lt;i&gt;phantasia&lt;/i&gt;, ytterst till &lt;i&gt;phaínō&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*bhani̯ō&lt;/i&gt;), synes o. d.; egentl.: synliggörande o. d., besl. med &lt;sp&gt;fantom&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fenomen&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="far" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--far..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--far..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;far&lt;/b&gt; (fisk), se &lt;sp&gt;faren&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;far&lt;/b&gt; (fisk), se &lt;sp&gt;faren&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fara..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fara..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;fara&lt;/b&gt;, vb = fsv., isl. = da. &lt;i&gt;fare&lt;/i&gt;, got., fsax., fhty., ags. &lt;i&gt;faran&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fahren&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fare&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*por-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;porev́ō&lt;/i&gt;, sätter över, sänder, &lt;i&gt;póros&lt;/i&gt;, gång, por (se &lt;sp&gt;por&lt;/sp&gt;), växl. med &lt;i&gt;*per-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;fjord&lt;/sp&gt; (ie. &lt;i&gt;*pertu-&lt;/i&gt;); sannol. även besl. med &lt;sp&gt;fjol&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;fjor&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;; se f. ö. följ., &lt;sp&gt;farsot&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färja l, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;föra&lt;/sp&gt;. — Sekundära betyd. äro 'handla, gå till väga' (redan i fsv.), t. ex. &lt;i&gt;fara med lögn&lt;/i&gt;, 'förfara med, behandla', t. ex. &lt;i&gt;fara illa med&lt;/i&gt; (redan i fsv.), o. 'vara i en viss ställning, få ett visst öde', t. ex. &lt;i&gt;fara illa&lt;/i&gt;, avskedshälsningen &lt;i&gt;farväl&lt;/i&gt; (redan i fsv.), jfr sv. &lt;sp&gt;välfärd&lt;/sp&gt;. — Härtill med&lt;i&gt; m-&lt;/i&gt;avledn. även: fsv. &lt;i&gt;-farmber&lt;/i&gt;, last, se &lt;sp&gt;parm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pråm&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Farkost&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;farkoster&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;farkostr&lt;/i&gt;, av vb. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; el. fsv., isl. &lt;i&gt;far&lt;/i&gt;, färd, och fsv. &lt;i&gt;koster&lt;/i&gt; i betyd. 'sätt, tillfälle, medel' o. d.; ordet har alltså äldst troligen abstrakt betyd. Detta &lt;i&gt;koster&lt;/i&gt; är = isl. &lt;i&gt;kostr&lt;/i&gt;, medel, verktyg, ä. da. &lt;i&gt;kost&lt;/i&gt;, sak, verktyg (jfr da. &lt;i&gt;stjaalne koster&lt;/i&gt;); samma ord som fsv. &lt;i&gt;koster&lt;/i&gt;, villkor m. m., isl. &lt;i&gt;kostr&lt;/i&gt;, val, tillfälle, god egenskap, sätt, got. &lt;i&gt;kustus&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;gakusts&lt;/i&gt;, prövning, fsax., fhty. &lt;i&gt;kust&lt;/i&gt;, val m. m., osv., av germ. &lt;i&gt;*kustu-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*kusti-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*keusan&lt;/i&gt;, välja (se &lt;sp&gt;tjusa&lt;/sp&gt;), motsv. lat. &lt;i&gt;gustus&lt;/i&gt;, smak, osv.; alltså ett annat ord än &lt;sp&gt;kost 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;fara&lt;/b&gt;, vb = fsv., isl. = da. &lt;i&gt;fare&lt;/i&gt;, got., fsax., fhty., ags. &lt;i&gt;faran&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;fahren&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;fare&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*por-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;porev́ō&lt;/i&gt;, sätter över, sänder, &lt;i&gt;póros&lt;/i&gt;, gång, por (se &lt;sp&gt;por&lt;/sp&gt;), växl. med &lt;i&gt;*per-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;fjord&lt;/sp&gt; (ie. &lt;i&gt;*pertu-&lt;/i&gt;); sannol. även besl. med &lt;sp&gt;fjol&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;fjor&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;fjärran&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;forn&lt;/sp&gt;; se f. ö. följ., &lt;sp&gt;farsot&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färja l, 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;föra&lt;/sp&gt;. — Sekundära betyd. äro 'handla, gå till väga' (redan i fsv.), t. ex. &lt;i&gt;fara med lögn&lt;/i&gt;, 'förfara med, behandla', t. ex. &lt;i&gt;fara illa med&lt;/i&gt; (redan i fsv.), o. 'vara i en viss ställning, få ett visst öde', t. ex. &lt;i&gt;fara illa&lt;/i&gt;, avskedshälsningen &lt;i&gt;farväl&lt;/i&gt; (redan i fsv.), jfr sv. &lt;sp&gt;välfärd&lt;/sp&gt;. — Härtill med&lt;i&gt; m-&lt;/i&gt;avledn. även: fsv. &lt;i&gt;-farmber&lt;/i&gt;, last, se &lt;sp&gt;parm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pråm&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Farkost&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;farkoster&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;farkostr&lt;/i&gt;, av vb. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; el. fsv., isl. &lt;i&gt;far&lt;/i&gt;, färd, och fsv. &lt;i&gt;koster&lt;/i&gt; i betyd. 'sätt, tillfälle, medel' o. d.; ordet har alltså äldst troligen abstrakt betyd. Detta &lt;i&gt;koster&lt;/i&gt; är = isl. &lt;i&gt;kostr&lt;/i&gt;, medel, verktyg, ä. da. &lt;i&gt;kost&lt;/i&gt;, sak, verktyg (jfr da. &lt;i&gt;stjaalne koster&lt;/i&gt;); samma ord som fsv. &lt;i&gt;koster&lt;/i&gt;, villkor m. m., isl. &lt;i&gt;kostr&lt;/i&gt;, val, tillfälle, god egenskap, sätt, got. &lt;i&gt;kustus&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;gakusts&lt;/i&gt;, prövning, fsax., fhty. &lt;i&gt;kust&lt;/i&gt;, val m. m., osv., av germ. &lt;i&gt;*kustu-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*kusti-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*keusan&lt;/i&gt;, välja (se &lt;sp&gt;tjusa&lt;/sp&gt;), motsv. lat. &lt;i&gt;gustus&lt;/i&gt;, smak, osv.; alltså ett annat ord än &lt;sp&gt;kost 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fara 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fara..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fara..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;fara&lt;/b&gt;, sbst. = y. fsv. = da. &lt;i&gt;fare&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vâre&lt;/i&gt;, forsat, fara, fruktan (jfr &lt;sp&gt;förfära&lt;/sp&gt;). = fhty. &lt;i&gt;fâra&lt;/i&gt; ds. (jfr ty. &lt;i&gt;gefahr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fǽr&lt;/i&gt;, fara (eng. &lt;i&gt;fear&lt;/i&gt;, fruktan); besl. med isl. &lt;i&gt;fár&lt;/i&gt; n., vrede, fiendskap, bedrägeri, skada = fsax. &lt;i&gt;fâr&lt;/i&gt; n., försåtlig förföljelse, vartill avledn. got. &lt;i&gt;fêrja&lt;/i&gt; m., förföljare, spion; germ. stam &lt;i&gt;*fǣr-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pēr-&lt;/i&gt;, växlande med &lt;i&gt;per&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;periculum&lt;/i&gt;, fara, men även: försök, prov (jfr &lt;sp&gt;experiment&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;peĩra&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*peri̯ā&lt;/i&gt;), försök (jfr &lt;sp&gt;pirat&lt;/sp&gt;); besl. med vb. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;, alltså egentl. med grundbetyd. hos sbst. &lt;i&gt;fara&lt;/i&gt; av 'farande efter (för att skada), förföljelse'; sedan med syftning på dens tillstånd, som är utsatt för förföljelsen. I det besläktade lat. &lt;i&gt;perītus&lt;/i&gt;, erfaren, föreligger samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;förfaren&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bevandrad&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;farsot&lt;/sp&gt;. — Om &lt;sp&gt;farhåga&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;håg&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Löpa fara&lt;/sp&gt;, möts v. i da., efter ty. &lt;i&gt;gefahr laufen&lt;/i&gt;, möjl. efter fra. &lt;i&gt;courir risque&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;löpa risk&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0217" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;fara&lt;/b&gt;, sbst. = y. fsv. = da. &lt;i&gt;fare&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;vâre&lt;/i&gt;, forsat, fara, fruktan (jfr &lt;sp&gt;förfära&lt;/sp&gt;). = fhty. &lt;i&gt;fâra&lt;/i&gt; ds. (jfr ty. &lt;i&gt;gefahr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fǽr&lt;/i&gt;, fara (eng. &lt;i&gt;fear&lt;/i&gt;, fruktan); besl. med isl. &lt;i&gt;fár&lt;/i&gt; n., vrede, fiendskap, bedrägeri, skada = fsax. &lt;i&gt;fâr&lt;/i&gt; n., försåtlig förföljelse, vartill avledn. got. &lt;i&gt;fêrja&lt;/i&gt; m., förföljare, spion; germ. stam &lt;i&gt;*fǣr-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*pēr-&lt;/i&gt;, växlande med &lt;i&gt;per&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;periculum&lt;/i&gt;, fara, men även: försök, prov (jfr &lt;sp&gt;experiment&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;peĩra&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*peri̯ā&lt;/i&gt;), försök (jfr &lt;sp&gt;pirat&lt;/sp&gt;); besl. med vb. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt;, alltså egentl. med grundbetyd. hos sbst. &lt;i&gt;fara&lt;/i&gt; av 'farande efter (för att skada), förföljelse'; sedan med syftning på dens tillstånd, som är utsatt för förföljelsen. I det besläktade lat. &lt;i&gt;perītus&lt;/i&gt;, erfaren, föreligger samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;förfaren&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bevandrad&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;farsot&lt;/sp&gt;. — Om &lt;sp&gt;farhåga&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;håg&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Löpa fara&lt;/sp&gt;, möts v. i da., efter ty. &lt;i&gt;gefahr laufen&lt;/i&gt;, möjl. efter fra. &lt;i&gt;courir risque&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;löpa risk&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="faren" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--faren..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--faren..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;faren&lt;/b&gt;, fisken Abramis ballerus, Linné 1740, Sahlstedt 1773 med plur. &lt;i&gt;farnar&lt;/i&gt;; väl besl. med det från germ. språk härstammande lat. &lt;i&gt;fario&lt;/i&gt;, antagl. 'forell'; egentl.: 'den spräckliga'; se &lt;sp&gt;forell&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;faren&lt;/b&gt;, fisken Abramis ballerus, Linné 1740, Sahlstedt 1773 med plur. &lt;i&gt;farnar&lt;/i&gt;; väl besl. med det från germ. språk härstammande lat. &lt;i&gt;fario&lt;/i&gt;, antagl. 'forell'; egentl.: 'den spräckliga'; se &lt;sp&gt;forell&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;färna&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fargalt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fargalt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fargalt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fargalt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fargalter&lt;/i&gt;, till germ. &lt;i&gt;*farha-&lt;/i&gt;, svin, gris = fhty. &lt;i&gt;far(a)h&lt;/i&gt; (jfr ty. dimin. &lt;i&gt;ferkel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fearh&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;farrow&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*pork̑o-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;porcus&lt;/i&gt;, svin (vartill &lt;sp&gt;porslin&lt;/sp&gt;; jfr f. ö. under &lt;sp&gt;piggsvin&lt;/sp&gt;), litau. &lt;i&gt;parszas&lt;/i&gt;, snöpt gält, fir. &lt;i&gt;orc&lt;/i&gt; (med kelt. bortfall av uddljudande &lt;i&gt;p&lt;/i&gt;). A. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;farre&lt;/i&gt;, sv. dial. far, &lt;i&gt;farg&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;farke&lt;/i&gt; äro väl kortformer till &lt;sp&gt;fargalt&lt;/sp&gt;. Bör däremot isl. &lt;i&gt;farri&lt;/i&gt; i Ynglingatal med Schück Stud. i Yngl.-tal s. 106 översättas med 'gält' (o. ej med 'tjur' el. dyl.), är ä. nsv. &lt;i&gt;farre&lt;/i&gt; sannol. en gammal bildning. Dock vill man ogärna skilja det isl. ordet från fhty. &lt;i&gt;farro&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fearr&lt;/i&gt;, tjur, o. ty. &lt;i&gt;färse&lt;/i&gt;, ko, av helt annat ursprung. — Den egentliga innebörden av den såsom det förefaller nästan tavtologiska sammans. &lt;sp&gt;fargalt&lt;/sp&gt; är oklar; flera möjligheter kunna tänkas." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fargalt&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;fargalter&lt;/i&gt;, till germ. &lt;i&gt;*farha-&lt;/i&gt;, svin, gris = fhty. &lt;i&gt;far(a)h&lt;/i&gt; (jfr ty. dimin. &lt;i&gt;ferkel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;fearh&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;farrow&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*pork̑o-&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;porcus&lt;/i&gt;, svin (vartill &lt;sp&gt;porslin&lt;/sp&gt;; jfr f. ö. under &lt;sp&gt;piggsvin&lt;/sp&gt;), litau. &lt;i&gt;parszas&lt;/i&gt;, snöpt gält, fir. &lt;i&gt;orc&lt;/i&gt; (med kelt. bortfall av uddljudande &lt;i&gt;p&lt;/i&gt;). A. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;farre&lt;/i&gt;, sv. dial. far, &lt;i&gt;farg&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;farke&lt;/i&gt; äro väl kortformer till &lt;sp&gt;fargalt&lt;/sp&gt;. Bör däremot isl. &lt;i&gt;farri&lt;/i&gt; i Ynglingatal med Schück Stud. i Yngl.-tal s. 106 översättas med 'gält' (o. ej med 'tjur' el. dyl.), är ä. nsv. &lt;i&gt;farre&lt;/i&gt; sannol. en gammal bildning. Dock vill man ogärna skilja det isl. ordet från fhty. &lt;i&gt;farro&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;fearr&lt;/i&gt;, tjur, o. ty. &lt;i&gt;färse&lt;/i&gt;, ko, av helt annat ursprung. — Den egentliga innebörden av den såsom det förefaller nästan tavtologiska sammans. &lt;sp&gt;fargalt&lt;/sp&gt; är oklar; flera möjligheter kunna tänkas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="farhåga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--farhåga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--farhåga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;farhåga&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;håg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;farhåga&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;håg&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="farm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--farm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--farm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;farm&lt;/b&gt;, lantgård o. d., Dalin 1850, från eng. &lt;i&gt;farm&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;ferme&lt;/i&gt;, arrendejord, till &lt;i&gt;fermer&lt;/i&gt;, fastställa (här om arrende), av lat. &lt;i&gt;firmāre&lt;/i&gt;, egentl.: göra fast, till &lt;i&gt;firmus&lt;/i&gt;, fast (jfr &lt;sp&gt;firma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;firmament&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;konfirmera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;farm&lt;/b&gt;, lantgård o. d., Dalin 1850, från eng. &lt;i&gt;farm&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;ferme&lt;/i&gt;, arrendejord, till &lt;i&gt;fermer&lt;/i&gt;, fastställa (här om arrende), av lat. &lt;i&gt;firmāre&lt;/i&gt;, egentl.: göra fast, till &lt;i&gt;firmus&lt;/i&gt;, fast (jfr &lt;sp&gt;firma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;firmament&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;konfirmera&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="farmaceut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--farmaceut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--farmaceut..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;farmaceut&lt;/b&gt;, av grek. &lt;i&gt;pharmakevtḗs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;phármakev́ō&lt;/i&gt;, ger läkemedel, till &lt;i&gt;phármakon&lt;/i&gt;, läkemedel," />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;farmaceut&lt;/b&gt;, av grek. &lt;i&gt;pharmakevtḗs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;phármakev́ō&lt;/i&gt;, ger läkemedel, till &lt;i&gt;phármakon&lt;/i&gt;, läkemedel," />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu" />
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="fars" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--fars..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--fars..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;fars&lt;/b&gt;, GT 1788, Leopold, Thorild; från fra. &lt;i&gt;farce&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;*farsus&lt;/i&gt;, för klass. lat. &lt;i&gt;fartus&lt;/i&gt;, part. pf. till &lt;i&gt;farcīre&lt;/i&gt;, stoppa; egentl. alltså: 'proppad', med växlande innehåll. Etymologiskt identiskt: &lt;sp&gt;färs&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;fars&lt;/b&gt;, GT 1788, Leopold, Thorild; från fra. &lt;i&gt;farce&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;*farsus&lt;/i&gt;, för klass. lat. &lt;i&gt;fartus&lt;/i&gt;, part. pf. till &lt;i&gt;farcīre&lt;/i&gt;, stoppa; egentl. alltså: 'proppad', med växlande innehåll. Etymologiskt identiskt: &lt;sp&gt;färs&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="farsot" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--farsot..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--farsot..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;farsot&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538 = da. Jfr norrl. dial. &lt;i&gt;far&lt;/i&gt; n. ds., finl. &lt;i&gt;faru&lt;/i&gt; f. o. &lt;i&gt;farsjuka&lt;/i&gt;, no. farang m., nisl. &lt;i&gt;faraldr&lt;/i&gt; m., isl. &lt;i&gt;farald&lt;/i&gt; n. Till vb. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; o. sålunda att skilja från fno. &lt;i&gt;fársótt&lt;/i&gt;, farlig sjukdom = mlty. &lt;i&gt;vârsucht&lt;/i&gt; ds. Jfr &lt;sp&gt;sot 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0218" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;farsot&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538 = da. Jfr norrl. dial. &lt;i&gt;far&lt;/i&gt; n. ds., finl. &lt;i&gt;faru&lt;/i&gt; f. o. &lt;i&gt;farsjuka&lt;/i&gt;, no. farang m., nisl. &lt;i&gt;faraldr&lt;/i&gt; m., isl. &lt;i&gt;farald&lt;/i&gt; n. Till vb. &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; o. sålunda att skilja från fno. &lt;i&gt;fársótt&lt;/i&gt;, farlig sjukdom = mlty. &lt;i&gt;vârsucht&lt;/i&gt; ds. Jfr &lt;sp&gt;sot 2&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Felix" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Felix..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Felix..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Felix&lt;/b&gt;, mansn., av lat. &lt;i&gt;fēlix&lt;/i&gt;, fruktbar, lycklig." />
        <feat att="faksimilID" val="0221" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Felix&lt;/b&gt;, mansn., av lat. &lt;i&gt;fēlix&lt;/i&gt;, fruktbar, lycklig." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">fēlix</orth>
            <note>fruktbar, lycklig</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="attack" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--attack..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--attack..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;attack&lt;/b&gt;, 1627, av fra. &lt;i&gt;attaque&lt;/i&gt;, vbalsbst. till &lt;i&gt;attaquer&lt;/i&gt;, anfalla (= &lt;sp&gt;attackera&lt;/sp&gt;), av omtvistat ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;attack&lt;/b&gt;, 1627, av fra. &lt;i&gt;attaque&lt;/i&gt;, vbalsbst. till &lt;i&gt;attaquer&lt;/i&gt;, anfalla (= &lt;sp&gt;attackera&lt;/sp&gt;), av omtvistat ursprung." />
        <feat att="see" val="attackera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="att" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--att..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="kn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--att..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;att&lt;/b&gt;, konj., fsv. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;æt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ad(h)&lt;/i&gt;; om &lt;i&gt;æt&lt;/i&gt; se nedan o. om &lt;i&gt;d(h)&lt;/i&gt; se föreg.) = isl., no., da.; för de nordiska språken egendomlig form. Egentl. neutr. av ett demonstrativt pronomen, liksom sv. &lt;sp&gt;det&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;dass&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;that&lt;/i&gt;; f. ö. av omstridd härledning. Snarast ej att skilja från fsv. &lt;i&gt;þat&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þæt&lt;/i&gt; (sv. &lt;sp&gt;det&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;dass&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;that&lt;/i&gt;, i det att &lt;i&gt;þ (ð)&lt;/i&gt; av vissa anledningar bortfallit (jfr konj. än, möjl. = ty. &lt;i&gt;denn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dann&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;than&lt;/i&gt;); se bl. a. Kock Ark. 11: 117 f. Enl. somliga dock av en form motsv. got. &lt;i&gt;þatei&lt;/i&gt;, att, emedan m. m. (av &lt;i&gt;þat-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ei&lt;/i&gt;, att m. m., väl egentl. en gammal kasusform till en pronominalstam). Man har också tänkt sig ett germ. &lt;i&gt;*jata&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;yad&lt;/i&gt;, neutr. till &lt;i&gt;ya-&lt;/i&gt;, vilken (= grek. &lt;i&gt;(h)ós&lt;/i&gt;, neutr. &lt;i&gt;(h)ó&lt;/i&gt;); liksom fsv. &lt;i&gt;æt&lt;/i&gt;, fgutn. &lt;i&gt;et&lt;/i&gt;, att, möjl. bör identifieras med got. &lt;i&gt;ita&lt;/i&gt;, det. Om en annan möjlighet se Noreen Gesch. § 204, 3: av &lt;i&gt;*jaint&lt;/i&gt; › &lt;i&gt;āt&lt;/i&gt; i halvstark stavelse › &lt;i&gt;at&lt;/i&gt;, till got. &lt;i&gt;jains&lt;/i&gt; osv., den där; jfr &lt;sp&gt;han&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;att&lt;/b&gt;, konj., fsv. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;æt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ad(h)&lt;/i&gt;; om &lt;i&gt;æt&lt;/i&gt; se nedan o. om &lt;i&gt;d(h)&lt;/i&gt; se föreg.) = isl., no., da.; för de nordiska språken egendomlig form. Egentl. neutr. av ett demonstrativt pronomen, liksom sv. &lt;sp&gt;det&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;dass&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;that&lt;/i&gt;; f. ö. av omstridd härledning. Snarast ej att skilja från fsv. &lt;i&gt;þat&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;þæt&lt;/i&gt; (sv. &lt;sp&gt;det&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;dass&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;that&lt;/i&gt;, i det att &lt;i&gt;þ (ð)&lt;/i&gt; av vissa anledningar bortfallit (jfr konj. än, möjl. = ty. &lt;i&gt;denn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dann&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;than&lt;/i&gt;); se bl. a. Kock Ark. 11: 117 f. Enl. somliga dock av en form motsv. got. &lt;i&gt;þatei&lt;/i&gt;, att, emedan m. m. (av &lt;i&gt;þat-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ei&lt;/i&gt;, att m. m., väl egentl. en gammal kasusform till en pronominalstam). Man har också tänkt sig ett germ. &lt;i&gt;*jata&lt;/i&gt;, jfr sanskr. &lt;i&gt;yad&lt;/i&gt;, neutr. till &lt;i&gt;ya-&lt;/i&gt;, vilken (= grek. &lt;i&gt;(h)ós&lt;/i&gt;, neutr. &lt;i&gt;(h)ó&lt;/i&gt;); liksom fsv. &lt;i&gt;æt&lt;/i&gt;, fgutn. &lt;i&gt;et&lt;/i&gt;, att, möjl. bör identifieras med got. &lt;i&gt;ita&lt;/i&gt;, det. Om en annan möjlighet se Noreen Gesch. § 204, 3: av &lt;i&gt;*jaint&lt;/i&gt; › &lt;i&gt;āt&lt;/i&gt; i halvstark stavelse › &lt;i&gt;at&lt;/i&gt;, till got. &lt;i&gt;jains&lt;/i&gt; osv., den där; jfr &lt;sp&gt;han&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="han" />
        <feat att="see" val="det" />
        <feat att="see" val="det" />
        <feat att="see" val="att 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="att" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--att..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ie" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--att..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;att&lt;/b&gt;, infinitivmärke, fsv. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;aat&lt;/i&gt;, varav i obetonad ställning &lt;i&gt;ad(h)&lt;/i&gt;, jfr talspr. &lt;i&gt;å)&lt;/i&gt; = isl., no., da. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (i da. vanl. uttalat ungef. å). Egentl. samma ord som fsv., isl. o. fda. prepos. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt;, åt, till (= &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;), jfr liknande  användning av den likabetydande prepos. eng. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zuo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;). Formen &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; framför inf. är fsv. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; med förlängt &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt; i samma an v., men beror delvis på sammanblandning med &lt;i&gt;å = och&lt;/i&gt; (se d. o.); &lt;i&gt;ok&lt;/i&gt; framför infin. uppträder redan i fsv. (se bl. a. Östergren Spr. o. st. 1: 86)." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;att&lt;/b&gt;, infinitivmärke, fsv. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;aat&lt;/i&gt;, varav i obetonad ställning &lt;i&gt;ad(h)&lt;/i&gt;, jfr talspr. &lt;i&gt;å)&lt;/i&gt; = isl., no., da. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (i da. vanl. uttalat ungef. å). Egentl. samma ord som fsv., isl. o. fda. prepos. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt;, åt, till (= &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;), jfr liknande  användning av den likabetydande prepos. eng. &lt;i&gt;to&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;zuo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;zu&lt;/i&gt;). Formen &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; framför inf. är fsv. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; med förlängt &lt;i&gt;a&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt; i samma an v., men beror delvis på sammanblandning med &lt;i&gt;å = och&lt;/i&gt; (se d. o.); &lt;i&gt;ok&lt;/i&gt; framför infin. uppträder redan i fsv. (se bl. a. Östergren Spr. o. st. 1: 86)." />
        <feat att="see" val="åt" />
        <feat att="see" val="åt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="atom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--atom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--atom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;atom&lt;/b&gt;, 1728, Kellgren: &lt;i&gt;átom&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;atóm&lt;/i&gt;, ytterst från grek. &lt;i&gt;átomos&lt;/i&gt;, odelbar, av det nekande &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt; (se o-) o. &lt;i&gt;tomós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;témnein&lt;/i&gt;, skära, varav även sv. lånordet &lt;sp&gt;tom&lt;/sp&gt;, volym." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;atom&lt;/b&gt;, 1728, Kellgren: &lt;i&gt;átom&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;atóm&lt;/i&gt;, ytterst från grek. &lt;i&gt;átomos&lt;/i&gt;, odelbar, av det nekande &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt; (se o-) o. &lt;i&gt;tomós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;témnein&lt;/i&gt;, skära, varav även sv. lånordet &lt;sp&gt;tom&lt;/sp&gt;, volym." />
        <feat att="see" val="tom" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="attityd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--attityd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--attityd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;attityd&lt;/b&gt;, 1773, av fra. &lt;i&gt;attitude&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;aptitudo&lt;/i&gt;, lämpligt tillfälle, till lat. &lt;i&gt;aptus&lt;/i&gt;, tjänlig (vartill sv. &lt;sp&gt;aptera&lt;/sp&gt;), egentl.: tillfogad (jfr &lt;sp&gt;koppel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kopula&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;attityd&lt;/b&gt;, 1773, av fra. &lt;i&gt;attitude&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;aptitudo&lt;/i&gt;, lämpligt tillfälle, till lat. &lt;i&gt;aptus&lt;/i&gt;, tjänlig (vartill sv. &lt;sp&gt;aptera&lt;/sp&gt;), egentl.: tillfogad (jfr &lt;sp&gt;koppel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kopula&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="koppel" />
        <feat att="see" val="kopula" />
        <feat att="see" val="aptera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="attiralj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--attiralj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--attiralj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;attiralj&lt;/b&gt;, Karl XII 1704, i fullt modern anv. 1773, av fra. &lt;i&gt;attirail&lt;/i&gt;, tillbehör, till &lt;i&gt;attirer&lt;/i&gt; i en äldre betyd. 'ställa i ordning', av &lt;i&gt;à&lt;/i&gt;, till (lat. &lt;i&gt;ad)&lt;/i&gt;, o. &lt;i&gt;tirer&lt;/i&gt;, draga (se &lt;sp&gt;tirad&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;attiralj&lt;/b&gt;, Karl XII 1704, i fullt modern anv. 1773, av fra. &lt;i&gt;attirail&lt;/i&gt;, tillbehör, till &lt;i&gt;attirer&lt;/i&gt; i en äldre betyd. 'ställa i ordning', av &lt;i&gt;à&lt;/i&gt;, till (lat. &lt;i&gt;ad)&lt;/i&gt;, o. &lt;i&gt;tirer&lt;/i&gt;, draga (se &lt;sp&gt;tirad&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="tirad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="attest" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--attest..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--attest..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;attest&lt;/b&gt;, 1650 = ty., eng., till lat. &lt;i&gt;attestāri&lt;/i&gt;, intyga, ytterst till &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, vittne, jfr &lt;sp&gt;protest&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;testamente&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;attest&lt;/b&gt;, 1650 = ty., eng., till lat. &lt;i&gt;attestāri&lt;/i&gt;, intyga, ytterst till &lt;i&gt;testis&lt;/i&gt;, vittne, jfr &lt;sp&gt;protest&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;testamente&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="protest" />
        <feat att="see" val="testamente" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="attentat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--attentat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--attentat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;attentat&lt;/b&gt;, i modern betyd. först på 1800-t., i grundbetyd. '(orättmätigt el. brottsligt) försök el. tilltag' redan 1644 = ty., fra. osv., av lat. &lt;i&gt;attentātum&lt;/i&gt;, egentl. part. pf. pass. n. till &lt;i&gt;attentāre&lt;/i&gt;, försöka, av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;tentāre&lt;/i&gt;, känna på, pröva (se &lt;sp&gt;tentera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;attentat&lt;/b&gt;, i modern betyd. först på 1800-t., i grundbetyd. '(orättmätigt el. brottsligt) försök el. tilltag' redan 1644 = ty., fra. osv., av lat. &lt;i&gt;attentātum&lt;/i&gt;, egentl. part. pf. pass. n. till &lt;i&gt;attentāre&lt;/i&gt;, försöka, av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;tentāre&lt;/i&gt;, känna på, pröva (se &lt;sp&gt;tentera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="tentera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ateljé" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ateljé..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ateljé..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ateljé&lt;/b&gt;, 1779, från fra. &lt;i&gt;atelier&lt;/i&gt;, bl.a. verkstad, av ffra. &lt;i&gt;astelier&lt;/i&gt;, timmerplats, avledn. av &lt;i&gt;astelle&lt;/i&gt;, träflisa, av senlat. &lt;i&gt;hastella&lt;/i&gt;, dimin. av lat. &lt;i&gt;hasta&lt;/i&gt;, spjut, urbesl. med &lt;sp&gt;gadd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ateljé&lt;/b&gt;, 1779, från fra. &lt;i&gt;atelier&lt;/i&gt;, bl.a. verkstad, av ffra. &lt;i&gt;astelier&lt;/i&gt;, timmerplats, avledn. av &lt;i&gt;astelle&lt;/i&gt;, träflisa, av senlat. &lt;i&gt;hastella&lt;/i&gt;, dimin. av lat. &lt;i&gt;hasta&lt;/i&gt;, spjut, urbesl. med &lt;sp&gt;gadd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="gadd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="asyl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--asyl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--asyl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;asyl&lt;/b&gt;, i modern betyd. av 'hem för värnlösa' från 1850-t.; ytterst av lat. &lt;i&gt;asȳlum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ásylon&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;ásylos&lt;/i&gt;, som ej får plundras el. kränkas, av &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt; med privativ betyd. (se &lt;sp&gt;ambrosia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ametist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;amnesti&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;sylãn&lt;/i&gt;, röva." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;asyl&lt;/b&gt;, i modern betyd. av 'hem för värnlösa' från 1850-t.; ytterst av lat. &lt;i&gt;asȳlum&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;ásylon&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;ásylos&lt;/i&gt;, som ej får plundras el. kränkas, av &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt; med privativ betyd. (se &lt;sp&gt;ambrosia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ametist&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;amnesti&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;sylãn&lt;/i&gt;, röva." />
        <feat att="see" val="ambrosia" />
        <feat att="see" val="ametist" />
        <feat att="see" val="amnesti" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="asur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--asur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--asur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;asur&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;azur&lt;/i&gt;, för ä. &lt;i&gt;lazur&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;lasur&lt;/sp&gt;), med &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;et uppfattat som best. art.; från arab. &lt;i&gt;lāzuwerd&lt;/i&gt;, av pers. &lt;i&gt;lādjwerd&lt;/i&gt;, lasursten, efter gruvorna i Ladjvurd i Persien." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;asur&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;azur&lt;/i&gt;, för ä. &lt;i&gt;lazur&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;lasur&lt;/sp&gt;), med &lt;i&gt;l-&lt;/i&gt;et uppfattat som best. art.; från arab. &lt;i&gt;lāzuwerd&lt;/i&gt;, av pers. &lt;i&gt;lādjwerd&lt;/i&gt;, lasursten, efter gruvorna i Ladjvurd i Persien." />
        <feat att="see" val="lasur" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="atmosfär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--atmosfär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--atmosfär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;atmosfär&lt;/b&gt;, 1716, 1725 = fra. &lt;i&gt;atmosphère&lt;/i&gt; osv., av nlat. &lt;i&gt;atmosphæra&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;atmós&lt;/i&gt;, dunst (av ovisst ursprung), o. &lt;i&gt;sphaīra&lt;/i&gt;, klot (se &lt;sp&gt;sfär&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;atmosfär&lt;/b&gt;, 1716, 1725 = fra. &lt;i&gt;atmosphère&lt;/i&gt; osv., av nlat. &lt;i&gt;atmosphæra&lt;/i&gt;, till grek. &lt;i&gt;atmós&lt;/i&gt;, dunst (av ovisst ursprung), o. &lt;i&gt;sphaīra&lt;/i&gt;, klot (se &lt;sp&gt;sfär&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="sfär" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="atlet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--atlet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--atlet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;atlet&lt;/b&gt;, ytterst från grek. &lt;i&gt;athletḗs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;athleín&lt;/i&gt;, kämpa, tävla, till &lt;i&gt;áethlos&lt;/i&gt;, kamp." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;atlet&lt;/b&gt;, ytterst från grek. &lt;i&gt;athletḗs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;athleín&lt;/i&gt;, kämpa, tävla, till &lt;i&gt;áethlos&lt;/i&gt;, kamp." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="atlas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--atlas..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--atlas..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;atlas&lt;/b&gt;, tygsort, i ä. tid &lt;i&gt;atlask&lt;/i&gt;, 1532 o. ännu på 1800-t., &lt;i&gt;atlas&lt;/i&gt; 1729, jfr da. &lt;i&gt;atlask&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;attelas&lt;/i&gt;, ty., ä. eng. &lt;i&gt;atlas&lt;/i&gt;, ytterst lån från arab. &lt;i&gt;aṭlas&lt;/i&gt;, utan hår, glatt, i nyarab. även om glatt sidentyg." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;atlas&lt;/b&gt;, tygsort, i ä. tid &lt;i&gt;atlask&lt;/i&gt;, 1532 o. ännu på 1800-t., &lt;i&gt;atlas&lt;/i&gt; 1729, jfr da. &lt;i&gt;atlask&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;attelas&lt;/i&gt;, ty., ä. eng. &lt;i&gt;atlas&lt;/i&gt;, ytterst lån från arab. &lt;i&gt;aṭlas&lt;/i&gt;, utan hår, glatt, i nyarab. även om glatt sidentyg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="atlas" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--atlas..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--atlas..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;atlas&lt;/b&gt;, kartbok, Rudbeck Atl. 1679 &lt;i&gt;(atlant)&lt;/i&gt;, om naturhistorisk atlas i boktitel från 1848 = ty. (plur. &lt;i&gt;atlanten&lt;/i&gt;), fra., eng., efter titanen el. giganten Atlas, som uppbar himlavalvet o. även framställts såsom en i astronomi framstående konung (ordet användes även om stjärnkartor)." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;atlas&lt;/b&gt;, kartbok, Rudbeck Atl. 1679 &lt;i&gt;(atlant)&lt;/i&gt;, om naturhistorisk atlas i boktitel från 1848 = ty. (plur. &lt;i&gt;atlanten&lt;/i&gt;), fra., eng., efter titanen el. giganten Atlas, som uppbar himlavalvet o. även framställts såsom en i astronomi framstående konung (ordet användes även om stjärnkartor)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="av" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--av..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--av..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;av&lt;/b&gt;, adv. o. prep., fsv. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;av&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aav&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ab-&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ab(a)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ab&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;of&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;of&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;off&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*aƀ(a)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;ab&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;apó&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ápo&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;ápa&lt;/i&gt;, från, av, av ie. &lt;i&gt;*apó&lt;/i&gt;. Den i fsv. i en mängd uttryck kvarlevan de grundbetyd. 'från' t. ex. &lt;i&gt;far abnam aff egipto lande&lt;/i&gt;, har i nsv. efter hand i åtskilliga fall kommit att betecknas med &lt;i&gt;från&lt;/i&gt;. Utdöd är t. ex. betyd. 'om, angående'. — &lt;i&gt;Av och an&lt;/i&gt;, 1556, efter mlty. &lt;i&gt;af unde an&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;ab und an&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Av och till&lt;/sp&gt;, 1544, motsv. i da., efter mlty. &lt;i&gt;af unde tô&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;ab und zu&lt;/i&gt;. — Gammal komparativbildning: &lt;i&gt;efter&lt;/i&gt; (se d. o.). — Om olika betyd.-skiftningar hos &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt; se t. ex. &lt;sp&gt;avdanka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avgud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avvittra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;av&lt;/b&gt;, adv. o. prep., fsv. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;av&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aav&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ab-&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ab(a)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ab&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;of&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;of&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;off&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*aƀ(a)-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;af&lt;/i&gt;, motsv. lat. &lt;i&gt;ab&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;apó&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ápo&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;ápa&lt;/i&gt;, från, av, av ie. &lt;i&gt;*apó&lt;/i&gt;. Den i fsv. i en mängd uttryck kvarlevan de grundbetyd. 'från' t. ex. &lt;i&gt;far abnam aff egipto lande&lt;/i&gt;, har i nsv. efter hand i åtskilliga fall kommit att betecknas med &lt;i&gt;från&lt;/i&gt;. Utdöd är t. ex. betyd. 'om, angående'. — &lt;i&gt;Av och an&lt;/i&gt;, 1556, efter mlty. &lt;i&gt;af unde an&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;ab und an&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Av och till&lt;/sp&gt;, 1544, motsv. i da., efter mlty. &lt;i&gt;af unde tô&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;ab und zu&lt;/i&gt;. — Gammal komparativbildning: &lt;i&gt;efter&lt;/i&gt; (se d. o.). — Om olika betyd.-skiftningar hos &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt; se t. ex. &lt;sp&gt;avdanka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avgud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avvittra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="avdanka" />
        <feat att="see" val="avgud" />
        <feat att="see" val="avvittra" />
        <feat att="see" val="av" />
        <feat att="see" val="Av och till" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="auto" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--auto..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--auto..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;auto&lt;/b&gt;, i sammans., av grek. &lt;i&gt;avtó-s&lt;/i&gt;, själv; i t. ex.: &lt;sp&gt;Autodidakt&lt;/sp&gt;, av grek. adj. &lt;i&gt;avtodídaktos&lt;/i&gt;, självlärd, till &lt;i&gt;didáskein&lt;/i&gt;, lära, rotbesl. med lat. &lt;i&gt;docēre&lt;/i&gt;, lära (se &lt;sp&gt;docent&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Autograf&lt;/sp&gt;, ytterst av grek. adj. &lt;i&gt;avtógraphos&lt;/i&gt;, egenhändigt skriven, till &lt;i&gt;gráphein&lt;/i&gt;, skriva (jfr &lt;sp&gt;fono-, telegraf&lt;/sp&gt; osv.). — &lt;sp&gt;Automat&lt;/sp&gt;, ytterst av grek. adj. &lt;i&gt;avtómatos&lt;/i&gt;, som tänker el. handlar av sig själv; senare ledens härledning är omstridd. — &lt;sp&gt;Automobil&lt;/sp&gt;, GHT 1896 = ty., av fra. &lt;i&gt;automobile&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;mobilis&lt;/i&gt;, rörlig, till &lt;i&gt;movēre&lt;/i&gt;, röra (se &lt;sp&gt;mobilier&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;auto&lt;/b&gt;, i sammans., av grek. &lt;i&gt;avtó-s&lt;/i&gt;, själv; i t. ex.: &lt;sp&gt;Autodidakt&lt;/sp&gt;, av grek. adj. &lt;i&gt;avtodídaktos&lt;/i&gt;, självlärd, till &lt;i&gt;didáskein&lt;/i&gt;, lära, rotbesl. med lat. &lt;i&gt;docēre&lt;/i&gt;, lära (se &lt;sp&gt;docent&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Autograf&lt;/sp&gt;, ytterst av grek. adj. &lt;i&gt;avtógraphos&lt;/i&gt;, egenhändigt skriven, till &lt;i&gt;gráphein&lt;/i&gt;, skriva (jfr &lt;sp&gt;fono-, telegraf&lt;/sp&gt; osv.). — &lt;sp&gt;Automat&lt;/sp&gt;, ytterst av grek. adj. &lt;i&gt;avtómatos&lt;/i&gt;, som tänker el. handlar av sig själv; senare ledens härledning är omstridd. — &lt;sp&gt;Automobil&lt;/sp&gt;, GHT 1896 = ty., av fra. &lt;i&gt;automobile&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;mobilis&lt;/i&gt;, rörlig, till &lt;i&gt;movēre&lt;/i&gt;, röra (se &lt;sp&gt;mobilier&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="mobilier" />
        <feat att="see" val="Automobil" />
        <feat att="see" val="Automat" />
        <feat att="see" val="fono-" />
        <feat att="see" val="telegraf" />
        <feat att="see" val="Autograf" />
        <feat att="see" val="docent" />
        <feat att="see" val="Autodidakt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="auskultera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--auskultera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--auskultera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;auskultera&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;auscultāre&lt;/i&gt;, lyssna (av stammen &lt;i&gt;aus-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;-cultāre&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;hälla&lt;/sp&gt;, egentl., såsom ännu i dial., luta); se &lt;sp&gt;bojskaut&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;auskultera&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;auscultāre&lt;/i&gt;, lyssna (av stammen &lt;i&gt;aus-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;-cultāre&lt;/i&gt;, besl. med &lt;sp&gt;hälla&lt;/sp&gt;, egentl., såsom ännu i dial., luta); se &lt;sp&gt;bojskaut&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bojskaut" />
        <feat att="see" val="hälla" />
        <feat att="see" val="öra" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Birgitta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Birgitta..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Birgitta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Birgitta&lt;/b&gt;, kvinnon. genom metates av ä. &lt;i&gt;Brighitta&lt;/i&gt;, egentl. keltiskt: ir. &lt;i&gt;Brigit&lt;/i&gt;, bl. a. berömt helgon = fkelt. &lt;i&gt;Brigantia&lt;/i&gt;, en gudinna (även ortnamn = &lt;i&gt;Bregenz&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;Br̥hatī&lt;/i&gt; (även som appell.), fhty. &lt;i&gt;Purgunt&lt;/i&gt;; av ie. &lt;i&gt;*bhr̥ghn̥tī-&lt;/i&gt;, etymologiskt identiskt med det likaledes urgamla landsnamnet &lt;i&gt;Burgund&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;Burgundarholmr&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;Bornholm&lt;/i&gt;, benämnt efter sina höga o. branta klippor, o. &lt;i&gt;Burgund&lt;/i&gt;, nu Bourgogne i Frankr.); till sanskr. &lt;i&gt;br̥hánt-&lt;/i&gt;, hög, ie. &lt;i&gt;*bhr̥gh-&lt;/i&gt; i borg." />
        <feat att="faksimilID" val="0131" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Birgitta&lt;/b&gt;, kvinnon. genom metates av ä. &lt;i&gt;Brighitta&lt;/i&gt;, egentl. keltiskt: ir. &lt;i&gt;Brigit&lt;/i&gt;, bl. a. berömt helgon = fkelt. &lt;i&gt;Brigantia&lt;/i&gt;, en gudinna (även ortnamn = &lt;i&gt;Bregenz&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;Br̥hatī&lt;/i&gt; (även som appell.), fhty. &lt;i&gt;Purgunt&lt;/i&gt;; av ie. &lt;i&gt;*bhr̥ghn̥tī-&lt;/i&gt;, etymologiskt identiskt med det likaledes urgamla landsnamnet &lt;i&gt;Burgund&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;Burgundarholmr&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;Bornholm&lt;/i&gt;, benämnt efter sina höga o. branta klippor, o. &lt;i&gt;Burgund&lt;/i&gt;, nu Bourgogne i Frankr.); till sanskr. &lt;i&gt;br̥hánt-&lt;/i&gt;, hög, ie. &lt;i&gt;*bhr̥gh-&lt;/i&gt; i borg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="auditör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--auditör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--auditör..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;auditör&lt;/b&gt;, 1651 (om Wivallius) = ty. &lt;i&gt;auditeur&lt;/i&gt; ds., av fra. &lt;i&gt;auditeur&lt;/i&gt;, även: åhörare, lärjunge, av lat. &lt;i&gt;audītor&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;audīre&lt;/i&gt;, höra, vartill också sv. &lt;sp&gt;auditorium&lt;/sp&gt;, egentl.: hörsal." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;auditör&lt;/b&gt;, 1651 (om Wivallius) = ty. &lt;i&gt;auditeur&lt;/i&gt; ds., av fra. &lt;i&gt;auditeur&lt;/i&gt;, även: åhörare, lärjunge, av lat. &lt;i&gt;audītor&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;audīre&lt;/i&gt;, höra, vartill också sv. &lt;sp&gt;auditorium&lt;/sp&gt;, egentl.: hörsal." />
        <feat att="see" val="auditorium" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="audiens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--audiens..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--audiens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;audiens&lt;/b&gt;, i modern betyd. redan 1537 jfr fra. &lt;i&gt;audience&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;audientia&lt;/i&gt;, uppmärksamhet på en talande, till &lt;i&gt;audīre&lt;/i&gt;, höra, jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;audiens&lt;/b&gt;, i modern betyd. redan 1537 jfr fra. &lt;i&gt;audience&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;audientia&lt;/i&gt;, uppmärksamhet på en talande, till &lt;i&gt;audīre&lt;/i&gt;, höra, jfr följ." />
        <feat att="see" val="auditör 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="attrapp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--attrapp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--attrapp..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;attrapp&lt;/b&gt;, i den ursprungligare betyd. '(angenäm) överraskning' hos Kellgren (ännu Wennerberg: 'aldrig mer attrapper'); även den härur utvecklade, numera nästan ensamt brukliga konkreta betyd. är först uppvisad hos Kellgren; av fra. &lt;i&gt;attrape&lt;/i&gt;, snara, skälmstycke, till &lt;i&gt;attraper&lt;/i&gt;, egentl.: fånga i fallgrop (besl. med &lt;sp&gt;trappa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trampa&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;attrapp&lt;/b&gt;, i den ursprungligare betyd. '(angenäm) överraskning' hos Kellgren (ännu Wennerberg: 'aldrig mer attrapper'); även den härur utvecklade, numera nästan ensamt brukliga konkreta betyd. är först uppvisad hos Kellgren; av fra. &lt;i&gt;attrape&lt;/i&gt;, snara, skälmstycke, till &lt;i&gt;attraper&lt;/i&gt;, egentl.: fånga i fallgrop (besl. med &lt;sp&gt;trappa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;trampa&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="trampa" />
        <feat att="see" val="trappa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="attrahera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--attrahera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--attrahera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;attrahera&lt;/b&gt;, i naturvetensk. anv. Triewald 1728, ytterst av lat. &lt;i&gt;attrahere&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;trahere&lt;/i&gt;, draga (se &lt;sp&gt;trakt&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;attraktion&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0110" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;attrahera&lt;/b&gt;, i naturvetensk. anv. Triewald 1728, ytterst av lat. &lt;i&gt;attrahere&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;trahere&lt;/i&gt;, draga (se &lt;sp&gt;trakt&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;attraktion&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="attraktion" />
        <feat att="see" val="trakt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Aurora" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Aurora..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Aurora..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Aurora&lt;/b&gt;, kvinnon., av lat. &lt;i&gt;Aurōra&lt;/i&gt;, morgonrodnadens gudinna, egentl.: morgonrodnad (av urital. &lt;i&gt;*ausōsa&lt;/i&gt;), besl. med grek. &lt;i&gt;Ēṓs&lt;/i&gt;, (av &lt;i&gt;*ausōs&lt;/i&gt;) ds.; urbesl. med &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Aurora&lt;/b&gt;, kvinnon., av lat. &lt;i&gt;Aurōra&lt;/i&gt;, morgonrodnadens gudinna, egentl.: morgonrodnad (av urital. &lt;i&gt;*ausōsa&lt;/i&gt;), besl. med grek. &lt;i&gt;Ēṓs&lt;/i&gt;, (av &lt;i&gt;*ausōs&lt;/i&gt;) ds.; urbesl. med &lt;sp&gt;öster&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.)." />
        <feat att="see" val="öster" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aula" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aula..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aula..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aula&lt;/b&gt;, 1846-47: &lt;i&gt;universitets aula eller solennitetssal&lt;/i&gt; = ty., av lat. =, av grek. &lt;i&gt;avlḗ&lt;/i&gt;, gård, palats m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aula&lt;/b&gt;, 1846-47: &lt;i&gt;universitets aula eller solennitetssal&lt;/i&gt; = ty., av lat. =, av grek. &lt;i&gt;avlḗ&lt;/i&gt;, gård, palats m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="auktion" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--auktion..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--auktion..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;auktion&lt;/b&gt;, o. 1650, jfr ty. &lt;i&gt;auktion&lt;/i&gt;; av lat. &lt;i&gt;auctio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), ökning, till &lt;i&gt;augēre&lt;/i&gt;, öka, urbesl. med &lt;sp&gt;öka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;auktion&lt;/b&gt;, o. 1650, jfr ty. &lt;i&gt;auktion&lt;/i&gt;; av lat. &lt;i&gt;auctio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), ökning, till &lt;i&gt;augēre&lt;/i&gt;, öka, urbesl. med &lt;sp&gt;öka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="öka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="augusti" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--augusti..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--augusti..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;augusti&lt;/b&gt;, jfrfsv. &lt;i&gt;augusta mōnadh&lt;/i&gt; o.da., ty., eng. &lt;i&gt;august&lt;/i&gt;; av lat. &lt;i&gt;augustus (mensis)&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Augustus&lt;/i&gt;, den förste romerske kejsaren, till vars ära månaden uppkallades (egentl.: helig, hög, vördnadsvärd; urbesl. med &lt;sp&gt;öka&lt;/sp&gt;) = mansn. &lt;sp&gt;August&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;augusti&lt;/b&gt;, jfrfsv. &lt;i&gt;augusta mōnadh&lt;/i&gt; o.da., ty., eng. &lt;i&gt;august&lt;/i&gt;; av lat. &lt;i&gt;augustus (mensis)&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;Augustus&lt;/i&gt;, den förste romerske kejsaren, till vars ära månaden uppkallades (egentl.: helig, hög, vördnadsvärd; urbesl. med &lt;sp&gt;öka&lt;/sp&gt;) = mansn. &lt;sp&gt;August&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="August" />
        <feat att="see" val="öka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="askonsdag" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--askonsdag..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--askonsdag..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;askonsdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;askuōþensdagher&lt;/i&gt;, motsv. i isl., da., ty., eng., fra., från mlat. &lt;i&gt;dies cinerum, cineris&lt;/i&gt; (jfr följ.), med syftning på bruket inom den kristna kyrkan att på fastlagsonsdagen beströ el. låta beströ sitt huvud med aska, varifrån man på 'reningsdagen' (se &lt;sp&gt;skärtorsdag&lt;/sp&gt;) befriades." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;askonsdag&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;askuōþensdagher&lt;/i&gt;, motsv. i isl., da., ty., eng., fra., från mlat. &lt;i&gt;dies cinerum, cineris&lt;/i&gt; (jfr följ.), med syftning på bruket inom den kristna kyrkan att på fastlagsonsdagen beströ el. låta beströ sitt huvud med aska, varifrån man på 'reningsdagen' (se &lt;sp&gt;skärtorsdag&lt;/sp&gt;) befriades." />
        <feat att="see" val="skärtorsdag" />
        <feat att="see" val="askunge 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Askim" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Askim..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Askim..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;sp&gt;Askim&lt;/sp&gt;, Vgtland, fsv. &lt;i&gt;Ask(h)em&lt;/i&gt;, till trädnamnet &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;-hem&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;sp&gt;Askim&lt;/sp&gt;, Vgtland, fsv. &lt;i&gt;Ask(h)em&lt;/i&gt;, till trädnamnet &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;-hem&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-hem" />
        <feat att="see" val="ask" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Askersund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Askersund..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Askersund..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Askersund&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ask 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Askersund&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ask 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ask" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aska&lt;/b&gt; = fsv., isl., = da. &lt;i&gt;aske&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;asche&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;asca&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;asche&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;asce&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;æsce&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ash&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ashes&lt;/i&gt;); jfr med, som det synes, annan avledn.: got. &lt;i&gt;azgô&lt;/i&gt;; från germ. spr. i span. &lt;i&gt;ascua&lt;/i&gt;, glödande kol; sannol. avledn. av den ie. roten &lt;i&gt;as&lt;/i&gt;, vara het, i lat. &lt;i&gt;ārēre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ardēre&lt;/i&gt;, brinna (i båda med &lt;i&gt;-r-&lt;/i&gt; av tonande &lt;i&gt;s&lt;/i&gt;; jfr t. ex. &lt;sp&gt;Aurora: öster, hare&lt;/sp&gt;: ty. &lt;i&gt;hase&lt;/i&gt; osv.), sanskr. &lt;i&gt;āsa-&lt;/i&gt;, aska, möjl. även grek. &lt;i&gt;ásbolos&lt;/i&gt;, sot; se f. ö. &lt;sp&gt;ässja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äril&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Kläda sig i säck o. aska (asko)&lt;/sp&gt;, NT 1526 (Mat. 11: 21), efter grek. &lt;i&gt;en sakkǭ kai spodǭ&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;(Komma) ur askan i elden&lt;/sp&gt;, 1665, motsv. i da., ty., eng., fra., lat." />
        <feat att="faksimilID" val="0108" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aska&lt;/b&gt; = fsv., isl., = da. &lt;i&gt;aske&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;asche&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;asca&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;asche&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;asce&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;æsce&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ash&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ashes&lt;/i&gt;); jfr med, som det synes, annan avledn.: got. &lt;i&gt;azgô&lt;/i&gt;; från germ. spr. i span. &lt;i&gt;ascua&lt;/i&gt;, glödande kol; sannol. avledn. av den ie. roten &lt;i&gt;as&lt;/i&gt;, vara het, i lat. &lt;i&gt;ārēre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ardēre&lt;/i&gt;, brinna (i båda med &lt;i&gt;-r-&lt;/i&gt; av tonande &lt;i&gt;s&lt;/i&gt;; jfr t. ex. &lt;sp&gt;Aurora: öster, hare&lt;/sp&gt;: ty. &lt;i&gt;hase&lt;/i&gt; osv.), sanskr. &lt;i&gt;āsa-&lt;/i&gt;, aska, möjl. även grek. &lt;i&gt;ásbolos&lt;/i&gt;, sot; se f. ö. &lt;sp&gt;ässja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äril&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Kläda sig i säck o. aska (asko)&lt;/sp&gt;, NT 1526 (Mat. 11: 21), efter grek. &lt;i&gt;en sakkǭ kai spodǭ&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;(Komma) ur askan i elden&lt;/sp&gt;, 1665, motsv. i da., ty., eng., fra., lat." />
        <feat att="see" val="(Komma) ur askan i elden" />
        <feat att="see" val="Kläda sig i säck o. aska (asko)" />
        <feat att="see" val="äril" />
        <feat att="see" val="ässja" />
        <feat att="see" val="Aurora: öster" />
        <feat att="see" val="hare" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="asp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--asp..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--asp..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;asp&lt;/b&gt;, (träd), fsv. &lt;i&gt;asp&lt;/i&gt; (i sammans.) = isl. &lt;i&gt;ǫsp&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;asp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;esp&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; från kollekt.; jfr nedan), fhty. &lt;i&gt;aspa&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*aspō-&lt;/i&gt;; med avledn. &lt;i&gt;*aspiōn&lt;/i&gt; i mlty., ty. &lt;i&gt;espe&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;æspe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;asp(en)&lt;/i&gt;), jfr samma växling under &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt;; motsv. en del slavobaltiska namn på samma träd: lett. &lt;i&gt;apse&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;apuszis&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;osina&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*opsina&lt;/i&gt;) osv. Det slavobaltiska &lt;i&gt;-ps-&lt;/i&gt; synes vara ursprungligare än det germ. &lt;i&gt;-sp-&lt;/i&gt;; i alla händelser föreligger för de båda språkfamiljerna ett urspr. gemensamt namn på aspen. — Avledning: &lt;sp&gt;äsping&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Kollektiv o. ämnesnamn: sv. (dial.) &lt;i&gt;äspe&lt;/i&gt; n., fsv. &lt;i&gt;æspe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;espi&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;asp&lt;/b&gt;, (träd), fsv. &lt;i&gt;asp&lt;/i&gt; (i sammans.) = isl. &lt;i&gt;ǫsp&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;asp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;esp&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; från kollekt.; jfr nedan), fhty. &lt;i&gt;aspa&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*aspō-&lt;/i&gt;; med avledn. &lt;i&gt;*aspiōn&lt;/i&gt; i mlty., ty. &lt;i&gt;espe&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;æspe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;asp(en)&lt;/i&gt;), jfr samma växling under &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt;; motsv. en del slavobaltiska namn på samma träd: lett. &lt;i&gt;apse&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;apuszis&lt;/i&gt;, ry. &lt;i&gt;osina&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*opsina&lt;/i&gt;) osv. Det slavobaltiska &lt;i&gt;-ps-&lt;/i&gt; synes vara ursprungligare än det germ. &lt;i&gt;-sp-&lt;/i&gt;; i alla händelser föreligger för de båda språkfamiljerna ett urspr. gemensamt namn på aspen. — Avledning: &lt;sp&gt;äsping&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Kollektiv o. ämnesnamn: sv. (dial.) &lt;i&gt;äspe&lt;/i&gt; n., fsv. &lt;i&gt;æspe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;espi&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="äsping" />
        <feat att="see" val="ask" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="asp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--asp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--asp..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;asp&lt;/b&gt;, särsk. fisken Aspius rapax, 1622; sannol., väl genom ellips av &lt;i&gt;*aspfisk&lt;/i&gt;, av trädets namn, efter dettas färg (jfr fisknamnet &lt;sp&gt;björkna&lt;/sp&gt;). Efter den av Linné skapade latiniserade formen &lt;i&gt;Aspius&lt;/i&gt; har namnet upptagits i ty. o. fra. &lt;i&gt;aspe&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;asp&lt;/b&gt;, särsk. fisken Aspius rapax, 1622; sannol., väl genom ellips av &lt;i&gt;*aspfisk&lt;/i&gt;, av trädets namn, efter dettas färg (jfr fisknamnet &lt;sp&gt;björkna&lt;/sp&gt;). Efter den av Linné skapade latiniserade formen &lt;i&gt;Aspius&lt;/i&gt; har namnet upptagits i ty. o. fra. &lt;i&gt;aspe&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="björkna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Asmund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Asmund..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Asmund..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Asmund&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., av &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; o. stammen i &lt;sp&gt;myndig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Asmund&lt;/b&gt;, mansn. = fsv., av &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; o. stammen i &lt;sp&gt;myndig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="myndig" />
        <feat att="see" val="as" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="askunge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--askunge..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--askunge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;askunge&lt;/b&gt;, 1781, efter fra. &lt;i&gt;cendrillon&lt;/i&gt;, Perrault 1697, till &lt;i&gt;cendre&lt;/i&gt;, aska (se &lt;sp&gt;cendré&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;i&gt;cinderella&lt;/i&gt; i ital. o. eng. sagor." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;askunge&lt;/b&gt;, 1781, efter fra. &lt;i&gt;cendrillon&lt;/i&gt;, Perrault 1697, till &lt;i&gt;cendre&lt;/i&gt;, aska (se &lt;sp&gt;cendré&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;i&gt;cinderella&lt;/i&gt; i ital. o. eng. sagor." />
        <feat att="see" val="cendré" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="asa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--asa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--asa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;asa&lt;/b&gt;, Linné 1732; av ovisst ursprung. Enl. Kock Ark. 13: 316 utvecklat ur ä. sv., t. ex. Lind 1749, o. sv. dial. &lt;i&gt;arsa&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;arsa (se fram)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;arse&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;arsen&lt;/i&gt;, av sv. (vulg.) &lt;sp&gt;ars&lt;/sp&gt;, säte, bak = fsv., da., mlty. = ty. &lt;i&gt;arsch&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ears&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;arse&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*arsa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*orso-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;órros&lt;/i&gt;. Då &lt;i&gt;ars&lt;/i&gt; i vissa trakter givit upphov till ett &lt;i&gt;as&lt;/i&gt;, kunde vb. &lt;sp&gt;asa&lt;/sp&gt; också tänkas vara direkt utvecklat ur denna biform. Kanske är dock snarare &lt;sp&gt;asa&lt;/sp&gt; en blandform av &lt;i&gt;arsa&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;hasa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0108" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;asa&lt;/b&gt;, Linné 1732; av ovisst ursprung. Enl. Kock Ark. 13: 316 utvecklat ur ä. sv., t. ex. Lind 1749, o. sv. dial. &lt;i&gt;arsa&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;arsa (se fram)&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;arse&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;arsen&lt;/i&gt;, av sv. (vulg.) &lt;sp&gt;ars&lt;/sp&gt;, säte, bak = fsv., da., mlty. = ty. &lt;i&gt;arsch&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ears&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;arse&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*arsa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*orso-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;órros&lt;/i&gt;. Då &lt;i&gt;ars&lt;/i&gt; i vissa trakter givit upphov till ett &lt;i&gt;as&lt;/i&gt;, kunde vb. &lt;sp&gt;asa&lt;/sp&gt; också tänkas vara direkt utvecklat ur denna biform. Kanske är dock snarare &lt;sp&gt;asa&lt;/sp&gt; en blandform av &lt;i&gt;arsa&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;hasa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hasa" />
        <feat att="see" val="asa" />
        <feat att="see" val="asa" />
        <feat att="see" val="ars" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="as" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--as..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--as..3">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;as&lt;/b&gt;, kadaver, okvädinsord = fsv. &lt;i&gt;ās&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;aas&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;âs&lt;/i&gt;, åtel, lockmat, mat = fhty. &lt;i&gt;âs&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;aas&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ǽs&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ǣsa-&lt;/i&gt;, mat = ie. &lt;i&gt;*ēd-lo-&lt;/i&gt;. jfr lat. partic, &lt;i&gt;ēsus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;partic. till den ie. roten &lt;i&gt;ed&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;äta&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;åtel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0108" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;as&lt;/b&gt;, kadaver, okvädinsord = fsv. &lt;i&gt;ās&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;aas&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;âs&lt;/i&gt;, åtel, lockmat, mat = fhty. &lt;i&gt;âs&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;aas&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ǽs&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*ǣsa-&lt;/i&gt;, mat = ie. &lt;i&gt;*ēd-lo-&lt;/i&gt;. jfr lat. partic, &lt;i&gt;ēsus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;partic. till den ie. roten &lt;i&gt;ed&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;äta&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;åtel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="åtel" />
        <feat att="see" val="äta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="as" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--as..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--as..2">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;as&lt;/b&gt;, mytol., litterärt lån (liksom t. ex. &lt;sp&gt;alf 1&lt;/sp&gt;) från isl. &lt;i&gt;áss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;óss&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;ǽsir&lt;/i&gt;), gud, motsv. got-lat. &lt;i&gt;anses&lt;/i&gt; plur., halvgudar, fsax. &lt;i&gt;âs-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ôs-&lt;/i&gt; (i personnamn), fhty. &lt;i&gt;ansi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ans-&lt;/i&gt; (i personnamn, jfr &lt;sp&gt;Anselm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Ansgar&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;Oskar&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;ós&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Osvald&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*ansu-&lt;/i&gt;; mycket omstritt; bl. a. sammanställt med avest. &lt;i&gt;ahura-&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*n̥sura-&lt;/i&gt;), gud, till en rot &lt;i&gt;ans-&lt;/i&gt;, utvidgning av &lt;i&gt;an&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ande&lt;/sp&gt;, i så fall. egentl. 'vindgud' el. 'ande' (jfr grek. &lt;i&gt;theós&lt;/i&gt; gud, av &lt;i&gt;*dhu̯es&lt;/i&gt;, andas; se &lt;sp&gt;djur&lt;/sp&gt;); kanske dock snarare med Meringer IF 17: 159 o. Helm Altgerm. rel.-gesch. s. 227 besl. med germ. &lt;i&gt;*ansa-&lt;/i&gt;, bjälke (= &lt;sp&gt;ås 1&lt;/sp&gt;) o. syftande på gamla träidoler (heliga stavar o. d.). Det ej uppvisade fsv. &lt;i&gt;ās&lt;/i&gt; o. (med &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;omljud) &lt;i&gt;ǣs&lt;/i&gt; uppträder i &lt;sp&gt;åska&lt;/sp&gt; (se d. o.) o. i åtskilliga person- o. ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Asmund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Astrid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Eskil&lt;/sp&gt; o. trol. &lt;sp&gt;Estuna&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ås&lt;/sp&gt; är en lärd ombildning i anslutning till den form ordet skulle ha haft, om det varit inhemskt; jfr &lt;sp&gt;dråpa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;drapa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0108" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;as&lt;/b&gt;, mytol., litterärt lån (liksom t. ex. &lt;sp&gt;alf 1&lt;/sp&gt;) från isl. &lt;i&gt;áss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;óss&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;ǽsir&lt;/i&gt;), gud, motsv. got-lat. &lt;i&gt;anses&lt;/i&gt; plur., halvgudar, fsax. &lt;i&gt;âs-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ôs-&lt;/i&gt; (i personnamn), fhty. &lt;i&gt;ansi-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ans-&lt;/i&gt; (i personnamn, jfr &lt;sp&gt;Anselm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Ansgar&lt;/sp&gt;; se &lt;sp&gt;Oskar&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;ós&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Osvald&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*ansu-&lt;/i&gt;; mycket omstritt; bl. a. sammanställt med avest. &lt;i&gt;ahura-&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*n̥sura-&lt;/i&gt;), gud, till en rot &lt;i&gt;ans-&lt;/i&gt;, utvidgning av &lt;i&gt;an&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ande&lt;/sp&gt;, i så fall. egentl. 'vindgud' el. 'ande' (jfr grek. &lt;i&gt;theós&lt;/i&gt; gud, av &lt;i&gt;*dhu̯es&lt;/i&gt;, andas; se &lt;sp&gt;djur&lt;/sp&gt;); kanske dock snarare med Meringer IF 17: 159 o. Helm Altgerm. rel.-gesch. s. 227 besl. med germ. &lt;i&gt;*ansa-&lt;/i&gt;, bjälke (= &lt;sp&gt;ås 1&lt;/sp&gt;) o. syftande på gamla träidoler (heliga stavar o. d.). Det ej uppvisade fsv. &lt;i&gt;ās&lt;/i&gt; o. (med &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;omljud) &lt;i&gt;ǣs&lt;/i&gt; uppträder i &lt;sp&gt;åska&lt;/sp&gt; (se d. o.) o. i åtskilliga person- o. ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Asmund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Astrid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Eskil&lt;/sp&gt; o. trol. &lt;sp&gt;Estuna&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ås&lt;/sp&gt; är en lärd ombildning i anslutning till den form ordet skulle ha haft, om det varit inhemskt; jfr &lt;sp&gt;dråpa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;drapa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="drapa" />
        <feat att="see" val="dråpa" />
        <feat att="see" val="Ås" />
        <feat att="see" val="Estuna" />
        <feat att="see" val="Asmund" />
        <feat att="see" val="Astrid" />
        <feat att="see" val="Eskil" />
        <feat att="see" val="åska" />
        <feat att="see" val="ås" />
        <feat att="see" val="djur" />
        <feat att="see" val="ande" />
        <feat att="see" val="Osvald" />
        <feat att="see" val="Oskar" />
        <feat att="see" val="Ansgar" />
        <feat att="see" val="Anselm" />
        <feat att="see" val="alf" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ask" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ask..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ask..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;ask&lt;/b&gt; (liten låda), fsv. &lt;i&gt;asker&lt;/i&gt; (se föreg.) = isl. &lt;i&gt;askr&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;ask&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;asch&lt;/i&gt;; samma ord som föreg.; alltså egentl.: låda av askträ. — Da. &lt;i&gt;æske&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;äsk(j)a&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;eskja&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*askiō(n)&lt;/i&gt;; avledn. av trädn. &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt; med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;-iōn&lt;/i&gt;, alltså bildat såsom t. ex. &lt;sp&gt;gryta: gryt,&lt;/sp&gt; sten." />
        <feat att="faksimilID" val="0108" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;ask&lt;/b&gt; (liten låda), fsv. &lt;i&gt;asker&lt;/i&gt; (se föreg.) = isl. &lt;i&gt;askr&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;ask&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;asch&lt;/i&gt;; samma ord som föreg.; alltså egentl.: låda av askträ. — Da. &lt;i&gt;æske&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;äsk(j)a&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;eskja&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*askiō(n)&lt;/i&gt;; avledn. av trädn. &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt; med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;-iōn&lt;/i&gt;, alltså bildat såsom t. ex. &lt;sp&gt;gryta: gryt,&lt;/sp&gt; sten." />
        <feat att="see" val="gryta: gryt" />
        <feat att="see" val="ask" />
        <feat att="see" val="ask 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ask" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ask..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ask..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ask&lt;/b&gt; (träd), fsv. &lt;i&gt;asker&lt;/i&gt;, ask(träd) (i sammans.), spjut (egentl. av askträ), låda (se följ.) = isl. &lt;i&gt;askr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ask&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;esk&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; från kollekt.; jfr nedan), fhty. &lt;i&gt;asc&lt;/i&gt; (jfr mhty., ty. &lt;i&gt;esche&lt;/i&gt; f., avledn. av &lt;i&gt;ask-&lt;/i&gt;, jfr följ. o. under &lt;sp&gt;asp 2&lt;/sp&gt;, el. ombildning efter fhty. plur. &lt;i&gt;esci&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;æsc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ash&lt;/i&gt;) = alban. &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*asko-&lt;/i&gt;), bok el. ask; besl. med lat. &lt;i&gt;ornus&lt;/i&gt;, ask (väl av &lt;i&gt;*ōsinos&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;jasenŭ (*ōs-)&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;ōsis&lt;/i&gt; osv. Med avs. på betyd. 'spjut' jfr isl. &lt;i&gt;almr&lt;/i&gt; båge, egentl.: av almträ (se &lt;sp&gt;alm&lt;/sp&gt;), isl. (osv.) &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, sköld, egentl.: av lindträ (se &lt;sp&gt;lind&lt;/sp&gt;), ävensom grek. &lt;i&gt;meliē&lt;/i&gt;, ask o. askspjut (Homeri Iliad: &lt;i&gt;meílinon énkhos&lt;/i&gt;). Askvirke är särskilt lämpligt för spjuttillverkning. — Kollektiv o. ämnesnamn: sv. (dial.) &lt;i&gt;äske&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;aske&lt;/i&gt; n. = isl. &lt;i&gt;eskí&lt;/i&gt;, varav ortn. &lt;sp&gt;Askersund&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Eskæsund&lt;/i&gt; 1332." />
        <feat att="faksimilID" val="0108" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ask&lt;/b&gt; (träd), fsv. &lt;i&gt;asker&lt;/i&gt;, ask(träd) (i sammans.), spjut (egentl. av askträ), låda (se följ.) = isl. &lt;i&gt;askr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ask&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;esk&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; från kollekt.; jfr nedan), fhty. &lt;i&gt;asc&lt;/i&gt; (jfr mhty., ty. &lt;i&gt;esche&lt;/i&gt; f., avledn. av &lt;i&gt;ask-&lt;/i&gt;, jfr följ. o. under &lt;sp&gt;asp 2&lt;/sp&gt;, el. ombildning efter fhty. plur. &lt;i&gt;esci&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;æsc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ash&lt;/i&gt;) = alban. &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*asko-&lt;/i&gt;), bok el. ask; besl. med lat. &lt;i&gt;ornus&lt;/i&gt;, ask (väl av &lt;i&gt;*ōsinos&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;jasenŭ (*ōs-)&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;ōsis&lt;/i&gt; osv. Med avs. på betyd. 'spjut' jfr isl. &lt;i&gt;almr&lt;/i&gt; båge, egentl.: av almträ (se &lt;sp&gt;alm&lt;/sp&gt;), isl. (osv.) &lt;i&gt;lind&lt;/i&gt;, sköld, egentl.: av lindträ (se &lt;sp&gt;lind&lt;/sp&gt;), ävensom grek. &lt;i&gt;meliē&lt;/i&gt;, ask o. askspjut (Homeri Iliad: &lt;i&gt;meílinon énkhos&lt;/i&gt;). Askvirke är särskilt lämpligt för spjuttillverkning. — Kollektiv o. ämnesnamn: sv. (dial.) &lt;i&gt;äske&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;aske&lt;/i&gt; n. = isl. &lt;i&gt;eskí&lt;/i&gt;, varav ortn. &lt;sp&gt;Askersund&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;Eskæsund&lt;/i&gt; 1332." />
        <feat att="see" val="Askersund" />
        <feat att="see" val="lind" />
        <feat att="see" val="alm" />
        <feat att="see" val="asp" />
        <feat att="see" val="ask 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="asjett" />
          <feat att="writtenForm" val="assiett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--asjett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--asjett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;asjett, assiett&lt;/b&gt;, 1763 från fra. &lt;i&gt;assiette&lt;/i&gt;, även: läge, ställning, jfr provenç. &lt;i&gt;assieta&lt;/i&gt;, placering, till ital. &lt;i&gt;assettare&lt;/i&gt;, placera, av lat. &lt;i&gt;*assedilāre&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, vid, o. &lt;i&gt;sedēre&lt;/i&gt;, sitta (urbesl. med d. o.). Alltså: egentl.: om tallrikarnas placering på bordet." />
        <feat att="faksimilID" val="0108" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;asjett, assiett&lt;/b&gt;, 1763 från fra. &lt;i&gt;assiette&lt;/i&gt;, även: läge, ställning, jfr provenç. &lt;i&gt;assieta&lt;/i&gt;, placering, till ital. &lt;i&gt;assettare&lt;/i&gt;, placera, av lat. &lt;i&gt;*assedilāre&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, vid, o. &lt;i&gt;sedēre&lt;/i&gt;, sitta (urbesl. med d. o.). Alltså: egentl.: om tallrikarnas placering på bordet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="asfalt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--asfalt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--asfalt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;asfalt&lt;/b&gt;, 1671, ytterst av grek. &lt;i&gt;ásphaltos&lt;/i&gt;, av mycket omtvistat ursprung; betraktas vanl. som lånat från annat språk; annorlunda dock Diels KZ 47: 207 f., enl., vilken ordet hör till grek. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;, negativt prefix o. vb. &lt;i&gt;sphállein&lt;/i&gt;, fälla, störta omkull, o. betecknar det bindemedel, som hindrar murarna att stötas omkull (&lt;i&gt;sphállesthai&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0108" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;asfalt&lt;/b&gt;, 1671, ytterst av grek. &lt;i&gt;ásphaltos&lt;/i&gt;, av mycket omtvistat ursprung; betraktas vanl. som lånat från annat språk; annorlunda dock Diels KZ 47: 207 f., enl., vilken ordet hör till grek. &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;, negativt prefix o. vb. &lt;i&gt;sphállein&lt;/i&gt;, fälla, störta omkull, o. betecknar det bindemedel, som hindrar murarna att stötas omkull (&lt;i&gt;sphállesthai&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="astronomi" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--astronomi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--astronomi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;astronomi&lt;/b&gt;, 1672, tidigare med lat. form på &lt;i&gt;-ia&lt;/i&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;astronomía&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;astronómos&lt;/i&gt;, stjärnkunnig (= &lt;sp&gt;astronom&lt;/sp&gt;), egentl. adj. med grundbetyd.: som fördelar el. ordnar stjärnorna (i stjärnbilder); till &lt;i&gt;ástron&lt;/i&gt; n., stjärnbild, stjärna (jfr &lt;sp&gt;aster&lt;/sp&gt;; urbesl. med lat. &lt;i&gt;stella&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*sterla&lt;/i&gt;, o. med &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;némein&lt;/i&gt;, fördela (urbesl. med ty. &lt;i&gt;nehmen&lt;/i&gt;, taga, o. med &lt;sp&gt;anamma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;angenäm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;förnimma&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;astronomi&lt;/b&gt;, 1672, tidigare med lat. form på &lt;i&gt;-ia&lt;/i&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;astronomía&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;astronómos&lt;/i&gt;, stjärnkunnig (= &lt;sp&gt;astronom&lt;/sp&gt;), egentl. adj. med grundbetyd.: som fördelar el. ordnar stjärnorna (i stjärnbilder); till &lt;i&gt;ástron&lt;/i&gt; n., stjärnbild, stjärna (jfr &lt;sp&gt;aster&lt;/sp&gt;; urbesl. med lat. &lt;i&gt;stella&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*sterla&lt;/i&gt;, o. med &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;némein&lt;/i&gt;, fördela (urbesl. med ty. &lt;i&gt;nehmen&lt;/i&gt;, taga, o. med &lt;sp&gt;anamma&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;angenäm&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;förnimma&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="förnimma" />
        <feat att="see" val="anamma" />
        <feat att="see" val="angenäm" />
        <feat att="see" val="stjärna" />
        <feat att="see" val="aster" />
        <feat att="see" val="astronom" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Astrild" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Astrild..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Astrild..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Astrild&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;gunst&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Astrild&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;gunst&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="gunst" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Astrid" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Astrid..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Astrid..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Astrid&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Astrīþ&lt;/i&gt;, av runsv. &lt;i&gt;Asfriþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Astríðr&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;Asriðr&lt;/i&gt;, osv.; av &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;frid&lt;/sp&gt;, vacker, en avljudsform till &lt;sp&gt;frid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fred&lt;/sp&gt;. Med omljud i första leden: &lt;sp&gt;Ästrid&lt;/sp&gt;, da. &lt;i&gt;Estrid&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;Sven Estridson&lt;/i&gt;). — Utvecklingen har varit &lt;i&gt;As-frīþ- › As-rīþ&lt;/i&gt; (med bortfall av &lt;i&gt;f&lt;/i&gt; i konsonantgrupp) › &lt;i&gt;Astrīþ&lt;/i&gt; (med inskott av &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; såsom i &lt;sp&gt;hustru&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ström&lt;/sp&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;Ingrid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sigrid&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Astrid&lt;/b&gt;, kvinnon., fsv. &lt;i&gt;Astrīþ&lt;/i&gt;, av runsv. &lt;i&gt;Asfriþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Astríðr&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;Asriðr&lt;/i&gt;, osv.; av &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;frid&lt;/sp&gt;, vacker, en avljudsform till &lt;sp&gt;frid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fred&lt;/sp&gt;. Med omljud i första leden: &lt;sp&gt;Ästrid&lt;/sp&gt;, da. &lt;i&gt;Estrid&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;Sven Estridson&lt;/i&gt;). — Utvecklingen har varit &lt;i&gt;As-frīþ- › As-rīþ&lt;/i&gt; (med bortfall av &lt;i&gt;f&lt;/i&gt; i konsonantgrupp) › &lt;i&gt;Astrīþ&lt;/i&gt; (med inskott av &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; mellan &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; såsom i &lt;sp&gt;hustru&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ström&lt;/sp&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;Ingrid&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sigrid&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="see" val="Ingrid" />
        <feat att="see" val="Sigrid" />
        <feat att="see" val="hustru" />
        <feat att="see" val="ström" />
        <feat att="see" val="Ästrid" />
        <feat att="see" val="frid" />
        <feat att="see" val="fred" />
        <feat att="see" val="frid" />
        <feat att="see" val="as" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avi" />
          <feat att="writtenForm" val="avis 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avi..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avi..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avi(s)&lt;/b&gt;, i betyd. 'åsikt' 1614, 'meddelande, notis' 1626, 'tidning' 1621 (ännu 1889: &lt;i&gt;Avisen&lt;/i&gt; som namn på en svensk tidning, jfr da. &lt;i&gt;Folkets Avis&lt;/i&gt; o. se &lt;sp&gt;avisa&lt;/sp&gt;), jämte da., ty. &lt;i&gt;avis&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;advice&lt;/i&gt; från fra. &lt;i&gt;avis&lt;/i&gt;, egentl.: mening, åsikt, mlat. &lt;i&gt;a(d)visum&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ad&lt;/i&gt;, till, o. part. perf. &lt;i&gt;vīsus&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;vīdēre&lt;/i&gt;, se (urbesl. med &lt;sp&gt;veta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0112" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avi(s)&lt;/b&gt;, i betyd. 'åsikt' 1614, 'meddelande, notis' 1626, 'tidning' 1621 (ännu 1889: &lt;i&gt;Avisen&lt;/i&gt; som namn på en svensk tidning, jfr da. &lt;i&gt;Folkets Avis&lt;/i&gt; o. se &lt;sp&gt;avisa&lt;/sp&gt;), jämte da., ty. &lt;i&gt;avis&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;advice&lt;/i&gt; från fra. &lt;i&gt;avis&lt;/i&gt;, egentl.: mening, åsikt, mlat. &lt;i&gt;a(d)visum&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ad&lt;/i&gt;, till, o. part. perf. &lt;i&gt;vīsus&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;vīdēre&lt;/i&gt;, se (urbesl. med &lt;sp&gt;veta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="veta" />
        <feat att="see" val="avisa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rabbin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rabbin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rabbin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rabbin&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;rabbine&lt;/i&gt; osv., av mlat. &lt;i&gt;rabbinus&lt;/i&gt;, till hebr. &lt;i&gt;rábbī&lt;/i&gt;, egentl.: min mästare o. d., av hebr. &lt;i&gt;rabh&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-i&lt;/i&gt;, min. Härav även y. fsv. &lt;i&gt;raby&lt;/i&gt;, förman el. dyl. (1510)." />
        <feat att="faksimilID" val="0706" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rabbin&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;rabbine&lt;/i&gt; osv., av mlat. &lt;i&gt;rabbinus&lt;/i&gt;, till hebr. &lt;i&gt;rábbī&lt;/i&gt;, egentl.: min mästare o. d., av hebr. &lt;i&gt;rabh&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-i&lt;/i&gt;, min. Härav även y. fsv. &lt;i&gt;raby&lt;/i&gt;, förman el. dyl. (1510)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="assurans" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--assurans..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--assurans..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;assurans&lt;/b&gt;, i betyd. 'försäkring (mot möjlig förlust)' 1626, av fra. &lt;i&gt;assurance&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;assurer&lt;/i&gt;, försäkra, till lat. &lt;i&gt;ad&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;sēcūrus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;sûr&lt;/i&gt;), säker (till &lt;i&gt;sē-&lt;/i&gt;, utan, o. &lt;i&gt;cūra&lt;/i&gt;, omsorg; se &lt;sp&gt;kurera&lt;/sp&gt;), motsv. sv. lånordet &lt;sp&gt;assurera&lt;/sp&gt;, Sjöi. 1667, om postförsändelser 1827." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;assurans&lt;/b&gt;, i betyd. 'försäkring (mot möjlig förlust)' 1626, av fra. &lt;i&gt;assurance&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;assurer&lt;/i&gt;, försäkra, till lat. &lt;i&gt;ad&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;sēcūrus&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;sûr&lt;/i&gt;), säker (till &lt;i&gt;sē-&lt;/i&gt;, utan, o. &lt;i&gt;cūra&lt;/i&gt;, omsorg; se &lt;sp&gt;kurera&lt;/sp&gt;), motsv. sv. lånordet &lt;sp&gt;assurera&lt;/sp&gt;, Sjöi. 1667, om postförsändelser 1827." />
        <feat att="see" val="assurera" />
        <feat att="see" val="kurera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="assistent" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--assistent..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--assistent..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;assistent&lt;/b&gt; = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;assistens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), part. pres. av lat. &lt;i&gt;assistere&lt;/i&gt;, bistå, ställa el. gå till (= sv. &lt;sp&gt;assistera&lt;/sp&gt;), av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;sistere&lt;/i&gt;, ställa, reduplicerad form till roten i &lt;sp&gt;stå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;assistent&lt;/b&gt; = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;assistens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), part. pres. av lat. &lt;i&gt;assistere&lt;/i&gt;, bistå, ställa el. gå till (= sv. &lt;sp&gt;assistera&lt;/sp&gt;), av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;sistere&lt;/i&gt;, ställa, reduplicerad form till roten i &lt;sp&gt;stå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="stå" />
        <feat att="see" val="assistera" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="assessor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--assessor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--assessor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;assessor&lt;/b&gt;, Reg.-formen 1634 = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;assessor&lt;/i&gt;, bisittare, till &lt;i&gt;adsidēre&lt;/i&gt;, sitta bredvid, (jfr &lt;sp&gt;president&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;sitta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;assessor&lt;/b&gt;, Reg.-formen 1634 = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;assessor&lt;/i&gt;, bisittare, till &lt;i&gt;adsidēre&lt;/i&gt;, sitta bredvid, (jfr &lt;sp&gt;president&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;sitta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="sitta" />
        <feat att="see" val="president" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ass" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ass..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ass..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ass&lt;/b&gt;, mus., 1782, från ty. &lt;i&gt;as&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ass&lt;/b&gt;, mus., 1782, från ty. &lt;i&gt;as&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">as</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="astrakan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--astrakan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--astrakan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;astrakan&lt;/b&gt;, 1794, sannol. ellips av &lt;i&gt;astrakanäpple&lt;/i&gt;, 1762; av det ryska stadsnamnet &lt;i&gt;Astrakan&lt;/i&gt;, varifrån man antagit, att svenska krigsfångar under Karl XII hemfört kärnor av dessa äppelsorter. De motsv. ty., eng. o. fra. orden förskriva sig i så fall från vårt land." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;astrakan&lt;/b&gt;, 1794, sannol. ellips av &lt;i&gt;astrakanäpple&lt;/i&gt;, 1762; av det ryska stadsnamnet &lt;i&gt;Astrakan&lt;/i&gt;, varifrån man antagit, att svenska krigsfångar under Karl XII hemfört kärnor av dessa äppelsorter. De motsv. ty., eng. o. fra. orden förskriva sig i så fall från vårt land." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="astma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--astma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--astma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;astma&lt;/b&gt;, 1671: &lt;i&gt;asthma eller brösttäppa&lt;/i&gt;; av grek. &lt;i&gt;ásthma&lt;/i&gt;, andtäppa; av ovisst ursprung: den stundom antagna förbindelsen med &lt;i&gt;aátsein&lt;/i&gt;, andas, flåsa, är osäker." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;astma&lt;/b&gt;, 1671: &lt;i&gt;asthma eller brösttäppa&lt;/i&gt;; av grek. &lt;i&gt;ásthma&lt;/i&gt;, andtäppa; av ovisst ursprung: den stundom antagna förbindelsen med &lt;i&gt;aátsein&lt;/i&gt;, andas, flåsa, är osäker." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="asterisk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--asterisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--asterisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;asterisk&lt;/b&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;asterískos&lt;/i&gt;, liten stjärna (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;asterisk&lt;/b&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;asterískos&lt;/i&gt;, liten stjärna (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="aster 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aster&lt;/b&gt;, 1780 = ty., eng., fra. (jämte &lt;i&gt;astére&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;aster&lt;/i&gt;, lån från grek. &lt;i&gt;astḗr&lt;/i&gt;, stjärna (jfr följ. o. &lt;sp&gt;astronomi&lt;/sp&gt;), på grund av de stjärnformiga blommorna; alltså urbesl. med &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0109" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aster&lt;/b&gt;, 1780 = ty., eng., fra. (jämte &lt;i&gt;astére&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;aster&lt;/i&gt;, lån från grek. &lt;i&gt;astḗr&lt;/i&gt;, stjärna (jfr följ. o. &lt;sp&gt;astronomi&lt;/sp&gt;), på grund av de stjärnformiga blommorna; alltså urbesl. med &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="stjärna" />
        <feat att="see" val="astronomi" />
        <feat att="see" val="asterisk 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;avigher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;avugher&lt;/i&gt;, bakvänd, baklänges = isl. &lt;i&gt;ǫfugr&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;avet&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*avigt&lt;/i&gt;, neutr. sing. som adv.), fsax. &lt;i&gt;aƀuh&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;abuh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;abah&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;äbig&lt;/i&gt;); jfr eng. &lt;i&gt;awkward&lt;/i&gt;, som möjl. förutsätter ett ags. &lt;i&gt;*afoc&lt;/i&gt;, med annan avledn., men kanske snarare, med Björkman Scand. loanw. s. 20, lånats från nord. spr. Stundom betraktat som avledn. av ett ie. &lt;i&gt;*op&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;ópisthe&lt;/i&gt;, bakom osv. (se &lt;sp&gt;efter&lt;/sp&gt;), o. i så fall att, om också ej direkt, sammanhålla med sanskr. &lt;i&gt;ápāka-&lt;/i&gt;, bakom liggande, fslav. &lt;i&gt;opakŭ&lt;/i&gt;, vänd bakåt o. d.; möjl. i avljudsförh. till got. &lt;i&gt;ibuks&lt;/i&gt;, bakåt, tillbaka (jfr grek. &lt;i&gt;epí&lt;/i&gt;). Kanske dock snarare avlett av det väl i alla händelser besl. av i betyd. 'bort, från'. Jfr &lt;sp&gt;avog&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;äbb&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ävja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0112" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;avigher&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;avugher&lt;/i&gt;, bakvänd, baklänges = isl. &lt;i&gt;ǫfugr&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;avet&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*avigt&lt;/i&gt;, neutr. sing. som adv.), fsax. &lt;i&gt;aƀuh&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;abuh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;abah&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;äbig&lt;/i&gt;); jfr eng. &lt;i&gt;awkward&lt;/i&gt;, som möjl. förutsätter ett ags. &lt;i&gt;*afoc&lt;/i&gt;, med annan avledn., men kanske snarare, med Björkman Scand. loanw. s. 20, lånats från nord. spr. Stundom betraktat som avledn. av ett ie. &lt;i&gt;*op&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;ópisthe&lt;/i&gt;, bakom osv. (se &lt;sp&gt;efter&lt;/sp&gt;), o. i så fall att, om också ej direkt, sammanhålla med sanskr. &lt;i&gt;ápāka-&lt;/i&gt;, bakom liggande, fslav. &lt;i&gt;opakŭ&lt;/i&gt;, vänd bakåt o. d.; möjl. i avljudsförh. till got. &lt;i&gt;ibuks&lt;/i&gt;, bakåt, tillbaka (jfr grek. &lt;i&gt;epí&lt;/i&gt;). Kanske dock snarare avlett av det väl i alla händelser besl. av i betyd. 'bort, från'. Jfr &lt;sp&gt;avog&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;äbb&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ävja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="äbb" />
        <feat att="see" val="ävja" />
        <feat att="see" val="avog" />
        <feat att="see" val="efter" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="onomatopoetisk" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--onomatopoetisk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--onomatopoetisk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;onomatopoetisk&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;onomatopoetisch&lt;/i&gt; osv., efter grek. &lt;i&gt;onomatopoiētikós&lt;/i&gt;, bildande ett ord genom att efterhärma ett naturljud, till &lt;i&gt;ónoma&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;onómatos&lt;/i&gt;), namn (se d. o.), o. &lt;i&gt;poieìn&lt;/i&gt;, göra (se &lt;sp&gt;poem&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0636" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;onomatopoetisk&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;onomatopoetisch&lt;/i&gt; osv., efter grek. &lt;i&gt;onomatopoiētikós&lt;/i&gt;, bildande ett ord genom att efterhärma ett naturljud, till &lt;i&gt;ónoma&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;onómatos&lt;/i&gt;), namn (se d. o.), o. &lt;i&gt;poieìn&lt;/i&gt;, göra (se &lt;sp&gt;poem&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avgud" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avgud..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avgud..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;i&gt;avgud&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;afgud&lt;/i&gt;; ej känt i isl.-fno.; möjl. alltså lån; jfr mlty. &lt;i&gt;afgot&lt;/i&gt; m., fhty. &lt;i&gt;abgot&lt;/i&gt; n. m. (ty. &lt;i&gt;abgott&lt;/i&gt; m.), ags. &lt;i&gt;afgod&lt;/i&gt; n.; till av i nedsättande betyd.: 'avvikande från det rätta el. normala' (jfr sv. &lt;sp&gt;avart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avvita&lt;/sp&gt;). Jfr även got. &lt;i&gt;afguþs&lt;/i&gt;, gudlös, egentl. : vänd från Gud = sydsv. dial. &lt;i&gt;avgud&lt;/i&gt;, elak person." />
        <feat att="faksimilID" val="0112" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;i&gt;avgud&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;afgud&lt;/i&gt;; ej känt i isl.-fno.; möjl. alltså lån; jfr mlty. &lt;i&gt;afgot&lt;/i&gt; m., fhty. &lt;i&gt;abgot&lt;/i&gt; n. m. (ty. &lt;i&gt;abgott&lt;/i&gt; m.), ags. &lt;i&gt;afgod&lt;/i&gt; n.; till av i nedsättande betyd.: 'avvikande från det rätta el. normala' (jfr sv. &lt;sp&gt;avart&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avund&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;avvita&lt;/sp&gt;). Jfr även got. &lt;i&gt;afguþs&lt;/i&gt;, gudlös, egentl. : vänd från Gud = sydsv. dial. &lt;i&gt;avgud&lt;/i&gt;, elak person." />
        <feat att="see" val="avart" />
        <feat att="see" val="avund" />
        <feat att="see" val="avvita" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avgrund" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avgrund..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avgrund..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avgrund&lt;/b&gt;, förr, t. ex. i Bib. 1541, även n., fsv. &lt;i&gt;afgrund&lt;/i&gt; n.? = da. &lt;i&gt;afgrund&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;afgrunt (-de)&lt;/i&gt; m. o. n. = fhty. &lt;i&gt;abgrunti&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;abgrund&lt;/i&gt; m.); till &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt;, väl i betyd. 'nedåt (gående)', o. (ytterst) sbst. &lt;sp&gt;grund&lt;/sp&gt;, mark, botten. Jfr med annat bildningssätt got. &lt;i&gt;afgrundiþa&lt;/i&gt;, snarast till ett adj: &lt;i&gt;*afgrundus&lt;/i&gt;, av vilket även &lt;sp&gt;avgrund&lt;/sp&gt; kunde vara bildat." />
        <feat att="faksimilID" val="0112" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avgrund&lt;/b&gt;, förr, t. ex. i Bib. 1541, även n., fsv. &lt;i&gt;afgrund&lt;/i&gt; n.? = da. &lt;i&gt;afgrund&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;afgrunt (-de)&lt;/i&gt; m. o. n. = fhty. &lt;i&gt;abgrunti&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;abgrund&lt;/i&gt; m.); till &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt;, väl i betyd. 'nedåt (gående)', o. (ytterst) sbst. &lt;sp&gt;grund&lt;/sp&gt;, mark, botten. Jfr med annat bildningssätt got. &lt;i&gt;afgrundiþa&lt;/i&gt;, snarast till ett adj: &lt;i&gt;*afgrundus&lt;/i&gt;, av vilket även &lt;sp&gt;avgrund&lt;/sp&gt; kunde vara bildat." />
        <feat att="see" val="avgrund" />
        <feat att="see" val="grund" />
        <feat att="see" val="av" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ave" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ave..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ave..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ave&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ävja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ave&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;ävja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ävja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avdanka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avdanka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avdanka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avdanka&lt;/b&gt;, 1600-t. = da. &lt;i&gt;afdanke&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;afdanken&lt;/i&gt;, avskeda, el. ty. &lt;i&gt;abdanken&lt;/i&gt;; till lty., ty. &lt;i&gt;danken&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tacka&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: tacka vid avskedet. I betyd. 'avskeda, hemförlova' nu ersatt av försvenskningen &lt;sp&gt;avtacka&lt;/sp&gt;; jfr till betyd.-utvecklingen fra. &lt;i&gt;remercier&lt;/i&gt;, avskeda, egentl.: tacka." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avdanka&lt;/b&gt;, 1600-t. = da. &lt;i&gt;afdanke&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;afdanken&lt;/i&gt;, avskeda, el. ty. &lt;i&gt;abdanken&lt;/i&gt;; till lty., ty. &lt;i&gt;danken&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;tacka&lt;/sp&gt;); alltså egentl.: tacka vid avskedet. I betyd. 'avskeda, hemförlova' nu ersatt av försvenskningen &lt;sp&gt;avtacka&lt;/sp&gt;; jfr till betyd.-utvecklingen fra. &lt;i&gt;remercier&lt;/i&gt;, avskeda, egentl.: tacka." />
        <feat att="see" val="avtacka" />
        <feat att="see" val="tacka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avbräck" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avbräck..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avbräck..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avbräck&lt;/b&gt;, O. Petri = da. &lt;i&gt;afbræk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;afbrek(e)&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt; o. mlty. &lt;i&gt;breken&lt;/i&gt;, bryta (varav &lt;sp&gt;bräcka 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avbräck&lt;/b&gt;, O. Petri = da. &lt;i&gt;afbræk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;afbrek(e)&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt; o. mlty. &lt;i&gt;breken&lt;/i&gt;, bryta (varav &lt;sp&gt;bräcka 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="bräcka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avancera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avancera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avancera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avancera&lt;/b&gt;, milit. Gustaf II Adolf 1621, om tjänstemän 1677, av fra. &lt;i&gt;avancer&lt;/i&gt;, av ett vulg.-lat. &lt;i&gt;*abantiare&lt;/i&gt;, till senlat. &lt;i&gt;abante&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;ante&lt;/i&gt;, framför), varav fra. &lt;i&gt;avant&lt;/i&gt;, före, framför. — I part. pf., om åsikter: 'långt åt vänster gående' från 1880-t.: ordet förses i denna betyd. av Wirsén 1882 med citationstecken. — Härtill: &lt;sp&gt;avans&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;avance&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avancera&lt;/b&gt;, milit. Gustaf II Adolf 1621, om tjänstemän 1677, av fra. &lt;i&gt;avancer&lt;/i&gt;, av ett vulg.-lat. &lt;i&gt;*abantiare&lt;/i&gt;, till senlat. &lt;i&gt;abante&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;ante&lt;/i&gt;, framför), varav fra. &lt;i&gt;avant&lt;/i&gt;, före, framför. — I part. pf., om åsikter: 'långt åt vänster gående' från 1880-t.: ordet förses i denna betyd. av Wirsén 1882 med citationstecken. — Härtill: &lt;sp&gt;avans&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;avance&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="avans" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avfällig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avfällig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avfällig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avfällig&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fällig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0112" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avfällig&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;fällig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fällig" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="aveny" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--aveny..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--aveny..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;aveny&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1779, annars redan 1627 (i betyd. 'pass'), av fra. &lt;i&gt;avenue&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;avenir&lt;/i&gt;, komma till, av lat. &lt;i&gt;advenīre&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;venīre&lt;/i&gt;, komma (jfr &lt;sp&gt;advent&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äventyr&lt;/sp&gt;). I fråga om betyd.-utvecklingen jfr &lt;sp&gt;allé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gång&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pass 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0112" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;aveny&lt;/b&gt;, i modern betyd. 1779, annars redan 1627 (i betyd. 'pass'), av fra. &lt;i&gt;avenue&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;avenir&lt;/i&gt;, komma till, av lat. &lt;i&gt;advenīre&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;ad-&lt;/i&gt;, till, o. &lt;i&gt;venīre&lt;/i&gt;, komma (jfr &lt;sp&gt;advent&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äventyr&lt;/sp&gt;). I fråga om betyd.-utvecklingen jfr &lt;sp&gt;allé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gång&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;pass 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="allé" />
        <feat att="see" val="gång" />
        <feat att="see" val="pass" />
        <feat att="see" val="äventyr" />
        <feat att="see" val="advent" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avenbok" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avenbok..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avenbok..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avenbok&lt;/b&gt;, 1740-t., av ä. da. &lt;i&gt;av(e)nbøg&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;avnbøg&lt;/i&gt;, möjl. med anslutning till &lt;i&gt;avne&lt;/i&gt;, agnar, syftande på de långa fruktskalen (M. Kristensen Ark. 17: 90), lånat från mlty. &lt;i&gt;hagenbôke&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hage(n)buche&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;); härav även sv. &lt;sp&gt;annbok&lt;/sp&gt;; delvis dunkla ljudförhållanden (se SAOB)." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avenbok&lt;/b&gt;, 1740-t., av ä. da. &lt;i&gt;av(e)nbøg&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;avnbøg&lt;/i&gt;, möjl. med anslutning till &lt;i&gt;avne&lt;/i&gt;, agnar, syftande på de långa fruktskalen (M. Kristensen Ark. 17: 90), lånat från mlty. &lt;i&gt;hagenbôke&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;hage(n)buche&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;); härav även sv. &lt;sp&gt;annbok&lt;/sp&gt;; delvis dunkla ljudförhållanden (se SAOB)." />
        <feat att="see" val="annbok" />
        <feat att="see" val="hage" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="avel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--avel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--avel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;avel&lt;/b&gt;, i sv. dial. även: styrka, kraft, fsv. &lt;i&gt;afl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;avel&lt;/i&gt; m. (o. n.?), styrka, kraft, förvärv, avkastning = isl. &lt;i&gt;afl&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;avl&lt;/i&gt; n. ds., da. &lt;i&gt;avel&lt;/i&gt;, avkastning o. d., fsax. &lt;i&gt;aƀal&lt;/i&gt;, styrka (ags. &lt;i&gt;afol&lt;/i&gt; är ett fsax. ord); av germ. &lt;i&gt;*aƀ(a)la-&lt;/i&gt;. Härtill vb. &lt;sp&gt;avla&lt;/sp&gt;, fsv., isl. &lt;i&gt;afla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;avle&lt;/i&gt;; i betyd. 'förvärva, åstadkomma' o. d.; i betyd. 'avla barn' ej i isl., men redan i fsv.; jfr fhty. &lt;i&gt;afalôn&lt;/i&gt;, ivrigt syssla, o. sv. &lt;sp&gt;ävlas&lt;/sp&gt;. Jfr även &lt;sp&gt;ämne&lt;/sp&gt;, av germ. &lt;i&gt;*aƀnia-&lt;/i&gt;. Av germ. &lt;i&gt;af-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aƀ-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;op-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;opis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ope&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;opes&lt;/i&gt;, kraft, rikedom, m. m., &lt;i&gt;opus&lt;/i&gt;, arbete (se &lt;sp&gt;opera&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;ápas&lt;/i&gt;, verk, osv., jfr möjl. även grek. &lt;i&gt;Apóllōn&lt;/i&gt;, egentl.: den kraftige (Prellwitz BB 24: 214); i avljudsförh. till sv. &lt;sp&gt;öva&lt;/sp&gt;. — Betyd. 'avkastning' hos nsv. o. nda. &lt;i&gt;avel&lt;/i&gt; utgår från verbet." />
        <feat att="faksimilID" val="0111" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;avel&lt;/b&gt;, i sv. dial. även: styrka, kraft, fsv. &lt;i&gt;afl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;avel&lt;/i&gt; m. (o. n.?), styrka, kraft, förvärv, avkastning = isl. &lt;i&gt;afl&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;avl&lt;/i&gt; n. ds., da. &lt;i&gt;avel&lt;/i&gt;, avkastning o. d., fsax. &lt;i&gt;aƀal&lt;/i&gt;, styrka (ags. &lt;i&gt;afol&lt;/i&gt; är ett fsax. ord); av germ. &lt;i&gt;*aƀ(a)la-&lt;/i&gt;. Härtill vb. &lt;sp&gt;avla&lt;/sp&gt;, fsv., isl. &lt;i&gt;afla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;avle&lt;/i&gt;; i betyd. 'förvärva, åstadkomma' o. d.; i betyd. 'avla barn' ej i isl., men redan i fsv.; jfr fhty. &lt;i&gt;afalôn&lt;/i&gt;, ivrigt syssla, o. sv. &lt;sp&gt;ävlas&lt;/sp&gt;. Jfr även &lt;sp&gt;ämne&lt;/sp&gt;, av germ. &lt;i&gt;*aƀnia-&lt;/i&gt;. Av germ. &lt;i&gt;af-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aƀ-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;op-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;opis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ope&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;opes&lt;/i&gt;, kraft, rikedom, m. m., &lt;i&gt;opus&lt;/i&gt;, arbete (se &lt;sp&gt;opera&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;ápas&lt;/i&gt;, verk, osv., jfr möjl. även grek. &lt;i&gt;Apóllōn&lt;/i&gt;, egentl.: den kraftige (Prellwitz BB 24: 214); i avljudsförh. till sv. &lt;sp&gt;öva&lt;/sp&gt;. — Betyd. 'avkastning' hos nsv. o. nda. &lt;i&gt;avel&lt;/i&gt; utgår från verbet." />
        <feat att="see" val="öva" />
        <feat att="see" val="opera" />
        <feat att="see" val="ämne" />
        <feat att="see" val="ävlas" />
        <feat att="see" val="avla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="berså" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--berså..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--berså..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;berså&lt;/b&gt;, i modern betyd. hos Bellman 1771, av fra. &lt;i&gt;berceau&lt;/i&gt;, vagga, lövsal med tak, avledn. av ä. fra. &lt;i&gt;bers&lt;/i&gt; i dess äldre betyd. 'vagga', av oviss härledning. Finns ej i danskan ('lysthus')." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;berså&lt;/b&gt;, i modern betyd. hos Bellman 1771, av fra. &lt;i&gt;berceau&lt;/i&gt;, vagga, lövsal med tak, avledn. av ä. fra. &lt;i&gt;bers&lt;/i&gt; i dess äldre betyd. 'vagga', av oviss härledning. Finns ej i danskan ('lysthus')." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">berceau</orth>
            <note>vagga, lövsal med tak</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ok" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ok..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ok..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ok&lt;/b&gt;, fsv. ok, &lt;i&gt;uk&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;ok&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aag&lt;/i&gt; (med samnordiskt &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;bortfall i uddljud) = got., fsax. &lt;i&gt;juk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;juh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;joh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;joch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;geoc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;yoke&lt;/i&gt;); i fhty. även 'bergrygg'; av germ. &lt;i&gt;*juka-&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt; (varav fin. lånordet &lt;i&gt;jukka&lt;/i&gt;; jfr det mycket äldre likbetyd. &lt;i&gt;juko&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*jugo-&lt;/i&gt;; Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 173, jfr K. B. Wiklund IF 38: 65) = ie. &lt;i&gt;*jugo-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;jugum&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;zygón&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;yugá-&lt;/i&gt;, kymr. &lt;i&gt;iau&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;igo&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*jugo-&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;jùngas&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; efter vb. &lt;i&gt;jùnkti&lt;/i&gt;); jfr alban. &lt;i&gt;luc&lt;/i&gt; med analogiskt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;; alltså ett samindoeur. ord (jfr under &lt;sp&gt;vagn&lt;/sp&gt;), till ie. &lt;i&gt;jug&lt;/i&gt;, span.a för, sela på, binda samman o. d., i lat. &lt;i&gt;jungere&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;zev́gnȳmi&lt;/i&gt;, binder samman, selar på, sanskr. &lt;i&gt;yunákti&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;jùngiu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jùnkti&lt;/i&gt;; en utvidgning av roten i likbetyd. sanskr. &lt;i&gt;yā́uti&lt;/i&gt; o. i litau. &lt;i&gt;jáutis&lt;/i&gt;, oxe, m. m. Hit höra även, av germ. &lt;i&gt;*jeuk-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*jūk-&lt;/i&gt;: fhty. &lt;i&gt;giuh&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;jiuchart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jûchart&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;juchart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ert&lt;/i&gt;), ett visst åkermått, egentl.: så mycken åker som ett par oxar kan plöja omkring på en dag, motsv. lat. &lt;i&gt;jūgerum&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;zeṽgos&lt;/i&gt;. — Med &lt;i&gt;ga-&lt;/i&gt;prefix: got. &lt;i&gt;gajuk&lt;/i&gt; n., ett par, &lt;i&gt;gajuka&lt;/i&gt;, kamrat, egentl.: som bär samma ok (jfr &lt;sp&gt;gesäll&lt;/sp&gt;). — Det långa slutna &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;ljudet i sv. beror på tidig förlängning av fsv. &lt;i&gt;ŏ&lt;/i&gt; i uddljud (jfr t. ex. &lt;sp&gt;orm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ost&lt;/sp&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;ok&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ökt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0632" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ok&lt;/b&gt;, fsv. ok, &lt;i&gt;uk&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;ok&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aag&lt;/i&gt; (med samnordiskt &lt;i&gt;j-&lt;/i&gt;bortfall i uddljud) = got., fsax. &lt;i&gt;juk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;juh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;joh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;joch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;geoc&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;yoke&lt;/i&gt;); i fhty. även 'bergrygg'; av germ. &lt;i&gt;*juka-&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt; (varav fin. lånordet &lt;i&gt;jukka&lt;/i&gt;; jfr det mycket äldre likbetyd. &lt;i&gt;juko&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*jugo-&lt;/i&gt;; Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 173, jfr K. B. Wiklund IF 38: 65) = ie. &lt;i&gt;*jugo-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;jugum&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;zygón&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;yugá-&lt;/i&gt;, kymr. &lt;i&gt;iau&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;igo&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*jugo-&lt;/i&gt;), litau. &lt;i&gt;jùngas&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; efter vb. &lt;i&gt;jùnkti&lt;/i&gt;); jfr alban. &lt;i&gt;luc&lt;/i&gt; med analogiskt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;; alltså ett samindoeur. ord (jfr under &lt;sp&gt;vagn&lt;/sp&gt;), till ie. &lt;i&gt;jug&lt;/i&gt;, span.a för, sela på, binda samman o. d., i lat. &lt;i&gt;jungere&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;zev́gnȳmi&lt;/i&gt;, binder samman, selar på, sanskr. &lt;i&gt;yunákti&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;jùngiu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jùnkti&lt;/i&gt;; en utvidgning av roten i likbetyd. sanskr. &lt;i&gt;yā́uti&lt;/i&gt; o. i litau. &lt;i&gt;jáutis&lt;/i&gt;, oxe, m. m. Hit höra även, av germ. &lt;i&gt;*jeuk-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*jūk-&lt;/i&gt;: fhty. &lt;i&gt;giuh&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;jiuchart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jûchart&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;juchart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ert&lt;/i&gt;), ett visst åkermått, egentl.: så mycken åker som ett par oxar kan plöja omkring på en dag, motsv. lat. &lt;i&gt;jūgerum&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;zeṽgos&lt;/i&gt;. — Med &lt;i&gt;ga-&lt;/i&gt;prefix: got. &lt;i&gt;gajuk&lt;/i&gt; n., ett par, &lt;i&gt;gajuka&lt;/i&gt;, kamrat, egentl.: som bär samma ok (jfr &lt;sp&gt;gesäll&lt;/sp&gt;). — Det långa slutna &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;ljudet i sv. beror på tidig förlängning av fsv. &lt;i&gt;ŏ&lt;/i&gt; i uddljud (jfr t. ex. &lt;sp&gt;orm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ost&lt;/sp&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;ok&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ökt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bernhard" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bernhard..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bernhard..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bernhard&lt;/b&gt;, mansn., från ty., av fhty. &lt;i&gt;Berinhart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Berenard&lt;/i&gt;; första leden dunkel; andra leden &lt;i&gt;-hart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-hard&lt;/i&gt; är etymologiskt identisk med sv. &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt; o. uppträder dessutom i en del romanska lånord, t. ex. &lt;sp&gt;bastard&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;standar&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;Eberhard&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Gerhard&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Rickard&lt;/sp&gt;. — Härav: &lt;sp&gt;Bernt&lt;/sp&gt;. — Ett med &lt;sp&gt;-hard&lt;/sp&gt; besläktat namnelement uppträder i de grek. personnamnen på &lt;i&gt;Krat-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-kratēs&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bernhard&lt;/b&gt;, mansn., från ty., av fhty. &lt;i&gt;Berinhart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Berenard&lt;/i&gt;; första leden dunkel; andra leden &lt;i&gt;-hart&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-hard&lt;/i&gt; är etymologiskt identisk med sv. &lt;sp&gt;hård&lt;/sp&gt; o. uppträder dessutom i en del romanska lånord, t. ex. &lt;sp&gt;bastard&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;standar&lt;/sp&gt;. Jfr f. ö. &lt;sp&gt;Eberhard&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Gerhard&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Rickard&lt;/sp&gt;. — Härav: &lt;sp&gt;Bernt&lt;/sp&gt;. — Ett med &lt;sp&gt;-hard&lt;/sp&gt; besläktat namnelement uppträder i de grek. personnamnen på &lt;i&gt;Krat-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-kratēs&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="see" val="-hard" />
        <feat att="see" val="Bernt" />
        <feat att="see" val="Eberhard" />
        <feat att="see" val="Gerhard" />
        <feat att="see" val="Rickard" />
        <feat att="see" val="bastard" />
        <feat att="see" val="standar" />
        <feat att="see" val="hård" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bero" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bero..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bero..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bero&lt;/b&gt; = da., bildat efter ett verb motsv. ty. &lt;i&gt;beruhen&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ruhen&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;rouwen&lt;/i&gt;, vila, avledn. av ty. &lt;i&gt;ruhe&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;rouwe&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ro&lt;/sp&gt;, sbst.). Ordet infördes väl på 1500-t., men uppträder i sina moderna betyd. först under 1600-talets första hälft." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bero&lt;/b&gt; = da., bildat efter ett verb motsv. ty. &lt;i&gt;beruhen&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;ruhen&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;rouwen&lt;/i&gt;, vila, avledn. av ty. &lt;i&gt;ruhe&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;rouwe&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ro&lt;/sp&gt;, sbst.). Ordet infördes väl på 1500-t., men uppträder i sina moderna betyd. först under 1600-talets första hälft." />
        <feat att="see" val="ro" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="beryll" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--beryll..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--beryll..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;beryll&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;berill&lt;/i&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;bḗryllos&lt;/i&gt;, havsgrön indisk ädelsten, av sanskr. &lt;i&gt;vaidūrja-&lt;/i&gt;, ett slags beryll, medelst suffixet &lt;i&gt;-ja&lt;/i&gt; avlett av det indiska stadsnamnet &lt;i&gt;Vīdura&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;briljant&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brillor&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0126" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;beryll&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;berill&lt;/i&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;bḗryllos&lt;/i&gt;, havsgrön indisk ädelsten, av sanskr. &lt;i&gt;vaidūrja-&lt;/i&gt;, ett slags beryll, medelst suffixet &lt;i&gt;-ja&lt;/i&gt; avlett av det indiska stadsnamnet &lt;i&gt;Vīdura&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;briljant&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brillor&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="briljant" />
        <feat att="see" val="brillor" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="beråd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--beråd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--beråd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;beråd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;berādh&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;berât&lt;/i&gt;, överläggning, övervägande = ty. &lt;i&gt;berat&lt;/i&gt;, även: ingivelse, drift, motsv. sv. (på &lt;sp&gt;eget&lt;/sp&gt;) &lt;sp&gt;beråd&lt;/sp&gt;; se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0126" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;beråd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;berādh&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;berât&lt;/i&gt;, överläggning, övervägande = ty. &lt;i&gt;berat&lt;/i&gt;, även: ingivelse, drift, motsv. sv. (på &lt;sp&gt;eget&lt;/sp&gt;) &lt;sp&gt;beråd&lt;/sp&gt;; se följ." />
        <feat att="see" val="beråd" />
        <feat att="see" val="eget" />
        <feat att="see" val="berådd 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">berādh</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">berât</orth>
            <note>överläggning, övervägande</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">berat</orth>
            <note>även: ingivelse, drift</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bertil" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bertil..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bertil..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bertil&lt;/b&gt;, mansn., egentl. tysk diminutivform till namn på &lt;i&gt;Bert-&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;i&gt;Berthold&lt;/i&gt;), till fhty. &lt;i&gt;beraht&lt;/i&gt;, ljus (= &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;Bartel&lt;/sp&gt;. — Kortnamnsformerna &lt;sp&gt;Beppe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Bebbe&lt;/sp&lt;/sp&gt;&gt; bero ej, såsom antagits, på överföring av &lt;i&gt;pp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bb&lt;/i&gt; från andra kortnamn, utan ha uppkommit i barnspr., där på ett tidigt stadium läppljud ersätta en mängd ljudförbindelser av annat slag; jfr &lt;sp&gt;Frippe&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Fredrik&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bertil&lt;/b&gt;, mansn., egentl. tysk diminutivform till namn på &lt;i&gt;Bert-&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;i&gt;Berthold&lt;/i&gt;), till fhty. &lt;i&gt;beraht&lt;/i&gt;, ljus (= &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;Bartel&lt;/sp&gt;. — Kortnamnsformerna &lt;sp&gt;Beppe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Bebbe&lt;/sp&lt;/sp&gt;&gt; bero ej, såsom antagits, på överföring av &lt;i&gt;pp&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bb&lt;/i&gt; från andra kortnamn, utan ha uppkommit i barnspr., där på ett tidigt stadium läppljud ersätta en mängd ljudförbindelser av annat slag; jfr &lt;sp&gt;Frippe&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Fredrik&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="see" val="Fredrik" />
        <feat att="see" val="Frippe" />
        <feat att="see" val="Beppe" />
        <feat att="see" val="Bebbe" />
        <feat att="see" val="Bartel" />
        <feat att="see" val="bjärt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ull" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ull..pm.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ull..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;Ull&lt;/b&gt;, gudan., i nsv. lån från isl. &lt;i&gt;Ullr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;Ullar&lt;/i&gt;), motsv. fsv. &lt;i&gt;*Ulder&lt;/i&gt; (i ortnamn, se nedan) = got. &lt;i&gt;wulþus&lt;/i&gt; m., härlighet (sannol. egentl.: glans), jfr urnord. &lt;i&gt;owlþuþewaʀ&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*wulþuþewaʀ&lt;/i&gt;), besl. med ags. &lt;i&gt;wuldor&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;*wulþr&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;wulþris&lt;/i&gt;), värde, &lt;i&gt;wulþags&lt;/i&gt;, härlig, o. sannol. också med sanskr. gudanamnet &lt;i&gt;Vr̥tra&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*u̯l̥tro-&lt;/i&gt;, varom K. F. Johansson Die altind. göttin Dhiṣánā s. 137. — I många nord. ortnamn såsom &lt;sp&gt;Ulleråker&lt;/sp&gt; Uppl., fsv. &lt;i&gt;Ullarakir&lt;/i&gt;, Boh.-l. (se &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Ullfors&lt;/sp&gt; Uppl. nära &lt;sp&gt;Odensfors&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ull(e)vi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ullavi&lt;/sp&gt; (allmänt), jfr &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt;, möjl. även sjön. &lt;sp&gt;Ullvättern&lt;/sp&gt; (bredvid &lt;sp&gt;Frövättern&lt;/sp&gt;; se dock E. Noreen NoB 8: 30 n. 4) osv.; jfr &lt;sp&gt;Ultuna&lt;/sp&gt;. Icke sällan i närheten av orter, vilkas namn innehålla &lt;sp&gt;Njord&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;Härn&lt;/sp&gt;. I vissa ortn. på nsv. &lt;i&gt;Ulls-&lt;/i&gt; ingår personn. &lt;sp&gt;Ulv&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1144" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;Ull&lt;/b&gt;, gudan., i nsv. lån från isl. &lt;i&gt;Ullr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;Ullar&lt;/i&gt;), motsv. fsv. &lt;i&gt;*Ulder&lt;/i&gt; (i ortnamn, se nedan) = got. &lt;i&gt;wulþus&lt;/i&gt; m., härlighet (sannol. egentl.: glans), jfr urnord. &lt;i&gt;owlþuþewaʀ&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;*wulþuþewaʀ&lt;/i&gt;), besl. med ags. &lt;i&gt;wuldor&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;*wulþr&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;wulþris&lt;/i&gt;), värde, &lt;i&gt;wulþags&lt;/i&gt;, härlig, o. sannol. också med sanskr. gudanamnet &lt;i&gt;Vr̥tra&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*u̯l̥tro-&lt;/i&gt;, varom K. F. Johansson Die altind. göttin Dhiṣánā s. 137. — I många nord. ortnamn såsom &lt;sp&gt;Ulleråker&lt;/sp&gt; Uppl., fsv. &lt;i&gt;Ullarakir&lt;/i&gt;, Boh.-l. (se &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt;), &lt;sp&gt;Ullfors&lt;/sp&gt; Uppl. nära &lt;sp&gt;Odensfors&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ull(e)vi&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ullavi&lt;/sp&gt; (allmänt), jfr &lt;sp&gt;Vi&lt;/sp&gt;, möjl. även sjön. &lt;sp&gt;Ullvättern&lt;/sp&gt; (bredvid &lt;sp&gt;Frövättern&lt;/sp&gt;; se dock E. Noreen NoB 8: 30 n. 4) osv.; jfr &lt;sp&gt;Ultuna&lt;/sp&gt;. Icke sällan i närheten av orter, vilkas namn innehålla &lt;sp&gt;Njord&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;Härn&lt;/sp&gt;. I vissa ortn. på nsv. &lt;i&gt;Ulls-&lt;/i&gt; ingår personn. &lt;sp&gt;Ulv&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="berådd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--berådd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--berådd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;berådd&lt;/b&gt;, i med &lt;sp&gt;berått mod&lt;/sp&gt; = fsv. &lt;i&gt;meth beradho modhe&lt;/i&gt;, från mliy. &lt;i&gt;mit berâdenem môde&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;berādha&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;berâden&lt;/i&gt;, rådföra sig, överlägga (jfr &lt;sp&gt;råda&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0126" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;berådd&lt;/b&gt;, i med &lt;sp&gt;berått mod&lt;/sp&gt; = fsv. &lt;i&gt;meth beradho modhe&lt;/i&gt;, från mliy. &lt;i&gt;mit berâdenem môde&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;berādha&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;berâden&lt;/i&gt;, rådföra sig, överlägga (jfr &lt;sp&gt;råda&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="råda" />
        <feat att="see" val="berått mod" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="berömma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--berömma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--berömma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;berömma&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;beröma&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;berømme&lt;/i&gt;, från mlty. sik beromen (uttalat: &lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt;), av &lt;sp&gt;be-&lt;/sp&gt; o. mlty. &lt;i&gt;râmen&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;hrômian&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;rühmen&lt;/i&gt;, avledn. av fsax. &lt;i&gt;hrôm&lt;/i&gt;, beröm, ära = fhty. &lt;i&gt;hruom&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ruhm&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. av en germ. rot &lt;i&gt;hrō-&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;ros 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Rudolf&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Rolf&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0126" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;berömma&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;beröma&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;berømme&lt;/i&gt;, från mlty. sik beromen (uttalat: &lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt;), av &lt;sp&gt;be-&lt;/sp&gt; o. mlty. &lt;i&gt;râmen&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;hrômian&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;rühmen&lt;/i&gt;, avledn. av fsax. &lt;i&gt;hrôm&lt;/i&gt;, beröm, ära = fhty. &lt;i&gt;hruom&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ruhm&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. av en germ. rot &lt;i&gt;hrō-&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;ros 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Rudolf&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Rolf&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Rolf" />
        <feat att="see" val="ros 3" />
        <feat att="see" val="Rudolf" />
        <feat att="see" val="be-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="okostig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--okostig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--okostig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;okostig&lt;/b&gt;, fet, däst, ovig, Muræus 1648: 'tröge . . och okostige', Weste 1807, Törneros (&lt;i&gt;-het&lt;/i&gt;), Knorring, Böttiger osv. = isl. &lt;i&gt;úkostigr&lt;/i&gt;, dålig, ringa, egentl.: otjänlig o. d., till fsv. &lt;i&gt;koster&lt;/i&gt;, villkor, isl. &lt;i&gt;kostr&lt;/i&gt;, god egenskap, tjänlighet, tillfälle (varom se &lt;sp&gt;farkost&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;fara 1&lt;/sp&gt;); alltså ej besl. med&lt;sp&gt; kost l&lt;/sp&gt; (föda o. d.). — Även, liksom i vissa dial., &lt;sp&gt;okostlig&lt;/sp&gt;, t. ex. G. F. Dahlgren 1833, Warburg." />
        <feat att="faksimilID" val="0632" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;okostig&lt;/b&gt;, fet, däst, ovig, Muræus 1648: 'tröge . . och okostige', Weste 1807, Törneros (&lt;i&gt;-het&lt;/i&gt;), Knorring, Böttiger osv. = isl. &lt;i&gt;úkostigr&lt;/i&gt;, dålig, ringa, egentl.: otjänlig o. d., till fsv. &lt;i&gt;koster&lt;/i&gt;, villkor, isl. &lt;i&gt;kostr&lt;/i&gt;, god egenskap, tjänlighet, tillfälle (varom se &lt;sp&gt;farkost&lt;/sp&gt; under &lt;sp&gt;fara 1&lt;/sp&gt;); alltså ej besl. med&lt;sp&gt; kost l&lt;/sp&gt; (föda o. d.). — Även, liksom i vissa dial., &lt;sp&gt;okostlig&lt;/sp&gt;, t. ex. G. F. Dahlgren 1833, Warburg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ulma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ulma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ulma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ulma&lt;/b&gt;, glimma under askan, t. ex. i en övers, av J. Uhl 1903, Karlfeldt 1906, i litteraturspr. en danism (o. av Wirsén PT 1910 påtalad som en sådan), efter da. &lt;i&gt;ulme&lt;/i&gt; ds. = (el. motsvar.) det inhemska sv. dial. &lt;i&gt;ulma&lt;/i&gt;, mörkna, om himmel o. luft, &lt;i&gt;olma&lt;/i&gt;, ånga, &lt;i&gt;ölma&lt;/i&gt;, darra, om het luft, no. &lt;i&gt;ulma&lt;/i&gt;, vara mörk (om luft), kännas varm m. m.; nära besl. med (sv. dial.) &lt;sp&gt;olm&lt;/sp&gt;, folkilsken, &lt;sp&gt;Ölme&lt;/sp&gt;, o. fjärmare med &lt;sp&gt;välla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välling&lt;/sp&gt;; till germ. *&lt;i&gt;wul-&lt;/i&gt; ~ *&lt;i&gt;wel-&lt;/i&gt;, koka, sjuda; se närmare de anförda art." />
        <feat att="faksimilID" val="1145" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ulma&lt;/b&gt;, glimma under askan, t. ex. i en övers, av J. Uhl 1903, Karlfeldt 1906, i litteraturspr. en danism (o. av Wirsén PT 1910 påtalad som en sådan), efter da. &lt;i&gt;ulme&lt;/i&gt; ds. = (el. motsvar.) det inhemska sv. dial. &lt;i&gt;ulma&lt;/i&gt;, mörkna, om himmel o. luft, &lt;i&gt;olma&lt;/i&gt;, ånga, &lt;i&gt;ölma&lt;/i&gt;, darra, om het luft, no. &lt;i&gt;ulma&lt;/i&gt;, vara mörk (om luft), kännas varm m. m.; nära besl. med (sv. dial.) &lt;sp&gt;olm&lt;/sp&gt;, folkilsken, &lt;sp&gt;Ölme&lt;/sp&gt;, o. fjärmare med &lt;sp&gt;välla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välling&lt;/sp&gt;; till germ. *&lt;i&gt;wul-&lt;/i&gt; ~ *&lt;i&gt;wel-&lt;/i&gt;, koka, sjuda; se närmare de anförda art." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="oktroj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--oktroj..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--oktroj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;oktroj&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;octroi&lt;/i&gt;, till vb. &lt;i&gt;octroyer&lt;/i&gt;, bildat till ett sbst. motsv. lat. &lt;i&gt;auctor&lt;/i&gt;, upphovsman, som gillar el. understödjer, löftesman (till &lt;i&gt;augēre&lt;/i&gt;, befrämja, öka; se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0632" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;oktroj&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;octroi&lt;/i&gt;, till vb. &lt;i&gt;octroyer&lt;/i&gt;, bildat till ett sbst. motsv. lat. &lt;i&gt;auctor&lt;/i&gt;, upphovsman, som gillar el. understödjer, löftesman (till &lt;i&gt;augēre&lt;/i&gt;, befrämja, öka; se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="okvädinsord" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--okvädinsord..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--okvädinsord..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;okvädinsord&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ōkvæþinsorþ&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;uquædensord&lt;/i&gt;; kanske till ett adj. &lt;i&gt;*okvæþin&lt;/i&gt;, som skymfar o. d., till &lt;i&gt;kväda&lt;/i&gt; i betyd. 'säga' med nedsättande betyd. av &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; (t. ex. sv. &lt;sp&gt;oråd&lt;/sp&gt;) o. bildat som t. ex. fsv. &lt;i&gt;gömin&lt;/i&gt; (isl. &lt;i&gt;geyminn&lt;/i&gt;), aktsam, osv.; jfr med avs. på betyd.-utveckl. t. ex. fsv. &lt;i&gt;fæghinsbuþ&lt;/i&gt;, glädjebud, till adj. &lt;i&gt;fæghin&lt;/i&gt;, glad. Nekande betyd. har &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; i fgutn. &lt;i&gt;okveþinsvitr&lt;/i&gt;, oskäligt djur, egentl.: varelse som ej talar. Cederchiöld Fest-skr. t. Ekman s. 21. — Nsv. &lt;sp&gt;okvädingsord&lt;/sp&gt; motsvaras redan i fsv. av &lt;i&gt;okvæþings-orþ&lt;/i&gt;, med anslutning till orden på &lt;i&gt;-ing-&lt;/i&gt;. Dessutom finns i fsv. &lt;i&gt;ōkvǣþis-orþ&lt;/i&gt; (motsv. i isl.), till fsv. &lt;i&gt;kvǣþe&lt;/i&gt; i betyd. 'tal, yttrande'. — En med &lt;sp&gt;okvädinsord&lt;/sp&gt; fullt analog bildning är likbetyd. fsv. &lt;i&gt;ōkvǣms-ordh&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;okvǣmber&lt;/i&gt;; även i G. l:s registratur." />
        <feat att="faksimilID" val="0632" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;okvädinsord&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ōkvæþinsorþ&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;uquædensord&lt;/i&gt;; kanske till ett adj. &lt;i&gt;*okvæþin&lt;/i&gt;, som skymfar o. d., till &lt;i&gt;kväda&lt;/i&gt; i betyd. 'säga' med nedsättande betyd. av &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; (t. ex. sv. &lt;sp&gt;oråd&lt;/sp&gt;) o. bildat som t. ex. fsv. &lt;i&gt;gömin&lt;/i&gt; (isl. &lt;i&gt;geyminn&lt;/i&gt;), aktsam, osv.; jfr med avs. på betyd.-utveckl. t. ex. fsv. &lt;i&gt;fæghinsbuþ&lt;/i&gt;, glädjebud, till adj. &lt;i&gt;fæghin&lt;/i&gt;, glad. Nekande betyd. har &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; i fgutn. &lt;i&gt;okveþinsvitr&lt;/i&gt;, oskäligt djur, egentl.: varelse som ej talar. Cederchiöld Fest-skr. t. Ekman s. 21. — Nsv. &lt;sp&gt;okvädingsord&lt;/sp&gt; motsvaras redan i fsv. av &lt;i&gt;okvæþings-orþ&lt;/i&gt;, med anslutning till orden på &lt;i&gt;-ing-&lt;/i&gt;. Dessutom finns i fsv. &lt;i&gt;ōkvǣþis-orþ&lt;/i&gt; (motsv. i isl.), till fsv. &lt;i&gt;kvǣþe&lt;/i&gt; i betyd. 'tal, yttrande'. — En med &lt;sp&gt;okvädinsord&lt;/sp&gt; fullt analog bildning är likbetyd. fsv. &lt;i&gt;ōkvǣms-ordh&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;okvǣmber&lt;/i&gt;; även i G. l:s registratur." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Wallenberg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Wallenberg..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Wallenberg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Wallenberg&lt;/b&gt;, familjen., åtm. i fråga om Stockholmssläkten (egentl. östgötsk) utvidgning av en äldre namnform &lt;i&gt;Wallberg&lt;/i&gt; (1700-t.), av samma slag som t. ex. i &lt;sp&gt;Swedenborg&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Swedberg&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;-en-&lt;/i&gt; efter tyskt mönster, såsom också i t. ex. &lt;sp&gt;Waldenström&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wallengren&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1173" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Wallenberg&lt;/b&gt;, familjen., åtm. i fråga om Stockholmssläkten (egentl. östgötsk) utvidgning av en äldre namnform &lt;i&gt;Wallberg&lt;/i&gt; (1700-t.), av samma slag som t. ex. i &lt;sp&gt;Swedenborg&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Swedberg&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;-en-&lt;/i&gt; efter tyskt mönster, såsom också i t. ex. &lt;sp&gt;Waldenström&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wallengren&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="okynne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--okynne..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--okynne..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;okynne&lt;/b&gt;, egentl.: dålig natur el. beskaffenhet, egenskapen att vara vanartig, förr ofta = olat, fsv. &lt;i&gt;ōkynne&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;ōkynnishunder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;úkynni&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;o 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kynne&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0632" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;okynne&lt;/b&gt;, egentl.: dålig natur el. beskaffenhet, egenskapen att vara vanartig, förr ofta = olat, fsv. &lt;i&gt;ōkynne&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;ōkynnishunder&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;úkynni&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;o 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kynne&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="insegel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--insegel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--insegel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;insegel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;insighel&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;inseg(e)l&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;insighle&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;innsigli&lt;/i&gt;, liksom motsv. fhty. o. ags. ord från ett vb = fsv. &lt;i&gt;insighla&lt;/i&gt; osv. (jfr sv. &lt;sp&gt;be-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;försegla&lt;/sp&gt;), efter mlat. &lt;i&gt;insigillare&lt;/i&gt; ds., till lat. &lt;i&gt;sigillum&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;sigill&lt;/sp&gt;), möjl. också påverkat av lat. &lt;i&gt;insigne&lt;/i&gt;, kännetecken (av vars plur. &lt;i&gt;insignia&lt;/i&gt; kommer sv. &lt;sp&gt;insignier&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;signum&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;signa 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;insegel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;insighel&lt;/i&gt; = ä. da. &lt;i&gt;inseg(e)l&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;insighle&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;innsigli&lt;/i&gt;, liksom motsv. fhty. o. ags. ord från ett vb = fsv. &lt;i&gt;insighla&lt;/i&gt; osv. (jfr sv. &lt;sp&gt;be-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;försegla&lt;/sp&gt;), efter mlat. &lt;i&gt;insigillare&lt;/i&gt; ds., till lat. &lt;i&gt;sigillum&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;sigill&lt;/sp&gt;), möjl. också påverkat av lat. &lt;i&gt;insigne&lt;/i&gt;, kännetecken (av vars plur. &lt;i&gt;insignia&lt;/i&gt; kommer sv. &lt;sp&gt;insignier&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;signum&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;signa 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Oland" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Oland..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Oland..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Oland&lt;/b&gt;, härad i Uppl., fsv. &lt;i&gt;Olanda hundare&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;o- 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;land&lt;/sp&gt;, alltså: obygd, o. bildat som detta ord; jfr adj. &lt;sp&gt;oländig&lt;/sp&gt;. M. Höjer Sverige 1: 143: 'Man påträffar (näml. i häradet) överallt vida skogsmarker, stundom oländiga genom hopade klippblock . . Ofantliga, genom sin ödslighet utmärkta mossar och kärr möta ögat tidt och ofta'. — Annorlunda, men icke antagligt, å ena sidan H. Pipping SNF VIII. 1: 95 o. å den andra Lundgren-Brate Personn. s. 186 (Sv. lm. X. 6)." />
        <feat att="faksimilID" val="0633" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Oland&lt;/b&gt;, härad i Uppl., fsv. &lt;i&gt;Olanda hundare&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;o- 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;land&lt;/sp&gt;, alltså: obygd, o. bildat som detta ord; jfr adj. &lt;sp&gt;oländig&lt;/sp&gt;. M. Höjer Sverige 1: 143: 'Man påträffar (näml. i häradet) överallt vida skogsmarker, stundom oländiga genom hopade klippblock . . Ofantliga, genom sin ödslighet utmärkta mossar och kärr möta ögat tidt och ofta'. — Annorlunda, men icke antagligt, å ena sidan H. Pipping SNF VIII. 1: 95 o. å den andra Lundgren-Brate Personn. s. 186 (Sv. lm. X. 6)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Vallerius" />
          <feat att="writtenForm" val="Wallerius" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Vallerius..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Vallerius..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Vallerius&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wallerius&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;Valerius&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1173" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Vallerius&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wallerius&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;Valerius&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Valerius" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ugn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ugn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ugn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ugn&lt;/b&gt;, i dial. även &lt;i&gt;omm&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;ughn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;oghn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ofn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;omn&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;ung&lt;/i&gt;, jfr nsv. &lt;i&gt;ungen&lt;/i&gt; i lägre talspr.), motsv. isl. &lt;i&gt;ofn&lt;/i&gt;, nisl. också &lt;i&gt;ónn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;omn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ovn&lt;/i&gt; (i ä. da. även &lt;i&gt;ogn&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;auhns&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;oven&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ovan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ofen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ofen&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;oven&lt;/i&gt;). Med mycket omstridd o. i enskildheter alltjämt dunkel förhistoria. Numera ofta, men troligen med orätt, fattade som två olika ord: germ. *&lt;i&gt;uᵹna-&lt;/i&gt;, *&lt;i&gt;uhna-&lt;/i&gt; ~ *&lt;i&gt;ufna-&lt;/i&gt;. Sannol. i stället av en gemensam ieur. grundform med ieur. &lt;i&gt;-k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;h-&lt;/i&gt; (jfr t. ex. isl. &lt;i&gt;ylgr&lt;/i&gt;, varginna ~ &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;), besl. med sanskr. &lt;i&gt;ukhá-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ā&lt;/i&gt;), gryta, panna, lat. &lt;i&gt;aul(l)a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ōlla&lt;/i&gt; (väl av *&lt;i&gt;auxlā&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;auxilla&lt;/i&gt;). Omöjligt är väl ej heller att härmed förbinda även fpreuss. &lt;i&gt;wumpnis&lt;/i&gt;, bakugn (jfr Oštir WuS 5:217), som annars av somliga (J. Schmidt KZ 22: 192, Zupitza Gutt. s. 16) jämte de germ. formerna med &lt;i&gt;-f-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-v-&lt;/i&gt;) anses representera en från formerna med ie. &lt;i&gt;k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;h&lt;/i&gt; skild grupp. Grek. &lt;i&gt;ipnós&lt;/i&gt; är i enskildheter oklart, men kan naturligtvis ej skiljas från de föreg. — Den urspr, betyd. är: inrättning för matberedning, gryta (kvar i den ags. avledn. &lt;i&gt;ofnet&lt;/i&gt;). Samma betyd.-utveckling föreligger även i t. ex. lat. &lt;i&gt;fornāx&lt;/i&gt;, ugn, men fslav. &lt;i&gt;grŭnŭ&lt;/i&gt;, kittel. Jfr även under stuga. — Grytor el. kittlar funnos redan i indoeur. tid (jfr även isl. &lt;i&gt;hverr&lt;/i&gt;, kittel, sanskr. &lt;i&gt;carú&lt;/i&gt;, ir. &lt;i&gt;core&lt;/i&gt;), men tillverkades, av de neolitiska fynden att döma, för hand; ugnar att uppvärma bostäder med tillhöra ett senare skede. — Om sv. dial. &lt;i&gt;ugnsgima&lt;/i&gt; se under &lt;sp&gt;girig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1143" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ugn&lt;/b&gt;, i dial. även &lt;i&gt;omm&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;ughn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;oghn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ofn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;omn&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;ung&lt;/i&gt;, jfr nsv. &lt;i&gt;ungen&lt;/i&gt; i lägre talspr.), motsv. isl. &lt;i&gt;ofn&lt;/i&gt;, nisl. också &lt;i&gt;ónn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;omn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ovn&lt;/i&gt; (i ä. da. även &lt;i&gt;ogn&lt;/i&gt;), got. &lt;i&gt;auhns&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;oven&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ovan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ofen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ofen&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;oven&lt;/i&gt;). Med mycket omstridd o. i enskildheter alltjämt dunkel förhistoria. Numera ofta, men troligen med orätt, fattade som två olika ord: germ. *&lt;i&gt;uᵹna-&lt;/i&gt;, *&lt;i&gt;uhna-&lt;/i&gt; ~ *&lt;i&gt;ufna-&lt;/i&gt;. Sannol. i stället av en gemensam ieur. grundform med ieur. &lt;i&gt;-k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;h-&lt;/i&gt; (jfr t. ex. isl. &lt;i&gt;ylgr&lt;/i&gt;, varginna ~ &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;), besl. med sanskr. &lt;i&gt;ukhá-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ā&lt;/i&gt;), gryta, panna, lat. &lt;i&gt;aul(l)a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ōlla&lt;/i&gt; (väl av *&lt;i&gt;auxlā&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;auxilla&lt;/i&gt;). Omöjligt är väl ej heller att härmed förbinda även fpreuss. &lt;i&gt;wumpnis&lt;/i&gt;, bakugn (jfr Oštir WuS 5:217), som annars av somliga (J. Schmidt KZ 22: 192, Zupitza Gutt. s. 16) jämte de germ. formerna med &lt;i&gt;-f-&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-v-&lt;/i&gt;) anses representera en från formerna med ie. &lt;i&gt;k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;h&lt;/i&gt; skild grupp. Grek. &lt;i&gt;ipnós&lt;/i&gt; är i enskildheter oklart, men kan naturligtvis ej skiljas från de föreg. — Den urspr, betyd. är: inrättning för matberedning, gryta (kvar i den ags. avledn. &lt;i&gt;ofnet&lt;/i&gt;). Samma betyd.-utveckling föreligger även i t. ex. lat. &lt;i&gt;fornāx&lt;/i&gt;, ugn, men fslav. &lt;i&gt;grŭnŭ&lt;/i&gt;, kittel. Jfr även under stuga. — Grytor el. kittlar funnos redan i indoeur. tid (jfr även isl. &lt;i&gt;hverr&lt;/i&gt;, kittel, sanskr. &lt;i&gt;carú&lt;/i&gt;, ir. &lt;i&gt;core&lt;/i&gt;), men tillverkades, av de neolitiska fynden att döma, för hand; ugnar att uppvärma bostäder med tillhöra ett senare skede. — Om sv. dial. &lt;i&gt;ugnsgima&lt;/i&gt; se under &lt;sp&gt;girig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="uggla 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="insignier" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--insignier..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--insignier..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;insignier&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;insegel&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0363" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;insignier&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;insegel&lt;/sp&gt; (slutet)." />
        <feat att="see" val="insegel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="oförhappandes" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--oförhappandes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--oförhappandes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;oförhappandes&lt;/b&gt;, Karl XII i brev, sannol. då vardagl.; jfr Serenius 1741: &lt;i&gt;ohoppandes&lt;/i&gt; (varom nedan), Lind 1749 o. Möller 1755: oförhappandes med hänv. till &lt;i&gt;oförhoppandes&lt;/i&gt;, Sahlstedt 1773 med hänv. till &lt;i&gt;ohappandes&lt;/i&gt;, Weste 1867: '&lt;i&gt;oförho'ppandes&lt;/i&gt; (fam. &lt;i&gt;oförhappandes&lt;/i&gt;) . . se &lt;i&gt;oförmodligen&lt;/i&gt;', Dalin 1853: &lt;i&gt;oförhappandes&lt;/i&gt; med hänv. till &lt;i&gt;oförmodadt&lt;/i&gt;; i litter. vanligt först o. 1850. Väl i anslutning till &lt;i&gt;oförmodat&lt;/i&gt; o. möjl. det ovan nämnda &lt;i&gt;ohoppandes&lt;/i&gt; (efter ty. &lt;i&gt;unverhofft&lt;/i&gt;?) o. d. ombildat av äldre &lt;i&gt;ohappandes&lt;/i&gt;, t. ex. Schroders Gom. 1639 (1640; jämte &lt;i&gt;ohoppandes&lt;/i&gt;), Spegel 1685 (se också &lt;sp&gt;ovan&lt;/sp&gt;) = sv. dial.; jfr adj. &lt;i&gt;oförhappad&lt;/i&gt;, 1694, Karl XII m. fl.; till sv. dial. &lt;i&gt;happa sig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;slumpa sig&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hampa sig&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0631" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;oförhappandes&lt;/b&gt;, Karl XII i brev, sannol. då vardagl.; jfr Serenius 1741: &lt;i&gt;ohoppandes&lt;/i&gt; (varom nedan), Lind 1749 o. Möller 1755: oförhappandes med hänv. till &lt;i&gt;oförhoppandes&lt;/i&gt;, Sahlstedt 1773 med hänv. till &lt;i&gt;ohappandes&lt;/i&gt;, Weste 1867: '&lt;i&gt;oförho'ppandes&lt;/i&gt; (fam. &lt;i&gt;oförhappandes&lt;/i&gt;) . . se &lt;i&gt;oförmodligen&lt;/i&gt;', Dalin 1853: &lt;i&gt;oförhappandes&lt;/i&gt; med hänv. till &lt;i&gt;oförmodadt&lt;/i&gt;; i litter. vanligt först o. 1850. Väl i anslutning till &lt;i&gt;oförmodat&lt;/i&gt; o. möjl. det ovan nämnda &lt;i&gt;ohoppandes&lt;/i&gt; (efter ty. &lt;i&gt;unverhofft&lt;/i&gt;?) o. d. ombildat av äldre &lt;i&gt;ohappandes&lt;/i&gt;, t. ex. Schroders Gom. 1639 (1640; jämte &lt;i&gt;ohoppandes&lt;/i&gt;), Spegel 1685 (se också &lt;sp&gt;ovan&lt;/sp&gt;) = sv. dial.; jfr adj. &lt;i&gt;oförhappad&lt;/i&gt;, 1694, Karl XII m. fl.; till sv. dial. &lt;i&gt;happa sig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;slumpa sig&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hampa sig&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ul" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ul..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ul..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ul&lt;/b&gt;, sv. dial., härsken, ankommen, skämd = ä. nsv. (enstaka), Lindestolpe 1718: 'uhlt och rutit kött', no. &lt;i&gt;ul&lt;/i&gt; ds.; jämte sv. dial., no. &lt;i&gt;ulen&lt;/i&gt; o. sv. dial., ä. nsv., no. &lt;i&gt;ulna&lt;/i&gt;, härskna o. d. (vilket verb dock även kunde utgå från det besl. isl. &lt;i&gt;ul(d)na&lt;/i&gt; till nisl. &lt;i&gt;úldinn&lt;/i&gt;, da. dial., &lt;i&gt;ullen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;olden&lt;/i&gt;); jfr f. ö. med &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-avledning: no. &lt;i&gt;ulma&lt;/i&gt;, bliva ankommen, skämd, öfris. &lt;i&gt;ulmen&lt;/i&gt;, ruttna m. m., da. dial. &lt;i&gt;olm&lt;/i&gt;, murken, möglig, lty. &lt;i&gt;olm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ulm&lt;/i&gt;, murkenhet i träd, mlty. &lt;i&gt;ulmich&lt;/i&gt;, murken, ankommen, mhty. &lt;i&gt;ulmec&lt;/i&gt;. Väl besl. med litau. &lt;i&gt;el̃mės&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;almens&lt;/i&gt;, vätska från lik, sanskr. &lt;i&gt;āla-&lt;/i&gt;, gift, osv., samt med ie. &lt;i&gt;g-&lt;/i&gt;utvidgning de under &lt;sp&gt;ulk&lt;/sp&gt; anförda orden; se Lidén Stud. s. 29 f. Mycket osäkert är däremot, om, såsom stundom förmodats, även lat. &lt;i&gt;ulcus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;) o. grek. &lt;i&gt;(h)élkos&lt;/i&gt;, (i sht) ettrig svulst o. d., böra anses som rotbesläktade." />
        <feat att="faksimilID" val="1144" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ul&lt;/b&gt;, sv. dial., härsken, ankommen, skämd = ä. nsv. (enstaka), Lindestolpe 1718: 'uhlt och rutit kött', no. &lt;i&gt;ul&lt;/i&gt; ds.; jämte sv. dial., no. &lt;i&gt;ulen&lt;/i&gt; o. sv. dial., ä. nsv., no. &lt;i&gt;ulna&lt;/i&gt;, härskna o. d. (vilket verb dock även kunde utgå från det besl. isl. &lt;i&gt;ul(d)na&lt;/i&gt; till nisl. &lt;i&gt;úldinn&lt;/i&gt;, da. dial., &lt;i&gt;ullen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;olden&lt;/i&gt;); jfr f. ö. med &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-avledning: no. &lt;i&gt;ulma&lt;/i&gt;, bliva ankommen, skämd, öfris. &lt;i&gt;ulmen&lt;/i&gt;, ruttna m. m., da. dial. &lt;i&gt;olm&lt;/i&gt;, murken, möglig, lty. &lt;i&gt;olm&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ulm&lt;/i&gt;, murkenhet i träd, mlty. &lt;i&gt;ulmich&lt;/i&gt;, murken, ankommen, mhty. &lt;i&gt;ulmec&lt;/i&gt;. Väl besl. med litau. &lt;i&gt;el̃mės&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;almens&lt;/i&gt;, vätska från lik, sanskr. &lt;i&gt;āla-&lt;/i&gt;, gift, osv., samt med ie. &lt;i&gt;g-&lt;/i&gt;utvidgning de under &lt;sp&gt;ulk&lt;/sp&gt; anförda orden; se Lidén Stud. s. 29 f. Mycket osäkert är däremot, om, såsom stundom förmodats, även lat. &lt;i&gt;ulcus&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-eris&lt;/i&gt;) o. grek. &lt;i&gt;(h)élkos&lt;/i&gt;, (i sht) ettrig svulst o. d., böra anses som rotbesläktade." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inpyrd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inpyrd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inpyrd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inpyrd&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;pyra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inpyrd&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;pyra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="pyra" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="berama" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--berama..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--berama..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;berama&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;beram(m)a&lt;/i&gt;, hava till mål, bestämma, berama = da. &lt;i&gt;beramme&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;berâmen&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;anberaumen&lt;/i&gt; med dunkelt &lt;i&gt;au&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;râmen&lt;/i&gt;, sträva till, träffa, varav fsv. &lt;i&gt;rama&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;ramma&lt;/sp&gt; 2 (i betyd. 'gripa byte'); se f. ö. d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;berama&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;beram(m)a&lt;/i&gt;, hava till mål, bestämma, berama = da. &lt;i&gt;beramme&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;berâmen&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;anberaumen&lt;/i&gt; med dunkelt &lt;i&gt;au&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;râmen&lt;/i&gt;, sträva till, träffa, varav fsv. &lt;i&gt;rama&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;ramma&lt;/sp&gt; 2 (i betyd. 'gripa byte'); se f. ö. d. o." />
        <feat att="see" val="ramma" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">beram(m)a</orth>
            <note>hava till mål, bestämma</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">beramme</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">berâmen</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Berber" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Berber..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Berber..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Berber&lt;/b&gt;, folkslagsnamn, se &lt;sp&gt;barbar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Berber&lt;/b&gt;, folkslagsnamn, se &lt;sp&gt;barbar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="barbar" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="benved" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--benved..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--benved..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;benved&lt;/b&gt;, namn på t. ex. Lonicera xylosteum, även: svensk b. 1683, Evonymus europæus 1751, Cornus sanguinea 1640 = da. = isl. &lt;i&gt;beinviðr&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;beinholz&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;xylósteon&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;xýlon&lt;/i&gt;, trä (jfr sv. &lt;sp&gt;xylograf&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;ostéon&lt;/i&gt;, ben (jfr sv. &lt;sp&gt;osteologi&lt;/sp&gt;); efter det hårda träet." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;benved&lt;/b&gt;, namn på t. ex. Lonicera xylosteum, även: svensk b. 1683, Evonymus europæus 1751, Cornus sanguinea 1640 = da. = isl. &lt;i&gt;beinviðr&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;beinholz&lt;/i&gt; o. grek. &lt;i&gt;xylósteon&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;xýlon&lt;/i&gt;, trä (jfr sv. &lt;sp&gt;xylograf&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;ostéon&lt;/i&gt;, ben (jfr sv. &lt;sp&gt;osteologi&lt;/sp&gt;); efter det hårda träet." />
        <feat att="see" val="osteologi" />
        <feat att="see" val="xylograf" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">benved</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">beinviðr</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snitsel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snitsel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snitsel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snitsel&lt;/b&gt; (en maträtt), från ty. schnitzel, egentl.: avskuret stycke (kött, frukt m. m.), till schnitz, avskuret stycke; se snits o. jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0899" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snitsel&lt;/b&gt; (en maträtt), från ty. schnitzel, egentl.: avskuret stycke (kött, frukt m. m.), till schnitz, avskuret stycke; se snits o. jfr följ." />
        <feat att="see" val="snitseljakt 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bergamott" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bergamott..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bergamott..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bergamott&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;pergamott&lt;/b&gt;, Rudbeck 1685 (&lt;i&gt;perg-&lt;/i&gt;), motsv. da., eng. &lt;i&gt;bergamot&lt;/i&gt;, ty., fra. &lt;i&gt;bergamotte&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;bergamotta&lt;/i&gt;. Vanligen tolkat som ombildning av ett turkiskt ord med betyd. 'furstepäron' o. innehållande som första led en motsvarighet till sv. lånordet &lt;sp&gt;bej&lt;/sp&gt;, av turk. &lt;i&gt;beg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bäj&lt;/i&gt;, furste, herre o. d. Snarare är dock det turkiska ordet blott en omtydning av ital. &lt;i&gt;bergamotta&lt;/i&gt;, egentl.: (päron) från Bergamo i Lombardiet; jfr t. ex. &lt;sp&gt;astrakan&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bergamott&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;pergamott&lt;/b&gt;, Rudbeck 1685 (&lt;i&gt;perg-&lt;/i&gt;), motsv. da., eng. &lt;i&gt;bergamot&lt;/i&gt;, ty., fra. &lt;i&gt;bergamotte&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;bergamotta&lt;/i&gt;. Vanligen tolkat som ombildning av ett turkiskt ord med betyd. 'furstepäron' o. innehållande som första led en motsvarighet till sv. lånordet &lt;sp&gt;bej&lt;/sp&gt;, av turk. &lt;i&gt;beg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bäj&lt;/i&gt;, furste, herre o. d. Snarare är dock det turkiska ordet blott en omtydning av ital. &lt;i&gt;bergamotta&lt;/i&gt;, egentl.: (päron) från Bergamo i Lombardiet; jfr t. ex. &lt;sp&gt;astrakan&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="astrakan" />
        <feat att="see" val="bej" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inre..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inre&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;indre&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;innri&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;iðri&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;indre&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;innaro&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-iro&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;in(ne)ra&lt;/i&gt;, ej i got. o. fsax.; kompar. till adv. &lt;sp&gt;in&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;inne&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*innaran-&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;innar&lt;/i&gt; osv.) o. möjl. &lt;i&gt;-iran-&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Innerst&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;innarster&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;inderst&lt;/i&gt;, superlativ, bildad på kompar. &lt;i&gt;innar-&lt;/i&gt;; annan bildning: isl. &lt;i&gt;inztr&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inre&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;indre&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;innri&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;iðri&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;indre&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;innaro&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-iro&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;in(ne)ra&lt;/i&gt;, ej i got. o. fsax.; kompar. till adv. &lt;sp&gt;in&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;inne&lt;/i&gt;, germ. &lt;i&gt;*innaran-&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;innar&lt;/i&gt; osv.) o. möjl. &lt;i&gt;-iran-&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Innerst&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;innarster&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;inderst&lt;/i&gt;, superlativ, bildad på kompar. &lt;i&gt;innar-&lt;/i&gt;; annan bildning: isl. &lt;i&gt;inztr&lt;/i&gt; ds." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="berberis" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--berberis..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--berberis..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;berberis&lt;/b&gt;, Rudbeck 1685 = da., ty., span., mlat. = ital. &lt;i&gt;berberi&lt;/i&gt;, möjl. av arabiskt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;berberis&lt;/b&gt;, Rudbeck 1685 = da., ty., span., mlat. = ital. &lt;i&gt;berberi&lt;/i&gt;, möjl. av arabiskt ursprung." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">berberis</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">berberis</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="spa">berberis</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="mlat.">berberi</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE4">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">berberi</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="berg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--berg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--berg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;berg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bærgh&lt;/i&gt; el. (med s. k. brytning av &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;biærgh&lt;/i&gt; (kvar i ortnamn såsom &lt;sp&gt;Bjärby&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Biærghby&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Bjäre&lt;/sp&gt; härad av &lt;i&gt;Biærgha&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Bjärred&lt;/sp&gt; Skåne, av &lt;i&gt;biærget&lt;/i&gt;, best. form) = isl. &lt;i&gt;berg&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bjerg&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;baírg-&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;berg&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;beorh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;beorg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;barrow&lt;/i&gt;, gravkulle), av germ. &lt;i&gt;*berᵹa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*bhergho-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;borg&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o. Jfr &lt;sp&gt;bergslag&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;berg&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bærgh&lt;/i&gt; el. (med s. k. brytning av &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;biærgh&lt;/i&gt; (kvar i ortnamn såsom &lt;sp&gt;Bjärby&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Biærghby&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Bjäre&lt;/sp&gt; härad av &lt;i&gt;Biærgha&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;Bjärred&lt;/sp&gt; Skåne, av &lt;i&gt;biærget&lt;/i&gt;, best. form) = isl. &lt;i&gt;berg&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bjerg&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;baírg-&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;berg&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;beorh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;beorg&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;barrow&lt;/i&gt;, gravkulle), av germ. &lt;i&gt;*berᵹa-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*bhergho-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;borg&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o. Jfr &lt;sp&gt;bergslag&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bergslag" />
        <feat att="see" val="borg" />
        <feat att="see" val="Bjärred" />
        <feat att="see" val="Bjäre" />
        <feat att="see" val="Bjärby" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="berlock" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--berlock..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--berlock..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;berlock&lt;/b&gt;, Dalin o. 1760, jfr ty. &lt;i&gt;berlocke&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;breloque&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;berloque&lt;/i&gt;, möjl. av ljudhärmande ursprung, efter klirret av hängande berlocker, jfr att fra. &lt;i&gt;breloque&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;berloque&lt;/i&gt; även betyder 'trumvirvel'." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;berlock&lt;/b&gt;, Dalin o. 1760, jfr ty. &lt;i&gt;berlocke&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;breloque&lt;/i&gt;, äldre &lt;i&gt;berloque&lt;/i&gt;, möjl. av ljudhärmande ursprung, efter klirret av hängande berlocker, jfr att fra. &lt;i&gt;breloque&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;berloque&lt;/i&gt; även betyder 'trumvirvel'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ule" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ule..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ule..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ule&lt;/b&gt; (träsk), fsv. Ula, väl från lapskan." />
        <feat att="faksimilID" val="1144" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ule&lt;/b&gt; (träsk), fsv. Ula, väl från lapskan." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Ula</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bergkvara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bergkvara..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bergkvara..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bergkvara&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Vara&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bergkvara&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Vara&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Vara" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="inrita sig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--inrita sig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--inrita sig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;inrita sig&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;inritas&lt;/i&gt; 1637, &lt;i&gt;inritar&lt;/i&gt; ds. Spegel 1685, från mlty. &lt;i&gt;inrîten&lt;/i&gt; intrans, ds. = ty. &lt;i&gt;einreissen&lt;/i&gt; intrans., förr även med &lt;i&gt;sich&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;rîten&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;reissen&lt;/i&gt;, rycka sönder, slita isär (se &lt;sp&gt;rita&lt;/sp&gt;); dock med något dunkel betyd.-utveckl. Ordet blev i sv. efter en tid reflexivt, kanske i anslutning till &lt;sp&gt;inrota sig&lt;/sp&gt;, som dock även självt tidigast har formen &lt;i&gt;inrotas&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0362" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;inrita sig&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;inritas&lt;/i&gt; 1637, &lt;i&gt;inritar&lt;/i&gt; ds. Spegel 1685, från mlty. &lt;i&gt;inrîten&lt;/i&gt; intrans, ds. = ty. &lt;i&gt;einreissen&lt;/i&gt; intrans., förr även med &lt;i&gt;sich&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;rîten&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;reissen&lt;/i&gt;, rycka sönder, slita isär (se &lt;sp&gt;rita&lt;/sp&gt;); dock med något dunkel betyd.-utveckl. Ordet blev i sv. efter en tid reflexivt, kanske i anslutning till &lt;sp&gt;inrota sig&lt;/sp&gt;, som dock även självt tidigast har formen &lt;i&gt;inrotas&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ulan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ulan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ulan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ulan&lt;/b&gt; = ty., från polska &lt;i&gt;ulan&lt;/i&gt;, av tatariskt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="1144" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ulan&lt;/b&gt; = ty., från polska &lt;i&gt;ulan&lt;/i&gt;, av tatariskt ursprung." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">ulan</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="polska">ulan</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belamra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belamra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belamra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;belamra&lt;/b&gt;, o. 1700, från lty. &lt;i&gt;belammern&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;belemmern&lt;/i&gt; (= ty.), varav da. &lt;i&gt;belemre&lt;/i&gt;; avledn. av ett ord motsv. ä. holl. &lt;i&gt;lammer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lemmer&lt;/i&gt;, det som hindrar el. besvärar, jfr ryska &lt;i&gt;lom&lt;/i&gt;, samling sönderbrutna saker, sannol. besl. med adj. &lt;sp&gt;lam&lt;/sp&gt;, se d. o. Jfr Tamm Etym. ordb." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;belamra&lt;/b&gt;, o. 1700, från lty. &lt;i&gt;belammern&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;belemmern&lt;/i&gt; (= ty.), varav da. &lt;i&gt;belemre&lt;/i&gt;; avledn. av ett ord motsv. ä. holl. &lt;i&gt;lammer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lemmer&lt;/i&gt;, det som hindrar el. besvärar, jfr ryska &lt;i&gt;lom&lt;/i&gt;, samling sönderbrutna saker, sannol. besl. med adj. &lt;sp&gt;lam&lt;/sp&gt;, se d. o. Jfr Tamm Etym. ordb." />
        <feat att="see" val="lam" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">belammern</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belanga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belanga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belanga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;belanga&lt;/b&gt;, i modern anv. 1530-t. = ä. da. &lt;i&gt;belange&lt;/i&gt;, från mlty. o. ty. &lt;i&gt;belangen&lt;/i&gt;; egentl.: sträcka sig o. nå fram till (såsom bl. a. i ä. nsv.); se &lt;sp&gt;langa&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;anbelanga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;anlanga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;belanga&lt;/b&gt;, i modern anv. 1530-t. = ä. da. &lt;i&gt;belange&lt;/i&gt;, från mlty. o. ty. &lt;i&gt;belangen&lt;/i&gt;; egentl.: sträcka sig o. nå fram till (såsom bl. a. i ä. nsv.); se &lt;sp&gt;langa&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;anbelanga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;anlanga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="anbelanga" />
        <feat att="see" val="anlanga" />
        <feat att="see" val="langa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belacka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belacka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belacka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;belacka&lt;/b&gt;, 1527 = ä. da. &lt;i&gt;belakke&lt;/i&gt;, av ett lty. ord = holl. &lt;i&gt;belakken&lt;/i&gt;: jfr &lt;sp&gt;lack 1&lt;/sp&gt; (i &lt;i&gt;lack&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lyte&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;elak&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;belacka&lt;/b&gt;, 1527 = ä. da. &lt;i&gt;belakke&lt;/i&gt;, av ett lty. ord = holl. &lt;i&gt;belakken&lt;/i&gt;: jfr &lt;sp&gt;lack 1&lt;/sp&gt; (i &lt;i&gt;lack&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;lyte&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;elak&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="elak" />
        <feat att="see" val="lack 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="ä. da.">belakke</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="holl">belakken</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belladonna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belladonna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belladonna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;belladonna&lt;/b&gt;, ital., av &lt;i&gt;bella donna&lt;/i&gt;, skön dam, en betydelse, som även tillkommer vissa andra växtnamn; jfr &lt;sp&gt;belvedär&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dam&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;belladonna&lt;/b&gt;, ital., av &lt;i&gt;bella donna&lt;/i&gt;, skön dam, en betydelse, som även tillkommer vissa andra växtnamn; jfr &lt;sp&gt;belvedär&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dam&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="belvedär" />
        <feat att="see" val="dam" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ull" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ull..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ull..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ull&lt;/b&gt; = fsv., isl., no. = da. &lt;i&gt;uld&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wulla&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wulle&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wolla&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wolle&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wull&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wool&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;wullō&lt;/i&gt; = ie. *&lt;i&gt;u̯l̥nā&lt;/i&gt;, ett allmänt ie. ord, motsv. (delvis med något växlande grundformer) sanskr. &lt;i&gt;ūrṇā&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;lāna&lt;/i&gt; (: &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt; = &lt;i&gt;grānum&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;korn&lt;/sp&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;lanolin&lt;/sp&gt;), fslav. &lt;i&gt;vlŭna&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;vìlna&lt;/i&gt;, jfr mir. &lt;i&gt;oland&lt;/i&gt;, kymr. &lt;i&gt;gwlan&lt;/i&gt; (se flanell), ävensom väl grek. &lt;i&gt;lē̃nos&lt;/i&gt; n. Snarast rotbesl. med lat. &lt;i&gt;vellus&lt;/i&gt; n., fårskinn med ullen på, avriven ull, lat. &lt;i&gt;vellere&lt;/i&gt;, slita; alltså egentl.: det avrivna, med syftning på det gamla tillvägagångssättet av att ej klippa utan avslita ullen (såsom ännu på Island o. Färöarna), jfr betyd.-analogier under &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ragg&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;. — Ordet brukas i många dial. endast om den ull som klippes om hösten; om vårull: &lt;i&gt;löe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lödja&lt;/i&gt; osv. (se lödja). — Härtill bl. a. sammans. sv. dial. &lt;i&gt;ullfät(t)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-fät(t)e&lt;/i&gt; m., ulltapp, fsv. &lt;i&gt;ullafætter&lt;/i&gt;, ullpäls = da. &lt;i&gt;ulfæt&lt;/i&gt;, mholl. &lt;i&gt;vacht&lt;/i&gt; f., av germ. *&lt;i&gt;fahti-&lt;/i&gt;, besl. med grek. &lt;i&gt;pókos&lt;/i&gt;, ull, &lt;i&gt;pékos&lt;/i&gt;, päls, osv., se f. ö. &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;faxe&lt;/sp&gt; o. Olson Appell, sbst. s. 328. — Grek. har i stället &lt;i&gt;érion&lt;/i&gt;, homer. &lt;i&gt;eĩros&lt;/i&gt; n. (jfr under sbst. &lt;sp&gt;vara&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1144" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ull&lt;/b&gt; = fsv., isl., no. = da. &lt;i&gt;uld&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wulla&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;wulle&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wolla&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wolle&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wull&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wool&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;wullō&lt;/i&gt; = ie. *&lt;i&gt;u̯l̥nā&lt;/i&gt;, ett allmänt ie. ord, motsv. (delvis med något växlande grundformer) sanskr. &lt;i&gt;ūrṇā&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;lāna&lt;/i&gt; (: &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt; = &lt;i&gt;grānum&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;korn&lt;/sp&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;lanolin&lt;/sp&gt;), fslav. &lt;i&gt;vlŭna&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;vìlna&lt;/i&gt;, jfr mir. &lt;i&gt;oland&lt;/i&gt;, kymr. &lt;i&gt;gwlan&lt;/i&gt; (se flanell), ävensom väl grek. &lt;i&gt;lē̃nos&lt;/i&gt; n. Snarast rotbesl. med lat. &lt;i&gt;vellus&lt;/i&gt; n., fårskinn med ullen på, avriven ull, lat. &lt;i&gt;vellere&lt;/i&gt;, slita; alltså egentl.: det avrivna, med syftning på det gamla tillvägagångssättet av att ej klippa utan avslita ullen (såsom ännu på Island o. Färöarna), jfr betyd.-analogier under &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ragg&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;. — Ordet brukas i många dial. endast om den ull som klippes om hösten; om vårull: &lt;i&gt;löe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;lödja&lt;/i&gt; osv. (se lödja). — Härtill bl. a. sammans. sv. dial. &lt;i&gt;ullfät(t)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-fät(t)e&lt;/i&gt; m., ulltapp, fsv. &lt;i&gt;ullafætter&lt;/i&gt;, ullpäls = da. &lt;i&gt;ulfæt&lt;/i&gt;, mholl. &lt;i&gt;vacht&lt;/i&gt; f., av germ. *&lt;i&gt;fahti-&lt;/i&gt;, besl. med grek. &lt;i&gt;pókos&lt;/i&gt;, ull, &lt;i&gt;pékos&lt;/i&gt;, päls, osv., se f. ö. &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;faxe&lt;/sp&gt; o. Olson Appell, sbst. s. 328. — Grek. har i stället &lt;i&gt;érion&lt;/i&gt;, homer. &lt;i&gt;eĩros&lt;/i&gt; n. (jfr under sbst. &lt;sp&gt;vara&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belemnit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belemnit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belemnit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;belemnit&lt;/b&gt;, av nylat. &lt;i&gt;belemnites&lt;/i&gt;, bildat till grek. &lt;i&gt;bélemnon&lt;/i&gt;, pil, vigg (till &lt;i&gt;bélos&lt;/i&gt; ds., av osäker härledning)." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;belemnit&lt;/b&gt;, av nylat. &lt;i&gt;belemnites&lt;/i&gt;, bildat till grek. &lt;i&gt;bélemnon&lt;/i&gt;, pil, vigg (till &lt;i&gt;bélos&lt;/i&gt; ds., av osäker härledning)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nylat">belemnites</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belger" />
          <feat att="writtenForm" val="belgier 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belger..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belger..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;belg(i)er&lt;/b&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;belgier&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;belga&lt;/i&gt;, ett keltogerm. ord, väl till fir. &lt;i&gt;bolgaim&lt;/i&gt;, sväller, o. germ. &lt;i&gt;*belgan&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;belg(i)er&lt;/b&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;belgier&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;belga&lt;/i&gt;, ett keltogerm. ord, väl till fir. &lt;i&gt;bolgaim&lt;/i&gt;, sväller, o. germ. &lt;i&gt;*belgan&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="bälg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="beläte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--beläte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--beläte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;beläte&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bilǣte, belǣte&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;bilǽti&lt;/i&gt; folketymologiska ombildningar av fsax. &lt;i&gt;biliði&lt;/i&gt; (el. någon yngre form därav), bild, varav även ä. da. &lt;i&gt;belede&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;billede&lt;/i&gt;), motsv. fhty. &lt;i&gt;bilidi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bild&lt;/i&gt;), alltså etymologiskt identiskt med det likaledes lånade &lt;sp&gt;bild&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;beläte&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bilǣte, belǣte&lt;/i&gt;, jämte isl. &lt;i&gt;bilǽti&lt;/i&gt; folketymologiska ombildningar av fsax. &lt;i&gt;biliði&lt;/i&gt; (el. någon yngre form därav), bild, varav även ä. da. &lt;i&gt;belede&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;billede&lt;/i&gt;), motsv. fhty. &lt;i&gt;bilidi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bild&lt;/i&gt;), alltså etymologiskt identiskt med det likaledes lånade &lt;sp&gt;bild&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o." />
        <feat att="see" val="bild" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ben" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ben..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ben..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ben&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;bein&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ben&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ben&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;bein&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bán&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bone&lt;/i&gt;); urspr. blott i betyd. benpipa o. d.; betyd. 'lem som användes vid gående' är ordet främmande för västra Norden o. England. Av omtvistad härledning; möjl. till ett adj. motsv. isl. &lt;i&gt;beinn&lt;/i&gt;, rak (se &lt;sp&gt;bena&lt;/sp&gt;, sbst. o. vb), i vilket fall ordet urspr. begagnats om de raka benpiporna i de nedre extremiteterna. — Från en motsatt betyd. 'böjd' utgå kroppsdelsbeteckningarna &lt;sp&gt;lår&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lägg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skänk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skänkel&lt;/sp&gt; o. sannol. vad. — &lt;sp&gt;Taga el. lägga benen på nacken (el. ryggen)&lt;/sp&gt;, Gustaf III (1783), motsv. i da., jfr fra. &lt;i&gt;prendre les jambes à son cou&lt;/i&gt;. — Om adj. på &lt;sp&gt;-bent&lt;/sp&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;bredbent&lt;/sp&gt; o. d., under &lt;sp&gt;hylt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ben&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;bein&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ben&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ben&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;bein&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bán&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bone&lt;/i&gt;); urspr. blott i betyd. benpipa o. d.; betyd. 'lem som användes vid gående' är ordet främmande för västra Norden o. England. Av omtvistad härledning; möjl. till ett adj. motsv. isl. &lt;i&gt;beinn&lt;/i&gt;, rak (se &lt;sp&gt;bena&lt;/sp&gt;, sbst. o. vb), i vilket fall ordet urspr. begagnats om de raka benpiporna i de nedre extremiteterna. — Från en motsatt betyd. 'böjd' utgå kroppsdelsbeteckningarna &lt;sp&gt;lår&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lägg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skänk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skänkel&lt;/sp&gt; o. sannol. vad. — &lt;sp&gt;Taga el. lägga benen på nacken (el. ryggen)&lt;/sp&gt;, Gustaf III (1783), motsv. i da., jfr fra. &lt;i&gt;prendre les jambes à son cou&lt;/i&gt;. — Om adj. på &lt;sp&gt;-bent&lt;/sp&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;bredbent&lt;/sp&gt; o. d., under &lt;sp&gt;hylt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="hylt" />
        <feat att="see" val="bredbent" />
        <feat att="see" val="-bent" />
        <feat att="see"
        val="Taga el. lägga benen på nacken (el. ryggen)" />
        <feat att="see" val="lår" />
        <feat att="see" val="lägg" />
        <feat att="see" val="skänk" />
        <feat att="see" val="skänkel" />
        <feat att="see" val="bena" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="belvedär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--belvedär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--belvedär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;belvedär&lt;/b&gt;, ytterst av ital. &lt;i&gt;belvedere&lt;/i&gt;, av adj. &lt;i&gt;bello&lt;/i&gt;, vacker, och den substantiverade infin. &lt;i&gt;vedere&lt;/i&gt;, se, av lat. &lt;i&gt;bellus&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vidēre&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;veta&lt;/sp&gt; o. lånordet &lt;sp&gt;vy&lt;/sp&gt;); alltså: vacker utsikt." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;belvedär&lt;/b&gt;, ytterst av ital. &lt;i&gt;belvedere&lt;/i&gt;, av adj. &lt;i&gt;bello&lt;/i&gt;, vacker, och den substantiverade infin. &lt;i&gt;vedere&lt;/i&gt;, se, av lat. &lt;i&gt;bellus&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vidēre&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;veta&lt;/sp&gt; o. lånordet &lt;sp&gt;vy&lt;/sp&gt;); alltså: vacker utsikt." />
        <feat att="see" val="vy" />
        <feat att="see" val="veta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ulk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ulk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ulk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ulk&lt;/b&gt;, egentl. väst- o. sydsvenskt ord, Cottus scorpius, rötsimpa; Lophus piscatorius (även: &lt;i&gt;havspadda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;paddefisk&lt;/i&gt;) m. fl. fiskar, Oedman Boh.-l.: &lt;i&gt;vlcker&lt;/i&gt; = no., da. dial. &lt;i&gt;ulk&lt;/i&gt;, Cottus, i da. också om Lophius; jfr ty. &lt;i&gt;ulker&lt;/i&gt; Cottus; egentl.: padda, paddfisk (efter det stora gapet o. huvudet; jfr ovan) o. sammanhängande med lty. &lt;i&gt;ulk&lt;/i&gt;, padda, no. &lt;i&gt;ulka&lt;/i&gt; ds. (paralleller se under &lt;sp&gt;kvabba&lt;/sp&gt;); av samma stam som no. &lt;i&gt;ulka&lt;/i&gt;, slem, sv. dial. &lt;i&gt;ulken&lt;/i&gt;, multnad, osv.; alltså efter den slemmiga huden; till ett germ. *&lt;i&gt;ulk-&lt;/i&gt;, fuktig = ie. *&lt;i&gt;l̥go-&lt;/i&gt;; se närmare under &lt;sp&gt;lake&lt;/sp&gt; samt förf. Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 92 (ävensom Lidén Stud. s. 29: sanskr. &lt;i&gt;r̥jīṣá-&lt;/i&gt;, klibbig, glatt; dock osäkert); se f. ö. under &lt;sp&gt;ul&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1144" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ulk&lt;/b&gt;, egentl. väst- o. sydsvenskt ord, Cottus scorpius, rötsimpa; Lophus piscatorius (även: &lt;i&gt;havspadda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;paddefisk&lt;/i&gt;) m. fl. fiskar, Oedman Boh.-l.: &lt;i&gt;vlcker&lt;/i&gt; = no., da. dial. &lt;i&gt;ulk&lt;/i&gt;, Cottus, i da. också om Lophius; jfr ty. &lt;i&gt;ulker&lt;/i&gt; Cottus; egentl.: padda, paddfisk (efter det stora gapet o. huvudet; jfr ovan) o. sammanhängande med lty. &lt;i&gt;ulk&lt;/i&gt;, padda, no. &lt;i&gt;ulka&lt;/i&gt; ds. (paralleller se under &lt;sp&gt;kvabba&lt;/sp&gt;); av samma stam som no. &lt;i&gt;ulka&lt;/i&gt;, slem, sv. dial. &lt;i&gt;ulken&lt;/i&gt;, multnad, osv.; alltså efter den slemmiga huden; till ett germ. *&lt;i&gt;ulk-&lt;/i&gt;, fuktig = ie. *&lt;i&gt;l̥go-&lt;/i&gt;; se närmare under &lt;sp&gt;lake&lt;/sp&gt; samt förf. Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 92 (ävensom Lidén Stud. s. 29: sanskr. &lt;i&gt;r̥jīṣá-&lt;/i&gt;, klibbig, glatt; dock osäkert); se f. ö. under &lt;sp&gt;ul&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="benrangel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--benrangel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--benrangel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;benrangel&lt;/b&gt;, Lex. Linc. 1640: &lt;i&gt;benerangel&lt;/i&gt;, jfr no. &lt;i&gt;beinrangl&lt;/i&gt;, av sv. o. no. dial. &lt;i&gt;rangla&lt;/i&gt;, vackla, ragla (se &lt;sp&gt;rangla&lt;/sp&gt;); den äldre formen &lt;i&gt;benragel&lt;/i&gt;, t. ex. Rudbeck 1679, hör till &lt;sp&gt;ragla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;benrangel&lt;/b&gt;, Lex. Linc. 1640: &lt;i&gt;benerangel&lt;/i&gt;, jfr no. &lt;i&gt;beinrangl&lt;/i&gt;, av sv. o. no. dial. &lt;i&gt;rangla&lt;/i&gt;, vackla, ragla (se &lt;sp&gt;rangla&lt;/sp&gt;); den äldre formen &lt;i&gt;benragel&lt;/i&gt;, t. ex. Rudbeck 1679, hör till &lt;sp&gt;ragla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ragla" />
        <feat att="see" val="rangla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bensin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bensin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bensin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bensin&lt;/b&gt;, Berzelius 1835 i betyd. 'bensol', Cleve 1883 i betyd. 'bensin', jfr fra. &lt;i&gt;benzine&lt;/i&gt;, ung o. på lärd väg uppkommen avledn. av &lt;i&gt;benzoe&lt;/i&gt; (sv. lånordet &lt;sp&gt;bensoe&lt;/sp&gt;), av arabiskt ursprung. En annan från vetenskapsmännen härrörande bildning till samma ord är &lt;sp&gt;bensol&lt;/sp&gt;, 1843, bildat av tysken Liebig 1834." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bensin&lt;/b&gt;, Berzelius 1835 i betyd. 'bensol', Cleve 1883 i betyd. 'bensin', jfr fra. &lt;i&gt;benzine&lt;/i&gt;, ung o. på lärd väg uppkommen avledn. av &lt;i&gt;benzoe&lt;/i&gt; (sv. lånordet &lt;sp&gt;bensoe&lt;/sp&gt;), av arabiskt ursprung. En annan från vetenskapsmännen härrörande bildning till samma ord är &lt;sp&gt;bensol&lt;/sp&gt;, 1843, bildat av tysken Liebig 1834." />
        <feat att="see" val="bensol" />
        <feat att="see" val="bensoe" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bena" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bena..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bena..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bena&lt;/b&gt;, sbst. (Sahlstedt 1773) o. vb. (1587), båda avledn. av ett adj., motsv. isl. &lt;i&gt;beinn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ben&lt;/i&gt;, rak, av obekant ursprung; jfr fsv. &lt;i&gt;afbēna&lt;/i&gt;, plocka bort fiskar, som fastnat i nätet." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bena&lt;/b&gt;, sbst. (Sahlstedt 1773) o. vb. (1587), båda avledn. av ett adj., motsv. isl. &lt;i&gt;beinn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ben&lt;/i&gt;, rak, av obekant ursprung; jfr fsv. &lt;i&gt;afbēna&lt;/i&gt;, plocka bort fiskar, som fastnat i nätet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bengt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bengt..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bengt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bengt&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Bænkt&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;Bændict&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;Benedictus&lt;/i&gt;, egentl.: den välsignade." />
        <feat att="faksimilID" val="0125" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bengt&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Bænkt&lt;/i&gt;, av äldre &lt;i&gt;Bændict&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;Benedictus&lt;/i&gt;, egentl.: den välsignade." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Bænkt</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Bændict</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">Benedictus</orth>
            <note>den välsignade</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Behm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Behm..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Behm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Behm&lt;/b&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;bömare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Behm&lt;/b&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;bömare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bömare" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="umgås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--umgås..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--umgås..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;umgås&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;umgās&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-gangas&lt;/i&gt;, redan i fsv. även i betyd.: umgås med planer på, till &lt;i&gt;umgā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ganga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ganga um&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;umganga&lt;/i&gt;; egentl.: gå omkring, varav: vandra, vistas, vistas tillsammans (med), ävensom: hava att göra el. skaffa (med), sysselsätta sig (med). Se f. ö. &lt;sp&gt;umgänge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;umgås&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;umgās&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-gangas&lt;/i&gt;, redan i fsv. även i betyd.: umgås med planer på, till &lt;i&gt;umgā&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ganga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ganga um&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;umganga&lt;/i&gt;; egentl.: gå omkring, varav: vandra, vistas, vistas tillsammans (med), ävensom: hava att göra el. skaffa (med), sysselsätta sig (med). Se f. ö. &lt;sp&gt;umgänge&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="begära" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--begära..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--begära..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;begära&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;begæra&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;begeren&lt;/i&gt;, till fsax., fhty. &lt;i&gt;gerôn&lt;/i&gt;, åstunda (se &lt;sp&gt;gärna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;begära&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;begæra&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;begeren&lt;/i&gt;, till fsax., fhty. &lt;i&gt;gerôn&lt;/i&gt;, åstunda (se &lt;sp&gt;gärna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="gärna" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">begæra</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="mlty.">begeren</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="fsax">gerôn</orth>
            <note>åstunda</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="fhty">gerôn</orth>
            <note>åstunda</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="behaga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--behaga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--behaga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;behaga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;behagha&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;behage&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;behagen&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;bihagôn&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;behagen&lt;/i&gt;; jfr det inhemska fsv. &lt;i&gt;hagha&lt;/i&gt;, vara lämplig, fsv. &lt;i&gt;hagher&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hagr&lt;/i&gt;, skicklig, konstfärdig, isl. &lt;i&gt;hagr&lt;/i&gt;, förmögenhetsvillkor m. m. (jfr &lt;sp&gt;bohag&lt;/sp&gt;), i avljudsförh. till stammen, germ. &lt;i&gt;*hōᵹ-&lt;/i&gt;, i &lt;sp&gt;höger&lt;/sp&gt;; se d. o. ävensom &lt;sp&gt;hejd, hyende&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;misshag&lt;/sp&gt; (under &lt;sp&gt;miss-&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;behaga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;behagha&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;behage&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;behagen&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;bihagôn&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;behagen&lt;/i&gt;; jfr det inhemska fsv. &lt;i&gt;hagha&lt;/i&gt;, vara lämplig, fsv. &lt;i&gt;hagher&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;hagr&lt;/i&gt;, skicklig, konstfärdig, isl. &lt;i&gt;hagr&lt;/i&gt;, förmögenhetsvillkor m. m. (jfr &lt;sp&gt;bohag&lt;/sp&gt;), i avljudsförh. till stammen, germ. &lt;i&gt;*hōᵹ-&lt;/i&gt;, i &lt;sp&gt;höger&lt;/sp&gt;; se d. o. ävensom &lt;sp&gt;hejd, hyende&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;misshag&lt;/sp&gt; (under &lt;sp&gt;miss-&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="miss-" />
        <feat att="see" val="misshag" />
        <feat att="see" val="hejd" />
        <feat att="see" val="hyende" />
        <feat att="see" val="höger" />
        <feat att="see" val="bohag" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">behagha</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">behage</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">behagen</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="fsax">bihagôn</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bekajad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bekajad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bekajad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bekajad&lt;/b&gt;, egentl. part. perf. av &lt;i&gt;bekaja&lt;/i&gt;, äldst: insnärja o. d. (t. ex. NT 1526); sannol. lån av ett ej uppvisat mlty. verb, motsv. holl. &lt;i&gt;bekaaien&lt;/i&gt; (part. perf. &lt;i&gt;bekaaid&lt;/i&gt;), som till betyd. delvis överensstämmer med sv.; möjl. ytterst en avledn. av &lt;sp&gt;kaj&lt;/sp&gt; (jfr ostfris, &lt;i&gt;kāijen&lt;/i&gt;, sluta till, dämma)." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bekajad&lt;/b&gt;, egentl. part. perf. av &lt;i&gt;bekaja&lt;/i&gt;, äldst: insnärja o. d. (t. ex. NT 1526); sannol. lån av ett ej uppvisat mlty. verb, motsv. holl. &lt;i&gt;bekaaien&lt;/i&gt; (part. perf. &lt;i&gt;bekaaid&lt;/i&gt;), som till betyd. delvis överensstämmer med sv.; möjl. ytterst en avledn. av &lt;sp&gt;kaj&lt;/sp&gt; (jfr ostfris, &lt;i&gt;kāijen&lt;/i&gt;, sluta till, dämma)." />
        <feat att="see" val="kaj" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bekant" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bekant..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bekant..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bekant&lt;/b&gt;, o. 1600, från mlty. &lt;i&gt;bekant&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;bekannt&lt;/i&gt;, part. perf. till &lt;i&gt;bekennen&lt;/i&gt; (sv. lånordet &lt;sp&gt;bekänna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bekant&lt;/b&gt;, o. 1600, från mlty. &lt;i&gt;bekant&lt;/i&gt; el. ty. &lt;i&gt;bekannt&lt;/i&gt;, part. perf. till &lt;i&gt;bekennen&lt;/i&gt; (sv. lånordet &lt;sp&gt;bekänna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="bekänna" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">bekant</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">bekannt</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="behändig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--behändig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--behändig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;behändig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;behændogher&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;behændig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;behendich&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;behendec&lt;/i&gt;, avledn. av mlty., mhty., ty. &lt;i&gt;behende&lt;/i&gt; (varav ä. sv. &lt;i&gt;behänd&lt;/i&gt;), vilket enl. somliga utgått från lty. adv. &lt;i&gt;behende&lt;/i&gt;, egentl. 'till hands' (av &lt;i&gt;bi&lt;/i&gt;, vid, o. en kasusform av &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;), men enl. andra är ett germ. adj. &lt;i&gt;*bihanþia-&lt;/i&gt;, besl. med isl. &lt;i&gt;hannarr&lt;/i&gt;, flink, händig (av germ. &lt;i&gt;*hanþara-&lt;/i&gt;), möjl. vbaladj. till germ. &lt;i&gt;*hinþan&lt;/i&gt;, gripa (= &lt;sp&gt;hinna&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;). Se f. ö. under &lt;sp&gt;händig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;behändig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;behændogher&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;behændig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;behendich&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;behendec&lt;/i&gt;, avledn. av mlty., mhty., ty. &lt;i&gt;behende&lt;/i&gt; (varav ä. sv. &lt;i&gt;behänd&lt;/i&gt;), vilket enl. somliga utgått från lty. adv. &lt;i&gt;behende&lt;/i&gt;, egentl. 'till hands' (av &lt;i&gt;bi&lt;/i&gt;, vid, o. en kasusform av &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;), men enl. andra är ett germ. adj. &lt;i&gt;*bihanþia-&lt;/i&gt;, besl. med isl. &lt;i&gt;hannarr&lt;/i&gt;, flink, händig (av germ. &lt;i&gt;*hanþara-&lt;/i&gt;), möjl. vbaladj. till germ. &lt;i&gt;*hinþan&lt;/i&gt;, gripa (= &lt;sp&gt;hinna&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;hand&lt;/sp&gt;). Se f. ö. under &lt;sp&gt;händig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="händig" />
        <feat att="see" val="hand" />
        <feat att="see" val="hinna" />
        <feat att="see" val="hand" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">behændogher</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">behændig</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">behendich</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="mhty">behendec</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ume" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ume..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ume..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ume&lt;/b&gt;, stadsn., egentl. namn på Ume-älv (Uman); sannol. lapskt lån från svenskan, till stammen &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;ymr&lt;/i&gt;, larm, osv. (K. B. Wiklund NoB 2: 108), med en i vattendragsnamn vanlig betyd. (se f. ö. &lt;sp&gt;Ymsen&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ume&lt;/b&gt;, stadsn., egentl. namn på Ume-älv (Uman); sannol. lapskt lån från svenskan, till stammen &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;ymr&lt;/i&gt;, larm, osv. (K. B. Wiklund NoB 2: 108), med en i vattendragsnamn vanlig betyd. (se f. ö. &lt;sp&gt;Ymsen&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bekyttad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bekyttad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bekyttad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bekyttad&lt;/b&gt;, 1837, möjl. uppkommet genom sammansmältning av &lt;sp&gt;bekymrad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;betuttad&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;betyttad&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bekyttad&lt;/b&gt;, 1837, möjl. uppkommet genom sammansmältning av &lt;sp&gt;bekymrad&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;betuttad&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;betyttad&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="betuttad" />
        <feat att="see" val="bekymrad" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="insikt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--insikt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--insikt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;insikt&lt;/b&gt;, vanligt först o. 1740 = da. &lt;i&gt;indsigt&lt;/i&gt;,från ty. &lt;i&gt;einsicht&lt;/i&gt;, vbalshst. till &lt;i&gt;einsehen&lt;/i&gt;, inse (se &lt;sp&gt;sikt 1&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;uppsikt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åsikt&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0363" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;insikt&lt;/b&gt;, vanligt först o. 1740 = da. &lt;i&gt;indsigt&lt;/i&gt;,från ty. &lt;i&gt;einsicht&lt;/i&gt;, vbalshst. till &lt;i&gt;einsehen&lt;/i&gt;, inse (se &lt;sp&gt;sikt 1&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;uppsikt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åsikt&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bekväm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bekväm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bekväm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bekväm&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bekvǣmber&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bekvem&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bequême&lt;/i&gt;, sammans. med ett ord motsv. det inhemska fsv. &lt;i&gt;kvǣmber&lt;/i&gt;. lämplig, isl. &lt;i&gt;kvǽmr&lt;/i&gt;, som kan komma (i neutr. &lt;i&gt;kvǽmt&lt;/i&gt;), av urgerm. &lt;i&gt;*kwǣmi(a)-&lt;/i&gt;, som man kan komma till, vbaladj. till &lt;sp&gt;komma&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bekväm&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bekvǣmber&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bekvem&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bequême&lt;/i&gt;, sammans. med ett ord motsv. det inhemska fsv. &lt;i&gt;kvǣmber&lt;/i&gt;. lämplig, isl. &lt;i&gt;kvǽmr&lt;/i&gt;, som kan komma (i neutr. &lt;i&gt;kvǽmt&lt;/i&gt;), av urgerm. &lt;i&gt;*kwǣmi(a)-&lt;/i&gt;, som man kan komma till, vbaladj. till &lt;sp&gt;komma&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="komma" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">bekvǣmber</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bekvem</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">bequême</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bekymra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bekymra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bekymra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bekymra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bekymbra&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bekymre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bekummeren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bekumberen&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;bekümmern&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;kummer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kumber&lt;/i&gt;, nöd, trångmål, ty. &lt;i&gt;kummer&lt;/i&gt;, väl besl. med det inhemska no. &lt;i&gt;kumra seg&lt;/i&gt;, stöna. Med annan betydelseutveckling i holl. &lt;i&gt;kumber&lt;/i&gt;, grus, vartill mlat. &lt;i&gt;combrus&lt;/i&gt;, jordhög m. m. (fra. &lt;i&gt;décombres&lt;/i&gt;, grus). Utomgerm. släktingar äro ej säkert uppvisade (jfr lat. &lt;i&gt;gemo&lt;/i&gt;, stönar, suckar, grek. &lt;i&gt;gémō&lt;/i&gt;, är full el. lastad?)." />
        <feat att="faksimilID" val="0124" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bekymra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bekymbra&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bekymre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bekummeren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bekumberen&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;bekümmern&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;kummer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kumber&lt;/i&gt;, nöd, trångmål, ty. &lt;i&gt;kummer&lt;/i&gt;, väl besl. med det inhemska no. &lt;i&gt;kumra seg&lt;/i&gt;, stöna. Med annan betydelseutveckling i holl. &lt;i&gt;kumber&lt;/i&gt;, grus, vartill mlat. &lt;i&gt;combrus&lt;/i&gt;, jordhög m. m. (fra. &lt;i&gt;décombres&lt;/i&gt;, grus). Utomgerm. släktingar äro ej säkert uppvisade (jfr lat. &lt;i&gt;gemo&lt;/i&gt;, stönar, suckar, grek. &lt;i&gt;gémō&lt;/i&gt;, är full el. lastad?)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">bekymbra</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bekymre</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">bekummeren</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">bekumberen</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ollon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ollon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ollon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ollon&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;aldon&lt;/i&gt;, växlande med fsv. &lt;i&gt;aldin&lt;/i&gt;, ollon = isl. &lt;i&gt;aldin&lt;/i&gt;, i sht ätlig trädfrukt, o. ä. nsv. &lt;i&gt;ållan&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;aallan&lt;/i&gt;, färöiska &lt;i&gt;aldan&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;alda&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*aldan&lt;/i&gt;), fda. &lt;i&gt;aldæn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;olden&lt;/i&gt;, i da. om bok- o. ekollon; till fsv. &lt;i&gt;alda&lt;/i&gt; f., fruktbärande träd. Detta ord är enl. förf. Ark. 7: 7 en substantivering av ett partic. &lt;i&gt;*alða-&lt;/i&gt;, uppvuxen (se &lt;sp&gt;alster&lt;/sp&gt;), medan Falk-Torp under &lt;i&gt;olden&lt;/i&gt; utgå från den även förekommande betyd. 'nära' (alltså: ätlig frukt; jfr &lt;sp&gt;bok&lt;/sp&gt;). Däremot enl. Liden Bland. språkh. bidr. I s. 22 (Göteb. högsk. årsskr. 1904, I) till ie. roten &lt;i&gt;aldh&lt;/i&gt;, t. ex. i grek. växa (som dock ytterst är en utvidgning till &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt;). Enl. sistn. förf. är fsv. &lt;i&gt;alda&lt;/i&gt; den sista kända lämningen av ett urgammalt trädnamn, varur utvecklats betyd. 'tråg' i sv. dial. &lt;i&gt;ålla&lt;/i&gt; osv. (jfr &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt; med liknande  betyd.-utveckling), varemot dock Walde under &lt;i&gt;alvus&lt;/i&gt;; se närmare &lt;sp&gt;lodja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Ålleberg&lt;/sp&gt;. — Avledningen i fsv. &lt;i&gt;aldon&lt;/i&gt; beror sannol. på yngre anslutning till äldre bärnamn på &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;sp&gt;smultron&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;hiupon&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;nypon&lt;/sp&gt;); &lt;i&gt;aldin&lt;/i&gt; utgår från germ. &lt;i&gt;*alðena-&lt;/i&gt; el. möjl. &lt;i&gt;*alðīna&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;aallan&lt;/i&gt; från &lt;i&gt;*alðaua-&lt;/i&gt;. — Andra germ. uttryck för 'ollon' äro: fsv., sv. dial., isl. &lt;i&gt;akarn&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;agern&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ækern&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;acorn&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;ecker&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;akran&lt;/i&gt;, frukt, avkastning, osv. (till &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt;) o. fhty. &lt;i&gt;eihhila&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;eichel&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;ek&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0633" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ollon&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;aldon&lt;/i&gt;, växlande med fsv. &lt;i&gt;aldin&lt;/i&gt;, ollon = isl. &lt;i&gt;aldin&lt;/i&gt;, i sht ätlig trädfrukt, o. ä. nsv. &lt;i&gt;ållan&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;aallan&lt;/i&gt;, färöiska &lt;i&gt;aldan&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;alda&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*aldan&lt;/i&gt;), fda. &lt;i&gt;aldæn&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;olden&lt;/i&gt;, i da. om bok- o. ekollon; till fsv. &lt;i&gt;alda&lt;/i&gt; f., fruktbärande träd. Detta ord är enl. förf. Ark. 7: 7 en substantivering av ett partic. &lt;i&gt;*alða-&lt;/i&gt;, uppvuxen (se &lt;sp&gt;alster&lt;/sp&gt;), medan Falk-Torp under &lt;i&gt;olden&lt;/i&gt; utgå från den även förekommande betyd. 'nära' (alltså: ätlig frukt; jfr &lt;sp&gt;bok&lt;/sp&gt;). Däremot enl. Liden Bland. språkh. bidr. I s. 22 (Göteb. högsk. årsskr. 1904, I) till ie. roten &lt;i&gt;aldh&lt;/i&gt;, t. ex. i grek. växa (som dock ytterst är en utvidgning till &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt;). Enl. sistn. förf. är fsv. &lt;i&gt;alda&lt;/i&gt; den sista kända lämningen av ett urgammalt trädnamn, varur utvecklats betyd. 'tråg' i sv. dial. &lt;i&gt;ålla&lt;/i&gt; osv. (jfr &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt; med liknande  betyd.-utveckling), varemot dock Walde under &lt;i&gt;alvus&lt;/i&gt;; se närmare &lt;sp&gt;lodja&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Ålleberg&lt;/sp&gt;. — Avledningen i fsv. &lt;i&gt;aldon&lt;/i&gt; beror sannol. på yngre anslutning till äldre bärnamn på &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;sp&gt;smultron&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;hiupon&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;nypon&lt;/sp&gt;); &lt;i&gt;aldin&lt;/i&gt; utgår från germ. &lt;i&gt;*alðena-&lt;/i&gt; el. möjl. &lt;i&gt;*alðīna&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;aallan&lt;/i&gt; från &lt;i&gt;*alðaua-&lt;/i&gt;. — Andra germ. uttryck för 'ollon' äro: fsv., sv. dial., isl. &lt;i&gt;akarn&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;agern&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ækern&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;acorn&lt;/i&gt;), ty. &lt;i&gt;ecker&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;akran&lt;/i&gt;, frukt, avkastning, osv. (till &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt;) o. fhty. &lt;i&gt;eihhila&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;eichel&lt;/i&gt;; till &lt;sp&gt;ek&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="insinuera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--insinuera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--insinuera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;insinuera&lt;/b&gt;, Dalin 1850, av lat. &lt;i&gt;insinuāre&lt;/i&gt;, göra omtyckt, egentl.: sticka i barmen, till &lt;i&gt;sinus&lt;/i&gt;, barm, vik." />
        <feat att="faksimilID" val="0363" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;insinuera&lt;/b&gt;, Dalin 1850, av lat. &lt;i&gt;insinuāre&lt;/i&gt;, göra omtyckt, egentl.: sticka i barmen, till &lt;i&gt;sinus&lt;/i&gt;, barm, vik." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bedarra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bedarra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bedarra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bedarra&lt;/b&gt;, 1765, Weste 1807 m. fl.: &lt;i&gt;bedara&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;sik bedaren&lt;/i&gt; el. holl. &lt;i&gt;(zich) bedaren&lt;/i&gt;, lugna sig, möjl. besl. med ags. &lt;i&gt;darian&lt;/i&gt;, ligga gömd, fsax. &lt;i&gt;darni&lt;/i&gt;, gömd (jfr ty. &lt;i&gt;tarnkappe&lt;/i&gt;), kanske också med sanskr. &lt;i&gt;dharati&lt;/i&gt;, håller tillbaka, i pass.: är stilla." />
        <feat att="faksimilID" val="0122" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bedarra&lt;/b&gt;, 1765, Weste 1807 m. fl.: &lt;i&gt;bedara&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;sik bedaren&lt;/i&gt; el. holl. &lt;i&gt;(zich) bedaren&lt;/i&gt;, lugna sig, möjl. besl. med ags. &lt;i&gt;darian&lt;/i&gt;, ligga gömd, fsax. &lt;i&gt;darni&lt;/i&gt;, gömd (jfr ty. &lt;i&gt;tarnkappe&lt;/i&gt;), kanske också med sanskr. &lt;i&gt;dharati&lt;/i&gt;, håller tillbaka, i pass.: är stilla." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bedja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bedja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bedja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bedja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;biþia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;biðja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bede&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;bidjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;biddian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bittan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bitten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;biddian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bid&lt;/i&gt;), sannol. besl. med &lt;sp&gt;bida&lt;/sp&gt;, motsv. grek. &lt;i&gt;peíthō&lt;/i&gt;, övertalar, lat. &lt;i&gt;fīdo&lt;/i&gt;, tror, förtror (jfr &lt;sp&gt;perfid&lt;/sp&gt;), i vilket fall man måste antaga, att verbet urspr. tillhört den s. k. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;-serien (med ett imperf., motsv. ett isl. &lt;i&gt;*beið&lt;/i&gt;), men övergått till den s. k. &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;-serien (med imperf. fsv. &lt;i&gt;badh&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;bað&lt;/i&gt;) efter mönstret av t. ex. fsv. &lt;i&gt;sitia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sat&lt;/i&gt;, vilket hörde till denna senare avljudsklass (jfr lat. &lt;i&gt;sedes&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;säte&lt;/sp&gt; osv.). — Till &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;-serien hör ett gammalt nomen agentis: fsv. &lt;i&gt;biþil&lt;/i&gt;, friare = isl. &lt;i&gt;biðill&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bedel&lt;/i&gt; (vartill da. &lt;i&gt;bejle&lt;/i&gt;, fria), fhty. &lt;i&gt;bital&lt;/i&gt; (även = tjänare m. m.), varav den latiniserade formen &lt;i&gt;pedellus&lt;/i&gt; (osv.) = &lt;sp&gt;pedell&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0122" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bedja&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;biþia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;biðja&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bede&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;bidjan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;biddian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bittan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bitten&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;biddian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bid&lt;/i&gt;), sannol. besl. med &lt;sp&gt;bida&lt;/sp&gt;, motsv. grek. &lt;i&gt;peíthō&lt;/i&gt;, övertalar, lat. &lt;i&gt;fīdo&lt;/i&gt;, tror, förtror (jfr &lt;sp&gt;perfid&lt;/sp&gt;), i vilket fall man måste antaga, att verbet urspr. tillhört den s. k. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;-serien (med ett imperf., motsv. ett isl. &lt;i&gt;*beið&lt;/i&gt;), men övergått till den s. k. &lt;i&gt;e&lt;/i&gt;-serien (med imperf. fsv. &lt;i&gt;badh&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;bað&lt;/i&gt;) efter mönstret av t. ex. fsv. &lt;i&gt;sitia&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sat&lt;/i&gt;, vilket hörde till denna senare avljudsklass (jfr lat. &lt;i&gt;sedes&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;säte&lt;/sp&gt; osv.). — Till &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;-serien hör ett gammalt nomen agentis: fsv. &lt;i&gt;biþil&lt;/i&gt;, friare = isl. &lt;i&gt;biðill&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bedel&lt;/i&gt; (vartill da. &lt;i&gt;bejle&lt;/i&gt;, fria), fhty. &lt;i&gt;bital&lt;/i&gt; (även = tjänare m. m.), varav den latiniserade formen &lt;i&gt;pedellus&lt;/i&gt; (osv.) = &lt;sp&gt;pedell&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="pedell" />
        <feat att="see" val="säte" />
        <feat att="see" val="perfid" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="umgälla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--umgälla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--umgälla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;umgälla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;um-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;umgälla&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;um-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="um-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="beduin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--beduin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--beduin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;beduin&lt;/b&gt;, o. 1750 (&lt;i&gt;bedovin-&lt;/i&gt;), motsv. t. ex. ty. &lt;i&gt;beduine&lt;/i&gt;, ytterst av arab. &lt;i&gt;bedawī&lt;/i&gt;, ökenbo, av &lt;i&gt;bedw&lt;/i&gt;, öken." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;beduin&lt;/b&gt;, o. 1750 (&lt;i&gt;bedovin-&lt;/i&gt;), motsv. t. ex. ty. &lt;i&gt;beduine&lt;/i&gt;, ytterst av arab. &lt;i&gt;bedawī&lt;/i&gt;, ökenbo, av &lt;i&gt;bedw&lt;/i&gt;, öken." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bedyra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bedyra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bedyra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bedyra&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;dyr&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bedyra&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;dyr&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="dyr" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bedraga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bedraga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bedraga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bedraga&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;bedragha&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bedrage&lt;/i&gt;, ombildning (efter det icke besläktade &lt;sp&gt;draga&lt;/sp&gt;) av mlty. &lt;i&gt;bedrêgen&lt;/i&gt;, vars långa &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; utgår från germ. &lt;i&gt;eu&lt;/i&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;förtret&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förtryta&lt;/sp&gt;) o. som alltså motsvarar fsax. &lt;i&gt;bidriogan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bitriogan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;betrügen&lt;/i&gt;), av germ. stammen &lt;i&gt;dreuᵹ-&lt;/i&gt;, väl besl. med t. ex. sanskr. &lt;i&gt;druh&lt;/i&gt;, fientlighet, skada, svek (av &lt;i&gt;*dhrugh&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bedraga&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;bedragha&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bedrage&lt;/i&gt;, ombildning (efter det icke besläktade &lt;sp&gt;draga&lt;/sp&gt;) av mlty. &lt;i&gt;bedrêgen&lt;/i&gt;, vars långa &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; utgår från germ. &lt;i&gt;eu&lt;/i&gt; (jfr t. ex. &lt;sp&gt;förtret&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;förtryta&lt;/sp&gt;) o. som alltså motsvarar fsax. &lt;i&gt;bidriogan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bitriogan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;betrügen&lt;/i&gt;), av germ. stammen &lt;i&gt;dreuᵹ-&lt;/i&gt;, väl besl. med t. ex. sanskr. &lt;i&gt;druh&lt;/i&gt;, fientlighet, skada, svek (av &lt;i&gt;*dhrugh&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="förtret" />
        <feat att="see" val="förtryta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bedröva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bedröva..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bedröva..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bedröva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bedröva&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bedrøve&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bedrôven&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;betrüben&lt;/i&gt;; jfr det enkla fsv. &lt;i&gt;dröva&lt;/i&gt;, av mlty. &lt;i&gt;drôven&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;drôbjan&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;trüben&lt;/i&gt;; till fsax. &lt;i&gt;drôƀi&lt;/i&gt;, mulen, bedrövad, fhty. &lt;i&gt;truobi&lt;/i&gt;, grumlig (ty. &lt;i&gt;trübe&lt;/i&gt;) osv.; möjl. rotbesl. med &lt;sp&gt;drav&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bedröva&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bedröva&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;bedrøve&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bedrôven&lt;/i&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;betrüben&lt;/i&gt;; jfr det enkla fsv. &lt;i&gt;dröva&lt;/i&gt;, av mlty. &lt;i&gt;drôven&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;drôbjan&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;trüben&lt;/i&gt;; till fsax. &lt;i&gt;drôƀi&lt;/i&gt;, mulen, bedrövad, fhty. &lt;i&gt;truobi&lt;/i&gt;, grumlig (ty. &lt;i&gt;trübe&lt;/i&gt;) osv.; möjl. rotbesl. med &lt;sp&gt;drav&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="drav" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="befäl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--befäl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--befäl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;befäl&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;befell&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bevel&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;bevēles&lt;/i&gt; = ty &lt;i&gt;befehl&lt;/i&gt;, vbalsbst. till mlty. &lt;i&gt;bevelen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;befalla&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;befäl&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;befell&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bevel&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;bevēles&lt;/i&gt; = ty &lt;i&gt;befehl&lt;/i&gt;, vbalsbst. till mlty. &lt;i&gt;bevelen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;befalla&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="befalla" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">befell</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">bevel</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="befängd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--befängd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--befängd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;befängd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;befængdher&lt;/i&gt;, besatt (av en ond ande), part. perf. till &lt;i&gt;befængia&lt;/i&gt;, smitta; jfr fsv. &lt;i&gt;befangin&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bevangen&lt;/i&gt; ds.; sammans. med ett vb motsv. ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;fänga&lt;/i&gt;, fatta (om eld o. d.), taga eld, antända, väl från lty. (jfr &lt;sp&gt;eldfängd&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fäng-&lt;/sp&gt;), antagl. ett s. k. kausativum till &lt;sp&gt;få&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;*fanhan&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;få&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fånga&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;elvabefängd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;befängd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;befængdher&lt;/i&gt;, besatt (av en ond ande), part. perf. till &lt;i&gt;befængia&lt;/i&gt;, smitta; jfr fsv. &lt;i&gt;befangin&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bevangen&lt;/i&gt; ds.; sammans. med ett vb motsv. ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;fänga&lt;/i&gt;, fatta (om eld o. d.), taga eld, antända, väl från lty. (jfr &lt;sp&gt;eldfängd&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fäng-&lt;/sp&gt;), antagl. ett s. k. kausativum till &lt;sp&gt;få&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;*fanhan&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;få&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fånga&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;elvabefängd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="elvabefängd" />
        <feat att="see" val="fånga" />
        <feat att="see" val="få" />
        <feat att="see" val="få" />
        <feat att="see" val="fäng-" />
        <feat att="see" val="eldfängd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="befalla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--befalla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--befalla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;befalla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;befal(l)a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;befæla&lt;/i&gt; m. m. (st. o. sv. böjt), motsv. da. &lt;i&gt;befale&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bevalen&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;bevelen&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;bifelhan&lt;/i&gt;, överlämna, gömma = fhty. (ty. &lt;i&gt;befehlen&lt;/i&gt;) osv., till germ. vb. &lt;i&gt;*felhan&lt;/i&gt;, gömma = fsv. &lt;i&gt;fiala&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fal 2&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;fjälster&lt;/i&gt;). — Den äldre betyd. 'överlämna, anförtro' kvarlever i uttr. &lt;sp&gt;befalla sin själ i Guds händer&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;befalla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;befal(l)a&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;befæla&lt;/i&gt; m. m. (st. o. sv. böjt), motsv. da. &lt;i&gt;befale&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bevalen&lt;/i&gt;, biform till &lt;i&gt;bevelen&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;bifelhan&lt;/i&gt;, överlämna, gömma = fhty. (ty. &lt;i&gt;befehlen&lt;/i&gt;) osv., till germ. vb. &lt;i&gt;*felhan&lt;/i&gt;, gömma = fsv. &lt;i&gt;fiala&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;fal 2&lt;/sp&gt; o. &lt;i&gt;fjälster&lt;/i&gt;). — Den äldre betyd. 'överlämna, anförtro' kvarlever i uttr. &lt;sp&gt;befalla sin själ i Guds händer&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="befalla sin själ i Guds händer" />
        <feat att="see" val="fal" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="befrynda sig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--befrynda sig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--befrynda sig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;befrynda sig&lt;/b&gt;, Bib. 1541, från lty. &lt;i&gt;sik befründen&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fründ&lt;/i&gt;, frände, vän (se &lt;sp&gt;frände&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fria&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;befrynda sig&lt;/b&gt;, Bib. 1541, från lty. &lt;i&gt;sik befründen&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;fründ&lt;/i&gt;, frände, vän (se &lt;sp&gt;frände&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fria&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="fria" />
        <feat att="see" val="frände" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">sik befründen</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="begripa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--begripa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--begripa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;begripa&lt;/b&gt; = fsv. &lt;i&gt;begrīpa&lt;/i&gt;, omfatta, begripa = da. &lt;i&gt;begribe&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;begrîpen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;begreifen&lt;/i&gt;; egentl.: gripa omkring, omfatta, t. ex. 'Ångest haffuer begripit migh' Bib. 1541 el. 'begripa medh bådha hender, ath påven haffuer bedraghit oss' O. Petri. Jfr i fråga om betyd.-utveckl. &lt;sp&gt;fatta&lt;/sp&gt; o. fra. &lt;i&gt;comprendre&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;comprehendere&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;begripa&lt;/b&gt; = fsv. &lt;i&gt;begrīpa&lt;/i&gt;, omfatta, begripa = da. &lt;i&gt;begribe&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;begrîpen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;begreifen&lt;/i&gt;; egentl.: gripa omkring, omfatta, t. ex. 'Ångest haffuer begripit migh' Bib. 1541 el. 'begripa medh bådha hender, ath påven haffuer bedraghit oss' O. Petri. Jfr i fråga om betyd.-utveckl. &lt;sp&gt;fatta&lt;/sp&gt; o. fra. &lt;i&gt;comprendre&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;comprehendere&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="fatta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="begynna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--begynna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--begynna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;begynna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;begynna&lt;/i&gt;, = da. &lt;i&gt;begynde&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;beginnen&lt;/i&gt; = fsax., fhty. &lt;i&gt;biginnan&lt;/i&gt;, jfr de likhet, got. &lt;i&gt;duginnan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;onginnan&lt;/i&gt;. Ordet anses av somliga besl. med lat. &lt;i&gt;re-cens&lt;/i&gt;, färsk, frisk, grek. &lt;i&gt;kainós&lt;/i&gt;, ny (av &lt;i&gt;kanjo-&lt;/i&gt;), samt vissa kelt. o. slav. vb av en ie. rot &lt;i&gt;ken&lt;/i&gt; o. med betyd. 'börja, uppstå'; i så fall har det ie. &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; på grund av betoningsförh. utvecklats till &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; (för väntat &lt;i&gt;h&lt;/i&gt;). Kanske är dock i stället stammen besl. med sanskr. &lt;i&gt;hinóti&lt;/i&gt;, sätter i rörelse, av &lt;i&gt;ghin-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;begynna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;begynna&lt;/i&gt;, = da. &lt;i&gt;begynde&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;beginnen&lt;/i&gt; = fsax., fhty. &lt;i&gt;biginnan&lt;/i&gt;, jfr de likhet, got. &lt;i&gt;duginnan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;onginnan&lt;/i&gt;. Ordet anses av somliga besl. med lat. &lt;i&gt;re-cens&lt;/i&gt;, färsk, frisk, grek. &lt;i&gt;kainós&lt;/i&gt;, ny (av &lt;i&gt;kanjo-&lt;/i&gt;), samt vissa kelt. o. slav. vb av en ie. rot &lt;i&gt;ken&lt;/i&gt; o. med betyd. 'börja, uppstå'; i så fall har det ie. &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; på grund av betoningsförh. utvecklats till &lt;i&gt;g&lt;/i&gt; (för väntat &lt;i&gt;h&lt;/i&gt;). Kanske är dock i stället stammen besl. med sanskr. &lt;i&gt;hinóti&lt;/i&gt;, sätter i rörelse, av &lt;i&gt;ghin-&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="begabba" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--begabba..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--begabba..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;begabba&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;begabba&lt;/i&gt;, till fsv., isl. vb. &lt;i&gt;gabba&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;gabben&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;gabban&lt;/i&gt;, jfr fsv. sbst. &lt;i&gt;gab&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;gabb&lt;/i&gt;; av onomatopoietisk karaktär, liksom ags. &lt;i&gt;gaffettan&lt;/i&gt;, håna. Vid sidan av denna stam står en grupp av likbetydande ord med slutande guttural, t. ex. ty. dial. &lt;i&gt;gacken&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;begabba&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;begabba&lt;/i&gt;, till fsv., isl. vb. &lt;i&gt;gabba&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;gabben&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;gabban&lt;/i&gt;, jfr fsv. sbst. &lt;i&gt;gab&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;gabb&lt;/i&gt;; av onomatopoietisk karaktär, liksom ags. &lt;i&gt;gaffettan&lt;/i&gt;, håna. Vid sidan av denna stam står en grupp av likbetydande ord med slutande guttural, t. ex. ty. dial. &lt;i&gt;gacken&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="begonia" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--begonia..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--begonia..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;begonia&lt;/b&gt;, bildat av botanikern Plumier († 1704) efter namnet på fransmannen Bégons († 1710). Jfr liknande ursprung för &lt;sp&gt;dahlia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fuchsia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hortensia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kamelia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;magnolia&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0123" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;begonia&lt;/b&gt;, bildat av botanikern Plumier († 1704) efter namnet på fransmannen Bégons († 1710). Jfr liknande ursprung för &lt;sp&gt;dahlia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;fuchsia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hortensia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kamelia&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;magnolia&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="dahlia" />
        <feat att="see" val="fuchsia" />
        <feat att="see" val="hortensia" />
        <feat att="see" val="kamelia" />
        <feat att="see" val="magnolia" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="universitet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--universitet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--universitet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;universitet&lt;/b&gt;, O. Petri Kr. = mlty. &lt;i&gt;universitête&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;universität&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;ūniversitas&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-tātis&lt;/i&gt;), helhet, sammanfattning, i rättsspr. även: kollegium (underförstått: &lt;i&gt;magistrorum et scholarium&lt;/i&gt;, dvs. av lärare o. lärjungar); i sin moderna betyd. från o. 1200 (tidigare: &lt;i&gt;studium generale&lt;/i&gt;)', till lat. &lt;i&gt;ūniversus&lt;/i&gt;, hel, egentl.: riktad till en punkt (till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en, o. part. pf. pass. av &lt;i&gt;vertere&lt;/i&gt;, vända, urbesl. med &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;), vartill &lt;i&gt;universālis&lt;/i&gt;, varav fra. &lt;i&gt;universel&lt;/i&gt;, varifrån sv. &lt;sp&gt;universell&lt;/sp&gt;, o. neutr. &lt;i&gt;universum&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;universum&lt;/sp&gt;, världsalltet." />
        <feat att="faksimilID" val="1151" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;universitet&lt;/b&gt;, O. Petri Kr. = mlty. &lt;i&gt;universitête&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;universität&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;ūniversitas&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-tātis&lt;/i&gt;), helhet, sammanfattning, i rättsspr. även: kollegium (underförstått: &lt;i&gt;magistrorum et scholarium&lt;/i&gt;, dvs. av lärare o. lärjungar); i sin moderna betyd. från o. 1200 (tidigare: &lt;i&gt;studium generale&lt;/i&gt;)', till lat. &lt;i&gt;ūniversus&lt;/i&gt;, hel, egentl.: riktad till en punkt (till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en, o. part. pf. pass. av &lt;i&gt;vertere&lt;/i&gt;, vända, urbesl. med &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;), vartill &lt;i&gt;universālis&lt;/i&gt;, varav fra. &lt;i&gt;universel&lt;/i&gt;, varifrån sv. &lt;sp&gt;universell&lt;/sp&gt;, o. neutr. &lt;i&gt;universum&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;universum&lt;/sp&gt;, världsalltet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ultuna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ultuna..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ultuna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ultuna&lt;/b&gt;, ortn. Uppl., fsv. &lt;i&gt;Ullaluna&lt;/i&gt; (i dat. plur. &lt;i&gt;-tunum&lt;/i&gt;), av genit. till gudanamnet &lt;sp&gt;Ull&lt;/sp&gt; (se d. o.) o. &lt;sp&gt;Tuna&lt;/sp&gt; (se d. o.); alltså med samma första led som namnet på det härad, Ulleråker, där &lt;sp&gt;Ultuna&lt;/sp&gt; är beläget." />
        <feat att="faksimilID" val="l̥" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ultuna&lt;/b&gt;, ortn. Uppl., fsv. &lt;i&gt;Ullaluna&lt;/i&gt; (i dat. plur. &lt;i&gt;-tunum&lt;/i&gt;), av genit. till gudanamnet &lt;sp&gt;Ull&lt;/sp&gt; (se d. o.) o. &lt;sp&gt;Tuna&lt;/sp&gt; (se d. o.); alltså med samma första led som namnet på det härad, Ulleråker, där &lt;sp&gt;Ultuna&lt;/sp&gt; är beläget." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">Ullaluna</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Olbers" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Olbers..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Olbers..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Olbers&lt;/b&gt;, familjen., från lty., med genitiv&lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;Lyttkens&lt;/sp&gt; osv.) till ett förnamn, etymologiskt = &lt;sp&gt;Albert&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0633" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Olbers&lt;/b&gt;, familjen., från lty., med genitiv&lt;i&gt;-s&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;Lyttkens&lt;/sp&gt; osv.) till ett förnamn, etymologiskt = &lt;sp&gt;Albert&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ulv" />
          <feat att="writtenForm" val="Ulf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ulv..pm.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ulv..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;Ulv, Ulf&lt;/b&gt;, mansn. = fsv. &lt;i&gt;Ulf&lt;/i&gt; osv., motsv. ty. &lt;i&gt;Wolf&lt;/i&gt; osv.; serb. &lt;i&gt;Vuk&lt;/i&gt;; kortform till namn på &lt;i&gt;Ulf-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ulv&lt;/i&gt;, av föreg.; ytterst vanligt element i f örn germ. (o. andra) språk, både som första o. andra led; jfr sv. &lt;sp&gt;Torulf&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;-ulv&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;Wolfgang&lt;/i&gt; (Goethe), &lt;i&gt;Wolfram&lt;/i&gt;, (även i sv.; se d. o. o. &lt;sp&gt;ramsvart&lt;/sp&gt;) osv., grek. &lt;i&gt;Lykoũrgos&lt;/i&gt; (Lycurgus), sanskr. &lt;i&gt;Vr̥ka-karman&lt;/i&gt;, slav. &lt;i&gt;Vlŭko-voj&lt;/i&gt;; sannol. delvis med indoeur. anor. — Härifrån även de egentl. tyska familjen. &lt;sp&gt;Wolf&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wulf(f)&lt;/sp&gt;. — Hit hör bl. a. även det bekanta namnet på den gotiske bibelöversättaren &lt;i&gt;Ulfila&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Wulfila&lt;/i&gt;); om formen se Luft KZ 36: 257; motsv. t. ex. serb. &lt;i&gt;Vukel&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;Vuk&lt;/i&gt;. — Rätt vanligt i sv. ortnamn t. ex. &lt;sp&gt;Ulfsboda&lt;/sp&gt; Näs sn Uppl., &lt;sp&gt;Ullstorp&lt;/sp&gt; Fivelstads sn Ögtl. &lt;sp&gt;Ulfsbo&lt;/sp&gt; i Dal. innehåller däremot fsv. personn. &lt;i&gt;Ulvidh&lt;/i&gt;; se även under &lt;sp&gt;Ulvåsa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;Ulv, Ulf&lt;/b&gt;, mansn. = fsv. &lt;i&gt;Ulf&lt;/i&gt; osv., motsv. ty. &lt;i&gt;Wolf&lt;/i&gt; osv.; serb. &lt;i&gt;Vuk&lt;/i&gt;; kortform till namn på &lt;i&gt;Ulf-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ulv&lt;/i&gt;, av föreg.; ytterst vanligt element i f örn germ. (o. andra) språk, både som första o. andra led; jfr sv. &lt;sp&gt;Torulf&lt;/sp&gt; (&lt;sp&gt;-ulv&lt;/sp&gt;), ty. &lt;i&gt;Wolfgang&lt;/i&gt; (Goethe), &lt;i&gt;Wolfram&lt;/i&gt;, (även i sv.; se d. o. o. &lt;sp&gt;ramsvart&lt;/sp&gt;) osv., grek. &lt;i&gt;Lykoũrgos&lt;/i&gt; (Lycurgus), sanskr. &lt;i&gt;Vr̥ka-karman&lt;/i&gt;, slav. &lt;i&gt;Vlŭko-voj&lt;/i&gt;; sannol. delvis med indoeur. anor. — Härifrån även de egentl. tyska familjen. &lt;sp&gt;Wolf&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Wulf(f)&lt;/sp&gt;. — Hit hör bl. a. även det bekanta namnet på den gotiske bibelöversättaren &lt;i&gt;Ulfila&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Wulfila&lt;/i&gt;); om formen se Luft KZ 36: 257; motsv. t. ex. serb. &lt;i&gt;Vukel&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;Vuk&lt;/i&gt;. — Rätt vanligt i sv. ortnamn t. ex. &lt;sp&gt;Ulfsboda&lt;/sp&gt; Näs sn Uppl., &lt;sp&gt;Ullstorp&lt;/sp&gt; Fivelstads sn Ögtl. &lt;sp&gt;Ulfsbo&lt;/sp&gt; i Dal. innehåller däremot fsv. personn. &lt;i&gt;Ulvidh&lt;/i&gt;; se även under &lt;sp&gt;Ulvåsa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ulv 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ulv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ulv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ulv..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ulv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ulver&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;ulfr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ulv&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wulfs&lt;/i&gt;, fsax., ags. &lt;i&gt;wulf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;), fhty., ty. &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;, av germ. *&lt;i&gt;wulfa-&lt;/i&gt;, väl genom dissimilation av äldre *&lt;i&gt;wulhwa-&lt;/i&gt; = ie. *&lt;i&gt;u̯l̥k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;o-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;vŕ̥ka-&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;vlŭkŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;viłkas&lt;/i&gt;, med motsvar i alban. o. armen., jfr grek. &lt;i&gt;lýkos&lt;/i&gt; (väl av *&lt;i&gt;luk&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;o-&lt;/i&gt;) o. lat. (enl. somliga från sabinskan lånade) &lt;i&gt;lūpus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lupp&lt;/sp&gt;). Härtill femininbildningen ie. *&lt;i&gt;u̯l̥k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;ī-&lt;/i&gt;: sanskr. &lt;i&gt;vr̥kī́&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;vìlkė&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ylgr&lt;/i&gt; (jfr till bildningen &lt;sp&gt;mö&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;röj&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;orre&lt;/sp&gt;), o. med dissimilation &lt;i&gt;iō(n)&lt;/i&gt;-stammen ags. &lt;i&gt;wylf&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wulpa&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;ylva&lt;/i&gt;, varginna. Enl. Zupitza, Falk-Torp o. Persson Indog. Wortf. s. 504 m. fl. uppträder dock här i stället en ie. växling *&lt;i&gt;u̯l̥k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;-&lt;/i&gt; o. *&lt;i&gt;u̯l̥p-&lt;/i&gt;, till vilken senare form då bl. a. föras lat. &lt;i&gt;volpēs&lt;/i&gt; (vul-), räv, &lt;i&gt;lupus&lt;/i&gt;, varg, litau. &lt;i&gt;wilpiszỹs&lt;/i&gt;, vildkatt, m. m.; dock knappast troligt. Säkerl. till en utvidgning av ie. roten &lt;i&gt;u̯el&lt;/i&gt;, slita, i lat. &lt;i&gt;vellere&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;konvulsion&lt;/sp&gt;), got. &lt;i&gt;wilwan&lt;/i&gt;, röva, (möjl.) runsv. *&lt;i&gt;velve&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ualua&lt;/i&gt; acktis.), rövare (Sigtunadosan enl. v. Friesen Uppl. runst. s. 75); jfr &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;. Alltså: djur som söndersliter sitt rov, rovdjur. — Tydl. föreligger här ett indoeur. djurnamn; jfr &lt;sp&gt;and 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bäver&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gås&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;so&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trana&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;utter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;älg&lt;/sp&gt; (?), ävensom t. ex. ie. *&lt;i&gt;r̥ksos&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;ursus&lt;/i&gt; osv.) under björn. — Ordet har i sv., antagl. genom tabu, undanträngts av &lt;sp&gt;varg&lt;/sp&gt;. Det är ytterst vanligt i äldre sv. ortnamn; de av &lt;sp&gt;varg&lt;/sp&gt; bildade (&lt;sp&gt;Vargön&lt;/sp&gt; o. d.) äro däremot jämförelsevis unga. — Iriskan har en beteckning 'vild hund'. — &lt;sp&gt;Tjuta med ulvarna&lt;/sp&gt;, mots v. i da., ty., fra. osv. — &lt;sp&gt;Ulv i fårakläder&lt;/sp&gt;, skenhelig, hycklande person, bildat efter Matt. 7:15: 'Vakter eder för de falske Propheter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro de glupande ulfvar'. Jfr isl. 'Sigurðr jarl var at vísu vargr undir sauð' (Flatöb.). — Se även &lt;sp&gt;olvon&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;varulv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1145" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ulv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ulver&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;ulfr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ulv&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;wulfs&lt;/i&gt;, fsax., ags. &lt;i&gt;wulf&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;), fhty., ty. &lt;i&gt;wolf&lt;/i&gt;, av germ. *&lt;i&gt;wulfa-&lt;/i&gt;, väl genom dissimilation av äldre *&lt;i&gt;wulhwa-&lt;/i&gt; = ie. *&lt;i&gt;u̯l̥k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;o-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;vŕ̥ka-&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;vlŭkŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;viłkas&lt;/i&gt;, med motsvar i alban. o. armen., jfr grek. &lt;i&gt;lýkos&lt;/i&gt; (väl av *&lt;i&gt;luk&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;o-&lt;/i&gt;) o. lat. (enl. somliga från sabinskan lånade) &lt;i&gt;lūpus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lupp&lt;/sp&gt;). Härtill femininbildningen ie. *&lt;i&gt;u̯l̥k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;ī-&lt;/i&gt;: sanskr. &lt;i&gt;vr̥kī́&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;vìlkė&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ylgr&lt;/i&gt; (jfr till bildningen &lt;sp&gt;mö&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;röj&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;orre&lt;/sp&gt;), o. med dissimilation &lt;i&gt;iō(n)&lt;/i&gt;-stammen ags. &lt;i&gt;wylf&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wulpa&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;ylva&lt;/i&gt;, varginna. Enl. Zupitza, Falk-Torp o. Persson Indog. Wortf. s. 504 m. fl. uppträder dock här i stället en ie. växling *&lt;i&gt;u̯l̥k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;-&lt;/i&gt; o. *&lt;i&gt;u̯l̥p-&lt;/i&gt;, till vilken senare form då bl. a. föras lat. &lt;i&gt;volpēs&lt;/i&gt; (vul-), räv, &lt;i&gt;lupus&lt;/i&gt;, varg, litau. &lt;i&gt;wilpiszỹs&lt;/i&gt;, vildkatt, m. m.; dock knappast troligt. Säkerl. till en utvidgning av ie. roten &lt;i&gt;u̯el&lt;/i&gt;, slita, i lat. &lt;i&gt;vellere&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;konvulsion&lt;/sp&gt;), got. &lt;i&gt;wilwan&lt;/i&gt;, röva, (möjl.) runsv. *&lt;i&gt;velve&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ualua&lt;/i&gt; acktis.), rövare (Sigtunadosan enl. v. Friesen Uppl. runst. s. 75); jfr &lt;sp&gt;ull&lt;/sp&gt;. Alltså: djur som söndersliter sitt rov, rovdjur. — Tydl. föreligger här ett indoeur. djurnamn; jfr &lt;sp&gt;and 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bäver&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;gås&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mus&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;so&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trana&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;utter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;älg&lt;/sp&gt; (?), ävensom t. ex. ie. *&lt;i&gt;r̥ksos&lt;/i&gt; (lat. &lt;i&gt;ursus&lt;/i&gt; osv.) under björn. — Ordet har i sv., antagl. genom tabu, undanträngts av &lt;sp&gt;varg&lt;/sp&gt;. Det är ytterst vanligt i äldre sv. ortnamn; de av &lt;sp&gt;varg&lt;/sp&gt; bildade (&lt;sp&gt;Vargön&lt;/sp&gt; o. d.) äro däremot jämförelsevis unga. — Iriskan har en beteckning 'vild hund'. — &lt;sp&gt;Tjuta med ulvarna&lt;/sp&gt;, mots v. i da., ty., fra. osv. — &lt;sp&gt;Ulv i fårakläder&lt;/sp&gt;, skenhelig, hycklande person, bildat efter Matt. 7:15: 'Vakter eder för de falske Propheter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro de glupande ulfvar'. Jfr isl. 'Sigurðr jarl var at vísu vargr undir sauð' (Flatöb.). — Se även &lt;sp&gt;olvon&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;varulv&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ulvåsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ulvåsa..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ulvåsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ulvåsa&lt;/b&gt;, ortn. Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Ulvāsa&lt;/i&gt;, inne- håller ej säkert &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ås&lt;/sp&gt;, utan kanske i stället, såsom också Lundgren-Brate förmodar (Sv. lm. X. 6: 289) genit, sg. av fsv. personn. &lt;i&gt;Ulfās&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ulvåsa&lt;/b&gt;, ortn. Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Ulvāsa&lt;/i&gt;, inne- håller ej säkert &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ås&lt;/sp&gt;, utan kanske i stället, såsom också Lundgren-Brate förmodar (Sv. lm. X. 6: 289) genit, sg. av fsv. personn. &lt;i&gt;Ulfās&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ulvestorp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ulvestorp..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ulvestorp..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Ulvestorp&lt;/sp&gt;, ortn. Härene sn Vgtl., till fsv. personn. &lt;i&gt;Ölfvidh&lt;/i&gt;, men &lt;sp&gt;Ulvestorp&lt;/sp&gt;, Habo sn Vgtl., däremot till fsv. personn. &lt;i&gt;Ulvar&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;-torp&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Ulvestorp&lt;/sp&gt;, ortn. Härene sn Vgtl., till fsv. personn. &lt;i&gt;Ölfvidh&lt;/i&gt;, men &lt;sp&gt;Ulvestorp&lt;/sp&gt;, Habo sn Vgtl., däremot till fsv. personn. &lt;i&gt;Ulvar&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;-torp&lt;/sp&gt;.]" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="umbära" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--umbära..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--umbära..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;umbära&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;um-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;umbära&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;um-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="um-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="um-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--um-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--um-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;um-&lt;/b&gt; i vissa vb, från mlty. &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;unt-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt; framför läppljud (stundom kanske med övergången förlagd till svenskan), sedermera analogiskt även i andra fall = &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;; se d. o. — Detta prefix uppträder i &lt;sp&gt;umbära&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;umbæra&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;unt-&lt;/i&gt;), umbära, mista (även t. ex. i NT 1526), försaka, undgå = no. &lt;i&gt;umbera&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;untberen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;intberan&lt;/i&gt; (ty.&lt;i&gt;entbehren&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;oðberan&lt;/i&gt;, bära bort; möjl. egentl.: 'icke bära el. fördraga' el. 'fördraga att vara utan (en sak)' (jfr ombildningen &lt;sp&gt;undvara&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;umgälla&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;umgiælda&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;unt-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;un-&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;umgjelda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;undgælde&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;untgelden&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ent-&lt;/i&gt;), även: betala, av fsax. &lt;i&gt;antgeldan&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;entgelten&lt;/i&gt;; egentl.: betala för, till &lt;sp&gt;gälda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;um-&lt;/b&gt; i vissa vb, från mlty. &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;unt-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt; framför läppljud (stundom kanske med övergången förlagd till svenskan), sedermera analogiskt även i andra fall = &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;; se d. o. — Detta prefix uppträder i &lt;sp&gt;umbära&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;umbæra&lt;/i&gt;(&lt;i&gt;unt-&lt;/i&gt;), umbära, mista (även t. ex. i NT 1526), försaka, undgå = no. &lt;i&gt;umbera&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;untberen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;intberan&lt;/i&gt; (ty.&lt;i&gt;entbehren&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;oðberan&lt;/i&gt;, bära bort; möjl. egentl.: 'icke bära el. fördraga' el. 'fördraga att vara utan (en sak)' (jfr ombildningen &lt;sp&gt;undvara&lt;/sp&gt;); — &lt;sp&gt;umgälla&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;umgiælda&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;unt-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;un-&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;umgjelda&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;undgælde&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;untgelden&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ent-&lt;/i&gt;), även: betala, av fsax. &lt;i&gt;antgeldan&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;entgelten&lt;/i&gt;; egentl.: betala för, till &lt;sp&gt;gälda&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="under" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--under..pp.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--under..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;under&lt;/b&gt;, prepos. o. adv., fsv. &lt;i&gt;undir&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;undir&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;under&lt;/i&gt;, got., fsax. &lt;i&gt;undar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;untar(i)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;), ags., eng. &lt;i&gt;under&lt;/i&gt;, av ie. *&lt;i&gt;n̥dh-eri&lt;/i&gt; = avest. &lt;i&gt;aδa&lt;sup&gt;i&lt;/sup&gt;ri&lt;/i&gt;; vartill ie. adj. *&lt;i&gt;n̥dhero-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;ádhara-&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;inferus&lt;/i&gt; (med adv. o. prepos. &lt;i&gt;infrā&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;-f-&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;-d-&lt;/i&gt;, varom se Walde o. Sommer Handbuch s. 179); med svag form: fhty. &lt;i&gt;untaro&lt;/i&gt; osv., se &lt;sp&gt;undre&lt;/sp&gt;; urspr, komparativbildning (av samma slag som &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt;) till ie. *&lt;i&gt;n̥dh-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;ádhas&lt;/i&gt;, nere = germ. *&lt;i&gt;und-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;undan&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;. — Ett helt annat ord är ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt; osv. i betyd. 'mellan' = lat. &lt;i&gt;inter&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt; o. t. ex. &lt;sp&gt;underhandla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underhålla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;undervisa&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;underdånig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-klass&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-kunnig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-stundom&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-stå sig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-såte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-sätsig&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;Undersåker&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1148" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;under&lt;/b&gt;, prepos. o. adv., fsv. &lt;i&gt;undir&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;undir&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;under&lt;/i&gt;, got., fsax. &lt;i&gt;undar&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;untar(i)&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;), ags., eng. &lt;i&gt;under&lt;/i&gt;, av ie. *&lt;i&gt;n̥dh-eri&lt;/i&gt; = avest. &lt;i&gt;aδa&lt;sup&gt;i&lt;/sup&gt;ri&lt;/i&gt;; vartill ie. adj. *&lt;i&gt;n̥dhero-&lt;/i&gt; = sanskr. &lt;i&gt;ádhara-&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;inferus&lt;/i&gt; (med adv. o. prepos. &lt;i&gt;infrā&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;-f-&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;-d-&lt;/i&gt;, varom se Walde o. Sommer Handbuch s. 179); med svag form: fhty. &lt;i&gt;untaro&lt;/i&gt; osv., se &lt;sp&gt;undre&lt;/sp&gt;; urspr, komparativbildning (av samma slag som &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt;) till ie. *&lt;i&gt;n̥dh-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;ádhas&lt;/i&gt;, nere = germ. *&lt;i&gt;und-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;undan&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;. — Ett helt annat ord är ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt; osv. i betyd. 'mellan' = lat. &lt;i&gt;inter&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt; o. t. ex. &lt;sp&gt;underhandla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underhålla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;undervisa&lt;/sp&gt;. — Jfr &lt;sp&gt;underdånig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-klass&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-kunnig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-stundom&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-stå sig&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-såte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;-sätsig&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;Undersåker&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="under" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--under..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--under..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;under&lt;/b&gt;, sbst. = fsv., där även: undran, förundran, beundran, varav sedan: föremål för undran, under = isl. &lt;i&gt;undr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;under&lt;/i&gt;, fsax., ags. &lt;i&gt;wundor&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wonder&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;wuntar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wunder&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;wunðra-&lt;/i&gt; n. Av omstritt urspr. Snarast, med Weigand m. fl., till ie. &lt;i&gt;u̯en&lt;/i&gt;, tycka om, med samma avljudsstadium som &lt;sp&gt;önska&lt;/sp&gt;; övriga släktingar se &lt;sp&gt;van&lt;/sp&gt; 3, &lt;sp&gt;vän&lt;/sp&gt; l, 2, &lt;sp&gt;vänta&lt;/sp&gt;.  Sammanställningen med grek. &lt;i&gt;athréō&lt;/i&gt;, betraktar, är formellt ej oantastlig; Loewenthals tolkningsförslag i Ark. 35: 239 en lös gissning. Jfr &lt;sp&gt;vidunder&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ingen under&lt;/sp&gt; innehåller den gamla neutr. plur. såsom i &lt;i&gt;ingen råd&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ting&lt;/i&gt;, möjl. också &lt;i&gt;tvivel&lt;/i&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;undra&lt;/sp&gt; = fsv., isl. = da. &lt;i&gt;undre sig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;undres&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;det undrer mig&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;wundroian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wuntarôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wundern&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wundrian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wonder&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;wunðarōn&lt;/i&gt;; liksom t. ex. &lt;sp&gt;ångra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;. Saknas i got. I fhty. o. fsax. äldst med personlig konstr., som också är regel i nsv. I fsv. däremot oftast &lt;i&gt;mík undrar&lt;/i&gt;; motsv. konstr. i nsv. beror väl på tysk inverkan. Jfr A. Lindqvist Gramm. o. psyk. subj. s. 159 f. — Betyd. 'beundra(n)' hos &lt;i&gt;undra(n)&lt;/i&gt; kvarlever ännu hos Kellgren (t. ex. 'druckna pojkars undran'), Lenngren m. fl. (i denna betyd. även &lt;i&gt;förundran&lt;/i&gt;). — Betyd.-utvecklingen 'förundran' &gt; 'nyfikenhet o. d.' (i &lt;i&gt;jag undrar om&lt;/i&gt; o. d.) har sin motsvarighet i ty. &lt;i&gt;fürwitz&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;vorwitz&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1148" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;under&lt;/b&gt;, sbst. = fsv., där även: undran, förundran, beundran, varav sedan: föremål för undran, under = isl. &lt;i&gt;undr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;under&lt;/i&gt;, fsax., ags. &lt;i&gt;wundor&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wonder&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;wuntar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wunder&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;wunðra-&lt;/i&gt; n. Av omstritt urspr. Snarast, med Weigand m. fl., till ie. &lt;i&gt;u̯en&lt;/i&gt;, tycka om, med samma avljudsstadium som &lt;sp&gt;önska&lt;/sp&gt;; övriga släktingar se &lt;sp&gt;van&lt;/sp&gt; 3, &lt;sp&gt;vän&lt;/sp&gt; l, 2, &lt;sp&gt;vänta&lt;/sp&gt;.  Sammanställningen med grek. &lt;i&gt;athréō&lt;/i&gt;, betraktar, är formellt ej oantastlig; Loewenthals tolkningsförslag i Ark. 35: 239 en lös gissning. Jfr &lt;sp&gt;vidunder&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ingen under&lt;/sp&gt; innehåller den gamla neutr. plur. såsom i &lt;i&gt;ingen råd&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ting&lt;/i&gt;, möjl. också &lt;i&gt;tvivel&lt;/i&gt;. — Avledn.: &lt;sp&gt;undra&lt;/sp&gt; = fsv., isl. = da. &lt;i&gt;undre sig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;undres&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;det undrer mig&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;wundroian&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wuntarôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wundern&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;wundrian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;wonder&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;wunðarōn&lt;/i&gt;; liksom t. ex. &lt;sp&gt;ångra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;. Saknas i got. I fhty. o. fsax. äldst med personlig konstr., som också är regel i nsv. I fsv. däremot oftast &lt;i&gt;mík undrar&lt;/i&gt;; motsv. konstr. i nsv. beror väl på tysk inverkan. Jfr A. Lindqvist Gramm. o. psyk. subj. s. 159 f. — Betyd. 'beundra(n)' hos &lt;i&gt;undra(n)&lt;/i&gt; kvarlever ännu hos Kellgren (t. ex. 'druckna pojkars undran'), Lenngren m. fl. (i denna betyd. även &lt;i&gt;förundran&lt;/i&gt;). — Betyd.-utvecklingen 'förundran' &gt; 'nyfikenhet o. d.' (i &lt;i&gt;jag undrar om&lt;/i&gt; o. d.) har sin motsvarighet i ty. &lt;i&gt;fürwitz&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;vorwitz&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-ome" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---ome..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nnh" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---ome..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-ome&lt;/b&gt;, i vissa ortn. av &lt;i&gt;-hem&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;Lindome&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Okome&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0635" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-ome&lt;/b&gt;, i vissa ortn. av &lt;i&gt;-hem&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;Lindome&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Okome&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="underdånig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--underdånig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--underdånig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;underdånig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirdānogher&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;underdanig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;underdânich&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;untertänig&lt;/i&gt;; avledn. av mlty. &lt;i&gt;underdân&lt;/i&gt;, underordnad, undersåte (varifrån fsv. &lt;i&gt;undirdān&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;undirdāne&lt;/i&gt; ds. o. Bib. 1541: &lt;i&gt;underdånare&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;untertan&lt;/i&gt;; egentl. part. pf. till mlty. vb. &lt;i&gt;underdôn&lt;/i&gt;, underkasta; se &lt;sp&gt;dann&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dan&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1148" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;underdånig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirdānogher&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;underdanig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;underdânich&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;untertänig&lt;/i&gt;; avledn. av mlty. &lt;i&gt;underdân&lt;/i&gt;, underordnad, undersåte (varifrån fsv. &lt;i&gt;undirdān&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;undirdāne&lt;/i&gt; ds. o. Bib. 1541: &lt;i&gt;underdånare&lt;/i&gt;) = ty. &lt;i&gt;untertan&lt;/i&gt;; egentl. part. pf. till mlty. vb. &lt;i&gt;underdôn&lt;/i&gt;, underkasta; se &lt;sp&gt;dann&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;dan&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="omen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--omen..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--omen..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;omen&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;omen&lt;/i&gt;, förebud (flat. &lt;i&gt;osmen&lt;/i&gt;); av ytterst omstridd härledning; se Walde o. senare Brugmann IF 29: 235 f. o. Pantzerhjelm-Thomas NTfF 1912, s. 145 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0635" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;omen&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;omen&lt;/i&gt;, förebud (flat. &lt;i&gt;osmen&lt;/i&gt;); av ytterst omstridd härledning; se Walde o. senare Brugmann IF 29: 235 f. o. Pantzerhjelm-Thomas NTfF 1912, s. 145 f." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">omen</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="flat.">osmen</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="omfång" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--omfång..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--omfång..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;omfång&lt;/b&gt;, Schroderus Com. 1639, i betyd. av 'periferi'; egentl. dock ett 1800-talsord (mera enstaka på 1790-t.); efter ty. &lt;i&gt;umfang&lt;/i&gt;, jfr mhty. &lt;i&gt;umbevanc&lt;/i&gt;; till ty. &lt;i&gt;umfangen&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;om&lt;/sp&gt;, omkring, o. &lt;sp&gt;fånga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0635" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;omfång&lt;/b&gt;, Schroderus Com. 1639, i betyd. av 'periferi'; egentl. dock ett 1800-talsord (mera enstaka på 1790-t.); efter ty. &lt;i&gt;umfang&lt;/i&gt;, jfr mhty. &lt;i&gt;umbevanc&lt;/i&gt;; till ty. &lt;i&gt;umfangen&lt;/i&gt;, av &lt;sp&gt;om&lt;/sp&gt;, omkring, o. &lt;sp&gt;fånga&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="underkunnig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--underkunnig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--underkunnig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;underkunnig&lt;/b&gt;, 1696, 1703, Nordberg 1740 osv.; jämte det nu föråldrade vb. &lt;i&gt;underkunniga&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-kundiga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-kunnoga&lt;/i&gt;), i sht refl., göra (sig) underrättad osv., 1675 osv., ännu åtm. 1760-t;, utan känd direkt motsvar. i ty.; jfr ty. (&lt;i&gt;sich&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;erkundigen&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;kundig&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kund&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kunna&lt;/sp&gt;); i sv. snarast ombildat i anslutning till &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;underkunnig&lt;/b&gt;, 1696, 1703, Nordberg 1740 osv.; jämte det nu föråldrade vb. &lt;i&gt;underkunniga&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-kundiga&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-kunnoga&lt;/i&gt;), i sht refl., göra (sig) underrättad osv., 1675 osv., ännu åtm. 1760-t;, utan känd direkt motsvar. i ty.; jfr ty. (&lt;i&gt;sich&lt;/i&gt;) &lt;i&gt;erkundigen&lt;/i&gt;, till adj. &lt;i&gt;kundig&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;kund&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kunna&lt;/sp&gt;); i sv. snarast ombildat i anslutning till &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="omkring" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--omkring..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--omkring..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;omkring&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;kring&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0635" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;omkring&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;kring&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="kring" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="umgänge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--umgänge..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--umgänge..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;umgänge&lt;/b&gt;, Arvidi 1651 med acc. &lt;i&gt;omgän'ge&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;umgænge&lt;/i&gt;, även: samvaro, vandel = isl. &lt;i&gt;umgengi&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;um&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;om&lt;/sp&gt;) o. en avledn. av &lt;i&gt;ganger&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;gång&lt;/sp&gt;). — Härjämte i ä. sv. (ännu t. ex. Sahlstedt 1773) o. i fsv. &lt;i&gt;om-&lt;/i&gt;; med samma växling i vb. &lt;sp&gt;umgås&lt;/sp&gt;, jfr ä. sv. &lt;i&gt;omgås&lt;/i&gt; (t. ex. Sahlstedt) o. fsv. &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;omganga&lt;/i&gt;. — I samma betyd. av 'umgänge' i fsv. även &lt;i&gt;umganger&lt;/i&gt; ä. nsv. &lt;i&gt;omgång&lt;/i&gt;, ännu in på 1700-t. = da. &lt;i&gt;omgang&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;umgang&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;umgänge&lt;/b&gt;, Arvidi 1651 med acc. &lt;i&gt;omgän'ge&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;umgænge&lt;/i&gt;, även: samvaro, vandel = isl. &lt;i&gt;umgengi&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;um&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;om&lt;/sp&gt;) o. en avledn. av &lt;i&gt;ganger&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;gång&lt;/sp&gt;). — Härjämte i ä. sv. (ännu t. ex. Sahlstedt 1773) o. i fsv. &lt;i&gt;om-&lt;/i&gt;; med samma växling i vb. &lt;sp&gt;umgås&lt;/sp&gt;, jfr ä. sv. &lt;i&gt;omgås&lt;/i&gt; (t. ex. Sahlstedt) o. fsv. &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;omganga&lt;/i&gt;. — I samma betyd. av 'umgänge' i fsv. även &lt;i&gt;umganger&lt;/i&gt; ä. nsv. &lt;i&gt;omgång&lt;/i&gt;, ännu in på 1700-t. = da. &lt;i&gt;omgang&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;umgang&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Olof" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Olof..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Olof..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Olof,&lt;/b&gt; mansn., fsv. &lt;i&gt;Olāver&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;Olēf&lt;/i&gt; (den senare formen kvar i ä. nsv., t. ex. stundom om Olaus Petri) = isl.-fno. &lt;i&gt;Óláfr&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Ólafr&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;Óleifr&lt;/i&gt; (o. det blott svagt styrkta &lt;i&gt;Áleifr&lt;/i&gt;), fda. &lt;i&gt;Olāver&lt;/i&gt;.  Urnord. &lt;i&gt;*Anu-laiƀaʀ&lt;/i&gt;, varur de olika  formerna utvecklats på grund av växlande betoningsförhållanden; se Kock Accentuierung  t. ex. s. 208 o. (delvis annorlunda)  Hesselman Minnesskr. utg. av Fil. samf. i Gbg 1920 s. 55 f. Från nord. spr. komma fir. &lt;i&gt;Alaib&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ph&lt;/i&gt;,  &lt;i&gt;Amlaib&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ph&lt;/i&gt; m. fl. Med avs. på senare  leden jfr &lt;sp&gt;Elof&lt;/sp&gt;. — Härav en del sv.  ortnamn på &lt;i&gt;Ols-&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;Olsta&lt;/sp&gt; Vstml., av fsv. &lt;i&gt;Olafstom&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-staþom&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Olstorp&lt;/sp&gt; Ögtl., av fsv. &lt;i&gt;Olafsthorp&lt;/i&gt;. — Från fsv. &lt;i&gt;Olav&lt;/i&gt;) kommer fsv., nsv. &lt;sp&gt;Ola&lt;/sp&gt; (med samma slags förlust av &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;Gösta&lt;/sp&gt;). Jfr da. &lt;i&gt;Ole&lt;/i&gt;, bl. a. i &lt;i&gt;Ole Lukøje&lt;/i&gt;, en motsvarighet till sv. &lt;i&gt;Jon Blund&lt;/i&gt;. — Det hypokoristiska &lt;sp&gt;Olle&lt;/sp&gt;, som dock icke behöver utgå från &lt;sp&gt;Olof&lt;/sp&gt; som enda källan, uppträder redan i fsv." />
        <feat att="faksimilID" val="0634" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Olof,&lt;/b&gt; mansn., fsv. &lt;i&gt;Olāver&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;Olēf&lt;/i&gt; (den senare formen kvar i ä. nsv., t. ex. stundom om Olaus Petri) = isl.-fno. &lt;i&gt;Óláfr&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Ólafr&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;Óleifr&lt;/i&gt; (o. det blott svagt styrkta &lt;i&gt;Áleifr&lt;/i&gt;), fda. &lt;i&gt;Olāver&lt;/i&gt;.  Urnord. &lt;i&gt;*Anu-laiƀaʀ&lt;/i&gt;, varur de olika  formerna utvecklats på grund av växlande betoningsförhållanden; se Kock Accentuierung  t. ex. s. 208 o. (delvis annorlunda)  Hesselman Minnesskr. utg. av Fil. samf. i Gbg 1920 s. 55 f. Från nord. spr. komma fir. &lt;i&gt;Alaib&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ph&lt;/i&gt;,  &lt;i&gt;Amlaib&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ph&lt;/i&gt; m. fl. Med avs. på senare  leden jfr &lt;sp&gt;Elof&lt;/sp&gt;. — Härav en del sv.  ortnamn på &lt;i&gt;Ols-&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;Olsta&lt;/sp&gt; Vstml., av fsv. &lt;i&gt;Olafstom&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-staþom&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Olstorp&lt;/sp&gt; Ögtl., av fsv. &lt;i&gt;Olafsthorp&lt;/i&gt;. — Från fsv. &lt;i&gt;Olav&lt;/i&gt;) kommer fsv., nsv. &lt;sp&gt;Ola&lt;/sp&gt; (med samma slags förlust av &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;Gösta&lt;/sp&gt;). Jfr da. &lt;i&gt;Ole&lt;/i&gt;, bl. a. i &lt;i&gt;Ole Lukøje&lt;/i&gt;, en motsvarighet till sv. &lt;i&gt;Jon Blund&lt;/i&gt;. — Det hypokoristiska &lt;sp&gt;Olle&lt;/sp&gt;, som dock icke behöver utgå från &lt;sp&gt;Olof&lt;/sp&gt; som enda källan, uppträder redan i fsv." />
        <feat att="see" val="Olof" />
        <feat att="see" val="Olle" />
        <feat att="see" val="Gösta" />
        <feat att="see" val="Ola" />
        <feat att="see" val="Olstorp" />
        <feat att="see" val="Olsta" />
        <feat att="see" val="Elof" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="und" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--und..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--und..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;und&lt;/sp&gt;, ä. nsv., fsv., sår, se under &lt;sp&gt;sår&lt;/sp&gt;, o. om samma ord i svordomar under &lt;sp&gt;vaserra&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1147" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;und&lt;/sp&gt;, ä. nsv., fsv., sår, se under &lt;sp&gt;sår&lt;/sp&gt;, o. om samma ord i svordomar under &lt;sp&gt;vaserra&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="vaserra" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="äldre nysvenska">und</orth>
            <note>sår</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">und</orth>
            <note>sår</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="und-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--und-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--und-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;und-&lt;/b&gt; i sammans. = no., da.; åtm. i regel från mlty. &lt;i&gt;unt-&lt;/i&gt; (framför läppljud: &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;um-&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;ont-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ent-&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ant-&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;ent-&lt;/i&gt; osv. (se närmare pref. &lt;sp&gt;an-&lt;/sp&gt; 2 i &lt;sp&gt;anlete&lt;/sp&gt; osv.), alltså av germ. &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt; osv. på grund av tonlöshet; avljudsform till &lt;i&gt;unþ-&lt;/i&gt; (i got. &lt;i&gt;unþaþliuhan&lt;/i&gt;, undfly) o. &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;undan&lt;/sp&gt;), som möjl. också ingår i ett el. annat av de svenska orden på &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;. — Hit höra t. ex. &lt;sp&gt;undfå&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;untfā&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;un[d]-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt;), jfr da. &lt;i&gt;undfange&lt;/i&gt;, bli havande (egentl.: upptaga i sig) m. m., i ä. da. även 'mottaga', efter mlty. &lt;i&gt;entvân&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;entfangen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;intfâhan&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;empfangen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;onfón&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;undgå&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;untgā&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;undgaa&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;entgân&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;entgehen&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;undkomma&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;untkoma&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;undkomme&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;entkomen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;entkommen&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;undseende&lt;/sp&gt;, Ramel 1802, Palmblad o. Adlerbeth 1811 (ej i samtida ordböcker), till det mycket sällsynta ä. sv. &lt;i&gt;undse&lt;/i&gt;, överse (med), t. ex. 1789, Adlerbeth, tidigare (enstaka) i andra betyd. = da. &lt;i&gt;undse&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;untsên&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;enf-&lt;/i&gt;), rädas för o. d., väl egentl.: undvika att se på, se bort från. Tycks vara ett av de ej få ord som o. 1790 inkommo från da.; jfr &lt;sp&gt;undvara&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;undskylla sig&lt;/sp&gt;, o. 1585 (aktivt), på 16- o. 1700-t. ofta &lt;i&gt;enskylla&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;än-&lt;/i&gt;), ännu hos Sahlstedt 1773 (med &lt;i&gt;undskylla&lt;/i&gt; som biform) o. Lindfors 1823 = da. &lt;i&gt;undskylde&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;entschulden&lt;/i&gt; = mhty. (jfr ty. &lt;i&gt;entschuldigen&lt;/i&gt;), egentl.: fritaga sig från beskyllning el. skuld; — &lt;sp&gt;undsäga&lt;/sp&gt;, i äldre lagspr., hota, allmänt i ä. nsv., fsv. &lt;i&gt;untsighia&lt;/i&gt; ds., även o. egentl.: uppsäga fred o. vänskap, tro o. huldhet = da. &lt;i&gt;undsige&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;entseggen&lt;/i&gt; i den senare betyd. = mhty. &lt;i&gt;entsagen&lt;/i&gt; ds. (i ty.: avsäga sig, avstå ifrån); — &lt;sp&gt;undsätta&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;untsætia&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;undsætte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;untsetten&lt;/i&gt;, befria = mhty. &lt;i&gt;entsetzen&lt;/i&gt;, även: avsätta (= ty.), egentl.: försätta ur ett visst tillstånd; ty. &lt;i&gt;sich  entsetzen&lt;/i&gt;, bliva förskräckt, egentl.: låta bringa sig ur fattningen; — &lt;sp&gt;undvara&lt;/sp&gt;, 1794 (ej i 1700-t.:s ordb.), närmast från da. &lt;i&gt;undvære&lt;/i&gt;, ombildat av mlty. &lt;i&gt;untberen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;umberen&lt;/i&gt; (jfr Tamm Ty. prefix s. 36), varav sv. &lt;sp&gt;umbära&lt;/sp&gt; (se d. o.). Jfr Journ. f. sv. litt. 1798: '&lt;i&gt;Umvara&lt;/i&gt; i stället för &lt;i&gt;umbära&lt;/i&gt; (i en övers, av 1798) lär icke vara Svenska'. — I vissa fall, t. ex. &lt;sp&gt;undfly&lt;/sp&gt;, möjl. sammansmält med ett inhemskt &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt;; jfr got. &lt;i&gt;unþa-þliuhan&lt;/i&gt;, i samma betyd." />
        <feat att="faksimilID" val="1146" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;und-&lt;/b&gt; i sammans. = no., da.; åtm. i regel från mlty. &lt;i&gt;unt-&lt;/i&gt; (framför läppljud: &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;um-&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;ont-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ent-&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ant-&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;ent-&lt;/i&gt; osv. (se närmare pref. &lt;sp&gt;an-&lt;/sp&gt; 2 i &lt;sp&gt;anlete&lt;/sp&gt; osv.), alltså av germ. &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt; osv. på grund av tonlöshet; avljudsform till &lt;i&gt;unþ-&lt;/i&gt; (i got. &lt;i&gt;unþaþliuhan&lt;/i&gt;, undfly) o. &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;undan&lt;/sp&gt;), som möjl. också ingår i ett el. annat av de svenska orden på &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;. — Hit höra t. ex. &lt;sp&gt;undfå&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;untfā&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;un[d]-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;um-&lt;/i&gt;), jfr da. &lt;i&gt;undfange&lt;/i&gt;, bli havande (egentl.: upptaga i sig) m. m., i ä. da. även 'mottaga', efter mlty. &lt;i&gt;entvân&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;entfangen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;intfâhan&lt;/i&gt; (jfr ty. &lt;i&gt;empfangen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;onfón&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;undgå&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;untgā&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;undgaa&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;entgân&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;entgehen&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;undkomma&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;untkoma&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;undkomme&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;entkomen&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;entkommen&lt;/i&gt;; — &lt;sp&gt;undseende&lt;/sp&gt;, Ramel 1802, Palmblad o. Adlerbeth 1811 (ej i samtida ordböcker), till det mycket sällsynta ä. sv. &lt;i&gt;undse&lt;/i&gt;, överse (med), t. ex. 1789, Adlerbeth, tidigare (enstaka) i andra betyd. = da. &lt;i&gt;undse&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;untsên&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;enf-&lt;/i&gt;), rädas för o. d., väl egentl.: undvika att se på, se bort från. Tycks vara ett av de ej få ord som o. 1790 inkommo från da.; jfr &lt;sp&gt;undvara&lt;/sp&gt;; — &lt;sp&gt;undskylla sig&lt;/sp&gt;, o. 1585 (aktivt), på 16- o. 1700-t. ofta &lt;i&gt;enskylla&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;än-&lt;/i&gt;), ännu hos Sahlstedt 1773 (med &lt;i&gt;undskylla&lt;/i&gt; som biform) o. Lindfors 1823 = da. &lt;i&gt;undskylde&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;entschulden&lt;/i&gt; = mhty. (jfr ty. &lt;i&gt;entschuldigen&lt;/i&gt;), egentl.: fritaga sig från beskyllning el. skuld; — &lt;sp&gt;undsäga&lt;/sp&gt;, i äldre lagspr., hota, allmänt i ä. nsv., fsv. &lt;i&gt;untsighia&lt;/i&gt; ds., även o. egentl.: uppsäga fred o. vänskap, tro o. huldhet = da. &lt;i&gt;undsige&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;entseggen&lt;/i&gt; i den senare betyd. = mhty. &lt;i&gt;entsagen&lt;/i&gt; ds. (i ty.: avsäga sig, avstå ifrån); — &lt;sp&gt;undsätta&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;untsætia&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;undsætte&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;untsetten&lt;/i&gt;, befria = mhty. &lt;i&gt;entsetzen&lt;/i&gt;, även: avsätta (= ty.), egentl.: försätta ur ett visst tillstånd; ty. &lt;i&gt;sich  entsetzen&lt;/i&gt;, bliva förskräckt, egentl.: låta bringa sig ur fattningen; — &lt;sp&gt;undvara&lt;/sp&gt;, 1794 (ej i 1700-t.:s ordb.), närmast från da. &lt;i&gt;undvære&lt;/i&gt;, ombildat av mlty. &lt;i&gt;untberen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;umberen&lt;/i&gt; (jfr Tamm Ty. prefix s. 36), varav sv. &lt;sp&gt;umbära&lt;/sp&gt; (se d. o.). Jfr Journ. f. sv. litt. 1798: '&lt;i&gt;Umvara&lt;/i&gt; i stället för &lt;i&gt;umbära&lt;/i&gt; (i en övers, av 1798) lär icke vara Svenska'. — I vissa fall, t. ex. &lt;sp&gt;undfly&lt;/sp&gt;, möjl. sammansmält med ett inhemskt &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt;; jfr got. &lt;i&gt;unþa-þliuhan&lt;/i&gt;, i samma betyd." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undarn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undarn..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undarn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undarn&lt;/b&gt;, dialektord, även: &lt;i&gt;undar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;undun&lt;/i&gt;, mellanmåltid (mellan frukost o. middag el. middag o. kväll), merafton o. d., i Jtl. (&lt;i&gt;undun&lt;/i&gt;): 'lille-middag' (kl. 12) = no. &lt;i&gt;undorn&lt;/i&gt;, middagsmåltid (vid tretiden), da. dial. &lt;i&gt;unne(n)&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;øttønder&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;ökt&lt;/sp&gt;), motsv. got. &lt;i&gt;undaúrni-mats&lt;/i&gt;, frukost, fsax. &lt;i&gt;undarn&lt;/i&gt;, niotiden om morgonen, ags. &lt;i&gt;undern&lt;/i&gt; ds., fhty. &lt;i&gt;untorn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-arn&lt;/i&gt;, middag (sydty. dial. &lt;i&gt;untern&lt;/i&gt;, mellanmål; jfr fhty. &lt;i&gt;Untarnesberg&lt;/i&gt;, egentl.: middagsberget); &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledn. av germ. *&lt;i&gt;unðer-&lt;/i&gt;, emellan, i fsax. &lt;i&gt;undar&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt; = ie. *&lt;i&gt;n̥ter-&lt;/i&gt; jämte *&lt;i&gt;enter-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;antár&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;inter&lt;/i&gt;, ir. &lt;i&gt;etir&lt;/i&gt;, komparativbildning på &lt;i&gt;-ter&lt;/i&gt; (liksom t. ex. &lt;sp&gt;efter&lt;/sp&gt;) till ie. *&lt;i&gt;in&lt;/i&gt; = germ. *&lt;i&gt;in&lt;/i&gt; (= sv. prepos. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;); alltså, därest denna nu allmänt antagna härledning av ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt; (osv.), emellan, är riktig, ett annat ord än sv. &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt; 2; ingår bl. a. i översättningslånen &lt;sp&gt;underhandla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underhålla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;undervisa&lt;/sp&gt;. — Sålunda till grundbetyd. att jämföra med &lt;sp&gt;middag&lt;/sp&gt;, grek. mesēmbría osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1147" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undarn&lt;/b&gt;, dialektord, även: &lt;i&gt;undar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;undun&lt;/i&gt;, mellanmåltid (mellan frukost o. middag el. middag o. kväll), merafton o. d., i Jtl. (&lt;i&gt;undun&lt;/i&gt;): 'lille-middag' (kl. 12) = no. &lt;i&gt;undorn&lt;/i&gt;, middagsmåltid (vid tretiden), da. dial. &lt;i&gt;unne(n)&lt;/i&gt; (jfr &lt;i&gt;øttønder&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;ökt&lt;/sp&gt;), motsv. got. &lt;i&gt;undaúrni-mats&lt;/i&gt;, frukost, fsax. &lt;i&gt;undarn&lt;/i&gt;, niotiden om morgonen, ags. &lt;i&gt;undern&lt;/i&gt; ds., fhty. &lt;i&gt;untorn&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-arn&lt;/i&gt;, middag (sydty. dial. &lt;i&gt;untern&lt;/i&gt;, mellanmål; jfr fhty. &lt;i&gt;Untarnesberg&lt;/i&gt;, egentl.: middagsberget); &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt;avledn. av germ. *&lt;i&gt;unðer-&lt;/i&gt;, emellan, i fsax. &lt;i&gt;undar&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt; = ie. *&lt;i&gt;n̥ter-&lt;/i&gt; jämte *&lt;i&gt;enter-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;antár&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;inter&lt;/i&gt;, ir. &lt;i&gt;etir&lt;/i&gt;, komparativbildning på &lt;i&gt;-ter&lt;/i&gt; (liksom t. ex. &lt;sp&gt;efter&lt;/sp&gt;) till ie. *&lt;i&gt;in&lt;/i&gt; = germ. *&lt;i&gt;in&lt;/i&gt; (= sv. prepos. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;); alltså, därest denna nu allmänt antagna härledning av ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt; (osv.), emellan, är riktig, ett annat ord än sv. &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt; 2; ingår bl. a. i översättningslånen &lt;sp&gt;underhandla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underhålla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;undervisa&lt;/sp&gt;. — Sålunda till grundbetyd. att jämföra med &lt;sp&gt;middag&lt;/sp&gt;, grek. mesēmbría osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undan&lt;/b&gt; = fsv., där även: ned från = isl., no., motsv. mlty. &lt;i&gt;unden(e)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;undenân&lt;/i&gt; (sammans. med prepos. &lt;i&gt;an&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;unten&lt;/i&gt;); åtm. i betyd. 'ned från' bildat till &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt; med samma avledn. som &lt;sp&gt;innan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nordan&lt;/sp&gt; osv. I betyd. 'bort från' har man sammanställt ordet med got., fsax. osv. &lt;i&gt;und&lt;/i&gt;, intill o. d. (isl. &lt;i&gt;unz&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;und&lt;/i&gt; + &lt;i&gt;es&lt;/i&gt;), avljudsform till &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;an-&lt;/sp&gt; 2 (se d. o.); jfr got. &lt;i&gt;unþaþliuhan&lt;/i&gt;, undfly, o. se under &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;; enl. Hultman Häls.-l. s. 16 n. 2 i denna betyd. möjl. en bildning av detta &lt;i&gt;und&lt;/i&gt; + &lt;i&gt;þan&lt;/i&gt;, liksom ags. &lt;i&gt;sið-ðan&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Undersåker&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1147" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undan&lt;/b&gt; = fsv., där även: ned från = isl., no., motsv. mlty. &lt;i&gt;unden(e)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;undenân&lt;/i&gt; (sammans. med prepos. &lt;i&gt;an&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;unten&lt;/i&gt;); åtm. i betyd. 'ned från' bildat till &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt; med samma avledn. som &lt;sp&gt;innan&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;nordan&lt;/sp&gt; osv. I betyd. 'bort från' har man sammanställt ordet med got., fsax. osv. &lt;i&gt;und&lt;/i&gt;, intill o. d. (isl. &lt;i&gt;unz&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;und&lt;/i&gt; + &lt;i&gt;es&lt;/i&gt;), avljudsform till &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;an-&lt;/sp&gt; 2 (se d. o.); jfr got. &lt;i&gt;unþaþliuhan&lt;/i&gt;, undfly, o. se under &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;; enl. Hultman Häls.-l. s. 16 n. 2 i denna betyd. möjl. en bildning av detta &lt;i&gt;und&lt;/i&gt; + &lt;i&gt;þan&lt;/i&gt;, liksom ags. &lt;i&gt;sið-ðan&lt;/i&gt;. Jfr &lt;sp&gt;Undersåker&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Undén" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Undén..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Undén..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Undén&lt;/sp&gt;, familjen., se föreg.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1148" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Undén&lt;/sp&gt;, familjen., se föreg.]" />
        <feat att="see" val="Unden 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Unden" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Unden..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Unden..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Unden&lt;/b&gt;, sjö i Undenäs sn Vgtl., förr kallad &lt;i&gt;Wndede&lt;/i&gt; 1346, samt i senare leden av &lt;sp&gt;Åsunden&lt;/sp&gt; Ögtl. m. fl.; fsv. &lt;i&gt;Und-&lt;/i&gt;, jfr fno. älvn. &lt;i&gt;Und&lt;/i&gt;, fno. sjön. &lt;i&gt;Vermundr&lt;/i&gt; m. fl.; Vernersk växelform till germ. &lt;i&gt;*unþiō-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;unnr&lt;/i&gt;, bölja, fhty. &lt;i&gt;undia&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ýð&lt;/i&gt;. Namnet är identiskt med &lt;sp&gt;Unnen&lt;/sp&gt; o. besl. med lat. &lt;i&gt;unda&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;undulera&lt;/sp&gt;), sv. &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt; osv.; grundbetyd. alltså: 'vattnet, sjön'; jfr &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lagan&lt;/sp&gt;. En avljudsform föreligger antagl. i &lt;sp&gt;Vändel&lt;/sp&gt;. — Samma &lt;i&gt;und&lt;/i&gt;, sjö, ingår i fsv. &lt;i&gt;Holundsfarholt(h)&lt;/i&gt;, nuv. &lt;sp&gt;Hultsfred&lt;/sp&gt; Smål., av ett sjönamn &lt;i&gt;*Holunder&lt;/i&gt;, egentl. 'hålsjön', nu &lt;sp&gt;Hulingen&lt;/sp&gt; (jfr förf. Sjön. 1: 232 o. under &lt;sp&gt;Romfartuna&lt;/sp&gt;). — Till det vid Unden belägna &lt;i&gt;Undenäs&lt;/i&gt; bildades familjen. &lt;i&gt;Undenius&lt;/i&gt;, sedermera förkortat till &lt;sp&gt;Undén&lt;/sp&gt; (upptaget även av andra släkter)." />
        <feat att="faksimilID" val="1147" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Unden&lt;/b&gt;, sjö i Undenäs sn Vgtl., förr kallad &lt;i&gt;Wndede&lt;/i&gt; 1346, samt i senare leden av &lt;sp&gt;Åsunden&lt;/sp&gt; Ögtl. m. fl.; fsv. &lt;i&gt;Und-&lt;/i&gt;, jfr fno. älvn. &lt;i&gt;Und&lt;/i&gt;, fno. sjön. &lt;i&gt;Vermundr&lt;/i&gt; m. fl.; Vernersk växelform till germ. &lt;i&gt;*unþiō-&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;unnr&lt;/i&gt;, bölja, fhty. &lt;i&gt;undia&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ýð&lt;/i&gt;. Namnet är identiskt med &lt;sp&gt;Unnen&lt;/sp&gt; o. besl. med lat. &lt;i&gt;unda&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;undulera&lt;/sp&gt;), sv. &lt;sp&gt;vatten&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt; osv.; grundbetyd. alltså: 'vattnet, sjön'; jfr &lt;sp&gt;Vättern&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Lagan&lt;/sp&gt;. En avljudsform föreligger antagl. i &lt;sp&gt;Vändel&lt;/sp&gt;. — Samma &lt;i&gt;und&lt;/i&gt;, sjö, ingår i fsv. &lt;i&gt;Holundsfarholt(h)&lt;/i&gt;, nuv. &lt;sp&gt;Hultsfred&lt;/sp&gt; Smål., av ett sjönamn &lt;i&gt;*Holunder&lt;/i&gt;, egentl. 'hålsjön', nu &lt;sp&gt;Hulingen&lt;/sp&gt; (jfr förf. Sjön. 1: 232 o. under &lt;sp&gt;Romfartuna&lt;/sp&gt;). — Till det vid Unden belägna &lt;i&gt;Undenäs&lt;/i&gt; bildades familjen. &lt;i&gt;Undenius&lt;/i&gt;, sedermera förkortat till &lt;sp&gt;Undén&lt;/sp&gt; (upptaget även av andra släkter)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undfly" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undfly..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undfly..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undfly&lt;/b&gt; o. övriga sammans. med &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undfly&lt;/b&gt; o. övriga sammans. med &lt;i&gt;und-&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;und-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="und-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undervisa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undervisa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undervisa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undervisa&lt;/b&gt;, i en äldre betyd. 'meddela o. d.' t. ex. gamla bibelövers.: 'underwisa Konungenom uttydningen' (Dan. 5: 8), fsv. &lt;i&gt;undirvīsa&lt;/i&gt;, visa, meddela, underrätta, handleda m. m. = da. &lt;i&gt;undervise&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;underwîsen&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;unterwîsen&lt;/i&gt;, bl. a. 'undervisa genom växelsamtal' (ty. &lt;i&gt;unterweisen&lt;/i&gt;), väl den urspr. betyd., till mlty. &lt;i&gt;under&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;) i betyd. 'emellan' (se &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undervisa&lt;/b&gt;, i en äldre betyd. 'meddela o. d.' t. ex. gamla bibelövers.: 'underwisa Konungenom uttydningen' (Dan. 5: 8), fsv. &lt;i&gt;undirvīsa&lt;/i&gt;, visa, meddela, underrätta, handleda m. m. = da. &lt;i&gt;undervise&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;underwîsen&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;unterwîsen&lt;/i&gt;, bl. a. 'undervisa genom växelsamtal' (ty. &lt;i&gt;unterweisen&lt;/i&gt;), väl den urspr. betyd., till mlty. &lt;i&gt;under&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;) i betyd. 'emellan' (se &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="onkel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--onkel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--onkel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;onkel&lt;/b&gt;, 1790-t. (tidigare mera enstaka) = ty. &lt;i&gt;onkel&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;oncle&lt;/i&gt;, farbror, morbror, av lat. &lt;i&gt;avunculus&lt;/i&gt;, morbror, egentl. dimin. till lat. &lt;i&gt;avus&lt;/i&gt;, farfader, förfader (med sedermera förlorad diminutivbetyd., såsom ofta är fallet hos släktskapsorden); besl. med fpreuss. &lt;i&gt;awis&lt;/i&gt;, onkel, got. &lt;i&gt;awô&lt;/i&gt;, mormor, o. sannol. isl. &lt;i&gt;afe&lt;/i&gt;, farfar, ävensom med fhty. &lt;i&gt;ôheim&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;oheim&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;ôm&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;éam&lt;/i&gt;, äldst: morbror, i ty. även: farbror m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="0636" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;onkel&lt;/b&gt;, 1790-t. (tidigare mera enstaka) = ty. &lt;i&gt;onkel&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;oncle&lt;/i&gt;, farbror, morbror, av lat. &lt;i&gt;avunculus&lt;/i&gt;, morbror, egentl. dimin. till lat. &lt;i&gt;avus&lt;/i&gt;, farfader, förfader (med sedermera förlorad diminutivbetyd., såsom ofta är fallet hos släktskapsorden); besl. med fpreuss. &lt;i&gt;awis&lt;/i&gt;, onkel, got. &lt;i&gt;awô&lt;/i&gt;, mormor, o. sannol. isl. &lt;i&gt;afe&lt;/i&gt;, farfar, ävensom med fhty. &lt;i&gt;ôheim&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;oheim&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;ôm&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;éam&lt;/i&gt;, äldst: morbror, i ty. även: farbror m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undra..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undra&lt;/b&gt;, vb, se &lt;sp&gt;under 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undra&lt;/b&gt;, vb, se &lt;sp&gt;under 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="under" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="underslev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--underslev..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--underslev..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;underslev&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf, förr även &lt;i&gt;underschleiff&lt;/i&gt; 1626, &lt;i&gt;onderschlöff&lt;/i&gt; 1631, &lt;i&gt;underschlef&lt;/i&gt; 1638; tidigare liksom i ä. ty. i sht om smyghandel (jfr ännu i författn. 1823: 'underslef eller smyghandel', motsv. da. &lt;i&gt;underslæb&lt;/i&gt; (jfr nedan), efter ty. &lt;i&gt;unterschleif&lt;/i&gt;, bedrägeri, försnillning o. d., med något dunkel vokalisation, egentl.: undandöljande el. dyl., till mhty. &lt;i&gt;sloufen&lt;/i&gt;, komma att glida (av germ. *&lt;i&gt;slaupian&lt;/i&gt;; se särsk. &lt;sp&gt;sleif&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slopa&lt;/sp&gt;), kausativum till fhty. &lt;i&gt;sliofan&lt;/i&gt;, glida (ty. &lt;i&gt;schliefen&lt;/i&gt;); jfr mhty. &lt;i&gt;undersliefen&lt;/i&gt;, bedraga, &lt;i&gt;undersliufære&lt;/i&gt;, bedragare. — Hit hör även ä. nsv. &lt;i&gt;underslef(f)&lt;/i&gt;, härbärge, t. ex. 1634, jfr ä. ty. &lt;i&gt;unterschlauf&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;undersleif&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;underslouf&lt;/i&gt;, gömställe, ävensom ty. &lt;i&gt;schlupfwinkel&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;schlüpfen&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;schlupfen&lt;/i&gt;), glida, intens.-iterat. till det nämnda &lt;i&gt;schliefen&lt;/i&gt;. Se även &lt;sp&gt;slup&lt;/sp&gt;. — Att i ty. &lt;i&gt;unterschleif&lt;/i&gt; anslutning egt rum till &lt;i&gt;schleifen&lt;/i&gt; (av *&lt;i&gt;slaipian&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;släpa&lt;/sp&gt;) göres troligt av da. &lt;i&gt;underslæb&lt;/i&gt; o. ä..nsv. &lt;i&gt;undanslep&lt;/i&gt;, underslev, Schroderus 1626, jfr mlty. &lt;i&gt;slêpen&lt;/i&gt;, släpa." />
        <feat att="faksimilID" val="1149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;underslev&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf, förr även &lt;i&gt;underschleiff&lt;/i&gt; 1626, &lt;i&gt;onderschlöff&lt;/i&gt; 1631, &lt;i&gt;underschlef&lt;/i&gt; 1638; tidigare liksom i ä. ty. i sht om smyghandel (jfr ännu i författn. 1823: 'underslef eller smyghandel', motsv. da. &lt;i&gt;underslæb&lt;/i&gt; (jfr nedan), efter ty. &lt;i&gt;unterschleif&lt;/i&gt;, bedrägeri, försnillning o. d., med något dunkel vokalisation, egentl.: undandöljande el. dyl., till mhty. &lt;i&gt;sloufen&lt;/i&gt;, komma att glida (av germ. *&lt;i&gt;slaupian&lt;/i&gt;; se särsk. &lt;sp&gt;sleif&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slopa&lt;/sp&gt;), kausativum till fhty. &lt;i&gt;sliofan&lt;/i&gt;, glida (ty. &lt;i&gt;schliefen&lt;/i&gt;); jfr mhty. &lt;i&gt;undersliefen&lt;/i&gt;, bedraga, &lt;i&gt;undersliufære&lt;/i&gt;, bedragare. — Hit hör även ä. nsv. &lt;i&gt;underslef(f)&lt;/i&gt;, härbärge, t. ex. 1634, jfr ä. ty. &lt;i&gt;unterschlauf&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;undersleif&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;underslouf&lt;/i&gt;, gömställe, ävensom ty. &lt;i&gt;schlupfwinkel&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;schlüpfen&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;schlupfen&lt;/i&gt;), glida, intens.-iterat. till det nämnda &lt;i&gt;schliefen&lt;/i&gt;. Se även &lt;sp&gt;slup&lt;/sp&gt;. — Att i ty. &lt;i&gt;unterschleif&lt;/i&gt; anslutning egt rum till &lt;i&gt;schleifen&lt;/i&gt; (av *&lt;i&gt;slaipian&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;släpa&lt;/sp&gt;) göres troligt av da. &lt;i&gt;underslæb&lt;/i&gt; o. ä..nsv. &lt;i&gt;undanslep&lt;/i&gt;, underslev, Schroderus 1626, jfr mlty. &lt;i&gt;slêpen&lt;/i&gt;, släpa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="omnibus" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--omnibus..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--omnibus..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;omnibus&lt;/b&gt;, G. F. Dahlgren 1837: 'omnibus gå ej (plur.)', Gosselman 1839: &lt;i&gt;omnibuser&lt;/i&gt; plur., Ulla v. Heland 1843: 'väntande på omnibus (best. form)', Sjöberg 1844: &lt;i&gt;omnibusar&lt;/i&gt; plur. = ty., av fra. = (1823), av lat. &lt;i&gt;omnibus&lt;/i&gt;, för alla, dat. plur. till &lt;i&gt;omnis&lt;/i&gt;, all, varje. — Med omnibus gjordes i Stockholm första försöket 1835." />
        <feat att="faksimilID" val="0635" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;omnibus&lt;/b&gt;, G. F. Dahlgren 1837: 'omnibus gå ej (plur.)', Gosselman 1839: &lt;i&gt;omnibuser&lt;/i&gt; plur., Ulla v. Heland 1843: 'väntande på omnibus (best. form)', Sjöberg 1844: &lt;i&gt;omnibusar&lt;/i&gt; plur. = ty., av fra. = (1823), av lat. &lt;i&gt;omnibus&lt;/i&gt;, för alla, dat. plur. till &lt;i&gt;omnis&lt;/i&gt;, all, varje. — Med omnibus gjordes i Stockholm första försöket 1835." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="understå sig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--understå sig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--understa sig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;understå sig&lt;/b&gt; (äldre belägg nedan) = da. &lt;i&gt;understaa sig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;sik understân&lt;/i&gt; o. ty. sich unterstehen; liksom ty. &lt;i&gt;sich unterfangen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sich unterwinden&lt;/i&gt; egentl.: företaga sig; så t. ex. Schroderus 1626: 'han .. understodh sigh at vinna stadhen Utica'; egentl.: ställa sig under ngt för att mottaga el. övertaga det, liksom ty. &lt;i&gt;sich unterfangen&lt;/i&gt; egentl.: gripa under ngt; sedermera med bibetyd. att företaget är förenat med djärvhet, dumdristighet. I åtm. de äldre beläggen är det i vissa fall svårt att avgöra, om denna betyd. uppträder el. ej, t. ex. J. De la Gardie 1613: 'uthaff ohörsamheett understa mig .. att försvara', 1689: 'understår sigh .. sin arga intention enwijst .. sustinera'. — Fsv. &lt;i&gt;undirstanda&lt;/i&gt; betyder 'förstå' o. d. (motsv. i ä. nsv., under 15- o. 1600-t.) = isl. = mlty. &lt;i&gt;understân&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;understandan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;understand&lt;/i&gt;); i isl. även: underkasta sig en sak; även här med utgångspunkt i en konkret betyd.; se under &lt;sp&gt;förstå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;understå sig&lt;/b&gt; (äldre belägg nedan) = da. &lt;i&gt;understaa sig&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;sik understân&lt;/i&gt; o. ty. sich unterstehen; liksom ty. &lt;i&gt;sich unterfangen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;sich unterwinden&lt;/i&gt; egentl.: företaga sig; så t. ex. Schroderus 1626: 'han .. understodh sigh at vinna stadhen Utica'; egentl.: ställa sig under ngt för att mottaga el. övertaga det, liksom ty. &lt;i&gt;sich unterfangen&lt;/i&gt; egentl.: gripa under ngt; sedermera med bibetyd. att företaget är förenat med djärvhet, dumdristighet. I åtm. de äldre beläggen är det i vissa fall svårt att avgöra, om denna betyd. uppträder el. ej, t. ex. J. De la Gardie 1613: 'uthaff ohörsamheett understa mig .. att försvara', 1689: 'understår sigh .. sin arga intention enwijst .. sustinera'. — Fsv. &lt;i&gt;undirstanda&lt;/i&gt; betyder 'förstå' o. d. (motsv. i ä. nsv., under 15- o. 1600-t.) = isl. = mlty. &lt;i&gt;understân&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;understandan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;understand&lt;/i&gt;); i isl. även: underkasta sig en sak; även här med utgångspunkt i en konkret betyd.; se under &lt;sp&gt;förstå&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="understundom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--understundom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--understundom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;understundom&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirstundom&lt;/i&gt; (ej i lagspr.) = fda. &lt;i&gt;understundom&lt;/i&gt;, ombildning, i anslutning till det inhemska &lt;sp&gt;stundom&lt;/sp&gt;, av mlty. &lt;i&gt;understunden&lt;/i&gt;, av dat. plur. till &lt;i&gt;stunt&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;stund&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. även &lt;i&gt;undertiden&lt;/i&gt;, t. ex. L. Petri, Linné, Livin (1781) = da., efter mlty. &lt;i&gt;undertîden&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;understundom&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirstundom&lt;/i&gt; (ej i lagspr.) = fda. &lt;i&gt;understundom&lt;/i&gt;, ombildning, i anslutning till det inhemska &lt;sp&gt;stundom&lt;/sp&gt;, av mlty. &lt;i&gt;understunden&lt;/i&gt;, av dat. plur. till &lt;i&gt;stunt&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;stund&lt;/sp&gt;. — I ä. nsv. även &lt;i&gt;undertiden&lt;/i&gt;, t. ex. L. Petri, Linné, Livin (1781) = da., efter mlty. &lt;i&gt;undertîden&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undersåte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undersåte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undersåte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undersåte&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirsāti&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;undersaat&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;undersâte&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;untersass&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;sitta&lt;/sp&gt; med samma avljuds-stadium som i &lt;sp&gt;försåt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;såte&lt;/sp&gt; osv.; jfr fhty. &lt;i&gt;untarsizzan&lt;/i&gt;, vara underdånig. — I något äldre tid brukades i stället ofta den utvidgade formen &lt;sp&gt;undersåtare&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirsātare&lt;/i&gt;; sedermera undanträngt bl. a. på grund av Rydqvists ogillande av ordet o. dess bildning. Däremot sökte flera förf. under 1800-t. förgäves återuppliva &lt;i&gt;följeslage&lt;/i&gt; i st. f. &lt;sp&gt;följeslagare&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;slå 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undersåte&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirsāti&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;undersaat&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;undersâte&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;untersass&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;sitta&lt;/sp&gt; med samma avljuds-stadium som i &lt;sp&gt;försåt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;såte&lt;/sp&gt; osv.; jfr fhty. &lt;i&gt;untarsizzan&lt;/i&gt;, vara underdånig. — I något äldre tid brukades i stället ofta den utvidgade formen &lt;sp&gt;undersåtare&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirsātare&lt;/i&gt;; sedermera undanträngt bl. a. på grund av Rydqvists ogillande av ordet o. dess bildning. Däremot sökte flera förf. under 1800-t. förgäves återuppliva &lt;i&gt;följeslage&lt;/i&gt; i st. f. &lt;sp&gt;följeslagare&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;slå 1&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Undersåker" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Undersåker..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Undersåker..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Undersåker&lt;/b&gt;, sn i Jtl., fsv. &lt;i&gt;Undansakir&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;V-&lt;/i&gt;) 1314, &lt;i&gt;Undis-&lt;/i&gt; 1351, &lt;i&gt;Und(e)rs-&lt;/i&gt; 1349, &lt;i&gt;Under-&lt;/i&gt; 1493 osv.; sammansmältning av prepos. &lt;sp&gt;undan&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt;, med falsk genitivändelse, o. &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt;: bildat som &lt;sp&gt;Ovanåker&lt;/sp&gt; el. som &lt;sp&gt;Åtvid&lt;/sp&gt; m. fi.; se Nordlander Sv. lm. XV. 2: 25." />
        <feat att="faksimilID" val="1149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Undersåker&lt;/b&gt;, sn i Jtl., fsv. &lt;i&gt;Undansakir&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;V-&lt;/i&gt;) 1314, &lt;i&gt;Undis-&lt;/i&gt; 1351, &lt;i&gt;Und(e)rs-&lt;/i&gt; 1349, &lt;i&gt;Under-&lt;/i&gt; 1493 osv.; sammansmältning av prepos. &lt;sp&gt;undan&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt;, med falsk genitivändelse, o. &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt;: bildat som &lt;sp&gt;Ovanåker&lt;/sp&gt; el. som &lt;sp&gt;Åtvid&lt;/sp&gt; m. fi.; se Nordlander Sv. lm. XV. 2: 25." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undersöka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undersöka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undersöka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undersöka&lt;/b&gt;, 1682: &lt;i&gt;undersökian&lt;/i&gt;, 1695: 'göra undersökian om prästernas inkomster', vanligt först på 1700-t., t. ex. hos Ehrenadler 1723 som övers. av fra. &lt;i&gt;examiner&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;chercher&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;undersøge&lt;/i&gt;, översättningslån från ty.: mlty. &lt;i&gt;undersôken&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;untersuchen&lt;/i&gt;, av ä. &lt;i&gt;undersuohen&lt;/i&gt; 1400-t., urspr. i konkretare betyd. (jfr &lt;sp&gt;undersöka en korg&lt;/sp&gt; o. d.), väl egentl.: söka under el. i botten av." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undersöka&lt;/b&gt;, 1682: &lt;i&gt;undersökian&lt;/i&gt;, 1695: 'göra undersökian om prästernas inkomster', vanligt först på 1700-t., t. ex. hos Ehrenadler 1723 som övers. av fra. &lt;i&gt;examiner&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;chercher&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;undersøge&lt;/i&gt;, översättningslån från ty.: mlty. &lt;i&gt;undersôken&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;untersuchen&lt;/i&gt;, av ä. &lt;i&gt;undersuohen&lt;/i&gt; 1400-t., urspr. i konkretare betyd. (jfr &lt;sp&gt;undersöka en korg&lt;/sp&gt; o. d.), väl egentl.: söka under el. i botten av." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undersätsig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undersätsig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undersätsig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undersätsig&lt;/b&gt;, Widekindi 1671: 'tiock och vndersätzigh' = da. &lt;i&gt;undersætsig&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;undersat&lt;/i&gt;), efter ty. &lt;i&gt;untersetzt&lt;/i&gt;, med något dunkel betyd.-utveckling; väl närmast: som har säker bas el. dyl., motsv. ä. nsv. &lt;i&gt;undersatt&lt;/i&gt; t. ex. 1715, 1744, jfr &lt;sp&gt;satt&lt;/sp&gt;. — H. Wrangel 1632 har den lågtyska (el. försvenskade) formen &lt;i&gt;undersättig&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undersätsig&lt;/b&gt;, Widekindi 1671: 'tiock och vndersätzigh' = da. &lt;i&gt;undersætsig&lt;/i&gt; (även: &lt;i&gt;undersat&lt;/i&gt;), efter ty. &lt;i&gt;untersetzt&lt;/i&gt;, med något dunkel betyd.-utveckling; väl närmast: som har säker bas el. dyl., motsv. ä. nsv. &lt;i&gt;undersatt&lt;/i&gt; t. ex. 1715, 1744, jfr &lt;sp&gt;satt&lt;/sp&gt;. — H. Wrangel 1632 har den lågtyska (el. försvenskade) formen &lt;i&gt;undersättig&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plåga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plåga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plåga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plåga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;plāgha&lt;/i&gt;, slag, straff, plåga = senisl. &lt;i&gt;plága&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;plage&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plâge&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;plâga&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;plage&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;plāga&lt;/i&gt;, slag, hugg el. stöt som ger sår (fra. &lt;i&gt;plaie&lt;/i&gt;, sår, plåga, eng. &lt;i&gt;plague&lt;/i&gt;, pest, = (snarast lån från) grek. &lt;i&gt;plēgḗ&lt;/i&gt;, slag (urbesl. med &lt;sp&gt;flacka&lt;/sp&gt;; se även under &lt;sp&gt;plägel&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plåga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;plāgha&lt;/i&gt;, slag, straff, plåga = senisl. &lt;i&gt;plága&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;plage&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plâge&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;plâga&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;plage&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;plāga&lt;/i&gt;, slag, hugg el. stöt som ger sår (fra. &lt;i&gt;plaie&lt;/i&gt;, sår, plåga, eng. &lt;i&gt;plague&lt;/i&gt;, pest, = (snarast lån från) grek. &lt;i&gt;plēgḗ&lt;/i&gt;, slag (urbesl. med &lt;sp&gt;flacka&lt;/sp&gt;; se även under &lt;sp&gt;plägel&lt;/sp&gt; slutet)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plysch,plys" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plysch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plysch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plysch&lt;/b&gt;, även &lt;b&gt;plys&lt;/b&gt;, 1640 osv.: &lt;i&gt;plys&lt;/i&gt;, 1823: &lt;i&gt;pluche&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;plysch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plys&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;plüsch&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;peluche&lt;/i&gt;, plysch, felb, till lat. &lt;i&gt;pilus&lt;/i&gt;, hår (fra. &lt;i&gt;poil&lt;/i&gt;); jfr under &lt;sp&gt;plocka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plysch&lt;/b&gt;, även &lt;b&gt;plys&lt;/b&gt;, 1640 osv.: &lt;i&gt;plys&lt;/i&gt;, 1823: &lt;i&gt;pluche&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;plysch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plys&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;plüsch&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;peluche&lt;/i&gt;, plysch, felb, till lat. &lt;i&gt;pilus&lt;/i&gt;, hår (fra. &lt;i&gt;poil&lt;/i&gt;); jfr under &lt;sp&gt;plocka&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plussig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plussig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plussig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plussig&lt;/b&gt;, 1737, Wallin (i brev) osv., motsv. öfris. &lt;i&gt;plussig&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;pludset&lt;/i&gt;; no. &lt;i&gt;plūsen&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plûsterig&lt;/i&gt; ds., ty. &lt;i&gt;plaustern&lt;/i&gt;, yva sig, om fåglars fjäderbeklädnad, osv. Se f. ö. &lt;sp&gt;plös&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;pussig&lt;/sp&gt;. — Därjämte biformen &lt;i&gt;plufsig&lt;/i&gt; t. ex. Tessin 1752, med i dylika vardagsord vanlig ljudväxling." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plussig&lt;/b&gt;, 1737, Wallin (i brev) osv., motsv. öfris. &lt;i&gt;plussig&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;pludset&lt;/i&gt;; no. &lt;i&gt;plūsen&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plûsterig&lt;/i&gt; ds., ty. &lt;i&gt;plaustern&lt;/i&gt;, yva sig, om fåglars fjäderbeklädnad, osv. Se f. ö. &lt;sp&gt;plös&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;pussig&lt;/sp&gt;. — Därjämte biformen &lt;i&gt;plufsig&lt;/i&gt; t. ex. Tessin 1752, med i dylika vardagsord vanlig ljudväxling." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pluring" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pluring..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pluring..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pluring&lt;/b&gt;, vulg., päng, vanl. i plur., Blanche 1845: 'rö hit med pluringarna'; möjl. skämts, bildn. (i anslutning till &lt;sp&gt;pänning&lt;/sp&gt;) till lat. &lt;i&gt;plūres&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;pecūniæ&lt;/i&gt;) el. dyl.; se &lt;sp&gt;plural&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;multum&lt;/sp&gt; 'mycket pängar' till lat. &lt;i&gt;multum&lt;/i&gt;, mycket. Av Thesleff betecknat som månsingspråk. — I betyd. 'småtting' t. ex. M. Roos 1892 (jfr även &lt;i&gt;ölandspluring&lt;/i&gt; o. d., liten ölandshäst) väl ett annat ord; jfr ä. sv. &lt;i&gt;pluring&lt;/i&gt;, plugg, i tekn. anv., t. ex. Rinman 1789." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pluring&lt;/b&gt;, vulg., päng, vanl. i plur., Blanche 1845: 'rö hit med pluringarna'; möjl. skämts, bildn. (i anslutning till &lt;sp&gt;pänning&lt;/sp&gt;) till lat. &lt;i&gt;plūres&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;pecūniæ&lt;/i&gt;) el. dyl.; se &lt;sp&gt;plural&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;multum&lt;/sp&gt; 'mycket pängar' till lat. &lt;i&gt;multum&lt;/i&gt;, mycket. Av Thesleff betecknat som månsingspråk. — I betyd. 'småtting' t. ex. M. Roos 1892 (jfr även &lt;i&gt;ölandspluring&lt;/i&gt; o. d., liten ölandshäst) väl ett annat ord; jfr ä. sv. &lt;i&gt;pluring&lt;/i&gt;, plugg, i tekn. anv., t. ex. Rinman 1789." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plutokrati" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plutokrati..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plutokrati..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plutokrati&lt;/b&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;ploṽtokratía&lt;/i&gt;, rikedomens el. de rikas herravälde, till &lt;i&gt;ploṽtos&lt;/i&gt;, rikedom (urbesl. med &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;krateĩn&lt;/i&gt;, härska (se &lt;sp&gt;aristokrati&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;demokrat&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plutokrati&lt;/b&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;ploṽtokratía&lt;/i&gt;, rikedomens el. de rikas herravälde, till &lt;i&gt;ploṽtos&lt;/i&gt;, rikedom (urbesl. med &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;krateĩn&lt;/i&gt;, härska (se &lt;sp&gt;aristokrati&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;demokrat&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pluta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pluta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pluta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pluta&lt;/b&gt; (med munnen), i sht dial., jfr no. &lt;i&gt;plyta&lt;/i&gt;, vara surmulen o. d.; liksom de likartade o. likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;plusa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plösa&lt;/i&gt; av imitativt ursprung. Jfr &lt;sp&gt;puta&lt;/sp&gt;, vb." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pluta&lt;/b&gt; (med munnen), i sht dial., jfr no. &lt;i&gt;plyta&lt;/i&gt;, vara surmulen o. d.; liksom de likartade o. likbetyd. sv. dial. &lt;i&gt;plusa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plösa&lt;/i&gt; av imitativt ursprung. Jfr &lt;sp&gt;puta&lt;/sp&gt;, vb." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plutt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plutt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plutt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plutt&lt;/b&gt;, väsentl. dial., avhugget trästycke, tapp, barnunge; jfr no. &lt;i&gt;plyt(t)&lt;/i&gt;, liten pojke; antagl. unga hypokoristska bildningar, vilkas grundord (om överhuvud något sådant funnits), såsom ofta i dylika fall, är vanskligt att bestämma. Jfr även sv. dial. &lt;i&gt;plys&lt;/i&gt;, pys." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plutt&lt;/b&gt;, väsentl. dial., avhugget trästycke, tapp, barnunge; jfr no. &lt;i&gt;plyt(t)&lt;/i&gt;, liten pojke; antagl. unga hypokoristska bildningar, vilkas grundord (om överhuvud något sådant funnits), såsom ofta i dylika fall, är vanskligt att bestämma. Jfr även sv. dial. &lt;i&gt;plys&lt;/i&gt;, pys." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pluton" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pluton..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pluton..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pluton&lt;/b&gt;, Sperling o. 1710 (&lt;i&gt;ploton&lt;/i&gt;), 1788 (&lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt;), 1792 (&lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;), av fra. &lt;i&gt;peloton&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;pelote&lt;/i&gt;, kula, nystan, avledn. av lat. &lt;i&gt;pila&lt;/i&gt;, boll, kula (vartill även &lt;sp&gt;piller&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pluton&lt;/b&gt;, Sperling o. 1710 (&lt;i&gt;ploton&lt;/i&gt;), 1788 (&lt;i&gt;-o-&lt;/i&gt;), 1792 (&lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;), av fra. &lt;i&gt;peloton&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;pelote&lt;/i&gt;, kula, nystan, avledn. av lat. &lt;i&gt;pila&lt;/i&gt;, boll, kula (vartill även &lt;sp&gt;piller&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plym" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plym..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plym..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plym&lt;/b&gt;, o. 1750: &lt;i&gt;plumer&lt;/i&gt; plur., av fra. &lt;i&gt;plume&lt;/i&gt; ds. (jfr under &lt;sp&gt;pänna&lt;/sp&gt; slutet), av lat. &lt;i&gt;plūma&lt;/i&gt;, dun, mjuk fjäder, varav även mhty. &lt;i&gt;pflûme&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflaum(e)&lt;/i&gt;) o. mlty. &lt;i&gt;plûme&lt;/i&gt; (varav i ä. nsv., 1500-t., mera enstaka &lt;i&gt;plumar&lt;/i&gt; plur.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plym&lt;/b&gt;, o. 1750: &lt;i&gt;plumer&lt;/i&gt; plur., av fra. &lt;i&gt;plume&lt;/i&gt; ds. (jfr under &lt;sp&gt;pänna&lt;/sp&gt; slutet), av lat. &lt;i&gt;plūma&lt;/i&gt;, dun, mjuk fjäder, varav även mhty. &lt;i&gt;pflûme&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflaum(e)&lt;/i&gt;) o. mlty. &lt;i&gt;plûme&lt;/i&gt; (varav i ä. nsv., 1500-t., mera enstaka &lt;i&gt;plumar&lt;/i&gt; plur.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pluttra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pluttra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pluttra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pluttra&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;plottra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pluttra&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;plottra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="plottra" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plån" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plån..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plån..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plån&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;plān&lt;/i&gt;, plan, slätt, från mlty. &lt;i&gt;plân&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;plan&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.). — Härtill &lt;sp&gt;utplåna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;utplāna&lt;/i&gt;, jfr mlty. &lt;i&gt;plânen&lt;/i&gt;, bl. a. utplåna, osv. — &lt;sp&gt;Plånbok&lt;/sp&gt;, i modern betyd. väl först efter 1850; förr: liten bok med inhäftade plån till anteckningar, Schroderus 1639 (i den tyska texten : &lt;i&gt;schreibtäfflein&lt;/i&gt;), ännu vid mitten av 1800-t.; sedan i betyd. 'sedelgömmare' o. d. I betyd. av 'plånbok' användes förr i stället ofta &lt;i&gt;taskbok&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;taska&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0673" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plån&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;plān&lt;/i&gt;, plan, slätt, från mlty. &lt;i&gt;plân&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;plan&lt;/sp&gt; (se närmare d. o.). — Härtill &lt;sp&gt;utplåna&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;utplāna&lt;/i&gt;, jfr mlty. &lt;i&gt;plânen&lt;/i&gt;, bl. a. utplåna, osv. — &lt;sp&gt;Plånbok&lt;/sp&gt;, i modern betyd. väl först efter 1850; förr: liten bok med inhäftade plån till anteckningar, Schroderus 1639 (i den tyska texten : &lt;i&gt;schreibtäfflein&lt;/i&gt;), ännu vid mitten av 1800-t.; sedan i betyd. 'sedelgömmare' o. d. I betyd. av 'plånbok' användes förr i stället ofta &lt;i&gt;taskbok&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;taska&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Oxie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Oxie..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Oxie..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Oxie&lt;/b&gt;, härad i Skåne, fda. &lt;i&gt;Oshöghæ&lt;/i&gt;; alltså: högarna vid oset (åmynningen; se &lt;sp&gt;os 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0646" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Oxie&lt;/b&gt;, härad i Skåne, fda. &lt;i&gt;Oshöghæ&lt;/i&gt;; alltså: högarna vid oset (åmynningen; se &lt;sp&gt;os 1&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="unison" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--unison..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--unison..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;unison&lt;/b&gt;, väl från ital. &lt;i&gt;unisono&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ūnisonus&lt;/i&gt;, jfr fra. &lt;i&gt;à l'unisson&lt;/i&gt;, enstämmigt, enhälligt, till lat. &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en (se &lt;sp&gt;uniform&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;sonus&lt;/i&gt;, ljud (se &lt;sp&gt;sonant&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1151" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;unison&lt;/b&gt;, väl från ital. &lt;i&gt;unisono&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ūnisonus&lt;/i&gt;, jfr fra. &lt;i&gt;à l'unisson&lt;/i&gt;, enstämmigt, enhälligt, till lat. &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en (se &lt;sp&gt;uniform&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;sonus&lt;/i&gt;, ljud (se &lt;sp&gt;sonant&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Oxenstierna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Oxenstierna..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Oxenstierna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Oxenstierna&lt;/b&gt;, familjen., 1592: &lt;i&gt;Ochsenstern&lt;/i&gt;, 1596: &lt;i&gt;Oxenstern&lt;/i&gt;, o. 1610: &lt;i&gt;Oxenstierna&lt;/i&gt;, egentl.: oxpanna, efter vapenbilden; till &lt;sp&gt;oxe&lt;/sp&gt; (med tyskt &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt; i sammansättningsfogen) o. (i namnets äldre form) lty. &lt;i&gt;stern&lt;/i&gt;, panna = ty. &lt;i&gt;stirn(e)&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;stirna&lt;/i&gt;), urbesl. med grek. &lt;i&gt;stérnon&lt;/i&gt;, yta, bröst, osv., till ie. roten &lt;i&gt;ster&lt;/i&gt;, strö (se d. o. o. &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt;). Sedermera anslutet till ä. n sv. o. sv. dial. &lt;i&gt;stjärna&lt;/i&gt;, panna, jfr. fsv. &lt;i&gt;stiærnoblīgher&lt;/i&gt;, häst med stjärna el. vit fläck i pannan; egentl. en bildlig anv. av &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt; o. syftande på den vita fläcken i pannan; sedermera med utvidgad betyd. av 'panna' i allmänhet; alltså ett annat ord än lty. &lt;i&gt;stern&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;stirn(e)&lt;/i&gt;, men möjl. rotbesl. med detta. Jfr W. Wiget Spr. o. st. 15:111." />
        <feat att="faksimilID" val="0646" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Oxenstierna&lt;/b&gt;, familjen., 1592: &lt;i&gt;Ochsenstern&lt;/i&gt;, 1596: &lt;i&gt;Oxenstern&lt;/i&gt;, o. 1610: &lt;i&gt;Oxenstierna&lt;/i&gt;, egentl.: oxpanna, efter vapenbilden; till &lt;sp&gt;oxe&lt;/sp&gt; (med tyskt &lt;i&gt;-en&lt;/i&gt; i sammansättningsfogen) o. (i namnets äldre form) lty. &lt;i&gt;stern&lt;/i&gt;, panna = ty. &lt;i&gt;stirn(e)&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;stirna&lt;/i&gt;), urbesl. med grek. &lt;i&gt;stérnon&lt;/i&gt;, yta, bröst, osv., till ie. roten &lt;i&gt;ster&lt;/i&gt;, strö (se d. o. o. &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt;). Sedermera anslutet till ä. n sv. o. sv. dial. &lt;i&gt;stjärna&lt;/i&gt;, panna, jfr. fsv. &lt;i&gt;stiærnoblīgher&lt;/i&gt;, häst med stjärna el. vit fläck i pannan; egentl. en bildlig anv. av &lt;sp&gt;stjärna&lt;/sp&gt; o. syftande på den vita fläcken i pannan; sedermera med utvidgad betyd. av 'panna' i allmänhet; alltså ett annat ord än lty. &lt;i&gt;stern&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;stirn(e)&lt;/i&gt;, men möjl. rotbesl. med detta. Jfr W. Wiget Spr. o. st. 15:111." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="oxeltand" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--oxeltand..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--oxeltand..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;oxeltand&lt;/b&gt;, Phrygius 1620: &lt;i&gt;oxla-&lt;/i&gt;; 1636: &lt;i&gt;oxel-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;oxlatan&lt;/i&gt; Cod. Ups. C 20 (&lt;i&gt;-than&lt;/i&gt;); i avljudsförh. till sv. dial. &lt;i&gt;jäksl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jäkkel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jäsl&lt;/i&gt; m. m., no. &lt;i&gt;jaksle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jakle&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;jæksel&lt;/i&gt; (ej i da.), isl. &lt;i&gt;jaxl&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*eksla-&lt;/i&gt;; ävensom till sv. dial. axlatand, ä. da. axeltand, varifrån meng. &lt;i&gt;axyltothe&lt;/i&gt; (eng. dial. &lt;i&gt;axle-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;assle-tooth&lt;/i&gt;). Stundom fört till germ. roten &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, äta (se &lt;sp&gt;agn 2&lt;/sp&gt;), i vilket fall av germ. &lt;i&gt;ōhsl-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ehsl-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ahsl-&lt;/i&gt;. Dock mycket ovisst, bl. a. på grund av sv. dial. &lt;i&gt;jäkkel&lt;/i&gt; o. no. &lt;i&gt;jakle&lt;/i&gt;, som tyckas förutsätta germ. grundformer med &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; o. avledn. &lt;i&gt;-l&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;-sl&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;jaksle&lt;/i&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0646" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;oxeltand&lt;/b&gt;, Phrygius 1620: &lt;i&gt;oxla-&lt;/i&gt;; 1636: &lt;i&gt;oxel-&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;oxlatan&lt;/i&gt; Cod. Ups. C 20 (&lt;i&gt;-than&lt;/i&gt;); i avljudsförh. till sv. dial. &lt;i&gt;jäksl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jäkkel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jäsl&lt;/i&gt; m. m., no. &lt;i&gt;jaksle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;jakle&lt;/i&gt;, no.-da. &lt;i&gt;jæksel&lt;/i&gt; (ej i da.), isl. &lt;i&gt;jaxl&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*eksla-&lt;/i&gt;; ävensom till sv. dial. axlatand, ä. da. axeltand, varifrån meng. &lt;i&gt;axyltothe&lt;/i&gt; (eng. dial. &lt;i&gt;axle-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;assle-tooth&lt;/i&gt;). Stundom fört till germ. roten &lt;i&gt;ah&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, äta (se &lt;sp&gt;agn 2&lt;/sp&gt;), i vilket fall av germ. &lt;i&gt;ōhsl-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ehsl-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ahsl-&lt;/i&gt;. Dock mycket ovisst, bl. a. på grund av sv. dial. &lt;i&gt;jäkkel&lt;/i&gt; o. no. &lt;i&gt;jakle&lt;/i&gt;, som tyckas förutsätta germ. grundformer med &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; o. avledn. &lt;i&gt;-l&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;-sl&lt;/i&gt; i no. &lt;i&gt;jaksle&lt;/i&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="union" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--union..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--union..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;union&lt;/b&gt; = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;ūnio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), enhet, förening, till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en, ende; se &lt;sp&gt;uniform&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1151" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;union&lt;/b&gt; = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;ūnio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), enhet, förening, till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en, ende; se &lt;sp&gt;uniform&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="unik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--unik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--unik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;unik&lt;/b&gt; = fra. &lt;i&gt;unique&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ūnicus&lt;/i&gt;, ensam i sitt slag, till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en, ende; se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="1151" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;unik&lt;/b&gt; = fra. &lt;i&gt;unique&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ūnicus&lt;/i&gt;, ensam i sitt slag, till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en, ende; se föreg." />
        <feat att="see" val="uniform 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="oxe" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--oxe..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--oxe..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;oxe&lt;/b&gt;, i vissa dial. även &lt;i&gt;åxe&lt;/i&gt; (t. ex. Vgtl.), &lt;i&gt;ux(e)&lt;/i&gt;, i somliga norrl. (o. no.) dial. också i betyd. 'tjur', fsv. &lt;i&gt;oxe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;uxe&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;yxn&lt;/i&gt;, sedan &lt;i&gt;oxa(r)&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;uxi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;oxi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;okse&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;auhsa&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;ohso&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ochs&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;oxa&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ox&lt;/i&gt;), motsv. sanskr. &lt;i&gt;uksán-&lt;/i&gt;, tjur, mir. &lt;i&gt;oss&lt;/i&gt;, hjort; egentl. 'hanndjur, avlare' till sanskr. &lt;i&gt;ukṣáti&lt;/i&gt;, väter, se f. ö. &lt;sp&gt;vak&lt;/sp&gt;. Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr sanskr. &lt;i&gt;r̥ṣabhá-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vr̥ṣabhá-&lt;/i&gt;, tjur, lett. &lt;i&gt;versis&lt;/i&gt;, oxe, till ie. &lt;i&gt;ers&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;u̯ers&lt;/i&gt;, väta; se &lt;sp&gt;orne&lt;/sp&gt;. — Överflyttat till andra djur namn, såsom &lt;sp&gt;ekoxe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;talgoxe&lt;/sp&gt; (äter med begärlighet talg), sv. dial. &lt;i&gt;granoxe&lt;/i&gt;, ekorre, &lt;i&gt;timmerox(e)&lt;/i&gt;, timmerman (cerambyx), m. fl. — Nsv. &lt;sp&gt;oxe&lt;/sp&gt; utgår sannol. från fsv. &lt;i&gt;uxe&lt;/i&gt;, ej från fsv. &lt;i&gt;oxe&lt;/i&gt;; se Noreen V. spr. 3: 245. — Jfr &lt;sp&gt;yxne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Yxnerum&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0646" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;oxe&lt;/b&gt;, i vissa dial. även &lt;i&gt;åxe&lt;/i&gt; (t. ex. Vgtl.), &lt;i&gt;ux(e)&lt;/i&gt;, i somliga norrl. (o. no.) dial. också i betyd. 'tjur', fsv. &lt;i&gt;oxe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;uxe&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;yxn&lt;/i&gt;, sedan &lt;i&gt;oxa(r)&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;uxi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;oxi&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;okse&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;auhsa&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;ohso&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;ochs&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;oxa&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ox&lt;/i&gt;), motsv. sanskr. &lt;i&gt;uksán-&lt;/i&gt;, tjur, mir. &lt;i&gt;oss&lt;/i&gt;, hjort; egentl. 'hanndjur, avlare' till sanskr. &lt;i&gt;ukṣáti&lt;/i&gt;, väter, se f. ö. &lt;sp&gt;vak&lt;/sp&gt;. Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr sanskr. &lt;i&gt;r̥ṣabhá-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vr̥ṣabhá-&lt;/i&gt;, tjur, lett. &lt;i&gt;versis&lt;/i&gt;, oxe, till ie. &lt;i&gt;ers&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;u̯ers&lt;/i&gt;, väta; se &lt;sp&gt;orne&lt;/sp&gt;. — Överflyttat till andra djur namn, såsom &lt;sp&gt;ekoxe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;talgoxe&lt;/sp&gt; (äter med begärlighet talg), sv. dial. &lt;i&gt;granoxe&lt;/i&gt;, ekorre, &lt;i&gt;timmerox(e)&lt;/i&gt;, timmerman (cerambyx), m. fl. — Nsv. &lt;sp&gt;oxe&lt;/sp&gt; utgår sannol. från fsv. &lt;i&gt;uxe&lt;/i&gt;, ej från fsv. &lt;i&gt;oxe&lt;/i&gt;; se Noreen V. spr. 3: 245. — Jfr &lt;sp&gt;yxne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Yxnerum&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undulera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undulera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undulera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undulera&lt;/b&gt;, röra sig vågformigt, motsv. fra. &lt;i&gt;onduler&lt;/i&gt;, till lat. *&lt;i&gt;undulāre&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;undulālus&lt;/i&gt;, vågformig, till &lt;i&gt;undula&lt;/i&gt;, liten våg el. bölja, dimin. till &lt;i&gt;unda&lt;/i&gt;, våg, bölja (se f. ö. &lt;sp&gt;Unden&lt;/sp&gt;, vatten)." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undulera&lt;/b&gt;, röra sig vågformigt, motsv. fra. &lt;i&gt;onduler&lt;/i&gt;, till lat. *&lt;i&gt;undulāre&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;undulālus&lt;/i&gt;, vågformig, till &lt;i&gt;undula&lt;/i&gt;, liten våg el. bölja, dimin. till &lt;i&gt;unda&lt;/i&gt;, våg, bölja (se f. ö. &lt;sp&gt;Unden&lt;/sp&gt;, vatten)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="undre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--undre..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--undre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;undre&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;under 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;undre&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;under 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="under" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="-unga" />
          <feat att="writtenForm" val="-unge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist---unga..h.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="h" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist---unga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;-unga, -unge&lt;/b&gt;, avledn, i ortn., se under &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;-unga, -unge&lt;/b&gt;, avledn, i ortn., se under &lt;sp&gt;-inge&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="-inge" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ung" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ung..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ung..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ung&lt;/b&gt;, fsv. unger = isl. &lt;i&gt;ungr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ung&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;juggs&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;jung&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;jungman&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;junker&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lärjunge&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;geong&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;young&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;junga-&lt;/i&gt;, av ä. *&lt;i&gt;juwunga-&lt;/i&gt; (växl. med *&lt;i&gt;junha-&lt;/i&gt; i got. kompar. &lt;i&gt;jûhiza&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;ȳræ&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ǿri&lt;/i&gt;, varom Kock Sv. ljudhist. 2:152 f.) = ie. *&lt;i&gt;i̯uu̯n̥-ko-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;juvencus&lt;/i&gt;, yngling (&lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, kviga), sanskr. &lt;i&gt;yuvacá-&lt;/i&gt;, ung, yngling, stut ~ ir. &lt;i&gt;óac&lt;/i&gt;, ung; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av ie. *&lt;i&gt;i̯uu̯en&lt;/i&gt;- i lat. &lt;i&gt;juvenis&lt;/i&gt;, ung, yngling, jungfru, sanskr. &lt;i&gt;yuván-&lt;/i&gt;; litau. &lt;i&gt;jáunas&lt;/i&gt;, ung, fslav. &lt;i&gt;junŭ&lt;/i&gt;; jfr även lat. &lt;i&gt;juventa&lt;/i&gt;, ungdom, got. &lt;i&gt;junda&lt;/i&gt; (av ie. *&lt;i&gt;i̯uu̯n̥tā́&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;jugund&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;jugend&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;geoguð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;youth&lt;/i&gt;) osv.; f. ö. utan säkra anknytningar. — Härtill substantiveringen &lt;sp&gt;unge&lt;/sp&gt; = fsv., isl., da. = mhty., ty. &lt;i&gt;junge&lt;/i&gt;, bildat som &lt;sp&gt;dumbe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;järpe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;like&lt;/sp&gt; osv. — Jfr &lt;sp&gt;yngla&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ungdom&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;ungdomber&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;ungdom&lt;/i&gt;, möjl. efter mlty. &lt;i&gt;junkdôm&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;dom&lt;/sp&gt; 2. I fsv. f. ö. &lt;i&gt;yngska&lt;/i&gt;, motsvar. (med grammatisk växling) isl. &lt;i&gt;ǿska&lt;/i&gt; (av *&lt;i&gt;junhiskōn&lt;/i&gt;). I no. &lt;i&gt;yngd&lt;/i&gt; av *&lt;i&gt;jungiþō&lt;/i&gt;. En urgammal bildning (utan motsvar. i nord. spr.) föreligger i fsax. &lt;i&gt;juguð&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;jugund&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;jugend&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;géoguð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;youth&lt;/i&gt;), i vgerm. spr. med sekundärt &lt;i&gt;g&lt;/i&gt;, av germ. *&lt;i&gt;juwunþi-&lt;/i&gt;, jämte got. &lt;i&gt;junda&lt;/i&gt; av germ. *&lt;i&gt;juwunðō&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;juventa&lt;/i&gt;, av ie. *&lt;i&gt;i̯uu̯n̥-tā&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ungdom&lt;/sp&gt; i konkret betyd. av 'ung människa' har motsv. i da., ty., eng. (&lt;i&gt;a youth&lt;/i&gt;), fslav. (&lt;i&gt;junota&lt;/i&gt;, yngling); dessutom kollekt. t. ex. i da., ty., lat. — &lt;sp&gt;Ungersven&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;ungersvend&lt;/i&gt;; sammansmältning av fsv. &lt;i&gt;unger sven&lt;/i&gt;, med bibehållen nominativändelse &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;, liksom t. ex. ty. &lt;i&gt;jungeselle&lt;/i&gt; av mhty. &lt;i&gt;junc geselle&lt;/i&gt; osv.; se f. ö. under &lt;sp&gt;ungkarl&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Unghinke&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;-hink&lt;/sp&gt;, ungsocialist, åtm. 1890-t., urspr.: anhängare av &lt;i&gt;Hinke Bergegren&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ungkarl&lt;/sp&gt;, se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ung&lt;/b&gt;, fsv. unger = isl. &lt;i&gt;ungr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ung&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;juggs&lt;/i&gt;, fsax., fhty., ty. &lt;i&gt;jung&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;jungfru&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;jungman&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;junker&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lärjunge&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;geong&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;young&lt;/i&gt;), av germ. *&lt;i&gt;junga-&lt;/i&gt;, av ä. *&lt;i&gt;juwunga-&lt;/i&gt; (växl. med *&lt;i&gt;junha-&lt;/i&gt; i got. kompar. &lt;i&gt;jûhiza&lt;/i&gt;, fda. &lt;i&gt;ȳræ&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ǿri&lt;/i&gt;, varom Kock Sv. ljudhist. 2:152 f.) = ie. *&lt;i&gt;i̯uu̯n̥-ko-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;juvencus&lt;/i&gt;, yngling (&lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, kviga), sanskr. &lt;i&gt;yuvacá-&lt;/i&gt;, ung, yngling, stut ~ ir. &lt;i&gt;óac&lt;/i&gt;, ung; &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av ie. *&lt;i&gt;i̯uu̯en&lt;/i&gt;- i lat. &lt;i&gt;juvenis&lt;/i&gt;, ung, yngling, jungfru, sanskr. &lt;i&gt;yuván-&lt;/i&gt;; litau. &lt;i&gt;jáunas&lt;/i&gt;, ung, fslav. &lt;i&gt;junŭ&lt;/i&gt;; jfr även lat. &lt;i&gt;juventa&lt;/i&gt;, ungdom, got. &lt;i&gt;junda&lt;/i&gt; (av ie. *&lt;i&gt;i̯uu̯n̥tā́&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;jugund&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;jugend&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;geoguð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;youth&lt;/i&gt;) osv.; f. ö. utan säkra anknytningar. — Härtill substantiveringen &lt;sp&gt;unge&lt;/sp&gt; = fsv., isl., da. = mhty., ty. &lt;i&gt;junge&lt;/i&gt;, bildat som &lt;sp&gt;dumbe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;järpe&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;like&lt;/sp&gt; osv. — Jfr &lt;sp&gt;yngla&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ungdom&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;ungdomber&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;ungdom&lt;/i&gt;, möjl. efter mlty. &lt;i&gt;junkdôm&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;dom&lt;/sp&gt; 2. I fsv. f. ö. &lt;i&gt;yngska&lt;/i&gt;, motsvar. (med grammatisk växling) isl. &lt;i&gt;ǿska&lt;/i&gt; (av *&lt;i&gt;junhiskōn&lt;/i&gt;). I no. &lt;i&gt;yngd&lt;/i&gt; av *&lt;i&gt;jungiþō&lt;/i&gt;. En urgammal bildning (utan motsvar. i nord. spr.) föreligger i fsax. &lt;i&gt;juguð&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;jugund&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;jugend&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;géoguð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;youth&lt;/i&gt;), i vgerm. spr. med sekundärt &lt;i&gt;g&lt;/i&gt;, av germ. *&lt;i&gt;juwunþi-&lt;/i&gt;, jämte got. &lt;i&gt;junda&lt;/i&gt; av germ. *&lt;i&gt;juwunðō&lt;/i&gt; = lat. &lt;i&gt;juventa&lt;/i&gt;, av ie. *&lt;i&gt;i̯uu̯n̥-tā&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ungdom&lt;/sp&gt; i konkret betyd. av 'ung människa' har motsv. i da., ty., eng. (&lt;i&gt;a youth&lt;/i&gt;), fslav. (&lt;i&gt;junota&lt;/i&gt;, yngling); dessutom kollekt. t. ex. i da., ty., lat. — &lt;sp&gt;Ungersven&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;ungersvend&lt;/i&gt;; sammansmältning av fsv. &lt;i&gt;unger sven&lt;/i&gt;, med bibehållen nominativändelse &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;, liksom t. ex. ty. &lt;i&gt;jungeselle&lt;/i&gt; av mhty. &lt;i&gt;junc geselle&lt;/i&gt; osv.; se f. ö. under &lt;sp&gt;ungkarl&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Unghinke&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;-hink&lt;/sp&gt;, ungsocialist, åtm. 1890-t., urspr.: anhängare av &lt;i&gt;Hinke Bergegren&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ungkarl&lt;/sp&gt;, se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ungkarl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ungkarl..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ungkarl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ungkarl&lt;/b&gt;, Sylvius 1671: &lt;i&gt;-karlar&lt;/i&gt; plur. jfr ä. &lt;i&gt;ungkar&lt;/i&gt; Columbus 1670-t. (som möjl. också utgår från &lt;i&gt;-karl&lt;/i&gt;), ombildning, i anslutning till &lt;sp&gt;karl&lt;/sp&gt;, av fsv. &lt;i&gt;ungkar&lt;/i&gt; (genit. plur. &lt;i&gt;-kara&lt;/i&gt;), junker, ung herre, försvenskning av äldre &lt;i&gt;iunkar(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;iunkhærra&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;junker&lt;/sp&gt;, se d. o.). I ä. sv. ännu ofta i betyd. 'ung man'. Ordet har alltså genomlupit samma betyd.-utveckling som ty. &lt;i&gt;junggesell&lt;/i&gt;; jfr det likbetyd. fra. &lt;i&gt;garçon&lt;/i&gt;. I samma betyd.: no. &lt;i&gt;sveinkall&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-karl&lt;/i&gt;), lty. &lt;i&gt;jungmann&lt;/i&gt;. — En gammal västgerm. beteckning är ty. &lt;i&gt;hagestolz&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;hægsteald&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hagu-&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;hag-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;, inhägnad o. d., o. got. &lt;i&gt;staldan&lt;/i&gt;, ega (besl. med &lt;sp&gt;ställa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gestalt&lt;/sp&gt;), förr med skiftande betyd. (även: tjänare, krigare); egentl.: som bor utanför själva huvudgården, bl. a. om ofria o. om yngre bröder som förblevo i beroende av den äldste brodern, den egentlige arvtagaren (enl. gammalgermansk rätt), alltså i en ställning som icke alltid medgav stiftande av egen familj; sålunda med samma grundbetyd. som i det f. ö. etymologiskt alltjämt dunkla mlat. ord, vilket ligger till grund för eng. &lt;i&gt;bachelor&lt;/i&gt;, ungkarl. Da. &lt;i&gt;pebersvend&lt;/i&gt; (nu blott om äldre ungkarlar), o. 1700, betecknade tidigare kringresande krämare, i sht kryddhandlare, till &lt;i&gt;peber&lt;/i&gt;, peppar; jfr J. Steenstrup Da. hist. tidsskr. 8 R II. 60 f. Övriga ord för 'ungkarl' betyda i regel egentl. 'ensam' o. d., t. ex. lat. &lt;i&gt;cælebs&lt;/i&gt; (bl. a. i sv. &lt;sp&gt;celibat&lt;/sp&gt;). Sam-indoeur. beteckning saknas. Att leva som ungkarl räknades i äldsta tider som en skam." />
        <feat att="faksimilID" val="1151" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ungkarl&lt;/b&gt;, Sylvius 1671: &lt;i&gt;-karlar&lt;/i&gt; plur. jfr ä. &lt;i&gt;ungkar&lt;/i&gt; Columbus 1670-t. (som möjl. också utgår från &lt;i&gt;-karl&lt;/i&gt;), ombildning, i anslutning till &lt;sp&gt;karl&lt;/sp&gt;, av fsv. &lt;i&gt;ungkar&lt;/i&gt; (genit. plur. &lt;i&gt;-kara&lt;/i&gt;), junker, ung herre, försvenskning av äldre &lt;i&gt;iunkar(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;iunkhærra&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;junker&lt;/sp&gt;, se d. o.). I ä. sv. ännu ofta i betyd. 'ung man'. Ordet har alltså genomlupit samma betyd.-utveckling som ty. &lt;i&gt;junggesell&lt;/i&gt;; jfr det likbetyd. fra. &lt;i&gt;garçon&lt;/i&gt;. I samma betyd.: no. &lt;i&gt;sveinkall&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-karl&lt;/i&gt;), lty. &lt;i&gt;jungmann&lt;/i&gt;. — En gammal västgerm. beteckning är ty. &lt;i&gt;hagestolz&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;hægsteald&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;hagu-&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;hag-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;hage&lt;/sp&gt;, inhägnad o. d., o. got. &lt;i&gt;staldan&lt;/i&gt;, ega (besl. med &lt;sp&gt;ställa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gestalt&lt;/sp&gt;), förr med skiftande betyd. (även: tjänare, krigare); egentl.: som bor utanför själva huvudgården, bl. a. om ofria o. om yngre bröder som förblevo i beroende av den äldste brodern, den egentlige arvtagaren (enl. gammalgermansk rätt), alltså i en ställning som icke alltid medgav stiftande av egen familj; sålunda med samma grundbetyd. som i det f. ö. etymologiskt alltjämt dunkla mlat. ord, vilket ligger till grund för eng. &lt;i&gt;bachelor&lt;/i&gt;, ungkarl. Da. &lt;i&gt;pebersvend&lt;/i&gt; (nu blott om äldre ungkarlar), o. 1700, betecknade tidigare kringresande krämare, i sht kryddhandlare, till &lt;i&gt;peber&lt;/i&gt;, peppar; jfr J. Steenstrup Da. hist. tidsskr. 8 R II. 60 f. Övriga ord för 'ungkarl' betyda i regel egentl. 'ensam' o. d., t. ex. lat. &lt;i&gt;cælebs&lt;/i&gt; (bl. a. i sv. &lt;sp&gt;celibat&lt;/sp&gt;). Sam-indoeur. beteckning saknas. Att leva som ungkarl räknades i äldsta tider som en skam." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ungefär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ungefär..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ungefär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ungefär&lt;/b&gt;, 1634: &lt;i&gt;ungefehr&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;on-&lt;/i&gt;; vanligt först mot slutet av 1600-t.; från ty. &lt;i&gt;ungefähr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ohngefähr&lt;/i&gt;, hos Luther &lt;i&gt;on gefehr&lt;/i&gt;, utan avsikt, tillfälligt, mhty. &lt;i&gt;ân gevæ̂re&lt;/i&gt;, utan ond avsikt, till mhty. &lt;i&gt;âne&lt;/i&gt;, utan (ty. &lt;i&gt;ohne&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;âno&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;án&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ón&lt;/i&gt;, osv. ~ got. &lt;i&gt;inu(h)&lt;/i&gt; ~ grek. &lt;i&gt;ánev&lt;/i&gt; osv.), o. &lt;i&gt;gevæ̂re&lt;/i&gt;, försåt, bedrägeri, biavsikt (se &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; 2). — Den nuv. betyd. i ty. (o. sv.) utgår närmast från den av 'oavsiktigt'; alltså: om den lämnade uppgiften visar sig vara felaktig, har påståendet skett utan (ond) avsikt. Betyd.-växlingen inträdde först (på 1500-t.), då i ty. prefixet &lt;i&gt;un-&lt;/i&gt; i svagtonig ställning blivit &lt;i&gt;on-&lt;/i&gt; o. därigenom förblandades med det av &lt;i&gt;ohne&lt;/i&gt;, utan, utvecklade &lt;i&gt;o(h)n-&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ungefärlig&lt;/sp&gt;, Karl XII: 'dhe ungefärliga förslagh', då ännu mera  enstaka; 1799 (i övers, från ty.), klandrat i Journ. f. sv. litter. 1800; Leopold 1801, Weste 1807 (Möller 1807 har adv. &lt;i&gt;ungefärligen&lt;/i&gt;, men ej adj. &lt;i&gt;ungefärlig&lt;/i&gt;); efter ty. &lt;i&gt;ungefährlich&lt;/i&gt;. Jfr Mjöberg Festskr. t. Sdw. s. 268." />
        <feat att="faksimilID" val="1150" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ungefär&lt;/b&gt;, 1634: &lt;i&gt;ungefehr&lt;/i&gt;, förr även &lt;i&gt;on-&lt;/i&gt;; vanligt först mot slutet av 1600-t.; från ty. &lt;i&gt;ungefähr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ohngefähr&lt;/i&gt;, hos Luther &lt;i&gt;on gefehr&lt;/i&gt;, utan avsikt, tillfälligt, mhty. &lt;i&gt;ân gevæ̂re&lt;/i&gt;, utan ond avsikt, till mhty. &lt;i&gt;âne&lt;/i&gt;, utan (ty. &lt;i&gt;ohne&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;âno&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;án&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ón&lt;/i&gt;, osv. ~ got. &lt;i&gt;inu(h)&lt;/i&gt; ~ grek. &lt;i&gt;ánev&lt;/i&gt; osv.), o. &lt;i&gt;gevæ̂re&lt;/i&gt;, försåt, bedrägeri, biavsikt (se &lt;sp&gt;fara&lt;/sp&gt; 2). — Den nuv. betyd. i ty. (o. sv.) utgår närmast från den av 'oavsiktigt'; alltså: om den lämnade uppgiften visar sig vara felaktig, har påståendet skett utan (ond) avsikt. Betyd.-växlingen inträdde först (på 1500-t.), då i ty. prefixet &lt;i&gt;un-&lt;/i&gt; i svagtonig ställning blivit &lt;i&gt;on-&lt;/i&gt; o. därigenom förblandades med det av &lt;i&gt;ohne&lt;/i&gt;, utan, utvecklade &lt;i&gt;o(h)n-&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ungefärlig&lt;/sp&gt;, Karl XII: 'dhe ungefärliga förslagh', då ännu mera  enstaka; 1799 (i övers, från ty.), klandrat i Journ. f. sv. litter. 1800; Leopold 1801, Weste 1807 (Möller 1807 har adv. &lt;i&gt;ungefärligen&lt;/i&gt;, men ej adj. &lt;i&gt;ungefärlig&lt;/i&gt;); efter ty. &lt;i&gt;ungefährlich&lt;/i&gt;. Jfr Mjöberg Festskr. t. Sdw. s. 268." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="uniform" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--uniform..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--uniform..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;uniform&lt;/b&gt;, sbst., Dalins Arg. (om militäruniform) = ty., från fra. &lt;i&gt;uniforme&lt;/i&gt;, av lat. adj. &lt;i&gt;ūniformis&lt;/i&gt;, enkel, enformig, till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en, ende (= &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;forma&lt;/sp&gt; (= &lt;sp&gt;form&lt;/sp&gt;). Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1151" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;uniform&lt;/b&gt;, sbst., Dalins Arg. (om militäruniform) = ty., från fra. &lt;i&gt;uniforme&lt;/i&gt;, av lat. adj. &lt;i&gt;ūniformis&lt;/i&gt;, enkel, enformig, till &lt;i&gt;ūnus&lt;/i&gt;, en, ende (= &lt;sp&gt;en 3&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;forma&lt;/sp&gt; (= &lt;sp&gt;form&lt;/sp&gt;). Jfr följ." />
        <feat att="see" val="unik 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ungrare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ungrare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ungrare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ungrare&lt;/b&gt;, 1598: &lt;i&gt;vngrer&lt;/i&gt; plur.; 1635: &lt;i&gt;vngarer&lt;/i&gt; plur.; o. 1640: &lt;i&gt;ungrar&lt;/i&gt; plur., motsv. ty. &lt;i&gt;ungar&lt;/i&gt; osv., sammanhängande med det i fornryska källor uppträdande folkn. &lt;i&gt;ugra&lt;/i&gt; (varefter den vetensk. beteckningen &lt;sp&gt;finsk-ugriska språk&lt;/sp&gt;), urspr. en turko-tatarisk folkstam, med vilken de forna ungrarna förväxlats; trol. ur ett turko-tatariskt stamnamn &lt;i&gt;on-ogur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;un-ugur&lt;/i&gt; (bysant. &lt;i&gt;onoguroi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;un-nuguroi&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;hunuguri&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;[h]ungari&lt;/i&gt;, varifrån fra. &lt;i&gt;Hongrie&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;Hungary&lt;/i&gt;). K. B. Wiklund i NF 30: 1069. — Jfr fsv. &lt;i&gt;ungers gyllene&lt;/i&gt;, ungersk gyllen." />
        <feat att="faksimilID" val="1151" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ungrare&lt;/b&gt;, 1598: &lt;i&gt;vngrer&lt;/i&gt; plur.; 1635: &lt;i&gt;vngarer&lt;/i&gt; plur.; o. 1640: &lt;i&gt;ungrar&lt;/i&gt; plur., motsv. ty. &lt;i&gt;ungar&lt;/i&gt; osv., sammanhängande med det i fornryska källor uppträdande folkn. &lt;i&gt;ugra&lt;/i&gt; (varefter den vetensk. beteckningen &lt;sp&gt;finsk-ugriska språk&lt;/sp&gt;), urspr. en turko-tatarisk folkstam, med vilken de forna ungrarna förväxlats; trol. ur ett turko-tatariskt stamnamn &lt;i&gt;on-ogur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;un-ugur&lt;/i&gt; (bysant. &lt;i&gt;onoguroi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;un-nuguroi&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;hunuguri&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;[h]ungari&lt;/i&gt;, varifrån fra. &lt;i&gt;Hongrie&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;Hungary&lt;/i&gt;). K. B. Wiklund i NF 30: 1069. — Jfr fsv. &lt;i&gt;ungers gyllene&lt;/i&gt;, ungersk gyllen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plunta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plunta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plunta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plunta&lt;/b&gt;, Lenaeus Delsbo 1764: 'Plunta, en glas-flaska med trång hals', Mellin Nov. 1832: 'en brännvinsflaska, eller så kallad plunta'; f. ö. okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plunta&lt;/b&gt;, Lenaeus Delsbo 1764: 'Plunta, en glas-flaska med trång hals', Mellin Nov. 1832: 'en brännvinsflaska, eller så kallad plunta'; f. ö. okänt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plundra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plundra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plundra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plundra&lt;/b&gt;, G. I:s reg.: &lt;i&gt;pluntrede&lt;/i&gt; part. pf.; med &lt;i&gt;-d-&lt;/i&gt; P. Brahe o. 1585, Hels. 1587 osv. = ä. da. &lt;i&gt;plundre&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;plyndre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plunderen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plünderen&lt;/i&gt; el. ä. ty. &lt;i&gt;phundern&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;plündern&lt;/i&gt;), varifrån även eng. &lt;i&gt;plunder&lt;/i&gt;; avledn. av mlty. &lt;i&gt;plunder&lt;/i&gt;, rov, smått o. värdelöst husgeråd, gamla kläder = mhty.: sängkläder, linne, kläder (i ty.: värdelöst skräp); från lty. el. ty. även i ä. nsv. med betyd. 'plundring, rov, tross o. d.'; jfr mlty. &lt;i&gt;plunde&lt;/i&gt;, smått husgeråd o. d. Verbets grundbetyd. synes alltså vara: föra bort husgeråd o. d. (så ännu i vissa tyska dial.). F. ö. dunkelt. Jfr Falk-Torp s. 840." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plundra&lt;/b&gt;, G. I:s reg.: &lt;i&gt;pluntrede&lt;/i&gt; part. pf.; med &lt;i&gt;-d-&lt;/i&gt; P. Brahe o. 1585, Hels. 1587 osv. = ä. da. &lt;i&gt;plundre&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;plyndre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plunderen&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plünderen&lt;/i&gt; el. ä. ty. &lt;i&gt;phundern&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;plündern&lt;/i&gt;), varifrån även eng. &lt;i&gt;plunder&lt;/i&gt;; avledn. av mlty. &lt;i&gt;plunder&lt;/i&gt;, rov, smått o. värdelöst husgeråd, gamla kläder = mhty.: sängkläder, linne, kläder (i ty.: värdelöst skräp); från lty. el. ty. även i ä. nsv. med betyd. 'plundring, rov, tross o. d.'; jfr mlty. &lt;i&gt;plunde&lt;/i&gt;, smått husgeråd o. d. Verbets grundbetyd. synes alltså vara: föra bort husgeråd o. d. (så ännu i vissa tyska dial.). F. ö. dunkelt. Jfr Falk-Torp s. 840." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ulricehamn" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ulricehamn..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ulricehamn..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ulricehamn&lt;/b&gt;, 1741 efter drottning Ulrika Eleonora; tidigare: &lt;sp&gt;Bogesund&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Bohus&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1145" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ulricehamn&lt;/b&gt;, 1741 efter drottning Ulrika Eleonora; tidigare: &lt;sp&gt;Bogesund&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Bohus&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plural" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plural..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plural..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plural&lt;/b&gt; = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;plūrālis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;plūs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;plūris&lt;/i&gt;), mer (= sv. &lt;sp&gt;plus&lt;/sp&gt;, urbesl. med &lt;sp&gt;fler&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;pluralitet&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plural&lt;/b&gt; = ty. osv., av lat. &lt;i&gt;plūrālis&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;plūs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;plūris&lt;/i&gt;), mer (= sv. &lt;sp&gt;plus&lt;/sp&gt;, urbesl. med &lt;sp&gt;fler&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;pluralitet&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ulspegel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ulspegel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ulspegel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ulspegel&lt;/b&gt;, upptågsmakare, skalk, t. ex. Strandberg 1857, f. ö.: &lt;i&gt;ugelspegel&lt;/i&gt; P. Erici 1582, &lt;i&gt;uhrspeijel&lt;/i&gt; J. Rudbeckius, &lt;i&gt;urspeglar&lt;/i&gt; plur. 1618, &lt;i&gt;urspegel&lt;/i&gt; J. G. Oxenstierna 1770 (= dalm. &lt;i&gt;urspegel&lt;/i&gt;; dissimilation?), &lt;i&gt;ulfspegel&lt;/i&gt; Sätherberg 1846, J. Jolin 1863, Topelius 1867, &lt;i&gt;ulspiegel&lt;/i&gt; V. Rydberg; i vissa skå. dial. även &lt;i&gt;udspill&lt;/i&gt;; motsv. da. &lt;i&gt;uglspil&lt;/i&gt;, efter den först 1515 omnämnde skämtaren (enligt uppgift från 1300-t.:s förra hälft) &lt;i&gt;Till Ulenspiegel&lt;/i&gt; (hty. &lt;i&gt;Eulenspiegel&lt;/i&gt;), det senare (låg-tyskt) tillnamn (bl. a. tolkat som sammansatt med &lt;i&gt;eulen&lt;/i&gt;, rensa, o. &lt;i&gt;spiegel&lt;/i&gt;, spegel, i bildl. anv. om 'podex', jfr sv. &lt;sp&gt;akterspegel&lt;/sp&gt;), varefter namnet på en förr mycket populär o. vida spridd folkbok, som alltjämt utkommer i nya upplagor. Härifrån även fra. &lt;i&gt;espiègle&lt;/i&gt;, skälmaktig, upptågsmakare, vartill &lt;i&gt;espièglerie&lt;/i&gt;, skälmaktighet, skälmstreck; i eng. däremot översatt med &lt;i&gt;(h)owlglass&lt;/i&gt;. — Ä. nsv. &lt;i&gt;ugel-&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ugl-&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;owl-&lt;/i&gt; bero på, att man här sett ett ord för 'uggla' (ty. &lt;i&gt;eule&lt;/i&gt; osv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1145" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ulspegel&lt;/b&gt;, upptågsmakare, skalk, t. ex. Strandberg 1857, f. ö.: &lt;i&gt;ugelspegel&lt;/i&gt; P. Erici 1582, &lt;i&gt;uhrspeijel&lt;/i&gt; J. Rudbeckius, &lt;i&gt;urspeglar&lt;/i&gt; plur. 1618, &lt;i&gt;urspegel&lt;/i&gt; J. G. Oxenstierna 1770 (= dalm. &lt;i&gt;urspegel&lt;/i&gt;; dissimilation?), &lt;i&gt;ulfspegel&lt;/i&gt; Sätherberg 1846, J. Jolin 1863, Topelius 1867, &lt;i&gt;ulspiegel&lt;/i&gt; V. Rydberg; i vissa skå. dial. även &lt;i&gt;udspill&lt;/i&gt;; motsv. da. &lt;i&gt;uglspil&lt;/i&gt;, efter den först 1515 omnämnde skämtaren (enligt uppgift från 1300-t.:s förra hälft) &lt;i&gt;Till Ulenspiegel&lt;/i&gt; (hty. &lt;i&gt;Eulenspiegel&lt;/i&gt;), det senare (låg-tyskt) tillnamn (bl. a. tolkat som sammansatt med &lt;i&gt;eulen&lt;/i&gt;, rensa, o. &lt;i&gt;spiegel&lt;/i&gt;, spegel, i bildl. anv. om 'podex', jfr sv. &lt;sp&gt;akterspegel&lt;/sp&gt;), varefter namnet på en förr mycket populär o. vida spridd folkbok, som alltjämt utkommer i nya upplagor. Härifrån även fra. &lt;i&gt;espiègle&lt;/i&gt;, skälmaktig, upptågsmakare, vartill &lt;i&gt;espièglerie&lt;/i&gt;, skälmaktighet, skälmstreck; i eng. däremot översatt med &lt;i&gt;(h)owlglass&lt;/i&gt;. — Ä. nsv. &lt;i&gt;ugel-&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ugl-&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;owl-&lt;/i&gt; bero på, att man här sett ett ord för 'uggla' (ty. &lt;i&gt;eule&lt;/i&gt; osv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ulrik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ulrik..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ulrik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ulrik&lt;/b&gt;, mansn., från ty. &lt;i&gt;Ulrich&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;Uolrîch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Uodalrîh&lt;/i&gt;, motsv. ags. Éðelrîc, till fhty. &lt;i&gt;uodal&lt;/i&gt;, arvegods, osv. (= &lt;sp&gt;odal&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;rik&lt;/sp&gt;. Vokalen &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; för väntat &lt;i&gt;-ek&lt;/i&gt; i obetonad stavelse (jfr &lt;i&gt;Götrek&lt;/i&gt;) beror här som i en mängd liknande fall (&lt;sp&gt;Fredrik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Henrik&lt;/sp&gt; osv.) på yngre lån. &lt;sp&gt;— Ropa Ulrik&lt;/sp&gt;, skämts. uttryck för 'kräkas', Dagl. Alleh. 1771, efter ty. &lt;i&gt;Sankt Ulrich anrufen&lt;/i&gt;, i ty. dial. &lt;i&gt;dem Ueli rüefen&lt;/i&gt;, till kortformen &lt;i&gt;Ueli&lt;/i&gt;. Vanl. tolkat som syftande på den helige Ulrik av Augsburg († 973), som anropades i nöd o. faror o. även vid dryckeslag, i det han t. o. m. ansågs välsigna det drickande, som översteg måttlighetens gränser. Är dock icke snarare uttrycket ursprungl. en skämtsam ombildning av det ljud, som kräkningen framkallar; jfr sv. dial. &lt;i&gt;ulka&lt;/i&gt;, kräkas? — Härtill kvinnon. &lt;sp&gt;Ulrika&lt;/sp&gt; med kortformen &lt;sp&gt;Ulla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1145" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ulrik&lt;/b&gt;, mansn., från ty. &lt;i&gt;Ulrich&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;Uolrîch&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Uodalrîh&lt;/i&gt;, motsv. ags. Éðelrîc, till fhty. &lt;i&gt;uodal&lt;/i&gt;, arvegods, osv. (= &lt;sp&gt;odal&lt;/sp&gt;) o. &lt;sp&gt;rik&lt;/sp&gt;. Vokalen &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt; för väntat &lt;i&gt;-ek&lt;/i&gt; i obetonad stavelse (jfr &lt;i&gt;Götrek&lt;/i&gt;) beror här som i en mängd liknande fall (&lt;sp&gt;Fredrik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Henrik&lt;/sp&gt; osv.) på yngre lån. &lt;sp&gt;— Ropa Ulrik&lt;/sp&gt;, skämts. uttryck för 'kräkas', Dagl. Alleh. 1771, efter ty. &lt;i&gt;Sankt Ulrich anrufen&lt;/i&gt;, i ty. dial. &lt;i&gt;dem Ueli rüefen&lt;/i&gt;, till kortformen &lt;i&gt;Ueli&lt;/i&gt;. Vanl. tolkat som syftande på den helige Ulrik av Augsburg († 973), som anropades i nöd o. faror o. även vid dryckeslag, i det han t. o. m. ansågs välsigna det drickande, som översteg måttlighetens gränser. Är dock icke snarare uttrycket ursprungl. en skämtsam ombildning av det ljud, som kräkningen framkallar; jfr sv. dial. &lt;i&gt;ulka&lt;/i&gt;, kräkas? — Härtill kvinnon. &lt;sp&gt;Ulrika&lt;/sp&gt; med kortformen &lt;sp&gt;Ulla&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ultimatum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ultimatum..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ultimatum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ultimatum&lt;/b&gt; = ty., till lat. &lt;i&gt;ultimus&lt;/i&gt;, sist; jfr ultra." />
        <feat att="faksimilID" val="1145" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ultimatum&lt;/b&gt; = ty., till lat. &lt;i&gt;ultimus&lt;/i&gt;, sist; jfr ultra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ulster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ulster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ulster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ulster&lt;/b&gt;, Freja 1885, från eng. =, även &lt;i&gt;ulster coat&lt;/i&gt;, efter &lt;i&gt;Ulster&lt;/i&gt; på Irland." />
        <feat att="faksimilID" val="1145" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ulster&lt;/b&gt;, Freja 1885, från eng. =, även &lt;i&gt;ulster coat&lt;/i&gt;, efter &lt;i&gt;Ulster&lt;/i&gt; på Irland." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">ulster</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plomb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plomb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plomb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plomb&lt;/b&gt;, 1880-t., om tänder; av fra. &lt;i&gt;plomb&lt;/i&gt; ds., bly, av lat. &lt;i&gt;plumbum&lt;/i&gt;, bly; enl. vanligt antagande ej ett inhemskt latinskt ord, se dock Persson Indog. Wortf. s. 33 anm. 2. Jfr &lt;sp&gt;aplomb&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;plombera&lt;/sp&gt;, 1791, om tänder; av fra. &lt;i&gt;plomber&lt;/i&gt;, egent.; fylla med bly." />
        <feat att="faksimilID" val="0671" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plomb&lt;/b&gt;, 1880-t., om tänder; av fra. &lt;i&gt;plomb&lt;/i&gt; ds., bly, av lat. &lt;i&gt;plumbum&lt;/i&gt;, bly; enl. vanligt antagande ej ett inhemskt latinskt ord, se dock Persson Indog. Wortf. s. 33 anm. 2. Jfr &lt;sp&gt;aplomb&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;plombera&lt;/sp&gt;, 1791, om tänder; av fra. &lt;i&gt;plomber&lt;/i&gt;, egent.; fylla med bly." />
        <feat att="see" val="plombera" />
        <feat att="see" val="aplomb" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plog" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plog..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plog..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plog&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;plōgher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;plógr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;plov&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ploug&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plôch&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;pfluoh, -g&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflug&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;plóh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plóg&lt;/i&gt;, plogland (eng. &lt;i&gt;plough&lt;/i&gt;, plog); jfr langobard, &lt;i&gt;plovum&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;plovus&lt;/i&gt; (möjl. ingående också i Plinii dunkla &lt;i&gt;plaumorati&lt;/i&gt;), ävensom fslav. &lt;i&gt;plugŭ&lt;/i&gt; o. litau. &lt;i&gt;pliúgas&lt;/i&gt;; i vissa språk även: förvärv, underhåll, yrke. Trots en mångfald av tolkningsförsök alltjämt dunkelt (litteratur se Falk-Torp s. 1527, Olson Appell, subst. s. 163). Säkerl. betecknande ett mindre primitivt redskap än årdret o. kanske lånat från det folk, där den nya uppfinningen såg dagen. — I gotiskan heter 'plog' &lt;i&gt;hôha&lt;/i&gt;, vars ursprungliga beskaffenhet belyses av de nära besl. sanskr. &lt;i&gt;šākhā&lt;/i&gt;, gren, ir. &lt;i&gt;gēc&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;szakà&lt;/i&gt; osv. i samma betyd. — Den samindoeur. benämningen avspeglas i sv. &lt;sp&gt;årder&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;plöja&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;plöghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;plǿgja&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;pflügen&lt;/i&gt; osv. &lt;sp&gt;Plöja med andras kalvar&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;kalv&lt;/sp&gt;. I vissa dial. ännu i stället &lt;i&gt;ärja&lt;/i&gt;, egentl.: plöja med årder (se d. o.). — &lt;sp&gt;Plogstjärt&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538 = da. &lt;i&gt;plovstjært&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;plôchstert&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;pflugsterz&lt;/i&gt;, på 1100-t. blott &lt;i&gt;sterz&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;stjärt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0671" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plog&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;plōgher&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;plógr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;plov&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ploug&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plôch&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;pfluoh, -g&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflug&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;plóh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plóg&lt;/i&gt;, plogland (eng. &lt;i&gt;plough&lt;/i&gt;, plog); jfr langobard, &lt;i&gt;plovum&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;plovus&lt;/i&gt; (möjl. ingående också i Plinii dunkla &lt;i&gt;plaumorati&lt;/i&gt;), ävensom fslav. &lt;i&gt;plugŭ&lt;/i&gt; o. litau. &lt;i&gt;pliúgas&lt;/i&gt;; i vissa språk även: förvärv, underhåll, yrke. Trots en mångfald av tolkningsförsök alltjämt dunkelt (litteratur se Falk-Torp s. 1527, Olson Appell, subst. s. 163). Säkerl. betecknande ett mindre primitivt redskap än årdret o. kanske lånat från det folk, där den nya uppfinningen såg dagen. — I gotiskan heter 'plog' &lt;i&gt;hôha&lt;/i&gt;, vars ursprungliga beskaffenhet belyses av de nära besl. sanskr. &lt;i&gt;šākhā&lt;/i&gt;, gren, ir. &lt;i&gt;gēc&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;szakà&lt;/i&gt; osv. i samma betyd. — Den samindoeur. benämningen avspeglas i sv. &lt;sp&gt;årder&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;plöja&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;plöghia&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;plǿgja&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;pflügen&lt;/i&gt; osv. &lt;sp&gt;Plöja med andras kalvar&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;kalv&lt;/sp&gt;. I vissa dial. ännu i stället &lt;i&gt;ärja&lt;/i&gt;, egentl.: plöja med årder (se d. o.). — &lt;sp&gt;Plogstjärt&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538 = da. &lt;i&gt;plovstjært&lt;/i&gt;, från ty.: mlty. &lt;i&gt;plôchstert&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;pflugsterz&lt;/i&gt;, på 1100-t. blott &lt;i&gt;sterz&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;stjärt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="stjärt" />
        <feat att="see" val="Plogstjärt" />
        <feat att="see" val="kalv" />
        <feat att="see" val="Plöja med andras kalvar" />
        <feat att="see" val="plöja" />
        <feat att="see" val="årder" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plottra" />
          <feat att="writtenForm" val="pluttra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plottra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plottra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plottra, pluttra&lt;/b&gt;, o. 1700: &lt;i&gt;pluttra bort&lt;/i&gt;, ödsla bort (i små portioner); tillhör ett slag av imitativa bildningar, vars grundord i regel är svårt att bestämma; om de ega ett sådant, är det i de flesta fall ett verb; sannol. ej med Noreen V. spr. 3: 286 besl. med sv. dial. &lt;i&gt;plutt&lt;/i&gt;, stump. — Möjl. ett annat ord är det vanliga ä. nsv. &lt;i&gt;plottra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pluttra&lt;/i&gt; i betyd. 'klottra', t. ex. Karl XII i brev (: &lt;i&gt;plutra&lt;/i&gt;), långt in på 1800-t.; jfr Schroderus 1639: plottra i betyd. 'fläcka ned' (böcker). — Andra tydl. ljudhärmande bildningar äro : 1. ä. nsv. &lt;i&gt;plottra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pluttra&lt;/i&gt;, pladdra, t. ex. Columbus Ordesk.: 'plottra Franss', pladdra fransyska, väl = sv. dial. &lt;i&gt;pluttra&lt;/i&gt;, muttra (se &lt;sp&gt;pladdra&lt;/sp&gt;); o. 2. &lt;i&gt;plottra&lt;/i&gt;, knattra, om gevärssalvor o. d., t. ex. 1796 o. stundom i senaste tid." />
        <feat att="faksimilID" val="0671" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plottra, pluttra&lt;/b&gt;, o. 1700: &lt;i&gt;pluttra bort&lt;/i&gt;, ödsla bort (i små portioner); tillhör ett slag av imitativa bildningar, vars grundord i regel är svårt att bestämma; om de ega ett sådant, är det i de flesta fall ett verb; sannol. ej med Noreen V. spr. 3: 286 besl. med sv. dial. &lt;i&gt;plutt&lt;/i&gt;, stump. — Möjl. ett annat ord är det vanliga ä. nsv. &lt;i&gt;plottra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pluttra&lt;/i&gt; i betyd. 'klottra', t. ex. Karl XII i brev (: &lt;i&gt;plutra&lt;/i&gt;), långt in på 1800-t.; jfr Schroderus 1639: plottra i betyd. 'fläcka ned' (böcker). — Andra tydl. ljudhärmande bildningar äro : 1. ä. nsv. &lt;i&gt;plottra&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pluttra&lt;/i&gt;, pladdra, t. ex. Columbus Ordesk.: 'plottra Franss', pladdra fransyska, väl = sv. dial. &lt;i&gt;pluttra&lt;/i&gt;, muttra (se &lt;sp&gt;pladdra&lt;/sp&gt;); o. 2. &lt;i&gt;plottra&lt;/i&gt;, knattra, om gevärssalvor o. d., t. ex. 1796 o. stundom i senaste tid." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plommon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plommon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plommon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plommon&lt;/b&gt;, I. Erici 1642: &lt;i&gt;plomon&lt;/i&gt;; ombildning (liksom t. ex. &lt;sp&gt;krikon, sviskon&lt;/sp&gt;), efter mönstret av inhemska frukt- o. bärnamn på &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt;, av sv. dial. &lt;i&gt;plom(m)a&lt;/i&gt; f., fsv. &lt;i&gt;plōma&lt;/i&gt; (i sammans.) = isl. &lt;i&gt;plóma&lt;/i&gt; (plommonträd), da. &lt;i&gt;plomme&lt;/i&gt;, ä. da. även &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plûme&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;pflûma&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflaume&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;plúme&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;plum&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;plumpudding&lt;/sp&gt;), med ursprungligt &lt;i&gt;pr-&lt;/i&gt;: mlty. &lt;i&gt;prûme&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;pfrûma&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;pfraume&lt;/i&gt;)-, gammalt lånord. Ofta uppfattat som lånat närmast från lat. &lt;i&gt;prūnum&lt;/i&gt;, plommon (fra., eng. &lt;i&gt;prune&lt;/i&gt;), jfr &lt;i&gt;prūnus&lt;/i&gt;, plommonträd, av grek. &lt;i&gt;proṽmnon&lt;/i&gt;, senare &lt;i&gt;proṽnon&lt;/i&gt;, plommon, jfr &lt;i&gt;proṽmnos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prov́mnē&lt;/i&gt;, (vilt) plommonträd; med samma assimilation av &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; på grund av uddljudande &lt;i&gt;p&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;pilgrim&lt;/sp&gt;. Enl. J. Schmidt Sonantentheorie s. 111 dock snarare, genom trakisk-illyrisk förmedling, direkt från grek. &lt;i&gt;proṽmnon&lt;/i&gt;. — Med avs. på &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;mullbär&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pilgrim&lt;/sp&gt;. — &lt;i&gt;O-&lt;/i&gt;ljudet i nord. spr. har väl uppstått genom ljudsubstitution; jfr &lt;sp&gt;kalkon&lt;/sp&gt; o. se Kock Sv. ljudhist. 2: 162." />
        <feat att="faksimilID" val="0671" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plommon&lt;/b&gt;, I. Erici 1642: &lt;i&gt;plomon&lt;/i&gt;; ombildning (liksom t. ex. &lt;sp&gt;krikon, sviskon&lt;/sp&gt;), efter mönstret av inhemska frukt- o. bärnamn på &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt;, av sv. dial. &lt;i&gt;plom(m)a&lt;/i&gt; f., fsv. &lt;i&gt;plōma&lt;/i&gt; (i sammans.) = isl. &lt;i&gt;plóma&lt;/i&gt; (plommonträd), da. &lt;i&gt;plomme&lt;/i&gt;, ä. da. även &lt;i&gt;-u-&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plûme&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;pflûma&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflaume&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;plúme&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;plum&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;plumpudding&lt;/sp&gt;), med ursprungligt &lt;i&gt;pr-&lt;/i&gt;: mlty. &lt;i&gt;prûme&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;pfrûma&lt;/i&gt; (ty. dial. &lt;i&gt;pfraume&lt;/i&gt;)-, gammalt lånord. Ofta uppfattat som lånat närmast från lat. &lt;i&gt;prūnum&lt;/i&gt;, plommon (fra., eng. &lt;i&gt;prune&lt;/i&gt;), jfr &lt;i&gt;prūnus&lt;/i&gt;, plommonträd, av grek. &lt;i&gt;proṽmnon&lt;/i&gt;, senare &lt;i&gt;proṽnon&lt;/i&gt;, plommon, jfr &lt;i&gt;proṽmnos&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;prov́mnē&lt;/i&gt;, (vilt) plommonträd; med samma assimilation av &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; på grund av uddljudande &lt;i&gt;p&lt;/i&gt; som i &lt;sp&gt;pilgrim&lt;/sp&gt;. Enl. J. Schmidt Sonantentheorie s. 111 dock snarare, genom trakisk-illyrisk förmedling, direkt från grek. &lt;i&gt;proṽmnon&lt;/i&gt;. — Med avs. på &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;mullbär&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pilgrim&lt;/sp&gt;. — &lt;i&gt;O-&lt;/i&gt;ljudet i nord. spr. har väl uppstått genom ljudsubstitution; jfr &lt;sp&gt;kalkon&lt;/sp&gt; o. se Kock Sv. ljudhist. 2: 162." />
        <feat att="see" val="kalkon" />
        <feat att="see" val="pilgrim" />
        <feat att="see" val="mullbär" />
        <feat att="see" val="pilgrim" />
        <feat att="see" val="plumpudding" />
        <feat att="see" val="krikon" />
        <feat att="see" val="sviskon" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plump" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plump..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plump..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plump&lt;/b&gt;, adj., grof, tölpig, O. Petri = da., från mlty.: massiv, grov = ty., eng.; till den ljudhärmande interj. &lt;i&gt;plump&lt;/i&gt;, om doft ljud vid fall (jfr &lt;sp&gt;plumsa&lt;/sp&gt;). — Härav: &lt;sp&gt;plumpa&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. även 'bära sig tölpigt åt' (t. ex. Gustaf Vasa 1549), 'plottra', fsv. &lt;i&gt;plompa ut&lt;/i&gt;, plumsa ned = da. &lt;i&gt;plumpe&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;plumpen&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;pflumpfen&lt;/i&gt;. Jfr sv. &lt;i&gt;förplumpa sig&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plump&lt;/b&gt;, adj., grof, tölpig, O. Petri = da., från mlty.: massiv, grov = ty., eng.; till den ljudhärmande interj. &lt;i&gt;plump&lt;/i&gt;, om doft ljud vid fall (jfr &lt;sp&gt;plumsa&lt;/sp&gt;). — Härav: &lt;sp&gt;plumpa&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. även 'bära sig tölpigt åt' (t. ex. Gustaf Vasa 1549), 'plottra', fsv. &lt;i&gt;plompa ut&lt;/i&gt;, plumsa ned = da. &lt;i&gt;plumpe&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;plumpen&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;pflumpfen&lt;/i&gt;. Jfr sv. &lt;i&gt;förplumpa sig&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plugg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plugg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plugg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plugg&lt;/b&gt;, t. ex. I. Erici 1642, redan i fsv. att döma av &lt;i&gt;pluggadher&lt;/i&gt;, pluggad = no. &lt;i&gt;plugg&lt;/i&gt;; kanske lån från mlty &lt;i&gt;plugge&lt;/i&gt; (holl., eng. &lt;i&gt;plug&lt;/i&gt;). Jfr fsv. &lt;i&gt;-plögger&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;plygg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plögg&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;plyg&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pløg&lt;/i&gt;, väl från den omljudda lty. formen &lt;i&gt;plügge&lt;/i&gt;. Biform: mlty. &lt;i&gt;pluck&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plock&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;pfloc&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflock&lt;/i&gt;). Sannol. med intensivisk konsonantförlängning såsom i så många andra likbetydande ord (jfr under &lt;sp&gt;pigg&lt;/sp&gt;); f. ö. dunkelt; enl. K. F. Johansson KZ 36: 386 f. inhemskt o. till en ie. rot &lt;i&gt;blek&lt;/i&gt;, slå. Jfr &lt;sp&gt;pligg&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;plugga&lt;/sp&gt; vb., egentl.: slå i en plugg; i överförd betyd. redan Runius 1712: 'plugga lögner i folk' o. om studier, Tersmeden 1736 (o. 1780): 'grekiska, den Nordberg i Uppsala pluggat i mig'; sedan i absolut anv." />
        <feat att="faksimilID" val="0671" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plugg&lt;/b&gt;, t. ex. I. Erici 1642, redan i fsv. att döma av &lt;i&gt;pluggadher&lt;/i&gt;, pluggad = no. &lt;i&gt;plugg&lt;/i&gt;; kanske lån från mlty &lt;i&gt;plugge&lt;/i&gt; (holl., eng. &lt;i&gt;plug&lt;/i&gt;). Jfr fsv. &lt;i&gt;-plögger&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;plygg&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plögg&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;plyg&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pløg&lt;/i&gt;, väl från den omljudda lty. formen &lt;i&gt;plügge&lt;/i&gt;. Biform: mlty. &lt;i&gt;pluck&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plock&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;pfloc&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflock&lt;/i&gt;). Sannol. med intensivisk konsonantförlängning såsom i så många andra likbetydande ord (jfr under &lt;sp&gt;pigg&lt;/sp&gt;); f. ö. dunkelt; enl. K. F. Johansson KZ 36: 386 f. inhemskt o. till en ie. rot &lt;i&gt;blek&lt;/i&gt;, slå. Jfr &lt;sp&gt;pligg&lt;/sp&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;plugga&lt;/sp&gt; vb., egentl.: slå i en plugg; i överförd betyd. redan Runius 1712: 'plugga lögner i folk' o. om studier, Tersmeden 1736 (o. 1780): 'grekiska, den Nordberg i Uppsala pluggat i mig'; sedan i absolut anv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plumsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plumsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plumsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plumsa&lt;/b&gt;, Franzén 1810, motsv. ty. &lt;i&gt;plumpsen&lt;/i&gt;, till interj. &lt;sp&gt;plums&lt;/sp&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;plumps&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;plumpa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plumsa&lt;/b&gt;, Franzén 1810, motsv. ty. &lt;i&gt;plumpsen&lt;/i&gt;, till interj. &lt;sp&gt;plums&lt;/sp&gt;, motsv. ty. &lt;i&gt;plumps&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;plumpa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plumpudding" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plumpudding..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plumpudding..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plumpudding&lt;/b&gt;, från eng. =, till eng. &lt;i&gt;plum&lt;/i&gt;, plommon; alltså egentl.: plommonpudding." />
        <feat att="faksimilID" val="0672" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plumpudding&lt;/b&gt;, från eng. =, till eng. &lt;i&gt;plum&lt;/i&gt;, plommon; alltså egentl.: plommonpudding." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">plumpudding</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plint" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plint..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plint..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plint&lt;/b&gt;, platt list, 1752, av fra. &lt;i&gt;plinthe&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;plínthos&lt;/i&gt;, tegelsten (se &lt;sp&gt;flinta&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plint&lt;/b&gt;, platt list, 1752, av fra. &lt;i&gt;plinthe&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;plínthos&lt;/i&gt;, tegelsten (se &lt;sp&gt;flinta&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plikt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plikt..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plikt..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;plikt&lt;/b&gt;, sjöt., om ett rum i en av ändarna på en farkost, Rajalin 1730, i dial. även: del av väggen mellan fönster o. dörr = no. &lt;i&gt;plikt&lt;/i&gt;, akterrum i båt el. skuta, tilja i akterrummet, även: &lt;i&gt;plitt&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pligt&lt;/i&gt;, roddarbänk i fören; från mlty. &lt;i&gt;plicht&lt;/i&gt;, litet halvdäck i aktern = fhty. &lt;i&gt;pflihta&lt;/i&gt;, förstam (ty. &lt;i&gt;pflicht&lt;/i&gt;, fördäck); jfr ags. &lt;i&gt;plihtere&lt;/i&gt;, besättningskarl i fören. Gammalt germ. ord av okänt ursprung. Olika förmodanden hos Meringer IF 17: 101, Falk-Torp s. 837." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;plikt&lt;/b&gt;, sjöt., om ett rum i en av ändarna på en farkost, Rajalin 1730, i dial. även: del av väggen mellan fönster o. dörr = no. &lt;i&gt;plikt&lt;/i&gt;, akterrum i båt el. skuta, tilja i akterrummet, även: &lt;i&gt;plitt&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pligt&lt;/i&gt;, roddarbänk i fören; från mlty. &lt;i&gt;plicht&lt;/i&gt;, litet halvdäck i aktern = fhty. &lt;i&gt;pflihta&lt;/i&gt;, förstam (ty. &lt;i&gt;pflicht&lt;/i&gt;, fördäck); jfr ags. &lt;i&gt;plihtere&lt;/i&gt;, besättningskarl i fören. Gammalt germ. ord av okänt ursprung. Olika förmodanden hos Meringer IF 17: 101, Falk-Torp s. 837." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plissé" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plissé..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plissé..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plissé&lt;/b&gt;, Sthlms mode-journ. 1843, till fra. &lt;i&gt;plisser&lt;/i&gt;, vecka, av omstridd bildning, i alla händelser besl. med &lt;i&gt;pli&lt;/i&gt;, veck (se &lt;sp&gt;pli&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plissé&lt;/b&gt;, Sthlms mode-journ. 1843, till fra. &lt;i&gt;plisser&lt;/i&gt;, vecka, av omstridd bildning, i alla händelser besl. med &lt;i&gt;pli&lt;/i&gt;, veck (se &lt;sp&gt;pli&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plira" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plira..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plira..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plira&lt;/b&gt;, Spegel 1712, med biformen &lt;i&gt;blira&lt;/i&gt;, t. ex. Lind 1749, Stagnelius, Törneros, Almqvist = da. &lt;i&gt;plire&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;plîren&lt;/i&gt;, knipa hop ögonen, ha svaga rinnande ögon, gråta; uppkommet genom sammansmältning av två ordstammar: lty. &lt;i&gt;pîren&lt;/i&gt;, knipa hop ögonen (eng. &lt;i&gt;peer&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;pira&lt;/i&gt;, blinka (se &lt;sp&gt;pirrande&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pirål&lt;/sp&gt;), o. mlty. &lt;i&gt;blerren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blarren&lt;/i&gt;, gråta, bråka. — Härtill: &lt;sp&gt;plirögd&lt;/sp&gt;, Spegel 1712 = da. &lt;i&gt;plirøiet&lt;/i&gt;, motsv. östfris. &lt;i&gt;plirögd&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pîrôgd&lt;/i&gt; ds., ävensom lty. &lt;i&gt;blêrôged&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bleareyed&lt;/i&gt;, med rinnande ögon. Jfr Stiernhielm Herc.: &lt;i&gt;plijr-ögon&lt;/i&gt;, Runius: &lt;i&gt;med plira ögon&lt;/i&gt; o. t. ex. Strindberg: &lt;i&gt;pliriga ögon&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plira&lt;/b&gt;, Spegel 1712, med biformen &lt;i&gt;blira&lt;/i&gt;, t. ex. Lind 1749, Stagnelius, Törneros, Almqvist = da. &lt;i&gt;plire&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;plîren&lt;/i&gt;, knipa hop ögonen, ha svaga rinnande ögon, gråta; uppkommet genom sammansmältning av två ordstammar: lty. &lt;i&gt;pîren&lt;/i&gt;, knipa hop ögonen (eng. &lt;i&gt;peer&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;pira&lt;/i&gt;, blinka (se &lt;sp&gt;pirrande&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pirål&lt;/sp&gt;), o. mlty. &lt;i&gt;blerren&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blarren&lt;/i&gt;, gråta, bråka. — Härtill: &lt;sp&gt;plirögd&lt;/sp&gt;, Spegel 1712 = da. &lt;i&gt;plirøiet&lt;/i&gt;, motsv. östfris. &lt;i&gt;plirögd&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pîrôgd&lt;/i&gt; ds., ävensom lty. &lt;i&gt;blêrôged&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bleareyed&lt;/i&gt;, med rinnande ögon. Jfr Stiernhielm Herc.: &lt;i&gt;plijr-ögon&lt;/i&gt;, Runius: &lt;i&gt;med plira ögon&lt;/i&gt; o. t. ex. Strindberg: &lt;i&gt;pliriga ögon&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plit&lt;/b&gt; (ett slags vapen), Ekeblad 1653, tidigare &lt;i&gt;plita&lt;/i&gt; Schroderus o. 1638; från lty. &lt;i&gt;plite&lt;/i&gt;, kort brett svärd, skråma, slag; besl. med sv. dial &lt;i&gt;plita&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;sunder&lt;/i&gt;), skära i smulor, &lt;i&gt;plita&lt;/i&gt;, skärva m. m.; av en rotvariant till &lt;i&gt;split&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;splittra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;split&lt;/sp&gt;. Jfr följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plit&lt;/b&gt; (ett slags vapen), Ekeblad 1653, tidigare &lt;i&gt;plita&lt;/i&gt; Schroderus o. 1638; från lty. &lt;i&gt;plite&lt;/i&gt;, kort brett svärd, skråma, slag; besl. med sv. dial &lt;i&gt;plita&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;sunder&lt;/i&gt;), skära i smulor, &lt;i&gt;plita&lt;/i&gt;, skärva m. m.; av en rotvariant till &lt;i&gt;split&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;splittra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;split&lt;/sp&gt;. Jfr följ." />
        <feat att="see" val="plita 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plister" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plister..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plister..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plister&lt;/b&gt;, Galeopsis Tetrahit, Lamium, blindnässla, Franckenius 1638, O. Rudbeck, Linné osv.; jämte &lt;i&gt;blister&lt;/i&gt; R. Foss 1621, f. ö. sällsynt; jfr norrl. &lt;i&gt;blister&lt;/i&gt;, Salix pentandra, jolster, osv. dial. &lt;i&gt;*hund-blister&lt;/i&gt;, hundloka, hundkäx; motsv. no. &lt;i&gt;plīstra&lt;/i&gt;, liten barkflöjt. Till sv. dial. &lt;i&gt;blistra&lt;/i&gt;, blåsa, vissla = isl. &lt;i&gt;blístra&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;blistra&lt;/i&gt;; av en rotvariant till &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt;. Detta namn på blindnässlan syftar på kronpipens användbarhet som ett slags visselpipa, jfr dess dialektiska benämning &lt;i&gt;pipsör&lt;/i&gt;; visselpipor förfärdigas också av pilkvistar. Bruket av samma namn i fråga om hundlokan beror på dess ihåliga stjälk; jfr holl. &lt;i&gt;pipkruid&lt;/i&gt; ds. En släkting till hundlokan, näml. Angelica silvestris, strätta, kallas bl. a. &lt;i&gt;tjuton&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ängapipa&lt;/i&gt;; ett av dess isl. namn &lt;i&gt;jól&lt;/i&gt; är besl. med grek. &lt;i&gt;avlós&lt;/i&gt;, rör, flöjt (Liden Upps.-stud. s. 95). — Hit höra också no. &lt;i&gt;fjeldblistra&lt;/i&gt;, ljungpipare, o. sv. dial. &lt;i&gt;blistersvarta&lt;/i&gt;, väl 'sjöorre', bl. a. bekant för sitt visslande läte; jfr sv. &lt;sp&gt;bläsand&lt;/sp&gt;. — Besl. är möjl. f. ö. lat. &lt;i&gt;fistula&lt;/i&gt;, rör, rörpipa, om detta med Bugge BB 3: 97 uppstått genom dissimilation av &lt;i&gt;flistula&lt;/i&gt;. — Växlingen av &lt;i&gt;p-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;b-&lt;/i&gt; är väl av samma slag som i de under &lt;sp&gt;pladdra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;prata&lt;/sp&gt; anförda orden. — Se E. H. Tegnér Sv. stud. s. 430 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plister&lt;/b&gt;, Galeopsis Tetrahit, Lamium, blindnässla, Franckenius 1638, O. Rudbeck, Linné osv.; jämte &lt;i&gt;blister&lt;/i&gt; R. Foss 1621, f. ö. sällsynt; jfr norrl. &lt;i&gt;blister&lt;/i&gt;, Salix pentandra, jolster, osv. dial. &lt;i&gt;*hund-blister&lt;/i&gt;, hundloka, hundkäx; motsv. no. &lt;i&gt;plīstra&lt;/i&gt;, liten barkflöjt. Till sv. dial. &lt;i&gt;blistra&lt;/i&gt;, blåsa, vissla = isl. &lt;i&gt;blístra&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;blistra&lt;/i&gt;; av en rotvariant till &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt;. Detta namn på blindnässlan syftar på kronpipens användbarhet som ett slags visselpipa, jfr dess dialektiska benämning &lt;i&gt;pipsör&lt;/i&gt;; visselpipor förfärdigas också av pilkvistar. Bruket av samma namn i fråga om hundlokan beror på dess ihåliga stjälk; jfr holl. &lt;i&gt;pipkruid&lt;/i&gt; ds. En släkting till hundlokan, näml. Angelica silvestris, strätta, kallas bl. a. &lt;i&gt;tjuton&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ängapipa&lt;/i&gt;; ett av dess isl. namn &lt;i&gt;jól&lt;/i&gt; är besl. med grek. &lt;i&gt;avlós&lt;/i&gt;, rör, flöjt (Liden Upps.-stud. s. 95). — Hit höra också no. &lt;i&gt;fjeldblistra&lt;/i&gt;, ljungpipare, o. sv. dial. &lt;i&gt;blistersvarta&lt;/i&gt;, väl 'sjöorre', bl. a. bekant för sitt visslande läte; jfr sv. &lt;sp&gt;bläsand&lt;/sp&gt;. — Besl. är möjl. f. ö. lat. &lt;i&gt;fistula&lt;/i&gt;, rör, rörpipa, om detta med Bugge BB 3: 97 uppstått genom dissimilation av &lt;i&gt;flistula&lt;/i&gt;. — Växlingen av &lt;i&gt;p-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;b-&lt;/i&gt; är väl av samma slag som i de under &lt;sp&gt;pladdra&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;prata&lt;/sp&gt; anförda orden. — Se E. H. Tegnér Sv. stud. s. 430 f." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plocka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plocka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plocka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plocka&lt;/b&gt;, fsv., isl. &lt;i&gt;plokka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plukka&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;plukke&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plucken&lt;/i&gt;, även: plundra, mhty., ty. &lt;i&gt;pflücken&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;pluccian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pluck&lt;/i&gt;). Rätt allmänt betraktat som (i anslutning till den romerska vin- o. fruktodlingen o. även fjäderfäskötseln) lånat från ett mlat. &lt;i&gt;*piluccare&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;piluccare&lt;/i&gt;, plocka (om druvor), provenç. &lt;i&gt;pelucar&lt;/i&gt;, om fjäder, som avletts av lat. &lt;i&gt;pilus&lt;/i&gt;, hår (se &lt;sp&gt;plysch&lt;/sp&gt;). Kanske är dock, såsom somliga förmena, ordet inhemskt germanskt; men de med denna förutsättning framställda tolkningsförslagen äro knappast antagliga. Jfr N. van Wijk IF 23: 371 med litteratur." />
        <feat att="faksimilID" val="0671" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plocka&lt;/b&gt;, fsv., isl. &lt;i&gt;plokka&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plukka&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;plukke&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plucken&lt;/i&gt;, även: plundra, mhty., ty. &lt;i&gt;pflücken&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;pluccian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;pluck&lt;/i&gt;). Rätt allmänt betraktat som (i anslutning till den romerska vin- o. fruktodlingen o. även fjäderfäskötseln) lånat från ett mlat. &lt;i&gt;*piluccare&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;piluccare&lt;/i&gt;, plocka (om druvor), provenç. &lt;i&gt;pelucar&lt;/i&gt;, om fjäder, som avletts av lat. &lt;i&gt;pilus&lt;/i&gt;, hår (se &lt;sp&gt;plysch&lt;/sp&gt;). Kanske är dock, såsom somliga förmena, ordet inhemskt germanskt; men de med denna förutsättning framställda tolkningsförslagen äro knappast antagliga. Jfr N. van Wijk IF 23: 371 med litteratur." />
        <feat att="see" val="plysch" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plita" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plita..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plita..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plita&lt;/b&gt;, vard., i t. ex. &lt;i&gt;plita och skriva&lt;/i&gt;, Aftonbl. 1840: 'skref och plitade'. Kunde ju tänkas bero på en sammansmältning av &lt;sp&gt;plugga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flit&lt;/sp&gt; (el. det vard. &lt;sp&gt;flita&lt;/sp&gt;, vara flitig); men häremot talar bl. a. att ordet i regel brukas el. åtminstone speciellt brukats om skrivgöromål o. d. Säkerl. i stället identiskt med sv. dial. &lt;i&gt;plita&lt;/i&gt;, skära i smulor, o. en överflyttad skämtsam användning av detta ord. Hit hör väl också &lt;i&gt;plitas&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;kifvas&lt;/i&gt; Dalins Arg." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plita&lt;/b&gt;, vard., i t. ex. &lt;i&gt;plita och skriva&lt;/i&gt;, Aftonbl. 1840: 'skref och plitade'. Kunde ju tänkas bero på en sammansmältning av &lt;sp&gt;plugga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;flit&lt;/sp&gt; (el. det vard. &lt;sp&gt;flita&lt;/sp&gt;, vara flitig); men häremot talar bl. a. att ordet i regel brukas el. åtminstone speciellt brukats om skrivgöromål o. d. Säkerl. i stället identiskt med sv. dial. &lt;i&gt;plita&lt;/i&gt;, skära i smulor, o. en överflyttad skämtsam användning av detta ord. Hit hör väl också &lt;i&gt;plitas&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;kifvas&lt;/i&gt; Dalins Arg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plausibel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plausibel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plausibel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plausibel&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;plausible&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;plausibilis&lt;/i&gt;, som förtjänar bifall, till &lt;i&gt;plaudere&lt;/i&gt;, klappa händerna; se &lt;sp&gt;applådera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;explodera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plausibel&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;plausible&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;plausibilis&lt;/i&gt;, som förtjänar bifall, till &lt;i&gt;plaudere&lt;/i&gt;, klappa händerna; se &lt;sp&gt;applådera&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;explodera&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ultra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ultra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ultra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ultra&lt;/b&gt;, av lat. =, på andra sidan, längre bort, utöver, besl. med &lt;i&gt;ultimus&lt;/i&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1145" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ultra&lt;/b&gt;, av lat. =, på andra sidan, längre bort, utöver, besl. med &lt;i&gt;ultimus&lt;/i&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="ultimatum 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">ultra</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plenum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plenum..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plenum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plenum&lt;/b&gt; = ty., egentl.: fulltalig församling, neutr. till lat. &lt;i&gt;plēnus&lt;/i&gt;, full (rotbesl. med föreg. o. med &lt;i&gt;plēre&lt;/i&gt;, fylla, se &lt;sp&gt;suppleant&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plenum&lt;/b&gt; = ty., egentl.: fulltalig församling, neutr. till lat. &lt;i&gt;plēnus&lt;/i&gt;, full (rotbesl. med föreg. o. med &lt;i&gt;plēre&lt;/i&gt;, fylla, se &lt;sp&gt;suppleant&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="plebej 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plebej" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plebej..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plebej..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plebej&lt;/b&gt;, 1760-t. (även sing. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;), om rom. förh. = ty. &lt;i&gt;plebejer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;plēbēius&lt;/i&gt;, borgerlig, dålig, ringa, till &lt;i&gt;plebs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;plēbis&lt;/i&gt;), borgarstånd, folk, menighet, av ie. &lt;i&gt;*plēdh-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;plẽthos&lt;/i&gt;, mängd (rotbesl. med följ. o. med lat. &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;populär&lt;/sp&gt;, o. med &lt;sp&gt;folk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Plebejisk&lt;/sp&gt;, Geijer 1818 i brev." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plebej&lt;/b&gt;, 1760-t. (även sing. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt;), om rom. förh. = ty. &lt;i&gt;plebejer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;plēbēius&lt;/i&gt;, borgerlig, dålig, ringa, till &lt;i&gt;plebs&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;plēbis&lt;/i&gt;), borgarstånd, folk, menighet, av ie. &lt;i&gt;*plēdh-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;plẽthos&lt;/i&gt;, mängd (rotbesl. med följ. o. med lat. &lt;i&gt;populus&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;populär&lt;/sp&gt;, o. med &lt;sp&gt;folk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;full&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Plebejisk&lt;/sp&gt;, Geijer 1818 i brev." />
        <feat att="see" val="plenum 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pli" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pli..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pli..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pli&lt;/b&gt;, t. ex. 1784 = ty., av fra. &lt;i&gt;pli&lt;/i&gt;, skick, sätt; i fra. dessutom o. urspr.: veck, rynka, varur den bildliga betyd. av ett visst sätt, som jämförts med det varaktiga märke, som vikningen av ett tyg o. d. lemnar efter sig; till &lt;i&gt;plier&lt;/i&gt;, vika, av lat. &lt;i&gt;plicāre&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*plecāre&lt;/i&gt; (urbesl. med &lt;sp&gt;fläta&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;explicera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;plissé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;replik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;simpel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;supplik&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pli&lt;/b&gt;, t. ex. 1784 = ty., av fra. &lt;i&gt;pli&lt;/i&gt;, skick, sätt; i fra. dessutom o. urspr.: veck, rynka, varur den bildliga betyd. av ett visst sätt, som jämförts med det varaktiga märke, som vikningen av ett tyg o. d. lemnar efter sig; till &lt;i&gt;plier&lt;/i&gt;, vika, av lat. &lt;i&gt;plicāre&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*plecāre&lt;/i&gt; (urbesl. med &lt;sp&gt;fläta&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;explicera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;plissé&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;replik&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;simpel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;supplik&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pleti" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pleti..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pleti..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pleti&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;kreti&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pleti&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;kreti&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="kreti" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plikt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plikt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plikt..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;plikt&lt;/b&gt; = fsv.: plikt, skyldighet, tukt, straff, jämte da. &lt;i&gt;pligt&lt;/i&gt; från m lty. &lt;i&gt;plicht&lt;/i&gt; = fhty., ty. &lt;i&gt;pflicht&lt;/i&gt; ungef. ds., ags. &lt;i&gt;pliht&lt;/i&gt;, risk, skada (eng. &lt;i&gt;plight&lt;/i&gt;, även: tillstånd, pant), osv., allm. västgerm. ord, germ. &lt;i&gt;*plehti-&lt;/i&gt;, med betyd. anslutande sig till grundverbet &lt;i&gt;plegan&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;pläga&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;plikt&lt;/b&gt; = fsv.: plikt, skyldighet, tukt, straff, jämte da. &lt;i&gt;pligt&lt;/i&gt; från m lty. &lt;i&gt;plicht&lt;/i&gt; = fhty., ty. &lt;i&gt;pflicht&lt;/i&gt; ungef. ds., ags. &lt;i&gt;pliht&lt;/i&gt;, risk, skada (eng. &lt;i&gt;plight&lt;/i&gt;, även: tillstånd, pant), osv., allm. västgerm. ord, germ. &lt;i&gt;*plehti-&lt;/i&gt;, med betyd. anslutande sig till grundverbet &lt;i&gt;plegan&lt;/i&gt;; se f. ö. &lt;sp&gt;pläga&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pligg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pligg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pligg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pligg&lt;/b&gt;, t. ex. Arvidi 1651 = no. &lt;i&gt;pligg&lt;/i&gt;. Enl. Tamm Gr. s. 19 antagl. en från lty. &lt;i&gt;plügge&lt;/i&gt; lånad yngre sidoform till fsv. &lt;i&gt;-plögger&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pløg&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;plugg&lt;/sp&gt;), möjl. uppkommen i sammans. ss. &lt;sp&gt;skopligg&lt;/sp&gt;; häremot talar dock i sin mån ordets spridning i no. dial. Annars uppfattat som inhemskt o. stående i avljudsförh. till &lt;sp&gt;plugg&lt;/sp&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;blek&lt;/i&gt;, slå; jfr K. F. Johansson KZ 36: 386 f. Snarast dock en nordisk sekundär avljudsbildning till &lt;sp&gt;plugg&lt;/sp&gt; med, att döma av &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;et o. ordets betyd., diminutivisk karaktär." />
        <feat att="faksimilID" val="0670" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pligg&lt;/b&gt;, t. ex. Arvidi 1651 = no. &lt;i&gt;pligg&lt;/i&gt;. Enl. Tamm Gr. s. 19 antagl. en från lty. &lt;i&gt;plügge&lt;/i&gt; lånad yngre sidoform till fsv. &lt;i&gt;-plögger&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;pløg&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;plugg&lt;/sp&gt;), möjl. uppkommen i sammans. ss. &lt;sp&gt;skopligg&lt;/sp&gt;; häremot talar dock i sin mån ordets spridning i no. dial. Annars uppfattat som inhemskt o. stående i avljudsförh. till &lt;sp&gt;plugg&lt;/sp&gt;, till ie. roten &lt;i&gt;blek&lt;/i&gt;, slå; jfr K. F. Johansson KZ 36: 386 f. Snarast dock en nordisk sekundär avljudsbildning till &lt;sp&gt;plugg&lt;/sp&gt; med, att döma av &lt;i&gt;i-&lt;/i&gt;et o. ordets betyd., diminutivisk karaktär." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="platting" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--platting..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--platting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;platting&lt;/b&gt;, ett slags platt tågvirke, Rajalin 1730; från eng.?" />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;platting&lt;/b&gt;, ett slags platt tågvirke, Rajalin 1730; från eng.?" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plattform" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plattform..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plattform..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plattform&lt;/b&gt;, o. 1640: &lt;i&gt;platteformar&lt;/i&gt;, enstaka; 1793, 1795 om uti. förh., Hisinger 1819 (i naturvetenskaplig betyd.) = ty., från fra. &lt;i&gt;plate-forme&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;plat-form&lt;/i&gt;); av &lt;i&gt;plate&lt;/i&gt;, fem. till &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;forme&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;form&lt;/sp&gt;). I betyd. 'förhandlingsbasis, utgångspunkt för diskussion o. d.' ett modeord i tidningspressen från mitten av 1890-t., t. ex. Vårt Land 1894, GHT 1896, Sydsv. dagbl. 1899; i denna betyd. ytterst från engelskan." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plattform&lt;/b&gt;, o. 1640: &lt;i&gt;platteformar&lt;/i&gt;, enstaka; 1793, 1795 om uti. förh., Hisinger 1819 (i naturvetenskaplig betyd.) = ty., från fra. &lt;i&gt;plate-forme&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;plat-form&lt;/i&gt;); av &lt;i&gt;plate&lt;/i&gt;, fem. till &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;forme&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;form&lt;/sp&gt;). I betyd. 'förhandlingsbasis, utgångspunkt för diskussion o. d.' ett modeord i tidningspressen från mitten av 1890-t., t. ex. Vårt Land 1894, GHT 1896, Sydsv. dagbl. 1899; i denna betyd. ytterst från engelskan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="underhandla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--underhandla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--underhandla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;underhandla&lt;/b&gt;, 1547: &lt;i&gt;underhandler&lt;/i&gt; (sbst.), Schroderus Gom. 1640 (vb.) = da. &lt;i&gt;underhandle&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;unterhandeln&lt;/i&gt;, egentl.: söka överenskommelse genom mellanhänder (&lt;i&gt;unterhändler&lt;/i&gt;); alltså till det ej med &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt; 2 identiska &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;, emellan, som också ingår i &lt;sp&gt;underhålla&lt;/sp&gt; (i betyd. 'roa, förströ'), &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;undervisa&lt;/sp&gt;. Jfr till betyd.-utvecklingen &lt;sp&gt;medla&lt;/sp&gt; till grundordet för &lt;sp&gt;mellan&lt;/sp&gt; o. se &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt;. — Ett annat likbetyd., likaledes lånat ord är &lt;sp&gt;dagtinga&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1148" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;underhandla&lt;/b&gt;, 1547: &lt;i&gt;underhandler&lt;/i&gt; (sbst.), Schroderus Gom. 1640 (vb.) = da. &lt;i&gt;underhandle&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;unterhandeln&lt;/i&gt;, egentl.: söka överenskommelse genom mellanhänder (&lt;i&gt;unterhändler&lt;/i&gt;); alltså till det ej med &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt; 2 identiska &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;, emellan, som också ingår i &lt;sp&gt;underhålla&lt;/sp&gt; (i betyd. 'roa, förströ'), &lt;sp&gt;underrätta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;undervisa&lt;/sp&gt;. Jfr till betyd.-utvecklingen &lt;sp&gt;medla&lt;/sp&gt; till grundordet för &lt;sp&gt;mellan&lt;/sp&gt; o. se &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt;. — Ett annat likbetyd., likaledes lånat ord är &lt;sp&gt;dagtinga&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="platå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--platå..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--platå..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;platå&lt;/b&gt;, Hisinger 1819, av fra. &lt;i&gt;plateau&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;). — Förr, t. ex. 1771 o. ännu o. 1840, om ett slags vanligen spegelbelagd upphöjning, använd som bordsprydnad; även i denna betyd. från fra." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;platå&lt;/b&gt;, Hisinger 1819, av fra. &lt;i&gt;plateau&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;). — Förr, t. ex. 1771 o. ännu o. 1840, om ett slags vanligen spegelbelagd upphöjning, använd som bordsprydnad; även i denna betyd. från fra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="underkasta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--underkasta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--underkasta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;underkasta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirkasta&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;underkaste&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;underwerpen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;unterwerfen&lt;/i&gt;, möjl. efter lat. &lt;i&gt;subjicere&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1148" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;underkasta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;undirkasta&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;underkaste&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;underwerpen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;unterwerfen&lt;/i&gt;, möjl. efter lat. &lt;i&gt;subjicere&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="underhålla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--underhålla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--underhålla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;underhålla&lt;/b&gt; i betyd. 'förströ, samtala med', enstaka under 1700-t. (jfr nedan), efter ty. &lt;i&gt;unterhalten&lt;/i&gt; ds., väl efter fra. &lt;i&gt;entretenir&lt;/i&gt;; alltså till ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;, emellan (se &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt; o. det ej identiska &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt; 2). Ordet, som uppträder i ett tal från 1799, klandras av Journ. f. sv. litt. 1799; i ordb. först hos Dalin 1853, men anses i Vinterbladet s. å. 'låta underligt'. Ännu Samtiden 1874 finner orden &lt;i&gt;underhållande&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;underhållning&lt;/i&gt; löjliga o. omöjliga. Jfr Mjöberg Festskr. t. Sdw. s. 272." />
        <feat att="faksimilID" val="1148" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;underhålla&lt;/b&gt; i betyd. 'förströ, samtala med', enstaka under 1700-t. (jfr nedan), efter ty. &lt;i&gt;unterhalten&lt;/i&gt; ds., väl efter fra. &lt;i&gt;entretenir&lt;/i&gt;; alltså till ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;, emellan (se &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt; o. det ej identiska &lt;sp&gt;under&lt;/sp&gt; 2). Ordet, som uppträder i ett tal från 1799, klandras av Journ. f. sv. litt. 1799; i ordb. först hos Dalin 1853, men anses i Vinterbladet s. å. 'låta underligt'. Ännu Samtiden 1874 finner orden &lt;i&gt;underhållande&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;underhållning&lt;/i&gt; löjliga o. omöjliga. Jfr Mjöberg Festskr. t. Sdw. s. 272." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plåster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plåster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plåster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plåster&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;plāster&lt;/i&gt; = senisl. &lt;i&gt;plástr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;plaster&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;plâstar&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plâster&lt;/i&gt;, även: stenläggning på gator, fhty. &lt;i&gt;pflastar&lt;/i&gt; ds. (ty. &lt;i&gt;pflaster&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;plaster&lt;/i&gt; (eng.: även 'kalk, gips'), från mlat. &lt;i&gt;plastrum&lt;/i&gt;, plåster, gips, av lat. &lt;i&gt;emplastrum&lt;/i&gt;, plåster, från grek. &lt;i&gt;émplastron&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;emplássō&lt;/i&gt;, stryker på, till &lt;i&gt;em-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;en&lt;/i&gt;, i (= sv. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;plássō&lt;/i&gt;, bildar, formar (se &lt;sp&gt;plastik&lt;/sp&gt;). Etymologiskt samma ord är &lt;sp&gt;piaster&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0673" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plåster&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;plāster&lt;/i&gt; = senisl. &lt;i&gt;plástr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;plaster&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;plâstar&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plâster&lt;/i&gt;, även: stenläggning på gator, fhty. &lt;i&gt;pflastar&lt;/i&gt; ds. (ty. &lt;i&gt;pflaster&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;plaster&lt;/i&gt; (eng.: även 'kalk, gips'), från mlat. &lt;i&gt;plastrum&lt;/i&gt;, plåster, gips, av lat. &lt;i&gt;emplastrum&lt;/i&gt;, plåster, från grek. &lt;i&gt;émplastron&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;emplássō&lt;/i&gt;, stryker på, till &lt;i&gt;em-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;en&lt;/i&gt;, i (= sv. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;plássō&lt;/i&gt;, bildar, formar (se &lt;sp&gt;plastik&lt;/sp&gt;). Etymologiskt samma ord är &lt;sp&gt;piaster&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="underklass" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--underklass..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--underklass..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;underklass&lt;/b&gt;, Almqvist 1845: 'fruntimmer af under-klass', Quiding Slutliqvid med Sveriges lag 1871: 'Jag vill . . skapa nya och bättre namn för de båda  klasserna (dvs. samhällsklasserna) i uttrycken: öfverklassen och underklassen'; nu också i da. Även &lt;sp&gt;överklass&lt;/sp&gt; är först belagt hos Almqvist 1845: 'fruntimmer i öfverklasserna' o. därnäst hos Quiding. Först med den sistnämnde kommo beteckningarna i bruk, egentl. dock ej förr än på 1880-talet." />
        <feat att="faksimilID" val="1148" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;underklass&lt;/b&gt;, Almqvist 1845: 'fruntimmer af under-klass', Quiding Slutliqvid med Sveriges lag 1871: 'Jag vill . . skapa nya och bättre namn för de båda  klasserna (dvs. samhällsklasserna) i uttrycken: öfverklassen och underklassen'; nu också i da. Även &lt;sp&gt;överklass&lt;/sp&gt; är först belagt hos Almqvist 1845: 'fruntimmer i öfverklasserna' o. därnäst hos Quiding. Först med den sistnämnde kommo beteckningarna i bruk, egentl. dock ej förr än på 1880-talet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plastik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plastik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plastik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plastik&lt;/b&gt; = ty., från fra. &lt;i&gt;plaslique&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;plastikḗ&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;tékhnē&lt;/i&gt;, konst), substantiverat fem. till adj. &lt;i&gt;plastikós&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;plastisk&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;plássō&lt;/i&gt;, bildar, formar (se &lt;sp&gt;plåster&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plastik&lt;/b&gt; = ty., från fra. &lt;i&gt;plaslique&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;plastikḗ&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;tékhnē&lt;/i&gt;, konst), substantiverat fem. till adj. &lt;i&gt;plastikós&lt;/i&gt; (jfr sv. &lt;sp&gt;plastisk&lt;/sp&gt;), till &lt;i&gt;plássō&lt;/i&gt;, bildar, formar (se &lt;sp&gt;plåster&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plaska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plaska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plaska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plaska&lt;/b&gt;, Lucidor 1660- o. 70-t. = da. &lt;i&gt;plaske&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plasken&lt;/i&gt;; ljudhärmande liksom ty. &lt;i&gt;plätschern&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;blaska&lt;/sp&gt;, eng. &lt;i&gt;splash&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;pladdern&lt;/i&gt; ds. Jfr &lt;sp&gt;pladask&lt;/sp&gt; o. med avs. på uddljudsväxlingen i &lt;sp&gt;plaska&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;blaska&lt;/sp&gt; t. ex. (de obesläktade) pol. &lt;i&gt;bluzgać&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pluskać&lt;/i&gt;, plaska." />
        <feat att="faksimilID" val="0668" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plaska&lt;/b&gt;, Lucidor 1660- o. 70-t. = da. &lt;i&gt;plaske&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plasken&lt;/i&gt;; ljudhärmande liksom ty. &lt;i&gt;plätschern&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;blaska&lt;/sp&gt;, eng. &lt;i&gt;splash&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;pladdern&lt;/i&gt; ds. Jfr &lt;sp&gt;pladask&lt;/sp&gt; o. med avs. på uddljudsväxlingen i &lt;sp&gt;plaska&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;blaska&lt;/sp&gt; t. ex. (de obesläktade) pol. &lt;i&gt;bluzgać&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;pluskać&lt;/i&gt;, plaska." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="platina" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--platina..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--platina..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;platina&lt;/b&gt;, Sv. Merc. 1756 = da., ty., eng., av span. &lt;i&gt;platína&lt;/i&gt;, silver, egentl. 'metallplatta', dimin. till &lt;i&gt;plata&lt;/i&gt;, silver (= &lt;sp&gt;plåt&lt;/sp&gt;; se d. o.). — I svenska ofta med huvudtonen på första stavelsen liksom i engelskan." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;platina&lt;/b&gt;, Sv. Merc. 1756 = da., ty., eng., av span. &lt;i&gt;platína&lt;/i&gt;, silver, egentl. 'metallplatta', dimin. till &lt;i&gt;plata&lt;/i&gt;, silver (= &lt;sp&gt;plåt&lt;/sp&gt;; se d. o.). — I svenska ofta med huvudtonen på första stavelsen liksom i engelskan." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="platan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--platan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--platan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;platan&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;platane&lt;/i&gt; osv., ytterst av grek. &lt;i&gt;plátanos&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;platýs&lt;/i&gt;, bred, osv., på grund av de breda bladen; se under &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;. — Säkerl. ej, såsom stundom antages (t. ex. av Falk-Torp s. 757), besl. med mlty., mhty. &lt;i&gt;vlader&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;flader&lt;/i&gt;), naverlönn, masur, ådrigt trä, som snarare, med Hirt-Weigand, hör till &lt;sp&gt;fladdra&lt;/sp&gt; efter de hit o. dit löpande ådrorna; jfr sv. &lt;sp&gt;flammig&lt;/sp&gt; om ådrigt trä." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;platan&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;platane&lt;/i&gt; osv., ytterst av grek. &lt;i&gt;plátanos&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;platýs&lt;/i&gt;, bred, osv., på grund av de breda bladen; se under &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;. — Säkerl. ej, såsom stundom antages (t. ex. av Falk-Torp s. 757), besl. med mlty., mhty. &lt;i&gt;vlader&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;flader&lt;/i&gt;), naverlönn, masur, ådrigt trä, som snarare, med Hirt-Weigand, hör till &lt;sp&gt;fladdra&lt;/sp&gt; efter de hit o. dit löpande ådrorna; jfr sv. &lt;sp&gt;flammig&lt;/sp&gt; om ådrigt trä." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plats" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plats..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plats..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;plats&lt;/b&gt; i uttr. &lt;i&gt;med plats&lt;/i&gt;, med svårighet (nu föga br.), fsv. &lt;i&gt;platz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plas&lt;/i&gt;, vedermöda, svårighet, gräl = mno. &lt;i&gt;plaats&lt;/i&gt;, möda, besvär, no. &lt;i&gt;plaass&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;plads&lt;/i&gt;: från mlty. &lt;i&gt;platz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plas&lt;/i&gt;, oro, kiv o. d.; dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;plats&lt;/b&gt; i uttr. &lt;i&gt;med plats&lt;/i&gt;, med svårighet (nu föga br.), fsv. &lt;i&gt;platz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plas&lt;/i&gt;, vedermöda, svårighet, gräl = mno. &lt;i&gt;plaats&lt;/i&gt;, möda, besvär, no. &lt;i&gt;plaass&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;plads&lt;/i&gt;: från mlty. &lt;i&gt;platz&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;plas&lt;/i&gt;, oro, kiv o. d.; dunkelt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plats" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plats..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plats..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;plats&lt;/b&gt;, i ä. n s v. stundom plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;platz&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;plaz&lt;/i&gt; (n.), da. &lt;i&gt;plads&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plâtse&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;plas&lt;/i&gt; m. = mhty., ty. &lt;i&gt;platz&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;plætse&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;platea&lt;/i&gt; (fra., eng. &lt;i&gt;place&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;piazza&lt;/i&gt;), öppen plats, gata, från grek. &lt;i&gt;plateĩa&lt;/i&gt;, egentl. fem. sg. till &lt;i&gt;platýs&lt;/i&gt;, platt, jämn, bred (se &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;). — Ordets förekomst i nyare namn på öppna platser i stad (&lt;i&gt;Tegnérsplatsen&lt;/i&gt; o. d.), egentl. grundbetydelsen, beror på ungt lån från ty. (Wilhelmsplatz o. d.); jfr även fra. &lt;i&gt;place&lt;/i&gt; i samma användning. — Jfr &lt;sp&gt;placera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;plats&lt;/b&gt;, i ä. n s v. stundom plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;platz&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;plaz&lt;/i&gt; (n.), da. &lt;i&gt;plads&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plâtse&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;plas&lt;/i&gt; m. = mhty., ty. &lt;i&gt;platz&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;plætse&lt;/i&gt;, från lat. &lt;i&gt;platea&lt;/i&gt; (fra., eng. &lt;i&gt;place&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;piazza&lt;/i&gt;), öppen plats, gata, från grek. &lt;i&gt;plateĩa&lt;/i&gt;, egentl. fem. sg. till &lt;i&gt;platýs&lt;/i&gt;, platt, jämn, bred (se &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;). — Ordets förekomst i nyare namn på öppna platser i stad (&lt;i&gt;Tegnérsplatsen&lt;/i&gt; o. d.), egentl. grundbetydelsen, beror på ungt lån från ty. (Wilhelmsplatz o. d.); jfr även fra. &lt;i&gt;place&lt;/i&gt; i samma användning. — Jfr &lt;sp&gt;placera&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="platta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--platta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--platta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;platta&lt;/b&gt;, ett 1800-talsord, ännu ej hos Dalin 1853 (som har &lt;i&gt;myntplatt&lt;/i&gt;), i modern betyd. från ty. &lt;i&gt;platte&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;platta&lt;/i&gt;, marmorplatta; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;platta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;platle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;platt&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;), plätt, tonsur, från mlty. el. ä. ty. &lt;i&gt;platte&lt;/i&gt; ds; från mlat. &lt;i&gt;platta&lt;/i&gt; i båda betyd., jämte &lt;i&gt;plata&lt;/i&gt; (varom under &lt;sp&gt;plåt&lt;/sp&gt;); till föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;platta&lt;/b&gt;, ett 1800-talsord, ännu ej hos Dalin 1853 (som har &lt;i&gt;myntplatt&lt;/i&gt;), i modern betyd. från ty. &lt;i&gt;platte&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;platta&lt;/i&gt;, marmorplatta; jfr ä. nsv. &lt;i&gt;platta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;platle&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;platt&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;), plätt, tonsur, från mlty. el. ä. ty. &lt;i&gt;platte&lt;/i&gt; ds; från mlat. &lt;i&gt;platta&lt;/i&gt; i båda betyd., jämte &lt;i&gt;plata&lt;/i&gt; (varom under &lt;sp&gt;plåt&lt;/sp&gt;); till föreg." />
        <feat att="see" val="platt 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="platt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--platt..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--platt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;platt&lt;/b&gt;, adj., O. Petri o. 1558 i nu obrukl. anv. = da. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;, flat (= holl.), varav även ty. &lt;i&gt;platt&lt;/i&gt;. Snarast från romanska språk: fra. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;plafond&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;plattform&lt;/sp&gt;), ital. &lt;i&gt;platto&lt;/i&gt;, av vlat. &lt;i&gt;*plattus&lt;/i&gt;, väl från grek. &lt;i&gt;platýs&lt;/i&gt;, platt, jämn (jfr &lt;sp&gt;plats&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;). Knappast med Falk-Torp av germ. ursprung. Jfr följ. — Som adv. i betyd. 'alldeles, fullkomligt', fsv. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Plattyska&lt;/sp&gt;, Liffman Sv. spr. hist. 1837, från ty. &lt;i&gt;plattdeutsch&lt;/i&gt;. Väl egentl.: den tyska som talas på den lågtyska slätten ('in dem platten land'). Dock enl. Lasch PBB 42: 134 till holl. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;, tydlig, förståelig, särsk. uppträdande tillsammans med verb för 'tala'." />
        <feat att="faksimilID" val="0669" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;platt&lt;/b&gt;, adj., O. Petri o. 1558 i nu obrukl. anv. = da. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;, flat (= holl.), varav även ty. &lt;i&gt;platt&lt;/i&gt;. Snarast från romanska språk: fra. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;plafond&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;plattform&lt;/sp&gt;), ital. &lt;i&gt;platto&lt;/i&gt;, av vlat. &lt;i&gt;*plattus&lt;/i&gt;, väl från grek. &lt;i&gt;platýs&lt;/i&gt;, platt, jämn (jfr &lt;sp&gt;plats&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;flat&lt;/sp&gt;). Knappast med Falk-Torp av germ. ursprung. Jfr följ. — Som adv. i betyd. 'alldeles, fullkomligt', fsv. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Plattyska&lt;/sp&gt;, Liffman Sv. spr. hist. 1837, från ty. &lt;i&gt;plattdeutsch&lt;/i&gt;. Väl egentl.: den tyska som talas på den lågtyska slätten ('in dem platten land'). Dock enl. Lasch PBB 42: 134 till holl. &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt;, tydlig, förståelig, särsk. uppträdande tillsammans med verb för 'tala'." />
        <feat att="see" val="platta 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plakat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plakat..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plakat..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;plakat&lt;/b&gt;, full, drucken, Tersmeden 1764, Kellgren, Bellman = da. &lt;i&gt;plakat&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;plakatfuld&lt;/i&gt;; väl egentl. från studentspr., av lat. &lt;i&gt;placātūs&lt;/i&gt;, blidkad, lugn, part. pf. pass. till &lt;i&gt;placāre&lt;/i&gt;, blidka (till &lt;i&gt;placēre&lt;/i&gt;, behaga, egentl.: vara jämn; urbesl. med &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt; osv.). Alltså en skämtsamt eufemistisk beteckning av samma slag som &lt;sp&gt;säll&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välplägad&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0668" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;plakat&lt;/b&gt;, full, drucken, Tersmeden 1764, Kellgren, Bellman = da. &lt;i&gt;plakat&lt;/i&gt; jämte &lt;i&gt;plakatfuld&lt;/i&gt;; väl egentl. från studentspr., av lat. &lt;i&gt;placātūs&lt;/i&gt;, blidkad, lugn, part. pf. pass. till &lt;i&gt;placāre&lt;/i&gt;, blidka (till &lt;i&gt;placēre&lt;/i&gt;, behaga, egentl.: vara jämn; urbesl. med &lt;sp&gt;flack&lt;/sp&gt; osv.). Alltså en skämtsamt eufemistisk beteckning av samma slag som &lt;sp&gt;säll&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;välplägad&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plakat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plakat..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plakat..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;plakat&lt;/b&gt;, sbst., Rudbeckius 1616: 'Konungars Placater', jfr 1646; &lt;i&gt;blakat&lt;/i&gt;, 1682: &lt;i&gt;placader&lt;/i&gt;, från ty. el. lty. &lt;i&gt;plakat&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;placard&lt;/i&gt; (= eng.), till &lt;i&gt;plaquer&lt;/i&gt;, belägga, bekläda, i sin tur från germ. spr.: lty. &lt;i&gt;plakken&lt;/i&gt;, fästa vid, klistra på (besl. med mlty. &lt;i&gt;plakke&lt;/i&gt;, lapp, trasa; se &lt;sp&gt;plagg 1&lt;/sp&gt;). — Jfr ä. nsv. &lt;i&gt;blackett&lt;/i&gt; i samma betyd. G. I:s reg. 1535. — Härtill: &lt;sp&gt;plakett&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;plaquette&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;plaque&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0667" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;plakat&lt;/b&gt;, sbst., Rudbeckius 1616: 'Konungars Placater', jfr 1646; &lt;i&gt;blakat&lt;/i&gt;, 1682: &lt;i&gt;placader&lt;/i&gt;, från ty. el. lty. &lt;i&gt;plakat&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;placard&lt;/i&gt; (= eng.), till &lt;i&gt;plaquer&lt;/i&gt;, belägga, bekläda, i sin tur från germ. spr.: lty. &lt;i&gt;plakken&lt;/i&gt;, fästa vid, klistra på (besl. med mlty. &lt;i&gt;plakke&lt;/i&gt;, lapp, trasa; se &lt;sp&gt;plagg 1&lt;/sp&gt;). — Jfr ä. nsv. &lt;i&gt;blackett&lt;/i&gt; i samma betyd. G. I:s reg. 1535. — Härtill: &lt;sp&gt;plakett&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;plaquette&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;plaque&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="planet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--planet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--planet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;planet&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;planeeth&lt;/i&gt; Cod. Ups. G 20 s. 454, jfr fsv. &lt;i&gt;planete, -a&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;planeta&lt;/i&gt;, motsv. mlty., mhty. &lt;i&gt;plânête&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;planet&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;planēta&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;planḗtes&lt;/i&gt;, som irrar el. svävar omkring, jfr &lt;i&gt;plánētes astéres&lt;/i&gt;, planeterna (till &lt;i&gt;plánēs&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;-ētos&lt;/i&gt;, kringsvävande), till &lt;i&gt;planãsthai&lt;/i&gt;, irra el. sväva omkring. — I ä. nsv. stundom &lt;i&gt;flyttstjärna&lt;/i&gt;. — Från astrologiens dagar härstammar ä. sv. &lt;i&gt;plånät&lt;/i&gt; hos t. ex. Hallman: 'Ditt plånat icke lyckligt är' o. sv. dial. &lt;i&gt;läsa plånäte&lt;/i&gt; Ydre h., spå av handens el. pannans linjer." />
        <feat att="faksimilID" val="0668" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;planet&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;planeeth&lt;/i&gt; Cod. Ups. G 20 s. 454, jfr fsv. &lt;i&gt;planete, -a&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;planeta&lt;/i&gt;, motsv. mlty., mhty. &lt;i&gt;plânête&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;planet&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;planēta&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;planḗtes&lt;/i&gt;, som irrar el. svävar omkring, jfr &lt;i&gt;plánētes astéres&lt;/i&gt;, planeterna (till &lt;i&gt;plánēs&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;-ētos&lt;/i&gt;, kringsvävande), till &lt;i&gt;planãsthai&lt;/i&gt;, irra el. sväva omkring. — I ä. nsv. stundom &lt;i&gt;flyttstjärna&lt;/i&gt;. — Från astrologiens dagar härstammar ä. sv. &lt;i&gt;plånät&lt;/i&gt; hos t. ex. Hallman: 'Ditt plånat icke lyckligt är' o. sv. dial. &lt;i&gt;läsa plånäte&lt;/i&gt; Ydre h., spå av handens el. pannans linjer." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plan..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plan&lt;/b&gt;, sbst. = da.; i betyd. 'jämn yta, slätt' o. d., t. ex. Bib. 1541 (plur. &lt;i&gt;planar&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;plân&lt;/i&gt; (lånat efter den fsv. övergången av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;) = mhty. &lt;i&gt;plân&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;plan&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;plānum&lt;/i&gt;, yta, slätt, egentl. neutr. till adj. &lt;i&gt;plānus&lt;/i&gt;, flat, jämn (jfr &lt;sp&gt;piano&lt;/sp&gt;; besl. med &lt;sp&gt;planka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;planta&lt;/sp&gt; o. urbesl. med &lt;sp&gt;flo&lt;/sp&gt;). Samma ord som det tidigare lånade &lt;sp&gt;plån&lt;/sp&gt;. I betyd. 'utkast, förslag' från ty. &lt;i&gt;plan&lt;/i&gt;, likaledes från fra. &lt;i&gt;plan&lt;/i&gt;, som kan vara identiskt med föreg., men av somliga på grund av den äldre skrivningen &lt;i&gt;plant&lt;/i&gt; förts samman med &lt;sp&gt;planta&lt;/sp&gt;, jfr ital. &lt;i&gt;pianta dell' edificio&lt;/i&gt;, grund, utkast. I alla händelser tydl. anslutning till denna stam. — Till lat. &lt;i&gt;plānus&lt;/i&gt;, jämn, hör &lt;i&gt;explanāre&lt;/i&gt;, utjämna, jämnt utbreda, vartill part. pf. fem. &lt;i&gt;explanāta&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;via&lt;/i&gt;, väg), varav ital. &lt;i&gt;spianata&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;explanada&lt;/i&gt;, varav fra. &lt;i&gt;esplanade&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;esplanad&lt;/sp&gt;). — Ordet är i betyd. 'plan yta' neutr.; förr dock stundom realgenus, t. ex. Rydqvist SSL 5: 41: 'en högre vetenskaplig plan' samt i uttr. 'sluttande el. lutande plan' t. ex. Bergklint 1781, Gosselman 1828. Däremot i betyd. 'fält o. d.' alltid realgenus, såsom i &lt;sp&gt;gräsplan&lt;/sp&gt;. — Lat. &lt;i&gt;plānum&lt;/i&gt;, slätt, motsvaras av gall. &lt;i&gt;llānum (-on)&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Mediolānum&lt;/i&gt;, varav ital. &lt;i&gt;Milano&lt;/i&gt; (även fra. &lt;i&gt;Moiliens&lt;/i&gt; osv.), egentl.: mittslätt." />
        <feat att="faksimilID" val="0668" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plan&lt;/b&gt;, sbst. = da.; i betyd. 'jämn yta, slätt' o. d., t. ex. Bib. 1541 (plur. &lt;i&gt;planar&lt;/i&gt;), från mlty. &lt;i&gt;plân&lt;/i&gt; (lånat efter den fsv. övergången av &lt;i&gt;ā&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;) = mhty. &lt;i&gt;plân&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;plan&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;plānum&lt;/i&gt;, yta, slätt, egentl. neutr. till adj. &lt;i&gt;plānus&lt;/i&gt;, flat, jämn (jfr &lt;sp&gt;piano&lt;/sp&gt;; besl. med &lt;sp&gt;planka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;planta&lt;/sp&gt; o. urbesl. med &lt;sp&gt;flo&lt;/sp&gt;). Samma ord som det tidigare lånade &lt;sp&gt;plån&lt;/sp&gt;. I betyd. 'utkast, förslag' från ty. &lt;i&gt;plan&lt;/i&gt;, likaledes från fra. &lt;i&gt;plan&lt;/i&gt;, som kan vara identiskt med föreg., men av somliga på grund av den äldre skrivningen &lt;i&gt;plant&lt;/i&gt; förts samman med &lt;sp&gt;planta&lt;/sp&gt;, jfr ital. &lt;i&gt;pianta dell' edificio&lt;/i&gt;, grund, utkast. I alla händelser tydl. anslutning till denna stam. — Till lat. &lt;i&gt;plānus&lt;/i&gt;, jämn, hör &lt;i&gt;explanāre&lt;/i&gt;, utjämna, jämnt utbreda, vartill part. pf. fem. &lt;i&gt;explanāta&lt;/i&gt; (underförstått: &lt;i&gt;via&lt;/i&gt;, väg), varav ital. &lt;i&gt;spianata&lt;/i&gt;, span. &lt;i&gt;explanada&lt;/i&gt;, varav fra. &lt;i&gt;esplanade&lt;/i&gt; (= sv. &lt;sp&gt;esplanad&lt;/sp&gt;). — Ordet är i betyd. 'plan yta' neutr.; förr dock stundom realgenus, t. ex. Rydqvist SSL 5: 41: 'en högre vetenskaplig plan' samt i uttr. 'sluttande el. lutande plan' t. ex. Bergklint 1781, Gosselman 1828. Däremot i betyd. 'fält o. d.' alltid realgenus, såsom i &lt;sp&gt;gräsplan&lt;/sp&gt;. — Lat. &lt;i&gt;plānum&lt;/i&gt;, slätt, motsvaras av gall. &lt;i&gt;llānum (-on)&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Mediolānum&lt;/i&gt;, varav ital. &lt;i&gt;Milano&lt;/i&gt; (även fra. &lt;i&gt;Moiliens&lt;/i&gt; osv.), egentl.: mittslätt." />
        <feat att="see" val="plakat 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plansch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plansch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plansch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plansch&lt;/b&gt;, 1791: 'Rinmans Bergverks-Lexicon med Plancher' = da. &lt;i&gt;planche&lt;/i&gt;; från fra. &lt;i&gt;planche&lt;/i&gt;, plansch, gravyr, träsnitt, trästock, plåt, bräde, planka (eng. &lt;i&gt;planch&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;planca&lt;/i&gt; = lånordet &lt;sp&gt;planka&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Härtill: &lt;sp&gt;planschett&lt;/sp&gt;, från fra. &lt;i&gt;planchette&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;planche&lt;/i&gt;. — Samma ord är &lt;sp&gt;plants&lt;/sp&gt;, ten av guld el. silver, bl. a. använd till myntning, närmast från ty. &lt;i&gt;plantsche&lt;/i&gt;; jfr den fra. formen &lt;i&gt;plancher&lt;/i&gt; 1752, om delar av kopparplåt, begagnad vid mynttillverkning." />
        <feat att="faksimilID" val="0668" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plansch&lt;/b&gt;, 1791: 'Rinmans Bergverks-Lexicon med Plancher' = da. &lt;i&gt;planche&lt;/i&gt;; från fra. &lt;i&gt;planche&lt;/i&gt;, plansch, gravyr, träsnitt, trästock, plåt, bräde, planka (eng. &lt;i&gt;planch&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;planca&lt;/i&gt; = lånordet &lt;sp&gt;planka&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Härtill: &lt;sp&gt;planschett&lt;/sp&gt;, från fra. &lt;i&gt;planchette&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;planche&lt;/i&gt;. — Samma ord är &lt;sp&gt;plants&lt;/sp&gt;, ten av guld el. silver, bl. a. använd till myntning, närmast från ty. &lt;i&gt;plantsche&lt;/i&gt;; jfr den fra. formen &lt;i&gt;plancher&lt;/i&gt; 1752, om delar av kopparplåt, begagnad vid mynttillverkning." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="planka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--planka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--planka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;planka&lt;/b&gt; = fsv. (där även: plankverk som befästning), fno., från mlty. &lt;i&gt;planke&lt;/i&gt; = mhty., ty., motsv. fra. &lt;i&gt;planche&lt;/i&gt; (varav &lt;sp&gt;plansch&lt;/sp&gt;), av lat. &lt;i&gt;planca&lt;/i&gt;, en nasalerad biform till ie. roten &lt;i&gt;plak&lt;/i&gt;, vara flat (se &lt;sp&gt;flaga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;flo&lt;/sp&gt;). — Enl. Palander (Suolahti) Der franz. einfluss (osv.) s. 34 o. Öhmann Stud. über die franz. worte im deutschen s. 123 har det tyska ordet närmast lånats från fra. o. ej, såsom vanligen antages, från lat. — Härtill kollektivet &lt;sp&gt;plank&lt;/sp&gt; n., Bureus Suml. o. 1600 i obest. f., 1629: &lt;i&gt;plancket&lt;/i&gt;; med samma betyd. även i mlty. &lt;i&gt;planke&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0668" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;planka&lt;/b&gt; = fsv. (där även: plankverk som befästning), fno., från mlty. &lt;i&gt;planke&lt;/i&gt; = mhty., ty., motsv. fra. &lt;i&gt;planche&lt;/i&gt; (varav &lt;sp&gt;plansch&lt;/sp&gt;), av lat. &lt;i&gt;planca&lt;/i&gt;, en nasalerad biform till ie. roten &lt;i&gt;plak&lt;/i&gt;, vara flat (se &lt;sp&gt;flaga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;flo&lt;/sp&gt;). — Enl. Palander (Suolahti) Der franz. einfluss (osv.) s. 34 o. Öhmann Stud. über die franz. worte im deutschen s. 123 har det tyska ordet närmast lånats från fra. o. ej, såsom vanligen antages, från lat. — Härtill kollektivet &lt;sp&gt;plank&lt;/sp&gt; n., Bureus Suml. o. 1600 i obest. f., 1629: &lt;i&gt;plancket&lt;/i&gt;; med samma betyd. även i mlty. &lt;i&gt;planke&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plants" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plants..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plants..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plants&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;plansch&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0668" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plants&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;plansch&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="plansch" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="planta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--planta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--planta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;planta&lt;/b&gt; = fsv., senisl. = da., mlty., ags. (eng. &lt;i&gt;plant&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;pflanza&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflanze&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;planta&lt;/i&gt;; alltså ett av de många gamla (före den tyska ljudskridningen inkomna) latinska lånorden från trädgårdsodlingens område. — Härtill: &lt;sp&gt;plantera&lt;/sp&gt; = fsv.; jämte fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;planta&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;plante&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;planten&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;pflanzôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflanzen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;plantian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;plant&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;plantāre&lt;/i&gt;, varav sannol. sbst. &lt;i&gt;planta&lt;/i&gt; är en nybildning; alltså egentl.: jämna jorden för sådd el. plantering, besl. med &lt;i&gt;plānus&lt;/i&gt;, jämn (se &lt;sp&gt;plan&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0668" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;planta&lt;/b&gt; = fsv., senisl. = da., mlty., ags. (eng. &lt;i&gt;plant&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;pflanza&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflanze&lt;/i&gt;), från lat. &lt;i&gt;planta&lt;/i&gt;; alltså ett av de många gamla (före den tyska ljudskridningen inkomna) latinska lånorden från trädgårdsodlingens område. — Härtill: &lt;sp&gt;plantera&lt;/sp&gt; = fsv.; jämte fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;planta&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;plante&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;planten&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;pflanzôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;pflanzen&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;plantian&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;plant&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;plantāre&lt;/i&gt;, varav sannol. sbst. &lt;i&gt;planta&lt;/i&gt; är en nybildning; alltså egentl.: jämna jorden för sådd el. plantering, besl. med &lt;i&gt;plānus&lt;/i&gt;, jämn (se &lt;sp&gt;plan&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="placera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--placera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--placera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;placera&lt;/b&gt;, o. 1700 = ty. &lt;i&gt;placieren&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;placer&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;place&lt;/i&gt;, plats (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0667" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;placera&lt;/b&gt;, o. 1700 = ty. &lt;i&gt;placieren&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;placer&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;place&lt;/i&gt;, plats (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="underrätta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--underrätta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--underrätta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;underrätta&lt;/b&gt;, tidigast (som i ä. ty.) med två objekt, Gustaf II Adolf 1616, RARP 1630; förr (liksom i ty. osv.) även 'undervisa', t. ex. 1620: 'Lector Theologiæ underrättar ungdommen In locis Theologicis', Kyrkol. 1686, kvar i vissa dial. (t. ex. Bjursås Dal.) = da. &lt;i&gt;underrette&lt;/i&gt;, översättningslån från ty.: mlty. &lt;i&gt;underrichten&lt;/i&gt;, underrätta, undervisa, tillrättavisa, o. ty. &lt;i&gt;unterrichten&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;underrihten&lt;/i&gt;, även: under växelsamtal undervisa el. visa till rätta, vilket torde vara grundbetyd., till ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt; i betyd. 'emellan', ett annat ord (= lat. &lt;i&gt;inter&lt;/i&gt;) än &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;, under; jfr &lt;sp&gt;undervisa&lt;/sp&gt; o. f. ö. &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underhandla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underhålla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1149" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;underrätta&lt;/b&gt;, tidigast (som i ä. ty.) med två objekt, Gustaf II Adolf 1616, RARP 1630; förr (liksom i ty. osv.) även 'undervisa', t. ex. 1620: 'Lector Theologiæ underrättar ungdommen In locis Theologicis', Kyrkol. 1686, kvar i vissa dial. (t. ex. Bjursås Dal.) = da. &lt;i&gt;underrette&lt;/i&gt;, översättningslån från ty.: mlty. &lt;i&gt;underrichten&lt;/i&gt;, underrätta, undervisa, tillrättavisa, o. ty. &lt;i&gt;unterrichten&lt;/i&gt;, av mhty. &lt;i&gt;underrihten&lt;/i&gt;, även: under växelsamtal undervisa el. visa till rätta, vilket torde vara grundbetyd., till ty. &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt; i betyd. 'emellan', ett annat ord (= lat. &lt;i&gt;inter&lt;/i&gt;) än &lt;i&gt;unter&lt;/i&gt;, under; jfr &lt;sp&gt;undervisa&lt;/sp&gt; o. f. ö. &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underhandla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;underhålla&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pladdra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pladdra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pladdra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pladdra&lt;/b&gt;, o. 1730 = da. &lt;i&gt;pladre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plad(d)eren&lt;/i&gt;; i ä. da. o. i lty. &lt;i&gt;pladdern&lt;/i&gt; även 'plaska'; ljudhärmande liksom: lat. &lt;i&gt;blatire&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blaterāre&lt;/i&gt; ds. el. &lt;sp&gt;bladdra&lt;/sp&gt; = ä. ty. &lt;i&gt;blattern&lt;/i&gt;; ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;pluddra&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;pludre&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plûderen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;plaudern&lt;/i&gt;; i ä. nsv. dessutom &lt;i&gt;pluttra&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;plappern&lt;/i&gt;; grek. &lt;i&gt;phlédōn&lt;/i&gt;, pratmakare; sv. &lt;sp&gt;babbla&lt;/sp&gt; osv. — I ä. nsv. även &lt;i&gt;plat(t)ra&lt;/i&gt; = sv. dial. t. ex. Runöm. (&lt;i&gt;plater&lt;/i&gt;). I fråga om växlingen &lt;i&gt;p&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; se t. ex. &lt;sp&gt;plister&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;prata&lt;/sp&gt;; av &lt;i&gt;dd&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tt&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;smattra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0667" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pladdra&lt;/b&gt;, o. 1730 = da. &lt;i&gt;pladre&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plad(d)eren&lt;/i&gt;; i ä. da. o. i lty. &lt;i&gt;pladdern&lt;/i&gt; även 'plaska'; ljudhärmande liksom: lat. &lt;i&gt;blatire&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;blaterāre&lt;/i&gt; ds. el. &lt;sp&gt;bladdra&lt;/sp&gt; = ä. ty. &lt;i&gt;blattern&lt;/i&gt;; ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;pluddra&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;pludre&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;plûderen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;plaudern&lt;/i&gt;; i ä. nsv. dessutom &lt;i&gt;pluttra&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;plappern&lt;/i&gt;; grek. &lt;i&gt;phlédōn&lt;/i&gt;, pratmakare; sv. &lt;sp&gt;babbla&lt;/sp&gt; osv. — I ä. nsv. även &lt;i&gt;plat(t)ra&lt;/i&gt; = sv. dial. t. ex. Runöm. (&lt;i&gt;plater&lt;/i&gt;). I fråga om växlingen &lt;i&gt;p&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;b&lt;/i&gt; se t. ex. &lt;sp&gt;plister&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;prata&lt;/sp&gt;; av &lt;i&gt;dd&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;tt&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;smattra&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pladask" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pladask..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pladask..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pladask&lt;/b&gt;, Bellman = da.; möjl. en utvidgning av &lt;sp&gt;plask&lt;/sp&gt;, liksom lty. &lt;i&gt;kladatsch&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;kladask&lt;/i&gt;) av &lt;i&gt;klatsch&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;klatscha&lt;/sp&gt;). Ordet har tyska motsvarigheter : ty. dial. &lt;i&gt;pladauz&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;plauz&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;pladâks&lt;/i&gt;, o. har kanske bildats med någon dylik som mönster. Jfr Schröder Streckformen s. 174. — Härtill sbst. &lt;i&gt;pladaska&lt;/i&gt;, vard., Fr. Bremer 1853." />
        <feat att="faksimilID" val="0667" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pladask&lt;/b&gt;, Bellman = da.; möjl. en utvidgning av &lt;sp&gt;plask&lt;/sp&gt;, liksom lty. &lt;i&gt;kladatsch&lt;/i&gt; (varav da. &lt;i&gt;kladask&lt;/i&gt;) av &lt;i&gt;klatsch&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;klatscha&lt;/sp&gt;). Ordet har tyska motsvarigheter : ty. dial. &lt;i&gt;pladauz&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;plauz&lt;/i&gt;) o. &lt;i&gt;pladâks&lt;/i&gt;, o. har kanske bildats med någon dylik som mönster. Jfr Schröder Streckformen s. 174. — Härtill sbst. &lt;i&gt;pladaska&lt;/i&gt;, vard., Fr. Bremer 1853." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plagg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plagg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plagg..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;plagg&lt;/b&gt; (klädespersedel), fsv. &lt;i&gt;plag&lt;/i&gt; (dat. plur. &lt;i&gt;plaggom&lt;/i&gt;), (torftigt) plagg = senisl., da. &lt;i&gt;plagg&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plagge&lt;/i&gt;, trasa, lapp, även: grästorva; växl. med mlty. &lt;i&gt;placke&lt;/i&gt;, lapp, fläck (se &lt;sp&gt;plakat 1&lt;/sp&gt;), mhty. &lt;i&gt;phlacke&lt;/i&gt;, eng. dial. &lt;i&gt;platch&lt;/i&gt;. Väl till följ.; alltså kanske: som dinglar o. slår. Jfr K. F. Johansson KZ 36: 386. — I ä. nsv. även om lösaktigt kvinnfolk." />
        <feat att="faksimilID" val="0667" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;plagg&lt;/b&gt; (klädespersedel), fsv. &lt;i&gt;plag&lt;/i&gt; (dat. plur. &lt;i&gt;plaggom&lt;/i&gt;), (torftigt) plagg = senisl., da. &lt;i&gt;plagg&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;plagge&lt;/i&gt;, trasa, lapp, även: grästorva; växl. med mlty. &lt;i&gt;placke&lt;/i&gt;, lapp, fläck (se &lt;sp&gt;plakat 1&lt;/sp&gt;), mhty. &lt;i&gt;phlacke&lt;/i&gt;, eng. dial. &lt;i&gt;platch&lt;/i&gt;. Väl till följ.; alltså kanske: som dinglar o. slår. Jfr K. F. Johansson KZ 36: 386. — I ä. nsv. även om lösaktigt kvinnfolk." />
        <feat att="see" val="plagg 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plafond" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plafond..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plafond..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plafond&lt;/b&gt;, 1740: &lt;i&gt;plat-fond&lt;/i&gt;, av fra. =, av &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;fond&lt;/i&gt;, grund m. m. (se &lt;sp&gt;fond&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0667" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plafond&lt;/b&gt;, 1740: &lt;i&gt;plat-fond&lt;/i&gt;, av fra. =, av &lt;i&gt;plat&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;platt&lt;/sp&gt;) o. &lt;i&gt;fond&lt;/i&gt;, grund m. m. (se &lt;sp&gt;fond&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plagiat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plagiat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plagiat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;plagiat&lt;/b&gt;, Sv. lit.-tidn. 1818 = ty. osv., av fra. &lt;i&gt;plagiat&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;plagiāre&lt;/i&gt;, stjäla människor, till &lt;i&gt;plagium&lt;/i&gt;, människostöld ; av grek. ursprung. — Förr stundom liksom i ä. ty. i sället &lt;i&gt;plagium&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;plagier&lt;/i&gt; 1794)." />
        <feat att="faksimilID" val="0667" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;plagiat&lt;/b&gt;, Sv. lit.-tidn. 1818 = ty. osv., av fra. &lt;i&gt;plagiat&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;plagiāre&lt;/i&gt;, stjäla människor, till &lt;i&gt;plagium&lt;/i&gt;, människostöld ; av grek. ursprung. — Förr stundom liksom i ä. ty. i sället &lt;i&gt;plagium&lt;/i&gt; (plur. &lt;i&gt;plagier&lt;/i&gt; 1794)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="plagg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--plagg..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--plagg..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;plagg&lt;/b&gt; (stryk), jfr ä. sv. &lt;i&gt;plagga&lt;/i&gt; Schroderus o. 1638, &lt;i&gt;plaggor&lt;/i&gt; plur., t. ex. Stiernhielm, jämte vb. &lt;sp&gt;plagga&lt;/sp&gt; väl sammanhängande med ty. dial. &lt;i&gt;plaggeln&lt;/i&gt;, klatscha, öfris. &lt;i&gt;plak(ke)&lt;/i&gt;, smäll, holl. &lt;i&gt;plak&lt;/i&gt;; säkerl. intensivbildningar (av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;flagg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagga&lt;/sp&gt;) till germ. roten &lt;i&gt;plaᵹ&lt;/i&gt;, slå, i plägel (se d. o.). Jfr &lt;sp&gt;handplagg&lt;/sp&gt;. Andra åtm. delvis osäkra förklaringsmöjligheter se Tamm Gr. s. 9." />
        <feat att="faksimilID" val="0667" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;plagg&lt;/b&gt; (stryk), jfr ä. sv. &lt;i&gt;plagga&lt;/i&gt; Schroderus o. 1638, &lt;i&gt;plaggor&lt;/i&gt; plur., t. ex. Stiernhielm, jämte vb. &lt;sp&gt;plagga&lt;/sp&gt; väl sammanhängande med ty. dial. &lt;i&gt;plaggeln&lt;/i&gt;, klatscha, öfris. &lt;i&gt;plak(ke)&lt;/i&gt;, smäll, holl. &lt;i&gt;plak&lt;/i&gt;; säkerl. intensivbildningar (av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;flagg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vagga&lt;/sp&gt;) till germ. roten &lt;i&gt;plaᵹ&lt;/i&gt;, slå, i plägel (se d. o.). Jfr &lt;sp&gt;handplagg&lt;/sp&gt;. Andra åtm. delvis osäkra förklaringsmöjligheter se Tamm Gr. s. 9." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reporter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reporter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reporter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reporter&lt;/b&gt;, Nordensvan Figge 1885 (i sammans. &lt;i&gt;tidningsreporter&lt;/i&gt;), från eng. =, till &lt;i&gt;report&lt;/i&gt;, redogöra, referera, av fra. &lt;i&gt;reporter&lt;/i&gt;, egentl.: bära el. föra åter, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;porter&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;portāre&lt;/i&gt;, bära, föra (jfr &lt;sp&gt;rapport&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reporter&lt;/b&gt;, Nordensvan Figge 1885 (i sammans. &lt;i&gt;tidningsreporter&lt;/i&gt;), från eng. =, till &lt;i&gt;report&lt;/i&gt;, redogöra, referera, av fra. &lt;i&gt;reporter&lt;/i&gt;, egentl.: bära el. föra åter, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;porter&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;portāre&lt;/i&gt;, bära, föra (jfr &lt;sp&gt;rapport&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="repressalier" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--repressalier..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--repressalier..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;repressalier&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf 1624 = ty. &lt;i&gt;repressalie(n)&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;représaille(s)&lt;/i&gt;, ett nylat. &lt;i&gt;repressalia&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-æ&lt;/i&gt;, mlat. &lt;i&gt;reprensaliæ&lt;/i&gt; plur., egentl.: återtagande, till lat. &lt;i&gt;repre(he)ndere&lt;/i&gt;, taga tillbaka, av r&lt;i&gt;e-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;pre(he)ndere&lt;/i&gt;, taga, gripa (se &lt;sp&gt;repris&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pris 1, 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;repressalier&lt;/b&gt;, Gustaf II Adolf 1624 = ty. &lt;i&gt;repressalie(n)&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;représaille(s)&lt;/i&gt;, ett nylat. &lt;i&gt;repressalia&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-æ&lt;/i&gt;, mlat. &lt;i&gt;reprensaliæ&lt;/i&gt; plur., egentl.: återtagande, till lat. &lt;i&gt;repre(he)ndere&lt;/i&gt;, taga tillbaka, av r&lt;i&gt;e-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;pre(he)ndere&lt;/i&gt;, taga, gripa (se &lt;sp&gt;repris&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;pris 1, 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reprimand" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reprimand..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reprimand..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reprimand&lt;/b&gt;, 1667: 'ett reprimand' (Åbo), 1671: 'en skarp repriment' (Åbo); jfr Ridd. protok. 1660: 'denne reprimanda'; från fra. &lt;i&gt;réprimande&lt;/i&gt;, tillrättavisning, till &lt;i&gt;réprimer&lt;/i&gt;, undertrycka, hämma, av lat. &lt;i&gt;reprimere&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;premere&lt;/i&gt;, trycka (se &lt;sp&gt;press&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reprimand&lt;/b&gt;, 1667: 'ett reprimand' (Åbo), 1671: 'en skarp repriment' (Åbo); jfr Ridd. protok. 1660: 'denne reprimanda'; från fra. &lt;i&gt;réprimande&lt;/i&gt;, tillrättavisning, till &lt;i&gt;réprimer&lt;/i&gt;, undertrycka, hämma, av lat. &lt;i&gt;reprimere&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;premere&lt;/i&gt;, trycka (se &lt;sp&gt;press&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="repris" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--repris..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--repris..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;repris&lt;/b&gt;, Ad. prot. 1789: &lt;i&gt;i flere repriser&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;reprise&lt;/i&gt;, återupptagande, till participstammen av &lt;i&gt;reprendre&lt;/i&gt;, taga åter, av lat. &lt;i&gt;repre(h)endere&lt;/i&gt; (se föreg. o. jfr &lt;sp&gt;surpris&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;repris&lt;/b&gt;, Ad. prot. 1789: &lt;i&gt;i flere repriser&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;reprise&lt;/i&gt;, återupptagande, till participstammen av &lt;i&gt;reprendre&lt;/i&gt;, taga åter, av lat. &lt;i&gt;repre(h)endere&lt;/i&gt; (se föreg. o. jfr &lt;sp&gt;surpris&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="reprimand 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reptil" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reptil..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reptil..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reptil&lt;/b&gt;, 1822 (bildl.) = ty. = fra. &lt;i&gt;reptile&lt;/i&gt;, till lat. adj. &lt;i&gt;reptīlis&lt;/i&gt;, krypande, till &lt;i&gt;rēpere&lt;/i&gt;, krypa. — Den förr vanliga pluralformen &lt;i&gt;reptilier&lt;/i&gt; (t. ex. 1854) beror på lat. &lt;i&gt;reptīlia&lt;/i&gt; (n. plur.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reptil&lt;/b&gt;, 1822 (bildl.) = ty. = fra. &lt;i&gt;reptile&lt;/i&gt;, till lat. adj. &lt;i&gt;reptīlis&lt;/i&gt;, krypande, till &lt;i&gt;rēpere&lt;/i&gt;, krypa. — Den förr vanliga pluralformen &lt;i&gt;reptilier&lt;/i&gt; (t. ex. 1854) beror på lat. &lt;i&gt;reptīlia&lt;/i&gt; (n. plur.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="republik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--republik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--republik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;republik&lt;/b&gt;, i ä. tid ofta 'staf i allm.; den moderna betyd. t. ex. Dalins Arg. = ty. m. fl., av fra. &lt;i&gt;république&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;respublica&lt;/i&gt;, statssak(er), stat, fristat, av rēs, sak, väsen (= sanskr. &lt;i&gt;rās&lt;/i&gt;, gods, egendom), o. fem. till adj. &lt;i&gt;publicus&lt;/i&gt;, offentlig (se &lt;sp&gt;publik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;republik&lt;/b&gt;, i ä. tid ofta 'staf i allm.; den moderna betyd. t. ex. Dalins Arg. = ty. m. fl., av fra. &lt;i&gt;république&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;respublica&lt;/i&gt;, statssak(er), stat, fristat, av rēs, sak, väsen (= sanskr. &lt;i&gt;rās&lt;/i&gt;, gods, egendom), o. fem. till adj. &lt;i&gt;publicus&lt;/i&gt;, offentlig (se &lt;sp&gt;publik&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reputation" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reputation..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reputation..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reputation&lt;/b&gt; = ty. = fra. &lt;i&gt;réputation&lt;/i&gt;, rykte, anseende, av lat. &lt;i&gt;reputātio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), eftersinnande, beräknande, till participstammen av &lt;i&gt;reputāre&lt;/i&gt;, eftersinna, beräkna, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;putāre&lt;/i&gt;, räkna, anse m. m. — &lt;sp&gt;Reputerlig&lt;/sp&gt;, äldst, på 1630-40-t., i sht i förb. med ord för 'fred' o. d. = da., efter ty. &lt;i&gt;reputierlich&lt;/i&gt;. Den moderna anv. representeras av ex. såsom t. ex. Björn (sl. av 1700-t.): 'en . . lustig karl; så reputerlig, så blommig och frodig', Gosselman 1828: 'en ganska treflig man, med en reputerlig mage', Fr. Bremer 1835: 'Denna åldriga och reputerliga fru'." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reputation&lt;/b&gt; = ty. = fra. &lt;i&gt;réputation&lt;/i&gt;, rykte, anseende, av lat. &lt;i&gt;reputātio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), eftersinnande, beräknande, till participstammen av &lt;i&gt;reputāre&lt;/i&gt;, eftersinna, beräkna, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;putāre&lt;/i&gt;, räkna, anse m. m. — &lt;sp&gt;Reputerlig&lt;/sp&gt;, äldst, på 1630-40-t., i sht i förb. med ord för 'fred' o. d. = da., efter ty. &lt;i&gt;reputierlich&lt;/i&gt;. Den moderna anv. representeras av ex. såsom t. ex. Björn (sl. av 1700-t.): 'en . . lustig karl; så reputerlig, så blommig och frodig', Gosselman 1828: 'en ganska treflig man, med en reputerlig mage', Fr. Bremer 1835: 'Denna åldriga och reputerliga fru'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resa..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resa..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;resa&lt;/b&gt;, vb (upp-) = fsv. = isl. = ä. da. &lt;i&gt;rese&lt;/i&gt; (nu &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt; genom inverkan från &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;, fara o. d.), got. &lt;i&gt;raisjan&lt;/i&gt;, resa, väcka, fhty. &lt;i&gt;rêren&lt;/i&gt;, låta falla, ags. &lt;i&gt;rǽran&lt;/i&gt;, lyfta upp o. d., väcka (eng. &lt;i&gt;rear&lt;/i&gt;; eng. &lt;i&gt;raise&lt;/i&gt; är lån från nord.), av germ. &lt;i&gt;*raisian&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*raizian&lt;/i&gt;, kausativum till germ. st. vb. &lt;i&gt;*rīsan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;*rais&lt;/i&gt;) = sv. dial. &lt;i&gt;risa&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;rīsa&lt;/i&gt;, resa sig, stiga = isl. &lt;i&gt;rísa&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;urreisan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;rîsan&lt;/i&gt; (mlty. &lt;i&gt;rîsen&lt;/i&gt; även: skynda bort, falla), fhty. &lt;i&gt;rîsan&lt;/i&gt;, resa sig, falla (ty. dial. &lt;i&gt;rîsen&lt;/i&gt;, sjunka), ags. &lt;i&gt;rísan&lt;/i&gt;, stiga upp (eng. &lt;i&gt;rise&lt;/i&gt;); alltså bildat såsom t. ex. &lt;sp&gt;beta&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bita&lt;/sp&gt;. Möjl. besl. med fslav. &lt;i&gt;ristati&lt;/i&gt;, springa; till en ie. rot &lt;i&gt;ris&lt;/i&gt;, som kanske, liksom ie. &lt;i&gt;ridh&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;rida&lt;/sp&gt;, utvidgats av &lt;i&gt;ri&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;rītí&lt;/i&gt;, ström, lat. &lt;i&gt;rīvus&lt;/i&gt;, bäck, osv. (jfr &lt;sp&gt;Rhen&lt;/sp&gt;); se (även i fråga om grundbetyd.) Persson Indog. Wortf. s. 286, 837, 894. Jfr följ. — &lt;sp&gt;Resa till Tyskland&lt;/sp&gt;, eufemistiskt: nedkomma (med barn), se under &lt;sp&gt;Tyskland&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;resa&lt;/b&gt;, vb (upp-) = fsv. = isl. = ä. da. &lt;i&gt;rese&lt;/i&gt; (nu &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt; genom inverkan från &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;, fara o. d.), got. &lt;i&gt;raisjan&lt;/i&gt;, resa, väcka, fhty. &lt;i&gt;rêren&lt;/i&gt;, låta falla, ags. &lt;i&gt;rǽran&lt;/i&gt;, lyfta upp o. d., väcka (eng. &lt;i&gt;rear&lt;/i&gt;; eng. &lt;i&gt;raise&lt;/i&gt; är lån från nord.), av germ. &lt;i&gt;*raisian&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*raizian&lt;/i&gt;, kausativum till germ. st. vb. &lt;i&gt;*rīsan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;*rais&lt;/i&gt;) = sv. dial. &lt;i&gt;risa&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;rīsa&lt;/i&gt;, resa sig, stiga = isl. &lt;i&gt;rísa&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;urreisan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;rîsan&lt;/i&gt; (mlty. &lt;i&gt;rîsen&lt;/i&gt; även: skynda bort, falla), fhty. &lt;i&gt;rîsan&lt;/i&gt;, resa sig, falla (ty. dial. &lt;i&gt;rîsen&lt;/i&gt;, sjunka), ags. &lt;i&gt;rísan&lt;/i&gt;, stiga upp (eng. &lt;i&gt;rise&lt;/i&gt;); alltså bildat såsom t. ex. &lt;sp&gt;beta&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bita&lt;/sp&gt;. Möjl. besl. med fslav. &lt;i&gt;ristati&lt;/i&gt;, springa; till en ie. rot &lt;i&gt;ris&lt;/i&gt;, som kanske, liksom ie. &lt;i&gt;ridh&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;rida&lt;/sp&gt;, utvidgats av &lt;i&gt;ri&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;rītí&lt;/i&gt;, ström, lat. &lt;i&gt;rīvus&lt;/i&gt;, bäck, osv. (jfr &lt;sp&gt;Rhen&lt;/sp&gt;); se (även i fråga om grundbetyd.) Persson Indog. Wortf. s. 286, 837, 894. Jfr följ. — &lt;sp&gt;Resa till Tyskland&lt;/sp&gt;, eufemistiskt: nedkomma (med barn), se under &lt;sp&gt;Tyskland&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="resa 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="oxel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--oxel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--oxel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;oxel&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1558, i vissa sv. dial. &lt;i&gt;ŏxel-&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;akselbær&lt;/i&gt;; dunkelt. Enl. Lidén IF 18: 505 uppkallat efter bären o. besl. med fsv. &lt;i&gt;akarn&lt;/i&gt; n., ollon, got. &lt;i&gt;akran&lt;/i&gt;, frukt, litau. &lt;i&gt;ůga&lt;/i&gt;, bär, körsbär (&lt;i&gt;*ōgā&lt;/i&gt;). Kanske dock på ett el. annat sätt sammanhängande med no. &lt;i&gt;asal(d)&lt;/i&gt;, som man dock med tvekan fört till roten i &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt; (jfr ty. dial. &lt;i&gt;aschelbaum&lt;/i&gt;, ask). Namnets ringa spridning beror därpå att oxeln är ett äkta svenskt träd, vars, utbredning nästan är inskränkt till Sverige." />
        <feat att="faksimilID" val="0646" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;oxel&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1558, i vissa sv. dial. &lt;i&gt;ŏxel-&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;akselbær&lt;/i&gt;; dunkelt. Enl. Lidén IF 18: 505 uppkallat efter bären o. besl. med fsv. &lt;i&gt;akarn&lt;/i&gt; n., ollon, got. &lt;i&gt;akran&lt;/i&gt;, frukt, litau. &lt;i&gt;ůga&lt;/i&gt;, bär, körsbär (&lt;i&gt;*ōgā&lt;/i&gt;). Kanske dock på ett el. annat sätt sammanhängande med no. &lt;i&gt;asal(d)&lt;/i&gt;, som man dock med tvekan fört till roten i &lt;sp&gt;ask&lt;/sp&gt; (jfr ty. dial. &lt;i&gt;aschelbaum&lt;/i&gt;, ask). Namnets ringa spridning beror därpå att oxeln är ett äkta svenskt träd, vars, utbredning nästan är inskränkt till Sverige." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="repa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--repa..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--repa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;repa&lt;/b&gt;, vb, I. Erici 1642, om lin, jfr 1641: &lt;i&gt;ripa gräss&lt;/i&gt;, sv. dial. även &lt;i&gt;räppa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ripa&lt;/i&gt;, av ett fsv. &lt;i&gt;*ripa&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;ripa&lt;/i&gt;; besl. med ags. &lt;i&gt;rípan&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ripian&lt;/i&gt;, skörda (eng. &lt;i&gt;reap&lt;/i&gt;), ävensom &lt;i&gt;rípe&lt;/i&gt;, mogen (eng. &lt;i&gt;ripe&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;rîfi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;reif&lt;/i&gt;) osv., egentl.: som kan rivas av el. repas; till föreg.; även under &lt;sp&gt;upprepa&lt;/sp&gt;. Hit hör även uttr. &lt;sp&gt;repa mod(et)&lt;/sp&gt;, 1671, från uttr. såsom t. ex. 'repar til sigh modhet' 1628, dvs. riva till sig." />
        <feat att="faksimilID" val="0725" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;repa&lt;/b&gt;, vb, I. Erici 1642, om lin, jfr 1641: &lt;i&gt;ripa gräss&lt;/i&gt;, sv. dial. även &lt;i&gt;räppa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ripa&lt;/i&gt;, av ett fsv. &lt;i&gt;*ripa&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;ripa&lt;/i&gt;; besl. med ags. &lt;i&gt;rípan&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;ripian&lt;/i&gt;, skörda (eng. &lt;i&gt;reap&lt;/i&gt;), ävensom &lt;i&gt;rípe&lt;/i&gt;, mogen (eng. &lt;i&gt;ripe&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;rîfi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;reif&lt;/i&gt;) osv., egentl.: som kan rivas av el. repas; till föreg.; även under &lt;sp&gt;upprepa&lt;/sp&gt;. Hit hör även uttr. &lt;sp&gt;repa mod(et)&lt;/sp&gt;, 1671, från uttr. såsom t. ex. 'repar til sigh modhet' 1628, dvs. riva till sig." />
        <feat att="see" val="repa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="repa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--repa..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--repa..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;repa&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;upprepa&lt;/sp&gt; se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0725" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;repa&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;upprepa&lt;/sp&gt; se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="repartisera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--repartisera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--repartisera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;repartisera&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1793 i annons (om gemensam disposition av vagn), Blanche 1847: 'repartisera till bålen', till participstammen av fra. &lt;i&gt;répartir&lt;/i&gt;, fördela (ä. sv. &lt;i&gt;repartera&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;partir&lt;/i&gt;, dela, av lat. &lt;i&gt;partīre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;partīri&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;pars&lt;/i&gt;, del (se &lt;sp&gt;part&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;repartisera&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1793 i annons (om gemensam disposition av vagn), Blanche 1847: 'repartisera till bålen', till participstammen av fra. &lt;i&gt;répartir&lt;/i&gt;, fördela (ä. sv. &lt;i&gt;repartera&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;partir&lt;/i&gt;, dela, av lat. &lt;i&gt;partīre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;partīri&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;pars&lt;/i&gt;, del (se &lt;sp&gt;part&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="repe" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--repe..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--repe..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;repe&lt;/b&gt; (dår-), Lolium temulentum, 1736; väl sammanhängande med &lt;sp&gt;repa 2&lt;/sp&gt;. Om anledningen till sammansättningsleden &lt;i&gt;dår-&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;dåre&lt;/sp&gt;) se under &lt;sp&gt;dodra&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;repe&lt;/b&gt; (dår-), Lolium temulentum, 1736; väl sammanhängande med &lt;sp&gt;repa 2&lt;/sp&gt;. Om anledningen till sammansättningsleden &lt;i&gt;dår-&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;dåre&lt;/sp&gt;) se under &lt;sp&gt;dodra&lt;/sp&gt; slutet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="repertoar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--repertoar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--repertoar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;repertoar&lt;/b&gt;, Hammarskiöld 1818 (&lt;i&gt;-oir-&lt;/i&gt;), av fra. &lt;i&gt;répertoire&lt;/i&gt; ds., av lat. &lt;i&gt;repertōrium&lt;/i&gt;, förteckning (= sv.), till participstammen &lt;i&gt;repert-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;reperīre&lt;/i&gt;, återfinna. Alltså, liksom de flesta teatertermer, från franskan; se närmare under &lt;sp&gt;scen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;repertoar&lt;/b&gt;, Hammarskiöld 1818 (&lt;i&gt;-oir-&lt;/i&gt;), av fra. &lt;i&gt;répertoire&lt;/i&gt; ds., av lat. &lt;i&gt;repertōrium&lt;/i&gt;, förteckning (= sv.), till participstammen &lt;i&gt;repert-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;reperīre&lt;/i&gt;, återfinna. Alltså, liksom de flesta teatertermer, från franskan; se närmare under &lt;sp&gt;scen&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="repetera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--repetera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--repetera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;repetera&lt;/b&gt;, P. Svart = ty. &lt;i&gt;repetieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;répéter&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;repetere&lt;/i&gt;, hämta åter m. m., av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;petere&lt;/i&gt;, söka, hämta, fordra m. m. (se &lt;sp&gt;petition&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;repetera&lt;/b&gt;, P. Svart = ty. &lt;i&gt;repetieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;répéter&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;repetere&lt;/i&gt;, hämta åter m. m., av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;petere&lt;/i&gt;, söka, hämta, fordra m. m. (se &lt;sp&gt;petition&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="replik" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--replik..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--replik..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;replik&lt;/b&gt;, 1712: &lt;i&gt;repliquer&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;replik&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;réplique&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;répliquer&lt;/i&gt;, svara, genmäla, av lat. &lt;i&gt;replicāre&lt;/i&gt;, i senlat.: göra en replik (jurid.), egentl.: vika tillbaka, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;plicāre&lt;/i&gt;, vika (jfr &lt;sp&gt;replik&lt;/sp&gt; o. se f. ö. &lt;sp&gt;pli&lt;/sp&gt;). — Formen &lt;i&gt;repliker&lt;/i&gt; (i betyd. 'svarskrift') 1661 hör till den under 1660-t. brukliga sing. &lt;i&gt;replika (-c-)&lt;/i&gt;, ännu Serenius 1734 (i jurid. anv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;replik&lt;/b&gt;, 1712: &lt;i&gt;repliquer&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;replik&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;réplique&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;répliquer&lt;/i&gt;, svara, genmäla, av lat. &lt;i&gt;replicāre&lt;/i&gt;, i senlat.: göra en replik (jurid.), egentl.: vika tillbaka, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;plicāre&lt;/i&gt;, vika (jfr &lt;sp&gt;replik&lt;/sp&gt; o. se f. ö. &lt;sp&gt;pli&lt;/sp&gt;). — Formen &lt;i&gt;repliker&lt;/i&gt; (i betyd. 'svarskrift') 1661 hör till den under 1660-t. brukliga sing. &lt;i&gt;replika (-c-)&lt;/i&gt;, ännu Serenius 1734 (i jurid. anv.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reslig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reslig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reslig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reslig&lt;/b&gt;, Karl IX 1580-t. (om växt), jfr fsv. &lt;i&gt;rēselikhēt&lt;/i&gt;, smärthet, vacker växt; motsv. isl. &lt;i&gt;reisuligr&lt;/i&gt;, ansenlig (till &lt;sp&gt;resa 1&lt;/sp&gt;), el. möjl. isl. &lt;i&gt;risaligr&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;risi&lt;/i&gt;, rese). Se f. ö. Noreen V. spr. 3: 188 (med litteratur)." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reslig&lt;/b&gt;, Karl IX 1580-t. (om växt), jfr fsv. &lt;i&gt;rēselikhēt&lt;/i&gt;, smärthet, vacker växt; motsv. isl. &lt;i&gt;reisuligr&lt;/i&gt;, ansenlig (till &lt;sp&gt;resa 1&lt;/sp&gt;), el. möjl. isl. &lt;i&gt;risaligr&lt;/i&gt; (till &lt;i&gt;risi&lt;/i&gt;, rese). Se f. ö. Noreen V. spr. 3: 188 (med litteratur)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resma&lt;/b&gt; f., &lt;b&gt;resme&lt;/b&gt; n., dialektord (Hall., Skå.), havrevippa, jfr &lt;i&gt;resma se&lt;/i&gt;, gå i ax, om havre. Enl. Wigforss S. Hall. folkm. s. 23 n. 1 att sammanhålla med ösv. dial. &lt;i&gt;rismas&lt;/i&gt;, upplösa sig i trådar, smål. (Klm. l.) &lt;i&gt;resma&lt;/i&gt;, avrispat stycke tyg: havrestrået alltså liksom splittras i vippan. Å andra sidan svårt att skilja från likbetyd. no. &lt;i&gt;(havre)risla&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;ressla&lt;/i&gt;, som väl böra förbindas med isl. &lt;i&gt;hrisla&lt;/i&gt;, buske (se &lt;sp&gt;ris 3&lt;/sp&gt;); jfr Persson Indog. Wortf. s. 313. Ytterst äro dock antagl. i alla händelser samtliga orden rotbesl., då de synas höra till den ie. rot &lt;i&gt;krìs&lt;/i&gt;, som ingår i &lt;sp&gt;rista 2&lt;/sp&gt;; jfr till betyd. lat. &lt;i&gt;crista&lt;/i&gt;, tofs, fjäderbuske, som även tycks höra till denna ordgrupp." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resma&lt;/b&gt; f., &lt;b&gt;resme&lt;/b&gt; n., dialektord (Hall., Skå.), havrevippa, jfr &lt;i&gt;resma se&lt;/i&gt;, gå i ax, om havre. Enl. Wigforss S. Hall. folkm. s. 23 n. 1 att sammanhålla med ösv. dial. &lt;i&gt;rismas&lt;/i&gt;, upplösa sig i trådar, smål. (Klm. l.) &lt;i&gt;resma&lt;/i&gt;, avrispat stycke tyg: havrestrået alltså liksom splittras i vippan. Å andra sidan svårt att skilja från likbetyd. no. &lt;i&gt;(havre)risla&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;ressla&lt;/i&gt;, som väl böra förbindas med isl. &lt;i&gt;hrisla&lt;/i&gt;, buske (se &lt;sp&gt;ris 3&lt;/sp&gt;); jfr Persson Indog. Wortf. s. 313. Ytterst äro dock antagl. i alla händelser samtliga orden rotbesl., då de synas höra till den ie. rot &lt;i&gt;krìs&lt;/i&gt;, som ingår i &lt;sp&gt;rista 2&lt;/sp&gt;; jfr till betyd. lat. &lt;i&gt;crista&lt;/i&gt;, tofs, fjäderbuske, som även tycks höra till denna ordgrupp." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resolut" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resolut..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resolut..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resolut&lt;/b&gt;, i t. ex. Dalins Arg. även 'frikostig' (utgående från den i ä. ty. o. lat. uppträdande betyd. 'tygellös o. d.') = ty., av lat. &lt;i&gt;resolūtas&lt;/i&gt;, fri, otvungen, tygellös, part. pf. pass. till &lt;i&gt;resolvere&lt;/i&gt;, upplösa (= sv. &lt;sp&gt;resolvera&lt;/sp&gt;), av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;solvere&lt;/i&gt;, lösa (jfr &lt;sp&gt;absolut&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;solvent&lt;/sp&gt;), alltså egentl.: löst från varje tvivel el. hänsyn. Betyd. 'beslutsam' i nsv. o. ty. beror på inverkan från det etymol. identiska fra. &lt;i&gt;résolu&lt;/i&gt;. — Härtill även &lt;sp&gt;resolution&lt;/sp&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;resolūtio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-tiōnis&lt;/i&gt;), upplösning, förklaring." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resolut&lt;/b&gt;, i t. ex. Dalins Arg. även 'frikostig' (utgående från den i ä. ty. o. lat. uppträdande betyd. 'tygellös o. d.') = ty., av lat. &lt;i&gt;resolūtas&lt;/i&gt;, fri, otvungen, tygellös, part. pf. pass. till &lt;i&gt;resolvere&lt;/i&gt;, upplösa (= sv. &lt;sp&gt;resolvera&lt;/sp&gt;), av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;solvere&lt;/i&gt;, lösa (jfr &lt;sp&gt;absolut&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;solvent&lt;/sp&gt;), alltså egentl.: löst från varje tvivel el. hänsyn. Betyd. 'beslutsam' i nsv. o. ty. beror på inverkan från det etymol. identiska fra. &lt;i&gt;résolu&lt;/i&gt;. — Härtill även &lt;sp&gt;resolution&lt;/sp&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;resolūtio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-tiōnis&lt;/i&gt;), upplösning, förklaring." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="otta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--otta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--otta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;otta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;ólta&lt;/i&gt;, no.-da., ä. da. &lt;i&gt;otte&lt;/i&gt; (kvar i da. &lt;i&gt;ottesang&lt;/i&gt;) = got. &lt;i&gt;ûhtwō&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;ûhta&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;úht(a)&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*unhtwōn&lt;/i&gt;, utvidgning på &lt;i&gt;-ōn&lt;/i&gt; av ie. &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*n̥ktu-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;aktú&lt;/i&gt;, natt, mörker, stråle, jfr grek. &lt;i&gt;aktís&lt;/i&gt;, stråle, litau. &lt;i&gt;ankstì&lt;/i&gt;, tidigt; avljudsform till &lt;i&gt;*nokt-&lt;/i&gt; &lt;sp&gt;i natt&lt;/sp&gt;. J. Schmidt Pluralb. s. 212 f. Med avs. på betyd.-växlingen 'ljus' ~ 'mörker o. d.' jfr under &lt;sp&gt;morgon&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mörk&lt;/sp&gt; samt &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bläck&lt;/sp&gt;. — Härjämte &lt;i&gt;ōta&lt;/i&gt; i ä. nsv., sv. dial. (delar av Skåne) o. fsv. Om växlingen se Noreen V. spr. 4: 73." />
        <feat att="faksimilID" val="0645" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;otta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;ólta&lt;/i&gt;, no.-da., ä. da. &lt;i&gt;otte&lt;/i&gt; (kvar i da. &lt;i&gt;ottesang&lt;/i&gt;) = got. &lt;i&gt;ûhtwō&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;ûhta&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;úht(a)&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*unhtwōn&lt;/i&gt;, utvidgning på &lt;i&gt;-ōn&lt;/i&gt; av ie. &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt;stammen &lt;i&gt;*n̥ktu-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;aktú&lt;/i&gt;, natt, mörker, stråle, jfr grek. &lt;i&gt;aktís&lt;/i&gt;, stråle, litau. &lt;i&gt;ankstì&lt;/i&gt;, tidigt; avljudsform till &lt;i&gt;*nokt-&lt;/i&gt; &lt;sp&gt;i natt&lt;/sp&gt;. J. Schmidt Pluralb. s. 212 f. Med avs. på betyd.-växlingen 'ljus' ~ 'mörker o. d.' jfr under &lt;sp&gt;morgon&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mörk&lt;/sp&gt; samt &lt;sp&gt;black 2&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bläck&lt;/sp&gt;. — Härjämte &lt;i&gt;ōta&lt;/i&gt; i ä. nsv., sv. dial. (delar av Skåne) o. fsv. Om växlingen se Noreen V. spr. 4: 73." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="otidig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--otidig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--otidig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;otidig&lt;/b&gt;, nu: ovettig o. d., jfr Nordberg 1740: 'ett otidigt bref, förr: i otid el. orätt tid uppträdande el. förekommande, olämplig o. d., O. Petri osv., ännu (åtm.) på 1880-t., fsv. &lt;i&gt;*otīdhoger&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;otīdiger&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;otidig&lt;/i&gt;, omotiverad, indisponerad, sjåpig o. d.; jfr &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0645" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;otidig&lt;/b&gt;, nu: ovettig o. d., jfr Nordberg 1740: 'ett otidigt bref, förr: i otid el. orätt tid uppträdande el. förekommande, olämplig o. d., O. Petri osv., ännu (åtm.) på 1880-t., fsv. &lt;i&gt;*otīdhoger&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;otīdiger&lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;otidig&lt;/i&gt;, omotiverad, indisponerad, sjåpig o. d.; jfr &lt;sp&gt;tidig&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="otera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--otera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--otera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;otera&lt;/b&gt;, sv. dial., orena, nedsmutsa, &lt;sp&gt;oterig&lt;/sp&gt;, nedsölad, smutsig, även i ä. nsv., t. ex. Bib. 1541, motsv. ä. da. &lt;i&gt;uterig&lt;/i&gt; (jfr nda. &lt;i&gt;uterlig&lt;/i&gt;), okysk o. d., efter mlty. &lt;i&gt;untér(l)ich&lt;/i&gt;, vedervärdig, opassande, till &lt;i&gt;untêre&lt;/i&gt; ds. = mhty. &lt;i&gt;unziere&lt;/i&gt;, oskön, till ty. &lt;i&gt;zieren&lt;/i&gt;, pryda (se det nära besl. lånordet &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0645" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;otera&lt;/b&gt;, sv. dial., orena, nedsmutsa, &lt;sp&gt;oterig&lt;/sp&gt;, nedsölad, smutsig, även i ä. nsv., t. ex. Bib. 1541, motsv. ä. da. &lt;i&gt;uterig&lt;/i&gt; (jfr nda. &lt;i&gt;uterlig&lt;/i&gt;), okysk o. d., efter mlty. &lt;i&gt;untér(l)ich&lt;/i&gt;, vedervärdig, opassande, till &lt;i&gt;untêre&lt;/i&gt; ds. = mhty. &lt;i&gt;unziere&lt;/i&gt;, oskön, till ty. &lt;i&gt;zieren&lt;/i&gt;, pryda (se det nära besl. lånordet &lt;sp&gt;sira&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="otal" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--otal..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--otal..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;otal&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;o-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0645" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;otal&lt;/b&gt;, se under &lt;sp&gt;o-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="o-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="revers" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--revers..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--revers..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;revers&lt;/b&gt;, G. J:s reg. 1557 ; 'Hertigh Johans revers på förstendömet Finland', från ty. =, förr neutr., av mlat. &lt;i&gt;reversum&lt;/i&gt;, svar, egentl. part. pf. pass. n. till lat. &lt;i&gt;revertere&lt;/i&gt;, vända om, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vertere&lt;/i&gt;, vända (urbesl. med &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;). Etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;revär&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;pervers&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vers&lt;/sp&gt;. — Hit hör också &lt;sp&gt;reversal&lt;/sp&gt;, G. I:s reg. 1557." />
        <feat att="faksimilID" val="0730" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;revers&lt;/b&gt;, G. J:s reg. 1557 ; 'Hertigh Johans revers på förstendömet Finland', från ty. =, förr neutr., av mlat. &lt;i&gt;reversum&lt;/i&gt;, svar, egentl. part. pf. pass. n. till lat. &lt;i&gt;revertere&lt;/i&gt;, vända om, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;vertere&lt;/i&gt;, vända (urbesl. med &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;). Etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;revär&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;pervers&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vers&lt;/sp&gt;. — Hit hör också &lt;sp&gt;reversal&lt;/sp&gt;, G. I:s reg. 1557." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resa..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;resa&lt;/b&gt;, sbst. = fsv.: resa, gång (jfr det bibliska &lt;i&gt;tre resor&lt;/i&gt; osv.) = senisl. &lt;i&gt;reisa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;, resa, uppbrott, krigståg, tidpunkt = fhty. &lt;i&gt;reisa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;); egentl.: uppstigning; bildat på starka avljudsstadiet germ. &lt;i&gt;rais-&lt;/i&gt; till germ. &lt;i&gt;*rīsan&lt;/i&gt;, stiga (o. falla), vartill med samma avljud även vb. &lt;sp&gt;resa 1&lt;/sp&gt;. Jfr följ. o. &lt;sp&gt;resenär&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0726" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;resa&lt;/b&gt;, sbst. = fsv.: resa, gång (jfr det bibliska &lt;i&gt;tre resor&lt;/i&gt; osv.) = senisl. &lt;i&gt;reisa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;, resa, uppbrott, krigståg, tidpunkt = fhty. &lt;i&gt;reisa&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;); egentl.: uppstigning; bildat på starka avljudsstadiet germ. &lt;i&gt;rais-&lt;/i&gt; till germ. &lt;i&gt;*rīsan&lt;/i&gt;, stiga (o. falla), vartill med samma avljud även vb. &lt;sp&gt;resa 1&lt;/sp&gt;. Jfr följ. o. &lt;sp&gt;resenär&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="resa 3" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resa..vb.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resa..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;resa&lt;/b&gt;, vb, fara = fsv. = no. &lt;i&gt;reisa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;reisen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;reisôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;reisen&lt;/i&gt;):, avledn. av föreg. — Got. har i stället &lt;i&gt;wratôn&lt;/i&gt;, resa, vandra = isl. &lt;i&gt;rata&lt;/i&gt;, fara åstad m. m., besl. med grek. &lt;i&gt;radanãtai&lt;/i&gt;, vankar omkring, egentl.: vrida, vända (jfr till betyd. eng. &lt;i&gt;went&lt;/i&gt;, gick; se vända). Eng. har utom &lt;i&gt;go&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;went&lt;/i&gt;) de romanska &lt;i&gt;travel&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;journey&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;resa&lt;/b&gt;, vb, fara = fsv. = no. &lt;i&gt;reisa&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;reise&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;reisen&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;reisôn&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;reisen&lt;/i&gt;):, avledn. av föreg. — Got. har i stället &lt;i&gt;wratôn&lt;/i&gt;, resa, vandra = isl. &lt;i&gt;rata&lt;/i&gt;, fara åstad m. m., besl. med grek. &lt;i&gt;radanãtai&lt;/i&gt;, vankar omkring, egentl.: vrida, vända (jfr till betyd. eng. &lt;i&gt;went&lt;/i&gt;, gick; se vända). Eng. har utom &lt;i&gt;go&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;went&lt;/i&gt;) de romanska &lt;i&gt;travel&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;journey&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="resa 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rese" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rese..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rese..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rese&lt;/b&gt;, i ä. n sv. även &lt;i&gt;rise&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;rjse&lt;/i&gt; Spegel, &lt;i&gt;rijse&lt;/i&gt; Dahlstierna; väl lån från isl.), fsv. &lt;i&gt;rese&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;risi&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;risi&lt;/i&gt;, no., da. &lt;i&gt;rise&lt;/i&gt;; jfr mlty., mholl. &lt;i&gt;rese&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;riso&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;riese&lt;/i&gt;), ävensom no. &lt;i&gt;risil&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wrisil&lt;/i&gt;. Förhållandet mellan dessa former är omstritt o. i enskildheter alltjämt oklart. Om det svenska ordet är besl. med fsax. &lt;i&gt;wrisil&lt;/i&gt;, måste det vara lånat från isl. resp. mlty., då i fsv. &lt;i&gt;w&lt;/i&gt; i denna ställning ej försvunnit före &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, lika litet f. ö. som i mlty. Möjl. kunde dock formerna utan &lt;i&gt;w-&lt;/i&gt; bero på folketymologisk anslutning till germ. &lt;i&gt;*rīsan&lt;/i&gt;, stiga upp (se &lt;sp&gt;resa 1&lt;/sp&gt;). — Fsax. &lt;i&gt;wrisil&lt;/i&gt; (osv.) har sammanställts bl. a. med grek. &lt;i&gt;ríon&lt;/i&gt;, bergstopp, för vilket man antagit en grundform &lt;i&gt;*u̯risom&lt;/i&gt;. Enl. Lidén Aufsätze z. Kultur- u. Sprachgesch. (Kuhn) s. 145 bör man dock för det grek. ordet kanske snarare utgå från ett &lt;i&gt;*u̯rii̯om&lt;/i&gt; : trak.-fryg. &lt;i&gt;bria&lt;/i&gt;, tokar. &lt;i&gt;rī̆&lt;/i&gt;. Litteratur om &lt;sp&gt;rese&lt;/sp&gt; se f. ö. Olson Appell, subst. s. 22 samt Lidén Ein balt.-slav. Anlautsgesetz s. 14 (fsax. &lt;i&gt;wrisil&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;rese&lt;/sp&gt; till bl. a. litau. &lt;i&gt;resnas&lt;/i&gt;, stark, duktig; annorlunda om &lt;i&gt;resnas&lt;/i&gt; Persson Indog. Wortf. s. 274 f.). — Otänkbart vore väl f. ö. ej, att formerna på &lt;i&gt;wr-&lt;/i&gt; o. (åtm. vissa av dem) på &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt; utgå från nomina agentis till två parallellverb, germ. &lt;i&gt;*wrīsan&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*rīsan&lt;/i&gt;, stiga i höjden (se &lt;sp&gt;resa 1&lt;/sp&gt;), som förhålla sig till varandra som &lt;i&gt;*wrītan&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*rītan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;rita&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rese&lt;/b&gt;, i ä. n sv. även &lt;i&gt;rise&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;rjse&lt;/i&gt; Spegel, &lt;i&gt;rijse&lt;/i&gt; Dahlstierna; väl lån från isl.), fsv. &lt;i&gt;rese&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;risi&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;risi&lt;/i&gt;, no., da. &lt;i&gt;rise&lt;/i&gt;; jfr mlty., mholl. &lt;i&gt;rese&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;riso&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;riese&lt;/i&gt;), ävensom no. &lt;i&gt;risil&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;wrisil&lt;/i&gt;. Förhållandet mellan dessa former är omstritt o. i enskildheter alltjämt oklart. Om det svenska ordet är besl. med fsax. &lt;i&gt;wrisil&lt;/i&gt;, måste det vara lånat från isl. resp. mlty., då i fsv. &lt;i&gt;w&lt;/i&gt; i denna ställning ej försvunnit före &lt;i&gt;r&lt;/i&gt;, lika litet f. ö. som i mlty. Möjl. kunde dock formerna utan &lt;i&gt;w-&lt;/i&gt; bero på folketymologisk anslutning till germ. &lt;i&gt;*rīsan&lt;/i&gt;, stiga upp (se &lt;sp&gt;resa 1&lt;/sp&gt;). — Fsax. &lt;i&gt;wrisil&lt;/i&gt; (osv.) har sammanställts bl. a. med grek. &lt;i&gt;ríon&lt;/i&gt;, bergstopp, för vilket man antagit en grundform &lt;i&gt;*u̯risom&lt;/i&gt;. Enl. Lidén Aufsätze z. Kultur- u. Sprachgesch. (Kuhn) s. 145 bör man dock för det grek. ordet kanske snarare utgå från ett &lt;i&gt;*u̯rii̯om&lt;/i&gt; : trak.-fryg. &lt;i&gt;bria&lt;/i&gt;, tokar. &lt;i&gt;rī̆&lt;/i&gt;. Litteratur om &lt;sp&gt;rese&lt;/sp&gt; se f. ö. Olson Appell, subst. s. 22 samt Lidén Ein balt.-slav. Anlautsgesetz s. 14 (fsax. &lt;i&gt;wrisil&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;rese&lt;/sp&gt; till bl. a. litau. &lt;i&gt;resnas&lt;/i&gt;, stark, duktig; annorlunda om &lt;i&gt;resnas&lt;/i&gt; Persson Indog. Wortf. s. 274 f.). — Otänkbart vore väl f. ö. ej, att formerna på &lt;i&gt;wr-&lt;/i&gt; o. (åtm. vissa av dem) på &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt; utgå från nomina agentis till två parallellverb, germ. &lt;i&gt;*wrīsan&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*rīsan&lt;/i&gt;, stiga i höjden (se &lt;sp&gt;resa 1&lt;/sp&gt;), som förhålla sig till varandra som &lt;i&gt;*wrītan&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;*rītan&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;rita&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reseda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reseda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reseda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reseda&lt;/b&gt;, Aspelin 1749 = da., ty.; efter en gammal latinsk trollformel: &lt;i&gt;reseda morbos, reseda&lt;/i&gt;, dvs. stilla sjukdomarna, stilla!, som enl. Plinius skulle tre gånger framsägas för att stärka växtens förmenta förmåga att bota för bulnader o. d.; alltså egentl. av imper. till vb. &lt;i&gt;resēdāre&lt;/i&gt;, stilla, lindra." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reseda&lt;/b&gt;, Aspelin 1749 = da., ty.; efter en gammal latinsk trollformel: &lt;i&gt;reseda morbos, reseda&lt;/i&gt;, dvs. stilla sjukdomarna, stilla!, som enl. Plinius skulle tre gånger framsägas för att stärka växtens förmenta förmåga att bota för bulnader o. d.; alltså egentl. av imper. till vb. &lt;i&gt;resēdāre&lt;/i&gt;, stilla, lindra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resenär" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resenär..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resenär..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resenär&lt;/b&gt;, Bib. 1541, från mlty. &lt;i&gt;reisenêre&lt;/i&gt;, vanl.: till krigståg utrustad krigare, ryttare (den i gamla svenska bibelövers. brukliga betyd.), även: resande; till sbst. el. vb. &lt;sp&gt;resa (2, 3)&lt;/sp&gt;; jfr med avs. på bildningen &lt;sp&gt;konstnär&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;körsnär&lt;/sp&gt; samt f. ö. ty. &lt;i&gt;reisige&lt;/i&gt;, ryttare (varav ä. nsv. &lt;i&gt;resige(r)&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resenär&lt;/b&gt;, Bib. 1541, från mlty. &lt;i&gt;reisenêre&lt;/i&gt;, vanl.: till krigståg utrustad krigare, ryttare (den i gamla svenska bibelövers. brukliga betyd.), även: resande; till sbst. el. vb. &lt;sp&gt;resa (2, 3)&lt;/sp&gt;; jfr med avs. på bildningen &lt;sp&gt;konstnär&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;körsnär&lt;/sp&gt; samt f. ö. ty. &lt;i&gt;reisige&lt;/i&gt;, ryttare (varav ä. nsv. &lt;i&gt;resige(r)&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reserv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reserv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reserv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reserv&lt;/b&gt;, 1633, 1671, av fra. &lt;i&gt;réserve&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;reservāre&lt;/i&gt;, förbehålla, bespara, förvara (= sv. &lt;sp&gt;reservera&lt;/sp&gt;), av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;servāre&lt;/i&gt;, bevara, rädda (jfr &lt;sp&gt;konservativ&lt;/sp&gt;). Hit även &lt;sp&gt;reserverad&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;reserviert&lt;/i&gt;, efter fra. &lt;i&gt;réservé&lt;/i&gt;, förbehållsam, varsam, part. till &lt;i&gt;reserver&lt;/i&gt;, förbehålla osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reserv&lt;/b&gt;, 1633, 1671, av fra. &lt;i&gt;réserve&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;reservāre&lt;/i&gt;, förbehålla, bespara, förvara (= sv. &lt;sp&gt;reservera&lt;/sp&gt;), av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;servāre&lt;/i&gt;, bevara, rädda (jfr &lt;sp&gt;konservativ&lt;/sp&gt;). Hit även &lt;sp&gt;reserverad&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;reserviert&lt;/i&gt;, efter fra. &lt;i&gt;réservé&lt;/i&gt;, förbehållsam, varsam, part. till &lt;i&gt;reserver&lt;/i&gt;, förbehålla osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="residens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--residens..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--residens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;residens&lt;/b&gt;, Sigfridi 1619 (om själens säte), L. P. Gothus 1628 (om monark; f. ö. redan då den vanliga betyd.); från ty. residenz = fra. &lt;i&gt;résidence&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;residēre&lt;/i&gt;, sitta, bliva kvar, till &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sedēre&lt;/i&gt;, sitta; jfr &lt;sp&gt;president&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;residens&lt;/b&gt;, Sigfridi 1619 (om själens säte), L. P. Gothus 1628 (om monark; f. ö. redan då den vanliga betyd.); från ty. residenz = fra. &lt;i&gt;résidence&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;residēre&lt;/i&gt;, sitta, bliva kvar, till &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sedēre&lt;/i&gt;, sitta; jfr &lt;sp&gt;president&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resignera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resignera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resignera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resignera&lt;/b&gt;, P. Svart = ty. &lt;i&gt;resignieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;résigner&lt;/i&gt;, avträda, avstå, nedlägga, se &lt;i&gt;résigner&lt;/i&gt;, foga el. underkasta sig, av lat. &lt;i&gt;resignāre&lt;/i&gt;, bryta upp el. öppna (t. ex. brev), göra ogiltig, ytterst till &lt;i&gt;signum&lt;/i&gt;, tecken, signet m. m. (se &lt;sp&gt;signa 2&lt;/sp&gt;.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0727" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resignera&lt;/b&gt;, P. Svart = ty. &lt;i&gt;resignieren&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;résigner&lt;/i&gt;, avträda, avstå, nedlägga, se &lt;i&gt;résigner&lt;/i&gt;, foga el. underkasta sig, av lat. &lt;i&gt;resignāre&lt;/i&gt;, bryta upp el. öppna (t. ex. brev), göra ogiltig, ytterst till &lt;i&gt;signum&lt;/i&gt;, tecken, signet m. m. (se &lt;sp&gt;signa 2&lt;/sp&gt;.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rest" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rest..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rest..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;rest&lt;/b&gt;, t. ex. 1563, 1612 (neutr.), 1623 (&lt;i&gt;rästen&lt;/i&gt; besl. form) = da., ty., av fra. &lt;i&gt;reste&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;rest&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;resto&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;restāre&lt;/i&gt;, bl. a.: bli kvar (= fra. &lt;i&gt;rester&lt;/i&gt; &gt; sv. &lt;sp&gt;restera&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;arrestera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;rest&lt;/b&gt;, t. ex. 1563, 1612 (neutr.), 1623 (&lt;i&gt;rästen&lt;/i&gt; besl. form) = da., ty., av fra. &lt;i&gt;reste&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;rest&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;resto&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;restāre&lt;/i&gt;, bl. a.: bli kvar (= fra. &lt;i&gt;rester&lt;/i&gt; &gt; sv. &lt;sp&gt;restera&lt;/sp&gt;); jfr &lt;sp&gt;arrestera&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="restaurang" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--restaurang..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--restaurang..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;restaurang&lt;/b&gt;, liksom ty. &lt;i&gt;restaurant&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;restaurant&lt;/i&gt;, egentl.: ställe där man återhämtar el. återställer sig, part. pres. till &lt;i&gt;restaurer&lt;/i&gt;, återställa, av lat. &lt;i&gt;restaurāre&lt;/i&gt; ds. (innehållande samma avljudsstadium som isl. &lt;i&gt;staurr&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;stör&lt;/sp&gt;). &lt;sp&gt;Restaurang&lt;/sp&gt; började under 1800-talets senaste årtionden efter hand uttränga det likbetyd. &lt;sp&gt;restauration&lt;/sp&gt; (= da., ty.), av fra. &lt;i&gt;restauration&lt;/i&gt;, återställande (betyd. 'värdshus o. d.' saknas här), av senlat. &lt;i&gt;restaurātio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;restaurang&lt;/b&gt;, liksom ty. &lt;i&gt;restaurant&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;restaurant&lt;/i&gt;, egentl.: ställe där man återhämtar el. återställer sig, part. pres. till &lt;i&gt;restaurer&lt;/i&gt;, återställa, av lat. &lt;i&gt;restaurāre&lt;/i&gt; ds. (innehållande samma avljudsstadium som isl. &lt;i&gt;staurr&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;stör&lt;/sp&gt;). &lt;sp&gt;Restaurang&lt;/sp&gt; började under 1800-talets senaste årtionden efter hand uttränga det likbetyd. &lt;sp&gt;restauration&lt;/sp&gt; (= da., ty.), av fra. &lt;i&gt;restauration&lt;/i&gt;, återställande (betyd. 'värdshus o. d.' saknas här), av senlat. &lt;i&gt;restaurātio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="restriktion" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--restriktion..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--restriktion..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;restriktion&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;restriction&lt;/i&gt;, inskränkning, av senlat. &lt;i&gt;restrictio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;restringere&lt;/i&gt;, draga till el. åt sig m. m. (se &lt;sp&gt;distrikt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;prestige&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;restriktion&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;restriction&lt;/i&gt;, inskränkning, av senlat. &lt;i&gt;restrictio&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōnis&lt;/i&gt;), till &lt;i&gt;restringere&lt;/i&gt;, draga till el. åt sig m. m. (se &lt;sp&gt;distrikt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;prestige&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resultat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resultat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resultat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resultat&lt;/b&gt;, 1740-, -50-t. = ty., av fra. &lt;i&gt;résultat&lt;/i&gt;, av participstammen till mlat. &lt;i&gt;resultāre&lt;/i&gt;, bl. a.: uppstå, i lat.: springa el. studsa tilllbaka, till &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;salīre&lt;/i&gt; (supinum &lt;i&gt;saltum&lt;/i&gt;), springa, hoppa (se &lt;sp&gt;saltomortal&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resultat&lt;/b&gt;, 1740-, -50-t. = ty., av fra. &lt;i&gt;résultat&lt;/i&gt;, av participstammen till mlat. &lt;i&gt;resultāre&lt;/i&gt;, bl. a.: uppstå, i lat.: springa el. studsa tilllbaka, till &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;salīre&lt;/i&gt; (supinum &lt;i&gt;saltum&lt;/i&gt;), springa, hoppa (se &lt;sp&gt;saltomortal&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resumé" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resumé..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resumé..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resumé&lt;/b&gt;, sammanfattning, översikt, av fra. &lt;i&gt;résumé&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;résumer&lt;/i&gt;, sammanfatta, av lat. &lt;i&gt;resūmere&lt;/i&gt;, återtaga (av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;sūmere&lt;/i&gt;, taga, sammans. av &lt;i&gt;subs-&lt;/i&gt;, under, o. &lt;i&gt;emere&lt;/i&gt;, taga)." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resumé&lt;/b&gt;, sammanfattning, översikt, av fra. &lt;i&gt;résumé&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;résumer&lt;/i&gt;, sammanfatta, av lat. &lt;i&gt;resūmere&lt;/i&gt;, återtaga (av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;sūmere&lt;/i&gt;, taga, sammans. av &lt;i&gt;subs-&lt;/i&gt;, under, o. &lt;i&gt;emere&lt;/i&gt;, taga)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resurs" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resurs..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resurs..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resurs&lt;/b&gt;, Arv. Horn 1710, av fra. &lt;i&gt;ressource&lt;/i&gt;, till participstammen av ffra. &lt;i&gt;ressourdre&lt;/i&gt;, åter resa sig, av lat. &lt;i&gt;resurgere&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;surgere&lt;/i&gt;, uppstå (sammans. av &lt;i&gt;subs-&lt;/i&gt;, under, o. &lt;i&gt;regere&lt;/i&gt;, rikta, styra; se &lt;sp&gt;regera&lt;/sp&gt;); liksom fra. &lt;i&gt;source&lt;/i&gt;, källa, av partic. till lat. &lt;i&gt;surgere&lt;/i&gt;. — Hos Cederborgh OT 1810: &lt;i&gt;ha resurs&lt;/i&gt; i betyd. 'ha revansch' i spel." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resurs&lt;/b&gt;, Arv. Horn 1710, av fra. &lt;i&gt;ressource&lt;/i&gt;, till participstammen av ffra. &lt;i&gt;ressourdre&lt;/i&gt;, åter resa sig, av lat. &lt;i&gt;resurgere&lt;/i&gt; ds., av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;surgere&lt;/i&gt;, uppstå (sammans. av &lt;i&gt;subs-&lt;/i&gt;, under, o. &lt;i&gt;regere&lt;/i&gt;, rikta, styra; se &lt;sp&gt;regera&lt;/sp&gt;); liksom fra. &lt;i&gt;source&lt;/i&gt;, källa, av partic. till lat. &lt;i&gt;surgere&lt;/i&gt;. — Hos Cederborgh OT 1810: &lt;i&gt;ha resurs&lt;/i&gt; i betyd. 'ha revansch' i spel." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resår" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resår..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resår..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resår&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1771, i annons (: &lt;i&gt;ressaurer&lt;/i&gt; plur.), av fra. &lt;i&gt;ressort&lt;/i&gt;, resår, spänstighet, fjäder m. m., till &lt;i&gt;ressortir&lt;/i&gt;, åter utgå, alltså med syftning på resårens förmåga att tänja ut sig, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sortir&lt;/i&gt;, utgå (av ovisst ursprung)." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resår&lt;/b&gt;, Dagl. Alleh. 1771, i annons (: &lt;i&gt;ressaurer&lt;/i&gt; plur.), av fra. &lt;i&gt;ressort&lt;/i&gt;, resår, spänstighet, fjäder m. m., till &lt;i&gt;ressortir&lt;/i&gt;, åter utgå, alltså med syftning på resårens förmåga att tänja ut sig, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sortir&lt;/i&gt;, utgå (av ovisst ursprung)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reta&lt;/b&gt; = fsv.: uppreta, locka = isl., no. &lt;i&gt;reita&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;reizen&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;-s-&lt;/i&gt;, senare &lt;i&gt;-ts-&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;reizen&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*raitian&lt;/i&gt;. Vanl. fattat som ett kausativum till &lt;sp&gt;rita&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'rista' o. d. Om här en ie. bildning på &lt;i&gt;-ei̯ō-&lt;/i&gt; föreligger, bör den dock snarast ha haft intensivisk- iterativisk funktion av samma slag som &lt;sp&gt;nöta&lt;/sp&gt; (till &lt;sp&gt;njuta&lt;/sp&gt;). — No. &lt;i&gt;vreita&lt;/i&gt; visar hän på en biform med &lt;i&gt;w&lt;/i&gt;, som även kan tänkas uppträda i isl. &lt;i&gt;reita&lt;/i&gt;; jfr under &lt;sp&gt;rese&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rita&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reta&lt;/b&gt; = fsv.: uppreta, locka = isl., no. &lt;i&gt;reita&lt;/i&gt;, jfr fhty. &lt;i&gt;reizen&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;-s-&lt;/i&gt;, senare &lt;i&gt;-ts-&lt;/i&gt;; ty. &lt;i&gt;reizen&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*raitian&lt;/i&gt;. Vanl. fattat som ett kausativum till &lt;sp&gt;rita&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'rista' o. d. Om här en ie. bildning på &lt;i&gt;-ei̯ō-&lt;/i&gt; föreligger, bör den dock snarast ha haft intensivisk- iterativisk funktion av samma slag som &lt;sp&gt;nöta&lt;/sp&gt; (till &lt;sp&gt;njuta&lt;/sp&gt;). — No. &lt;i&gt;vreita&lt;/i&gt; visar hän på en biform med &lt;i&gt;w&lt;/i&gt;, som även kan tänkas uppträda i isl. &lt;i&gt;reita&lt;/i&gt;; jfr under &lt;sp&gt;rese&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;rita&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;öka&lt;/b&gt; (i sht dial.), ekstock, eka, se d. o. Av ett helt annat ursprung är &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; i det även till trädn. ek hörande ortn. &lt;sp&gt;Öckerö&lt;/sp&gt; Bohusl., fno. &lt;i&gt;Eikrøyar&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1321" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;öka&lt;/b&gt; (i sht dial.), ekstock, eka, se d. o. Av ett helt annat ursprung är &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; i det även till trädn. ek hörande ortn. &lt;sp&gt;Öckerö&lt;/sp&gt; Bohusl., fno. &lt;i&gt;Eikrøyar&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Öckerö" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reson" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reson..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reson..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reson&lt;/b&gt;, Växiö domkap. 1653: &lt;i&gt;skjäll eller resoon&lt;/i&gt;, i uttr. &lt;i&gt;rim och (eller) reson&lt;/i&gt; o. 1730 = ty. &lt;i&gt;räson&lt;/i&gt;, t. ex. ;*. &lt;i&gt;annehmen&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;raison&lt;/i&gt;, förnuft, rätt, billighet, skäl, orsak m. m., av lat. &lt;i&gt;ratio&lt;/i&gt;, (förnuftigt) skäl, förnuft, räkning m. m.; etymologiskt = &lt;sp&gt;ration&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ranson&lt;/sp&gt;; se f. ö. under räcka. — Härtill: &lt;sp&gt;resonera&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;räsonieren&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;raisonner&lt;/i&gt; ds., fälla omdömen, göra förnuftsslut o. d., alltså med ungef. samma betyd.-utveckling som &lt;sp&gt;kåsera&lt;/sp&gt; till fra. &lt;i&gt;cause&lt;/i&gt;, orsak; &lt;sp&gt;resonabel&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;raisonnable&lt;/i&gt;, förnuftig, förståndig." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reson&lt;/b&gt;, Växiö domkap. 1653: &lt;i&gt;skjäll eller resoon&lt;/i&gt;, i uttr. &lt;i&gt;rim och (eller) reson&lt;/i&gt; o. 1730 = ty. &lt;i&gt;räson&lt;/i&gt;, t. ex. ;*. &lt;i&gt;annehmen&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;raison&lt;/i&gt;, förnuft, rätt, billighet, skäl, orsak m. m., av lat. &lt;i&gt;ratio&lt;/i&gt;, (förnuftigt) skäl, förnuft, räkning m. m.; etymologiskt = &lt;sp&gt;ration&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ranson&lt;/sp&gt;; se f. ö. under räcka. — Härtill: &lt;sp&gt;resonera&lt;/sp&gt; = ty. &lt;i&gt;räsonieren&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;raisonner&lt;/i&gt; ds., fälla omdömen, göra förnuftsslut o. d., alltså med ungef. samma betyd.-utveckling som &lt;sp&gt;kåsera&lt;/sp&gt; till fra. &lt;i&gt;cause&lt;/i&gt;, orsak; &lt;sp&gt;resonabel&lt;/sp&gt;, av fra. &lt;i&gt;raisonnable&lt;/i&gt;, förnuftig, förståndig." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resonans" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resonans..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resonans..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;resonans&lt;/b&gt;, t. ex. Wivallius, från ty. &lt;i&gt;resonanz&lt;/i&gt; el. fra. &lt;i&gt;résonance&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;resonantia&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;resonāre&lt;/i&gt;, återljuda; se &lt;sp&gt;konsonant&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sonat&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;resonans&lt;/b&gt;, t. ex. Wivallius, från ty. &lt;i&gt;resonanz&lt;/i&gt; el. fra. &lt;i&gt;résonance&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;resonantia&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;resonāre&lt;/i&gt;, återljuda; se &lt;sp&gt;konsonant&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sonat&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="respekt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--respekt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--respekt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;respekt&lt;/b&gt;, o. 1620 = ty. = fra,, &lt;i&gt;respect&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;respectus&lt;/i&gt;, avseende, hänsyn, tillbakaseende, av participstammen till &lt;i&gt;respicere&lt;/i&gt;, taga hänsyn, se tillbaka, till &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;specere&lt;/i&gt;, se (jfr &lt;sp&gt;inspektor&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spektakel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spydig&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;speja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spå&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;respit&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;respektive&lt;/sp&gt;, adv. i nämnd ordning, med avseende på var o. en = ty., till ett mlat. adj. &lt;i&gt;respectīvus&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;respekt&lt;/b&gt;, o. 1620 = ty. = fra,, &lt;i&gt;respect&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;respectus&lt;/i&gt;, avseende, hänsyn, tillbakaseende, av participstammen till &lt;i&gt;respicere&lt;/i&gt;, taga hänsyn, se tillbaka, till &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;specere&lt;/i&gt;, se (jfr &lt;sp&gt;inspektor&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spektakel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spydig&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;speja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spå&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;respit&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;respektive&lt;/sp&gt;, adv. i nämnd ordning, med avseende på var o. en = ty., till ett mlat. adj. &lt;i&gt;respectīvus&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="respirera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--respirera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--respirera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;respirera&lt;/b&gt; = fra. &lt;i&gt;respirer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;respirāre&lt;/i&gt;, andas, åter hämta andan; jfr &lt;sp&gt;inspirera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spirituell&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;respirera&lt;/b&gt; = fra. &lt;i&gt;respirer&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;respirāre&lt;/i&gt;, andas, åter hämta andan; jfr &lt;sp&gt;inspirera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;spirituell&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="respit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--respit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--respit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;respit&lt;/b&gt;, 1595: 'trij åhrs respijtf, vanligt under 1600-t., från ä. fra. &lt;i&gt;respit&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;répit&lt;/i&gt;) = ital. &lt;i&gt;rispetto&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;respectus&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;respekt&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: hänsynstagande el. dyl." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;respit&lt;/b&gt;, 1595: 'trij åhrs respijtf, vanligt under 1600-t., från ä. fra. &lt;i&gt;respit&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;répit&lt;/i&gt;) = ital. &lt;i&gt;rispetto&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;respectus&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;respekt&lt;/sp&gt;; alltså egentl.: hänsynstagande el. dyl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="respondent" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--respondent..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--respondent..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;respondent&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;respondens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), part. pres. till &lt;i&gt;respondēre&lt;/i&gt;, svara, av &lt;i&gt;rē-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;spondēre&lt;/i&gt;, lova (se &lt;sp&gt;spondé&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;respondent&lt;/b&gt;, av lat. &lt;i&gt;respondens&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-entis&lt;/i&gt;), part. pres. till &lt;i&gt;respondēre&lt;/i&gt;, svara, av &lt;i&gt;rē-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;spondēre&lt;/i&gt;, lova (se &lt;sp&gt;spondé&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="resna" />
          <feat att="writtenForm" val="ressna 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--resna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--resna..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;res(s)na&lt;/sp&gt;, sv. dial., ärt- el. humleranka, se &lt;sp&gt;ris&lt;/sp&gt; 3.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0728" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;res(s)na&lt;/sp&gt;, sv. dial., ärt- el. humleranka, se &lt;sp&gt;ris&lt;/sp&gt; 3.]" />
        <feat att="see" val="ris" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rev..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rev..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; r., längdmått, Raam 1670 (officiellt från år 1855); väl till föreg, o. &lt;sp&gt;reva 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; r., längdmått, Raam 1670 (officiellt från år 1855); väl till föreg, o. &lt;sp&gt;reva 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rev..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rev..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; n., sandrev, 1658, i ä. nsv. även pl. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt; (gen. pl. &lt;i&gt;rifja&lt;/i&gt;), motsv. lty., holl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt;, som lånats från nord. spr. o. själva ligga till grund för ty. &lt;i&gt;riff&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;reef&lt;/i&gt;; egentl. samma ord som &lt;sp&gt;rev 4&lt;/sp&gt;, revben, o. det från lty. lånade &lt;sp&gt;ribba&lt;/sp&gt;; se dessa ord. Jfr slov. &lt;i&gt;rę´bər&lt;/i&gt;, sluttning på en kulle o. d., med ry. &lt;i&gt;rebró&lt;/i&gt;, revben. Betyd.-utvecklingen kan jämföras med &lt;sp&gt;hals&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;näs&lt;/sp&gt; osv. i geografisk bemärkelse. — Jfr även &lt;sp&gt;revel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; n., sandrev, 1658, i ä. nsv. även pl. &lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt; (gen. pl. &lt;i&gt;rifja&lt;/i&gt;), motsv. lty., holl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt;, som lånats från nord. spr. o. själva ligga till grund för ty. &lt;i&gt;riff&lt;/i&gt; o. eng. &lt;i&gt;reef&lt;/i&gt;; egentl. samma ord som &lt;sp&gt;rev 4&lt;/sp&gt;, revben, o. det från lty. lånade &lt;sp&gt;ribba&lt;/sp&gt;; se dessa ord. Jfr slov. &lt;i&gt;rę´bər&lt;/i&gt;, sluttning på en kulle o. d., med ry. &lt;i&gt;rebró&lt;/i&gt;, revben. Betyd.-utvecklingen kan jämföras med &lt;sp&gt;hals&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;näs&lt;/sp&gt; osv. i geografisk bemärkelse. — Jfr även &lt;sp&gt;revel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rev..e.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rev..4">
        <feat att="styledText"
        val="4. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; n., revben, fsv. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;riv&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;ribbi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;rippa, -i&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;rippe&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ribb&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;rib&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;rips&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*reƀia-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*rebhi̯o-&lt;/i&gt;, besl. med ry. &lt;i&gt;rebró&lt;/i&gt; ds., väl till grek. &lt;i&gt;eréphō&lt;/i&gt;, lägga tak över, &lt;i&gt;orophḗ&lt;/i&gt;, tak, fhty. &lt;i&gt;hirnirebo&lt;/i&gt;, huvudskål; jfr &lt;sp&gt;rev 3&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ribba&lt;/sp&gt;. — Nu i stället vanl. &lt;sp&gt;revben&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;rifben&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;rifbein&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;rev-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rivben&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;ribben&lt;/i&gt;); jfr ffris. &lt;i&gt;ribbesbên&lt;/i&gt;. Härtill &lt;sp&gt;revbensspjäll&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;rebenspel&lt;/i&gt;, ombildning av mlty. &lt;i&gt;ribbesper&lt;/i&gt;, varav ä. da. &lt;i&gt;ribbe(n)spær&lt;/i&gt; (no. &lt;i&gt;ribben(s)bæisteg&lt;/i&gt;) o. ty. &lt;i&gt;ribbe(n)speer&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;ribbe&lt;/i&gt;, revben (se ovan o. &lt;sp&gt;ribba&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;sper&lt;/i&gt;, spjut (varav ä. nsv. &lt;i&gt;spär(r)&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;spær&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;sper&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;speer&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;spere&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;spear&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;spjǫrr&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;rida spärr&lt;/sp&gt;), väl besl. med lat. &lt;i&gt;sparus&lt;/i&gt;, kort jaktspjut, o. med &lt;sp&gt;sparre&lt;/sp&gt; (jfr Persson Indog. Wortf. s. 473). Alltså egentl. 'spett på vilket revbensspjället stekes' o. sedan om köttet självt; med samma dubbelbetyd. som i mhty. &lt;i&gt;spiz&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="4. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; n., revben, fsv. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;riv&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;ribbi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;rippa, -i&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;rippe&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ribb&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;rib&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;rips&lt;/sp&gt;), av germ. &lt;i&gt;*reƀia-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*rebhi̯o-&lt;/i&gt;, besl. med ry. &lt;i&gt;rebró&lt;/i&gt; ds., väl till grek. &lt;i&gt;eréphō&lt;/i&gt;, lägga tak över, &lt;i&gt;orophḗ&lt;/i&gt;, tak, fhty. &lt;i&gt;hirnirebo&lt;/i&gt;, huvudskål; jfr &lt;sp&gt;rev 3&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ribba&lt;/sp&gt;. — Nu i stället vanl. &lt;sp&gt;revben&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;rifben&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;rifbein&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;rev-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rivben&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;ribben&lt;/i&gt;); jfr ffris. &lt;i&gt;ribbesbên&lt;/i&gt;. Härtill &lt;sp&gt;revbensspjäll&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;rebenspel&lt;/i&gt;, ombildning av mlty. &lt;i&gt;ribbesper&lt;/i&gt;, varav ä. da. &lt;i&gt;ribbe(n)spær&lt;/i&gt; (no. &lt;i&gt;ribben(s)bæisteg&lt;/i&gt;) o. ty. &lt;i&gt;ribbe(n)speer&lt;/i&gt;, till mlty. &lt;i&gt;ribbe&lt;/i&gt;, revben (se ovan o. &lt;sp&gt;ribba&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;sper&lt;/i&gt;, spjut (varav ä. nsv. &lt;i&gt;spär(r)&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;spær&lt;/i&gt;) = fhty. &lt;i&gt;sper&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;speer&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;spere&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;spear&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;spjǫrr&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;rida spärr&lt;/sp&gt;), väl besl. med lat. &lt;i&gt;sparus&lt;/i&gt;, kort jaktspjut, o. med &lt;sp&gt;sparre&lt;/sp&gt; (jfr Persson Indog. Wortf. s. 473). Alltså egentl. 'spett på vilket revbensspjället stekes' o. sedan om köttet självt; med samma dubbelbetyd. som i mhty. &lt;i&gt;spiz&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="anka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--anka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--anka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;anka&lt;/b&gt;, lokalt talspr. o. dial., klaga, vara missnöjd = fsv., no. = da. &lt;i&gt;anke&lt;/i&gt;, motsv. lty. &lt;i&gt;anken&lt;/i&gt;, stöna, sucka, ir. &lt;i&gt;ong&lt;/i&gt;; möjl. av en växelrot till ie. &lt;i&gt;angh&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ånger, ångest&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0101" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;anka&lt;/b&gt;, lokalt talspr. o. dial., klaga, vara missnöjd = fsv., no. = da. &lt;i&gt;anke&lt;/i&gt;, motsv. lty. &lt;i&gt;anken&lt;/i&gt;, stöna, sucka, ir. &lt;i&gt;ong&lt;/i&gt;; möjl. av en växelrot till ie. &lt;i&gt;angh&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ånger, ångest&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="see" val="ånger" />
        <feat att="see" val="ångest" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ödla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ödla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ödla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ödla&lt;/b&gt;, i vissa sv. dial. även &lt;i&gt;örla&lt;/i&gt; o. *&lt;i&gt;ögl(a)&lt;/i&gt;, varom nedan, fsv. &lt;i&gt;ödhla, ydhla&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;eðla, eyðla&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ødla (öla, örl, eîle&lt;/i&gt; m. m.), ä. da. &lt;i&gt;öd(e)le&lt;/i&gt;, da. øgle; med åtm. delvis dunkel vokalväxling o. oviss härledning. Enl. förf. Etym. Bemerk. s. X f. n. (o. sedermera bl. a. Torp Etym. Ordb. samt med tvekan Falk-Torp) utgå de olika formerna från germ. *&lt;i&gt;aiðulōn, *iðalōn, *iðulōn&lt;/i&gt; till ie. roten &lt;i&gt;idh, aidh&lt;/i&gt;, brinna, glänsa (varom under &lt;sp&gt;id&lt;/sp&gt; 1), närmast till ett färgadj. på &lt;i&gt;-al&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ul&lt;/i&gt;, motsvar. (med annat avljudsstadium) ty. &lt;i&gt;eitel&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;idel&lt;/sp&gt; (egentl.: glänsande), vartill ty. fisknamnet &lt;i&gt;aitel&lt;/i&gt;, Leuciscus cephalus el. latifrons, färna (förf. Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891 — 1894 s. 98); i så fall egentl.: den rödbruna el. dyl.; jfr t. ex. grek. &lt;i&gt;píngalos&lt;/i&gt; Hesych., ödla: sanskr. &lt;i&gt;piñgala&lt;/i&gt;, brun. Denna härledning synes mig alltjämt sannolik, men snarast ha samtliga formerna utvecklats ur en gemensam stamform, o. i så fall utan tvivel *&lt;i&gt;aiðulōn&lt;/i&gt;, varav *&lt;i&gt;øyðla&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;ödla&lt;/sp&gt; (någon berättigad anledning att förneka möjligheten av &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt; omljud av &lt;i&gt;ai&lt;/i&gt; torde icke finnas; Noreens konstruktion, Aschw. gr. § 69 a. 2, &lt;i&gt;*aiþwilōn&lt;/i&gt; är obehövlig o. från ordbildningslärans synpunkt knappast antaglig). No. &lt;i&gt;eila&lt;/i&gt; å ena sidan o. isl. &lt;i&gt;eðla&lt;/i&gt; å den andra kunna med Kock Sv. ljudhist. 1: 200 förklaras ur &lt;i&gt;*aiðilōn&lt;/i&gt; under antagande av accentväxling (med ljudlagsenlig acc. 1: &lt;i&gt;eðla&lt;/i&gt;, med analogisk acc. 2: no. &lt;i&gt;eila&lt;/i&gt;). Fsv. &lt;i&gt;ydhla&lt;/i&gt; har snarast utvecklats ur &lt;i&gt;ödhla&lt;/i&gt;; jfr Kock anf. arb. 2: 33. — Ty. &lt;i&gt;eidechse&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;egidehsa&lt;/i&gt;) = fsax. &lt;i&gt;ewithessa&lt;/i&gt; är ej besläktat (bl. a. fört samman med grek. &lt;i&gt;óphis&lt;/i&gt;, orm, av *&lt;i&gt;ogᵘ̯hi&lt;/i&gt;); f. ö. uppträdande med skiftande, på ombildning beroende yngre former. Med dessa bör ock sammanhållas ags. &lt;i&gt;áðexe&lt;/i&gt;(eng. &lt;i&gt;ask[er]&lt;/i&gt;, vattenödla); dess &lt;i&gt;áð&lt;/i&gt;- överensstämmer väl blott tillfälligtvis med &lt;i&gt;aið&lt;/i&gt;- i &lt;sp&gt;ödla&lt;/sp&gt;. — En sammansättning med &lt;i&gt;orm-&lt;/i&gt; föreligger i ä. nsv. &lt;i&gt;ormärla&lt;/i&gt; (= ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;ormil(l)a&lt;/i&gt; m. m.; alternativt ännu hos Dalin 1853), med samma övergång av &lt;i&gt;-ðl-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-rl-&lt;/i&gt; som i dial. &lt;i&gt;örla&lt;/i&gt; ovan (jfr no. &lt;i&gt;örl&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;särla&lt;/sp&gt; o. Noreen Aschw. gr. § 257. 2 anm. 5. Norrl. o. ösv. dial. &lt;i&gt;ögl&lt;/i&gt;- beror på en speciellt dialektisk ljudutveckling. — I övrigt ega de indoeur. språken en mängd sinsemellan obesläktade bildningar för 'ödla'. En del beteckna ödlan såsom 'den med fötter el. ben försedda' i motsättning till ormen; jfr sv. dial. &lt;i&gt;fyrfota&lt;/i&gt; (allmänt), no. &lt;i&gt;fjorfølla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;firben&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;viergebein&lt;/i&gt; (jfr fra. dial. &lt;i&gt;catrepiš&lt;/i&gt; o. senlat. &lt;i&gt;quadrupedia&lt;/i&gt;); lat. &lt;i&gt;lacerta&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;lézard&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;lizard&lt;/i&gt;, även i &lt;sp&gt;alligator&lt;/sp&gt; {se d. o.], till lat. &lt;i&gt;lacertus&lt;/i&gt;, överarm; dock ej alldeles säkert), grek. &lt;i&gt;kōlṓtēs&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;kõlon&lt;/i&gt;, ben, led; se &lt;sp&gt;kolon&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;pallī (*padl-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;, Lidén KZ 40: 260) osv.; en del andra äro etymologiskt dunkla. Även &lt;sp&gt;krokodil&lt;/sp&gt; (grek. &lt;i&gt;krokódeilos&lt;/i&gt;) var urspr. en grek.-jonisk beteckning för ödla. Gemensam indoeuropeisk beteckning saknas; samtliga namnen äro enspråkiga el. stanna inom språkfamiljen (lån o. ovissa etymologier franräknade). — Möjl. kan den rika terminologien bero på eufemistiska hänsyn. En del såsom ty. &lt;i&gt;eidechse&lt;/i&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;fyrfota&lt;/i&gt; göra intryck av omskrivningar ('kenningar') av samma slag som t. ex. de under &lt;sp&gt;nalle&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;spindel&lt;/sp&gt; anförda." />
        <feat att="faksimilID" val="1317" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ödla&lt;/b&gt;, i vissa sv. dial. även &lt;i&gt;örla&lt;/i&gt; o. *&lt;i&gt;ögl(a)&lt;/i&gt;, varom nedan, fsv. &lt;i&gt;ödhla, ydhla&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;eðla, eyðla&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ødla (öla, örl, eîle&lt;/i&gt; m. m.), ä. da. &lt;i&gt;öd(e)le&lt;/i&gt;, da. øgle; med åtm. delvis dunkel vokalväxling o. oviss härledning. Enl. förf. Etym. Bemerk. s. X f. n. (o. sedermera bl. a. Torp Etym. Ordb. samt med tvekan Falk-Torp) utgå de olika formerna från germ. *&lt;i&gt;aiðulōn, *iðalōn, *iðulōn&lt;/i&gt; till ie. roten &lt;i&gt;idh, aidh&lt;/i&gt;, brinna, glänsa (varom under &lt;sp&gt;id&lt;/sp&gt; 1), närmast till ett färgadj. på &lt;i&gt;-al&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-ul&lt;/i&gt;, motsvar. (med annat avljudsstadium) ty. &lt;i&gt;eitel&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;idel&lt;/sp&gt; (egentl.: glänsande), vartill ty. fisknamnet &lt;i&gt;aitel&lt;/i&gt;, Leuciscus cephalus el. latifrons, färna (förf. Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891 — 1894 s. 98); i så fall egentl.: den rödbruna el. dyl.; jfr t. ex. grek. &lt;i&gt;píngalos&lt;/i&gt; Hesych., ödla: sanskr. &lt;i&gt;piñgala&lt;/i&gt;, brun. Denna härledning synes mig alltjämt sannolik, men snarast ha samtliga formerna utvecklats ur en gemensam stamform, o. i så fall utan tvivel *&lt;i&gt;aiðulōn&lt;/i&gt;, varav *&lt;i&gt;øyðla&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;ödla&lt;/sp&gt; (någon berättigad anledning att förneka möjligheten av &lt;i&gt;u-&lt;/i&gt; omljud av &lt;i&gt;ai&lt;/i&gt; torde icke finnas; Noreens konstruktion, Aschw. gr. § 69 a. 2, &lt;i&gt;*aiþwilōn&lt;/i&gt; är obehövlig o. från ordbildningslärans synpunkt knappast antaglig). No. &lt;i&gt;eila&lt;/i&gt; å ena sidan o. isl. &lt;i&gt;eðla&lt;/i&gt; å den andra kunna med Kock Sv. ljudhist. 1: 200 förklaras ur &lt;i&gt;*aiðilōn&lt;/i&gt; under antagande av accentväxling (med ljudlagsenlig acc. 1: &lt;i&gt;eðla&lt;/i&gt;, med analogisk acc. 2: no. &lt;i&gt;eila&lt;/i&gt;). Fsv. &lt;i&gt;ydhla&lt;/i&gt; har snarast utvecklats ur &lt;i&gt;ödhla&lt;/i&gt;; jfr Kock anf. arb. 2: 33. — Ty. &lt;i&gt;eidechse&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;egidehsa&lt;/i&gt;) = fsax. &lt;i&gt;ewithessa&lt;/i&gt; är ej besläktat (bl. a. fört samman med grek. &lt;i&gt;óphis&lt;/i&gt;, orm, av *&lt;i&gt;ogᵘ̯hi&lt;/i&gt;); f. ö. uppträdande med skiftande, på ombildning beroende yngre former. Med dessa bör ock sammanhållas ags. &lt;i&gt;áðexe&lt;/i&gt;(eng. &lt;i&gt;ask[er]&lt;/i&gt;, vattenödla); dess &lt;i&gt;áð&lt;/i&gt;- överensstämmer väl blott tillfälligtvis med &lt;i&gt;aið&lt;/i&gt;- i &lt;sp&gt;ödla&lt;/sp&gt;. — En sammansättning med &lt;i&gt;orm-&lt;/i&gt; föreligger i ä. nsv. &lt;i&gt;ormärla&lt;/i&gt; (= ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;ormil(l)a&lt;/i&gt; m. m.; alternativt ännu hos Dalin 1853), med samma övergång av &lt;i&gt;-ðl-&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-rl-&lt;/i&gt; som i dial. &lt;i&gt;örla&lt;/i&gt; ovan (jfr no. &lt;i&gt;örl&lt;/i&gt;); se &lt;sp&gt;särla&lt;/sp&gt; o. Noreen Aschw. gr. § 257. 2 anm. 5. Norrl. o. ösv. dial. &lt;i&gt;ögl&lt;/i&gt;- beror på en speciellt dialektisk ljudutveckling. — I övrigt ega de indoeur. språken en mängd sinsemellan obesläktade bildningar för 'ödla'. En del beteckna ödlan såsom 'den med fötter el. ben försedda' i motsättning till ormen; jfr sv. dial. &lt;i&gt;fyrfota&lt;/i&gt; (allmänt), no. &lt;i&gt;fjorfølla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;firben&lt;/i&gt;, ty. dial. &lt;i&gt;viergebein&lt;/i&gt; (jfr fra. dial. &lt;i&gt;catrepiš&lt;/i&gt; o. senlat. &lt;i&gt;quadrupedia&lt;/i&gt;); lat. &lt;i&gt;lacerta&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;lézard&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;lizard&lt;/i&gt;, även i &lt;sp&gt;alligator&lt;/sp&gt; {se d. o.], till lat. &lt;i&gt;lacertus&lt;/i&gt;, överarm; dock ej alldeles säkert), grek. &lt;i&gt;kōlṓtēs&lt;/i&gt; (: &lt;i&gt;kõlon&lt;/i&gt;, ben, led; se &lt;sp&gt;kolon&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;pallī (*padl-&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;fot&lt;/sp&gt;, Lidén KZ 40: 260) osv.; en del andra äro etymologiskt dunkla. Även &lt;sp&gt;krokodil&lt;/sp&gt; (grek. &lt;i&gt;krokódeilos&lt;/i&gt;) var urspr. en grek.-jonisk beteckning för ödla. Gemensam indoeuropeisk beteckning saknas; samtliga namnen äro enspråkiga el. stanna inom språkfamiljen (lån o. ovissa etymologier franräknade). — Möjl. kan den rika terminologien bero på eufemistiska hänsyn. En del såsom ty. &lt;i&gt;eidechse&lt;/i&gt; o. sv. dial. &lt;i&gt;fyrfota&lt;/i&gt; göra intryck av omskrivningar ('kenningar') av samma slag som t. ex. de under &lt;sp&gt;nalle&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;spindel&lt;/sp&gt; anförda." />
        <feat att="see" val="spindel" />
        <feat att="see" val="nalle" />
        <feat att="see" val="krokodil" />
        <feat att="see" val="fot" />
        <feat att="see" val="kolon" />
        <feat att="see" val="alligator" />
        <feat att="see" val="särla" />
        <feat att="see" val="ödla" />
        <feat att="see" val="ödla" />
        <feat att="see" val="idel" />
        <feat att="see" val="-al" />
        <feat att="see" val="id" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="oss" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--oss..pn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--oss..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;oss&lt;/b&gt;, dat. o. ackus. till pron. &lt;sp&gt;vi&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;os&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ōs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;us&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;oss&lt;/i&gt;, fno. även &lt;i&gt;ōs&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;os&lt;/i&gt;, av samnord. &lt;i&gt;ōs&lt;/i&gt; med bortfall av &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; (såsom i t. ex. &lt;sp&gt;gås&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;gans&lt;/i&gt;), motsv. got. &lt;i&gt;uns&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;unsis&lt;/i&gt; efter dat. &lt;i&gt;mis&lt;/i&gt;, mig), fsax. &lt;i&gt;ûs&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;uns&lt;/i&gt; (dat.), jfr ackus. &lt;i&gt;unsih&lt;/i&gt; (i ty. blott &lt;i&gt;uns&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ús&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;us&lt;/i&gt;), av germ &lt;i&gt;*uns&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*n̥s&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;(h)ēmeîs&lt;/i&gt;, vi (av ie. &lt;i&gt;*n̥s-mes&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*asmes&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*āmes&lt;/i&gt;, jfr beot. &lt;i&gt;(h)āmés&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;asmā́n&lt;/i&gt; (ackus.); svaga rotstadiet till lat. &lt;i&gt;nōs&lt;/i&gt;, vi (urspr, ackus.), sanskr. &lt;i&gt;nas&lt;/i&gt;, alban. &lt;i&gt;na&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*nos&lt;/i&gt;), ir. (osv.) &lt;i&gt;ni&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*nes&lt;/i&gt;), fslav. (genit.) &lt;i&gt;nasŭ&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*nōs-&lt;/i&gt;), osv. — I vissa götal. o. nordsv. bygdemål i stället &lt;i&gt;voss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vuss&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; analogiskt infört från nomin. &lt;i&gt;vi&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0644" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;oss&lt;/b&gt;, dat. o. ackus. till pron. &lt;sp&gt;vi&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;os&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ōs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;us&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;oss&lt;/i&gt;, fno. även &lt;i&gt;ōs&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;os&lt;/i&gt;, av samnord. &lt;i&gt;ōs&lt;/i&gt; med bortfall av &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; framför &lt;i&gt;s&lt;/i&gt; (såsom i t. ex. &lt;sp&gt;gås&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;gans&lt;/i&gt;), motsv. got. &lt;i&gt;uns&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;unsis&lt;/i&gt; efter dat. &lt;i&gt;mis&lt;/i&gt;, mig), fsax. &lt;i&gt;ûs&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;uns&lt;/i&gt; (dat.), jfr ackus. &lt;i&gt;unsih&lt;/i&gt; (i ty. blott &lt;i&gt;uns&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;ús&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;us&lt;/i&gt;), av germ &lt;i&gt;*uns&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*n̥s&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;(h)ēmeîs&lt;/i&gt;, vi (av ie. &lt;i&gt;*n̥s-mes&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*asmes&lt;/i&gt; &gt; &lt;i&gt;*āmes&lt;/i&gt;, jfr beot. &lt;i&gt;(h)āmés&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;asmā́n&lt;/i&gt; (ackus.); svaga rotstadiet till lat. &lt;i&gt;nōs&lt;/i&gt;, vi (urspr, ackus.), sanskr. &lt;i&gt;nas&lt;/i&gt;, alban. &lt;i&gt;na&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*nos&lt;/i&gt;), ir. (osv.) &lt;i&gt;ni&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*nes&lt;/i&gt;), fslav. (genit.) &lt;i&gt;nasŭ&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*nōs-&lt;/i&gt;), osv. — I vissa götal. o. nordsv. bygdemål i stället &lt;i&gt;voss&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vuss&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; analogiskt infört från nomin. &lt;i&gt;vi&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ödeshög" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ödeshög..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ödeshög..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ödeshög&lt;/b&gt;, sn i Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Ödhishögh&lt;/i&gt;, snarast ej till fsv. sbst. &lt;i&gt;ödhe&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;), utan till ett fsv. personn. &lt;i&gt;*Ödher&lt;/i&gt;, vartill även &lt;sp&gt;Öslöv&lt;/sp&gt; Skå. (fsv. &lt;i&gt;Öthesleeff&lt;/i&gt;),  växelform till fsv. personn. &lt;i&gt;Ödhe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Auði&lt;/i&gt;. Jfr fsv. &lt;i&gt;Anundahögh&lt;/i&gt;, om Anundshögen å Badelundsåsen Vstml. (en i närheten befintlig  runstensinskrift innehåller namnet Anund),  fsv. &lt;i&gt;Hanögha&lt;/i&gt; Ögtl. (nu &lt;sp&gt;Haninge&lt;/sp&gt;), egentl.: Hanes hög (förf. NoB 4: 139), fsv. &lt;i&gt;Haraldzhögh&lt;/i&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Hildishögh&lt;/i&gt; (nu &lt;sp&gt;Hilleshög&lt;/sp&gt; Uppl. o. Skå.) till fsv. personn. &lt;i&gt;*Hildir&lt;/i&gt;,  &lt;sp&gt;Vämmenhög&lt;/sp&gt; (: fsv. personn. &lt;i&gt;Væmund&lt;/i&gt;).  Somliga med yngre biformer på &lt;i&gt;-sjö&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;Onsjö Väne&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Odhenshögh&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Rävsjö&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Ræfshögh&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1317" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ödeshög&lt;/b&gt;, sn i Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Ödhishögh&lt;/i&gt;, snarast ej till fsv. sbst. &lt;i&gt;ödhe&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;), utan till ett fsv. personn. &lt;i&gt;*Ödher&lt;/i&gt;, vartill även &lt;sp&gt;Öslöv&lt;/sp&gt; Skå. (fsv. &lt;i&gt;Öthesleeff&lt;/i&gt;),  växelform till fsv. personn. &lt;i&gt;Ödhe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;Auði&lt;/i&gt;. Jfr fsv. &lt;i&gt;Anundahögh&lt;/i&gt;, om Anundshögen å Badelundsåsen Vstml. (en i närheten befintlig  runstensinskrift innehåller namnet Anund),  fsv. &lt;i&gt;Hanögha&lt;/i&gt; Ögtl. (nu &lt;sp&gt;Haninge&lt;/sp&gt;), egentl.: Hanes hög (förf. NoB 4: 139), fsv. &lt;i&gt;Haraldzhögh&lt;/i&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Hildishögh&lt;/i&gt; (nu &lt;sp&gt;Hilleshög&lt;/sp&gt; Uppl. o. Skå.) till fsv. personn. &lt;i&gt;*Hildir&lt;/i&gt;,  &lt;sp&gt;Vämmenhög&lt;/sp&gt; (: fsv. personn. &lt;i&gt;Væmund&lt;/i&gt;).  Somliga med yngre biformer på &lt;i&gt;-sjö&lt;/i&gt;, t. ex. &lt;sp&gt;Onsjö Väne&lt;/sp&gt; Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Odhenshögh&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;Oden&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Rävsjö&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Ræfshögh&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Oden" />
        <feat att="see" val="Rävsjö" />
        <feat att="see" val="Onsjö Väne" />
        <feat att="see" val="Vämmenhög" />
        <feat att="see" val="Hilleshög" />
        <feat att="see" val="Haninge" />
        <feat att="see" val="Öslöv" />
        <feat att="see" val="öde" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öde..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öde..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;öde&lt;/b&gt;, sbst., en speciellt svensk bildning, egentl. till neutr. av fsv. adj. &lt;i&gt;ödhin&lt;/i&gt;, beskärd, bestämd (såsom öde); denna neutralform &lt;i&gt;ödhit&lt;/i&gt; har uppfattats som best. form av ett neutralt sbst. (såsom i &lt;sp&gt;linne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ylle&lt;/sp&gt;); se Schagerström Ark. 1: 33 f. Jfr fsv.: &lt;i&gt;är henne nokot got ödhit eller skapat&lt;/i&gt; med Messenius 1612: &lt;i&gt;then olycka war them ödhe&lt;/i&gt;, där ordet dock ännu ej har substantivisk karaktär. Neutralformen &lt;i&gt;ödet&lt;/i&gt; kvarlever i sv. dial. &lt;i&gt;de är väl så ö(d)et&lt;/i&gt;, dvs. av ödet bestämt. Fsv. adj. &lt;i&gt;ödhin&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;öden&lt;/i&gt; (ännu o. 1620), sv. dial. &lt;i&gt;öen&lt;/i&gt; (även &lt;i&gt;ödd&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;auðinn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;auden&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôdan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;éaden&lt;/i&gt;, vartill avledn. fsv. &lt;i&gt;ödhna&lt;/i&gt;, öde, lycka = isl. &lt;i&gt;auðna&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;ödhnolagh&lt;/i&gt;, öde (ännu t. ex. Lind: &lt;i&gt;ödnalag&lt;/i&gt;). Av samma stam som fsv. &lt;i&gt;öþer (ödh)&lt;/i&gt; m., egendom, rikedom, lycka (kvar i den historiska termen &lt;sp&gt;Uppsala öd&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;auðr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;-ôt&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;éad&lt;/i&gt;; jfr got. &lt;i&gt;audags&lt;/i&gt;, salig, egentl.: lycklig (jfr till betyd. under &lt;sp&gt;salig&lt;/sp&gt;), isl. &lt;i&gt;auðigr&lt;/i&gt;, rik (finska lånordet &lt;i&gt;autnas&lt;/i&gt;, lycklig, rik), ävensom namnen på &lt;sp&gt;Ed-&lt;/sp&gt;. — Fsax. &lt;i&gt;ôd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ôl&lt;/i&gt;, egendom, ingår i ty. &lt;i&gt;allod&lt;/i&gt; o. mlat. &lt;i&gt;allodium&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt;, hel, all, varifrån sv. &lt;sp&gt;allod&lt;/sp&gt;, odaljord o. d., med adj. &lt;sp&gt;allodial&lt;/sp&gt;. — Nybildningen &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt; har i sv. undanträngt den allm. nord. beteckningen ä. nsv. &lt;i&gt;skepne&lt;/i&gt; t. ex. Verelius 1691, fsv. &lt;i&gt;skæpna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;skepna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;skæbne&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;skepnad&lt;/sp&gt;). I isl. även &lt;i&gt;rǫk&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Ragnarök&lt;/sp&gt;). Mera allmänna germ. ord för 'öde' äro annars 1. isl. &lt;i&gt;ørlǫg&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;urlag&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;orlæg&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ur 4&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lag, lägga&lt;/sp&gt;), jfr fsv. &lt;i&gt;skæpnolagh&lt;/i&gt; o. det ovan nämnda &lt;i&gt;ödhnolagh&lt;/i&gt;, ödets lag, öde; o. 2. fsax. &lt;i&gt;wurth&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wurt&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wyrd&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;urðr&lt;/i&gt; (i betyd. 'död', se F. Jónsson Lex. poet.) = &lt;i&gt;Urðr&lt;/i&gt;, en av nornorna (se &lt;sp&gt;norna&lt;/sp&gt;); till &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;, dock enl. somliga till roten &lt;i&gt;u̯ert&lt;/i&gt; i den speciella betyd. 'spinna'; jfr ty. &lt;i&gt;wirtel&lt;/i&gt;, sländtrissa (som dock av somliga forskare anses vara ett romanskt lån), sanskr. &lt;i&gt;vartulā&lt;/i&gt; ds. Dessutom ofta betecknat med ord för 'del', 'lott', såsom ännu i sv. o. särsk. i dial.; jfr grek. &lt;i&gt;moĩra&lt;/i&gt; (av *&lt;i&gt;mori̯-) : méros&lt;/i&gt;, del; el. med ord för 'anordna, skicka' t. ex. &lt;sp&gt;skickelse&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;schicksal&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1316" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;öde&lt;/b&gt;, sbst., en speciellt svensk bildning, egentl. till neutr. av fsv. adj. &lt;i&gt;ödhin&lt;/i&gt;, beskärd, bestämd (såsom öde); denna neutralform &lt;i&gt;ödhit&lt;/i&gt; har uppfattats som best. form av ett neutralt sbst. (såsom i &lt;sp&gt;linne&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ylle&lt;/sp&gt;); se Schagerström Ark. 1: 33 f. Jfr fsv.: &lt;i&gt;är henne nokot got ödhit eller skapat&lt;/i&gt; med Messenius 1612: &lt;i&gt;then olycka war them ödhe&lt;/i&gt;, där ordet dock ännu ej har substantivisk karaktär. Neutralformen &lt;i&gt;ödet&lt;/i&gt; kvarlever i sv. dial. &lt;i&gt;de är väl så ö(d)et&lt;/i&gt;, dvs. av ödet bestämt. Fsv. adj. &lt;i&gt;ödhin&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;öden&lt;/i&gt; (ännu o. 1620), sv. dial. &lt;i&gt;öen&lt;/i&gt; (även &lt;i&gt;ödd&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;auðinn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;auden&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôdan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;éaden&lt;/i&gt;, vartill avledn. fsv. &lt;i&gt;ödhna&lt;/i&gt;, öde, lycka = isl. &lt;i&gt;auðna&lt;/i&gt;; jfr fsv. &lt;i&gt;ödhnolagh&lt;/i&gt;, öde (ännu t. ex. Lind: &lt;i&gt;ödnalag&lt;/i&gt;). Av samma stam som fsv. &lt;i&gt;öþer (ödh)&lt;/i&gt; m., egendom, rikedom, lycka (kvar i den historiska termen &lt;sp&gt;Uppsala öd&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;auðr&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;-ôt&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;éad&lt;/i&gt;; jfr got. &lt;i&gt;audags&lt;/i&gt;, salig, egentl.: lycklig (jfr till betyd. under &lt;sp&gt;salig&lt;/sp&gt;), isl. &lt;i&gt;auðigr&lt;/i&gt;, rik (finska lånordet &lt;i&gt;autnas&lt;/i&gt;, lycklig, rik), ävensom namnen på &lt;sp&gt;Ed-&lt;/sp&gt;. — Fsax. &lt;i&gt;ôd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ôl&lt;/i&gt;, egendom, ingår i ty. &lt;i&gt;allod&lt;/i&gt; o. mlat. &lt;i&gt;allodium&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;al-&lt;/i&gt;, hel, all, varifrån sv. &lt;sp&gt;allod&lt;/sp&gt;, odaljord o. d., med adj. &lt;sp&gt;allodial&lt;/sp&gt;. — Nybildningen &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt; har i sv. undanträngt den allm. nord. beteckningen ä. nsv. &lt;i&gt;skepne&lt;/i&gt; t. ex. Verelius 1691, fsv. &lt;i&gt;skæpna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;skepna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;skæbne&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;skepnad&lt;/sp&gt;). I isl. även &lt;i&gt;rǫk&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Ragnarök&lt;/sp&gt;). Mera allmänna germ. ord för 'öde' äro annars 1. isl. &lt;i&gt;ørlǫg&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;urlag&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;orlæg&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;ur 4&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;lag, lägga&lt;/sp&gt;), jfr fsv. &lt;i&gt;skæpnolagh&lt;/i&gt; o. det ovan nämnda &lt;i&gt;ödhnolagh&lt;/i&gt;, ödets lag, öde; o. 2. fsax. &lt;i&gt;wurth&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wurt&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;wyrd&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;urðr&lt;/i&gt; (i betyd. 'död', se F. Jónsson Lex. poet.) = &lt;i&gt;Urðr&lt;/i&gt;, en av nornorna (se &lt;sp&gt;norna&lt;/sp&gt;); till &lt;sp&gt;varda&lt;/sp&gt;, dock enl. somliga till roten &lt;i&gt;u̯ert&lt;/i&gt; i den speciella betyd. 'spinna'; jfr ty. &lt;i&gt;wirtel&lt;/i&gt;, sländtrissa (som dock av somliga forskare anses vara ett romanskt lån), sanskr. &lt;i&gt;vartulā&lt;/i&gt; ds. Dessutom ofta betecknat med ord för 'del', 'lott', såsom ännu i sv. o. särsk. i dial.; jfr grek. &lt;i&gt;moĩra&lt;/i&gt; (av *&lt;i&gt;mori̯-) : méros&lt;/i&gt;, del; el. med ord för 'anordna, skicka' t. ex. &lt;sp&gt;skickelse&lt;/sp&gt;, ty. &lt;i&gt;schicksal&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="skickelse" />
        <feat att="see" val="varda" />
        <feat att="see" val="norna" />
        <feat att="see" val="lag" />
        <feat att="see" val="lägga" />
        <feat att="see" val="ur 4" />
        <feat att="see" val="Ragnarök" />
        <feat att="see" val="skepnad" />
        <feat att="see" val="öde" />
        <feat att="see" val="allodial" />
        <feat att="see" val="allod" />
        <feat att="see" val="Ed-" />
        <feat att="see" val="salig" />
        <feat att="see" val="Uppsala öd" />
        <feat att="see" val="ylle" />
        <feat att="see" val="linne" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="retirera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--retirera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--retirera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;retirera&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;retirer&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, tillbaka, o. &lt;i&gt;tirer&lt;/i&gt;, draga (av ovisst ursprung), vartill även &lt;sp&gt;attiralj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tirad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tiraljör&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;retirera&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;retirer&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, tillbaka, o. &lt;i&gt;tirer&lt;/i&gt;, draga (av ovisst ursprung), vartill även &lt;sp&gt;attiralj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tirad&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tiraljör&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reträtt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reträtt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reträtt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reträtt&lt;/b&gt;, 1638: &lt;i&gt;retraitte&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;retraite&lt;/i&gt;, till participstammen av ffra. &lt;i&gt;retraire&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;retrahere&lt;/i&gt; (supinum &lt;i&gt;-tractum&lt;/i&gt;), draga tillbaka (av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;trahere&lt;/i&gt;, draga; se &lt;sp&gt;trakt&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reträtt&lt;/b&gt;, 1638: &lt;i&gt;retraitte&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;retraite&lt;/i&gt;, till participstammen av ffra. &lt;i&gt;retraire&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;retrahere&lt;/i&gt; (supinum &lt;i&gt;-tractum&lt;/i&gt;), draga tillbaka (av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, tillbaka, o. &lt;i&gt;trahere&lt;/i&gt;, draga; se &lt;sp&gt;trakt&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="retur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--retur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--retur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;retur&lt;/b&gt;, J. De la Gardie 1627, av fra. &lt;i&gt;retour&lt;/i&gt;, återresa, återvändande, till &lt;i&gt;retourner&lt;/i&gt;, återvända, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;tourner&lt;/i&gt;, vända (se t. ex. &lt;sp&gt;tur l, 2, 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;turné&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;törn&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;retur&lt;/b&gt;, J. De la Gardie 1627, av fra. &lt;i&gt;retour&lt;/i&gt;, återresa, återvändande, till &lt;i&gt;retourner&lt;/i&gt;, återvända, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;tourner&lt;/i&gt;, vända (se t. ex. &lt;sp&gt;tur l, 2, 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;turné&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;törn&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="retuschera" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--retuschera..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--retuschera..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;retuschera&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;retuschieren&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;retoucher&lt;/i&gt;, retuschera, förbättra, åter vidröra, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;toucher&lt;/i&gt;, vidröra, röra (se &lt;sp&gt;tusch 2&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;retuschera&lt;/b&gt; = ty. &lt;i&gt;retuschieren&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;retoucher&lt;/i&gt;, retuschera, förbättra, åter vidröra, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt;, åter, o. &lt;i&gt;toucher&lt;/i&gt;, vidröra, röra (se &lt;sp&gt;tusch 2&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Retzius" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Retzius..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Retzius..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Retzius&lt;/b&gt;, familjen., förr: &lt;i&gt;Ressius&lt;/i&gt;, efter sjön &lt;sp&gt;Ressen&lt;/sp&gt; Ögtl." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Retzius&lt;/b&gt;, familjen., förr: &lt;i&gt;Ressius&lt;/i&gt;, efter sjön &lt;sp&gt;Ressen&lt;/sp&gt; Ögtl." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reumatism" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reumatism..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reumatism..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reumatism&lt;/b&gt;, P. J. Bergius 1755 = ty. &lt;i&gt;rheumatismus&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;rhumatisme&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;revmatismós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;rev́ma&lt;/i&gt; n., katarr o. d., flöde, egentl.: det som flyter omkring i kroppen, till &lt;i&gt;réein&lt;/i&gt;, flyta (urbesl. med &lt;sp&gt;ström&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reumatism&lt;/b&gt;, P. J. Bergius 1755 = ty. &lt;i&gt;rheumatismus&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;rhumatisme&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;revmatismós&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;rev́ma&lt;/i&gt; n., katarr o. d., flöde, egentl.: det som flyter omkring i kroppen, till &lt;i&gt;réein&lt;/i&gt;, flyta (urbesl. med &lt;sp&gt;ström&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Reuter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Reuter..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Reuter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Reuter&lt;/b&gt;, &lt;i&gt;Reuter(crona&lt;/i&gt; osv.), familjen., se &lt;sp&gt;ryttare&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Reuter&lt;/b&gt;, &lt;i&gt;Reuter(crona&lt;/i&gt; osv.), familjen., se &lt;sp&gt;ryttare&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rev..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rev..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; r. (f.), till fiske, Schroderus o. 1638, I. Erici 1642, motsv. no. &lt;i&gt;reiv&lt;/i&gt; m., besl. med germ. &lt;i&gt;*raiƀōn&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;reiva&lt;/i&gt;, svepa, veckla, nisl. &lt;i&gt;reifa&lt;/i&gt; ds. = ags. &lt;i&gt;áráfian&lt;/i&gt;, veckla upp; jfr germ. &lt;i&gt;*raiƀian&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;reifa&lt;/i&gt;, bildl.: utveckla o. d. Hit även: sv. dial. &lt;i&gt;re(i)v&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;reifar&lt;/i&gt; f. pl., omhölje, binda, tömmar. I avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;rifja&lt;/i&gt;, vända hö, förklara, ävensom isl. &lt;i&gt;rifr&lt;/i&gt; (genil. &lt;i&gt;rifjar&lt;/i&gt;), vävbom = sv. dial. &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;refve&lt;/i&gt; ds. 1640. Jfr &lt;sp&gt;reva l o. 4&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; r. (f.), till fiske, Schroderus o. 1638, I. Erici 1642, motsv. no. &lt;i&gt;reiv&lt;/i&gt; m., besl. med germ. &lt;i&gt;*raiƀōn&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;reiva&lt;/i&gt;, svepa, veckla, nisl. &lt;i&gt;reifa&lt;/i&gt; ds. = ags. &lt;i&gt;áráfian&lt;/i&gt;, veckla upp; jfr germ. &lt;i&gt;*raiƀian&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;reifa&lt;/i&gt;, bildl.: utveckla o. d. Hit även: sv. dial. &lt;i&gt;re(i)v&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;reifar&lt;/i&gt; f. pl., omhölje, binda, tömmar. I avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;rifja&lt;/i&gt;, vända hö, förklara, ävensom isl. &lt;i&gt;rifr&lt;/i&gt; (genil. &lt;i&gt;rifjar&lt;/i&gt;), vävbom = sv. dial. &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;refve&lt;/i&gt; ds. 1640. Jfr &lt;sp&gt;reva l o. 4&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Öknebo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Öknebo..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Öknebo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Öknebo&lt;/b&gt;, härad i Sdml., fsv. &lt;i&gt;Ökn(a)bo hundare&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;öken&lt;/sp&gt;, ödemark, o. genit. plur. av fsv. &lt;i&gt;bōe&lt;/i&gt;, innebyggare (se &lt;sp&gt;-bo 4&lt;/sp&gt;), alltså: deras (härad) som bo i  ödemarken; alltså till sin bildning att jämföra med häradsn. &lt;sp&gt;Al-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Brå-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Höle-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sele-&lt;/sp&gt; (till &lt;i&gt;Selaön&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Sunner-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Töss-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Val-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ved-&lt;/sp&gt; (1, 2) m. fl., men ej med &lt;sp&gt;Vadsbo&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1321" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Öknebo&lt;/b&gt;, härad i Sdml., fsv. &lt;i&gt;Ökn(a)bo hundare&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;öken&lt;/sp&gt;, ödemark, o. genit. plur. av fsv. &lt;i&gt;bōe&lt;/i&gt;, innebyggare (se &lt;sp&gt;-bo 4&lt;/sp&gt;), alltså: deras (härad) som bo i  ödemarken; alltså till sin bildning att jämföra med häradsn. &lt;sp&gt;Al-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Brå-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Höle-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sele-&lt;/sp&gt; (till &lt;i&gt;Selaön&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Sunner-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Töss-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Val-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ved-&lt;/sp&gt; (1, 2) m. fl., men ej med &lt;sp&gt;Vadsbo&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Vadsbo" />
        <feat att="see" val="Sunner-" />
        <feat att="see" val="Töss-" />
        <feat att="see" val="Val-" />
        <feat att="see" val="Ved-" />
        <feat att="see" val="Al-" />
        <feat att="see" val="Brå-" />
        <feat att="see" val="Höle-" />
        <feat att="see" val="Sele-" />
        <feat att="see" val="-bo" />
        <feat att="see" val="öken" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reverens" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reverens..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reverens..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reverens&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1556: &lt;i&gt;reverentz&lt;/i&gt;, i betyd. 'vördnadsfull hälsning' t. ex. Dalin 1738: 'Ramborg . . gör honom en djup reverence'; från ty. &lt;i&gt;reverenz&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;reverence&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;reverentia&lt;/i&gt;, vördnad, senare även: vördnadsbetygelse, till part.-pres.-stammen av &lt;i&gt;reverēri&lt;/i&gt;, vörda, högakta, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;verēri&lt;/i&gt;, respektera, ha försyn, blygas (urbesl. med &lt;sp&gt;var 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varse&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0730" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reverens&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1556: &lt;i&gt;reverentz&lt;/i&gt;, i betyd. 'vördnadsfull hälsning' t. ex. Dalin 1738: 'Ramborg . . gör honom en djup reverence'; från ty. &lt;i&gt;reverenz&lt;/i&gt; o. fra. &lt;i&gt;reverence&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;reverentia&lt;/i&gt;, vördnad, senare även: vördnadsbetygelse, till part.-pres.-stammen av &lt;i&gt;reverēri&lt;/i&gt;, vörda, högakta, av &lt;i&gt;re-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;verēri&lt;/i&gt;, respektera, ha försyn, blygas (urbesl. med &lt;sp&gt;var 3&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;varse&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ömka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ömka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ömka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ömka&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;aumka&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aunka&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;öm&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'arm, usel, olycklig' o. d., alltså egentl.: anse el. förklara ngn för olycklig, varav: beklaga (jfr &lt;sp&gt;förbarma sig&lt;/sp&gt;: adj. &lt;sp&gt;arm&lt;/sp&gt; el. lat. &lt;i&gt;miserēri&lt;/i&gt;, förbarma sig: &lt;i&gt;miser&lt;/i&gt;, eländig, usel); bildat som &lt;sp&gt;dyrka, jämka&lt;/sp&gt; osv. — Etymologiskt identiskt är &lt;sp&gt;ynka&lt;/sp&gt; = fsv., med övergång av &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; före &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; (jfr no. &lt;i&gt;aunka&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;jänka&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;jämka&lt;/sp&gt;) o. av &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; såsom i de under &lt;sp&gt;ögla&lt;/sp&gt; anförda fallen. Formen &lt;sp&gt;ömka&lt;/sp&gt; beror på ny anslutning till grundordet. — En parallellbildning är &lt;sp&gt;ömma&lt;/sp&gt;, ä. nsv. o. ännu Sahlstedt 1773 &lt;i&gt;öma&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;öma&lt;/i&gt; (i t. ex. 'them öma'), känna medlidande med, förbarma sig över; i nsv. &lt;sp&gt;ömma för&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;ømme sig ved&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;eyma&lt;/i&gt; III. I nsv. även i betyd. 'vara känslig för smärta, vålla smärta, göra ont', t. ex. &lt;i&gt;tanden ömmar&lt;/i&gt; (i da. i stället &lt;i&gt;smerte&lt;/i&gt; m. m.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1323" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ömka&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;aumka&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aunka&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;öm&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'arm, usel, olycklig' o. d., alltså egentl.: anse el. förklara ngn för olycklig, varav: beklaga (jfr &lt;sp&gt;förbarma sig&lt;/sp&gt;: adj. &lt;sp&gt;arm&lt;/sp&gt; el. lat. &lt;i&gt;miserēri&lt;/i&gt;, förbarma sig: &lt;i&gt;miser&lt;/i&gt;, eländig, usel); bildat som &lt;sp&gt;dyrka, jämka&lt;/sp&gt; osv. — Etymologiskt identiskt är &lt;sp&gt;ynka&lt;/sp&gt; = fsv., med övergång av &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;n&lt;/i&gt; före &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; (jfr no. &lt;i&gt;aunka&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;jänka&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;jämka&lt;/sp&gt;) o. av &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; såsom i de under &lt;sp&gt;ögla&lt;/sp&gt; anförda fallen. Formen &lt;sp&gt;ömka&lt;/sp&gt; beror på ny anslutning till grundordet. — En parallellbildning är &lt;sp&gt;ömma&lt;/sp&gt;, ä. nsv. o. ännu Sahlstedt 1773 &lt;i&gt;öma&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;öma&lt;/i&gt; (i t. ex. 'them öma'), känna medlidande med, förbarma sig över; i nsv. &lt;sp&gt;ömma för&lt;/sp&gt;, motsv. da. &lt;i&gt;ømme sig ved&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;eyma&lt;/i&gt; III. I nsv. även i betyd. 'vara känslig för smärta, vålla smärta, göra ont', t. ex. &lt;i&gt;tanden ömmar&lt;/i&gt; (i da. i stället &lt;i&gt;smerte&lt;/i&gt; m. m.)." />
        <feat att="see" val="ömma för" />
        <feat att="see" val="ömma" />
        <feat att="see" val="ömka" />
        <feat att="see" val="ögla" />
        <feat att="see" val="jämka" />
        <feat att="see" val="jänka" />
        <feat att="see" val="ynka" />
        <feat att="see" val="dyrka" />
        <feat att="see" val="jämka" />
        <feat att="see" val="arm" />
        <feat att="see" val="förbarma sig" />
        <feat att="see" val="öm" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öm..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;öm&lt;/b&gt;, i ä. nsv. plur. &lt;i&gt;öma&lt;/i&gt;, i ä. sv. o. nordsv. dial. även 'ömtålig', t. ex. fru Lenngren, gotl. &lt;i&gt;aumber&lt;/i&gt;, ond, fsv. &lt;i&gt;ömber&lt;/i&gt;, öm, ömtålig, svår, sorglig, arm, usel m. m. = isl. &lt;i&gt;aumr&lt;/i&gt;, olycklig, eländig, da. &lt;i&gt;øm&lt;/i&gt;, öm; en, som det synes, speciellt nordisk bildning av ovisst ursprung. Enl. Persson Wurzelerw. s. 230 n. 2 möjl. &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-bildning till roten i adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;; snarare dock med samme förf. Indog. Wortf. s. 537 besl. med grek. &lt;i&gt;áethlos&lt;/i&gt;, möda, kamp (av &lt;i&gt;*au̯edh-&lt;/i&gt;), som av Solmsen förbindes med sanskr. &lt;i&gt;vāyati&lt;/i&gt;, tröttar ut sig. Annorlunda Noreen (senast Gesch. d. nord. spr.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; s. 106): av urnord. &lt;i&gt;*arƀumʀ&lt;/i&gt;, en växelform till &lt;sp&gt;arm&lt;/sp&gt;, adj., av germ. &lt;i&gt;*arƀma-&lt;/i&gt;; se med avs. på formutvecklingen under &lt;sp&gt;höst&lt;/sp&gt;. Den ljudlag, på vilken denna sammanställning bygges, är dock fonetiskt osannolik o. stödes icke av något fullt antagligt exempel. — Grundbetyd. är i alla händelser 'arm, usel, olycklig' o. d. o. betyd. 'känslig för smärta, smärtsam' härur utvecklad; jfr sydty. dial. &lt;i&gt;mir ist arm&lt;/i&gt;, jag har ont, känner smärta. Ur denna kan väl betyd. 'medlidsam o. d.', egentl.: 'känslig för andras smärta', förklaras; anses dock av somliga abstraherad ur isl. &lt;i&gt;aumhjartaðr&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;ömhjärtad&lt;/sp&gt; o. vb. &lt;sp&gt;ömka&lt;/sp&gt;. — Härtill avledn. sv. dial. &lt;i&gt;ömlig&lt;/i&gt;, eländig, ömklig, fsv. &lt;i&gt;ömbliker&lt;/i&gt;, även: ömmande, smärtsam = isl. &lt;i&gt;aumlegr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aumleg&lt;/i&gt;. — &lt;i&gt;Ömhet&lt;/i&gt; betyder i fsv. 'svaghet, skröplighet'." />
        <feat att="faksimilID" val="1323" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;öm&lt;/b&gt;, i ä. nsv. plur. &lt;i&gt;öma&lt;/i&gt;, i ä. sv. o. nordsv. dial. även 'ömtålig', t. ex. fru Lenngren, gotl. &lt;i&gt;aumber&lt;/i&gt;, ond, fsv. &lt;i&gt;ömber&lt;/i&gt;, öm, ömtålig, svår, sorglig, arm, usel m. m. = isl. &lt;i&gt;aumr&lt;/i&gt;, olycklig, eländig, da. &lt;i&gt;øm&lt;/i&gt;, öm; en, som det synes, speciellt nordisk bildning av ovisst ursprung. Enl. Persson Wurzelerw. s. 230 n. 2 möjl. &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-bildning till roten i adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;; snarare dock med samme förf. Indog. Wortf. s. 537 besl. med grek. &lt;i&gt;áethlos&lt;/i&gt;, möda, kamp (av &lt;i&gt;*au̯edh-&lt;/i&gt;), som av Solmsen förbindes med sanskr. &lt;i&gt;vāyati&lt;/i&gt;, tröttar ut sig. Annorlunda Noreen (senast Gesch. d. nord. spr.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; s. 106): av urnord. &lt;i&gt;*arƀumʀ&lt;/i&gt;, en växelform till &lt;sp&gt;arm&lt;/sp&gt;, adj., av germ. &lt;i&gt;*arƀma-&lt;/i&gt;; se med avs. på formutvecklingen under &lt;sp&gt;höst&lt;/sp&gt;. Den ljudlag, på vilken denna sammanställning bygges, är dock fonetiskt osannolik o. stödes icke av något fullt antagligt exempel. — Grundbetyd. är i alla händelser 'arm, usel, olycklig' o. d. o. betyd. 'känslig för smärta, smärtsam' härur utvecklad; jfr sydty. dial. &lt;i&gt;mir ist arm&lt;/i&gt;, jag har ont, känner smärta. Ur denna kan väl betyd. 'medlidsam o. d.', egentl.: 'känslig för andras smärta', förklaras; anses dock av somliga abstraherad ur isl. &lt;i&gt;aumhjartaðr&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;ömhjärtad&lt;/sp&gt; o. vb. &lt;sp&gt;ömka&lt;/sp&gt;. — Härtill avledn. sv. dial. &lt;i&gt;ömlig&lt;/i&gt;, eländig, ömklig, fsv. &lt;i&gt;ömbliker&lt;/i&gt;, även: ömmande, smärtsam = isl. &lt;i&gt;aumlegr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aumleg&lt;/i&gt;. — &lt;i&gt;Ömhet&lt;/i&gt; betyder i fsv. 'svaghet, skröplighet'." />
        <feat att="see" val="ömka" />
        <feat att="see" val="ömhjärta" />
        <feat att="see" val="höst" />
        <feat att="see" val="arm" />
        <feat att="see" val="öde" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ölstorp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ölstorp..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ölstorp..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Ölstorp&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., till fsv. personn. &lt;i&gt;Ölf&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;-torp&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1323" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Ölstorp&lt;/sp&gt;, ortn. Ögtl., till fsv. personn. &lt;i&gt;Ölf&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;-torp&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="-torp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ölmpt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ölmpt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ölmpt..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;ölmpt&lt;/sp&gt;, est-sv. dial., svan, se &lt;sp&gt;Älmt-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1323" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;ölmpt&lt;/sp&gt;, est-sv. dial., svan, se &lt;sp&gt;Älmt-&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Alt-&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Alt-" />
        <feat att="see" val="Älmt-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ölmestad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ölmestad..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ölmestad..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Ölmestad&lt;/sp&gt;, ortn. Smål., se föreg, slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1323" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Ölmestad&lt;/sp&gt;, ortn. Smål., se föreg, slutet.]" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öken..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;öken&lt;/b&gt;, även uttalat &lt;i&gt;öcken&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;ökn&lt;/i&gt;, väl (trots det av Noreen Aschw. gr. § 308. 2 anm. 3 med tvekan framställda alternativa förslaget) av ä. &lt;i&gt;öþkn&lt;/i&gt; f. o. n. = ä. da. &lt;i&gt;øthken&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;ørken&lt;/i&gt;; jfr med avs. på ljudutvecklingen &lt;sp&gt;Örkelljunga&lt;/sp&gt; nedan ävensom &lt;sp&gt;burk&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;budhker&lt;/i&gt; o. ä. sv. &lt;i&gt;mark&lt;/i&gt; o. fsv. &lt;i&gt;maþker&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;mask&lt;/sp&gt;); till germ. stammen &lt;i&gt;auþ-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;, adj. Bildningen bör väl jämföras med isl. &lt;i&gt;helkn, hølkn&lt;/i&gt; n., ofruktbar o. stenig mark, av &lt;i&gt;*hallukīna-&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;hall 1&lt;/sp&gt;. Ä. da. &lt;i&gt;øthk&lt;/i&gt; är en subtraktionsbildning till &lt;i&gt;øthken&lt;/i&gt; av samma slag som &lt;sp&gt;drott&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;drotten&lt;/i&gt; osv. Se f. ö. adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;. — Ordet ingår i det vanliga ortn. &lt;sp&gt;Ökna&lt;/sp&gt; (av den fsv. plur., såsom &lt;sp&gt;Dala&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ruda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Skoga&lt;/sp&gt; osv.), &lt;sp&gt;Öknebo&lt;/sp&gt; (se d. o.) m. fl. o. uppträder med yngre sydskandin. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; i ortn. &lt;sp&gt;Örkelljunga&lt;/sp&gt; Skåne, 1510: &lt;i&gt;Örkliunge&lt;/i&gt;, 1518: &lt;i&gt;Örknelyng&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;Ödknaliung&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;Örken&lt;/sp&gt;, skog mellan Skå. o. Hall.; &lt;sp&gt;Örkene&lt;/sp&gt;, sn i Ö. Göinge hd Skå., förr: &lt;i&gt;Konings Öthken&lt;/i&gt;, dvs. den konungen av Danmark tillhörande obygden; möjl. också sjön. &lt;sp&gt;Örken&lt;/sp&gt; Smål., förr även &lt;i&gt;Örknen&lt;/i&gt; (kanske dock till ör; se närmare förf. Sjön. 1: 806); jfr &lt;i&gt;Kragereds örk&lt;/i&gt;, dvs. skog, Hall. — En ungefär likbetydande nordisk bildning är fsv. &lt;i&gt;ödhn&lt;/i&gt; f., ödemark, isl. &lt;i&gt;auðn&lt;/i&gt; f. (o. n.), ödeläggelse, men även: obygd (jfr ortn. &lt;sp&gt;Önna&lt;/sp&gt;, bildat som &lt;sp&gt;Ökna&lt;/sp&gt; ovan) — fhty. &lt;i&gt;ôdîn&lt;/i&gt;, öde tillstånd, öken, av germ. &lt;i&gt;*auþīni-&lt;/i&gt;, egentl. verbal-sbst. till vb. &lt;sp&gt;öda&lt;/sp&gt;, om vilket se under adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;. — Jfr även &lt;sp&gt;ödemark&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;öþemark&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;eyðimǫrk&lt;/i&gt;. — Ty. &lt;i&gt;wüste&lt;/i&gt; representerar en allmän kontinental-germ. ordgrupp med samma betyd.: fhty. &lt;i&gt;wuostî&lt;/i&gt;, ävensom fsax. &lt;i&gt;wôstunnia&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wuostinna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wüstenei&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*u̯āst-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vāstus&lt;/i&gt;, öde. — I eng. i stället &lt;i&gt;wilderness&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;vild&lt;/sp&gt;) o. det romanska &lt;i&gt;desert&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;désert&lt;/i&gt; (utan motsvar. i det klass, lat.; till stammen i &lt;sp&gt;serie&lt;/sp&gt;). — Ett grek. ord för 'öken' o. d., (h)érēmos m. m., ingår i &lt;sp&gt;eremit&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1321" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;öken&lt;/b&gt;, även uttalat &lt;i&gt;öcken&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;ökn&lt;/i&gt;, väl (trots det av Noreen Aschw. gr. § 308. 2 anm. 3 med tvekan framställda alternativa förslaget) av ä. &lt;i&gt;öþkn&lt;/i&gt; f. o. n. = ä. da. &lt;i&gt;øthken&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;ørken&lt;/i&gt;; jfr med avs. på ljudutvecklingen &lt;sp&gt;Örkelljunga&lt;/sp&gt; nedan ävensom &lt;sp&gt;burk&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;budhker&lt;/i&gt; o. ä. sv. &lt;i&gt;mark&lt;/i&gt; o. fsv. &lt;i&gt;maþker&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;mask&lt;/sp&gt;); till germ. stammen &lt;i&gt;auþ-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;, adj. Bildningen bör väl jämföras med isl. &lt;i&gt;helkn, hølkn&lt;/i&gt; n., ofruktbar o. stenig mark, av &lt;i&gt;*hallukīna-&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;hall 1&lt;/sp&gt;. Ä. da. &lt;i&gt;øthk&lt;/i&gt; är en subtraktionsbildning till &lt;i&gt;øthken&lt;/i&gt; av samma slag som &lt;sp&gt;drott&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;drotten&lt;/i&gt; osv. Se f. ö. adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;. — Ordet ingår i det vanliga ortn. &lt;sp&gt;Ökna&lt;/sp&gt; (av den fsv. plur., såsom &lt;sp&gt;Dala&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ruda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Skoga&lt;/sp&gt; osv.), &lt;sp&gt;Öknebo&lt;/sp&gt; (se d. o.) m. fl. o. uppträder med yngre sydskandin. &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; i ortn. &lt;sp&gt;Örkelljunga&lt;/sp&gt; Skåne, 1510: &lt;i&gt;Örkliunge&lt;/i&gt;, 1518: &lt;i&gt;Örknelyng&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;Ödknaliung&lt;/i&gt;; &lt;sp&gt;Örken&lt;/sp&gt;, skog mellan Skå. o. Hall.; &lt;sp&gt;Örkene&lt;/sp&gt;, sn i Ö. Göinge hd Skå., förr: &lt;i&gt;Konings Öthken&lt;/i&gt;, dvs. den konungen av Danmark tillhörande obygden; möjl. också sjön. &lt;sp&gt;Örken&lt;/sp&gt; Smål., förr även &lt;i&gt;Örknen&lt;/i&gt; (kanske dock till ör; se närmare förf. Sjön. 1: 806); jfr &lt;i&gt;Kragereds örk&lt;/i&gt;, dvs. skog, Hall. — En ungefär likbetydande nordisk bildning är fsv. &lt;i&gt;ödhn&lt;/i&gt; f., ödemark, isl. &lt;i&gt;auðn&lt;/i&gt; f. (o. n.), ödeläggelse, men även: obygd (jfr ortn. &lt;sp&gt;Önna&lt;/sp&gt;, bildat som &lt;sp&gt;Ökna&lt;/sp&gt; ovan) — fhty. &lt;i&gt;ôdîn&lt;/i&gt;, öde tillstånd, öken, av germ. &lt;i&gt;*auþīni-&lt;/i&gt;, egentl. verbal-sbst. till vb. &lt;sp&gt;öda&lt;/sp&gt;, om vilket se under adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt;. — Jfr även &lt;sp&gt;ödemark&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;öþemark&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;eyðimǫrk&lt;/i&gt;. — Ty. &lt;i&gt;wüste&lt;/i&gt; representerar en allmän kontinental-germ. ordgrupp med samma betyd.: fhty. &lt;i&gt;wuostî&lt;/i&gt;, ävensom fsax. &lt;i&gt;wôstunnia&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;wuostinna&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;wüstenei&lt;/i&gt;), av ie. &lt;i&gt;*u̯āst-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vāstus&lt;/i&gt;, öde. — I eng. i stället &lt;i&gt;wilderness&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;vild&lt;/sp&gt;) o. det romanska &lt;i&gt;desert&lt;/i&gt; = fra. &lt;i&gt;désert&lt;/i&gt; (utan motsvar. i det klass, lat.; till stammen i &lt;sp&gt;serie&lt;/sp&gt;). — Ett grek. ord för 'öken' o. d., (h)érēmos m. m., ingår i &lt;sp&gt;eremit&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="eremit" />
        <feat att="see" val="serie" />
        <feat att="see" val="vild" />
        <feat att="see" val="ödemark" />
        <feat att="see" val="öde" />
        <feat att="see" val="öda" />
        <feat att="see" val="Ökna" />
        <feat att="see" val="Önna" />
        <feat att="see" val="Örken" />
        <feat att="see" val="Örkene" />
        <feat att="see" val="Örken" />
        <feat att="see" val="Örkelljunga" />
        <feat att="see" val="Öknebo" />
        <feat att="see" val="Skoga" />
        <feat att="see" val="Ruda" />
        <feat att="see" val="Dala" />
        <feat att="see" val="Ökna" />
        <feat att="see" val="öde" />
        <feat att="see" val="drott" />
        <feat att="see" val="hall 1" />
        <feat att="see" val="öde" />
        <feat att="see" val="mask" />
        <feat att="see" val="burk" />
        <feat att="see" val="Örkelljunga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Öland" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Öland..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Öland..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Öland&lt;/b&gt; = fsv., samma ord som fsv. &lt;i&gt;öland&lt;/i&gt;, ö = isl. &lt;i&gt;eyland&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;íegland&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;island&lt;/i&gt;) osv., varom se &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt;. — Ordet &lt;sp&gt;ölänning&lt;/sp&gt; finns redan i fsv. &lt;i&gt;(ölændinger)&lt;/i&gt;, varjämte där även uppträder ett  &lt;i&gt;öning(i)ar&lt;/i&gt; plur., med oorganiskt &lt;i&gt;-n-&lt;/i&gt; (för  väntat &lt;i&gt;öing-&lt;/i&gt;), snarast, med Olson Appell, subst. s. 33, utvidgning av ett &lt;i&gt;*önir&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;eynir&lt;/i&gt;, om innevånarna på vissa öar i Tröndelagen." />
        <feat att="faksimilID" val="1323" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Öland&lt;/b&gt; = fsv., samma ord som fsv. &lt;i&gt;öland&lt;/i&gt;, ö = isl. &lt;i&gt;eyland&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;íegland&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;island&lt;/i&gt;) osv., varom se &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt;. — Ordet &lt;sp&gt;ölänning&lt;/sp&gt; finns redan i fsv. &lt;i&gt;(ölændinger)&lt;/i&gt;, varjämte där även uppträder ett  &lt;i&gt;öning(i)ar&lt;/i&gt; plur., med oorganiskt &lt;i&gt;-n-&lt;/i&gt; (för  väntat &lt;i&gt;öing-&lt;/i&gt;), snarast, med Olson Appell, subst. s. 33, utvidgning av ett &lt;i&gt;*önir&lt;/i&gt; = fno. &lt;i&gt;eynir&lt;/i&gt;, om innevånarna på vissa öar i Tröndelagen." />
        <feat att="see" val="ölänning" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öl" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öl..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öl..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;öl&lt;/b&gt; = fsv. n., även: dryckeslag, gästabud (kvar i nsv., jfr nedan) = isl. &lt;i&gt;ǫl&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;öl&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;alo-fat&lt;/i&gt;, ölfat, mholl. &lt;i&gt;ale&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;alschaf&lt;/i&gt;, ölfat, ags. &lt;i&gt;ealu&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ale&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*aluþ&lt;/i&gt;, jfr ags. genit. &lt;i&gt;ealoð&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ǫldr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;oldrs&lt;/i&gt;), öl, dryckeslag, fsv. dat. plur. &lt;i&gt;öldum&lt;/i&gt;, ävensom finska lånordet &lt;i&gt;olut&lt;/i&gt;, öl, som är lånat från germ. el. balt. spr.; motsv. litau. &lt;i&gt;alùs&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;olŭ&lt;/i&gt;, vilka stundom betraktas som germ. lånord, (jfr i så fall motsvar. förh. vid &lt;sp&gt;malt&lt;/sp&gt;, medan omvänt &lt;sp&gt;humle&lt;/sp&gt; lånats från slavo-balt. spr.). Alltså ett samgermanskt ord, liksom också t. ex. &lt;sp&gt;malt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vört&lt;/sp&gt;. Besl. med lat. &lt;i&gt;alūmen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;alun&lt;/sp&gt;), möjl., med förf. Ark. 7: 166, av &lt;i&gt;*alusmen&lt;/i&gt;, till ie. &lt;i&gt;*alus&lt;/i&gt;, även i isl. &lt;i&gt;ǫlsaðr&lt;/i&gt;, mätt av öl, vid sidan av &lt;i&gt;ǫlvaðr&lt;/i&gt;; jfr även K. F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. s. 135. leur. &lt;i&gt;*alut, *alus&lt;/i&gt; synas ha betecknat ett jäs- el. garvämne, varefter drycken uppkallats. — Betr. övergången av germ. nomin. &lt;i&gt;*aluþ&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*alu&lt;/i&gt; (med bortfall av &lt;i&gt;þ&lt;/i&gt; i slutljud) se ett likartat fall under &lt;sp&gt;hjälte&lt;/sp&gt;. — Förr ofta i sammans. med betyd. ’drinkare, fyllbult’ såsom &lt;i&gt;ölholk, -hund&lt;/i&gt; (motsv. i fsv. o. ä. da.), &lt;i&gt;-påse, -so, -svin, -säck, -tratt&lt;/i&gt;; andra likbetydande, särsk. under 1600-t. ytterst vanliga bildningar uppräknas under &lt;sp&gt;fyllbult&lt;/sp&gt;. — Sedan fsv. tid f. ö. vanligt i sammans. i betyd. ’gästabud’, t. ex. &lt;sp&gt;barnsöl&lt;/sp&gt; (= fsv. = sv. dial., da. &lt;i&gt;barsel&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;gravöl&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;gravaöl&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;slåtteröl, taklagsöl&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;brötöl&lt;/i&gt; (vid linbråkning), &lt;i&gt;flyttöl, handtaks-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jaköl&lt;/i&gt; (vid trolovning), &lt;i&gt;kyrkegångsöl&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;körre-&lt;/i&gt;, motsv. i ä. sv. o. i fsv. &lt;i&gt;kyrkiogangsöl&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;liköl, sporröl&lt;/i&gt; (hästridning med välfägnad, då brudgummen hämtas till bröllopet, väl nu †), &lt;i&gt;välfariöl&lt;/i&gt;, osv. dial., bröllopsfest i brudens hem, &lt;i&gt;ystöl, är(v)esöl&lt;/i&gt; (vid begravning, fsv. &lt;i&gt;ærvisöl&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;bruþlöpsöl, giftaröl&lt;/i&gt; (i samband med brudens bortgivande o. bröllopet, jfr finnl. dial. &lt;i&gt;gåvöl&lt;/i&gt;, trolovning) m. fl., jfr isl. &lt;i&gt;jóladrykkja&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;jul&lt;/sp&gt; slutet); samtliga syftande på gästabud av mera officiell natur, varvid drickandet urspr. hade religiös innebörd. — &lt;sp&gt;Lära el. visa någon, var David köpte ölet&lt;/sp&gt;, lära ngn veta skäms, Celsius 1720 osv., även i dial., motsvar. i no.-da. o. da., efter lty. &lt;i&gt;wisen wor Bartel de mostert halt&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zeigen wo Bartel most holt&lt;/i&gt; ds.; dessutom i no.-da. ’han ved hvor David kjøbte øllet’, om en slug person, motsv. ty. ’er weiss, wo Bartel most holt’ ds.; en förmodan om orsaken till att ty. &lt;i&gt;Bartel&lt;/i&gt; i nord. spr. utbytts mot &lt;i&gt;David&lt;/i&gt; se Falk Sprogets visne blomster s. 32; f. ö. av trots framställda tolkningar dunkel upprinnelse; se närmare Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 24. — &lt;sp&gt;Ölbärma&lt;/sp&gt;, allmänt götal. dialektord, öldrägg, (under)jäst, i ä. nsv. hos I. Erici o. 1645 o. ännu Lindfors 1824; till sv. dial. &lt;i&gt;bärma&lt;/i&gt;, 1637, 1640, Grubb 1665, f. ö. mest i syd- o. västsv. källor t. ex. Weste 1807, O. Hansson 1884 = da. &lt;i&gt;bærme&lt;/i&gt; (förr även &lt;i&gt;barm&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;berm&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;berm, barm&lt;/i&gt; (varifrån ty. &lt;i&gt;bärme&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;beorm(a)&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*berma(n)-&lt;/i&gt;, till ieur. &lt;i&gt;bher&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;fermentum&lt;/i&gt;, jäsningsämne, besl. med lat. &lt;i&gt;ferveo&lt;/i&gt;, sjuder, mir. &lt;i&gt;berbaim&lt;/i&gt;, kokar, osv., o. avlägset även med &lt;sp&gt;brygga&lt;/sp&gt; 1. Betyd.-paralleller se under göra. &lt;sp&gt;Drägg, jäst&lt;/sp&gt; o. götal.-dial. &lt;i&gt;gär(d)&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;gær&lt;/i&gt; (ä. da. &lt;i&gt;gierd&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;gerð&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;göra&lt;/sp&gt; o. Tilläggen) äro däremot inhemskt nordiska ord. — &lt;sp&gt;Ölost&lt;/sp&gt;, K. Stobaeus 1725, Linné 1735 osv., Blanche 1864: ’ölost är nog bra, men inte gör den många menniskor glada’; synes försvinna på 1880- o. 90-t., då rätten redan var åtm. sällsynt; utan direkta motsvar. i andra spr. — En liknande rätt betecknas med &lt;sp&gt;ölsupa&lt;/sp&gt;, Rudbeckins o. 1635 till vb. supa i den äldre betyd. 'äta soppa' ('supa kål, ärter' osv.), bildat som &lt;sp&gt;nattblacka, nötväcka, dalsänka, slängåka, åkertäppa&lt;/sp&gt; osv.; åtm. förr även &lt;sp&gt;ölsoppa&lt;/sp&gt; t. ex. Dalin 1853; jfr också I. Erici o. 1645: &lt;i&gt;öölsöpe&lt;/i&gt;. I da. i stället &lt;i&gt;øllebrød&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;øl og brød&lt;/i&gt;, liksom &lt;i&gt;smørebrød&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;smør og brød&lt;/i&gt;; jfr sv. &lt;sp&gt;tomtebolycka&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;tomt-&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;bolycka&lt;/i&gt;. — Om ett annat germ. ord. 'öl' se &lt;sp&gt;bir&lt;/sp&gt;. Greker o. romare sakna däremot (inhemska) beteckningar: möjl. ha sådana fallit i glömska, sedan de blivit bekanta med vinet. Lat. &lt;i&gt;cer(e)visia&lt;/i&gt; Plinius m. fi. kommer från kelt. spr., som f. ö. ha flera inhemska beteckningar för 'öl'. Trak.-fryg. &lt;i&gt;brũton, broũtos&lt;/i&gt; beteckna en av korn beredd dryck; urbesl. med &lt;sp&gt;brygga&lt;/sp&gt;. Fslav. &lt;i&gt;pivo&lt;/i&gt; betyder egentl. 'dryck', till ie. &lt;i&gt;pi&lt;/i&gt; dricka (jfr grek. &lt;i&gt;pī́nō&lt;/i&gt; osv.), liksom t. ex. fra. &lt;i&gt;froment&lt;/i&gt;, vete, o. sv. &lt;sp&gt;korn&lt;/sp&gt; egentl. 'säd' i allmänhet. Om bekantskapen med ölet (el. någon motsvarande dryck) sträcker sig till indoeuropeisk tid, är ovisst; dock tyder ett o. annat därpå (jfr t. ex. det urgamla ordet &lt;sp&gt;drägg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1322" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;öl&lt;/b&gt; = fsv. n., även: dryckeslag, gästabud (kvar i nsv., jfr nedan) = isl. &lt;i&gt;ǫl&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;öl&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;alo-fat&lt;/i&gt;, ölfat, mholl. &lt;i&gt;ale&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;alschaf&lt;/i&gt;, ölfat, ags. &lt;i&gt;ealu&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ale&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*aluþ&lt;/i&gt;, jfr ags. genit. &lt;i&gt;ealoð&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;ǫldr&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;oldrs&lt;/i&gt;), öl, dryckeslag, fsv. dat. plur. &lt;i&gt;öldum&lt;/i&gt;, ävensom finska lånordet &lt;i&gt;olut&lt;/i&gt;, öl, som är lånat från germ. el. balt. spr.; motsv. litau. &lt;i&gt;alùs&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;olŭ&lt;/i&gt;, vilka stundom betraktas som germ. lånord, (jfr i så fall motsvar. förh. vid &lt;sp&gt;malt&lt;/sp&gt;, medan omvänt &lt;sp&gt;humle&lt;/sp&gt; lånats från slavo-balt. spr.). Alltså ett samgermanskt ord, liksom också t. ex. &lt;sp&gt;malt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vört&lt;/sp&gt;. Besl. med lat. &lt;i&gt;alūmen&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;alun&lt;/sp&gt;), möjl., med förf. Ark. 7: 166, av &lt;i&gt;*alusmen&lt;/i&gt;, till ie. &lt;i&gt;*alus&lt;/i&gt;, även i isl. &lt;i&gt;ǫlsaðr&lt;/i&gt;, mätt av öl, vid sidan av &lt;i&gt;ǫlvaðr&lt;/i&gt;; jfr även K. F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. s. 135. leur. &lt;i&gt;*alut, *alus&lt;/i&gt; synas ha betecknat ett jäs- el. garvämne, varefter drycken uppkallats. — Betr. övergången av germ. nomin. &lt;i&gt;*aluþ&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*alu&lt;/i&gt; (med bortfall av &lt;i&gt;þ&lt;/i&gt; i slutljud) se ett likartat fall under &lt;sp&gt;hjälte&lt;/sp&gt;. — Förr ofta i sammans. med betyd. ’drinkare, fyllbult’ såsom &lt;i&gt;ölholk, -hund&lt;/i&gt; (motsv. i fsv. o. ä. da.), &lt;i&gt;-påse, -so, -svin, -säck, -tratt&lt;/i&gt;; andra likbetydande, särsk. under 1600-t. ytterst vanliga bildningar uppräknas under &lt;sp&gt;fyllbult&lt;/sp&gt;. — Sedan fsv. tid f. ö. vanligt i sammans. i betyd. ’gästabud’, t. ex. &lt;sp&gt;barnsöl&lt;/sp&gt; (= fsv. = sv. dial., da. &lt;i&gt;barsel&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;gravöl&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;gravaöl&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;slåtteröl, taklagsöl&lt;/sp&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;brötöl&lt;/i&gt; (vid linbråkning), &lt;i&gt;flyttöl, handtaks-&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;jaköl&lt;/i&gt; (vid trolovning), &lt;i&gt;kyrkegångsöl&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;körre-&lt;/i&gt;, motsv. i ä. sv. o. i fsv. &lt;i&gt;kyrkiogangsöl&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;liköl, sporröl&lt;/i&gt; (hästridning med välfägnad, då brudgummen hämtas till bröllopet, väl nu †), &lt;i&gt;välfariöl&lt;/i&gt;, osv. dial., bröllopsfest i brudens hem, &lt;i&gt;ystöl, är(v)esöl&lt;/i&gt; (vid begravning, fsv. &lt;i&gt;ærvisöl&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;bruþlöpsöl, giftaröl&lt;/i&gt; (i samband med brudens bortgivande o. bröllopet, jfr finnl. dial. &lt;i&gt;gåvöl&lt;/i&gt;, trolovning) m. fl., jfr isl. &lt;i&gt;jóladrykkja&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;jul&lt;/sp&gt; slutet); samtliga syftande på gästabud av mera officiell natur, varvid drickandet urspr. hade religiös innebörd. — &lt;sp&gt;Lära el. visa någon, var David köpte ölet&lt;/sp&gt;, lära ngn veta skäms, Celsius 1720 osv., även i dial., motsvar. i no.-da. o. da., efter lty. &lt;i&gt;wisen wor Bartel de mostert halt&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;zeigen wo Bartel most holt&lt;/i&gt; ds.; dessutom i no.-da. ’han ved hvor David kjøbte øllet’, om en slug person, motsv. ty. ’er weiss, wo Bartel most holt’ ds.; en förmodan om orsaken till att ty. &lt;i&gt;Bartel&lt;/i&gt; i nord. spr. utbytts mot &lt;i&gt;David&lt;/i&gt; se Falk Sprogets visne blomster s. 32; f. ö. av trots framställda tolkningar dunkel upprinnelse; se närmare Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 24. — &lt;sp&gt;Ölbärma&lt;/sp&gt;, allmänt götal. dialektord, öldrägg, (under)jäst, i ä. nsv. hos I. Erici o. 1645 o. ännu Lindfors 1824; till sv. dial. &lt;i&gt;bärma&lt;/i&gt;, 1637, 1640, Grubb 1665, f. ö. mest i syd- o. västsv. källor t. ex. Weste 1807, O. Hansson 1884 = da. &lt;i&gt;bærme&lt;/i&gt; (förr även &lt;i&gt;barm&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;berm&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;berm, barm&lt;/i&gt; (varifrån ty. &lt;i&gt;bärme&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;beorm(a)&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*berma(n)-&lt;/i&gt;, till ieur. &lt;i&gt;bher&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;fermentum&lt;/i&gt;, jäsningsämne, besl. med lat. &lt;i&gt;ferveo&lt;/i&gt;, sjuder, mir. &lt;i&gt;berbaim&lt;/i&gt;, kokar, osv., o. avlägset även med &lt;sp&gt;brygga&lt;/sp&gt; 1. Betyd.-paralleller se under göra. &lt;sp&gt;Drägg, jäst&lt;/sp&gt; o. götal.-dial. &lt;i&gt;gär(d)&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;gær&lt;/i&gt; (ä. da. &lt;i&gt;gierd&lt;/i&gt;), isl. &lt;i&gt;gerð&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;göra&lt;/sp&gt; o. Tilläggen) äro däremot inhemskt nordiska ord. — &lt;sp&gt;Ölost&lt;/sp&gt;, K. Stobaeus 1725, Linné 1735 osv., Blanche 1864: ’ölost är nog bra, men inte gör den många menniskor glada’; synes försvinna på 1880- o. 90-t., då rätten redan var åtm. sällsynt; utan direkta motsvar. i andra spr. — En liknande rätt betecknas med &lt;sp&gt;ölsupa&lt;/sp&gt;, Rudbeckins o. 1635 till vb. supa i den äldre betyd. 'äta soppa' ('supa kål, ärter' osv.), bildat som &lt;sp&gt;nattblacka, nötväcka, dalsänka, slängåka, åkertäppa&lt;/sp&gt; osv.; åtm. förr även &lt;sp&gt;ölsoppa&lt;/sp&gt; t. ex. Dalin 1853; jfr också I. Erici o. 1645: &lt;i&gt;öölsöpe&lt;/i&gt;. I da. i stället &lt;i&gt;øllebrød&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;øl og brød&lt;/i&gt;, liksom &lt;i&gt;smørebrød&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;smør og brød&lt;/i&gt;; jfr sv. &lt;sp&gt;tomtebolycka&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;tomt-&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;bolycka&lt;/i&gt;. — Om ett annat germ. ord. 'öl' se &lt;sp&gt;bir&lt;/sp&gt;. Greker o. romare sakna däremot (inhemska) beteckningar: möjl. ha sådana fallit i glömska, sedan de blivit bekanta med vinet. Lat. &lt;i&gt;cer(e)visia&lt;/i&gt; Plinius m. fi. kommer från kelt. spr., som f. ö. ha flera inhemska beteckningar för 'öl'. Trak.-fryg. &lt;i&gt;brũton, broũtos&lt;/i&gt; beteckna en av korn beredd dryck; urbesl. med &lt;sp&gt;brygga&lt;/sp&gt;. Fslav. &lt;i&gt;pivo&lt;/i&gt; betyder egentl. 'dryck', till ie. &lt;i&gt;pi&lt;/i&gt; dricka (jfr grek. &lt;i&gt;pī́nō&lt;/i&gt; osv.), liksom t. ex. fra. &lt;i&gt;froment&lt;/i&gt;, vete, o. sv. &lt;sp&gt;korn&lt;/sp&gt; egentl. 'säd' i allmänhet. Om bekantskapen med ölet (el. någon motsvarande dryck) sträcker sig till indoeuropeisk tid, är ovisst; dock tyder ett o. annat därpå (jfr t. ex. det urgamla ordet &lt;sp&gt;drägg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="drägg" />
        <feat att="see" val="korn" />
        <feat att="see" val="brygga" />
        <feat att="see" val="bir" />
        <feat att="see" val="tomtebolycka" />
        <feat att="see" val="ölsoppa" />
        <feat att="see" val="nattblacka" />
        <feat att="see" val="nötväcka" />
        <feat att="see" val="dalsänka" />
        <feat att="see" val="slängåka" />
        <feat att="see" val="åkertäppa" />
        <feat att="see" val="ölsupa" />
        <feat att="see" val="Ölost" />
        <feat att="see" val="göra" />
        <feat att="see" val="Drägg" />
        <feat att="see" val="jäst" />
        <feat att="see" val="brygga" />
        <feat att="see" val="Ölbärma" />
        <feat att="see" val="Lära el. visa någon" />
        <feat att="see" val="var David köpte ölet" />
        <feat att="see" val="jul" />
        <feat att="see" val="slåtteröl" />
        <feat att="see" val="taklagsöl" />
        <feat att="see" val="gravöl" />
        <feat att="see" val="barnsöl" />
        <feat att="see" val="fyllbult" />
        <feat att="see" val="hjälte" />
        <feat att="see" val="alun" />
        <feat att="see" val="vört" />
        <feat att="see" val="malt" />
        <feat att="see" val="humle" />
        <feat att="see" val="malt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ökänd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ökänd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ökänd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ökänd&lt;/b&gt;, t. ex. Sahlstedt 1773, fsv. &lt;i&gt;ödhkænder&lt;/i&gt;, lätt känd el. igenkänd, på ett utmärkande sätt känd = isl. &lt;i&gt;auðkendr&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;åkjendt&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;ödh-&lt;/i&gt;. lätt, osv., varom under &lt;sp&gt;ödmjuk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1322" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ökänd&lt;/b&gt;, t. ex. Sahlstedt 1773, fsv. &lt;i&gt;ödhkænder&lt;/i&gt;, lätt känd el. igenkänd, på ett utmärkande sätt känd = isl. &lt;i&gt;auðkendr&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;åkjendt&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;ödh-&lt;/i&gt;. lätt, osv., varom under &lt;sp&gt;ödmjuk&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ödmjuk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ökt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ökt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ökt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ökt&lt;/b&gt;, dialektord, viss arbetstid, t. ex. kl. 8—12 f. m., så lång tid el. så mycket som plöjes el. köres utan att vila, arbetsstund (mellan måltidstimmarna), mellanmål = isl. &lt;i&gt;eykt&lt;/i&gt; f., no. &lt;i&gt;øykt&lt;/i&gt; i likn. betyd., jfr da. dial. &lt;i&gt;øttønder&lt;/i&gt;, mellanmål (av &lt;sp&gt;ökt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt;, se d. o.), av germ. &lt;i&gt;*jaukiþō&lt;/i&gt;, till stammen i &lt;sp&gt;ök&lt;/sp&gt; el. ett därmed sammanhängande verb &lt;i&gt;*jaukian&lt;/i&gt; (= isl. &lt;i&gt;*eykja&lt;/i&gt;), egentl.: påselning el. förspänning, sedan om tiden el. arbetet mellan två dylika handlingar (så Lidén muntl. 1880-t., jfr Falk-Torp under &lt;i&gt;øgt&lt;/i&gt;). Alltså av samma slag som t. ex. sanskr. &lt;i&gt;sam-gavá&lt;/i&gt;, förmiddag, egentl.: tid då korna drivas samman, el. grek. &lt;i&gt;bou-lytón-de&lt;/i&gt; (Odyss. IX, 58: ’men när det led mot den tid, då man oxarna löser från oket’), osv. Se f. ö. &lt;sp&gt;ok&lt;/sp&gt;. — Ett annat, med tvekan framställt, icke antagligt förslag se Noreen Ark. 6: 314." />
        <feat att="faksimilID" val="1321" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ökt&lt;/b&gt;, dialektord, viss arbetstid, t. ex. kl. 8—12 f. m., så lång tid el. så mycket som plöjes el. köres utan att vila, arbetsstund (mellan måltidstimmarna), mellanmål = isl. &lt;i&gt;eykt&lt;/i&gt; f., no. &lt;i&gt;øykt&lt;/i&gt; i likn. betyd., jfr da. dial. &lt;i&gt;øttønder&lt;/i&gt;, mellanmål (av &lt;sp&gt;ökt&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;undarn&lt;/sp&gt;, se d. o.), av germ. &lt;i&gt;*jaukiþō&lt;/i&gt;, till stammen i &lt;sp&gt;ök&lt;/sp&gt; el. ett därmed sammanhängande verb &lt;i&gt;*jaukian&lt;/i&gt; (= isl. &lt;i&gt;*eykja&lt;/i&gt;), egentl.: påselning el. förspänning, sedan om tiden el. arbetet mellan två dylika handlingar (så Lidén muntl. 1880-t., jfr Falk-Torp under &lt;i&gt;øgt&lt;/i&gt;). Alltså av samma slag som t. ex. sanskr. &lt;i&gt;sam-gavá&lt;/i&gt;, förmiddag, egentl.: tid då korna drivas samman, el. grek. &lt;i&gt;bou-lytón-de&lt;/i&gt; (Odyss. IX, 58: ’men när det led mot den tid, då man oxarna löser från oket’), osv. Se f. ö. &lt;sp&gt;ok&lt;/sp&gt;. — Ett annat, med tvekan framställt, icke antagligt förslag se Noreen Ark. 6: 314." />
        <feat att="see" val="ok" />
        <feat att="see" val="ök" />
        <feat att="see" val="undarn" />
        <feat att="see" val="ökt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="revelj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--revelj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--revelj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;revelj&lt;/b&gt;, Spegel 1685: &lt;i&gt;blåsa Reveille&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;réveille&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;réveiller&lt;/i&gt;, väcka, till lat. &lt;i&gt;vigilāre&lt;/i&gt;, vaka (jfr &lt;sp&gt;vigilera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vigör&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;vacker&lt;/sp&gt; o. vb. &lt;sp&gt;vaka&lt;/sp&gt;). Med avs. på sv. &lt;i&gt;-lj-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;batalj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;medalj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;seralj&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0730" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;revelj&lt;/b&gt;, Spegel 1685: &lt;i&gt;blåsa Reveille&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;réveille&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;réveiller&lt;/i&gt;, väcka, till lat. &lt;i&gt;vigilāre&lt;/i&gt;, vaka (jfr &lt;sp&gt;vigilera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vigör&lt;/sp&gt;; urbesl. med &lt;sp&gt;vacker&lt;/sp&gt; o. vb. &lt;sp&gt;vaka&lt;/sp&gt;). Med avs. på sv. &lt;i&gt;-lj-&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;batalj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;medalj&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;seralj&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reveny" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reveny..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reveny..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;reveny&lt;/b&gt;, C. Bonde 1658, av fra. &lt;i&gt;revenu&lt;/i&gt;, egentl.: det som kommit tillbaka, till participstammen i &lt;i&gt;revenir&lt;/i&gt;, återkomma, av lat. &lt;i&gt;revenīre&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;advent&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0730" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;reveny&lt;/b&gt;, C. Bonde 1658, av fra. &lt;i&gt;revenu&lt;/i&gt;, egentl.: det som kommit tillbaka, till participstammen i &lt;i&gt;revenir&lt;/i&gt;, återkomma, av lat. &lt;i&gt;revenīre&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;advent&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">revenu</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ömse" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ömse..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ömse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ömse&lt;/b&gt;, i nsv. blott som adj., t. ex. &lt;i&gt;på ömse sidor&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; stundom ännu in på 1800-t. o. i dial., fsv. &lt;i&gt;ymse&lt;/i&gt;, adj. o. adv., växlande, skiftande = no. &lt;i&gt;ymse&lt;/i&gt;, egentl. plur. o. svag form av fsv. adj. &lt;i&gt;ȳmis&lt;/i&gt;, omväxlande, än den ene o. än den andre = isl. &lt;i&gt;ýmiss&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ymis&lt;/i&gt;, jfr Rökst. &lt;i&gt;umisum&lt;/i&gt; dat. plur.; en speciellt nordisk bildning (meng. &lt;i&gt;immess&lt;/i&gt; från nord. spr.). Senare leden hör samman med &lt;sp&gt;miss-&lt;/sp&gt; (jfr t. ex. got. &lt;i&gt;misso&lt;/i&gt;, ömsesidigt); den förra är oklar: av formella skäl ej med Falk-Torp o. Torp Etym. Ordb, prepos. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; (alltså &lt;i&gt;ī miss&lt;/i&gt;, jfr lat. &lt;i&gt;invicem&lt;/i&gt;); den fno. biformen &lt;i&gt;imiss&lt;/i&gt; beror säkerl. på senare utveckling på grund av det följande &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; såsom i &lt;i&gt;híbili&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;híbyli&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-býli&lt;/i&gt;) osv. — Härtill adv. &lt;sp&gt;ömsom&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;ymsom&lt;/i&gt;, egentl. dat. plur., bildat som &lt;sp&gt;enkom&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;genom&lt;/sp&gt; osv. — Avledn.: vb. &lt;sp&gt;ömsa&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;ymsa&lt;/i&gt; = no. (i da. i stället &lt;i&gt;skifte&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1324" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ömse&lt;/b&gt;, i nsv. blott som adj., t. ex. &lt;i&gt;på ömse sidor&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; stundom ännu in på 1800-t. o. i dial., fsv. &lt;i&gt;ymse&lt;/i&gt;, adj. o. adv., växlande, skiftande = no. &lt;i&gt;ymse&lt;/i&gt;, egentl. plur. o. svag form av fsv. adj. &lt;i&gt;ȳmis&lt;/i&gt;, omväxlande, än den ene o. än den andre = isl. &lt;i&gt;ýmiss&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ymis&lt;/i&gt;, jfr Rökst. &lt;i&gt;umisum&lt;/i&gt; dat. plur.; en speciellt nordisk bildning (meng. &lt;i&gt;immess&lt;/i&gt; från nord. spr.). Senare leden hör samman med &lt;sp&gt;miss-&lt;/sp&gt; (jfr t. ex. got. &lt;i&gt;misso&lt;/i&gt;, ömsesidigt); den förra är oklar: av formella skäl ej med Falk-Torp o. Torp Etym. Ordb, prepos. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; (alltså &lt;i&gt;ī miss&lt;/i&gt;, jfr lat. &lt;i&gt;invicem&lt;/i&gt;); den fno. biformen &lt;i&gt;imiss&lt;/i&gt; beror säkerl. på senare utveckling på grund av det följande &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; såsom i &lt;i&gt;híbili&lt;/i&gt; för &lt;i&gt;híbyli&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-býli&lt;/i&gt;) osv. — Härtill adv. &lt;sp&gt;ömsom&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;ymsom&lt;/i&gt;, egentl. dat. plur., bildat som &lt;sp&gt;enkom&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;genom&lt;/sp&gt; osv. — Avledn.: vb. &lt;sp&gt;ömsa&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;ymsa&lt;/i&gt; = no. (i da. i stället &lt;i&gt;skifte&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="ömsa" />
        <feat att="see" val="enkom" />
        <feat att="see" val="genom" />
        <feat att="see" val="ömsom" />
        <feat att="see" val="miss-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="pappa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--pappa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--pappa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;pappa&lt;/b&gt;, t. ex. Spegel 1685, Karl XII i brev 1689 (&lt;i&gt;min Pappa&lt;/i&gt;), M. Stenbock 1690 (&lt;i&gt;papa&lt;/i&gt;) = da., ty. &lt;i&gt;papa&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;papa&lt;/i&gt; (= eng.); jfr lat. &lt;i&gt;pāpa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pappa&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;påve&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;páppa&lt;/i&gt; (t. ex. Navsikaa till sin far, Odyss. VI), ävensom grek. &lt;i&gt;áppa&lt;/i&gt;. Egentl, ett från barnets lallande härrörande ord av samma slag &lt;i&gt;amma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dadda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mamma&lt;/i&gt; eller som en del beteckningar för fader, vilka innehålla &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;ljud, t. ex. got., lat. &lt;i&gt;atta&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;atto&lt;/i&gt;, ital. dial. &lt;i&gt;tata&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;átta&lt;/i&gt;, sanskr., turk. &lt;i&gt;dada&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;tẽtis&lt;/i&gt;; med motsvarigheter även i icke besläktade språk, där f. ö. &lt;i&gt;pap-&lt;/i&gt; stundom kan beteckna 'moder' o. &lt;i&gt;mam-&lt;/i&gt; 'fader'. Självständigt uppkomna äro no. &lt;i&gt;pape&lt;/i&gt; o. nisl. &lt;i&gt;pabbi&lt;/i&gt;. — Ordet brukades enl. Sedol. Merc. 1731 redan bland 'Båtzmans- och Soldate-Barn', något som förf. synes betrakta som en onödig nyhet. I tyskan, som också lånat ordet från fra., klandras dess spridning 1708; ännu o. 1750 var det icke fullt borgerligt. — Från barnspråket härstamma ock, med samma ljudelement, en del ord för 'bröstvårta, spene, modersbröst', såsom ä. nsv., sv. dial. o. no. &lt;i&gt;pappe&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;pap&lt;/i&gt; samt de obesläktade litau. &lt;i&gt;pápas (pãpas)&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;poppa&lt;/i&gt; osv.; jfr de likbetydande gottl. &lt;i&gt;mamme&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt;). — Av samma barnspråkselement &lt;i&gt;pa-&lt;/i&gt; är fader bildat, liksom &lt;sp&gt;moder&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;mā-&lt;/i&gt;. Jfr även &lt;sp&gt;papp&lt;/sp&gt;. — Ett på samma sätt i barnspråket uppkommet personnamn är det, som ligger till grund för bynamnet &lt;sp&gt;Päpplinge&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Þæplinge&lt;/i&gt;, till ett *&lt;i&gt;Þapi&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;Þapi&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;Papo (Paping)&lt;/i&gt;, såsom &lt;sp&gt;Mämming(e)&lt;/sp&gt; till personn. på &lt;i&gt;Mam-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt;) el. &lt;sp&gt;Nän(n)inge&lt;/sp&gt; till fsv. &lt;i&gt;Nanne&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Nanna&lt;/sp&gt;). Av samma slag äro även ftv. &lt;i&gt;Pappo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Peppo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Pippi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Pop-(p)o&lt;/i&gt;, ty. familjen. &lt;i&gt;Pipping&lt;/i&gt; osv.; liknande även t. ex. i grek. Se närmare förf. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 109." />
        <feat att="faksimilID" val="0651" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;pappa&lt;/b&gt;, t. ex. Spegel 1685, Karl XII i brev 1689 (&lt;i&gt;min Pappa&lt;/i&gt;), M. Stenbock 1690 (&lt;i&gt;papa&lt;/i&gt;) = da., ty. &lt;i&gt;papa&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;papa&lt;/i&gt; (= eng.); jfr lat. &lt;i&gt;pāpa&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;pappa&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;påve&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;páppa&lt;/i&gt; (t. ex. Navsikaa till sin far, Odyss. VI), ävensom grek. &lt;i&gt;áppa&lt;/i&gt;. Egentl, ett från barnets lallande härrörande ord av samma slag &lt;i&gt;amma&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dadda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mamma&lt;/i&gt; eller som en del beteckningar för fader, vilka innehålla &lt;i&gt;d-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;ljud, t. ex. got., lat. &lt;i&gt;atta&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;atto&lt;/i&gt;, ital. dial. &lt;i&gt;tata&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;átta&lt;/i&gt;, sanskr., turk. &lt;i&gt;dada&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;tẽtis&lt;/i&gt;; med motsvarigheter även i icke besläktade språk, där f. ö. &lt;i&gt;pap-&lt;/i&gt; stundom kan beteckna 'moder' o. &lt;i&gt;mam-&lt;/i&gt; 'fader'. Självständigt uppkomna äro no. &lt;i&gt;pape&lt;/i&gt; o. nisl. &lt;i&gt;pabbi&lt;/i&gt;. — Ordet brukades enl. Sedol. Merc. 1731 redan bland 'Båtzmans- och Soldate-Barn', något som förf. synes betrakta som en onödig nyhet. I tyskan, som också lånat ordet från fra., klandras dess spridning 1708; ännu o. 1750 var det icke fullt borgerligt. — Från barnspråket härstamma ock, med samma ljudelement, en del ord för 'bröstvårta, spene, modersbröst', såsom ä. nsv., sv. dial. o. no. &lt;i&gt;pappe&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;pap&lt;/i&gt; samt de obesläktade litau. &lt;i&gt;pápas (pãpas)&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;poppa&lt;/i&gt; osv.; jfr de likbetydande gottl. &lt;i&gt;mamme&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt;). — Av samma barnspråkselement &lt;i&gt;pa-&lt;/i&gt; är fader bildat, liksom &lt;sp&gt;moder&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;mā-&lt;/i&gt;. Jfr även &lt;sp&gt;papp&lt;/sp&gt;. — Ett på samma sätt i barnspråket uppkommet personnamn är det, som ligger till grund för bynamnet &lt;sp&gt;Päpplinge&lt;/sp&gt; Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Þæplinge&lt;/i&gt;, till ett *&lt;i&gt;Þapi&lt;/i&gt; = fda. &lt;i&gt;Þapi&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;Papo (Paping)&lt;/i&gt;, såsom &lt;sp&gt;Mämming(e)&lt;/sp&gt; till personn. på &lt;i&gt;Mam-&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt;) el. &lt;sp&gt;Nän(n)inge&lt;/sp&gt; till fsv. &lt;i&gt;Nanne&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Nanna&lt;/sp&gt;). Av samma slag äro även ftv. &lt;i&gt;Pappo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Peppo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Pippi&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Pop-(p)o&lt;/i&gt;, ty. familjen. &lt;i&gt;Pipping&lt;/i&gt; osv.; liknande även t. ex. i grek. Se närmare förf. Ortn. på &lt;i&gt;-inge&lt;/i&gt; s. 109." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öka..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;öka&lt;/b&gt;, motsv. dels fsv. &lt;i&gt;öka&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt;, urspr. redupl., jfr &lt;i&gt;ökin&lt;/i&gt;, egentl. part. perf. pass., befruktad, havande) o. dels &lt;i&gt;ökia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;auka&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;jók&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;auka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;øykja&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;ökia&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;øge&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;aukan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;aíauk&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;ôkian&lt;/i&gt; (part. pf. &lt;i&gt;ôkan&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;ouchôn&lt;/i&gt; (utdött i nhty.), ags. &lt;i&gt;éacian&lt;/i&gt;, tilltaga, o. &lt;i&gt;íecan&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*aukian&lt;/i&gt;), föröka, part. &lt;i&gt;éacen&lt;/i&gt;, även: havande (eng. &lt;i&gt;eke&lt;/i&gt;)', ävensom lat. &lt;i&gt;augēre&lt;/i&gt;, öka, litau. &lt;i&gt;áugu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;áugti&lt;/i&gt;, växa, tilltaga, besl. med lat. &lt;i&gt;augustus&lt;/i&gt;, upphöjd, hög (jfr &lt;sp&gt;augusti&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;ōjas&lt;/i&gt;, kraft, styrka, &lt;i&gt;ugrá-&lt;/i&gt;, stark, osv.; se närmare &lt;sp&gt;och&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ocker&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ockla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;. — Med samma övergång från reduplicerande till svag böjning som i t. ex. &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stöta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;så&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ösa&lt;/sp&gt;. — Germ. &lt;i&gt;*aukian&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;ökia&lt;/i&gt; osv.) är en kausativbildning till &lt;i&gt;*aukan&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;fälla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hänga&lt;/sp&gt; till de likaledes urspr. reduplicerande &lt;sp&gt;falla&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*hangan&lt;/i&gt;. — En hithörande, säkerl. åtm. delvis urgammal &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;-stam föreligger i gotl. &lt;i&gt;auk&lt;/i&gt; m., ökning på utsådd säd, gröda, no.: ökning, växt, nsv. &lt;sp&gt;ök&lt;/sp&gt;, skarv (det senare dock kanske en ung bildning), no. &lt;i&gt;mjølauk&lt;/i&gt;, mjöldryga (jfr sv. &lt;sp&gt;mjölöka&lt;/sp&gt;), motsvar. litau. &lt;i&gt;at-augas&lt;/i&gt;, telning, lett. &lt;i&gt;augs&lt;/i&gt;, växt, m. fl. (jfr Lidén SNF I. 1: 28 f.). — &lt;sp&gt;Öknamn&lt;/sp&gt; = fsv., motsvar. isl. &lt;i&gt;aukanafn, auknefni&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øgenavn&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;ekename (nekename&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt; från obest, art., eng. &lt;i&gt;nickname&lt;/i&gt;); jfr det besläktade mlty. &lt;i&gt;ôkelname&lt;/i&gt; (varav genom omtydning ty. &lt;i&gt;ekelname&lt;/i&gt;); till verbstammen i &lt;sp&gt;öka&lt;/sp&gt; resp. isl. sbst. &lt;i&gt;auki&lt;/i&gt; m., ökning, fsv. &lt;i&gt;-öke&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;éaca&lt;/i&gt;. Äldst, såsom t. ex. i fsv. o. isl., 'tillnamn', men den moderna betyd. visar sig redan i fornspråken. I ä. nsv. i samma betyd. även &lt;i&gt;onamn&lt;/i&gt; t. ex. P. Svart = fsv., till &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; i pejorativ anv. — Hit hör också sv. dial. &lt;i&gt;sårke&lt;/i&gt;, (sår)ruva, av fsv. sār(a)-öke (se &lt;sp&gt;sår&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1320" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;öka&lt;/b&gt;, motsv. dels fsv. &lt;i&gt;öka&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-adhe&lt;/i&gt;, urspr. redupl., jfr &lt;i&gt;ökin&lt;/i&gt;, egentl. part. perf. pass., befruktad, havande) o. dels &lt;i&gt;ökia&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;-te&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;auka&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;jók&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;auka&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;øykja&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;ökia&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;øge&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;aukan&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;aíauk&lt;/i&gt;), fsax. &lt;i&gt;ôkian&lt;/i&gt; (part. pf. &lt;i&gt;ôkan&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;ouchôn&lt;/i&gt; (utdött i nhty.), ags. &lt;i&gt;éacian&lt;/i&gt;, tilltaga, o. &lt;i&gt;íecan&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*aukian&lt;/i&gt;), föröka, part. &lt;i&gt;éacen&lt;/i&gt;, även: havande (eng. &lt;i&gt;eke&lt;/i&gt;)', ävensom lat. &lt;i&gt;augēre&lt;/i&gt;, öka, litau. &lt;i&gt;áugu&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;áugti&lt;/i&gt;, växa, tilltaga, besl. med lat. &lt;i&gt;augustus&lt;/i&gt;, upphöjd, hög (jfr &lt;sp&gt;augusti&lt;/sp&gt;), sanskr. &lt;i&gt;ōjas&lt;/i&gt;, kraft, styrka, &lt;i&gt;ugrá-&lt;/i&gt;, stark, osv.; se närmare &lt;sp&gt;och&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ocker&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ockla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;växa&lt;/sp&gt;. — Med samma övergång från reduplicerande till svag böjning som i t. ex. &lt;sp&gt;blåsa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stöta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;så&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ösa&lt;/sp&gt;. — Germ. &lt;i&gt;*aukian&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;ökia&lt;/i&gt; osv.) är en kausativbildning till &lt;i&gt;*aukan&lt;/i&gt;, jfr &lt;sp&gt;fälla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;hänga&lt;/sp&gt; till de likaledes urspr. reduplicerande &lt;sp&gt;falla&lt;/sp&gt; o. germ. &lt;i&gt;*hangan&lt;/i&gt;. — En hithörande, säkerl. åtm. delvis urgammal &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;-stam föreligger i gotl. &lt;i&gt;auk&lt;/i&gt; m., ökning på utsådd säd, gröda, no.: ökning, växt, nsv. &lt;sp&gt;ök&lt;/sp&gt;, skarv (det senare dock kanske en ung bildning), no. &lt;i&gt;mjølauk&lt;/i&gt;, mjöldryga (jfr sv. &lt;sp&gt;mjölöka&lt;/sp&gt;), motsvar. litau. &lt;i&gt;at-augas&lt;/i&gt;, telning, lett. &lt;i&gt;augs&lt;/i&gt;, växt, m. fl. (jfr Lidén SNF I. 1: 28 f.). — &lt;sp&gt;Öknamn&lt;/sp&gt; = fsv., motsvar. isl. &lt;i&gt;aukanafn, auknefni&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øgenavn&lt;/i&gt;, meng. &lt;i&gt;ekename (nekename&lt;/i&gt;, med &lt;i&gt;n-&lt;/i&gt; från obest, art., eng. &lt;i&gt;nickname&lt;/i&gt;); jfr det besläktade mlty. &lt;i&gt;ôkelname&lt;/i&gt; (varav genom omtydning ty. &lt;i&gt;ekelname&lt;/i&gt;); till verbstammen i &lt;sp&gt;öka&lt;/sp&gt; resp. isl. sbst. &lt;i&gt;auki&lt;/i&gt; m., ökning, fsv. &lt;i&gt;-öke&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;éaca&lt;/i&gt;. Äldst, såsom t. ex. i fsv. o. isl., 'tillnamn', men den moderna betyd. visar sig redan i fornspråken. I ä. nsv. i samma betyd. även &lt;i&gt;onamn&lt;/i&gt; t. ex. P. Svart = fsv., till &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; i pejorativ anv. — Hit hör också sv. dial. &lt;i&gt;sårke&lt;/i&gt;, (sår)ruva, av fsv. sār(a)-öke (se &lt;sp&gt;sår&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="sår" />
        <feat att="see" val="öka" />
        <feat att="see" val="Öknamn" />
        <feat att="see" val="mjölöka" />
        <feat att="see" val="ök" />
        <feat att="see" val="falla" />
        <feat att="see" val="hänga" />
        <feat att="see" val="fälla" />
        <feat att="see" val="ösa" />
        <feat att="see" val="så" />
        <feat att="see" val="stöta" />
        <feat att="see" val="bo" />
        <feat att="see" val="blåsa" />
        <feat att="see" val="växa" />
        <feat att="see" val="ockla" />
        <feat att="see" val="ocker" />
        <feat att="see" val="och" />
        <feat att="see" val="augusti" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rev..e.5" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rev..5">
        <feat att="styledText"
        val="5. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; n., rivande, bukrev, fsv. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt; ds. = isl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;riv&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*riƀa&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;riva&lt;/sp&gt; (som &lt;sp&gt;bett&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bita&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;drev&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;driva&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;revorm&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="5. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; n., rivande, bukrev, fsv. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt; ds. = isl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;riv&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*riƀa&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;riva&lt;/sp&gt; (som &lt;sp&gt;bett&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;bita&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;drev&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;driva&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;revorm&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="rev" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--rev..e.6" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--rev..6">
        <feat att="styledText"
        val="6. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; n., i segel, Rajalin 1730, Lind 1749 = isl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;reff&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;riff&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;reef&lt;/i&gt; väl från nord. spr.; eng. &lt;i&gt;reef&lt;/i&gt; från holl. Snarast till &lt;sp&gt;riva&lt;/sp&gt;, alltså 'avskuret stycke' el. dyl.; dock osäkert (jfr &lt;sp&gt;lärft&lt;/sp&gt;). — Härtill vb. &lt;sp&gt;reva&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;reve&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;reven&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="6. &lt;b&gt;rev&lt;/b&gt; n., i segel, Rajalin 1730, Lind 1749 = isl. &lt;i&gt;rif&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;rev&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;reff&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;riff&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;reef&lt;/i&gt; väl från nord. spr.; eng. &lt;i&gt;reef&lt;/i&gt; från holl. Snarast till &lt;sp&gt;riva&lt;/sp&gt;, alltså 'avskuret stycke' el. dyl.; dock osäkert (jfr &lt;sp&gt;lärft&lt;/sp&gt;). — Härtill vb. &lt;sp&gt;reva&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;reve&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;reven&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reva..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reva..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;reva&lt;/b&gt;, vb, avmäta jord, 1558, part. &lt;i&gt;riffvenn&lt;/i&gt; s. å., till &lt;sp&gt;rev 1&lt;/sp&gt; i betyd. 'snöre'." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;reva&lt;/b&gt;, vb, avmäta jord, 1558, part. &lt;i&gt;riffvenn&lt;/i&gt; s. å., till &lt;sp&gt;rev 1&lt;/sp&gt; i betyd. 'snöre'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reva..vb.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reva..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;reva&lt;/b&gt;, vb, om segel, t. ex. 1620, se &lt;sp&gt;rev 6&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;reva&lt;/b&gt;, vb, om segel, t. ex. 1620, se &lt;sp&gt;rev 6&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reva..nn.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reva..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;reva&lt;/b&gt;, sbst., spricka, rämna, NT 1526, fsv. &lt;i&gt;riva&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;rifa&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;hrifa&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;riva&lt;/i&gt;, avljudsform till vb. &lt;sp&gt;riva&lt;/sp&gt;. Jfr det besl. &lt;sp&gt;rämna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0729" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;reva&lt;/b&gt;, sbst., spricka, rämna, NT 1526, fsv. &lt;i&gt;riva&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;rifa&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;hrifa&lt;/i&gt;), no. &lt;i&gt;riva&lt;/i&gt;, avljudsform till vb. &lt;sp&gt;riva&lt;/sp&gt;. Jfr det besl. &lt;sp&gt;rämna&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="reva" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--reva..e.4" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--reva..4">
        <feat att="styledText"
        val="4. &lt;b&gt;reva&lt;/b&gt;, ranka, humle-, jord- osv., Sylvius 1682, äldre ofta &lt;i&gt;ref&lt;/i&gt;, 1670, Serenius o. ännu Dalin 1853, den senare: »äfven refva», motsv. no. &lt;i&gt;jordrev&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;reba&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rebo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;rebe&lt;/i&gt;), ranka, väl av germ. &lt;i&gt;*riƀō(n)&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;revling&lt;/i&gt;, Empetrum nigrum, sannol. till &lt;sp&gt;rev 1&lt;/sp&gt; snöre, se Noreen V. spr. 3: 186." />
        <feat att="faksimilID" val="0730" />
        <feat att="etym"
        val="4. &lt;b&gt;reva&lt;/b&gt;, ranka, humle-, jord- osv., Sylvius 1682, äldre ofta &lt;i&gt;ref&lt;/i&gt;, 1670, Serenius o. ännu Dalin 1853, den senare: »äfven refva», motsv. no. &lt;i&gt;jordrev&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;reba&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;rebo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;rebe&lt;/i&gt;), ranka, väl av germ. &lt;i&gt;*riƀō(n)&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;revling&lt;/i&gt;, Empetrum nigrum, sannol. till &lt;sp&gt;rev 1&lt;/sp&gt; snöre, se Noreen V. spr. 3: 186." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="revansch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--revansch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--revansch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;revansch&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;revanche&lt;/i&gt;, vedergällning, hämnd, av vb. &lt;i&gt;revancher&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*revenditicāre&lt;/i&gt;, som förhåller sig till fra. &lt;i&gt;vente&lt;/i&gt;, försäljning (av &lt;i&gt;*vendita&lt;/i&gt;), som t. ex. &lt;i&gt;arracher&lt;/i&gt;, lösrycka m. m., till &lt;i&gt;rapt&lt;/i&gt;, bortrövande; till &lt;i&gt;vendre&lt;/i&gt;, sälja, av lat. &lt;i&gt;vendere&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;vēnum&lt;/i&gt; (ack.), försäljning, o. &lt;i&gt;dāre&lt;/i&gt;, giva, jfr sanskr. &lt;i&gt;vasna-&lt;/i&gt;, pris, lön; alltså: låta (segraren) betala (sin seger). Knappast däremot till &lt;i&gt;venger&lt;/i&gt;, hämnas (lat. &lt;i&gt;vindicāre&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;vindicera&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0730" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;revansch&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;revanche&lt;/i&gt;, vedergällning, hämnd, av vb. &lt;i&gt;revancher&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;*revenditicāre&lt;/i&gt;, som förhåller sig till fra. &lt;i&gt;vente&lt;/i&gt;, försäljning (av &lt;i&gt;*vendita&lt;/i&gt;), som t. ex. &lt;i&gt;arracher&lt;/i&gt;, lösrycka m. m., till &lt;i&gt;rapt&lt;/i&gt;, bortrövande; till &lt;i&gt;vendre&lt;/i&gt;, sälja, av lat. &lt;i&gt;vendere&lt;/i&gt; ds., till &lt;i&gt;vēnum&lt;/i&gt; (ack.), försäljning, o. &lt;i&gt;dāre&lt;/i&gt;, giva, jfr sanskr. &lt;i&gt;vasna-&lt;/i&gt;, pris, lön; alltså: låta (segraren) betala (sin seger). Knappast däremot till &lt;i&gt;venger&lt;/i&gt;, hämnas (lat. &lt;i&gt;vindicāre&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;vindicera&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="revel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--revel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--revel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;revel&lt;/b&gt;, &lt;i&gt;-ä-&lt;/i&gt; Bib. 1541 osv., ännu Weste 1807 jämte &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;refla&lt;/i&gt; Serenius 1741 = ä. da. &lt;i&gt;revel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;revle&lt;/i&gt;; väl dimin. till &lt;sp&gt;rev 3&lt;/sp&gt;, sandrev. Enl. Noreen V. spr. 3: 187 är &lt;i&gt;rävel&lt;/i&gt; snarast ett annat ord, motsv. isl. &lt;i&gt;refell&lt;/i&gt;, remsa, avledn. av &lt;i&gt;rafr&lt;/i&gt;, strimla av flundrekött. — Härtill, enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw. s. 215, möjl. det estl. stadsn. &lt;i&gt;Reval&lt;/i&gt; (fin. &lt;i&gt;Rääveli&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;Ræfle&lt;/i&gt; 1335, til &lt;i&gt;Reffla&lt;/i&gt; 1365; i så fall egentl. svenskt namn; dock mycket ovisst." />
        <feat att="faksimilID" val="0730" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;revel&lt;/b&gt;, &lt;i&gt;-ä-&lt;/i&gt; Bib. 1541 osv., ännu Weste 1807 jämte &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;refla&lt;/i&gt; Serenius 1741 = ä. da. &lt;i&gt;revel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;revle&lt;/i&gt;; väl dimin. till &lt;sp&gt;rev 3&lt;/sp&gt;, sandrev. Enl. Noreen V. spr. 3: 187 är &lt;i&gt;rävel&lt;/i&gt; snarast ett annat ord, motsv. isl. &lt;i&gt;refell&lt;/i&gt;, remsa, avledn. av &lt;i&gt;rafr&lt;/i&gt;, strimla av flundrekött. — Härtill, enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw. s. 215, möjl. det estl. stadsn. &lt;i&gt;Reval&lt;/i&gt; (fin. &lt;i&gt;Rääveli&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;Ræfle&lt;/i&gt; 1335, til &lt;i&gt;Reffla&lt;/i&gt; 1365; i så fall egentl. svenskt namn; dock mycket ovisst." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="biskui" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--biskui..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--biskui..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;biskui&lt;/b&gt;, i modern betyd., om kakor o. småbröd 1664, om skeppsskorpor 1645 (&lt;i&gt;beschijtt&lt;/i&gt;), från fra. &lt;i&gt;biscuit&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;bis&lt;/i&gt; (äldre &lt;i&gt;du̯is&lt;/i&gt;), två gånger (besl. med &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;, se även &lt;sp&gt;bi&lt;/sp&gt;, pref. 2 o. &lt;sp&gt;bissera&lt;/sp&gt;), o. ffra. &lt;i&gt;cuit&lt;/i&gt;, part. perf. av &lt;i&gt;cuire&lt;/i&gt;, koka, grädda, av lat. &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;); jfr i fråga om bildningen ty. &lt;i&gt;zwieback&lt;/i&gt;, skorpa, ä. nsv. o. dial. &lt;i&gt;tveback&lt;/i&gt;. Biformen &lt;sp&gt;biskott&lt;/sp&gt; utgår ytterst från ital. &lt;i&gt;biscotto&lt;/i&gt;, till part. perf. &lt;i&gt;cotto&lt;/i&gt;, kokt, gräddad, av samma lat. vb." />
        <feat att="faksimilID" val="0131" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;biskui&lt;/b&gt;, i modern betyd., om kakor o. småbröd 1664, om skeppsskorpor 1645 (&lt;i&gt;beschijtt&lt;/i&gt;), från fra. &lt;i&gt;biscuit&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;bis&lt;/i&gt; (äldre &lt;i&gt;du̯is&lt;/i&gt;), två gånger (besl. med &lt;sp&gt;två&lt;/sp&gt;, se även &lt;sp&gt;bi&lt;/sp&gt;, pref. 2 o. &lt;sp&gt;bissera&lt;/sp&gt;), o. ffra. &lt;i&gt;cuit&lt;/i&gt;, part. perf. av &lt;i&gt;cuire&lt;/i&gt;, koka, grädda, av lat. &lt;i&gt;coquere&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;koka&lt;/sp&gt;); jfr i fråga om bildningen ty. &lt;i&gt;zwieback&lt;/i&gt;, skorpa, ä. nsv. o. dial. &lt;i&gt;tveback&lt;/i&gt;. Biformen &lt;sp&gt;biskott&lt;/sp&gt; utgår ytterst från ital. &lt;i&gt;biscotto&lt;/i&gt;, till part. perf. &lt;i&gt;cotto&lt;/i&gt;, kokt, gräddad, av samma lat. vb." />
        <feat att="see" val="biskott" />
        <feat att="see" val="koka" />
        <feat att="see" val="bissera" />
        <feat att="see" val="bi" />
        <feat att="see" val="två" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Öja-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Öja-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Öja-..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Öja-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Öje-&lt;/sp&gt;, i ortn., se &lt;i&gt;ö.&lt;/i&gt;]" />
        <feat att="faksimilID" val="1320" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Öja-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Öje-&lt;/sp&gt;, i ortn., se &lt;i&gt;ö.&lt;/i&gt;]" />
        <feat att="see" val="Öje-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ögna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ögna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ögna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ögna&lt;/b&gt;, nu (utom arkais.) nästan blott intrans.: flyktigt se el. skåda, t. ex. &lt;sp&gt;ögna i en bok&lt;/sp&gt;, jfr Block 1708: 'ögna uti thessa Anmärkningar' (ännu icke med bibetyd. av flyktighet); förr (o. mera undantagsvis ännu) även trans.: se, skåda, Swedberg 1712: 'Ögnat och åskodat Gudz Son', Bellman: 'ögnas af en mild monark', 'ögnat sin mor' osv. (se f. ö. nedan), kvar i dial.; jfr V. Rydberg flerstädes trans, i betyd. 'betrakta', t. ex. Vapensm.: 'harpolekaren (satt) och ögnade .. ett bref' (jfr nedan), no. &lt;i&gt;øygna&lt;/i&gt;, bliva varse, även: &lt;i&gt;augna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øine&lt;/i&gt; ds.; jfr mhty. &lt;i&gt;ougenen&lt;/i&gt;, visa, som dock knappast står i direkt historisk förb. med de nord. orden. En annan bildning är fsv. &lt;i&gt;öghia&lt;/i&gt;, få ögonen på, nå med ögonen = no. &lt;i&gt;øygja&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;øie&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;augjan&lt;/i&gt;, visa, mlty. &lt;i&gt;ôgen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ougen&lt;/i&gt;. Till stammen i &lt;sp&gt;öga&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;förtona&lt;/sp&gt;. — Den trans. anv. hos Rydberg i betyd. 'betrakta' beror på medveten purism. I t. ex. Siste Ath. 1876 har ordet insatts i stället för tidigare upplagors &lt;i&gt;betraktade&lt;/i&gt;. I betyd. 'varsebliva' är &lt;i&gt;ögna&lt;/i&gt; en danism (el. i vissa fall möjl. sydsvensk provinsialism), t. ex. Strandberg flerst. (Hylén Spr. o. st. 13: 198), Geijerstam, Bååth, H. Larsson flerst. (utom de av Celander anf. st. Spr. o. st. 4: 86 även i Poes. logik). I denna senare anv. bör ordet undvikas såsom för flertalet svenska läsare vilseledande o. svårbegripligt." />
        <feat att="faksimilID" val="1320" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ögna&lt;/b&gt;, nu (utom arkais.) nästan blott intrans.: flyktigt se el. skåda, t. ex. &lt;sp&gt;ögna i en bok&lt;/sp&gt;, jfr Block 1708: 'ögna uti thessa Anmärkningar' (ännu icke med bibetyd. av flyktighet); förr (o. mera undantagsvis ännu) även trans.: se, skåda, Swedberg 1712: 'Ögnat och åskodat Gudz Son', Bellman: 'ögnas af en mild monark', 'ögnat sin mor' osv. (se f. ö. nedan), kvar i dial.; jfr V. Rydberg flerstädes trans, i betyd. 'betrakta', t. ex. Vapensm.: 'harpolekaren (satt) och ögnade .. ett bref' (jfr nedan), no. &lt;i&gt;øygna&lt;/i&gt;, bliva varse, även: &lt;i&gt;augna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øine&lt;/i&gt; ds.; jfr mhty. &lt;i&gt;ougenen&lt;/i&gt;, visa, som dock knappast står i direkt historisk förb. med de nord. orden. En annan bildning är fsv. &lt;i&gt;öghia&lt;/i&gt;, få ögonen på, nå med ögonen = no. &lt;i&gt;øygja&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;øie&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;augjan&lt;/i&gt;, visa, mlty. &lt;i&gt;ôgen&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ougen&lt;/i&gt;. Till stammen i &lt;sp&gt;öga&lt;/sp&gt;; se även &lt;sp&gt;förtona&lt;/sp&gt;. — Den trans. anv. hos Rydberg i betyd. 'betrakta' beror på medveten purism. I t. ex. Siste Ath. 1876 har ordet insatts i stället för tidigare upplagors &lt;i&gt;betraktade&lt;/i&gt;. I betyd. 'varsebliva' är &lt;i&gt;ögna&lt;/i&gt; en danism (el. i vissa fall möjl. sydsvensk provinsialism), t. ex. Strandberg flerst. (Hylén Spr. o. st. 13: 198), Geijerstam, Bååth, H. Larsson flerst. (utom de av Celander anf. st. Spr. o. st. 4: 86 även i Poes. logik). I denna senare anv. bör ordet undvikas såsom för flertalet svenska läsare vilseledande o. svårbegripligt." />
        <feat att="see" val="förtona" />
        <feat att="see" val="öga" />
        <feat att="see" val="ögna i en bok" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ögla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ögla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ögla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ögla&lt;/b&gt;, Grundell o. 1695, diminutiv till &lt;sp&gt;öga&lt;/sp&gt; (se d. o.), bildat som t. ex. &lt;sp&gt;kringla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kvissla&lt;/sp&gt;. I da. i denna betyd. i stället &lt;i&gt;øje&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;sløjfe, løkke&lt;/i&gt;). — I sv. dial. o. stundom i litter. (t. ex. S. Knorring Ill. 1836, H. Molander Lyckor. 1896) även &lt;i&gt;yggla&lt;/i&gt;; med samma utveckling som i &lt;sp&gt;dygn&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;dȫghn&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;rykt&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;rȫkt&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;ynka&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;ömka, yxa&lt;/sp&gt;: fsv. &lt;i&gt;öx&lt;/i&gt; osv., alltså framför palatal kons. — Da. &lt;i&gt;øgle&lt;/i&gt; är ett helt annat ord = &lt;sp&gt;ödla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1320" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ögla&lt;/b&gt;, Grundell o. 1695, diminutiv till &lt;sp&gt;öga&lt;/sp&gt; (se d. o.), bildat som t. ex. &lt;sp&gt;kringla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kvissla&lt;/sp&gt;. I da. i denna betyd. i stället &lt;i&gt;øje&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;sløjfe, løkke&lt;/i&gt;). — I sv. dial. o. stundom i litter. (t. ex. S. Knorring Ill. 1836, H. Molander Lyckor. 1896) även &lt;i&gt;yggla&lt;/i&gt;; med samma utveckling som i &lt;sp&gt;dygn&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;dȫghn&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;rykt&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;rȫkt&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;ynka&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;ömka, yxa&lt;/sp&gt;: fsv. &lt;i&gt;öx&lt;/i&gt; osv., alltså framför palatal kons. — Da. &lt;i&gt;øgle&lt;/i&gt; är ett helt annat ord = &lt;sp&gt;ödla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ödla" />
        <feat att="see" val="ömka" />
        <feat att="see" val="yxa" />
        <feat att="see" val="ynka" />
        <feat att="see" val="rykt" />
        <feat att="see" val="dygn" />
        <feat att="see" val="kvissla" />
        <feat att="see" val="kringla" />
        <feat att="see" val="öga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;öga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ögha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;auga&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øie&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;augô&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôga&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ouga&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;auge&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;éage&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eye&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;daisy&lt;/i&gt;, tusensköna, egentl.: dagsöga). Ordet måste, trots framställda invändningar, på ett el. annat sätt sammanhänga med den allmänt spridda ieur. stammen &lt;i&gt;*ok&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;oculus&lt;/i&gt;, öga (varav fra. &lt;i&gt;oeil&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;ósse&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*ok&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;i̯e)&lt;/i&gt;, båda ögonen, &lt;i&gt;ómma&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*ok&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;mn̥&lt;/i&gt;), öga, &lt;i&gt;ophthalmós&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;oftalmologi o. optik&lt;/sp&gt;), fslav. &lt;i&gt;oko&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;akìs&lt;/i&gt;, armen, &lt;i&gt;akn&lt;/i&gt; osv., jfr grek. &lt;i&gt;óssomai&lt;/i&gt;, ser, ags. &lt;i&gt;íewan&lt;/i&gt;, visa (av &lt;i&gt;*a(ᵹ)wian&lt;/i&gt;)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;awi-zoraht&lt;/i&gt;, ögonskenlig, osv.; andra släktingar se &lt;sp&gt;förtona&lt;/sp&gt;. Sannol. har den härur utvecklade germ. stammen &lt;i&gt;*aᵹw-&lt;/i&gt; ombildats till &lt;i&gt;*auᵹ-&lt;/i&gt; i anslutning till &lt;i&gt;*ausō&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt;; jfr förhållandet mellan &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt; o. lat. &lt;i&gt;caput&lt;/i&gt; o. se f. ö. under &lt;sp&gt;mjälte&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tunga&lt;/sp&gt;. Att däremot med vissa forskare söka upprätthålla sambandet med lat. &lt;i&gt;oculus&lt;/i&gt; osv. genom att här antaga en reduplicerad bildning (&lt;i&gt;*oqəqā&lt;/i&gt;) el. en germ. avledning &lt;i&gt;*ahwgan&lt;/i&gt; är säkerl. förfelat. Meillet tänker sig som en möjlighet, att den germ. ombildningen av &lt;i&gt;*aᵹwō&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*auᵹō&lt;/i&gt;, liksom den rika formväxlingen i övrigt, beror på eufemism (noanamn); jfr de allmänt spridda föreställningarna om *det onda ögat'. — Sanskr. &lt;i&gt;ákši&lt;/i&gt; n., öga, o. beotiska &lt;i&gt;óktallos&lt;/i&gt; ds. höra närmast till ett ieur. &lt;i&gt;oks&lt;/i&gt;. — Ordet har sålunda, liksom de flesta andra kroppsdelsbeteckningar urindoeuropeiskt ursprung. — Med avs. på det neutrala könet jfr &lt;sp&gt;hjärta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;lungu&lt;/i&gt; n. plur. o. (sekundärt) isl. &lt;i&gt;nýra&lt;/i&gt;, njure, o. &lt;i&gt;ǫkla&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;ankla&lt;/i&gt;, ankel. I vissa dial. (genom senare utveckling) även fem. liksom &lt;sp&gt;hjärta o. öra&lt;/sp&gt;. — Till ord för 'öga' i förb. med ord för 'emot' ha bildats en del beteckningar för 'anlete': got. &lt;i&gt;andaugi&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;anda-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;prósōpon&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;pratīkam&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*proti-ək&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;&lt;/i&gt;-); jfr det likartade &lt;sp&gt;anlete&lt;/sp&gt;. — Om ord för 'öga' i betyd. 'fönster' se d. o. o. &lt;sp&gt;vindöga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Falla&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;springa i ögonen&lt;/sp&gt;, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;in die augen fallen, springen;&lt;/i&gt; jfr fra. &lt;i&gt;sauter aux yeux&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;cadere sub oculos&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Göra stora ögon&lt;/sp&gt;, 1799, klandrat i Journ. f. sv. litter. 1800, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;grosse augen machen&lt;/i&gt;, jfr fra. &lt;i&gt;ouvrir de grands yeux&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ha ett gott öga till någon&lt;/sp&gt;, motsv. i da., bildat i motsats till &lt;i&gt;ha ont öga till någon&lt;/i&gt; (jfr t. ex. eng. &lt;i&gt;to look upon one with an evil eye&lt;/i&gt;); enl. den gamla o. över en stor del av jorden spridda föreställningen om 'den onda blickens' makt; jfr Matt. 6: 23: 'om ditt öga är ont'. — &lt;sp&gt;Mellan fyra ögon&lt;/sp&gt;, jfr Gustaf II Adolf: &lt;i&gt;under fyra ögon&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;under fire øine&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;unter vier augen&lt;/i&gt; (i ä. nsv. o. da. felaktigt översatt), jfr fra. &lt;i&gt;entre quatre yeux&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;a quattr' occhi&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Slå blå dunster i ögonen&lt;/sp&gt; (osv.), se &lt;sp&gt;slå 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vara en nagel i ögat&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;nagel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Öppna någons ögon&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty., eng., fra.; jfr lat. &lt;i&gt;aperīre oculos&lt;/i&gt;. — Ett från o. 1500 inpå 1600-t. vanligt uttr. var &lt;i&gt;under ögonen&lt;/i&gt; i betyd. 'emot, till misshag el. skada', t. ex. Gustaf II Adolf: 'Domen war honom under ögonen'. — &lt;sp&gt;Ögonblick&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;öghnablik&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;øieblik&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;ôgenblick&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;augenblick&lt;/i&gt; (ä. mhty. &lt;i&gt;ougôn blick&lt;/i&gt;, innehållande genit. plur.); egentl.: &lt;sp&gt;blinkning&lt;/sp&gt; med ögonen (se &lt;sp&gt;blick&lt;/sp&gt;); jfr eng. &lt;i&gt;in the twinkling of an eye&lt;/i&gt; ävensom sv. &lt;i&gt;på blinken&lt;/i&gt;, ögonblickligen. I fsv. även &lt;i&gt;öghnabragdh;&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;bragd&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ögonbryn&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. även &lt;i&gt;-brun&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;öghnabrūn, -brȳn&lt;/i&gt;, ögonbryn, ögonlock = da. &lt;i&gt;øiebryn&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;augabrún&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;augenbrau(n)e&lt;/i&gt; osv., se f. ö. &lt;sp&gt;bryn&lt;/sp&gt;. Ett annat nära besl. germ. ord härför föreligger i germ. &lt;i&gt;*brǣwō&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;), jfr ty. &lt;i&gt;augenbraue&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;eyebrow&lt;/i&gt;, ävensom fhty. &lt;i&gt;wintbrâwa&lt;/i&gt;, ögonhår (ty. &lt;i&gt;wimper&lt;/i&gt; ds., med sammans. &lt;i&gt;augenwimper&lt;/i&gt;, varav da. &lt;i&gt;øienvipper&lt;/i&gt; ds.) = mlty. &lt;i&gt;winbrâ(we)&lt;/i&gt;, ögonbryn, även: ögonhår (med omstritt första led; enl. somliga till fir. &lt;i&gt;find, finn&lt;/i&gt;, hår; enl. andra till &lt;sp&gt;vind&lt;/sp&gt;, krokig); fsv. &lt;i&gt;ögnabrā&lt;/i&gt; betyder utom 'ögonhår' även 'ögonlock'. I t. ex. Vätöm. Uppl. (Sv. lm. X. 1: 92) heter 'ögonbryn' &lt;i&gt;ögonvärme (-a)&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;hvarmr&lt;/i&gt;, ögonlock el. dess yttre kant, no. &lt;i&gt;augnekvarm&lt;/i&gt; i den senare betyd., av R. Much PBB 17: 118 sammanställt med gall.-lat. &lt;i&gt;parma&lt;/i&gt;, kort, rund sköld, av &lt;i&gt;*k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;arm-&lt;/i&gt; Beteckningarna för ögonbryn, -hår o. -lock synas alltså lätt gå över i varandra. I lat. betyder &lt;i&gt;cilium&lt;/i&gt; i sht 'ögonhår' (fra. &lt;i&gt;cil&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;supercilium&lt;/i&gt; 'ögonbryn' (fra. &lt;i&gt;sourcil&lt;/i&gt;); väl besl. med lat. &lt;i&gt;cēlāre&lt;/i&gt;, dölja, &lt;sp&gt;hjälm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hölja&lt;/sp&gt; osv. Grek. har för 'ögonbryn' det med fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;braue&lt;/i&gt; osv. o. &lt;sp&gt;ögonbryn&lt;/sp&gt; besl. &lt;i&gt;ophrỹs&lt;/i&gt;, motsvar. sanskr. &lt;i&gt;bhrū-&lt;/i&gt; osv. (varom senast J. Schrijnen KZ 50: 144), alltså en samindeouropeisk beteckning; grek. dessutom &lt;i&gt;blepharís&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ídos&lt;/i&gt;), en avledning av &lt;i&gt;blépharon&lt;/i&gt;, ögonlock. — &lt;sp&gt;Ögonlock&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;ögnalok&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;augnalok&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øielaag&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;lock&lt;/sp&gt;, liksom ty. &lt;i&gt;augenlid&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;eyelid&lt;/i&gt; till fhty. &lt;i&gt;hlit&lt;/i&gt;, lock, osv. el. fslav. &lt;i&gt;věko&lt;/i&gt;, lock, ögonlock. I ä. da. även &lt;i&gt;øgenhvalv&lt;/i&gt;. Andra beteckningar se ovan under &lt;sp&gt;ögonbryn&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ögonnäst&lt;/sp&gt;, väst- o. sydsv. dialektord, ögonvrå, se under &lt;sp&gt;näst 2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ögonskenlig&lt;/sp&gt;, alldeles uppenbar, 1544: &lt;i&gt;ögonskenlige&lt;/i&gt;, 1560: &lt;i&gt;ögenskinligit&lt;/i&gt; (i kanslispr.), efter ty. &lt;i&gt;augenscheinlich&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;augenschein&lt;/i&gt;, beskådande, varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;ögna-, ögonsken&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;schein&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;scîn&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;sken&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;skenhelig&lt;/sp&gt;). I da. i stället &lt;i&gt;øiensynlig&lt;/i&gt; efter mlty. &lt;i&gt;ôgensûnlîk&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;augsýnn&lt;/i&gt;, uppenbar. — &lt;sp&gt;Ögonsten&lt;/sp&gt;, jfr O. Petri, Tessin 1756 m. fl. &lt;i&gt;ögna-&lt;/i&gt; o. fsv. &lt;i&gt;ögh-, öghastēn&lt;/i&gt; (om sammans.-formen &lt;i&gt;ögh-&lt;/i&gt; se nedan; ännu t. ex. Bellman), motsv. isl. &lt;i&gt;augasteinn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aug(ne)stein&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øiesten&lt;/i&gt;. I sv. om ögonklotet el. om kristallinsen (t. ex. Berlins Naturl.), men även om pupillen (t. ex. O. Petri, Osbeck 1755, jfr Dalin 1853). I nutidsspråket förekommer dock ordet nästan blott i överflyttad bemärkelse, jfr 5 Moseb. 32: 10 (gamla övers.): 'bewarade honom såsom sin ögnasten' (Vulgata: &lt;i&gt;pupillam oculi sui&lt;/i&gt;); med motsvar. i da., ty., eng., fra. (ävensom orden för 'öga' i lat. o. grek., t. ex. &lt;i&gt;ocule mi&lt;/i&gt; Plautus). I de övriga germ. spr. i stället uttryckt med ord för 'äpple', ty. &lt;i&gt;augapfel&lt;/i&gt; (i båda betyd.), eng. &lt;i&gt;eyeapple&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øieæble&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;øiesten&lt;/i&gt;); jfr fra. &lt;i&gt;prunelle d'oeil&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ögontand&lt;/sp&gt;, Serenius 1734: &lt;i&gt;ögne-&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;øientand&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;augenzahn&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;eyetooth&lt;/i&gt;; jfr fra. &lt;i&gt;dent oeillère&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;oeil&lt;/i&gt;, öga. — &lt;sp&gt;Ögontjänare&lt;/sp&gt;, A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost., Angermannus 1587 (i båda fallen &lt;i&gt;ögna &lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;øientjener&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;ôgendêner&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;augendiener&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;ögnaskalk&lt;/i&gt; t. ex. L. Petri, da. &lt;i&gt;øienskalk&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;skalk&lt;/sp&gt;, tjänare (se &lt;sp&gt;skalk 1&lt;/sp&gt;), eng. &lt;i&gt;eye-servaut&lt;/i&gt;, övers, av grek. &lt;i&gt;ophthalmódoulos&lt;/i&gt; (Constit. apost.), efter bibeln, Efes.-brev. 6: 6 i gamla bibelövers.: 'Icke tjenande allena för ögonen, såsom menniskom till wilja' (vulgata: &lt;i&gt;ad oculum servientes&lt;/i&gt;) o. nya: 'icke med ögontjänst (grek. &lt;i&gt;ophthalmodouleía&lt;/i&gt;), av begär att behaga människor'. — &lt;sp&gt;Ögontröst&lt;/sp&gt;, Euphrasia officinalis, slutet av 1500-t.: &lt;i&gt;ögne-&lt;/i&gt;, Månsson 1643: &lt;i&gt;ögentrost&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;øientrøst&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;ôgentrôst&lt;/i&gt; n., ty. &lt;i&gt;augentrost&lt;/i&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;eyebright&lt;/i&gt;; på grund av växtens användning mot ögonåkommor. — Sammansättningsleden fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;ögh-&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;aug-&lt;/i&gt; motsvaras av ags. &lt;i&gt;éag-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;oug-&lt;/i&gt;, jfr t. ex. ty. &lt;i&gt;augapfel&lt;/i&gt;, ögonsten, &lt;i&gt;augbraue&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;augenbraue&lt;/i&gt;), ögonbryn, o. got. &lt;i&gt;auga-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;augadaúrô&lt;/i&gt;, fönster, väl med &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; från &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stammarna (se Ordbildning II). — Se f. ö. &lt;sp&gt;ögla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ögna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1318" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;öga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ögha&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;auga&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øie&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;augô&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôga&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ouga&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;auge&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;éage&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eye&lt;/i&gt;; jfr &lt;i&gt;daisy&lt;/i&gt;, tusensköna, egentl.: dagsöga). Ordet måste, trots framställda invändningar, på ett el. annat sätt sammanhänga med den allmänt spridda ieur. stammen &lt;i&gt;*ok&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;oculus&lt;/i&gt;, öga (varav fra. &lt;i&gt;oeil&lt;/i&gt;), grek. &lt;i&gt;ósse&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*ok&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;i̯e)&lt;/i&gt;, båda ögonen, &lt;i&gt;ómma&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*ok&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;mn̥&lt;/i&gt;), öga, &lt;i&gt;ophthalmós&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;oftalmologi o. optik&lt;/sp&gt;), fslav. &lt;i&gt;oko&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;akìs&lt;/i&gt;, armen, &lt;i&gt;akn&lt;/i&gt; osv., jfr grek. &lt;i&gt;óssomai&lt;/i&gt;, ser, ags. &lt;i&gt;íewan&lt;/i&gt;, visa (av &lt;i&gt;*a(ᵹ)wian&lt;/i&gt;)&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;awi-zoraht&lt;/i&gt;, ögonskenlig, osv.; andra släktingar se &lt;sp&gt;förtona&lt;/sp&gt;. Sannol. har den härur utvecklade germ. stammen &lt;i&gt;*aᵹw-&lt;/i&gt; ombildats till &lt;i&gt;*auᵹ-&lt;/i&gt; i anslutning till &lt;i&gt;*ausō&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt;; jfr förhållandet mellan &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt; o. lat. &lt;i&gt;caput&lt;/i&gt; o. se f. ö. under &lt;sp&gt;mjälte&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tunga&lt;/sp&gt;. Att däremot med vissa forskare söka upprätthålla sambandet med lat. &lt;i&gt;oculus&lt;/i&gt; osv. genom att här antaga en reduplicerad bildning (&lt;i&gt;*oqəqā&lt;/i&gt;) el. en germ. avledning &lt;i&gt;*ahwgan&lt;/i&gt; är säkerl. förfelat. Meillet tänker sig som en möjlighet, att den germ. ombildningen av &lt;i&gt;*aᵹwō&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;*auᵹō&lt;/i&gt;, liksom den rika formväxlingen i övrigt, beror på eufemism (noanamn); jfr de allmänt spridda föreställningarna om *det onda ögat'. — Sanskr. &lt;i&gt;ákši&lt;/i&gt; n., öga, o. beotiska &lt;i&gt;óktallos&lt;/i&gt; ds. höra närmast till ett ieur. &lt;i&gt;oks&lt;/i&gt;. — Ordet har sålunda, liksom de flesta andra kroppsdelsbeteckningar urindoeuropeiskt ursprung. — Med avs. på det neutrala könet jfr &lt;sp&gt;hjärta&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;öra&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;lungu&lt;/i&gt; n. plur. o. (sekundärt) isl. &lt;i&gt;nýra&lt;/i&gt;, njure, o. &lt;i&gt;ǫkla&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;ankla&lt;/i&gt;, ankel. I vissa dial. (genom senare utveckling) även fem. liksom &lt;sp&gt;hjärta o. öra&lt;/sp&gt;. — Till ord för 'öga' i förb. med ord för 'emot' ha bildats en del beteckningar för 'anlete': got. &lt;i&gt;andaugi&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;anda-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), grek. &lt;i&gt;prósōpon&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;pratīkam&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*proti-ək&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;&lt;/i&gt;-); jfr det likartade &lt;sp&gt;anlete&lt;/sp&gt;. — Om ord för 'öga' i betyd. 'fönster' se d. o. o. &lt;sp&gt;vindöga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Falla&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;springa i ögonen&lt;/sp&gt;, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;in die augen fallen, springen;&lt;/i&gt; jfr fra. &lt;i&gt;sauter aux yeux&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;cadere sub oculos&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Göra stora ögon&lt;/sp&gt;, 1799, klandrat i Journ. f. sv. litter. 1800, motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;grosse augen machen&lt;/i&gt;, jfr fra. &lt;i&gt;ouvrir de grands yeux&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ha ett gott öga till någon&lt;/sp&gt;, motsv. i da., bildat i motsats till &lt;i&gt;ha ont öga till någon&lt;/i&gt; (jfr t. ex. eng. &lt;i&gt;to look upon one with an evil eye&lt;/i&gt;); enl. den gamla o. över en stor del av jorden spridda föreställningen om 'den onda blickens' makt; jfr Matt. 6: 23: 'om ditt öga är ont'. — &lt;sp&gt;Mellan fyra ögon&lt;/sp&gt;, jfr Gustaf II Adolf: &lt;i&gt;under fyra ögon&lt;/i&gt;, jämte da. &lt;i&gt;under fire øine&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;unter vier augen&lt;/i&gt; (i ä. nsv. o. da. felaktigt översatt), jfr fra. &lt;i&gt;entre quatre yeux&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;a quattr' occhi&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Slå blå dunster i ögonen&lt;/sp&gt; (osv.), se &lt;sp&gt;slå 1&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Vara en nagel i ögat&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;nagel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Öppna någons ögon&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty., eng., fra.; jfr lat. &lt;i&gt;aperīre oculos&lt;/i&gt;. — Ett från o. 1500 inpå 1600-t. vanligt uttr. var &lt;i&gt;under ögonen&lt;/i&gt; i betyd. 'emot, till misshag el. skada', t. ex. Gustaf II Adolf: 'Domen war honom under ögonen'. — &lt;sp&gt;Ögonblick&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;öghnablik&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;øieblik&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;ôgenblick&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;augenblick&lt;/i&gt; (ä. mhty. &lt;i&gt;ougôn blick&lt;/i&gt;, innehållande genit. plur.); egentl.: &lt;sp&gt;blinkning&lt;/sp&gt; med ögonen (se &lt;sp&gt;blick&lt;/sp&gt;); jfr eng. &lt;i&gt;in the twinkling of an eye&lt;/i&gt; ävensom sv. &lt;i&gt;på blinken&lt;/i&gt;, ögonblickligen. I fsv. även &lt;i&gt;öghnabragdh;&lt;/i&gt; se &lt;sp&gt;bragd&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ögonbryn&lt;/sp&gt;, i ä. nsv. även &lt;i&gt;-brun&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;öghnabrūn, -brȳn&lt;/i&gt;, ögonbryn, ögonlock = da. &lt;i&gt;øiebryn&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;augabrún&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;augenbrau(n)e&lt;/i&gt; osv., se f. ö. &lt;sp&gt;bryn&lt;/sp&gt;. Ett annat nära besl. germ. ord härför föreligger i germ. &lt;i&gt;*brǣwō&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;), jfr ty. &lt;i&gt;augenbraue&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;eyebrow&lt;/i&gt;, ävensom fhty. &lt;i&gt;wintbrâwa&lt;/i&gt;, ögonhår (ty. &lt;i&gt;wimper&lt;/i&gt; ds., med sammans. &lt;i&gt;augenwimper&lt;/i&gt;, varav da. &lt;i&gt;øienvipper&lt;/i&gt; ds.) = mlty. &lt;i&gt;winbrâ(we)&lt;/i&gt;, ögonbryn, även: ögonhår (med omstritt första led; enl. somliga till fir. &lt;i&gt;find, finn&lt;/i&gt;, hår; enl. andra till &lt;sp&gt;vind&lt;/sp&gt;, krokig); fsv. &lt;i&gt;ögnabrā&lt;/i&gt; betyder utom 'ögonhår' även 'ögonlock'. I t. ex. Vätöm. Uppl. (Sv. lm. X. 1: 92) heter 'ögonbryn' &lt;i&gt;ögonvärme (-a)&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;hvarmr&lt;/i&gt;, ögonlock el. dess yttre kant, no. &lt;i&gt;augnekvarm&lt;/i&gt; i den senare betyd., av R. Much PBB 17: 118 sammanställt med gall.-lat. &lt;i&gt;parma&lt;/i&gt;, kort, rund sköld, av &lt;i&gt;*k&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;arm-&lt;/i&gt; Beteckningarna för ögonbryn, -hår o. -lock synas alltså lätt gå över i varandra. I lat. betyder &lt;i&gt;cilium&lt;/i&gt; i sht 'ögonhår' (fra. &lt;i&gt;cil&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;supercilium&lt;/i&gt; 'ögonbryn' (fra. &lt;i&gt;sourcil&lt;/i&gt;); väl besl. med lat. &lt;i&gt;cēlāre&lt;/i&gt;, dölja, &lt;sp&gt;hjälm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hölja&lt;/sp&gt; osv. Grek. har för 'ögonbryn' det med fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;braue&lt;/i&gt; osv. o. &lt;sp&gt;ögonbryn&lt;/sp&gt; besl. &lt;i&gt;ophrỹs&lt;/i&gt;, motsvar. sanskr. &lt;i&gt;bhrū-&lt;/i&gt; osv. (varom senast J. Schrijnen KZ 50: 144), alltså en samindeouropeisk beteckning; grek. dessutom &lt;i&gt;blepharís&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ídos&lt;/i&gt;), en avledning av &lt;i&gt;blépharon&lt;/i&gt;, ögonlock. — &lt;sp&gt;Ögonlock&lt;/sp&gt;, Var. rer. 1538: &lt;i&gt;ögnalok&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;augnalok&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øielaag&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;lock&lt;/sp&gt;, liksom ty. &lt;i&gt;augenlid&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;eyelid&lt;/i&gt; till fhty. &lt;i&gt;hlit&lt;/i&gt;, lock, osv. el. fslav. &lt;i&gt;věko&lt;/i&gt;, lock, ögonlock. I ä. da. även &lt;i&gt;øgenhvalv&lt;/i&gt;. Andra beteckningar se ovan under &lt;sp&gt;ögonbryn&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ögonnäst&lt;/sp&gt;, väst- o. sydsv. dialektord, ögonvrå, se under &lt;sp&gt;näst 2&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ögonskenlig&lt;/sp&gt;, alldeles uppenbar, 1544: &lt;i&gt;ögonskenlige&lt;/i&gt;, 1560: &lt;i&gt;ögenskinligit&lt;/i&gt; (i kanslispr.), efter ty. &lt;i&gt;augenscheinlich&lt;/i&gt;, avledn. av &lt;i&gt;augenschein&lt;/i&gt;, beskådande, varifrån ä. nsv. &lt;i&gt;ögna-, ögonsken&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;schein&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;scîn&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;sken&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;skenhelig&lt;/sp&gt;). I da. i stället &lt;i&gt;øiensynlig&lt;/i&gt; efter mlty. &lt;i&gt;ôgensûnlîk&lt;/i&gt;; jfr isl. &lt;i&gt;augsýnn&lt;/i&gt;, uppenbar. — &lt;sp&gt;Ögonsten&lt;/sp&gt;, jfr O. Petri, Tessin 1756 m. fl. &lt;i&gt;ögna-&lt;/i&gt; o. fsv. &lt;i&gt;ögh-, öghastēn&lt;/i&gt; (om sammans.-formen &lt;i&gt;ögh-&lt;/i&gt; se nedan; ännu t. ex. Bellman), motsv. isl. &lt;i&gt;augasteinn&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aug(ne)stein&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øiesten&lt;/i&gt;. I sv. om ögonklotet el. om kristallinsen (t. ex. Berlins Naturl.), men även om pupillen (t. ex. O. Petri, Osbeck 1755, jfr Dalin 1853). I nutidsspråket förekommer dock ordet nästan blott i överflyttad bemärkelse, jfr 5 Moseb. 32: 10 (gamla övers.): 'bewarade honom såsom sin ögnasten' (Vulgata: &lt;i&gt;pupillam oculi sui&lt;/i&gt;); med motsvar. i da., ty., eng., fra. (ävensom orden för 'öga' i lat. o. grek., t. ex. &lt;i&gt;ocule mi&lt;/i&gt; Plautus). I de övriga germ. spr. i stället uttryckt med ord för 'äpple', ty. &lt;i&gt;augapfel&lt;/i&gt; (i båda betyd.), eng. &lt;i&gt;eyeapple&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;øieæble&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;øiesten&lt;/i&gt;); jfr fra. &lt;i&gt;prunelle d'oeil&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ögontand&lt;/sp&gt;, Serenius 1734: &lt;i&gt;ögne-&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;øientand&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;augenzahn&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;eyetooth&lt;/i&gt;; jfr fra. &lt;i&gt;dent oeillère&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;oeil&lt;/i&gt;, öga. — &lt;sp&gt;Ögontjänare&lt;/sp&gt;, A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost., Angermannus 1587 (i båda fallen &lt;i&gt;ögna &lt;/i&gt;) = da. &lt;i&gt;øientjener&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;ôgendêner&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;augendiener&lt;/i&gt;, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;ögnaskalk&lt;/i&gt; t. ex. L. Petri, da. &lt;i&gt;øienskalk&lt;/i&gt; till &lt;sp&gt;skalk&lt;/sp&gt;, tjänare (se &lt;sp&gt;skalk 1&lt;/sp&gt;), eng. &lt;i&gt;eye-servaut&lt;/i&gt;, övers, av grek. &lt;i&gt;ophthalmódoulos&lt;/i&gt; (Constit. apost.), efter bibeln, Efes.-brev. 6: 6 i gamla bibelövers.: 'Icke tjenande allena för ögonen, såsom menniskom till wilja' (vulgata: &lt;i&gt;ad oculum servientes&lt;/i&gt;) o. nya: 'icke med ögontjänst (grek. &lt;i&gt;ophthalmodouleía&lt;/i&gt;), av begär att behaga människor'. — &lt;sp&gt;Ögontröst&lt;/sp&gt;, Euphrasia officinalis, slutet av 1500-t.: &lt;i&gt;ögne-&lt;/i&gt;, Månsson 1643: &lt;i&gt;ögentrost&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;øientrøst&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;ôgentrôst&lt;/i&gt; n., ty. &lt;i&gt;augentrost&lt;/i&gt;; jfr eng. &lt;i&gt;eyebright&lt;/i&gt;; på grund av växtens användning mot ögonåkommor. — Sammansättningsleden fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;ögh-&lt;/i&gt; o. isl. &lt;i&gt;aug-&lt;/i&gt; motsvaras av ags. &lt;i&gt;éag-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;oug-&lt;/i&gt;, jfr t. ex. ty. &lt;i&gt;augapfel&lt;/i&gt;, ögonsten, &lt;i&gt;augbraue&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;augenbraue&lt;/i&gt;), ögonbryn, o. got. &lt;i&gt;auga-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;augadaúrô&lt;/i&gt;, fönster, väl med &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; från &lt;i&gt;a-&lt;/i&gt;stammarna (se Ordbildning II). — Se f. ö. &lt;sp&gt;ögla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ögna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ögna" />
        <feat att="see" val="ögla" />
        <feat att="see" val="Ögontröst" />
        <feat att="see" val="skalk 1" />
        <feat att="see" val="skalk" />
        <feat att="see" val="Ögontjänare" />
        <feat att="see" val="Ögontand" />
        <feat att="see" val="Ögonsten" />
        <feat att="see" val="skenhelig" />
        <feat att="see" val="sken" />
        <feat att="see" val="Ögonskenlig" />
        <feat att="see" val="näst 2" />
        <feat att="see" val="Ögonnäst" />
        <feat att="see" val="ögonbryn" />
        <feat att="see" val="lock" />
        <feat att="see" val="Ögonlock" />
        <feat att="see" val="ögonbryn" />
        <feat att="see" val="hölja" />
        <feat att="see" val="hjälm" />
        <feat att="see" val="vind" />
        <feat att="see" val="baldersbrå" />
        <feat att="see" val="bryn" />
        <feat att="see" val="Ögonbryn" />
        <feat att="see" val="bragd" />
        <feat att="see" val="blick" />
        <feat att="see" val="blinkning" />
        <feat att="see" val="Ögonblick" />
        <feat att="see" val="Öppna någons ögon" />
        <feat att="see" val="nagel" />
        <feat att="see" val="Vara en nagel i ögat" />
        <feat att="see" val="slå 1" />
        <feat att="see" val="Slå blå dunster i ögonen" />
        <feat att="see" val="Mellan fyra ögon" />
        <feat att="see" val="Ha ett gott öga till någon" />
        <feat att="see" val="Göra stora ögon" />
        <feat att="see" val="springa i ögonen" />
        <feat att="see" val="Falla" />
        <feat att="see" val="vindöga" />
        <feat att="see" val="anlete" />
        <feat att="see" val="an- 2" />
        <feat att="see" val="hjärta o. öra" />
        <feat att="see" val="öra" />
        <feat att="see" val="hjärta" />
        <feat att="see" val="tunga" />
        <feat att="see" val="mjälte" />
        <feat att="see" val="huvud" />
        <feat att="see" val="öra" />
        <feat att="see" val="förtona" />
        <feat att="see" val="oftalmologi o. optik" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ödsmål" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ödsmål..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ödsmål..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ödsmål&lt;/b&gt;, sn i Boh.-l., fno. &lt;i&gt;Auzmala&lt;/i&gt; m. m., sannol. med Lindroth Boh.-l.:s härads- o. sockenn. s. 98 av ett &lt;i&gt;*Auðnsmál&lt;/i&gt;,  'ett avgränsat område som röjts upp på förut obrukad mark', till isl.-fno. &lt;i&gt;auðn&lt;/i&gt; n., ouppodlad mark (se under &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;mål 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1318" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ödsmål&lt;/b&gt;, sn i Boh.-l., fno. &lt;i&gt;Auzmala&lt;/i&gt; m. m., sannol. med Lindroth Boh.-l.:s härads- o. sockenn. s. 98 av ett &lt;i&gt;*Auðnsmál&lt;/i&gt;,  'ett avgränsat område som röjts upp på förut obrukad mark', till isl.-fno. &lt;i&gt;auðn&lt;/i&gt; n., ouppodlad mark (se under &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;), o. &lt;sp&gt;mål 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="mål 1" />
        <feat att="see" val="öde 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hissa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hissa..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hissa..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;hissa&lt;/b&gt;, hetsa, se under d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="0326" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;hissa&lt;/b&gt;, hetsa, se under d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ödslig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ödslig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ödslig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ödslig&lt;/b&gt;, Verelius 1681: &lt;i&gt;ödesligit&lt;/i&gt; n., Lind 1749: &lt;i&gt;ödslig;&lt;/i&gt; 1789: &lt;i&gt;ödeslik;&lt;/i&gt; ombildning i anslutning till genit. av sbst. ä. nsv. &lt;i&gt;öde&lt;/i&gt; i betyd. 'förött tillstånd' (se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;) av äldre &lt;i&gt;ödelig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ödlig&lt;/i&gt;, ödslig, tom, t. ex. L. Petri, Schroderus Liv., Kolmodin Qv.-sp., dyster, t. ex. U. Hiärne = isl. &lt;i&gt;eyðiligr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;ødelig&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;. — I äldre tid tycks &lt;sp&gt;ödslig&lt;/sp&gt; betyda blott 'tom, obebygd' utan den bibetyd. av 'dyster, enslig', som nu vidlåder ordet." />
        <feat att="faksimilID" val="1318" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ödslig&lt;/b&gt;, Verelius 1681: &lt;i&gt;ödesligit&lt;/i&gt; n., Lind 1749: &lt;i&gt;ödslig;&lt;/i&gt; 1789: &lt;i&gt;ödeslik;&lt;/i&gt; ombildning i anslutning till genit. av sbst. ä. nsv. &lt;i&gt;öde&lt;/i&gt; i betyd. 'förött tillstånd' (se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;) av äldre &lt;i&gt;ödelig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ödlig&lt;/i&gt;, ödslig, tom, t. ex. L. Petri, Schroderus Liv., Kolmodin Qv.-sp., dyster, t. ex. U. Hiärne = isl. &lt;i&gt;eyðiligr&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;ødelig&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;. — I äldre tid tycks &lt;sp&gt;ödslig&lt;/sp&gt; betyda blott 'tom, obebygd' utan den bibetyd. av 'dyster, enslig', som nu vidlåder ordet." />
        <feat att="see" val="ödslig" />
        <feat att="see" val="öde 1" />
        <feat att="see" val="öde 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ödsla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ödsla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ödsla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ödsla&lt;/b&gt;, Almquist 1840, Lovén 1847, 1857, Strandberg 1865, 1869, i litter. vanligt egentl. först på 1890- o. 1900-t. = da. &lt;i&gt;ødsle&lt;/i&gt;, bildat (som &lt;sp&gt;gödsla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;städsla&lt;/sp&gt; osv.) till ett fsv. sbst. &lt;i&gt;*ödhsl&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ödhsla&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;bolödhsla&lt;/i&gt;), ännu t. ex. Dalin 1853: &lt;i&gt;ödsla&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;øydsla&lt;/i&gt;, förslösande, som är en bildning på &lt;i&gt;-sl&lt;/i&gt; till vb. &lt;sp&gt;öda&lt;/sp&gt; (se under &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;) av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;styrsel&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;styra&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;känsla&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;känna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1318" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ödsla&lt;/b&gt;, Almquist 1840, Lovén 1847, 1857, Strandberg 1865, 1869, i litter. vanligt egentl. först på 1890- o. 1900-t. = da. &lt;i&gt;ødsle&lt;/i&gt;, bildat (som &lt;sp&gt;gödsla&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;städsla&lt;/sp&gt; osv.) till ett fsv. sbst. &lt;i&gt;*ödhsl&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ödhsla&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;bolödhsla&lt;/i&gt;), ännu t. ex. Dalin 1853: &lt;i&gt;ödsla&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;øydsla&lt;/i&gt;, förslösande, som är en bildning på &lt;i&gt;-sl&lt;/i&gt; till vb. &lt;sp&gt;öda&lt;/sp&gt; (se under &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;) av samma slag som t. ex. &lt;sp&gt;styrsel&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;styra&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;känsla&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;känna&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="känna" />
        <feat att="see" val="känsla" />
        <feat att="see" val="styra" />
        <feat att="see" val="styrsel" />
        <feat att="see" val="öde 1" />
        <feat att="see" val="öda" />
        <feat att="see" val="städsla" />
        <feat att="see" val="gödsla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ödskölt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ödskölt..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ödskölt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ödskölt,&lt;/b&gt; sn i Vedbo hd Dalsl., egentl.: gårdnamn, förr (t. ex. 1540) bl. a. &lt;i&gt;Eskiolth&lt;/i&gt;, väl alltså ett &lt;i&gt;Äskehult&lt;/i&gt;, dvs. askhultet, till &lt;i&gt;äske&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ask 1&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;Askersund&lt;/sp&gt;) liksom &lt;sp&gt;Älmhult&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;älme&lt;/i&gt; (avledn. av &lt;sp&gt;alm&lt;/sp&gt;). Jfr SOÄ 19: 206. I senare tid även skrivet &lt;i&gt;Ödsköld&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1318" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ödskölt,&lt;/b&gt; sn i Vedbo hd Dalsl., egentl.: gårdnamn, förr (t. ex. 1540) bl. a. &lt;i&gt;Eskiolth&lt;/i&gt;, väl alltså ett &lt;i&gt;Äskehult&lt;/i&gt;, dvs. askhultet, till &lt;i&gt;äske&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ask 1&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;Askersund&lt;/sp&gt;) liksom &lt;sp&gt;Älmhult&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;älme&lt;/i&gt; (avledn. av &lt;sp&gt;alm&lt;/sp&gt;). Jfr SOÄ 19: 206. I senare tid även skrivet &lt;i&gt;Ödsköld&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="alm" />
        <feat att="see" val="Älmhult" />
        <feat att="see" val="Askersund" />
        <feat att="see" val="ask 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ödmjuk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ödmjuk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ödmjuk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ödmjuk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;öþmiūker&lt;/i&gt;, anspråkslös, vänlig, ringa, oansenlig = isl. &lt;i&gt;auðmjúkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ydmyg&lt;/i&gt; (även: mjuk, smidig; se nedan), till fsv. &lt;i&gt;öþ&lt;/i&gt;-, lätt (se &lt;sp&gt;ökänd&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;auð-&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôthi, ôdi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ôdi&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ieðe, éaðe&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*auþia-, *auðia-&lt;/i&gt;. Vanl. tolkat som en participbildning till ie. &lt;i&gt;au-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;ávati&lt;/i&gt;, hjälper, är glad, &lt;i&gt;āvi-&lt;/i&gt;, gynnsam, got. &lt;i&gt;awiliuþ&lt;/i&gt;, lov, tacksägelse (däremot säkerl. ej, såsom också antagits, lat. &lt;i&gt;(h)avē&lt;/i&gt;, var hälsad, vartill den sena bildningen &lt;i&gt;aveo&lt;/i&gt;, befinner mig väl; se Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;); jfr om bildningen under det obesläktade &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;. Ordet betyder alltså egentl.: som lätt blir mjuk. I sin kristna betyd. väl påverkat av ags. &lt;i&gt;éaðmód, -méde&lt;/i&gt;, ödmjuk, vänlig, fsax. &lt;i&gt;ôdhmôdi&lt;/i&gt;, vilka brukades som övers. av Vulgatatextens &lt;i&gt;humilis&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;tapeinós&lt;/i&gt; (båda egentl.: låg, ringa). Got. har i stället &lt;i&gt;hauns&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hån&lt;/sp&gt;). — I &lt;sp&gt;tackar mjukast&lt;/sp&gt; föreligger en ljudlagsenlig utveckling av &lt;i&gt;tackar ödmjukast&lt;/i&gt;, varav närmast &lt;i&gt;tackaremjúkast&lt;/i&gt; med senare synkope av den närmast den huvudbetonade stavelsen stående vokalen &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; (ə). — I da. &lt;i&gt;ydmyg&lt;/i&gt; beror väl &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; på samma utveckling av &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; i bitonig stav. framför konsonantgrupp såsom i &lt;sp&gt;brylling&lt;/sp&gt; el. fsv. &lt;i&gt;dyddýlghia&lt;/i&gt;, spöke (av &lt;i&gt;döþ-&lt;/i&gt;); däremot enl. Falk-Torp Da.-no. lydh. s. 141 snarast på inverkan av det följande &lt;i&gt;y&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1317" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ödmjuk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;öþmiūker&lt;/i&gt;, anspråkslös, vänlig, ringa, oansenlig = isl. &lt;i&gt;auðmjúkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ydmyg&lt;/i&gt; (även: mjuk, smidig; se nedan), till fsv. &lt;i&gt;öþ&lt;/i&gt;-, lätt (se &lt;sp&gt;ökänd&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;auð-&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôthi, ôdi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ôdi&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;ieðe, éaðe&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*auþia-, *auðia-&lt;/i&gt;. Vanl. tolkat som en participbildning till ie. &lt;i&gt;au-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;ávati&lt;/i&gt;, hjälper, är glad, &lt;i&gt;āvi-&lt;/i&gt;, gynnsam, got. &lt;i&gt;awiliuþ&lt;/i&gt;, lov, tacksägelse (däremot säkerl. ej, såsom också antagits, lat. &lt;i&gt;(h)avē&lt;/i&gt;, var hälsad, vartill den sena bildningen &lt;i&gt;aveo&lt;/i&gt;, befinner mig väl; se Walde&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;); jfr om bildningen under det obesläktade &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt;. Ordet betyder alltså egentl.: som lätt blir mjuk. I sin kristna betyd. väl påverkat av ags. &lt;i&gt;éaðmód, -méde&lt;/i&gt;, ödmjuk, vänlig, fsax. &lt;i&gt;ôdhmôdi&lt;/i&gt;, vilka brukades som övers. av Vulgatatextens &lt;i&gt;humilis&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;tapeinós&lt;/i&gt; (båda egentl.: låg, ringa). Got. har i stället &lt;i&gt;hauns&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;hån&lt;/sp&gt;). — I &lt;sp&gt;tackar mjukast&lt;/sp&gt; föreligger en ljudlagsenlig utveckling av &lt;i&gt;tackar ödmjukast&lt;/i&gt;, varav närmast &lt;i&gt;tackaremjúkast&lt;/i&gt; med senare synkope av den närmast den huvudbetonade stavelsen stående vokalen &lt;i&gt;e&lt;/i&gt; (ə). — I da. &lt;i&gt;ydmyg&lt;/i&gt; beror väl &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; på samma utveckling av &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; i bitonig stav. framför konsonantgrupp såsom i &lt;sp&gt;brylling&lt;/sp&gt; el. fsv. &lt;i&gt;dyddýlghia&lt;/i&gt;, spöke (av &lt;i&gt;döþ-&lt;/i&gt;); däremot enl. Falk-Torp Da.-no. lydh. s. 141 snarast på inverkan av det följande &lt;i&gt;y&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="brylling" />
        <feat att="see" val="tackar mjukast" />
        <feat att="see" val="hån" />
        <feat att="see" val="öde 1" />
        <feat att="see" val="ökänd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ödestugu" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ödestugu..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ödestugu..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ödestugu&lt;/b&gt;, sn i Smål., innehåller ej adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt; el. det därmed sammanhängande  fsv. sbst., utan är sammansatt med fsv. personn. &lt;i&gt;*Ødagh&lt;/i&gt;, jfr fsv.  &lt;i&gt;Ödghsstowa (Ödaxtowo&lt;/i&gt;); se Lundgren-Brate Sv. lm. X. 6: 314." />
        <feat att="faksimilID" val="1317" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ödestugu&lt;/b&gt;, sn i Smål., innehåller ej adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt; el. det därmed sammanhängande  fsv. sbst., utan är sammansatt med fsv. personn. &lt;i&gt;*Ødagh&lt;/i&gt;, jfr fsv.  &lt;i&gt;Ödghsstowa (Ödaxtowo&lt;/i&gt;); se Lundgren-Brate Sv. lm. X. 6: 314." />
        <feat att="see" val="öde" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öde..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öde..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;öde&lt;/b&gt;, adj., fsv. &lt;i&gt;öþe&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;øde&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôthi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ôdi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;öde&lt;/i&gt;), motsvar. isl. &lt;i&gt;eyði-&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;eyðifjall&lt;/i&gt; osv,); got. *&lt;i&gt;auþeis&lt;/i&gt; el. *&lt;i&gt;auþs&lt;/i&gt;; av germ. *&lt;i&gt;auþia-&lt;/i&gt;. Isl. har &lt;i&gt;auðr&lt;/i&gt; (urnord. *&lt;i&gt;anþaʀ&lt;/i&gt;, jfr lapska lånordet &lt;i&gt;auhvtas&lt;/i&gt;), som kan vara grundordet till &lt;i&gt;ia&lt;/i&gt;-adjektivet el. också beror på sekundär övergång till &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;-dekl. liksom i &lt;i&gt;móðr&lt;/i&gt;, trött, till germ. *&lt;i&gt;mōþia&lt;/i&gt;- (ty. &lt;i&gt;müde&lt;/i&gt; osv.); andra ex. se under &lt;sp&gt;blöd&lt;/sp&gt;. Ordet hör till en rot &lt;sp&gt;au&lt;/sp&gt;, i avljudsförh. till grek. &lt;i&gt;eṽ-ni-s&lt;/i&gt;, berövad, möjl. till en bas *&lt;i&gt;eu̯ā&lt;/i&gt;-, *&lt;i&gt;eu̯ə-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vānus&lt;/i&gt;, tom, &lt;i&gt;vāstus&lt;/i&gt;, öde, germ. *&lt;i&gt;wōstia&lt;/i&gt;-, öde (ty. &lt;i&gt;wüst&lt;/i&gt; osv.); se &lt;sp&gt;van&lt;/sp&gt;-. — En substantivering av &lt;i&gt;i̯a&lt;/i&gt;-adj. el. också en &lt;i&gt;i̯a&lt;/i&gt;-avledn. av ett *&lt;i&gt;auþa&lt;/i&gt;- är fsv. sbst. &lt;i&gt;öþe&lt;/i&gt; n., förött tillstånd, ä. nsv. &lt;i&gt;ödhe&lt;/i&gt;, ödelagd plats, Bib. 1541 osv. = isl. &lt;i&gt;eyði&lt;/i&gt;; jfr fhty. &lt;i&gt;ôdi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;öde&lt;/i&gt;). Detta sbst, &lt;i&gt;öde&lt;/i&gt;, ödemark o. d., ingår i t. ex. ortn., &lt;sp&gt;Vällingsö&lt;/sp&gt; Uppl., fsv &lt;i&gt;Vællingsödhe&lt;/i&gt; (till ett personn. &lt;i&gt;Vællinger&lt;/i&gt;); de andra snarare till adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt; el. fsv. personn. *&lt;i&gt;Ödhir&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;Ödeshög&lt;/sp&gt;), i åtminstone ett fall även fsv. personn. *&lt;i&gt;Ødagh&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Ödestugu&lt;/sp&gt;) o. i &lt;sp&gt;Ödeby&lt;/sp&gt; Ögtl. (fsv. &lt;i&gt;Ödhinsbygh[d]&lt;/i&gt;) fsv. personn. &lt;i&gt;Ödhin&lt;/i&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;öda&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;öþa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;eyðda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;øde&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;(ver)öden&lt;/i&gt;, vartill vbalsbst. fsv. &lt;i&gt;-ödhsla&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ödsla&lt;/sp&gt;, vb) o. fsv. &lt;i&gt;ödhn&lt;/i&gt; f., ödemark = isl. &lt;i&gt;auðn&lt;/i&gt;, bl. a.: obygd, osv. (varom närmare under &lt;sp&gt;öken&lt;/sp&gt;), kvar i nsv. ortn. &lt;sp&gt;Önna&lt;/sp&gt;, egentl. plur. liksom &lt;sp&gt;Ökna&lt;/sp&gt; (:&lt;i&gt;öken&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Berga, Dala, Skoga&lt;/sp&gt; osv., liksom väl &lt;sp&gt;Önne&lt;/sp&gt; Högsäter o. Järbo Vgtl. innehåller dat. sg. av ett motsvar. neutralt sbst. (jfr SOÄ 18: 50 o. under &lt;sp&gt;Ödsmål&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1316" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;öde&lt;/b&gt;, adj., fsv. &lt;i&gt;öþe&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;øde&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;ôthi&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;ôdi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;öde&lt;/i&gt;), motsvar. isl. &lt;i&gt;eyði-&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;eyðifjall&lt;/i&gt; osv,); got. *&lt;i&gt;auþeis&lt;/i&gt; el. *&lt;i&gt;auþs&lt;/i&gt;; av germ. *&lt;i&gt;auþia-&lt;/i&gt;. Isl. har &lt;i&gt;auðr&lt;/i&gt; (urnord. *&lt;i&gt;anþaʀ&lt;/i&gt;, jfr lapska lånordet &lt;i&gt;auhvtas&lt;/i&gt;), som kan vara grundordet till &lt;i&gt;ia&lt;/i&gt;-adjektivet el. också beror på sekundär övergång till &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;-dekl. liksom i &lt;i&gt;móðr&lt;/i&gt;, trött, till germ. *&lt;i&gt;mōþia&lt;/i&gt;- (ty. &lt;i&gt;müde&lt;/i&gt; osv.); andra ex. se under &lt;sp&gt;blöd&lt;/sp&gt;. Ordet hör till en rot &lt;sp&gt;au&lt;/sp&gt;, i avljudsförh. till grek. &lt;i&gt;eṽ-ni-s&lt;/i&gt;, berövad, möjl. till en bas *&lt;i&gt;eu̯ā&lt;/i&gt;-, *&lt;i&gt;eu̯ə-&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;vānus&lt;/i&gt;, tom, &lt;i&gt;vāstus&lt;/i&gt;, öde, germ. *&lt;i&gt;wōstia&lt;/i&gt;-, öde (ty. &lt;i&gt;wüst&lt;/i&gt; osv.); se &lt;sp&gt;van&lt;/sp&gt;-. — En substantivering av &lt;i&gt;i̯a&lt;/i&gt;-adj. el. också en &lt;i&gt;i̯a&lt;/i&gt;-avledn. av ett *&lt;i&gt;auþa&lt;/i&gt;- är fsv. sbst. &lt;i&gt;öþe&lt;/i&gt; n., förött tillstånd, ä. nsv. &lt;i&gt;ödhe&lt;/i&gt;, ödelagd plats, Bib. 1541 osv. = isl. &lt;i&gt;eyði&lt;/i&gt;; jfr fhty. &lt;i&gt;ôdi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;öde&lt;/i&gt;). Detta sbst, &lt;i&gt;öde&lt;/i&gt;, ödemark o. d., ingår i t. ex. ortn., &lt;sp&gt;Vällingsö&lt;/sp&gt; Uppl., fsv &lt;i&gt;Vællingsödhe&lt;/i&gt; (till ett personn. &lt;i&gt;Vællinger&lt;/i&gt;); de andra snarare till adj. &lt;sp&gt;öde&lt;/sp&gt; el. fsv. personn. *&lt;i&gt;Ödhir&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;Ödeshög&lt;/sp&gt;), i åtminstone ett fall även fsv. personn. *&lt;i&gt;Ødagh&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Ödestugu&lt;/sp&gt;) o. i &lt;sp&gt;Ödeby&lt;/sp&gt; Ögtl. (fsv. &lt;i&gt;Ödhinsbygh[d]&lt;/i&gt;) fsv. personn. &lt;i&gt;Ödhin&lt;/i&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;öda&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;öþa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;eyðda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;øde&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;(ver)öden&lt;/i&gt;, vartill vbalsbst. fsv. &lt;i&gt;-ödhsla&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;ödsla&lt;/sp&gt;, vb) o. fsv. &lt;i&gt;ödhn&lt;/i&gt; f., ödemark = isl. &lt;i&gt;auðn&lt;/i&gt;, bl. a.: obygd, osv. (varom närmare under &lt;sp&gt;öken&lt;/sp&gt;), kvar i nsv. ortn. &lt;sp&gt;Önna&lt;/sp&gt;, egentl. plur. liksom &lt;sp&gt;Ökna&lt;/sp&gt; (:&lt;i&gt;öken&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Berga, Dala, Skoga&lt;/sp&gt; osv., liksom väl &lt;sp&gt;Önne&lt;/sp&gt; Högsäter o. Järbo Vgtl. innehåller dat. sg. av ett motsvar. neutralt sbst. (jfr SOÄ 18: 50 o. under &lt;sp&gt;Ödsmål&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="Ödsmål" />
        <feat att="see" val="Önne" />
        <feat att="see" val="Berga" />
        <feat att="see" val="Dala" />
        <feat att="see" val="Skoga" />
        <feat att="see" val="Ökna" />
        <feat att="see" val="Önna" />
        <feat att="see" val="öken" />
        <feat att="see" val="ödsla" />
        <feat att="see" val="öda" />
        <feat att="see" val="Ödeby" />
        <feat att="see" val="Ödestugu" />
        <feat att="see" val="Ödeshög" />
        <feat att="see" val="öde" />
        <feat att="see" val="Vällingsö" />
        <feat att="see" val="van" />
        <feat att="see" val="au" />
        <feat att="see" val="blöd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ödd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ödd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ödd..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;ödd&lt;/sp&gt;, sv. dial., oxtöm, se &lt;sp&gt;ydd&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1316" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;ödd&lt;/sp&gt;, sv. dial., oxtöm, se &lt;sp&gt;ydd&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="ydd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öda..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;öda&lt;/b&gt;, vb, se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1316" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;öda&lt;/b&gt;, vb, se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="see" val="öde" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="öd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--öd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--öd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;öd&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;Uppsala öd&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;öþer&lt;/i&gt;, egendom = isl. &lt;i&gt;auðr&lt;/i&gt;, rikedom, osv. se under &lt;sp&gt;öde 2&lt;/sp&gt; o. namnen på &lt;sp&gt;Ed-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1316" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;öd&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;Uppsala öd&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;öþer&lt;/i&gt;, egendom = isl. &lt;i&gt;auðr&lt;/i&gt;, rikedom, osv. se under &lt;sp&gt;öde 2&lt;/sp&gt; o. namnen på &lt;sp&gt;Ed-&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Ed-" />
        <feat att="see" val="öde" />
        <feat att="see" val="Uppsala öd" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">öþer</orth>
            <note>egendom</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">auðr</orth>
            <note>rikedom</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Öckerö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Öckerö..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Öckerö..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Öckerö&lt;/sp&gt;, ortn. Bohusl., se under &lt;sp&gt;öka 2&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1316" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Öckerö&lt;/sp&gt;, ortn. Bohusl., se under &lt;sp&gt;öka 2&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="öka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ö" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ö..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ö..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ö&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;ey&lt;/i&gt;, ö, låglänt sträckning vid vatten, no. &lt;i&gt;ø&lt;/i&gt; i båda dessa betyd. (såsom även i Boh.-l.), mlty. &lt;i&gt;ô&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ou(we)&lt;/i&gt; m. m., ö, vattensjuk äng, fhty. &lt;i&gt;ouwe&lt;/i&gt;, även: vatten, ström (ty. &lt;i&gt;aue&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;íeg&lt;/i&gt;, motsvar. ett got. *&lt;i&gt;awi&lt;/i&gt;, genit. *&lt;i&gt;aujôs&lt;/i&gt;, av germ. *&lt;i&gt;aᵹwī&lt;/i&gt;- (stam: *&lt;i&gt;aᵹwiō&lt;/i&gt;, varav *&lt;i&gt;awiō&lt;/i&gt;; jfr de finska o. lapska ortnamnen nedan). Jfr till ljudutvecklingen &lt;sp&gt;mö&lt;/sp&gt; o. med avs. på avledn. med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;iō&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;ärm&lt;/sp&gt;. Alltså egentl.: land vid vatten (jfr &lt;sp&gt;Övedskloster o. Skåne&lt;/sp&gt;) el. omflutet av sådant; jfr med avs. på betyd.-specialiseringen &lt;sp&gt;holme&lt;/sp&gt;, egentl.: upphöjning o. d. — Sammans.: fsv. &lt;i&gt;öland&lt;/i&gt;, ö (= ortn. &lt;sp&gt;Öland&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;eyland&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;íegland&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;island&lt;/i&gt;, påverkat av det romanska &lt;i&gt;isle&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;insula&lt;/i&gt;). Jfr även ags. &lt;i&gt;igoð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eyot&lt;/i&gt;), liten ö. — En gammal sammansättning med germ. *&lt;i&gt;awi&lt;/i&gt;- föreligger i &lt;sp&gt;Skandinavien o. Skåne&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Ordet &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; ingår f. ö. i en mängd ortnamn, såsom det vanliga &lt;sp&gt;Ön&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Öna&lt;/sp&gt; (best. f.), ofta i betyd. 'upphöjning över sank mark', &lt;sp&gt;Öja&lt;/sp&gt; (egentl. plur., stundom med uttalet &lt;i&gt;Ya&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ye&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Öjaby&lt;/sp&gt; (stundom uttalat &lt;i&gt;Yaby&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Öjeby&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Öjebro&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Öia&lt;/i&gt;-), &lt;sp&gt;Öjevalla&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Öiavælde&lt;/i&gt;) el. sjönamn såsom &lt;sp&gt;Öjaren&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Yngen&lt;/sp&gt; (Vrml., av &lt;i&gt;*Öingen&lt;/i&gt;) el. i de nuv. &lt;sp&gt;Vigelsjö&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Vighlisö&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Vänsjö&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Vænisö&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;Vänern&lt;/sp&gt;); men däremot ej i t. ex. &lt;sp&gt;Vällingsö&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt; slutet). I den urgerm. formen *&lt;i&gt;aᵹwiō&lt;/i&gt; el. *&lt;i&gt;ahwiō&lt;/i&gt; synes det uppträda i finska ortn. &lt;i&gt;Ahvio&lt;/i&gt; vid &lt;i&gt;Ahviskoski&lt;/i&gt; fors (det senare till nomin. *&lt;i&gt;aᵹwī&lt;/i&gt;-, *&lt;i&gt;ahwī&lt;/i&gt;-); egentl. om en av Kymmene älvs utloppsarmar: den av öar fullströdda delen av älven (Saxén SNF I. 3: 23). Från *&lt;i&gt;awiō&lt;/i&gt; utgår lapska &lt;i&gt;Mākkår-au'io&lt;/i&gt;, Magerö. — Härtill dimin. gotl. &lt;i&gt;åilä&lt;/i&gt; (*&lt;i&gt;öla&lt;/i&gt;), liten holme, bildat som &lt;sp&gt;kringla, kvissla, strimla, ögla&lt;/sp&gt;. — Tyskan, där &lt;i&gt;ouwe&lt;/i&gt; osv. (= &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt;) bibehöll den vidsträcktare betyd., inlånade i stället i mhty. tid &lt;i&gt;insul(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;insel(e)&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;insel&lt;/i&gt; (redan i fhty. inkommet såsom &lt;i&gt;îsila&lt;/i&gt;) från lat. &lt;i&gt;insula&lt;/i&gt; (av ovisst urspr.), varav även ital. &lt;i&gt;isola&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;isolera&lt;/sp&gt; i tilläggen), ffra. &lt;i&gt;isle&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;îsle&lt;/i&gt;). I betyd. 'ö' förekommer dessutom i vissa trakter &lt;i&gt;werder&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Vara&lt;/sp&gt; 5). Det grek. ordet för 'ö' &lt;i&gt;nē̃sos&lt;/i&gt; (möjl. rotbesl. med &lt;i&gt;nḗkhō&lt;/i&gt;, simmar, o. lat. &lt;i&gt;nāre&lt;/i&gt;, simma) ingår t. ex. i &lt;i&gt;Peloponnesus.&lt;/i&gt; — Lat. &lt;i&gt;insula&lt;/i&gt; förekommer i familjen. &lt;sp&gt;Insulander&lt;/sp&gt;, motsvar. sv. &lt;sp&gt;Öman&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Neander&lt;/sp&gt;), vilket ej är = fsv. &lt;i&gt;öman&lt;/i&gt;, öbo, utan av samma slag som många andra familjenamn på &lt;i&gt;-man&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;sp&gt;Ekman&lt;/sp&gt;), alltså bildat till ortnamn på &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; såsom väl också &lt;sp&gt;Öberg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ölund&lt;/sp&gt; m. fl. (jfr &lt;sp&gt;Öjlund, Öjmark&lt;/sp&gt; m. fl. till namn på &lt;sp&gt;Öja-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Öje-&lt;/sp&gt;?)." />
        <feat att="faksimilID" val="1315" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ö&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;ey&lt;/i&gt;, ö, låglänt sträckning vid vatten, no. &lt;i&gt;ø&lt;/i&gt; i båda dessa betyd. (såsom även i Boh.-l.), mlty. &lt;i&gt;ô&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ou(we)&lt;/i&gt; m. m., ö, vattensjuk äng, fhty. &lt;i&gt;ouwe&lt;/i&gt;, även: vatten, ström (ty. &lt;i&gt;aue&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;íeg&lt;/i&gt;, motsvar. ett got. *&lt;i&gt;awi&lt;/i&gt;, genit. *&lt;i&gt;aujôs&lt;/i&gt;, av germ. *&lt;i&gt;aᵹwī&lt;/i&gt;- (stam: *&lt;i&gt;aᵹwiō&lt;/i&gt;, varav *&lt;i&gt;awiō&lt;/i&gt;; jfr de finska o. lapska ortnamnen nedan). Jfr till ljudutvecklingen &lt;sp&gt;mö&lt;/sp&gt; o. med avs. på avledn. med tillhörighetssuffixet &lt;i&gt;iō&lt;/i&gt; under &lt;sp&gt;ärm&lt;/sp&gt;. Alltså egentl.: land vid vatten (jfr &lt;sp&gt;Övedskloster o. Skåne&lt;/sp&gt;) el. omflutet av sådant; jfr med avs. på betyd.-specialiseringen &lt;sp&gt;holme&lt;/sp&gt;, egentl.: upphöjning o. d. — Sammans.: fsv. &lt;i&gt;öland&lt;/i&gt;, ö (= ortn. &lt;sp&gt;Öland&lt;/sp&gt;) = isl. &lt;i&gt;eyland&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;íegland&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;island&lt;/i&gt;, påverkat av det romanska &lt;i&gt;isle&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;insula&lt;/i&gt;). Jfr även ags. &lt;i&gt;igoð&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eyot&lt;/i&gt;), liten ö. — En gammal sammansättning med germ. *&lt;i&gt;awi&lt;/i&gt;- föreligger i &lt;sp&gt;Skandinavien o. Skåne&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Ordet &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; ingår f. ö. i en mängd ortnamn, såsom det vanliga &lt;sp&gt;Ön&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Öna&lt;/sp&gt; (best. f.), ofta i betyd. 'upphöjning över sank mark', &lt;sp&gt;Öja&lt;/sp&gt; (egentl. plur., stundom med uttalet &lt;i&gt;Ya&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Ye&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;Öjaby&lt;/sp&gt; (stundom uttalat &lt;i&gt;Yaby&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Öjeby&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Öjebro&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Öia&lt;/i&gt;-), &lt;sp&gt;Öjevalla&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Öiavælde&lt;/i&gt;) el. sjönamn såsom &lt;sp&gt;Öjaren&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Yngen&lt;/sp&gt; (Vrml., av &lt;i&gt;*Öingen&lt;/i&gt;) el. i de nuv. &lt;sp&gt;Vigelsjö&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Vighlisö&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Vänsjö&lt;/sp&gt; (fsv. &lt;i&gt;Vænisö&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;Vänern&lt;/sp&gt;); men däremot ej i t. ex. &lt;sp&gt;Vällingsö&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;öde 1&lt;/sp&gt; slutet). I den urgerm. formen *&lt;i&gt;aᵹwiō&lt;/i&gt; el. *&lt;i&gt;ahwiō&lt;/i&gt; synes det uppträda i finska ortn. &lt;i&gt;Ahvio&lt;/i&gt; vid &lt;i&gt;Ahviskoski&lt;/i&gt; fors (det senare till nomin. *&lt;i&gt;aᵹwī&lt;/i&gt;-, *&lt;i&gt;ahwī&lt;/i&gt;-); egentl. om en av Kymmene älvs utloppsarmar: den av öar fullströdda delen av älven (Saxén SNF I. 3: 23). Från *&lt;i&gt;awiō&lt;/i&gt; utgår lapska &lt;i&gt;Mākkår-au'io&lt;/i&gt;, Magerö. — Härtill dimin. gotl. &lt;i&gt;åilä&lt;/i&gt; (*&lt;i&gt;öla&lt;/i&gt;), liten holme, bildat som &lt;sp&gt;kringla, kvissla, strimla, ögla&lt;/sp&gt;. — Tyskan, där &lt;i&gt;ouwe&lt;/i&gt; osv. (= &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt;) bibehöll den vidsträcktare betyd., inlånade i stället i mhty. tid &lt;i&gt;insul(e)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;insel(e)&lt;/i&gt;, nu &lt;i&gt;insel&lt;/i&gt; (redan i fhty. inkommet såsom &lt;i&gt;îsila&lt;/i&gt;) från lat. &lt;i&gt;insula&lt;/i&gt; (av ovisst urspr.), varav även ital. &lt;i&gt;isola&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;isolera&lt;/sp&gt; i tilläggen), ffra. &lt;i&gt;isle&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;îsle&lt;/i&gt;). I betyd. 'ö' förekommer dessutom i vissa trakter &lt;i&gt;werder&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Vara&lt;/sp&gt; 5). Det grek. ordet för 'ö' &lt;i&gt;nē̃sos&lt;/i&gt; (möjl. rotbesl. med &lt;i&gt;nḗkhō&lt;/i&gt;, simmar, o. lat. &lt;i&gt;nāre&lt;/i&gt;, simma) ingår t. ex. i &lt;i&gt;Peloponnesus.&lt;/i&gt; — Lat. &lt;i&gt;insula&lt;/i&gt; förekommer i familjen. &lt;sp&gt;Insulander&lt;/sp&gt;, motsvar. sv. &lt;sp&gt;Öman&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;Neander&lt;/sp&gt;), vilket ej är = fsv. &lt;i&gt;öman&lt;/i&gt;, öbo, utan av samma slag som många andra familjenamn på &lt;i&gt;-man&lt;/i&gt; (t. ex. &lt;sp&gt;Ekman&lt;/sp&gt;), alltså bildat till ortnamn på &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; såsom väl också &lt;sp&gt;Öberg&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ölund&lt;/sp&gt; m. fl. (jfr &lt;sp&gt;Öjlund, Öjmark&lt;/sp&gt; m. fl. till namn på &lt;sp&gt;Öja-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Öje-&lt;/sp&gt;?)." />
        <feat att="see" val="Öja-" />
        <feat att="see" val="Öje-" />
        <feat att="see" val="Öjlund" />
        <feat att="see" val="Öjmark" />
        <feat att="see" val="Öberg" />
        <feat att="see" val="Ölund" />
        <feat att="see" val="Ekman" />
        <feat att="see" val="Neander" />
        <feat att="see" val="Öman" />
        <feat att="see" val="Insulander" />
        <feat att="see" val="Vara" />
        <feat att="see" val="isolera" />
        <feat att="see" val="kringla" />
        <feat att="see" val="kvissla" />
        <feat att="see" val="strimla" />
        <feat att="see" val="ögla" />
        <feat att="see" val="öde" />
        <feat att="see" val="Vällingsö" />
        <feat att="see" val="Vänern" />
        <feat att="see" val="Vänsjö" />
        <feat att="see" val="Vigelsjö" />
        <feat att="see" val="Yngen" />
        <feat att="see" val="Öjaren" />
        <feat att="see" val="Öjevalla" />
        <feat att="see" val="Öjeby" />
        <feat att="see" val="Öjebro" />
        <feat att="see" val="Öjaby" />
        <feat att="see" val="Öja" />
        <feat att="see" val="Öna" />
        <feat att="see" val="Ön" />
        <feat att="see" val="Skandinavien o. Skåne" />
        <feat att="see" val="Öland" />
        <feat att="see" val="holme" />
        <feat att="see" val="Övedskloster o. Skåne" />
        <feat att="see" val="ärm" />
        <feat att="see" val="mö" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="oäven" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--oäven..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--oäven..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;oäven&lt;/b&gt;, 1588, nästan regelbundet med negation, t. ex. 1633 : 'ingen oäffven karl'; som adv. i ä. nsv. även &lt;i&gt;oäfven&lt;/i&gt; t. ex. 1650, 1664, &lt;i&gt;oäfvent&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-fw-&lt;/i&gt;) t. ex. 1684; ibland också &lt;i&gt;ohäfven&lt;/i&gt;, vilket av somliga betraktades som den riktiga formen; från ty. &lt;i&gt;uneben&lt;/i&gt;, egentl.: ojämn, jfr &lt;i&gt;nicht uneben&lt;/i&gt; i samma betyd. som &lt;i&gt;icke oäven&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;uneven&lt;/i&gt;, opassande, olämplig m. m., ags. &lt;i&gt;unefan&lt;/i&gt;, olik; till &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;eben&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;även&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;jämn&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0646" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;oäven&lt;/b&gt;, 1588, nästan regelbundet med negation, t. ex. 1633 : 'ingen oäffven karl'; som adv. i ä. nsv. även &lt;i&gt;oäfven&lt;/i&gt; t. ex. 1650, 1664, &lt;i&gt;oäfvent&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-fw-&lt;/i&gt;) t. ex. 1684; ibland också &lt;i&gt;ohäfven&lt;/i&gt;, vilket av somliga betraktades som den riktiga formen; från ty. &lt;i&gt;uneben&lt;/i&gt;, egentl.: ojämn, jfr &lt;i&gt;nicht uneben&lt;/i&gt; i samma betyd. som &lt;i&gt;icke oäven&lt;/i&gt; = mlty. &lt;i&gt;uneven&lt;/i&gt;, opassande, olämplig m. m., ags. &lt;i&gt;unefan&lt;/i&gt;, olik; till &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt; o. ty. &lt;i&gt;eben&lt;/i&gt; = &lt;sp&gt;även&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;jämn&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bråte&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;bråtte (-a)&lt;/i&gt;, t. ex. Girs, fsv. &lt;i&gt;brote&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;broti&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bryta&lt;/sp&gt; (liksom &lt;sp&gt;båge&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;boghi&lt;/i&gt;, till got. &lt;i&gt;biugan&lt;/i&gt; osv.); jfr &lt;sp&gt;brott&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bråte&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;bråtte (-a)&lt;/i&gt;, t. ex. Girs, fsv. &lt;i&gt;brote&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;broti&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bryta&lt;/sp&gt; (liksom &lt;sp&gt;båge&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;boghi&lt;/i&gt;, till got. &lt;i&gt;biugan&lt;/i&gt; osv.); jfr &lt;sp&gt;brott&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="brott" />
        <feat att="see" val="båge" />
        <feat att="see" val="bryta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråspel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråspel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråspel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bråspel&lt;/b&gt;, för uppvindande av ankare, 1640, ä. nsv. även &lt;i&gt;brådspel&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;brâtspil&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;braadspil&lt;/i&gt;, efter holl. &lt;i&gt;spil&lt;/i&gt;, vindspel, ombildat av &lt;i&gt;braadspit&lt;/i&gt;, egentl.: stekspett; se &lt;sp&gt;bråd; villebråd&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;spett&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bråspel&lt;/b&gt;, för uppvindande av ankare, 1640, ä. nsv. även &lt;i&gt;brådspel&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;brâtspil&lt;/i&gt;, holl. &lt;i&gt;braadspil&lt;/i&gt;, efter holl. &lt;i&gt;spil&lt;/i&gt;, vindspel, ombildat av &lt;i&gt;braadspit&lt;/i&gt;, egentl.: stekspett; se &lt;sp&gt;bråd; villebråd&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;spett&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="spett" />
        <feat att="see" val="bråd; villebråd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräcka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;bräcka&lt;/b&gt;, bryta sönder, fsv. ipf. &lt;i&gt;brækte&lt;/i&gt;, = da. &lt;i&gt;brække&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;breken&lt;/i&gt;, bryta = got. &lt;i&gt;brikan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;brekan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;break&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;brehhan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;brechen&lt;/i&gt;), besl. med &lt;sp&gt;brak&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bråk&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;avbräck&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;bräcka&lt;/sp&gt;, f., från mlty. &lt;i&gt;breke&lt;/i&gt;, formellt identiskt med &lt;sp&gt;bräsch&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;bräcka&lt;/b&gt;, bryta sönder, fsv. ipf. &lt;i&gt;brækte&lt;/i&gt;, = da. &lt;i&gt;brække&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;breken&lt;/i&gt;, bryta = got. &lt;i&gt;brikan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;brekan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;break&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;brehhan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;brechen&lt;/i&gt;), besl. med &lt;sp&gt;brak&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bråk&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;avbräck&lt;/sp&gt;. — Härtill &lt;sp&gt;bräcka&lt;/sp&gt;, f., från mlty. &lt;i&gt;breke&lt;/i&gt;, formellt identiskt med &lt;sp&gt;bräsch&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bräsch" />
        <feat att="see" val="bräcka" />
        <feat att="see" val="avbräck" />
        <feat att="see" val="brak" />
        <feat att="see" val="bråk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bråviken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bråviken..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bråviken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bråviken&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;Brāvik&lt;/i&gt;, till ett fsv. adj. &lt;i&gt;*brār&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*branha-&lt;/i&gt;, brant, hög, i avljudsförh. till &lt;i&gt;*breng-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;bringr&lt;/i&gt;, kulle (se &lt;sp&gt;bringa&lt;/sp&gt;, sbst); avlägsnare besl. med ä. da. &lt;i&gt;brank&lt;/i&gt;, brant, o. &lt;sp&gt;brink&lt;/sp&gt;; se förf. Sjön. 1: 72 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bråviken&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;Brāvik&lt;/i&gt;, till ett fsv. adj. &lt;i&gt;*brār&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*branha-&lt;/i&gt;, brant, hög, i avljudsförh. till &lt;i&gt;*breng-&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;bringr&lt;/i&gt;, kulle (se &lt;sp&gt;bringa&lt;/sp&gt;, sbst); avlägsnare besl. med ä. da. &lt;i&gt;brank&lt;/i&gt;, brant, o. &lt;sp&gt;brink&lt;/sp&gt;; se förf. Sjön. 1: 72 f." />
        <feat att="see" val="brink" />
        <feat att="see" val="bringa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräcklig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräcklig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräcklig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräcklig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brækeliker&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;brekelik&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;breken&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bräcka&lt;/sp&gt;); jfr fsv. &lt;i&gt;brösker&lt;/i&gt; ds. till en rot med betyd. 'bryta'." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräcklig&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brækeliker&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;brekelik&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;breken&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bräcka&lt;/sp&gt;); jfr fsv. &lt;i&gt;brösker&lt;/i&gt; ds. till en rot med betyd. 'bryta'." />
        <feat att="see" val="bräcka" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">brækeliker</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">brekelik</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräcka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräcka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;bräcka&lt;/b&gt;, (svagt) steka, Schroderus Com. 1639: &lt;i&gt;the steckte och bräckte&lt;/i&gt; (sakerna), i ty. texten: &lt;i&gt;gebackenen, gepregelten&lt;/i&gt;; möjl. av fsv. &lt;i&gt;*brædhka&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;brǣdha&lt;/i&gt;, steka (se &lt;sp&gt;bråd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;villebråd&lt;/sp&gt;), el. snarare av föreg. verb i en överförd betyd. Märk att dalmålets form förutsätter ett &lt;i&gt;*brækkia&lt;/i&gt;!" />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;bräcka&lt;/b&gt;, (svagt) steka, Schroderus Com. 1639: &lt;i&gt;the steckte och bräckte&lt;/i&gt; (sakerna), i ty. texten: &lt;i&gt;gebackenen, gepregelten&lt;/i&gt;; möjl. av fsv. &lt;i&gt;*brædhka&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;brǣdha&lt;/i&gt;, steka (se &lt;sp&gt;bråd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;villebråd&lt;/sp&gt;), el. snarare av föreg. verb i en överförd betyd. Märk att dalmålets form förutsätter ett &lt;i&gt;*brækkia&lt;/i&gt;!" />
        <feat att="see" val="bråd" />
        <feat att="see" val="villebråd" />
        <feat att="see" val="bräcka 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brädd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brädd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brädd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brädd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brædder&lt;/i&gt; = da. bred, ags. &lt;i&gt;bre(o)rd&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*brezð-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*brazð-&lt;/i&gt; i sv. dial. &lt;i&gt;bradd&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;breard&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;brart&lt;/i&gt; o. till &lt;i&gt;*bruzð-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;brodd&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brädd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brædder&lt;/i&gt; = da. bred, ags. &lt;i&gt;bre(o)rd&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*brezð-&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;*brazð-&lt;/i&gt; i sv. dial. &lt;i&gt;bradd&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;breard&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;brart&lt;/i&gt; o. till &lt;i&gt;*bruzð-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;brodd&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="brodd" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">brædder</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">brædder</orth>
            <note>bred</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="ags">bre(o)rd</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="germ">*brezð-</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräda&lt;/b&gt;, se &lt;b&gt;bräde&lt;/b&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräda&lt;/b&gt;, se &lt;b&gt;bräde&lt;/b&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräka&lt;/b&gt;, fsv. brækia = no. &lt;i&gt;brækja&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;bræge&lt;/i&gt;, med isl. avledn. &lt;i&gt;brækta&lt;/i&gt;; liksom sv. dial. &lt;i&gt;bäkra&lt;/i&gt;, no. dial. &lt;i&gt;blækta&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blöken&lt;/i&gt; osv. av ljudhärmande karaktär." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräka&lt;/b&gt;, fsv. brækia = no. &lt;i&gt;brækja&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;bræge&lt;/i&gt;, med isl. avledn. &lt;i&gt;brækta&lt;/i&gt;; liksom sv. dial. &lt;i&gt;bäkra&lt;/i&gt;, no. dial. &lt;i&gt;blækta&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;blöken&lt;/i&gt; osv. av ljudhärmande karaktär." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">brækia</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">brækja</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräde" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräde..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräde..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräde&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brædhe&lt;/i&gt; n. (plur. &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;er&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;bræde&lt;/i&gt;, hög av bräder, väl efter mlty. &lt;i&gt;bret&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bred-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;bret&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;brett&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;brits&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;bred&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt; i betyd. planka. Den nsv. plur.-formen &lt;sp&gt;bräder&lt;/sp&gt; (med accent 1) beror på yngre påverkan från ty. &lt;i&gt;bretter&lt;/i&gt;; fsv. &lt;i&gt;brædher&lt;/i&gt; är kanske däremot en växelform till plur. &lt;i&gt;brædhe&lt;/i&gt;, y. &lt;i&gt;bräden&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;kläden&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kläder&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Betala&lt;/sp&gt;, få (så o. så mycket) &lt;sp&gt;på ett bräde&lt;/sp&gt;, 1638 (med &lt;i&gt;få&lt;/i&gt;), motsv. i da., från ty. &lt;i&gt;auf einem brette bezahlen&lt;/i&gt;, med syftning på det räknebräde, på vilket pängarna lades; jfr Moræus (o. 1680): 'Straxt skall tu pengar reda / På ett bräde för oss breda'. Ett dylikt räknebräde avses | kanske också med det ä. nsv. uttr. &lt;i&gt;hava ögat&lt;/i&gt; (m. m.) &lt;i&gt;på brädet&lt;/i&gt;, se upp med. — &lt;sp&gt;Slå ur brädet&lt;/sp&gt;, 1736, efter ty. &lt;i&gt;aus dem brett schlagen&lt;/i&gt; el. (äldre) &lt;i&gt;wischen&lt;/i&gt;; möjl. i motsättning till i ä. nsv. uttr. ss. &lt;i&gt;vara myckel väl i brädet&lt;/i&gt; (hos ngn), &lt;i&gt;vara på högsta brädet&lt;/i&gt; osv., efter ty. &lt;i&gt;hoch am bret sein&lt;/i&gt;, egentl.: intaga en hedersplats, till &lt;i&gt;bret&lt;/i&gt; i betyd.: bänk, bänkplats. Kanske dock ytterst ett brädspelsuttryck, ss. ty. &lt;i&gt;bei jm einen stein im brett haben&lt;/i&gt;, stå väl hos, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;spela&lt;/i&gt; (ngn) &lt;i&gt;ur brädet&lt;/i&gt;, 1769; ävensom i egentl. betyd.: &lt;i&gt;att slå en bricka ur brädet&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bli slagen ur brädet&lt;/i&gt;, t. ex. 1832. Mindre troligt är att i ty. &lt;i&gt;hoch am brett sein&lt;/i&gt; sammanhänger med uttr. sådana som ty. &lt;i&gt;ans schwarze brett&lt;/i&gt; kommen, dvs. komma på 'svarta tavlan', råka i onåd (syftande bl. a. på bruket att så brännmärka relegerade studenter o. dyl.); i betyd. 'anslagstavla' förekommer &lt;sp&gt;bräde&lt;/sp&gt; även i ä. sv. — &lt;sp&gt;Bräda&lt;/sp&gt;, från 1800-talets senare hälft (ännu hos Dalin 1850 betecknat som dialekt) = no. &lt;i&gt;bræda&lt;/i&gt;, da. (en) &lt;i&gt;bræde&lt;/i&gt;; nybildning till &lt;i&gt;bräder&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräde&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brædhe&lt;/i&gt; n. (plur. &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;er&lt;/i&gt;) = no. &lt;i&gt;bræde&lt;/i&gt;, hög av bräder, väl efter mlty. &lt;i&gt;bret&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bred-&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;bret&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;brett&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;brits&lt;/sp&gt;), ags. &lt;i&gt;bred&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt; i betyd. planka. Den nsv. plur.-formen &lt;sp&gt;bräder&lt;/sp&gt; (med accent 1) beror på yngre påverkan från ty. &lt;i&gt;bretter&lt;/i&gt;; fsv. &lt;i&gt;brædher&lt;/i&gt; är kanske däremot en växelform till plur. &lt;i&gt;brædhe&lt;/i&gt;, y. &lt;i&gt;bräden&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;kläden&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kläder&lt;/sp&gt;). — &lt;sp&gt;Betala&lt;/sp&gt;, få (så o. så mycket) &lt;sp&gt;på ett bräde&lt;/sp&gt;, 1638 (med &lt;i&gt;få&lt;/i&gt;), motsv. i da., från ty. &lt;i&gt;auf einem brette bezahlen&lt;/i&gt;, med syftning på det räknebräde, på vilket pängarna lades; jfr Moræus (o. 1680): 'Straxt skall tu pengar reda / På ett bräde för oss breda'. Ett dylikt räknebräde avses | kanske också med det ä. nsv. uttr. &lt;i&gt;hava ögat&lt;/i&gt; (m. m.) &lt;i&gt;på brädet&lt;/i&gt;, se upp med. — &lt;sp&gt;Slå ur brädet&lt;/sp&gt;, 1736, efter ty. &lt;i&gt;aus dem brett schlagen&lt;/i&gt; el. (äldre) &lt;i&gt;wischen&lt;/i&gt;; möjl. i motsättning till i ä. nsv. uttr. ss. &lt;i&gt;vara myckel väl i brädet&lt;/i&gt; (hos ngn), &lt;i&gt;vara på högsta brädet&lt;/i&gt; osv., efter ty. &lt;i&gt;hoch am bret sein&lt;/i&gt;, egentl.: intaga en hedersplats, till &lt;i&gt;bret&lt;/i&gt; i betyd.: bänk, bänkplats. Kanske dock ytterst ett brädspelsuttryck, ss. ty. &lt;i&gt;bei jm einen stein im brett haben&lt;/i&gt;, stå väl hos, jfr ä. nsv. &lt;i&gt;spela&lt;/i&gt; (ngn) &lt;i&gt;ur brädet&lt;/i&gt;, 1769; ävensom i egentl. betyd.: &lt;i&gt;att slå en bricka ur brädet&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bli slagen ur brädet&lt;/i&gt;, t. ex. 1832. Mindre troligt är att i ty. &lt;i&gt;hoch am brett sein&lt;/i&gt; sammanhänger med uttr. sådana som ty. &lt;i&gt;ans schwarze brett&lt;/i&gt; kommen, dvs. komma på 'svarta tavlan', råka i onåd (syftande bl. a. på bruket att så brännmärka relegerade studenter o. dyl.); i betyd. 'anslagstavla' förekommer &lt;sp&gt;bräde&lt;/sp&gt; även i ä. sv. — &lt;sp&gt;Bräda&lt;/sp&gt;, från 1800-talets senare hälft (ännu hos Dalin 1850 betecknat som dialekt) = no. &lt;i&gt;bræda&lt;/i&gt;, da. (en) &lt;i&gt;bræde&lt;/i&gt;; nybildning till &lt;i&gt;bräder&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Bräda" />
        <feat att="see" val="bräde" />
        <feat att="see" val="Slå ur brädet" />
        <feat att="see" val="på ett bräde" />
        <feat att="see" val="Betala" />
        <feat att="see" val="kläder" />
        <feat att="see" val="kläden" />
        <feat att="see" val="bräder" />
        <feat att="see" val="bord" />
        <feat att="see" val="brits" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräken" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräken..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräken..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräken&lt;/b&gt;, ormbunke, i sht Pteris aquilina, y. fsv. &lt;i&gt;brækne&lt;/i&gt; P. Månsson = da. &lt;i&gt;bregne&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;brake&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bracken&lt;/i&gt; väl från nord. spr.), jfr nisl. &lt;i&gt;burkni&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;burkne&lt;/i&gt;; möjl. besl. med &lt;sp&gt;braka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brakved&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;fräkne 1, 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräken&lt;/b&gt;, ormbunke, i sht Pteris aquilina, y. fsv. &lt;i&gt;brækne&lt;/i&gt; P. Månsson = da. &lt;i&gt;bregne&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;brake&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bracken&lt;/i&gt; väl från nord. spr.), jfr nisl. &lt;i&gt;burkni&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;burkne&lt;/i&gt;; möjl. besl. med &lt;sp&gt;braka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brakved&lt;/sp&gt;. Jfr &lt;sp&gt;fräkne 1, 2&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fräkne" />
        <feat att="see" val="braka" />
        <feat att="see" val="brakved" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="y. fsv.">brækne</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bregne</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">brake</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">bracken</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE4">
          <form>
            <orth xml:lang="fra" />
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulvan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulvan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulvan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulvan&lt;/b&gt;, Brummer Jagt.-lex. 1789; lån från baltiska språk: lett. &lt;i&gt;bulwáns&lt;/i&gt;, uppstoppad lockfågel (jfr ty. dial. &lt;i&gt;balbahn&lt;/i&gt;, genom folketymologi &lt;i&gt;ballhahn&lt;/i&gt;), samma ord som ä. ry. &lt;i&gt;bŭlvanŭ&lt;/i&gt;, kloss, avgudabild, fslav. &lt;i&gt;balŭvanŭ&lt;/i&gt;) kloss, stolpe, osv.; av omstridd härledning; möjl. egentl. av persiskt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulvan&lt;/b&gt;, Brummer Jagt.-lex. 1789; lån från baltiska språk: lett. &lt;i&gt;bulwáns&lt;/i&gt;, uppstoppad lockfågel (jfr ty. dial. &lt;i&gt;balbahn&lt;/i&gt;, genom folketymologi &lt;i&gt;ballhahn&lt;/i&gt;), samma ord som ä. ry. &lt;i&gt;bŭlvanŭ&lt;/i&gt;, kloss, avgudabild, fslav. &lt;i&gt;balŭvanŭ&lt;/i&gt;) kloss, stolpe, osv.; av omstridd härledning; möjl. egentl. av persiskt ursprung." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lett.">bulwáns</orth>
            <note>uppstoppad lockfågel</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Brynjolf" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Brynjolf..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Brynjolf..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Brynjolf&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Bryniulver&lt;/i&gt;, jämte &lt;sp&gt;Brynolf&lt;/sp&gt;, fsv. (lat.) &lt;i&gt;Brynolphus&lt;/i&gt;; med dialektisk övergång av &lt;i&gt;nj › ng&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;Bryngel&lt;/sp&gt;; till föreg. o. &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Brynjolf&lt;/b&gt;, mansn., fsv. &lt;i&gt;Bryniulver&lt;/i&gt;, jämte &lt;sp&gt;Brynolf&lt;/sp&gt;, fsv. (lat.) &lt;i&gt;Brynolphus&lt;/i&gt;; med dialektisk övergång av &lt;i&gt;nj › ng&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;Bryngel&lt;/sp&gt;; till föreg. o. &lt;sp&gt;ulv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="ulv" />
        <feat att="see" val="Bryngel" />
        <feat att="see" val="Brynolf" />
        <feat att="see" val="brynja 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bryta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bryta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bryta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bryta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;brjóta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bryde&lt;/i&gt;, urnord. &lt;i&gt;b(a)riutiþ&lt;/i&gt; 3 p. sg. pres. (Stentofta), ags. &lt;i&gt;bréotan&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;briezen&lt;/i&gt;, bryta ut; till en ie. rot &lt;i&gt;bhreud&lt;/i&gt;, säkerligen av ljudhärmande upprinnelse o. liksom flera andra rötter på &lt;i&gt;bhr&lt;/i&gt; med likartade betyd. (jfr &lt;sp&gt;bråk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;braka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brista&lt;/sp&gt;) urspr. betecknande ett brakande ljud. — &lt;sp&gt;Bryta staven över&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. ty., från bruket att domaren efter dödsdomens avkunnande sönderbröt domarstaven över den skyldige till tecken att han utfört sitt värv." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bryta&lt;/b&gt; = fsv. = isl. &lt;i&gt;brjóta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bryde&lt;/i&gt;, urnord. &lt;i&gt;b(a)riutiþ&lt;/i&gt; 3 p. sg. pres. (Stentofta), ags. &lt;i&gt;bréotan&lt;/i&gt; ds., mhty. &lt;i&gt;briezen&lt;/i&gt;, bryta ut; till en ie. rot &lt;i&gt;bhreud&lt;/i&gt;, säkerligen av ljudhärmande upprinnelse o. liksom flera andra rötter på &lt;i&gt;bhr&lt;/i&gt; med likartade betyd. (jfr &lt;sp&gt;bråk&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;braka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brista&lt;/sp&gt;) urspr. betecknande ett brakande ljud. — &lt;sp&gt;Bryta staven över&lt;/sp&gt;, motsv. i da. o. ty., från bruket att domaren efter dödsdomens avkunnande sönderbröt domarstaven över den skyldige till tecken att han utfört sitt värv." />
        <feat att="see" val="Bryta staven över" />
        <feat att="see" val="bråk" />
        <feat att="see" val="braka" />
        <feat att="see" val="brista" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brysk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brysk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brysk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brysk&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;brusque&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;brusco&lt;/i&gt;. Ordet har först under 1800-talets senare hälft slagit rot i språket; ännu o. 1840 betraktades det som ren franska; C. Pipers användning av ordet 1709 o. 1711 synes ha varit rent individuell o. tillfällig; se förf. Festskr. t. Sdw s. 230 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brysk&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;brusque&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;brusco&lt;/i&gt;. Ordet har först under 1800-talets senare hälft slagit rot i språket; ännu o. 1840 betraktades det som ren franska; C. Pipers användning av ordet 1709 o. 1711 synes ha varit rent individuell o. tillfällig; se förf. Festskr. t. Sdw s. 230 f." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">brusque</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">brusco</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bråd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brāþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bráðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;brad&lt;/i&gt;, ett speciellt nord. adj., egentl. 'het' o. besl. med fsv. &lt;i&gt;brāþ&lt;/i&gt;, stek (se &lt;sp&gt;villebråd&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;brǣdha&lt;/i&gt;, smälta, ags. &lt;i&gt;brǽd&lt;/i&gt;, ånga, andedräkt (eng. &lt;i&gt;breath&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;brâdam&lt;/i&gt;, även: hetta (ty. &lt;i&gt;brodem&lt;/i&gt;) osv., avljudsformer till mlty. &lt;i&gt;brôdem&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;brühen&lt;/i&gt;, skålla m. m., ags. &lt;i&gt;bréd&lt;/i&gt;, ruvning, yngel (eng. &lt;i&gt;brood&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;bruot&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;brut&lt;/i&gt;); avlägset besl. med &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brygga&lt;/sp&lt;/sp&gt;&gt;. Jfr &lt;sp&gt;brådbrasket&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brådska&lt;/sp&gt;. — Härtill adv. &lt;sp&gt;brått&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bråttom&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;brat&lt;/i&gt;, — Med avs. på betyd.-utvecklingen 'het' till 'hastig osv.' jfr sv. (vard.) &lt;sp&gt;het på gröten&lt;/sp&gt; el. fra. &lt;i&gt;tât&lt;/i&gt;, snart, av lat. &lt;i&gt;tostus&lt;/i&gt;, bränd." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bråd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brāþer&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bráðr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;brad&lt;/i&gt;, ett speciellt nord. adj., egentl. 'het' o. besl. med fsv. &lt;i&gt;brāþ&lt;/i&gt;, stek (se &lt;sp&gt;villebråd&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;brǣdha&lt;/i&gt;, smälta, ags. &lt;i&gt;brǽd&lt;/i&gt;, ånga, andedräkt (eng. &lt;i&gt;breath&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;brâdam&lt;/i&gt;, även: hetta (ty. &lt;i&gt;brodem&lt;/i&gt;) osv., avljudsformer till mlty. &lt;i&gt;brôdem&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;brühen&lt;/i&gt;, skålla m. m., ags. &lt;i&gt;bréd&lt;/i&gt;, ruvning, yngel (eng. &lt;i&gt;brood&lt;/i&gt;), fhty. &lt;i&gt;bruot&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;brut&lt;/i&gt;); avlägset besl. med &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brygga&lt;/sp&lt;/sp&gt;&gt;. Jfr &lt;sp&gt;brådbrasket&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brådska&lt;/sp&gt;. — Härtill adv. &lt;sp&gt;brått&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bråttom&lt;/sp&gt; = da. &lt;i&gt;brat&lt;/i&gt;, — Med avs. på betyd.-utvecklingen 'het' till 'hastig osv.' jfr sv. (vard.) &lt;sp&gt;het på gröten&lt;/sp&gt; el. fra. &lt;i&gt;tât&lt;/i&gt;, snart, av lat. &lt;i&gt;tostus&lt;/i&gt;, bränd." />
        <feat att="see" val="het på gröten" />
        <feat att="see" val="brått" />
        <feat att="see" val="bråttom" />
        <feat att="see" val="brådbrasket" />
        <feat att="see" val="brådska" />
        <feat att="see" val="brinna" />
        <feat att="see" val="brygga" />
        <feat att="see" val="villebråd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråk" />
          <feat att="writtenForm" val="bråck 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brå(c)k&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;brock&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brå(c)k&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;brock&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="brock" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brådska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brådska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brådska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brådska&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bārzka&lt;/i&gt; häftighet, av ett fsv. adj. &lt;i&gt;*brāzker&lt;/i&gt;, som väl ombildats (i anslutning till grundordet) av ett &lt;i&gt;*brǣzker&lt;/i&gt; (äldre &lt;i&gt;*brǣþisker&lt;/i&gt;), varav biformen fsv. &lt;i&gt;brǣzka&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;bråd&lt;/sp&gt;. Jfr föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brådska&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bārzka&lt;/i&gt; häftighet, av ett fsv. adj. &lt;i&gt;*brāzker&lt;/i&gt;, som väl ombildats (i anslutning till grundordet) av ett &lt;i&gt;*brǣzker&lt;/i&gt; (äldre &lt;i&gt;*brǣþisker&lt;/i&gt;), varav biformen fsv. &lt;i&gt;brǣzka&lt;/i&gt;; avledn. av &lt;sp&gt;bråd&lt;/sp&gt;. Jfr föreg." />
        <feat att="see" val="bråd" />
        <feat att="see" val="brådbrasket 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">bārzka</orth>
            <note>häftighet</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brådbrasket" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brådbrasket..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brådbrasket..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brådbrasket&lt;/b&gt;, av bråd o. ett fsv. &lt;i&gt;*brazk&lt;/i&gt;, biform till neutr. av fsv. &lt;i&gt;*brazker&lt;/i&gt;, bråd, grundord för &lt;sp&gt;brådska&lt;/sp&gt;; jfr förf. Etym. Bemerk. s. V n. 1, Noreen Sv. etym. s. 9. Jfr västgötska (1830-t.) &lt;i&gt;i bråm braskom&lt;/i&gt; Sv. lm. 1918, s. 58 (sista bokstaven dock osäker), &lt;i&gt;i brånn braskum&lt;/i&gt; Sv. 1m. 1906, s. 38, väl av fsv. &lt;i&gt;*i brāþom braskom&lt;/i&gt;. Biformen &lt;sp&gt;brådrasket&lt;/sp&gt; Weste 1807 beror på anslutning till &lt;sp&gt;rask&lt;/sp&gt; el. på dissimilation." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brådbrasket&lt;/b&gt;, av bråd o. ett fsv. &lt;i&gt;*brazk&lt;/i&gt;, biform till neutr. av fsv. &lt;i&gt;*brazker&lt;/i&gt;, bråd, grundord för &lt;sp&gt;brådska&lt;/sp&gt;; jfr förf. Etym. Bemerk. s. V n. 1, Noreen Sv. etym. s. 9. Jfr västgötska (1830-t.) &lt;i&gt;i bråm braskom&lt;/i&gt; Sv. lm. 1918, s. 58 (sista bokstaven dock osäker), &lt;i&gt;i brånn braskum&lt;/i&gt; Sv. 1m. 1906, s. 38, väl av fsv. &lt;i&gt;*i brāþom braskom&lt;/i&gt;. Biformen &lt;sp&gt;brådrasket&lt;/sp&gt; Weste 1807 beror på anslutning till &lt;sp&gt;rask&lt;/sp&gt; el. på dissimilation." />
        <feat att="see" val="rask" />
        <feat att="see" val="brådrasket" />
        <feat att="see" val="brådska" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråk..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråk..2">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;bråk&lt;/b&gt;, brutet tal, 1633, från lty. &lt;i&gt;brok&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;bruch&lt;/i&gt;, egentl.: brytning, brott, i betyd. 'brutet tal' från 1400-t.; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;brekan&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bräcka 1&lt;/sp&gt;); som matematisk term översättning av lat. &lt;i&gt;fractio&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;bråk&lt;/b&gt;, brutet tal, 1633, från lty. &lt;i&gt;brok&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;bruch&lt;/i&gt;, egentl.: brytning, brott, i betyd. 'brutet tal' från 1400-t.; i avljudsförh. till germ. &lt;i&gt;brekan&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bräcka 1&lt;/sp&gt;); som matematisk term översättning av lat. &lt;i&gt;fractio&lt;/i&gt; ds." />
        <feat att="see" val="bräcka 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">brok</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">bruch</orth>
            <note>egentl.: brytning, brott, i betyd. 'brutet
            tal'</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brågon" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brågon..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brågon..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brågon&lt;/b&gt;, frukten av brakved, bråkbuske, Oedman Bohusl. 1746; egentl. ett västsvenskt ord; stundom även &lt;i&gt;brägon&lt;/i&gt;; av stammen i brakved med dialektiskt &lt;i&gt;-g-&lt;/i&gt; o. den i fruktnamn vanliga ändelsen &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brågon&lt;/b&gt;, frukten av brakved, bråkbuske, Oedman Bohusl. 1746; egentl. ett västsvenskt ord; stundom även &lt;i&gt;brägon&lt;/i&gt;; av stammen i brakved med dialektiskt &lt;i&gt;-g-&lt;/i&gt; o. den i fruktnamn vanliga ändelsen &lt;i&gt;-on&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråka..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;bråka&lt;/b&gt;, väsnas o. d., Envallsson 1788: &lt;i&gt;träta och bråka&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;bráka&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;braaka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;brage&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;brāken&lt;/i&gt;, braka o. d., av äldre &lt;i&gt;braken&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;braka&lt;/sp&gt;). Enl. Seip 1: 58 dock snarast inhemskt, till en avljudsform med ie. &lt;i&gt;-ē-&lt;/i&gt; (jfr lat. &lt;i&gt;frēgi&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;bråka&lt;/b&gt;, väsnas o. d., Envallsson 1788: &lt;i&gt;träta och bråka&lt;/i&gt; = nisl. &lt;i&gt;bráka&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;braaka&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;brage&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;brāken&lt;/i&gt;, braka o. d., av äldre &lt;i&gt;braken&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;braka&lt;/sp&gt;). Enl. Seip 1: 58 dock snarast inhemskt, till en avljudsform med ie. &lt;i&gt;-ē-&lt;/i&gt; (jfr lat. &lt;i&gt;frēgi&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="see" val="braka" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nisl">bráka</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">braaka</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">brage</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">brāken</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråk..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråk..3">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;bråk&lt;/b&gt;, oväsen, 1771: &lt;i&gt;buller och bråk&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;braak&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;bråka 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;bråk&lt;/b&gt;, oväsen, 1771: &lt;i&gt;buller och bråk&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;braak&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;bråka 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bråka 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">braak</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråka..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråka..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;bråka&lt;/b&gt;, om lin o. d., 1581, av fsv. &lt;i&gt;*brāka&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;brāken&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bråka 1, 2&lt;/sp&gt;), i avljudsförh. till &lt;i&gt;breken&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bräcka&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;bråka&lt;/sp&gt;, sbst., Lex. Linc. 1640, = mlty. &lt;i&gt;brāke&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;brake&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;brååk&lt;/i&gt; Schroderus 1637 m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;bråka&lt;/b&gt;, om lin o. d., 1581, av fsv. &lt;i&gt;*brāka&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;brāken&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bråka 1, 2&lt;/sp&gt;), i avljudsförh. till &lt;i&gt;breken&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bräcka&lt;/sp&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;bråka&lt;/sp&gt;, sbst., Lex. Linc. 1640, = mlty. &lt;i&gt;brāke&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;brake&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;brååk&lt;/i&gt; Schroderus 1637 m. fl." />
        <feat att="see" val="bråka" />
        <feat att="see" val="bräcka" />
        <feat att="see" val="bråka 1" />
        <feat att="see" val="2" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">*brāka</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="medellågtyska">brāken</orth>
            <note>bryta</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bråka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bråka..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bråka..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;bråka&lt;/b&gt;, i uttr. &lt;sp&gt;bråka sin hjärna&lt;/sp&gt; osv., t. ex. Swedberg 1709 = föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;bråka&lt;/b&gt;, i uttr. &lt;sp&gt;bråka sin hjärna&lt;/sp&gt; osv., t. ex. Swedberg 1709 = föreg." />
        <feat att="see" val="bråka sin hjärna" />
        <feat att="see" val="bråka 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brås..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brås..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brås&lt;/b&gt; (på), fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;braa&lt;/i&gt;, av stammen i fsv. inf. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt; (isl. &lt;i&gt;brá&lt;/i&gt;) i &lt;i&gt;breghþa&lt;/i&gt;, förvandla, förebrå = isl. &lt;i&gt;bregða&lt;/i&gt;, hastigt röra, svänga, förebrå, brås på m. m., fsax. &lt;i&gt;bregdan&lt;/i&gt;, fläta, ags. &lt;i&gt;bregdan&lt;/i&gt;, röra, svinga (eng. &lt;i&gt;bride&lt;/i&gt;, fläta, jfr &lt;sp&gt;bridong&lt;/sp&gt;), fhty. &lt;i&gt;brettan&lt;/i&gt;, väva, draga, med presensbildande ie. &lt;i&gt;-dh&lt;/i&gt;, av germ. roten &lt;i&gt;breh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;brah&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;braᵹ&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;brahw augins&lt;/i&gt;, ögonblick (se &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;), mhty. &lt;i&gt;brehen&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;b(r)já&lt;/i&gt;, glänsa, isl., sv. dial. &lt;i&gt;braga&lt;/i&gt;, flamma, om norrsken; ie. rot &lt;i&gt;bhrek&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;bhrek&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;&lt;/i&gt;), sannol. besl. med &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;. I fråga om betydelseutvecklingen 'brås på' av 'hastigt röra, svänga' jfr isl. &lt;i&gt;kippa i kyn&lt;/i&gt; (kippa, hastigt rycka), ty. &lt;i&gt;nach einem schlagen&lt;/i&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;förebrå&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bragd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;braxen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brosme&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brås&lt;/b&gt; (på), fsv. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;braa&lt;/i&gt;, av stammen i fsv. inf. &lt;i&gt;brā&lt;/i&gt; (isl. &lt;i&gt;brá&lt;/i&gt;) i &lt;i&gt;breghþa&lt;/i&gt;, förvandla, förebrå = isl. &lt;i&gt;bregða&lt;/i&gt;, hastigt röra, svänga, förebrå, brås på m. m., fsax. &lt;i&gt;bregdan&lt;/i&gt;, fläta, ags. &lt;i&gt;bregdan&lt;/i&gt;, röra, svinga (eng. &lt;i&gt;bride&lt;/i&gt;, fläta, jfr &lt;sp&gt;bridong&lt;/sp&gt;), fhty. &lt;i&gt;brettan&lt;/i&gt;, väva, draga, med presensbildande ie. &lt;i&gt;-dh&lt;/i&gt;, av germ. roten &lt;i&gt;breh&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;brah&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;braᵹ&lt;/i&gt; i got. &lt;i&gt;brahw augins&lt;/i&gt;, ögonblick (se &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;), mhty. &lt;i&gt;brehen&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;b(r)já&lt;/i&gt;, glänsa, isl., sv. dial. &lt;i&gt;braga&lt;/i&gt;, flamma, om norrsken; ie. rot &lt;i&gt;bhrek&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;bhrek&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;&lt;/i&gt;), sannol. besl. med &lt;sp&gt;bjärt&lt;/sp&gt;. I fråga om betydelseutvecklingen 'brås på' av 'hastigt röra, svänga' jfr isl. &lt;i&gt;kippa i kyn&lt;/i&gt; (kippa, hastigt rycka), ty. &lt;i&gt;nach einem schlagen&lt;/i&gt;. Se f. ö. &lt;sp&gt;förebrå&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;bragd&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;braxen&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;brosme&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bragd" />
        <feat att="see" val="braxen" />
        <feat att="see" val="brosme" />
        <feat att="see" val="förebrå" />
        <feat att="see" val="bjärt" />
        <feat att="see" val="baldersbrå" />
        <feat att="see" val="bridong" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brånad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brånad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brånad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brånad&lt;/b&gt;, Serenius 1741, utvidgad (analogisk) form av ä. &lt;i&gt;bråna&lt;/i&gt; Spegel 1712, &lt;i&gt;bråne&lt;/i&gt; Lex. Linc. 1640, fsv. &lt;i&gt;bruni&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;broni&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bruni&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*brunan-&lt;/i&gt;, ett nomen actionis av svagaste avljudsstadiet germ. &lt;i&gt;brun&lt;/i&gt; till roten i &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;spånad&lt;/sp&gt;: fsv. &lt;i&gt;spuni&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;spinna&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;ledsnad&lt;/sp&gt;: ä. nsv. &lt;i&gt;ledsna&lt;/i&gt; sbst., &lt;sp&gt;rodnad&lt;/sp&gt;: ä. n sv. &lt;i&gt;rodna&lt;/i&gt; sbst." />
        <feat att="faksimilID" val="0154" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brånad&lt;/b&gt;, Serenius 1741, utvidgad (analogisk) form av ä. &lt;i&gt;bråna&lt;/i&gt; Spegel 1712, &lt;i&gt;bråne&lt;/i&gt; Lex. Linc. 1640, fsv. &lt;i&gt;bruni&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;broni&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bruni&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*brunan-&lt;/i&gt;, ett nomen actionis av svagaste avljudsstadiet germ. &lt;i&gt;brun&lt;/i&gt; till roten i &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;spånad&lt;/sp&gt;: fsv. &lt;i&gt;spuni&lt;/i&gt;: &lt;sp&gt;spinna&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;ledsnad&lt;/sp&gt;: ä. nsv. &lt;i&gt;ledsna&lt;/i&gt; sbst., &lt;sp&gt;rodnad&lt;/sp&gt;: ä. n sv. &lt;i&gt;rodna&lt;/i&gt; sbst." />
        <feat att="see" val="rodnad" />
        <feat att="see" val="ledsnad" />
        <feat att="see" val="spinna" />
        <feat att="see" val="spånad" />
        <feat att="see" val="brinna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buffert" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buffert..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buffert..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buffert&lt;/b&gt;, 1871: &lt;i&gt;buffert&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;buffers&lt;/i&gt; (engelsk flertalsform), från eng. el. det från eng. lånade ty. &lt;i&gt;buffer&lt;/i&gt;, till eng. &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt;, puffa (se &lt;sp&gt;buffa&lt;/sp&gt;); med avs. på det tilllagda &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;puffert&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;hävert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klyvert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kypert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stickert&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buffert&lt;/b&gt;, 1871: &lt;i&gt;buffert&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;buffers&lt;/i&gt; (engelsk flertalsform), från eng. el. det från eng. lånade ty. &lt;i&gt;buffer&lt;/i&gt;, till eng. &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt;, puffa (se &lt;sp&gt;buffa&lt;/sp&gt;); med avs. på det tilllagda &lt;i&gt;t&lt;/i&gt; jfr &lt;sp&gt;puffert&lt;/sp&gt;, ävensom &lt;sp&gt;hävert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;klyvert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kypert&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stickert&lt;/sp&gt; m. fl." />
        <feat att="see" val="hävert" />
        <feat att="see" val="klyvert" />
        <feat att="see" val="kypert" />
        <feat att="see" val="stickert" />
        <feat att="see" val="puffert" />
        <feat att="see" val="buffa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buffel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buffel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buffel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buffel&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;boffel&lt;/i&gt; 1614, &lt;i&gt;båffel&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;böffel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bøffel&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;buffel&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;büffel&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;buffle&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;bufalo&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;buffalo&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;būbalus&lt;/i&gt;, även: gasell, av grek. &lt;i&gt;boúbalus&lt;/i&gt;, buffel, äldre: en gasellart, möjl. = lat. &lt;i&gt;būbulus&lt;/i&gt;, hörande till oxen (till grek. &lt;i&gt;boũs&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;bōs&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;ko&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buffel&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;boffel&lt;/i&gt; 1614, &lt;i&gt;båffel&lt;/i&gt;, jfr fsv. &lt;i&gt;böffel&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bøffel&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;buffel&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;büffel&lt;/i&gt;, jfr eng. &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;buffle&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;bufalo&lt;/i&gt; (varav eng. &lt;i&gt;buffalo&lt;/i&gt;), av lat. &lt;i&gt;būbalus&lt;/i&gt;, även: gasell, av grek. &lt;i&gt;boúbalus&lt;/i&gt;, buffel, äldre: en gasellart, möjl. = lat. &lt;i&gt;būbulus&lt;/i&gt;, hörande till oxen (till grek. &lt;i&gt;boũs&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;bōs&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;ko&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="ko" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bugha&lt;/i&gt; (väl långt &lt;i&gt;u&lt;/i&gt;), ipf &lt;i&gt;bugde&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bögh&lt;/i&gt; Kon. Alex., böja, buga, motsv. o. möjl. lånat från el. åtm. påverkat av mlty. &lt;i&gt;bûgen&lt;/i&gt; st. o. sv. vb = ags. &lt;i&gt;búgan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bow&lt;/i&gt;), avljudsform till st. vb got. &lt;i&gt;biugan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;biogan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;biegen&lt;/i&gt;), böja, böja sig; isl &lt;i&gt;*bjúga&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*búga&lt;/i&gt; (ipf. plur. &lt;i&gt;bugu&lt;/i&gt; o. part. pf. &lt;i&gt;boginn&lt;/i&gt;), av ie. roten &lt;i&gt;bhugh&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;bocka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bukt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;båge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bågna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt;. Därjämte &lt;i&gt;bhug&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;fugio&lt;/i&gt;, flyr, egentl.: böjer undan, jfr att ags. &lt;i&gt;búgan&lt;/i&gt; även betyder 'fly' (se &lt;sp&gt;buk&lt;/sp&gt;); vidare &lt;i&gt;bhuk&lt;/i&gt; , jfr fhty. &lt;i&gt;buhil&lt;/i&gt;, kula, o. se under &lt;sp&gt;bula&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buga&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bugha&lt;/i&gt; (väl långt &lt;i&gt;u&lt;/i&gt;), ipf &lt;i&gt;bugde&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bögh&lt;/i&gt; Kon. Alex., böja, buga, motsv. o. möjl. lånat från el. åtm. påverkat av mlty. &lt;i&gt;bûgen&lt;/i&gt; st. o. sv. vb = ags. &lt;i&gt;búgan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bow&lt;/i&gt;), avljudsform till st. vb got. &lt;i&gt;biugan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;biogan&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;biegen&lt;/i&gt;), böja, böja sig; isl &lt;i&gt;*bjúga&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*búga&lt;/i&gt; (ipf. plur. &lt;i&gt;bugu&lt;/i&gt; o. part. pf. &lt;i&gt;boginn&lt;/i&gt;), av ie. roten &lt;i&gt;bhugh&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;bocka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bukt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;båge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bågna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt;. Därjämte &lt;i&gt;bhug&lt;/i&gt; i lat. &lt;i&gt;fugio&lt;/i&gt;, flyr, egentl.: böjer undan, jfr att ags. &lt;i&gt;búgan&lt;/i&gt; även betyder 'fly' (se &lt;sp&gt;buk&lt;/sp&gt;); vidare &lt;i&gt;bhuk&lt;/i&gt; , jfr fhty. &lt;i&gt;buhil&lt;/i&gt;, kula, o. se under &lt;sp&gt;bula&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bula" />
        <feat att="see" val="buk" />
        <feat att="see" val="bocka" />
        <feat att="see" val="bukt" />
        <feat att="see" val="båge" />
        <feat att="see" val="bågna" />
        <feat att="see" val="böja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buffet" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buffet..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buffet..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buffet&lt;/b&gt;, 1703, från fra. &lt;i&gt;buffet&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;buffetto&lt;/i&gt;; dunkelt." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buffet&lt;/b&gt;, 1703, från fra. &lt;i&gt;buffet&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;buffetto&lt;/i&gt;; dunkelt." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">buffet</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">buffetto</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bukett" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bukett..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bukett..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bukett&lt;/b&gt;, åtminstone i modern betyd. vanligt först under 1700-talets senare hälft, av fra. &lt;i&gt;bouquet&lt;/i&gt; (med i äldre tid hörbart &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;) = ital. &lt;i&gt;boschetto&lt;/i&gt;, egentl.: liten buske; av germ. stammen &lt;i&gt;busk-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;buske&lt;/sp&gt;. — I äldre tid i stället de ännu i dial. kvarlevande &lt;sp&gt;krydd(e)kvast&lt;/sp&gt; (: ä. nsv. &lt;i&gt;krydde&lt;/i&gt;, bl. a.: ört, se &lt;sp&gt;krydda&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;blomsterkvast&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;örtakvast&lt;/i&gt; m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bukett&lt;/b&gt;, åtminstone i modern betyd. vanligt först under 1700-talets senare hälft, av fra. &lt;i&gt;bouquet&lt;/i&gt; (med i äldre tid hörbart &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;) = ital. &lt;i&gt;boschetto&lt;/i&gt;, egentl.: liten buske; av germ. stammen &lt;i&gt;busk-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;buske&lt;/sp&gt;. — I äldre tid i stället de ännu i dial. kvarlevande &lt;sp&gt;krydd(e)kvast&lt;/sp&gt; (: ä. nsv. &lt;i&gt;krydde&lt;/i&gt;, bl. a.: ört, se &lt;sp&gt;krydda&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;blomsterkvast&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;örtakvast&lt;/i&gt; m. m." />
        <feat att="see" val="krydda" />
        <feat att="see" val="krydd(e)kvast" />
        <feat att="see" val="buske" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">bouquet</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">boschetto</orth>
            <note>egentl.: liten buske</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buk..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;būker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;búkr&lt;/i&gt;, da. bug, mlty. &lt;i&gt;bûk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bûh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bauch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;búc&lt;/i&gt;, även: kropp, bål; väl till den ie. roten &lt;i&gt;bhug&lt;/i&gt;, böja (jfr no. &lt;i&gt;buk&lt;/i&gt;, även: ut-böjning), varom se &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt;. Got. har i stället &lt;i&gt;wamba&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;våm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vom&lt;/sp&gt;. — Nsv. &lt;sp&gt;buk&lt;/sp&gt; som nedsättande personbeteckning, enkelt (t. ex. i Ögtl.) el. i sammans. (se &lt;sp&gt;girigbuk&lt;/sp&gt;), har gamla anor; jfr fsv. &lt;i&gt;banzbuker&lt;/i&gt;, förbannad kropp, ä. nsv. &lt;i&gt;late bukar&lt;/i&gt;, om munkar, P. Svart, &lt;i&gt;afundsbuk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;edebuk&lt;/i&gt;, svärjare, &lt;i&gt;spelbuk&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;būker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;búkr&lt;/i&gt;, da. bug, mlty. &lt;i&gt;bûk&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bûh&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bauch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;búc&lt;/i&gt;, även: kropp, bål; väl till den ie. roten &lt;i&gt;bhug&lt;/i&gt;, böja (jfr no. &lt;i&gt;buk&lt;/i&gt;, även: ut-böjning), varom se &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt;. Got. har i stället &lt;i&gt;wamba&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;våm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vom&lt;/sp&gt;. — Nsv. &lt;sp&gt;buk&lt;/sp&gt; som nedsättande personbeteckning, enkelt (t. ex. i Ögtl.) el. i sammans. (se &lt;sp&gt;girigbuk&lt;/sp&gt;), har gamla anor; jfr fsv. &lt;i&gt;banzbuker&lt;/i&gt;, förbannad kropp, ä. nsv. &lt;i&gt;late bukar&lt;/i&gt;, om munkar, P. Svart, &lt;i&gt;afundsbuk&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;edebuk&lt;/i&gt;, svärjare, &lt;i&gt;spelbuk&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bälg" />
        <feat att="see" val="girigbuk" />
        <feat att="see" val="buk" />
        <feat att="see" val="våm" />
        <feat att="see" val="vom" />
        <feat att="see" val="böja" />
        <feat att="see" val="buga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bula" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bula..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bula..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bula&lt;/b&gt;, svullnad o. d., B. Olai 1578: &lt;i&gt;bulor&lt;/i&gt; (i betyd. 'bubblor el. dyl'.) = da. &lt;i&gt;bule&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bûle&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;bûla&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;bûlla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;biulla&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;beule&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;býle&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bile&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;boil&lt;/i&gt; från holl. &lt;i&gt;buil&lt;/i&gt;); väl i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;beyla&lt;/i&gt;, buckla; jfr got. &lt;i&gt;ufbauljan&lt;/i&gt;, komma att svälla; snarast &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;-utvidgning av den ie. roten &lt;i&gt;bhu&lt;/i&gt;, svälla (se &lt;sp&gt;böna&lt;/sp&gt;). Besläktade inhemska ord äro möjl. ä. nsv. &lt;i&gt;bugla&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;buggla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bugle&lt;/i&gt;; formellt dock oklara; kanske av en grundform med &lt;i&gt;gg-&lt;/i&gt;-inskott (jfr &lt;sp&gt;uggla&lt;/sp&gt;: ty. &lt;i&gt;eule&lt;/i&gt;); el. med gammalt &lt;i&gt;ᵹ&lt;/i&gt;, i vilket fall &lt;sp&gt;bula&lt;/sp&gt; kunde tänkas innehålla ett &lt;i&gt;h&lt;/i&gt;, till en ie. rot &lt;i&gt;bhuk&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt;). — Ett annat ord är fsv. &lt;i&gt;bula&lt;/i&gt;, sköldbuckla, motsv. isl. &lt;i&gt;bóla&lt;/i&gt;; väl från rom. spr., jfr ffra. &lt;i&gt;boule&lt;/i&gt;, kula; se Fischer Lehnw. s. 47. Identiskt med detta är väl också likbetyd. da. &lt;i&gt;bule&lt;/i&gt;, som dock, med Falk-Torp, också kan vara en biform till &lt;i&gt;bugle&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;buckla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bula&lt;/b&gt;, svullnad o. d., B. Olai 1578: &lt;i&gt;bulor&lt;/i&gt; (i betyd. 'bubblor el. dyl'.) = da. &lt;i&gt;bule&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;bûle&lt;/i&gt;, av fsax. &lt;i&gt;bûla&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;bûlla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;biulla&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;beule&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;býle&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bile&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;boil&lt;/i&gt; från holl. &lt;i&gt;buil&lt;/i&gt;); väl i avljudsförh. till isl. &lt;i&gt;beyla&lt;/i&gt;, buckla; jfr got. &lt;i&gt;ufbauljan&lt;/i&gt;, komma att svälla; snarast &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;-utvidgning av den ie. roten &lt;i&gt;bhu&lt;/i&gt;, svälla (se &lt;sp&gt;böna&lt;/sp&gt;). Besläktade inhemska ord äro möjl. ä. nsv. &lt;i&gt;bugla&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;buggla&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bugle&lt;/i&gt;; formellt dock oklara; kanske av en grundform med &lt;i&gt;gg-&lt;/i&gt;-inskott (jfr &lt;sp&gt;uggla&lt;/sp&gt;: ty. &lt;i&gt;eule&lt;/i&gt;); el. med gammalt &lt;i&gt;ᵹ&lt;/i&gt;, i vilket fall &lt;sp&gt;bula&lt;/sp&gt; kunde tänkas innehålla ett &lt;i&gt;h&lt;/i&gt;, till en ie. rot &lt;i&gt;bhuk&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;&lt;/i&gt; (jfr under &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt;). — Ett annat ord är fsv. &lt;i&gt;bula&lt;/i&gt;, sköldbuckla, motsv. isl. &lt;i&gt;bóla&lt;/i&gt;; väl från rom. spr., jfr ffra. &lt;i&gt;boule&lt;/i&gt;, kula; se Fischer Lehnw. s. 47. Identiskt med detta är väl också likbetyd. da. &lt;i&gt;bule&lt;/i&gt;, som dock, med Falk-Torp, också kan vara en biform till &lt;i&gt;bugle&lt;/i&gt; = sv. &lt;sp&gt;buckla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="buckla" />
        <feat att="see" val="buga" />
        <feat att="see" val="bula" />
        <feat att="see" val="uggla" />
        <feat att="see" val="böna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bukt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bukt..pp.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bukt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bukt&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;bucht&lt;/i&gt; 1448 = da. &lt;i&gt;bugt&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;bucht&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;byht&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*buhti-&lt;/i&gt;; identiskt med nord. &lt;i&gt;bōt&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;knésbót&lt;/i&gt;, knäveck, o. enl. E. H. Lind NoB 2: 173 f. i vissa sv. sjönamn på &lt;sp&gt;Bōt-&lt;/sp&gt; osv. (jfr &lt;sp&gt;sot&lt;/sp&gt;, sjukdom, av &lt;i&gt;suht-&lt;/i&gt;); bildning på &lt;i&gt;-tí&lt;/i&gt; till roten i &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Få bukt med&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;på&lt;/sp&gt;, L. Petri 1555: &lt;i&gt;få bogt på oss&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;faa bugt med&lt;/i&gt;; i sv. även: &lt;sp&gt;taga bukt på&lt;/sp&gt;. Knappast med Falk-Torp s. 114 ombildning av lty. &lt;i&gt;ênen tor bucht drîven&lt;/i&gt;, egent. om hästar o. boskap som drivas till sina stallar o. lås; jfr lty. &lt;i&gt;bucht&lt;/i&gt;, avbalkning, bås. Enl. en förmodan av Jespersen NTfF 4 R 5: 137 skulle uttr. möjl. ha uppkommit ur det ännu brukliga danska talesättet: 'ban vil have bugten og begge enderne', varvid bilden hämtats från repdragning, där den ene har var och en av de båda ändarna i sin hand o. den andre mitten av tåget, 'bugten'; &lt;i&gt;med&lt;/i&gt; vore i så fall egentl. ej prepos. utan adv.: 'dessutom'. Säkerl. föreligger här emellertid helt enkelt en motsvarighet till isl. &lt;i&gt;fá svig, vinna svig á&lt;/i&gt;, få bukt med, till &lt;i&gt;svig&lt;/i&gt;, böjning; se Hes-selman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 55 f. o. under &lt;sp&gt;svikta&lt;/sp&gt; slutet. Härför talar också, att konstr. med &lt;i&gt;på&lt;/i&gt; (motsv. isl. &lt;i&gt;á&lt;/i&gt;) synes vara den äldre, åtminstone i svenskan." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bukt&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;bucht&lt;/i&gt; 1448 = da. &lt;i&gt;bugt&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;bucht&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;byht&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*buhti-&lt;/i&gt;; identiskt med nord. &lt;i&gt;bōt&lt;/i&gt; i isl. &lt;i&gt;knésbót&lt;/i&gt;, knäveck, o. enl. E. H. Lind NoB 2: 173 f. i vissa sv. sjönamn på &lt;sp&gt;Bōt-&lt;/sp&gt; osv. (jfr &lt;sp&gt;sot&lt;/sp&gt;, sjukdom, av &lt;i&gt;suht-&lt;/i&gt;); bildning på &lt;i&gt;-tí&lt;/i&gt; till roten i &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Få bukt med&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;på&lt;/sp&gt;, L. Petri 1555: &lt;i&gt;få bogt på oss&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;faa bugt med&lt;/i&gt;; i sv. även: &lt;sp&gt;taga bukt på&lt;/sp&gt;. Knappast med Falk-Torp s. 114 ombildning av lty. &lt;i&gt;ênen tor bucht drîven&lt;/i&gt;, egent. om hästar o. boskap som drivas till sina stallar o. lås; jfr lty. &lt;i&gt;bucht&lt;/i&gt;, avbalkning, bås. Enl. en förmodan av Jespersen NTfF 4 R 5: 137 skulle uttr. möjl. ha uppkommit ur det ännu brukliga danska talesättet: 'ban vil have bugten og begge enderne', varvid bilden hämtats från repdragning, där den ene har var och en av de båda ändarna i sin hand o. den andre mitten av tåget, 'bugten'; &lt;i&gt;med&lt;/i&gt; vore i så fall egentl. ej prepos. utan adv.: 'dessutom'. Säkerl. föreligger här emellertid helt enkelt en motsvarighet till isl. &lt;i&gt;fá svig, vinna svig á&lt;/i&gt;, få bukt med, till &lt;i&gt;svig&lt;/i&gt;, böjning; se Hes-selman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 55 f. o. under &lt;sp&gt;svikta&lt;/sp&gt; slutet. Härför talar också, att konstr. med &lt;i&gt;på&lt;/i&gt; (motsv. isl. &lt;i&gt;á&lt;/i&gt;) synes vara den äldre, åtminstone i svenskan." />
        <feat att="see" val="svikta" />
        <feat att="see" val="taga bukt på" />
        <feat att="see" val="på" />
        <feat att="see" val="Få bukt med" />
        <feat att="see" val="buga" />
        <feat att="see" val="sot" />
        <feat att="see" val="Bōt-" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulevard" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulevard..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulevard..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulevard&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;boulevard&lt;/i&gt;, egentl. germ. ord, motsv. lty., mhty. &lt;i&gt;bolwerk&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bålverk&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulevard&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;boulevard&lt;/i&gt;, egentl. germ. ord, motsv. lty., mhty. &lt;i&gt;bolwerk&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;bålverk&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="bålverk" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">boulevard</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buldan" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buldan..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buldan..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buldan&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;bulldaan&lt;/i&gt; Lex. Linc. 1640, av oklar härledning; väl på ett el. annat sätt sammanhängande med ä. nsv. &lt;i&gt;buldagel&lt;/i&gt; G. I:s reg. m. fl., &lt;i&gt;bundagell&lt;/i&gt; 1541, &lt;i&gt;boldagel&lt;/i&gt; 1651 i samma betyd.; jfr ä. da. &lt;i&gt;boldavid&lt;/i&gt;, oblekt lärft." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buldan&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;bulldaan&lt;/i&gt; Lex. Linc. 1640, av oklar härledning; väl på ett el. annat sätt sammanhängande med ä. nsv. &lt;i&gt;buldagel&lt;/i&gt; G. I:s reg. m. fl., &lt;i&gt;bundagell&lt;/i&gt; 1541, &lt;i&gt;boldagel&lt;/i&gt; 1651 i samma betyd.; jfr ä. da. &lt;i&gt;boldavid&lt;/i&gt;, oblekt lärft." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="äldre nysvenska">bulldaan</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulgar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulgar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulgar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulgar&lt;/b&gt;, av omtvistat ursprung; snarast (med Schischmanow, jfr IF 31: 85) av &lt;i&gt;Bolga&lt;/i&gt;, bulgarisk form av namnet på floden Volga, med betyd.: man från Volga; jfr &lt;i&gt;Bolgary&lt;/i&gt;, by nära Volga, fordom huvudstad i det storbulgariska riket i östra Ryssland." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulgar&lt;/b&gt;, av omtvistat ursprung; snarast (med Schischmanow, jfr IF 31: 85) av &lt;i&gt;Bolga&lt;/i&gt;, bulgarisk form av namnet på floden Volga, med betyd.: man från Volga; jfr &lt;i&gt;Bolgary&lt;/i&gt;, by nära Volga, fordom huvudstad i det storbulgariska riket i östra Ryssland." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräm..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräm..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräm&lt;/b&gt; = Var. rer. 1538; Bib. 1541: &lt;i&gt;bremm&lt;/i&gt;; med da. &lt;i&gt;bremme&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;brem(e)&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;brem&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;brimme&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;brim&lt;/i&gt;); &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-avledn. av en rot med betyd. 'skjuta ut el. upp, kant' (se &lt;sp&gt;bard 1&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;barm&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräm&lt;/b&gt; = Var. rer. 1538; Bib. 1541: &lt;i&gt;bremm&lt;/i&gt;; med da. &lt;i&gt;bremme&lt;/i&gt; från mlty. &lt;i&gt;brem(e)&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;brem&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;brimme&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;brim&lt;/i&gt;); &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;-avledn. av en rot med betyd. 'skjuta ut el. upp, kant' (se &lt;sp&gt;bard 1&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;barm&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="see" val="barm" />
        <feat att="see" val="bard" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräsch" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräsch..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräsch..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräsch&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;brèche&lt;/i&gt; (motsv. den geol. termen &lt;sp&gt;breccia&lt;/sp&gt; av ital. &lt;i&gt;breccia&lt;/i&gt;), av fhty. &lt;i&gt;brehha&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;brehhan&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bräcka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräsch&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;brèche&lt;/i&gt; (motsv. den geol. termen &lt;sp&gt;breccia&lt;/sp&gt; av ital. &lt;i&gt;breccia&lt;/i&gt;), av fhty. &lt;i&gt;brehha&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;brehhan&lt;/i&gt;, bryta (se &lt;sp&gt;bräcka&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="bräcka" />
        <feat att="see" val="breccia" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">brèche</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bränna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bränna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bränna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bränna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brænna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brenna&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;brenda&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;brænde&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;brannjan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bernen&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;brennen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bærnan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;burn&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*brannjan&lt;/i&gt;, kausativum till &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;. Från samma bildning på ie. &lt;i&gt;-ei̯ō&lt;/i&gt; utgår även (den urspr. iterativa el. intensiva) betyd. 'brinna'; i t. ex. lokalt svenskt riksspråk, da. &lt;i&gt;brænde&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;brennen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;burn&lt;/i&gt; i vissa fall väl dock beroende på yngre sammanblandning med &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;lämpa&lt;/sp&gt;. — Sammans.: &lt;sp&gt;brännvin&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;brænnevin&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;bernewîn&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;branntwein&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;brannt wîn&lt;/i&gt;, brännt vin)." />
        <feat att="faksimilID" val="0155" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bränna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;brænna&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brenna&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;brenda&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;brænde&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;brannjan&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bernen&lt;/i&gt;, fhty., ty. &lt;i&gt;brennen&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bærnan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;burn&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*brannjan&lt;/i&gt;, kausativum till &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;. Från samma bildning på ie. &lt;i&gt;-ei̯ō&lt;/i&gt; utgår även (den urspr. iterativa el. intensiva) betyd. 'brinna'; i t. ex. lokalt svenskt riksspråk, da. &lt;i&gt;brænde&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;brennen&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;burn&lt;/i&gt; i vissa fall väl dock beroende på yngre sammanblandning med &lt;sp&gt;brinna&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;lämpa&lt;/sp&gt;. — Sammans.: &lt;sp&gt;brännvin&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;brænnevin&lt;/i&gt;, efter mlty. &lt;i&gt;bernewîn&lt;/i&gt;, jfr ty. &lt;i&gt;branntwein&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;brannt wîn&lt;/i&gt;, brännt vin)." />
        <feat att="see" val="brännvin" />
        <feat att="see" val="lämpa" />
        <feat att="see" val="brinna" />
        <feat att="see" val="brinna" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräss" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräss..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräss..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräss&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;kalvbräss&lt;/sp&gt;, 1730: &lt;i&gt;bris&lt;/i&gt;, 1736: &lt;i&gt;bresse&lt;/i&gt;, C. Warg 1755: &lt;i&gt;briss&lt;/i&gt; motsv. sv. dial. &lt;i&gt;bres&lt;/i&gt;, även: &lt;i&gt;vräss&lt;/i&gt; m. m., no. &lt;i&gt;bris&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;brissel&lt;/i&gt;; sannol. lån från ty., jfr ty. (dial.) &lt;i&gt;bries(el)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;brieschen&lt;/i&gt;; snarast av roten &lt;i&gt;breus&lt;/i&gt;, svälla, i mhty. &lt;i&gt;briustern&lt;/i&gt;, svälla upp; jfr &lt;sp&gt;bröst&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräss&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;kalvbräss&lt;/sp&gt;, 1730: &lt;i&gt;bris&lt;/i&gt;, 1736: &lt;i&gt;bresse&lt;/i&gt;, C. Warg 1755: &lt;i&gt;briss&lt;/i&gt; motsv. sv. dial. &lt;i&gt;bres&lt;/i&gt;, även: &lt;i&gt;vräss&lt;/i&gt; m. m., no. &lt;i&gt;bris&lt;/i&gt;, jfr da. &lt;i&gt;brissel&lt;/i&gt;; sannol. lån från ty., jfr ty. (dial.) &lt;i&gt;bries(el)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;brieschen&lt;/i&gt;; snarast av roten &lt;i&gt;breus&lt;/i&gt;, svälla, i mhty. &lt;i&gt;briustern&lt;/i&gt;, svälla upp; jfr &lt;sp&gt;bröst&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bröst" />
        <feat att="see" val="kalvbräss" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bräsma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bräsma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bräsma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bräsma&lt;/b&gt;, ängskrasse, 1800; säkerligen till sv. dial. &lt;i&gt;brasma&lt;/i&gt;, braxen (se &lt;sp&gt;braxen&lt;/sp&gt;); blommar vid braxens lektid." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bräsma&lt;/b&gt;, ängskrasse, 1800; säkerligen till sv. dial. &lt;i&gt;brasma&lt;/i&gt;, braxen (se &lt;sp&gt;braxen&lt;/sp&gt;); blommar vid braxens lektid." />
        <feat att="see" val="braxen" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bröd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bröd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bröd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bröd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bröþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brauð&lt;/i&gt; (ej i Eddad.), da. &lt;i&gt;brød&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;brôd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;brôt&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;brot&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bréad&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bread&lt;/i&gt;), partic.-bildning till ie. roten &lt;i&gt;bhru&lt;/i&gt;, sjuda, jäsa, jfr trak. &lt;i&gt;brỹtos&lt;/i&gt;, öl (se &lt;sp&gt;brygga 1&lt;/sp&gt;). Ett annat urgammalt o. i vissa idiom allmännare germ. ord för 'bröd' är &lt;sp&gt;lev&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Giva stenar för bröd&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;sten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bröd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bröþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brauð&lt;/i&gt; (ej i Eddad.), da. &lt;i&gt;brød&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;brôd&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;brôt&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;brot&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bréad&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bread&lt;/i&gt;), partic.-bildning till ie. roten &lt;i&gt;bhru&lt;/i&gt;, sjuda, jäsa, jfr trak. &lt;i&gt;brỹtos&lt;/i&gt;, öl (se &lt;sp&gt;brygga 1&lt;/sp&gt;). Ett annat urgammalt o. i vissa idiom allmännare germ. ord för 'bröd' är &lt;sp&gt;lev&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Giva stenar för bröd&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;sten&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="sten" />
        <feat att="see" val="Giva stenar för bröd" />
        <feat att="see" val="lev" />
        <feat att="see" val="brygga" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">bröþ</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">brauð</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="fsax">brôd</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="fhty">brôt</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE4">
          <form>
            <orth xml:lang="deu">brot</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE5">
          <form>
            <orth xml:lang="ags">bréad</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE6">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">bread</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="brätte" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--brätte..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--brätte..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;brätte&lt;/b&gt;, Phrygius 1618 (om hatt) = da. i dial. &lt;i&gt;brætte&lt;/i&gt;; jfr da. &lt;i&gt;bræt&lt;/i&gt;, veck, ävensom sv. dial. &lt;i&gt;brätta&lt;/i&gt;, vika upp, isl. &lt;i&gt;bretta&lt;/i&gt;; till sv. dial. &lt;i&gt;bratt&lt;/i&gt; brant (se &lt;sp&gt;brant&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;brätte&lt;/b&gt;, Phrygius 1618 (om hatt) = da. i dial. &lt;i&gt;brætte&lt;/i&gt;; jfr da. &lt;i&gt;bræt&lt;/i&gt;, veck, ävensom sv. dial. &lt;i&gt;brätta&lt;/i&gt;, vika upp, isl. &lt;i&gt;bretta&lt;/i&gt;; till sv. dial. &lt;i&gt;bratt&lt;/i&gt; brant (se &lt;sp&gt;brant&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="brant" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bræt</orth>
            <note>veck</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">bretta</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bröst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bröst..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bröst..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bröst&lt;/b&gt;, ä. nsv. ofta även &lt;i&gt;bryst&lt;/i&gt;, ännu hos Lind 1749, fsv. &lt;i&gt;bröst&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bryst&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brjóst&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bryst&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;briost&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bréost&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;breast&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*breusta-&lt;/i&gt; n.; i avljudsförh. till got. &lt;i&gt;brusts&lt;/i&gt; f., fhty., ty. &lt;i&gt;brust&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;borst&lt;/i&gt;; de neutrala orden möjl. till en urgerm. dual &lt;i&gt;*breustō&lt;/i&gt;, som uppfattats som neutr. plur. Betr. vokalens ursprung i de sv. formerna av &lt;sp&gt;bröst&lt;/sp&gt; jfr Hesselman i o. y s. 179. Av mycket omstridd härledning: bl. a. fört till rötter som betyda 'skjuta fram' el. 'vara hård, fast' m. m. Snarast dock, möjl. urspr. med syftning på de kvinnliga brösten, med Falk-Torp (redan i Et. ordb.) till en germ. rot &lt;i&gt;br(e)us&lt;/i&gt;, svälla el. dyl., i mhty. &lt;i&gt;briustern&lt;/i&gt;, svälla upp, ty. &lt;i&gt;briest&lt;/i&gt;, råmjölk, nisl. &lt;i&gt;ábrystur&lt;/i&gt; ds.; jfr även &lt;sp&gt;brosk&lt;/sp&gt; (slutet) o. f. ö. H. Petersson IF 23: 391, Persson Indog. Wortf. s. 330 f. En liknande härledn. är möjlig även för &lt;sp&gt;bringa&lt;/sp&gt;, sbst., ehuru där en annan synes böra föredragas. — En analog växelform utan &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; (jfr t. ex. ty. &lt;i&gt;briest&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;biest&lt;/i&gt;, råmjölk) se &lt;sp&gt;buske&lt;/sp&gt; samt jfr utförligt v. d. Osten-Sacken IF 28: 142. — &lt;sp&gt;Bröstgänges&lt;/sp&gt;, t. ex. P. Svart Kr. (&lt;i&gt;-gengest&lt;/i&gt;), motsv. ä. da. &lt;i&gt;brystgængs&lt;/i&gt;, adverbial genitiv, möjl. dock blott tänkt, till ett med &lt;sp&gt;gång&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gånga&lt;/sp&gt; besl. ord, av ungef. samma slag som &lt;sp&gt;baklänges&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;gängse&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bröst&lt;/b&gt;, ä. nsv. ofta även &lt;i&gt;bryst&lt;/i&gt;, ännu hos Lind 1749, fsv. &lt;i&gt;bröst&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bryst&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brjóst&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bryst&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;briost&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bréost&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;breast&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*breusta-&lt;/i&gt; n.; i avljudsförh. till got. &lt;i&gt;brusts&lt;/i&gt; f., fhty., ty. &lt;i&gt;brust&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;borst&lt;/i&gt;; de neutrala orden möjl. till en urgerm. dual &lt;i&gt;*breustō&lt;/i&gt;, som uppfattats som neutr. plur. Betr. vokalens ursprung i de sv. formerna av &lt;sp&gt;bröst&lt;/sp&gt; jfr Hesselman i o. y s. 179. Av mycket omstridd härledning: bl. a. fört till rötter som betyda 'skjuta fram' el. 'vara hård, fast' m. m. Snarast dock, möjl. urspr. med syftning på de kvinnliga brösten, med Falk-Torp (redan i Et. ordb.) till en germ. rot &lt;i&gt;br(e)us&lt;/i&gt;, svälla el. dyl., i mhty. &lt;i&gt;briustern&lt;/i&gt;, svälla upp, ty. &lt;i&gt;briest&lt;/i&gt;, råmjölk, nisl. &lt;i&gt;ábrystur&lt;/i&gt; ds.; jfr även &lt;sp&gt;brosk&lt;/sp&gt; (slutet) o. f. ö. H. Petersson IF 23: 391, Persson Indog. Wortf. s. 330 f. En liknande härledn. är möjlig även för &lt;sp&gt;bringa&lt;/sp&gt;, sbst., ehuru där en annan synes böra föredragas. — En analog växelform utan &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; (jfr t. ex. ty. &lt;i&gt;briest&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;biest&lt;/i&gt;, råmjölk) se &lt;sp&gt;buske&lt;/sp&gt; samt jfr utförligt v. d. Osten-Sacken IF 28: 142. — &lt;sp&gt;Bröstgänges&lt;/sp&gt;, t. ex. P. Svart Kr. (&lt;i&gt;-gengest&lt;/i&gt;), motsv. ä. da. &lt;i&gt;brystgængs&lt;/i&gt;, adverbial genitiv, möjl. dock blott tänkt, till ett med &lt;sp&gt;gång&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;gånga&lt;/sp&gt; besl. ord, av ungef. samma slag som &lt;sp&gt;baklänges&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;gängse&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="gängse" />
        <feat att="see" val="baklänges" />
        <feat att="see" val="gånga" />
        <feat att="see" val="gång" />
        <feat att="see" val="Bröstgänges" />
        <feat att="see" val="buske" />
        <feat att="see" val="bringa" />
        <feat att="see" val="brosk" />
        <feat att="see" val="bröst" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bröllop" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bröllop..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bröllop..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bröllop&lt;/b&gt;, ä. n sv. ofta &lt;i&gt;bryllop&lt;/i&gt;, ännu hos Lind 1749, fsv. &lt;i&gt;bryllop&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bruþlöp&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brúðhlaup&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bryllup&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*brūði-hlaupa-&lt;/i&gt;, jfr med annan avledn. mlty. &lt;i&gt;brûtloft&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;brûtlouft&lt;/i&gt;; av &lt;sp&gt;brud&lt;/sp&gt; o. stammen i &lt;sp&gt;löpa&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;*hlaupan&lt;/i&gt;), egentl.: brudlöpning; möjl. ett minne från brudrovens tider el. kanske helt enkelt urspr.: '(högtidlig) brudfård'. — Om vokalväxlingen i sv. se senast Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 182 f. — Jfr &lt;sp&gt;lopp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bröllop&lt;/b&gt;, ä. n sv. ofta &lt;i&gt;bryllop&lt;/i&gt;, ännu hos Lind 1749, fsv. &lt;i&gt;bryllop&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bruþlöp&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;brúðhlaup&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bryllup&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*brūði-hlaupa-&lt;/i&gt;, jfr med annan avledn. mlty. &lt;i&gt;brûtloft&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;brûtlouft&lt;/i&gt;; av &lt;sp&gt;brud&lt;/sp&gt; o. stammen i &lt;sp&gt;löpa&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;*hlaupan&lt;/i&gt;), egentl.: brudlöpning; möjl. ett minne från brudrovens tider el. kanske helt enkelt urspr.: '(högtidlig) brudfård'. — Om vokalväxlingen i sv. se senast Hesselman &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; s. 182 f. — Jfr &lt;sp&gt;lopp&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="lopp" />
        <feat att="see" val="löpa" />
        <feat att="see" val="brud" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buckla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buckla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buckla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buckla&lt;/b&gt;, i denna form vanligt först på 1700-t., i ä. nsv. i stället ofta &lt;i&gt;pöckla&lt;/i&gt; 1543, &lt;i&gt;puckla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bugla&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;bugle&lt;/i&gt;, (om da. &lt;i&gt;bule&lt;/i&gt; jfr under &lt;sp&gt;bula&lt;/sp&gt;), mlty. &lt;i&gt;bokele&lt;/i&gt;; från ffra. &lt;i&gt;bocle&lt;/i&gt;, senlat, &lt;i&gt;buccula&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;bucca&lt;/i&gt;, (uppblåst) kind, munhåla (vartill den språkvet. termen &lt;sp&gt;buckal&lt;/sp&gt;), av ljudhärmande ursprung. I betyd. 'hårlock' = da. o. ty. &lt;i&gt;buckel&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;boucle&lt;/i&gt; med samma härledning. Möjl. urbesl. med &lt;sp&gt;pocker&lt;/sp&gt; o. där anf. ord." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buckla&lt;/b&gt;, i denna form vanligt först på 1700-t., i ä. nsv. i stället ofta &lt;i&gt;pöckla&lt;/i&gt; 1543, &lt;i&gt;puckla&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bugla&lt;/i&gt; m. m. = da. &lt;i&gt;bugle&lt;/i&gt;, (om da. &lt;i&gt;bule&lt;/i&gt; jfr under &lt;sp&gt;bula&lt;/sp&gt;), mlty. &lt;i&gt;bokele&lt;/i&gt;; från ffra. &lt;i&gt;bocle&lt;/i&gt;, senlat, &lt;i&gt;buccula&lt;/i&gt;, dimin. till &lt;i&gt;bucca&lt;/i&gt;, (uppblåst) kind, munhåla (vartill den språkvet. termen &lt;sp&gt;buckal&lt;/sp&gt;), av ljudhärmande ursprung. I betyd. 'hårlock' = da. o. ty. &lt;i&gt;buckel&lt;/i&gt;, från fra. &lt;i&gt;boucle&lt;/i&gt; med samma härledning. Möjl. urbesl. med &lt;sp&gt;pocker&lt;/sp&gt; o. där anf. ord." />
        <feat att="see" val="pocker" />
        <feat att="see" val="buckal" />
        <feat att="see" val="bula" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bubbla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bubbla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bubbla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bubbla&lt;/b&gt;, sbst, Lex. Linc. 1640, motsv. da. &lt;i&gt;boble&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bubbele&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bubble&lt;/i&gt;; o. &lt;sp&gt;bubbla&lt;/sp&gt;, vb, slutet av 1600-t., motsv. da. &lt;i&gt;boble&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bubbeln&lt;/i&gt; m. fl.; ljudhärmande bildningar av samma slag som de ej besläktade eng. &lt;i&gt;blubber&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;bombylis&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;bumbuls&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;budbudas&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;bulla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bubbla&lt;/b&gt;, sbst, Lex. Linc. 1640, motsv. da. &lt;i&gt;boble&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bubbele&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;bubble&lt;/i&gt;; o. &lt;sp&gt;bubbla&lt;/sp&gt;, vb, slutet av 1600-t., motsv. da. &lt;i&gt;boble&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bubbeln&lt;/i&gt; m. fl.; ljudhärmande bildningar av samma slag som de ej besläktade eng. &lt;i&gt;blubber&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;bombylis&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;bumbuls&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;budbudas&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;bulla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bulla" />
        <feat att="see" val="bubbla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="budget" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--budget..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--budget..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;budget&lt;/b&gt;, 1788, från eng. &lt;i&gt;budget&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;bougette&lt;/i&gt;, nattsäck, avledn. av ffra. &lt;i&gt;boge&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;bolgia&lt;/i&gt;, ränsel, av lat. &lt;i&gt;bulga&lt;/i&gt;, lädersäck, egentl. ett keltiskt ord, besl. med &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;. Den moderna betyd. av &lt;sp&gt;budget&lt;/sp&gt; har utvecklats ur den av 'portfölj' el. dyl., i vilken finansministern till parlamentet medförde statsräkenskaperna." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;budget&lt;/b&gt;, 1788, från eng. &lt;i&gt;budget&lt;/i&gt;, av fra. &lt;i&gt;bougette&lt;/i&gt;, nattsäck, avledn. av ffra. &lt;i&gt;boge&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;bolgia&lt;/i&gt;, ränsel, av lat. &lt;i&gt;bulga&lt;/i&gt;, lädersäck, egentl. ett keltiskt ord, besl. med &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;. Den moderna betyd. av &lt;sp&gt;budget&lt;/sp&gt; har utvecklats ur den av 'portfölj' el. dyl., i vilken finansministern till parlamentet medförde statsräkenskaperna." />
        <feat att="see" val="budget" />
        <feat att="see" val="bälg" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">budget</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">bougette</orth>
            <note>nattsäck</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="fornfranska">boge</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">bolgia</orth>
            <note>ränsel</note>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE4">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">bulga</orth>
            <note>lädersäck</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bud" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bud..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bud..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bud&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;båd&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;uppbåd&lt;/sp&gt; o. bibelns &lt;i&gt;sändningabåd&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;buþ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;boþ&lt;/i&gt;, tillbud, budskap, inbjudning (jfr &lt;sp&gt;gästabud&lt;/sp&gt;), budbärare, påbud m. m. = isl. &lt;i&gt;boð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bud&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bot, bod-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;gibot&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gebot&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*buða-&lt;/i&gt;, vbalsbst. (med avljud) till &lt;sp&gt;bjuda&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;båda 1&lt;/sp&gt;. — Formerna med &lt;i&gt;-o- (-å-)&lt;/i&gt; bero på s. k. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;-omljud." />
        <feat att="faksimilID" val="0156" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bud&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;båd&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;uppbåd&lt;/sp&gt; o. bibelns &lt;i&gt;sändningabåd&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;buþ&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;boþ&lt;/i&gt;, tillbud, budskap, inbjudning (jfr &lt;sp&gt;gästabud&lt;/sp&gt;), budbärare, påbud m. m. = isl. &lt;i&gt;boð&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bud&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bot, bod-&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;gibot&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;gebot&lt;/i&gt;); av germ. &lt;i&gt;*buða-&lt;/i&gt;, vbalsbst. (med avljud) till &lt;sp&gt;bjuda&lt;/sp&gt;; jfr &lt;sp&gt;båda 1&lt;/sp&gt;. — Formerna med &lt;i&gt;-o- (-å-)&lt;/i&gt; bero på s. k. &lt;i&gt;a&lt;/i&gt;-omljud." />
        <feat att="see" val="båda" />
        <feat att="see" val="bjuda" />
        <feat att="see" val="gästabud" />
        <feat att="see" val="uppbåd" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buffa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buffa..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buffa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buffa&lt;/b&gt;, vb, väl från lty. &lt;i&gt;buffen&lt;/i&gt; = meng. (eng. &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt;); ljudhärmande; jfr &lt;sp&gt;buffert&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;puffa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buffa&lt;/b&gt;, vb, väl från lty. &lt;i&gt;buffen&lt;/i&gt; = meng. (eng. &lt;i&gt;buff&lt;/i&gt;); ljudhärmande; jfr &lt;sp&gt;buffert&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;puffa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="puffa" />
        <feat att="see" val="buffert" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lty">buffen</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">buff</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="budoar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--budoar..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--budoar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;budoar&lt;/b&gt;, 1811 (om franska förh.), från fra. &lt;i&gt;boudoir&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;bouder&lt;/i&gt;, vara trumpen, hänga läpp; alltså egentl.: rum där man är el. kan vara surmulen el. trumpen, ogenerad." />
        <feat att="faksimilID" val="0157" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;budoar&lt;/b&gt;, 1811 (om franska förh.), från fra. &lt;i&gt;boudoir&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;bouder&lt;/i&gt;, vara trumpen, hänga läpp; alltså egentl.: rum där man är el. kan vara surmulen el. trumpen, ogenerad." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">boudoir</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bida" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bida..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bida..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bida&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bīþa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bíða&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;beið&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;bie&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;beidan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;bîdan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bîtan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bídan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bide&lt;/i&gt;), av en ie. stam &lt;i&gt;bhīdh-&lt;/i&gt;, som formellt motsvarar lat. &lt;i&gt;fīdo&lt;/i&gt;, litar på, grek. &lt;i&gt;peíthomai&lt;/i&gt;, låter sig övertala, utan att dock betydelseövergången blivit fullt tillfredsställande utredd; se f. ö. &lt;sp&gt;bedja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0129" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bida&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bīþa&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bíða&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;beið&lt;/i&gt;), da. &lt;i&gt;bie&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;beidan&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;bîdan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bîtan&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;bídan&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bide&lt;/i&gt;), av en ie. stam &lt;i&gt;bhīdh-&lt;/i&gt;, som formellt motsvarar lat. &lt;i&gt;fīdo&lt;/i&gt;, litar på, grek. &lt;i&gt;peíthomai&lt;/i&gt;, låter sig övertala, utan att dock betydelseövergången blivit fullt tillfredsställande utredd; se f. ö. &lt;sp&gt;bedja&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bedja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulla&lt;/b&gt;, påvlig skrivelse, av lat. &lt;i&gt;bulla&lt;/i&gt;, blåsa, kapsel, ljudhärmande ord (se &lt;sp&gt;bubbla&lt;/sp&gt;); egentl. kapsel för urkundssigillet, sedan själva urkunden; jfr &lt;sp&gt;bill 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;biljett&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulletin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulla&lt;/b&gt;, påvlig skrivelse, av lat. &lt;i&gt;bulla&lt;/i&gt;, blåsa, kapsel, ljudhärmande ord (se &lt;sp&gt;bubbla&lt;/sp&gt;); egentl. kapsel för urkundssigillet, sedan själva urkunden; jfr &lt;sp&gt;bill 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;biljett&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulletin&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bill 2" />
        <feat att="see" val="biljett" />
        <feat att="see" val="bulletin" />
        <feat att="see" val="bubbla" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">bulla</orth>
            <note>blåsa, kapsel, ljudhärmande ord (se
            &lt;sp&gt;bubbla&lt;/sp&gt;)</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buljong" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buljong..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buljong..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buljong&lt;/b&gt;, 1664, av fra. &lt;i&gt;bouillon&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;bouillir&lt;/i&gt;, sjuda, koka, lat. &lt;i&gt;bullīre&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;bulla&lt;/i&gt; bl. a.: blåsa, bubbla (se följ.,)." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buljong&lt;/b&gt;, 1664, av fra. &lt;i&gt;bouillon&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;bouillir&lt;/i&gt;, sjuda, koka, lat. &lt;i&gt;bullīre&lt;/i&gt;, till lat. &lt;i&gt;bulla&lt;/i&gt; bl. a.: blåsa, bubbla (se följ.,)." />
        <feat att="see" val="bulla 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">bouillon</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="lat">bullīre</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulldogg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulldogg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulldogg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulldogg&lt;/b&gt;, 1850-t. av eng. &lt;i&gt;bulldog&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;bull&lt;/i&gt;, tjur (besl. med isl. &lt;i&gt;boli&lt;/i&gt; ds.), o. &lt;i&gt;dog&lt;/i&gt; (ags. &lt;i&gt;dogga&lt;/i&gt;, en hypokoristisk form; se &lt;sp&gt;dogg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulldogg&lt;/b&gt;, 1850-t. av eng. &lt;i&gt;bulldog&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;bull&lt;/i&gt;, tjur (besl. med isl. &lt;i&gt;boli&lt;/i&gt; ds.), o. &lt;i&gt;dog&lt;/i&gt; (ags. &lt;i&gt;dogga&lt;/i&gt;, en hypokoristisk form; se &lt;sp&gt;dogg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="dogg" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="eng">bulldog</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Bullaren" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Bullaren..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Bullaren..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Bullaren&lt;/b&gt;, häradsnamn, se &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Bullaren&lt;/b&gt;, häradsnamn, se &lt;sp&gt;bord&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bord" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bullerblomster" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--bullerblomster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bullerblomster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bullerblomster&lt;/b&gt;, Trollius, Franckenius 1659: &lt;i&gt;buller-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;buleblomster&lt;/i&gt;; jfr ä. nsv., t. ex. Linné, o. sv. dial. &lt;i&gt;äng(s)bullar&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;smörbollar&lt;/i&gt; 1694, no. &lt;i&gt;bollblomme&lt;/i&gt; o. d.; till &lt;sp&gt;bulle&lt;/sp&gt;, med syftning på blommornas form; jfr &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bullerblomster&lt;/b&gt;, Trollius, Franckenius 1659: &lt;i&gt;buller-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;buleblomster&lt;/i&gt;; jfr ä. nsv., t. ex. Linné, o. sv. dial. &lt;i&gt;äng(s)bullar&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;smörbollar&lt;/i&gt; 1694, no. &lt;i&gt;bollblomme&lt;/i&gt; o. d.; till &lt;sp&gt;bulle&lt;/sp&gt;, med syftning på blommornas form; jfr &lt;sp&gt;baldersbrå&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="baldersbrå" />
        <feat att="see" val="bulle" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulle" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulle..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulle..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulle&lt;/b&gt;, egentl. samma ord som ä. nsv., fsv. &lt;i&gt;bulle&lt;/i&gt; i betyd. av visst slags dryckeskärl = isl. &lt;i&gt;bolli&lt;/i&gt;, dryckesskål, da. &lt;i&gt;bolle&lt;/i&gt; ds., även: bulle, fsax. &lt;i&gt;bollo&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bolla&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bolle&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bolla&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bowl&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;bål 2&lt;/sp&gt;), egentl.: något uppsvällt, av ie. &lt;i&gt;*bhl̥nen-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt; (av germ. &lt;i&gt;*ballu-&lt;/i&gt;), till den ie. roten &lt;i&gt;bhel&lt;/i&gt;, svälla o. d., jfr följ.; med avs. på betyd. '(bröd)bulle', som också uppträder i holl. &lt;i&gt;bol&lt;/i&gt; m., jfr betyd.-analogierna under &lt;sp&gt;kuse&lt;/sp&gt;. Se f. ö. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulle&lt;/b&gt;, egentl. samma ord som ä. nsv., fsv. &lt;i&gt;bulle&lt;/i&gt; i betyd. av visst slags dryckeskärl = isl. &lt;i&gt;bolli&lt;/i&gt;, dryckesskål, da. &lt;i&gt;bolle&lt;/i&gt; ds., även: bulle, fsax. &lt;i&gt;bollo&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;bolla&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;bolle&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;bolla&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;bowl&lt;/i&gt;, varav sv. &lt;sp&gt;bål 2&lt;/sp&gt;), egentl.: något uppsvällt, av ie. &lt;i&gt;*bhl̥nen-&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;boll&lt;/sp&gt; (av germ. &lt;i&gt;*ballu-&lt;/i&gt;), till den ie. roten &lt;i&gt;bhel&lt;/i&gt;, svälla o. d., jfr följ.; med avs. på betyd. '(bröd)bulle', som också uppträder i holl. &lt;i&gt;bol&lt;/i&gt; m., jfr betyd.-analogierna under &lt;sp&gt;kuse&lt;/sp&gt;. Se f. ö. följ." />
        <feat att="see" val="kuse" />
        <feat att="see" val="boll" />
        <feat att="see" val="bål" />
        <feat att="see" val="bullerblomster 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bullra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bullra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bullra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bullra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;buldra&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;buldra&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;buldre&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bulderen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;poltern&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till sv. (dial. o. vulg.) &lt;i&gt;ballra&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;baldra&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;balderen&lt;/i&gt;; jfr litau. &lt;i&gt;bildėti&lt;/i&gt;, bullra, (ie. &lt;i&gt;*bhl̥dh-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;bhl̥d-&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;bulta&lt;/sp&gt;), möjl. till roten i &lt;sp&gt;bjällra&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Härav: &lt;sp&gt;buller&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;bulder&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bullra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;buldra&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;buldra&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;buldre&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;bulderen&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;poltern&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till sv. (dial. o. vulg.) &lt;i&gt;ballra&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;baldra&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;balderen&lt;/i&gt;; jfr litau. &lt;i&gt;bildėti&lt;/i&gt;, bullra, (ie. &lt;i&gt;*bhl̥dh-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;bhl̥d-&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;bulta&lt;/sp&gt;), möjl. till roten i &lt;sp&gt;bjällra&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Härav: &lt;sp&gt;buller&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;bulder&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="buller" />
        <feat att="see" val="bjällra" />
        <feat att="see" val="bulta" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulletin" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulletin..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulletin..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulletin&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;bulletin&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;bulletino&lt;/i&gt;, egentl.: liten bulla." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulletin&lt;/b&gt;, från fra. &lt;i&gt;bulletin&lt;/i&gt; = ital. &lt;i&gt;bulletino&lt;/i&gt;, egentl.: liten bulla." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fra">bulletin</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="ita">bulletino</orth>
            <note>liten bulla</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bult" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bult..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bult..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bult&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;bult&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bolt&lt;/i&gt;, åtminstone delvis jämte da. &lt;i&gt;bolt&lt;/i&gt; lån från mlty. &lt;i&gt;bolte&lt;/i&gt; = fhty., ty. &lt;i&gt;bolz&lt;/i&gt;, ags., eng. &lt;i&gt;bolt&lt;/i&gt;; väl besl. med litau. &lt;i&gt;bildėti&lt;/i&gt;, bänka, bullra (om detta förutsätter ett ie. &lt;i&gt;bhl̥d-&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;bullra&lt;/sp&gt;). Se f. ö. &lt;sp&gt;bylte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slingerbult&lt;/sp&gt;. — Ordet förekommer i ä. (n)sv., t. ex. Reineke Foss o. Dalin Vitt., även i betyd.: kloss, grobian, o. användes ännu på 1880-t. som öknamn på ett visst läroverks elever. Sannol. har denna betyd. utvecklats ur den av 'stock' o. d., som uppträder i ä. nsv.; jfr sv. &lt;sp&gt;bängel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kloss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lurk&lt;/sp&gt; osv.; knappast däremot elliptiskt av &lt;sp&gt;fyllbult&lt;/sp&gt; o. d., som ha ett helt annat ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bult&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;bult&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bolt&lt;/i&gt;, åtminstone delvis jämte da. &lt;i&gt;bolt&lt;/i&gt; lån från mlty. &lt;i&gt;bolte&lt;/i&gt; = fhty., ty. &lt;i&gt;bolz&lt;/i&gt;, ags., eng. &lt;i&gt;bolt&lt;/i&gt;; väl besl. med litau. &lt;i&gt;bildėti&lt;/i&gt;, bänka, bullra (om detta förutsätter ett ie. &lt;i&gt;bhl̥d-&lt;/i&gt;; jfr &lt;sp&gt;bullra&lt;/sp&gt;). Se f. ö. &lt;sp&gt;bylte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slingerbult&lt;/sp&gt;. — Ordet förekommer i ä. (n)sv., t. ex. Reineke Foss o. Dalin Vitt., även i betyd.: kloss, grobian, o. användes ännu på 1880-t. som öknamn på ett visst läroverks elever. Sannol. har denna betyd. utvecklats ur den av 'stock' o. d., som uppträder i ä. nsv.; jfr sv. &lt;sp&gt;bängel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kloss&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;lurk&lt;/sp&gt; osv.; knappast däremot elliptiskt av &lt;sp&gt;fyllbult&lt;/sp&gt; o. d., som ha ett helt annat ursprung." />
        <feat att="see" val="fyllbult" />
        <feat att="see" val="bängel" />
        <feat att="see" val="kloss" />
        <feat att="see" val="lurk" />
        <feat att="see" val="slingerbult" />
        <feat att="see" val="bylte" />
        <feat att="see" val="bulta" />
        <feat att="see" val="bullra" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulna&lt;/b&gt; = fsv., motsv. isl. &lt;i&gt;bolgna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bulne&lt;/i&gt; (meng. &lt;i&gt;bolnen&lt;/i&gt;, svälla); avledn. av fsv. &lt;i&gt;bulin&lt;/i&gt;, biform 'till &lt;i&gt;bulghin&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bolginn&lt;/i&gt;, uppsvälld, part. pf. till ett vb, motsv. fhty. (osv.) &lt;i&gt;belgan&lt;/i&gt;, vredgas, egentl.: svälla; se &lt;sp&gt;bolster&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulna&lt;/b&gt; = fsv., motsv. isl. &lt;i&gt;bolgna&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;bulne&lt;/i&gt; (meng. &lt;i&gt;bolnen&lt;/i&gt;, svälla); avledn. av fsv. &lt;i&gt;bulin&lt;/i&gt;, biform 'till &lt;i&gt;bulghin&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bolginn&lt;/i&gt;, uppsvälld, part. pf. till ett vb, motsv. fhty. (osv.) &lt;i&gt;belgan&lt;/i&gt;, vredgas, egentl.: svälla; se &lt;sp&gt;bolster&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bulle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bälg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bolster" />
        <feat att="see" val="bulle" />
        <feat att="see" val="bälg" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">bulna</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">bolgna</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE2">
          <form>
            <orth xml:lang="dan">bulne</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE3">
          <form>
            <orth xml:lang="meng">bolnen</orth>
            <note>svälla</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bulta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bulta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bulta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bulta&lt;/b&gt; = fsv., jfr no. &lt;i&gt;bolta&lt;/i&gt;, bullra, storma fram; besl. med litau. &lt;i&gt;bildėti&lt;/i&gt;, bänka, bullra (se föreg.), el. avledn. av stammen i &lt;sp&gt;bullra&lt;/sp&gt;. Jfr härtill även H. Petersson Glotta 4: 295." />
        <feat att="faksimilID" val="0158" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bulta&lt;/b&gt; = fsv., jfr no. &lt;i&gt;bolta&lt;/i&gt;, bullra, storma fram; besl. med litau. &lt;i&gt;bildėti&lt;/i&gt;, bänka, bullra (se föreg.), el. avledn. av stammen i &lt;sp&gt;bullra&lt;/sp&gt;. Jfr härtill även H. Petersson Glotta 4: 295." />
        <feat att="see" val="bullra" />
        <feat att="see" val="bult 1" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">bulta</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="nor">bolta</orth>
            <note>bullra, storma fram</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smälla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smälla..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smälla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smälla&lt;/b&gt;, fsv. smcella, st. vb. (ipf.smaZ(O), o. sv. vb. (ipf. -fe), t. ex. 'smälte . . dör-rena i laas' = germ. st. vb. *smeUan i nisl., no. smella, da. smelde, o. kausati-vet *smallian i nisl., no. smella, da. smelde, ags. smiellan, få att smälla, även inträns.; med sbst. smäll = nisl. smellr, no. smell m., da. sineld n.; o. sv. dial. smälla, Silene infläta = no. smella, da. smelde (liksom likabetyd, sv. dial. knäcker plur. på grund därav att barnen pläga blåsa i blomfodret, som ger en smäll, då det brister sönder); säkerl. till en ljudhär mande rot av samma slag som smat i smattra; jfr även under smacka o. smacka. - S m all f e t, se under smäckfet." />
        <feat att="faksimilID" val="0893" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smälla&lt;/b&gt;, fsv. smcella, st. vb. (ipf.smaZ(O), o. sv. vb. (ipf. -fe), t. ex. 'smälte . . dör-rena i laas' = germ. st. vb. *smeUan i nisl., no. smella, da. smelde, o. kausati-vet *smallian i nisl., no. smella, da. smelde, ags. smiellan, få att smälla, även inträns.; med sbst. smäll = nisl. smellr, no. smell m., da. sineld n.; o. sv. dial. smälla, Silene infläta = no. smella, da. smelde (liksom likabetyd, sv. dial. knäcker plur. på grund därav att barnen pläga blåsa i blomfodret, som ger en smäll, då det brister sönder); säkerl. till en ljudhär mande rot av samma slag som smat i smattra; jfr även under smacka o. smacka. - S m all f e t, se under smäckfet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smälek" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smälek..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smälek..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smälek&lt;/b&gt;, fsv. sincéléker, smälek, förakt; en ombildning efter orden på -lek av fsv. smcélikhet, smälek, till adj. smöéliker, från mlty. smélik, till stammen i smdh-(= små) o. sålunda = ty. schmählich el. egentl. samma ord som, likbetydande smedelik (jfr smäda)." />
        <feat att="faksimilID" val="0892" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smälek&lt;/b&gt;, fsv. sincéléker, smälek, förakt; en ombildning efter orden på -lek av fsv. smcélikhet, smälek, till adj. smöéliker, från mlty. smélik, till stammen i smdh-(= små) o. sålunda = ty. schmählich el. egentl. samma ord som, likbetydande smedelik (jfr smäda)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smäkta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smäkta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smäkta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smäkta&lt;/b&gt;, fsv. -smcekta (for-, ut-), ipf. -adhe o. -té = da. smegte; från mlty. smachten, hungra, försmäkta av hunger = fhty. gismahteon, förtvina (ty. schmach-ten osv.); jfr mlty. smächt, svår hunger; väl till fhty. småhi, ringa, liten, eländig, osv. (se små); alltså egentl.: bli tunn o. d.; jfr ty. schmächtig, smal, spenslig m. m." />
        <feat att="faksimilID" val="0892" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smäkta&lt;/b&gt;, fsv. -smcekta (for-, ut-), ipf. -adhe o. -té = da. smegte; från mlty. smachten, hungra, försmäkta av hunger = fhty. gismahteon, förtvina (ty. schmach-ten osv.); jfr mlty. smächt, svår hunger; väl till fhty. småhi, ringa, liten, eländig, osv. (se små); alltså egentl.: bli tunn o. d.; jfr ty. schmächtig, smal, spenslig m. m." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smäda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smäda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smäda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smäda&lt;/b&gt;, pres. smäder G. I:s reg. 1555, jfr fsv. forsmcédhilse = da. smorde; från mlty. smeden, smäden, avledn. avsmdde, hån(ande) =-. fhty. småhida, av germ. *smcéhipö-, till adj. smceh-, ringa (= små). Av samma adj. äro också avledda: isl. små, håna (germ. *smcéhön), o. ty. schmåhen (germ. *smcehian); jfr försmå. Alltså egentl.: förringa; med samma betyd. utveckling som i fsv. smälla, skymfa, ä. nsv. smala, av mlty. smelen = ty. schmählen, till smal, egentl.: liten." />
        <feat att="faksimilID" val="0892" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smäda&lt;/b&gt;, pres. smäder G. I:s reg. 1555, jfr fsv. forsmcédhilse = da. smorde; från mlty. smeden, smäden, avledn. avsmdde, hån(ande) =-. fhty. småhida, av germ. *smcéhipö-, till adj. smceh-, ringa (= små). Av samma adj. äro också avledda: isl. små, håna (germ. *smcéhön), o. ty. schmåhen (germ. *smcehian); jfr försmå. Alltså egentl.: förringa; med samma betyd. utveckling som i fsv. smälla, skymfa, ä. nsv. smala, av mlty. smelen = ty. schmählen, till smal, egentl.: liten." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smäcker" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smäcker..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smäcker..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smäcker&lt;/b&gt;, Rosvall 1803: smäck (som sjöt.), De Geer 1841: 'trossar och tåg, både svåra och smäckra' (f. ö. vanligt först under 1800-t:s senare hälft) = da. smcekker, väl lån från mlty. smecker ds. = ags. smicer, fin (eng. dial. smicker)-, nära besl. med no. smikr n., fint o. smått utskuret arbete, litau. susmizes, liten, förkrympt, polska smigly, smäcker, osv., av ie. smig, med växelform (s)mik i grek. (s)mikrös, liren, lat. mica, smula; till en grundrot smt, gnugga el. gnida sönder o. d. (jfr under smita); enl. somliga även besl. med små (som i så fall utginge från en ie. rot smei), dock osäkert." />
        <feat att="faksimilID" val="0892" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smäcker&lt;/b&gt;, Rosvall 1803: smäck (som sjöt.), De Geer 1841: 'trossar och tåg, både svåra och smäckra' (f. ö. vanligt först under 1800-t:s senare hälft) = da. smcekker, väl lån från mlty. smecker ds. = ags. smicer, fin (eng. dial. smicker)-, nära besl. med no. smikr n., fint o. smått utskuret arbete, litau. susmizes, liten, förkrympt, polska smigly, smäcker, osv., av ie. smig, med växelform (s)mik i grek. (s)mikrös, liren, lat. mica, smula; till en grundrot smt, gnugga el. gnida sönder o. d. (jfr under smita); enl. somliga även besl. med små (som i så fall utginge från en ie. rot smei), dock osäkert." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smäcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smäcka..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smäcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smäcka&lt;/b&gt;, vard., slå, smälla, Hallman 1776: 'smäkte dig på din svampiga nos', hos Weste 1807 beteckn. som 'fam.' = da. smække; att sammanhålla med (men knappast med a-omljud o. sålunda etymol. identiskt med) sv. dial., ä. nsv. smicka, no. smikka, ty. dial. schmicken o. med sv. dial. smacka, slänga, mlty. smacken, bl. a.: slå, osv. (se smacka); kanske snarast (liksom väl också smocka) jämförelsevis unga avljudsbildningar med i ord från denna sfär vanlig formväxling. - Härtill sbst. s m ack, smäll, t. ex. fru Lenngren Min salig man: 'Och gaf min skatt en smäck på truten' = da. smcek', jfr knäpp: knäppa, skräll: skrälla, sm all: smälla osv. Stundom även neutr. efter de många likartade neutrala vb.-abstrakterna. — Smäckfet, Ad. Hamilton 1845: '2 smäckfeta grisar', -full, Törneros (som två ord), Atterbom, motsv. da. smcekfed, -fuld, jfr no. smikkfiill, till smäck , smälla, såsom s ma lif e t till smälla. Jfr osv. dial. smäckadrucken, smäckalat, ävensom sv. dial. smackande full, söl osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0892" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smäcka&lt;/b&gt;, vard., slå, smälla, Hallman 1776: 'smäkte dig på din svampiga nos', hos Weste 1807 beteckn. som 'fam.' = da. smække; att sammanhålla med (men knappast med a-omljud o. sålunda etymol. identiskt med) sv. dial., ä. nsv. smicka, no. smikka, ty. dial. schmicken o. med sv. dial. smacka, slänga, mlty. smacken, bl. a.: slå, osv. (se smacka); kanske snarast (liksom väl också smocka) jämförelsevis unga avljudsbildningar med i ord från denna sfär vanlig formväxling. - Härtill sbst. s m ack, smäll, t. ex. fru Lenngren Min salig man: 'Och gaf min skatt en smäck på truten' = da. smcek', jfr knäpp: knäppa, skräll: skrälla, sm all: smälla osv. Stundom även neutr. efter de många likartade neutrala vb.-abstrakterna. — Smäckfet, Ad. Hamilton 1845: '2 smäckfeta grisar', -full, Törneros (som två ord), Atterbom, motsv. da. smcekfed, -fuld, jfr no. smikkfiill, till smäck , smälla, såsom s ma lif e t till smälla. Jfr osv. dial. smäckadrucken, smäckalat, ävensom sv. dial. smackande full, söl osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="småtting" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--småtting..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--småtting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;småtting&lt;/b&gt;, ungt ord, Sehlstedt osv., ännu ej hos Dalin 1853. Enligt Tamm Avledn. hos sv. subst. s. 56 skulle ordet egentl. innehålla neutr. plur. till ting, sammansatt med små-, vars å förkortats framför förlängt /; alltså egentl.: ; små tingestar, använt om barn, sedan j med förändring av kollektiv betyd. till individuell o. av neutralt till maskulint kön. På grund av ordets sena uppträdande är det emellertid sannolikast en avledning av smalt, substantiverad användning av neutr. till små, jfr smaltet i betyd. 'småbarnen' 1852 (kanske dock tillfällig skämtsam bildning), ävensom smatter, smulor, Serenius 1734, o. sv. dial. småtteri, småsaker o. d. = da. smaatteri. — En parallellbildning (direkt till små) är småting, t. ex. Onkel Adam Olga 1850: 'ett allrasomsötaste småting af hundnatur'." />
        <feat att="faksimilID" val="0892" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;småtting&lt;/b&gt;, ungt ord, Sehlstedt osv., ännu ej hos Dalin 1853. Enligt Tamm Avledn. hos sv. subst. s. 56 skulle ordet egentl. innehålla neutr. plur. till ting, sammansatt med små-, vars å förkortats framför förlängt /; alltså egentl.: ; små tingestar, använt om barn, sedan j med förändring av kollektiv betyd. till individuell o. av neutralt till maskulint kön. På grund av ordets sena uppträdande är det emellertid sannolikast en avledning av smalt, substantiverad användning av neutr. till små, jfr smaltet i betyd. 'småbarnen' 1852 (kanske dock tillfällig skämtsam bildning), ävensom smatter, smulor, Serenius 1734, o. sv. dial. småtteri, småsaker o. d. = da. smaatteri. — En parallellbildning (direkt till små) är småting, t. ex. Onkel Adam Olga 1850: 'ett allrasomsötaste småting af hundnatur'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="småningom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--småningom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--småningom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;småningom&lt;/b&gt;, Helsingius 1587 osv., ofta j med prep. i (ännu hos Leopold), även: småningon 1597, (i) småningen, vanligt o. ännu hos Crusenstolpe, (/) smålningen(s), i småningh, stundom även smånungom = no. smaaningom, adverbbildning, med utseende av dat. plur., till små, snarast efter mönster av t. ex. fsv. ströningum, strövis, flykningom, flockvis o. d., möjl. med dis- j similatoriskt n för m av ett *småmingom, utgående från fsv. adv. smäm, småningom, som egentl. är dat. plur. till små. Se Noreen Sv. etym. s. 5. j" />
        <feat att="faksimilID" val="0892" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;småningom&lt;/b&gt;, Helsingius 1587 osv., ofta j med prep. i (ännu hos Leopold), även: småningon 1597, (i) småningen, vanligt o. ännu hos Crusenstolpe, (/) smålningen(s), i småningh, stundom även smånungom = no. smaaningom, adverbbildning, med utseende av dat. plur., till små, snarast efter mönster av t. ex. fsv. ströningum, strövis, flykningom, flockvis o. d., möjl. med dis- j similatoriskt n för m av ett *småmingom, utgående från fsv. adv. smäm, småningom, som egentl. är dat. plur. till små. Se Noreen Sv. etym. s. 5. j" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="småle" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--småle..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--småle..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;småle&lt;/b&gt;, Schroderus Gom. 1640: små lee, ett slags diminutivum till le i den äldre betyd. 'skratta'; jfr ty. diminutivbildningen lächeln till det med le etymol. identiska la c h e n. Da. har istället smile (= s mila)." />
        <feat att="faksimilID" val="0891" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;småle&lt;/b&gt;, Schroderus Gom. 1640: små lee, ett slags diminutivum till le i den äldre betyd. 'skratta'; jfr ty. diminutivbildningen lächeln till det med le etymol. identiska la c h e n. Da. har istället smile (= s mila)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Småland" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Småland..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Småland..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Småland&lt;/b&gt;, fsv. Smaland VGL I, egentl. en kollektivbeteckning för de genom obygder avskilda små landskap o. härad söder om Väster- o. Östergötland, som i ännu icke sammanslutit sig till något större landskapsförbund. — Avledn. j smålændingiar, smålänningar, uppträder redan i Upplandslagen." />
        <feat att="faksimilID" val="0891" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Småland&lt;/b&gt;, fsv. Smaland VGL I, egentl. en kollektivbeteckning för de genom obygder avskilda små landskap o. härad söder om Väster- o. Östergötland, som i ännu icke sammanslutit sig till något större landskapsförbund. — Avledn. j smålændingiar, smålänningar, uppträder redan i Upplandslagen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="små" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--små..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--små..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;små&lt;/b&gt;, nu blott i neutr. smalt som plur. till liten o. i sammans.; i ä. sv. o. dial. även i uttr. såsom t. ex. sillen (kollekt.) är små, jfr lagspråkets små oduglig skog BB, fsv. smä(r), liten, ringa, fin = isl. smdr, da. srnaa, av germ. *smcéha-, jämte *smcéhia- i fhty. småhi, jfr mlty. smd-, till ie. smek-, smak-, enl. somliga besl. med mager utan s o. med grammatisk växling (h ~ g-). Se f. ö. försmå, Småland, småle, småningom, småtting, smäda, s m ak ta, j smälek, ävensom under det dock ej j säkert besl. smäcker. — Små grytor j lia också öron, se öra. — Små tjuvar hänger man, de stora låter man gå, motsv. i da., jfr Grubb 167g: 'Små tiufwar hängias opp, för dhe stoora | taar man Hatten aff, 'Små tiufwar l hängias i Galgan, dhe stoora i Gullkädior', Törning 1677: 'Store tiufwen ! slipper, d hen lille gåår til hängieby', ! ävensom t. ex. P. Månsson s. 711: 'offte i gripe the store röffwerene och tiuff-; werne the små tiu.ffwerne och them i vphengie vten miskundh'; motsv. (ä.) ty. \\ kleine dieb henkt man, grosse dieb ver-\\ schenkl man, reiche dieb hengt man in l gulden kellen, arme in eisen osv. (andra j varianter Grimms Wb. u. dieb)." />
        <feat att="faksimilID" val="0891" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;små&lt;/b&gt;, nu blott i neutr. smalt som plur. till liten o. i sammans.; i ä. sv. o. dial. även i uttr. såsom t. ex. sillen (kollekt.) är små, jfr lagspråkets små oduglig skog BB, fsv. smä(r), liten, ringa, fin = isl. smdr, da. srnaa, av germ. *smcéha-, jämte *smcéhia- i fhty. småhi, jfr mlty. smd-, till ie. smek-, smak-, enl. somliga besl. med mager utan s o. med grammatisk växling (h ~ g-). Se f. ö. försmå, Småland, småle, småningom, småtting, smäda, s m ak ta, j smälek, ävensom under det dock ej j säkert besl. smäcker. — Små grytor j lia också öron, se öra. — Små tjuvar hänger man, de stora låter man gå, motsv. i da., jfr Grubb 167g: 'Små tiufwar hängias opp, för dhe stoora | taar man Hatten aff, 'Små tiufwar l hängias i Galgan, dhe stoora i Gullkädior', Törning 1677: 'Store tiufwen ! slipper, d hen lille gåår til hängieby', ! ävensom t. ex. P. Månsson s. 711: 'offte i gripe the store röffwerene och tiuff-; werne the små tiu.ffwerne och them i vphengie vten miskundh'; motsv. (ä.) ty. \\ kleine dieb henkt man, grosse dieb ver-\\ schenkl man, reiche dieb hengt man in l gulden kellen, arme in eisen osv. (andra j varianter Grimms Wb. u. dieb)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smylta" />
          <feat att="writtenForm" val="smyltna 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smylta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smylta..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;smylt(n)a&lt;/sp&gt;, sv. dial., bliva lugn, se &lt;sp&gt;smul&lt;/sp&gt; 1.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0891" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;smylt(n)a&lt;/sp&gt;, sv. dial., bliva lugn, se &lt;sp&gt;smul&lt;/sp&gt; 1.]" />
        <feat att="see" val="smul" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smyga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smyga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smyga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smyga&lt;/b&gt;, fsv. smygha, smiugha (med y i infin. från den i-omljudda presens-formen smygher), st. vb. = isl. smjuga, ä. da. smy ge (i nda. i stället: snige, Usle m. m.), möts v. fris. smiigen, mhty. smie-gen (ty. schmiegen), ags. smugan; ej i got.); av germ. *smeugan, *smöjan; jfr, med k i stammen, mlioll. smaken, krypa, no. smokla, lura m. m. (se under smuggla), mlty., mhty. smucken, smyga (om vilket senare ord se under smycka); med utomgerm. motsvarigheter till ieur. rötter smuk i fslav. smykati se, smyga, litau. smaukti, smyga bort, in. m., o. smug el. smugh i lett. smaugs, smal, m. fl., väl också (med Fick4 1: 576 m. fl.) grek. mykhos, vrå, smyghål m. m. - Härtill bl. a.: sv. dial. smuga, smal gång, fsv. smugha, smyghål = isl. smuga. - Kausativum: germ. *smaugian ~sv. dial. smöja, sticka el. träda in, t. ex. om lyckor el. garn, * smog a sig, ställa sig in, fsv. smöghia sik, slinka, glida, isl. smeygja o. no. smoygja, draga (kläder) av cl. på, da. smoge ds.; bildat som f loj a till flyga, nöta till njuta, fsv. pröta till tryta, töja till germ. *teuhan osv. (somliga utan kausativ betyd.). Härtill Z-avledn. sv. dial. *smögla sig bort, smyga | sig bort. - Se f. ö. smuggla, smutt ' o. s m y c k a." />
        <feat att="faksimilID" val="0891" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smyga&lt;/b&gt;, fsv. smygha, smiugha (med y i infin. från den i-omljudda presens-formen smygher), st. vb. = isl. smjuga, ä. da. smy ge (i nda. i stället: snige, Usle m. m.), möts v. fris. smiigen, mhty. smie-gen (ty. schmiegen), ags. smugan; ej i got.); av germ. *smeugan, *smöjan; jfr, med k i stammen, mlioll. smaken, krypa, no. smokla, lura m. m. (se under smuggla), mlty., mhty. smucken, smyga (om vilket senare ord se under smycka); med utomgerm. motsvarigheter till ieur. rötter smuk i fslav. smykati se, smyga, litau. smaukti, smyga bort, in. m., o. smug el. smugh i lett. smaugs, smal, m. fl., väl också (med Fick4 1: 576 m. fl.) grek. mykhos, vrå, smyghål m. m. - Härtill bl. a.: sv. dial. smuga, smal gång, fsv. smugha, smyghål = isl. smuga. - Kausativum: germ. *smaugian ~sv. dial. smöja, sticka el. träda in, t. ex. om lyckor el. garn, * smog a sig, ställa sig in, fsv. smöghia sik, slinka, glida, isl. smeygja o. no. smoygja, draga (kläder) av cl. på, da. smoge ds.; bildat som f loj a till flyga, nöta till njuta, fsv. pröta till tryta, töja till germ. *teuhan osv. (somliga utan kausativ betyd.). Härtill Z-avledn. sv. dial. *smögla sig bort, smyga | sig bort. - Se f. ö. smuggla, smutt ' o. s m y c k a." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smycka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smycka..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smycka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smycka&lt;/b&gt;, P. Svart 1558 o. därefter vanligt; jfr L. Petri: smacka = da. smykke, från mlty. smucken = mhty. smucken (ty. schmiicken); snarast avledn. av It3r. adj. smuk (-ek), prydlig, böjlig (varav da. smuk, vacker, o. ä. iisv. smuck 1570-t., vanligt under 1600-t.) = ty. schmuck, el. av mlty. sbst. smuk (-c/t), smycke = ty. schmuck ds., i mhty. (smuc, -c/i): omfamning, smygande intill, av germ. *smukka-, av ä. *smngna-, till smyga; alltså egentl.: böjlig(t), smi-dig(t), det som liksom smyger sig på (kedjor, armringar o. d.*). Sålunda nära besl., men ej säkert formellt identiskt med mlty. smiicken, smyga, sm}rga sig till, mhty. smucken, smiicken, smyga el. trycka sig till, även refl., vilket snarast är en av smycka oberoende intensivbildning till smyga (liksom bocka till buga, doppa till duva 2 osv.). - Härtill: smycke, G. I:s reg. 1558: smycker plur. = da. smykke; i anslutning till vb. smycka ombildat av det nyss nämnda mlty. smuk, ty. schmuck, smy eke." />
        <feat att="faksimilID" val="0891" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smycka&lt;/b&gt;, P. Svart 1558 o. därefter vanligt; jfr L. Petri: smacka = da. smykke, från mlty. smucken = mhty. smucken (ty. schmiicken); snarast avledn. av It3r. adj. smuk (-ek), prydlig, böjlig (varav da. smuk, vacker, o. ä. iisv. smuck 1570-t., vanligt under 1600-t.) = ty. schmuck, el. av mlty. sbst. smuk (-c/t), smycke = ty. schmuck ds., i mhty. (smuc, -c/i): omfamning, smygande intill, av germ. *smukka-, av ä. *smngna-, till smyga; alltså egentl.: böjlig(t), smi-dig(t), det som liksom smyger sig på (kedjor, armringar o. d.*). Sålunda nära besl., men ej säkert formellt identiskt med mlty. smiicken, smyga, sm}rga sig till, mhty. smucken, smiicken, smyga el. trycka sig till, även refl., vilket snarast är en av smycka oberoende intensivbildning till smyga (liksom bocka till buga, doppa till duva 2 osv.). - Härtill: smycke, G. I:s reg. 1558: smycker plur. = da. smykke; i anslutning till vb. smycka ombildat av det nyss nämnda mlty. smuk, ty. schmuck, smy eke." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smutta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smutta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smutta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smutta&lt;/b&gt;, Linné o. 1750: 'fyllhunden super alltid litet i sänder och smuttar i glaset', Bellman: 'Sup, drick och smutta'; tidigare smälla 1748, smolla Arvidi (det senare dock osäkert till betyd.); till föreg, i betyd. 'fnask, grand, smula'. - Sbst. smult, liten klunk, t. ex. 1840-t., är väl snarast deverbativt. Förr även som beteckning för en (viss) sup (i ordningen), som efterföljdes av de s. k. 'smuttens ungar'. - Närmast till smult i betyd. 'litet rum' hör väl det nu föga br. smulta, (särsk. mera obemärkt) kila o. d., vartill det nybildade ipf. smått, redan 1773: smalt sig ut, GHT 1893: 'genom klungan jag smått', Knöppel 1912: 'smått upp som en raket'. Samma verb är också smutta i den nu obr. betvd. 'smussla' (t. ex, Spegel 1712); jfr smussla. Om möjligheten att etymologiskt skilja detta smutta från ovan behandlade se under smutt." />
        <feat att="faksimilID" val="0890" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smutta&lt;/b&gt;, Linné o. 1750: 'fyllhunden super alltid litet i sänder och smuttar i glaset', Bellman: 'Sup, drick och smutta'; tidigare smälla 1748, smolla Arvidi (det senare dock osäkert till betyd.); till föreg, i betyd. 'fnask, grand, smula'. - Sbst. smult, liten klunk, t. ex. 1840-t., är väl snarast deverbativt. Förr även som beteckning för en (viss) sup (i ordningen), som efterföljdes av de s. k. 'smuttens ungar'. - Närmast till smult i betyd. 'litet rum' hör väl det nu föga br. smulta, (särsk. mera obemärkt) kila o. d., vartill det nybildade ipf. smått, redan 1773: smalt sig ut, GHT 1893: 'genom klungan jag smått', Knöppel 1912: 'smått upp som en raket'. Samma verb är också smutta i den nu obr. betvd. 'smussla' (t. ex, Spegel 1712); jfr smussla. Om möjligheten att etymologiskt skilja detta smutta från ovan behandlade se under smutt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snilla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snilla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snilla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snilla&lt;/b&gt;, i förb. med un dan, för-, 1619: snilla de faltiga deras penningar, jämte snella (-ä-) t. ex. 1602; försnilla i betyd. 'bedraga' o. d. P. Svart Kr. (-å-1571), i betyd. 'överlista' t. ex. R. Foss 1621; jfr fsv. afsncella, försnilla, ä. sv. afsnilla; motsv. mlty. vorsnellen, bedraga, förfördela, överraska, ä. ty. schnellen, bedraga, förfördela (mlty. snellen, uppvisat blott i bet}7d. 'ila, skynda'); i sv. lån från lty. o. väl även ä. ty.; avledn. av mlty., mhty. snel i betyd. 'snabb' (- snäll), alltså (i betyd. 'försnilla') närmast 'handla snabbt (o. oförmärkt)'; med -i- i sv. beroende på anslutning till det besl. inhemska snille i den äldre betyd. 'list' o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="0898" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snilla&lt;/b&gt;, i förb. med un dan, för-, 1619: snilla de faltiga deras penningar, jämte snella (-ä-) t. ex. 1602; försnilla i betyd. 'bedraga' o. d. P. Svart Kr. (-å-1571), i betyd. 'överlista' t. ex. R. Foss 1621; jfr fsv. afsncella, försnilla, ä. sv. afsnilla; motsv. mlty. vorsnellen, bedraga, förfördela, överraska, ä. ty. schnellen, bedraga, förfördela (mlty. snellen, uppvisat blott i bet}7d. 'ila, skynda'); i sv. lån från lty. o. väl även ä. ty.; avledn. av mlty., mhty. snel i betyd. 'snabb' (- snäll), alltså (i betyd. 'försnilla') närmast 'handla snabbt (o. oförmärkt)'; med -i- i sv. beroende på anslutning till det besl. inhemska snille i den äldre betyd. 'list' o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smör" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smör..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smör..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smör&lt;/b&gt;, fsv. smör, smiör, smior = isl. smjpr, sm0r, smör, fett, da. smör, smör, fsax., fhty. smero, fett, talg (men flåg-frank. kösmeer, fhty. kuosmero, smör), ags. smeoro ds. (eng. smear, smörja), av germ. *smerwa-, esl. med got. smairpr n., fett (bildat till smer-, smörja, med ie. instrumentalsuffixet -tr-; se årder), litau. smarsas ds. o. sv. smörja; jfr smärgel o. smärling. Grundbetyd, för detta liksom för många andra ieur. beteckningar för smöret är 'det man smörjer med'; äldst om salvor för kroppens ingnidning; först senare använt till föda o. enl. Plinius huvudsakligen el. uteslutande brukat av de välbärgade. Med avs. på betyd.-växlingen 'fett, smörja' o. 'matsmör' jfr fhty. anko, smör, besl. med lat. iingueniuni, smörjelse, salva, varav rumän, mit, smör; el. slav. maslo, salva, smör; el. finska voi, smör, förr: tett; se även under salva 2. Gemensamt indoeur. namn för smör saknas. — Det allm. västgerm. ordet för 'matsmör': ty., eng. butter (fhty. bntera, ags. bnlere) lånades väl på 900-t., antagl. genom klostrens inflytande,från lat.-grek. butyrum, grek. boiityron, som enl. Plinius härstammar från skytiskan; ett lån som antagl. här som i flera liknande fall innebar en förbättring o. utveckling i fråga om beredningen. — De nord. ortnamnen på Smör- sönderfalla i rätt många grupper med olika innebörd. En av dessa, S m or ku lie n, -kulla, -stenen m. fl., bevarar säkeii. minnet av hedniska kulter, däri smörjelser o. andra religiösa ceremonier ingingo, sannol. bl. a. i förening med eldkult. Ofta äro till dessa platser gamla folksägner anknutna. (Almgren, Montelius) O. Lundberg Fatab. 1910 s. 193 f. I vissa fall möjl. också berömmande noanamn: stundom ha dessa ställen i folktron betraktats som tillhåll för troll; se O. Lundberg NoB 8: 49 f. (med litteratur)." />
        <feat att="faksimilID" val="0894" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smör&lt;/b&gt;, fsv. smör, smiör, smior = isl. smjpr, sm0r, smör, fett, da. smör, smör, fsax., fhty. smero, fett, talg (men flåg-frank. kösmeer, fhty. kuosmero, smör), ags. smeoro ds. (eng. smear, smörja), av germ. *smerwa-, esl. med got. smairpr n., fett (bildat till smer-, smörja, med ie. instrumentalsuffixet -tr-; se årder), litau. smarsas ds. o. sv. smörja; jfr smärgel o. smärling. Grundbetyd, för detta liksom för många andra ieur. beteckningar för smöret är 'det man smörjer med'; äldst om salvor för kroppens ingnidning; först senare använt till föda o. enl. Plinius huvudsakligen el. uteslutande brukat av de välbärgade. Med avs. på betyd.-växlingen 'fett, smörja' o. 'matsmör' jfr fhty. anko, smör, besl. med lat. iingueniuni, smörjelse, salva, varav rumän, mit, smör; el. slav. maslo, salva, smör; el. finska voi, smör, förr: tett; se även under salva 2. Gemensamt indoeur. namn för smör saknas. — Det allm. västgerm. ordet för 'matsmör': ty., eng. butter (fhty. bntera, ags. bnlere) lånades väl på 900-t., antagl. genom klostrens inflytande,från lat.-grek. butyrum, grek. boiityron, som enl. Plinius härstammar från skytiskan; ett lån som antagl. här som i flera liknande fall innebar en förbättring o. utveckling i fråga om beredningen. — De nord. ortnamnen på Smör- sönderfalla i rätt många grupper med olika innebörd. En av dessa, S m or ku lie n, -kulla, -stenen m. fl., bevarar säkeii. minnet av hedniska kulter, däri smörjelser o. andra religiösa ceremonier ingingo, sannol. bl. a. i förening med eldkult. Ofta äro till dessa platser gamla folksägner anknutna. (Almgren, Montelius) O. Lundberg Fatab. 1910 s. 193 f. I vissa fall möjl. också berömmande noanamn: stundom ha dessa ställen i folktron betraktats som tillhåll för troll; se O. Lundberg NoB 8: 49 f. (med litteratur)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smöka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smöka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smöka..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;smöka&lt;/sp&gt;, ä. nsv., röka, se under &lt;sp&gt;röka&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0894" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;smöka&lt;/sp&gt;, ä. nsv., röka, se under &lt;sp&gt;röka&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="röka" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smöja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smöja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smöja..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;smöja&lt;/sp&gt;, sv. dial., sticka el. träda in, se &lt;sp&gt;smyga&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0894" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;smöja&lt;/sp&gt;, sv. dial., sticka el. träda in, se &lt;sp&gt;smyga&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="smyga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smärting" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smärting..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smärting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smärting&lt;/b&gt;, egentl.: gammal tjärad segelduk, Rosvall 1803 (som sjöt.), f. ö. först under de senare årtiondena = da. smer-ting, jfr ty. schmarting, till da. vb. smerte, bekläda ankartaget med smärting för att hindra skamfilning, egentl. = lty., holl. smarten (med a av e frfr rt), smärta, göra ont, i -sht om skubbsår (= sv. vb. smärta; se föreg.),, varifrån ordets användning i sjömansspr. om tågens skamfilning. - Smärting(s)-sko, Balck 1888 (om Stockholms gymnastikförenings dräkt)." />
        <feat att="faksimilID" val="0894" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smärting&lt;/b&gt;, egentl.: gammal tjärad segelduk, Rosvall 1803 (som sjöt.), f. ö. först under de senare årtiondena = da. smer-ting, jfr ty. schmarting, till da. vb. smerte, bekläda ankartaget med smärting för att hindra skamfilning, egentl. = lty., holl. smarten (med a av e frfr rt), smärta, göra ont, i -sht om skubbsår (= sv. vb. smärta; se föreg.),, varifrån ordets användning i sjömansspr. om tågens skamfilning. - Smärting(s)-sko, Balck 1888 (om Stockholms gymnastikförenings dräkt)." />
        <feat att="see" val="smärta 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smärta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smärta..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smärta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smärta&lt;/b&gt;, sbst., Arvidi (i citat från en psalm), Wollimhaus o. 1669 (förr stundom även med -Iz-, från hty.) = da. smerle, från mlty. smerle = fhty. smerza, -o (ty. schmerz), meng. smerle (eng. smarl); besl. med grek. smerdnos, smer-daleös, förskräcklig, lat. mordére, bita, ! även om smak o. känsel (jfr till betyd. bitter, till bita); se även Persson Indog. Wortf. s. 213, 945 samt under smärt o. s m är t ing. Sinnesförnimmelserna betecknades äldst med ord, som egentl. angåvo orsaken till densamma. - Härtill vb. smärta, Pfeiff 1713 = da. smerle, från mlty. smerten (lty. smar-len; se s m är ting) = ty. schmerzen, ags. smcorlan (eng. smarl)." />
        <feat att="faksimilID" val="0893" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smärta&lt;/b&gt;, sbst., Arvidi (i citat från en psalm), Wollimhaus o. 1669 (förr stundom även med -Iz-, från hty.) = da. smerle, från mlty. smerle = fhty. smerza, -o (ty. schmerz), meng. smerle (eng. smarl); besl. med grek. smerdnos, smer-daleös, förskräcklig, lat. mordére, bita, ! även om smak o. känsel (jfr till betyd. bitter, till bita); se även Persson Indog. Wortf. s. 213, 945 samt under smärt o. s m är t ing. Sinnesförnimmelserna betecknades äldst med ord, som egentl. angåvo orsaken till densamma. - Härtill vb. smärta, Pfeiff 1713 = da. smerle, från mlty. smerten (lty. smar-len; se s m är ting) = ty. schmerzen, ags. smcorlan (eng. smarl)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smärt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smärt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smärt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smärt&lt;/b&gt;, Schroderus Gom. 1640: smaale j (spinckola, smerla), Spegel 1685 (om j björkar) = ä. da., da. dial. smcert, tunn, j smal; f. ö. isolerad ordgrupp, sannol. besl. med smärta till ie. smerd, bita; jfr särsk. betyd.-utvecklingen i det hithörande ags. smearl, smärtsam, varav eng. smarl, bl. a.: nätt, fin (se f. ö. smart o. smärta). - Förordas i Journ. f. litt. o. theat. 1813 som 'ett godt svenskt ord' framför det av Ling i Agne använda rank." />
        <feat att="faksimilID" val="0893" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smärt&lt;/b&gt;, Schroderus Gom. 1640: smaale j (spinckola, smerla), Spegel 1685 (om j björkar) = ä. da., da. dial. smcert, tunn, j smal; f. ö. isolerad ordgrupp, sannol. besl. med smärta till ie. smerd, bita; jfr särsk. betyd.-utvecklingen i det hithörande ags. smearl, smärtsam, varav eng. smarl, bl. a.: nätt, fin (se f. ö. smart o. smärta). - Förordas i Journ. f. litt. o. theat. 1813 som 'ett godt svenskt ord' framför det av Ling i Agne använda rank." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smärre" />
          <feat att="writtenForm" val="smärst" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smärre..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smärre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smärre, smärst&lt;/b&gt;, fsv. smcerre, smcersler, med r från kompar., av äldre smcesler - isl. smd&gt;r(r)i, smcéstr osv., till små (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0893" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smärre, smärst&lt;/b&gt;, fsv. smcerre, smcersler, med r från kompar., av äldre smcesler - isl. smd&gt;r(r)i, smcéstr osv., till små (se d. o.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smärling" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smärling..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smärling..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smärling&lt;/b&gt;, fiskn., grönling, Gobitis bar-batula, Palmcron 1642, Retzius 1772, Dalin 1853; hos Asteropherus 1609: smirlingh = dsi. smerling, från ty. schmer-ling, av mhty. smerlinc, till likbetyd, mhty. smerl(e), ty. schmerle (varav ä. nsv. smårla, I. Erici o. 1645: smerler plur.); säkerl. egentl.: dyfisk o. besl. med got. smarna, smuts, sv. smörja o. smör: fisken uppehåller sig ofta i gyttjan på bottnen; jfr da. dyndsmerling om Gobitis fossilis. Falk-Torp s. 1080. — Om det i Järn ti. förekommande fiskn. smärling som namn på en småvuxen sikras (el. siklöjan el. sikyngel), Lilljeborg, Sv. Ekman, bör sammanhållas med dessa namn är väl ovisst. — Det ävenledes om Gobitis använda grönling, Asteropherus 1609: grönlingh, är lån från ty. grundling, till grund, botten." />
        <feat att="faksimilID" val="0893" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smärling&lt;/b&gt;, fiskn., grönling, Gobitis bar-batula, Palmcron 1642, Retzius 1772, Dalin 1853; hos Asteropherus 1609: smirlingh = dsi. smerling, från ty. schmer-ling, av mhty. smerlinc, till likbetyd, mhty. smerl(e), ty. schmerle (varav ä. nsv. smårla, I. Erici o. 1645: smerler plur.); säkerl. egentl.: dyfisk o. besl. med got. smarna, smuts, sv. smörja o. smör: fisken uppehåller sig ofta i gyttjan på bottnen; jfr da. dyndsmerling om Gobitis fossilis. Falk-Torp s. 1080. — Om det i Järn ti. förekommande fiskn. smärling som namn på en småvuxen sikras (el. siklöjan el. sikyngel), Lilljeborg, Sv. Ekman, bör sammanhållas med dessa namn är väl ovisst. — Det ävenledes om Gobitis använda grönling, Asteropherus 1609: grönlingh, är lån från ty. grundling, till grund, botten." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smärgel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smärgel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smärgel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smärgel&lt;/b&gt;, Bromell 1730: smcrgel; tidigare: smirg(h)il Hels. 1587, Burens 1624, smerill Schroderus Gom. 1640 = da. smergel, från ty. schmergel, schmirgel, av i tal. smeriglio, avledn. till grek. smy-ris (genit. -idos) ds., jfr smijrizö, smörjer, polerar (urbesl. med smör, smörja)." />
        <feat att="faksimilID" val="0893" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smärgel&lt;/b&gt;, Bromell 1730: smcrgel; tidigare: smirg(h)il Hels. 1587, Burens 1624, smerill Schroderus Gom. 1640 = da. smergel, från ty. schmergel, schmirgel, av i tal. smeriglio, avledn. till grek. smy-ris (genit. -idos) ds., jfr smijrizö, smörjer, polerar (urbesl. med smör, smörja)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smäre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smäre..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smäre..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smäre&lt;/b&gt; m., dialektord, klöver, jfr Linné 1757: smäregrås från Bob. 1. = no., da. smcere, inotsv. nisl. smäre m. o. smdéra f.; enl. Falk-Torp s. 1085 egentl.: läppblomster, till ags. smcére m., läpp (av germ. *smairia-)t som ined Uhlenbeck PBB 26: 570 är besl. med sanskr. smerä-, leende, o. smila; jfr lat. labnrmim, guldregn, till labrnm, läpp (det senare dock osäkert). - Tidigare, med orätt, av Bugge PBB 24: 455 uppfattat som en avljudsform till ir. seamar, klöver." />
        <feat att="faksimilID" val="0893" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smäre&lt;/b&gt; m., dialektord, klöver, jfr Linné 1757: smäregrås från Bob. 1. = no., da. smcere, inotsv. nisl. smäre m. o. smdéra f.; enl. Falk-Torp s. 1085 egentl.: läppblomster, till ags. smcére m., läpp (av germ. *smairia-)t som ined Uhlenbeck PBB 26: 570 är besl. med sanskr. smerä-, leende, o. smila; jfr lat. labnrmim, guldregn, till labrnm, läpp (det senare dock osäkert). - Tidigare, med orätt, av Bugge PBB 24: 455 uppfattat som en avljudsform till ir. seamar, klöver." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smälta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smälta..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smälta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smälta&lt;/b&gt;, vb., dels 1. av germ. st. vb. *smellan i fsv. smcelta (ipf. small) inträns. = no, smella, da. smelle, mlty. smellen, fhty. smelzan (ty. schmelzen); i nord. spr. möjl. lån från mlty.; i isl. o. ags. i stället växelformen *mellan; dels 2. av germ. kausativet *smallian, få el. komma att smälta, i fsv. smcella (ipf. smcelle) träns. = no. smella, mlty. smellen, fhty. smelzen (ty. schmelzen); eng. smell från holl. el. lty.; av ie. (s)meld, varom närmare multna, malt, mild; jfr även smalt, smalts, smult, smultron, emalj. — Härtill sbst. smälta, det som smältes på en gång, varav bildl.: stor mängd ('en hel smälta') = no. smella ('heile smelta')." />
        <feat att="faksimilID" val="0893" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smälta&lt;/b&gt;, vb., dels 1. av germ. st. vb. *smellan i fsv. smcelta (ipf. small) inträns. = no, smella, da. smelle, mlty. smellen, fhty. smelzan (ty. schmelzen); i nord. spr. möjl. lån från mlty.; i isl. o. ags. i stället växelformen *mellan; dels 2. av germ. kausativet *smallian, få el. komma att smälta, i fsv. smcella (ipf. smcelle) träns. = no. smella, mlty. smellen, fhty. smelzen (ty. schmelzen); eng. smell från holl. el. lty.; av ie. (s)meld, varom närmare multna, malt, mild; jfr även smalt, smalts, smult, smultron, emalj. — Härtill sbst. smälta, det som smältes på en gång, varav bildl.: stor mängd ('en hel smälta') = no. smella ('heile smelta')." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snara" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snara..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snara..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snara&lt;/b&gt; = fsv., isl. = da., mlty. snöre, fhty. snaraha, ags. sneare, av germ. *snarhön, till ie. roten (s)nerk, binda, knyta, i grek. närke, domning, dvala (se narkotisk), utvidgning med -k av roten (s)ner, väl i lat. nervus, sena, nerv. Jfr f. ö. snar, snår, snärja ävensom snörpa." />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snara&lt;/b&gt; = fsv., isl. = da., mlty. snöre, fhty. snaraha, ags. sneare, av germ. *snarhön, till ie. roten (s)nerk, binda, knyta, i grek. närke, domning, dvala (se narkotisk), utvidgning med -k av roten (s)ner, väl i lat. nervus, sena, nerv. Jfr f. ö. snar, snår, snärja ävensom snörpa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snar..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snar..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;snar&lt;/sp&gt;, sv. dial., snår, se d. o.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;snar&lt;/sp&gt;, sv. dial., snår, se d. o.]" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snar" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snar..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snar..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snar&lt;/b&gt; (om betyd. jfr nedan), fsv. snar, snabb, snar, hastig, skarp, genomträngande (om syn o. d.), sträng (om ord o. d.) = da. = isl. snärr, lty. snar; jfr mholl. snöre, ivrigt; av germ. *snarha-, till fhty. snerhan, draga tillsammans, till ie. snerk, vrida el. slingra sig, i sbst. snara o. snår; med samma betyd.-utveckling som i isl. sniidr, snudigr, rask, till snua (= sno), hverfr ds. till hverfa, vända, jfr f. ö. sv. sno i väg o. got. sniuman, ila (besl. med sno). - Som adj. i betyd. 'hastig' numera blott med begränsad anv., t. ex. i en snar vändning, el. med ålderdomlig anstryk- ning, t. ex. snar till vrede; allmännare däremot i vissa dial. o. i ä. sv., t. ex. gamla bibelövers.: 'Mina dagar hafva varit snarare än eii löpare' Jobs b. 9: 25. - F. ö. mest som adv. snart ==. fsv. samt i konj. så snart som, fsv. sva snart. - Om got. sprautö, snart, snabbt, se spruta." />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snar&lt;/b&gt; (om betyd. jfr nedan), fsv. snar, snabb, snar, hastig, skarp, genomträngande (om syn o. d.), sträng (om ord o. d.) = da. = isl. snärr, lty. snar; jfr mholl. snöre, ivrigt; av germ. *snarha-, till fhty. snerhan, draga tillsammans, till ie. snerk, vrida el. slingra sig, i sbst. snara o. snår; med samma betyd.-utveckling som i isl. sniidr, snudigr, rask, till snua (= sno), hverfr ds. till hverfa, vända, jfr f. ö. sv. sno i väg o. got. sniuman, ila (besl. med sno). - Som adj. i betyd. 'hastig' numera blott med begränsad anv., t. ex. i en snar vändning, el. med ålderdomlig anstryk- ning, t. ex. snar till vrede; allmännare däremot i vissa dial. o. i ä. sv., t. ex. gamla bibelövers.: 'Mina dagar hafva varit snarare än eii löpare' Jobs b. 9: 25. - F. ö. mest som adv. snart ==. fsv. samt i konj. så snart som, fsv. sva snart. - Om got. sprautö, snart, snabbt, se spruta." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snaps" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snaps..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snaps..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snaps&lt;/b&gt;, Bladh 1799: en snaps Janever, samt t. ex. Ilmoni 1827 i brev: schnap-sar (Skr. utg. av Sv. litt. sällsk. i Finl. CIX:98), Dalin 1853 (där även: schnapps) = da., från lty. snapps el. ty. schnaps; egentl. substantivering av lty. interjek-tionen snapps, som utmärker raskhet o. väl hör till snappa. Likartade bildningar äro lty. snips o. ty. dial. knips,, snaps." />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snaps&lt;/b&gt;, Bladh 1799: en snaps Janever, samt t. ex. Ilmoni 1827 i brev: schnap-sar (Skr. utg. av Sv. litt. sällsk. i Finl. CIX:98), Dalin 1853 (där även: schnapps) = da., från lty. snapps el. ty. schnaps; egentl. substantivering av lty. interjek-tionen snapps, som utmärker raskhet o. väl hör till snappa. Likartade bildningar äro lty. snips o. ty. dial. knips,, snaps." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snapphane" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snapphane..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snapphane..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snapphane&lt;/b&gt;, under 16- o. 1700-t. benämning på medlemmar av irreguljära krigar-, stundom rövarband, särsk. under de svensk-danska krigen i Skåne 1644 -1679 = da. snaphane, likaledes som hist. term, förr även som okvädinsord, t. ex. 'du gamle Snaphane' Holberg Juele-Stue, från mlty. snaphane, friskytt, stråtrövare = ty. schnapphahn. I ä. ty. även: bössa, varav ä. da. snaphane i samma betyd. Härifrån även fra. chenapan, odåga, o. eng. snapha(u)ncc i båda betyd. F. ö. i enskildheter dunkelt, då man ej säkert känner, vilken betyd. är äldst (den av 'bössa' är dock senast uppvisad). Om den av 'stråtrövare' är den ursprungliga, hör ordet säkerl. till ty. schnappen i betyd. 'plundra, röva' (- snappa), jfr ä. nsv. snapperi (= da., från ty.), röveri o. snatteri; o. den senare leden (= hane, tupp) är att bedöma som ty. streithahn osv., jfr sv. stridstupp. Betyd, 'bössa' är i så fall sekundär o. kan bero på förkortning av schnapp-hahnenrohr, dvs. 'snapphanegevär' (el., enl. somliga, till schnapphahn, snapplås). Otänkbart är dock ej, att man i själva verket har att utgå från betyd. av visst slags bössa o. att senare denna benämning överflyttats på dem, som använde detta vapen; jfr t. ex. det snarast på liknande sätt uppkomna dragon (se tilläggen). - Ett kortnamn till detta ord i den i mlty. uppträdande betyd. av ett mynt (med bilden av en ryttare) är sannol. ä. nsv. snapping hos Ronde-letius 1614: Ty fåår iagh och een snapping ther fore'; bildat med -ing som myntnamnen batting, panni n g, skilling, tioöring, ags. silfring osv.; jfr förf. 1600-t:s sv. s. 220." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snapphane&lt;/b&gt;, under 16- o. 1700-t. benämning på medlemmar av irreguljära krigar-, stundom rövarband, särsk. under de svensk-danska krigen i Skåne 1644 -1679 = da. snaphane, likaledes som hist. term, förr även som okvädinsord, t. ex. 'du gamle Snaphane' Holberg Juele-Stue, från mlty. snaphane, friskytt, stråtrövare = ty. schnapphahn. I ä. ty. även: bössa, varav ä. da. snaphane i samma betyd. Härifrån även fra. chenapan, odåga, o. eng. snapha(u)ncc i båda betyd. F. ö. i enskildheter dunkelt, då man ej säkert känner, vilken betyd. är äldst (den av 'bössa' är dock senast uppvisad). Om den av 'stråtrövare' är den ursprungliga, hör ordet säkerl. till ty. schnappen i betyd. 'plundra, röva' (- snappa), jfr ä. nsv. snapperi (= da., från ty.), röveri o. snatteri; o. den senare leden (= hane, tupp) är att bedöma som ty. streithahn osv., jfr sv. stridstupp. Betyd, 'bössa' är i så fall sekundär o. kan bero på förkortning av schnapp-hahnenrohr, dvs. 'snapphanegevär' (el., enl. somliga, till schnapphahn, snapplås). Otänkbart är dock ej, att man i själva verket har att utgå från betyd. av visst slags bössa o. att senare denna benämning överflyttats på dem, som använde detta vapen; jfr t. ex. det snarast på liknande sätt uppkomna dragon (se tilläggen). - Ett kortnamn till detta ord i den i mlty. uppträdande betyd. av ett mynt (med bilden av en ryttare) är sannol. ä. nsv. snapping hos Ronde-letius 1614: Ty fåår iagh och een snapping ther fore'; bildat med -ing som myntnamnen batting, panni n g, skilling, tioöring, ags. silfring osv.; jfr förf. 1600-t:s sv. s. 220." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snappa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snappa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snappa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snappa&lt;/b&gt;, fsv. -snappa = da. snappe, från mlty. snappen, snappa, tala snabbt = mhty. ds. (ty. schnappen); intensiv-bildning till mhty. snaben, snappa, el. till isl. snapa, snylta (se snopen). Om ett annat mhtjr. snaben se snäva. Jfr snäppare." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snappa&lt;/b&gt;, fsv. -snappa = da. snappe, från mlty. snappen, snappa, tala snabbt = mhty. ds. (ty. schnappen); intensiv-bildning till mhty. snaben, snappa, el. till isl. snapa, snylta (se snopen). Om ett annat mhtjr. snaben se snäva. Jfr snäppare." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snaggla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snaggla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snaggla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snaggla&lt;/b&gt;, snövla o. d., bl. a. om ljud från sura pipor, i sht dial. (t. ex. Ogtl., Vgtl.), ej hos SAOF el. Lundell SO, C. F. Dahlgren (östgöte) 1832: 'Hon (dvs. pipan) medförde alltid ett slags snarkning eller ett visst snagglande'. Väl att sammanhålla med likbetyd, sv. dial. snavla (se snövla), med i dylika verb av imi-tativ natur vanlig formväxling; jfr t. ex. snarka: isl. sngrgla osv.; alltså knappast av urnord. *snawwalön el. dyl., med -gg- beroende på gammalt inskott av samma slag som i hugga o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snaggla&lt;/b&gt;, snövla o. d., bl. a. om ljud från sura pipor, i sht dial. (t. ex. Ogtl., Vgtl.), ej hos SAOF el. Lundell SO, C. F. Dahlgren (östgöte) 1832: 'Hon (dvs. pipan) medförde alltid ett slags snarkning eller ett visst snagglande'. Väl att sammanhålla med likbetyd, sv. dial. snavla (se snövla), med i dylika verb av imi-tativ natur vanlig formväxling; jfr t. ex. snarka: isl. sngrgla osv.; alltså knappast av urnord. *snawwalön el. dyl., med -gg- beroende på gammalt inskott av samma slag som i hugga o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snagghårig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snagghårig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snagghårig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snagghårig&lt;/b&gt;, korthårig, 1771, oomljudd form i förh. till sv. dial. *snogghåra Skuttunge Uppl., sv. *snugg-, kort, i snugga, isl. snoggr, kort, korthårig, osv. (med H7-omljud), sv. dial. snögghårig o. sv. snygg (med w- o. i-omljud) samt sv. dial. snägghåra o. snägger(med i-omljud); se f. ö. snygg." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snagghårig&lt;/b&gt;, korthårig, 1771, oomljudd form i förh. till sv. dial. *snogghåra Skuttunge Uppl., sv. *snugg-, kort, i snugga, isl. snoggr, kort, korthårig, osv. (med H7-omljud), sv. dial. snögghårig o. sv. snygg (med w- o. i-omljud) samt sv. dial. snägghåra o. snägger(med i-omljud); se f. ö. snygg." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snack" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snack..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snack..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snack&lt;/b&gt;, fsv. snak, prat, skämt ~ da., från mlty. -; vartill vb. snacka, fsv. snakka, prata, skämta = da. snakke, från mlty. snacken, tala, snattra (ty. schnacken), egentl. = lty., holl. snakken, snyfta; ljudhärmande liksom sladdra, snattra osv. Jfr snicksnack. - Ordet är i Sydsv. betydligt allmännare än längre i norr, där det vanl. ersattes av prat, sia d der. - Hade förr ett annat stilvärde än nu; jfr gamla bibelövers., l Gör. 15: 33: 'ondt snack förkränker goda seder'." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snack&lt;/b&gt;, fsv. snak, prat, skämt ~ da., från mlty. -; vartill vb. snacka, fsv. snakka, prata, skämta = da. snakke, från mlty. snacken, tala, snattra (ty. schnacken), egentl. = lty., holl. snakken, snyfta; ljudhärmande liksom sladdra, snattra osv. Jfr snicksnack. - Ordet är i Sydsv. betydligt allmännare än längre i norr, där det vanl. ersattes av prat, sia d der. - Hade förr ett annat stilvärde än nu; jfr gamla bibelövers., l Gör. 15: 33: 'ondt snack förkränker goda seder'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snabel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snabel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snabel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snabel&lt;/b&gt; Serenius 1734 = da., från ty. schnabel, av fhty. snavul = mlty. sna-vel; besl. med mlty. snabbe o. litau. snapas ds.; jfr (till en s-lös rot) näbb o. näbb, med samma växling som i t. ex. isl. snéfr o. néfr, varom under snäv." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snabel&lt;/b&gt; Serenius 1734 = da., från ty. schnabel, av fhty. snavul = mlty. sna-vel; besl. med mlty. snabbe o. litau. snapas ds.; jfr (till en s-lös rot) näbb o. näbb, med samma växling som i t. ex. isl. snéfr o. néfr, varom under snäv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snabb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snabb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snabb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snabb&lt;/b&gt;, 1619, 1639 (i modern betyd.), med intensivisk konsonantförlängning, sannol. till stammen i mhty. snaben, skynda (väl = snaben, snappa; se snappa). Parallellform: ä. nsv. snapp Rudbeck = sv. dial. o. no. (där även: knapp, trång), vilken förhåller sig till snabb som t, ex. snoppa till snubba osv. Möjl. besl. med snäv, där samma bet}7d.-växling uppträder. - Under senare hälften av 1600-t. o. den första av 1700-t. tycks snabb huvudsakligen brukas om kunskaper, minne o. intelligens: skicklig ('i Logicis' osv.), läraktig o. d." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snabb&lt;/b&gt;, 1619, 1639 (i modern betyd.), med intensivisk konsonantförlängning, sannol. till stammen i mhty. snaben, skynda (väl = snaben, snappa; se snappa). Parallellform: ä. nsv. snapp Rudbeck = sv. dial. o. no. (där även: knapp, trång), vilken förhåller sig till snabb som t, ex. snoppa till snubba osv. Möjl. besl. med snäv, där samma bet}7d.-växling uppträder. - Under senare hälften av 1600-t. o. den första av 1700-t. tycks snabb huvudsakligen brukas om kunskaper, minne o. intelligens: skicklig ('i Logicis' osv.), läraktig o. d." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smörja" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smörja..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smörja..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smörja&lt;/b&gt;, fsv. smöria, smyria - isl. smyrja, smyrva, da. smore, mlty. sme-rai, fhty. smirwen (ty. schmieren), ags. smierwan, av germ. *s/nerHnaji,till smör (se d. o.); jfr smorläder. - Fsv, smyria, isl. smyrja bero på ombildning av smy T va (uppvisat blott i isl.). Härtill analogiskt ipf. smurpe (:&gt; smorde liksom spurpe &gt; sporde) för väntat *smyrpe av urnord. smirwipe). - Härtill: sbst. smörja = no. smyrja; jfr mhty. smirive f., smörjande (ty. schmiere). Smörj i nttr. få smörj o. d., i litter. först från 1800-t., till vb. smörja (upp) i betyd. 'ge stryk', egentl. en överförd skämtsam anv., jfr Balck 1603: 'en wäldigan knip-pel (dvs. knölpåk), och tå han ther medh wäl hade basat och smort hans Hudh och länder', Envallsson 1782: 'Jag skall smörja honom brun och blå', jfr även i Runebergs Fänrik Stål Mun-ters: 'tack för smörjan', där väl en avsiktlig ordlek föreligger; motsv. no.-da. smore öp, da. faa smör. Jfr till betyd.-utvecklingen ty. schmieren, ge stryk, ty. wichsen ds. o. wichse, smörj (se under vax), fra. graisser les épaules å, ävensom bädd o. bas. Se förf. Ark. 15: 238." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smörja&lt;/b&gt;, fsv. smöria, smyria - isl. smyrja, smyrva, da. smore, mlty. sme-rai, fhty. smirwen (ty. schmieren), ags. smierwan, av germ. *s/nerHnaji,till smör (se d. o.); jfr smorläder. - Fsv, smyria, isl. smyrja bero på ombildning av smy T va (uppvisat blott i isl.). Härtill analogiskt ipf. smurpe (:&gt; smorde liksom spurpe &gt; sporde) för väntat *smyrpe av urnord. smirwipe). - Härtill: sbst. smörja = no. smyrja; jfr mhty. smirive f., smörjande (ty. schmiere). Smörj i nttr. få smörj o. d., i litter. först från 1800-t., till vb. smörja (upp) i betyd. 'ge stryk', egentl. en överförd skämtsam anv., jfr Balck 1603: 'en wäldigan knip-pel (dvs. knölpåk), och tå han ther medh wäl hade basat och smort hans Hudh och länder', Envallsson 1782: 'Jag skall smörja honom brun och blå', jfr även i Runebergs Fänrik Stål Mun-ters: 'tack för smörjan', där väl en avsiktlig ordlek föreligger; motsv. no.-da. smore öp, da. faa smör. Jfr till betyd.-utvecklingen ty. schmieren, ge stryk, ty. wichsen ds. o. wichse, smörj (se under vax), fra. graisser les épaules å, ävensom bädd o. bas. Se förf. Ark. 15: 238." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smörj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smörj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smörj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smörj&lt;/b&gt;, se följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0895" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smörj&lt;/b&gt;, se följ." />
        <feat att="see" val="smörja 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="smörgås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--smörgås..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--smörgås..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;smörgås&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538 (översatt med 'panis butyratus'), Syl v. Phrygius 1602: smörgåsenisse, morsgris, som jämt mumsar på smörgåsar (jfr under nisse), 1603 i bildh betyd.: kindpust (jfr till betyd. under fisk, örfil), 1690 i betyd. 'smörklimp', Florinus 1695 i modern betyd.; plur. smörgiäs 1677, smörgåsar. Väl egentl. om runda smörklimpar, som lades på bröd o. varav innehavaren egde att med tummen bereda smörgås; kanske egentl. så betecknade av barnen; alltså en metafor av samma slag som skånska ållingar, egentl.: ankungar, om brödbitar med sovel på, el. häst(ar) i samma betyd. Dylika små smörklimpar, kallade g åsar, brukade man, enl. en uppgift från 1751, efter kärningen hvarje lördagsafton o. söndagsmorgon tilldela de små. Jfr f. ö. sv. dial. gåsåkaka, smör o. bröd, gås(a)kaku, smörgås, ns. gaas, smörklimp. Se Ark. 9: 368 f., E. Tegnér 10: 182 f. (delvis annorlunda) o. där anförd litt. I Stockh. i Dagbl. 5. 12. 1893 erinras emellertid om i i Nordiska museet förvarade i trä utskurna små lådor i form av en gås att förvara smör i (jfr O. G. Wistrand i j Fataburen 1907 Bil. s. 14) o. antydes, i att ordet smörgås möjl. kunde härleda sig härifrån. Dock torde, om verkligen något samband eger rum, förhållandet vara omvänt: trälådorna kunna ha fått sin gåsform såsom en anspelning på 'smörgässen'. Enl. Hammarstedt i Fatab. 1906 s. 50 finnas (el. funnos) i Hjärpås sn Vgtl. julbröd bakade i form av gäss; 1 väl dock blott en tillfällig överensstämmelse. — Kasta smörgås, Serenius i 1734, under drake: kasta smörgåsar, övers, av ty. b utter b em men el. butterbrot iverfen; jfr sv. dial. slå flatfisk, ty. jungfem werfen, eng. make (el. play al) dnck and drake." />
        <feat att="faksimilID" val="0894" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;smörgås&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538 (översatt med 'panis butyratus'), Syl v. Phrygius 1602: smörgåsenisse, morsgris, som jämt mumsar på smörgåsar (jfr under nisse), 1603 i bildh betyd.: kindpust (jfr till betyd. under fisk, örfil), 1690 i betyd. 'smörklimp', Florinus 1695 i modern betyd.; plur. smörgiäs 1677, smörgåsar. Väl egentl. om runda smörklimpar, som lades på bröd o. varav innehavaren egde att med tummen bereda smörgås; kanske egentl. så betecknade av barnen; alltså en metafor av samma slag som skånska ållingar, egentl.: ankungar, om brödbitar med sovel på, el. häst(ar) i samma betyd. Dylika små smörklimpar, kallade g åsar, brukade man, enl. en uppgift från 1751, efter kärningen hvarje lördagsafton o. söndagsmorgon tilldela de små. Jfr f. ö. sv. dial. gåsåkaka, smör o. bröd, gås(a)kaku, smörgås, ns. gaas, smörklimp. Se Ark. 9: 368 f., E. Tegnér 10: 182 f. (delvis annorlunda) o. där anförd litt. I Stockh. i Dagbl. 5. 12. 1893 erinras emellertid om i i Nordiska museet förvarade i trä utskurna små lådor i form av en gås att förvara smör i (jfr O. G. Wistrand i j Fataburen 1907 Bil. s. 14) o. antydes, i att ordet smörgås möjl. kunde härleda sig härifrån. Dock torde, om verkligen något samband eger rum, förhållandet vara omvänt: trälådorna kunna ha fått sin gåsform såsom en anspelning på 'smörgässen'. Enl. Hammarstedt i Fatab. 1906 s. 50 finnas (el. funnos) i Hjärpås sn Vgtl. julbröd bakade i form av gäss; 1 väl dock blott en tillfällig överensstämmelse. — Kasta smörgås, Serenius i 1734, under drake: kasta smörgåsar, övers, av ty. b utter b em men el. butterbrot iverfen; jfr sv. dial. slå flatfisk, ty. jungfem werfen, eng. make (el. play al) dnck and drake." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Smör-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Smör-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Smör-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Smör-&lt;/b&gt; i ortn., se föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="0894" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Smör-&lt;/b&gt; i ortn., se föreg." />
        <feat att="see" val="smör 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="stuteri" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--stuteri..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--stuteri..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;stuteri&lt;/b&gt;, Hidd. o. ad. p rot. 1660 (om inrättande av stulerijen), N. Bielke o. 1680 (samma form; om ett kungligt stuteri), Karl XI Bref 1692 = da. stiitteri, från ty. stuterei, till slute, sto, äldre: häst-flock (se sto)." />
        <feat att="etym"
        val="stuteri, Hidd. o. ad. p rot. 1660 (om inrättande av stulerijen), N. Bielke o. 1680 (samma form; om ett kungligt stuteri), Karl XI Bref 1692 = da. stiitteri, från ty. stuterei, till slute, sto, äldre: häst-flock (se sto)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snedig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snedig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snedig..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;snedig&lt;/sp&gt;, sv. dial., fintlig, bakslug, se &lt;sp&gt;sned&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;snedig&lt;/sp&gt;, sv. dial., fintlig, bakslug, se &lt;sp&gt;sned&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="sned" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="sned" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--sned..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--sned..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;sned&lt;/b&gt;, adj., P. Svart Kr., adv., P. Erici 1582: &lt;i&gt;se snedt på&lt;/i&gt; = da. dial.; kan vara en stam &lt;i&gt;snið-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;sneið-&lt;/i&gt;, jfr ösv. dial. &lt;i&gt;snidot&lt;/i&gt;, sned, men &lt;i&gt;sneid&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;snaj&lt;/i&gt;. — Härjämte som sbst. på &lt;sp&gt;sned&lt;/sp&gt;, Wivallius 1641 (&lt;i&gt;på snee&lt;/i&gt;), i ä. sv. även &lt;i&gt;på en sned&lt;/i&gt;, t. ex. O. v. Dalin, Bellman, motsv. i dial., ä. da. &lt;i&gt;paa snid&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;paa sned&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;paa snid&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sneid&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;á snið&lt;/i&gt;. — Omöjligt är ej, att adj. först sekundärt uppkommit ur detta sbst., fnord. &lt;i&gt;snið&lt;/i&gt;, snedhet, samma ord som fsv. &lt;i&gt;snidh&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;snið&lt;/i&gt; n., skärande (avljudsform till isl. &lt;i&gt;sneið&lt;/i&gt; f., avskuret stycke, o. etymologiskt motsv. lånordet &lt;sp&gt;snitt&lt;/sp&gt;; se d. o.), o., med bildl. betyd., ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;sned&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;snidh&lt;/i&gt;, streck, skälmstycke, no., ä. da. &lt;i&gt;snid&lt;/i&gt; ds., vartill ä. nsv. snedugh NT 1526, ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;snedig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;snidig&lt;/i&gt; (ännu Weste 1807), ä. da. &lt;i&gt;snidig&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;snedig&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;snidug&lt;/i&gt;, listig, förslagen; besl. med mlty. &lt;i&gt;sneidich&lt;/i&gt; &lt;i&gt;-ê-&lt;/i&gt;; möjl. även &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt;) ds. = mhty. &lt;i&gt;sneitec&lt;/i&gt;, skärande, skarp, jämte &lt;i&gt;snîdec&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;schneidig-&lt;/i&gt;), med betyd. 'listig' väl närmast från 'skarp, slug'; för betyd. 'knep, streck' kunna flera möjligheter tänkas. — Till germ. vb. &lt;i&gt;*snīþan&lt;/i&gt;, skära (se f. ö. &lt;sp&gt;snida&lt;/sp&gt;); med samma betyd.-utveckling till 'sned' (från betyd. 'skära snett') som i det likbetyd, adj. &lt;sp&gt;skrå&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;skräda&lt;/sp&gt;, egentl.: skära). — Med avs. på den vard. betyd. 'drucken' jfr no. &lt;i&gt;paa en snei&lt;/i&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;sned&lt;/sp&gt; d, Schroderus o. 1638, Serenius (: &lt;i&gt;på en snedd&lt;/i&gt;), bildat till &lt;sp&gt;sned&lt;/sp&gt; efter &lt;sp&gt;bredd&lt;/sp&gt; o. andra ord på germ. &lt;i&gt;-iþō-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;sned&lt;/b&gt;, adj., P. Svart Kr., adv., P. Erici 1582: &lt;i&gt;se snedt på&lt;/i&gt; = da. dial.; kan vara en stam &lt;i&gt;snið-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;sneið-&lt;/i&gt;, jfr ösv. dial. &lt;i&gt;snidot&lt;/i&gt;, sned, men &lt;i&gt;sneid&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;snaj&lt;/i&gt;. — Härjämte som sbst. på &lt;sp&gt;sned&lt;/sp&gt;, Wivallius 1641 (&lt;i&gt;på snee&lt;/i&gt;), i ä. sv. även &lt;i&gt;på en sned&lt;/i&gt;, t. ex. O. v. Dalin, Bellman, motsv. i dial., ä. da. &lt;i&gt;paa snid&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;paa sned&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;paa snid&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;sneid&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;á snið&lt;/i&gt;. — Omöjligt är ej, att adj. först sekundärt uppkommit ur detta sbst., fnord. &lt;i&gt;snið&lt;/i&gt;, snedhet, samma ord som fsv. &lt;i&gt;snidh&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;snið&lt;/i&gt; n., skärande (avljudsform till isl. &lt;i&gt;sneið&lt;/i&gt; f., avskuret stycke, o. etymologiskt motsv. lånordet &lt;sp&gt;snitt&lt;/sp&gt;; se d. o.), o., med bildl. betyd., ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;sned&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;snidh&lt;/i&gt;, streck, skälmstycke, no., ä. da. &lt;i&gt;snid&lt;/i&gt; ds., vartill ä. nsv. snedugh NT 1526, ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;snedig&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;snidig&lt;/i&gt; (ännu Weste 1807), ä. da. &lt;i&gt;snidig&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;snedig&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;snidug&lt;/i&gt;, listig, förslagen; besl. med mlty. &lt;i&gt;sneidich&lt;/i&gt; &lt;i&gt;-ê-&lt;/i&gt;; möjl. även &lt;i&gt;-e-&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;-i-&lt;/i&gt;) ds. = mhty. &lt;i&gt;sneitec&lt;/i&gt;, skärande, skarp, jämte &lt;i&gt;snîdec&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;schneidig-&lt;/i&gt;), med betyd. 'listig' väl närmast från 'skarp, slug'; för betyd. 'knep, streck' kunna flera möjligheter tänkas. — Till germ. vb. &lt;i&gt;*snīþan&lt;/i&gt;, skära (se f. ö. &lt;sp&gt;snida&lt;/sp&gt;); med samma betyd.-utveckling till 'sned' (från betyd. 'skära snett') som i det likbetyd, adj. &lt;sp&gt;skrå&lt;/sp&gt; (: &lt;sp&gt;skräda&lt;/sp&gt;, egentl.: skära). — Med avs. på den vard. betyd. 'drucken' jfr no. &lt;i&gt;paa en snei&lt;/i&gt;. — Härtill: &lt;sp&gt;sned&lt;/sp&gt; d, Schroderus o. 1638, Serenius (: &lt;i&gt;på en snedd&lt;/i&gt;), bildat till &lt;sp&gt;sned&lt;/sp&gt; efter &lt;sp&gt;bredd&lt;/sp&gt; o. andra ord på germ. &lt;i&gt;-iþō-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="bredd" />
        <feat att="see" val="sned" />
        <feat att="see" val="sned" />
        <feat att="see" val="skräda" />
        <feat att="see" val="skrå" />
        <feat att="see" val="snida" />
        <feat att="see" val="snitt" />
        <feat att="see" val="sned" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snavla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snavla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snavla..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;snavla&lt;/sp&gt;, sv. dial., snövla, se d. o.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;snavla&lt;/sp&gt;, sv. dial., snövla, se d. o.]" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snava" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snava..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snava..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snava&lt;/b&gt; = fsv. = ä. da. &lt;i&gt;snave&lt;/i&gt;, möjl. från det i alla händelser identiska mlty. &lt;i&gt;snaven&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;snaben&lt;/i&gt; ds., jfr no. &lt;i&gt;snaava&lt;/i&gt; o. mlty., mholl. &lt;i&gt;sneven&lt;/i&gt; ds.; liksom det likartade &lt;sp&gt;snubbla&lt;/sp&gt; o. åtskilliga andra likbetydande verb med dunkel förhistoria." />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snava&lt;/b&gt; = fsv. = ä. da. &lt;i&gt;snave&lt;/i&gt;, möjl. från det i alla händelser identiska mlty. &lt;i&gt;snaven&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;snaben&lt;/i&gt; ds., jfr no. &lt;i&gt;snaava&lt;/i&gt; o. mlty., mholl. &lt;i&gt;sneven&lt;/i&gt; ds.; liksom det likartade &lt;sp&gt;snubbla&lt;/sp&gt; o. åtskilliga andra likbetydande verb med dunkel förhistoria." />
        <feat att="see" val="snubbla" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snattra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snattra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snattra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snattra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;snatra&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;snatra&lt;/i&gt;, frustra, knastra, da. &lt;i&gt;snadre&lt;/i&gt;, snattra, mlty. &lt;i&gt;snateren&lt;/i&gt;, pladdra o. d.; med -&lt;i&gt;e&lt;/i&gt;-: lty. &lt;i&gt;snetern&lt;/i&gt;; med germ. -&lt;i&gt;d&lt;/i&gt;-: lty. &lt;i&gt;snaderen&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;snatern&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;schnattern&lt;/i&gt;); ljudhärmande; jfr fsv. &lt;i&gt;pitra och patra . . snitra och snatra.&lt;/i&gt;" />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snattra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;snatra&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;snatra&lt;/i&gt;, frustra, knastra, da. &lt;i&gt;snadre&lt;/i&gt;, snattra, mlty. &lt;i&gt;snateren&lt;/i&gt;, pladdra o. d.; med -&lt;i&gt;e&lt;/i&gt;-: lty. &lt;i&gt;snetern&lt;/i&gt;; med germ. -&lt;i&gt;d&lt;/i&gt;-: lty. &lt;i&gt;snaderen&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;snatern&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;schnattern&lt;/i&gt;); ljudhärmande; jfr fsv. &lt;i&gt;pitra och patra . . snitra och snatra.&lt;/i&gt;" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snatta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snatta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snatta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snatta&lt;/b&gt; = fsv., no. (där även: snaska) = da. dial. snatte, jfr isl. snattari, rövare; antagl. en specifikt nordisk nybildning, möjl. uppkommen genom kon-tamination; väl på ett el. annat sätt sammanhängande med no. snadda, hugga till sig, lätt vidröra." />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snatta&lt;/b&gt; = fsv., no. (där även: snaska) = da. dial. snatte, jfr isl. snattari, rövare; antagl. en specifikt nordisk nybildning, möjl. uppkommen genom kon-tamination; väl på ett el. annat sätt sammanhängande med no. snadda, hugga till sig, lätt vidröra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snaska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snaska..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snaska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snaska&lt;/b&gt;, äta osnyggt o. d., äta sötsaker, 1654: snaska . . vthi sigh, O. v. Dalin (om sötsaker), i dial. även: hugga åt sig = no. snaska, snoka, hugga åt sig, da. (dial.) snaske, snaska; i betyd. 'äta, osnyggt, smacka o. d.'ljudhärmande; i no. (resp. sv. dial.) väl påverkat av dels snaka, snoka, o. dels snatta, hugga åt sig. — Växelform: sv. dial. naska ds. = da. naske, mlty. naschen, fhty. näskön (ty. naschen). — Av annat ursprung: da. g naske, knapra = Hy. g naschen, o. da. knaske ds.; med ljudhärmande gno. kn- liksom knapra." />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snaska&lt;/b&gt;, äta osnyggt o. d., äta sötsaker, 1654: snaska . . vthi sigh, O. v. Dalin (om sötsaker), i dial. även: hugga åt sig = no. snaska, snoka, hugga åt sig, da. (dial.) snaske, snaska; i betyd. 'äta, osnyggt, smacka o. d.'ljudhärmande; i no. (resp. sv. dial.) väl påverkat av dels snaka, snoka, o. dels snatta, hugga åt sig. — Växelform: sv. dial. naska ds. = da. naske, mlty. naschen, fhty. näskön (ty. naschen). — Av annat ursprung: da. g naske, knapra = Hy. g naschen, o. da. knaske ds.; med ljudhärmande gno. kn- liksom knapra." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snart" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snart..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snart..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snart&lt;/b&gt;, adv., se &lt;sp&gt;snar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snart&lt;/b&gt;, adv., se &lt;sp&gt;snar&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="snar" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snarp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snarp..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snarp..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;snarp&lt;/sp&gt;, sv. dial., skarp, se &lt;/sp&gt;snärp&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;snarp&lt;/sp&gt;, sv. dial., skarp, se &lt;/sp&gt;snärp&lt;/sp&gt;.]" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snarka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snarka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snarka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snarka&lt;/b&gt; - fsv., no. = ä. da. snarke, mlty. snarken, mhty. snarchen(ty.schnar-chen); avljudsform till sv. dial. snarka, fsv. sncerka, no. snerka o. till da. snorke, mlty. snorken; jfr eng. snöre, snarka, snört, frusta; delvis kanske obesl. ljud-härmande bildningar, jfr f. ö. litati. snarglys, nässlem, ävensom isl. snorgla, no. o. sv. dial. snargla, rossla o. d. Av samma slag som t. ex. likbetydande mhty. scharren (se skorra) el. grek. régkein (reng-) el. litau. krankiii." />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snarka&lt;/b&gt; - fsv., no. = ä. da. snarke, mlty. snarken, mhty. snarchen(ty.schnar-chen); avljudsform till sv. dial. snarka, fsv. sncerka, no. snerka o. till da. snorke, mlty. snorken; jfr eng. snöre, snarka, snört, frusta; delvis kanske obesl. ljud-härmande bildningar, jfr f. ö. litati. snarglys, nässlem, ävensom isl. snorgla, no. o. sv. dial. snargla, rossla o. d. Av samma slag som t. ex. likbetydande mhty. scharren (se skorra) el. grek. régkein (reng-) el. litau. krankiii." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snargla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snargla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snargla..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;snargla&lt;/sp&gt;, sv. dial., rossla, se följ.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0896" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;snargla&lt;/sp&gt;, sv. dial., rossla, se följ.]" />
        <feat att="see" val="snarka 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bålgeting" />
          <feat att="writtenForm" val="-stark" />
          <feat att="writtenForm" val="-stor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bålgeting..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bålgeting..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bålgeting&lt;/b&gt; (&lt;i&gt;bolgeting&lt;/i&gt; Var. rer. 1538), &lt;b&gt;-stark&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;-stor&lt;/b&gt;, ä. sv. &lt;i&gt;bohlgrof&lt;/i&gt; (O. v. Dalin) osv., till fsv. adj. &lt;i&gt;*bol&lt;/i&gt;, ä. (n)sv., sv. dial. &lt;i&gt;bol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bål&lt;/i&gt;, stor, duktig, präktig, t. ex. Bellman: 'Den supen var bål'; av samma stam &lt;i&gt;bol-&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;bål 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0164" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bålgeting&lt;/b&gt; (&lt;i&gt;bolgeting&lt;/i&gt; Var. rer. 1538), &lt;b&gt;-stark&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;-stor&lt;/b&gt;, ä. sv. &lt;i&gt;bohlgrof&lt;/i&gt; (O. v. Dalin) osv., till fsv. adj. &lt;i&gt;*bol&lt;/i&gt;, ä. (n)sv., sv. dial. &lt;i&gt;bol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bål&lt;/i&gt;, stor, duktig, präktig, t. ex. Bellman: 'Den supen var bål'; av samma stam &lt;i&gt;bol-&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;bål 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="bål" />
        <feat att="see" val="bål" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="desslikes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--desslikes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--desslikes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;desslikes&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thæslīkis&lt;/i&gt;, av mlty. &lt;i&gt;deslîkes&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;des&lt;/i&gt;, genit. sg. till &lt;i&gt;de&lt;/i&gt;, den, o. &lt;i&gt;lîkes&lt;/i&gt;, adverbiell genitiv till adj. &lt;i&gt;lîk&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;, adj.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0178" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;desslikes&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;thæslīkis&lt;/i&gt;, av mlty. &lt;i&gt;deslîkes&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;des&lt;/i&gt;, genit. sg. till &lt;i&gt;de&lt;/i&gt;, den, o. &lt;i&gt;lîkes&lt;/i&gt;, adverbiell genitiv till adj. &lt;i&gt;lîk&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;lik&lt;/sp&gt;, adj.)." />
        <feat att="see" val="lik" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="eter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--eter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--eter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;eter&lt;/b&gt;, från fra., av grek. &lt;i&gt;aithḗr&lt;/i&gt; (till den under &lt;sp&gt;eld&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;est&lt;/sp&gt; omtalade ie. stammen &lt;i&gt;aidh-&lt;/i&gt;, brinna o. d.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0211" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;eter&lt;/b&gt;, från fra., av grek. &lt;i&gt;aithḗr&lt;/i&gt; (till den under &lt;sp&gt;eld&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;est&lt;/sp&gt; omtalade ie. stammen &lt;i&gt;aidh-&lt;/i&gt;, brinna o. d.)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snilj" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snilj..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snilj..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snilj&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;snilja&lt;/b&gt;, o. 1750: sniljor, 1758: sniljer, från fra. chenille, snilj, egentl. en bildl. anv. (på grund av likheten) av betyd. 'hårig larv, lövmask' = lat. ca-nicula, egentl.: liten hund (på grund av en viss likhet i fråga om huvudet), di-min, till canis, hund; jfr kanalje. Flottilj o. mantilj av fra. -ille (ytterst från spa.) innehålla däremot en diminutivavledn. -ill-." />
        <feat att="faksimilID" val="0898" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snilj&lt;/b&gt; el. &lt;b&gt;snilja&lt;/b&gt;, o. 1750: sniljor, 1758: sniljer, från fra. chenille, snilj, egentl. en bildl. anv. (på grund av likheten) av betyd. 'hårig larv, lövmask' = lat. ca-nicula, egentl.: liten hund (på grund av en viss likhet i fråga om huvudet), di-min, till canis, hund; jfr kanalje. Flottilj o. mantilj av fra. -ille (ytterst från spa.) innehålla däremot en diminutivavledn. -ill-." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="evelig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--evelig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--evelig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;evelig&lt;/b&gt;, (dial.), i &lt;sp&gt;var eveliga gång&lt;/sp&gt; o. d., från lty. &lt;i&gt;ewelik&lt;/i&gt;, varje, för &lt;i&gt;jewelik&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;iowelih&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;io&lt;/i&gt; (= prefixet &lt;sp&gt;e 1&lt;/sp&gt;) o. stammen &lt;i&gt;lik-&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;sp&gt;vilken&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0211" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;evelig&lt;/b&gt;, (dial.), i &lt;sp&gt;var eveliga gång&lt;/sp&gt; o. d., från lty. &lt;i&gt;ewelik&lt;/i&gt;, varje, för &lt;i&gt;jewelik&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;iowelih&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;io&lt;/i&gt; (= prefixet &lt;sp&gt;e 1&lt;/sp&gt;) o. stammen &lt;i&gt;lik-&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;sp&gt;vilken&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snika" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snika..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snika..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snika&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1558: snike tig pen-ningerne i f rå, jfr Bib. 1541: besnijkia - isl. snikja (pres. -ir), no.: st. o. sv., vb, da. snige; samma ord som ags. sni~ can st. vb, krypa (jfr eng. sneak av ags. *sndecan, väl av *snaikian);jfr ir. snighim, kryper. Parallellrötter se under snok o. snigel. - Härtill: sniken, fsv. snT- kin = isl. snikinn, no. snikjen; historiskt sett ej en participbildning utan hörande till en grupp adj. med betyd. 'benägen för o. d.', som äldst hade avledn. -in-." />
        <feat att="faksimilID" val="0898" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snika&lt;/b&gt;, G. I:s reg. 1558: snike tig pen-ningerne i f rå, jfr Bib. 1541: besnijkia - isl. snikja (pres. -ir), no.: st. o. sv., vb, da. snige; samma ord som ags. sni~ can st. vb, krypa (jfr eng. sneak av ags. *sndecan, väl av *snaikian);jfr ir. snighim, kryper. Parallellrötter se under snok o. snigel. - Härtill: sniken, fsv. snT- kin = isl. snikinn, no. snikjen; historiskt sett ej en participbildning utan hörande till en grupp adj. med betyd. 'benägen för o. d.', som äldst hade avledn. -in-." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snigel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snigel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snigel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snigel&lt;/b&gt;, i dial. även: igel, fsv. snighil = isl. snigill, ä. da. snigel, da. snegl, av germ. *snigila-, av *snegila-, avljuds-form till *snagila- = mlty., mhty. sne-gel (ty. dial. schnegel), ags. sncegl (eng. snail), till germ. *sneg-, *snag-, biform till germ. *snak-, snök- i no. snok, snigel (jfr snok). Biform: fhty. sneggo, snecco; se snäcka 1. Jfr litau. snäke, snigel (lånat?). - Med avs. på bildningen jfr spindel l o. vi ve l (tor- dyvel)." />
        <feat att="faksimilID" val="0898" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snigel&lt;/b&gt;, i dial. även: igel, fsv. snighil = isl. snigill, ä. da. snigel, da. snegl, av germ. *snigila-, av *snegila-, avljuds-form till *snagila- = mlty., mhty. sne-gel (ty. dial. schnegel), ags. sncegl (eng. snail), till germ. *sneg-, *snag-, biform till germ. *snak-, snök- i no. snok, snigel (jfr snok). Biform: fhty. sneggo, snecco; se snäcka 1. Jfr litau. snäke, snigel (lånat?). - Med avs. på bildningen jfr spindel l o. vi ve l (tor- dyvel)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snida" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snida..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snida..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snida&lt;/b&gt;, 1629: snijdande, Brölloppsbesv. ihugk.: snider i stycke (jfr nedan), sv. dial., stundom st. vb, skära = isl. snida st. vb., skära, ä. da. snide, got. sneipan, fsax. snithan, fhty. snidan (ty. schneiden), ags.snidan, av germ. *snipan (ipf. *snaip); f. ö. dunkelt, vanl. uppfattat som hörande till en ie. rot s(k)nit, biform till (s)knid i grek. knizö, ristar, isl. hnita osv., stöta. — Ordet böjes i riksspr. regelbundet med pres. snider t. o. m. Dalin 1853; först efteråt synes snidar ha börjat allmännare användas. — Avljudsformer: 1. germ. *snaid-: *snaidö- = isl. sncid f., avskuret stycke, sv. dial. sned (m., n.), fåra, mlty. snede f., avskuret stycke, fhty. sneida, väg genorn skog (ty. schneide), ags. sned, avskuret stycke (mat) m. m.; *snaidian ~ isl. sneida, skära, fsv., ä. nsv. snédha, ags. sncedan osv.; *snaisö- (- ie. *snoit-tä el. d}'!., /-particip) = isl., no. sneis, pinne, sv. s nes (se d. o.). 2. germ. *snid-, se sned, snitt, snitta, snits. - Jfr snäsa." />
        <feat att="faksimilID" val="0898" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snida&lt;/b&gt;, 1629: snijdande, Brölloppsbesv. ihugk.: snider i stycke (jfr nedan), sv. dial., stundom st. vb, skära = isl. snida st. vb., skära, ä. da. snide, got. sneipan, fsax. snithan, fhty. snidan (ty. schneiden), ags.snidan, av germ. *snipan (ipf. *snaip); f. ö. dunkelt, vanl. uppfattat som hörande till en ie. rot s(k)nit, biform till (s)knid i grek. knizö, ristar, isl. hnita osv., stöta. — Ordet böjes i riksspr. regelbundet med pres. snider t. o. m. Dalin 1853; först efteråt synes snidar ha börjat allmännare användas. — Avljudsformer: 1. germ. *snaid-: *snaidö- = isl. sncid f., avskuret stycke, sv. dial. sned (m., n.), fåra, mlty. snede f., avskuret stycke, fhty. sneida, väg genorn skog (ty. schneide), ags. sned, avskuret stycke (mat) m. m.; *snaidian ~ isl. sneida, skära, fsv., ä. nsv. snédha, ags. sncedan osv.; *snaisö- (- ie. *snoit-tä el. d}'!., /-particip) = isl., no. sneis, pinne, sv. s nes (se d. o.). 2. germ. *snid-, se sned, snitt, snitta, snits. - Jfr snäsa." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snicksnack" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snicksnack..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snicksnack..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snicksnack&lt;/b&gt;, Envallsson, jfr o. 1730: snick snackl (som interj.), i ä. nsv. även snick och snack, Lucidor, ävensom snick-snackeri 1741 = da. sniksnak, ä. da. snik og snak m. m., från lty. sniksnak, ty. schnickschnack, reduplikationsbild-ning till snack, av samma slag som de under sliddersladder anförda bildningarna." />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snicksnack&lt;/b&gt;, Envallsson, jfr o. 1730: snick snackl (som interj.), i ä. nsv. även snick och snack, Lucidor, ävensom snick-snackeri 1741 = da. sniksnak, ä. da. snik og snak m. m., från lty. sniksnak, ty. schnickschnack, reduplikationsbild-ning till snack, av samma slag som de under sliddersladder anförda bildningarna." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snickra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snickra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snickra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snickra&lt;/b&gt;, 1670-t. - no. &lt;i&gt;snikra&lt;/i&gt;, av sv. dial. &lt;i&gt;snicka&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;snickare&lt;/sp&gt;), med &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; från &lt;sp&gt;snickare&lt;/sp&gt; liksom sv. dial. &lt;i&gt;skommra&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;skommare&lt;/i&gt;, skomakare." />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snickra&lt;/b&gt;, 1670-t. - no. &lt;i&gt;snikra&lt;/i&gt;, av sv. dial. &lt;i&gt;snicka&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;snickare&lt;/sp&gt;), med &lt;i&gt;r&lt;/i&gt; från &lt;sp&gt;snickare&lt;/sp&gt; liksom sv. dial. &lt;i&gt;skommra&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;skommare&lt;/i&gt;, skomakare." />
        <feat att="see" val="snickare" />
        <feat att="see" val="snickare" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snickare" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snickare..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snickare..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snickare&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;snitkare&lt;/i&gt; (som tillnamn), jfr &lt;i&gt;bokasenikkare&lt;/i&gt; (så!) Cod. Ups. C. 20 som övers. av &lt;i&gt;biliocolo&lt;/i&gt; (dvs. bibliopola) = da. &lt;i&gt;snedker&lt;/i&gt;, liksom så många andra yrkesbeteckningar från mlty.: &lt;i&gt;sniddeker&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sniddeken&lt;/i&gt;, skära, etymol. identiskt med det inhemska sv. dial., ä. nsv. fsv., no., isl. &lt;i&gt;snikka&lt;/i&gt;, skära, utskära (av &lt;i&gt;*sniðka&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av &lt;sp&gt;snida&lt;/sp&gt;. En av detta senare verb bildad handtverkarebeteckning är ty. &lt;i&gt;schneider&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;skräddare&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;snickra&lt;/sp&gt;. — En inhemsk bildning är fsv. &lt;i&gt;trœsmidher&lt;/i&gt;, träarbetare, snickare = isl. &lt;i&gt;trésmiðr&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snickare&lt;/b&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;snitkare&lt;/i&gt; (som tillnamn), jfr &lt;i&gt;bokasenikkare&lt;/i&gt; (så!) Cod. Ups. C. 20 som övers. av &lt;i&gt;biliocolo&lt;/i&gt; (dvs. bibliopola) = da. &lt;i&gt;snedker&lt;/i&gt;, liksom så många andra yrkesbeteckningar från mlty.: &lt;i&gt;sniddeker&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;sniddeken&lt;/i&gt;, skära, etymol. identiskt med det inhemska sv. dial., ä. nsv. fsv., no., isl. &lt;i&gt;snikka&lt;/i&gt;, skära, utskära (av &lt;i&gt;*sniðka&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;k-&lt;/i&gt;avledn. av &lt;sp&gt;snida&lt;/sp&gt;. En av detta senare verb bildad handtverkarebeteckning är ty. &lt;i&gt;schneider&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;skräddare&lt;/sp&gt;). Jfr &lt;sp&gt;snickra&lt;/sp&gt;. — En inhemsk bildning är fsv. &lt;i&gt;trœsmidher&lt;/i&gt;, träarbetare, snickare = isl. &lt;i&gt;trésmiðr&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="snickra" />
        <feat att="see" val="skräddare" />
        <feat att="see" val="snida" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snicka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snicka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snicka..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;snicka&lt;/sp&gt;, sv. dial., skära, utskära, se följ.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;snicka&lt;/sp&gt;, sv. dial., skära, utskära, se följ.]" />
        <feat att="see" val="snickare 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snibb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snibb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snibb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snibb&lt;/b&gt;, Rudbeck 1698: &lt;i&gt;öresnibben&lt;/i&gt;, Spegel 1705, motsv. no. &lt;i&gt;snibba&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;snibbe&lt;/i&gt;; åtminstone i sv. väl lån från lty.; besl. med &lt;sp&gt;snipp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;snipa&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snibb&lt;/b&gt;, Rudbeck 1698: &lt;i&gt;öresnibben&lt;/i&gt;, Spegel 1705, motsv. no. &lt;i&gt;snibba&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;snibbe&lt;/i&gt;; åtminstone i sv. väl lån från lty.; besl. med &lt;sp&gt;snipp&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;snipa&lt;/sp&gt; (se d. o.)." />
        <feat att="see" val="snipa" />
        <feat att="see" val="snipp" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snes" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snes..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snes..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snes&lt;/b&gt;, i mellersta o. nordl. Sv.:s dial.: krakstör som uppbär sädeskärvar el. sädesband, även om själva sädesskylen (traven) el. antalet kärvar el. nekar; i vissa dial. också: gren el. kvist, varpå ngt uppträdes (såsom fisk, bär), m. m., fsv. &lt;i&gt;snēs&lt;/i&gt; i den senare betyd., tjog (särsk. om fisk) = isl., no. &lt;i&gt;sneis&lt;/i&gt;, pinne, i no. även: stång till höstack, tjog, da. &lt;i&gt;snes&lt;/i&gt;, tjog, mlty. &lt;i&gt;snêse&lt;/i&gt;, avskuren gren, tjog, ags. &lt;i&gt;snás&lt;/i&gt;, pinne, av germ. *&lt;i&gt;snaisō-&lt;/i&gt;, av ie. *&lt;i&gt;snoit-tā&lt;/i&gt; el. dyl., &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;-particip, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;snida&lt;/sp&gt;, skära (se med avs. på bildningen &lt;sp&gt;mes&lt;/sp&gt; 3), jfr t. ex. isl. &lt;i&gt;sneið&lt;/i&gt; f., avskuret stycke; se närmare &lt;sp&gt;snida&lt;/sp&gt;. I betyd. 'tjugo (fiskar o. d.)' alltså egentl. om de på en kvist el. ett spö hängda föremålen; sålunda med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;val&lt;/sp&gt;, antal av 80 = &lt;i&gt;val&lt;/i&gt;, käpp. - Jfr eng. &lt;i&gt;score&lt;/i&gt;, tjog, av isl. &lt;i&gt;skor&lt;/i&gt;, skåra, till &lt;sp&gt;skära&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snes&lt;/b&gt;, i mellersta o. nordl. Sv.:s dial.: krakstör som uppbär sädeskärvar el. sädesband, även om själva sädesskylen (traven) el. antalet kärvar el. nekar; i vissa dial. också: gren el. kvist, varpå ngt uppträdes (såsom fisk, bär), m. m., fsv. &lt;i&gt;snēs&lt;/i&gt; i den senare betyd., tjog (särsk. om fisk) = isl., no. &lt;i&gt;sneis&lt;/i&gt;, pinne, i no. även: stång till höstack, tjog, da. &lt;i&gt;snes&lt;/i&gt;, tjog, mlty. &lt;i&gt;snêse&lt;/i&gt;, avskuren gren, tjog, ags. &lt;i&gt;snás&lt;/i&gt;, pinne, av germ. *&lt;i&gt;snaisō-&lt;/i&gt;, av ie. *&lt;i&gt;snoit-tā&lt;/i&gt; el. dyl., &lt;i&gt;t&lt;/i&gt;-particip, i avljudsförh. till &lt;sp&gt;snida&lt;/sp&gt;, skära (se med avs. på bildningen &lt;sp&gt;mes&lt;/sp&gt; 3), jfr t. ex. isl. &lt;i&gt;sneið&lt;/i&gt; f., avskuret stycke; se närmare &lt;sp&gt;snida&lt;/sp&gt;. I betyd. 'tjugo (fiskar o. d.)' alltså egentl. om de på en kvist el. ett spö hängda föremålen; sålunda med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;val&lt;/sp&gt;, antal av 80 = &lt;i&gt;val&lt;/i&gt;, käpp. - Jfr eng. &lt;i&gt;score&lt;/i&gt;, tjog, av isl. &lt;i&gt;skor&lt;/i&gt;, skåra, till &lt;sp&gt;skära&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="skära" />
        <feat att="see" val="val" />
        <feat att="see" val="snida" />
        <feat att="see" val="mes" />
        <feat att="see" val="snida" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="snegla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--snegla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--snegla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;snegla&lt;/b&gt;, Kolmodin 1732, även &lt;i&gt;snigla&lt;/i&gt; 1789, 1810, ösv. dial. &lt;i&gt;snigla&lt;/i&gt;, i dial. även: lura efter, &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;-avledn. till sv. dial. &lt;i&gt;sniga&lt;/i&gt;, smyga, vartill adj. &lt;i&gt;sneg&lt;/i&gt;, listig, omtänksam, till germ. sniƷ-, växelform till &lt;i&gt;snik&lt;/i&gt;- i &lt;sp&gt;sniken&lt;/sp&gt; o. sneƷ- i &lt;sp&gt;snigel&lt;/sp&gt;. Alltså egentl.: giva lurande ögonkast." />
        <feat att="faksimilID" val="0897" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;snegla&lt;/b&gt;, Kolmodin 1732, även &lt;i&gt;snigla&lt;/i&gt; 1789, 1810, ösv. dial. &lt;i&gt;snigla&lt;/i&gt;, i dial. även: lura efter, &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;-avledn. till sv. dial. &lt;i&gt;sniga&lt;/i&gt;, smyga, vartill adj. &lt;i&gt;sneg&lt;/i&gt;, listig, omtänksam, till germ. sniƷ-, växelform till &lt;i&gt;snik&lt;/i&gt;- i &lt;sp&gt;sniken&lt;/sp&gt; o. sneƷ- i &lt;sp&gt;snigel&lt;/sp&gt;. Alltså egentl.: giva lurande ögonkast." />
        <feat att="see" val="snigel" />
        <feat att="see" val="sniken" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ölme" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ölme..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ölme..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ölme&lt;/b&gt;, härad i Vrml., fsv. &lt;i&gt;Ylmahærad&lt;/i&gt; m. m., till ett fsv. älvnamn &lt;i&gt;*Ylm-&lt;/i&gt; = nuv. &lt;sp&gt;Ölman&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;Ölmeälven&lt;/sp&gt;, enl.  Fernow även &lt;i&gt;Ulman&lt;/i&gt;; säkerl. av en  &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;bildning till germ. &lt;i&gt;*wulan&lt;/i&gt;, sjuda, koka, o. sålunda besl. med de under &lt;sp&gt;olm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ulma&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;välla&lt;/sp&gt; anförda orden; med avs. på avledn. se förf. Sjön. 2: 33 o. i fråga om bildningen av älvnamn jfr under  &lt;sp&gt;Varnum&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Visnum&lt;/sp&gt;. En &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. (fhty. &lt;i&gt;walm&lt;/i&gt; osv.) till en avljudsform av samma rot ingår sannol. i fsv. &lt;i&gt;Valmundsö&lt;/i&gt;, det gamla namnet på Djurgårdsön vid Sthlm; se under &lt;sp&gt;välla&lt;/sp&gt;. — Alldeles obesläktat är ortn. &lt;sp&gt;Ölmestad&lt;/sp&gt; Refteleds sn Smål., ombildat av fsv. &lt;i&gt;Ödnizstatha&lt;/i&gt;, till ett personnamn på &lt;i&gt;Ödh-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1323" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ölme&lt;/b&gt;, härad i Vrml., fsv. &lt;i&gt;Ylmahærad&lt;/i&gt; m. m., till ett fsv. älvnamn &lt;i&gt;*Ylm-&lt;/i&gt; = nuv. &lt;sp&gt;Ölman&lt;/sp&gt; el. &lt;sp&gt;Ölmeälven&lt;/sp&gt;, enl.  Fernow även &lt;i&gt;Ulman&lt;/i&gt;; säkerl. av en  &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;bildning till germ. &lt;i&gt;*wulan&lt;/i&gt;, sjuda, koka, o. sålunda besl. med de under &lt;sp&gt;olm&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ulma&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;välla&lt;/sp&gt; anförda orden; med avs. på avledn. se förf. Sjön. 2: 33 o. i fråga om bildningen av älvnamn jfr under  &lt;sp&gt;Varnum&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Visnum&lt;/sp&gt;. En &lt;i&gt;m-&lt;/i&gt;avledn. (fhty. &lt;i&gt;walm&lt;/i&gt; osv.) till en avljudsform av samma rot ingår sannol. i fsv. &lt;i&gt;Valmundsö&lt;/i&gt;, det gamla namnet på Djurgårdsön vid Sthlm; se under &lt;sp&gt;välla&lt;/sp&gt;. — Alldeles obesläktat är ortn. &lt;sp&gt;Ölmestad&lt;/sp&gt; Refteleds sn Smål., ombildat av fsv. &lt;i&gt;Ödnizstatha&lt;/i&gt;, till ett personnamn på &lt;i&gt;Ödh-&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="Ölmestad" />
        <feat att="see" val="välla" />
        <feat att="see" val="Visnum" />
        <feat att="see" val="Varnum" />
        <feat att="see" val="välla" />
        <feat att="see" val="olm" />
        <feat att="see" val="ulma" />
        <feat att="see" val="Ölmeälven" />
        <feat att="see" val="Ölman" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="butter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--butter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--butter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;butter&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;butt&lt;/i&gt; (även : grov, ohyfsad), t. ex. Dalins Årg., ännu Sahlstedt 1773: &lt;i&gt;butt&lt;/i&gt; vel &lt;i&gt;butter&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;butt&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;butt&lt;/i&gt;, trubbig, klumpig, butter, jfr holl. &lt;i&gt;bot&lt;/i&gt; ds.; besl. med sv. dial. &lt;i&gt;but&lt;/i&gt;, klimp, isl. &lt;i&gt;butr&lt;/i&gt; (snarast med &lt;i&gt;ū&lt;/i&gt;), stump, osv.; se &lt;sp&gt;buse&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;buss 2&lt;/sp&gt; o. föreg. — Avledn. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; kan bero på inflytande från nomin. &lt;i&gt;dummer&lt;/i&gt; osv. el. från ty. nom. sg. &lt;i&gt;butter&lt;/i&gt; o. har sedan uppfattats såsom tillhörande stammen; jfr t. ex. &lt;sp&gt;nyter&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0161" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;butter&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;butt&lt;/i&gt; (även : grov, ohyfsad), t. ex. Dalins Årg., ännu Sahlstedt 1773: &lt;i&gt;butt&lt;/i&gt; vel &lt;i&gt;butter&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;butt&lt;/i&gt;, från lty. &lt;i&gt;butt&lt;/i&gt;, trubbig, klumpig, butter, jfr holl. &lt;i&gt;bot&lt;/i&gt; ds.; besl. med sv. dial. &lt;i&gt;but&lt;/i&gt;, klimp, isl. &lt;i&gt;butr&lt;/i&gt; (snarast med &lt;i&gt;ū&lt;/i&gt;), stump, osv.; se &lt;sp&gt;buse&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;buss 2&lt;/sp&gt; o. föreg. — Avledn. &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; kan bero på inflytande från nomin. &lt;i&gt;dummer&lt;/i&gt; osv. el. från ty. nom. sg. &lt;i&gt;butter&lt;/i&gt; o. har sedan uppfattats såsom tillhörande stammen; jfr t. ex. &lt;sp&gt;nyter&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="nyter" />
        <feat att="see" val="buse" />
        <feat att="see" val="buss" />
        <feat att="see" val="butta 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="buxbom" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--buxbom..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--buxbom..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;buxbom&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538, från mlty. &lt;i&gt;bussbôm&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;buchsbaum&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;buxus&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;pýksos&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;box&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bössa&lt;/sp&gt;) o. mlty. &lt;i&gt;bom&lt;/i&gt;, träd (se &lt;sp&gt;bom 1&lt;/sp&gt;). &lt;i&gt;Bux-&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;buxu-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;buxum&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;box&lt;/i&gt; av vlat. &lt;i&gt;buxem&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;buxis&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0161" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;buxbom&lt;/b&gt;, Var. rer. 1538, från mlty. &lt;i&gt;bussbôm&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;buchsbaum&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;buxus&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;pýksos&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;box&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;bössa&lt;/sp&gt;) o. mlty. &lt;i&gt;bom&lt;/i&gt;, träd (se &lt;sp&gt;bom 1&lt;/sp&gt;). &lt;i&gt;Bux-&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;buxu-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;buxum&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;box&lt;/i&gt; av vlat. &lt;i&gt;buxem&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;buxis&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="bom" />
        <feat att="see" val="box" />
        <feat att="see" val="bössa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="by" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--by..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--by..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;by&lt;/b&gt;, storm-, rägn-, t. ex. Serenius, jfr no. &lt;i&gt;bya&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;by(g)e&lt;/i&gt;, från holl. &lt;i&gt;bui&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;bö(j)e-&lt;/i&gt;, okänt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0161" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;by&lt;/b&gt;, storm-, rägn-, t. ex. Serenius, jfr no. &lt;i&gt;bya&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;by(g)e&lt;/i&gt;, från holl. &lt;i&gt;bui&lt;/i&gt;, lty. &lt;i&gt;bö(j)e-&lt;/i&gt;, okänt ursprung." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="substans" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--substans..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="e" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--substans..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;substans&lt;/b&gt; = ty. snbstanz, fra. sub-stance, av lat. substantia, väsende, innehåll, beskaffenhet, till pres.-particip-stammen i snbstäre, vara för handen, vara under el. vid (av snb, under, o. stare, stå); övers, av grek. (h)ypöstasis. Jfr de på samma sätt bildade, besläktade distans, existens. - Härtill lat. avledn.: siibstaiitlvus, självständig, som kan bestå för sig själv, med neutr. -um, varav sv. substantiv; substantiälis, väsentlig, varav fra. siibstantiel, även: kraftig, varav sv. substantiell = ty." />
        <feat att="etym"
        val="substans = ty. snbstanz, fra. sub-stance, av lat. substantia, väsende, innehåll, beskaffenhet, till pres.-particip-stammen i snbstäre, vara för handen, vara under el. vid (av snb, under, o. stare, stå); övers, av grek. (h)ypöstasis. Jfr de på samma sätt bildade, besläktade distans, existens. - Härtill lat. avledn.: siibstaiitlvus, självständig, som kan bestå för sig själv, med neutr. -um, varav sv. substantiv; substantiälis, väsentlig, varav fra. siibstantiel, även: kraftig, varav sv. substantiell = ty." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="by" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--by..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--by..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;by&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bȳ(r)&lt;/i&gt;, by, gård, stad = isl. &lt;i&gt;býr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bǿr&lt;/i&gt;, gård, stad, no. &lt;i&gt;by&lt;/i&gt;, stad, &lt;i&gt;bø&lt;/i&gt;, gård, ängsmark, da. &lt;i&gt;by&lt;/i&gt;, stad, by; av roten i &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt; (kanske genom förmedling av ett sbst.); egentl.: bostad. — Betyd. 'stad' lever ännu kvar på 15- o. 1600-talen, liksom alltjämt i vissa dial. — Ordet ingår ofta i nord. ortnamn, av vilka de svenska knappast äro äldre än o. 600–700. Första delen innehåller vanligen en terrängbeteckning (&lt;sp&gt;Dal-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sandby&lt;/sp&gt; osv.) el. beteckning för kulturella förhållanden el. av människohand frambragta föremål (&lt;sp&gt;Bro-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Mjöl-&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Mölno-&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;kvarn-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ryss-&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Rydhs-&lt;/i&gt;, gen. till &lt;sp&gt;ryd&lt;/sp&gt;, röjning, &lt;sp&gt;Skälby&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;skäl&lt;/sp&gt;, vägskäl, gränsmärke osv.). De med personnamn sammansatta (&lt;sp&gt;Aneby&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ingeby&lt;/sp&gt; osv.) tillhöra ett yngre lager, flera av dem äro från kristen tid. Se förf. Sv. ortn. på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt;, Om namn o. titlar s. 120 f." />
        <feat att="faksimilID" val="0161" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;by&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;bȳ(r)&lt;/i&gt;, by, gård, stad = isl. &lt;i&gt;býr&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bǿr&lt;/i&gt;, gård, stad, no. &lt;i&gt;by&lt;/i&gt;, stad, &lt;i&gt;bø&lt;/i&gt;, gård, ängsmark, da. &lt;i&gt;by&lt;/i&gt;, stad, by; av roten i &lt;sp&gt;bo&lt;/sp&gt; (kanske genom förmedling av ett sbst.); egentl.: bostad. — Betyd. 'stad' lever ännu kvar på 15- o. 1600-talen, liksom alltjämt i vissa dial. — Ordet ingår ofta i nord. ortnamn, av vilka de svenska knappast äro äldre än o. 600–700. Första delen innehåller vanligen en terrängbeteckning (&lt;sp&gt;Dal-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sandby&lt;/sp&gt; osv.) el. beteckning för kulturella förhållanden el. av människohand frambragta föremål (&lt;sp&gt;Bro-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Mjöl-&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Mölno-&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;kvarn-&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ryss-&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;Rydhs-&lt;/i&gt;, gen. till &lt;sp&gt;ryd&lt;/sp&gt;, röjning, &lt;sp&gt;Skälby&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;skäl&lt;/sp&gt;, vägskäl, gränsmärke osv.). De med personnamn sammansatta (&lt;sp&gt;Aneby&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Ingeby&lt;/sp&gt; osv.) tillhöra ett yngre lager, flera av dem äro från kristen tid. Se förf. Sv. ortn. på &lt;i&gt;-by&lt;/i&gt;, Om namn o. titlar s. 120 f." />
        <feat att="see" val="Aneby" />
        <feat att="see" val="Ingeby" />
        <feat att="see" val="skäl" />
        <feat att="see" val="Skälby" />
        <feat att="see" val="ryd" />
        <feat att="see" val="kvarn-" />
        <feat att="see" val="Ryss-" />
        <feat att="see" val="Bro-" />
        <feat att="see" val="Mjöl-" />
        <feat att="see" val="Dal-" />
        <feat att="see" val="Sandby" />
        <feat att="see" val="bo" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bygd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bygd..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bygd..2">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bygd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;byghþ&lt;/i&gt;, bebyggande, odling, bygd = isl. &lt;i&gt;bygð&lt;/i&gt;, no., da. &lt;i&gt;bygd&lt;/i&gt;, avledn. på &lt;i&gt;-iþō-&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt; (liksom t. ex. &lt;sp&gt;dygd&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;duga&lt;/sp&gt;). — Hos de gustavianska skalderna ytterst vanligt om landsbygden, med 'öm', idyllisk anstrykning." />
        <feat att="faksimilID" val="0161" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bygd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;byghþ&lt;/i&gt;, bebyggande, odling, bygd = isl. &lt;i&gt;bygð&lt;/i&gt;, no., da. &lt;i&gt;bygd&lt;/i&gt;, avledn. på &lt;i&gt;-iþō-&lt;/i&gt; av &lt;sp&gt;bygga&lt;/sp&gt; (liksom t. ex. &lt;sp&gt;dygd&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;duga&lt;/sp&gt;). — Hos de gustavianska skalderna ytterst vanligt om landsbygden, med 'öm', idyllisk anstrykning." />
        <feat att="see" val="duga" />
        <feat att="see" val="dygd" />
        <feat att="see" val="bygga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtskillig" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtskillig..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtskillig..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åtskillig&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: skiljaktig, olika, t. ex. ännu S. Ödmann: 'solvisare . . af åtskillig form', ä. nsv. också &lt;i&gt;åtskil(i)elig(h)&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;atskilliker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;atskililiker&lt;/i&gt;, som kan åtskiljas, skiljaktig, olik, särskild = da. &lt;i&gt;adskillig&lt;/i&gt;; med samma betyd.-utveckling som i da. &lt;i&gt;forskellig&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;verschieden&lt;/i&gt;; till fsv. &lt;i&gt;atskilia&lt;/i&gt;, åtskilja. Jfr med avs. på ljudutvecklingen t. ex. &lt;i&gt;åtti&lt;/i&gt; av fsv.&lt;i&gt; āt(t)atighi&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;åttondel&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;åttondedel&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åtskillig&lt;/b&gt;, i ä. nsv. även: skiljaktig, olika, t. ex. ännu S. Ödmann: 'solvisare . . af åtskillig form', ä. nsv. också &lt;i&gt;åtskil(i)elig(h)&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;atskilliker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;atskililiker&lt;/i&gt;, som kan åtskiljas, skiljaktig, olik, särskild = da. &lt;i&gt;adskillig&lt;/i&gt;; med samma betyd.-utveckling som i da. &lt;i&gt;forskellig&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;verschieden&lt;/i&gt;; till fsv. &lt;i&gt;atskilia&lt;/i&gt;, åtskilja. Jfr med avs. på ljudutvecklingen t. ex. &lt;i&gt;åtti&lt;/i&gt; av fsv.&lt;i&gt; āt(t)atighi&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;åttondel&lt;/sp&gt; av &lt;sp&gt;åttondedel&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtsel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtsel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtsel..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;åtsel&lt;/sp&gt;, sv. dial., ohyra, frat, se &lt;sp&gt;åtel&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;åtsel&lt;/sp&gt;, sv. dial., ohyra, frat, se &lt;sp&gt;åtel&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="åtel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åttinge" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åttinge..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åttinge..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Åttinge&lt;/sp&gt;, ortn., se under &lt;sp&gt;Villåttinge&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1293" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Åttinge&lt;/sp&gt;, ortn., se under &lt;sp&gt;Villåttinge&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="Villåttinge" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nl" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åtta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;āt(t)a&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;átta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;otte&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;ahtau&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;ahto&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;acht&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;eahta&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eight&lt;/i&gt;), motsv. lat. &lt;i&gt;octo&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;oktṓ&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;aṣṭāú&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;ocht&lt;/i&gt;, av ie. &lt;i&gt;*octō(u)&lt;/i&gt;, väl egentl. en dualform; med andra bildningssätt: litau. &lt;i&gt;asztůni&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;osmĭ&lt;/i&gt;. Formen &lt;i&gt;åtta&lt;/i&gt; (för i mellersta o. östra Sv. väntat &lt;i&gt;åta&lt;/i&gt; = skå. dial.) beror möjl. såsom redan Brate förmodat i Ä. Vstml.-l.:s ljudl. s. 79, på anv. i trycksvag ställning; så ock &lt;i&gt;sjätte&lt;/i&gt; (jfr även under &lt;sp&gt;tolv&lt;/sp&gt;). — Härtill: isl. &lt;i&gt;ǽtt&lt;/i&gt;, tredjedel av runalfabetet (egentl.: 8 runor), av germ. &lt;i&gt;*ah(t)-ti-&lt;/i&gt;. Brate Sv- fornm. tidskr. 7: 55. — &lt;sp&gt;Åtta dagar&lt;/sp&gt; i betyd. 'en vecka', motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;acht tage&lt;/i&gt;; jfr fra. &lt;i&gt;quinze jours&lt;/i&gt; i betyd. 'två veckor': aftonen före den första dagen medräknades. — &lt;sp&gt;Åttkant&lt;/sp&gt; 1710, av ä. &lt;i&gt;åttekant&lt;/i&gt; Schroderus 1635, liksom t. ex. &lt;sp&gt;metkrok&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;metekrok&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;ottekantig&lt;/i&gt; 1588 o. ännu på 1700-t., ävensom &lt;i&gt;ottokant&lt;/i&gt; 1651; därjämte, med ny anslutning till åtta: &lt;i&gt;åttakant(ig)&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;) Kellgren Jord. skap., 1825, 1893. Däremot i nsv. alltid &lt;sp&gt;åttadubbel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Åttonde&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;āt(t)unde&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;āt(t)ande&lt;/i&gt; = isl. ǫ́&lt;i&gt;ttunde&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;áttande&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ottende&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;achtunda&lt;/i&gt;, nybildningar efter &lt;sp&gt;nionde&lt;/sp&gt; osv., &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;-ande&lt;/i&gt; efter &lt;sp&gt;åtta&lt;/sp&gt;; äldre: isl. &lt;i&gt;átte&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;ahtuda&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;ahtodo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;achte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;eahtoða&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eighth&lt;/i&gt;), med oklar mellanvokal. Med andra bildningssätt: lat. &lt;i&gt;octāvus&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;ógdoos&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;aṣṭamá&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Åttio&lt;/sp&gt;, y, fsv. &lt;i&gt;ottothie&lt;/i&gt; m. m., ombildning av äldre &lt;i&gt;āt(t)atighi&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;áttatigir&lt;/i&gt;; egentl.: åtta tiotal; se f. ö. det analoga &lt;sp&gt;femtio&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;: i got. dock ej &lt;i&gt;ahtau tigjus&lt;/i&gt; utan &lt;i&gt;ahtautēhund&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;). Däremot visar &lt;sp&gt;aderton&lt;/sp&gt; (med biformen &lt;sp&gt;attan&lt;/sp&gt;) på en tidig förkortning av stamvokalen, som på grund därav ej övergått till &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; (se f. ö. &lt;sp&gt;aderton&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åtta&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;āt(t)a&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;átta&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;otte&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;ahtau&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;ahto&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;acht&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;eahta&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eight&lt;/i&gt;), motsv. lat. &lt;i&gt;octo&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;oktṓ&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;aṣṭāú&lt;/i&gt;, fir. &lt;i&gt;ocht&lt;/i&gt;, av ie. &lt;i&gt;*octō(u)&lt;/i&gt;, väl egentl. en dualform; med andra bildningssätt: litau. &lt;i&gt;asztůni&lt;/i&gt;, fslav. &lt;i&gt;osmĭ&lt;/i&gt;. Formen &lt;i&gt;åtta&lt;/i&gt; (för i mellersta o. östra Sv. väntat &lt;i&gt;åta&lt;/i&gt; = skå. dial.) beror möjl. såsom redan Brate förmodat i Ä. Vstml.-l.:s ljudl. s. 79, på anv. i trycksvag ställning; så ock &lt;i&gt;sjätte&lt;/i&gt; (jfr även under &lt;sp&gt;tolv&lt;/sp&gt;). — Härtill: isl. &lt;i&gt;ǽtt&lt;/i&gt;, tredjedel av runalfabetet (egentl.: 8 runor), av germ. &lt;i&gt;*ah(t)-ti-&lt;/i&gt;. Brate Sv- fornm. tidskr. 7: 55. — &lt;sp&gt;Åtta dagar&lt;/sp&gt; i betyd. 'en vecka', motsv. i da., efter ty. &lt;i&gt;acht tage&lt;/i&gt;; jfr fra. &lt;i&gt;quinze jours&lt;/i&gt; i betyd. 'två veckor': aftonen före den första dagen medräknades. — &lt;sp&gt;Åttkant&lt;/sp&gt; 1710, av ä. &lt;i&gt;åttekant&lt;/i&gt; Schroderus 1635, liksom t. ex. &lt;sp&gt;metkrok&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;metekrok&lt;/i&gt;, jfr &lt;i&gt;ottekantig&lt;/i&gt; 1588 o. ännu på 1700-t., ävensom &lt;i&gt;ottokant&lt;/i&gt; 1651; därjämte, med ny anslutning till åtta: &lt;i&gt;åttakant(ig)&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;) Kellgren Jord. skap., 1825, 1893. Däremot i nsv. alltid &lt;sp&gt;åttadubbel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Åttonde&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;āt(t)unde&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;āt(t)ande&lt;/i&gt; = isl. ǫ́&lt;i&gt;ttunde&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;áttande&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ottende&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;achtunda&lt;/i&gt;, nybildningar efter &lt;sp&gt;nionde&lt;/sp&gt; osv., &lt;i&gt;-a-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;-ande&lt;/i&gt; efter &lt;sp&gt;åtta&lt;/sp&gt;; äldre: isl. &lt;i&gt;átte&lt;/i&gt; = got. &lt;i&gt;ahtuda&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;ahtodo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;achte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;eahtoða&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;eighth&lt;/i&gt;), med oklar mellanvokal. Med andra bildningssätt: lat. &lt;i&gt;octāvus&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;ógdoos&lt;/i&gt;, sanskr. &lt;i&gt;aṣṭamá&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Åttio&lt;/sp&gt;, y, fsv. &lt;i&gt;ottothie&lt;/i&gt; m. m., ombildning av äldre &lt;i&gt;āt(t)atighi&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;áttatigir&lt;/i&gt;; egentl.: åtta tiotal; se f. ö. det analoga &lt;sp&gt;femtio&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;: i got. dock ej &lt;i&gt;ahtau tigjus&lt;/i&gt; utan &lt;i&gt;ahtautēhund&lt;/i&gt; (se under &lt;sp&gt;tio&lt;/sp&gt;). Däremot visar &lt;sp&gt;aderton&lt;/sp&gt; (med biformen &lt;sp&gt;attan&lt;/sp&gt;) på en tidig förkortning av stamvokalen, som på grund därav ej övergått till &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; (se f. ö. &lt;sp&gt;aderton&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åävla" />
          <feat att="writtenForm" val="-igt" />
          <feat att="writtenForm" val="åvävla 1" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åävla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åävla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;å(v)ävla, -igt&lt;/b&gt; (&lt;i&gt;av-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;), västsv. dial., övermåttan, oerhört, &lt;sp&gt;-ävlig&lt;/sp&gt;, adj., överdriven, jfr fsv. &lt;i&gt;ofæfli&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;) n., övermakt, oövervinnlig svårighet = no. &lt;i&gt;ovevle&lt;/i&gt;, till det förstärkande fnord. prefixet &lt;i&gt;of-&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;of&lt;/i&gt; n., mängd (varom under &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;för 3&lt;/sp&gt;), o. en &lt;i&gt;ja-&lt;/i&gt;avledn. av sv. dial. &lt;i&gt;avel&lt;/i&gt;, styrka, osv. (se &lt;sp&gt;avel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ävlas&lt;/sp&gt;). En annan växelform är fno. &lt;i&gt;ofr-efli&lt;/i&gt; n., överlägsen makt, övermåttan stor mängd, no. &lt;i&gt;ov(e)revle&lt;/i&gt;, något som överstiger krafterna el. på grund av sin storlek är ohanterligt." />
        <feat att="faksimilID" val="1293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;å(v)ävla, -igt&lt;/b&gt; (&lt;i&gt;av-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;), västsv. dial., övermåttan, oerhört, &lt;sp&gt;-ävlig&lt;/sp&gt;, adj., överdriven, jfr fsv. &lt;i&gt;ofæfli&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;o-&lt;/i&gt;) n., övermakt, oövervinnlig svårighet = no. &lt;i&gt;ovevle&lt;/i&gt;, till det förstärkande fnord. prefixet &lt;i&gt;of-&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;of&lt;/i&gt; n., mängd (varom under &lt;sp&gt;över&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;för 3&lt;/sp&gt;), o. en &lt;i&gt;ja-&lt;/i&gt;avledn. av sv. dial. &lt;i&gt;avel&lt;/i&gt;, styrka, osv. (se &lt;sp&gt;avel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ävlas&lt;/sp&gt;). En annan växelform är fno. &lt;i&gt;ofr-efli&lt;/i&gt; n., överlägsen makt, övermåttan stor mängd, no. &lt;i&gt;ov(e)revle&lt;/i&gt;, något som överstiger krafterna el. på grund av sin storlek är ohanterligt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åtvid" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åtvid..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åtvid..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åtvid&lt;/b&gt;, sn i Ögtl., fsv. &lt;i&gt;A(a)tvidha&lt;/i&gt;, sammansmältning av prepos. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (= nsv. &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;), vid, o. &lt;i&gt;viþer&lt;/i&gt;, skog (se &lt;sp&gt;ved&lt;/sp&gt;); alltså: vid skogen; alldeles som enl. Nordlander Sv. lm. XV. 2: 22 i t. ex. fsv. &lt;i&gt;Atbærgh&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Åberg&lt;/sp&gt; Jtl.; jfr även &lt;sp&gt;Undersåker&lt;/sp&gt;. Annorlunda, men sannolikt felaktigt, Lundgren Sv. lm. X. 6: 20 (till personn. &lt;i&gt;Atvidh&lt;/i&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;Åtvidaberg&lt;/sp&gt; (redan i y. fsv.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åtvid&lt;/b&gt;, sn i Ögtl., fsv. &lt;i&gt;A(a)tvidha&lt;/i&gt;, sammansmältning av prepos. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (= nsv. &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;), vid, o. &lt;i&gt;viþer&lt;/i&gt;, skog (se &lt;sp&gt;ved&lt;/sp&gt;); alltså: vid skogen; alldeles som enl. Nordlander Sv. lm. XV. 2: 22 i t. ex. fsv. &lt;i&gt;Atbærgh&lt;/i&gt;, nu &lt;sp&gt;Åberg&lt;/sp&gt; Jtl.; jfr även &lt;sp&gt;Undersåker&lt;/sp&gt;. Annorlunda, men sannolikt felaktigt, Lundgren Sv. lm. X. 6: 20 (till personn. &lt;i&gt;Atvidh&lt;/i&gt;). — Härtill: &lt;sp&gt;Åtvidaberg&lt;/sp&gt; (redan i y. fsv.)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">A(a)tvidha</orth>
            <note>vid skogen</note>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="äcka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--äcka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--äcka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;äcka&lt;/b&gt;, sv. dial., i vissa sydsv. särsk. Skå.: körsla (jfr Cavallin Herdam. från 1686: 'echer och dagswerken'), i likn. betyd. 1636 från Ångerm., även i vissa ordb. t. ex. Möller 1790, Lindfors 1824; dessutom i bl. a. norrl. dial.; vagn- o. skidspår (i Norrl. &lt;i&gt;ättja&lt;/i&gt; o. d.) = isl. &lt;i&gt;ekja&lt;/i&gt;, körande, no. &lt;i&gt;ekkja&lt;/i&gt;, hjul- o. skidspår m. m., av urnord. &lt;i&gt;*akjōn&lt;/i&gt; = &lt;i&gt;*-ækia&lt;/i&gt; i senare leden av åska o. möjl. även det från finskan (se tilläggen) lånade &lt;sp&gt;ackja&lt;/sp&gt;, som i sin tur i urnord. el. tidigare inkommit från nord. (germ.) språk; till &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;äcka&lt;/b&gt;, sv. dial., i vissa sydsv. särsk. Skå.: körsla (jfr Cavallin Herdam. från 1686: 'echer och dagswerken'), i likn. betyd. 1636 från Ångerm., även i vissa ordb. t. ex. Möller 1790, Lindfors 1824; dessutom i bl. a. norrl. dial.; vagn- o. skidspår (i Norrl. &lt;i&gt;ättja&lt;/i&gt; o. d.) = isl. &lt;i&gt;ekja&lt;/i&gt;, körande, no. &lt;i&gt;ekkja&lt;/i&gt;, hjul- o. skidspår m. m., av urnord. &lt;i&gt;*akjōn&lt;/i&gt; = &lt;i&gt;*-ækia&lt;/i&gt; i senare leden av åska o. möjl. även det från finskan (se tilläggen) lånade &lt;sp&gt;ackja&lt;/sp&gt;, som i sin tur i urnord. el. tidigare inkommit från nord. (germ.) språk; till &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="äbb" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--äbb..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--äbb..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;äbb&lt;/b&gt;, 1787, motsv. da. &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt;, från holl. &lt;i&gt;eb&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt; el. mlty. &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt; (varifrån ty. &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;ebba&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ebb&lt;/i&gt;), jfr fsax. &lt;i&gt;ebbiunga&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*aƀjan-&lt;/i&gt;, nästan identiskt med det inhemska &lt;sp&gt;ävja&lt;/sp&gt;, av &lt;i&gt;*aƀjōn&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;avig&lt;/sp&gt; o. egentl. betydande 'återgång, tillbakagång el. dyl.'; alltså ungef. samma grundbetyd. som i det gamla inhemskt nordiska ordet för 'äbb', &lt;i&gt;fjara&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjæra&lt;/i&gt;, kvarlevande bl. a. i ortn. &lt;sp&gt;Fjäre&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Från germ. spr. (holl. el. ty.) kommer fra. &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;èbe&lt;/i&gt;). — F. ö. saknas gamla ieur. beteckningar för 'ebb' o. 'flod' (som blott uppträder vid Atlantens kuster), t. o. m. hos kelterna. Pytheas talar i sin reseskildring om &lt;i&gt;ámpōtis&lt;/i&gt;, dvs. uppdrickandet." />
        <feat att="faksimilID" val="1293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;äbb&lt;/b&gt;, 1787, motsv. da. &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt;, från holl. &lt;i&gt;eb&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt; el. mlty. &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt; (varifrån ty. &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt;) = ags. &lt;i&gt;ebba&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ebb&lt;/i&gt;), jfr fsax. &lt;i&gt;ebbiunga&lt;/i&gt;; av germ. &lt;i&gt;*aƀjan-&lt;/i&gt;, nästan identiskt med det inhemska &lt;sp&gt;ävja&lt;/sp&gt;, av &lt;i&gt;*aƀjōn&lt;/i&gt;; besl. med &lt;sp&gt;avig&lt;/sp&gt; o. egentl. betydande 'återgång, tillbakagång el. dyl.'; alltså ungef. samma grundbetyd. som i det gamla inhemskt nordiska ordet för 'äbb', &lt;i&gt;fjara&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;fjæra&lt;/i&gt;, kvarlevande bl. a. i ortn. &lt;sp&gt;Fjäre&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Från germ. spr. (holl. el. ty.) kommer fra. &lt;i&gt;ebbe&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;èbe&lt;/i&gt;). — F. ö. saknas gamla ieur. beteckningar för 'ebb' o. 'flod' (som blott uppträder vid Atlantens kuster), t. o. m. hos kelterna. Pytheas talar i sin reseskildring om &lt;i&gt;ámpōtis&lt;/i&gt;, dvs. uppdrickandet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Äckre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Äckre..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Äckre..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Äckre&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., ofta skrivet &lt;i&gt;Eckerud&lt;/i&gt;, se under &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1294" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Äckre&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., ofta skrivet &lt;i&gt;Eckerud&lt;/i&gt;, se under &lt;sp&gt;åker&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="åker" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="äckel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--äckel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--äckel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;äckel&lt;/b&gt;, Möller 1755: eckel, från ty. ekel m., ett egentl. lågtyskt ord, ékel, av germ. *aikl-; av trots många tolkningsförsök okänt ursprung. Formellt identiskt, men knappast besl. är ags. ácol, bestört, upprörd. Jfr f. ö. Schröder PBB 29: 557 (: got. aiwiski, skam; bl. a. formellt betänkligt), Zupitza Gutt. s. 161 (: lat. aeger, beklämd, sjuk; jfr härtill Walde), Lidén Stud. s. 70 (: isl. eikinn, rasande, sanskr. ējati, rör sig). — Vb. äckla, 1764, från ty. ekeln. — Adj,, äcklig, Kellgren, Lenngren, jfr ty. ekelicht, ävensom da. ækkel. — Samtliga dessa ord stavas förr synnerl. ofta med e-, vilket synes tyda på ett motsv. uttal. — Om det gamla inhemska uttrycket se vämjas." />
        <feat att="faksimilID" val="1293" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;äckel&lt;/b&gt;, Möller 1755: eckel, från ty. ekel m., ett egentl. lågtyskt ord, ékel, av germ. *aikl-; av trots många tolkningsförsök okänt ursprung. Formellt identiskt, men knappast besl. är ags. ácol, bestört, upprörd. Jfr f. ö. Schröder PBB 29: 557 (: got. aiwiski, skam; bl. a. formellt betänkligt), Zupitza Gutt. s. 161 (: lat. aeger, beklämd, sjuk; jfr härtill Walde), Lidén Stud. s. 70 (: isl. eikinn, rasande, sanskr. ējati, rör sig). — Vb. äckla, 1764, från ty. ekeln. — Adj,, äcklig, Kellgren, Lenngren, jfr ty. ekelicht, ävensom da. ækkel. — Samtliga dessa ord stavas förr synnerl. ofta med e-, vilket synes tyda på ett motsv. uttal. — Om det gamla inhemska uttrycket se vämjas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="bygel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--bygel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--bygel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;bygel&lt;/b&gt;, sannol. (åtminstone delvis) från ty. &lt;i&gt;bügel&lt;/i&gt;, motsv. ä. nsv. &lt;i&gt;bögel&lt;/i&gt;, ännu hos Sahlstedt 1773, fsv. &lt;i&gt;böghil&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;bygill&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bøygjel&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bygjel&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bøgel&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;bøjle&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;bögel&lt;/i&gt;; därjämte den svaga formen &lt;i&gt;bygla&lt;/i&gt; L. Petri (&lt;i&gt;byglon&lt;/i&gt;, oblik kas.; best. form). Egentl. två olika bildningar: germ. &lt;i&gt;*buᵹila-&lt;/i&gt; = isl., no. (&lt;i&gt;bygjel&lt;/i&gt;), mlty., ty., av svaga avljudsstadiet till roten i &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt; o. möjl. direkt avlett av &lt;sp&gt;båge&lt;/sp&gt;; och germ. &lt;i&gt;*bauᵹila-&lt;/i&gt; till starkaste avljudsstadiet av samma rot = fsv., 110. (&lt;i&gt;bøygjel&lt;/i&gt;), da., avlett av germ. &lt;i&gt;*bauᵹa-&lt;/i&gt;, ring (= isl., fgutn. &lt;i&gt;baugr&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;buoc&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;béag&lt;/i&gt;; jfr under &lt;sp&gt;ring&lt;/sp&gt;). De nord. formerna med &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; kunna dock ha lånats från lty. o. sålunda vara etymologiskt identiska med isl. &lt;i&gt;bygill&lt;/i&gt; osv. Tänkbart är även, att &lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;böghil&lt;/i&gt; har ljudlagsenligt uppstått i synkope-rade former av ett &lt;i&gt;*byghil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bygill&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0161" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;bygel&lt;/b&gt;, sannol. (åtminstone delvis) från ty. &lt;i&gt;bügel&lt;/i&gt;, motsv. ä. nsv. &lt;i&gt;bögel&lt;/i&gt;, ännu hos Sahlstedt 1773, fsv. &lt;i&gt;böghil&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;bygill&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;bøygjel&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;bygjel&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;bøgel&lt;/i&gt; (da. &lt;i&gt;bøjle&lt;/i&gt;), mlty. &lt;i&gt;bögel&lt;/i&gt;; därjämte den svaga formen &lt;i&gt;bygla&lt;/i&gt; L. Petri (&lt;i&gt;byglon&lt;/i&gt;, oblik kas.; best. form). Egentl. två olika bildningar: germ. &lt;i&gt;*buᵹila-&lt;/i&gt; = isl., no. (&lt;i&gt;bygjel&lt;/i&gt;), mlty., ty., av svaga avljudsstadiet till roten i &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt; o. möjl. direkt avlett av &lt;sp&gt;båge&lt;/sp&gt;; och germ. &lt;i&gt;*bauᵹila-&lt;/i&gt; till starkaste avljudsstadiet av samma rot = fsv., 110. (&lt;i&gt;bøygjel&lt;/i&gt;), da., avlett av germ. &lt;i&gt;*bauᵹa-&lt;/i&gt;, ring (= isl., fgutn. &lt;i&gt;baugr&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;buoc&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;béag&lt;/i&gt;; jfr under &lt;sp&gt;ring&lt;/sp&gt;). De nord. formerna med &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; kunna dock ha lånats från lty. o. sålunda vara etymologiskt identiska med isl. &lt;i&gt;bygill&lt;/i&gt; osv. Tänkbart är även, att &lt;i&gt;-ö-&lt;/i&gt; i fsv. &lt;i&gt;böghil&lt;/i&gt; har ljudlagsenligt uppstått i synkope-rade former av ett &lt;i&gt;*byghil&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;bygill&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="ring" />
        <feat att="see" val="båge" />
        <feat att="see" val="böja" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ädel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ädel..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ädel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ädel&lt;/b&gt;, fsv. ædhel, även æþla = da. ædel, från mlty. ed(d)el, förnäm, utmärkt, av fsax. etheli, athali = fhty. edili (ty. edel), ags. æðele, av germ. * aþalia-, avledn. av *aþala-, ädel, kanske snarast med Schrader Reallex.1 s. 815 'nedärvd, från fäderna härstammande', till den barnspråksstam ät, som ingår i got., lat., grek. åtta, fader, fslav. otĭcĭ, fader, osv. (däremot väl ej lat. atavus, förfader, jfr Walde); en grundbetyd., som passar också för avljudsformen odal; se f. ö. litter. under adel. — Ädla metaller, efter ty. edle metalle, motsvar. eng. noble metals. — Ädelsten, Hels. 1587, jfr L. Petri 1555: ädlasteen, in på 1700-t.; förr även ädle- = da. ædelsien, efter ty. edelstein (redan i mhty.) el. mlty. edelstên. Däremot i fra. pierre précieuse (egentl.: dyrbar), eng. precious stone; jfr fsv. margha dyra stena. I fsv. i stället gimsten = isl. gimsteinn, från ags. gimslán, från lat. gemma (egentl.: öga el. knopp på träd o. d.). — Ädling, fsv. ædhling =. da. ædling, efter mlty. edelinc = ty. ed(e)ling, ags. æðeling, isl. ǫðlingr (i sht: furste)." />
        <feat att="faksimilID" val="1294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ädel&lt;/b&gt;, fsv. ædhel, även æþla = da. ædel, från mlty. ed(d)el, förnäm, utmärkt, av fsax. etheli, athali = fhty. edili (ty. edel), ags. æðele, av germ. * aþalia-, avledn. av *aþala-, ädel, kanske snarast med Schrader Reallex.1 s. 815 'nedärvd, från fäderna härstammande', till den barnspråksstam ät, som ingår i got., lat., grek. åtta, fader, fslav. otĭcĭ, fader, osv. (däremot väl ej lat. atavus, förfader, jfr Walde); en grundbetyd., som passar också för avljudsformen odal; se f. ö. litter. under adel. — Ädla metaller, efter ty. edle metalle, motsvar. eng. noble metals. — Ädelsten, Hels. 1587, jfr L. Petri 1555: ädlasteen, in på 1700-t.; förr även ädle- = da. ædelsien, efter ty. edelstein (redan i mhty.) el. mlty. edelstên. Däremot i fra. pierre précieuse (egentl.: dyrbar), eng. precious stone; jfr fsv. margha dyra stena. I fsv. i stället gimsten = isl. gimsteinn, från ags. gimslán, från lat. gemma (egentl.: öga el. knopp på träd o. d.). — Ädling, fsv. ædhling =. da. ædling, efter mlty. edelinc = ty. ed(e)ling, ags. æðeling, isl. ǫðlingr (i sht: furste)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ångra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ångra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ångra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ångra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;angra&lt;/i&gt; (med betyd. motsv. dem hos &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;) = isl., no. &lt;i&gt;angra&lt;/i&gt;, vålla förtret el. sorg, isl. angrast, vara upprörd, missnöjd, da. &lt;i&gt;angre&lt;/i&gt;, ångra; avledn. av &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;. I fsv. i regel med opers, konstruktion, &lt;i&gt;mik (mær) angrar&lt;/i&gt;, såsom ännu icke sällan under 1800-t:s första årtionden o. stundom även hos yngre förf. t. ex. Strindberg. Den personliga uppträder dock redan i fsv., är vanlig i 1600-t:s komedier, som avspegla talspråket, o. i tal allmän på Sven Hofs tid (Skrifs. 1753). — Även refl. redan, fast sällsynt i fsv. — Se f. ö. A. Lindqvist Gramm. o. psyk. subj. s. 16, 89." />
        <feat att="faksimilID" val="1287" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ångra&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;angra&lt;/i&gt; (med betyd. motsv. dem hos &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;) = isl., no. &lt;i&gt;angra&lt;/i&gt;, vålla förtret el. sorg, isl. angrast, vara upprörd, missnöjd, da. &lt;i&gt;angre&lt;/i&gt;, ångra; avledn. av &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;. I fsv. i regel med opers, konstruktion, &lt;i&gt;mik (mær) angrar&lt;/i&gt;, såsom ännu icke sällan under 1800-t:s första årtionden o. stundom även hos yngre förf. t. ex. Strindberg. Den personliga uppträder dock redan i fsv., är vanlig i 1600-t:s komedier, som avspegla talspråket, o. i tal allmän på Sven Hofs tid (Skrifs. 1753). — Även refl. redan, fast sällsynt i fsv. — Se f. ö. A. Lindqvist Gramm. o. psyk. subj. s. 16, 89." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ångest" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ångest..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ångest..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ångest&lt;/b&gt;, i sht förr även &lt;i&gt;ångst&lt;/i&gt;, t. ex. Serenius, Lind, Bellman, fsv. &lt;i&gt;angist&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;angst&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;angest&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;angst&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;angust&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;angst&lt;/i&gt;); besl. med lat. &lt;i&gt;angustiæ&lt;/i&gt; plur., trångmål (fra. &lt;i&gt;angoisse&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;anguish&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;ązoz-tĭ&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;utvidgning av en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt;stam; se f. ö. &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Byxångest&lt;/sp&gt; (vulg.) har uppkommit ur uttr. såsom ä. nsv. &lt;i&gt;släppa hjärnan i sina byxor&lt;/i&gt; 1647, bli utom sig av rädsla, jfr: 'han. bär hiertat tämeligen lågt i böxorne' C. Gyllenborg 1737, 'hiertat låg i brook' Moræus o. 1685, 'I broken hoos tigh bäffuan boor' Messenius 1612, osv., ävensom nsv. (vulg.) &lt;i&gt;tappa byxorna&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt; m. m., motsv. ty. 'das herz ist ihm in die hosen gefallen'. Härtill (i slangspr.): &lt;sp&gt;byxis&lt;/sp&gt;. Förf. 1600-t:s svenska s. 66." />
        <feat att="faksimilID" val="1287" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ångest&lt;/b&gt;, i sht förr även &lt;i&gt;ångst&lt;/i&gt;, t. ex. Serenius, Lind, Bellman, fsv. &lt;i&gt;angist&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;angst&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;angest&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;angst&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;angust&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;angst&lt;/i&gt;); besl. med lat. &lt;i&gt;angustiæ&lt;/i&gt; plur., trångmål (fra. &lt;i&gt;angoisse&lt;/i&gt;, varav eng. &lt;i&gt;anguish&lt;/i&gt;), fslav. &lt;i&gt;ązoz-tĭ&lt;/i&gt; ds., &lt;i&gt;t-&lt;/i&gt;utvidgning av en &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt;stam; se f. ö. &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Byxångest&lt;/sp&gt; (vulg.) har uppkommit ur uttr. såsom ä. nsv. &lt;i&gt;släppa hjärnan i sina byxor&lt;/i&gt; 1647, bli utom sig av rädsla, jfr: 'han. bär hiertat tämeligen lågt i böxorne' C. Gyllenborg 1737, 'hiertat låg i brook' Moræus o. 1685, 'I broken hoos tigh bäffuan boor' Messenius 1612, osv., ävensom nsv. (vulg.) &lt;i&gt;tappa byxorna&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt; m. m., motsv. ty. 'das herz ist ihm in die hosen gefallen'. Härtill (i slangspr.): &lt;sp&gt;byxis&lt;/sp&gt;. Förf. 1600-t:s svenska s. 66." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ånväga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ånväga..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ånväga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ånväga&lt;/b&gt;, ortn. Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Andvæghi&lt;/i&gt;, är av intresse därför, att det formellt stämmer med isl. &lt;i&gt;andvegi&lt;/i&gt; n. (&lt;i&gt;ǫndugi&lt;/i&gt; osv.), högsäte; jfr no. &lt;i&gt;andveg&lt;/i&gt; m., bänk vid bakväggen; till &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), o. väg. — &lt;sp&gt;Ånestad&lt;/sp&gt; Ögtl. innehåller däremot mansn. &lt;i&gt;Anund&lt;/i&gt; (fsv. &lt;i&gt;Anundstadha&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Ånsta&lt;/sp&gt; Uppl. (fsv. &lt;i&gt;Anista&lt;/i&gt;) ett annat dylikt, möjl. samma &lt;i&gt;Āne&lt;/i&gt;, som ingår i &lt;sp&gt;Ånhult&lt;/sp&gt; Västra hd Smål. (fsv. &lt;i&gt;Anahult&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1287" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ånväga&lt;/b&gt;, ortn. Ögtl., fsv. &lt;i&gt;Andvæghi&lt;/i&gt;, är av intresse därför, att det formellt stämmer med isl. &lt;i&gt;andvegi&lt;/i&gt; n. (&lt;i&gt;ǫndugi&lt;/i&gt; osv.), högsäte; jfr no. &lt;i&gt;andveg&lt;/i&gt; m., bänk vid bakväggen; till &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;), o. väg. — &lt;sp&gt;Ånestad&lt;/sp&gt; Ögtl. innehåller däremot mansn. &lt;i&gt;Anund&lt;/i&gt; (fsv. &lt;i&gt;Anundstadha&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;Ånsta&lt;/sp&gt; Uppl. (fsv. &lt;i&gt;Anista&lt;/i&gt;) ett annat dylikt, möjl. samma &lt;i&gt;Āne&lt;/i&gt;, som ingår i &lt;sp&gt;Ånhult&lt;/sp&gt; Västra hd Smål. (fsv. &lt;i&gt;Anahult&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ångse" />
          <feat att="writtenForm" val="ångsen" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ångse..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ångse..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ångse, ångsen&lt;/b&gt; (dial.), ängslig, bedrövad, ä. nsv. &lt;i&gt;ångse&lt;/i&gt; NT 1526 osv.; till &lt;sp&gt;ång-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt; osv. såsom &lt;sp&gt;gramse&lt;/sp&gt; till fsv. &lt;i&gt;gramber&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;ledsen&lt;/sp&gt; till adj. &lt;sp&gt;led&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sorgsen&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;sorg&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1287" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ångse, ångsen&lt;/b&gt; (dial.), ängslig, bedrövad, ä. nsv. &lt;i&gt;ångse&lt;/i&gt; NT 1526 osv.; till &lt;sp&gt;ång-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt; osv. såsom &lt;sp&gt;gramse&lt;/sp&gt; till fsv. &lt;i&gt;gramber&lt;/i&gt;, &lt;sp&gt;ledsen&lt;/sp&gt; till adj. &lt;sp&gt;led&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;sorgsen&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;sorg&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="År-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--År-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--År-..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;År-&lt;/sp&gt; i vissa ortn. se under &lt;sp&gt;å 2&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1288" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;År-&lt;/sp&gt; i vissa ortn. se under &lt;sp&gt;å 2&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="å" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="år" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--år..pp.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--år..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;år&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ār&lt;/i&gt;, även: årsväxt, äring = isl. &lt;i&gt;ár&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aar&lt;/i&gt;, med nord. bortfall av uddljudande&lt;i&gt; j&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;ung&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ån&lt;/sp&gt; osv.) = got. &lt;i&gt;jêr&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;jâr&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;jahr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;geár&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;year&lt;/i&gt;; adv. &lt;i&gt;yore&lt;/i&gt; av genit. plur. &lt;i&gt;geára&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*jǣra-&lt;/i&gt; n., besl. med fslav., ry. &lt;i&gt;jara&lt;/i&gt;, vår (av &lt;i&gt;*jēr-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*jōr-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*jār-&lt;/i&gt;?), avest. &lt;i&gt;yār&lt;/i&gt; n., år, o. väl även (enl. numera allmänt antagande) grek. &lt;i&gt;(h)ṓrā&lt;/i&gt;, årstid m. m., &lt;i&gt;(h)ō̃ros&lt;/i&gt; m., år (av &lt;i&gt;*iōr-&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;horoskop&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ur 1&lt;/sp&gt;), möjl. också lat. &lt;i&gt;hornus&lt;/i&gt;, årsgammal o. d. (i så fall väl av &lt;i&gt;*hōi̯ōrinus&lt;/i&gt; till ett &lt;i&gt;*hō i̯ōrō&lt;/i&gt;, i detta år, såsom fhty. &lt;i&gt;hiuru&lt;/i&gt;, i år, av &lt;i&gt;hiu jâru&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;heuer&lt;/i&gt;, jfr Walde). Stundom fört till ieur. roten &lt;i&gt;i̯ē&lt;/i&gt;, gå (se &lt;sp&gt;ån&lt;/sp&gt;). Snarast äldst beteckning för en viss årstid, väl i så fall våren (jfr fslav. ovan). Betyd. av 'viss årstid' o. av 'år' växla ofta i indoeur. o. andra spr.; t. ex. sanskr. &lt;i&gt;çarád&lt;/i&gt;, höst, men i avesta 'år'; fslav. &lt;i&gt;lěto&lt;/i&gt;, sommar o. år; liknande i fmsk-ugr. spr. Åren räknades tidigast efter årstider, i germ. efter vintrar (se &lt;sp&gt;vinter&lt;/sp&gt;). En urgammal indoeur. beteckning för 'år' synes dock u̯et vara i grek. &lt;i&gt;étos&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ϝɛ̀τοϛ&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;vatsá&lt;/i&gt;, år, lat. &lt;i&gt;vetus&lt;/i&gt;, gammal (äldst: år, ålder), fslav. o. litau. stam &lt;i&gt;vet-&lt;/i&gt;, gammal (se &lt;i&gt;vädur&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;fjor&lt;/i&gt;); dock säkerl. att uppfatta som ett naturår (sammanfattning av årstiderna), ej som ett sol-år el. dyl. — I got. även &lt;i&gt;aþn&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ataþni&lt;/i&gt;, möjl. (enl. Bugge m. fl.) &gt; nord. &lt;i&gt;ān-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;ānasótt&lt;/i&gt;, ålderssjuka (jfr om formutvecklingen litter. under &lt;sp&gt;Skåne&lt;/sp&gt;); f. ö. väl besl. med lat. &lt;i&gt;annus&lt;/i&gt;, år (av *atnos&lt;i&gt;&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*atsnos&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;I år&lt;/sp&gt;, sen y. fsv. &lt;i&gt;i ār&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;i jaar&lt;/i&gt;, jfr Columbus: &lt;i&gt;i Jåhr&lt;/i&gt;, med samma inskott av &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; vid vokalmöte som i &lt;sp&gt;i jåns&lt;/sp&gt;). — Så års, fsv. &lt;i&gt;svā ārs&lt;/i&gt;; ett slags partitiv genitiv av samma slag som &lt;sp&gt;så dags&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Åt åre&lt;/sp&gt;, ä. nsv., t. ex. i den gamla Staffansvisan: 'Han kommer ej igen förrn åt åre', fsv. &lt;i&gt;at āre&lt;/i&gt;, efter ett år, om ett år = isl. &lt;i&gt;at ári&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ad aare&lt;/i&gt;; möjl. ej till prepos. &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt; utan till en i obetonad ställning uppkommen växelform till fnord. &lt;i&gt;apt&lt;/i&gt;, efter (jfr &lt;sp&gt;åter&lt;/sp&gt;). — År och dag, egentl. jur., fsv. &lt;i&gt;ār ok dagher&lt;/i&gt; t. ex. Uppl.-l., motsv. i da., ty. (mhty.) o. eng.; i sv. även &lt;sp&gt;natt och år&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;nat ok ār&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;nat&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;dagher ok iamlangi&lt;/i&gt;); uttr. beroende därpå, att den dag icke medräknades, då den händelse inträffat som utgjorde utgångspunkten för beräkningen. I de gamla tyska lagarna kom &lt;i&gt;jâr und tach&lt;/i&gt; att beteckna en frist icke av ett år + en dag, utan av ett år, sex veckor o. tre dagar, dvs., utom året, den förr vanliga fjortondagarsfristen tredubblad + de vanliga tilläggen av en dag (alltså tre dagar); härifrån i danska lagar o. även i den svenska Bjärkö-rätten. — &lt;sp&gt;År ut och år in&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty. o. eng. — &lt;sp&gt;Århundrade&lt;/sp&gt;, Isogæus o. 1700: 'i the förra årshundrad', Triewald 1728: &lt;i&gt;åhrahundrade&lt;/i&gt;, Fernow 1779 m. fl.: &lt;i&gt;århundra&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;aarhundred&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;jahrhundert&lt;/i&gt; (1660-t.). — Årtionde, Atterbom 1807 (ej hos Weste 1807), jfr det sällsynta da. &lt;i&gt;aarti&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;jahrzehnt&lt;/i&gt; (Schiller osv.). — &lt;sp&gt;Årtusende&lt;/sp&gt;, 1794: &lt;i&gt;årtusen&lt;/i&gt; (i övers.) = Weste 1807; Atterbom 1807: &lt;i&gt;årtusenden&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;jahrtausend&lt;/i&gt; (1750-t.). — Jfr &lt;sp&gt;äras&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;äring&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1287" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;år&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ār&lt;/i&gt;, även: årsväxt, äring = isl. &lt;i&gt;ár&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;aar&lt;/i&gt;, med nord. bortfall av uddljudande&lt;i&gt; j&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;ung&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ån&lt;/sp&gt; osv.) = got. &lt;i&gt;jêr&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;jâr&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;jahr&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;geár&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;year&lt;/i&gt;; adv. &lt;i&gt;yore&lt;/i&gt; av genit. plur. &lt;i&gt;geára&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*jǣra-&lt;/i&gt; n., besl. med fslav., ry. &lt;i&gt;jara&lt;/i&gt;, vår (av &lt;i&gt;*jēr-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;*jōr-&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*jār-&lt;/i&gt;?), avest. &lt;i&gt;yār&lt;/i&gt; n., år, o. väl även (enl. numera allmänt antagande) grek. &lt;i&gt;(h)ṓrā&lt;/i&gt;, årstid m. m., &lt;i&gt;(h)ō̃ros&lt;/i&gt; m., år (av &lt;i&gt;*iōr-&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;horoskop&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ur 1&lt;/sp&gt;), möjl. också lat. &lt;i&gt;hornus&lt;/i&gt;, årsgammal o. d. (i så fall väl av &lt;i&gt;*hōi̯ōrinus&lt;/i&gt; till ett &lt;i&gt;*hō i̯ōrō&lt;/i&gt;, i detta år, såsom fhty. &lt;i&gt;hiuru&lt;/i&gt;, i år, av &lt;i&gt;hiu jâru&lt;/i&gt; = ty. &lt;i&gt;heuer&lt;/i&gt;, jfr Walde). Stundom fört till ieur. roten &lt;i&gt;i̯ē&lt;/i&gt;, gå (se &lt;sp&gt;ån&lt;/sp&gt;). Snarast äldst beteckning för en viss årstid, väl i så fall våren (jfr fslav. ovan). Betyd. av 'viss årstid' o. av 'år' växla ofta i indoeur. o. andra spr.; t. ex. sanskr. &lt;i&gt;çarád&lt;/i&gt;, höst, men i avesta 'år'; fslav. &lt;i&gt;lěto&lt;/i&gt;, sommar o. år; liknande i fmsk-ugr. spr. Åren räknades tidigast efter årstider, i germ. efter vintrar (se &lt;sp&gt;vinter&lt;/sp&gt;). En urgammal indoeur. beteckning för 'år' synes dock u̯et vara i grek. &lt;i&gt;étos&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;ϝɛ̀τοϛ&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;vatsá&lt;/i&gt;, år, lat. &lt;i&gt;vetus&lt;/i&gt;, gammal (äldst: år, ålder), fslav. o. litau. stam &lt;i&gt;vet-&lt;/i&gt;, gammal (se &lt;i&gt;vädur&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;fjor&lt;/i&gt;); dock säkerl. att uppfatta som ett naturår (sammanfattning av årstiderna), ej som ett sol-år el. dyl. — I got. även &lt;i&gt;aþn&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;ataþni&lt;/i&gt;, möjl. (enl. Bugge m. fl.) &gt; nord. &lt;i&gt;ān-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;ānasótt&lt;/i&gt;, ålderssjuka (jfr om formutvecklingen litter. under &lt;sp&gt;Skåne&lt;/sp&gt;); f. ö. väl besl. med lat. &lt;i&gt;annus&lt;/i&gt;, år (av *atnos&lt;i&gt;&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;*atsnos&lt;/i&gt;). — &lt;sp&gt;I år&lt;/sp&gt;, sen y. fsv. &lt;i&gt;i ār&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;i jaar&lt;/i&gt;, jfr Columbus: &lt;i&gt;i Jåhr&lt;/i&gt;, med samma inskott av &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; vid vokalmöte som i &lt;sp&gt;i jåns&lt;/sp&gt;). — Så års, fsv. &lt;i&gt;svā ārs&lt;/i&gt;; ett slags partitiv genitiv av samma slag som &lt;sp&gt;så dags&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Åt åre&lt;/sp&gt;, ä. nsv., t. ex. i den gamla Staffansvisan: 'Han kommer ej igen förrn åt åre', fsv. &lt;i&gt;at āre&lt;/i&gt;, efter ett år, om ett år = isl. &lt;i&gt;at ári&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;ad aare&lt;/i&gt;; möjl. ej till prepos. &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt; utan till en i obetonad ställning uppkommen växelform till fnord. &lt;i&gt;apt&lt;/i&gt;, efter (jfr &lt;sp&gt;åter&lt;/sp&gt;). — År och dag, egentl. jur., fsv. &lt;i&gt;ār ok dagher&lt;/i&gt; t. ex. Uppl.-l., motsv. i da., ty. (mhty.) o. eng.; i sv. även &lt;sp&gt;natt och år&lt;/sp&gt;, fsv. &lt;i&gt;nat ok ār&lt;/i&gt; (el. &lt;i&gt;nat&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;dagher ok iamlangi&lt;/i&gt;); uttr. beroende därpå, att den dag icke medräknades, då den händelse inträffat som utgjorde utgångspunkten för beräkningen. I de gamla tyska lagarna kom &lt;i&gt;jâr und tach&lt;/i&gt; att beteckna en frist icke av ett år + en dag, utan av ett år, sex veckor o. tre dagar, dvs., utom året, den förr vanliga fjortondagarsfristen tredubblad + de vanliga tilläggen av en dag (alltså tre dagar); härifrån i danska lagar o. även i den svenska Bjärkö-rätten. — &lt;sp&gt;År ut och år in&lt;/sp&gt;, motsv. i da., ty. o. eng. — &lt;sp&gt;Århundrade&lt;/sp&gt;, Isogæus o. 1700: 'i the förra årshundrad', Triewald 1728: &lt;i&gt;åhrahundrade&lt;/i&gt;, Fernow 1779 m. fl.: &lt;i&gt;århundra&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;aarhundred&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;jahrhundert&lt;/i&gt; (1660-t.). — Årtionde, Atterbom 1807 (ej hos Weste 1807), jfr det sällsynta da. &lt;i&gt;aarti&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;jahrzehnt&lt;/i&gt; (Schiller osv.). — &lt;sp&gt;Årtusende&lt;/sp&gt;, 1794: &lt;i&gt;årtusen&lt;/i&gt; (i övers.) = Weste 1807; Atterbom 1807: &lt;i&gt;årtusenden&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;jahrtausend&lt;/i&gt; (1750-t.). — Jfr &lt;sp&gt;äras&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;äring&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="årder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--årder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--årder..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;årder&lt;/b&gt; n., träplog (utan vändskiva), i vissa dial. mask., stundom även &lt;i&gt;år&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ål&lt;/i&gt; (med s. k. tjockt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;), jfr hos Linné Sk. resa den hypersvecistiska formen &lt;i&gt;ålder&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;åder&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;arþer&lt;/i&gt; n. (o. m.?) = isl. &lt;i&gt;arðr&lt;/i&gt; m., no. &lt;i&gt;ard&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*arþra-&lt;/i&gt;, lånat i finska &lt;i&gt;aura&lt;/i&gt; (dial. &lt;i&gt;atra&lt;/i&gt; m. m.); ett gammalt, av de germ. spr. blott i de nordiska bevarat ord; jfr lat. &lt;i&gt;arātrum&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;árotron&lt;/i&gt;, med motsvar. i kelt., litau. o. armen, (se under &lt;sp&gt;agn 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vår 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vämjas&lt;/sp&gt;). Bildat med instrumentalsuffixet &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;foder &lt;/sp&gt;2) till ie. &lt;i&gt;ar-&lt;/i&gt;, plöja, i lat. &lt;i&gt;arāre&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;aróō&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;arjan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;erran&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;erian&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;erja&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;æria&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;arþe&lt;/i&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;ärja&lt;/i&gt; osv., vartill de även under &lt;sp&gt;art&lt;/sp&gt; anf. orden. I fhty. finnas även starka verbformer: &lt;i&gt;ir-uoret&lt;/i&gt;, 'arassetis', &lt;i&gt;gi-aran&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ir-araniu&lt;/i&gt;, 'exaratus, -a'; jfr också &lt;i&gt;ierun&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ir-ieret&lt;/i&gt;, 'inverterunt', 'arassetis'. — Åkerplöjning med årder (dock med järnbill) förekom i Sv. i vissa trakter (t. ex. på Öland) åtm. ännu på 1860-t. o. i avlägsna nejder långt senare; bl. a. till att uppluckra jorden brukas det stundom ännu. — I somliga bygder i stället &lt;i&gt;ärjekrok&lt;/i&gt; (y. fsv. &lt;i&gt;äryokrok&lt;/i&gt; P. Månsson s. 224), &lt;i&gt;krok&lt;/i&gt;; jfr till betyd. got. &lt;i&gt;hôha&lt;/i&gt;, plog (varom under &lt;sp&gt;plog&lt;/sp&gt;). — Med avs. på ordets stora spridning o. höga ålder kan jämföras den beteckning för 'plogbillen', som representeras av de i huvudsak överensstämmande grek. &lt;i&gt;ophnís&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;vōmis&lt;/i&gt;, fpreuss. &lt;i&gt;wagnis&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;waganso&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;vigg 1&lt;/sp&gt;), o. som ävenledes saknar motsvarigheter i den indo-iranska språkfamiljen." />
        <feat att="faksimilID" val="1288" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;årder&lt;/b&gt; n., träplog (utan vändskiva), i vissa dial. mask., stundom även &lt;i&gt;år&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ål&lt;/i&gt; (med s. k. tjockt &lt;i&gt;l&lt;/i&gt;), jfr hos Linné Sk. resa den hypersvecistiska formen &lt;i&gt;ålder&lt;/i&gt; (jämte &lt;i&gt;åder&lt;/i&gt;), fsv. &lt;i&gt;arþer&lt;/i&gt; n. (o. m.?) = isl. &lt;i&gt;arðr&lt;/i&gt; m., no. &lt;i&gt;ard&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*arþra-&lt;/i&gt;, lånat i finska &lt;i&gt;aura&lt;/i&gt; (dial. &lt;i&gt;atra&lt;/i&gt; m. m.); ett gammalt, av de germ. spr. blott i de nordiska bevarat ord; jfr lat. &lt;i&gt;arātrum&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;árotron&lt;/i&gt;, med motsvar. i kelt., litau. o. armen, (se under &lt;sp&gt;agn 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;får&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vår 2&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vämjas&lt;/sp&gt;). Bildat med instrumentalsuffixet &lt;i&gt;-tr-&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;foder &lt;/sp&gt;2) till ie. &lt;i&gt;ar-&lt;/i&gt;, plöja, i lat. &lt;i&gt;arāre&lt;/i&gt;, grek. &lt;i&gt;aróō&lt;/i&gt;, got. &lt;i&gt;arjan&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;erran&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;erian&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;erja&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;æria&lt;/i&gt; (ipf. &lt;i&gt;arþe&lt;/i&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;ärja&lt;/i&gt; osv., vartill de även under &lt;sp&gt;art&lt;/sp&gt; anf. orden. I fhty. finnas även starka verbformer: &lt;i&gt;ir-uoret&lt;/i&gt;, 'arassetis', &lt;i&gt;gi-aran&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ir-araniu&lt;/i&gt;, 'exaratus, -a'; jfr också &lt;i&gt;ierun&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ir-ieret&lt;/i&gt;, 'inverterunt', 'arassetis'. — Åkerplöjning med årder (dock med järnbill) förekom i Sv. i vissa trakter (t. ex. på Öland) åtm. ännu på 1860-t. o. i avlägsna nejder långt senare; bl. a. till att uppluckra jorden brukas det stundom ännu. — I somliga bygder i stället &lt;i&gt;ärjekrok&lt;/i&gt; (y. fsv. &lt;i&gt;äryokrok&lt;/i&gt; P. Månsson s. 224), &lt;i&gt;krok&lt;/i&gt;; jfr till betyd. got. &lt;i&gt;hôha&lt;/i&gt;, plog (varom under &lt;sp&gt;plog&lt;/sp&gt;). — Med avs. på ordets stora spridning o. höga ålder kan jämföras den beteckning för 'plogbillen', som representeras av de i huvudsak överensstämmande grek. &lt;i&gt;ophnís&lt;/i&gt;, lat. &lt;i&gt;vōmis&lt;/i&gt;, fpreuss. &lt;i&gt;wagnis&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;waganso&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;vigg 1&lt;/sp&gt;), o. som ävenledes saknar motsvarigheter i den indo-iranska språkfamiljen." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åra&lt;/b&gt;, fsv. āra = da. &lt;i&gt;aare&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt;, utvidgning av ä. sv. &lt;i&gt;år&lt;/i&gt; (se nedan), fsv. &lt;i&gt;ār&lt;/i&gt;, isl., ags. &lt;i&gt;ár&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;oar&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*airō-&lt;/i&gt;, varav finska lånordet &lt;i&gt;airo&lt;/i&gt;; jfr f. ö. lett. &lt;i&gt;airis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aire&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;vaĩras&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaĩra&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; som i &lt;i&gt;vénas&lt;/i&gt;, en), enl. somliga lånade från germ. spr., dock ovisst. Enl. Lidén Stud. s. 65 egentl. 'stång' o. med &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;avledn. bildat av ie. &lt;i&gt;oi-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;oíāx&lt;/i&gt;, åra, handtag på åra, serb. (osv.) &lt;i&gt;oje&lt;/i&gt; (av fslav. &lt;i&gt;*ojo&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;*ojese&lt;/i&gt;, av ie. &lt;i&gt;*oi̯es-&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;īṣá&lt;/i&gt;, tistelstång. Osäkert, men väl att föredraga framför den stundom uppträdande, i formellt avseende betänkliga härledningen från ie. &lt;i&gt;ere&lt;/i&gt;, ro, i grek. &lt;i&gt;eretmós&lt;/i&gt;, åra, lat. &lt;i&gt;rēmus&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;roder&lt;/sp&gt; osv. — &lt;sp&gt;Åra&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;år&lt;/i&gt; som t. ex. &lt;sp&gt;ådra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;åder&lt;/sp&gt;. Formen &lt;i&gt;år&lt;/i&gt; (ännu hos Dalin 1853 upptagen som den första formen), plur. &lt;i&gt;årar&lt;/i&gt;, användes, om ock sällan, alltjämt vid slutet av 1800-t. o. förekommer ännu i många dial.; &lt;i&gt;årar&lt;/i&gt; dessutom i finnl. jämte sing.-formen &lt;i&gt;åre&lt;/i&gt; = ä. nsv. (den senare nybildning till plur. &lt;i&gt;årar&lt;/i&gt;). Se härom närmare Lindblad A. Sahlstedt s. 84. — Ä. nsv. &lt;i&gt;ådre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ådrar&lt;/i&gt; äro hypersvecismer, med falskt &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; efter mönstret &lt;i&gt;väret&lt;/i&gt; = &lt;i&gt;vädret&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Årtull&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;tull 1&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1288" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åra&lt;/b&gt;, fsv. āra = da. &lt;i&gt;aare&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt;, utvidgning av ä. sv. &lt;i&gt;år&lt;/i&gt; (se nedan), fsv. &lt;i&gt;ār&lt;/i&gt;, isl., ags. &lt;i&gt;ár&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;oar&lt;/i&gt;), av germ. &lt;i&gt;*airō-&lt;/i&gt;, varav finska lånordet &lt;i&gt;airo&lt;/i&gt;; jfr f. ö. lett. &lt;i&gt;airis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;aire&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;vaĩras&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;vaĩra&lt;/i&gt; (med &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; som i &lt;i&gt;vénas&lt;/i&gt;, en), enl. somliga lånade från germ. spr., dock ovisst. Enl. Lidén Stud. s. 65 egentl. 'stång' o. med &lt;i&gt;r-&lt;/i&gt;avledn. bildat av ie. &lt;i&gt;oi-&lt;/i&gt; i grek. &lt;i&gt;oíāx&lt;/i&gt;, åra, handtag på åra, serb. (osv.) &lt;i&gt;oje&lt;/i&gt; (av fslav. &lt;i&gt;*ojo&lt;/i&gt;, genit. &lt;i&gt;*ojese&lt;/i&gt;, av ie. &lt;i&gt;*oi̯es-&lt;/i&gt;), sanskr. &lt;i&gt;īṣá&lt;/i&gt;, tistelstång. Osäkert, men väl att föredraga framför den stundom uppträdande, i formellt avseende betänkliga härledningen från ie. &lt;i&gt;ere&lt;/i&gt;, ro, i grek. &lt;i&gt;eretmós&lt;/i&gt;, åra, lat. &lt;i&gt;rēmus&lt;/i&gt;, sv. &lt;sp&gt;roder&lt;/sp&gt; osv. — &lt;sp&gt;Åra&lt;/sp&gt; till &lt;i&gt;år&lt;/i&gt; som t. ex. &lt;sp&gt;ådra&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;åder&lt;/sp&gt;. Formen &lt;i&gt;år&lt;/i&gt; (ännu hos Dalin 1853 upptagen som den första formen), plur. &lt;i&gt;årar&lt;/i&gt;, användes, om ock sällan, alltjämt vid slutet av 1800-t. o. förekommer ännu i många dial.; &lt;i&gt;årar&lt;/i&gt; dessutom i finnl. jämte sing.-formen &lt;i&gt;åre&lt;/i&gt; = ä. nsv. (den senare nybildning till plur. &lt;i&gt;årar&lt;/i&gt;). Se härom närmare Lindblad A. Sahlstedt s. 84. — Ä. nsv. &lt;i&gt;ådre&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ådrar&lt;/i&gt; äro hypersvecismer, med falskt &lt;i&gt;d&lt;/i&gt; efter mönstret &lt;i&gt;väret&lt;/i&gt; = &lt;i&gt;vädret&lt;/i&gt; osv. — &lt;sp&gt;Årtull&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;tull 1&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Årn-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Årn-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Årn-..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Årn-&lt;/b&gt; i en del ortn. (särsk. Hall.), t. ex. &lt;sp&gt;Årnarp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Årnabö&lt;/sp&gt;, innehåller mansn. &lt;sp&gt;Arne&lt;/sp&gt; med tidig förlängning i uddljud; &lt;sp&gt;*Årnaberga&lt;/sp&gt; däremot säkerl. fsv. &lt;i&gt;arna-&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;örn&lt;/sp&gt;); &lt;sp&gt;Årnilt&lt;/sp&gt; (till &lt;sp&gt;hult&lt;/sp&gt;) det ena el. det andra, snarast dock ej personnamn; se f. ö. under &lt;sp&gt;örn&lt;/sp&gt; slutet." />
        <feat att="faksimilID" val="1288" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Årn-&lt;/b&gt; i en del ortn. (särsk. Hall.), t. ex. &lt;sp&gt;Årnarp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Årnabö&lt;/sp&gt;, innehåller mansn. &lt;sp&gt;Arne&lt;/sp&gt; med tidig förlängning i uddljud; &lt;sp&gt;*Årnaberga&lt;/sp&gt; däremot säkerl. fsv. &lt;i&gt;arna-&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;örn&lt;/sp&gt;); &lt;sp&gt;Årnilt&lt;/sp&gt; (till &lt;sp&gt;hult&lt;/sp&gt;) det ena el. det andra, snarast dock ej personnamn; se f. ö. under &lt;sp&gt;örn&lt;/sp&gt; slutet." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åreberg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åreberg..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åreberg..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Åreberg&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se &lt;sp&gt;örn&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1288" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Åreberg&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se &lt;sp&gt;örn&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="örn" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="årta" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--årta..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--årta..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;årta&lt;/b&gt;, nu om Anas qnerquedula (i vissa dial. även om krickan, Anas crecca), Lex. Linc.: 'årter eller ancker', Sahlstedt 1773: 'vide &lt;i&gt;ärta&lt;/i&gt;', osv.; jfr t. ex. Sigfridi 1619: &lt;i&gt;arter&lt;/i&gt; plur., vissa sv. dial. &lt;i&gt;art(a)&lt;/i&gt; m. m. = isl. &lt;i&gt;arta&lt;/i&gt; Sn. E. (betyd. oviss), nisl. &lt;i&gt;urt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ört&lt;/i&gt;, kricka; ett blott nordiskt ord, som möjl. utgår från samma ieur. stam &lt;i&gt;ard-&lt;/i&gt; som lat. &lt;i&gt;ardea&lt;/i&gt;, häger (Bezzenberger-Fick BB 6: 235), jfr grek. &lt;i&gt;erǭdiós&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;erōdios&lt;/i&gt;) ds. o. serb. &lt;i&gt;róda&lt;/i&gt;, stork. — Ordet ingår däremot icke, såsom förmodats, i fsv. ortn. &lt;i&gt;Artuscogher&lt;/i&gt; VGL IV; se SOÄ 11: 143, 147, Noreen V. spr. 3: 150 n. 3. — Med avs. på ljudutvecklingen jfr under &lt;sp&gt;vårta&lt;/sp&gt; o. se Wadstein Sv. lm. XIII 4: 10 f., bl. a. om den förr ganska vanliga biformen &lt;i&gt;ärta&lt;/i&gt; (t. ex. Linné). — Även vissa andra beteckningar äro gemensamma för årtan o. krickan, t. ex. &lt;i&gt;lortand&lt;/i&gt;, beroende på att de även av jägare ofta sammanblandas." />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;årta&lt;/b&gt;, nu om Anas qnerquedula (i vissa dial. även om krickan, Anas crecca), Lex. Linc.: 'årter eller ancker', Sahlstedt 1773: 'vide &lt;i&gt;ärta&lt;/i&gt;', osv.; jfr t. ex. Sigfridi 1619: &lt;i&gt;arter&lt;/i&gt; plur., vissa sv. dial. &lt;i&gt;art(a)&lt;/i&gt; m. m. = isl. &lt;i&gt;arta&lt;/i&gt; Sn. E. (betyd. oviss), nisl. &lt;i&gt;urt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ört&lt;/i&gt;, kricka; ett blott nordiskt ord, som möjl. utgår från samma ieur. stam &lt;i&gt;ard-&lt;/i&gt; som lat. &lt;i&gt;ardea&lt;/i&gt;, häger (Bezzenberger-Fick BB 6: 235), jfr grek. &lt;i&gt;erǭdiós&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;erōdios&lt;/i&gt;) ds. o. serb. &lt;i&gt;róda&lt;/i&gt;, stork. — Ordet ingår däremot icke, såsom förmodats, i fsv. ortn. &lt;i&gt;Artuscogher&lt;/i&gt; VGL IV; se SOÄ 11: 143, 147, Noreen V. spr. 3: 150 n. 3. — Med avs. på ljudutvecklingen jfr under &lt;sp&gt;vårta&lt;/sp&gt; o. se Wadstein Sv. lm. XIII 4: 10 f., bl. a. om den förr ganska vanliga biformen &lt;i&gt;ärta&lt;/i&gt; (t. ex. Linné). — Även vissa andra beteckningar äro gemensamma för årtan o. krickan, t. ex. &lt;i&gt;lortand&lt;/i&gt;, beroende på att de även av jägare ofta sammanblandas." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ädelfors" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Ädelfors..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ädelfors..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ädelfors&lt;/b&gt;, Smål., o. 1740 företagen omdöpning av Kleva gamla kopparhytta vid Gyafors, då där gjorda guldfyndigheter började bearbetas; först: 'Ädelfors guldverk', sedan: 'Ädelfors guldgruvor'. Till föreg." />
        <feat att="faksimilID" val="1294" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ädelfors&lt;/b&gt;, Smål., o. 1740 företagen omdöpning av Kleva gamla kopparhytta vid Gyafors, då där gjorda guldfyndigheter började bearbetas; först: 'Ädelfors guldverk', sedan: 'Ädelfors guldgruvor'. Till föreg." />
        <feat att="see" val="ädel 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åm" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åm..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åm..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;åm&lt;/b&gt; (dialektord), Cladium mariscus, ag, av germ. &lt;i&gt;*ahma-&lt;/i&gt;, varav finska &lt;i&gt;ahma&lt;/i&gt;, Equisetum, av ie. &lt;i&gt;*ak-mo-&lt;/i&gt;, till roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass, jfr det likabetyd. &lt;sp&gt;ag&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;agg&lt;/sp&gt; osv. Lidén Festskr. t. K. F. Johansson s. 110." />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;åm&lt;/b&gt; (dialektord), Cladium mariscus, ag, av germ. &lt;i&gt;*ahma-&lt;/i&gt;, varav finska &lt;i&gt;ahma&lt;/i&gt;, Equisetum, av ie. &lt;i&gt;*ak-mo-&lt;/i&gt;, till roten &lt;i&gt;ak&lt;/i&gt;, vara vass, jfr det likabetyd. &lt;sp&gt;ag&lt;/sp&gt; ävensom &lt;sp&gt;agg&lt;/sp&gt; osv. Lidén Festskr. t. K. F. Johansson s. 110." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åmberg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åmberg..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åmberg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åmberg&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Omberg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åmberg&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;Omberg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Omberg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åma&lt;/b&gt; (dialektord), kålmask, larv, även &lt;i&gt;åmma&lt;/i&gt; (i skå. dial. även &lt;i&gt;omma&lt;/i&gt; med slutet &lt;i&gt;o&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;*áma i ámumaðkr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aama&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;omme&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;*óme&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;óman&lt;/i&gt; nedan), vartill även mlty., lty. &lt;i&gt;amel&lt;/i&gt;, larv, bladlus, ags. &lt;i&gt;emel&lt;/i&gt;, kålmask. Härtill skå. &lt;i&gt;åmblest&lt;/i&gt;, om ett slags sårsjukdom hos barn, da. dial. &lt;i&gt;ommeblæst&lt;/i&gt; ds., isl. &lt;i&gt;ámusótt&lt;/i&gt;, rosen, jfr ags. &lt;i&gt;óman&lt;/i&gt; plur. ds.; alltså sjukdomar som troddes vållade av dessa larver. F. ö. blott osäkra anknytningar. — I västg. även &lt;i&gt;umma&lt;/i&gt; med oklar vokalisation; jfr Sandström Sv. lm. Bih. 6 s. 44. — Förhållandet till de i sv. dial. o. no. uppträdande likabetydande orden på &lt;i&gt;alm-&lt;/i&gt; är dunkelt; väl av annat ursprung; jfr Reichbom-Kjennerud i MoM 1921 s. 121 (dock åtm. delvis icke riktigt). — Enl. Sudhoff i Hoops Reallex. 3: 534 vore däremot åma som sjukdomsnamn ursprungligare o. t. ex. &lt;i&gt;ámumaðkr&lt;/i&gt; betecknade den larv el. mask som användes vid sjukdomsbehandlingen ('die uralte Regenwurmbehandlung'). Jfr f. ö. mhty. &lt;i&gt;touwurm&lt;/i&gt;, rosen, egentl.: daggmask (i detta ords dialekt, betyd. av 'åma', alltså ej = metmask, Lumbricus), motsv. ä. da. o. da. dial. &lt;i&gt;dugorm&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;dewworm&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åma&lt;/b&gt; (dialektord), kålmask, larv, även &lt;i&gt;åmma&lt;/i&gt; (i skå. dial. även &lt;i&gt;omma&lt;/i&gt; med slutet &lt;i&gt;o&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;*áma i ámumaðkr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aama&lt;/i&gt;, da. dial. &lt;i&gt;omme&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;*óme&lt;/i&gt; (i &lt;i&gt;óman&lt;/i&gt; nedan), vartill även mlty., lty. &lt;i&gt;amel&lt;/i&gt;, larv, bladlus, ags. &lt;i&gt;emel&lt;/i&gt;, kålmask. Härtill skå. &lt;i&gt;åmblest&lt;/i&gt;, om ett slags sårsjukdom hos barn, da. dial. &lt;i&gt;ommeblæst&lt;/i&gt; ds., isl. &lt;i&gt;ámusótt&lt;/i&gt;, rosen, jfr ags. &lt;i&gt;óman&lt;/i&gt; plur. ds.; alltså sjukdomar som troddes vållade av dessa larver. F. ö. blott osäkra anknytningar. — I västg. även &lt;i&gt;umma&lt;/i&gt; med oklar vokalisation; jfr Sandström Sv. lm. Bih. 6 s. 44. — Förhållandet till de i sv. dial. o. no. uppträdande likabetydande orden på &lt;i&gt;alm-&lt;/i&gt; är dunkelt; väl av annat ursprung; jfr Reichbom-Kjennerud i MoM 1921 s. 121 (dock åtm. delvis icke riktigt). — Enl. Sudhoff i Hoops Reallex. 3: 534 vore däremot åma som sjukdomsnamn ursprungligare o. t. ex. &lt;i&gt;ámumaðkr&lt;/i&gt; betecknade den larv el. mask som användes vid sjukdomsbehandlingen ('die uralte Regenwurmbehandlung'). Jfr f. ö. mhty. &lt;i&gt;touwurm&lt;/i&gt;, rosen, egentl.: daggmask (i detta ords dialekt, betyd. av 'åma', alltså ej = metmask, Lumbricus), motsv. ä. da. o. da. dial. &lt;i&gt;dugorm&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;dewworm&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åmma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åmma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åmma..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;åmma&lt;/sp&gt;, sv. dial., larv, kålmask, se &lt;sp&gt;åma&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;åmma&lt;/sp&gt;, sv. dial., larv, kålmask, se &lt;sp&gt;åma&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="åma" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åminne" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åminne..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åminne..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åminne&lt;/b&gt;, ortn., fsv. &lt;i&gt;Āmynne&lt;/i&gt; = &lt;i&gt;āmynne&lt;/i&gt;, åmynning, motsv. fhty. &lt;i&gt;-gimundi&lt;/i&gt; n., avledn. av &lt;sp&gt;mun&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;mynning&lt;/sp&gt; o. betr. utvecklingen av &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; i stavelse med biton o. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; i följande stav. t. ex. &lt;sp&gt;tinning&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;thynning&lt;/i&gt;. Alltså av samma slag som de tyska ortn. &lt;i&gt;Münden&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Travemünde&lt;/i&gt;, dvs. Traves mynning, &lt;i&gt;Warnemünde&lt;/i&gt;, dvs. Warnes mynning, osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åminne&lt;/b&gt;, ortn., fsv. &lt;i&gt;Āmynne&lt;/i&gt; = &lt;i&gt;āmynne&lt;/i&gt;, åmynning, motsv. fhty. &lt;i&gt;-gimundi&lt;/i&gt; n., avledn. av &lt;sp&gt;mun&lt;/sp&gt;, jfr &lt;sp&gt;mynning&lt;/sp&gt; o. betr. utvecklingen av &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; i stavelse med biton o. &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; i följande stav. t. ex. &lt;sp&gt;tinning&lt;/sp&gt; av fsv. &lt;i&gt;thynning&lt;/i&gt;. Alltså av samma slag som de tyska ortn. &lt;i&gt;Münden&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Travemünde&lt;/i&gt;, dvs. Traves mynning, &lt;i&gt;Warnemünde&lt;/i&gt;, dvs. Warnes mynning, osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åmmelången" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åmmelången..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åmmelången..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åmmelången&lt;/b&gt;, sjön., se &lt;sp&gt;Omberg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åmmelången&lt;/b&gt;, sjön., se &lt;sp&gt;Omberg&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Omberg" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åmme" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åmme..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åmme..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åmme&lt;/b&gt;, dial.: ånga, imma, ljum blåst, jämte vb. åmma, ånga, lukta, fläkta; möjl. i avljudsförh. till likbetyd. no. sbst. &lt;i&gt;ōm&lt;/i&gt; o. vb. &lt;i&gt;ōma&lt;/i&gt;. Dessa senare utgå dock enl. Torp Etym. ordb. möjl. från ett germ. &lt;i&gt;*wōm-&lt;/i&gt; till sanskr. &lt;i&gt;vāti&lt;/i&gt;, blåser (se &lt;sp&gt;vaja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt; osv.), medan samme förf., utan tillräckliga skäl, vill förklara de svenska orden ur bitoniga former av isl. &lt;i&gt;eimr&lt;/i&gt;, dimma, rök (se &lt;sp&gt;Emån&lt;/sp&gt;). — Härtill &lt;sp&gt;Omberg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Åmmelången&lt;/sp&gt;, jämte sv. dial. &lt;i&gt;åmt&lt;/i&gt;, fördärvad, om mat (vajrom under det ej besl. &lt;sp&gt;ämm&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åmme&lt;/b&gt;, dial.: ånga, imma, ljum blåst, jämte vb. åmma, ånga, lukta, fläkta; möjl. i avljudsförh. till likbetyd. no. sbst. &lt;i&gt;ōm&lt;/i&gt; o. vb. &lt;i&gt;ōma&lt;/i&gt;. Dessa senare utgå dock enl. Torp Etym. ordb. möjl. från ett germ. &lt;i&gt;*wōm-&lt;/i&gt; till sanskr. &lt;i&gt;vāti&lt;/i&gt;, blåser (se &lt;sp&gt;vaja&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;väder&lt;/sp&gt; osv.), medan samme förf., utan tillräckliga skäl, vill förklara de svenska orden ur bitoniga former av isl. &lt;i&gt;eimr&lt;/i&gt;, dimma, rök (se &lt;sp&gt;Emån&lt;/sp&gt;). — Härtill &lt;sp&gt;Omberg&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Åmmelången&lt;/sp&gt;, jämte sv. dial. &lt;i&gt;åmt&lt;/i&gt;, fördärvad, om mat (vajrom under det ej besl. &lt;sp&gt;ämm&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åmål" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åmål..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åmål..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åmål&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;Åmoll&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;Amordh&lt;/i&gt;, 1397, ä. fsv. &lt;i&gt;Ömordh&lt;/i&gt; 1312, av &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; resp. &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; i dess gamla betyd. 'trakt vid vatten', o. fsv. &lt;i&gt;morþ&lt;/i&gt;, skog (blott i ortn.), med växelformen &lt;i&gt;marþ&lt;/i&gt; (i &lt;sp&gt;Kolmården&lt;/sp&gt;, se d. o.). Det &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;, som ingår i &lt;sp&gt;Åmål&lt;/sp&gt; är sålunda besläktat (historiskt sett avlett av), men ej identiskt med sbst. &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; (germ. &lt;i&gt;*ahwō-&lt;/i&gt;). Det utgår i stället från no-minativformen (motsv. got. &lt;i&gt;*awi&lt;/i&gt;) i det paradigm, till vilket även &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; hört (motsv. &lt;i&gt;auj-&lt;/i&gt; i got. genit. &lt;i&gt;aujôs&lt;/i&gt;); jfr samma förhållande mellan ä. da. &lt;i&gt;maar&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;mö&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; o. jfr SOÄ 17: 66 f. — Utvecklingen av &lt;i&gt;rdh&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; är densamma som i &lt;sp&gt;hin håle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stel&lt;/sp&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åmål&lt;/b&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;Åmoll&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;Amordh&lt;/i&gt;, 1397, ä. fsv. &lt;i&gt;Ömordh&lt;/i&gt; 1312, av &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; resp. &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; i dess gamla betyd. 'trakt vid vatten', o. fsv. &lt;i&gt;morþ&lt;/i&gt;, skog (blott i ortn.), med växelformen &lt;i&gt;marþ&lt;/i&gt; (i &lt;sp&gt;Kolmården&lt;/sp&gt;, se d. o.). Det &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;, som ingår i &lt;sp&gt;Åmål&lt;/sp&gt; är sålunda besläktat (historiskt sett avlett av), men ej identiskt med sbst. &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; (germ. &lt;i&gt;*ahwō-&lt;/i&gt;). Det utgår i stället från no-minativformen (motsv. got. &lt;i&gt;*awi&lt;/i&gt;) i det paradigm, till vilket även &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; hört (motsv. &lt;i&gt;auj-&lt;/i&gt; i got. genit. &lt;i&gt;aujôs&lt;/i&gt;); jfr samma förhållande mellan ä. da. &lt;i&gt;maar&lt;/i&gt; o. &lt;sp&gt;mö&lt;/sp&gt;. Se f. ö. &lt;i&gt;ö&lt;/i&gt; o. jfr SOÄ 17: 66 f. — Utvecklingen av &lt;i&gt;rdh&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;l&lt;/i&gt; är densamma som i &lt;sp&gt;hin håle&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stel&lt;/sp&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åmot" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åmot..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åmot..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åmot&lt;/b&gt;, icke ovanligt ortn. i sht i v. o. s. Sv., fsv. &lt;i&gt;Āmōt&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;Aamot&lt;/i&gt;, egentl.: åmöte, till sbst. &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; o. fsv. &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt;, n., möte, sammanträffande (varav prepos. &lt;sp&gt;mot&lt;/sp&gt;, se d. o.); alltså med ungef. samma innebörd som ty. &lt;i&gt;Coblenz&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;confluentes&lt;/i&gt;, sammanflytande (Rhen o. Mosel), ty. (egentl. slav.) &lt;i&gt;Rostock&lt;/i&gt;, egentl.: flodens delning (i form av en gaffel). Jfr ortn. &lt;sp&gt;Stigamo&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;-mot&lt;/i&gt;), stigmöte, o. ä. nsv. &lt;i&gt;åmöte&lt;/i&gt;, 1646: 'vid confluentzer och åhmöte'." />
        <feat att="faksimilID" val="1285" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åmot&lt;/b&gt;, icke ovanligt ortn. i sht i v. o. s. Sv., fsv. &lt;i&gt;Āmōt&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;Aamot&lt;/i&gt;, egentl.: åmöte, till sbst. &lt;i&gt;å&lt;/i&gt; o. fsv. &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt;, n., möte, sammanträffande (varav prepos. &lt;sp&gt;mot&lt;/sp&gt;, se d. o.); alltså med ungef. samma innebörd som ty. &lt;i&gt;Coblenz&lt;/i&gt; av lat. &lt;i&gt;confluentes&lt;/i&gt;, sammanflytande (Rhen o. Mosel), ty. (egentl. slav.) &lt;i&gt;Rostock&lt;/i&gt;, egentl.: flodens delning (i form av en gaffel). Jfr ortn. &lt;sp&gt;Stigamo&lt;/sp&gt; (av &lt;i&gt;-mot&lt;/i&gt;), stigmöte, o. ä. nsv. &lt;i&gt;åmöte&lt;/i&gt;, 1646: 'vid confluentzer och åhmöte'." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åndra" />
          <feat att="writtenForm" val="åndre" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åndra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åndra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åndra, åndre&lt;/b&gt;, sv. dial., skoning under slädmedar, även &lt;i&gt;andra&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;andra&lt;/i&gt;., ä. da. andre; jämte nordsv. dial. &lt;i&gt;andur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;annar&lt;/i&gt;, den kortare av ett par skidor, Bureus o. 1600: &lt;i&gt;andarn&lt;/i&gt; best. f. = isl. &lt;i&gt;ǫndurr&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;andri&lt;/i&gt;) m., no. &lt;i&gt;onder&lt;/i&gt; f., även: skida (i allm.), jfr fsv. &lt;i&gt;andurstang&lt;/i&gt;, sv., dial. &lt;i&gt;ånder-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;anderstång&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*andura-&lt;/i&gt;, varav finska lånordet &lt;i&gt;antura&lt;/i&gt;, sula, köl, lösmed. Säkerl., med Torp Etym, Ordb. s. 5, till &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;),, f. ö. sannol. med avledn. &lt;i&gt;-ur&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;?), jfr t. ex. &lt;sp&gt;fjätter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hammare&lt;/sp&gt;. Härtill sv. dial. &lt;i&gt;annring&lt;/i&gt;, skoning under medar = no. &lt;i&gt;andring&lt;/i&gt;. — Annorlunda (v. Friesen o.) K. F. Johansson IF 8: 181." />
        <feat att="faksimilID" val="1286" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åndra, åndre&lt;/b&gt;, sv. dial., skoning under slädmedar, även &lt;i&gt;andra&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;andra&lt;/i&gt;., ä. da. andre; jämte nordsv. dial. &lt;i&gt;andur&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;annar&lt;/i&gt;, den kortare av ett par skidor, Bureus o. 1600: &lt;i&gt;andarn&lt;/i&gt; best. f. = isl. &lt;i&gt;ǫndurr&lt;/i&gt; (o. &lt;i&gt;andri&lt;/i&gt;) m., no. &lt;i&gt;onder&lt;/i&gt; f., även: skida (i allm.), jfr fsv. &lt;i&gt;andurstang&lt;/i&gt;, sv., dial. &lt;i&gt;ånder-&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;anderstång&lt;/i&gt;, av urnord. &lt;i&gt;*andura-&lt;/i&gt;, varav finska lånordet &lt;i&gt;antura&lt;/i&gt;, sula, köl, lösmed. Säkerl., med Torp Etym, Ordb. s. 5, till &lt;i&gt;and-&lt;/i&gt;, emot (se &lt;sp&gt;an- 2&lt;/sp&gt;),, f. ö. sannol. med avledn. &lt;i&gt;-ur&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-ar&lt;/i&gt;?), jfr t. ex. &lt;sp&gt;fjätter&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hammare&lt;/sp&gt;. Härtill sv. dial. &lt;i&gt;annring&lt;/i&gt;, skoning under medar = no. &lt;i&gt;andring&lt;/i&gt;. — Annorlunda (v. Friesen o.) K. F. Johansson IF 8: 181." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ån" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ån..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ån..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ån&lt;/b&gt;, sv. dial., sträcka el. remsa av åker, hage o. d. som man tar för sig för att därå skörda, röja osv. (under fortskridande från den ena ändan till den andra), av ett fsv. &lt;i&gt;*ān&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;jân&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;jahn&lt;/i&gt;), langob.-lat. &lt;i&gt;janus&lt;/i&gt;, jordsträcka, jordrymd, av germ. &lt;i&gt;*jǣna-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*i̯ē-no-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;yāna-&lt;/i&gt;, bana, yā&lt;i&gt;́&lt;/i&gt;nam, gång, fordon, till ie. roten &lt;i&gt;i̯ē&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt;, gå, i sanskr. &lt;i&gt;yāti&lt;/i&gt;, går, far, litau. &lt;i&gt;jóti&lt;/i&gt;, rida, osv., ävensom bl. a. lat. &lt;i&gt;jānua&lt;/i&gt;, dörr, o. gudan. &lt;i&gt;Jānus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Januari&lt;/sp&gt;), utvidgning av roten &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, gå (se &lt;sp&gt;ed 1&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;id 2&lt;/i&gt;, o &lt;sp&gt;år&lt;/sp&gt;). Schade Altd. Wb., Lidén Ark. 3: 243." />
        <feat att="faksimilID" val="1286" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ån&lt;/b&gt;, sv. dial., sträcka el. remsa av åker, hage o. d. som man tar för sig för att därå skörda, röja osv. (under fortskridande från den ena ändan till den andra), av ett fsv. &lt;i&gt;*ān&lt;/i&gt; = mhty. &lt;i&gt;jân&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;jahn&lt;/i&gt;), langob.-lat. &lt;i&gt;janus&lt;/i&gt;, jordsträcka, jordrymd, av germ. &lt;i&gt;*jǣna-&lt;/i&gt; = ie. &lt;i&gt;*i̯ē-no-&lt;/i&gt; i sanskr. &lt;i&gt;yāna-&lt;/i&gt;, bana, yā&lt;i&gt;́&lt;/i&gt;nam, gång, fordon, till ie. roten &lt;i&gt;i̯ē&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt;, gå, i sanskr. &lt;i&gt;yāti&lt;/i&gt;, går, far, litau. &lt;i&gt;jóti&lt;/i&gt;, rida, osv., ävensom bl. a. lat. &lt;i&gt;jānua&lt;/i&gt;, dörr, o. gudan. &lt;i&gt;Jānus&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;Januari&lt;/sp&gt;), utvidgning av roten &lt;i&gt;i&lt;/i&gt;, gå (se &lt;sp&gt;ed 1&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;id 2&lt;/i&gt;, o &lt;sp&gt;år&lt;/sp&gt;). Schade Altd. Wb., Lidén Ark. 3: 243." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ånga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ånga..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ånga..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ånga&lt;/b&gt;, sbst., egent., oblik kasus (jfr t. ex. &lt;sp&gt;imma&lt;/sp&gt; o. Ordbildning under &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;) till ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;ånge&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;ange&lt;/i&gt; = isl., no., da. dial. &lt;i&gt;ange&lt;/i&gt;, till en utvidgning av roten &lt;i&gt;an&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ande&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;andas&lt;/sp&gt;; kanske i så fall ie. &lt;i&gt;*ong&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;h-&lt;/i&gt;, vartill även grek. &lt;i&gt;omphḗ&lt;/i&gt;, vindfläkt. Lagercrantz KZ 35: 278. — &lt;sp&gt;Ångbåt&lt;/sp&gt;, Stockh. Courier l, 1820-21: 'Plan til en på actier grundad Transport-inrättning emellan Stockholm och Göteborg, medelst tvenne Ångbåtar'; o. ångare, Franzén 1841: 'ångarn far med rök och stoj och bråk / Af hjul'; översättningslån efter ty. &lt;i&gt;dampfboot&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dampfer&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;steam-boat&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;steamer&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bateau à vapeur&lt;/i&gt;, varefter ry.  &lt;i&gt;parochód&lt;/i&gt; osv. ; jfr liknande lån av kulturord under t. ex. utställning. Da. har i stället &lt;i&gt;dampskib&lt;/i&gt; efter ty. &lt;i&gt;dampfschiff&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ångkvarn&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;dampfmühle&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;steam-mill&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;moulin à vapeur&lt;/i&gt;. — Om &lt;i&gt;ångvagnsträng&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-kedja&lt;/i&gt; som beteckningar för 'bantåg' på en tid, då man ännu famlade efter en lämplig benämning, se under &lt;sp&gt;tåg 3&lt;/sp&gt;. Jfr ä. da. (t. ex. 1840) &lt;i&gt;dampvogn&lt;/i&gt;, om järnvägsvagn. — Härtill vb. &lt;sp&gt;ånga&lt;/sp&gt; = isl., no. &lt;i&gt;anga&lt;/i&gt; (i da. &lt;i&gt;dampe&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;damm&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1286" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ånga&lt;/b&gt;, sbst., egent., oblik kasus (jfr t. ex. &lt;sp&gt;imma&lt;/sp&gt; o. Ordbildning under &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;) till ä. nsv., sv. dial. &lt;i&gt;ånge&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;ange&lt;/i&gt; = isl., no., da. dial. &lt;i&gt;ange&lt;/i&gt;, till en utvidgning av roten &lt;i&gt;an&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;ande&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;andas&lt;/sp&gt;; kanske i så fall ie. &lt;i&gt;*ong&lt;sup&gt;u̯&lt;/sup&gt;h-&lt;/i&gt;, vartill även grek. &lt;i&gt;omphḗ&lt;/i&gt;, vindfläkt. Lagercrantz KZ 35: 278. — &lt;sp&gt;Ångbåt&lt;/sp&gt;, Stockh. Courier l, 1820-21: 'Plan til en på actier grundad Transport-inrättning emellan Stockholm och Göteborg, medelst tvenne Ångbåtar'; o. ångare, Franzén 1841: 'ångarn far med rök och stoj och bråk / Af hjul'; översättningslån efter ty. &lt;i&gt;dampfboot&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;dampfer&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;steam-boat&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;steamer&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;bateau à vapeur&lt;/i&gt;, varefter ry.  &lt;i&gt;parochód&lt;/i&gt; osv. ; jfr liknande lån av kulturord under t. ex. utställning. Da. har i stället &lt;i&gt;dampskib&lt;/i&gt; efter ty. &lt;i&gt;dampfschiff&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Ångkvarn&lt;/sp&gt;, efter ty. &lt;i&gt;dampfmühle&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;steam-mill&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;moulin à vapeur&lt;/i&gt;. — Om &lt;i&gt;ångvagnsträng&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;-kedja&lt;/i&gt; som beteckningar för 'bantåg' på en tid, då man ännu famlade efter en lämplig benämning, se under &lt;sp&gt;tåg 3&lt;/sp&gt;. Jfr ä. da. (t. ex. 1840) &lt;i&gt;dampvogn&lt;/i&gt;, om järnvägsvagn. — Härtill vb. &lt;sp&gt;ånga&lt;/sp&gt; = isl., no. &lt;i&gt;anga&lt;/i&gt; (i da. &lt;i&gt;dampe&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;damm&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ång" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ång..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ång..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;ång&lt;/sp&gt;, sv. dial., trång, se &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1286" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;ång&lt;/sp&gt;, sv. dial., trång, se &lt;sp&gt;ånger&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="ånger" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Ångermanland" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--Ångermanland..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Ångermanland..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Ångermanland&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;Anger-&lt;/i&gt; (norrl. dial.), fsv. &lt;i&gt;Angermanna land&lt;/i&gt;, dvs. Ångermännens land, egentl.: deras som bo vid viken el. vikarna (Ullånger osv.), till fsv. &lt;i&gt;-anger&lt;/i&gt;, havsvik (i ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Selånger&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;sel&lt;/sp&gt;) = fno. &lt;i&gt;-angr&lt;/i&gt; ds. i no. &lt;i&gt;Hardanger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Stavanger&lt;/i&gt;, egentl.: böjning, bukt, alltså med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;bukt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vik&lt;/sp&gt;; se närmare &lt;sp&gt;köping&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äng&lt;/sp&gt; samt under  &lt;sp&gt;Väckelsång&lt;/sp&gt;. Jfr den liknande betyd. av &lt;sp&gt;Hälsingland&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1286" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Ångermanland&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;Anger-&lt;/i&gt; (norrl. dial.), fsv. &lt;i&gt;Angermanna land&lt;/i&gt;, dvs. Ångermännens land, egentl.: deras som bo vid viken el. vikarna (Ullånger osv.), till fsv. &lt;i&gt;-anger&lt;/i&gt;, havsvik (i ortnamn, t. ex. &lt;sp&gt;Selånger&lt;/sp&gt;, se &lt;sp&gt;sel&lt;/sp&gt;) = fno. &lt;i&gt;-angr&lt;/i&gt; ds. i no. &lt;i&gt;Hardanger&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Stavanger&lt;/i&gt;, egentl.: böjning, bukt, alltså med samma betyd.-utveckling som i &lt;sp&gt;bukt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vik&lt;/sp&gt;; se närmare &lt;sp&gt;köping&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;äng&lt;/sp&gt; samt under  &lt;sp&gt;Väckelsång&lt;/sp&gt;. Jfr den liknande betyd. av &lt;sp&gt;Hälsingland&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ånger" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ånger..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ånger..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;ånger&lt;/b&gt;, i ä. nsv. ofta även: sorg el. vrede, fsv. &lt;i&gt;anger&lt;/i&gt; m. o. n., trångmål, ångest, ånger, förtrytelse = isl. &lt;i&gt;angr&lt;/i&gt; m., förtret, bedrövelse, da. &lt;i&gt;anger&lt;/i&gt;, ånger, i ä. da. även: sorg, bekymmer, betryck (eng. &lt;i&gt;anger&lt;/i&gt; är lån från nord. spr.), ett speciellt nordiskt ord; liksom adj. sv. dial., ä. sv. &lt;i&gt;ånger&lt;/i&gt;, ängslig, sorgsen (t. ex. Bellman, Lenngren), fsv. &lt;i&gt;anger&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*angra-&lt;/i&gt; el. också av en germ.&lt;i&gt; s-&lt;/i&gt;stam &lt;i&gt;*angaz&lt;/i&gt;, motsvar. lat. &lt;i&gt;angor&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōris&lt;/i&gt;), ångest, beklämning, (strupens) sammantryckande, sanskr. &lt;i&gt;aṅhas&lt;/i&gt; n., trångmål; till ieur. &lt;i&gt;angh&lt;/i&gt;, (vara) trång, i sanskr. &lt;i&gt;aṅhu-&lt;/i&gt;, trång = germ. &lt;i&gt;*angwu-(-ia-)&lt;/i&gt; i finska lånordet &lt;i&gt;ankea&lt;/i&gt;, trång, got. &lt;i&gt;aggwus&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;engi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;enge&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;enge&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;øngr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ang&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;ång&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;änga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ängsla&lt;/sp&gt;), med samma deklinationsövergång som i t. ex. &lt;sp&gt;söt&lt;/sp&gt;, jfr även t. ex. &lt;sp&gt;fast&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt;; f. ö. besl. med lat. &lt;i&gt;ango&lt;/i&gt;, snör samman, &lt;i&gt;angustus&lt;/i&gt;, trång, fir.&lt;i&gt; cum-ang&lt;/i&gt;, trångmål, nöd, fslav. &lt;i&gt;ązŭkŭ&lt;/i&gt; trång, litau. &lt;i&gt;ãnksztas&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;ångest&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ångse&lt;/sp&gt;. Alltså egentl.: trångmål. Härtill avledn. &lt;sp&gt;ångra&lt;/sp&gt;, se d. o. — Ordet har i betyd. 'ånger' undanträngt (dial.) &lt;sp&gt;ider&lt;/sp&gt; osv., där betyd. 'ånger' är ursprunglig; jfr även &lt;sp&gt;ruelse&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ångerköpt&lt;/sp&gt;, egentl.: ångrande ett köp, såsom Bureus o. 1600, redan åtm. under 1700-t.:s första årtionden även i utvidgad anv., jfr ä. nsv. (dial.) &lt;i&gt;ångerk(i)öpsen&lt;/i&gt; 1723 (Växiö; bildat som &lt;sp&gt;ledsen&lt;/sp&gt; osv.), till ä. nsv. &lt;i&gt;ångerköp&lt;/i&gt; 1623 osv., Lind 1749. Jfr ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;ångerbytt&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;angerbytter&lt;/i&gt;, som ångrar ett &lt;sp&gt;byte&lt;/sp&gt;, ångerköpt." />
        <feat att="faksimilID" val="1286" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;ånger&lt;/b&gt;, i ä. nsv. ofta även: sorg el. vrede, fsv. &lt;i&gt;anger&lt;/i&gt; m. o. n., trångmål, ångest, ånger, förtrytelse = isl. &lt;i&gt;angr&lt;/i&gt; m., förtret, bedrövelse, da. &lt;i&gt;anger&lt;/i&gt;, ånger, i ä. da. även: sorg, bekymmer, betryck (eng. &lt;i&gt;anger&lt;/i&gt; är lån från nord. spr.), ett speciellt nordiskt ord; liksom adj. sv. dial., ä. sv. &lt;i&gt;ånger&lt;/i&gt;, ängslig, sorgsen (t. ex. Bellman, Lenngren), fsv. &lt;i&gt;anger&lt;/i&gt;, av germ. &lt;i&gt;*angra-&lt;/i&gt; el. också av en germ.&lt;i&gt; s-&lt;/i&gt;stam &lt;i&gt;*angaz&lt;/i&gt;, motsvar. lat. &lt;i&gt;angor&lt;/i&gt; (genit. &lt;i&gt;-ōris&lt;/i&gt;), ångest, beklämning, (strupens) sammantryckande, sanskr. &lt;i&gt;aṅhas&lt;/i&gt; n., trångmål; till ieur. &lt;i&gt;angh&lt;/i&gt;, (vara) trång, i sanskr. &lt;i&gt;aṅhu-&lt;/i&gt;, trång = germ. &lt;i&gt;*angwu-(-ia-)&lt;/i&gt; i finska lånordet &lt;i&gt;ankea&lt;/i&gt;, trång, got. &lt;i&gt;aggwus&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;engi&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;enge&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;enge&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;øngr&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;ang&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;ång&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;änga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;ängsla&lt;/sp&gt;), med samma deklinationsövergång som i t. ex. &lt;sp&gt;söt&lt;/sp&gt;, jfr även t. ex. &lt;sp&gt;fast&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunn&lt;/sp&gt;; f. ö. besl. med lat. &lt;i&gt;ango&lt;/i&gt;, snör samman, &lt;i&gt;angustus&lt;/i&gt;, trång, fir.&lt;i&gt; cum-ang&lt;/i&gt;, trångmål, nöd, fslav. &lt;i&gt;ązŭkŭ&lt;/i&gt; trång, litau. &lt;i&gt;ãnksztas&lt;/i&gt; osv.; jfr &lt;sp&gt;ångest&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ångse&lt;/sp&gt;. Alltså egentl.: trångmål. Härtill avledn. &lt;sp&gt;ångra&lt;/sp&gt;, se d. o. — Ordet har i betyd. 'ånger' undanträngt (dial.) &lt;sp&gt;ider&lt;/sp&gt; osv., där betyd. 'ånger' är ursprunglig; jfr även &lt;sp&gt;ruelse&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Ångerköpt&lt;/sp&gt;, egentl.: ångrande ett köp, såsom Bureus o. 1600, redan åtm. under 1700-t.:s första årtionden även i utvidgad anv., jfr ä. nsv. (dial.) &lt;i&gt;ångerk(i)öpsen&lt;/i&gt; 1723 (Växiö; bildat som &lt;sp&gt;ledsen&lt;/sp&gt; osv.), till ä. nsv. &lt;i&gt;ångerköp&lt;/i&gt; 1623 osv., Lind 1749. Jfr ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;ångerbytt&lt;/i&gt;, y. fsv. &lt;i&gt;angerbytter&lt;/i&gt;, som ångrar ett &lt;sp&gt;byte&lt;/sp&gt;, ångerköpt." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtbörd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtbörd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtbörd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åtbörd&lt;/b&gt;, Stiernhielm m. fl.: &lt;i&gt;åtburd&lt;/i&gt;, arkaiserande, i ä. nsv. även &lt;i&gt;åtbärd&lt;/i&gt;, t. ex. Lucidor; vbalsbst. till &lt;sp&gt;bära sig åt&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;atbæra sik&lt;/i&gt; ds.; se under &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;. I ä. nsv. också &lt;i&gt;gebärde(r)&lt;/i&gt;, t. ex. Dalins Arg., liksom da. &lt;i&gt;gebærde&lt;/i&gt; från ty. &lt;i&gt;gebärde&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;gibârida&lt;/i&gt;) till ty. &lt;i&gt;gebaren&lt;/i&gt;, uppföra sig. — Etymologiskt identiskt med nsv. &lt;sp&gt;åtbörd&lt;/sp&gt; är fsv. &lt;i&gt;atbyrdh&lt;/i&gt;, det som händer någon, vbalsbst. till &lt;i&gt;bæra at&lt;/i&gt;, tillgå, hända; se under &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åtbörd&lt;/b&gt;, Stiernhielm m. fl.: &lt;i&gt;åtburd&lt;/i&gt;, arkaiserande, i ä. nsv. även &lt;i&gt;åtbärd&lt;/i&gt;, t. ex. Lucidor; vbalsbst. till &lt;sp&gt;bära sig åt&lt;/sp&gt; o. fsv. &lt;i&gt;atbæra sik&lt;/i&gt; ds.; se under &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;. I ä. nsv. också &lt;i&gt;gebärde(r)&lt;/i&gt;, t. ex. Dalins Arg., liksom da. &lt;i&gt;gebærde&lt;/i&gt; från ty. &lt;i&gt;gebärde&lt;/i&gt; (fhty. &lt;i&gt;gibârida&lt;/i&gt;) till ty. &lt;i&gt;gebaren&lt;/i&gt;, uppföra sig. — Etymologiskt identiskt med nsv. &lt;sp&gt;åtbörd&lt;/sp&gt; är fsv. &lt;i&gt;atbyrdh&lt;/i&gt;, det som händer någon, vbalsbst. till &lt;i&gt;bæra at&lt;/i&gt;, tillgå, hända; se under &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtanke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtanke..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtanke..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åtanke&lt;/b&gt;, jfr under &lt;sp&gt;andakt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åtanke&lt;/b&gt;, jfr under &lt;sp&gt;andakt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="andakt" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åter&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;aater&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;at(t)er&lt;/i&gt;, tillbaka, åter, kvar = da. &lt;i&gt;atter&lt;/i&gt;, samma ord som isl. &lt;i&gt;aptr&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;aftra&lt;/i&gt; f fsax. &lt;i&gt;aftar&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;achter&lt;/i&gt; (varav &lt;sp&gt;akter&lt;/sp&gt;), fhty. &lt;i&gt;aftar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;after-&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;æfter&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;after-&lt;/i&gt;), komparativbildning till ie. &lt;i&gt;op&lt;/i&gt;, varom närmare under växelformen &lt;sp&gt;efter&lt;/sp&gt;. — I &lt;sp&gt;åter&lt;/sp&gt; föreligger snarast uddljudsförlängning av samma slag som i &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt; osv. Om den mycket omtvistade o. delvis dunkla ljudutvecklingen se f. ö. Noreen V. spr. 3: 149 med n. 9 o. Sjöros SNF VIII. 3: 58 (med litteratur). — Jfr åt i ä. nsv. &lt;i&gt;åt åre&lt;/i&gt;, efter ett år, väl av &lt;i&gt;apt&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;år&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åter&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;aater&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;at(t)er&lt;/i&gt;, tillbaka, åter, kvar = da. &lt;i&gt;atter&lt;/i&gt;, samma ord som isl. &lt;i&gt;aptr&lt;/i&gt; ds., got. &lt;i&gt;aftra&lt;/i&gt; f fsax. &lt;i&gt;aftar&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;achter&lt;/i&gt; (varav &lt;sp&gt;akter&lt;/sp&gt;), fhty. &lt;i&gt;aftar&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;after-&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;æfter&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;after-&lt;/i&gt;), komparativbildning till ie. &lt;i&gt;op&lt;/i&gt;, varom närmare under växelformen &lt;sp&gt;efter&lt;/sp&gt;. — I &lt;sp&gt;åter&lt;/sp&gt; föreligger snarast uddljudsförlängning av samma slag som i &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt; osv. Om den mycket omtvistade o. delvis dunkla ljudutvecklingen se f. ö. Noreen V. spr. 3: 149 med n. 9 o. Sjöros SNF VIII. 3: 58 (med litteratur). — Jfr åt i ä. nsv. &lt;i&gt;åt åre&lt;/i&gt;, efter ett år, väl av &lt;i&gt;apt&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;år&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtel" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtel..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtel..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åtel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ātel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ātol&lt;/i&gt;, as, av urnord. &lt;i&gt;*ātulā-&lt;/i&gt;, avledn. av ett ord motsvar. ä. nsv. &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt;, ätning, frätning, ohyra, sv. dial. &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt; n., om flugor, mygg, löss o. d., även som namn på sjukdomen kräftan, egentl.: ätande, gnagande = isl. &lt;i&gt;át&lt;/i&gt;, ätande, mat, no. &lt;i&gt;aat&lt;/i&gt; ungef. ds. som i sv. dial., fsax. &lt;i&gt;ât&lt;/i&gt;, mat, fhty. &lt;i&gt;âz&lt;/i&gt; (s-ljud), ags. &lt;i&gt;ǽt&lt;/i&gt;; av ie. &lt;i&gt;ēd-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;äta&lt;/sp&gt;. Jfr lånordet &lt;sp&gt;as 2&lt;/sp&gt; (väl av ie. &lt;i&gt;*ēd-to-&lt;/i&gt;). Bildat med samma avledn. &lt;i&gt;-ul&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;angel 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ankel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;(hjul)axel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skakel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stapel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Där åteln är, dit församla sig ock örnarna&lt;/sp&gt;, efter Matt. 24: 28, Luk. 17: 37. — Härtill även det likbetyd. fsv. &lt;i&gt;āzl&lt;/i&gt; n. = da. &lt;i&gt;aadsel&lt;/i&gt; (för ljudlagsenligt fsv.&lt;i&gt; *ǣzl&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*ātisla-&lt;/i&gt; genom anslutning till &lt;i&gt;āt&lt;/i&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;åtsel&lt;/i&gt; m., ohyra, frat, o. isl. &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;avledn. &lt;i&gt;ǽzli&lt;/i&gt;, föda; alltså med denominativ funktion hos avledn. &lt;i&gt;-sl&lt;/i&gt; såsom t. ex. (med kollektiv betyd.) hos sv. dial. &lt;i&gt;kvinnsel&lt;/i&gt; n. pl., kvinnfolk, &lt;i&gt;skärsel&lt;/i&gt; n., sken på himlen (: adj. &lt;i&gt;skär&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;yngsle&lt;/i&gt; n., unga kreatur, &lt;i&gt;yngsel&lt;/i&gt; f., ungdomstid, samt f. ö. de av förf. Ark. 7: 162, 165 anförda bildningarna. — Om ett annat likbetydande germ. ord se &lt;sp&gt;luder&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åtel&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;ātel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;ātol&lt;/i&gt;, as, av urnord. &lt;i&gt;*ātulā-&lt;/i&gt;, avledn. av ett ord motsvar. ä. nsv. &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt;, ätning, frätning, ohyra, sv. dial. &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt; n., om flugor, mygg, löss o. d., även som namn på sjukdomen kräftan, egentl.: ätande, gnagande = isl. &lt;i&gt;át&lt;/i&gt;, ätande, mat, no. &lt;i&gt;aat&lt;/i&gt; ungef. ds. som i sv. dial., fsax. &lt;i&gt;ât&lt;/i&gt;, mat, fhty. &lt;i&gt;âz&lt;/i&gt; (s-ljud), ags. &lt;i&gt;ǽt&lt;/i&gt;; av ie. &lt;i&gt;ēd-&lt;/i&gt;, avljudsform till &lt;sp&gt;äta&lt;/sp&gt;. Jfr lånordet &lt;sp&gt;as 2&lt;/sp&gt; (väl av ie. &lt;i&gt;*ēd-to-&lt;/i&gt;). Bildat med samma avledn. &lt;i&gt;-ul&lt;/i&gt; som &lt;sp&gt;angel 1&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;ankel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;(hjul)axel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;skakel&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stapel&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Där åteln är, dit församla sig ock örnarna&lt;/sp&gt;, efter Matt. 24: 28, Luk. 17: 37. — Härtill även det likbetyd. fsv. &lt;i&gt;āzl&lt;/i&gt; n. = da. &lt;i&gt;aadsel&lt;/i&gt; (för ljudlagsenligt fsv.&lt;i&gt; *ǣzl&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;*ātisla-&lt;/i&gt; genom anslutning till &lt;i&gt;āt&lt;/i&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;åtsel&lt;/i&gt; m., ohyra, frat, o. isl. &lt;i&gt;ia-&lt;/i&gt;avledn. &lt;i&gt;ǽzli&lt;/i&gt;, föda; alltså med denominativ funktion hos avledn. &lt;i&gt;-sl&lt;/i&gt; såsom t. ex. (med kollektiv betyd.) hos sv. dial. &lt;i&gt;kvinnsel&lt;/i&gt; n. pl., kvinnfolk, &lt;i&gt;skärsel&lt;/i&gt; n., sken på himlen (: adj. &lt;i&gt;skär&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;yngsle&lt;/i&gt; n., unga kreatur, &lt;i&gt;yngsel&lt;/i&gt; f., ungdomstid, samt f. ö. de av förf. Ark. 7: 162, 165 anförda bildningarna. — Om ett annat likbetydande germ. ord se &lt;sp&gt;luder&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="återvändo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--återvändo..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--återvändo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;återvändo&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;utan återvändo&lt;/sp&gt;, oblik kasus till fsv. sbst. &lt;i&gt;ātervænda&lt;/i&gt;, återvändande, jfr fsv. sbst. &lt;i&gt;frānvænda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;umvænda&lt;/i&gt; m. m., samt med avs. på ändelsen &lt;sp&gt;domvärjo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Falun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;närvaro&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;utsago&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;återvändo&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;utan återvändo&lt;/sp&gt;, oblik kasus till fsv. sbst. &lt;i&gt;ātervænda&lt;/i&gt;, återvändande, jfr fsv. sbst. &lt;i&gt;frānvænda&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;umvænda&lt;/i&gt; m. m., samt med avs. på ändelsen &lt;sp&gt;domvärjo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Falun&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;närvaro&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;utsago&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="återstod" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--återstod..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--återstod..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;återstod&lt;/b&gt;, Linné 1763 (om sjukdomssymptom), Sahlstedt 1773, Hisinger 1831 till &lt;sp&gt;stånda&lt;/sp&gt; (ipf. &lt;i&gt;stod&lt;/i&gt;), med senare leden formellt identisk med sbst. &lt;sp&gt;stod&lt;/sp&gt;; i avljudsförh. till likbetyd. fsv. &lt;i&gt;āterstaþer&lt;/i&gt; ds., 1500-t. vanl. som plur. &lt;i&gt;återstäd(h)er&lt;/i&gt;, restantier. — Under 1800-t. dessutom stundom &lt;i&gt;kvarstod&lt;/i&gt; t. ex. Wallin 1847., Dalin 1853 som synonym till &lt;i&gt;återstod&lt;/i&gt;, men ej som uppslagsord." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;återstod&lt;/b&gt;, Linné 1763 (om sjukdomssymptom), Sahlstedt 1773, Hisinger 1831 till &lt;sp&gt;stånda&lt;/sp&gt; (ipf. &lt;i&gt;stod&lt;/i&gt;), med senare leden formellt identisk med sbst. &lt;sp&gt;stod&lt;/sp&gt;; i avljudsförh. till likbetyd. fsv. &lt;i&gt;āterstaþer&lt;/i&gt; ds., 1500-t. vanl. som plur. &lt;i&gt;återstäd(h)er&lt;/i&gt;, restantier. — Under 1800-t. dessutom stundom &lt;i&gt;kvarstod&lt;/i&gt; t. ex. Wallin 1847., Dalin 1853 som synonym till &lt;i&gt;återstod&lt;/i&gt;, men ej som uppslagsord." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtgärd" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtgärd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtgärd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åtgärd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;atgærþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;atgerð&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;gera at&lt;/i&gt; osv.; se &lt;sp&gt;gärd&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åtgärd&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;atgærþ&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;atgerð&lt;/i&gt;, till isl. &lt;i&gt;gera at&lt;/i&gt; osv.; se &lt;sp&gt;gärd&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">atgærþ</orth>
          </form>
        </etymon>
        <etymon id="LE1">
          <form>
            <orth xml:lang="isl">atgerð</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="återvändsgränd" />
          <feat att="lemgram"
          val="hellqvist--återvändsgränd..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--återvändsgränd..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;återvändsgränd&lt;/b&gt;, Lind 1749 under &lt;i&gt;Kehrwieder&lt;/i&gt;, Dagl. Alleh. 1771: 'På St. Paulsgatan i hörnet af Återvänds-Gränden på högra handen'; nu vanligt i bildl. betyd. Snarast till vb. &lt;sp&gt;återvända&lt;/sp&gt; (jfr under &lt;sp&gt;utförsgåvor&lt;/sp&gt;), antagl. i anslutning till ä. ty. &lt;i&gt;kehrwieder&lt;/i&gt;. Däremot ej, såsom Tamm Sammans, ord s. 156 med tvekan förmodar, (med analogiskt &lt;i&gt;s&lt;/i&gt;) till fsv. sbst. &lt;i&gt;ātervænda&lt;/i&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;återvändsgränd&lt;/b&gt;, Lind 1749 under &lt;i&gt;Kehrwieder&lt;/i&gt;, Dagl. Alleh. 1771: 'På St. Paulsgatan i hörnet af Återvänds-Gränden på högra handen'; nu vanligt i bildl. betyd. Snarast till vb. &lt;sp&gt;återvända&lt;/sp&gt; (jfr under &lt;sp&gt;utförsgåvor&lt;/sp&gt;), antagl. i anslutning till ä. ty. &lt;i&gt;kehrwieder&lt;/i&gt;. Däremot ej, såsom Tamm Sammans, ord s. 156 med tvekan förmodar, (med analogiskt &lt;i&gt;s&lt;/i&gt;) till fsv. sbst. &lt;i&gt;ātervænda&lt;/i&gt; (se föreg.)." />
        <feat att="see" val="återvändo 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtminstone" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtminstone..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtminstone..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åtminstone&lt;/b&gt;, P. Erici 1582, ä. nsv. även &lt;i&gt;-minstan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-minsta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-o&lt;/i&gt; (den senare in på 1700-t., t. ex. 1726); artikulerad form av fsv. &lt;i&gt;at minsto&lt;/i&gt;, till prepos. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (se &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;minst&lt;/sp&gt;, egentl. dat. sg. neutr., men uppfattat som dat. sg. fem. till ett sbst. på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, av samma slag som &lt;sp&gt;i förstone&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;på sistone&lt;/sp&gt;. — I sv. dial. i stället ofta &lt;i&gt;till (te) minstone&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;minstingen(s)&lt;/i&gt;. — Jfr med avs. på betyd.-utveckling o. även bildning t. ex. fra. &lt;i&gt;au moins&lt;/i&gt; = span. &lt;i&gt;á lo ménos&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ad&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt;) + best. art. + kompar. &lt;i&gt;minus&lt;/i&gt;, mindre." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åtminstone&lt;/b&gt;, P. Erici 1582, ä. nsv. även &lt;i&gt;-minstan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-minsta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-e&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-o&lt;/i&gt; (den senare in på 1700-t., t. ex. 1726); artikulerad form av fsv. &lt;i&gt;at minsto&lt;/i&gt;, till prepos. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (se &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt;) o. &lt;sp&gt;minst&lt;/sp&gt;, egentl. dat. sg. neutr., men uppfattat som dat. sg. fem. till ett sbst. på &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt;, av samma slag som &lt;sp&gt;i förstone&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;på sistone&lt;/sp&gt;. — I sv. dial. i stället ofta &lt;i&gt;till (te) minstone&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;minstingen(s)&lt;/i&gt;. — Jfr med avs. på betyd.-utveckling o. även bildning t. ex. fra. &lt;i&gt;au moins&lt;/i&gt; = span. &lt;i&gt;á lo ménos&lt;/i&gt;, av lat. &lt;i&gt;ad&lt;/i&gt; (= &lt;i&gt;åt&lt;/i&gt;) + best. art. + kompar. &lt;i&gt;minus&lt;/i&gt;, mindre." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åthävor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åthävor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åthävor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åthävor&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;athǣva&lt;/i&gt;, vanl. i plur., uppförande, beteende, åthävor, ombildning av fsv. &lt;i&gt;athǣve&lt;/i&gt; n. o. f. ds. = isl. &lt;i&gt;athǽfi&lt;/i&gt; n., till ett germ. vbaladj. &lt;i&gt;*hǣƀvia-&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;hǣver&lt;/i&gt;, duktig, isl. &lt;i&gt;hǽfr&lt;/i&gt;, brukbar; se &lt;sp&gt;häv&lt;/sp&gt;), avljudsform till &lt;sp&gt;hava&lt;/sp&gt;, med anslutning till fsv. &lt;i&gt;havas&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;hava sik at&lt;/i&gt;, bete sig; jfr uttr. &lt;sp&gt;bära sig åt&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åthävor&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;athǣva&lt;/i&gt;, vanl. i plur., uppförande, beteende, åthävor, ombildning av fsv. &lt;i&gt;athǣve&lt;/i&gt; n. o. f. ds. = isl. &lt;i&gt;athǽfi&lt;/i&gt; n., till ett germ. vbaladj. &lt;i&gt;*hǣƀvia-&lt;/i&gt; (= fsv. &lt;i&gt;hǣver&lt;/i&gt;, duktig, isl. &lt;i&gt;hǽfr&lt;/i&gt;, brukbar; se &lt;sp&gt;häv&lt;/sp&gt;), avljudsform till &lt;sp&gt;hava&lt;/sp&gt;, med anslutning till fsv. &lt;i&gt;havas&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;hava sik at&lt;/i&gt;, bete sig; jfr uttr. &lt;sp&gt;bära sig åt&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åtrå" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åtrå..vb.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åtrå..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åtrå&lt;/b&gt;, vb, av &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;, till, o. &lt;sp&gt;trå 1&lt;/sp&gt;; se d. o." />
        <feat att="faksimilID" val="1292" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åtrå&lt;/b&gt;, vb, av &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;, till, o. &lt;sp&gt;trå 1&lt;/sp&gt;; se d. o." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ås..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ås..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;ås&lt;/b&gt;, takås, fsv. &lt;i&gt;ās&lt;/i&gt;, bjälke = isl. &lt;i&gt;áss&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;aas&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*ans-&lt;/i&gt; (med samma utveckling som i &lt;sp&gt;gås&lt;/sp&gt;, av &lt;i&gt;gās&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;gans&lt;/i&gt;) = got. &lt;i&gt;ans&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;ans-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;ansboum&lt;/i&gt;, brobjälke, av germ. &lt;i&gt;*ansa-&lt;/i&gt;, varav finska lånordet &lt;i&gt;ansas&lt;/i&gt; o. det ännu äldre &lt;i&gt;ansos&lt;/i&gt;. Sannol. på ett el. annat sätt besl. med lat. &lt;i&gt;asser&lt;/i&gt;, bjälke m. m.; enl. H. Petersson Heterokl. s. 19 från ett heteroklitiskt paradigm: nomin. &lt;i&gt;*as-er&lt;/i&gt; m. m., genit. &lt;i&gt;*as-n-és&lt;/i&gt; (&gt;&lt;i&gt; *ansnes&lt;/i&gt;), med lat. &lt;i&gt;ass-&lt;/i&gt; genom utjämning. F. ö. blott mycket osäkra förmodanden. Litteratur t. ex. Feist s. 38. Jfr &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;ås&lt;/b&gt;, takås, fsv. &lt;i&gt;ās&lt;/i&gt;, bjälke = isl. &lt;i&gt;áss&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;aas&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*ans-&lt;/i&gt; (med samma utveckling som i &lt;sp&gt;gås&lt;/sp&gt;, av &lt;i&gt;gās&lt;/i&gt; av &lt;i&gt;gans&lt;/i&gt;) = got. &lt;i&gt;ans&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;ans-&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;ansboum&lt;/i&gt;, brobjälke, av germ. &lt;i&gt;*ansa-&lt;/i&gt;, varav finska lånordet &lt;i&gt;ansas&lt;/i&gt; o. det ännu äldre &lt;i&gt;ansos&lt;/i&gt;. Sannol. på ett el. annat sätt besl. med lat. &lt;i&gt;asser&lt;/i&gt;, bjälke m. m.; enl. H. Petersson Heterokl. s. 19 från ett heteroklitiskt paradigm: nomin. &lt;i&gt;*as-er&lt;/i&gt; m. m., genit. &lt;i&gt;*as-n-és&lt;/i&gt; (&gt;&lt;i&gt; *ansnes&lt;/i&gt;), med lat. &lt;i&gt;ass-&lt;/i&gt; genom utjämning. F. ö. blott mycket osäkra förmodanden. Litteratur t. ex. Feist s. 38. Jfr &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt; o. följ." />
        <feat att="see" val="ås 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ås..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ås..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;ås&lt;/b&gt;, gud, se &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;. Tilläggas kan, att ordet (som inhemskt) kvarlever i sydsv. dial. &lt;i&gt;åsen kör&lt;/i&gt;, åskan går (jfr under &lt;sp&gt;åska&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;åsaregn&lt;/i&gt;, åskregn." />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;ås&lt;/b&gt;, gud, se &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;. Tilläggas kan, att ordet (som inhemskt) kvarlever i sydsv. dial. &lt;i&gt;åsen kör&lt;/i&gt;, åskan går (jfr under &lt;sp&gt;åska&lt;/sp&gt;), o. &lt;i&gt;åsaregn&lt;/i&gt;, åskregn." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="ås" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--ås..nn.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--ås..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;ås&lt;/b&gt;, bergsrygg, fsv. &lt;i&gt;ās&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;áss&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aas&lt;/i&gt;; snarast = föreg. Enl. somliga dock av äldre &lt;i&gt;*ams&lt;/i&gt;- = got. &lt;i&gt;ams&lt;/i&gt;, skuldra, motsv. sanskr. &lt;i&gt;ąsa-&lt;/i&gt; ds., grek. ō̃&lt;i&gt;mos&lt;/i&gt; (väl av &lt;i&gt;*omso-&lt;/i&gt;), lat. &lt;i&gt;humerus&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*omesos&lt;/i&gt;); ett samindoeur. ord för 'skuldra' (se d. o.); i senare fallet alltså en bildl. anv. av samma slag som &lt;sp&gt;rygg&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;bergsrygg&lt;/sp&gt;, ry. &lt;i&gt;gríva&lt;/i&gt;, bergsrygg, skogsås, man : sanskr. &lt;i&gt;grīvā́&lt;/i&gt;, nacke, samt under &lt;sp&gt;hals&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kap&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kvarken&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mynning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;näs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;. — Ingår i en mängd ortn. t. ex. &lt;sp&gt;Aspelands härad&lt;/sp&gt;, egentl.: Åsboarnas h. (se Tillägg), &lt;sp&gt;Borås&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Frillesås&lt;/sp&gt;, socken i Hall. (fsv. &lt;i&gt;Frillisās&lt;/i&gt;, till ett personn., sannol. &lt;i&gt;*Fridhlef&lt;/i&gt; el. dyl.), &lt;sp&gt;Åsa&lt;/sp&gt; (egentl. plur. liksom &lt;sp&gt;Berga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kulla&lt;/sp&gt; osv.), &lt;sp&gt;Åsaka&lt;/sp&gt;, vanligt i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Āsaka&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;aka&lt;/i&gt; sbst. (till vb. &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;), här sannol.: utförsbacke el. dyl. (SOÄ XII. 134), jfr även westfal. &lt;i&gt;ake&lt;/i&gt; i ortn. (Lindroth ATfS 20: 16), egentl.: 'über den weg schiessende feldfläche', &lt;sp&gt;Åsbo&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Åsbräcka&lt;/sp&gt;, sn i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Asa-&lt;/i&gt; (ej till kvinnon. &lt;i&gt;Asa&lt;/i&gt;, trots biformer på &lt;i&gt;Asu-&lt;/i&gt;), alltså: åsbrinken. Däremot ej i &lt;sp&gt;Västerås&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Ett annat gammalt, numera undanskymt ord för 'ås o. d.' kvarlever i sv. dial. bor (&lt;i&gt;-ŏ-&lt;/i&gt;) Dal. o. delar av Norrl., även i ortn. ss. &lt;sp&gt;Born&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sundborn&lt;/sp&gt; (best. f.); motsvar. fhty. &lt;i&gt;bor&lt;/i&gt; f., höjd, jfr fhty. &lt;i&gt;in bor(e)&lt;/i&gt;, i höjden (ty. &lt;i&gt;empor&lt;/i&gt;), till samma avljudsstadium av vb. &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt; som ingår i &lt;sp&gt;börja&lt;/sp&gt;. Se särsk. H. Geijer Sv. lm. Bih. 7 s. 115 f." />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;ås&lt;/b&gt;, bergsrygg, fsv. &lt;i&gt;ās&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;áss&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;aas&lt;/i&gt;; snarast = föreg. Enl. somliga dock av äldre &lt;i&gt;*ams&lt;/i&gt;- = got. &lt;i&gt;ams&lt;/i&gt;, skuldra, motsv. sanskr. &lt;i&gt;ąsa-&lt;/i&gt; ds., grek. ō̃&lt;i&gt;mos&lt;/i&gt; (väl av &lt;i&gt;*omso-&lt;/i&gt;), lat. &lt;i&gt;humerus&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;*omesos&lt;/i&gt;); ett samindoeur. ord för 'skuldra' (se d. o.); i senare fallet alltså en bildl. anv. av samma slag som &lt;sp&gt;rygg&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;bergsrygg&lt;/sp&gt;, ry. &lt;i&gt;gríva&lt;/i&gt;, bergsrygg, skogsås, man : sanskr. &lt;i&gt;grīvā́&lt;/i&gt;, nacke, samt under &lt;sp&gt;hals&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;huvud&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kap&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kinna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kvarken&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mynning&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;näs&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;tunga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;våmm&lt;/sp&gt;. — Ingår i en mängd ortn. t. ex. &lt;sp&gt;Aspelands härad&lt;/sp&gt;, egentl.: Åsboarnas h. (se Tillägg), &lt;sp&gt;Borås&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Frillesås&lt;/sp&gt;, socken i Hall. (fsv. &lt;i&gt;Frillisās&lt;/i&gt;, till ett personn., sannol. &lt;i&gt;*Fridhlef&lt;/i&gt; el. dyl.), &lt;sp&gt;Åsa&lt;/sp&gt; (egentl. plur. liksom &lt;sp&gt;Berga&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Kulla&lt;/sp&gt; osv.), &lt;sp&gt;Åsaka&lt;/sp&gt;, vanligt i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Āsaka&lt;/i&gt;, till fsv. &lt;i&gt;aka&lt;/i&gt; sbst. (till vb. &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;), här sannol.: utförsbacke el. dyl. (SOÄ XII. 134), jfr även westfal. &lt;i&gt;ake&lt;/i&gt; i ortn. (Lindroth ATfS 20: 16), egentl.: 'über den weg schiessende feldfläche', &lt;sp&gt;Åsbo&lt;/sp&gt; (se d. o.), &lt;sp&gt;Åsbräcka&lt;/sp&gt;, sn i Vgtl., fsv. &lt;i&gt;Asa-&lt;/i&gt; (ej till kvinnon. &lt;i&gt;Asa&lt;/i&gt;, trots biformer på &lt;i&gt;Asu-&lt;/i&gt;), alltså: åsbrinken. Däremot ej i &lt;sp&gt;Västerås&lt;/sp&gt; (se d. o.). — Ett annat gammalt, numera undanskymt ord för 'ås o. d.' kvarlever i sv. dial. bor (&lt;i&gt;-ŏ-&lt;/i&gt;) Dal. o. delar av Norrl., även i ortn. ss. &lt;sp&gt;Born&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sundborn&lt;/sp&gt; (best. f.); motsvar. fhty. &lt;i&gt;bor&lt;/i&gt; f., höjd, jfr fhty. &lt;i&gt;in bor(e)&lt;/i&gt;, i höjden (ty. &lt;i&gt;empor&lt;/i&gt;), till samma avljudsstadium av vb. &lt;sp&gt;bära&lt;/sp&gt; som ingår i &lt;sp&gt;börja&lt;/sp&gt;. Se särsk. H. Geijer Sv. lm. Bih. 7 s. 115 f." />
        <feat att="see" val="ås 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åsbo" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åsbo..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åsbo..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åsbo&lt;/b&gt;, N. o. S., härad i Skå., av &lt;i&gt;Āsbo(a) hæraþ&lt;/i&gt;, dvs. åsboarnas h., liksom &lt;sp&gt;Aspelands&lt;/sp&gt; h. av &lt;i&gt;Āsbo(a)land-&lt;/i&gt;, alltså bildat som häradsn. &lt;sp&gt;Bråbo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hölebo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Norrbo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sunnerbo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vedbo l o. 2&lt;/sp&gt; m. fl. &lt;sp&gt;Åsbo&lt;/sp&gt; förhåller sig med avs. på ljudutvecklingen till &lt;sp&gt;Aspeland&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;Årby&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Arby&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Arboga&lt;/sp&gt; (se &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;, sbst.). - &lt;sp&gt;Åsebo&lt;/sp&gt; Gärdserums sn Smål. kommer däremot av fsv. &lt;i&gt;Asabodha&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åsbo&lt;/b&gt;, N. o. S., härad i Skå., av &lt;i&gt;Āsbo(a) hæraþ&lt;/i&gt;, dvs. åsboarnas h., liksom &lt;sp&gt;Aspelands&lt;/sp&gt; h. av &lt;i&gt;Āsbo(a)land-&lt;/i&gt;, alltså bildat som häradsn. &lt;sp&gt;Bråbo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Hölebo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Norrbo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sunnerbo&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Vedbo l o. 2&lt;/sp&gt; m. fl. &lt;sp&gt;Åsbo&lt;/sp&gt; förhåller sig med avs. på ljudutvecklingen till &lt;sp&gt;Aspeland&lt;/sp&gt; som &lt;sp&gt;Årby&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;Arby&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Arboga&lt;/sp&gt; (se &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;, sbst.). - &lt;sp&gt;Åsebo&lt;/sp&gt; Gärdserums sn Smål. kommer däremot av fsv. &lt;i&gt;Asabodha&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åsaka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åsaka..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åsaka..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Åsaka&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se &lt;sp&gt;ås 2&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Åsaka&lt;/sp&gt;, ortn. Vgtl., se &lt;sp&gt;ås 2&lt;/sp&gt; slutet.]" />
        <feat att="see" val="ås" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åsele" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åsele..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åsele..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åsele&lt;/b&gt;, socken i Vbtn, se &lt;sp&gt;sel&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åsele&lt;/b&gt;, socken i Vbtn, se &lt;sp&gt;sel&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åsel-" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åsel-..sxc.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="sxc" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åsel-..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;åsel-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;åselbär&lt;/sp&gt; osv., sv. dial. (Bjursås Dal. Sv. lm. Bih. 10,1913, s. 186), oxel-, väl av &lt;i&gt;*ahsl-&lt;/i&gt;, varav (i denna dialekt) &lt;i&gt;*āsl-&lt;/i&gt;; jfr med avs. på &lt;i&gt;h-&lt;/i&gt;bortfallet den f. ö. egendomliga no. formen &lt;i&gt;asald&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;i&gt;*ōhsl-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;oxel&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o. j" />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;åsel-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;åselbär&lt;/sp&gt; osv., sv. dial. (Bjursås Dal. Sv. lm. Bih. 10,1913, s. 186), oxel-, väl av &lt;i&gt;*ahsl-&lt;/i&gt;, varav (i denna dialekt) &lt;i&gt;*āsl-&lt;/i&gt;; jfr med avs. på &lt;i&gt;h-&lt;/i&gt;bortfallet den f. ö. egendomliga no. formen &lt;i&gt;asald&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;i&gt;*ōhsl-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;oxel&lt;/sp&gt;; se f. ö. d. o. j" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åska" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åska..nn.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åska..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åska&lt;/b&gt;, sbst., ännu på 1600-t. &lt;i&gt;åsekia&lt;/i&gt; o. d. o. hos Serenius 1741 &lt;i&gt;åskja&lt;/i&gt; (Lind 1749 har &lt;i&gt;åska&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;åskja&lt;/i&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;åseka&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;āsikkia&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*ās-ækia&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;asækyu&lt;/i&gt;, oblik kasus, handskr. av VGL II), egentl.: åsens, dvs. gudens (Tors) åkning, till fsv. &lt;i&gt;ās-&lt;/i&gt;, gud (se &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;), o. ett ord = isl. &lt;i&gt;ekja&lt;/i&gt;, körsla, sv. dial. &lt;i&gt;äcka&lt;/i&gt; (se d. o.), verbalabstr. till fnord. &lt;i&gt;aka&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;) o. möjl. etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;ackja&lt;/sp&gt; (se d. o. o. Tillägg). Jfr fsv. &lt;i&gt;thorak&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;thoråk&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;torakt&lt;/i&gt; (H. Pipping SNF XII. 1: 103), ävenledes till &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;tordön&lt;/sp&gt;), o. isl. &lt;i&gt;reið&lt;/i&gt;, åska, egentl.: ritt, vagn, ags. &lt;i&gt;þunorrád&lt;/i&gt;. Gotiskan har i stället &lt;i&gt;þeihwô&lt;/i&gt;, besl. med fslav. &lt;i&gt;tąča&lt;/i&gt;, störtregn. Andra beteckningar se &lt;sp&gt;tordön&lt;/sp&gt;. — Med avs. på bortfallet av den obetonade mellanvokalen jfr t. ex. &lt;sp&gt;lärft&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Norge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sverige&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vilken&lt;/sp&gt;. — Ordet &lt;sp&gt;åska&lt;/sp&gt; är sannol. en eufemistisk omskrivning (ett s. k. noaord) av äldre uttryck (se Sahlgren NoB 6: 10), sedan i sin tur ersatt med t. ex. eufemismerna sv. dial. &lt;i&gt;goan&lt;/i&gt;, den goda, &lt;i&gt;gobonn&lt;/i&gt;, dvs. godbonden, &lt;i&gt;kornbonn&lt;/i&gt;, dalm. &lt;i&gt;skaurman (skåjr-)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;skåjrgubbe&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;skur&lt;/sp&gt;), alltså personbeteckningar; jfr f. ö. sv. dial. &lt;i&gt;Tor&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Torn går&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;åker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bullrar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;åsen kör&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;ås 3&lt;/sp&gt;). Sammans.-formen &lt;i&gt;åske-&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-o&lt;/i&gt;) kvarlever (åtm. i poesi) inpå 1800-t., t. ex. Atterbom, o. i sv. dial. — 'Åskregn' kallas i vissa sydsv. dial. &lt;i&gt;gofarregn&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;åsaregn&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åska&lt;/b&gt;, sbst., ännu på 1600-t. &lt;i&gt;åsekia&lt;/i&gt; o. d. o. hos Serenius 1741 &lt;i&gt;åskja&lt;/i&gt; (Lind 1749 har &lt;i&gt;åska&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;åskja&lt;/i&gt;), sv. dial. &lt;i&gt;åseka&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;āsikkia&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*ās-ækia&lt;/i&gt; (jfr fsv. &lt;i&gt;asækyu&lt;/i&gt;, oblik kasus, handskr. av VGL II), egentl.: åsens, dvs. gudens (Tors) åkning, till fsv. &lt;i&gt;ās-&lt;/i&gt;, gud (se &lt;sp&gt;as 1&lt;/sp&gt;), o. ett ord = isl. &lt;i&gt;ekja&lt;/i&gt;, körsla, sv. dial. &lt;i&gt;äcka&lt;/i&gt; (se d. o.), verbalabstr. till fnord. &lt;i&gt;aka&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt;) o. möjl. etymologiskt identiskt med &lt;sp&gt;ackja&lt;/sp&gt; (se d. o. o. Tillägg). Jfr fsv. &lt;i&gt;thorak&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;thoråk&lt;/i&gt;, sv. dial. &lt;i&gt;torakt&lt;/i&gt; (H. Pipping SNF XII. 1: 103), ävenledes till &lt;sp&gt;åka&lt;/sp&gt; (se &lt;sp&gt;tordön&lt;/sp&gt;), o. isl. &lt;i&gt;reið&lt;/i&gt;, åska, egentl.: ritt, vagn, ags. &lt;i&gt;þunorrád&lt;/i&gt;. Gotiskan har i stället &lt;i&gt;þeihwô&lt;/i&gt;, besl. med fslav. &lt;i&gt;tąča&lt;/i&gt;, störtregn. Andra beteckningar se &lt;sp&gt;tordön&lt;/sp&gt;. — Med avs. på bortfallet av den obetonade mellanvokalen jfr t. ex. &lt;sp&gt;lärft&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Norge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Sverige&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;vilken&lt;/sp&gt;. — Ordet &lt;sp&gt;åska&lt;/sp&gt; är sannol. en eufemistisk omskrivning (ett s. k. noaord) av äldre uttryck (se Sahlgren NoB 6: 10), sedan i sin tur ersatt med t. ex. eufemismerna sv. dial. &lt;i&gt;goan&lt;/i&gt;, den goda, &lt;i&gt;gobonn&lt;/i&gt;, dvs. godbonden, &lt;i&gt;kornbonn&lt;/i&gt;, dalm. &lt;i&gt;skaurman (skåjr-)&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;skåjrgubbe&lt;/i&gt; (till &lt;sp&gt;skur&lt;/sp&gt;), alltså personbeteckningar; jfr f. ö. sv. dial. &lt;i&gt;Tor&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;Torn går&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;åker&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;bullrar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;åsen kör&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;ås 3&lt;/sp&gt;). Sammans.-formen &lt;i&gt;åske-&lt;/i&gt; (av &lt;i&gt;-o&lt;/i&gt;) kvarlever (åtm. i poesi) inpå 1800-t., t. ex. Atterbom, o. i sv. dial. — 'Åskregn' kallas i vissa sydsv. dial. &lt;i&gt;gofarregn&lt;/i&gt; o. &lt;i&gt;åsaregn&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åsikt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åsikt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åsikt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åsikt&lt;/b&gt;, 1681 o. Kolmodin 1732 i betyd. 'åsyn', Litt. Tidn. 1796: 'pittoreska åsigter' (dvs. vyer), Geijer 1811: 'en mängd olika åsigter av händelserna' (ungefär: synpunkter på), Tegnér 1823: 'Med Brinkman öfverensstämde jag . . i många åsigter'; upptaget hos Dalin 1853, men ännu ej hos Weste 1807 o. Lindfors 1824. Övers, av ty. &lt;i&gt;ansicht&lt;/i&gt;, vbalsbst. till &lt;i&gt;ansehen&lt;/i&gt;, anse (se f. ö. &lt;sp&gt;ansikte&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sikt 1&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;insikt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;uppsikt&lt;/sp&gt;). I &lt;sp&gt;åsikt&lt;/sp&gt; är ty. &lt;i&gt;an&lt;/i&gt; utbytt mot det inhemska, etymol. motsv. &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;; det formellt nästan identiska &lt;sp&gt;ansikte&lt;/sp&gt; har däremot i sin helhet lånats. — Konstruerades med &lt;i&gt;av&lt;/i&gt; under förra hälften av 1800-t. o. ofta till o. 1880 (Nyblæus 1882); sedan stundom även med &lt;i&gt;över&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;om&lt;/i&gt; först under 1800-t.:s senare årtionden." />
        <feat att="faksimilID" val="1289" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åsikt&lt;/b&gt;, 1681 o. Kolmodin 1732 i betyd. 'åsyn', Litt. Tidn. 1796: 'pittoreska åsigter' (dvs. vyer), Geijer 1811: 'en mängd olika åsigter av händelserna' (ungefär: synpunkter på), Tegnér 1823: 'Med Brinkman öfverensstämde jag . . i många åsigter'; upptaget hos Dalin 1853, men ännu ej hos Weste 1807 o. Lindfors 1824. Övers, av ty. &lt;i&gt;ansicht&lt;/i&gt;, vbalsbst. till &lt;i&gt;ansehen&lt;/i&gt;, anse (se f. ö. &lt;sp&gt;ansikte&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;sikt 1&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;insikt&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;uppsikt&lt;/sp&gt;). I &lt;sp&gt;åsikt&lt;/sp&gt; är ty. &lt;i&gt;an&lt;/i&gt; utbytt mot det inhemska, etymol. motsv. &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;; det formellt nästan identiska &lt;sp&gt;ansikte&lt;/sp&gt; har däremot i sin helhet lånats. — Konstruerades med &lt;i&gt;av&lt;/i&gt; under förra hälften av 1800-t. o. ofta till o. 1880 (Nyblæus 1882); sedan stundom även med &lt;i&gt;över&lt;/i&gt;; med &lt;i&gt;om&lt;/i&gt; först under 1800-t.:s senare årtionden." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åstad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åstad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åstad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åstad&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;āstadh&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;af staþ&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;af stað&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;af stad&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;afsted&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;stad&lt;/sp&gt;, ställe, alltså egentl.: från stället. — I sv. dial. stundom i stället &lt;i&gt;sta&lt;/i&gt;, väl (med Tamm Sammans, ord s. 149) uppkommet ur uttr. &lt;i&gt;gå åstad&lt;/i&gt;, med sammandragning av två &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="1291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åstad&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;āstadh&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;af staþ&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;af stað&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;af stad&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;afsted&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;av&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;stad&lt;/sp&gt;, ställe, alltså egentl.: från stället. — I sv. dial. stundom i stället &lt;i&gt;sta&lt;/i&gt;, väl (med Tamm Sammans, ord s. 149) uppkommet ur uttr. &lt;i&gt;gå åstad&lt;/i&gt;, med sammandragning av två &lt;i&gt;å&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åsna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åsna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åsna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åsna&lt;/b&gt;, egentl. oblik kasus av fsv. &lt;i&gt;āsne&lt;/i&gt; m. (jämte &lt;i&gt;āsna&lt;/i&gt;, åsninna), jfr &lt;sp&gt;anda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hjärna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hjässa&lt;/sp&gt; osv. = isl. &lt;i&gt;asni&lt;/i&gt; m. (&lt;i&gt;asna&lt;/i&gt; f.), da. &lt;i&gt;asen&lt;/i&gt; (nu som skällsord), från ffra. &lt;i&gt;asne&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;âne&lt;/i&gt;) = span. &lt;i&gt;asno&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;asino&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;asinus&lt;/i&gt;, väl = grek. &lt;i&gt;ónos&lt;/i&gt;, båda sannol. från något språk i Mindre Asien, jfr armen. &lt;i&gt;ēš&lt;/i&gt; (ävensom turk. &lt;i&gt;ešek&lt;/i&gt;), sammanställt med lat. &lt;i&gt;equus&lt;/i&gt;, häst = isl. &lt;i&gt;jór&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;Joar&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;häst&lt;/sp&gt;), dock osäkert. — Dessutom uppträda i germ. spr. former med &lt;i&gt;-l&lt;/i&gt;: got. &lt;i&gt;asilus&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;esil&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;esel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;e(o)sol&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;easel&lt;/i&gt; med den bildliga betyd. 'staffli', jfr att ty. &lt;i&gt;esel&lt;/i&gt; även betyder 'sågbock, trähäst'; överförda anv. av samma slag som i &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt;; om eng. &lt;i&gt;ass&lt;/i&gt; se nedan); da. &lt;i&gt;æsel&lt;/i&gt; kommer från ty. (jfr sydsv. dial. ditt &lt;i&gt;äs[s]le&lt;/i&gt;, din usling). Detta germ. &lt;i&gt;*asilu-&lt;/i&gt; (varifrån fslav. &lt;i&gt;osĭlŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;ãsilas&lt;/i&gt; osv.) har möjl. fått sitt &lt;i&gt;-il&lt;/i&gt; genom suffixbyte el. genom övergång av &lt;i&gt;-in&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-il&lt;/i&gt; i obetonad stavelse; enl. andra dock från lat. dimin. &lt;i&gt;asellus&lt;/i&gt;. Från lat. kommer även ir. &lt;i&gt;assan&lt;/i&gt;, varav ags. &lt;i&gt;assa&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ass&lt;/i&gt;). — De ariska indoeuropéerna ha en annan beteckning: sanskr. &lt;i&gt;khara-&lt;/i&gt; = avest. &lt;i&gt;zara-&lt;/i&gt;; dessutom finnas särspråkliga benämningar. — Användningen av ordet för 'åsna' med nedsättande betyd. förekommer redan i lat. — Åsnan är ej inhemsk i Europa; o. man saknar sålunda anledning att vänta sig en samindoeur. beteckning. I alla händelser synes icke åsnan (lika litet som naturl. kamelen) i indoeur. tid ha använts i människans tjänst. — Liksom &lt;sp&gt;åsna&lt;/sp&gt; kommer även &lt;sp&gt;mul-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;mula&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mulåsna&lt;/sp&gt; ytterst från latinet. — &lt;sp&gt;Åsnebrygga&lt;/sp&gt;, om 5:te propositionen i Euklides I, t. ex. C. R. Nyblom, motsvar. ty. &lt;i&gt;eselsbrücke&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;pont des ânes&lt;/i&gt; osv.; så kallad, emedan de på detta område mindre begåvade ej hunno över densamma. Även (efter mlat. &lt;i&gt;pons asini&lt;/i&gt;) om upplagor av klassiska författare, som med allahanda förklaringar allt för mycket underlättade arbetet för tröga lärjungar; i denna anv. ännu P. Malm 1901. Kanske har detta ord i liknande betyd. tidigast brukats om en för mindre skarpsinniga studerande bekväm metod att finna medeltermen i slutledningar, vilken väl falskeligen tillskrevs den franske filosofen Buridan (1300-t.), vars namn även ingår i uttr. &lt;i&gt;Buridans åsna&lt;/i&gt;, om ett förr i de vanliga disputationerna om viljans frihet ofta nyttjat exempel (åsnan mellan hötapparna). I anslutning till dessa anv., särsk. tidigare, rätt vanligt i sv. litter. i allmännare betyd., om genvägar för lättja o. håglöshet, t. ex. Törneros 1834: 'de åsnebryggor, på hvilka okunnigheten och håglösheten söka smyga sig ginaste vägen fram till ett visst mål', E. Fries 1843 osv. — &lt;sp&gt;Åsnespark&lt;/sp&gt; i överflyttad bem., t. ex. Strindberg R. rum. 1880, efter Aesopi fabel om åsnan som sparkade det döende lejonet. — I ä. sv. förekom &lt;i&gt;åsneöra&lt;/i&gt; i betyd. 'hundöra, veck i bok', O. v. Dalin, Möller 1755 under &lt;i&gt;corne&lt;/i&gt; o. ännu Blanche 1864 (som även har &lt;i&gt;hundöra&lt;/i&gt;), motsvar. da. &lt;i&gt;æselsøre&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;eselsohr&lt;/i&gt; i samma betyd. Däremot överensstämmer det ännu brukade &lt;sp&gt;hundöra&lt;/sp&gt;, Serenius 1734 osv., med eng. &lt;i&gt;dog's ear&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1290" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åsna&lt;/b&gt;, egentl. oblik kasus av fsv. &lt;i&gt;āsne&lt;/i&gt; m. (jämte &lt;i&gt;āsna&lt;/i&gt;, åsninna), jfr &lt;sp&gt;anda&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hjärna&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;hjässa&lt;/sp&gt; osv. = isl. &lt;i&gt;asni&lt;/i&gt; m. (&lt;i&gt;asna&lt;/i&gt; f.), da. &lt;i&gt;asen&lt;/i&gt; (nu som skällsord), från ffra. &lt;i&gt;asne&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;âne&lt;/i&gt;) = span. &lt;i&gt;asno&lt;/i&gt;, ital. &lt;i&gt;asino&lt;/i&gt; osv., av lat. &lt;i&gt;asinus&lt;/i&gt;, väl = grek. &lt;i&gt;ónos&lt;/i&gt;, båda sannol. från något språk i Mindre Asien, jfr armen. &lt;i&gt;ēš&lt;/i&gt; (ävensom turk. &lt;i&gt;ešek&lt;/i&gt;), sammanställt med lat. &lt;i&gt;equus&lt;/i&gt;, häst = isl. &lt;i&gt;jór&lt;/i&gt; osv. (se &lt;sp&gt;Joar&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;häst&lt;/sp&gt;), dock osäkert. — Dessutom uppträda i germ. spr. former med &lt;i&gt;-l&lt;/i&gt;: got. &lt;i&gt;asilus&lt;/i&gt;, fsax., fhty. &lt;i&gt;esil&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;esel&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;e(o)sol&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;easel&lt;/i&gt; med den bildliga betyd. 'staffli', jfr att ty. &lt;i&gt;esel&lt;/i&gt; även betyder 'sågbock, trähäst'; överförda anv. av samma slag som i &lt;sp&gt;bock&lt;/sp&gt;; om eng. &lt;i&gt;ass&lt;/i&gt; se nedan); da. &lt;i&gt;æsel&lt;/i&gt; kommer från ty. (jfr sydsv. dial. ditt &lt;i&gt;äs[s]le&lt;/i&gt;, din usling). Detta germ. &lt;i&gt;*asilu-&lt;/i&gt; (varifrån fslav. &lt;i&gt;osĭlŭ&lt;/i&gt;, litau. &lt;i&gt;ãsilas&lt;/i&gt; osv.) har möjl. fått sitt &lt;i&gt;-il&lt;/i&gt; genom suffixbyte el. genom övergång av &lt;i&gt;-in&lt;/i&gt; till &lt;i&gt;-il&lt;/i&gt; i obetonad stavelse; enl. andra dock från lat. dimin. &lt;i&gt;asellus&lt;/i&gt;. Från lat. kommer även ir. &lt;i&gt;assan&lt;/i&gt;, varav ags. &lt;i&gt;assa&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;ass&lt;/i&gt;). — De ariska indoeuropéerna ha en annan beteckning: sanskr. &lt;i&gt;khara-&lt;/i&gt; = avest. &lt;i&gt;zara-&lt;/i&gt;; dessutom finnas särspråkliga benämningar. — Användningen av ordet för 'åsna' med nedsättande betyd. förekommer redan i lat. — Åsnan är ej inhemsk i Europa; o. man saknar sålunda anledning att vänta sig en samindoeur. beteckning. I alla händelser synes icke åsnan (lika litet som naturl. kamelen) i indoeur. tid ha använts i människans tjänst. — Liksom &lt;sp&gt;åsna&lt;/sp&gt; kommer även &lt;sp&gt;mul-&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;mula&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;mulåsna&lt;/sp&gt; ytterst från latinet. — &lt;sp&gt;Åsnebrygga&lt;/sp&gt;, om 5:te propositionen i Euklides I, t. ex. C. R. Nyblom, motsvar. ty. &lt;i&gt;eselsbrücke&lt;/i&gt;, fra. &lt;i&gt;pont des ânes&lt;/i&gt; osv.; så kallad, emedan de på detta område mindre begåvade ej hunno över densamma. Även (efter mlat. &lt;i&gt;pons asini&lt;/i&gt;) om upplagor av klassiska författare, som med allahanda förklaringar allt för mycket underlättade arbetet för tröga lärjungar; i denna anv. ännu P. Malm 1901. Kanske har detta ord i liknande betyd. tidigast brukats om en för mindre skarpsinniga studerande bekväm metod att finna medeltermen i slutledningar, vilken väl falskeligen tillskrevs den franske filosofen Buridan (1300-t.), vars namn även ingår i uttr. &lt;i&gt;Buridans åsna&lt;/i&gt;, om ett förr i de vanliga disputationerna om viljans frihet ofta nyttjat exempel (åsnan mellan hötapparna). I anslutning till dessa anv., särsk. tidigare, rätt vanligt i sv. litter. i allmännare betyd., om genvägar för lättja o. håglöshet, t. ex. Törneros 1834: 'de åsnebryggor, på hvilka okunnigheten och håglösheten söka smyga sig ginaste vägen fram till ett visst mål', E. Fries 1843 osv. — &lt;sp&gt;Åsnespark&lt;/sp&gt; i överflyttad bem., t. ex. Strindberg R. rum. 1880, efter Aesopi fabel om åsnan som sparkade det döende lejonet. — I ä. sv. förekom &lt;i&gt;åsneöra&lt;/i&gt; i betyd. 'hundöra, veck i bok', O. v. Dalin, Möller 1755 under &lt;i&gt;corne&lt;/i&gt; o. ännu Blanche 1864 (som även har &lt;i&gt;hundöra&lt;/i&gt;), motsvar. da. &lt;i&gt;æselsøre&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;eselsohr&lt;/i&gt; i samma betyd. Däremot överensstämmer det ännu brukade &lt;sp&gt;hundöra&lt;/sp&gt;, Serenius 1734 osv., med eng. &lt;i&gt;dog's ear&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Åsunden" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Åsunden..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Åsunden..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Åsunden&lt;/b&gt;, sjön., se &lt;sp&gt;Unden&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Åsunden&lt;/b&gt;, sjön., se &lt;sp&gt;Unden&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="Unden" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åstunda" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åstunda..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åstunda..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åstunda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;astunda&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;stunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="1291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åstunda&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;astunda&lt;/i&gt;, se &lt;sp&gt;stunda&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="stunda" />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="fornsvenska">astunda</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åt..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åt..2">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;, sv. dial., ohyra, se &lt;sp&gt;åtel&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="1291" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;åt&lt;/sp&gt;, sv. dial., ohyra, se &lt;sp&gt;åtel&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="åtel" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="åt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--åt..pp.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--åt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;åt&lt;/b&gt;, prepos. o. adv., fsv. &lt;i&gt;āt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;at&lt;/i&gt;, vid, hos, vid tidsbest.: om, på, vid, mot m. m., vid rumsbest.: mot, till, åt, dessutom bl. a.: med, genom = isl. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (fno. även &lt;i&gt;át&lt;/i&gt;), no. aat, da. ad, got., fsax. at, fhty. az, ags. æt (eng. at) = lat. ad, till m. m., kelt. ad; etymol. = infinitivmärket att. — Den långa vok. i fsv. (varav nsv. å) har sekundärt uppkommit genom uddljudsförlängning såsom i nsv. åv (= av), åka osv. — Betyd. 'till' vid rumsbestämningar var allmän ännu åtm. på 1600-t., t. ex. Messenius: 'rymbde . . åth . . Norige', 'begifwa sigh åth Swerige', 'löpa . . åth Dantzigk' osv. o. kvarlever ännu i svordomar, t. ex. dra åt skogen, åt fanders samt i förb. med till t. ex. 'han for åt Stockholm(shål-let) till', ävensom i vissa dial. 'resa åt stan' osv., jfr östg. 'gå på tuset', av (å)t huset, med senare tillagt på (se hus). Riktningsbetydelse i överförd anv. uppträder i skratta åt, jfr fsv. leia at, isl. hlǽja at, eng. laugh at. Betyd. 'med avseende på' kvarlever nu blott i lagspr. brista åt eden. Det hithörande fsv. uttr. ey ær stort at ('det ligger ej mycken vikt vid') uppträder i olika varianter långt in på 1700-t., t. ex. O. v. Dalin: 'Hvad är det åt at fika'. Ett minne av uttr. lata sik nöghia at (jfr gamla bibelövers. Luc. 3: 14), låta sig nöja med, föreligger i vb. åtnöja sig, åtnöja s, o. av konstr. spyria at i åtspörja. Äldre anv. av prepos. åt avspeglas även i uttr. bära sig åt (se bära, åtbörd, åthävor), åtfölja, åtskilja. Det vardagliga o. dialektiska nsv. far, mor (osv.) åt ngn är en fortsättning av fsv. uttr. såsom t. ex. fadher at Alexander, jfr gamla bibelövers., 5 Mos. 22: 15: 'Så skola fader och moder åt qwinnone taga henne'; i vissa dial., t. ex. Dalbym. Vrml., som regelbunden omskrivning av genit. Nu föråldrade anv. av åt förekomma i vår gamla bibelövers., t. ex. 'han wardt kär åt (dvs. i) henne' (rätt vanlig i ä. nsv., t. ex. Asteropherus, Börk o. ännu Dalins Arg.) = isl. kǽrr at, ä. da. kær ad. Gamla sammans. med åt (germ. at) föreligga i dit, hit o. ty. bis, tills (av bi = bio. fhty. az). — Vad går åt dig?, jfr fsv. hitin gaar them miok fast aat, dvs. värmen ansätter dem mycket = nisl. livat gengr at þér, da. hvad gaar ad dig: med urspr, samma betyd. av riktning-söm i ovan anf. uttryck. — Om åt i ä. nsv. åt åre, efter ett år, se år. — Jfr åtbörd, åtminstone, Åtvid." />
        <feat att="faksimilID" val="1291" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;åt&lt;/b&gt;, prepos. o. adv., fsv. &lt;i&gt;āt&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;at&lt;/i&gt;, vid, hos, vid tidsbest.: om, på, vid, mot m. m., vid rumsbest.: mot, till, åt, dessutom bl. a.: med, genom = isl. &lt;i&gt;at&lt;/i&gt; (fno. även &lt;i&gt;át&lt;/i&gt;), no. aat, da. ad, got., fsax. at, fhty. az, ags. æt (eng. at) = lat. ad, till m. m., kelt. ad; etymol. = infinitivmärket att. — Den långa vok. i fsv. (varav nsv. å) har sekundärt uppkommit genom uddljudsförlängning såsom i nsv. åv (= av), åka osv. — Betyd. 'till' vid rumsbestämningar var allmän ännu åtm. på 1600-t., t. ex. Messenius: 'rymbde . . åth . . Norige', 'begifwa sigh åth Swerige', 'löpa . . åth Dantzigk' osv. o. kvarlever ännu i svordomar, t. ex. dra åt skogen, åt fanders samt i förb. med till t. ex. 'han for åt Stockholm(shål-let) till', ävensom i vissa dial. 'resa åt stan' osv., jfr östg. 'gå på tuset', av (å)t huset, med senare tillagt på (se hus). Riktningsbetydelse i överförd anv. uppträder i skratta åt, jfr fsv. leia at, isl. hlǽja at, eng. laugh at. Betyd. 'med avseende på' kvarlever nu blott i lagspr. brista åt eden. Det hithörande fsv. uttr. ey ær stort at ('det ligger ej mycken vikt vid') uppträder i olika varianter långt in på 1700-t., t. ex. O. v. Dalin: 'Hvad är det åt at fika'. Ett minne av uttr. lata sik nöghia at (jfr gamla bibelövers. Luc. 3: 14), låta sig nöja med, föreligger i vb. åtnöja sig, åtnöja s, o. av konstr. spyria at i åtspörja. Äldre anv. av prepos. åt avspeglas även i uttr. bära sig åt (se bära, åtbörd, åthävor), åtfölja, åtskilja. Det vardagliga o. dialektiska nsv. far, mor (osv.) åt ngn är en fortsättning av fsv. uttr. såsom t. ex. fadher at Alexander, jfr gamla bibelövers., 5 Mos. 22: 15: 'Så skola fader och moder åt qwinnone taga henne'; i vissa dial., t. ex. Dalbym. Vrml., som regelbunden omskrivning av genit. Nu föråldrade anv. av åt förekomma i vår gamla bibelövers., t. ex. 'han wardt kär åt (dvs. i) henne' (rätt vanlig i ä. nsv., t. ex. Asteropherus, Börk o. ännu Dalins Arg.) = isl. kǽrr at, ä. da. kær ad. Gamla sammans. med åt (germ. at) föreligga i dit, hit o. ty. bis, tills (av bi = bio. fhty. az). — Vad går åt dig?, jfr fsv. hitin gaar them miok fast aat, dvs. värmen ansätter dem mycket = nisl. livat gengr at þér, da. hvad gaar ad dig: med urspr, samma betyd. av riktning-söm i ovan anf. uttryck. — Om åt i ä. nsv. åt åre, efter ett år, se år. — Jfr åtbörd, åtminstone, Åtvid." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mulna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mulna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mulna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mulna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;mulen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0577" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mulna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;mulen&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="mulen" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mullöga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mullöga..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mullöga..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;mullöga&lt;/sp&gt;, sv. dial., handfat, se under &lt;sp&gt;löga&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0577" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;mullöga&lt;/sp&gt;, sv. dial., handfat, se under &lt;sp&gt;löga&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="löga" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kortege" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kortege..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kortege..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kortege&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;cortége&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;corteggio&lt;/i&gt;, hederseskort o. d., till ital. &lt;i&gt;corte&lt;/i&gt;, (furstligt) hov = fra. &lt;i&gt;cour&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kur&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;göra sin kur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kurtisera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0435" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kortege&lt;/b&gt;, av fra. &lt;i&gt;cortége&lt;/i&gt;, av ital. &lt;i&gt;corteggio&lt;/i&gt;, hederseskort o. d., till ital. &lt;i&gt;corte&lt;/i&gt;, (furstligt) hov = fra. &lt;i&gt;cour&lt;/i&gt;; se &lt;sp&gt;kur&lt;/sp&gt; i &lt;sp&gt;göra sin kur&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kurtisera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="göra sin &quot;kur" />
        <feat att="see" val="kurtisera" />
        <feat att="see" val="kur" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="multer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--multer..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--multer..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;multer&lt;/sp&gt;, sv. dial., hjortron, se följ.]." />
        <feat att="faksimilID" val="0577" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;multer&lt;/sp&gt;, sv. dial., hjortron, se följ.]." />
        <feat att="see" val="multna 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="korv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--korv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--korv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;korv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;korver&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;kurv&lt;/i&gt;, kanske snarast med Noreen Sv. etym. s. 48 urspr. = isl. &lt;i&gt;kurfr&lt;/i&gt;, stump, avljudsform till &lt;sp&gt;karva&lt;/sp&gt; (se d. o.); annars fört till no. &lt;i&gt;kurva&lt;/i&gt;, kröka, i så fall med samma betyd.-utveckl. som i likbetydande isl. &lt;i&gt;bjúga&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt;) o. möjl. även i ty. &lt;i&gt;wurst&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;metvurst&lt;/sp&gt;). — Det bekanta ordstävet &lt;sp&gt;måttliga korvar ä bäst&lt;/sp&gt; tycks höra till &lt;sp&gt;korv&lt;/sp&gt; som gammalt öknamn på stadssoldaterna (stadsvakten) i t. ex. Stockholm, Göteborg o. Norrköping (där ännu på 1870-t.); enl. J. G. Carlén Bellm. 2: 268 n. överståthållaren Carl Sparres svar på fänriken vid stadsvakten Resenhoevts anhållan att få värva längre karlar till kompaniet." />
        <feat att="faksimilID" val="0435" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;korv&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;korver&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;kurv&lt;/i&gt;, kanske snarast med Noreen Sv. etym. s. 48 urspr. = isl. &lt;i&gt;kurfr&lt;/i&gt;, stump, avljudsform till &lt;sp&gt;karva&lt;/sp&gt; (se d. o.); annars fört till no. &lt;i&gt;kurva&lt;/i&gt;, kröka, i så fall med samma betyd.-utveckl. som i likbetydande isl. &lt;i&gt;bjúga&lt;/i&gt; (besl. med &lt;sp&gt;buga&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;böja&lt;/sp&gt;) o. möjl. även i ty. &lt;i&gt;wurst&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;metvurst&lt;/sp&gt;). — Det bekanta ordstävet &lt;sp&gt;måttliga korvar ä bäst&lt;/sp&gt; tycks höra till &lt;sp&gt;korv&lt;/sp&gt; som gammalt öknamn på stadssoldaterna (stadsvakten) i t. ex. Stockholm, Göteborg o. Norrköping (där ännu på 1870-t.); enl. J. G. Carlén Bellm. 2: 268 n. överståthållaren Carl Sparres svar på fänriken vid stadsvakten Resenhoevts anhållan att få värva längre karlar till kompaniet." />
        <feat att="see" val="korv" />
        <feat att="see" val="måttliga korvar ä bäst" />
        <feat att="see" val="metvurst" />
        <feat att="see" val="böja" />
        <feat att="see" val="buga" />
        <feat att="see" val="karva" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Müller" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Müller..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Müller..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Müller&lt;/b&gt;, familjen., från ty., egentl. yrkesnamn med betyd. 'mjölnare' (= familjen. &lt;sp&gt;Möller&lt;/sp&gt;); se f. ö. under &lt;sp&gt;mjöl&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Mjölby&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0577" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Müller&lt;/b&gt;, familjen., från ty., egentl. yrkesnamn med betyd. 'mjölnare' (= familjen. &lt;sp&gt;Möller&lt;/sp&gt;); se f. ö. under &lt;sp&gt;mjöl&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;Mjölby&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mullra" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mullra..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mullra..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mullra&lt;/b&gt;, 1730 i betyd. 'trumma, åstadkomma ett mullrande ljud', i modern betyd. t. ex. 1756 osv., förr även &lt;i&gt;mollra&lt;/i&gt; 1765 såsom i sv. dial., där ordet även kan betyda 'brumma'. Kanske uppkommet genom metates av det under &lt;i&gt;morla&lt;/i&gt; (slutet) omnämnda ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;morla&lt;/i&gt;, mullra, vråla, knota. Kunde dock även uppfattas som en oberoende härav uppkommen ljudhärmande bildning; jfr nisl. &lt;i&gt;muldra&lt;/i&gt;, brumma, da. dial. &lt;i&gt;mulre&lt;/i&gt;, mumla. Noreen V. spr. 4: 19." />
        <feat att="faksimilID" val="0577" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mullra&lt;/b&gt;, 1730 i betyd. 'trumma, åstadkomma ett mullrande ljud', i modern betyd. t. ex. 1756 osv., förr även &lt;i&gt;mollra&lt;/i&gt; 1765 såsom i sv. dial., där ordet även kan betyda 'brumma'. Kanske uppkommet genom metates av det under &lt;i&gt;morla&lt;/i&gt; (slutet) omnämnda ä. nsv. o. sv. dial. &lt;i&gt;morla&lt;/i&gt;, mullra, vråla, knota. Kunde dock även uppfattas som en oberoende härav uppkommen ljudhärmande bildning; jfr nisl. &lt;i&gt;muldra&lt;/i&gt;, brumma, da. dial. &lt;i&gt;mulre&lt;/i&gt;, mumla. Noreen V. spr. 4: 19." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mullvad" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mullvad..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mullvad..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mullvad&lt;/b&gt;, o. 1580: &lt;i&gt;muldwadh&lt;/i&gt;, i ä. (n)sv. mycket ofta &lt;i&gt;mullvada&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; ännu hos Bellman; till &lt;sp&gt;mull&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vada&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'gå'. Jfr ä. nsv. &lt;i&gt;vad&lt;/i&gt; m., osv. dial. &lt;i&gt;vadur&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;vadu&lt;/i&gt; f. ds. — Andra uttryck: fsv. &lt;i&gt;muldvaghul&lt;/i&gt; till isl. &lt;i&gt;vaga&lt;/i&gt;, röra kroppen fram och tillbaka; &lt;i&gt;muldvander&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;mullvann&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mullsvang&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;muldvaand&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt; i betyd. 'sno, vrida' (jfr Kärre Nom. äg. in Old Engl. s. 27); fsv. &lt;i&gt;muldvarper&lt;/i&gt; med motsvarigheter i da., lty., i avljudsförh. till lty. &lt;i&gt;muldwerp&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;moltwerf&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;maulwurf&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;maul&lt;/i&gt;, mule, tryne), till germ. &lt;i&gt;*werpan&lt;/i&gt; i betyd. 'kasta upp' el. enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 60 'vrida, slingra'; fsv. &lt;i&gt;muld-værpil&lt;/i&gt;; sv. dial. &lt;i&gt;mollkvadd&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;kvadda&lt;/i&gt;, krossa; sv. &lt;i&gt;mullsork&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;sork&lt;/sp&gt;); da. dial. &lt;i&gt;muldrimpel&lt;/i&gt; m. m.; fhty. mûwerf (jfr. Karsten anf. avh. s. 59); mlty. &lt;i&gt;mol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mul&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;mole&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;mollskin&lt;/sp&gt;), till roten &lt;i&gt;mel&lt;/i&gt;, krossa, mala (vartill fhty. &lt;i&gt;mulwerf&lt;/i&gt;); dessutom i andra icke-germ. spr. ett stort antal sinsemellan ej besläktade bildningar. — Då formen &lt;i&gt;-vad&lt;/i&gt; förekommer redan på 1500-t., kan den svårligen, såsom antages av Noreen V. spr. 4: 152, bero på nybildning till plur. på &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; (av äldre &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0577" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mullvad&lt;/b&gt;, o. 1580: &lt;i&gt;muldwadh&lt;/i&gt;, i ä. (n)sv. mycket ofta &lt;i&gt;mullvada&lt;/i&gt;, plur. &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt; ännu hos Bellman; till &lt;sp&gt;mull&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;vada&lt;/sp&gt; i den äldre betyd. 'gå'. Jfr ä. nsv. &lt;i&gt;vad&lt;/i&gt; m., osv. dial. &lt;i&gt;vadur&lt;/i&gt; m., &lt;i&gt;vadu&lt;/i&gt; f. ds. — Andra uttryck: fsv. &lt;i&gt;muldvaghul&lt;/i&gt; till isl. &lt;i&gt;vaga&lt;/i&gt;, röra kroppen fram och tillbaka; &lt;i&gt;muldvander&lt;/i&gt; = sv. dial. &lt;i&gt;mullvann&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mullsvang&lt;/i&gt;, no. &lt;i&gt;muldvaand&lt;/i&gt;, jfr ags. &lt;i&gt;wand&lt;/i&gt;, till &lt;sp&gt;vinda&lt;/sp&gt; i betyd. 'sno, vrida' (jfr Kärre Nom. äg. in Old Engl. s. 27); fsv. &lt;i&gt;muldvarper&lt;/i&gt; med motsvarigheter i da., lty., i avljudsförh. till lty. &lt;i&gt;muldwerp&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;moltwerf&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;maulwurf&lt;/i&gt; efter &lt;i&gt;maul&lt;/i&gt;, mule, tryne), till germ. &lt;i&gt;*werpan&lt;/i&gt; i betyd. 'kasta upp' el. enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 60 'vrida, slingra'; fsv. &lt;i&gt;muld-værpil&lt;/i&gt;; sv. dial. &lt;i&gt;mollkvadd&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;kvadda&lt;/i&gt;, krossa; sv. &lt;i&gt;mullsork&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;sork&lt;/sp&gt;); da. dial. &lt;i&gt;muldrimpel&lt;/i&gt; m. m.; fhty. mûwerf (jfr. Karsten anf. avh. s. 59); mlty. &lt;i&gt;mol&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mul&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;mole&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;mollskin&lt;/sp&gt;), till roten &lt;i&gt;mel&lt;/i&gt;, krossa, mala (vartill fhty. &lt;i&gt;mulwerf&lt;/i&gt;); dessutom i andra icke-germ. spr. ett stort antal sinsemellan ej besläktade bildningar. — Då formen &lt;i&gt;-vad&lt;/i&gt; förekommer redan på 1500-t., kan den svårligen, såsom antages av Noreen V. spr. 4: 152, bero på nybildning till plur. på &lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; (av äldre &lt;i&gt;-or&lt;/i&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mumla" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mumla..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mumla..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mumla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;mumbla&lt;/i&gt;, även: knota = da. &lt;i&gt;mumle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;mummelen&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;mumble&lt;/i&gt;; jfr ä. da. &lt;i&gt;mumme&lt;/i&gt;, lty.. &lt;i&gt;mumpelen&lt;/i&gt;, ävensom &lt;sp&gt;mumsa&lt;/sp&gt;; ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;mucka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt; el. lat. &lt;i&gt;murmurāre&lt;/i&gt;, mumla. Någon gemensam rot &lt;i&gt;mu&lt;/i&gt; bör icke antagas för dessa ord, utan de äro var för sig självständiga bildningar." />
        <feat att="faksimilID" val="0578" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mumla&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;mumbla&lt;/i&gt;, även: knota = da. &lt;i&gt;mumle&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;mummelen&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;mumble&lt;/i&gt;; jfr ä. da. &lt;i&gt;mumme&lt;/i&gt;, lty.. &lt;i&gt;mumpelen&lt;/i&gt;, ävensom &lt;sp&gt;mumsa&lt;/sp&gt;; ljudhärmande liksom &lt;sp&gt;mucka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt; el. lat. &lt;i&gt;murmurāre&lt;/i&gt;, mumla. Någon gemensam rot &lt;i&gt;mu&lt;/i&gt; bör icke antagas för dessa ord, utan de äro var för sig självständiga bildningar." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mumma" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mumma..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mumma..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mumma&lt;/b&gt;, ett slags öl, Skråordn. 1546., Stiernhielm osv., förr stundom även &lt;i&gt;momma&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;mumme&lt;/i&gt;, 1492 (från Braunschweig), varifrån även holl. &lt;i&gt;mom(m)e&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;mum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mom&lt;/i&gt;. Enl. vanlig uppgift (efter Adelung 1798) uppkallat efter Christian Mumme, som år 1489 skall hava uppfunnit drycken i fråga. Snarare dock en bildning av samma slag som det ital. barnordet &lt;i&gt;mommo&lt;/i&gt;, dryck, el. sv. &lt;sp&gt;mum&lt;/sp&gt; ('det är mum', dvs. det smakar gott, Thomander 1826: &lt;i&gt;Mum! Mum!&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;namnam&lt;/sp&gt; osv., ävensom got. &lt;i&gt;mammô&lt;/i&gt;, kött (se &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kött&lt;/sp&gt;); alltså liksom följ. av imitativt ursprung." />
        <feat att="faksimilID" val="0578" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mumma&lt;/b&gt;, ett slags öl, Skråordn. 1546., Stiernhielm osv., förr stundom även &lt;i&gt;momma&lt;/i&gt;, från ty. &lt;i&gt;mumme&lt;/i&gt;, 1492 (från Braunschweig), varifrån även holl. &lt;i&gt;mom(m)e&lt;/i&gt;, eng. &lt;i&gt;mum&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mom&lt;/i&gt;. Enl. vanlig uppgift (efter Adelung 1798) uppkallat efter Christian Mumme, som år 1489 skall hava uppfunnit drycken i fråga. Snarare dock en bildning av samma slag som det ital. barnordet &lt;i&gt;mommo&lt;/i&gt;, dryck, el. sv. &lt;sp&gt;mum&lt;/sp&gt; ('det är mum', dvs. det smakar gott, Thomander 1826: &lt;i&gt;Mum! Mum!&lt;/i&gt;), &lt;sp&gt;namnam&lt;/sp&gt; osv., ävensom got. &lt;i&gt;mammô&lt;/i&gt;, kött (se &lt;sp&gt;mamma&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kött&lt;/sp&gt;); alltså liksom följ. av imitativt ursprung." />
        <feat att="see" val="mumsa 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mumsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mumsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mumsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mumsa&lt;/b&gt;, Spegel 1705 = no., snarast en självständig bildning i förh. till &lt;sp&gt;mumla&lt;/sp&gt;; jfr skå. &lt;i&gt;mimsa&lt;/i&gt;, hastigt röra läpparna, da. &lt;i&gt;mimre&lt;/i&gt; ds. (m. m.); av imitativt ursprung (Wundts 'lautge-berde'), vilket också förklarar formväxlingen. — Ett annat ord för 'mumsa, tugga' är isl., no. &lt;i&gt;maula&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;möla&lt;/i&gt; L. Petri, sv. dial. = till roten &lt;i&gt;mu&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;mucka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;myt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0578" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mumsa&lt;/b&gt;, Spegel 1705 = no., snarast en självständig bildning i förh. till &lt;sp&gt;mumla&lt;/sp&gt;; jfr skå. &lt;i&gt;mimsa&lt;/i&gt;, hastigt röra läpparna, da. &lt;i&gt;mimre&lt;/i&gt; ds. (m. m.); av imitativt ursprung (Wundts 'lautge-berde'), vilket också förklarar formväxlingen. — Ett annat ord för 'mumsa, tugga' är isl., no. &lt;i&gt;maula&lt;/i&gt;, ä. nsv. &lt;i&gt;möla&lt;/i&gt; L. Petri, sv. dial. = till roten &lt;i&gt;mu&lt;/i&gt;, varom under &lt;sp&gt;mucka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;myt&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kosmopolit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kosmopolit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kosmopolit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kosmopolit&lt;/b&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;kosmopolítēs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;kósmos&lt;/i&gt;, värld (urspr.: ordning, god ordning), o. &lt;i&gt;politēs&lt;/i&gt;, (med)borgare (se &lt;sp&gt;politik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0435" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kosmopolit&lt;/b&gt;, ytterst av grek. &lt;i&gt;kosmopolítēs&lt;/i&gt;, till &lt;i&gt;kósmos&lt;/i&gt;, värld (urspr.: ordning, god ordning), o. &lt;i&gt;politēs&lt;/i&gt;, (med)borgare (se &lt;sp&gt;politik&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="see" val="politik" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="multna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--multna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--multna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;multna&lt;/b&gt;, Schroderus 1639 = no. &lt;i&gt;moltna&lt;/i&gt;, inkoativ till isl. &lt;i&gt;melta&lt;/i&gt; st. vb., smälta (om mat), ags. &lt;i&gt;meltan&lt;/i&gt;, upplösas m. m.; jfr sv. adj. &lt;sp&gt;multen&lt;/sp&gt; = no. &lt;i&gt;molten&lt;/i&gt;; med kausativet germ. &lt;i&gt;*maltian&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;mieltan&lt;/i&gt;, upplösa, jfr got. &lt;i&gt;gamalteins&lt;/i&gt;, upplösande, till ie. &lt;i&gt;meld&lt;/i&gt;, smälta, i grek. &lt;i&gt;méldō&lt;/i&gt;, smälter, osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;malt&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;mild&lt;/sp&gt;. Härtill sv. dial. &lt;i&gt;multer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;multebär&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mylte&lt;/i&gt;, hjortron, no. &lt;i&gt;multer&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;multebær&lt;/i&gt;. Med &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;smälta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;smultron&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0577" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;multna&lt;/b&gt;, Schroderus 1639 = no. &lt;i&gt;moltna&lt;/i&gt;, inkoativ till isl. &lt;i&gt;melta&lt;/i&gt; st. vb., smälta (om mat), ags. &lt;i&gt;meltan&lt;/i&gt;, upplösas m. m.; jfr sv. adj. &lt;sp&gt;multen&lt;/sp&gt; = no. &lt;i&gt;molten&lt;/i&gt;; med kausativet germ. &lt;i&gt;*maltian&lt;/i&gt; = ags. &lt;i&gt;mieltan&lt;/i&gt;, upplösa, jfr got. &lt;i&gt;gamalteins&lt;/i&gt;, upplösande, till ie. &lt;i&gt;meld&lt;/i&gt;, smälta, i grek. &lt;i&gt;méldō&lt;/i&gt;, smälter, osv.; se f. ö. &lt;sp&gt;malt&lt;/sp&gt; o. under &lt;sp&gt;mild&lt;/sp&gt;. Härtill sv. dial. &lt;i&gt;multer&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;multebär&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mylte&lt;/i&gt;, hjortron, no. &lt;i&gt;multer&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;multebær&lt;/i&gt;. Med &lt;i&gt;s-&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;smälta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;smultron&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="multum" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--multum..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--multum..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;multum&lt;/b&gt;, vard., mycket pangar, av lat. &lt;i&gt;multum&lt;/i&gt;, mycket. Jfr &lt;sp&gt;pluring&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0578" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;multum&lt;/b&gt;, vard., mycket pangar, av lat. &lt;i&gt;multum&lt;/i&gt;, mycket. Jfr &lt;sp&gt;pluring&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mulåsna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mulåsna..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mulåsna..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mulåsna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;mula&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0578" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mulåsna&lt;/b&gt;, se &lt;sp&gt;mula&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="mula" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mumie" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mumie..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mumie..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mumie&lt;/b&gt;, Lucidor 1672; av B. Olai 1578 (&lt;i&gt;-ie, -ia&lt;/i&gt;) brukat om läkemedel (vartill mumierna förr användes); från ty. &lt;i&gt;mumie&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;mummy&lt;/i&gt;, ffra. &lt;i&gt;mumie&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;momie&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;mummia&lt;/i&gt;, från ett likbetyd. arabiskt ord, som innehåller ett persiskt ord, &lt;i&gt;mūm&lt;/i&gt;, för 'vax', som förr begagnades vid balsamering." />
        <feat att="faksimilID" val="0578" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mumie&lt;/b&gt;, Lucidor 1672; av B. Olai 1578 (&lt;i&gt;-ie, -ia&lt;/i&gt;) brukat om läkemedel (vartill mumierna förr användes); från ty. &lt;i&gt;mumie&lt;/i&gt; = eng. &lt;i&gt;mummy&lt;/i&gt;, ffra. &lt;i&gt;mumie&lt;/i&gt; (fra. &lt;i&gt;momie&lt;/i&gt;), ital. &lt;i&gt;mummia&lt;/i&gt;, från ett likbetyd. arabiskt ord, som innehåller ett persiskt ord, &lt;i&gt;mūm&lt;/i&gt;, för 'vax', som förr begagnades vid balsamering." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="munk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--munk..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--munk..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;munk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;munker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;munkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;munk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;mon(i)k&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;munich&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;mönch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;mun(u)c&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;monk&lt;/i&gt;); i isl. väl från ags.; av lat. &lt;i&gt;monachus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;mónakhos&lt;/i&gt;, en avledn. av &lt;i&gt;mónos&lt;/i&gt;, ensam (jfr &lt;sp&gt;monark&lt;/sp&gt; osv.); alltså: ensittare, eremit. — Ingår i en del ortnamn på &lt;i&gt;Munk-&lt;/i&gt;, bl. a. &lt;sp&gt;Munktorp&lt;/sp&gt; Vstml., vartill familjen. &lt;sp&gt;Munktell&lt;/sp&gt;. — Härtill även familjen. &lt;sp&gt;Munck&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;Münchmeijer&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt;; se d. o. o. &lt;sp&gt;Meier&lt;/sp&gt;), o. tyska stadsn. &lt;i&gt;München&lt;/i&gt;, urspr. en koloni av munkar (1102: &lt;i&gt;villa&lt;/i&gt;, dvs. staden, &lt;i&gt;Munichen&lt;/i&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;monke&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0579" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;munk&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;munker&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;munkr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;munk&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;mon(i)k&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;munich&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;mönch&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;mun(u)c&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;monk&lt;/i&gt;); i isl. väl från ags.; av lat. &lt;i&gt;monachus&lt;/i&gt;, av grek. &lt;i&gt;mónakhos&lt;/i&gt;, en avledn. av &lt;i&gt;mónos&lt;/i&gt;, ensam (jfr &lt;sp&gt;monark&lt;/sp&gt; osv.); alltså: ensittare, eremit. — Ingår i en del ortnamn på &lt;i&gt;Munk-&lt;/i&gt;, bl. a. &lt;sp&gt;Munktorp&lt;/sp&gt; Vstml., vartill familjen. &lt;sp&gt;Munktell&lt;/sp&gt;. — Härtill även familjen. &lt;sp&gt;Munck&lt;/sp&gt;, &lt;i&gt;Münchmeijer&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt;; se d. o. o. &lt;sp&gt;Meier&lt;/sp&gt;), o. tyska stadsn. &lt;i&gt;München&lt;/i&gt;, urspr. en koloni av munkar (1102: &lt;i&gt;villa&lt;/i&gt;, dvs. staden, &lt;i&gt;Munichen&lt;/i&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;monke&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="munk" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--munk..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--munk..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;munk&lt;/b&gt; (likör), vardaglig förkortning av &lt;sp&gt;munklikör&lt;/sp&gt;, 1874, förr tillverkad av munkarna i franska benediktinklostret &lt;i&gt;Fécamp&lt;/i&gt;, varefter fra. &lt;i&gt;bénédictine&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;benedictiner&lt;/i&gt; osv." />
        <feat att="faksimilID" val="0579" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;munk&lt;/b&gt; (likör), vardaglig förkortning av &lt;sp&gt;munklikör&lt;/sp&gt;, 1874, förr tillverkad av munkarna i franska benediktinklostret &lt;i&gt;Fécamp&lt;/i&gt;, varefter fra. &lt;i&gt;bénédictine&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;benedictiner&lt;/i&gt; osv." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="munke" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--munke..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--munke..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;munke&lt;/sp&gt;, växtn., se &lt;sp&gt;monke&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0579" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;munke&lt;/sp&gt;, växtn., se &lt;sp&gt;monke&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="monke" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Munktell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Munktell..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Munktell..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;Munktell&lt;/sp&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;munk&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0579" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;Munktell&lt;/sp&gt;, familjen., se &lt;sp&gt;munk&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="munk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="München" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--München..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--München..1">
        <feat att="styledText"
        val="[&lt;sp&gt;München&lt;/sp&gt;, tyskt stadsn., se &lt;sp&gt;munk 1&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="faksimilID" val="0578" />
        <feat att="etym"
        val="[&lt;sp&gt;München&lt;/sp&gt;, tyskt stadsn., se &lt;sp&gt;munk 1&lt;/sp&gt;.]" />
        <feat att="see" val="munk" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Münchmeijer" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Münchmeijer..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Münchmeijer..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Münchmeijer&lt;/b&gt; (&lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt;), familjen., från ty.; egentl.: förvaltare av en klostergård (se &lt;sp&gt;Meier&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;munk 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0578" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Münchmeijer&lt;/b&gt; (&lt;i&gt;-y-&lt;/i&gt;), familjen., från ty.; egentl.: förvaltare av en klostergård (se &lt;sp&gt;Meier&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;munk 1&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mundering" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mundering..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mundering..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mundering&lt;/b&gt;, 1676; förr ofta &lt;i&gt;munt-&lt;/i&gt; t. ex. 1661; även &lt;i&gt;mond-, -erning&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;mundering&lt;/i&gt;, från ä. ty. &lt;i&gt;mundirung&lt;/i&gt;, utrustning, till mhty. &lt;i&gt;muntieren&lt;/i&gt; (varav ä. nsv. &lt;i&gt;muntera&lt;/i&gt;) av fra. &lt;i&gt;monter&lt;/i&gt;, se f. ö. &lt;sp&gt;montera&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0579" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mundering&lt;/b&gt;, 1676; förr ofta &lt;i&gt;munt-&lt;/i&gt; t. ex. 1661; även &lt;i&gt;mond-, -erning&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;mundering&lt;/i&gt;, från ä. ty. &lt;i&gt;mundirung&lt;/i&gt;, utrustning, till mhty. &lt;i&gt;muntieren&lt;/i&gt; (varav ä. nsv. &lt;i&gt;muntera&lt;/i&gt;) av fra. &lt;i&gt;monter&lt;/i&gt;, se f. ö. &lt;sp&gt;montera&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kox" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kox..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kox..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kox&lt;/b&gt;, Dalin 1850: &lt;i&gt;coaks&lt;/i&gt;, benämning i England (osv.); alltså då ännu ej fullt naturaliserat svenskt ord; = da., ty. &lt;i&gt;koks&lt;/i&gt;, från eng. &lt;i&gt;cokes&lt;/i&gt;, plur. till &lt;i&gt;coke&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;käx&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;cakes&lt;/i&gt;), i dial. även 'aska'; sammanslälll med eng. &lt;i&gt;coke&lt;/i&gt;, märg, kärnhus, av ä. eng. &lt;i&gt;colk(e)&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till sv, dial. &lt;i&gt;kälk&lt;/i&gt;, märg i ben, o. grek. &lt;i&gt;gelgís&lt;/i&gt;, kärna i vitlök, varom utförligt Falk-Torp under &lt;i&gt;kal&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0436" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kox&lt;/b&gt;, Dalin 1850: &lt;i&gt;coaks&lt;/i&gt;, benämning i England (osv.); alltså då ännu ej fullt naturaliserat svenskt ord; = da., ty. &lt;i&gt;koks&lt;/i&gt;, från eng. &lt;i&gt;cokes&lt;/i&gt;, plur. till &lt;i&gt;coke&lt;/i&gt; (liksom &lt;sp&gt;käx&lt;/sp&gt; av &lt;i&gt;cakes&lt;/i&gt;), i dial. även 'aska'; sammanslälll med eng. &lt;i&gt;coke&lt;/i&gt;, märg, kärnhus, av ä. eng. &lt;i&gt;colk(e)&lt;/i&gt;, i avljudsförh. till sv, dial. &lt;i&gt;kälk&lt;/i&gt;, märg i ben, o. grek. &lt;i&gt;gelgís&lt;/i&gt;, kärna i vitlök, varom utförligt Falk-Torp under &lt;i&gt;kal&lt;/i&gt;." />
        <feat att="see" val="käx" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="koxa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--koxa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--koxa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;koxa&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;kuxa&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;koxa&lt;/i&gt;, avledn. av sv. dial. &lt;i&gt;koka&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;koga&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;koga&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;kaage&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;kogla&lt;/i&gt;. Växelformer: ty. &lt;i&gt;gucken&lt;/i&gt;; isl., no &lt;i&gt;kaga&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;kageren&lt;/i&gt;; saml med &lt;i&gt;-p-&lt;/i&gt;: sv. dial., no., isl. &lt;i&gt;kōpa&lt;/i&gt; ~ mlty. &lt;i&gt;kapen&lt;/i&gt; osv. Formväxlingen tyder på imitativt ursprung. — Nsv. &lt;sp&gt;koxa&lt;/sp&gt; med slutet &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; kan utgå från &lt;i&gt;kuxa&lt;/i&gt;; nsv. uttalet med öppet &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; däremot från fsv. &lt;i&gt;koxa&lt;/i&gt;; se Noreen V. spr. 3: 245; jfr dock Kock Ljudh. 2: 174." />
        <feat att="faksimilID" val="0436" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;koxa&lt;/b&gt;, ä. nsv. även &lt;i&gt;kuxa&lt;/i&gt;, fsv. &lt;i&gt;koxa&lt;/i&gt;, avledn. av sv. dial. &lt;i&gt;koka&lt;/i&gt; el. &lt;i&gt;koga&lt;/i&gt;, motsv. no. &lt;i&gt;koga&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;kaage&lt;/i&gt;, jfr isl. &lt;i&gt;kogla&lt;/i&gt;. Växelformer: ty. &lt;i&gt;gucken&lt;/i&gt;; isl., no &lt;i&gt;kaga&lt;/i&gt;, mlty. &lt;i&gt;kageren&lt;/i&gt;; saml med &lt;i&gt;-p-&lt;/i&gt;: sv. dial., no., isl. &lt;i&gt;kōpa&lt;/i&gt; ~ mlty. &lt;i&gt;kapen&lt;/i&gt; osv. Formväxlingen tyder på imitativt ursprung. — Nsv. &lt;sp&gt;koxa&lt;/sp&gt; med slutet &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; kan utgå från &lt;i&gt;kuxa&lt;/i&gt;; nsv. uttalet med öppet &lt;i&gt;o&lt;/i&gt; däremot från fsv. &lt;i&gt;koxa&lt;/i&gt;; se Noreen V. spr. 3: 245; jfr dock Kock Ljudh. 2: 174." />
        <feat att="see" val="koxa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krabat" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krabat..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krabat..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krabat&lt;/b&gt;, 1778 (&lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; nom. sg.) = da., från lty. &lt;i&gt;krabat&lt;/i&gt;, ostyrigt barn, egentl. (såsom i ä. nsv., 1630, o. ä. da,): kroat, o. förvridning av detta ord: kroaterna voro under det trettioåriga kriget kända för sin vilda framfart. — Ordet användes även kakoeufemistiskt, såsom &lt;sp&gt;fuling&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stygging&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;troll&lt;/sp&gt; osv., en företeelse som ytterst beror på fruktan att vackra namn o. beteckningar skulle bringa olycka. — Etymol. identiskt är &lt;sp&gt;kravatt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0436" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krabat&lt;/b&gt;, 1778 (&lt;i&gt;-er&lt;/i&gt; nom. sg.) = da., från lty. &lt;i&gt;krabat&lt;/i&gt;, ostyrigt barn, egentl. (såsom i ä. nsv., 1630, o. ä. da,): kroat, o. förvridning av detta ord: kroaterna voro under det trettioåriga kriget kända för sin vilda framfart. — Ordet användes även kakoeufemistiskt, såsom &lt;sp&gt;fuling&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stygging&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;troll&lt;/sp&gt; osv., en företeelse som ytterst beror på fruktan att vackra namn o. beteckningar skulle bringa olycka. — Etymol. identiskt är &lt;sp&gt;kravatt&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="kravatt" />
        <feat att="see" val="troll" />
        <feat att="see" val="stygging" />
        <feat att="see" val="fuling" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krabba" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krabba..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krabba..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krabba&lt;/b&gt;, i sv. dial. 'kräfta' t.ex. Smål., Var. rer. 1538, jfr fsv. &lt;i&gt;craba&lt;/i&gt; (se Sdw.), oblik form till fsv. &lt;i&gt;krabbe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;krabbi&lt;/i&gt;. da., mlty. &lt;i&gt;krabbe&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;crabba&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crab&lt;/i&gt;), hypokoristisk form till stammen &lt;i&gt;kraƀ-&lt;/i&gt; i mlty, &lt;i&gt;krevet&lt;/i&gt;, kräfta (se d. o. o. jfr förf. NTfF 3 R 12: 62), el. också, fast mindre troligt, att fatta som bildat till intensivbildningen sv. dial., no., isl. &lt;i&gt;krabba&lt;/i&gt;, krypa (jfr förf. Ark. 13: 237): i bådadera fallen till roten i &lt;sp&gt;krafsa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kravla&lt;/sp&gt;. Ie. rol. &lt;i&gt;grebh&lt;/i&gt;, väl egentl.: krafsa o. d. o. besl. med &lt;i&gt;garbh&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;karva&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krabbtaska&lt;/sp&gt;, Cancer pagurus, motsv. da. &lt;i&gt;taskekrabbe&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;taschenkrebs&lt;/i&gt;; efter kroppsformen." />
        <feat att="faksimilID" val="0436" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krabba&lt;/b&gt;, i sv. dial. 'kräfta' t.ex. Smål., Var. rer. 1538, jfr fsv. &lt;i&gt;craba&lt;/i&gt; (se Sdw.), oblik form till fsv. &lt;i&gt;krabbe&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;krabbi&lt;/i&gt;. da., mlty. &lt;i&gt;krabbe&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;crabba&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;crab&lt;/i&gt;), hypokoristisk form till stammen &lt;i&gt;kraƀ-&lt;/i&gt; i mlty, &lt;i&gt;krevet&lt;/i&gt;, kräfta (se d. o. o. jfr förf. NTfF 3 R 12: 62), el. också, fast mindre troligt, att fatta som bildat till intensivbildningen sv. dial., no., isl. &lt;i&gt;krabba&lt;/i&gt;, krypa (jfr förf. Ark. 13: 237): i bådadera fallen till roten i &lt;sp&gt;krafsa&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;kravla&lt;/sp&gt;. Ie. rol. &lt;i&gt;grebh&lt;/i&gt;, väl egentl.: krafsa o. d. o. besl. med &lt;i&gt;garbh&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;karva&lt;/sp&gt;. — &lt;sp&gt;Krabbtaska&lt;/sp&gt;, Cancer pagurus, motsv. da. &lt;i&gt;taskekrabbe&lt;/i&gt;, efter ty. &lt;i&gt;taschenkrebs&lt;/i&gt;; efter kroppsformen." />
        <feat att="see" val="Krabbtaska" />
        <feat att="see" val="kravla" />
        <feat att="see" val="krafsa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="hafsa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--hafsa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--hafsa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;hafsa&lt;/b&gt;, 1676: &lt;i&gt;hafs' med munnen&lt;/i&gt; (dial.), Spegel 1712 i betyd. 'rycka till sig' = no. (även &lt;i&gt;hapsa&lt;/i&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;habba&lt;/i&gt; ds. o. lty. &lt;i&gt;happen&lt;/i&gt;, nafsa; antagl. rätt unga bildningar av imitativ natur, av samma art som &lt;sp&gt;slafsa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slabba&lt;/sp&gt;, där man knappast kan säga, att det ena ordet är grundord till det andra. — Härtill bl. a.: sbst. &lt;sp&gt;hafsa&lt;/sp&gt; Dalins Arg., &lt;sp&gt;hafser&lt;/sp&gt; Lind 1749, adj. &lt;sp&gt;hafsig&lt;/sp&gt; 1741 (Spegel 1712: &lt;i&gt;hafsot&lt;/i&gt;: owårlig). — Vid sidan av &lt;sp&gt;hafsa&lt;/sp&gt; står &lt;sp&gt;hamsa&lt;/sp&gt; liksom &lt;sp&gt;slafsa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slamsa&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;fubbla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fumla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0307" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;hafsa&lt;/b&gt;, 1676: &lt;i&gt;hafs' med munnen&lt;/i&gt; (dial.), Spegel 1712 i betyd. 'rycka till sig' = no. (även &lt;i&gt;hapsa&lt;/i&gt;), jfr sv. dial. &lt;i&gt;habba&lt;/i&gt; ds. o. lty. &lt;i&gt;happen&lt;/i&gt;, nafsa; antagl. rätt unga bildningar av imitativ natur, av samma art som &lt;sp&gt;slafsa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slabba&lt;/sp&gt;, där man knappast kan säga, att det ena ordet är grundord till det andra. — Härtill bl. a.: sbst. &lt;sp&gt;hafsa&lt;/sp&gt; Dalins Arg., &lt;sp&gt;hafser&lt;/sp&gt; Lind 1749, adj. &lt;sp&gt;hafsig&lt;/sp&gt; 1741 (Spegel 1712: &lt;i&gt;hafsot&lt;/i&gt;: owårlig). — Vid sidan av &lt;sp&gt;hafsa&lt;/sp&gt; står &lt;sp&gt;hamsa&lt;/sp&gt; liksom &lt;sp&gt;slafsa&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;slamsa&lt;/sp&gt;; jfr även &lt;sp&gt;fubbla&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;fumla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="fumla" />
        <feat att="see" val="fubbla" />
        <feat att="see" val="slamsa" />
        <feat att="see" val="slafsa" />
        <feat att="see" val="hamsa" />
        <feat att="see" val="hafsa" />
        <feat att="see" val="hafsig" />
        <feat att="see" val="hafser" />
        <feat att="see" val="hafsa" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="munter" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--munter..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--munter..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;munter&lt;/b&gt;, Wexionius 1688 osv. i betyd. 'vaken, livlig', vilken betyd. kvarlevde in på 1800-t. = da., från ty. &lt;i&gt;munter&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;muntar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;munder&lt;/i&gt;, ivrig, vaken, livlig; motsv. litau. &lt;i&gt;mandrùs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mundrùs&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;mundrs&lt;/i&gt; i samma el. liknande betyd., fslav. &lt;i&gt;mądrŭ&lt;/i&gt;, vis; jfr got. &lt;i&gt;mundrei&lt;/i&gt;, mål, avledn. av ett got. adj. &lt;i&gt;*mundrs&lt;/i&gt;; besl. med got. &lt;i&gt;mundôn&lt;/i&gt;, ha sin uppmärksamhet riktad på, betrakta, isl. &lt;i&gt;munda&lt;/i&gt;, sikta o. d., &lt;i&gt;mundr&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;mund&lt;/i&gt; n., tid, fsv. &lt;i&gt;miþmunde&lt;/i&gt;, tiden mellan middag o. 'non' (kl. 3 e. m.), o. väl även grek. &lt;i&gt;manthánō&lt;/i&gt;, lär sig, erfar (se närmare under &lt;sp&gt;förmyndare&lt;/sp&gt;), till en utvidgning av ie. roten &lt;i&gt;men&lt;/i&gt;, tänka på (&lt;sp&gt;i minne&lt;/sp&gt;). Adjektivet betyder alltså egentl. 'uppmärksam', varur 'vaken, livlig'. — Ordet stämplas av Hof 1753 som en germanism för &lt;i&gt;qvick&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Muntergök&lt;/sp&gt;, Törneros 1824, som spelterm 1847. — Med romansk ändelse: &lt;i&gt;muntration&lt;/i&gt;, vard., Braun 1844, Hagberg 1849 osv. I dial. även &lt;i&gt;muntraktion&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0579" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;munter&lt;/b&gt;, Wexionius 1688 osv. i betyd. 'vaken, livlig', vilken betyd. kvarlevde in på 1800-t. = da., från ty. &lt;i&gt;munter&lt;/i&gt;, av fhty. &lt;i&gt;muntar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;munder&lt;/i&gt;, ivrig, vaken, livlig; motsv. litau. &lt;i&gt;mandrùs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mundrùs&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;mundrs&lt;/i&gt; i samma el. liknande betyd., fslav. &lt;i&gt;mądrŭ&lt;/i&gt;, vis; jfr got. &lt;i&gt;mundrei&lt;/i&gt;, mål, avledn. av ett got. adj. &lt;i&gt;*mundrs&lt;/i&gt;; besl. med got. &lt;i&gt;mundôn&lt;/i&gt;, ha sin uppmärksamhet riktad på, betrakta, isl. &lt;i&gt;munda&lt;/i&gt;, sikta o. d., &lt;i&gt;mundr&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;mund&lt;/i&gt; n., tid, fsv. &lt;i&gt;miþmunde&lt;/i&gt;, tiden mellan middag o. 'non' (kl. 3 e. m.), o. väl även grek. &lt;i&gt;manthánō&lt;/i&gt;, lär sig, erfar (se närmare under &lt;sp&gt;förmyndare&lt;/sp&gt;), till en utvidgning av ie. roten &lt;i&gt;men&lt;/i&gt;, tänka på (&lt;sp&gt;i minne&lt;/sp&gt;). Adjektivet betyder alltså egentl. 'uppmärksam', varur 'vaken, livlig'. — Ordet stämplas av Hof 1753 som en germanism för &lt;i&gt;qvick&lt;/i&gt;. — &lt;sp&gt;Muntergök&lt;/sp&gt;, Törneros 1824, som spelterm 1847. — Med romansk ändelse: &lt;i&gt;muntration&lt;/i&gt;, vard., Braun 1844, Hagberg 1849 osv. I dial. även &lt;i&gt;muntraktion&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mur" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mur..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mur..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mur&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;mūr&lt;/i&gt;, även: mursten, murbruk = isl. &lt;i&gt;múrr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;mur&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;mûr&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;mûra&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;mauer&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;múr&lt;/i&gt;; i samband med åtskilliga andra termer, som röra stenbyggnad, lånat från lat.: &lt;i&gt;mūrus&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*moiros&lt;/i&gt;, sannol. besl. med &lt;i&gt;moenia&lt;/i&gt;, murar, o. väl även med &lt;i&gt;-märe&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;landamäre&lt;/sp&gt;; från lat. även i kelt., slavo-balt. m. fl. språk. — I got. ersattes ordet av det inhemska &lt;i&gt;waddjus&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;vägg&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0579" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mur&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;mūr&lt;/i&gt;, även: mursten, murbruk = isl. &lt;i&gt;múrr&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;mur&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;mûr&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;mûra&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;mauer&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;múr&lt;/i&gt;; i samband med åtskilliga andra termer, som röra stenbyggnad, lånat från lat.: &lt;i&gt;mūrus&lt;/i&gt;, av &lt;i&gt;*moiros&lt;/i&gt;, sannol. besl. med &lt;i&gt;moenia&lt;/i&gt;, murar, o. väl även med &lt;i&gt;-märe&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;landamäre&lt;/sp&gt;; från lat. även i kelt., slavo-balt. m. fl. språk. — I got. ersattes ordet av det inhemska &lt;i&gt;waddjus&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;vägg&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mura" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mura..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mura..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mura&lt;/b&gt;, växtsl. Potentilla, 1894, ungt botaniskt lån från no. &lt;i&gt;mura&lt;/i&gt;, Potentilla anserina = isl. (i sht om roten); av omstridd härledning. Kanske snarast med Hesselman Sv. stud. t. Cederschiöld s. 406 f. från germ. &lt;i&gt;*murhōn&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;mor(a)ha&lt;/i&gt;, Daucus carota (se f. ö. &lt;sp&gt;morot&lt;/sp&gt;); överfört på Potentilla anserina därför att dess rötter fordom under hårda år varit ett viktigt födoämne. Annorlunda dock Torp Etym. ordb. s. 439: till roten &lt;i&gt;mer&lt;/i&gt;, glänsa, i grek. &lt;i&gt;marmaírō&lt;/i&gt;, skiner, på grund av växtens glänsande blad, jfr ags. &lt;i&gt;mare&lt;/i&gt;, som synes ha betecknat en växt med liknande utseende (bl. a. översatt med 'silverweed'; enl. Torp: Potentilla anserina, dock mycket osäkert). Noreen Sv. etym. s. 56: till en rot &lt;i&gt;mur&lt;/i&gt;, krypa, för vilken emellertid intet sannolikt stöd föreligger (jfr under &lt;sp&gt;myra&lt;/sp&gt; slutet)." />
        <feat att="faksimilID" val="0579" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mura&lt;/b&gt;, växtsl. Potentilla, 1894, ungt botaniskt lån från no. &lt;i&gt;mura&lt;/i&gt;, Potentilla anserina = isl. (i sht om roten); av omstridd härledning. Kanske snarast med Hesselman Sv. stud. t. Cederschiöld s. 406 f. från germ. &lt;i&gt;*murhōn&lt;/i&gt; = fhty. &lt;i&gt;mor(a)ha&lt;/i&gt;, Daucus carota (se f. ö. &lt;sp&gt;morot&lt;/sp&gt;); överfört på Potentilla anserina därför att dess rötter fordom under hårda år varit ett viktigt födoämne. Annorlunda dock Torp Etym. ordb. s. 439: till roten &lt;i&gt;mer&lt;/i&gt;, glänsa, i grek. &lt;i&gt;marmaírō&lt;/i&gt;, skiner, på grund av växtens glänsande blad, jfr ags. &lt;i&gt;mare&lt;/i&gt;, som synes ha betecknat en växt med liknande utseende (bl. a. översatt med 'silverweed'; enl. Torp: Potentilla anserina, dock mycket osäkert). Noreen Sv. etym. s. 56: till en rot &lt;i&gt;mur&lt;/i&gt;, krypa, för vilken emellertid intet sannolikt stöd föreligger (jfr under &lt;sp&gt;myra&lt;/sp&gt; slutet)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="kravell" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--kravell..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--kravell..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;kravell&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;bygga på kravell&lt;/sp&gt;, skeppsb., lägga bordläggningsplankorna kant i kant (i motsats till &lt;sp&gt;bygga på klink&lt;/sp&gt;), t. ex. 1771, motsv. i da., lty., ty., eng. o. fra., till fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;kravel&lt;/i&gt;, ett slags fartyg av lång o. smal form = da. &lt;i&gt;k(a)ravel&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kravêl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;karvêl&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;carvel&lt;/i&gt;), från fra. &lt;i&gt;caravelle&lt;/i&gt; = span. &lt;i&gt;carabela&lt;/i&gt; (t. ex. Columbi fartyg), dimin. av &lt;i&gt;caraba&lt;/i&gt;, motsv. mlat. &lt;i&gt;carabus&lt;/i&gt;, ett slags båt, egentl. = lat. &lt;i&gt;carabus&lt;/i&gt;, kräfta, från grek. &lt;i&gt;kárabos&lt;/i&gt;, kräfta, ett slags lätt fartyg (av omstritt ursprung). Alltså: begagna samma byggnadssätt som på 'kravellerna' (liksom kräftans skal). Från mlat. &lt;i&gt;carabus&lt;/i&gt; kommer även isl. &lt;i&gt;karfi&lt;/i&gt;, ett slags fartyg, varav fin. &lt;i&gt;karvas&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0440" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;kravell&lt;/b&gt; i &lt;sp&gt;bygga på kravell&lt;/sp&gt;, skeppsb., lägga bordläggningsplankorna kant i kant (i motsats till &lt;sp&gt;bygga på klink&lt;/sp&gt;), t. ex. 1771, motsv. i da., lty., ty., eng. o. fra., till fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;kravel&lt;/i&gt;, ett slags fartyg av lång o. smal form = da. &lt;i&gt;k(a)ravel&lt;/i&gt;, från mlty. &lt;i&gt;kravêl&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;karvêl&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;carvel&lt;/i&gt;), från fra. &lt;i&gt;caravelle&lt;/i&gt; = span. &lt;i&gt;carabela&lt;/i&gt; (t. ex. Columbi fartyg), dimin. av &lt;i&gt;caraba&lt;/i&gt;, motsv. mlat. &lt;i&gt;carabus&lt;/i&gt;, ett slags båt, egentl. = lat. &lt;i&gt;carabus&lt;/i&gt;, kräfta, från grek. &lt;i&gt;kárabos&lt;/i&gt;, kräfta, ett slags lätt fartyg (av omstritt ursprung). Alltså: begagna samma byggnadssätt som på 'kravellerna' (liksom kräftans skal). Från mlat. &lt;i&gt;carabus&lt;/i&gt; kommer även isl. &lt;i&gt;karfi&lt;/i&gt;, ett slags fartyg, varav fin. &lt;i&gt;karvas&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mot" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mot..ab.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pp" />
          <feat att="partOfSpeech" val="ab" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mot..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mot&lt;/b&gt;, prep. o. adv., fsv. &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt;, liksom &lt;sp&gt;emot&lt;/sp&gt;, fsv. i &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt; (= isl.) o. a &lt;i&gt;mōt(e)&lt;/i&gt; (= isl.), till fsv. sbst. &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt;, n., möte, sammanträffande = isl. &lt;i&gt;mót&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;môt&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;muoz&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;(ge)mót&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;moot-hall&lt;/i&gt;, rådhus), även i sv. ortnamn såsom &lt;sp&gt;Motala&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Åmot&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Stigamo&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Stighamot&lt;/i&gt;, egentl.: stigmötet; jfr fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;gatumot&lt;/i&gt;, gatmynning, sv. &lt;sp&gt;ledamot&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;motspänstig&lt;/sp&gt;. Väl samma ord som fsv. &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt;, form, prägel, bild = isl. &lt;i&gt;mót&lt;/i&gt; ds., ä. da. &lt;i&gt;mod&lt;/i&gt;, myntprägel, öfris. &lt;i&gt;môt&lt;/i&gt;, märke, fläck, holl. &lt;i&gt;moet&lt;/i&gt;, spår, tecken, fördjupning, o. det från nord. spr. lånade lapska &lt;i&gt;mūəətu-&lt;/i&gt; (m. m.), ansikte, liknande, alltså egentl.: motsvarighet; jfr fra. &lt;i&gt;contrefait&lt;/i&gt;, bild (se &lt;sp&gt;konterfej&lt;/sp&gt;); av germ. &lt;i&gt;*mōta-&lt;/i&gt;. Av oviss härkomst. Snarast besl. med &lt;sp&gt;mål 2&lt;/sp&gt;. Enl. H. Pedersen KZ 39: 411 till armen. &lt;i&gt;mut&lt;/i&gt;, ingång (av &lt;i&gt;*mōdo-&lt;/i&gt;) ~ &lt;i&gt;matčim&lt;/i&gt;, närma sig; enl. Meringer IF 18: 211 f. till &lt;sp&gt;mäta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;måste&lt;/sp&gt;. — Avledn.: germ. vb. &lt;i&gt;*mō-tan&lt;/i&gt; (dock ej säkert; se &lt;sp&gt;måste&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;*mōtian&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;möta&lt;/sp&gt;, se d. o.), &lt;i&gt;*mōtia-&lt;/i&gt; (= möte; se d. o.); ävensom det speciellt fsv. &lt;i&gt;mōta&lt;/i&gt;, möta o. mota, nsv. &lt;sp&gt;mota&lt;/sp&gt; bl. i den senare betyd. Om uttr. &lt;sp&gt;mota Olle i grind&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;Olle&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mot&lt;/b&gt;, prep. o. adv., fsv. &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt;, liksom &lt;sp&gt;emot&lt;/sp&gt;, fsv. i &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt; (= isl.) o. a &lt;i&gt;mōt(e)&lt;/i&gt; (= isl.), till fsv. sbst. &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt;, n., möte, sammanträffande = isl. &lt;i&gt;mót&lt;/i&gt;, fsax. &lt;i&gt;môt&lt;/i&gt;, mhty. &lt;i&gt;muoz&lt;/i&gt;, ags. &lt;i&gt;(ge)mót&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;moot-hall&lt;/i&gt;, rådhus), även i sv. ortnamn såsom &lt;sp&gt;Motala&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Åmot&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;Stigamo&lt;/sp&gt; Smål., fsv. &lt;i&gt;Stighamot&lt;/i&gt;, egentl.: stigmötet; jfr fsv., ä. nsv. &lt;i&gt;gatumot&lt;/i&gt;, gatmynning, sv. &lt;sp&gt;ledamot&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;motspänstig&lt;/sp&gt;. Väl samma ord som fsv. &lt;i&gt;mōt&lt;/i&gt;, form, prägel, bild = isl. &lt;i&gt;mót&lt;/i&gt; ds., ä. da. &lt;i&gt;mod&lt;/i&gt;, myntprägel, öfris. &lt;i&gt;môt&lt;/i&gt;, märke, fläck, holl. &lt;i&gt;moet&lt;/i&gt;, spår, tecken, fördjupning, o. det från nord. spr. lånade lapska &lt;i&gt;mūəətu-&lt;/i&gt; (m. m.), ansikte, liknande, alltså egentl.: motsvarighet; jfr fra. &lt;i&gt;contrefait&lt;/i&gt;, bild (se &lt;sp&gt;konterfej&lt;/sp&gt;); av germ. &lt;i&gt;*mōta-&lt;/i&gt;. Av oviss härkomst. Snarast besl. med &lt;sp&gt;mål 2&lt;/sp&gt;. Enl. H. Pedersen KZ 39: 411 till armen. &lt;i&gt;mut&lt;/i&gt;, ingång (av &lt;i&gt;*mōdo-&lt;/i&gt;) ~ &lt;i&gt;matčim&lt;/i&gt;, närma sig; enl. Meringer IF 18: 211 f. till &lt;sp&gt;mäta&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;måste&lt;/sp&gt;. — Avledn.: germ. vb. &lt;i&gt;*mō-tan&lt;/i&gt; (dock ej säkert; se &lt;sp&gt;måste&lt;/sp&gt;), &lt;i&gt;*mōtian&lt;/i&gt; (= &lt;sp&gt;möta&lt;/sp&gt;, se d. o.), &lt;i&gt;*mōtia-&lt;/i&gt; (= möte; se d. o.); ävensom det speciellt fsv. &lt;i&gt;mōta&lt;/i&gt;, möta o. mota, nsv. &lt;sp&gt;mota&lt;/sp&gt; bl. i den senare betyd. Om uttr. &lt;sp&gt;mota Olle i grind&lt;/sp&gt; se &lt;sp&gt;Olle&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="Motala" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--Motala..pm.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="pm" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--Motala..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;Motala&lt;/b&gt; = fsv. 1200-t., till föreg. o. möjl. got. &lt;i&gt;alhs&lt;/i&gt;, tempel, osv.; se &lt;i&gt;Ale&lt;/i&gt;. En annan, icke antaglig möjlighet hos Pipping SNF VIII. 1: 78." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;Motala&lt;/b&gt; = fsv. 1200-t., till föreg. o. möjl. got. &lt;i&gt;alhs&lt;/i&gt;, tempel, osv.; se &lt;i&gt;Ale&lt;/i&gt;. En annan, icke antaglig möjlighet hos Pipping SNF VIII. 1: 78." />
        <feat att="see" val="mot 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="motion" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--motion..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--motion..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;motion&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;mōtio&lt;/i&gt;, rörelse, till &lt;i&gt;movēre&lt;/i&gt;, sätta i rörelse (part. pf. pass. &lt;i&gt;mōtus&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;moment&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;motion&lt;/b&gt; = ty., av lat. &lt;i&gt;mōtio&lt;/i&gt;, rörelse, till &lt;i&gt;movēre&lt;/i&gt;, sätta i rörelse (part. pf. pass. &lt;i&gt;mōtus&lt;/i&gt;); jfr &lt;sp&gt;moment&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="motiv" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--motiv..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--motiv..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;motiv&lt;/b&gt; = ty. = fra. &lt;i&gt;motif&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;motīvum&lt;/i&gt;, substantiverat neutr. till mlat. &lt;i&gt;motīvus&lt;/i&gt;, som orsakar rörelse, pådrivande, till föreg. Jfr &lt;sp&gt;lokomotiv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;motiv&lt;/b&gt; = ty. = fra. &lt;i&gt;motif&lt;/i&gt;, av mlat. &lt;i&gt;motīvum&lt;/i&gt;, substantiverat neutr. till mlat. &lt;i&gt;motīvus&lt;/i&gt;, som orsakar rörelse, pådrivande, till föreg. Jfr &lt;sp&gt;lokomotiv&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="motion 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krake" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krake..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krake..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;krake&lt;/b&gt;, torkställning för ärter, bönor m. m., stör att hänga sädesnekarna på, 1730-t., sv. dial.: stam med avhuggna grenar, grytkrok = no.: krokigt o. klent träd, isl. &lt;i&gt;kraki&lt;/i&gt;, tunn stång med hake i ändan, da. &lt;i&gt;krage&lt;/i&gt;, till stängsel använd trädstam med till hälften avhuggna grenar, klätterstång; jfr sv. dial. &lt;i&gt;krakk&lt;/i&gt;, toppen av en gran med utstående grenar att lägga lin på, ävensom östsv. &lt;i&gt;kraggo&lt;/i&gt; f. ds. o. sv. dial. &lt;i&gt;kragg&lt;/i&gt;, riskvist; besl. med fhty. &lt;i&gt;chrâcho&lt;/i&gt; m., redskap med krok (&lt;i&gt;*krǣkan-&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;chraco&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;chracco&lt;/i&gt; (det senare väl av &lt;i&gt;*kraggan&lt;/i&gt;); avljudsformer till &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt;. Jfr följ., &lt;sp&gt;krycka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kräkla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0437" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;krake&lt;/b&gt;, torkställning för ärter, bönor m. m., stör att hänga sädesnekarna på, 1730-t., sv. dial.: stam med avhuggna grenar, grytkrok = no.: krokigt o. klent träd, isl. &lt;i&gt;kraki&lt;/i&gt;, tunn stång med hake i ändan, da. &lt;i&gt;krage&lt;/i&gt;, till stängsel använd trädstam med till hälften avhuggna grenar, klätterstång; jfr sv. dial. &lt;i&gt;krakk&lt;/i&gt;, toppen av en gran med utstående grenar att lägga lin på, ävensom östsv. &lt;i&gt;kraggo&lt;/i&gt; f. ds. o. sv. dial. &lt;i&gt;kragg&lt;/i&gt;, riskvist; besl. med fhty. &lt;i&gt;chrâcho&lt;/i&gt; m., redskap med krok (&lt;i&gt;*krǣkan-&lt;/i&gt;), o. &lt;i&gt;chraco&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;chracco&lt;/i&gt; (det senare väl av &lt;i&gt;*kraggan&lt;/i&gt;); avljudsformer till &lt;sp&gt;krok&lt;/sp&gt;. Jfr följ., &lt;sp&gt;krycka&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;kräkla&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="krake 2" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="moskit" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--moskit..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--moskit..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;moskit&lt;/b&gt;, av span. &lt;i&gt;mosquito&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;musca&lt;/i&gt;, fluga (se &lt;sp&gt;musch&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;musköt&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0574" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;moskit&lt;/b&gt;, av span. &lt;i&gt;mosquito&lt;/i&gt;, avledn. av lat. &lt;i&gt;musca&lt;/i&gt;, fluga (se &lt;sp&gt;musch&lt;/sp&gt; o. &lt;sp&gt;musköt&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
      <etymology>
        <etymon id="LE0">
          <form>
            <orth xml:lang="spa">mosquito</orth>
          </form>
        </etymon>
      </etymology>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mossa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mossa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mossa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mossa&lt;/b&gt;, egentl. oblik kasus av fsv. &lt;i&gt;mosi&lt;/i&gt;, mossa, mosse (varav sv. &lt;sp&gt;mosse&lt;/sp&gt;, i ä. sv. o. dial. även &lt;i&gt;måse&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;mosi&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;mose&lt;/i&gt;, mosse; avledn. av germ. &lt;i&gt;*musa-&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;mos&lt;/i&gt;, n. i båda betyd., sv. dial. &lt;i&gt;mŏs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mås&lt;/i&gt; m. o. n., mossa, da., mlty., fhty. &lt;i&gt;mos&lt;/i&gt; n., mossa (ty. &lt;i&gt;moos&lt;/i&gt;), i fhty. även 'mosse', ags. &lt;i&gt;mos&lt;/i&gt;, mosse (eng. &lt;i&gt;moss&lt;/i&gt;, mossa, i dial. även 'mosse'); besl. med lat. &lt;i&gt;muscus&lt;/i&gt;, mossa, fslav. &lt;i&gt;mŭchŭ&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;myr&lt;/sp&gt; (av germ. &lt;i&gt;*meuzi-&lt;/i&gt;); se f. ö. d. o. Jfr &lt;sp&gt;mussera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;myska&lt;/sp&gt;. — Formen med &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; (i betyd. 'mossa') synes vanligast redan på 1600-t.; under 1700-t. uppträder &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt;formen i ordb. blott som en undanskymd biform; jfr Lindblad Sahlstedt s. 52." />
        <feat att="faksimilID" val="0574" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mossa&lt;/b&gt;, egentl. oblik kasus av fsv. &lt;i&gt;mosi&lt;/i&gt;, mossa, mosse (varav sv. &lt;sp&gt;mosse&lt;/sp&gt;, i ä. sv. o. dial. även &lt;i&gt;måse&lt;/i&gt;) = isl. &lt;i&gt;mosi&lt;/i&gt; ds., da. &lt;i&gt;mose&lt;/i&gt;, mosse; avledn. av germ. &lt;i&gt;*musa-&lt;/i&gt; = fsv. &lt;i&gt;mos&lt;/i&gt;, n. i båda betyd., sv. dial. &lt;i&gt;mŏs&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mås&lt;/i&gt; m. o. n., mossa, da., mlty., fhty. &lt;i&gt;mos&lt;/i&gt; n., mossa (ty. &lt;i&gt;moos&lt;/i&gt;), i fhty. även 'mosse', ags. &lt;i&gt;mos&lt;/i&gt;, mosse (eng. &lt;i&gt;moss&lt;/i&gt;, mossa, i dial. även 'mosse'); besl. med lat. &lt;i&gt;muscus&lt;/i&gt;, mossa, fslav. &lt;i&gt;mŭchŭ&lt;/i&gt;; i avljudsförh. till &lt;sp&gt;myr&lt;/sp&gt; (av germ. &lt;i&gt;*meuzi-&lt;/i&gt;); se f. ö. d. o. Jfr &lt;sp&gt;mussera&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;myska&lt;/sp&gt;. — Formen med &lt;i&gt;-a&lt;/i&gt; (i betyd. 'mossa') synes vanligast redan på 1600-t.; under 1700-t. uppträder &lt;i&gt;e-&lt;/i&gt;formen i ordb. blott som en undanskymd biform; jfr Lindblad Sahlstedt s. 52." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="moster" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--moster..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--moster..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;moster&lt;/b&gt;, t. ex. Schroderus 1639 = da.; ä. nsv. även &lt;i&gt;morster&lt;/i&gt;, t. ex. Brasck 1650 = ä. da. &lt;i&gt;morster&lt;/i&gt;, av ä. nsv. &lt;i&gt;mor-syster&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;mōþorsystir&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;móður-systir&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;moster&lt;/b&gt;, t. ex. Schroderus 1639 = da.; ä. nsv. även &lt;i&gt;morster&lt;/i&gt;, t. ex. Brasck 1650 = ä. da. &lt;i&gt;morster&lt;/i&gt;, av ä. nsv. &lt;i&gt;mor-syster&lt;/i&gt;, av fsv. &lt;i&gt;mōþorsystir&lt;/i&gt; = isl. &lt;i&gt;móður-systir&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mucka" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mucka..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mucka..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mucka&lt;/b&gt;, Dalins Arg., i ä. sv. även &lt;i&gt;mocka&lt;/i&gt;, jfr det vulgära nsv. &lt;i&gt;mocka gräl&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;mukke&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;mucken&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;mucksen&lt;/i&gt; av fhty. &lt;i&gt;-muccazan&lt;/i&gt;; besl. med lat. &lt;i&gt;mūgīre&lt;/i&gt;, böla, grek. &lt;i&gt;mygmós&lt;/i&gt;, suck, till en ie. rot &lt;i&gt;mug&lt;/i&gt;, av imitativ el. ljud-härmande karaktär liksom &lt;i&gt;mut&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mud(h)&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;motto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;myt&lt;/sp&gt;); jfr under &lt;sp&gt;mysa&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mucka&lt;/b&gt;, Dalins Arg., i ä. sv. även &lt;i&gt;mocka&lt;/i&gt;, jfr det vulgära nsv. &lt;i&gt;mocka gräl&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;mukke&lt;/i&gt;, från mlty., ty. &lt;i&gt;mucken&lt;/i&gt;; jfr ty. &lt;i&gt;mucksen&lt;/i&gt; av fhty. &lt;i&gt;-muccazan&lt;/i&gt;; besl. med lat. &lt;i&gt;mūgīre&lt;/i&gt;, böla, grek. &lt;i&gt;mygmós&lt;/i&gt;, suck, till en ie. rot &lt;i&gt;mug&lt;/i&gt;, av imitativ el. ljud-härmande karaktär liksom &lt;i&gt;mut&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mud(h)&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;motto&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;myt&lt;/sp&gt;); jfr under &lt;sp&gt;mysa&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mudder" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mudder..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mudder..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mudder&lt;/b&gt;, 1752, Sahlstedt 1773 = da., från mlty. &lt;i&gt;modder&lt;/i&gt;, gyttja = mty., ty. &lt;i&gt;moder&lt;/i&gt;, ruttnande ämne, träsk, i högtysk form &lt;i&gt;mutter&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;essigmutter&lt;/i&gt;, bottensats i ättika, eng. &lt;i&gt;mother&lt;/i&gt;, jäst (vars &lt;i&gt;-th-&lt;/i&gt; är att bedöma som i &lt;i&gt;father&lt;/i&gt;), jfr ty. dial. &lt;i&gt;mutich&lt;/i&gt;, dy, av germ. &lt;i&gt;*muðra-&lt;/i&gt; = avest. &lt;i&gt;mūthra&lt;/i&gt;, smuts, m. fl.; se f. ö. det besläktade &lt;sp&gt;modd&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;smuts&lt;/sp&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;muddra&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mudder&lt;/b&gt;, 1752, Sahlstedt 1773 = da., från mlty. &lt;i&gt;modder&lt;/i&gt;, gyttja = mty., ty. &lt;i&gt;moder&lt;/i&gt;, ruttnande ämne, träsk, i högtysk form &lt;i&gt;mutter&lt;/i&gt; i t. ex. &lt;i&gt;essigmutter&lt;/i&gt;, bottensats i ättika, eng. &lt;i&gt;mother&lt;/i&gt;, jäst (vars &lt;i&gt;-th-&lt;/i&gt; är att bedöma som i &lt;i&gt;father&lt;/i&gt;), jfr ty. dial. &lt;i&gt;mutich&lt;/i&gt;, dy, av germ. &lt;i&gt;*muðra-&lt;/i&gt; = avest. &lt;i&gt;mūthra&lt;/i&gt;, smuts, m. fl.; se f. ö. det besläktade &lt;sp&gt;modd&lt;/sp&gt; o. jfr &lt;sp&gt;smuts&lt;/sp&gt;. — Härtill vb. &lt;sp&gt;muddra&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="muff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--muff..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--muff..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;muff&lt;/b&gt;, o. 1630 = da. &lt;i&gt;muffe&lt;/i&gt;; från ty. = eng.; jfr sv. dial. &lt;i&gt;muffel&lt;/i&gt;, muff, no.: halvvante, från fra. &lt;i&gt;moufle&lt;/i&gt; (mlat. &lt;i&gt;muffula&lt;/i&gt; 817); av germ. urspr., till lty. &lt;i&gt;muffe(l)n&lt;/i&gt;, hölja in, väl egentl.: täppa till munnen (så att man endast kan mumla), jfr holl. &lt;i&gt;moffelen&lt;/i&gt;, mumla, av ljudhärmande ursprung). Möjl. dessutom sammanblandning med mlty. &lt;i&gt;mouwe&lt;/i&gt;, (vid) ärm (germ. &lt;i&gt;*mawō&lt;/i&gt;: litau. &lt;i&gt;užmova&lt;/i&gt;, muff); jfr att fra. &lt;i&gt;moufle&lt;/i&gt; även kan ha denna betyd. Se Falk-Torp under &lt;i&gt;muffe&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;muff&lt;/b&gt;, o. 1630 = da. &lt;i&gt;muffe&lt;/i&gt;; från ty. = eng.; jfr sv. dial. &lt;i&gt;muffel&lt;/i&gt;, muff, no.: halvvante, från fra. &lt;i&gt;moufle&lt;/i&gt; (mlat. &lt;i&gt;muffula&lt;/i&gt; 817); av germ. urspr., till lty. &lt;i&gt;muffe(l)n&lt;/i&gt;, hölja in, väl egentl.: täppa till munnen (så att man endast kan mumla), jfr holl. &lt;i&gt;moffelen&lt;/i&gt;, mumla, av ljudhärmande ursprung). Möjl. dessutom sammanblandning med mlty. &lt;i&gt;mouwe&lt;/i&gt;, (vid) ärm (germ. &lt;i&gt;*mawō&lt;/i&gt;: litau. &lt;i&gt;užmova&lt;/i&gt;, muff); jfr att fra. &lt;i&gt;moufle&lt;/i&gt; även kan ha denna betyd. Se Falk-Torp under &lt;i&gt;muffe&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="muff" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--muff..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--muff..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;muff&lt;/b&gt;, sämre bal, pigbal; 1667, från Finnl., dock något dunkelt till sin innebörd: '7 kannor ööl, tagne . . på Lilieholms muff'; med sammans. &lt;i&gt;borgar-muff&lt;/i&gt; enl. finnen Ramsay. I Sverige huvudsakligen belagt från Uppsala, t. ex. Törneros: '»muffarna» eller pigbalerna', Svenska Biet 1841: '&lt;i&gt;Muff&lt;/i&gt; är ett bland vinternöjena i U.' (jfr Sylwan Fyrtiotalets student s. 112). — Sammans.: &lt;sp&gt;muff-bal&lt;/sp&gt;, ävenledes med belägg väsentligen från Uppsala o. Finnland: Gottlund i dagbok 1814 (Åbo): 'Jag var .. på muffbalen hos Seipelss. Der var ett skönt sällskap, aldrig har jag ännu sett sådana' (Skr. utg. av Sv. litt.-sällsk. i Finl. CXVI: 134), Aminoff 1819 (Uppsala), Ilmoni 1829 (Finnl.). I ett brev från Uppsala 1819 (Skr. utg. av Sv. litt.-sällsk. i Finl. XGVI: 31) lämnar finnen Aminoff en förklaring av ordets innebörd i Uppsala ('danser, som det sämre folket håller'), vilken synes visa, att denna var en annan än i Finnl.; knappast däremot, såsom av andra finsk-svenska belägg framgår, att ordet där var okänt. Att döma av de äldsta beläggen har ordet finskt ursprung. — Föråldrat är &lt;i&gt;muffdans&lt;/i&gt;, Alleh. 1773 febr.: 'Muff-Dans i Ormsaltar-Gränd' (Levertin Teater o. drama s. 232). — F. ö. av okänt ursprung (en gissning hos Noreen V. spr. 3: 489)." />
        <feat att="faksimilID" val="0576" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;muff&lt;/b&gt;, sämre bal, pigbal; 1667, från Finnl., dock något dunkelt till sin innebörd: '7 kannor ööl, tagne . . på Lilieholms muff'; med sammans. &lt;i&gt;borgar-muff&lt;/i&gt; enl. finnen Ramsay. I Sverige huvudsakligen belagt från Uppsala, t. ex. Törneros: '»muffarna» eller pigbalerna', Svenska Biet 1841: '&lt;i&gt;Muff&lt;/i&gt; är ett bland vinternöjena i U.' (jfr Sylwan Fyrtiotalets student s. 112). — Sammans.: &lt;sp&gt;muff-bal&lt;/sp&gt;, ävenledes med belägg väsentligen från Uppsala o. Finnland: Gottlund i dagbok 1814 (Åbo): 'Jag var .. på muffbalen hos Seipelss. Der var ett skönt sällskap, aldrig har jag ännu sett sådana' (Skr. utg. av Sv. litt.-sällsk. i Finl. CXVI: 134), Aminoff 1819 (Uppsala), Ilmoni 1829 (Finnl.). I ett brev från Uppsala 1819 (Skr. utg. av Sv. litt.-sällsk. i Finl. XGVI: 31) lämnar finnen Aminoff en förklaring av ordets innebörd i Uppsala ('danser, som det sämre folket håller'), vilken synes visa, att denna var en annan än i Finnl.; knappast däremot, såsom av andra finsk-svenska belägg framgår, att ordet där var okänt. Att döma av de äldsta beläggen har ordet finskt ursprung. — Föråldrat är &lt;i&gt;muffdans&lt;/i&gt;, Alleh. 1773 febr.: 'Muff-Dans i Ormsaltar-Gränd' (Levertin Teater o. drama s. 232). — F. ö. av okänt ursprung (en gissning hos Noreen V. spr. 3: 489)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="motor" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--motor..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--motor..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;motor&lt;/b&gt; = ty., av lat. =, till &lt;i&gt;movēre&lt;/i&gt; sätta i rörelse; se &lt;sp&gt;motion&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;motor&lt;/b&gt; = ty., av lat. =, till &lt;i&gt;movēre&lt;/i&gt; sätta i rörelse; se &lt;sp&gt;motion&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krampa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krampa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krampa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krampa&lt;/b&gt;, 1635: &lt;i&gt;krampa för bodhdören&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;krampe&lt;/i&gt;, väl lån från mlty. &lt;i&gt;krampe&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;krampo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krampe&lt;/i&gt; liksom väl även eng. &lt;i&gt;cramp&lt;/i&gt; från lty.), fhty. &lt;i&gt;krampfo&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;krampfa&lt;/i&gt; f. (ty. dial. &lt;i&gt;krampf&lt;/i&gt;); liksom föreg, avljudsformer till &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt;. Inhemskt nordiska former äro sv. dial. &lt;i&gt;kramp&lt;/i&gt;, sadelbåge, no. &lt;i&gt;krampe&lt;/i&gt;, järnkrok m. m. — &lt;sp&gt;Krama&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;krampa&lt;/sp&gt; = &lt;sp&gt;ram 1&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;hr-&lt;/i&gt;): ags. &lt;i&gt;hramma&lt;/i&gt;, krampa (se &lt;sp&gt;ram 1&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0438" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krampa&lt;/b&gt;, 1635: &lt;i&gt;krampa för bodhdören&lt;/i&gt; = da. &lt;i&gt;krampe&lt;/i&gt;, väl lån från mlty. &lt;i&gt;krampe&lt;/i&gt; = fsax. &lt;i&gt;krampo&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;krampe&lt;/i&gt; liksom väl även eng. &lt;i&gt;cramp&lt;/i&gt; från lty.), fhty. &lt;i&gt;krampfo&lt;/i&gt; m. o. &lt;i&gt;krampfa&lt;/i&gt; f. (ty. dial. &lt;i&gt;krampf&lt;/i&gt;); liksom föreg, avljudsformer till &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt;. Inhemskt nordiska former äro sv. dial. &lt;i&gt;kramp&lt;/i&gt;, sadelbåge, no. &lt;i&gt;krampe&lt;/i&gt;, järnkrok m. m. — &lt;sp&gt;Krama&lt;/sp&gt;: &lt;sp&gt;krampa&lt;/sp&gt; = &lt;sp&gt;ram 1&lt;/sp&gt; (&lt;i&gt;hr-&lt;/i&gt;): ags. &lt;i&gt;hramma&lt;/i&gt;, krampa (se &lt;sp&gt;ram 1&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mott" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mott..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mott..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mott&lt;/b&gt; = fsv., no.; besl. med isl. &lt;i&gt;motte&lt;/i&gt; m., mlty. &lt;i&gt;motte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mutte&lt;/i&gt; f. (varav mhty. = o. ty. &lt;i&gt;motte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;moððe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mohðe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;moth&lt;/i&gt;); hypokoristiska bildningar, germ. väl &lt;i&gt;*muþþ-&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;spott 2&lt;/sp&gt;), som bl. a. förts till en germ. rot &lt;i&gt;muð&lt;/i&gt;, gnaga o. d., av samma slag som &lt;i&gt;mað&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;mask&lt;/sp&gt; (se även under &lt;sp&gt;smutt&lt;/sp&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;mal 1&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;mala&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mott&lt;/b&gt; = fsv., no.; besl. med isl. &lt;i&gt;motte&lt;/i&gt; m., mlty. &lt;i&gt;motte&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mutte&lt;/i&gt; f. (varav mhty. = o. ty. &lt;i&gt;motte&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;moððe&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mohðe&lt;/i&gt; (eng. &lt;i&gt;moth&lt;/i&gt;); hypokoristiska bildningar, germ. väl &lt;i&gt;*muþþ-&lt;/i&gt; (jfr &lt;sp&gt;spott 2&lt;/sp&gt;), som bl. a. förts till en germ. rot &lt;i&gt;muð&lt;/i&gt;, gnaga o. d., av samma slag som &lt;i&gt;mað&lt;/i&gt; i &lt;sp&gt;mask&lt;/sp&gt; (se även under &lt;sp&gt;smutt&lt;/sp&gt;). — Jfr &lt;sp&gt;mal 1&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;mala&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="motto" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--motto..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--motto..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;motto&lt;/b&gt;, Serenius 1734 i betyd. 'valspråk' = ty., från ital. &lt;i&gt;motto&lt;/i&gt; ds. = fra. &lt;i&gt;mot&lt;/i&gt;, ord, tänkespråk, motto, väl ursprungl. ett vardagsord motsv. senlat. &lt;i&gt;muttum&lt;/i&gt;, mummel, knot, besl. med det ljudhärmande lat. &lt;i&gt;mut(t)īre&lt;/i&gt;, tala tyst, en bildning av samma slag som &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt;; jfr även följ." />
        <feat att="faksimilID" val="0575" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;motto&lt;/b&gt;, Serenius 1734 i betyd. 'valspråk' = ty., från ital. &lt;i&gt;motto&lt;/i&gt; ds. = fra. &lt;i&gt;mot&lt;/i&gt;, ord, tänkespråk, motto, väl ursprungl. ett vardagsord motsv. senlat. &lt;i&gt;muttum&lt;/i&gt;, mummel, knot, besl. med det ljudhärmande lat. &lt;i&gt;mut(t)īre&lt;/i&gt;, tala tyst, en bildning av samma slag som &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt;; jfr även följ." />
        <feat att="see" val="mucka 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mula" />
          <feat att="writtenForm" val="mulåsna" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mula..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mula..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mula, mulåsna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;mūle&lt;/i&gt; (jfr nedan), motsv. isl. &lt;i&gt;múll&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;mulæsel&lt;/i&gt; m. m., mlty. &lt;i&gt;mûle&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;mûl&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;maul-esel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;maultier&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;múl&lt;/i&gt;; från lat. &lt;i&gt;mūlus&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt; &gt; eng. =), väl av &lt;i&gt;*mugh-slos&lt;/i&gt; o. identiskt med (ej lånat från) grek. &lt;i&gt;mykhlós&lt;/i&gt;, åsna (handjur); med motsv. i alban. Jfr &lt;sp&gt;mulatt&lt;/sp&gt;. — Det arkaiserande sv. &lt;sp&gt;mula&lt;/sp&gt; är hämtat från bibelspr. o. utgår från oblika kasus av den i Bib. 1541 även förekommande formen &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt; m. (= fsv.; närmast från mlty.). Formen &lt;i&gt;mulåsna&lt;/i&gt; redan t. ex. hos Schroderus 1635." />
        <feat att="faksimilID" val="0576" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mula, mulåsna&lt;/b&gt;, fsv. &lt;i&gt;mūle&lt;/i&gt; (jfr nedan), motsv. isl. &lt;i&gt;múll&lt;/i&gt;, ä. da. &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt;, da. &lt;i&gt;mulæsel&lt;/i&gt; m. m., mlty. &lt;i&gt;mûle&lt;/i&gt;, fhty. &lt;i&gt;mûl&lt;/i&gt; (ty. &lt;i&gt;maul-esel&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;maultier&lt;/i&gt;), ags. &lt;i&gt;múl&lt;/i&gt;; från lat. &lt;i&gt;mūlus&lt;/i&gt; (varav fra. &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt; &gt; eng. =), väl av &lt;i&gt;*mugh-slos&lt;/i&gt; o. identiskt med (ej lånat från) grek. &lt;i&gt;mykhlós&lt;/i&gt;, åsna (handjur); med motsv. i alban. Jfr &lt;sp&gt;mulatt&lt;/sp&gt;. — Det arkaiserande sv. &lt;sp&gt;mula&lt;/sp&gt; är hämtat från bibelspr. o. utgår från oblika kasus av den i Bib. 1541 även förekommande formen &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt; m. (= fsv.; närmast från mlty.). Formen &lt;i&gt;mulåsna&lt;/i&gt; redan t. ex. hos Schroderus 1635." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mulatt" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mulatt..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mulatt..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mulatt&lt;/b&gt;, 1680 = ty. &lt;i&gt;mulatte&lt;/i&gt;, av span. el. portug. &lt;i&gt;mulato&lt;/i&gt;, urspr.: mulåsna (genom korsning av häst o. åsna), avledn. av lat. &lt;i&gt;mūlus&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;mulåsna&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0576" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mulatt&lt;/b&gt;, 1680 = ty. &lt;i&gt;mulatte&lt;/i&gt;, av span. el. portug. &lt;i&gt;mulato&lt;/i&gt;, urspr.: mulåsna (genom korsning av häst o. åsna), avledn. av lat. &lt;i&gt;mūlus&lt;/i&gt; ds. (se &lt;sp&gt;mulåsna&lt;/sp&gt;)." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mule" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mule..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mule..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mule&lt;/b&gt; = fsv., da. = isl. &lt;i&gt;múli&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;mûla&lt;/i&gt; m., mlty. &lt;i&gt;mûle&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;mûl&lt;/i&gt; n., fhty. &lt;i&gt;mûla&lt;/i&gt; f., mhty. &lt;i&gt;mûl&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;maul&lt;/i&gt;); jfr got. &lt;i&gt;faur-mûljan&lt;/i&gt;, binda till munnen; av samma ljudelement &lt;i&gt;mu&lt;/i&gt;, varav åtskilliga andra indoeur. beteckningar för 'mun', t. ex. sanskr. &lt;i&gt;múkham&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;mute&lt;/i&gt;, formellt sammanfallande med åtskilliga uttryck för 'mumla, muttra'; se under &lt;sp&gt;mucka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt;. — Överensstämmelsen med grek. &lt;i&gt;mýllon&lt;/i&gt;, läpp, varmed man bl. a. sammanställt ordet, är rent tillfällig. — Härtill sv., no. dial. &lt;i&gt;mula&lt;/i&gt;, vara surmulen, da. &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;maulen&lt;/i&gt;; egentl. 'truta ut med läpparna' (jfr &lt;sp&gt;truta&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;trut&lt;/sp&gt;). Adj.: &lt;sp&gt;surmulen&lt;/sp&gt;, no. &lt;i&gt;mulen&lt;/i&gt;. — Om ett annat sv. ord för 'mule' se &lt;sp&gt;trum&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0576" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mule&lt;/b&gt; = fsv., da. = isl. &lt;i&gt;múli&lt;/i&gt;, ffris. &lt;i&gt;mûla&lt;/i&gt; m., mlty. &lt;i&gt;mûle&lt;/i&gt; f., &lt;i&gt;mûl&lt;/i&gt; n., fhty. &lt;i&gt;mûla&lt;/i&gt; f., mhty. &lt;i&gt;mûl&lt;/i&gt; n. (ty. &lt;i&gt;maul&lt;/i&gt;); jfr got. &lt;i&gt;faur-mûljan&lt;/i&gt;, binda till munnen; av samma ljudelement &lt;i&gt;mu&lt;/i&gt;, varav åtskilliga andra indoeur. beteckningar för 'mun', t. ex. sanskr. &lt;i&gt;múkham&lt;/i&gt;, lett. &lt;i&gt;mute&lt;/i&gt;, formellt sammanfallande med åtskilliga uttryck för 'mumla, muttra'; se under &lt;sp&gt;mucka&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;muttra&lt;/sp&gt;. — Överensstämmelsen med grek. &lt;i&gt;mýllon&lt;/i&gt;, läpp, varmed man bl. a. sammanställt ordet, är rent tillfällig. — Härtill sv., no. dial. &lt;i&gt;mula&lt;/i&gt;, vara surmulen, da. &lt;i&gt;mule&lt;/i&gt;, ty. &lt;i&gt;maulen&lt;/i&gt;; egentl. 'truta ut med läpparna' (jfr &lt;sp&gt;truta&lt;/sp&gt; till &lt;sp&gt;trut&lt;/sp&gt;). Adj.: &lt;sp&gt;surmulen&lt;/sp&gt;, no. &lt;i&gt;mulen&lt;/i&gt;. — Om ett annat sv. ord för 'mule' se &lt;sp&gt;trum&lt;/sp&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krapp" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krapp..av.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="av" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krapp..1">
        <feat att="styledText"
        val="1. &lt;b&gt;krapp&lt;/b&gt; (sjö), adj., i dial. även: trång, snäv = da. &lt;i&gt;krap&lt;/i&gt;, i sht i förb. &lt;i&gt;krap sjø&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;krappr&lt;/i&gt;, trång, svår, holl. &lt;i&gt;krap&lt;/i&gt;, trång, knapp, ty. dial. &lt;i&gt;krapf&lt;/i&gt;, dålig, ringa, till en onasalerad biform till roten i &lt;sp&gt;kramp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt; (se d. o.), jfr särsk. osv. dial. &lt;i&gt;kramp&lt;/i&gt;, krokig = fhty. &lt;i&gt;krampf&lt;/i&gt;. I sin moderna anv. i riksspr. är ordet antagligen ett mycket ungt lån. I isl. o. sv. dial. kan det ha sammansmält med assimilerade former av det nyss nämnda adj. &lt;i&gt;kramp&lt;/i&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0438" />
        <feat att="etym"
        val="1. &lt;b&gt;krapp&lt;/b&gt; (sjö), adj., i dial. även: trång, snäv = da. &lt;i&gt;krap&lt;/i&gt;, i sht i förb. &lt;i&gt;krap sjø&lt;/i&gt;, isl. &lt;i&gt;krappr&lt;/i&gt;, trång, svår, holl. &lt;i&gt;krap&lt;/i&gt;, trång, knapp, ty. dial. &lt;i&gt;krapf&lt;/i&gt;, dålig, ringa, till en onasalerad biform till roten i &lt;sp&gt;kramp&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;krympa&lt;/sp&gt; (se d. o.), jfr särsk. osv. dial. &lt;i&gt;kramp&lt;/i&gt;, krokig = fhty. &lt;i&gt;krampf&lt;/i&gt;. I sin moderna anv. i riksspr. är ordet antagligen ett mycket ungt lån. I isl. o. sv. dial. kan det ha sammansmält med assimilerade former av det nyss nämnda adj. &lt;i&gt;kramp&lt;/i&gt;." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mugg" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mugg..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mugg..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;mugg&lt;/b&gt;, Tersmeden 1740 (o. 1780) s. 37: &lt;i&gt;en mougg porter&lt;/i&gt;, Ad. prot. 1789: &lt;i&gt;en mugg ó Porter&lt;/i&gt;, i båda fallen om eng. förh., motsv. no. &lt;i&gt;mugge&lt;/i&gt;; i sv., att döma av de äldsta beläggen, sannol. lånat från eng., vars form dock av somliga anses ha nordiskt ursprung. Knappast har ordet, såsom antagits, i eng. lånats från mir. &lt;i&gt;mug&lt;/i&gt;, kruka. F. ö. okänt ursprung; jfr v. Friesen Mediagem. s. 106." />
        <feat att="faksimilID" val="0576" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;mugg&lt;/b&gt;, Tersmeden 1740 (o. 1780) s. 37: &lt;i&gt;en mougg porter&lt;/i&gt;, Ad. prot. 1789: &lt;i&gt;en mugg ó Porter&lt;/i&gt;, i båda fallen om eng. förh., motsv. no. &lt;i&gt;mugge&lt;/i&gt;; i sv., att döma av de äldsta beläggen, sannol. lånat från eng., vars form dock av somliga anses ha nordiskt ursprung. Knappast har ordet, såsom antagits, i eng. lånats från mir. &lt;i&gt;mug&lt;/i&gt;, kruka. F. ö. okänt ursprung; jfr v. Friesen Mediagem. s. 106." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="krasa" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--krasa..e.1" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--krasa..1">
        <feat att="styledText"
        val="&lt;b&gt;krasa&lt;/b&gt; = fsv.: krossa, no.: krossa o. (intrans.) krasa (som i nsv.); eng. dial.&lt;i&gt; craze&lt;/i&gt; ds. o. fra. &lt;i&gt;écraser&lt;/i&gt;, krossa, från nord.; jfr da. dial. &lt;i&gt;krasle&lt;/i&gt;, rassla; egentl. ljudhärmande, möjl. med påverkan från andra håll. Jfr &lt;sp&gt;krasslig&lt;/sp&gt;, särsk. i den dialekt, betyd.: harkla, hosta upp slem. — Härtill sbst. &lt;i&gt;kras&lt;/i&gt;, Stiernhielm Herc.: &lt;i&gt;i kraas&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;kras&lt;/i&gt;, i no. även: smulor o. d. I da. i stället &lt;i&gt;i knas&lt;/i&gt;, till det likaledes ljudhärmande da. &lt;i&gt;knase&lt;/i&gt;, krossa, knastra = no., sv. dial. &lt;i&gt;knasa&lt;/i&gt;, i sv. dial. även: coire." />
        <feat att="faksimilID" val="0439" />
        <feat att="etym"
        val="&lt;b&gt;krasa&lt;/b&gt; = fsv.: krossa, no.: krossa o. (intrans.) krasa (som i nsv.); eng. dial.&lt;i&gt; craze&lt;/i&gt; ds. o. fra. &lt;i&gt;écraser&lt;/i&gt;, krossa, från nord.; jfr da. dial. &lt;i&gt;krasle&lt;/i&gt;, rassla; egentl. ljudhärmande, möjl. med påverkan från andra håll. Jfr &lt;sp&gt;krasslig&lt;/sp&gt;, särsk. i den dialekt, betyd.: harkla, hosta upp slem. — Härtill sbst. &lt;i&gt;kras&lt;/i&gt;, Stiernhielm Herc.: &lt;i&gt;i kraas&lt;/i&gt; = no. &lt;i&gt;kras&lt;/i&gt;, i no. även: smulor o. d. I da. i stället &lt;i&gt;i knas&lt;/i&gt;, till det likaledes ljudhärmande da. &lt;i&gt;knase&lt;/i&gt;, krossa, knastra = no., sv. dial. &lt;i&gt;knasa&lt;/i&gt;, i sv. dial. även: coire." />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mugga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mugga..e.2" />
          <feat att="partOfSpeech" val="nn" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mugga..2">
        <feat att="styledText"
        val="2. &lt;b&gt;mugga&lt;/b&gt;, vulgärt: mun, trut; kan vara en substantivering av föreg.; snarast dock en hypokoristisk bildning till &lt;sp&gt;mun&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="faksimilID" val="0576" />
        <feat att="etym"
        val="2. &lt;b&gt;mugga&lt;/b&gt;, vulgärt: mun, trut; kan vara en substantivering av föreg.; snarast dock en hypokoristisk bildning till &lt;sp&gt;mun&lt;/sp&gt;." />
        <feat att="see" val="mugga 1" />
      </Sense>
    </LexicalEntry>
    <LexicalEntry>
      <Lemma>
        <FormRepresentation>
          <feat att="writtenForm" val="mugga" />
          <feat att="lemgram" val="hellqvist--mugga..e.3" />
          <feat att="partOfSpeech" val="vb" />
        </FormRepresentation>
      </Lemma>
      <Sense id="hellqvist--mugga..3">
        <feat att="styledText"
        val="3. &lt;b&gt;mugga&lt;/b&gt;, dialektord, lägga i hop, hopa = no.: skrapa samman, samla sig; med intensivisk konsonantfördubbling till sv. o. no. dial. &lt;i&gt;mūga&lt;/i&gt;, stor hop (varom närmare &lt;sp&gt;allmoge&lt;/sp&gt;), el. möjl. det därav avledda no. vb. &lt;i&gt;mūga&lt;/i&gt;, lägga i hög; se förf. Mediagem. s. 24 o. senare även Torp Etym. Ordb. Jfr f. ö. nsv. o. sv. dial. &lt;sp&gt;hopa&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;hop&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;råga&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;råge&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;stacka&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;stack&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;såta&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;såte&lt;/sp&gt;, &lt;sp&gt;trava&lt;/sp&gt; : &lt;sp&gt;trave&lt;/sp&gt;, isl. &lt;i&gt;hroka&lt;/i&gt; : &lt;i&gt;hroki&lt;/i&gt; (se &lt;sp&gt;råge&lt;/sp&gt;)." />
        <feat att="faksimilID" val="0576" />
        <feat att="etym"
        val="3. &lt;b&gt;mugga&lt;/b&gt;, dialektord, lägga i hop, hopa = no.: skrapa samman, samla sig; med intensivisk konsonantfördubbling till sv. o. no. dial. &lt;i&gt;mūga&lt;/i&gt;, stor hop (varom närmare &lt;sp&gt;allmoge&lt;/sp&gt;), el. möjl. det därav avledda no. vb. &lt;i&gt;mūga&lt;/i&gt;, lägga i hög; se förf. Mediagem.